Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63

1963-01-03 · 46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

1

Nr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63; given

Stockholms slott den 3 januari 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, bar sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1962: 416) och uppgår

till 24 615 000 kr. å driftbudgeten och 18 086 000 kr. å kapitalbudgeten. Av

utgifterna på driftbudgeten hänförde sig 2 000 000 kr. till beräknade kostnader

för ändrad lönegradsplacering m. m. samt 2 000 000 kr. till utredningar

rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. under försvarsdepartementets

huvudtitel, 3 160 000 kr. till bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel samt

15 000 000 kr. till beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.

under civildepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden på driftbudgeten

avsåg mindre betydande belopp än de nu nämnda och hänförde sig huvudsakligen

till jordbruksdepartementets huvudtitel. — Utgifterna på kapi1

Bihang till riksdagens ■ protokoll 1963. 1 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kangl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

talbudgeten hänförde sig till statens allmänna fastiglietsfond och avsåg huvudsakligen

byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm, vid tekniska högskolan

i Lund samt vid lantbrukshögskolan.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess

början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat

II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande budgetår

visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,

som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—9) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

264 410 000 kr. å driftbudgeten och 92 055 000 kr. å kapitalbudgeten.

Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 4 000 000 kr. till reglering

av prisstegringar för budgetåret 1961/62 samt 48 000 000 kr. till kostnader

för svenska FN-styrkor m. m. under försvarsdepartementets huvudtitel,

200 000 000 kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder samt 2 000 000 kr.

till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet och 6 700 000

kr. till avsättning till lotterimedelsfonden. Övriga anslag å tilläggsstat II till

driftbudgeten uppgår till mindre betydande belopp och hänför sig huvudsakligen

till merkostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m. under justitie-, social-, finans- och inrikesdepartementens huvudtitlar.

Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 5 328 000 kr. statens

allmänna fastighetsfond, 1 250 000 kr. försvarets fonder, 10 000 000 kr.

fonden för låneunderstöd, 59 400 000 kr. fonden för statens aktier, 10 000 000

kr. fonden för förlag till statsverket och 6 000 000 kr. diverse kapitalfonder.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—9) fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter under

justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

[1] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga har å riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisats

ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen angående medelsbehovet under förenämnda anslag

(bil. 4 p. 8) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Fångvården m. in.

[2] 1. Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen

har till avlöningar till icke-ordinare personal upptagits en

anslagspost av 1 543 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av förenämnda anslag (bil. 4 p. 34) hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1962/63 överskridas med

högst 45 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

5

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående utgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

L1 ] 1. Utrikesförvaltningen: Avlöningar. Med anledning av vad jag tidigare

denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen

beträffande inrättandet av två nya beskickningar i Nordafrika erfordras

bemyndigande för Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den för

utrikesförvaltningen gällande personalförteckningen som följer därav ävensom

medgivande att överskrida berörda anslagsposter i utrikesförvaltningens

avlöningsstat för budgetåret 1962/63 med högst 60 000 kr.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den

för utrikesförvaltningen gällande personalförteckningen som

följer av det anförda, samt

att bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett sammanlagt belopp

av högst 60 000 kr. medgiva härför erforderliga överskridanden

av maximerade anslags- och delposter i avlöningsstaten

för utrikesförvaltningen för budgetåret 1962/63.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

[2] 10. Tillfälliga representationskostnader. Under hänvisning till vad jag

tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

P. Bothén

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

7

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

[1] 15. Arméintendenturförvaltningen: Arméintendenturförvaltningens anstalter:

Avlöningar. I gällande avlöningsstat för arméintendenturförvaltningens

anstalter är anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagen till 1 335 000 kr.

Vid centralförråd för drivmedel finnes för närvarande tjänster för 14 förrådsförvaltare

— 4 i lönegrad Ae 17 och 10 i Ae 15 -— och 14 förrådsmästare

i Ae 13. Arméintendenturförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår föreslagit, att ifrågavarande tjänster skall uppflyttas i lönegrad.

Såsom motiv härför åberopas främst arten och omfattningen av de arbetsuppgifter

som är förenade med respektive tjänster. Närmare motivering till

förslagen lämnar arméintendenturförvaltningen i särskild skrivelse. Till

denna, vilken kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott,

torde få hänvisas för erhållande av närmare kännedom om förslagets innebörd.

Som framgår av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan för nästa

budgetår av anslaget Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar torde

det vara ofrånkomligt att personalen vid centralförråden för drivmedel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

besitter viss teknisk kompetens. Jag har därför föreslagit, att förenämnda

tjänster för förrådsförvaltare och förrådsmästare utbytes mot tjänster för

8 driftingenjörer i Ae 19, 6 ingenjörer i Ae 17 och 14 ingenjörer i högst Ae 15.

Kungl. Maj :t har den 21 december 1962 förordnat att flertalet av ifrågavarande

tjänsteutbyten skall komma till stånd redan under innevarande

budgetår. 13 tjänster för förrådsförvaltare — 4 i Ae 17 och 9 i Ae 15_har

sålunda utbytts mot tjänster för 7 driftingenjörer i Ae 19 och 6 ingenjörer

i Ae 17. Vidare har de 14 tjänsterna för förrådsmästare i Ae 13 utbytts mot

tjänster för ingenjör i högst Ae 15.

Kostnaderna för ifrågavarande tjänsteförändringar under innevarande

budgetår — cirka 28 000 kr. — kommer med ett belopp av omkring 20 000

kr. att belasta den i arméintendenturförvaltningens anstalters avlöningsstat

uppföida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kostnaderna rymmes emellertid inte inom ramen för anslagsposten —

1 335 000 kr. Posten, som är obetecknad, måste därför överskridas. Jag föreslår,

att riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att den i avlöningsstaten

för arméintendenturförvaltningens anstalter för

budgetåret 1962/63 upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må överskridas med högst

20 000 kr.

C. För svar skr af ter na

[2] 80. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Å riksstaten för budgetåret

1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 732 000 000 kr. Riksdagen har vidare efter förslag av Kungl.

Maj :t i 1962 års statsverksproposition för sagda budgetår bemyndigat Kungl.

Maj :t att medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. m. inom

en kostnadsram av 800 000 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1962:127 har riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåret 1961/62, utöver för ändamålet

tillgängliga beställningsbemyndiganden under förevarande anslag, medgiva

utläggande av beställning å flygburna radarstationer inom en kostnadsram

av 120 miljoner kronor. I en av överbefälhavaren med yttrande den 13 juli

1962 överlämnad skrivelse har flygförvaltningen anmält, att nyssnämnda

bemyndigande icke kan utnyttjas för omgående anskaffning av radarflygplan

av avsedd typ, enär flygplanen icke helt kan tillgodose ställda krav.

Flygförvaltningen har vidare framhållit, att berörda flygplantyp, vilken även

i nuvarande utformning bedömes ha stor betydelse som komplement till luftbevaknings-

och stridsledningssystemet, icke befunnits kunna rymmas inom

nuvarande ram för flygvapnets materielanskaffning. överbefälhavaren har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

9

föreslagit, att ifrågavarande beställningsbemyndigande av 120 miljoner kronor

reserveras för framtida anskaffning av flygburna radarstationer.

Flygförvaltningen (skr. 31/8 1962) har hemställt om medgivande att under

budgetåret 1962/63 — utöver för ändamålet tillgängliga beställningsbemyndiganden

under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. -— få

utlägga beställningar inom en kostnadsram för 220 miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför, att förutsättningen för att planerad anskaffning

av flygmateriel skall kunna förverkligas är att erforderliga bemyndiganden

står till förfogande vid rätta tidpunkter. Därvid framhålles alt tiden mellan

beställning och leverans för den materiel som anskaffas med anlitande

av flygmaterielanslaget uppgår till i genomsnitt tre å fyra år. Med hänsyn

till de relativt stora förskott som måste erläggas vid placering av större beställningar

är det emellertid enligt flygförvaltningen av större intresse att

känna den »ekonomiska genomloppstiden» avseende förevarande anslag,

d. v. s. den tid det erfarenhetsmässigt lar innan det ackumulerade värdet av

alla vid en viss tidpunkt verkställda betalningar uppgår till samma belopp som

det ackumulerade värdet vid samma tidpunkt av alla gjorda beställningar.

Den ekonomiska genomloppstiden har enligt flygförvaltningen under senare

år uppgått till 15 ä 16 månader. Med hänsyn till att den materiel som nu

anskaffas är mer komplicerad än tidigare kommer enligt ämbetsverket tiderna

för projektering och tillverkning att successivt förlängas, vilket enligt

gjorda prognoser ökar den ekonomiska genomloppstiden till cirka 18 månader.

Flygförvaltningen framhåller, att en ökad ekonomisk genomloppstid

visserligen medför behov av högre bemyndiganden men icke innebär krav på

ökade betalningsmedel.

Med hänsyn till den beräknade ekonomiska genomloppstiden avseende

förevarande anslag erfordras enligt flygförvaltningen för innevarande budgetår

beställningsbemyndiganden om 1 050 miljoner kronor. Utöver av riksdagen

för innevarande budgetår beviljat beställningsbemyndigande av 800

miljoner kronor har för sagda budgetår ett till Kungl. Maj :ts förfogande

stående bemyndigande av 28 miljoner kronor ställts till flygförvaltningens

förfogande. Det erforderliga bemyndigandetillskottet utgör därför (1 050 —

800 -— 28=) avrundat 220 miljoner kronor. Härvid har hänsyn icke tagits

till det hittills outnyttjade bemyndigandet av 120 miljoner kronor avseende

anskaffning av flygburna radarstationer.

Under budgetåren 1958/61 har enligt flygförvaltningen beviljade beställningsbemyndiganden

icke kunnat utnyttjas i full utsträckning. Detta anses

främst bero på att projektering och utveckling av nya stridsmedel ej kunnat

ske i takt med de uppställda planerna. Under budgetåret 1961/62 har det

det enligt ämbetsverket skett en återhämtning, som medfört icke enbart att

tillgängliga bemyndiganden helt förbrukats, utan även att vissa planerade

beställningar fått innehållas i brist på bemyndiganden. Den principiella utformningen

av de nya vapensystem som är avsedda att anskaffas under 1960- talet anses vidare ha nått ett sådant utvecklingsskede att beställningsverksamheten

framdeles bedömes kunna bedrivas i planerad omfattning. Detta

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

innebär enligt flygförvaltningen att bemyndiganden måste stå till förfogande

till av ämbetsverket beräknade belopp, om planerna skall kunna förverkligas.

Brist på bemyndiganden anges medföra förseningar i leveranserna samt

ökade reservationer under anslaget.

överbefälhavaren, som yttrat sig i ärendet, anser det väsentligt för planeringen

avseende tygmaterielanskaffningen inom försvaret att beställningsbemyndigandena

på lämpligt sätt anpassas till betalningsmedlen. Framställningen

tillstyrkes i princip. Med hänsyn till att försvarets kostnadsram för

budgetåret 1962/63 redan behandlats av statsmakterna vill överbefälhavaren

emellertid ifrågasätta, om icke redan nu tillgängliga beställningsbemyndiganden,

exempelvis det av 1962 års riksdag beviljade men hittills icke utnyttjade

bemyndigandet för anskaffning av flygburna radarstationer, temporärt

kunde disponeras.

För inhämtande av ytterligare upplysningar rörande här anmälda framställningar

torde få hänvisas till de handlingar som kommer att till handahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

För att under innevarande budgetår kunna genomföra planerad anskaffning

av flygmateriel m. m. erfordras enligt flygförvaltningen ett ytterligare

beställningsbemyndigande av 220 miljoner kronor. Vidare har ämbetsverket

anmält, att det av riksdagen för budgetåret 1961/62 medgivna beställningsbemyndigandet

om 120 miljoner kronor för anskaffning av flygburna radarstationer

tills vidare icke kan utnyttjas.

Behovet av ytterligare beställningsbemyndiganden sammanhänger väsentligen

med att leveranstiderna för den alltmer komplicerade materielen ökar.

Med denna utveckling följer, att behovet av bemyndiganden växer förhållandevis

mer än behovet av betalningsmedel. Med hänsyn till den kostnadsram

som för de närmaste budgetåren torde kunna avses för flygvapnet synes det

möjligt att öka beställningsbemyndigandena under flygmaterielanslaget. Jag

vill också peka på att inträffade prisstegringar medfört, att planerad beställningsvolym

icke kan hållas. För att beställningsverksamheten icke skall bli

fördröjd bör enligt min mening ytterligare beställningsbemyndiganden ställas

till flygförvaltningens förfogande redan under budgetåret 1962/63. Då

någon beställning av flygburna radarstationer icke torde bli aktuell under

de närmaste budgetåren, synes i första hand för denna materiel avsett beställningsbemyndigande

böra tas i anspråk för andra anskaffningsändamål

under följande budgetår. För att tillgodose det av flygförvaltningen anmälda

bemyndigandebehovet erfordras härutöver ett bemyndigande av (220 — 120

=) 100 miljoner kronor. Jag föreslår, att ett särskilt beställningsbemyndigande

av detta belopp för innevarande budgetår upptages under anslaget

till anskaffning av flygmateriel m. m.

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

utnyttjande av ett för anskaffning av flygburna radarstationer

medgivet beställningsbemyndigande om 120 000 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1962/63,

utöver för ändamålet tillgängliga beställningsbemyndiganden

under anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel

m. m., medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel

m. m. inom en kostnadsram av 100 000 000 kr.

E. Diverse

[3] 26 a. Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62. Enligt verkställda

indexberäkningar för budgetåret 1961/62 utgör genomsnittsindextalet

för samtliga reservationsanslag 104,3 (maj 1960 bas = 100). Prisindexberäkningarna

i fråga om reservationsanslag utvisar alltså en kostnadsökning

av 4,3 %. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag (inklusive

obetecknade anslag), vilka i riksstaten uppförts med sammanlagt i

runt tal 1 838 miljoner kronor, bör därför utgöra (0,043 X 1 838 =) avrundat

79 miljoner kronor. Till följd av inträffade prissänkningar har av reservationsanslaget

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. ett

belopp om 8 miljoner kronor överförts till statens budgetutjämningsfond.

För kompensation för prisstegringar avseende reservationsanslag får därför

enligt gällande regler tas i anspråk högst (79 + 8 =) 87 miljoner kronor.

Till förfogande för prisregleringsändamål har för budgetåret 1961/62 stått

sammanlagt 83 miljoner kronor, varav 80 miljoner kronor anvisade å anslag

till reglering av prisstegringar och 3 miljoner kronor av viss reservation under

anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. (jfr prop. 1961: 110, p.

24). Enligt gällande regler har alltså 87 miljoner kronor fått ianspråktagas

för prisregleringsändamål medan för ändamålet tillgängliga anslagsmedel utgjort

83 miljoner kronor. En brist om (87 — 83=) 4 miljoner kronor har

således uppstått. Då överskridandena å förslagsanslagen under budgetåret

1961/62 uppgått till mindre belopp än som svarar mot för budgetåret 1961/

62 framräknat genomsnittsindextal avseende fjärde huvudtiteln, bör den vid

prisregleringen föregående budgetår uppkomna bristen kompenseras. Med

hänsyn till den hittillsvarande prisutvecklingen synes det för innevarande

budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar behöva i sin helhet

utnyttjas för prisregleringsändamål hänförliga till nämnda budgetår.

Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för budgetåret 1962/63 anvisas 4 miljoner

kronor för prisreglering av för budgetåret 1961/62 under fjärde huvudtiteln

anvisade reservationsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett anslag av 4 000 000 kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

[4] 30. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk FNstyrka

anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1956: 198 å tilläggsstat I för budgetåret 1956/57. Sedermera har för svenska

FN-styrkors verksamhet m. m. anvisats ytterligare medel under budgetåren

1957/62. Sammanlagt har å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisats

151 miljoner kronor. Från anvisade medel har bestritts kostnaderna för de

svenska FN-styrkorna i Främre Orienten och Kongo, för specialister som

enligt beslut av Kungl. Maj :t ställes till FN:s förfogande för tjänstgöring i

Kongo, för särskild frivillig utbildning för personal, avsedd att anställas i

Sveriges militära FN-kontingenter samt för viss personal i Sverige och vid

Sveriges ständiga i''epresentaion hos FN, som handlägger ärenden rörande

FN-kontingen terna.

Anvisade medel har beräknats skola förslå till och med utgången av december

1962.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses skola bestridas av FN. Hittills

har från FN influtit 72 557 136 kr. avseende kostnaderna —- med undantag

för materielkostnaderna — för FN-styrkorna i Främre Orienten och

Kongo samt i Kongo tjänstgörande specialister under tiden den 1 november

1956—den 31 december 1961.

Fnligt av Kungl. Maj :t meddelade beslut, senast den 16 november 1962,

skall den för Främre Orienten avsedda kontingenten fortsättningsvis vara

organiserad längst intill utgången av januari 1964. Kontingenten omfattar

numera omkring 450 man och tjänstgöringsomgångarna sju månader. — Beslut

om avlösning av den för närvarande i kontingenten i Kongo ingående

personalen har av Kungl. Maj:t meddelats senast den 16 november 1962.

Avlösning planeras skola äga rum i april 1963. Kontingenten omfattar numera

omkring 700 man. Tjänstgöringsomgångarna är sju månader. — Specialistgruppen

i Kongo omfattar för närvarande ca 300 man. I detta antal

inräknas personalen i den flygstyrka, som uppsatts enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 22 september 1961. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 november

1962 skall nämnda tlygstyrka förstärkas med ytterligare fyra jaktflygplan

jämte den ytterligare personal, som kan föranledas därav. Personalen i Sverige

med arbetsuppgifter, som sammanhör med FN-styrkornas organiserande,

uppgår till omkring 20 personer. Härtill kommer viss personal vid

Sveriges ständiga representation hos FN.

I skrivelse den 30 oktober 1962 har försvarets civilförvaltning anmält,

att medelsbehovet för den verksamhet som för närvarande belastas från anslag

till svenska FN-styrkor m. m. för tiden intill den 31 december 1963

beräknas till 48 000 000 kr. Vid denna beräkning har kostnaderna för styrkan

i Främre Orienten upptagits till 11 400 000 kr., styrkan i Kongo till

21 000 000 kr., specialister i Kongo m. fl. till 13 800 000 kr., administrativ

personal i Sverige till 1 800 000 kr., förhyrning av flygplan till 2 400 000 kr.

och allmän medelsreserv till 5 600 000 kr. eller sammanlagt 56 000 000 kr.

Då emellertid 8 000 000 kr. av tidigare anvisade medel beräknas återstå den

31 december 1962, nedgår medelsbehovet till 48 000 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 dr 1963

Departementschefen

Riksdagen har tidigare anvisat medel till bestridande intill utgången av

december 1962 av kostnaderna för de svenska FN-styrkorna i Främre Orienten

och Kongo samt för specialister, som enligt beslut av Kungl. Maj :t ställes

till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo, m. fl. Enligt hittills meddelade

beslut skall svenska FN-styrkor stå till förfogande för tjänstgöring

i Främre Orienten till utgången av januari 1964 och i Kongo tills vidare intill

det Kungl. Maj :t annorlunda förordnar. Vissa specialister m. fl. kommer

också under innevarande år att vara i verksamhet främst i Kongo. Med hänsyn

till att beslut fattats att förstärka flygstyrkan i Kongo med ytterligare

lyra jaktflygplan torde dess personalstyrka komma att i motsvarande mån

utökas.

Försvarets civilförvaltning har för den fortsatta verksamheten under år

1963 beräknat ett ytterligare medelsbehov om 48 000 000 kr. Jag anser mig

kunna biträda dessa beräkningar. I enlighet härmed föreslår jag, att för

verksamheten till och med december 1963 i Främre Orienten och i Kongo

m. m. anvisas 48 000 000 kr. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/63. Man bör förutsätta att huvuddelen av ifrågavarande kostnader

skall ersättas av FN. Eventuellt behov av medel utöver vad nu angivits

torde, liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda

utgifter. Om så sker, bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln

Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag

av 48 000 000 kr.

[5] 31. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1953:234 angående täckning av kostnaderna för

svenskt deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar

i Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000

kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts

i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt,

men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring nio

personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

10 880 000 kr. Hittills har således anvisats 15 880 000 kr. för ifrågavarande

ändamål.

I skrivelse den 30 oktober 1962 har försvarets civilförvaltning anmält, att

ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervaknings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

kontingentens fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

Behållningen under anslaget uppgick den 30 september 1962 till omkring

181 800 kr. Härav var ca 4 800 kr. bundna i utestående oredovisade förskott.

Den icke disponerade behållningen uppgick således till 177 000 kr. Kostnaderna

under månaderna januari—september 1962 uppgick till i genomsnitt

ca 55 000 kr. för månad, vilket motsvarar vad som på förhand beräknats

(jtr prop. 1962: 105, s. 8). Under månaderna juli—september 1962 har dock

medelsförbrukningen ökat till omkring 57 000 kr. för månad.

hör den fortsatta verksamheten beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksamheten

bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars

anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills

anvisade belopp torde täcka medelsbehovet för tiden till och med december

1962.

Departementschefen

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i

Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör

emellertid beräknas för tiden till och med utgången av innevarande kalenderår.

Jag förutsätter, att kontingentens personalstyrka hålles så låg som

det är möjligt.

Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall täcka

kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december 1962.

hör den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett medelsbehov

av 65 000 kr. d. v. s. ett 10 000 kr. högre månatligt belopp än som beräknats

or verksamheten under tiden den 1 april—den 31 december 1962 (jfr prop.

1962: 105, s. 8). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar För kalenderåret

1963 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas som

ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter

samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens verksamhet.

Jag förutsätter, att eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses

genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning

av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj-t

måtte föreslå riksdagen ° J

_ att h11 Svenska övervakningskontingenten i Korea å tilllaggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 780 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

15

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[6] A 1 a. Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst. Efter

förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 145 anvisade riksdagen å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under försvarets fastighetsfond,

arméns delfond, ett investeringsanslag av 1 600 000 kr. till Anordnande

av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst.

Vid anmälan av ifrågavarande anslag anförde departementschefen, bland

annat, att för att den i propositionen föreslagnia särskilda FN-utbildningen

skulle kunna genomföras utan att inkräkta på övrig verksamhet vid de organiserande

förbanden måste ett antal baracker m. m. anskaffas för förrådsoch

förläggningsändamål. Anskaffningskostnaderna hade preliminärt uppskattats

till cirka 2,5 miljoner kronor. I första hand borde åtgärder vidtagas

för att få till stånd dessa utrymmen vid de förband, vid vilka FN-utbildning

skulle äga rum under 1962. Kostnaderna för erforderliga baracker m. m. vid

dessa förband uppskattades av departementschefen till 1 600 000 kr.

Genom särskilda beslut den 16 juni 1961 och den 27 april 1962 har Kungl.

Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra lokalutrymmen för

ifrågavarande ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med följande byggnadsprogram.

Kostnad

Södermanlands regemente

Iordningställande och tillbyggnad av fyra förläggningsbaracker .. 400 000

Nybyggnad av förrådsbyggnad .............................. 300 000

Livgrenadj ärregementet

Nybyggnad av förrådsbyggnad .............................. 300 000

Infanteriets stridsskola

Nybyggnad av en förläggningsbyggnad........................ 1 334 000

Nybyggnad av förrådsbyggnad (totalkostnad 524 000 kr., varav

hälften bestrides av medel för utbyggnad av stridsskolan) .... 266 000

Summa kr. 2 600 000

För genomförande av byggnadsprogrammet har fortifikationsförvaltningen

bemyndigats anlita förenämnda investeringsanslag om 1 600 000 kr.

ävensom förskottsvis högst 1 000 000 kr. av det under försvarets fastighetsfond,

kasernbyggnaders delfond, anvisade investeringsanslaget Byggnadsarbeten

för armén.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 23 november 1962 hem
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ls proposition nr 2 år 1963

stäJlt, att å tilläggsstat till rdksstaten för budgetåret 1962/63 måtte anvisas

ett investeringsanslag av 1 250 000 kr. till Anordnande av lokalutrymmen för

utbildning i FN-tjänst.

Beträffande behovet av ytterligare kapitalinvestering för ifrågavarande ändamål

anför fortifikationsförvaltningen följande.

Med ledning av antagna anbud å förläggningsbyggnaden och förrådsbyggnaden

vid slridsskolan beräknas kostnaderna för dessa byggnader numera

till 1 550 000 kr. respektive 600 000 kr. Av förrådsbyggnaden är i stort sett

hälften avsedd för stridsskolan och andra hälften för utbildningen i FNtjänst.

Merkostnaden utgör således (1 550 000 — 1 334000 + 300 000 —

266 000 => 250 000 kr. Övriga i byggnadsprogrammet upptagna byggnadsprojekt

beräknas kunna utföras för där angivna kostnader. För täckande av

del genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 27 april 1962 förskotterade

beloppet, 1 000 000 kr., ävensom för ifrågavarande merkostnad, 250 000 kr.,

erfordras alltså sammanlagt 1 250 000 kr., vilket medelsbehov bör tillgodoses

under budgetåret 1962/63.

Departementschefen

Såsom framgår av vad jag anförde vid anmälan av ärendet i propositionen

1961: 145 uppskattades anskaffningskostnaderna för lokalutrymmen för utbildning

i bN-tjänst preliminärt till cirka 2,5 miljoner kronor. För budgetåret

1960/61 anvisades å tilläggsstat II ett investeringsanslag av 1 600 000

kr. för ändamålet. Kostnaderna för slutförande av erforderliga byggnadsarbeten

beräknas nu av fortifikationsförvaltningen till 2 850 000 kr. I enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag föreslår jag, att 1 250 000 kr.

anvisas under anslaget å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Med hänsyn till den särskilda karaktären av ifrågavarande lokalutrymmen

bör grundavskrivning ske med 100 %. Till denna fråga återkommer

chelen för finansdepartementet i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

förordna

att till Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i

FN-tjänst å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/

63 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

17

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3 januari

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. in.

[1] 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning till

vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag

i statsverkspropositionen (bil. 7, p. 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[2] 6. Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Under denna rubrik har för

innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 190 000 000 kr., därav

förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inkommit med framställning om anslag å

tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. En redogörelse för denna framställ

ning har lämnats i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 27).

2 Ribnixa till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Departementschefen

Under hänvisning till vad föredraganden anfört i nyssnämnda sammanhang

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa sysselsätiningspolitiska åtgärder å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 000 kr., därav förslagsvis

150 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] 7. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under

hänvisning till vad föredraganden tidigare denna dag anfört vid anmälan av

motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 28) hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

[4] 3. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 1 120 000 000 kr.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att ramen för den preliminära långivningen

ökas med 370 000 000 kr. till 1 490 000 000 kr. Beträffande styrelsens motivering

för förslaget torde få hänvisas till den redogörelse härför, som tidigare

denna dag lämnats vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen

(bil. 13, p. 102).

D e partem entschefen

Såsom föredraganden anfört vid anmälan av anslag till lånefonden för bostadsbyggande

för budgetåret 1963/64 har igångsättningen av nya bostadsbyggen

under år 1962 blivit avsevärt större än som förutsågs, när riksdagen

fattade beslut om ramen för långivningen.

Numera torde kunna antas, att tillhopa 81 000 lägenheter i statsbelånade

bostadshus kommer att påbörjas under budgetåret 1962/63. Vidare har det

varit nödvändigt, främst för att vidmakthålla en hög och jämn sysselsättning

på byggnadsarbetsmarknaden, att genom s. k. dispenser medverka till

att byggnadsföretag inrymmande ca 11 000 lägenheter under budgetåret

1961/62 påbörjats utöver dem för vilka medel beräknats inom den för sistnämnda

budgetår bestämda låneramen. Då lånebeslut beträffande dessa lägenheter

sedermera meddelats under budgetåret 1962/63, bör ramen för

innevarande budgetår beräknas så, att den inrymmer lån även för dessa

11 000 lägenheter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

I enlighet med det sagda erfordras en utvidgning av gällande låneram med

300 000 000 kr. Ramen bör alltså nu fastställas till 1 420 000 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 1 420 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

[5] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.

Bostadsstyrelsen har hemställt, att ett anslag av 10 000 000 kr. anvisas på

tilläggsstat för budgetåret 1962/63. Beträffande motiveringen för styrelsens

förslag torde få hänvisas till den redogörelse härför, som tidigare denna dag

lämnats vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil.

13, p. 105).

Departementschefen

Såsom bostadsstyrelsen anfört har utbetalningen av tidigare beviljade räntefria

stående delar av egnahemslån blivit större än beräknat. Huvudsakligen

av denna anledning behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Jag biträder

styrelsens förslag att 10 000 000 kr. anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat 11

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Berit Sandqvist-örnberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

I (Tf''

‘ -■'') in: ■

• i -;.l r

vn . ■it;-.: • ‘n;

wn •

. U( ■ i " i . . t

• I i ii "i ! ''i . >. ■>> - •

::.<t r1.1 i?- v;, • • ■ \

• ■ ! . .

r

Tii •: ii •;•?«''*• rr?<»to1 r. *: /

• ’ > M > i

Wi-Ulf/

>tv 4 , •

J •!<n; -rli

:.S''.uvhV ViyW:;,v;>, :, i ii

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

21

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet m. m.

[1] 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning till

vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag

i statsverkspropositionen (bil. 9, p. 3) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden för statens aktier

[2] 2 a. Teckning av aktier i Sveriges kreditbank. Enligt 62 § i 1955 års lag

om bankrörelse är affärsbankernas rätt att mottaga inlåning från allmänheten

volymmässigt begränsad till en viss multipel av bankens eget kapital.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

Undantagna från denna regel om en viss proportion mellan det egna kapitalet

och inlåningens omfattning är huvudsakligen medel, vilka ligger som

kassa eller innestår hos andra kreditinstitut eller är placerade i vissa andra

s. k. täckningsfria tillgångar såsom skattkammarväxlar och obligationer.

Innebörden av bestämmelserna om inlåningsrält är således, att en bank, om

inlåningen från allmänheten ökas så att den föreskrivna proportionen mellan

eget kapital och inlåningsmedlen inte kan hållas, inte kan använda de

överskjutande inlåningsmedlen för utlåning till allmänheten utan måste placera

dem i dylika täckningsfria tillgångar.

På särskild ansökan kan Kungl. Maj :t medge att med banks eget kapital

må — intill ett belopp motsvarande högst hälften av aktiekapitalet — i inlåningsrättsligt

hänseende likställas nominella värdet av förlagsbevis utställda

av banken.

Sveriges kreditbank hemställer, alt åtgärder vidtages till förberedande av

en ökning av bankens eget kapital.

Kreditbanken framhåller inledningsvis, att affärsbankernas inlåning under

senare år ökat kraftigt. För år 1961 har ökningen uppgått till nära 900

milj. kr. eller cirka fem procent, och för femårsperioden 1957—1961 har

den i genomsnitt uppgått till drygt 1 200 milj. kr. per år.

För Sveriges kreditbanks vidkommande har ökningen av inlåningen varit

proportionsvis ännu starkare än för affärsbankssektorn i dess helhet.

Bankens inlåning har under den senaste femårsperioden vuxit med i genomsnitt

drygt 175 milj. kr. per år, och för år 1962 torde ökningen knappast

komma att understiga 300 milj. kr. Från den tidpunkt — år 1951 —

då banken började sin verksamhet och fram till slutet av år 1961 har inlåningen

stigit från 644 milj. kr. till 2 359 milj. kr.

Då verksamheten började hade banken ett aktiekapital på 40 milj. kr.

och ett sammanlagt eget kapital på 61,6 milj. kr. Genom nyemissioner under

åren 1951 och 1952 på 12 resp. 8 milj. kr. till en emissionskurs av 150

kr. per aktie tillfördes banken ytterligare 30 milj. kr. i eget kapital.

Under den tid som därefter förflutit har bankens inlåning ytterligare ökat

avsevärt. Denna utveckling har även medfört att frågan om åtgärder för

att öka bankens inlåningsrätt ständigt varit aktuell. Banken har för tillgodoseende

av detta syfte i första hand sökt att öka det egna kapitalet genom

fondering av vinstmedel. Under perioden 1951—1961 har det egna kapitalet

på detta sätt ökat med 31,7 milj. kr., bl. a. genom två fondemissioner

åren 1958 och 1960 å sammanlagt 19,2 milj. kr. Att ökningen inte blivit

ännu större beror enligt banken på att en väsentlig del av de årliga överskotten

å rörelsen använts till den inre konsolidering, som ansetts påkallad

med hänsyn till den växande rörelsen. Under hela perioden 1951—1961 har

sålunda av obeskattade vinstmedel till olika värderegleringskonton avsatts

ett belopp av drygt 90 milj. kr. Sistnämnda konsolidering är inte inlåningsrättsgrundande.

Den ökning av det egna kapitalet, som nu redovisats, har emellertid inte

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

varit tillräcklig för att skapa erforderligt utrymme i inlåningsrättsligt hänseende.

Banken har därför under de senaste åren även emitterat tre förlagslån

om sammanlagt 39 milj. kr., vilka med Kungl. Maj :ts medgivande i inlåningsrättsligt

hänseende fått jämställas med bankens eget kapital. Därmed

har denna möjlighet till ökning av bankens inlåningsrätt helt utnyttjats.

Till följd av inlåningsutvecklingen under år 19G2 är hanken ånyo i det

läget, att åtgärder för att öka inlåningsrätten anses nödvändiga, såvida man

vill förhindra den stagnation av rörelsen, som skulle uppstå därest banken

skulle vara hänvisad till att helt eller huvudsakligen placera nya inlåningsmedel

i s. k. täckningsfria tillgångar. Banken anser, att en sådan begränsning

av dess rörelsefrihet är desto mindre motiverad, som banken alltid

strävat efter och också lyckats hålla en hög likviditetsgrad. Banken framhåller

vidare, att den situation, som nu föreligger, sålunda inte är föranledd

av att banken eftersatt likviditetskravet utan helt enkelt av att bankens

egna kapital inte ökat i den takt, som enligt banklagens bestämmelser

om inlåningsrätt erfordrats för att hålla jämna steg med den allmänna

utvecklingen av rörelsen.

Slutligen framhålles, att man självfallet räknar med att på samma sätt

som hittills successivt öka det egna kapitalet genom fondering av vinstmedel.

Med tanke på det behov av inre konsolidering, som även i fortsättningen

torde komma att aktualiseras i samband med rörelsens expansion,

anses det emellertid inte vara realistiskt att räkna med att det egna kapitalet

genom fondering av vinstmedel kan ökas i sådan utsträckning, att

behovet av inlåningsgrundande kapital därigenom kan tillgodoses annat än

delvis.

Enligt bankens uppfattning är därför en ökning av det egna kapitalet

genom en nyemission nu nödvändig. Då syftet med emissionen är att vidga

bankens inlåningsrätt anses kapitalökningens storlek böra avvägas med

hänsyn till den utveckling i fråga om inlåningen, som kan väntas under

de kommande åren. Denna kommer självfallet att i hög grad bli beroende av

den ekonomiska politik, som kommer att föras i fortsättningen. Mot bakgrunden

av de siffror, som anförts angående inlåningsökningen, och av den

breddning av rörelsen, som successivt ägt rum, anses det dock rimligt antaga,

att inlåningen åtminstone på sikt kommer att öka väsentligt. Den

ökning av aktiekapitalet genom nyemission som nu erfordras för att en

normal utveckling av bankens rörelse inte skall bromsas, bör därför enligt

banken göras så stor, att den skapar erforderligt utrymme för den expansion

som kan tänkas ske under de närmaste åren. Bankens styrelse har för

avsikt att å bolagsstämma under våren 1963 föreslå en höjning av bankens

aktiekapital från 79,2 milj. kr. till 118,8 milj. kr. genom utgivande av

396 000 nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt att teckna

en ny aktie för två gamla. Aktierna skulle emitteras till en kurs av 150 kr.

per aktie och skillnaden mellan det inbetalda och det nominella beloppet

skulle jämlikt 50 § lagen om bankrörelse tillföras reservfonden. Hela det

egna kapitalet skulle därigenom komma att öka med 59,4 milj. kr. och den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

föreslagna kapitalökningen skulle vidga bankens inlåningsrätt med i det

närmaste 600 milj. kr.

D e partem en t s chefen

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har affärsbankernas inlåning

under senare år ökat kraftigt. Ökningen har för Sveriges kreditbanks del

varit proportionsvis större än för affärsbankssektorn i dess helhet. Åtgärder

har från bankens sida vid olika tillfällen vidtagits för en ökning av bankens

inlåningsrätt. Sålunda har banken i detta syfte sökt öka det egna kapitalet

genom fondering av vinstmedel. Sedan detta inte visat sig tillräckligt för att

skapa erforderligt utrymme i detta hänseende har banken under de senaste

åren även emitterat tre förlagslån. Som även framgått av det föregående räknar

banken självfallet med att på samma sätt som hittills genom fondering

av vinstmedel successivt öka det egna kapitalet och därigenom skapa underlag

för fortsatt inlåningsökning. Behovet av inlåningsgrundande kapital

synes emellertid endast delvis kunna tillgodoses på detta sätt. Jag delar

därför bankens uppfattning, att en ökning av det egna kapitalet genom en

nyemission är nödvändig. Denna bör, såsom banken framhållit, göras så stor,

att den skapar erforderligt utrymme för den expansion, som kan väntas

under de närmaste åren. Mot bakgrunden härav synes intet vara att erinra

mot den planerade höjningen av bankens aktiekapital. Eftersom staten äger

791 486 av bankens nuvarande 792 000 aktier, skulle ökningen av det egna

kapitalet, 59,4 milj. kr., så gott som helt falla på staten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Teckning av aktier i Sveriges kreditbank å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 59 400 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

[3] 2. Vissa projekteringskostnader. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen

(bil. 9, p. 76) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Vissa projekteringskostnader å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

25

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför

därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[1] 14. Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I riksstaten för innevarande

budgetår har upptagits ett investeringsanslag av 3 733 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1962 hemställt bl. a. om

en medelsanvisning av 569 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1962/63 till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Av tillgängliga

handlingar inhämtas bl. a. följande.

Försörj ningsåtgärder

Universitetets värmeförsörjning är för närvarande under utredning. Förhandlingar

pågår mellan byggnadsstyrelsen och Uppsala stad om leverans av

värme från stadens fjärrvärmeverk. Vidare diskuteras en utbyggnad av universitetets

egna större värmecentraler. I båda fallen erfordras större stamkulvertar

för huvudmatningen. Med hänsyn till planerad tillbyggnad för

växtbiologiska institutionen och för undvikande av relativt stora investeringar

för nya värmecentraler i byggnader inom kvarteren Blåsenhus, Lagerträdet

och inom Botaniska trädgården avser byggnadsstyrelsen att bygga en

värmekulvert från värmecentralen i nybyggnaden i kvarteret Kemikum för övningslaboratorierna

för kemi och fysik. Kostnaden för denna kulvert har

uppskattats till ca 800 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Genom beslut den 6 september 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att projektera ifrågavarande kulvertanläggning fram till och

med färdigställande av bygghandlingar.

I förutnämnda skrivelse den 5 oktober 1962 har styrelsen framhållit, att

kulvertanläggningen bör vara färdigställd till hösten 1963 med hänsyn till

kommande nybyggnader.

Departementschefen. Medelsanvisningen på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala synes

böra beräknas till 569 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på

basis härav uppgjorts följande reviderade finansierings- och investeringsplaner

för budgetåret 1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel Medels förbrukning

Medelsreservation per 30. 6. Beräknad medelsförbrukning

1962 ..................... 4 949 för budgetåret 1962/63 .... 9 251

Anslag på ord. riksstat för budgetåret

1962/63 ........... 3 733

Erforderligt anslag på tillläggsstat

II till riksstaten

för budgetåret 1962/63 .... 569 _

Summa 9 251 Summa 9 251

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.61

1.7.62

faktisk

t. o. m.

1961/62

beräknad

för

1962/63

I. Förelag påbörjade före 1962/63

Slutredovisade företag ..............

1038

10

Nybyggnad för geografiska institutionen

Nybyggnad för zoo-fysiologiska institu-

5 675

5 675

5 207

400

tionen ..........................

Nybyggnad för övningslaboratorier för

4 200

4 200

3 950

200

fysik och kemi ..................

Nybyggnad för limnologiska institutio-

10 000

10 000

3 796

5 500

nen m. m.......................

3190

3 210

1430

1500

Ombyggnad av gamla konsistoriehuset

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Tillbyggnad för institutionen för fysio-

540

540

459

81

logisk botanik....................

Om- och tillbyggnad för universitets-

1400

1440

106

850

biblioteket ......................

Försörj ningsåtgärder:

8 700

354

*350

Kulvertar och ledningar m. m.....

Summa

ca *800

ca 825

16 340

360

9 251

1 Avser endast projekteringskostnader.

a Avser endast den kulvertanläggning som projekteras enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 september

1962.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

27

Kostnadsramarna för nybyggnad för limnologiska institutionen m. m. och

tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik har uppräknats med

hänsyn till prisstegringen den 1 juli 1961—den 1 juli 1962. Nämnda byggnadsobjekt

liksom övriga i investeringsplanen upptagna objekt — bortsett

från värmekulvertanläggningen — har tidigare och senast i propositionen

1962: 91 (s. 60—61) redovisats för riksdagen. För ifrågavarande värmekulvertanläggning

synes byggnadsmedel böra beräknas för innevarande budgetår.

Kungl. Maj :t torde — sedan byggnadsstyrelsen redovisat bygghandlingar

— få meddela beslut om påbörjande av arbetena inom en kostnadsram av ca

825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1962/63 hänför sig

— utom beträffande om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket och värmekulvertanläggningen

— till redan påbörjade byggnadsföretag. För att arbetena

skall kunna fortgå i planerad omfattning erfordras ett medelstillskott

på 569 000 kr. för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra anvisas

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63.

Med hänvisning till vad jag anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade

reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret 1962/63

godkännes. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

investeringsanslag av 569 000 kr.

[2] 21. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola. Med hänvisning

till vad jag tidigare denna dag vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande

anslag (bil. 10, p. 332) anfört bör medelsanvisningen å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid Chalmers

tekniska högskola beräknas till 2 259 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen

har på basis härav uppgjorts följande reviderade finansieringsoch

investeringsplaner för budgetåret 1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel Medelsförbrukning

Medelsreservation per 30. 6. 62 7 626 Beräknad medelsförbrukning

Anslag på ord. riksstat för för budgetåret 1962/63 ... 24 303

budgetåret 1962/63 ....... 14 418

Erforderligt anslag på tillläggsstat

II till riksstaten

för budgetåret 1962/63 .... 2 259

Summa 24 303

Summa 24 303

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.1961

1.7. 1962

faktisk

t. o. m.

1961/62

beräknad

för

1962/63

I. Företag påbörjade före 1/7 1962

Avslutande arbeten för Chalmers bygg- nadskommitté ....................

20 002

20 002

19 903

99

Nybyggnad för avdelningen för elektro- teknik samt hörsalsbyggnader......

6 700

6 700

6 384

316

Nybyggnad för avdelningen för kemi..

28 000

25 500

4 811

13 000

Nybyggnad för övningslaboratorium för

fysik............................

6 000

6 000

4 474

1526

Administrationsbyggnad jämte hörsal..

1960

2 005

741

1100

Ombyggnad av Holtermanska sjukhu- set, etapp I......................

700

700

608

92

Utökning av panncentralen..........

ca 5 000

290

1200

Försörjningsåtgärder:

a) Kulvertar och ledningar m. m. ..

ca 7 000

338

1700

b) Väg- och markarbeten m. m.....

ca 7 500

7

2 200

c) Särskilda utgifter..............

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Baracker på Råö för avdelningen för

elektroteknik ....................

150

''1 900

170

1900

170

Tillbyggnad för avdelningen för elektro- teknik m. m.....................

ca 5 500

5 700

500

Nybyggnad för avdelningen för väg- och

vattenbyggnad, etapp I ..........

Summa

— 6 000

7 220

37 556

500

24 303

1 Avser medelsförbrukningen endast under budgetåret 1962/63.

Jag föreslår, att ifrågavarande reviderade finansierings- och investeringsplaner

för budgetåret 1962/63 godkännes, samt hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola

å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 2 259 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Åsa Teorell

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

29

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt

anför därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

[1] 3. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna

kronoegendomar. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört i

statsverkspropositionen (bil. 11, p. 155) hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar

upplåtna kronoegendomar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag

av 77 000 kr.

Diverse kapitalfonder

[2] 5. Jordfonden. Med hänsyn till vad jag tidigare denna dag anfört i

statsverkspropositionen (bil. 11, p. 171) hemställer jag, att Kungl. Maj :t

mätte föreslå riksdagen

att till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konugen.

Ur protokollet:

Raimond Kolk

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

31

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

K. Diverse

[1] 8. Avsättning till lotterimedelsfonden. Detta anslag har för innevarande

budgetår uppförts med 28 000 000 kronor. Vid ingången av budgetåret kvarstod

i fonden ett disponibelt belopp av 659 300 kronor.

Lotterimedelsfonden är avsedd att tillgodose allmännyttiga kulturella ändamål.

Dessa är dels sådana, som betingar en årligen återkommande bidragstilldelning,

dels ändamål av mera tillfällig art. Till den förra kategorin

hör framför allt teatrar och orkestrar samt vissa konstorganisationer. Av

teatrarna är det främst de kungl. teatrarna, två större turnéföretag, stadsteatrarna

samt två mindre landsortsteatrar som åtnjuter kontinuerliga bidrag

ur fonden. Orkesterbidragen utgår i första hand till de sex större yrkesorkestrarna

i landet.

Till bestridande av teatrars och orkestrars verksamhet krävs vid sidan av

deras egna inkomster, vilka främst utgörs av biljettintäkter, avsevärda bidrag

från det allmänna. Bidrag lämnas från såväl stat som kommun. Stödet

åt de kungl. teatrarna samt turnéföretagen utgår i det närmaste helt av

statsmedel, medan för stadsteatrarnas del efter spelåret 1957/58 uppkom
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

mande underskott bestrids med i allmänhet tre femtedelar av statsmedel och

återstoden med kommunala anslag. Till de båda mindre teatrarna och orkestrarna

lämnar stat och kommun lika stora understöd. En redogörelse för

statsbidragen lämnas varje år i den s. k. riksdagsberättelsen.

Det för innevarande budgetår till förfogande stående beloppet (28 000 000

+ 659 300 =) 28 659 300 kronor, har disponerats på följande sätt. För teaterändamål

har anvisats 24 327 600 kronor. För orkesterändamål har utgått

2 778 800 kronor och för konständamål 134 000 kronor. Då därjämte för tillfälliga

ändamål har anvisats 203 500 kronor, kvarstår f. n. i fonden 1 215 400

kronor.

Av teatrars och orkestrars utgifter utgör lönerna den väsentliga delen och

uppgår i allmänhet till ca 80 procent av de samlade kostnaderna. Bestämmande

för lönernas storlek är dels kollektivavtal, dels individuella avtal. Vid

de förhandlingar som föregår avtalen företräds arbetsgivarsidan av Teatrarnas

riksförbund och för vissa orkestrar av statens avtalsnämnd samt arbetstagarsidan

av Svenska musikerförbundet för musiker, kör, balett, scenarbetare

m. fl. samt Svenska teaterförbundet för skådespelare, solister och tjänstemän.

Avtalsrörelsen för spelåret 1962/63 är nu i det närmaste avslutad; för

endast ett par grupper har avtal ännu ej träffats.

Uppgörelsen innebär för t. ex. musiker, kör och balett en höjning av månadslönen

med i runt tal 260 kronor, varjämte vissa förbättringar i ålderstilläggen

åstadkommits. Tidigare skillnader i lön mellan manliga och kvinnliga

kör- och balettmedlemmar kommer att utjämnas. Timlönen höjs med

ca 65 öre för timme, vilket för t. ex. en scenarbetare i Stockholm innebär

att lönen höjs från 5: 60 till 6: 21 för timme och för en scenarbetare i Malmö

från 4: 50 till 5: 16.

För skådespelarna innebär uppgörelsen en höjning av lönen med 5 procent,

dock lägst 100 kronor för månad. Minimilönen har därjämte höjts från

nuvarande 800 kronor för månad till 950—1 050 kronor för månad.

Kostnadsmässigt räknar man på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan,

att uppgörelsen för spelåret 1962/63 innebär en ökning med mellan 15 och

20 procent på den totala lönekostnaden spelåret 1961/62, vilken för de ifrågavarande

teatrarna och konsertföretagen uppgick till i runt tal 37 000 000

kronor.

För en närmare bedömning av det i anledning av lönerörelsen ökade anslagsbehovet

för spelåret 1962/63 har handelsdepartementet från varje teater

och orkester införskaffat uppgift om de ökade löne- och ATP-kostnader som

avtalsuppgörelsen medfört. Av detta material framgår att ökningen från spelåret

1961/62 till spelåret 1962/63 uppgår till i runt tal resp. 6 200 000 och

426 000 kronor. Dessa kostnader föranleder — sedan vederbörlig hänsyn tagits

till redan anvisade statsmedel samt gängse fördelningsgrunder mellan

stat och kommun beträffande vissa teatrar och orkestrar — för statens del

en ökad medelsanvisning av 3 919 800 kronor. Därtill kommer att enligt föreliggande

bokslut för spelåret 1961/62 underskott uppstått å verksamheten

hos flertalet teatrar och orkestrar oaktat redan anvisade bidrag av det all
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

33

männa. Till täckande härav har under hösten 1962 i form av särskilda tillläggsanslag

hittills av statsmedel enligt nyssnämnda fördelningsgrunder anvisats

2 341 300 kronor. Ytterligare högst 30 000 kronor torde komma att erfordras

för motsvarande ändamål. Dessa underskott hänför sig i stort sett till

avtalsenliga lönehöjningar och återverkar således på anslagsbehovet för efterföljande

spelår. Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för spelåret

1962/63 blir därför (3 919 800 + 2 341 300 + 30 000 =) 6 291 100 kr.

Ansökan har därjämte gjorts av Operan om bidrag å 400 600 kr. till täckande

av ATP-avgifter för spelåren 1960/61 och 1961/62. Riksförsäkringsverket

har i infordrat utlåtande vitsordat beloppet.

Departementschefen

Till lotterimedelsfonden har för innevarande budgetår avsatts 28 000 000

Kr. Vid budgetårets ingång hade av tidigare avsatta fondmedel 659 300 kr.

ej tagits i anspråk, varför ett belopp av 28 659 300 kr. stod till förfogande

för budgetåret 1962/63. Detta belopp har i det närmaste gått åt till att täcka

teatrars och orkestrars m. fl. fasta ändamåls anslagsbehov för spelåret 1962/

63 samt tidigare spelår. För tillfälliga ändamål har anvisats 203 500 kr. och

i fonden återstår nu 1 215 400 kr.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen kommer teater- och orkesterföretagen

under spelåret 1962/63 att få vidkännas betydande omkostnadsökningar,

vilka icke knnnat beräknas vid avsättningen av medel till lotterimedelsfonden.

Främst hänför sig merkostnaderna till de löneökningar, som

föranletts av 1962 års lönerörelse och vilka för spelåret 1962/63 beräknas belöpa

sig till mellan 15 och 20 procent av de totala lönekostnaderna för närmast

föregående spelår. Det kraftiga lönelyftet får ses mot bakgrunden av

att de här berörda personalgrupperna sedan länge utgjort låglönegrupper.

Omkostnadsökningen för det löpande spelåret har också sin grund i den

fördyring av driftskostnaderna för teater- och orkesterföretagen, som skett

redan under spelåret 1961/62 och vilken kunnat framräknas först i och

med att bokslut för detta spelår nu föreligger. Nu nämnda fördyring — som

också denna i huvudsak hänför sig till lönekontot — har lett till att flertalet

företag redovisat underskott för nämnda spelår. Till täckande härav har

ur lotterimedelsfonden anvisats sammanlagt 2 341 300 kr., vartill såsom nyss

redovisats för samma ändamål kan tillkomma högst 30 000 kr. Denna merkostnad

för spelåret 1961/62 kommer självfallet att belasta även det nu löpande

spelåret.

Vid bedömningen av teater- och orkesterföretagens medelsbehov för spelåret

1962/63 måste konstateras, att företagen sannolikt saknar möjligheter

att själva bestrida de uppkomna merkostnaderna. I dagens läge synes det

exempelvis ej troligt att höjning av biljettpriserna skulle medföra någon

ökning av intäkterna. Merkostnaderna torde därför i sin helhet enligt gängse

fördelningsgrunder få bestridas av staten och kommunerna.

På grundval av uppgifter som under hand inhämtats från teatrarna och

orkestrarna kan de av årets lönerörelse föranledda merkostnaderna upp
3

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

skattas till sammanlagt 6 626 000 kr., varav 6 200 000 kr. gäller egentliga

löner och 426 000 kr. ATP-avgifter. Härav bör med tillämpning av de vanliga

fördelningsgrunderna 3 919 800 kr. bestridas av staten. Till sistnämnda

belopp bör enligt vad ovan anförts läggas ett belopp motsvarande förlusterna

under närmast föregående spelår, eller 2 371 300 kr. Härutöver erfordras

under budgetåret 1962/63 400 600 kr. för bestridande av redan förfallna

ATP-avgifter vid Operan. Behovet av statsmedel till teatrar och orkestrar för

spelåret 1962/63 uppgår därmed till ytterligare (3 919 800 + 2 371 300 +

400 600 =) 6 691 700 kr.

De i lotterimedelsf onden för budgetåret 1962/63 fritt tillgängliga medlen

uppgår inte till högre belopp än som behövs för att tillgodose vissa årligen

återkommande bidragsanspråk, om vilka beslut ännu ej meddelats för innevarande

budgetår, samt för att möta oförutsedda utgifter. Det torde därför

bli nödvändigt att tillföra fonden hela det för spelåret 1962/63 angivna merbeloppet

för löner och pensioner m. m. Det bör ske genom särskild anvisning

av 6 700 000 kronor på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Avsättning till lotterimedelsf onden å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av

6 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Christina Gartz

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

35

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m. m.

L1 ] 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med hänvisning till

vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

frågan om anslag till detta ändamål (bil. 13, p. 4) hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

|2] 33 a. Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med

komplicerad utvecklingshämning. I skrivelse den 22 februari 1962 har

mentalsjukuårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation framlagt

förslag om uppförande av dels ett nytt skolhem vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed och dels ett nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor

med komplicerad utvecklingshämning samt hemställt, att för nämnda ändamål

måtte för budgetåret 1962/63 anvisas ett investeringsanslag om

1 200 000 kr.

Delegationen erinrar om att Kungl. Maj :t — på grundval av delegationens

den 28 juni 1960 avgivna betänkande i ämnet — i proposition till 1961 års

riksdag (prop. nr 72) framlade principförslag rörande den framtida organisationen

för undervisning och vård av barn med komplicerad utvecklingshämning.

I fråga om organisationen för pojkklientelet, som skulle

omfatta två enheter, föreslogs såvitt nu är i fråga, att statens skol- och

yrkeshem på Salbohed skulle efter en omfattande upprustning inrymma

cirka 30 platser för yrkeselever och ungefär lika många platser för skolelever.

För skolhemmets behov skulle nybyggnader företagas.

Genom beslut den 17 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt delegationen

att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i

propositionen — i samråd med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen

snarast möjligt utföra projektering m. m. för om- och tillbyggnad av Salbohedshemmet.

Sedermera har chefen för inrikesdepartementet genom beslut

den 22 september 1961 till delegationen överlämnat handlingar i ärende

angående uppförande av en maskinhall vid skol- och yrkeshemmet att tagas

i beaktande vid fullgörandet av det lämnade projekteringsuppdraget.

Vidkommande det föreslagna nya skolhemmet på Salbohed för pojkar

med komplicerad utvecklingshämning anför delegationen, att den av delegationen

tidigare förordade förläggningen av hemmet inom Salbohedshemmets

område varit föremål för förnyade överväganden. Därvid har befunnits

ändamålsenligt att förlägga skolhemmet nordost om befintlig administrationsbyggnad

och rektorsbostad. Genom en sådan placering möjliggöres

en ytterligare differentiering mellan skol- och yrkeselever, varjämte

skolhemmet erhåller ett i förhållande till administrationsbyggnaden

lämpligt läge. Grundförhållandena är här enligt gjorda undersökningar

goda.

Skolhemsanläggningen föreslås bli uppförd i form av tre friliggande enplansbyggnader.

Två av dessa avses för elevernas förläggning och inrymmer

vardera 14 platser, fördelade på två lika stora vårdgrupper. För varje

vårdgrupp finns tre enbäddsruin och två tvåbäddsrum jämte kök, matrum

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

och dagrum m. m. Inom vartdera bostadshuset är därjämte för vårdgruppernas

gemensamma behov anordnade jourrum, isoleringsrum och klädvårdsrum

samt bastu och badrum. Den tredje byggnaden utgör skolbyggnad.

I denna inrymmes tre salar för teoretisk undervisning med grupprum,

slöjdsal med förråd, lärarrum, bibliotek och materialrum. Till sistnämnda

byggnad anslutes en för skolhemmets värme- och varmvattenförsörjning

avsedd panncentral.

Skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen och styrelsen för Salbohedshemmet

har i yttranden till delegationen förklarat sig icke ha något att erinra

mot delegationens förslag i denna del. Vidare har centrala sjukvårdsberedningen

i yttrande till medicinalstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra

mot utformningen av förläggningsbyggnaderna och panncentralen

vid skolhemmet.

För den nya skolhemsanläggningen behövs en särskild branddamm. En

sådan är erforderlig även för det befintliga yrkeshemmels räkning liksom

för den nuvarande skolhemsbyggnaden och bör med hänsyn till föreliggande

brandrisker komma till utförande snarast möjligt.

Kostnaderna för uppförande av skolhemsanläggningen samt anläggande

av branddamm enligt nu framlagt förslag har enligt prisläget den 1 juli

1961 beräknats till 2 450 000 kr., varav för förläggningsbyggnaderna

1 040 000 kr. (motsvarande 37 000 kr. per elevplats), skolbyggnaden, inklusive

panncentral, 610 000 kr., branddamm 50 000 kr. samt för yttre

arbeten 800 000 kr. Arbetena torde kunna påbörjas vintern 1962/63 och

vara slutförda våren 1964. För budgetåret 1962/63 bör 500 000 kr. anvisas

för påbörjande av skolhemmets uppförande och för anläggande av branddamm.

Delegationen avser att senare framlägga förslag till ombyggnad av

det befintliga yrkeshemmet på Salbohed.

Beträffande flickklientelet föreslogs i angivna proposition 1961: 72 bl. a.,

att det nuvarande statliga skol- och yrkeshemmet i Vänersborg skulle nedläggas

och ersättas med ett nytt hem om 45 å 50 platser för yrkeshemselever.

Efter riksdagens beslut i anledning av propositionen (rskr. 264) uppdrog

Kungl. Maj :t genom beslut den 16 juni 1961 åt delegationen bl. a. att snarast

möjligt och i huvudsaklig överensstämmelse med i berörda proposition

av föredragande departementschefen förordat förslag i samråd med

skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen utföra projektering m. m. för ett

nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor med komplicerad utveckling shämning.

I nämnda proposition avsågs det nya hemmet i Laxå bli förlagt till ett

område omedelbart sydost om en till köpingen förlagd tvaläkarstation. Då

emellertid grundförhållandena inom detta område enligt vidtagna undersökningar

måste betecknas som otillfredsställande, har delegationen ansett

det påkallat att söka annan förläggningsplats inom köpingen. Delegationen

har funnit en godtagbar plats cirka 200 m längre österut på mark,

som dels är i köpingens ägo och dels tillhör Kronan under domänstyrelsens

förvaltning. Köpingen bar förklarat sig villig att här kostnadsfritt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 196,1

upplåta ett markområde om cirka 81 000 m2. På hemställan av delegationen

har domänstyrelsen i skrivelse till delegationen tillstyrkt, att ett område

om ungefär 60 000 m2 av Kronans mark tages i anspråk för ifrågavarande

ändamål och överföres från domänstyrelsens till skolöverstyrelsens

eller annan myndighets förvaltning. Styrelsen har vidare föreslagit,

att av resp. myndigheter förvaltade fastighetsfonder med anledning av

överförandet upp- och nedskrives med 12 000 kr. Detta överlåtelsevärdc

är beräknat under förutsättning av att å området växande skog, i den

mån den icke erfordras för prydnadsändamål, avverkas och tillvaratages

av domänverket. Den genom sammanläggning av dessa båda markområden

bildade skoltomten, som alltså får en areal av omkring 140 000 m2,

begränsas i norr, öster och söder av skogsområden och i väster av ett blivande

parkområde intill villabebyggelse. I tomten ingår ängsmark, till

vilken en bebyggelse lämpligen kan anslutas. Tomten utgöres i övrigt av

skogsmark. Enligt utförda grundundersökningar är grundförhållandena

inom bebyggelseområdet tillfredsställande. Laxå köping har utlovat kostnadsfri

anslutning till tomtgränsen av ledningar för vatten och avlopp och

gata samt ävenledes åtagit sig att genom sin bostadsstiftelse uppföra erforderliga

bostäder för hemmets personal.

Gällande stadsplan för köpingen redovisar en framtida ny länshuvudväg

från Örebro mot Askersund, som enligt angiven sträckning skulle anläggas

mellan befintlig bebyggelse och den blivande tomten intill dess västra

gräns. I samråd med vägförvaltningen och länsarkitekten i länet har överenskommelse

träffats om en sådan ändring av stadsplanen, att sträckningen

för den nya vägen — som enligt uppgift icke torde komma till utförande

inom de närmaste tjugu åren — flyttas öster om tomten på ett avstånd

av minst 50 m från tomtgränsen. Ett 100 m brett markområde utefter de

norra, östra och södra tomtgränserna skall jämte det väster om tomten

genom vägens flyttning frigjorda markområdet i stadsplanen utläggas som

ett för yrkeshemmet avsett skyddsområde, vilket icke får bebyggas. Såvitt

detta skyddsområde kommer att beröra domänverkets mark har domänstyrelsen

icke haft något att erinra däremot.

På grundval av de förda förhandlingarna har delegationen träffat preliminärt

avtal om markförvärv m. m. med köpingen av följande lydelse.

»Mellan mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation

såsom företrädare för Kungl. Maj:t och Kronan, här nedan kallad Kronan,

å ena, och kommunalnämnden i Laxå köping såsom företrädare för

köpingen å andra sidan, är — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och

kommunalfullmäktiges i Laxå köping godkännande — träffat följande

avtal.

§ I
Köpingen

överlåter utan ersättning till Kronan det markområde om ungefär

81 000 kvadratmeter av fastigheten Lassåna 3:2 i Laxå köping, som

på den vid detta avtal fogade kartan begränsas med heldragen röd linje

och är avsett att sammanläggas med ett område o mungefär 60 000 kvadrat
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

meter av Kronan tillhöriga fastigheten Laxåskogen 12: 1, å kartan angivet

med grön begränsningslinje.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 oktober 1962.

§ 3.

Kronan ulfäster sig alt snarast möjligt efter tillträdet vidtaga erforderliga

åtgärder för uppförande inom området av ett yrkeshem för flickor med

komplicerad utvecklingshämning.

§ 4.

Köpingen medgiver, att yrkesheminet kostnadsfritt anslutes till köpingens

vatten- och avloppsnät. Köpingen förbinder sig att till den tidpunkt,

varom överenskommelse senare träffas, ha framdragit för anslutning till

vatten- och avloppsnätet erforderliga ledningar till å kartan angiven punkt

i tomtgränsen samt ledningar för elektrisk kraft till anläggningen.

För leverans av vatten och elektrisk kraft samt för omhändertagande av

avloppsvatten erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument med motsvarande

förbrukning inom köpingen vid varje tillfälle gällande taxor och

för respektive verk gällande reglementen.

§ 5.

Kronan förbinder sig att icke inom det för yrkesheminet avsedda området

utan köpingens tillstånd utföra grundvattenbrunnar.

§ 6.

Köpingen åtager sig att i omedelbar närhet av yrkeshemmets område

låta uppföra bostäder till antal och av typ, som mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation bestämmer och som ur stadsplaneteknisk

synpunkt kan godkännas, samt förbinder sig tillse att — efter anvisning

av hemmets styrelse —- hyresrätt till dessa bostäder endast upplåtes

åt befattningshavare vid hemmet. Kronan ansvarar för hyran för dessa

bostäder.

Köpingen svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för

övrig personal vid yrkesheminet finnes tillgängliga i köpingen och tillhandahålles

denna personal.

§ 7.

Köpingen ombesörjer — utan avvaktan på Kungl. Maj :ts godkännande

av detta avtal —- upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning

av det av köpingen överlåtna området, vilket jämte det Kronan tillhöriga

området utlägges till en tomt. Denna tomt betecknas i stadsplanen som

kvartersmark för allmänt ändamål.

Utanför den sålunda bildade tomten skall — på sätt redovisas å den bifogade

kartan — i stadsplanen utläggas ett för yrkesheminet avsett skyddsområde,

som icke får bebyggas eller på annat sätt än å kartan angives tagas

i anspråk för vägbebyggelse.

§ 8.

Kronan svarar för samtliga kostnader för vinnande av lagfart samt för

avstyckningar och sammanläggning till en stadsäga av det av köpingen överlåtna

området och det Kronan tillhöriga området.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

\ rkeshemmet föreslås omfatta sammanlagt 48 elevplatser, fördelade på

två förläggningsbyggnader för äldre flickor om vardera 16 platser och en

förläggningsbyggnad för yngre flickor om likaledes 16 platser. Förläggningsbyggnaderna

är planerade för en uppdelning av eleverna i två vårdgrupper

om atta elever i varje. I anläggningen ingår vidare skolbyggnad,

administrationsbyggnad samt byggnader för kök och tvätt. Samtliga byggnader,

som grupperas runt det öppna markområdet, kommer att bilda en

ur funktionssynpunkt naturlig enhet. Beträffande den närmare utformningen

av hemmet anför delegationen följande.

Av förläggningsbyggnaderna uppföres en del av de för de äldre flickorna

avsedda i två vaningar, medan den för de yngre flickorna avsedda förläggningsbyggnaden

i likhet med övriga delar av de två förstnämnda uppföres

i en våning. I varje vårdgrupp för äldre flickor finns åtta enbäddsrum, medan

i vardera vårdgruppen för yngre flickor finns ett tvåbäddsruin och sex

enbäddsrum.

dill varje vårdgrupp hör därjämte kök, matrum och dagrum m. m. För

yårdgruppernas gemensamma behov förses varje förläggningsbyggnad med

jourrum, isoleringsrum, klädvårdsrum samt badrum m. m.

I skolbyggnaden, som i likhet med administrationsbyggnaden och byggnaden

för kök och tvätt uppföres i ett plan, inrymmes en sal för teoretisk

undervisning med grupprum, fem arbetssalar, bibliotek, lärarrum m. m. Till

skolbyggnaden ansluter en gymnastiksal. Denna förutsättes kunna användas

även som samlingssal med ett mindre utrymme för elevernas teaterföreställningar.

I anslutning till gymnastiksalen anordnas omklädningsrum,

expedition och bastu med dusch samt förråd för redskap m. m.

till administrationsbyggnaden förlägges rektorsexpedition, biträdesrum

samt rum för assistent och läkarmottagning med mörkrum.

1 byggnader för kök och tvätt inrymmes kök med erforderliga förrådsutrymmen,

personalmatsal och dagrum, tvättavdelning och panncentral.

Tvättavdelningen omfattar tvätthall, linneförråd, rastrum och omklädningsrum.

I panncentralen finns garage och verkstad för centralen. Köksbyggnaden

är försedd med källarutrymmen för skyddsrum och förråd.

För elevernas sysselsättning bör en mindre trädgård anläggas. Eventuellt

kan även ett växthus behöva uppföras. Området för hemmet förutsättes

vidare bli inhägnat samt i erforderlig utsträckning försett med planteringar

och vägar.

Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen har i yttranden till delegationen

förklarat sig icke ha något att erinra mot delegationens förslag till nytt

yrkeshem för ifrågavarande flickklientel. Vidare har styrelsen för statens

skol- och yrkeshem i Vänersborg funnit såväl den föreslagna placeringen

av hemmet som utformningen av detsamma lämplig.

Kostnaderna för uppförandet av det nya flickhemmet enligt nu framlagt

förslag har enligt prisläget den 1 juli 1961 beräknats till 5 200 000 kr., varav

för förläggningsbyggnaderna 1 720 000 kr., för skolbyggnaden, inklusive

gymnastik- och samlingssal, 830 000 kr., för administrationsbyggnaden

150 000 kr., för köks- och tvättbyggnaderna samt panncentral 1 000 000 kr.

samt för yttre arbeten 1 500 000 kr. Jämväl de under § 8 i avtalet om markförvärv

avsedda kostnaderna förutsättes kunna bestridas inom angivna

kostnadsram.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

41

Arbetena med yrkeshemmets uppförande torde kunna påbörjas våren

1963 och vara slutförda hösten 1964. För budgetåret 1962/63 bör 700 000 kr.

anvisas för arbetenas påbörjande.

Vid bifall till vad byggnads- och utrustningsdelegationen i det föregående

förordat uppgår det sammanlagda mcdelsbehovet för byggnadsarbeten vid

statens skol- och yrkeshem för budgetåret 1962/63 till (500 000 -f- 700 000)

1 200 000 kr.

Departementschefen

I proposition till 1961 års riksdag (nr 72) framlades principförslag rörande

den framtida organisationen för undervisning och vård av barn med

komplicerad utvecklingshämning. Förslaget innebar bl. a., att det statliga

pojkhemmet på Salbohed skulle efter en omfattande upprustning inrymma

cirka 30 platser för yrkeselever och ungefär lika många platser för

skolelever samt att det nuvarande statliga flickheinmet i Vänersborg skulle

nedläggas och ersättas med ett nytt hem om 45 å 50 platser för yrkeshemselever,

förlagt till Laxå köping. Riksdagen biföll de i propositionen framlagda

förslagen utom i vad avsåg den förordade lokaliseringen av det nya

flickhemmet (SU 96 och 139; rskr. 264). Sistnämnda fråga förföll, sedan

kamrarna stannat i skiljaktiga beslut.

Genom beslut den 17 mars 1961 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utruslningsdelegation att snarast

möjligt utföra projektering av om- och tillbyggnad av Salbohedshemmet. Sedan

ytterligare överväganden skett beträffande lokaliseringen av det nya

flickhemmet har Kungl. Maj :t vidare genom beslut den 16 juni 1961 uppdragit

åt byggnads- och utrustningsdelegationen att utföra projektering av

ett nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor med komplicerad utvecklingshämning.

Delegationens nu framlagda förslag till nytt skolhem vid Salbohed finner

jag väl ägnat att möjliggöra en sådan differentiering av klientelet, som

är nödvändig med hänsyn till elevernas ålder, intellektuella förutsättningar

och psykiska rubbningar. Såsom delegationen föreslagit bör skolanläggningen

uppföras på en plats nordost om administrationsbyggnaden och rektorsbostaden

drygt 300 m från det befintliga yrkeshemmet. Även inom skolanläggningen

bör en differentiering av skoleleverna underlättas. Anläggningen

bör i enlighet med delegationens förslag utformas som tre fristående

enplansbyggnader, varav två för elevernas förläggning och en för undervisningslokaler

m. m. Var och en av förläggningsbyggnaderna bör planeras

för 14 elever, fördelade på två lika störa vårdgrupper. Flertalet rum bör utgöras

av enkelrum.

Beträffande gemensamhetsanläggningarna kan dock en viss överarbetning

av förslaget ifrågasättas, därvid möjligheten att sammanföra panncentral,

förråd och skolbyggnad i en byggnadskropp bör närmare övervägas.

Delegationens val av förläggningsplats inom Laxå köping för det nya

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

statliga yrkeshemmet för flickor finner jag lämpligt och tillstyrker förslaget

1 denna del. För ändamålet behöver mark tagas i anspråk, som dels är i

köpingens ägo och dels tillhör staten under domänstyrelsens förvaltning.

Såsom delegationen anfört har köpingen förklarat sig villig att kostnadsfritt

upplåta ett markområde om cirka 81 000 m2. Domänstyrelsen har för

sin del tillstyrkt, att ett område om 60 000 m2 av kronans mark tages i anspråk

för flickhemmet. Dessa markområden bör sammanläggas till en fastighet,

vilken bör upptagas under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond. Runt tomten bör i enlighet med delegationens förslag

mark reserveras som ett för yrkeshemmet avsett skyddsområde, vilket

icke får bebyggas. Det må vidare nämnas, att köpingen utlovat kostnadsfri

anslutning till tomtgränsen av ledningar för vatten och avlopp samt

åtagit sig att genom sin bostadsstiftelse uppföra erforderliga bostäder för

hemmets personal.

Mot det av delegationen med köpingen träffade preliminära avtalet om

markförvärv för flickhemmet m. m. har jag intet att erinra. Kommunalfullmäktige

i Laxå köping har vid sammanträde den 26 februari 1962 godkänt

avtalet.

Delegationens förslag till utformning av flickhemmet finner jag tillfredsställande

ur differentieringssynpunkt. Yrkeshemmet bör sålunda planeras

för 48 elevplatser, fördelade på tre byggnader med vardera 16 platser. Två

av dessa byggnader bör avses för äldre flickor och en för yngre flickor.

Byggnaderna bör planeras för två vårdgrupper om vardera åtta elever.

Beträffande gemensamhetsanläggningarna kan dock även i detta fall en

viss överarbetning ifrågasättas. Sålunda bör bl. a. övervägas möjligheterna

att sammanföra undervisnings- och administrationslokaler jämte lärarrum

till en byggnad eller att i varje fall koncentrera utformningen av byggnaden

för undervisningsändamål. Denna överarbetning torde emellertid inte

påverka de beräknade byggnadskostnaderna i någon väsentlig mån.

Delegationen har på grundval av föreliggande huvudhandlingar beräknat

byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 för skolhemmet på

Salbohed, inklusive gemensamma anläggningar och yttre arbeten, till

2 450 000 kr. och för det nya flickhemmet till 5 200 000 kr., däri inbegripet

gemensamma anläggningar och yttre arbeten.

Byggnadsarbetena vid skolhemmet på Salbohed beräknas kunna igångsättas

våren 1963 och torde vara avslutade hösten 1964. Uppförandet av

flickhemmet i Laxå torde också kunna påbörjas våren 1963 och vara slutfört

hösten 1964. Medelsbehovct under budgetåren 1962/63 och 1963/64

för ifrågavarande byggnadsarbeten kan beräknas till sammanlagt (900 000

+ 1 600 000) 2 500 000 kr. resp. (1 100 000 + 2 600 000) 3 700 000 kr.

Med hänsyn till de nuvarande i hög grad otillfredsställande lokalförhållandena

vid såväl Salboheds- som Vänersborgshemmet är det synnerligen

angeläget, att byggnadsarbetena snarast möjligt kan påbörjas. Jag anser

därför ofrånkomligt, att medel för ändamålet anvisas redan under innevarande

budgetår å tilläggsstat II.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

Laxå köping angående överlåtelse av mark m. m. för ett nytt

statligt yrkeshem för flickor med komplicerad utvecklingshämning;
b)

till Vissa byggnadsarbeten för statens skot- och yrkeshem

för barn med komplicerad utvecklingshämning å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett

investeringsanslag av 2 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

opaginerad Kontrollera mot PDF

: ■''.! /i. ••UJW.vnlt: i/f» >

tJx; )fii-, >1.1 ,iU

'' i: .:.r* 10» :{■ itl?"* ■"! •■;

i i ! i ''

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

45

Bihang

Förteckning

övergav Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å dlläggsstat 11

till riksstaten för budgetåret 1962/63

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

A: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................... 1 000 000

III. Utrikesdepartementet

A: 10 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag 130 000

IV. Försvarsdepartementet

E: 26 a Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 .... 4000 000

E:30 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag

.......................................... 48 000 000

E: 31 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

...................................... 780 000

52 780 000

V. Socialdepartementet

A: 4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

............. 1000 000

E: 6 Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, reservations
anslag,

därav förslagsvis 150 000 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen ........................ 200 000 000

E: 7 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk
samhet,

reservationsanslag ........................ 2 000 000

203 000 000

VII. Finansdepartementet

A: 3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

..................................... 300 000

X. Handelsdepartementet

K: 8 Avsättning till lotterimedelsfonden.................. 6 700 000

XI. Inrikesdepartementet

A: 4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.................................... 500 000

Säger för driftbudgeten 264 410 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar

upplåtna kronoegendomar ...................... 77 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Ecklesiastikdepartementet:

14 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala......... 569 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola____ 2 259 000

Inrikesdepartementet:

33 a Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem

för barn med komplicerad utvecklingshämning...... 2 500 000

5 328 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

1 a Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN
-

tjänst ........................................... 1 250 000

V/. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande.................. 10 000 000

VII. Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

2 a Teckning av aktier i Sveriges kreditbank............ 59 400 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Finansdepartementet:

2 Vissa projekteringskostnader....................... 10 000 000

IX. Diverse kapitalfonder

Jordbruksdepartementet:

5 Jordfonden ...................................... 6 000 000

Säger för kapitalbudgeten 92 055 000

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621467

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar.

  1. SU 1963:154 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1963:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåren 1962/63 och 1963/64 till byggnadsarbeten vid Chalmers teknis s. 1 i texten
  3. Rskr. 1963:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till teckning av aktier i a1 i texten
  4. Rskr. 1963:73 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till teckning av aktier i a1 i texten
  5. Rskr. 1963:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63, i vad proposition a1 i texten

Visa alla 24