Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

1963-10-18 · 85 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:197, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den

18 oktober 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); samt

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — på grundval av en av 1961 års fastighetstaxeringsutredning

avgiven promemoria — vissa förenklingar i förfarandet

vid allmän fastighetstaxering. I främsta rummet innebär dessa, att det

nuvarande systemet med två nämnder i första instans på landet (beredningsnämnder

och fastighetstaxeringsnämnder) ersättes med en ennämndsorganisation

(fastighetstaxeringsnämnder) efter i huvudsak samma regler

som för närvarande gäller för städerna. De nya bestämmelserna är avsedda

att tillämpas första gången vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Taxeringsperiodens

längd föreslås liksom hittills vara i princip fem år.

I propositionen har även upptagits viss av annan lagstiftning föranledd

ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryckningsbidrag till

värnpliktiga). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 191

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 5 av anvisningarna

till 10 § och punkt 6 av anvisningarna till 32 § nämnda lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §

Vid taxering — ---redovisas, nämligen:

för jordbruksfastighet: för jordbruksfastighet:

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet avmarken

med bortseende från därå

befintliga träd och anläggningar;

b) byggnadsvärde eller —

— -— (särskilt maskinvärde); samt

c) parkvärde eller det värde,

som fastigheten äger utöver markvärdet

och byggnadsvärdet på grund

av därå befintliga träd, trädgårdsanläggningar

och dylikt.

(Se vidare anvisningarna)

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet av

marken, däri inbegripet värdet av

träd, trädgårdsanläggningar och dylikt;
b)

byggnadsvärde eller —

--(särskilt maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna)

Anvisningar

till 8 §

3. Understundom äro---bilda taxeringsenhet.

Detta är---enhet (skogsblock).

Därest vid-------särskild förmån.

Vidare böra---------

Då kameral enhet eller genom laga

förrättning uppkommen del av dylik

enhet utgör del av taxeringsenhet,

kan ägare eller arrendator stundom

hava särskilt intresse att få officiellt

fastslaget, huru stort värde i

taxeringshänseende tillkommer den

kamerala enheten eller delen därav.

sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga

förrättning uppkommen del av dylik

enhet utgör del av taxeringsenhet,

kan ägare eller arrendator stundom

hava särskilt intresse att få officiellt

fastslaget, huru stort värde i

taxeringshänseende tillkommer den

kamerala enheten eller delen därav.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1951: 438, av punkt 3 av anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av

punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518. och av punkt 6 av anvisningarna till 32 § sa 1962-

218.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

I följd härav skall det, om ägaren

eller arrendatorn sådant påfordrar,

angivas, huru stor del av taxeringsvärdet

och de i 10 § omförmälda särskilda

värden som kan anses belöpa

på den kamerala enheten eller delen

av densamma. Därvid märkes, att, i

samma mån som bebyggd jordbruksfastighet

är mera värd än obebyggd

sådan, ett större värde tillkommer

den del av taxeringsenheten, å vilken

åbyggnaderna äro belägna. Påfordran,

som nyss är nämnd, må det

år, varunder allmän fastighetstaxering

äger rum, ske hos beredningseller

fastighetstaxeringsnämnd samt

eljest hos taxeringsnämnd.

(Föreslagen lydelse)

I följd härav skall det, om ägaren

eller arrendatorn sådant påfordrar,

angivas, huru stor del av taxeringsvärdet

och de i 10 § omförmälda särskilda

värden som kan anses belöpa

på den kamerala enheten eller delen

av densamma. Därvid märkes, att, i

samma mån som bebyggd jordbruksfastighet

är mera värd än obebyggd

sådan, ett större värde tillkommer

den del av taxeringsenheten, å vilken

åbyggnaderna äro belägna. Påfordran,

som nyss är nämnd, må det år,

varunder allmän fastighetstaxering

äger rum, ske hos fastighetstaxeringsnämnd

samt eljest hos taxeringsnämnd.

till 10 §

5. Vid uppskattning ------

Är å annan fastighet mark och

byggnad i samme ägares hand, skall

byggnadsvärdet utföras med

det belopp, som utgör skillnaden

mellan fastighetens allmänna saluvärde

i dess helhet och markvärdet

jämte eventuellt parkvärde.

Enligt lagen —-------

Särskilt maskinvärde-----

Vanligen skall-------

Parkvärde förekommer endast

undantagsvis. 1 allmänhet lärer

å fastighet, som skall såsom annan

fastighet taxeras, mera sällan förekomma

växande träd eller anläggning,

som ej är att hänföra till byggnad,

av den betydenhet, att fastighetens

värde i allmänna marknaden

därigenom i någon väsentligare grad

påverkas. Men om å fastigheten finnes

trädbestånd eller till byggnad ej

hänförlig anläggning, exempelvis en

mera avsevärd trädgård eller park,

och denna förmån kan anses i avsevärd

mån inverka på fastighetens

allmänna saluvärde, bör värdet å sådan

förmån särskilt redovisas såsom

parkvärde.

— angivna förhållanden.

Är å annan fastighet mark och

byggnad i samme ägares hand, skall

byggnadsvärdet utföras med

det belopp, som utgör skillnaden

mellan fastighetens allmänna saluvärde

i dess helhet och markvärdet.

— såsom byggnad.

---— särskilt maskinvärde.

--särskilt maskinvärde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 32 §

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det

under fredstjänstgöring utgående

penningsbidraget samt premie till

värnpliktig för genomgången fortsatt

befälsutbildning eller för jämlikt

27 § 1 mom. C värnpliktslagen

fullgjord repetitions övning skola icke

upptagas såsom skattepliktig intäkt.

Under fredstjänstgöring utgående

flygtillägg och sjötjänstbidrag utgöra

däremot skattepliktig intäkt. För

tid då krigsavlöningsreglementet är

tillämpligt skall för värnpliktig terminslön

icke räknas till skattepliktig

intäkt, dock att vid sjötjänstgöring

eller tjänstgöring i sjöreserv

skatteplikt föreligger för den del

av ter minslönen, som motsvarar sjötjänstbidrag,

i den mån densamma

överstiger terminslön för den värnpliktige

enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det

under fredstjänstgöring utgående

penningbidraget samt utbildningspremie,

tjänstgöringspremie och utryckningsbidrag

till värnpliktig skola

icke upptagas såsom skattepliktig

intäkt. Under fredstjänstgöring

utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag

utgöra däremot skattepliktig

intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt skall för

värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock att vid

sjötjänstgöring eller tjänstgöring i

sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån

densamma överstiger terminslön för

den värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall

utgöra skattepliktig intäkt.

För annan----------6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för---------deras bestridande.

Familjebidrag, vilket--------i fråga.

Vad ovan —-------- — med penningbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 och skall, såvitt angår punkt

6 av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1964 års taxering.

Äldre bestämmelser i 10 §, punkt 3 av anvisningarna till 8 § och punkt 5

av anvisningarna till 10 § skola alltjämt tillämpas i fråga om särskild fastighetstaxering

år 1964.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas,

att 131 § 1 mom., 133, 135, 137, 138 och 142 §§, 143 § 1 mom., 144 § 1

och 3 mom., 145—154, 158 och 159 §§, 160 § 1 mom., 166 § 1 mom., 172 §

samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförordningen den 23 november 1956

ävensom de närmast före 147, 158 och 172 §§ samma förordning intagna

rubrikerna skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

att 132 och 155—157 §§ samma förordning samt den närmast före 153 §

förordningen intagna rubriken skola upphöra att gälla,

samt att de i taxeringsförordningen, tredje avdelningen, intagna rubri
-

kerna VII (163—169 §§) och VIII (170

beteckningarna VI resp. VII.

(Nuvarande lydelse)

131

1 m o in. För allmän fastighetstaxering

skola i första instans finnas

å landet: beredning s
nämnder,

som uppgöra förslag

till taxering, och fastighet staxeringsnämnder,

som besluta

om taxering, samt

i städerna: fastighet s
taxeringsnämnder,

som

omedelbart verkställa taxering.

Beredningsnämndernas och fastighetstaxeringsnämndernas

verksamhetsområden

äro beredningsdistrikt

och fastighet staxeringsdistrikt.

Beredningsdistrikt skall utgöras

av kommun eller del av kommun.

Fastighetstaxeringsdistrikt å landet

skall göras så stort, som omständigheterna

lämpligen medgiva, och omfatta

flera beredningsdistrikt. Ett

beredningsdistrikt må ej uppdelas

mellan olika fastighetstaxeringsdistrikt.

Indelning i—--------

och 171 §§) skola erhalla nummer
-

(Föreslagen lydelse)

§

1 m o in. För allmän fastighetstaxering

skola i första instans finnas

fastighetstaxeringsnämnder.

Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde

är fastighetstaxeringsdistrikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall

utgöras av kommun eller del av

kommun. När särskilda skäl äro

därtill, må dock två eller flera kommuner

sammanföras till ett fastighetstaxeringsdistrikt.

före taxeringsåret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

133 §

1 m o in. Fastighetstaxeringsnämnd

består av ordförande samt

ytterligare å landet sex och i stad

fyra eller, i vissa nedan i denna paragraf

angivna fall, sex ledamöter.

Ordföranden och--

I övrigt inträda i nämnden:

å landet:

a) två av landstingskommunens

förvaltningsutskott valda ledamöter,

b) vederbörande beredningsnämndsordförande,

c) två av kommunalfullmäktige

valda ledamöter, av vilka minst en

skall vara ledamot i beredningsnamnd

inom vederbörande kommun,

och skola dessa ledamöter tjänstgöra,

de av landstingskommunens

förvaltningsutskott valda i hela taxeringsdistriktet,

beredningsnämndsordföranden

då fråga är om taxering

av fastighet inom hans beredningsdistrikt,

samt de av kommunalfullmäktige

valda, då fråga är om taxering

av fastighet inom kommun för

vilken de valts; samt

i stad:

tre, eller därest länsstyrelsen med

hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets

utsträckning eller andra

förhållanden så förordnat fem av

stadsfullmäktige valda ledamöter.

1 mom.1 Fastighetstaxeringsnämnd

består av ordförande samt

ytterligare fyra eller, i vissa nedan i

denna paragraf angivna fall, sex ledamöter,

i fastighetstaxeringsdistrilct.

I övrigt inträda i nämnden:

å landet:

a) en av landstingskommunens

förvaltningsutskott vald ledamot,

b) två av kommunalfullmäktige

valda ledamöter; samt

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter, en

i stad:

tre av stadsfullmäktige valda ledamöter.

Därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets

utsträckning eller

eljest så finnes påkallat, må länsstyrelsen

förordna, att på landet antalet

av landstingskommuns förvaltningsutskott

och av kommunalfullmäktige

valda ledamöter skall vara

två respektive tre samt att i stad

antalet av stadsfullmäktige valda ledamöter

skall vara fem.

Består f as tighetstaxe ringsdistrikt

av mer än en kommun, skall länsstyrelsen

bestämma hur många ledamöter

som skola väljas inom de olika

kommunerna.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

jämte suppleanter, en

1 Den föreslagna lydelsen av 133 § 1 mom, ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132

mom. tredje stycket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

för varje ledamot, skall förrättas senast

den 30 juni året näst före taxeringsåret.

Om utgången--— —----

2 m o m. Besvär över val av ledamöter

i fastighetstaxeringsnämnd

må anföras i den ordning, som i 13?

§ 2 mom. sägs. Vad i övrigt finnes

stadgat i samma moment skall hava

motsvarande tillämpning å här ifrågavarande

val.

(Föreslagen lydelse)

för varje ledamot, skall förrättas senast

den 30 juni året näst före taxeringsåret.

/ samband med valet må

av kommunalfullmäktige en av ledamöterna

utses att på kommunens bekostnad

deltaga uti de i 144 § 1 mom.

och 145 § omförmälda sammanträdena.

— de valda.

2 in o m.1 Besvär över val av ledamöter

och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd

må anföras hos

länsstyrelsen inom tre veckor efter

valets förrättande; och skall i övrigt

om vals överklagande i tillämpliga

delar gälla vad i kommunallagen år

stadgat angående besvär över beslut

av kommunens fullmäktige. Finner

länsstyrelsen efter besvär anledning

förordna om nytt val på grund därav

att vid valet icke i enlighet med vad

därom är stadgat i 172 §,'' jämförd

med 13 § 1 mom., olika grupper av

skattskyldiga blivit vederbörligen

företrädda, har länsstyrelsen att

meddela föreskrift, hur många ledamöter

för varje grupp som skola väljas.

överklagas det därefter företagna

valet och befinnes detsamma icke

böra fastställas, äger länsstyrelsen

utse ledamöter i nämnden.

Över länsstyrelsens beslut må klagan

icke föras.

135 §

1 mom. Länsstyrelsen förordnar

senast den 30 april året näst före

det år, då allmän fastighetstaxering

äger rum, erforderligt antal personer

inom länet, som genom sin

verksamhet kunna antagas besitta

sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering,

(fastighetstaxeringsombud)

att inom områden,

som länsstyrelsen bestämmer,

samordna arbetet i fastighetstaxerings

nämnderna. Fastighetstaxe
1

Den föreslagna lydelsen av 133 § 2 inom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132 § 2

inom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

hungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I län,---vattenkraftteknisk

sakkunskap.

Konsulenterna skola---— vid

taxeringen.

Konsulent äger, — — — i beslut.

137

Allmän fastighetsdeklaration skall

avlämnas senast den 15 september

året näst före det, då allmän fas-:

tighetstaxering skall äga rum, och

ingivas

antingen direkt till vederbörande

beredningsnämnds ordförande å landet

eller fastighetstaxeringsnämnds

ordförande i stad,

eller till länsstyrelsen eller till lokal

skattemyndighet eller landsfiskal

i det län där taxeringen skall äga

rum.

Har på-------därmed

ringsombuds verksamhetsområde

skall vara så stort, som omständigheterna

lämpligen medgiva, och omfatta

flera fastighetstaxeringsdistrikt.

Ett fastighetstaxeringsdistrikt

må ej uppdelas mellan olika fastighetstaxeringsombud.

Fastighetstaxeringsombud

må icke vara ledamot

av fastighetstaxering snämnd i länet.

Det åligger fastighetstaxeringsombud

att

a) för överläggningar angående

den förestående allmänna fastighetstaxeringen

kalla till sammanträde

enligt lbö §,

b) genom deltagande i sammanträden

i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt verksamhetsområde

följa taxeringsarbetet, i erforderlig

utsträckning lämna råd för arbetets

bedrivande och även i övrigt verka

för en jämn och likformig taxering,

c) fortlöpande hålla taxeringsintcndenten

underrättad om arbetets

fortskridande.

2 mom. I län, —--vatten
kraftteknisk

sakkunskap.

Konsulenterna skola---vid

taxeringen.

Konsulent äger,----i beslut.

§

Allmän fastighetsdeklaration skall

avlämnas senast den 15 september

året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, och ingivas

till vederbörande fastighetstaxeringsnämnds

ordförande eller

till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet

eller landsfiskal i det

län där taxeringen skall äga rum.

avlämnas.

138 §

Har efter avlämnandet av allmän Har efter avlämnandet av allmän

fastighetsdeklaration men före taxe- fastighetsdeklaration men före taxe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

ringsårets ingång fastighet eller del

därav övergått till ny ägare eller därmed

likställd innehavare, äro såväl

den förutvarande som den nye ägaren

eller innehavaren skyldiga att

inom tio dagar därefter härom göra

anmälan till vederbörande beredningsnämnds

ordförande å landet eller

fastighetstaxeringsnämnds ordförande

i stad eller till länsstyrelsen;

och bör i fall, då genom överlåtelse

fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen

i huvudskrift eller bestyrkt

avskrift företes.

(''Föreslagen lydelse)

ringsårets ingång fastighet eller del

därav övergått till ny ägare eller

därmed likställd innehavare, äro

såväl den förutvarande som den nye

ägaren eller innehavaren skyldiga

att inom tio dagar därefter härom

göra anmälan till vederbörande fastighet

staxeringsnämnds ordförande

eller till länsstyrelsen; och bör i fall,

då genom överlåtelse fastighet blivit

uppdelad, överlåtelsehandlingen i

huvudskrift eller bestyrkt avskrift

företes.

142 §

Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd,

prövningsnämnd,

taxeringsintendent, ordföranden

i beredningsnämnd eller fastighetstaxeringsnämnd

samt konsulent

för taxering av vattenfallsfastighet,

den sistnämnde dock icke i

vad avser avgivande av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är

stadgat om anmaning skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande

anmaning som här avses. Bestämmelserna

i 53—55 §§ skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om

ordförande i beredningsnämnd och

fastighetstaxeringsnämnd samt beträffande

taxeringsintendent, fastighetsprövningsnämnd,

prövningsnämnd

och länsstyrelse. 1

Anmaning må utfärdas av fastighet

sprövningsnämnd, prövnings
nämnd,

taxeringsintendent, ordföranden

i fastighetstaxeringsnämnd

samt konsulent för taxering av vatlenfallsfastighet,

den sistnämnde

dock icke i vad avser avgivande av

allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är

stadgat om anmaning skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande

anmaning som här avses. Bestämmelserna

i 53—55 §§ skola äga motsvarande

tillämpning i fråga om ordförande

i fastighetstaxeringsnämnd

samt beträffande taxeringsintendent,

fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd

och länsstyrelse.

143 §

1 mom. Angående skyldighet

för dels statens skogsforskningsinstitut

att före allmän fastighetstaxering

fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar

samt till länsstyrelserna

avlämna arealuppgifter

in. in. dels ock för skogsstyrelsen

att före sådan taxering till länsstyrelserna

lämna uppgifter rörande

virkespriser in. m. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

Det åligger —--------i

1 in o in. Angående skyldighet

för dels skogshögskolan att före allmän

fastighetstaxering fastställa

centrala skogstaxeringsanvisningar

samt till länsstyrelserna avlämna

arealuppgifter in. in. dels ock för

skogsstyrelsen att före sådan taxering

till länsstyrelserna lämna uppgifter

rörande virkespriser in. in.

stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

skogsvärderingsinstruktionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 in o m. Senast den 20 augusti

året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, skola efter

kallelse av länsstyrelsen ordförandena

i beredningsnämnderna och

fastighetstaxeringsnämnderna å länets

landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter,

som därtill

utsetts enligt 132 § 1 mom., samt

de fas tighet staxerings nämndsledamöter,

vilka enligt 133 § 1 mom. utsetts

av landstingskommunens förvaltningsutskott,

sammanträda inför

landskamreraren å en eller flera

lämpliga orter för förberedande

överläggningar rörande tillämpningen

av de allmänna grunderna vid

den förestående allmänna fastighetstaxeringen;

och äger länsstyrelsen

till dessa sammanträden kalla jämväl

andra personer, vilka på grund

av sin verksamhet eller eljest kunna

antagas äga sakkunskap rörande

fastighetsvärdena inom länet eller

delar därav eller ock särskilt rörande

värdering av skogsmark och skog.

Vid sådant----------

För sådana---------

3 m o m. Landskamreraren har

att upprätta och senast den 25

augusti året näst före taxeringsåret

till riksskattenämnden insända förslag

till anvisningar för fastighetstaxeringen

inom länet, däri inbegripet

lokala skogstaxeringsanvisningar.

Riksskattenämnden skall senast

den 15 september året näst före taxeringsåret

till landskamreraren återställa

förslaget jämte de erinringar

mot detsamma, som nämnden funnit

anledning framställa. Landskamreraren

har att förelägga fastighetsprövningsnämnden

omförmälda förslag

och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden

skall på grundval av

nämnda handlingar fastställa lokala

skogstaxeringsanvisningar och övriga

anvisningar till ledning för fas
-

§

1 m o in. Senast den 15 augusti

året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, skola efter

kallelse av länsstyrelsen ordförandena

i fastighetstaxeringsnämnderna

å länets landsbygd, de ledamöter

i fastighetstaxeringsnämnd,

som av kommunalfullmäktige därtill

utsetts enligt 133 § 1 mom. sista

stycket, de ledamöter i sådan nämnd,

som utsetts av landstingskommunens

förvaltningsutskott, ävensom

fastighetstaxeringsombuden sammanträda

inför landskamreraren å

eu eller flera lämpliga orter för förberedande

överläggningar rörande

tillämpningen av de allmänna grunderna

vid den förestående allmänna

fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen

till dessa sammanträden

kalla jämväl andra personer, vilka på

grund av sin verksamhet eller eljest

kunna antagas äga sakkunskap rörande

fastighetsvärdena inom länet

eller delar därav eller ock särskilt

rörande värdering av skogsmark och

skog.

därefter lämpas.

- för taxeringen.

3 m o in. Landskamreraren har

att upprätta och senast den 20

augusti året näst före taxeringsåret

till riksskattenämnden insända förslag

till anvisningar för fastighetstaxeringen

inom länet, däri inbegripet

lokala skogstaxeringsanvisningar.

Riksskattenämnden skall senast

den 15 september året näst före taxeringsåret

till landskamreraren återställa

förslaget jämte de erinringar

mot detsamma, som nämnden funnit

anledning framställa. Landskamreraren

har att förelägga fastighetsprövningsnämnden

omförmälda förslag

och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden

skall på grundval av

nämnda handlingar fastställa lokala

skogstaxeringsanvisningar och övriga

anvisningar till ledning för fas
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tighetstaxeringen, vilka senast den

30 september året näst före taxeringsåret

skola tillställas ordförandena

i beredningsnämnderna och

fastighetstaxeringsnämnderna samt

samtidigt översändas till riksskattenämnden.

tighetstaxeringen, vilka senast den

30 september året näst före taxeringsåret

skola tillställas ordförandena

i fastighetstaxeringsnämnderna

och fastighetstaxering sombuden

samt samtidigt översändas till riksskattenämnden.

145

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna

och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit ordförandena i beredningsnämnderna

och fastighetstaxeringsnämnderna

tillhanda och innan beredningsnämnderna

börja det egentliga

arbetet, skall å landet ordföranden

i fastighetstaxeringsnämnden,

efter samråd med taxeringsintendenten

i länet angående tid och

plats, sammankalla de av länsstyrelsen

och landstingskommunens

förvaltningsutskott utsedda ledamöterna

i fastighetstaxeringsnämnden

ävensom samtliga ordförande i de

till fastighetstaxeringsdistriktet hörande

beredningsnämnderna till

överläggningar rörande det förestående

taxeringsarbetet. Vid överläggningarna

bör uppmärksamhet ägnas

åt åtgärder för befordrande av likformig

taxering inom fastighetstaxeringsdistriktets

olika delar samt åt

spörsmål, som kunna förväntas vålla

beredningsnämnderna svårigheter.

146

1 in o in. Sedan länsstyrelsen ombesörjt,

dels att de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering

tillgängliga jordregisterutdragen blivit

fullständigade med de anteckningar,

som efter utdragens upprättande

tillkommit i jordregistret, dels

atl utdrag verkställts av jordregistret

i de delar, som upplagts under

1 Deti föreslagna lydelsen av 145 § ersälter

första stycket och 155 § 2 inom.

§l

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna

och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit fastighets taxerings ombudet

och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

tillhanda och innan

nämnderna börja det egentliga

arbetet skall fastighetstaxeringsombudet,

efter samråd med taxeringsintendenten

i länet angående

tid och plats, sammankalla ordförandena

och de av länsstyrelsen

och landstingskommunens förvaltningsutskott

utsedda ledamöterna i

fastighetstaxeringsnämnderna inom

sitt verksamhetsområde ävensom de

ledamöter i dessa fastighetstaxeringsnämnder,

som enligt 133 § 1 mom.

sista stycket utsetts att deltaga i sådant

sammanträde, till överläggningar

rörande det förestående taxeringsarbetet.

Vid överläggningarna

bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder

för befordrande av likformig

taxering samt åt spörsmål, som kunna

förväntas vålla fastighetstaxeringsnämnderna

svårigheter.

§

1 in o m. Sedan länsstyrelsen ombesörjt,

dels att de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering

tillgängliga jordregisterutdragen

blivit fullständigade med de anteckningar,

som efter utdragens upprättande

tillkommit i jordregistret,

dels atl utdrag verkställts av jordregistret

i de delar, som upplagts un
även

bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

samma tidrymd, skall länsstyrelsen

senast den 15 september året näst

före taxeringsåret till ordföranden i

vederbörande beredningsnämnd

översända omförmälda utdrag ävensom

de vid närmast föregående allmänna

fastighetstaxering och därefter

avgivna, hos länsstyrelsen förvarade

fastighetsdeklarationer och

andra uppgifter rörande fastigheter

inom beredningsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer

skall beredningsnämndens

ordförande därjämte erhålla tillgång

till de vid närmast föregående allmänna

fastighetstaxering upprättade

fastighetslängderna, såvitt beredningsdistriktet

angår.

2 m o in. Samtidigt med översändande

av de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda lokala skogstaxering

sanvisningarna och övriga

anvisningar för taxeringen på sätt i

14i § 3 mom. sägs har länsstyrelsen

att till ordföranden i den beredningsnämnd

å landet eller fastighetstaxeringsnämnd

i stad, som i varje särskilt

fall vederbör, översända de i

139 § omförmälda uppgifterna.

(Föreslagen lydelse)

der samma tidrymd, skall länsstyrelsen

senast den 15 september året

näst före taxeringsåret till ordföranden

i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd

översända omförmälda

utdrag ävensom de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering

och därefter avgivna, hos länsstyrelsen

förvarade fastighetsdeklårationer

och andra uppgifter rörande fastigheter

inom fastighetstaxeringsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande därjämte erhålla

tillgång till de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering

upprättade fastighetslängderna,

såvitt fastighetstaxeringsdistriktet

angår.

2 mom. Länsstyrelsen skall senast

den 30 september året näst före

taxeringsåret till ordföranden i

vederbörande fastighetstaxeringsnämnd

översända de i 139 § omförmälda

uppgifterna.

IV. Om beredningsnämndernas TV. Om fastighetstaxerings
verksamhet

nämndernas verksamhet

147

Beredningsnämndens ordförande Fastighetstaxeringsnämndens ordåligger

huvudsakligen: förande åligger huvudsakligen:

1) att tillhandahålla — -------—- i besvärsmål.

Vid fullgörande--—------kan anvisas.

148 §

1 m o in. Beredningsnämndens 1 in o in.1 2 Fastighetstaxeringssammanträden

hållas å tid och plats, nämndens sammanträden hållas å

1 Den föreslagna lydelsen av 147 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 § första och

tredje styckena.

2 Den föreslagna lydelsen av 148 § 1 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 §

andra stycket, 154 § 1 mom. första och andra styckena samt 155 § första och andra styckena.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

som ordföranden bestämmer efter

samråd med ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.

Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma,

skall han i sitt ställe kalla sin suppleant

och tillika härom underrätta

ordföranden i beredningsnämnden.

Vid sammanträde-------

2 m o in. Sammanträde med beredningsnämnd

skall hållas inom

slutna dörrar. Ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet är

dock berättigad att företräda inför

beredningsnämnd för att meddela

upplysningar till ledning vid taxering

av fastigheten.

3 in o m. Taxeringsintendenten i

länet eller av honom beordrad tjänsteman

äger närvara vid sammanträde

med beredningsnämnd till fullgörande

av vad honom åligger enligt

172 §, jämförd med 59 §.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd

äger närvara vid sådant sammanträde

och därunder deltaga i

överläggningen men ej i besluten.

(Föreslagen lydelse)

tid och plats, som ordföranden bestämmer.

Det åligger honom att i

god tid underrätta länsstyrelsen och

vederbörande fastighetstaxerings ombud

om utsatt tid och plats för

sammanträde. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma, skall

han i sitt ställe kalla sin suppleant

och tillika härom underrätta ordföranden

i nämnden.

--utsedda ledamöter.

2 m o in.1 Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd

skall hållas

inom slutna dörrar. Ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet

är dock berättigad att företräda

inför nämnden för att meddela upplysningar

till ledning vid taxering av

fastigheten.

3 in o in.2 Taxeringsintendenten i

länet eller av honom beordrad tjänsteman

äger närvara vid sammanträde

med fastighetstaxeringsnämnd

till fullgörande av vad honom åligger

enligt 172 §, jämförd med 59 §.

Fastighetstaxeringsombud äger

närvara vid sådant sammanträde och

därunder deltaga i överläggningen

men ej i besluten.

149 §

Vid beredningsnämndens första

sammanträde skall ordföranden, innan

taxeringsarbetet tager sin början,

avgiva noggrann redogörelse ej

mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden

fastställda enhetsvärden

och övriga värderingsgrunder,

såvitt distriktet berör, än även rörande

de köp av jordbruksfastighet

inom distriktet, som förekommit under

tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering,

samt de slutsatser

beträffande fastigheternas allmänna

saluvärde i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av de

Vid fastighets taxerings nämndens

första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin

början, avgiva noggrann redogörelse

ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden

fastställda enhetsvärden

och övriga värderingsgrunder,

såvitt distriktet berör, än även rörande

de köp av jordbruksfastighet

inom distriktet, som förekommit under

tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering,

samt de slutsatser

beträffande fastigheternas allmänna

saluvärde i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av

1 Den föreslagna lydelsen av 148 § 2 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 154 § 1

mom. tredje och fjärde styckena samt 155 § 1 mom. tredje och fjärde styckena.

2 Den föreslagna lydelsen av 148 § 3 mom. ersätter även bestämmelser i nuvarande 154 § 1

inom. fjärde stycket och 155 § 1 mom. fjärde stycket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

vid dessa köp tillämpade priser. Finnas

inom distriktet fastigheter med

skog, bör i redogörelsen tillika lämnas

upplysning rörande det virkesförråd,

som i medeltal per hektar

finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på

trädslagsklasser och förrådsgrupper

samt, i förekommande fall, trädslag

ävensom rörande innehållet i övrigt

av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

(Föreslagen lydelse)

de vid dessa köp tillämpade priser.

Finnas inom distriktet fastigheter

med skog, bör i redogörelsen tillika

lämnas upplysning rörande det virkesförråd,

som i medeltal per hektar

finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på

trädslagsklasser och förrådsgrupper

samt, i förekommande fall, trädslag

ävensom rörande innehållet i övrigt

av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.

150

1 in o m. Beredningsnämnden har

att föreslå värden för fastigheterna

i distriktet.

2 mom. Beredningsnämndens

förslag till taxering skola upptagas

i taxeringslängd (fastighet slängd).

Närmare föreskrifter angående

längdens förande meddelas

av Kungl. Maj :t. Fastighetslängden

underskrives av beredningsnämndens

ordförande och de ledamöter,

som utsetts att justera nämndens

protokoll.

3 mom. De av beredningsnämnden

följda grunderna för taxeringen,

såvitt angår jordbruksfastighet, skola

för varje fastighet upptagas i en

särskild längd enligt fastställt formulär.

Denna längd skall med lämpliga

mellanrum under beredningsarbetet

framläggas för nämnden,

som i händelse av ojämnhet i taxeringen

har att verkställa erforderlig

jämkning. Då nämndens förslag till

taxering föreligger färdigt, skall

längden i justerat skick fogas vid

protokollet. Senast den 20 december

skall ordföranden översända sam- 1

1 Den föreslagna lydelsen av 150 § ersätter

andra stycket samt 155 § 3 mom. första och tre

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnden

skall preliminärt åsätta

fastigheterna i distriktet taxeringsvärden

och, sedan ägare eller därmed

likställd innehavare av skattepliktig

fastighet beretts tillfälle inkomma

med erinringar, slutligt fastställa

taxeringsvärdena.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens

preliminära beslut till

taxering skola upptagas i taxeringslängd

(f a s t i g h e t s 1 än g d). Närmare

föreskrifter angående längdens

förande meddelas av Kungl. Maj :t.

3 m o m. De av fastighetstaxeringsnämnden

följda grunderna för

taxeringen, såvitt angår jordbruksfastighet,

skola för varje fastighet

upptagas i en särskild längd enligt

fastställt formulär (kontrolllängd).

Denna längd skall med

lämpliga mellanrum under arbetet

framläggas för nämnden, som i händelse

av ojämnhet i taxeringen har

att verkställa erforderlig jämkning.

Längden skall i justerat skick fogas

vid protokollet. Senast den 5 februari

under taxeringsåret skall ordföranden

översända sammandrag av

även bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom.

äje styckena.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Knngl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mandrag av längden till landskani- längden till landskamreraren i läreraren

i länet. net. Det ankommer på denne att,

efter därav tagen del, inom fem dagar

till finansdepartementet insända

de inkomna sammandragen.

151

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om

jäv och omröstning i taxeringsnämnd

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande beredning snämnd.

Beslut må icke fattas av beredningsnämnd,

såvida icke ordföranden

och minst två ledamöter äro tillstädes.

Dock skall den omständigheten,

att ledamot av nämnden har

att avträda vid behandling av viss

taxering, icke utgöra hinder mot att

beslut fattas rörande ifrågavarande

taxering.

Ordföranden har att i fastighetslängden

angiva det värde, han ansett

böra föreslås, i de fall, då beredningsnämndens

beslut utfallit på annat

sätt.

Annan ledamot i beredningsnämnd,

som deltagit i nämndens

beslut, äger anföra reservation mot

beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt,

om den närmare utvecklas, avfattas

skriftligen och avgivas sist vid justeringen

av protokollet.

Av nämnden--------

§x

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om

jäv och omröstning i taxeringsnämnd

skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande fastighetstaxcringsnämnd.

Beslut må icke fattas av fastighetstaxeringsnämnd

å landet, såvida icke

ordföranden samt en av landstingskommunens

förvaltningsutskott vald

och en kommunvald ledamot äro

tillstädes, samt av fastighetstaxeringsnämnd

i stad, såvida icke ordföranden

och minst två ledamöter

äro tillstädes. Dock skall den omständigheten,

att ledamot av nämnden

har att avträda vid behandling

av viss taxering, icke utgöra hinder

mot att beslut fattas rörande ifrågavarande

taxering.

Ordföranden bär att i fastighetsIängden

angiva det värde, han ansett

böra föreslås, i de fall, då fastighetstaxeringsnämndens

beslut utfallit på

annat sätt.

Annan ledamot, som deltagit i

nämndens beslut, äger anföra reservation

mot beslutet. Reservation skall

anmälas innan sammanträdet avslutas

samt, om den närmare utvecklas,

avfattas skriftligen och avgivas

sist vid justeringen av protokollet.

till protokollet.

152 §2

Fastighet staxeringsnämndens arbete

bär taga sin början senast den

5 oktober året näst före taxeringsåret,

dock att vad nu sagts icke här

avseende å Stockholm. Arbetet skall

1 Den föreslagna lydelsen av 151 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 156 §.

a Den föreslagna lydelsen i 152 § ersätter även bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom. första

stycket och 157 § 1 mom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Beredningsnämndens förslag skall

föreligga färdigt senast den 10 december

året näst före taxeringsåret.

Beredningsnämndens ordförande

skall senast den 15 i nämnda månad

med allmänna posten tillsända sådan

ägare eller därmed likställd innehavare

av skattepliktig fastighet,

vilkens namn och postadress äro för

ordföranden kända, underrättelse

om det för fastigheten föreslagna

taxeringsvärdet. Underrättelse som

nu sagts skall även innehålla upplysning,

att ägaren eller innehavaren

av fastigheten äger senast den 5 påföljande

januari till beredningsnämndens

ordförande avgiva skriftliga

erinringar mot förslaget.

Beredningsnämndens förslag skall

under tio dagar viss angiven tid på

dagen hållas tillgängligt inom kommunen

hos beredningsnämndens

ordförande eller någon dess ledamot,

med rätt för ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet inom

distriktet att på sätt och inom tid,

som i nästföregående stycke stadgas,

avgiva erinringar mot förslaget,

åliggande det ordföranden att sådant

i vederbörlig ordning kungöra.

Därest erinran mot förslaget avgivits

eller känt blivit, att beträffan- 1

(Föreslagen lydelse)

vara avslutat i länen senast den 25

mars och i Stockholm senast den 15

juni under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens preliminära

beslut om taxeringsvärden

skall föreligga färdigt senast den 25

januari under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande

skall senast den 31 sistnämnda

månad med allmänna posten

tillsända ägare eller därmed likställd

innehavare av skattepliktig

fastighet underrättelse om det för

fastigheten preliminärt upptagna

taxeringsvärdet. Underrättelsen

skall även innehålla upplysning, att

ägaren eller innehavaren av fastigheten

äger senast den 25 påföljande

februari till fastighetstaxeringsnämndens

ordförande avgiva skriftliga

erinringar mot förslaget ävensom

att särskild underrättelse om

det slutliga beslutet icke kommer att

utsändas, därest erinringar icke avgivas

eller det preliminärt upptagna

taxeringsvärdet oförändrat fastställes.

Därjämte skall underrättelsen innehålla

upplysning om vad som skall

iakttagas vid anförande av besvär

över fastighetstaxeringsnämndens

beslut rörande taxeringen.

Sedan fastighetstaxeringsnämnden

preliminärt åsatt fastigheterna

i distriktet taxeringsvärden, skall

fastighetslängden under tio dagar

viss angiven tid på dagen hållas tillgänglig

inom kommunen å lämplig

kommunal expedition, med rätt för

ägare eller därmed likställd innehavare

av fastighet inom distriktet att

på sätt och inom tid, som i nästföregående

stycke stadgas, avgiva erinringar,

åliggande det ordföranden

att sådant i vederbörlig ordning

kungöra.

153

Sedan tiden för avgivande av erinringar

tilländagått, skall fastig
-

1 Den föreslagna lydelsen av 153 § ersätter bestämmelser i nuvarande 150 § 2 mom., 152 §

fjärde stycket, 154 § 3 mom. samt 155 § 3 mom. första och tredje styckena.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

de i fastighetslängden uppförd fastighet

före årsskiftet inträffat sådan

omständighet, som föranleder, att

fastigheten skall uppdelas i flera

taxeringsenheter, skall ordföranden

senast den 20 januari hålla sammanträde

med beredningsnämnden, som

har att yttra sig över inkommen erinran

samt i förekommande fall avgiva

nytt förslag till taxering. Dylika

yttranden och förslag upptagas i protokollet.

Senast den 25 januari skall beredningsnämndens

ordförande till

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

överlämna de upprättade

fastighetslängderna, behörigen summerade,

ävensom nämndens protokoll,

de deklarationer och andra

skriftliga uppgifter och upplysningar,

som avlämnats till ledning vid

taxeringen, samt de enligt 146 § beredningsnämndens

ordförande tillhandakomna

handlingarna.

V. Om fastighetstaxeringsnämndernas

verksamhet

153 §

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd

å landet skall huvudsakligen

1) för vinnande av jämnhet och

likformighet i taxeringen följa arbetet

i beredningsnämnderna inom

fastighetstaxeringsdistriktet samt i

erforderlig utsträckning lämna anvisningar

för arbetets bedrivande,

2) före fastighetstaxeringsnämndcns

sammanträde granska de från

beredningsnämndernas ordförande

inkomna längderna och övriga handlingar

och därvid särskilt undersöka,

huru beredningsnämnderna tillämpat

de enhetsvärden och de värderingsgrunder

i övrigt, som av fastighets

prövnings nämnden fastställts, 1 2

(Föreslagen lydelse)

hetstaxeringsnämnden sammanträda

för att slutligt besluta om taxeringarna.

Därest erinran avgivits eller

känt blivit, att beträffande i fastighetslängden

uppförd fastighet inträffat

sådan omständighet, som bär

föranleda, att fastigheten skall uppdelas

i flera taxeringsenheter eller

eljest anledning förekommit att

åsätta annat taxeringsvärde än längden

utvisar, skall ordföranden närmare

redogöra härför och nämnden

särskilt besluta härom.

Nämndens beslut skola, där de

skilja sig från de preliminära besluten,

antecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängden underskrives,

sedan taxeringarna slutligt fastställts,

av fastighetstaxering snämndens

ordförande och de ledamöter,

som utsetts att justera nämndens

protokoll.

154 §

1 m o m.1 Har ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet

avgivit erinringar mot preliminärt

åsatt taxeringsvärde eller har

fas tighets taxeringsnämnden, utan

att erinringar avgivits, beslutat åsätta

fastighet annat taxeringsvärde än

som preliminärt upptagits eller eljest

frångått det preliminära beslutet,

skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande tillsända ägaren eller

innehavaren underrättelse om

det taxeringsvärde, som av fastighetstaxeringsnämnden

slutligt beslutats.

Underrättelsen skall innehålla

upplysning om vad som skall

iakttagas vid anförande av besvär

1 Den föreslagna lydelsen av 154 § 1 mom. ersätter bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom.

andra stycket och 157 § 2 mom.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 107

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

ävensom huru beredningsnämndernas

uppskattning av virkesförrådet

och dess fördelning på trädslagsklasser

och förrådsgrupper samt, i förekommande

fall, trädslag överensstämmer

med uppgifterna härom i

de för taxeringen fastställda lokala

skogstaxeringsanvisningarna,

3) vidtaga åtgärder för införskaffande

av de uppgifter och upplysningar,

som ytterligare må finnas erforderliga

för taxeringen,

4) kalla fastighetstaxering snämndens

ledamöter till sammanträden

och om utsatt tid och ställe härför i

god tid underrätta länsstyrelsen,

5) leda nämndens arbete och vid

sammanträdena föra ordet,

6) ombesörja förandet av nämndens

protokoll och längder samt

övriga göromål av expeditionell art,

ävensom

7) avgiva yttranden i besvärsmål.

Ordförande i fastighetstaxerings
nämncl

i stad har enahanda åligganden

som i 147 § stadgas för ordförande

i beredningsnämnd. Det

åligger honom att i god tid underrätta

länsstyrelsen om utsatt tid och

plats för fastighetstaxeringsnämndens

sammanträden.

Vid fullgörande av honom åliggande

uppgifter må ordförande i

fastighet staxering snämnd åtnjuta

biträde av personal, som för sådant

ändamål kan anvisas.

(Föreslagen lydelse)

över fastighetstaxeringsnämndens

beslut.

2 mom.1 Senast den 31 mars eller

vad angår Stockholm den 21 juni

skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande till länsstyrelsen insända

fastighetsdeklarationerna och övriga

handlingar ävensom fastighetstaxeringsnämndens

protokoll. Fastighetslängderna

skola avlämnas å

den tid och i den ordning, Kungl.

Maj:t föreskriver.

3 m o m.2 Fastighetslängderna

i huvudskrift eller bestyrkt avskrift,

skola vara att tillgå för landskamreraren,

taxering sintendent och fastighetsprövningsnämnden

samt i den

ordning, Kungl. Maj:t föreskriver,

utom vad angår Stockholm, offentligen

framläggas inom vederbörande

kommun under minst 14 dagar före

den 15 maj under taxeringsåret.

154 §

1 mom. Sammanträden med

fastighetstaxeringsnämnd å landet

hållas å tid och plats, som ordföranden

bestämmer. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma, skall

han i sitt ställe kalla för honom utsedd

suppleant och tillika härom

underrätta ordföranden. Föredragande

i nämnden är vederbörande

beredningsnämnds ordförande be
1

Den föreslagna lydelsen av 154 § 2 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 3 mom

2 Den föreslagna lydelsen av 154 § 3 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 4 mom

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

träffande de fastigheter, som tillhöra

höns beredningsdistrikt.

Vid sammanträdena föres protokoll

i erforderlig omfattning. Protokollet

justeras av två av nämnden

utsedda ledamöter.

Sammanträde med nämnden skall

hållas inom slutna dörrar.

Angående rätt för ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet

att företräda inför nämnden

samt om befogenhet för taxeringsintendenten

i länet eller av honom

beordrad tjänsteman att närvara vid

sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd

å landet skola bestämmelserna

i U8 § 2 och 3 mom. äga

motsvarande tillämpning.

2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnd

å landet börjar det

egentliga arbetet, skall ordföranden,

efter samråd med taxeringsintendenten

i länet angående tid och

plats, kalla de av länsstyrelsen och

landstingskommunens förvaltningsutskott

utsedda ledamöterna ävensom

samtliga ordförande i beredning

snämnder na i de till fastighetstaxering

sdistriktet hörande beredningsdistrikten

till ett förberedande

sammanträde. Vid detta har ordföranden,

med erforderligt biträde av

berednings nämndernas ordförande,

att avgiva noggrann redogörelse för

de värderingsgrunder, efter vilka

varje beredningsnämnd upprättat

sitt förslag, ävensom för sin egen

mening, huruvida och i vad mån

dessa värderingsgrunder kunna anses

överensstämma med av fastighets

prövnings nämnden fastställda

enhetsvärden och anvisningar i övrigt

eller eljest med de priser, som

erhållits vid fastighetsförsäljningar

i orten. På grundval av dessa redogörelser

skola de vid sammanträdet

närvarande taga under övervägande

och för anteckning till protokollet

uttala sin mening, vilka allmänna

jämkningar av beredningsnämnder
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

nas förslag finnas erforderliga för

en jämn och likformig taxering i

hela fastighetstaxeringsdistriktet.

Avskrift av protokollet skall inom

tio dagar efter sammanträdet av

ordföranden översändas till landskamreraren,

som har att, efter därav

tagen del, till finansdepartementet

insända de inkomna protokollsavskrifterna

ävensom de i 150 § 3

mom. angivna sammandragen.

3 m o m. Sedan det i 2 mom. omförmälda

sammanträdet hållits, tager

taxering sarbetet sin början med

de kommuner, där vid nämnda

sammanträde beredningsnämndernas

förslag ansetts tillfredsställande,

samt fortgår kommun efter kommun

och fastighet efter fastighet.

Föredraganden har att i varje fall

meddela såväl beredningsnämndens

förslag som ock sin egen mening

ävensom redogöra för inkomna erinringar

och de ändringar, som beredningsnämnden

funnit sig böra

föreslå. Nämnden beslutar därefter

med vilket belopp taxeringsvärde

skall åsättas varje fastighet.

Nämndens sålunda fattade beslut

skola, där de skilja sig från beredningsnämndens

förslag, antecknas i

fastighetslängderna.

Fastighetslängderna underskrivas

av nämndens ordförande och vederbörande

beredningsnämndsordförande

samt en av nämnden utsedd

ledamot.

(Föreslagen lydelse)

(Jfr föreslagen lydelse av 153 §

andra stycket)

(Jfr föreslagen lydelse av 153 §

tredje stycket)

VI. Om fastighetsprövningsnämndernas V. Om fastighetsprövningsnämndernas

verksamhet verksamhet

158 §

Sedan fastighetslängderna med Sedan fastighetslängderna med

tillhörande handlingar inkommit till tillhörande handlingar inkommit till

länsstyrelsen, skola längderna även- länsstyrelsen, skola längderna ävensom

de hos berednings- och fastig- som fastighetstaxeringsnämndernas

hetstaxeringsnämnderna förda pro- protokoll granskas, varvid taxetokollen

granskas, varvid taxerings- ringsintendent har att hos fastig
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

intendent har att hos fastighetsprövningsnämnden

göra framställningar

om de åtgärder, som erfordras för

åstadkommande av en med skatteförfattningarna

överensstämmande,

jämn och likformig fastighetstaxering.

Länsstyrelsen äger, ----— upplysningars meddelande.

hetsprövningsnämnden göra framställningar

om de åtgärder, som erfordras

för åstadkommande av en

med skatteförfattningarna överensstämmande,

jämn och likformig fastighetstaxering.

159 §

Kungl. Maj :t äger förordna, att

med ledning av de i 154 § 2 mom.

andra stycket omförmälda handlingarna

undersökning skall verkställas

till utrönande, huruvida vid taxeringen

av jordbruksfastigheter å

landsbygden jämnhet och likformighet

de olika länen emellan blivit

uppnådd. Verkställes sådan undersökning,

skall resultatet därav meddelas

landskamrerarna och taxeringsintendenterna

senast den 30

april under taxeringsåret.

Ovannämnda handlingar —---

Kungl. Maj :t äger förordna, att

med ledning av de i 150 § 3 mom.

omförmälda sammandragen undersökning

skall verkställas till utrönande,

huruvida vid taxeringen av

jordbruksfastigheter å landsbygden

jämnhet och likformighet de olika

länen emellan blivit uppnådd. Verkställes

sådan undersökning, skall resultatet

därav meddelas landskamrerarna

och taxeringsintendenterna

senast den 30 april under taxeringsåret.

under taxeringsåret.

160

1 mom. Fastighetsprövningsnämnds

arbete skall vara avslutat

senast den 30 september under taxeringsåret,

i Stockholm den 31 oktober.

1 in o in. Fastighetsprövningsnämnds

arbete skall vara avslutat

senast den 31 oktober under taxeringsåret,

i Stockholm den 30 november.

166 §

1 in o m. Besvär över--— taxerad, samt

4) om underrättelse, som avses i 4) om underrättelse, som avses i

152 § andra stycket, 155 § 3 mom. 152 § tredje stycket eller 154 § 1

första och andra styckena eller 157 § mom., haft felaktigt innehåll.

2 mom., haft felaktigt innehåll.

Har taxeringen —--hos kammarrätten.

Kammarrätten må,---avsedd prövningsnämnd.

IX. Gemensamma bestämmelser VIII. Gemensamma bestämmelser

172 §

Utöver vad---allmän fastighetstaxering:

1) 13—15 §§, 16 § 1 mom. 4) samt 1) 13—15 §§, 16 § 1 inom. 4) samt

2—4 mom. ävensom 17—19 §§ med 2 och 3 inom. ävensom 17—19 §§

för taxeringsnämnder och prov- med för taxeringsnämnder och prov
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningsnämnder gemensamma bestäm- ningsnämnder gemensamma bestämmelser

samt med föreskrifter om melser samt med föreskrifter om

riksskattenämnden m. m., riksskattenämnden m. in.,

2) 46 § angående — — — särskilda föreskrifter.

1)

1 mom. Bestämmelserna i —

1) Vad i 129 § 1 mom. vid

stadgas skall hava avseende å ersättning

till ordförandena i beredning

snämnder na och fastighetstaxeringsnämnderna

samt de av länsstyrelsen

förordnade ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

och konsulenterna

för taxering av vattenfallsfastighet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas

skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2

mom. inkallats av länsstyrelsen för

meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträde

enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt

inkallats av länsstyrelsen eller

till sammanträde enligt 155 § 2

mom. inkallats efter länsstyrelsens

medgivande,

de ordförande i beredningsnämnd

och i fastighetstaxeringsnämnd, som

på vederbörlig kallelse inställt sig

till sådant sammanträde, varom förmäles

i 144 § 1 inom.,

de ordförande och ledamöter i

fastighetstaxeringsnämnd i stad,

som på vederbörlig kallelse instädlt

sig till sådant sammanträde, varom

förmäles i 144 § 2 mom., samt

de personer, som inställt sig på

vederbörlig kallelse enligt 158 § andra

stycket.

3) Vad i--

3 mom. Vad i 130 § första styc

ket stadgas skall äga motsvarande

tillämpning å kommunvald ledamot

i beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd.

För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds

sammanträden ävensom

för inställelse vid sammanträden,

som omförmälas i 144 § 1 mom.,

173 §

— skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stadgas

skall hava avseende å ersättning

till ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

och de av länsstyrelsen

förordnade ledamöterna i

dessa nämnder ävensom fastighetstaxeringsombuden

och konsulenterna

för taxering av vattenfallsfastigliet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas

skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2

mom. inkallats av länsstyrelsen för

meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträde

enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt

inkallats av länsstyrelsen eller

till sammanträde enligt 145 § inkallats

efter länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,

som på vederbörlig

kallelse inställt sig till sådant sammanträde,

varom förmäles i 144 § 1

eller 2 mom. eller 145 §, samt

de personer, som inställt sig på

vederbörlig kallelse enligt 158 § andra

stycket.

— i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första stycket

stadgas skall äga motsvarande

tillämpning å kommunvald ledamot

i fastighetstaxeringsnämnd.

För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds

sammanträden ävensom

för inställelse vid sammanträden,

som omförmälas i 144 § 1 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

145 § och 154 § 2 mom., äger av

landstingskommunens förvaltningsutskott

utsedd ledamot av sådan

nämnd åtnjuta dagtraktamente och

resekostnadsersättning av landstingskommunens

medel efter de för

landstingsmän stadgade grunder.

(Föreslagen lydelse)

och 145 §, äger av landstingskommunens

förvaltningsutskott utsedd

ledamot av sådan nämnd åtnjuta

dagtraktamente och resekostnadsersättning

av landstingskommunens

medel efter de för landstingsmän

stadgade grunder.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga om ändrade bestämmelser

rörande förfarandet vid allmän fastighetstaxering, m. m. samt

anför därvid följande.

I. Inledning

Allmän fastighetstaxering sker nästa gång är 1965 och därefter i princip

vart femte år. Därvid åsättes samtliga fastigheter taxeringsvärden, som är

avsedda att gälla intill nästa allmänna fastighetstaxering. I vissa fall kan

dock omtaxering eller nytaxering av fastighet ske mellan två allmänna fastighetstaxeringar

(särskild fastighetstaxering). Medan särskild fastighetstaxering

verkställes i omedelbar anslutning till den årliga taxeringen av

inkomst och förmögenhet, kräver den allmänna fastighetstaxeringen eu särskild

taxeringsorganisation. Den handhas sålunda av särskilt utsedda nämnder.

På landet uppgöres förslag till taxering av beredningsnämnder, medan

fastighetstaxeringsnämnder beslutar taxeringarna. I städerna förekommer

icke beredningsnämnder, utan taxeringen verkställes omedelbart av fastighetstaxeringsnämnd.

Som besvärsinstans fungerar fastighetsprövningsnämnderna,

en för varje län.

Det egentliga arbetet med fastighetstaxeringen pågår på landet i beredningsnämnderna

mellan den 15 september och den 10 december året före

taxeringsåret och i fastighetstaxeringsnämnderna under taxeringsåret fram

till den 25 mars. I stad pågår fastighetstaxeringsnämndernas arbete från

oktober månad före taxeringsåret till den 25 mars (i Stockholm den 15

juni) under taxeringsåret.

I skilda sammanhang har framhållits att det nuvarande förfaringssättet

vid allmän fastighetstaxering är onödigt betungande och kostsamt. Angelägenheten

av en förenkling i olika avseenden har understrukits av bl. a. riks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963

dagens revisorer i deras berättelse till 1958 års riksdag. Statsutskottet uttalade

i anledning härav (SU 1958: B 34 s. 50) att utskottet bibragts den uppfattningen

att behov av en översyn i förenklingssyfte föreligger. Även 1957

års fastighetsskattesakkunniga har uttalat sig i den riktningen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 tillkallade jag

landskamreraren S. V. Svensson, numera chefen för inrikesdepartementets

landsstatsavdelning N. T. Nyqvist samt häradsskrivaren A. S. Andersson

såsom sakkunniga för att verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering. Sedan Nyqvist — på därom gjord ansökan

-— den 10 november 1961 entledigats från sitt uppdrag, uppdrogs

samma dag åt taxeringsintendenten R. T. Broström att vara ledamot i utredningen.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års fastighetstaxering sutredning,

har med skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat promemoria med

förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering

m. m. (stencilerad). Det vid promemorian fogade författningsförslaget

torde få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende såsom Bihang

A.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen

för skogshögskolan, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län,

stiftsnämnderna i Uppsala, Lund, Göteborg, Skara och Luleå, statistiska

centralbyrån, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, Föreningen Sveriges

kronokamrerare, Hushållningssällskapens förbund, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Statstjänstemännens

riksförbund, Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska

landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska stadsförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Sveriges häradsskrivareförening, Sveriges industriförbund,

Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveriges

lantbruksförbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och

Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Härvid har Sveriges industriförbund,

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska arbetsgivareföreningen

åberopat ett av näringslivets skattedelegation upprättat yttrande,

medan Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk

hänfört sig till ett av lantbrukets skattedelegation avgivet utlåtande. Yttrande

över promemorian har jämväl inkommit från Sveriges villaägareförbund.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 dr 1963

De sakkunnigas förslag innefattar ändringar av gällande förfarande avseende

i huvudsak fyra punkter, nämligen

a) organisationen av fastighetstaxeringen på landsbygden

b) taxeringsperiodens längd

c) metodiken vid taxering av jordbruksfastighet

d) utformningen av fastighetslängden.

Vissa av utredningens förslag har vunnit anslutning av flertalet remissinstanser

medan andra, särskilt förslaget om en förlängning av taxeringsperioden,

blivit föremål för åtskillig kritik. Jag avser nu att till närmare behandling

upptaga de olika frågorna och följer därvid den ordning, i vilken

de redovisats i promemorian.

Avslutningsvis kommer jag att behandla en av annan lagstiftning föranledd

fråga om ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryckningsbidrag

till värnpliktiga).

II. Taxeringsorganisationen

1. Gällande bestämmelser

Beskattningsnämndernas organisation m. m.

Den allmänna fastighetstaxeringen handhas i första och andra instans av

beredningsnämnder, fastighetstaxeringsnämnder och fastighetsprövningsnämnder.

Förfarandet är olika på landet och i städerna.

På landet upprättar beredningsnämnderna förslag till taxering. Beredningsnämndernas

verksamhetsområden, beredningsdistrikt, utgöres av kommun

eller del av kommun. Förslagen genomgås av en för flera beredningsdistrikt

gemensam fastighetstaxeringsnämnd, som beslutar om taxeringen.

I städerna finns endast fastighetstaxeringsnämnder, som omedelbart beslutar

om taxeringen [131 § taxeringsförordningen (TF)].

Antalet ledamöter i beredningsnämnd bestämmes av länsstyrelsen i samband

med indelningen i beredningsdistrikt och skall utöver ordföranden utgöra

minst fyra. Ordföranden förordnas av länsstyrelsen, övriga ledamöter

jämte suppleanter, en för varje ledamot, väljes av kommunalfullmäktige

senast den 30 juni året näst före taxeringsåret (132 § 1 mom. TF).

För beslutförhet i beredningsnämnd erfordras, såvitt inte annat föranledes

av bestämmelserna om jäv, att ordföranden och minst två ledamöter är

närvarande. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma

bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd (151 § TF).

Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare å landet

sex och i stad fyra eller, därest länsstyrelsen med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets

utsträckning eller andra förhållanden så förordnat, sex ledamöter.

Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt. I övrigt inträder

i fastighetstaxeringsnämnd på landet dels två av landstingskommunens förvaltningsutskott

valda ledamöter, dels vederbörande beredningsnämndsordförande

och dels två av kommunalfullmäktige valda ledamöter, av vilka

minst en skall vara ledamot i beredningsnämnd inom vederbörande kommun.

Dessa ledamöter skall tjänstgöra, de av förvaltningsutskottet valda i

hela taxeringsdistriktet, beredningsnämndsordföranden då fråga är om taxering

av fastighet inom hans beredningsdistrikt, samt de av kommunalfullmäktige

valda vid taxering av fastighet inom kommun, för vilken de valts.

I stad består fastighetstaxeringsnämnden — utöver ordföranden och den

av länsstyrelsen förordnade ledamoten — av ytterligare tre eller i vissa fall

fem av stadsfullmäktige valda ledamöter.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för

varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret

(133 § 1 mom. TF).

För beslutförhet i fastighetstaxeringsnämnd erfordras, såvida inte annat

föranledes av bestämmelserna om jäv, att följande personer är närvarande,

nämligen på landet ordföranden, vederbörande beredningsnämndsordförande

samt en landstingsvald och en kommunvald ledamot samt i stad ordföranden

och två ledamöter. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden

gäller samma bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd (156 § TF).

Varje län utgör ett fastighetsprövningsdistrikt med en fastighetsprövningsnämnd.

Stockholms stad utgör ett särskilt prövningsdistrikt, där prövningsnämnden

tillika är fastighetsprövningsnämnd (131 § 2 mom. och

134 § TF).

Fastighetsprövningsnämnd i län består av prövningsnämnden i länet, förstärkt

med nio ledamöter, vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti

året näst före taxeringsåret. Av sistnämnda ledamöter skall tre utses bland

dem, som efter förordnande av länsstyrelsen eller val av förvaltningsutskottet

är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland dem, som efter val

av kommun är ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland personer inom länet,

som inte är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd men genom sin verksamhet

kan antas besitta sakkunskap ifråga om fastighetsvärdering. Enligt

samma grunder utser länsstyrelsen sex suppleanter (134 § TF).

Efter framställning av länsstyrelsen må Kungl. Maj :t medgiva, att fastighetsprövningsnämnd

sammanträder å två avdelningar (134 § och 11 § 1

mom. TF).

För att fastighetsprövningsnämnd skall vara beslutför erfordras, att ordföranden

och tre andra ledamöter eller suppleanter är närvarande. Beträffande

jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som

ifråga om prövningsnämnd (162 § samt 85 och 87 §§ TF).

För alt biträda vid taxeringen av vattcnfallsfastigheter förordnar länsstyrelsen,

om så finnes erforderligt, två konsulenter. Av dessa skall den ene

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

företräda taxeringsteknisk och den andre vattenkraftteknisk sakkunskap.

Konsulent äger närvara vid nämnds sammanträde med rätt att deltaga i

överläggning men ej i beslut (135 § TF).

Förberedande åtgärder

Under året näst före det år, då allmän fastighetstaxering skall äga rum,

kallar riksskattenämnden landskamrerarna och taxeringsintendenterna i länen

samt, i den mån så finnes erforderligt, andra i fastighetsvärdering kunniga

och erfarna personer till möte före utgången av maj månad för överläggningar

rörande denna taxering, det s. k. Stockholmsmötet (65 § TK).

På detta möte diskuteras bl. a. de uppgifter om virkespriser m. m., som

det enligt skogsvärderingsinstruktionen (SFS 1951:440) åligger skogsstyrelsen

att, efter samråd med domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut1,

lämna till varje länsstyrelse senast den 1 maj året näst före taxeringsåret.

Enligt nyssnämnda instruktion skall vidare statens skogsforskningsinstitut

före allmän fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar

samt, på grundval av riksskogstaxeringarna, senast den 1 augusti

året näst före taxeringsåret till varje länsstyrelse lämna uppgifter för länet

eller i skogligt avseende likartade delar av länet om den ungefärliga arealen

skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt

virkesförrådets genomsnittliga storlek m. m.

På grundval av nämnda anvisningar och uppgifter upprättar landskamreraren

med biträde av skogssakkunnig förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar.

Landskamreraren verkställer vidare med ledning av bl. a. lagfartsförteckningar

och uppgifter från hypoteksinrättningarna om belåningsvärden undersökning

rörande fastigheternas allmänna saluvärde å länets landsbygd.

Därvid äger länsstyrelsen kalla lämpligt antal personer med ingående kännedom

om fastighetsvärden att tillhandagå landskamreraren med upplysningar

(143 § TF).

Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighetstaxering äger

rum, skall efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i beredningsnämnderna

och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter,

som därtill utsetts av kommunerna, samt de

landstingsvalda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna sammanträda

inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande överläggningar

rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den förestående

allmänna fastighetstaxeringen. Till sammanträdet äger länsstyrelsen

kalla jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande

fastighetsvärdering.

1 Skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter har numera övertagits av skogshögskolan.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning

av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering

och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna

saluvärden, som enligt hans mening kan dras av dessa priser, ävensom för

övriga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda

värden. Landskamreraren framlägger nyss nämnda förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar

och, i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda

anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående redovisningen

av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark m. m.

På grundval av landskamrerarens redogörelse bör de vid sammanträdet

närvarande föreslå enhetsvärden för taxering av jordbruksfastighet. Jämväl

ifråga om annan fastighet samt beträffande värdesättning av skogsmark

och växande skog skall övervägas enhetliga grunder för taxeringen.

Liknande sammanträde kan före taxeringsarbetets början hållas även

med ordförande och ledamöter av fastighetstaxeringsnämnderna i stad,

därest länsstyrelsen skulle finna detta lämpligt för åstadkommande av en

jämn och likformig taxering där (144 § 1 och 2 mom. TF).

Det åligger landskamreraren att upprätta och senast den 25 augusti året

näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvisningar

för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar.

Riksskattenämnden skall senast den 15 påföljande september

till landskamreraren återställa förslaget jämte eventuella erinringar.

Förslaget och erinringarna skall föreläggas fastighetsprövningsnämnden,

som på grundval av dessa handlingar fastställer lokala skogstaxeringsanvisningar

och övriga anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen.

Anvisningarna skall senast den 30 september tillställas ordförandena i berednings-

och fastighetstaxeringsnämnderna och samtidigt översändas till

riksskattenämnden (144 § 3 mom. TF).

Innan beredningsnämnderna börjar det egentliga arbetet, skall å landet

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden, efter samråd med landskamreraren

angående tid och plats, sammankalla de av länsstyrelsen och landstinget

utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden och beredningsnämndsordförandena

i fastighetstaxeringsdistriktet till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet. Därvid bör uppmärksamhet ägnas

åt åtgärder för befordrande av likformig taxering inom fastighetstaxeringsdistriktets

olika delar samt åt spörsmål, som kan förväntas vålla beredningsnämnderna

svårigheter (145 § TF).

Beredningsnämndernas verksamhet

Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden redogöra

för de av fastighetsprövningsnämnden för distriktet fastställda värderingsgrunderna

ävensom för de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som

förekommit sedan den senaste allmänna fastighetstaxeringen, samt de slutsatser

beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

ordförandens mening kan dras av de vid dessa köp tillämpade priserna.

Finnes inom distriktet fastigheter med skog, bör ordföranden jämväl redogöra

för de lokala skogstaxeringsanvisningarna (149 § TF).

Härefter har beredningsnämnden att föreslå värden för fastigheterna i

distriktet. Nämndens förslag till taxering skall införas i taxeringslängd

(fastighetslängd). De av beredningsnämnden följda grunderna vid taxering

av jordbruksfastighet skall för varje fastighet upptas i en särskild längd

enligt fastställt formulär (s. k. kontrollängd). Denna längd skall med lämpliga

mellanrum under beredningsarbetet framläggas för nämnden, som i

händelse av ojämnhet i taxeringen verkställer erforderlig jämkning. Senast

den 20 december skall ordföranden översända sammandrag av längden till

landskamreraren i länet (150 § TF).

Har vid värdesättning ordförandens mening inte blivit följd, skall han i

fastighetslängden ange det värde, han anser böra föreslås. Övriga ledamöter

äger anföra reservation mot nämndens beslut. Reservation skall vara skriftlig

och avgivas senast vid justeringen av protokollet. Av nämnden anlitad

sakkunnig har samma reservationsrätt (151 § TF).

Beredningsnämndens förslag skall föreligga färdigt senast den 10 december.

Senast den 15 december skall beredningsnämndens ordförande tillsända

ägare och likställd innehavare av skattepliktig fastighet underrättelse om

det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall innehålla

upplysning om att skriftliga erinringar mot förslaget må göras hos

beredningsnämndens ordförande senast den 5 påföljande januari. Enligt

72 § taxeringskungörelsen avfattas dessa underrättelser å särskilda blanketter,

vilka genom länsbyråns försorg medelst adresstryck försetts med

fastighetsbeteckning samt ägarens eller innehavarens namn och adress. Vidare

skall taxeringslängden framläggas för granskning under tio dagar på

lämplig plats inom kommunen hos ordföranden eller någon ledamot. I kungörelse

skall anges hur erinringar må göras.

Senast den 20 januari skall ordföranden hålla sammanträde med beredningsnämnden.

Nämnden yttrar sig över inkomna erinringar och avger

eventuellt nytt förslag till taxering. Yttranden och förslag skall protokollföras.

Slutligen skall beredningsnämndens ordförande senast den 25 januari

till fastighetstaxeringsnämndens ordförande överlämna fastighetslängderna,

behörigen summerade, ävensom nämndens protokoll och övriga handlingar

(152 § TF).

Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet,

vilket bör ske senast den 5 februari, skall ordföranden kalla de av länsstyrelsen

och landstinget utsedda ledamöterna och beredningsnämndsordfö
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

randena i fastighetstaxeringsdistriktet till ett förberedande sammanträde.

Vid detta skall ordföranden med biträde av beredningsnämndernas ordförande

redogöra för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnderna

upprättat sina förslag. Han skall därvid ange, huruvida och i vad mån

dessa värderingsgrunder kan anses överensstämma med av fastighetsprövningsnämnden

fastställda enhetsvärden och anvisningar i övrigt eller eljest

med de priser, som erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På

grundval härav skall de närvarande för anteckning till protokollet uttala

sin mening, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas förslag,

som erfordras för en jämn och likformig taxering i hela fastighetstaxeringsdistriktet.

Avskrift av protokollet skall inom tio dagar efter sammanträdet

insändas till landskamreraren (154 § 2 mom. TF).

Härefter vidtager det egentliga taxeringsarbetet. Först skall fastigheterna

i de kommuner taxeras, där beredningsnämndens förslag ansetts tillfredsställande.

Föredragande är vederbörande beredningsnämnds ordförande.

Föredraganden har att i varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag

som sin egen mening samt redogöra för inkomna erinringar och de

ändringar, som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Nämnden beslutar

därefter med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet.

Besluten skall, då de skiljer sig från beredningsnämndens förslag, antecknas

i fastighetslängderna (154 § 3 mom. TF).

Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet å landet avgivit

erinringar mot beredningsnämndens förslag eller har fastighetstaxeringsnämnden,

utan att erinringar avgivits, beslutat åsätta fastighet annat taxeringsvärde

än det föreslagna eller eljest beslutat frångå förslaget, skall

fastighetstaxeringsnämndens ordförande underrätta ägaren eller innehavaren

om det beslutade taxeringsvärdet. Underrättelsen skall innehålla besvärshänvisning

(157 § 2 mom. TF).

Med hänsyn till att i stad inte finnes några beredningsnämnder försiggår

fastighetstaxeringsnämndens verksamhet där på annat sätt än på landet.

Innan fastighetstaxeringsnämnd z stad den 1 oktober börjar det egentliga

arbetet, skall — om staden är indelad i två eller flera fastighetstaxeringsdistrikt

och förberedande sammanträde inför landskamreraren inte hållits

— länsstyrelsen uppdraga åt ordföranden i en av fastighetstaxeringsnämnderna

att kalla övriga ordförande och ledamöter till sammanträde för förberedande

överläggningar rörande de allmänna grunder, som bör tillämpas

i stadens skilda delar. Till sammanträdet må efter länsstyrelsens medgivande

kallas jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande

fastighetsvärden inom staden (155 § 2 mom. TF).

Fastighetstaxeringsnämnd i stad företar taxeringen i den ordning, som

finnes bäst lämpad för att vinna en jämn och likformig taxering i stadens

olika delar. Innan nämnden beslutar, med vilket belopp taxeringsvärde

skall åsättas varje fastighet, hör — i lämplig omfattning — ägare eller innehavare

av fastighet beredas tillfälle att inom viss lid yttra sig över av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

nämnden ifrågasatt värde å fastigheten. Därvid skall tillkännages att särskild

underrättelse inte kommer att utsändas, därest det ifrågasatta värdet

av nämnden fastställes såsom taxeringsvärde. Har däremot det ifrågasatta

värdet ändrats, skall — liksom i de fall då preliminär underrättelse inte utsänts

— ägaren eller innehavaren underrättas om nämndens slutliga beslut.

Såväl de preliminära som de slutliga underrättelserna skall innehålla besvärshänvisning

(155 § 3 mom. och 157 § 2 mom. TF). Underrättelserna

om ifrågasatt taxeringsvärde enligt 155 § 3 mom. taxeringsförordningen

tillhandahålles fastighetstaxeringsnämnden av länsbyrån för folkbokföring,

vilken genom adresstryck försett härför avsedda blanketter med fastighetsbeteckning

samt ägarens eller innehavarens namn och adress.

Ordförande och föredragande i fastighetstaxeringsnämnd skall i händelse

av avvikande mening låta anteckna denna till protokollet. Ifråga om

rätt för annan ledamot samt av nämnden anlitad sakkunnig att anföra reservation

mot nämndens beslut gäller vad tidigare sagts beträffande ledamot

och sakkunnig i beredningsnämnd (156 § TF).

Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall vara avslutat senast den 25

mars (i Stockholm senast den 15 juni) under taxeringsåret. Senast den 31

mars (i Stockholm senast den 21 juni) skall fastighetsdeklarationerna och

övriga handlingar insändas till länsstyrelsen. Samtidigt skall fastighetslängderna

överlämnas till den lokala skattemyndigheten. En avskrift av längderna

skall offentligen framläggas inom vederbörande kommun minst 14

dagar före den 15 maj. Huvudskriften skall av den lokala skattemyndigheten

insändas till länsstyrelsen senast den 25 april (157 § 1, 3 och 4 mom.

TF samt 76 § TK).

Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Som förut nämnts har fastighetsprövningsnämnden genom 1956 års taxeringsreform

blivit enbart besvärsinstans. Den skall sålunda inte ta befattning

med taxeringarna annat än efter initiativ av part. Klagorätt hos fastighetsprövningsnämnden

tillkommer ägare och därmed likställd innehavare

av fastighet samt vederbörande kommun. Taxeringsintendenten är skyldig

att granska taxeringarna och hos fastighetsprövningsnämnden göra framställningar

om de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en jämn

och likformig fastighetstaxering (163 och 158 §§ TF).

Beträffande handläggningen av mål i fastighetsprövningsnämnden gäller

i huvudsak samma bestämmelser som för prövningsnämnd.

Fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 30

september (i Stockholm senast den 31 oktober) under taxeringsåret (160

§ 1 mom. TF).

Ett av de sakkunniga upprättat mera överskådligt tidsschema för arbetet

med allmän fastighetstaxering enligt gällande bestämmelser torde såsom

Bihang B få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 1i97 år 1963

Riksdagens revisorer

Som tidigare nämnts har bl. a. riksdagens revisorer i sill berättelse till

1958 års riksdag — efter att ha redovisat resultatet av en rundfråga i ämnet

hos länsstyrelserna — framhållit att frågan om en förenkling i olika

hänseenden av förfarandet vid allmän fastighetstaxering borde ägnas uppmärksamhet.

Revisorerna anförde bl. a.

Vad först angår själva organisationen av taxeringsarbetet må erinras, att

för landsbygdens vidkommande finnas inrättade såväl beredningsnämnder

som taxeringsnämnder, medan hithörande uppgifter i städerna ankomma

uteslutande på taxeringsnämnder. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår ha flera förslag till ändringar härutinnan framförts. Sålunda ha

vissa länsstyrelser ansett den för landsbygden föreskrivna organisationen

med såväl beredningsnämnder som taxeringsnämnder alltför omständlig

och ifrågasatt, huruvida icke det för städerna tillämpade systemet vore att

föredraga. Därigenom skulle bl. a. vinnas den fördelen, att ytterligare tid

kunde ställas till förfogande för bearbetning av deklarationsmaterialet och

eventuell besiktning av fastigheterna. Såsom ytterligare skäl för denna

ståndpunkt har länsstyrelsen i Västernorrlands län framhållit, att den

strukturella skillnad mellan landsbygd och stad som syntes ha varit orsaken

till de skilda reglerna genom samhällsutvecklingen och ändrad kommunal

indelning alltmer utjämnats. Andra länsstyrelser åter ha förmenat,

att fördelar skulle följa med ett införande av beredningsnämnder även för

städernas del. Goda skäl kunna onekligen åberopas för båda de här refererade

ståndpunkterna. Revisorerna äro för sin del icke beredda att på grundval

av det föreliggande materialet taga bestämd ställning till vilken organisationsform

som är att föredraga utan förutsätta, att de förutnämnda sakkunniga

komma att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga. Helt allmänt

må framhållas att riktpunkten vid utformningen av taxeringsförfarandet

bör vara att åstadkomma eu organisation, som möjliggör en enkel

men samtidigt effektiv och rättvisande taxering.

Med nu behandlade spörsmål sammanhänga även de tidsgränser som äro

bestämda i taxeringsförordningen och inom vilka bl. a. vissa åtgärder skola

vara vidtagna. Enligt vad den verkställda utredningen ger vid handen, har

det på vissa håll varit förenat med svårigheter att följa dessa bestämmelser.

Revisorerna ha för sin del särskilt kunnat iakttaga, att beredningsnämnds

ordförande i vissa fall icke fullgjort skyldigheten att senast den

15 december tillställa fastighetsägare eller därmed jämställd person underrättelse

om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Erinras må att

sådan underrättelse skall innehålla upplysning om att ägaren senast den

5 påföljande januari till beredningsnämndens ordförande äger avgiva skriftliga

erinringar mot förslaget. Det är givetvis i och för sig av vikt atl fastställda

tidsfrister hållas. Därtill kommer att det ur rättssäkerhetssynpunkt

måste anses särskilt betänkligt om, såsom i här angivna fall, risk föreligger

för att den enskilde skall lida rättsförlust på grund av att eu föreskrift icke

följes. Med hänsyn till vad revisorerna sålunda anfört och vad som eljest

i detta sammanhang framhållits synes det vara av vikt, alt den i taxeringsförordningen

angivna tidsföljden för taxeringsförfarandet omprövas.

Fastighetsägare på landet erhåller som nyss erinrats meddelande om det

av vederbörande beredningsnämnd föreslagna taxeringsvärde!. Framför han

icke erinringar mot detta och åsätter fastighetstaxeringsnämnden fastighe
3

Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

ten icke annat värde än det sålunda föreslagna, tillställes han icke något

ytterligare meddelande om taxeringsvärdet, utan det av beredningsnämnden

föreslagna blir gällande. Enligt revisorernas mening bör på den blankett

som användes för beredningsnämndens meddelande uttryckligen anmärkas,

att det av nämnden föreslagna värdet blir gällande, såvida icke erinringar

framföras mot eller taxeringsnämnd finner skäl ändra detsamma,

ävensom att ytterligare meddelande härom icke är att förvänta. Det i år

tillämpade förfarandet synes nämligen ha givit rum för tvekan om det taxeringsvärde

som blivit fastställt. Tilläggas må att motsvarande synpunkter

göra sig gällande även i fråga om underrättelseförfarandet i stad.

Vad sedan angår de grunder som tillämpats för fastigheternas värdering

har bl. a. framhållits det inflytande som skogsmarksvärdet och skogsvärdet

haft på det totala taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter därigenom att

medelvärdet på åkerjorden, som i sig innefattar även värdet på byggnader,

i en del fall måst sänkas för undvikande av att taxeringsvärdet skulle komma

att överstiga det allmänna saluvärdet. Det kan vidare nämnas, att inom

ett norrlandslän vid årets taxering prövats ett system med skilda enhetsvärden

för byggnader och för åkerjord; för ett län med små brukningsdelar

har detta system ansetts vara att föredraga. Nu angivna förhållanden

och vad som i detta sammanhang eljest framhållits från vissa av de hörda

myndigheternas sida ge enligt revisorernas mening vid handen, att frågan

om vilka värderingsgrunder som i fortsättningen böra tillämpas bör övervägas.

Härmed sammanhänger även på sitt sätt frågan om en förenkling

av längdföringen i olika avseenden. Bl. a. ha enligt revisorernas mening

framförts välgrundade önskemål om förenkling av den s. k. kontrollängden

samt om minskning av redovisningen av olika ägoslag.

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar inledningsvis att fastighetstaxeringsorganisationen

i första instans under 1800- och 1900-talen varit uppbyggd under

vissa tider efter ennämndssystem (1842—1861; 1908—1921) och i övrigt

efter ett system med två nämnder (1810—1841; 1862—1907; 1922— ).

Av särskilt intresse i detta sammanhang, framhåller de sakkunniga, är anledningarna

till ändringen år 1907 och till återgången till det äldre systemet

1922. De sakkunniga anför härom följande.

Det bör observeras att före 1908 gällde tvånämndssystemet både vid inkomsttaxeringen

och fastighetstaxeringen. Omorganisationen företogs för

att påskynda "taxeringsarbetet och för att kunna införa en tidigare uppbörd.

Den nya ordningen kom att bestå i fråga om inkomsttaxeringen men i fråga

om fastighetstaxeringen skedde främst på grund av negativa erfarenheter

vid 1908 års fastighetstaxering en återgång till det äldre systemet efter beslut

av 1921 års riksdag. Anledningen var närmast den ojämnhet som uppkommit

vid taxeringen av jordbruksfastigheter.

De sakkunniga anser emellertid att möjligheterna att genomföra en taxering

av jordbruksfastigheter på ett tillfredsställande sätt numera är helt

andra än de som förelåg 1908 och anför till stöd härför följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Till att börja med må framhållas att genom 1921 års lagstiftning genomfördes

flera reformer, som i och för sig måste verka för en jämnare taxering.

Sålunda skildes fastighetstaxeringen från inkomsttaxeringen och lädes

under särskilda nämnder med speciell sakkunskap. Fastighetsägarna

ålades inkomma med uppgifter om fastigheterna och material till kontroll

ställdes till nämndernas förfogande. Visst förberedelsearbete skulle ske.

Sedermera infördes på förslag av 1923 års taxeringssakkunniga den s. k.

kontrollängden. Efter detta har hela det förberedelsearbete, som numera

föregår en allmän fastighetstaxering — såsom det s. k. Stockholmsmötet

m. in. — tillkommit. Vidare har sedan 1928 funnits skogsvärderingsinstruktioner,

på vilka länsanvisningar grundas. De förberedelser, som numera

vidtages för en allmän fastighetstaxering, är således av en helt annan art

och omfattning än 1908.

En väsentlig skillnad mot förhållandena 1908 utgör därjämte det faktum

att eu helt annan möjlighet att övervaka och fortlöpande kontrollera taxeringsarbetet

numera föreligger, främst på grund av de förstärkningar av

länsstyrelsernas personella resurser som företagits sedan 1944.

Den nuvarande organisationen på landsbygden med två nämnder i första

instans, nämligen beredningsnämnden, som upprättar förslag till taxeringsvärden,

och fastighetstaxeringsnämnden, som fastställer taxeringarna, medför

enligt de sakkunniga ett visst dubbelarbete och drar betydande kostnader.

De sakkunniga ifrågasätter om det resultat, som vinnes med den

dubbla handläggningen på landsbygden, uppväger därav föranledda kostnader

och arbete. Den begränsade tid, som står till fastighetstaxeringsnämndernas

förfogande för genomgång av beredningsnämndernas förslag, medger

inte en individuell prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastigheter.

En sådan prövning torde i allmänhet ha förekommit endast ifråga

om fastigheter, beträffande vilka erinringar mot beredningsnämndens förslag

inkommit eller beträffande vilka skilda meningar angående värderingen

förelegat inom beredningsnämnden. Genomgången av taxeringsmaterialet

i övrigt torde ha skett summariskt.

De sakkunniga påpekar, att åtskilliga städer sedan gammalt innefattar

stora områden av landsbygdskaraktär och att speciellt i samband med indelningen

i storkommuner i början av 1950-talet stora landsbygdsområden

införlivats med städer. I dessa städer har fastighetstaxeringarna försiggått

enligt reglerna för städerna med endast en nämnd i första instans. Enligt

vad de sakkunniga inhämtat har flertalet länsstyrelser inte ansett särskilda

åtgärder påkallade för alt vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åstadkomma

jämnhet vid taxeringen av jordbruksfastigheter i de stadsdistrikt,

som innefattat sådana fastigheter i större antal.

De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna

inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat

taxeringsresultat på landsbygden men däremot en betydande besparing och

eu enhetlig organisation på landet och i stad. De föreslår därför, att på landet

införes elt ennämndssystem av den typ, som nu gäller för stad. Därvid

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

avses de nya fastighetstaxeringsnämndernas verksamhetsområden skola i

huvudsak motsvara de nuvarande beredningsnämndernas, d. v. s. i allmänhet

omfatta endast en kommun.

Den vid 1957 års allmänna fastighetstaxering första gången tillämpade

ordningen med skriftliga underrättelser om föreslaget taxeringsvärde, varigenom

ökad möjlighet beretts de skattskyldiga att inkomma med erinringar

mot förslaget, har, framhåller de sakkunniga, uppenbarligen varit av stort

värde. Härigenom har missuppfattningar och felbedömningar kunnat rättas

till på ett tidigt stadium.

Arbetet inom den fastighetstaxeringsnämnd, som skulle ersätta de nuvarande

två nämnderna, bör därför enligt de sakkunniga försiggå så, att

nämnden preliminärt beslutar om taxering av samtliga fastigheter, varefter

beslutet delgives de skattskyldiga, som beredes tillfälle att inom viss

tid inkomma med erinringar. Eftersom just arbetet inom beredningsnämnderna

tidigare försiggått under svår tidsnöd och då den senare delen av

arbetet inom den nya fastighetstaxeringsnämnden — i motsats till vad nu

är fallet — inte kommer att omfatta andra fastigheter än sådana nämnden

redan värderat, är det enligt de sakkunnigas mening möjligt att fastställa

annan tidpunkt då det preliminära beslutet skall föreligga färdigt än den

som nu gäller för upprättande av beredningsnämndens förslag, nämligen

den 10 december. De sakkunniga föreslår, att tidpunkten för de preliminära

besluten framflyttas till den 10 februari, att underrättelser om besluten

tillställes de skattskyldiga senast den 15 samma månad (f. n. 15 december)

och att tidpunkten, då erinringar mot besluten senast skall vara inkomna,

bestämmes till den 5 mars (f. n. 5 januari). Härigenom, tillägger de sakkunniga,

erhåller nämnden för det arbete, som tidigare utförts av beredningsnämnden,

två månader längre tid. Genom att endast en nämnd handlägger

taxeringarna kommer den spilltid, som förflutit mellan den tidpunkt, då arbetet

i beredningsnämnden upphört och den, då arbetet i fastighetstaxeringsnämnden

kommit i gång, att försvinna.

En av huvuduppgifterna för den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden

har varit att verka för jämnhet och likformighet i taxeringarna av framför

allt jordbruksfastigheter mellan olika beredningsdistrikt. Även om de

omfattande förberedelser, som numera föregår en allmän fastighetstaxering,

utgör en viss garanti för jämnhet i taxeringarna, vill emellertid de

sakkunniga inte bestrida, att slopandet av en övervakande nämnd i första

instans kan medföra ökade risker för ojämnhet mellan olika distrikt. En

viss kontroll och översyn av arbetet inom fastighetstaxeringsnämnderna på

landet är därför enligt de sakkunnigas mening erforderlig. En tänkbar lösning

vore att förordna särskilda sakkunniga, vilka under taxeringsintendentens

ledning utövade konsulterande och övervakande verksamhet inom

vissa fastighetstaxeringsdistrikt. Med hänsyn till svårigheten att uppbringa

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

tillräckligt antal i fastighetstaxering kunniga och för sådana uppdrag

lämpliga personer förordar emellertid de sakkunniga, att de lokala skattemyndigheterna

skall få uppgiften att var och en inom sitt fögderi svara för

övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete. Då dessa myndigheter

i sin vanliga verksamhet ständigt sysslar med fastighetsförhållanden

och i regel har mångårig erfarenhet av fastighetstaxering, är de enligt de

sakkunnigas mening väl lämpade för denna uppgift. Som ytterligare skäl

för de lokala skattemyndigheternas medverkan anför de sakkunniga, att de

nu långt avancerade planerna rörande användning av datamaskiner för folkbokföring

och uppbörd torde komma att från de lokala skattemyndigheterna

avlasta en del arbete, som då lämpligen kan i viss mån ersättas av taxeringsarbete.

Beträffande själva arbetet med övervakningen anför de sakkunniga följande.

Arbetet med övervakningen bör bedrivas efter i stort sett samma principer

som nu gäller för fastighetstaxeringsnämnderna. Innan det egentliga

arbetet påbörjas i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör sålunda den

lokala skattemyndigheten kalla ordförandena i dessa nämnder inom fögderiet

till överläggningar rörande det förestående taxeringsarbetet. I detta

sammanträde bör jämväl deltaga en kommunvald ledamot från varje fastighetstaxeringsnämnd,

som därtill särskilt utsetts.

Den lokala skattemyndigheten bör vidare för vinnande av jämnhet och

likformighet i taxeringen följa arbetet i fastighetstaxeringsnämnderna och

i erforderlig utsträckning lämna anvisningar för arbetets bedrivande. För

fullgörande av denna uppgift bör den lokala skattemyndigheten äga närvara

vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd och därunder deltaga

i överläggningen men ej i besluten.

Slutligen bör det åligga den lokala skattemyndigheten att i konstaterade

fall av ojämnheter i taxeringarna eller av större avvikelser från de av fastighetsprövningsnämnden

fastställda värderingsgrunderna underrätta taxeringsintcndenten

härom så att denne på ett tidigt stadium kan ingripa i

taxeringsarbetet för att åstadkomma en jämn och likformig taxering.

Vad de sakkunniga anfört beträffande den lokala skattemyndighetens

medverkan vid allmän fastighetstaxering anser de böra gälla inte blott på

landet utan även i städer, där väsentlig del av fastighetsbeståndet utgöres

av jordbruksfastigheter. Det kan vidare finnas anledning att även i andra

städer övervakning av taxeringsarbetet sker på samma sätt. De sakkunniga

föreslår därför, att det skall ankomma på länsstyrelsen att bestämma, i

vilka städer den lokala skattemyndigheten skall övervaka fastighetslaxeringsnämndernas

arbete.

I syfte att motverka de lokala intressena inom beredningsnämnderna har

de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna på landet fått eu särskild sammansättning.

Sålunda skall i dessa nämnder ingå två av landstingets forval

Iningsulskott valda ledamöter, som skall deltaga i taxeringen av samtliga

fastigheter inom taxeringsdistriktet, vilket normalt omfattar flera kommuner.

Valbar är endast den, som är mantalsskriven inom distriktet. Ef
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

tersom de nya fastighetstaxeringsnämnderna i allmänhet kommer att omfatta

endast en kommun, torde, framhåller de sakkunniga, om syftet med

den särskilda sammansättningen skall vinnas, få krävas att de landstingsvalda

ledamöterna utses bland personer bosatta utom distriktet. Man torde

emellertid, fortsätter de sakkunniga, kunna utgå från att de lokala intressena

genom samhällsutvecklingen och ändringar i den kommunala indelningen

alltmer förlorar i betydelse. Vidare framhålles att — om beredningsnämnderna

slopas — antalet fastighetstaxeringsnämnder och därmed

också antalet sådana ledamöter, som skall utses av landstinget, kommer att

öka avsevärt. Det kan antas, tillägger de sakkunniga, att det för landstingen

skulle erbjuda vissa svårigheter att uppbringa erforderligt antal för sådant

uppdrag lämpliga personer. De sakkunniga har inte funnit tillräckliga skäl

föreligga att bibehålla den nuvarande sammansättningen av fastighetstaxeringsnämnderna

på landet och föreslår i stället, att de två ledamöter, som

enligt nuvarande bestämmelser skall utses av landstinget, ersättes av kommunvalda

ledamöter.

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om sammanslagning av berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

till en nämnd tillstyrkes i princip eller lämnas

utan erinran av flertalet remissinstanser. Därvid förutsättes dock i en del

yttranden, att nämnderna erhåller sådan sammansättning, att de lokala intressena

ej får ett avgörande inflytande på besluten. Sålunda anför t. ex.

riksskattenämnden följande.

Enligt riksskattenämndens mening kan det vara tveksamt, om systemet

med enbart fastighetstaxeringsnämnder eller systemet med två skilda nämnder

är att föredraga. Riksskattenämnden anser emellertid för sin del _

främst med hänsyn till möjligheten att effektivare utnyttja den tid som

står till förfogande — att övervägande skäl tala för systemet med enbart

fastighetstaxeringsnämnder. Då riksskattenämnden sålunda i princip förordar

uti edningens förslag sker detta dock endast under förutsättning att

vad nämnden i det följande anför angående fastighetstaxeringsnämndernas

sammansättning vinner beaktande.

Det är för riksskattenämnden bekant, att man vid 1957 års allmänna fastighetstaxering

i vissa län gjorde den erfarenheten, att det inom sådana

beredningsnämnder, som dominerades av fastighetsägare, visade sig mycket

svårt att säkra den objektivitet, som erfordrades för att inom dylika

beredningsdistrikt uppnå en taxeringsnivå, som stod i skälig relation till

nivån för länet och för landet i övrigt. Av den vid promemorian fogade bilagan

nr 2 framgår också, att i vissa län fastighetstaxeringsnämnderna på

landet hade att besluta om ett påfallande stort antal ändringar av beredningsnämndernas

förslag. Det framstår för riksskattenämnden som uppenbart,

att det skulle möta mycket stora svårigheter att hinna genomföra motsvarande

antal ändringar i fastighetsprövningsnämnderna.

Med vad riksskattenämnden nu anfört vill nämnden starkt understryka,

att endast om fastighetstaxeringsnämnderna erhålla sådan sammansättning,

att garanti vinnes för i stort sett objektivt riktiga beslut, kan en tillfreds
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ställande allmän fastighetstaxering genomföras utan beredningsnämnder.

Riksskattenämnden får i detta sammanhang anföra, att enligt nämndens

mening fog icke finnes för utredningens å sid 64 i promemorian gjoida

uttalande, att det kan ifrågasättas om insatserna från de landstingsvalda

ledamöterna varit av större betydelse för att motverka de lokala intressena.

Fastmera fäster riksskattenämnden stor vikt vid att de snäva fastighetsägareintressena

motvägas av ledamöter med en vidare syn på taxeringspioblemen.

Utredningen föreslår att fastighetstaxeringsnämnd å landet skall

bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen skulle

ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen övriga

fem ledamöter. Det skulle följaktligen bliva en påtaglig dominans för

de kommunvalda ledamöterna, vilket i vissa fall kan innebära detsamma

som dominans för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden. Riksskattenämnden

bedömer det som en viktig förutsättning för genomförandet

av allmän fastighetstaxering å landet, att de kommunvalda ledamöterna

icke kunna dominera i fastighetstaxeringsnämnderna, och föreslår därför,

att nämnderna givas exempelvis följande sammansättning: Ordförande och

ytterligare en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot utses av landstinget

och två ledamöter av kommunen. Intet hindrar att för att erforderlig

ortskännedom skall tillförsäkras nämnderna i stora kommuner —

kommunen utser olika ledamöter för olika geografiskt bestämda delar av

kommunen.

Liknande uttalanden göres av länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Vasternorrlands

och Västerbottens län, försäkringsinspektionen, näringslivets

skattedelegation och Tjänstemännens centralorganisation. Flertalet av dessa

remissinstanser förordar dock ett bibehållande av den nuvarande sammansättningen

av fastighetstaxeringsnämnderna. Länsstyrelsen i Vasternorrlands

län anser att åtminstone en ledamot i varje nämnd bör utses av

landstinget i stället för av kommunen och att såsom särskild kvalifikation

för den landstingsvalde ledamoten borde gälla, att vederbörande ägde god

kännedom om fastigheter och deras värdering. Därest så befunnes lämpligt

kunde sådan ledamot utses att vara ledamot i fler än en nämnd inom

angränsande områden. Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar att de

kommunvalda ledamöterna i nämnden endast till visst antal får utgöras av

personer som äger fastighet inom distriktet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län utgår från att systemet med endast en

nämnd är att förorda men vill ej förringa betydelsen av den kontroll och

den likformighet som sker vid den allmänna fastighetstaxei ingen för landsbygdens

del tack vare fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet. Såsom

utredningen påpekat kan dock kontroll och likformighet åstadkommas även

med användande av andra metoder än anlitande av hade beredningsnämnder

och fastighetstaxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att det varit önskvärt

om utredningen i första hand hade angripit problemet genom att införskaffa

material från arbetet hos fastighetstaxeringsnämnderna i stad och

närmare analyserat detta material. Om så hade skett, skulle till underlag för

remissmyndigheternas bedömande ha funnits utredning om de svårighetei

som mött städernas fastighetstaxeringsnämnder i dessas arbete ävensom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Knngl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

förslag till lösande av uppkomna problem. Därest man slutligt stannar inför

ett ennämndssystem jämväl på landsbygden, bör enligt länsstyrelsens

mening en fortsatt utredning komma till stånd på denna punkt, eventuellt

genom riksskattenämndens försorg eller genom tillkallande av en särskild

expertgrupp.

Sveriges skogsägareförbund vill inte direkt motsätta sig utredningens förslag

om slopande av beredningsnämnderna men finner det angeläget att

ett beslut i frågan föregås av en närmare beräkning av de kostnader, som

det nuvarande och det föreslagna systemet medför.

Förslaget om beredningsnämndernas slopande avstyrkes däremot av

kammarrätten, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands,

Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län

ävensom Sveriges härads skrivar eförening. Därvid göres i huvudsak följande

invändningar mot förslaget. Till att börja med anses den ändrade organisationen

inte medföra någon kostnadsbesparing. Vidare befaras att de lokala

intressena kommer att utöva ett alltför stort inflytande på besluten främst

beroende på att den lokala skattemyndigheten endast kan lämna råd och

anvisningar och inte har befogenhet att besluta om frångående av de preliminära

besluten. Härigenom, framhålles det, föreligger risk för att även

relativt välgrundade erinringar blir obeaktade. Möjligheterna att få nämnderna

att vid behov ompröva själva taxeringsnivån bedömes såsom små. Vidare

påpekas att de lokala skattemyndigheternas redan nu stora arbetsbörda

inte medger någon effektiv insats från deras sida i arbetet med övervakningen.

Eventuella lättnader i arbetsbördan genom ADB-systemets införande

kommer att göra sig gällande först efter det 1965 års fastighetstaxering

är slutförd. Slutligen framhålles att beredningsnämndernas avskaffande

kan väntas medföra ett ökat antal besvär till fastighetsprövningsnämnderna.

Kammarrätten anför sålunda bl. a. följande.

De sakkunniga har framhållit att ett slopande av beredningsnämnderna

skulle medföra inbesparing av betydande kostnader och undvikande av visst

dubbelarbete. Mot dessa fördelar måste emellertid vägas risken för ojämnhet

och olikformighet i taxeringarna mellan de olika taxeringsdistrikten

bland annat på grund av att de lokala intressena får ett alltför''stort inflytande

på taxeringarna.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är — om beredningsnämnderna skulle

avskaffas — en övervakning av de lokala nämnderna erforderlig för åstadkommande

av en likformig taxering. Kammarrätten vill emellertid ifrågasätta

om en sådan övervakning lämpligen kan anordnas på sätt de sakkunniga

föreslagit, genom de lokala skattemyndigheterna d. v. s. häradsskrivarna.

Även om häradsskrivarna i regel har mångårig erfarenhet av fastighetstaxering

är det svårt att förstå hur de inom sina fögderier, vilka icke sällan

omfattar ett tiotal kommuner eller mera, skall kunna genom närvaro vid

sammanträden eller på annat sätt utöva en fortlöpande kontroll och övervakning

över ett stort antal fastighetstaxeringsnämnders arbete, särskilt

som denna kontroll och övervakning skall vara så ingående att häradsskrivarna

har möjlighet att konstatera förekommande fall av ojämnheter i taxe
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

ringarna eller större avvikelse från de av fastighetsprövningsnämnderna

fastställda värderingsgrunderna. En följd av de sakkunnigas förslag synes

därjämte bli att taxeringsorganisationen i ett läge där svår brist på lämpliga

nämndordförande föreligger, går miste om häradsskrivarnas medverkan

i det praktiska nämndarbetet såsom taxeringsnämndsordförande. Såvitt

kammarrätten kan finna innebär de sakkunnigas förslag i denna del att

häradsskrivarna ställs inför en uppgift som är hart när omöjlig att fullgöra

på ett sätt som medför betryggande garantier för en likformig och rättvis

taxering.

Det torde även vara uppenbart att den lokala skattemyndigheten genom

sin övervakning och tillsyn av den pågående fastighetstaxeringen icke kommer

att helt fylla samma funktion som de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna.

Dessa nämnder har befogenhet att besluta om ändring av en

taxering. De kan således vid konstaterande av ojämnhet eller annan brist i

taxeringen vidtaga erforderlig rättelse. Den lokala skattemyndigheten kommer

— i likhet med taxeringsintendenten — icke att få någon sådan befogenhet.

Vad de sakkunniga anfört därom att det i visst fall inte torde erbjuda

alltför stora svårigheter att få rättelse till stånd genom ingripande

av den lokala skattemyndigheten eller taxeringsintendenten är icke övertygande.

Dessa tjänstemän kan endast lämna råd och anvisningar till fastighetstaxeringsnämnds

ledning. De kan icke och får icke diktera nämndens

beslut.

Den mot den nuvarande anordningen med två nämnder i första instans,

beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd, framförda anmärkningen

att den drar betydande kostnader, kan vara befogad. Den andra huvudinvändningen

att visst dubbelarbete förekommer torde förtjäna att skärskådas

närmare. De sakkunniga har framhållit, att den begränsade tid, som

står till fastighetstaxeringsnämndens förfogande inte medger en individuell

prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastigheter. En sådan prövning

torde i allmänhet ha förekommit endast i fråga om fastigheter beträffande

vilka erinringar mot beredningsnämndens förslag inkommit eller beträffande

vilka skilda meningar förelegat inom beredningsnämnden, medan genomgången

av taxeringsmaterialet i övrigt skett summariskt. Såvitt kammarrätten

kan finna har den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden enligt

denna beskrivning i stort sett fyllt just den övervakningsfunktion som de

sakkunniga velat ålägga lokala skattemyndigheten. Mot den omfattning i

vilken fastighetstaxeringsnämnderna hittills tagit befattning med taxeringsmaterialet

torde alltså svårligen någon anmärkning kunna riktas och onödigt

dubbelarbete kan icke rimligen anses hava förekommit i annan mening

än att det måhända skulle kunna synas onödigt att två nämnder, beredningsnämnd

och fastighetstaxeringsnämnd, behandlar samma taxeringsmaterial.

Det bör emellertid framhållas att de nuvarande fastighetstaxeringsnämndernas

uppgift är, icke att övervaka beredningsnämndernas arbete

utan att överpröva de resultat till vilka dessa senare nämnder kommit och

rätta till förekommande fel och ojämnheter i taxeringen. Med hänsyn till

vad ovan anförts rörande häradsskrivarnas begränsade möjligheter ail leda

och övervaka de föreslagna fastighetstaxeringsnämnderna torde dessa nämnders

möjligheter att genom omprövning av tidigare utsända taxeringsförslag

fylla de hittillsvarande fastighetstaxeringsnämndernas funktioner vara

mycket begränsade. De sakkunnigas förslag torde icke kunna undgå alt

medföra eu ytterligare belastning av de redan med arbete hårt pressade

taxeringsavdelningarna å länsstyrelserna samt av fastighetsprövningsnämnderna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna

inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat

taxeringsresultat på landsbygden. Kammarrätten kan icke instämma i detta

omdöme och vill för sin del framhålla, att någon som helst risk för ett försämrat

taxeringsresultat icke bör godtagas i nuvarande läge. Om det av de

sakkunniga i en annan del av promemorian framlagda förslaget om förlängning

av perioderna mellan de allmänna fastighetstaxeringarna godtages,

synes snarare krav kunna uppställas på en förbättring av taxeringsresultaten

med hänsyn till att vid de allmänna fastighetstaxeringarna förelupna fel

och ojämnheter, vilka icke kan rättas under löpande taxeringsperiod, kommer

att bli bestående under längre tid och få större betydelse än hittills.

Kammarrätten kan under åberopande av det ovan anförda icke biträda de

sakkunnigas förslag till ändrad taxeringsorganisation.

Vissa av de avstyrkande remissinstanserna inte blott avråder ett avskaffande

av beredningsnämnderna utan ifrågasätter jämväl, om inte sådana

nämnder bör införas även i städerna. Sålunda anför t. ex. länsstyrelsen i

Skaraborgs län bl. a. följande.

Många städer är nu ofta så stora att där erfordras flera fastighetstaxeringsdistrikt.

Erfarenheter från tidigare fastighetstaxeringar torde visa att

det ofta är svårt att i dessa städer åstadkomma den erforderliga likformigheten

och jämnheten i taxeringen mellan både distrikten inom staden och

angränsande landsbygdsdistrikt. Dessa svårigheter får antas komma att

öka om i samband med en framtida ny kommunindelning betydande landsbygdsområden

komma att sammanslås med städer. Om beredningsnämnder

infördes i städerna skulle dessa svårigheter i hög grad kunna undvikas.

Uttalanden i samma riktning göres av bl. a. länsstyrelserna i Jönköpings

samt Göteborgs och Bohus län. Sistnämnda länsstyrelse, som ifråga om de

särskilda fastighetstaxeringarna funnit det praktiskt att i vissa delar av

länet inrätta lokala taxeringsnämnder, vilka enbart sysslar med dessa taxeringsfrågor,

anser att man för framtiden bör utbygga detta system. Härigenom

skulle säkras en viss kontinuitet år från år och ledamöterna i dessa

lokala nämnder skulle med fördel kunna utnyttjas såsom ledamöter i beredningsnämnder

och fastighetstaxeringsnämnder vid allmän fastighetstaxering.

Om emellertid ett ennämndssystem skulle anses böra genomföras jämväl

på landsbygden, bör, påpekar länsstyrelsen i Jönköpings län, nämndens

sammansättning ändras. Man kan därvid tänka sig att vid fastställande av

definitiv taxering nämnden förstärkes med ytterligare ledamöter, utsedda

en av länsstyrelsen och två av landstinget, att tjänstgöra i lämpliga grupper

av taxeringsnämnder, ungefärligen omfattande nuvarande fastighetstaxeringsdistrikt

å landet jämte angränsande stadsdistrikt. Av länsstyrelsen

sålunda utsedd ytterligare ledamot bör under den förra delen av taxeringsperioden

utöva en rådgivande och samordnande funktion liknande den som

utföres av nuvarande fastighetstaxeringsnämndsordförande å landet.

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att — om beredningsnämnderna

slopas — det är betydelsefullt, att fastighetstaxeringsnämndernas samman
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 43

sättning utformas på sådant sätt, att representanter för olika yrkesgrupper

kommer att tillföras varje nämnd, att större befogenheter än vad utredningen

föreslagit tillerkännes de kontrollerande organen och icke obligatoriskt

överföres på de lokala skattemyndigheterna samt att tidpunkterna

för de preliminära besluten, för delgivning av dessa och för ingivande av

erinringar tidigarelägges, så att fastighetstaxeringsnämnderna beredes erforderligt

rådrum för ett ställningstagande till inkomna erinringar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att såsom ett bestämt villkor för

genomförandet av de sakkunnigas förslag måste krävas dels att fastighetstaxeringsnämnden

får en annan sammansättning än den föreslagna och så

att renodlade fastighetsägarintressen inte tillåts få ett dominerande inflytande

i nämnderna och dels att tiden för fastighetsprövningsnämndens arbete

avsevärt förlänges.

Sveriges häradsskrivareförening anför bl. a., att föreningen liksom utredningen

anser att den lokala skattemyndighetens medverkan vid fastighetstaxering

bör utökas. Sådan medverkan kan visserligen enligt föreningens

mening inte ersätta beredningsnämnderna men väl bidra till att ge ökad

stadga åt taxeringsorganisationen. En tänkbar form vore att det åt kronokamrerare

och häradsskrivare, var och en inom sitt verksamhetsområde,

uppdrages att såsom tjänsteåliggande fungera som ordförande i fastighetstaxeringsnämnden

vid den allmänna fastighetstaxeringen och i särskild

nämnd för fastighetstaxering vid den årliga taxeringen. Föreningen förutsätter

att denna fråga överväges i samband med övergång till ADB-system.

Beträffande övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete anses

denna av flera remissinstanser inte generellt böra läggas på de lokala

skattemyndigheterna. Sålunda framhåller riksskattenämnden att, ehuru

åtskilliga av de lokala skattemyndigheterna kan antas vara lämpade för

uppgiften, det dock måste beaktas, dels att vissa av dessa i stort sett torde

sakna praktisk erfarenhet av fastighetstaxering, dels att deras normala

arbetsuppgifter ofta icke torde medgiva någon större arbetsinsats för att

kontrollera den allmänna fastighetstaxeringen. Enligt riksskattenämndens

mening bör det stå länsstyrelserna fritt att i varje särskilt fall förordna den

person, som anses lämpligast, och nämner som exempel på de yrkesgrupper,

inom vilka lämpliga medhjälpare kan finnas, häradsskrivare (aktiva

eller pensionerade), lantmätare och lantbruksingenjörer. — Liknande synpunkter

anföres av bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro, Kopparbergs

och Västernorrlands län samt Taxeringsnämnd sordförandenas riksförbund.

Vissa remissinstanser anser att de lokala skattemyndigheterna ej alls

bör engageras i den övervakande verksamheten. Sålunda finner t. ex. länsstyrelsen

i Blekinge län det direkt olämpligt att för dylikt uppdrag förordna

lokal skattemyndighet, enär dessa befattningshavare i regel måste lagas i

anspråk såsom ordförande i taxeringsnämnd och för den skull måste anses

förhindrade alt uppträda såsom övervakare av taxeringsarbetet i andra

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

taxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att övervakningen bör anförtros åt

andra personer, som är väl förtrogna med värdering av fastigheter och

med respektive läns speciella förhållanden, såsom lantmätare, jägmästare,

lantbruksingenjörer m. fl. — Även länsstyrelsen i Västerbottens län samt

lantbrukets skattedelegation förordar ett sådant system.

Svenska stadsförbundet ifrågasätter, huruvida icke övervakningen i stället

borde anförtros länsstyrelserna med hänsyn till att deras taxeringssektioner

fullt utbyggda kommer att förfoga över taxeringskunnig personal i

helt annan omfattning än de lokala skattemyndigheterna.

Oavsett huru frågan om övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas

arbete slutligen löses anser länsstyrelsen i Kopparbergs län att rapporter

i någon form över beslutade taxeringar bör lämnas av fastighctstaxeringsnämnderna

till de personer, som har att kontrollera nämndernas arbete,

förslagsvis var tionde dag.

Det av de sakkunniga föreslagna tidsschemat för arbetet med allmän fastighetstaxering

har utsatts för kritik av flera remissinstanser. Särskilt framhålles

att de tider, som enligt förslaget står till buds för riksskattenämnden

att granska landskamrerarnas förslag till anvisningar och för de skattskyldiga

att avge erinringar mot fastighetstaxeringsnämndernas preliminära

beslut, är för knappt tillmätta.

Riksskattenämnden anför sålunda.

Beträffande det av utredningen föreslagna tidsschemat för allmän fastighetstaxering

bör enligt riksskattenämndens mening följande ändringar

göras.

Statens skogsforskningsinstitut torde senast den 31 mars kunna fastställa

de centrala skogstaxeringsanvisningarna och senast vid samma tidpunkt

bör skogsstyrelsen lämna länsstyrelserna uppgifter om virkespriser

m. m. Härigenom skulle vinnas att det av riksskattenämnden anordnade

sammanträdet jämlikt 65 § taxeringskungörelsen kunde hållas senast den

15 maj, vilket i sin tur skulle giva länsstyrelserna ökad tid för utarbetande

av förslag till anvisningar för fastighetstaxeringen.

Den tidpunkt, då riksskattenämnden skall återställa landskamrerarnas

förslag till anvisningar, bör förskjutas till senast den 20 september. Härigenom

skulle vinnas en enligt riksskattenämndens erfarenheter från förberedelserna

för 1957 års allmänna fastighetstaxering välbehövlig ökning av

den tid, som står riksskattenämnden till buds för granskning av förslagen.

Senast den 10 oktober bör fastighetsprövningsnämnderna fastställa anvisningarna

och senast nämnda dag böra dessa översändas till fastighetstaxeringsnämnderna

och riksskattenämnden. Härigenom skulle vinnas något

ökad tid för fastighetsprövningsnämnderna att bearbeta förslagen med

hänsyn till riksskattenämndens av granskningarna av förslagen föranledda

påpekanden.

Gentemot de i 152 § taxeringsförordningen av utredningen föreslagna

tidsfristerna vill riksskattenämnden invända, att längre tid bör beredas

fastighetstaxeringsnämnderna för ställningstagande till inkomna erinringar

mot de preliminärt angivna taxeringsvärdena. De preliminära besluten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

böra sålunda föreligga senast den 20 januari och utsändas till fastighetsägarna

senast den 25 januari. Erinringar böra därefter vara inkomna senast

den 15 februari.

Det i 150 § 3 mom. taxeringsförordningen angivna sammandraget av kontrollängden

skulle enligt förslaget senast den 20 februari tillställas landskamreraren

i länet. Enligt riksskattenämndens mening bör tidpunkten förskjutas

till senast den 30 januari, varigenom ökad tid vinnes för att ingripa

mot eventuell tendens till oriktig taxeringsnivå.---

Såsom senaste dag för avslutande av fastighetsprövningsnämndens arbete

torde böra fastställas, icke den 30 september utan den 15 oktober.

Lantbrukets skattedelegation framhåller, att delegationen vid genomgång

av tidsschemat konstaterat, att det borde vara möjligt att verkställa

vissa ytterligare förskjutningar både ifråga om förberedande åtgärder och

ifråga om taxeringsarbetet i första och andra instans samt fortsätter.

Enligt den nuvarande ordningen skall landskamrerarna senast den 25

augusti året före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till

anvisningar däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar för skogstaxeringen

inom länet. Riksskattenämnden skall senast den 15 september

återställa sålunda ingivna förslag jämte eventuella erinringar. Den tid som

riksskattenämnden har till sitt förfogande för granskning av anvisningarna

är enligt delegationens uppfattning alltför kort och torde i vissa fall

innebära att riksskattenämndens erinringar icke blir beaktade i länsanvisningarna.

För att vinna ytterligare tid för riksskattenämndens granskningsarbete

torde vissa förskjutningar i tidsschemat vara nödvändiga. Delegationen

anser sålunda att riksskattenämndens sammanträde med landskamrerarna

och taxeringsintendenterna i länet in. fl. personer bör avhållas

före den 15 maj och att länsstyrelsens sammanträden med ordförandena

i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör hållas senast den 1 augusti.

Härigenom skulle vinnas att riksskattenämnden skulle kunna få landskamrerarnas

förslag till anvisningarna senast den 5 augusti och alt riksskattenämnden

därefter skulle kunna återställa förslagen jämte erinringar senast

den 5 september. Utredningen föreslår beträffande de nya fastighetstaxeringsnämndernas

arbete att nämnderna skall ha sina preliminära förslag

till taxeringsvärden klara den 10 februari och att de skattskyldiga skall inkomma

med sina erinringar senast den 5 mars. Arbetet i fastighetstaxeringsnämnden

skall sedan enligt förslaget vara avslutat den 25 mars. Detta

innebär att fastighetstaxeringsnämnden knappast får tillräcklig tid att beakta

de av de skattskyldiga avgivna erinringarna och att verkställa den

översyn av de föreslagna taxeringsvärdena, som kan bli en följd härav.

Delegationen föreslår därför, att fastighetstaxeringsnämndernas preliminära

beslut om taxeringsvärden skall föreligga färdigt senast den 20 januari

och att de skattskyldiga skall ingiva sina erinringar senast den 25 februari.

Sistnämnda tidpunkt har valts så all erinringarna över fastighetstaxeringen

icke skall ansluta till tiden för ingivandet av allmän självdeklaration.

Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall sedan avslutas senast den

1 april. För närvarande skall ägare eller innehavare av fastighet tillställas

underrättelse om fastighetstaxcringsnämnds beslut, i de fall nämnden frångått

sitt preliminära beslut, före den 15 maj. Avskrift av längderna skall

också offentligen framläggas under minst 14 dagar före den 15 maj. Senast

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

den 15 maj skall besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut vara inkomna

till prövningsnämnds kansli. Det är ur de skattskyldigas synpunkt

icke tillfredsställande alt utsändandet av underrättelse om fastighetstaxeringsnämnds

beslut och framläggandet av längderna praktiskt taget helt

ansluter till den tidpunkt, inom vilken besvär skall anföras över fastighetstaxeringsnämnds

beslut. Med hänsyn härtill anser delegationen att besvär

över fastighetstaxeringsnämnds beslut skall ingivas till prövningsnämnds

kansli senast den 30 juni. Det torde dessutom i praktiken förhålla sig så

att taxeringsavdelningarnas personal under tiden från den 15 maj till den

30 juni redan är så ansträngda av det ordinarie prövningsnämndsarbetets

avslutande att den icke har möjlighet att under nämnda tid nedlägga något

nämnvärt arbete på inkomna besvär till fastighetsprövningsnämnd. Även

detta talar för en förskjutning av besvärstiden till den 30 juni. Emellertid

torde då också en förskjutning av fastighetsprövningsnämndsarbetets avslutande

vara nödvändig. Delegationen föreslår därför att arbetet i fastighetsprövningsnämnd

skall vara avslutat senast den 30 november.

Delegationen konstaterar slutligen, att det för fastighetstaxeringsarbetet

i Stockholm enligt nuvarande bestämmelser gäller andra tidsgränser än

för landet i övrigt. Delegationen kan emellertid inte finna, att det råder

så speciella förhållanden i Stockholm, att särskilda tidsgränser skulle vara

nödvändiga för denna stad.

Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att handläggandet av inkomna

erinringar vid ändring av organisationen i enlighet med utredningens förslag

måste tillmätas långt större betydelse än tidigare, varför nämnden bör

erhålla erforderlig tid för detta tidskrävande arbete. Länsstyrelsen anser

därför, att tidpunkten för fastställandet av förslag till taxeringsvärden inte

bör framflyttas längre än till den 15 januari.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter, om inte länsstyrelserna

bör få någon förlängning av tiden för sina förberedande åtgärder. Tiden

mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av maj och sammanträdet jämlikt

144 § 1 mom. taxeringsförordningen, som skall hållas senast den 20 augusti,

är synnerligen påfrestande för landskamreraren och hans medarbetare.

Det årliga prövningsnämndsarbetet skall avslutas och personalen har

behov av sommarsemester. Tillgången på kvalificerad och användbar personal

är vid små och medelstora länsstyrelser i regel mer eller mindre

knapp och denna otillräcklighet gör sig särskilt märkbar i samband med

en allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser det därför önskvärt, om

tiden för länsstyrelsernas förberedelser kunde förlängas med förslagsvis

femton dagar eller alltså till den 5 september. Den nya fastighetstaxeringsnämnden

skulle ändock få 45 dagar längre tid för sitt arbete än som står till

de nuvarande beredningsnämndernas förfogande, därest nämndens arbete

tager sin början senast den 15 oktober. Om dessa länsstyrelsens förslag godtages,

bör även de tidsgränser, som angives i 144 § 3 mom. och 146 § 1 mom.

taxeringsförordningen, förskjutas med 15 dagar.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län föreslår att den tidpunkt,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 47

då fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat, framflyttas till

den 31 oktober.

Näringslivets skattedelegation framhåller, att fastighetstaxeringsnäinnderna

från början bör upprätthålla god kontakt med de skattskyldiga och

på så tidigt stadium som möjligt utsända underrättelser om ifrågasatta

taxeringsvärden. Det är därför önskvärt att fastighetstaxeringsnämndernas

preliminära beslut fattas så tidigt som möjligt. Den tidpunkt, före vilken

preliminära beslut skall ha fattats, torde utan olägenhet kunna sättas något

tidigare än vad utredningen förordat eller den 31 januari. Underrättelser

till fastighetsägarna bör kunna utsändas senast den 5 februari. Härigenom

skulle fastighetsägarna få större möjligheter att göra jämförelser mellan

föreslagna taxeringsvärden å olika fastigheter och få bättre tid för ytterligare

utredningar.

Tjänstemännens centralorganisation anser att den tidsperiod fram till och

med den 5 mars, under vilken ägare eller innehavare av fastighet kan avgiva

skriftliga erinringar, är väl kort och förordar, att denna tidsperiod förlänges

åtminstone med en vecka.

III. Taxeringsperioden

1. Gällande bestämmelser

Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

ske vart femte år. Jämlikt kungörelsen den 14 december 1962 (nr 656) skall

nästa allmänna fastighetstaxering, som ursprungligen skolat verkställas år

1962, i stället äga rum år 1965. Sådan taxering skall därefter äga rum vart

femte år.

De värden, som fastställts vid allmän fastighetstaxering, får under löpande

femårsperiod ändras endast i särskilda fall, som närmare anges i 12 §

2 mom. kommunalskattelagen. Enligt detta lagrum skall nya taxeringsvärden

åsättas, därest under löpande taxeringsperiod

a) sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera

taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör sammanslås till en,

b) ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,

c) fastighet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skattepliktig,

d) fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning

eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så minskats,

att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst en

femtedel,

e) fortsatt bebyggelse skett å fastighet, som vid den tidpunkt, näst föregående

taxering avsett, ej varit färdigbyggd,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

f) fastighets värde eljest genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att

därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Värde skall i de angivna fallen åsättas efter det allmänna prisläge och de

uppskattningsgrunder i övrigt, som tillämpades vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen.

Formellt sker emellertid taxering av samtliga fastigheter varje år. Den

särskilda fastighetstaxering, som äger rum under år, då allmän fastighetstaxering

inte företas, verkställes av de ordinarie taxeringsnämnderna. Därvid

skall, om inte i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen angivna förutsättningar

föreligger, fastigheterna oförändrade upptas till nästföregående års

taxeringsvärden. Huvuddelen av de vid en allmän fastighetstaxering åsatta

värdena blir därför oförändrade under den period, som ligger mellan två

allmänna fastighetstaxeringar.

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar till en början att en allmän fastighetstaxering

innebär ett kostsamt och omfattande arbete, som allvarligt inkräktar på

inkomsttaxeringen därigenom att den i stor utsträckning tar i anspråk arbetskraft,

som sysslar med sistnämnda taxering. Känt är också, fortsätter de

sakkunniga, att man på åtskilliga länsstyrelser hyser allvarliga farhågor

för att den ökade arbetsbelastning, som en allmän fastighetstaxering innebär,

inte skall kunna bemästras förrän den pågående uppbyggnaden av taxeringsorganisationen

blivit avslutad. Med hänsyn härtill ävensom till den omständigheten

att fastighetstaxeringen kan väntas alltmer förlora i betydelse

vid en successiv avveckling av fastighetsskatten anser de sakkunniga en förlängning

av taxeringsperioden böra övervägas.

Självfallet, framhåller de sakkunniga, skulle en sådan reform medföra

vissa olägenheter, dels ur beskattningssynpunkt och dels ur belåningssynpunkt.

I tider med fallande penningvärde kommer eftersläpningen av taxeringsvärdena

att medföra att garantibeloppen för fastighet och värdeminskningsavdragen

för byggnad ävensom inkomsten av en- och tvåfamilj sfastigheter

blir för lågt beräknade. Denna olägenhet kan dock enligt de sakkunniga

inte antas ha alltför stor betydelse. Kvar står då den allmänna olägenhet,

som uppkommer därigenom att kreditinstituten vid belåning av fastigheter

inte har tillräckligt stöd av taxeringsvärdena. Särskilda åtgärder måste

då vidtas för att förhindra att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden

och deras allmänna saluvärden blir alltför stor. Möjligheter bör sålunda finnas

att under löpande taxeringsperiod genom ett relativt enkelt förfarande

åvägabringa en anpassning av taxeringsvärdena till dagsvärdena. Detta bör

enligt de sakkunniga lämpligen ske i form av en procentuell omräkning av

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

taxeringsvärdena på grundval av gjorda undersökningar angående prisutvecklingen

på fastighetsmarknaden efter senaste allmänna fastighetstaxering.

Under angivna förutsättningar anser de sakkunniga sig höra förorda en

förlängning av taxeringsperioden till tio år.

Omräkning av taxeringsvärdena föreslås skola ske sedan fem år förflutit

av löpande taxeringsperiod. En föreskrift angående omräkning anses emellertid

inte böra göras ovillkorlig. Om prisnivån på fastighetsmarknaden under

den första hälften av tioårsperioden endast undergått smärre förändringar,

kan enligt de sakkunniga en omräkning av taxeringsvärdena inte anses

erforderlig. De föreslår därför att såsom villkor för att omräkning skall

ske föreskrives att ändring av taxeringsvärdena kan påräknas med minst

tio procent.

Prisutvecklingen på fastighetsmarknaden kan uppvisa betydande variationer

inom olika delar av landet. Intet hindrar, menar de sakkunniga, att omräkning

av taxeringsvärdena företas endast inom de delar av landet, där så

kan anses påkallat med hänsyn till prisutvecklingen. De sakkunniga föreslår

därför att en förberedande undersökning om prisutvecklingen verkställes

genom riksskattenämndens försorg. Finner riksskattenämnden att omräkning

kan komma ifråga, skall det slutliga avgörandet, huruvida omräkning

verkligen skall ske, tillkomma prövningsnämnderna. Riksskattenämnden

skall sålunda enligt förslaget endast besluta, om och i vilka län utredning

skall ske för utrönande av huruvida förutsättningar för omräkning av

taxeringsvärdena föreligger. Beslutet bör, framhåller de sakkunniga, i princip

föregås av samma förberedelser som vid allmän fastighetstaxering äger

rum före det s. 1c. Stockholmsmötet. Förslag till procenttal för omräkningen

skall upprättas av landskamreraren och insändas till riksskattenämnden.

Sedan förslaget återställts med eventuella erinringar, ankommer det på prövningsnämnden

att fatta slutlig ståndpunkt i omräkningsfrågan.

Prisutvecklingen kan, framhåller de sakkunniga, variera för olika slag av

fastigheter. I riksskattenämndens beslut bör därför anges, huruvida utredningen

skall avse jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bådadera. En

ytterligare uppdelning av fastigheterna kan bli nödvändig. Betydande skillnader

i prisutvecklingen förekommer nämligen även inom ett och samma

slag av fastigheter. De sakkunniga föreslår därför att ifråga om jordbruksfastigheter

omräkningen skall kunna avse enbart värdet å skogsmark och

växande skog eller enbart taxeringsvärdet i övrigt eller bådadera. Ifråga om

övriga fastigheter föreslås en uppdelning i en- och tvåfamilj sfastigheter, hyresfastigheter

och industrifastigheter. För att underlätta identifieringen av

fastigheterna vid omräkningen föreslår de sakkunniga, att beträffande andra

fastigheter än jordbruksfastigheter i fastighctslängden utmärkes, till vilken

av de angivna grupperna fastigheten är att hänföra. Därvid kan, tilläg4

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ger de sakkunniga, förslagsvis bokstaven V användas för en- och tvåfamilj sfastigheter,

bokstaven H för hyresfastigheter och bokstaven I för industrifastigheter.

Själva omräkningen av taxeringsvärdena skall enligt förslaget verkställas

av den lokala skattemyndigheten. Då avsikten med det schablonmässiga

omräkningsförfarandet är att åvägabringa en ungefärlig anpassning av taxeringsvärdena

till den rådande prisnivån får det, framhåller de sakkunniga,

anses ligga i sakens natur att omräkning, som i det enskilda fallet medför

endast obetydlig ändring av taxeringsvärdet, inte bör utföras. De sakkunniga

föreslår därför, att omräkning ej skall företas, om ändringen inte uppgår

till 1 000 kr.

Underrättelser om de omräknade taxeringsvärdena skall enligt förslaget

utsändas av taxeringsnämnden å för ändamålet fastställda blanketter. Besvär

skall inte få anföras över prövningsnämndens beslut ifråga om de procenttal,

som skall tillämpas vid omräkningen, utan endast över taxeringsnämndens

beslut för att få rättat rena felräkningar.

Avslutningsvis framhåller de sakkunniga, att de är medvetna om att vissa

anmärkningar kan komma att riktas mot förslaget angående omräkning av

taxeringsvärdena. Det kan sålunda med visst fog göras gällande, att fel som

begåtts vid en allmän fastighetstaxering kan komma att förstoras genom

en procentuell omräkning, att förhållanden, som inträffat under den löpande

perioden — även om de är av väsentlig betydelse för en fastighets

värde — inte kan beaktas vid omräkningen samt att uppdelningen i olika

grupper av annan fastighet kan vålla vissa svårigheter i praktiken. De sakkunniga

har emellertid ansett dessa olägenheter väl uppvägas av den arbetsoch

kostnadsbesparing, som ett omräkningsförfarande i enlighet med förslaget

skulle innebära.

Om förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena likväl inte skulle

anses kunna läggas till grund för lagstiftning, föreslår de sakkunniga såsom

ett alternativ att taxeringsperioden förlänges till åtta år. 3

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om en förlängning av taxeringsperioden till tio

år med möjlighet till en procentuell omräkning av taxeringsvärdena sedan

fem år av perioden förflutit avstyrkes av det övervägande antalet remissinstanser.

Framför allt det föreslagna omräkningsförfarandet har blivit föremål

för stark kritik. Sålunda anför t. ex. lantbrukets skattedelegation

härom bl. a. följande.

Gentemot det framlagda förslaget om omräkning efter fem år kan många

invändningar göras. Förslaget förutsätter att prisutvecklingen på fastighetsbeståndet

eller på vissa grupper av fastighetsbeståndet skulle vara i stort

sett enhetlig inom ett län. I verkligheten ser prisutvecklingen emellertid ofta

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

51

icke ut på det sättet. Vissa delar av ett län kan uppvisa en avsevärd prisstegring

under det att andra delar av länet på motsvarande fastighetsbestånd

visar ringa stegring eller nedgång. Det torde heller icke vara ovanligt att i

en tätort prisutvecklingen för annan fastighet blir nedåtgående på grund av

att en industri lagts ned eller flyttats, under det att prisutvecklingen visar

motsatt tendens på en annan ort på grund av tillkomsten av en ny industri.

Även prisutvecklingen på jordbruksfastigheter kan ställa sig väsentligt olika

inom ett och samma län. Eftersom omräkningsförfarandet —- såvitt det icke

skall innebära en praktiskt taget ny fastighetstaxering — måste vara schablonmässigt

med tillämpning av enhetliga procenttal på varje grupp av fastigheter

inom ett och samma län, kommer detsamma att medföra att taxeringsvärdena

i vissa delar av ett län kan bli helt missvisande. Felaktigheter

begångna vid sista allmänna fastighetstaxeringen kommer också att förstoras,

eftersom systemet icke förutsätter någon som helst individuell prövning

eller rättelse av begångna felaktigheter. Man kan också tänka sig att en avsevärd

prisstegring sker i vissa län under de första fem åren av taxeringsperioden,

varvid omräkning genomförs det femte året, under det att en prisförändring

av motsvarande storlek i andra län framträder först på sjätte eller

sjunde året. I sistnämnda fall skulle taxeringsvärdena enligt förslaget

bli oförändrade under hela perioden. Redan de nu framförda invändningarna

är av sådan art att metoden med schablonmässigt omräkningsförfarande

icke kan förordas. Den statistik, varpå ett sådant omräkningsförfarande

skall grundas, torde heller icke vara så representativ för olika områden att

det är möjligt eller lämpligt att med stöd härav verkställa en differentiering

mellan olika län på sätt utredningen föreslagit. Det torde snarare förhålla

sig så att de genomsnittliga värdena för de olika länen visar tämligen likartade

tendenser under det att variationen inom enskilda län kan vara stor.

Å andra sidan är en annan områdesindelning knappast tänkbar.

Liknande synpunkter anföres av bl. a. riksskattenämnden och flertalet

länsstyrelser.

Statistiska centralbyrån framhåller, att förslaget förutsätter en utbyggnad

av fastighetsprisstatistiken, enär denna för närvarande ej omfattar industrifastigheter

och obebyggda områden, vilka enligt förslaget bör vara

medtagna i den redovisning, som skall utgöra underlag för den centrala

bedömningen av frågan, huruvida en omräkning av taxeringsvärden hör äga

rum eller icke.

Skogsstyrelsen och styrelsen för skogshögskolan påpekar, att metoden

vid skogstaxering är så konstruerad, att vid en procentuell omräkning av

taxeringsvärdena procenttalet måste differentieras för olika omkostnadsklasser,

vilket ytterligare komplicerar omräkningen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som avstyrker förslaget, anser

emellertid att det kan vara av intresse att ett generellt omräkningsförfarande

enligt den idé, som de sakkunniga framlagt, skall kunna genomföras

i modifierad form vid en framtida tidpunkt och tillstyrker därför all eu

gruppindelning av annan fastighet i enlighet med det framlagda förslaget

åstadkommes redan nu. Att en sådan indelning sker kan vara praktiskt

även ur andra synpunkter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att, ehuru länsstyrelsen

avstyrkt det föreslagna omräkningsförfarandet, länsstyrelsen finner sakliga

skäl tala för att vid kommande allmänna fastighetstaxering i längden markeras,

om fastighet är att anse såsom en- eller tvåfamilj svilla, på vilken

vid inkomsttaxeringen bestämmelserna i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen

är tillämpliga. En kontroll av detta förhållande bör nämligen ske i samband

med allmän fastighetstaxering, då taxeringsnämnderna vid den årliga taxeringen

ej sällan saknar erforderligt underlag för denna bedömning.

Som tidigare nämnts har de sakkunniga såsom ett alternativ framlagt

förslag om en förlängning av taxeringsperioden till åtta år utan något omräkningsförfarande.

Beträffande lämpligheten av en sådan förlängning är

meningarna delade. Vissa remissinstanser tillstyrker förslaget, medan andra

anser att taxeringsperioden även i fortsättningen normalt bör omfatta fem

år. Mot en förlängning av taxeringsperioden anses bl. a. tala svårigheten att,

särskilt vid taxering av fastigheter uppförda i slutet av perioden, strikt

iaktta den prisnivå, som legat till grund för senaste allmänna fastighetstaxering.

Kammarrätten vill, för det fall hittills gällande bestämmelser om allmän

fastighetstaxering vart femte år finnes av statsfinansiella och arbetstekniska

skäl icke kunna bibehållas, förorda en förlängning av perioden mellan

de allmänna fastighetstaxeringarna till sju år.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser sex år vara den längsta period,

som bör ifrågakomma för att ett taxeringsvärde alltjämt skall kunna tillerkännas

vitsord exempelvis vid belåning.

Länsstyrelsen i Kalmar län delar utredningens uppfattning att en taxeringsperiod

på fem år med hänsyn till kostnaderna och den erforderliga

arbetsinsatsen för en allmän fastighetstaxering kan vara väl kort. Länsstyrelsen

anser emellertid en fixering av taxeringsperiodens längd till visst antal

år vara mindre lämplig. Ej heller synes det länsstyrelsen önskvärt att —

såsom skett under de senaste decennierna — en till fem år bestämd taxeringsperiod

gång på gång frångås. På grund härav vill länsstyrelsen föreslå,

att taxeringsperiodens längd antingen icke fixeras på annat sätt än att

bestämmelse utfärdas om att allmän fastighetstaxering skall äga rum under

år som Kungl. Maj :t beslutar eller att periodens längd bestämmes till minst

fem år och högst tio år och att beslut om allmän fastighetstaxering skall

fattas senast viss tidpunkt innan denna skall äga rum.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att frågan om förlängning

av taxeringsperioden lämpligen bör prövas först när 1970 års allmänna fastighetstaxering

förestår. Om vid denna tidpunkt sådana förändringar i prisnivån

inträffat, att en förlängning av taxeringsperioden utöver föreskrivna

fem år då bedömes såsom icke tillrådlig, torde frågan om förlängning få

falla.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Ej heller näringslivets skattedelegation finner det erforderligt att redan

nu ta definitiv ställning till frågan om taxeringsperiodens längd, enär vid

en eventuell avveckling av fastighetsbeskattningen såväl frågan om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering som frågan om taxeringsperiodens

längd kommer i ett väsentligt ändrat läge och förnyade överväganden då

bör äga rum.

IV. Metodiken vid taxering av jordbruksfastighet

1. Gällande bestämmelser

Enligt 9 § kommunalskattelagen skall taxeringsvärde, utom vad avser

skogsmark och växande skog, åsättas till det belopp, som prövas utgöra fastighetens

värde efter ortens pris, d. v. s. fastighetens allmänna saluvärde.

Vad som menas med allmänt saluvärde framgår av anvisningarna till nämnda

lagrum.

Vid taxering av jordbruksfastigheter användes såsom hjälpmedel de enhetsvärden,

som föreslagits i den ordning 144 § 1 mom. TF anger. Dessa enhetsvärden

skall beträffande fastigheter i skilda storleksgrupper innefatta

värden för ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser och brukningsförhållanden

under förutsättning av normalt byggnadsbestånd. Det enhetsvärde,

som antagits för en viss storleksgrupp, bör i det enskilda fallet jämkas

uppåt eller nedåt, om särskilda förhållanden det påkallar. I punkt 2 av anvisningarna

till 9 § kommunalskattelagen anges ett flertal exempel på sådana

förhållanden, som bör beaktas vid värdesättningen.

Enhetsvärdena innefattar således värdet av såväl den öppna jorden som

byggnaderna å fastigheten. Eftersom man vid enhetsvärdenas bestämmande

utgår från ett normalt byggnadsbestånd, kommer värdena att variera i huvudsak

efter åkerarealens storlek. För fastigheter, där värdet av byggnaderna

jämfört med värdet å marken är högt, blir givetvis enhetsvärdena

höga men lägre ju större åkerareal fastigheten har. 2

2. Utredningens förslag

De sakkunniga framhåller, att värderingen av de minsta jordbruksfastigheterna

ofta är komplicerad. Dessa fastigheter har sitt huvudsakliga värde

såsom bostad för ägaren. Här är det inte så mycket de rena jordbrukssynpunkterna,

såsom driftbyggnadernas och jordens beskaffenhet, brukningslörhållanden

och avsättningsmöjligheter m. m., som är bestämmande för

marknadsvärdet utan fastmer bostadshusets standard och fastighetens läge.

De synpunkter, som i främsta rummet måste beaktas, är sålunda i stort

sett desamma som vid värderingen av annan fastighet.

4-f Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

På grund av angivna förhållanden har, fortsätter de sakkunniga, enhetsvärdena

visat sig vara till ingen eller ringa nytta vid taxeringen av mindre

jordbruksfastigheter. Man har därför ifråga om dessa fastigheter nödgats

använda en annan metod, enligt vilken värden åsatts särskilt för jorden och

särskilt för byggnaderna. I vissa norrlandslän, där jordbruken till övervägande

del utgöres av små brukningsenheter, har man vid de senaste allmänna

fastighetstaxeringarna tillämpat denna metod beträffande samtliga

jordbruksfastigheter. Så har även skett i Västmanlands län, trots att detta

län uppvisar det procentuellt största antalet medelstora brukningsenheter.

Vid de centrala överläggningarna inför 1957 års allmänna fastighetstaxering

rekommenderades den nu angivna metoden vid taxering av jordbruksfastigheter

med ringa åkerareal. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har rekommendationen

följts i flertalet län och erfarenheterna av metoden att

uppskatta jorden för sig och byggnaderna för sig har genomgående varit goda.

Bl. a. har framhållits att man genom användandet av denna metod bättre

kunnat beakta de för varje fastighet rådande särskilda förhållandena, vilket

medfört en större differentiering av taxeringsvärdena och en närmare

anknytning till värdena å annan fastighet.

De sakkunniga har därför funnit skäl undersöka, om det finns förutsättningar

för en allmän övergång till den nu angivna värderingsmetoden. Av

svaren på en rundfråga i ämnet från de sakkunniga till samtliga länsstyrelser

framgår, att flertalet länsstyrelser ansåg metoden lämplig vid taxering

av mindre jordbruksfastigheter men var mera tveksamma när det gällde

de medelstora och större brukningsenheterna. De sakkunniga har därför

övervägt att framlägga förslag om tillämpning av metoden vid taxering av

jordbruksfastigheter med en åkerareal understigande tio hektar. I allmänhet

anses nämligen numera, framhåller de sakkunniga, att en jordbruksfastighet

med mindre åkerareal än tio hektar i regel inte kan ge full försörjning

åt en familj enbart genom jordbruket. Dessa fastigheter har sålunda ifråga

om öppen jord och byggnader sitt huvudsakliga värde såsom bostad för

ägaren och bör i följd härav till denna del värderas efter i princip samma

grunder, som tillämpas vid taxering av annan fastighet.

De sakkunniga konstaterar att antalet jordbruksfastigheter med en åkerareal

understigande tio hektar utgör inemot två tredjedelar av det totala

antalet jordbruksfastigheter i landet och anför vidare.

En begränsning av metodens användning till jordbruksfastigheter med en

mindre åkerareal än tio hektar har knappast någon betydelse för norrlandslänen,

då jordbruken där till övervägande del består av små brukningsenheter.

I södra och mellersta Sverige, där antalet jordbruksfastigheter med

en åkerareal överstigande tio hektar är relativt stort, skulle däremot en sådan

begränsning medföra bestämda olägenheter. Man skulle där nödgas

använda två olika värderingsmetoder jämsides, vilket knappast kan främja

en likformig taxering. Vidare kommer redovisningen av enhetsvärdena i

kontrollängden att kompliceras. Enligt vad som för närvarande gäller (144 §

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963

1 mom. tredje stycket TF) skall i enhetsvärdena för olika ägoslag inräknas

värdet av byggnaderna å fastigheten. Detta gäller således inte bara åkern

utan även övriga ägoslag, såsom tomt och trädgård, kultiverad betesmark

m. in. Med bibehållande av denna ordning kan man sålunda i princip inte

— såsom i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna rekommenderades

vid Stockholmsmötet 1956 — låta byggnadsvärdet ingå enbart i enhetsvärdet

för åkerjorden. Även om man godtar ett sådant redovisningssätt, blir

dock en jämförelse fastigheterna emellan genom enhetsvärdena utan större

värde, eftersom byggnadsvärdet måste slå igenom olika starkt vid olika

arealstorlekar. Så t. ex. medför ett byggnadsbestånd värt 20 000 kr. på en

fastighet om 2 hektar åker ett hektarvärde av 10 000 kr. — i detta sammanhang

bortser vi från värdet å själva jorden — medan samma byggnadsbestånd

på en fastighet om 10 hektar åker föranleder ett hektarvärde av 2 000

kr. Det säger sig självt att en jämförelse mellan två sådana hektarvärden är

utan mening. En annan olägenhet är att man vid förandet av kontrollängden

med hänsyn till de stora variationerna ifråga om byggnadsbeståndet måste

använda sig av ett stort antal kolumner för olika enhetsvärden. Exempel finnes

på att man varit nödsakad att genom delning av kolumnerna öka antalet

kolumner till tjugo eller ännu flera. Någon förbättring skulle kunna vinnas

genom att man i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna redovisade

åkerjorden som obebyggd. Möjlighet till jämförelse av hektarvärden för

dessa fastigheter skulle föreligga och antalet erforderliga kolumner skulle

väsentligt minska. Man skulle emellertid då — åtminstone i södra och mellersta

Sverige — nödgas arbeta med två slags enhetsvärden, det ena avseende

enbart värdet av åkerjorden och det andra innefattande värdet av såväl

åkerjord som byggnader. Detta måste självfallet försvåra en jämförelse av

taxeringsutfallet.

En tillämpning av skilda värderingsmetoder för å ena sidan jordbruksfastigheter

med en åkerareal understigande tio hektar och å andra sidan

övriga jordbruksfastigheter skulle således enligt de sakkunnigas uppfattning

medföra väsentliga nackdelar. De har därför efter hand inriktat sig på

att undersöka möjligheterna av en total övergång till metoden att värdera

jorden för sig och byggnaderna för sig. Då skulle, anför de sakkunniga, de

av dem påtalade svårigheterna vid förandet av kontrollängden bortfalla. Om

värdet av byggnaderna redovisades särskilt, skulle man erhålla enhetliga

enhetsvärden avseende enbart åkerjorden utan byggnader. Härigenom skulle

en jämförelse av såväl de enskilda taxeringarna som taxeringsutfallet i

stort väsentligt underlättas. Redovisas i kontrollängden också byggnadsvärdet

särskilt kan under taxeringsarbetets gång direkt jämförelse av byggnadsvärden

ske.

Bortsett från fördelarna vid förandet av kontrollängden skulle, framhåller

de sakkunniga, en total övergång till den nya metoden medföra att värderingen

av samtliga jordbruksfastigheter kunde ske efter eu och samma metod,

vilket enligt de sakkunnigas mening måste innebära en betydande lättnad

för nämnderna.

Att en fullt tillfredsställande lösning av åkerjordens värdesättning vid

taxering av jordbruksfastigheter av olika storlek inte kan ernås med mind
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

re värdet av jord och byggnader på något sätt renodlas ävensom att metoden

med särvärdering av jord och byggnader medger en större differentiering

av taxeringsvärdena framgår, menar de sakkunniga, av de uttalanden

som gjorts i samband med undersökningarna om taxeringsutfallet beträffande

1952 och 1957 års allmänna fastighetstaxeringar (SOU 1956: 57 och

1963:14).

Vidare har, framhåller de sakkunniga, vid samråd med den särskilda sektion

inom skattelagssakkunniga, som har till uppdrag att utreda vissa

spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet

framkommit, att den nu tillämpade schablonmässiga avskrivningen å driftsbyggnaderna

med en procent av det taxerade jordbruksvärdet inte kan förväntas

ge ett tillräckligt avdrag vid konstant penningvärde samt att kommunalskattelagens

förutsättning att anskaffningsvärdet för byggnaderna endast

uppgår till två tredjedelar av jordbruksvärdet synbarligen inte är hållbar.

Man kan sålunda konstatera, anför de sakkunniga, att en redovisning

av byggnadsvärdet är den enda tillfredsställande utgångspunkten för ett

värdeminskningsavdrag å byggnaderna.

De sakkunniga har sålunda funnit övervägande skäl tala för en total övergång

till metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig och

föreslår, att byggnadsvärdet i kontrollängd och fastighetslängd redovisas i

särskild kolumn såsom ett i jordbruksvärdet ingående delvärde.

Avslutningsvis berör de sakkunniga de följder, som ett genomförande av

förslaget skulle få ifråga om beräkningen av boställsräntan enligt klockarboställslagen

(SFS 1938: 732) och tillämpningsföreskrifterna till denna

(SFS 1939: 173). De sakkunniga antyder olika sätt att lösa problemet men

förklarar, att de inte ansett det ingå i deras uppdrag att framlägga förslag

till författningsändringar ifråga om nämnda lag och föreskrifter. 3

3. Remissyttrandena

Förslaget att vid taxering av jordbruksfastighet övergå till värdering av

jord och byggnader var för sig tillstyrkes av bl. a. riksskattenämnden samt

länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Västernorrlands län. Sistnämnda

länsstyrelse anför följande.

Länsstyrelsen har haft goda erfarenheter av den vid 1957 års allmänna

fastighetstaxering tillämpade metoden att värdera byggnaderna för sig och

jorden för sig. Visserligen rekommenderades metoden allenast för fastigheter

med en åkerareal, understigande 20 hektar. I praktiken synes emellertid

metoden, om än icke de rekommenderade normalvärdena, ha begagnats

även vid taxering av större fastigheter. Såsom anvisningarna utformades

i detta län bidrog metoden i hög grad till att den eftersträvade taxeringsnivån

för jordbruksfastigheter nåddes.

För en bedömning av metodens användbarhet i de stora jordbruksdistrikten

i södra och mellersta Sverige är det av väsentlig betydelse, hur reglerna

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.97 år 1963

åtminstone i stora drag utformas. Utredningen har icke ens antytt hur den

tänkt sig, att värderingen skall tillgå. I detta län utarbetades vid 1957 års

allmänna fastighetstaxering riktvärden med utgångspunkt från ett tänkt

enhetsvärde på »medelfastigheten». Hektarpriset för obebyggd åkerjord bestämdes

med ledning av kända priser, varefter det åstundade värdet å medelfastighetens

byggnadsbestånd erhölls. Länsstyrelsen föreställer sig, att

detta tillvägagångssätt är mindre väl lämpat vid värdesättningen av byggnader

på stora jordbruksenheter. Emellertid finnes anledning antaga, att

anvisandet av skilda värden å byggnader och åkerjord skall kunna ske med

åtminstone samma sakliga underlag som tidigare anvisade enhetsvärden för

åkerjord med byggnader. Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag

i denna del.

Flertalet remissinstanser uttalar dock stor tveksamhet ifråga om den föreslagna

värderingsmetodens lämplighet vid taxering av medelstora och

större jordbruksfastigheter. Då man i allmänhet saknar erfarenhet av metoden,

åtminstone när det gäller de större jordbruken, och då i förslaget inte

angivits de grunder, efter vilka byggnadsvärdet skall bestämmas, anses det

inte möjligt att nu bedöma hur metoden skulle utfalla i praktiken. Därjämte

befaras att värderingsförfarandet blir mera komplicerat. Sålunda anför

t. ex. länsstyrelsen i Östergötlands län följande.

Metoden att vid taxering av jordbruksfastighet taxera jord och byggnader

var för sig har icke tillämpats i detta län, varför länsstyrelsen saknar närmare

erfarenhet av detta värderingsförfarande. Länsstyrelsen finner emellertid

detta system kunna vara tillämpligt då det gäller mindre brukningsenheter,

där bostadshuset är den dominerande byggnaden och det ur värderingssynpunkt

kan anses angeläget att närmare anknyta till värdena för annan

fastighet. Då det gäller jordbruksfastigheter med betydande areal åkermark,

vilka finnas särskilt å slättbygderna här i länet, är länsstyrelsen dock

tveksam huruvida nu ifrågavarande metod kan vara den lämpliga. För dessa

fastigheter ha byggnaderna med bortseende från sådana för bostadsändamål

ett helt annat samband med jorden och jordbruksdriften än då det gäller

mindre brukningsenheter. Det torde även enligt länsstyrelsens mening kunna

befaras att den av utredningen förordade metoden skulle innebära en

icke oväsentlig utökning av taxeringsarbetet och göra detta mera komplicerat,

särskilt då det gäller större gårdar med betydande och i många fall

högst varierande byggnadsbestånd. Då utredningen icke närmare gått in på

eller lämnat förslag till huru värderingen av byggnaderna skulle äga rum,

kan länsstyrelsen icke närmare uttala sig om huru det av utredningen föreslagna

systemet skulle komma att utfalla i praktiken. Enligt länsstyrelsens

mening är det uppenbart att en allmän övergång till sagda system icke bör

ske utan att eu utredning verkställes, som närmare belyser verkningarna av

detsamma, då det gäller taxering av de större jordbruksfastigheterna.

Provtaxering eller ytterligare utredning för utrönande av den föreslagna

värderingsmetodens för- och nackdelar förordas jämväl av bl. a. länsstyrelserna

i Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt

Jämtlands lön.

Kammarrätten finner sig på anförda skäl — i vart fall icke utan alt genom

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

provtaxeringar eller på annat sätt erforderligt material erhållits för bedömningen

— icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag att vid taxering av

större jordbruksfastigheter tillämpa metoden att särskilt för sig uppskatta

värdet av byggnader och jord. Kammarrätten anför vidare.

Vad beträffar mindre jordbruksfastigheter synes enighet råda om att metoden

att särskilt värdera byggnaderna slagit väl ut vid den senaste allmänna

fastighetstaxeringen, varför anledning torde saknas att beträffande dessa

fastigheter frångå metoden. Några olägenheter av att, då ett värde å byggnader

ändå beräknas, införa detta värde i kontrollängder och taxeringslängder

torde icke föreligga. En annan fråga är, om det sålunda redovisade värdet å

byggnader lämpligen bör läggas till grund vid beräkning av värdeminskningsavdrag

för byggnader. I denna fråga finner sig kammarrätten — med

hänsyn till att kammarrätten har att inom en snar framtid avgiva yttrande

rörande skattelagssakkunnigas betänkande med förslag till ändrade bestämmelser

om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader — icke

nu böra taga definitiv ståndpunkt.

Av vad ovan anförts framgår, att kammarrätten finner hinder icke möta

att tillämpa olika värderingsprinciper för mindre och för större jordbruksfastigheter.

Den främsta olägenheten härmed torde vara svårigheten att

draga en gräns mellan dessa båda kategorier. Allmänt har använts metoden

att göra en sådan gränsdragning efter fastigheternas areal. Förhållandena

i olika delar av landet torde emellertid vara så varierande att det torde vara

svårt att centralt bestämma begreppet »ringa åkerareal». Denna bestämning

torde såsom hittills få överlåtas åt prövningsnämnderna i länen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län säger sig visserligen vara väl medveten om

vissa av de av de sakkunniga angivna fördelarna med en total övergång till

särvärdering av jord och byggnader å jordbruksfastighet men understryker

att även mycket starka skäl kan anföras mot ett sådant system, främst beträffande

byggnadsvärdenas funktion såsom avskrivningsunderlag. Länsstyrelsen

hänvisar till vad som härutinnan anförts i en av särskild sektion

inom skattelagssakkunniga den It mars 1963 avgiven promemoria med förslag

till ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets

driftsbyggnader. Även om en allmän övergång till åsättande av särskilda

byggnadsvärden å jordbruksfastighet i samband med fastighetstaxering för

att tjäna som underlag vid inkomsttaxeringen inte kan anses vara en framkomlig

väg för att lösa frågan om ett mera rättvisande avskrivningsunderlag

för byggnader å jordbruksfastighet, anser länsstyrelsen det vara möjligt att

i mera begränsad omfattning särskilja ett individualiserat byggnadsavskrivningsunderlag

vid fastighetstaxeringen. I den mån metoden med särskilt

byggnadsvärde kommer till användning för mindre jordbruksfastigheter, vilkas

värde huvudsakligen ligger i byggnader och å vilka ägarens bostadsfastighet

utgör det dominerande ekonomiska värdet, föreligger enligt länsstyrelsens

mening skäl att låta detta värde utgöra schablonmässigt avskrivningsunderlag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker utredningens förslag beträffan
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

de metoden för värdering av jordbruksfastighet. Länsstyrelsen framhåller

bl. a. att, om skattelagssakkunnigas förslag till ändrade bestämmelser om

avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader vinner gehör, särskilda

byggnadsvärden vid fastighetstaxeringen torde sakna större betydelse.

Ett tungt vägande argument för metoden att uppskatta jorden för sig och

byggnaderna för sig skulle då helt bortfalla.

Stiftsnämnderna i Lund och Göteborg konstaterar att, därest utredningens

förslag om att enhetsvärdena skall avse jorden i obebyggt skick genomföres,

boställsräntorna kommer att minska i storlek. Av de alternativ till lösning

av detta speciella problem, som antytts av de sakkunniga, finner nämnderna

det mest ändamålsenliga vara att fastställa nytt boställskapital pa

grundval av de nya enhetsvärdena.

V. Utformningen av fastighetslängden m. m.

1. Utredningens förslag

I syfte bl. a. att förenkla längdföringen vid allmän fastighetstaxering föreslår

de sakkunniga vissa ändringar ifråga om redovisningen i fastighetslängden

av antalet ägoslag m. m.

I den fastighetslängd, som f. n. användes vid allmän fastighetstaxering,

skall ifråga om jordbruksfastighet anges, huru arealen fördelar sig på följande

ägoslag, nämligen åker, tomt och trädgård, kultiverad betesmark, naturlig

äng, skogsmark och övrig mark.

De sakkunniga framhåller att tomt och trädgård, å ena sidan, och åker,

å den andra, enligt vad som framgår av utredningarna om taxeringsutfallet

från tidigare fastighetstaxeringar åsatts praktiskt taget samma värde per

hektar. Dessa ägoslag synes därför utan olägenhet kunna bli föremål för gemensam

värdering och de sakkunniga föreslår med åberopande härav, att

ägoslagen i fastighetslängden sammanföres i en kolumn.

Vidare föreslår de sakkunniga, att — enär den något oklara gränsdragningen

mellan kultiverad betesmark och naturlig äng torde ha lett till en viss

godtycklighet vid bedömandet av vad som skall hänföras till det ena eller

det andra ägoslaget — de båda ägoslagen sammanföres i en kolumn under

beteckningen ängsmark.

Vid taxering av annan fastighet skall jämlikt 10 § kommunalskattelagen,

i den mån förhållandena därtill föranleder, redovisas särskilt parkvärde.

Med parkvärde förstås enligt sagda lagrum det värde, som fastigheten äger

utöver markvärdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

trädgårdsanläggningar och dylikt. Enligt anvisningarna till 10 § förekommer

parkvärde endast undantagsvis. I allmänhet, påpekas det, lärer å fastighet,

som skall taxeras såsom annan fastighet, mera sällan förekomma växande

träd eller anläggning, som ej är att hänföra till byggnad, av den betydenhet,

att fastighetens värde i allmänna marknaden därigenom i någon väsentligare

grad påverkas.

Vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åsattes särskilda parkvärden

endast i c:a 700 fall sammanlagt för hela landet. De sakkunniga ifrågasätter

dessutom, om inte parkvärde felaktigt åsatts i många av dessa fall. Med

hänsyn till det ringa antalet åsatta parkvärden ävensom till de sannolikt

många felbedömningarna föreslår de sakkunniga, att begreppet parkvärde

utmönstras och att värdet å ifrågavarande förmån i stället inräknas i markvärdet.

De nuvarande fastighetslängderna upptager på varje rad kolumner för såväl

jordbruksfastighet som annan fastighet. Härigenom blir kolumnerna i

genomsnitt endast utnyttjade till femtio procent. De sakkunniga har övervägt,

huruvida inte jordbruksfastighet och annan fastighet borde redovisas

i skilda längder. Genom att kolumnerna då kunde till fullo utnyttjas skulle

betydande besparingar av papper och framför allt arkivutrymmen vinnas.

De sakkunniga har emellertid inte ansett sig böra framlägga något förslag

härutinnan, då längderna kan väntas bli helt omarbetade i samband med att

datamaskiner börjar användas för folkbokföring och uppbörd.

I ett hänseende anser emellertid de sakkunniga en viss förenkling kunna

ske utan större svårighet. Med hänsyn till den inbesparing av utrymmena i

fastighetslängden, som skulle vinnas genom den föreslagna utmönstringen

av begreppet parkvärde, borde det vara möjligt att med någon jämkning av

bredden på övriga kolumner trycka särskilda längder för annan fastighet,

varvid redovisningen inte skulle behöva ske över ett helt uppslag utan enbart

över en sida. Detta skulle, påpekar de sakkunniga, utan vidare kunna

genomföras, om fastigheterna såsom vid 1957 års allmänna fastighetstaxering

redovisas i längder med tvärformat. De sakkunniga ifrågasätter därför,

om inte redan vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen borde tillhandahållas

blanketter upptagande enbart annan fastighet och avsedda att

användas i sådana distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s.

främst i de centrala delarna av städerna. 2

2. Remissyttrandena

De föreslagna ändringarna ifråga om redovisningen i fastighetslängden

av ägoslag m. m. har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. På

några punkter har dock gjorts vissa invändningar.

Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i anledning av för
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

slaget om sammanförande av åker med tomt och trädgård, att gårdstomten

icke sällan består av berg eller liknande ofruktbar mark och att därför i kolumnen

för åker redovisad areal framdeles icke kommer att utvisa uteslutande

odlingsbar mark. Då denna arealredovisning torde åberopas i statistiska

sammanhang, framkommer alltså arealmässigt en felkälla genom att

tomt och trädgård sammanslås med åker.

Lantbruksstyrelsen avstyrker förslaget om sammanförandet av åker med

tomt och trädgård. Styrelsen framhåller, att en gemensam redovisning av

de båda ägoslagen skulle ge en missvisande bild av åkerarealens storlek,

vilket kunde få en viss betydelse i olika sammanhang, t. ex. vid prövningen

av huruvida och till vilka belopp arealtillägg skall utgå enligt kungörelsen

den 28 maj 1959 (nr 256) om arealtillägg m. m.

Riksskattenämnden och några länsstyrelser förordar, att begreppet »ängsmark»

utbytes mot termen »kultiverad betesmark och naturlig äng». Nämnden

föreslår vidare, att uttrycklig föreskrift införes, att arealen ej skall

redovisas i mindre enheter än hela eller halva hektar. Slutligen anser nämnden,

att förslaget om särskilda längdformulär upptagande enbart annan

fastighet inte bör genomföras i avbidan på införandet av ADB-maskiner för

längdföring. Denna uppfattning kommer också till uttryck i yttrandet från

länsstyrelsen i Örebro län.

VI. Departementschefen

b rågan om en förenkling av formerna för den fastighetsvärdering, som

för närvarande sker vid de allmänna fastighetstaxeringarna, har varit aktuell

i olika sammanhang. Såsom av den föregående redogörelsen framgår

kräver dessa fastighetstaxeringar en omfattande organisation. Denna inkräktar

i personalhänseende på arbetet med de årliga taxeringarna för inkomst

och förmögenhet. Även kostnadssynpunkten bör beaktas i detta

sammanhang.

Å andra sidan tår betydelsen av en genom det allmännas försorg genomförd

fastighetsvärdering icke underskattas. Bortsett från garantibeskattningen

av fastighet har fastigheternas taxeringsvärden betydelse i olika hänseenden.

Vid inkomstbeskattningen ligger dessa värden t. ex. till grund för

beräkning av inkomsten av en- och tvåfamilj sfastigheter samt för avdrag

för värdeminskning av byggnader och skog. Vidare må nämnas skogsvårdsavgiften,

förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen samt faslighetskreditgivningen

som områden, där man är beroende av den värdering som

får sitt uttryck i taxeringsvärdena.

En noggrant utförd fastighetsvärdering synes därför ofrånkomlig. Det

är emellertid angeläget att alla möjligheter till förenklingar och besparingar

iakttas, utan att intresset av en riktig fastighetsvärdering eftersättes.

Det förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

fastighetstaxering m. m., som framlagts av 1961 års fastighetstaxeringsutredning,

innebär ifråga om taxeringsorganisationen, att en särskild organisation

för allmän fastighetstaxering skall bibehållas men att de dubbla

nämnderna i första instans på landsbygden (beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd)

ersättes av en enda nämnd, på sätt redan gäller för

städer. Taxeringsperioden, som enligt nuvarande bestämmelser normalt omfattar

fem år, föreslås bliva förlängd till tio år med möjlighet till procentuell

omräkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förtlutit. Alternativt

föreslås att taxeringsperioden skall förlängas till åtta år. Vidare föreslås

en ändrad metodik vid taxering av jordbruksfastighet, innebärande

att byggnaderna skall uppskattas för sig och åsättas särskilda värden samt

att de enhetsvärden, som utnyttjas vid taxeringen och som hittills innefattat

värdet av såväl byggnader som jord, skall avse enbart värdet av jorden.

Slutligen föreslår de sakkunniga vissa mindre ändringar ifråga om redovisningen

av olika ägoslag i fastighetslängden.

Vad först beträffar taxeringsorganisationen har flertalet remissinstanser

i princip förordat de sakkunnigas förslag om införandet av ett

ennämndssystem i första instans jämväl på landet, d. v. s. en sammanslagning

av de nuvarande berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till en

nämnd. Dock har i en del yttranden förutsatts att de nya nämnderna därvid

erhåller annan sammansättning än den, som föreslagits av de sakkunniga.

De remissinstanser, som avstyrkt förslaget om slopande av beredningsnämnderna,

hyser genomgående den uppfattningen, att det töreslagna ennämndssystemet

innebär risker för ett försämrat taxeringsresultat. Den

kontroll och översyn av fastighetstaxeringsnämndernas arbete, som enligt

förslaget skall åvila de lokala skattemyndigheterna, anses inte utgöra tillräcklig

garanti för en jämn och likformig taxering.

Frän länsstyrelsehåll vitsordas allmänt att de i fastiglietstaxeringsarbetet

engagerade beskattningsnämnderna arbetar under pressande tidsnöd. Den

individuella prövning av beredningsnämndernas förslag till taxeringsvärden,

som det enligt nuvarande bestämmelser åligger fastighetstaxeringsnämnderna

att företa, har uppenbarligen kunnat medhinnas endast i begränsad

utsträckning. Några länsstyrelser uppger, att fastighetstaxeringsnämndernas

arbete ej sällan inskränkt sig till behandling av inkomna

erinringar mot beredningsnämndernas förslag. Om så mera allmänt är fallet,

kan det ifrågasättas om ett system med två nämnder har någon uppgift

att fylla.

Den huvudsakliga invändning, som under remissbehandlingen riktats

mot den föreslagna taxeringsorganisationen på landsbygden, är att den

skulle äventyra jämnheten och likformigheten i taxeringarna. Inte minst

den av de sakkunniga föreslagna sammansättningen av de nya nämnderna

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 63

anses innebära risker för dominerande fastighetsägareinflytande. Kritiken

får i denna del anses ha visst fog.

De sakkunniga föreslår nämligen att de två av landstingets förvaltningsutskott

valda ledamöter, som ingår i de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna

på landet, i de nya nämnderna skall ersättas med kommunvalda ledamöter.

Enligt förslaget skall sålunda fastighetstaxeringsnämnd på landet

bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen

skall ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen

övriga fem ledamöter. Såsom bl. a. riksskattenämnden påpekat skulle detta

innebära påtaglig dominans för de kommunvalda ledamöterna och därmed

i många fall även för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden.

Riksskattenämnden föreslår därför, att nämnderna sammansätts av ordförande

och ytterligare fyra ledamöter och att ordföranden och en ledamot utses

av länsstyrelsen, en ledamot av landstinget och två ledamöter av kommunen.

Det är självfallet av största vikt för ernående av riktiga taxeringsvärden

att arbetet i första instans får bedrivas utan tidsnöd. Det torde emellertid

inte vara möjligt att inom ramen för det nuvarande systemet med två

nämnder vinna ytterligare lid, i varje fall inte i sådan utsträckning, att

nämnderna därigenom skulle erhålla någon nämnvärd lättnad. Det faller

sig då naturligt att undersöka möjligheterna att för landsbygdens del övergå

till samma system som i städerna, d. v. s. att anförtro fastighetstaxeringsarbetet

i första instans åt en enda nämnd. En sådan reform skulle otvivelaktigt

möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av den tid, som nu står

berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till buds. Bättre betingelser

skulle skapas för mera noggrann genomgång av taxeringsmaterialet och

ökade möjligheter skulle finnas att besiktiga fastigheterna, allt till fromma

för en riktig avvägning av taxeringsvärdena.

Det nuvarande tvånämndssystemet på landsbygden infördes år 1921 för

att motverka konstaterad ojämnhet vid taxering av jordbruksfastighet.

Erfarenheterna från taxeringarna före år 1922 kan emellertid knappast

längre åberopas till stöd för tvånämndssystemets bibehållande. Helt andra

möjligheter föreligger nu att taxera jordbruksfastigheter på ett tillfredsställande

sätt. I motsats till vad som gällde före år 1922 sker fastighetstaxeringen

numera av särskilda nämnder, som uteslutande sysslar med detta

arbete. Långt utförligare uppgifter om fastigheterna föreligger nu genom

tastighetsdeklarationer och kontrollmaterial. Förberedelserna till fastighetstaxeringarna

är betydligt omsorgsfullare än tidigare, då motsvarighet

till det s. k. Stockholmsmötet, skogsvärderingsinstruktionen och riksskattenämndens

samordnande verksamhet inte fanns. Genom den »kontrollängd»

som förs över taxeringarna kan slutligen taxeringsarbetet numera fortlöpande

följas och övervakas.

Härtill kommer, att den nuvarande skiljaktigheten i nämndorganisatio
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kangl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

nen mellan stad och land knappast i dag framstår som rationell. Genom

inkorporeringar omfattar städer numera otta även stora områden av ren

landsbygdskaraktär. I dessa områden tillämpas det för städerna gällande

ennämndssystemet utan att några påtagliga olägenheter kunnat förmärkas.

Som en följd av pågående och väntade kommunsammanslagningar kommer

ytterligare högst betydande landsbygdsområden att införlivas med städer.

De ändrade förhållandena talar enligt min mening för en i princip enhetlig

organisation i första instans för fastighetstaxering i stad och i landskommuner.

Att införa tvånämndssystem i städerna synes mig icke böra

ifrågakomma. En sådan ändring skulle strida mot strävandena att förenkla

och förbilliga taxeringsarbetet. Jag vill i stället törorda, att på sätt

utredningen föreslagit beredningsnämnderna på landet slopas och att fastighetstaxeringsnämnderna

även i landskommunerna utför hela taxeringsarbetet

i första instans. Givetvis leder detta till att fastighetstaxeringsdistrikten

omformas efter de utvidgade arbetsuppgifter dessa nämnder får.

För att säkra jämnhet och objektivitet i taxeringsarbetet synes man kunna

lita till dels ändring av nämndernas sammansättning och dels särskilda

befattningshavare med uppgift att följa taxeringsarbetet.

Ifråga om sammansättningen av fastighetstaxeringsnämnd på landet kan

jag i princip ansluta mig till riksskattenämndens förslag, som innebär att

ordförande och en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot av landstinget

och två ledamöter av kommunen. Emellertid kan det, särskilt i stora

kommuner eller i kommuner med speciella fastighetsförhållanden, finnas

behov av ett större antal ledamöter för att tillförsäkra nämnderna erforderlig

ortskännedom. Enligt min mening bör det därför finnas möjligheter

för länsstyrelsen att, därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets

utsträckning eller eljest så finnes påkallat förordna, att antalet landstingsvalda

och kommunvalda ledamöter i stället skall vara två respektive tre.

För beslutförhet hos fastighetstaxeringsnämnd på landet bör krävas att

förutom ordföranden en landstingsvald och en kommunvald ledamot är tillstädes.

Emot utredningens förslag att ålägga de lokala skattemyndigheterna att

verka för samordning av arbetet med fastighetstaxeringen kan vägande skäl

anföras. Visserligen kan dessa myndigheter i och för sig i allmänhet antagas

vara lämpliga för uppgiften, men speciella skäl för annat personval kan

dock föreligga. Vissa häradsskrivare kan således med tanke på sina ordinarie

arbetsuppgifter vilja undandra sig den ytterligare arbetsbelastning ett

sådant uppdrag innebär. Andra åter kan böra i första hand ifrågakomma

som ordförande i fastighetstaxeringsnämnd. Det synes därför i stället få

ankomma på länsstyrelsen att i varje särskilt fall förordna den person, som

anses lämpligast. Denne samordnare, som lämpligen kan benämnas fastighetstaxeringsombud,

bör genom deltagande i sammanträden i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt verksamhetsområde, vilket bör omfatta flera

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

fastighetstaxeringsdistrikt, följa taxeringsarbetet och i erforderlig utsträckning

lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för

en jämn och likformig taxering. Vidare bör han fortlöpande hålla taxeringsintendenten

underrättad om arbetets fortskridande.

I detta sammanhang vill jag även understryka betydelsen av att tillbörlig

uppmärksamhet ägnas åt taxeringen av annan fastighet. Till denna grupp

av fastigheter är nämligen värdemässigt den helt övervägande delen av landets

fastighetsbestånd att hänföra. Det torde därför finnas anledning att,

bortsett från det förut nämnda förhållandet att stora landsbygdsområden

ingår i vissa städer, en övervakning och samordning av fastighetstaxeringsarbetet

kommer till stånd i stad. Systemet med fastighetstaxeringsombud

synes därför böra omfatta även städerna.

En sammanslagning av berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna på

landet till en nämnd föranleder vissa justeringar av nu gällande tidsschema

för arbetet med allmän fastighetstaxering. I detta hänseende föreslår

de sakkunniga i huvudsak följande. Fastighetstaxeringsnämndens arbete

bör, utom vad avser Stockholm, taga sin början senast den 1 oktober

året näst före taxeringsåret. De preliminära besluten skall föreligga färdiga

senast den 10 februari under taxeringsåret och underrättelser om de preliminärt

upptagna taxeringsvärdena tillsändas fastighetsägarna senast den 15

februari. Erinringar mot förslagen skall avgivas senast den 5 mars. Fastighetstaxeringsnämndens

arbete skall — liksom hittills — vara avslutat i länen

senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni. — Ifråga om de

förberedande åtgärderna ävensom beträffande fastighetsprövningsnämndens

arbete föreslår de sakkunniga inte någon ändring i nu gällande tidsbestämmelser.

Den tid, som står till länsstyrelsernas förfogande för utarbetande av förslag

till anvisningar, nämligen mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av

maj och det förberedande sammanträde inför landskamreraren, som skall

hållas senast den 20 augusti, anses av bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands

län vara otillräcklig. Länsstyrelsen finner det önskvärt att tiden förlänges

med 15 dagar eller till den 5 september. Det skulle emellertid då bli nödvändigt

alt göra eu motsvarande förskjutning av den tidpunkt, då arbetet i

fastighetstaxeringsnämnden skall påbörjas, vilket jag inte anser tillrådligt.

För att bereda riksskattenämnden ökad tid för granskning av förslagen till

anvisningar torde i stället sammanträdet inför landskamreraren böra hållas

senast den 15 augusti. Emellertid bör det vara möjligt alt ge länsstyrelserna

ökad tid för utarbetande av förslag till anvisningar genom att flylta tidpunkten

för Stockholmsmötet till senast den 15 maj. Detta förutsätter alt

skogshögskolan, som numera övertagit statens skogsforskningsinstituts arbetsuppgifter,

fastställer de centrala skogstaxeringsanvisningarna senast den

15 april (f. n. 1 maj) och att skogsstyrelsen senast vid samma tidpunkt lämnar

länsstyrelserna uppgifter om virkcspriser m. m.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Under remissbehandlingen har vidare uttalats önskemål att längre tid beredes

såväl fastighetsägarna för att avgiva erinringar mot de preliminära

besluten som fastighetstaxeringsnämnderna för att taga ställning till inkomna

erinringar. För att tillgodose dessa önskemål förordar jag, att tidpunkten,

då de preliminära besluten senast skall föreligga färdiga, fastställes

till den 25 januari och att underrättelser om de preliminärt åsatta taxeringsvärdena

skall tillställas fastighetsägarna senast den 31 januari. Erinringar

mot de preliminära besluten bör då vara inkomna senast den 25 februari,

varefter fastighetstaxeringsnämnderna har en månad på sig att behandla

dessa erinringar.

Även om genomförandet av förut angivna åtgärder kan antas leda till ett

mera effektivt utnyttjande av tiden för taxeringsarbetet i första instans,

torde man inte kunna räkna med någon minskning av antalet besvär till

fastighetsprövningsnämnderna. Då fastighetsprövningsnämnderna redan nu

har vissa svårigheter att hinna med arbetet under den tid, som står dem till

buds (i Stockholm till den 31 oktober och i länen till den 30 september),

framhålles det från länsstyrelsehåll som önskvärt med förlängning av tiden.

Jag anser mig kunna förorda, att fastighetsprövningsnämndens arbete skall

vara avslutat senast den 31 oktober under taxeringsåret, i Stockholm senast

den 30 november.

Ifråga om taxeringsperioden föreslår de sakkunniga i första

hand förlängning av densamma till tio år med möjlighet till procentuell omräkning

av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förflutit. Alternativt

föreslås förlängning av perioden till åtta år.

De sakkunnigas huvudalternativ avstyrkes av det helt övervägande antalet

remissinstanser, framför allt med hänsyn till att den föreslagna schablonmässiga

omräkningen i de enskilda fallen skulle kunna leda till uppenbart

felaktiga taxeringsvärden. Några remissinstanser anser emellertid en

mindre förlängning av perioden önskvärd och möjlig att genomföra.

Av vad som framkommit under remissbehandlingen får anses framgå att

en omräkning av taxeringsvärdena i enlighet med de sakkunnigas förslag

skulle vara förenad med så betydande olägenheter, att förslaget inte bör föranleda

lagstiftning. Förlängning av taxeringsperioden till tio år utan omräkningsförfarande

är å andra sidan inte att förorda, bl. a. med hänsyn till

att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden och deras verkliga värden

i slutet av perioden då kan bli så väsentlig, att taxeringsvärdena inte längre

skulle tjäna de ändamål, för vilka de är avsedda.

Samma skäl synes kunna anföras mot varje generell förlängning av taxeringsperioden.

Det synes mig lämpligast att den nuvarande taxeringsperioden

bibehålies som princip. Därest det skulle anses önskvärt att en fastighetstaxering

uppskjutes, torde denna fråga — liksom hittills — få prövas

av riksdagen särskilt varje gång i belysning av prisutvecklingen på fastig
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963 67

hetsmarknaden och under beaktande av de för tillfället rådande förhållandena.

I anslutning till förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena har

de sakkunniga — för att underlätta identifieringen av fastigheterna vid omräkningen

— föreslagit, att beträffande andra fastigheter än jordbruksfastigheter

i fastighetslängden genom bokstavsmarkering utmärkes, till vilken

av följande grupper fastigheten är att hänföra, nämligen en- och tvåfamiljsfastigheter

(V), hyresfastigheter (H) eller industrifastigheter (I). Markeringen

skulle därefter inpräglas på de plåtar på vilka fastigheterna upptas i

länsstyrelsernas s. k. tryckande register. Några remissinstanser anser att,

även om omräkningsförfarandet inte genomföres, den föreslagna gruppindelningen

av annan fastighet likväl bör komma till stånd, då en sådan indelning

kan vara praktisk ur andra synpunkter. Med hänsyn till den planerade

metoden för fastigheters registrering på databand i samband med den i

våras beslutade övergången inom kort till automatisk databehandling vid

taxering m. m. synes emellertid en inprägling av de ifrågasatta beteckningarna

på nuvarande fastighetsplåtar meningslös. Redan av denna anledning

bör den föreslagna gruppindelningen av annan fastighet inte genomföras nu.

Vad därefter angår metodiken för taxering av jordbruksfastighet

föreslår de sakkunniga en allmän övergång till den

beträffande mindre jordbruksfastigheter tillämpade och inom vissa län även

eljest använda metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig.

Den traditionella metoden för värderingen innebär att taxeringarna åsättes

med ledning av enhetsvärden som innefattar värdet av såväl den öppna jorden

som byggnaderna på fastigheten. Byggnadsvärdet föreslås skola i kontrollängd

och fastighetslängd redovisas i särskild kolumn såsom ett i jordbruksvärdet

ingående delvärde.

Beträffande lämpligheten av en övergång till den nya metoden är meningarna

delade. En del remissinstanser anser övervägande skäl tala för genomförande

av förslaget, ehuru de inte synes vara övertygade om att den föreslagna

värderingsmetoden innebär någon egentlig förenkling av taxeringsarbetet.

Flertalet remissinstanser är emellertid tveksamma angående metodens

lämplighet vid taxering av medelstora och större jordbruksfastigheter.

Då man saknar större erfarenhet av metodens tillämpning ifråga om sådana

fastigheter, anses det önskvärt att dess för- och nackdelar blir belysta

genom provtaxeringar, innan frågan om en allmän övergång slutligt avgöres.

För egen del vill jag anföra följande.

Enighet synes råda om att metoden med särvärdering av byggnader är

alt föredra vid taxering av de minsta jordbruksfastigheterna. Då dessa fastigheter

har sitt huvudsakliga värde såsom bostad för ägaren, bör värderingen

helt naturligt ske efter i stort sett samma principer som gäller för andra

bostadsfastigheter. Annorlunda förhåller det sig emellertid när det gäller

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

värderingen av de större jordbruksfastigheterna. Ifråga om dessa fastigheter

är det i huvudsak de rena jordbrukssynpunkterna, såsom driftbyggnadernas

och jordens beskaffenhet, brukningsförhållanden och avsättningsmöjligheter

m. in., som är bestämmande för fastighetens saluvärde. Jord

och byggnader hör här så intimt samman, att det inte med bestämdhet kan

avgöras, hur stor del av fastighetens totala värde, som belöper på det ena

och på det andra. Såsom även påpekats under remissbehandlingen torde

vid en separat värdering av byggnaderna på grundval av anskaffningskostnaden

och av jorden på grundval av avkastningsförmågan det sammanlagda

värdet ofta komma att överstiga fastighetens verkliga värde.

I detta sammanhang vill jag erinra om att skattelagssakkunniga den 11

mars 1963 avgivit promemoria med förslag till ändrade bestämmelser om

avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader. Promemorian är

efter sedvanlig remissbehandling f. n. föremål för övervägande inom finansdepartementet,

men proposition i ämnet kan inte föreläggas 1963 års riksdag.

Med hänsyn till det inbördes sammanhang som finns mellan frågan

om särskilt byggnadsvärde å jordbruksfastighet och underlaget för beräkning

av värdeminskning å dessa byggnader är jag inte nu beredd att ta definitiv

ställning till förslaget om åsättande av särskilda byggnadsvärden vid

taxering av jordbruksfastigheter.

Ett uppskjutande av avgörandet i denna fråga innebär, att gällande praxis

på området kvarstår oförändrad vid 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Möjlighet kommer alltså fortfarande finnas, att beträffande mindre jordbruksfastigheter

tillämpa metoden med särvärdering av jord och byggnader.

Även i övrigt torde länsstyrelserna ha viss frihet att bestämma vilken metod

som med hänsyn till i länet rådande förhållanden ger det riktigaste taxeringsresultatet.

Ett uppskov med definitivt beslut i frågan ger även möjlighet att i samband

med 1965 års fastighetstaxering låta företa provtaxeringar eller eljest

ytterligare belysa konsekvenserna av den föreslagna metodens genomförande.

De sakkunniga har även föreslagit vissa ändringar ifråga om särvärdering

och särredovisning i fastighetslängden av vissa ägoslag. Beträffande

jordbruksfastighet uppdelas för närvarande marken i sex delar, nämligen

a) åker, b) tomt och trädgård, c) kultiverad betesmark, d) naturlig

äng, e) skogsmark och f) övrig mark. De sakkunniga föreslår att åker samt

tomt och trädgård sammanföres till en enhet och att kultiverad betesmark

och naturlig äng slås samman under beteckningen »ängsmark». Ifråga om

annan fastighet än jordbruksfastighet skall enligt gällande regler taxeringsvärdet

fördelas på markvärde, byggnadsvärde och parkvärdc. Enligt betänkandet

bör parkvärdet utmönstras som särskilt delvärde och, i förekommande

fall, inräknas i markvärdet.

De föreslagna ändringarna tillstyrkes av det helt övervägande antalet

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

remissinstanser. Betänkligheter har anförts blott av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län samt av lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen har påpekat

att en hopslagning av åkermarken med tomt och trädgård arealmässigt

kommer att innebära en felkälla i statistiskt sammanhang. Lantbruksstyrelsen

har framhållit att åkerarealens storlek påverkar prövningen av huruvida

och med vilka belopp arealtillägg skall utgå.

De sakkunnigas förslag syftar till en begränsning av det omfattande detaljarbetet

vid fastighetstaxeringen. Invändningar ur taxeringssynpunkt

torde icke behöva hysas mot en sådan rationalisering. Med hänsyn till de betänkligheter

som framförts av lantbruksstyrelsen anser jag mig dock icke

kunna förorda en hopslagning av åker med tomt och trädgård. I övrigt synes

de sakkunnigas förslag kunna genomföras. Såsom gemensam beteckning

på kultiverad betesmark och naturlig äng torde dock böra användas

»ängs- och betesmark».

Slutligen har de sakkunniga, främst i syfte att spara arkivutrymmen, föreslagit

att särskilda blanketter till fastighetslängd tryckes

upptagande enbart annan fastighet. Dessa blanketter skulle då användas i

distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s. främst i de centrala

delarna av städerna. De föreslagna längderna skulle på varje uppslag

redovisa dubbelt så många fastigheter som de vanliga fastighetslängderna.

Fastighetslängd av det föreslagna slaget användes redan nu i Stockholms

stad. Frågan om användningen skall utsträckas även till andra städer är

närmast något som det ankommer på riksskattenämnden att pröva. Det kan

förutsättas att riksskattenämnden vid denna prövning beaktar även den av

de sakkunniga framhållna synpunkten att fastighetslängderna ur arkiveringssynpunkt

inte bör göras mera omfångsrika än absolut nödvändigt.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas betänkande har framkommit

förslag om ytterligare några detaljändringar ifråga om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering.

Det har föreslagits att ordnandet och numreringen av avlämnade faslighetsdeklarationer

liksom även längdföringen skall ankomma på den lokala

skattemyndigheten i stället för på ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.

Emot en sådan ordning kan emellertid vägande skäl anföras. Vid tidpunkten

för avlämnandet av deklarationerna är den lokala skattemyndigheten

strängt sysselsatt med andra arbetsuppgifter, främst debitering på

grundval av inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Ej heller bör längdföringen

ankomma på den lokala skattemyndigheten. Fastighetslängden

synes nämligen böra vara tillgänglig hos fastighetstaxeringsnämnden under

hela den tid taxeringsarbetet där pågår. På anförda skäl anser jag mig inle

kunna biträda de nämnda ändringsförslagen.

Vidare har frågan om avrundning av taxeringsvärdena aktualiserats. Enligt

l I i; kommunalskattclagen skall taxeringsvärde utföras i fulla hundratal

kronor. Under framhållande av att, med de värden fastigheterna numera

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

har, det vore en illusion att tro på möjligheten att avväga värdena rätt på

hundratalet kronor när, har föreslagits att taxeringsvärde skall utföras i

fullt tusental kronor. — Den framförda synpunkten kan naturligtvis icke

frånkännas visst berättigande. Jag ställer mig dock tveksam till förslaget.

Några egentliga förenklingar uppkommer nämligen icke genom avrundningarna.

Många av de värden som ingår i taxeringsvärdet erhålles genom

multiplikation av olika faktorer, exempelvis areal och å-pris. En så stor avrundning

som till helt tusental kronor synes närmast skapa nya avvägningsproblem

för nämnderna. Jag anser därför att nu gällande regler på området

bör bibehållas.

Fråga om skattefrihet för utryckningsbidrag till värnpliktiga

Jag vill slutligen här upptaga fråga om jämkning av bestämmelserna i

kommunalskattelagen i visst annat hänseende. Vårriksdagen i år tog ställning

till förslag om förbättrade förmåner till värnpliktiga in. fl. (prop. 110,

SU 114, Rskr 266). Därvid beslöts bl. a. höjning av de värnpliktigas penningbidrag

och införande av ett särskilt utryckningsbidrag.

Enligt uttrycklig bestämmelse (punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen)

föreligger skattefrihet — förutom för värnpliktigs naturaförmåner

samt för det under fredstid utgående penningbidraget — för

vissa premier till värnpliktig, nämligen premie för genomgången fortsatt

befälsutbildning och premie för jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen fullgjord

repetitionsövning. På grund av denna bestämmelse har skattefrihet

ansetts föreligga för de utbildningspremier och tjänstgöringspremier som

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen under vissa villkor tillkommer värnpliktig.

Den genom vårriksdagens beslut nytillkomna förmånen utryckningsbidrag

torde formellt inte omfattas av de förmåner, som enligt nyss nämnda

författningsbestämmelse är skattefria. Uppenbarligen var emellertid avsikten

att utryckningsbidraget, som närmast är att se som en del av penningbidraget,

oavkortat skall komma den värnpliktige till del. Bidraget bör därför

inte beskattas.

För att säkerställa den avsedda skattefriheten för utryckningsbidrag torde

den nämnda anvisningspunkten böra förtydligas. Detta synes lämpligen

kunna ske på så sätt att, med användande av den terminologi som brukas i

värnpliktsavlöningskungörelsen, såsom skattefria förmåner direkt anges utbildningspremier,

tjänstgöringspremier och utryckningsbidrag. Jag förordar

en sådan författningsändring.

De av mig här förordade ändringsförslagen föranleder ändringar i kommunalskattelagen

och taxeringsförordningen samt skogsvärderingsinstruk
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

tionen. I taxeringsförordningen regleras verksamheten i första instans genom

särskilda avsnitt för beredningsnämnderna (147—152 §§) och för fastighetstaxeringsnämnderna

(153—157 §§). Sistnämnda avsnitt omfattar —

förutom allmänna bestämmelser —- särskilda regler för fastighetstaxeringsnämnd

på landet och sådan nämnd i stad. Uppdelningen har varit erforderlig

därför att fastighetstaxeringsnämnd på landet, vars verksamhet förberetts

av beredningsnämnden, delvis haft annan funktion än fastighetstaxeringsnämnd

i stad.

Genom att en enhetlig nämndorganisation införes, torde i huvudsak likartade

regler kunna gälla på landet och i stad. För att sammansmälta reglerna

om å ena sidan beredningsnämndernas och fastighetstaxeringsnämndernas

verksamhet och å andra sidan verksamheten på landet och i stad

erfordras vissa ändringar i författningstextens disposition. Inom finansdepartementet

har med nämnda utgångspunkt förslag till nödvändiga författningsändringar

i kommunalskattelagen och taxeringsförordningen upprättats.

Därvid har även en rent redaktionell ändring av 172 § taxeringsförordningen

vidtagits. Till de erforderliga ändringarna i skogsvärderingsinstruktionen

återkommer jag i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

i proposition föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade

förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); och

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Bihang A

Utredningens författningsförslag

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 §, 12 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 4 av anvisningarna

till 9 § och punkterna 2 och 5 av anvisningarna till 10 § nämnda

lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

Vid taxering av fastighet skola, i den mån förhållandena därtill föranleda,

följande särskilda värden, vilka tillsammans utgöra fastighetens taxeringsvärde,

redovisas, nämligen:

för jordbruksfastighet:

a) jordbruksvärde, varmed förstås fastighetens värde, utom värdet av

växande skog, under förutsättning att fastigheten användes för jordbruk

med binäringar eller skogsbruk,

skolande därvid särskilt angivas vad av jordbruksvärdet som belöper dels

å byggnader å fastigheten (byggnadsvärde å jordbruk) dels å skogsmark

(skogsmarksvärde);

b) skogsvärde, varmed förstås värdet av växande skog; samt

c) tomt- och industrivårde, varmed förstås värde, som fastigheten eller

del därav äger utöver jordbruksvärdet och skogsvärdet på grund därav, att

till fastigheten hörande mark kan tillgodogöras för annat ändamål än jordbruk

med binäringar eller skogsbruk;

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet av marken, däri inbegripet värdet av träd, trädgårdsanläggningar

och dylikt;

b) byggnadsvärde eller värdet av byggnader å fastigheten,

skolande särskilt angivas vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner

och liknande tillgångar, vilka äro avsedda att huvudsakligen tjäna industriellt

eller därmed jämförligt ändamål (särskilt maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna.)

12 §.

1 mom. Allmän uppskattning av fastighets värde (allmän fastighetstaxering)

skall ske vart tionde år. De vid sådan uppskattning fastställda värdena

må ej ändras annat än genom tillämpning av stadgandena i 2 mom. eller

genom omräkning, varom särskilt är stadgat.

1 Senaste lydelse av 10 § och punkt 4 av anvisningarna till 9 § se 1951: 438, av punkt 3 av

anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av punkt 2 av anvisningarna till 10 § se 1932: 291 och av

punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963 73

Anvisningar

till 8 §.

3. Understundom är---bilda taxeringsenhet.

Detta är---naturlig enhet (skogsblock).

Därest vid ---- — särskild förmån.

Vidare bör---sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dylik

enhet utgör del av taxeringsenhet, kan ägare eller arrendator stundom hava

särskilt intresse att få officiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende

tillkommer den kamerala enheten eller delen därav. I följd härav skall

det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av

taxeringsvärdet och de i 10 § omförmälda särskilda värden som kan anses

belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes,

att, i samma mån som bebyggd jordbruksfastighet är mera värd än obebyggd

sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vilken

åbyggnaderna äro belägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år,

varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetstaxeringsnämnd

samt eljest hos taxeringsnämnd.

till 9 §.

4. För jordbruksfastighet---— fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Dylik fastighet — — — å skogsmarken.

Såsom skogsmark ----i övrigt.

Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, servitutsrätt

eller dylikt, skall uppskattas för sig med särskilt belopp, och värdet

av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i det skogsmarksvärde, som

enligt 10 § skall särskilt angivas. Vid dylik uppskattning skall alltid iakttagas,

att uppskattning sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet,

varom fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må

betesvärde åsättas endast såframt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark,

varå rationellt skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde

detta i regel visa att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde,

att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas.

Har på---till 10 §.

till 10 §.

2. Vid angivande---jordbrukets binäringar.

Om dylika---såsom jordbruksvärde.

Vid jordbruksvärdes bestämmande skall ur totalvärdet urskiljas och särskilt

angivas dels fastighetens byggnadsvärde dels skogsmarkens avkastningsvärde

för all i taxeringsenheten ingående dylik mark, beräknat enligt

de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder. I vederbörande taxeringslängd

skall särskilt antecknas dels värde å bete på skogsmark, beräknat

enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder, dels värde

å övriga i jordbruksvärde ingående särskilda förmåner eller naturtillgångar,

vartill särskild hänsyn tagits vid taxeringen, in. in.

5. Vid uppskattning---- angivna förhållanden.

Är å annan fastighet mark och byggnad i samma ägares hand, skall byggnadsvärdet

utföras med det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighetens

allmänna saluvärde i dess helhet och markvärdet.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Enligt lagen---såsom byggnad.

Särskilt maskinvärde---särskilt maskinvärde.

Vanligen skall---särskilt maskinvärde.

Förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 131 § 1 mom., 133, 134, 137, 138 och

142 §§, 144 § 1 och 3 mom., 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154,

158 och 159 §§, 166 § 1 mom. samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

att i taxeringsförordningen skall införas en ny paragraf, benämnd

135 a § av nedan angiven lydelse samt att 132, 155, 156 och 157 §§ samma

förordning skola upphöra att gälla.

2 §•

1 mom. I denna förordning förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;
förmögenhetstaxering:

taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §

1 mom. kommunalskattelagen skall verkställas vart tionde år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas

de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och---- årlig taxering.

131 §.

1 mom. För allmän fastighetstaxering skola i första instans finnas fastighctstaxeringsnämnder.

Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde är fastighctstaxeringsdistrikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun.

När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras

till ett fastighetstaxeringsdistrikt.

Indelning i distrikt verkställes av länsstyrelsen senast den 30 april året

näst före taxeringsåret.

133 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare

å landet sex samt i stad fyra eller, i vissa nedan i denna paragraf angivna

fall, sex ledamöter.

Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband

med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av fullmäktige i vederbörande kommun. Består

fastighetstaxeringsdistriktet av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen

hur många ledamöter som skall väljas från de olika kommunerna. I

samband med valet må en av ledamöterna utses att på kommunens bekostnad

deltaga uti de i 144 § 1 mom. och 145 § omförmälda sammanträden.

Därest med hänsyn till utsträckningen av fastighetstaxeringsdistrikt eller

eljest så finnes påkallat må länsstyrelsen förordna att i stad antalet kommunvalda

ledamöter skall vara fem.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr ti)7 år 1963

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, eu för

varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret.

Om utgången av valet har den som därvid fört ordet att underrätta länsstyrelsen,

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden och de valda.

2 mom. Besvär över val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd

må anföras hos länsstyrelsen inom tre veckor etter valets förrättande;

och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla

vad i kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens

fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt

val på grund därav att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat

i 172 §, jämförd med 13 § 1 mom., olika grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen

företrädda, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många

ledamöter för varje grupp som skola väljas. Överklagas det därefter företagna

valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse

ledamöter i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

134 §.

Fastighetsprövningsnämnd i län skall utgöras av de personer, som äro

ledamöter av prövningsnämnden i länet, samt ytterligare nio ledamöter,

vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti året näst före taxeringsåret.

Av sistnämnda ledamöter skola tre utses bland dem, som efter förordnande

av länsstyrelsen äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland

dem, som efter val av kommun äro ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland

personer inom länet, som icke äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

men genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om

fastighetsvärdering.

Enligt samma---för dem.

Prövningsnämnden i---i staden.

Vad i---gälla fastighetsprövningsnämnd.

Ordföranden i---fastighetsprövningsnämndens ordförande.

Fastighetsprövningsnämnd biträdes---omförmälda kansliet.

135 a §.

Det åligger lokal skattemyndighet att på landet och i städer, som länsstyrelsen

bestämt,

1) för överläggningar angående den förestående allmänna fastighetstaxeringen

sammankalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt

tjänstgöringsområde,

2) genom deltagande i sammanträden i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt tjänstgöringsområde följa taxeringsarbetet, i erforderlig utsträckning

lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för

en jämn och likformig taxering,

3) fortlöpande hålla taxeringsintendenten i länet underrättad om arbetets

fortskridande.

137 §.

Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september året

näst före det, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, och ingivas

antingen direkt till vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande,

eller till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet eller landsfiskal i det

län där taxeringen skall äga rum.

Ilar på----därmed avlämnas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

138 §.

Har efter avlämnandet av allmän fastighetsdeklaration men före taxeringsårets

ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller därmed

likställd innehavare, äro såväl den förutvarande som den nye ägaren eller

innehavaren skyldiga att inom tio dagar därefter härom göra anmälan till

vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande eller till länsstyrelsen;

och bör i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen

i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

142 g.

Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd,

taxeringsintendent, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd samt konsulent

för taxering av vattenfallsfastighet, den sistnämnde dock icke i vad avser avgivande

av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestämmelserna

i 53—55 §§ skola äga motsvarande tillämpning i fråga om ordförande i fastighetstaxeringsnämnd

samt beträffande taxeringsintendent, fastighetsprövningsnämnd,

prövningsnämnd och länsstyrelse.

144 §.

1 mom. Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, skola efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i

fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de fastighetstaxeringsnämndsledamöter,

som därtill utsetts enligt 133 § 1 inom., sammanträda

inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande

överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den

förestående allmänna fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen till dessa

sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka på grund av sin verksamhet

eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande fastighetsvärdena

inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av skogsmark

och skog.

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning

av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering

och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde,

som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övriga

av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda

värde. Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 143 § 1 mom.

andra stycket upprättat förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar ävensom,

i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda anvisningar jämväl

i andra hänseenden, såsom angående redovisningen av olika ägoslag,

värdesättning av övrig mark och bete å skogsmark samt enhetliga grunder

för taxeringen av annan fastighet med mera. Avser sammanträdet överläggning

angående taxering inom allenast viss del av länet, skola redogörelsen

och förslagen därefter lämpas.

För sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna med avseende

å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen likartade,

böra de vid dessa sammanträden närvarande på grundval av den redogörelse,

landskamreraren enligt vad nyss är sagt har att avgiva, föreslå vissa

värden för skilda storleksgrupper per ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser

och brukningsförhållanden, vilka enhetsvärden må tjäna till led
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Mnj.ts proposition nr l''J7 år 11)63

ning vid taxeringen av jordbruksfastigheter. Jämväl i fråga om byggnader

å jordbruksfastighet och å annan fastighet samt beträffande värdesättning

av skogsmark och växande skog skola övervägas enhetliga grunder för taxeringen.

3 mom. Landskamreraren har att upprätta och senast den 25 augusti året

näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvisningar

för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar.

Riksskattenämnden skall senast den 15 september året

näst före taxeringsåret till landskamreraren återställa förslaget jämte de

erinringar mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa.

Landskamreraren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmälda

förslag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av

nämnda handlingar fastställa lokala skogstaxeringsanvisningar och övriga

anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen, vilka senast den 30 september

året näst före taxeringsåret skola tillställas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

och samtidigt översändas till riksskattenämnden.

145 §.

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden fastställda anvisningarna kommit

ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna tillhanda och innan

nämnderna börja det egentliga arbetet skall den lokala skattemyndigheten,

efter samråd med taxeringsintendenten i länet angående tid och plats, sammankalla

ordförandena och de av länsstyrelsen utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

inom den lokala skattemyndighetens tjänstgöringsområde

ävensom de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnderna, som enligt

133 § 1 mom. utsetts att deltaga i sådant sammanträde, till överläggningar

rörande det förestående taxeringsarbetet. Vid överläggningarna bör uppmärksamhet

ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering samt

åt spörsmål, som kunna förväntas vålla fastighetstaxeringsnämnderna svårigheter.

146 §.

1 mom. Sedan länsstyrelsen ombesörjt, dels att de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering tillgängliga jordregisterutdragen blivit fullständigade

med de anteckningar, som efter utdragens upprättande tillkommit

i jordregistret, dels att utdrag verkställts av jordregistret i de delar, som

upplagts under samma tidrymd, skall länsstyrelsen senast den 15 september

året näst före taxeringsåret till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd

översända omförmälda utdrag ävensom de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering och därefter avgivna, hos länsstyrelsen

förvarade fastighetsdeklarationer och andra uppgifter rörande fastigheter

inom fastighetstaxeringsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj :t bestämmer, skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande därjämte erhålla tillgång till de vid närmast föregående allmänna

fastighetstaxering upprättade fastighetslängderna, såvitt fastighetstaxeringsdistriktet

angår.

2 mom. Länsstyrelsen skall senast den 30 september året näst före taxeringsåret

till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd översända

de i 139 § omförmälda uppgifterna.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1993

147 §.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

1) att tillhandahålla — ---fullgörande,

2) mottaga, ordna---andra handlingar,

3) vidtaga åtgärder---uppgifters införskaffande,

4) tillse att---i fastighetslängden,

5) kalla nämndens--■ — vara föredragande,

6) ombesörja förandet---art, samt

7) avgiva yttranden i besvärsmål.

Vid fullgörande----kan anvisas.

148 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens sammanträden hållas å tid och

plats som ordföranden bestämmer. Det åligger honom att i god tid underrätta

länsstyrelsen om utsatt tid och plats för sammanträde. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma skall han i sitt ställe kalla sin suppleant

och tillika härom underrätta ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.

Vid sammanträdena---utsedda ledamöter.

2 mom. Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom

slutna dörrar. Ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet är dock

berättigad att företräda inför nämnden för att meddela upplysningar till

ledning vid taxering av fastigheten.

3 mom. Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjänsteman

äger närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd till fullgörande

av vad honom åligger enligt 172 §, jämförd med 59 §.

Den lokala skattemyndigheten äger närvara vid sådant sammanträde och

därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

149 §.

Vid fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse ej

mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvärden

och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rörande de

köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under tiden efter

senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastigheternas

allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens mening kunna

dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom distriktet fastigheter

med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning rörande det

virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt,

i förekommande fall, trädslag ävensom rörande innehållet i övrigt av de lokala

skogstaxeringsan visningarna.

150 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnden skall preliminärt åsätta fastigheterna

i distriktet taxeringsvärden och sedan ägare eller därmed likställd innehavare

av skattepliktig fastighet beretts tillfälle inkomma med erinringar

slutligt fastställa taxeringsvärdena.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut till taxering skola

upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Närmare föreskrifter angående

längdens förande meddelas av Kungl. Maj :t.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. M<ij:ts proposition nr 197 år 1963

3 mom. De av fastighetstaxeringsnämnden följda grunderna för taxeringen,

såvitt angår jordbruksfastighet, skola för varje fastighet upptagas i eu

särskild längd enligt fastställt formulär (kontrollängd).Denna langd skall

med lämpliga mellanrum under arbetet framläggas för nämnden, som i händelse

av ojämnhet i taxeringen har att verkställa erforderlig jämkning.

Längden skall i justerat skick fogas vid protokollet. Senast den 20 februari

under taxeringsåret skall ordföranden översända sammandrag av längden

till landskamreraren i länet.

löt §.

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd

skall äga motsvarande tillämpning beträffande fastighetstaxeringsnämnd.

Beslut må icke fattas av fastighetstaxeringsnämnd, såvida icke ordföranden

och minst två ledamöter äro tillstädes. Dock skall den omständigheten,

att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering,

icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifrågavarande taxering.

Ordföranden har att i fastighetslängden angiva det värde, han ansett bora

föreslås, i de fall då fastighetstaxeringsnämndens beslut utfallit på annat

sätt. .

Annan ledamot, som deltagit i nämndens beslut, ager anföra reservation

mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt,

om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist vid justeringen

av protokollet. ,

Av nämnden anlitad sakkunnig äger beträffande taxering, vid vars handläggning

han biträtt, anteckna särskild mening till protokollet.

152 §.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete bör taga sin början senast den 1 oktober

året näst före taxeringsåret, dock att vad nu sagts icke har avseende

å Stockholm. Arbetet skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och i

Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut om taxeringsvärden skall

föreligga färdigt senast den 10 februari under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande skall senast den 15 sistnämnda

månad med allmänna posten tillsända ägare eller därmed likställd innehavare

av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten preliminärt

upptagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall även innehålla upplysning,

att ägaren eller innehavaren av fastigheten äger senast den 5 påföljande

mars till fastighetstaxeringsnämndens ordförande avgiva skriftliga erinringar

mot förslaget ävensom att — därest det preliminärt beslutade taxeringsvärdet

oförändrat fastställes — särskild underrättelse om det slutliga

beslutet icke kommer alt utsändas. Därjämte skall underrättelsen innehålla

upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär ö\er fastighetstaxeringsnämndens

beslut rörande taxeringen.

Sedan fastighetstaxeringsnämnden preliminärt åsatl fastigheterna i distriktet

taxeringsvärden skall fastighetslängden under tio dagar viss angiven

tid på dagen hållas tillgänglig inom kommunen å kommunalkontoret eller

annan lämplig kommunal expedition med rätt för ägare eller därmed likställd

innehavare av fastighet inom distriktet att på sätt och inom tid som

i näst föregående stycke stadgas, avgiva erinringar, åliggande det ordföranden

att sådant i vederbörlig ordning kungöra.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

153 §.

Sedan tiden för avgivande av erinringar tilländagått, skall fastighetstaxeringsnämnden

sammanträda för att slutligt besluta om taxeringarna. Fastighetslängden

skall därvid genomgås fastighet för fastighet. Därest erinran

avgivits eller känt blivit att beträffande i fastighetslängden uppförd fastighet

inträffat sådan omständighet, som bör föranleda, att fastigheten skall

uppdelas i flera taxeringsenheter eller eljest anledning förekommit att åsätta

annat taxeringsvärde än längden utvisar, skall ordföranden närmare redogöra

härför och nämnden särskilt besluta härom.

Nämndens beslut skola, där de skilja sig från de preliminära besluten, antecknas

i fastighetslängderna.

Fastighetslängden underskrives, sedan taxeringarna slutligt fastställts, av

fastighetstaxeringsnämndens ordförande och de ledamöter, som utsetts att

justera nämndens protokoll.

154 §.

1 inom. Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet avgivit

erinringar eller har fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar avgivits,

beslutat åsätta fastighet annat taxeringsvärde än som preliminärt upptagits

eller eljest beslutat frångå det preliminära beslutet skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande tillsända ägaren eller innehavaren underrättelse

om det taxeringsvärde, som av fastighetstaxeringsnämnden slutligt beslutats.

Underrättelsen skall innehålla upplysning om vad som skall iakttagas

vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut.

2 mom. Senast den 31 mars eller vad angår Stockholm den 21 juni skall

fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna

och övriga handlingar ävensom fastighetstaxeringsnämndernas

protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och

i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola

vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendent "och fastighetsprövningsnämnden

samt i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver, utom vad angår

Stockholm, offentligen framläggas inom vederbörande kommun under

minst 14 dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

158 §.

Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar inkommit till länsstyrelsen,

skola längderna ävensom fastighetstaxeringsnämndernas protokoll

granskas, varvid taxeringsintendent har att hos fastighetsprövningsnämnden

göra framställningar om de åtgärder, som erfordras för åstadkommande

av en med skatteförfattningarna överensstämmande jämn och likformig

fastighetstaxering.

Länsstyrelsen äger,---upplysningars meddelande.

159 §.

Kungl. Maj .t äger förordna, att med ledning av de i 150 § 3 mom. omförmälda

sammandragen undersökning skall verkställas till utrönande, huruvida

vid taxeringen av jordbruksfastigheter jämnhet och likformighet de

olika länen emellan blivit uppnådd. Verkställes sådan undersökning, skall

resultatet därom meddelas Iandskamrerarna och taxeringsintendenterna senast

den 31 maj under taxeringsåret.

Ovannämnda handlingar---under taxeringsåret.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

81

166 §.

1 mom. Besvär över---taxerad, samt

4) om underrättelse, som avses i 152 § tredje stycket eller 154 § 1 mom.

haft felaktigt innehåll.

Har taxeringen---hos kammarrätten.

Kammarrätten må,---avsedd prövningsnämnd.

173 §.

1 mom. Bestämmelserna i---- skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stadgas skall hava avseende å ersättning till

ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna samt de av länsstyrelsen förordnade

ledamöterna i dessa nämnder och konsulenterna för taxering av

vattenfallsfastighet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för

meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträde enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt inkallats

av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 145 § inkallats efter

länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd, som på vederbörlig kallelse inställt

sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 1 eller 2 mom.

eller 145 §,

de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § andra

stycket.

3) Vad i---i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning

å kommunvald ledamot i fastighetstaxeringsnämnd.

Rihang B

Tidsschema för arbetet med allmän fastighetstaxering

enligt gällande bestämmelser

A. Förberedande åtgärder

Året före taxeringsåret

fastställer Kungl. Maj :t tabeller angående

skogsvärde- och markvärdefaktorer

för den kommande allmänna

fastighetstaxeringen (Skogsvärderingsinstruktionen

440/1951 avd.

C).

Senast den 1 maj fastställer statens skogsforsknings
institut

centrala skogstaxeringsanvisningar

(Skvi 440/1951 avd. D

punkt 1);

lämnar skogsstyrelsen varje länsstyrelse

uppgifter om virkespriser in. m.

(Skvi 440/1951 avd. E).

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Före utgången av maj

Senast den 1 augusti

Senast den 20 augusti

Senast den 25 augusti

Senast den 1 september

Senast den 15 september

kallar riksskattenämnden landskamrerarna

och taxeringsintendenterna i

länen in. fl. personer till möte för

överläggningar rörande den förestående

allmänna fastighetstaxeringen

(65 § TK).

lämnar statens skogsforskningsinstitut

varje länsstyrelse uppgifter för

länet eller i skogligt avseende likartade

delar av länet om den ungefärliga

arealen skogsmark och övrig

mark, skogsmarkens genomsnittliga

godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga

storlek m. m. (Skvi

440/1951 avd. D punkt 2).

sammanträder efter kallelse av länsstyrelsen

ordförandena i beredningsnämnderna

och fastighetstaxeringsnämnderna

å länets landsbygd m. fl.

personer inför landskamreraren för

förberedande överläggningar rörande

tillämpningen av de allmänna

grunderna vid den förestående allmänna

fastighetstaxeringen (144 §

1 mom. TF).

insänder landskamreraren till riksskattenämnden

förslag till anvisningar,

däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar,

för fastighetstaxeringen

inom länet (144 § 3 mom.

TF).

överlämnas vid länsstyrelsen tryckta

stommar till fastighetslängd till lokal

skattemyndighet (68 § 1 mom.

TK).

återställer riksskattenämnden landskamrerarens

förslag jämte eventuella

erinringar (144 § 3 mom. TF);

överlämnas till beredningsnämndsordföranden

respektive ordförande i

fastighetstaxeringsnämnd i stad

a) jordregisterutdrag, vid föregående

allmänna fastighetstaxering och

därefter avgivna fastighetsdeklarationer

in. fl. uppgifter (146 § 1 mom.

TF)

b) avskrift av fastighetslängden från

senaste allmänna fastighetstaxeringen,

blanketter till kontrollängd m. m.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

83

Före den 30 september

Senast den 30 september

B. Berednlngsnämndernas verksamhet

Året före taxeringsåret

Innan beredningsnämnderna börjar

det egentliga arbetet

Senast den 10 december

Senast den 15 december

Senast den 20 december

Taxeringsåret

Senast den 20 januari

(67 § 1 mom. TK)

c) ett kompletterat exemplar av

stommen till fastighetslängd (68 § 2

mom. TK).

fastställer fastighetsprövningsnämnden

anvisningar — däri inbegripet

lokala skogstaxeringsanvisningar —

till ledning för fastighetstaxeringen

(144 § 3 mom. TF).

översändes anvisningarna till ordförandena

i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

samt till riksskattenämnden

(144 § 3 mom. TF);

överlämnas lagfartsförteckningar

och uppgifter om belåningsvärden

från hypoteksföreningar (139 § TF,

67 § 1 mom. TK).

sammankallar ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

ordförandena

i de till fastighetstaxeringsdistriktet

hörande beredningsnämnderna m. fl.

personer till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet

(145 § TF).

skall beredningsnämndens förslag

föreligga färdigt (152 § första stycket

TF).

skall beredningsnämndens ordförande

tillsända ägare och likställd innehavare

av skattepliktig fastighet underrättelse

om det för fastigheten föreslagna

taxeringsvärdet (152 § andra

stycket TF).

översänder ordföranden i beredningsnämnd

sammandrag av den

s. k. kontrollängden till landskamreraren

i länet (150 § 3 mom. TF);

hålles beredningsnämndens förslag

tillgängligt under 10 dagar före den

5 januari taxeringsåret (152 § TF).

hålles sammanträde med beredningsnämnden

för att behandla inkomna

erinringar (152 § fjärde stycket TF).

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Senast den 25 januari överlämnar beredningsnämndens

ordförande till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

fastighetslängder,

protokoll, deklarationer och

övriga handlingar (152 § femte stycket

TF).

C. Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämnderna

börjar det egentliga arbetet

Året före taxeringsåret

Senast den 1 oktober

Under taxeringsarbetet

Taxeringsåret

Senast den 5 februari

Senast den 25 mars (i Stockholm

senast den 15 juni)

Senast den 31 mars (i Stockholm

senast den 21 juni)

Före den 15 maj

å landet kallar ordföranden de av

länsstyrelsen och landstinget utsedda

ledamöterna och beredningsnämndsordförandena

i distriktet till

ett förberedande sammanträde; avskrift

av protokollet insändes till

landskamreraren inom tio dagar;

i stad kallar — om staden är indelad

i två eller flera fastighetstaxeringsdistrikt

och förberedande sammanträde

inför landskamreraren inte

hållits — den ordförande, som av

länsstyrelsen därtill utsetts, övriga

ordförande och ledamöter till liknande

sammanträde (154 § 2 mom.

och 155 § 2 mom. TF).

bör fastighetstaxeringsnämnd i stad

(dock ej i Stockholm) börja det

egentliga arbetet (157 § 1 mom. TF).

tillställes ägare av fastighet i stad

preliminära underrättelser om

nämndens beslut (155 § 3 mom.

TF).

bör fastighetstaxeringsnämnd å landet

börja det egentliga arbetet (157 §

1 mom. TF).

skall arbetet vara avslutat (157 g 1

inom. TF).

skall fastighetsdeklarationerna och

övriga handlingar insändas till länsstyrelsen

samt fastighetslängderna

överlämnas till den lokala skattemyndigheten

(157 § 3 mom. TF och

76 § 1 mom. TK).

tillställes ägare eller innehavare av

fastighet underrättelse om fastig
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963 85

hetstaxeringsnämndens beslut enligt

157 § 2 inom. TF;

skall, utom vad angår Stockholm, eu

avskrift av längderna under minst

14 dagar offentligen framläggas

inom vederbörande kommun (157 §

4 mom. TF, 76 § 2 mom. TK).

D. Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Taxeringsåret

I mitten av februari

Senast den 30 april

Senast den 15 maj (i Stockholm

senast den 10 augusti)

Senast den 30 september (i Stockholm

senast den 31 oktober)

översänder landskamreraren sammandrag

av kontrollängden m. fl.

handlingar till finansdepartementet

(154 § 2 mom. TF).

tillställes landskamrerare och taxeringsintendenter

— om Kungl. Maj :t

förordnat om undersökning av taxeringsutfallet

beträffande jordbruksfastigheter

— resultatet därav (159 §

TF).

skall besvär över fastighetstaxeringsnämnds

beslut vara inkomna till

prövningsnämndens kansli (163 §

TF).

skall fastighetsprövningsnämndens

arbete vara avslutat (160 § 1 mom.

TF).

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631137

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1963:62 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten