Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om kreditaktiebolag, m. m

1963-02-08 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:43, Med förslag till lag om kreditaktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

1

Nr 43

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kreditaktiebolag, m. m.; given Stockholms slott den

8 februari 1963.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om kreditaktiebolag;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse;

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959

(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr

265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att gällande lag om hypoteksaktiebolag ersättes

med en lag om kreditaktiebolag av i huvudsak samma innehåll som den nuvarande

lagen men med ett annorlunda bestämt tillämpningsområde. Den

nya lagstiftningen är närmast föranledd av att ett antal aktiebolag för

långfristig kreditgivning tillkommit, vilka anskaffar medel för utlåningen

genom obligationer eller liknande förskrivningar men inte faller under lagen

om hypoteksaktiebolag.

Lagen om kreditaktiebolag är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1963.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Lag

om kreditaktiebolag

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I fråga om aktiebolag, som har till ändamål att driva lånerörelse och att

genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga medel men i

vars verksamhet bankrörelse icke ingår (kreditaktiebolag), skall gälla vad

angående aktiebolag i allmänhet är föreskrivet i den mån ej annat följer

av vad nedan stadgas.

2 §•

Göres för registrering av kreditaktiebolag ansökan om godkännande av

stiftelsehandlingar efter vad i lagen om aktiebolag är stadgat och finner registreringsmyndigheten

hinder icke möta mot godkännande av handlingarna,

skall den med eget yttrande underställa Konungen förslaget till bolagsordning.

Konungen prövar, om förslaget överensstämmer med lag och författning

så ock om och i vad mån med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten

av bolagets rörelse särskilda föreskrifter i bolagsordningen må erfordras.

Vid godkännande av förslag till bolagsordning äger Konungen föreskriva,

att bolaget ej utan särskilt medgivande av Konungen må driva verksamheten

längre än viss tid.

Vad i första stycket stadgas skall i tillämpliga delar gälla jämväl vid ansökan

om registrering av ändring i bolagsordning, varigenom tidigare registrerat

aktiebolag blir att anse som kreditaktiebolag.

Bolagsordning för kreditaktiebolag må ej ändras utan Konungens godkännande.

3 §.

Har Konungen iföreskrivit att kreditaktiebolag ej må utan särskilt medgivande

driva sin verksamhet längre än viss tid och fortsätter bolaget verksamheten

efter utgången av denna tid, äger Konungen förordna, att bolaget

skall träda i likvidation. Driver kreditaktiebolag eljest sin verksamhet i

strid mot lag eller författning eller bestämmelse i bolagsordningen, äger

Konungen förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärd för rättelses

vinnande. Vidtages ej åtgärd som nu sagts inom den bestämda tiden, äger

Konungen förbjuda, att bolagets verksamhet fortsättes, och förordna, att

bolaget skall träda i likvidation.

Har Konungen meddelat förordnande att kreditaktiebolag skall träda i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr i3 år 1963

3

likvidation, utser Konungen tillika en eller flera likvidatorer att verkställa

likvidationen. Med avseende å denna skall så anses som hade förordnandet

meddelats av rätten. Likvidator äger av bolaget uppbära arvode till belopp

som bestämmes av Konungen.

4 §•

Konungen äger medgiva kreditaktiebolag undantag, helt eller delvis, från

vad i lag stadgas rörande skyldighet för aktiebolag att verkställa avsättning

av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder och

summan av aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond.

5 §•

Kreditaktiebolag skall stå under tillsyn av bankinspektionen såframt ej

Konungen, om så från allmän och enskild synpunkt finnes utan olägenhet

kunna ske, medgiver befrielse därifrån. Sådant medgivande lämnas för viss

tid eller tills vidare.

Ledamot av eller befattningshavare hos bankinspektionen må ej vara ledamot

i styrelsen för eller anställd hos kreditaktiebolag. Ej heller må ledamot

av eller befattningshavare hos bankinspektionen vara aktieägare i

sådant bolag.

Med avseende å tillsynen skall gälla vad nedan stadgas i 6—14 §§.

6 §.

Bankinspektionen skall övervaka att bolaget i sin verksamhet ställer sig

till efterrättelse de lagar och andra författningar, som hava avseende å kreditaktiebolag,

ävensom den för bolaget gällande bolagsordningen samt de

föreskrifter, som med stöd av stadgande i lag eller bolagsordning meddelats

av bolagsstämma eller styrelse.

Det åligger inspektionen att jämväl i övrigt med uppmärksamhet följa

bolagets verksamhet i den mån så erfordras för kännedom om de förhållanden,

som kunna inverka på bolagets säkerhet.

Inspektionen är icke på grund av vad här föreskrivits pliktig att övervaka

iakttagandet av bestämmelser, som avse enskild aktieägares rättigheter eller

skyldigheter i förhållande till bolaget eller till annan aktieägare eller som

angå bolagets inre angelägenheter.

Inspektionen äger, där så finnes erforderligt, förordna en revisor att med

övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning samt bolagets räkenskaper. Inspektionen äger när som

helst återkalla förordnande som här avses och i stället utse ny revisor.

7 §•

Har styrelse, verkställande direktör eller bolagsstämma fattat beslut, som

står i strid mot lag eller bolagsordning, må bankinspektionen förbjuda verkställighet

av beslutet. Inspektionen må ock förelägga styrelsen eller verkställande

direktören att, om beslut som nyss sagts gått i verkställighet, göra rättelse

där så kan ske samt alt fullgöra vad styrelsen eller verkställande direktören

åligger enligt lag eller bolagsordning. Sådant föreläggande må dock

icke, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller balansräkning,

av inspektionen meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vilkas

överträdande är belagt med straff.

Ändå att avvikelse från lag eller bolagsordning icke skett, äger inspektionen

meddela de erinringar i fråga om bolagets verksamhet, som inspektionen

kan finna påkallade.

■fl llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 43

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Där inspektionen så finner erforderligt, må inspektionen meddela närmare

föreskrifter om sättet för förande av bolagets räkenskaper, om förvaring

av värdehandlingar och om inventering av dessa.

8 §•

Bankinspektionen äger sammankalla bolagets styrelse, när sådant prövas

nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd begäran

om utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, må kallelse utfärdas av

inspektionen.

Den som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har befogenhet att

företräda inspektionen äger närvara vid bolagsstämma eller av inspektionen

utlyst styrelsesammanträde och deltaga i överläggningarna.

9 §.

Bolagets styrelse och verkställande direktör åligger:

att när som helst för den befattningshavare hos bankinspektionen, som

enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende företräda

inspektionen, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar samt böcker,

räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning;

att å tider, som inspektionen bestämmer, och enligt av inspektionen fastställda

formulär upprätta och till inspektionen insända översikter, utvisande

bolagets tillgångar och skulder, ävensom uppgift om villkoren för lån

som bolaget upptager och utlämnar;

att, så snart det kan ske, till inspektionen insända i avskrift styrelsens och

verkställande direktörens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning

samt balansräkning, revisionsberättelsen med tillhörande handlingar

ävensom protokoll över förhandlingarna vid ordinarie bolagsstämman;

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare

därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av

dem äskas; samt

att, där inspektionen finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana

förluster att tio procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens

anmodan ofördröj ligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska

detta.

10 §.

Träder bolaget i likvidation, äger bankinspektionen förordna ombud, som

har att närvara vid likvidatorernas sammanträden med rätt att yttra sig till

protokollet samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som lielst inventera

bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må av ombudet begärd upplysning angående

förvaltningen ej av likvidatorerna förvägras.

Inspektionen äger under bolagets likvidation i avseende å likvidatorer

och bolagsstämma enahanda befogenhet som, innan bolaget trätt i likvidation,

enligt denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelse, verkställande

direktör och bolagsstämma.

11 §.

Bankinspektionen äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller

förbud enligt denna lag.

12 §.

Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos Konungen

genom besvär. Inspektionens beslut skall lända till efterrättelse utan hinder

av att talan däremot föres, om ej Konungen annorlunda förordnar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i3 år 1963

5

13 §.

Styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare hos bolaget, vilken

uppsåtligen eller av grov vårdslöshet till bankinspektionen eller den befattningshavare

hos inspektionen som företräder denna meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift angående omständighet varom det ålegat honom att

lämna upplysning, straffes med dagsböter eller fängelse.

14 §.

Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet

skall varje kreditaktiebolag, som omfattas av tillsynen, årligen erlägga bidrag

efter visst, för bolagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av

bolagets egna fonder och skulder vid utgången av nästföregående kalenderår,

dock icke över tre tusendels procent. Närmare föreskrifter om fastställande

och erläggande av bidrag meddelas av Konungen.

Det åligger bolaget jämväl att till revisor och ombud som förordnats enligt

6 eller 10 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963 och skall äga tillämpning jämväl

i fall där sådan ansökan som avses i 2 § gjorts dessförinnan men godkännande

av stiftelsehandlingar eller registrering av ändring i bolagsordning

ännu icke skett.

Genom den nya lagen upphäves lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

274 §.

Vid envar tidpunkt skall ett belopp

motsvarande försäkringsfonden

för livförsäkringar vara redovisat i

följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller — — — av

staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan

eller av hypoteksaktiebolag, som enligt

vad därom finnes stadgat står

under tillsyn av bank- och fondinspektionen;
3.

av riksbanken —--kunna

medgivas.

Utan hinder---i aktier.

Med försäkringsfond — — —- återförsäkringsgivares

ansvarighet.

(Föreslagen lydelse)

274 §.

Vid envar tidpunkt skall ett belopp

motsvarande försäkringsfonden

för livförsäkringar vara redovisat i

följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller — — — av

staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan

eller av kreditaktiebolag, som enligt

vad därom finnes stadgat står under

tillsyn av bankinspektionen;

3. av riksbanken--— kunna

medgivas.

Utan hinder---i aktier.

Med försäkringsfond---åter
försäkringsgivares

ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.

1 Senaste lydelse se SFS 1961: 610.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

7

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959 (nr 293)

angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas, att 12 § reglementet den 28 maj 1959 angående

allmänna pensionsfondens förvaltning skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse)

12 §.

Fondstyrelse må placera de under

styrelsens förvaltning stående medlen
1.

i obligationer utfärdade av staten,

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan

eller av hypoteksaktiebolag,

som enligt vad därom finnes stadgat

står under tillsyn av bank- och

fondinspektionen;

2. i obligationer---om åter
lån.

I den---eller postgirokonto
ret.

(Föreslagen lydelse)

12 §.

Fondstyrelse må placera de under

styrelsens förvaltning stående medlen
1.

i obligationer utfärdade av staten,

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan

eller av kreditaktiebolag,

som enligt vad därom finnes stadgat

står under tillsyn av bankinspektionen;
2.

i obligationer---om åter
lån.

I den —--eller postgirokonto
ret.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

2t

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265) angående

förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom förordnas, att 9 § reglementet den 26 maj 1961 angående för
-

valtningen av riksförsäkringsverkets

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

9 §.

Fondfullmäktige må placera fondmedel
1.

i obligationer utfärdade av staten,

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypot

kskassan eller av hypoteksaktiebolag,

som enligt vad därom finnes

stadgat står under tillsyn av bankoch

fondinspektionen;

2. i obligationer---under 7.

omförmäles.

Placeras medel---kunnat be
tingas.

fonder skall erhålla ändrad lydelse

(Föreslagen lydelse)

9 §•

Fondfullmäktige må placera fondmedel
1.

i obligationer utfärdade av staten,

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan

eller av kreditaktiebolag,

som enligt vad därom finnes stadgat

står under tillsyn av bankinspektionen;
2.

i obligationer---under 7.

omförmäles.

Placeras medel--— kunnat be
tingas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående

kreditaktiebolag m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning

Lagen den 14 juni 1946 om hypoteksaktiebolag innehåller bestämmelser

om aktiebolag, som bär till ändamål att idka belåning av fast egendom eller

tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår. I princip gäller

aktiebolagslagens föreskrifter även för sådant aktiebolag. Lagen om hypoteksaktiebolag

innehåller emellertid vissa särregler om bl. a. godkännande

av bolagsordning, tillsyn över bolags verksamhet och bidrag till täckande

av kostnaden för sådan tillsyn.

I ett utlåtande den 12 februari 1962 framlade bank- och fondinspektionen,

numera bankinspektionen, förslag till lagstiftning rörande aktiebolag, som

utan att idka bankrörelse har till ändamål att driva lånerörelse och att upplåna

de för verksamheten erforderliga medlen genom utgivande av obligationer

eller andra förskrivningar avsedda för den allmänna rörelsen. Inspektionens

förslag innebär att gällande lag om hypoteksaktiebolag ersättes med

en lag om kreditaktiebolag, huvudsakligen utformad efter förebild av den

nuvarande lagen men med ett delvis annorlunda bestämt tillämpningsområde.

över inspektionens förslag har efter remiss yttranden avgivits av dåvarande

sparbanksinspektionen samt av försäkringsinspektionen, kominerskollegium,

patent- och registreringsverket, fullmäktige i riksbanken och

riksgäldskontoret, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Sveriges jordbrukskasseförbund, Sparbankernas bank aktiebolag, Jordbrukets

bank, Sveriges industriförbund, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, Sparbankernas inteckningsaktiebolag,

Sparbankernas fastighetskreditaktiebolag, Aktiebolaget Stockholms

tomträttskassa, Svensk fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget In
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1963

dustrikredit, Svensk fartygskredit aktiebolag samt Aktiebolaget Volvofinans.

Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat yttranden från Stockholms

och Skånes handelskamrar, handelskamrarna i Göteborg och Gävle samt

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget. Vissa erinringar har

dock gjorts bl. a. i fråga om tillämpningsområdet för den föreslagna lagen.

Jag anhåller nu att få taga upp detta ärende till närmare behandling.

II. Historik

För bankaktiebolag och vissa andra aktiebolag, som har till ändamål att

driva lånerörelse, gäller sedan länge i vårt land särskilda lagx-egler. Det gemensamma

syftet med dessa regler har varit att bereda det allmänna möjlighet

till viss kontroll över bolagens verksamhet. Bankaktiebolagens ställning

regleras numera genom lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse,

medan aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt utan att driva bankrörelse, faller under lagen den 14 juni

1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.

Som äldsta föregångare till gällande lag om hypoteksaktiebolag'' kan anses

lagen den 27 maj 1898 (nr £9 s. 1) innefattande särskilda bestämmelser om

vissa aktiebolag, som driva lånerörelse. I lagen meddelades föreskrift om

skyldighet för sådana aktiebolag — utom bankaktiebolag — att söka Kungl.

Maj :ts stadfästelse av bolagsordningen. Eftersom bankaktiebolagen redan

var underkastade sådan skyldighet, kom efter 1898 års lag alla aktiebolag

med ändamål att driva lånerörelse att lyda under lagstiftning byggd på

sanktionssystem.

Lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse,

ersatte 1898 års lag. 1911 års lag var främst föranledd av att en ny

aktiebolagslag antagits föregående år. Den fick emellertid sådan avfattning,

att den blev tillämplig endast på aktiebolag som uteslutande hade till ändamål

att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse.

Aktiebolag, som vid sidan av fastighetsbelåning eller pantlånerörelse drev

annan rörelse, kom sålunda att falla utanför tillämpningsområdet för 1911

års lag. Eftersom denna ordning ansågs otillfredsställande, vidtogs genom

lag den 4 april 1930 (nr 60) den ändringen, att ordet »uteslutande» utgick

ur bestämningen av tillämpningsområdet. Samtidigt vidgades detta att omfatta

även aktiebolag, som idkade belåning av tomträtt. Mot banklagen avgränsades

tillämpningsområdet genom ett stadgande att bolagen hänfördes

under lagen endast om bankrörelse inte ingick i deras verksamhet.

Tillkomsten av lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag,

vilken ersatte 1911 års lag, berodde till en del på att en ny aktiebolagslag

antogs år 1944. Den nya aktiebolagslagen innehöll nämligen skärpta bestämmelser

i åtskilliga avseenden, exempelvis i fråga om bildande av aktiebolag

och fondering av vinstmedel. Härav föranleddes vissa ändringar i annan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr t3 år 1963

11

associationslagstiftning, däribland den här ifrågavarande. Samtidigt liade

emellertid även från andra utgångspunkter aktualiserats ändringar i 1911

års lag. Sålunda föreslogs i en av särskild utredningsman framlagd promemoria

rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som har till ändamål

att bedriva fastighetsbelåning, och över därmed likartade bolag bestämmelser,

enligt vilka sådana bolag skulle kunna ställas under tillsyn av bankoch

fondinspektionen. Lagen om hypoteksaktiebolag, vilken inte avser pantlånebolagen

men i övrigt har samma tillämpningsområde som den äldre lagen,

trädde i kraft den 1 juli 1946. Två stadganden, som hade intimt samband

med den nya aktiebolagslagstiftningen, blev dock gällande först samtidigt

med denna, d. v. s. från och med den 1 januari 1948.

III. 1946 års lag om hypoteksaktiebolag

Tillämpningsområdet för lagen om hypoteksaktiebolag är i 1 §

bestämt så, att lagen gäller endast för aktiebolag som har till ändamål att

idka belåning av fast egendom eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse

inte ingår, de s. k. hypoteksaktiebolagen. Pantlånebolagen, vilka som

tidigare nämnts hänfördes under 1911 års lag, är således inte längre underkastade

denna speciella bolagsreglering. De omfattas i stället numera av lagen

den 29 december 1949 (nr 722) om pantlånerörelse.

I lagen ges först bolags rättsliga bestämmelser för hypoteksaktiebolag.

I 1 § fastslås att de regler, som gäller för aktiebolag i allmänhet, skall

tillämpas även på hypoteksaktiebolag i den mån annat ej följer av de särskilda

bestämmelserna i lagen.

Det första undantaget från de allmänna reglerna återfinnes i 2 § första

stycket och innebär att den sedan gammalt gällande ordningen, enligt vilken

bolagsordningen skall prövas av Kungl. Maj :t, anpassats efter den allmänna

aktiebolagslagens system för bolagsbildning. Detta system förutsätter

att stiftelsehandlingarna, inklusive förslag till bolagsordning, granskas

av registreringsmyndigheten redan innan aktieteckning verkställes och aktietecknarna

på konstituerande bolagsstämma beslutar om antagande av

förslaget till bolagsordning och om bildande av aktiebolaget. Registreringsmyndigheten,

d. v. s. patent- och registreringsverket, har emellertid ansetts

inte böra bifalla en ansökan om godkännande av stiftelsehandlingarna, förrän

Kungl. Maj:t prövat förslaget till bolagsordning från de synpunkter

som avses med lagen om hypoteksaktiebolag. Därför stadgas i 2 § första

stycket att registreringsmyndigheten, innan godkännande meddelas, skalJ

med eget yttrande underställa förslaget till bolagsordning Kungl. Maj :ts

prövning. Denna skall avse bolagsordningens överensstämmelse med lag och

författning samt frågan huruvida dessutom, med hänsyn till omfattningen

och beskaffenheten av bolagets verksamhet, särskilda föreskrifter bör intagas

i bolagsordningen. Vid godkännande av förslag till bolagsordning ägei

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Kungl. Maj:t föreskriva, att bolaget inte utan särskilt medgivande av Kungi.

Maj :t får driva verksamheten längre än viss tid. Sådan föreskrift har regelmässigt

givits för en tidrymd av tio år.

I 2 § andra stycket stadgas att bolagsordning, som godkänts av Kungl.

Maj :t, inte får ändras utan att Kungl. Maj :ts godkännande av ändringen

erhållits.

Följande paragraf — 3 § — innehåller i första stycket regler, som ger

möjlighet att i vissa situationer framtvinga upplösning av hypoteksaktiebolag.

Om Kungl. Maj:t föi-eskrivit att sådant bolag inte får utan särskilt

medgivande driva verksamheten längre än viss tid men bolaget fortsätter

verksamheten efter utgången av denna tid, kan sålunda Kungl. Maj :t förordna,

att bolaget skall träda i likvidation. Om hypoteksaktiebolag annars

driver sin verksamhet i strid mot lag eller författning eller bestämmelse i

bolagsordningen, kan Kungl. Maj:t förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga

åtgärder till rättelse. Efterkommes inte sådant förordnande, kan Kungl.

Maj:t förbjuda bolaget att fortsätta verksamheten och förordna, att bolaget

skall träda i likvidation.

Vid förordnande om likvidation skall Kungl. Maj:t enligt 3 § andra stycket

utse en eller flera likvidatorer att verkställa likvidationen. Beträffande

denna skall gälla detsamma som om likvidation förordnats av domstol.

Likvidator har rätt till arvode av bolaget med belopp som bestämmes av

Kungl. Maj :t.

Följande paragraf — 4 § — behandlar frågan om tillämpningen av den

allmänna aktiebolagslagens konsolideringsregler på hypoteksaktiebolag. Enligt

71 § aktiebolagslagen skall årlig avsättning till reservfond med minst

tio procent av årsvinsten äga rum, till dess reservfonden uppgår till tjugu

procent av aktiekapitalet. I 72 § aktiebolagslagen har vidare föreskrivits, att

samma årliga avsättning till reservfonden eller till en s. k. skuldregleringsfond

skall fortsätta i bolag med viss relativt stark skuldsättning. För sådana

bolag gäller även vissa restriktioner i rätten att utdela vinst. Hypoteksaktiebolagslagen

innehåller i 4 § en dispensregel, som innebär att Kungl. Maj: t

kan medge hypoteksaktiebolag undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna

i 72 § aktiebolagslagen. Ett uppsamlande av stort eget kapital för

ifrågavarande bolag har nämligen antagits kunna leda till en fördyring av

verksamheten, vilket när denna fullföljer ett allmännyttigt syfte ansetts böra

undvikas. Bolagsordningarna innehåller genomgående särskilda bestämmelser

om begränsning av bolagens upplåningsrätt, och denna form för kontroll

av rörelsens omslutning bedömdes vid lagens tillkomst som i regel mera

ändamålsenlig för de då bestående hypoteksaktiebolagen än aktiebolagslagens

regler. I

I och med lagens 5 § börjar föreskrifterna om det allmännas tillsyn

över hypoteksaktiebolagen. Det första stadgandet innehåller huvudregeln,

varigenom dessa bolag i princip underkastas tillsyn av bankinspektionen.

Härtill är knuten en dispensregel, enligt vilken Kungl. Maj:t, om så

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

från allmän och enskild synpunkt finnes utan olägenhet kunna ske, kan

medge befrielse från tillsyn.

Frågan vilka bolag som borde omfattas av tillsynen bedömdes under lagens

förarbeten på något skiftande sätt. Förespråkare fanns sålunda för i

huvudsak två skilda uppfattningar. Enligt den ena uppfattningen borde

tillsynen vara i princip obligatorisk för alla hypoteksaktiebolag. Enligt den

andra uppfattningen borde tillsynen inskränkas till sådana bolag, som enligt

bolagsordningen har rätt att låna upp medel mot obligationer. I den departementspromemoria,

vari förslag framlades till den nuvarande lagen, påpekades,

att det främsta skälet till att man genom 1898 års lag införde skyldighet

för bolag, som bedrev fastighetsbelåningsrörelse, att söka stadfästelse

av bolagsordning var bolagens rätt att utge obligationer. I promemorian

framhölls emellertid vidare, att hypoteksaktiebolagen i allmänhet drev sådan

verksamhet att tillsyn över dem var motiverad oberoende av om de

skaffade erforderliga medel för sin rörelse genom utgivande av obligationer

eller andra förskrivningar. Departementschefen uttalade i propositionen, att

bolag med obligationsutgivningsrätt visserligen främst åsyftades med den

föreslagna tillsynen, men delade likväl den uppfattning, som kommit till uttryck

i promemorian, och föreslog sålunda principiellt tillsyn för alla hypoteksaktiebolag.

Samtidigt intogs emellertid, såsom nämnts i det föregående,

en dispensregel, som ger Kungl. Maj :t möjlighet att undanta hypoteksaktiebolag

från tillsyn.

De närmare bestämmelserna om den offentliga tillsynen finns i 6—14 §§.

De har utformats på i stort sett samma sätt som motsvarande regler i lagen

den 22 juni 1911 om bankrörelse (230 a o. följ. §§). Dessa regler har utan

större sakliga ändringar överförts till den nu gällande banklagen av år 195ö

(147 o. följ. §§).

Enligt 6 §, vilken närmast motsvarar 147 och 149 §§ i gällande banklag,

skall bankinspektionen övervaka, att hypoteksaktiebolagen i sin verksamhet

ställer sig till efterrättelse tillämpliga lagar och andra författningar

liksom gällande bolagsordningar och föreskrifter som bolagsstämma eller

styrelse meddelat med stöd av lag eller bolagsordning. Inspektionen behöver

emellertid inte övervaka att sådana bestämmelser iakttas, som avser enskild

delägares rättigheter eller skyldigheter i förhållande till bolaget eller till

annan delägare eller som angår ett bolags inre angelägenheter. Även i andra

hänseenden än de nu angivna skall inspektionen, såvitt angår förhållanden

som kan inverka på bolagets säkerhet, följa dess verksamhet med uppmärksamhet.

Om det anses erforderligt, kan inspektionen utse en revisor att tillsammans

med övriga revisorer granska styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper.

Ett stadgande i 7 § ger bankinspektionen befogenhet att förbjuda verkställighet

av styrelse- eller bolagsstämmobeslut, som strider mot lag eller

bolagsordning. Vidare kan inspektionen, om sådant beslut verkställts, förelägga

styrelsen att göra rättelse och att fullgöra sin skyldighet enligt lag

eller bolagsordning. Sådant föreläggande får dock, med visst undantag, inte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt

med straff. Vidare stadgas i 7 § att inspektionen kan meddela erinringar

i fråga om ett bolags verksamhet, även om avvikelse från lag eller bolagsordning

inte skett. Slutligen berättigas inspektionen att meddela närmare

föreskrifter om sättet för förande av räkenskaper, förvaring av värdehandlingar

och inventering av dessa. Reglerna i 7 § motsvaras i allt väsentligt

av bestämmelser i 151 och 153—154 §§ banklagen.

Enligt 8 §, som motsvarar 150 § banklagen, äger inspektionen sammankalla

bolagsstyrelse. Om styrelsen inte efterkommit begäran av inspektionen

om utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, kan inspektionen även

utfärda sådan kallelse. Representant för inspektionen har rätt att närvara

vid bolagsstämma eller vid styrelsesammanträde, som utlysts av inspektionen,

och har även rätt att deltaga i överläggningarna.

Bolagsledningens skyldigheter i fråga om den offentliga tillsynen sammanfattas

i 9 §. Enligt denna åligger det styrelsen att hålla kassa och övriga

tillgångar samt räkenskapshandlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,

att på tider som inspektionen bestämmer upprätta och till inspektionen

insända översikter över bolagets tillgångar och skulder jämte

om villkoren för bolagets in- och utlåning, att även i övrigt meddela

inspektionen alla begärda upplysningar, att till inspektionen insända

de årliga redovisnings- och revisionshandlingarna samt att, där inspektionen

tinner anledning till antagande att bolaget gjort sådan förlust att tio procent

av aktiekapitalet förlorats, på anmodan av inspektionen ofördröj ligen

upprätta bokslut och kalla revisorerna till granskning av detta. Stadgandena

har sin motsvarighet i 152 § banklagen.

I 10 § har upptagits bestämmelser om inspektionens befogenheter vid

likvidation av bolag och om likvidatorernas skyldigheter. Inspektionen äger

törordna ombud att närvara vid likvidatorernas sammanträden och att övervaka

likvidationen. Motsvarande regler för bankaktiebolag finns i 158 §

banklagen.

Inspektionen äger enligt 11 § vid meddelande av föreskrift eller förbud

enligt lagen förelägga vite och fälla till sådant vite. Enligt 157 § banklagen

kan inspektionen i motsvarande fall förelägga bankaktiebolag vite, däremot

inte fälla till vite.

Enligt 12 §, som i banklagen motsvaras av 175 § första stycket, får klagan

över beslut, som inspektionen meddelar på grund av lagen, föras hos

Kungl. Maj :t inom den tid som är stadgad för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut, i förevarande fall tre veckor. Om

Kungl. Maj :t ej annorlunda förordnar, går beslutet dock i verkställighet utan

hinder av förd klagan.

I 13 § stadgas straff med dagsböter eller fängelse för styrelseledamot,

likvidator eller befattningshavare hos bolaget, som uppsåtligen eller av grov

vårdslöshet lämnar vissa oriktiga uppgifter i förhållande till bankinspektionen.

Enligt 14 § tillfaller ådömda böter och viten kronan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet

är varje hypoteksaktiebolag, som står under inspektionens

tillsyn, enligt den avslutande paragrafen i lagen, 15 §, skyldigt att

årligen erlägga visst bidrag. Detta skall enligt samma lagrum bestämmas

till högst två tusendels procent av sammanlagda beloppet av bolagets egna

fonder och skulder vid utgången av det närmast föregående kalenderåret.

Närmare föreskrifter om fastställande och erläggande av bidrag meddelas

enligt 15 § av Kungl. Maj:t. Gällande föreskrifter i detta ämne finns i

kungörelsen den 19 februari 1954 (nr 26) angående vissa hypoteksaktiebolags

bidrag till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionen.

Enligt denna författning skall hypoteksaktiebolag, som står under statlig

tillsyn, årligen i förskott för det löpande året erlägga bidrag till inspektionens

tillsynsverksamhet, motsvarande aderton tiotusendels procent av sammanlagda

beloppet av bolagets egna fonder och skulder vid utgången av nästföregående

kalenderår.

IV. Av lagstiftningen berörda aktiebolag

De aktiebolag, som för närvarande omfattas av lagen om hypoteksaktiebolag,

är till antalet tio. Av dessa har emellertid fyra med stöd av 5 § befriats

från tillsyn.

De sex bolag, som sålunda nu står under tillsyn enligt lagen, är Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag, Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag,

Sparbankernas inteckningsaktiebolag, .Sparbankernas fastighetskreditaktiebolag,

Svenska intecknings garantiaktiebolaget och Svensk fastighetskredit

aktiebolag. Dessa bolag har alla till ändamål att idka fastighetsbelåning på

grundval av i den allmänna rörelsen utgivna obligationer eller andra förskrivningar.

Fyra hypoteksaktiebolag har, som nämnts, genom dispens undantagits

från tillsyn enligt lagen. Dessa bolag är Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa,

Aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa, Skånska brands inteckningsaktiebolag

och Svenska hypotekskreditaktiebolaget. Tomträttskassorna upptager

uteslutande lån mot borgen tecknad av respektive stad. De båda övriga

bolagen vänder sig inte till allmänheten för upptagande av lån.

På senare år har tillkommit ett antal aktiebolag för långfristig kreditgivning

inom skilda områden av näringslivet. Denna kreditgivning sker visserligen

i viss utsträckning mot säkerhet i fast egendom eller tomträtt, men bolagen

har inte enligt sina bolagsordningar till ändamål att idka belåning av

sådan egendom.

Flera av de nu avsedda kreditinstituten har tillkommit under statlig medverkan.

Detta är fallet med Aktiebolaget Industrikredit, Aktiebolaget Företagskredit

och Aktiebolaget Svensk exportkredit. Äldst av dessa bolag är Aktiebolaget

Industrikredit, som tillkom redan år 1934 men omorganiserades år

1960. Delta bolag har enligt sin nuvarande bolagsordning till ändamål dels

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

att medverka vid finansieringen företrädesvis av mindre och medelstora näringsföretag

här i riket genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig

karaktär, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

Aktiebolaget Företagskredit, som tillkommit år 1962,

har samma ändamål som Aktiebolaget Industrikredit men avses i allmänhet

fungera som sekundärlångivare i fall där Aktiebolaget Industrikredit meddelar

primärlån. Aktiebolaget Svensk exportkredit, slutligen, som likaledes

tillkommit år 1962, har till ändamål dels att medverka vid finansieringen avsvensk

export av varor eller tjänster genom utlämnande av lån, dels att genom

egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

De tre nu nämnda aktiebolagen är i huvudsak uppbyggda på samma sätt.

Varje bolag förfogar sålunda över ett aktiekapital, som ägs till hälften avstaten

och till hälften av affärsbankerna. Bolagen får enligt sina bolagsordningar

lämna lån endast mot betryggande säkerhet. I fråga om Aktiebolaget

Industrikredit och Aktiebolaget Företagskredit skall säkerheten utgöras avpanträtt

till fast eller lös egendom eller fordringsrätt jämväl mot annan än

låntagaren. Verksamheten finansieras genom obligationsupplåning och genom

reverslån hos större kapitalplacerare. I bolagsordningarna, som fastställts

av Kungl. Maj:t och inte kan ändras utan Kungl. Maj:ts godkännande,

har intagits bestämmelser om skyldighet för vederbörande bolag att underkasta

sig viss tillsyn av bankinspektionen.

Under år 1962 har även tillkommit Kommunkredit aktiebolag. Detta bolag

har enligt bolagsordningen till ändamål att lämna och förmedla lån dels

till kommuner, kommunalförbund och andra kommunala samfälligheter,

dels mot borgen av sådan samfällighet till juridisk person, vari samfälligheten

äger bestämmande inflytande, samt att upplåna för verksamheten erforderliga

medel. Aktierna i detta bolag ägs av Sparbankernas bank aktiebolag

men torde komma att delvis förvärv-as av Svenska landskommunernas

förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Verksamheten

skall finansieras främst genom obligationsupplåning och upptagande

av reverslån. I bolagsordningen finns bestämmelse om skyldighet för bolaget

att underkasta sig tillsyn av bankinspektionen.

Genom samverkan mellan affärsbankerna tillkom redan år 1953 Svensk

fartvgskredit aktiebolag. Detta bolag har enligt sin bolagsordning till ändamål

att lämna lån mot säkerhet av inteckning i svenskägda maskindrivna

fartyg samt att för anskaffande av medel till sådan långivning upptaga lån

på marknaden. Även detta bolag är — enligt villkor för bankernas tillstånd

att inneha aktier i bolaget — underställt tillsyn av bankinspektionen. V,

V, Bankinspektionens framställning

I utlåtande den 12 februari 1962 över eu framställning av Sparbankernas

bank om medgivande att teckna och äga aktier i Kommunkredit aktiebolag

föreslog bank- och fondinspektionen, numera bankinspektionen, såsom in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr t3 år 1963

17

ledningsvis nämnts att tillämpningsområdet för lagen om hypoteksaktiebolag

skulle utsträckas till att omfatta alla bolag, som i likhet med det ifrågavarande

kreditinstitutet har till ändamål att bedriva lånerörelse och att genom

utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda

förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga medel men som

inte driver bankrörelse. I förslaget åsattes de bolag, som skulle omfattas

av den sålunda utvidgade lagstiftningen, den sammanfattande benämningen

kreditaktiebolag.

Inspektionen, som tillstyrkt det av Sparbankernas bank begärda tillståndet

under förutsättning att bolagsordningen erhöll visst närmare angivet innehåll,

framhöll därvid, att Kommunkredit aktiebolag i likhet med vad som

gäller för vissa andra nybildade kreditinstitut, vilka anskaffar för utlåningsrörelsen

erforderligt kapital genom upplåning hos allmänheten, avsågs skola

stå under tillsyn av inspektionen. Bestämmelse härom hade även upptagits

i förslaget till bolagsordning.

I detta sammanhang framförde inspektionen sitt nyss återgivna förslag

till lagstiftning om kreditaktiebolag. Som motivering härför anförde inspektionen.

Av principiella skäl och då nya liknande bolag är under bildande och ytterligare

andra kan tillkomma, vill inspektionen väcka frågan, om icke den

kontroll, som i dessa fall anses erforderlig från det allmännas sida, borde

regleras genom lagstiftning och med bestämmelserna i 1946 års lag om hypoteksaktiebolag

som förebild. Anledningen till att hypoteksbolagen ställts

under offentlig kontroll har ju varit främst, att de anskaffar för rörelsen

erforderligt kapital just på det sätt som avses för Kommunkredit aktiebolag

och de andra här ovan åsyftade bolagen. Så vitt inspektionen förstår

finns samma behov av kontroll från det allmännas sida i alla de bär angivna

fallen och kontrollen bör lämpligen utövas efter samma linjer.

Inspektionen har vid sitt utlåtande fogat ett av inspektionen utarbetat

förslag till lag om kreditaktiebolag. Den väsentliga skillnaden mellan detta

förslag och den gällande lagen om hypoteksaktiebolag hänför sig till bestämningen

av lagens tillämpningsområde. I fråga om de bolagsrättsliga

reglerna överensstämmer förslaget däremot i sak helt med den nuvarande

lagen. I bestämmelserna om tillsynen föreslås endast mindre ändringar.

Tillämpningsområdet för den föreslagna lagen framgår av 1 §.

Enligt denna skall i fråga om »aktiebolag, som har till ändamål att driva lånerörelse

och att genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna

rörelsen avsedda förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga

medel men i vars verksamhet bankrörelse icke ingår (kreditaktiebolag)»,

gälla vad angående aktiebolag i allmänhet är föreskrivet, i den mån ej

annat följer av övriga bestämmelser i lagen.

Förslagets bolagsrättsliga bestämmelser i 2—4 §§ är likalydande

med motsvarande stadganden i lagen om hypoteksaktiebolag med

det undantaget, att ordet »hypoteksaktiebolag» utbytts mot ordet »kreditaktiebolag».

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Beträffande det allmännas tillsyn innehåller förslaget i 11 §

en bestämmelse om att inspektionen äger förelägga vite vid meddelande av

föreskrift eller förbud enligt lagen. I förhållande till gällande lag om hypoteksaktiebolag

innebär förslaget i denna del att inspektionen inte, såsom

nu, får möjlighet att fälla till vite. Inspektionen hänvisar härvidlag till

157 § i gällande banklag och de överväganden som legat bakom detta stadgande.

1911 års banklag gav tillsynsmyndigheten rätt att utdöma förelagda

viten. Denna befogenhet avskaffades vid tillkomsten av gällande banklag,

närmast på förslag av lagrådet som vid behandling av departementsförslaget

i ämnet (se prop. 1955: 3 s. 318) uttalade att rättssäkerhetsskäl fick anses

tala för att endast domstol borde äga rätt att utdöma förelagda viten.

Den nuvarande 14 § i lagen om hypoteksaktiebolag, enligt vilken utdömda

böter och viten tillfaller kronan, har av inspektionen bedömts som överflödig

och utgår därför enligt förslaget. Under förarbetena till nuvarande

banklag, vilken ej heller upptager någon sådan bestämmelse, framhölls

(prop. 1955: 3 s. 235), att böter och offentligrättsliga viten numera — enligt

lagen den 20 april 1951 med vissa bestämmelser om böter och viten —

utan särskild föreskrift tillfaller kronan, om annat ej är stadgat.

Även i detta avsnitt har ordet »hypoteksaktiebolag» i förekommande fall

utbytts mot ordet »kreditaktiebolag».

14 § i förslaget motsvarar i huvudsak 15 § i nuvarande lag om hypoteksaktiebolag

och reglerar sålunda skyldigheten för kreditaktiebolagen att bidraga

till kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet.

Inspektionen framhåller, att Svensk fartygskredit aktiebolag

och Aktiebolaget Industrikredit enligt särskilda, av Kungl. Maj :t meddelade

föreskrifter bidrager med två tusendels procent av fonder och skulder.

Inspektionen menar, att enhetliga bidragsregler bör gälla för samtliga

kreditaktiebolag som står under tillsyn. Enligt förslag till ny bidragskungörelse,

som inspektionen samtidigt framlägger, bör storleken av bidraget nu

lämpligen generellt bestämmas till två tusendels procent. För att man skall

få viss marginal bör samtidigt, framhåller inspektionen, bidragets maximum

i 14 § av den föreslagna lagen om kreditaktiebolag fastställas till tre tusendels

procent av de egna fonderna och skulderna. I övrigt innebär förslaget

till sistnämnda lagrum i förhållande till 15 § hypoteksaktiebolagslagen endast

den skillnaden, att ordet »hypoteksaktiebolag» även här utbytts mot ordet

»kreditaktiebolag». VI.

VI. Remissyttrandena

Såsom jag inledningsvis nämnt, har bankinspektionens förslag till lagstiftning

om kreditaktiebolag i huvudsak vunnit remissinstansernas bifall.

Försäkringsinspektionen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket,

fullmäktige i riksbanken, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Sparbankernas bank aktiebolag, Jordbrukets bank, Sveriges indu
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

19

striförbund, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Hälsingborgs intecknings

garanti aktiebolag, Sparbankernas inteckningsakiiebolag, Sparbankernas

fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa,

Svensk fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit samt Svensk

fartygskredit aktiebolag har sålunda samtliga tillstyrkt förslaget eller lämnat

detta utan erinran.

I fråga om tillämpningsområdet för den föreslagna lagen har

ett par remissinstanser gjort vissa erinringar.

Sparbanksinspektionen, som inte fann anledning till erinran mot förslaget

i övrigt, anförde sålunda i sitt yttrande i denna del, att den nya lagen

inte enbart givits en vidare tillämpning än den gamla utan samtidigt även,

utan motivering, i visst avseende inskränkts i förhållande till vad som nu

gäller. Sparbanksinspektionen erinrade därvid om att lagen om hypoteksaktiebolag

omfattar alla aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av

fast egendom eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår

(hypoteksaktiebolag), medan den föreslagna nya lagen skulle avse, förutom

andra, endast sådana hypoteksaktiebolag som äger utge obligationer eller

andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

Sparbanksinspektionen fortsatte.

Såvitt sparbanksinspektionen kunnat finna rådde vid tillkomsten av 1946

års lag icke delade meningar därom, att lagen skulle omfatta alla aktiebolag,

som då betecknades som hypoteksaktiebolag. Däremot ifrågasattes från ett

par håll, att den statliga tillsyn som i princip föreslagits skola införas icke

borde avse andra hypoteksaktiebolag än sådana som hade rätt utgiva obligationer.

Denna tanke avvisades emellertid av departementschefen i proposition

1946: 109, där å sidan 26 uttalades: »Det är riktigt, att sådana bolag

främst åsyftas med kontrollen. Behov kan dock uppkomma att införa tillsyn

över hypoteksbolag som icke utgiva obligationer. Jag anser därför övervägande

skäl tala för att godtaga den i promemorian förordade principen,

som upptagits under 5 § i förslaget».

Det inskränkande stadgande som vid sagda tillfälle ifrågasattes skola inflyta

i 5 § i lagen har genom alt nu medtagas i 1 § i föreliggande förslag till

ny lag fått den större uteslutningseffekt, som påpekats ovan. Sparbanksinspektionen

ställer sig mycket tvekande till om det kan vara lämpligt att utan

vidare åstadkomma i varje fall denna längre gående verkan.

Det synes i och för sig vara uppenbart, att den föreslagna lagen icke bör

omfatta alla aktiebolag, som driva lånerörelse. Det torde finnas en del aktiebolag,

t. ex. inom vissa branschorganisationer, som driva en sådan rörelse

av den begränsade omfattning, att rörelsen icke synes vara i behov av

att i lag närmare regleras. Vad beträffar andra låneinstitut i aktiebolags

form än hypoteksaktiebolag och vilkas rörelse icke omfattas av banklagstiftning

synes det därför även enligt sparbanksinspektionens mening vara

lämpligt, att de föras under den föreslagna nya lagens tillämpningsområde

endast i den mån de falla inom den i 1 § förslaget givna definitionen. För

undvikande av den uteslutningseffekt varom ovan ordats torde emellertid

därvid definitionen å kreditaktiebolag i 1 § böra specificeras alt avse dels

alla hypoteksaktiebolag enligt nuvarande definition och dels andra aktiebolag

definierade som i förslaget. Någon ändring av 5 § torde i samband därmed

icke erfordras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i sitt remissyttrande sagt sig i princip

inte ha något att erinra mot att alla bolag av i förslaget angiven art ställs

under tillsyn av bankinspektionen. Enligt fullmäktige kan det emellertid från

andra synpunkter ifrågasättas, om det lagtekniskt sett är lämpligt att sammanföra

skilda slag av kreditinstitut med olika ändamål och lånestruktur i

en gemensam lag. Riksgäldsfullmäktige ifrågasätter även, om förslaget är

möjligt att genomföra utan samtidig ändring av andra författningsbestämmelser,

exempelvis i fråga om placering av livförsäkringsbolags och omyndigas

medel. Riksgäldsfullmäktige antager, att en närmare utredning på området

är erforderlig för att man skall kunna rätt bedöma dessa spörsmål. I

avsaknad av sådan utredning förklarar sig riksgäldsfullmäktige för sin del

inte beredda att för närvarande godtaga ifrågavarande förslag.

Aktiebolaget Volvofinans, som är ett relativt nystartat företag med ändamål

att kreditmässigt stöda företag inom bilförsäljningsbranschen, har i sitt

remissyttrande anfört följande.

De för Volvofinans utlåningsverksamhet erforderliga medlen anskaffas för

närvarande praktiskt taget uteslutande genom bankkrediter. Den föreslagna

lagstiftningen skulle därför bliva tillämplig på Volvofinans verksamhet endast

för det fall att Volvofinans upplånade medel genom utgivande av »obligationer

eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar». Huruvida

så kommer att ske kan nu icke förutsägas. Det synes icke osannolikt

att en viss del av bolagets lånebehov kan komma att täckas genom försäljning

av skuldförbindelser utgivna av Volvofinans. Då denna försäljning av

skuldförbindelser i så fall endast skulle ske till vissa större köpare med tillfälliga

likvidöverskott, anser Volvofinans att dessa skuldförbindelser icke

äro sådana förskrivningar, som avses i lagförslaget. Det relativa fåtal köpare

av skuldförbindelser, som det här kan bli tal om, ha själva möjligheter

att bedöma konsekvenserna av engagemanget och Volvofinans ekonomiska

förhållanden i övrigt.

Volvofinans kan sålunda ej finna att vid ett utgivande av ovannämnda

skuldförbindelser den föreslagna lagstiftningen skulle bliva tillämplig på

Volvofinans, vartill för övrigt något behov icke förefinnes.

Beträffande förslaget att höja maximibeloppet för bidrag till kostnaden

för bankinspektionens tillsynsverksamhet har viss

erinran gjorts av Sveriges jordbrukskasseförbund. Medan förbundet i övrigt

tillstyrker lagförslaget, ifrågasätter förbundet, om det ar nödvändigt att fastställa

bidragsmaximum så högt som till tre tusendels procent av egna fonder

och skulder. Förbundet framhåller, att genom företagens tillväxt möjligheterna

för inspektionen att få täckning för sina kostnader automatiskt ökar.

En maximering till två tusendels procent förefaller därför förbundet tillräcklig.

VII. Lagen om försäkringsrörelse in. in.

Enligt lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse skall — under

benämningen försäkringsfond — i försäkringsbolags balansräkning som

skuld upptagas värdet av bolagets ansvarighet på grund av inträffade försäkringsfall,

löpande försäkringar och, där rörelsen avser livförsäkring, till
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

21

delad återbäring (262 §). Ett belopp motsvarande försäkringsfonden skall,

vad beträffar livförsäkringar, jämlikt 274 § samma lag vid varje tidpunkt

vara redovisat i vissa närmare angivna slag av värdehandlingar, exempelvis

obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats

av staten, eller obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller Svenska bostadskreditkassan.

Bland de i stadgandet uppräknade värdehandlingarna märks även

obligationer utfärdade av »hypoteksaktiebolag, som enligt vad därom är

stadgat står under tillsyn av bank- och fondinspektionen».

I sitt remissyttrande över förslaget till lagstiftning om kreditaktiebolag

framhåller försäkringsinspektionen, vilken inte har någon erinran mot förslaget

som sådant, att, om den föreslagna lagen införes, lagen om försäkringsrörelse

synes böra ändras på det sättet att i 274 § ordet »hypoteksaktiebolag»

utbytes mot ordet »kreditaktiebolag».

Jämlikt 12 § reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning äger fondstyrelse placera de under styrelsens

förvaltning stående medlen i bl. a. obligationer, utfärdade av hypoteksaktiebolag

som står under tillsyn av bankinspektionen. Ett motsvarande stadgande

återfinnes i 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265) angående förvaltningen

av riksförsäkringsverkets fonder. VIII.

VIII. Departementschefen

Sådana aktiebolag som har till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår — de s.k.

hypoteksaktiebolagen — är underkastade särskild reglering genom 1946 års

lag om hypoteksaktiebolag. Denna lag innehåller vissa bolagsrättsliga särbestämmelser

för de berörda bolagen. Sålunda skall bolagsordning för hypoteksaktiebolag

godkännas av Kungl. Maj :t. Även för ändring av bolagsordningen

kräves Kungl. Maj :ts godkännande. Vidare är hypoteksaktiebolag

i princip —- liksom andra kreditinstitut av skilda slag — ställda under

offentlig tillsyn av bankinspektionen. Därmed är förenad skyldighet för bolagen

att bidraga till kostnaderna för inspektionens verksamhet. I övrigt

gäller emellertid i huvudsak den allmänna aktiebolagsrättsliga lagstiftningen

även för hypoteksaktiebolag.

För närvarande finns i landet tio hypoteksaktiebolag, av vilka två — tomträttskassor

i Stockholm och Göteborg — idkar belåning av enbart tomträtt,

medan de övriga idkar belåning av såväl tomträtt som fast egendom. Flertalet

hypoteksaktiebolag finansierar sin utlåningsverksamhet genom upptagande

av obligations- och reverslån på den allmänna marknaden.

På senare år har, delvis under statlig medverkan, tillkommit en rad aktiebolag

för långfristig kreditgivning inom skilda sektorer av näringslivet.

Dessa bolag anskaffar medel för utlåningen genom utgivande av obligationer

eller liknande förskrivningar avsedda för den allmänna rörelsen. De här

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr i3 år 1963

avsedda kreditinstituten är Aktiebolaget Industrikredit, Aktiebolaget Företagskredit

och Aktiebolaget Svensk exportkredit, i vilka staten ingår som

delägare, samt Kommunkredit aktiebolag, i vilket kommunförbunden beslutat

ingå som delägare, och Svensk fartygskredit aktiebolag. Dessa aktiebolag

har inte enligt sin bolagsordning till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt, och de omfattas följaktligen inte av hypoteksaktiebolagslagens

regler.

De nu nämnda nytillkomna aktiebolagen står redan under viss tillsyn av

bankinspektionen på grund av föreskrifter i bolagsordningarna. Dessa regler

om tillsyn är emellertid enligt inspektionens uppfattning inte från

skyddssynpunkt lika tillfredsställande som motsvarande regler i banklagen

eller i lagen om hypoteksaktiebolag. På grund härav och emedan liknande

bolag är under bildande eller senare kan tillkomma har bankinspektionen

föreslagit, att lagen om hypoteksaktiebolag skall ersättas med en lag om

kreditaktiebolag omfattande även sådana bolag som de nu aktuella bolagen

för långfristig kreditgivning.

Bankinspektionens framställning syftar således, i huvudsak, till en ändring

av tillämpningsområdet för den särreglering, som nu finns i lagen om

hypoteksaktiebolag. Däremot innebär förslaget inte någon principiell ändring

av innehållet i denna reglering. Endast i frågor av mera teknisk karaktär

föreligger i detta hänseende skillnader mellan lagen om hypoteksaktiebolag

och förslaget till lag om kreditaktiebolag.

Bankinspektionens förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna.

Jag finner även för min del en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget väl motiverad. I det följande ämnar jag

närmare behandla de ändringar i förhållande till gällande ordning, som en

sådan lagstiftning innebär.

Tillämpningsområdet för lagen om kreditaktiebolag är i bankinspektionens

förslag angivet så, att lagen kommer att omfatta alla aktiebolag

som har till ändamål att driva lånerörelse och att genom utgivande

av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

upplåna för verksamheten erforderliga medel men i vars verksamhet

bankrörelse inte ingår. Sådana aktiebolag benämnes i förslaget kreditaktiebolag.

Den sålunda föreslagna definitionen av kreditaktiebolag innebär, att

gränsen för det allmännas tillsyn enligt denna särlagstiftning kommer att

dragas mellan, å ena sidan, aktiebolag som bär till ändamål att driva såväl

upplåning från allmänheten som utlåning och, å andra sidan, aktiebolag

vilkas verksamhet avses innehålla endast ett av de angivna leden. En sådan

gränsdragning synes mig naturlig och ändamålsenlig. Den torde väl

överensstämma med det allmänna syfte, som legat bakom tillsynsreglerna i

såväl banklagen som lagen om hypoteksaktiebolag och dess föregångare.

Med en efter denna princip avgränsad lagstiftning kommer de inledningsvis

omnämnda nybildade aktiebolag, som ägnar sig åt långfristig kreditgiv
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1963

23

ning, att inrymmas under den här aktuella tillsynslagstiftningen. Principiellt

måste en sådan grund för den redan i viss utsträckning tillämpade kontrollen

över dessa bolag anses mera tillfredsställande än den nuvarande ordningen,

enligt vilken bankinspektionens befogenheter är beroende av föreskrifter

i bolagsordningarna. Vidare nås härigenom saklig överensstämmelse

mellan inspektionens befogenheter i fråga om dessa bolag och inspektionens

kontrollmöjligheter i förhållande till de nuvarande hypoteksaktiebolagen.

En utformning av den aktuella tillsynslagstiftningen i enlighet med det anförda

innebär emellertid även en formell inskränkning av lagstiftningens

tillämpningsområde i förhållande till lagen om hypoteksaktiebolag. Sålunda

kommer de av den gällande lagen omfattade hypoteksaktiebolag, som har

till ändamål att upplåna för verksamheten erforderliga medel på annat sätt

än genom utgivande av obligationer eller andra förskrivningar i den allmänna

rörelsen, att falla utanför den nya lagens tillämpningsområde. Dessa hypoteksaktiebolag

har emellertid med stöd av 5 § i den nuvarande lagen alltid

varit undantagna från tillsyn enligt denna. De erfarenheter, som vunnits

sedan tillkomsten av hypoteksaktiebolagslagen, får sålunda anses visa, att

något behov av särskild tillsyn över dessa bolag inte föreligger. Jag vill även

erinra om att någon allmän kontroll från samhällets sida — utöver den som

äger rum på grund av aktiebolagslagen — hittills inte ansetts erforderlig

vare sig beträffande bolag, som finansierar utlåningsverksamhet på annat

sätt än genom lån från allmänheten, eller beträffande bolag, som för annat

ändamål än utlåning upptager lån mot obligationer eller andra för den allmänna

marknaden avsedda förskrivningar.

Jag vill särskilt framhålla, att den föreslagna lagstiftningen om kreditaktiebolag

blir tillämplig på ett aktiebolag endast under förutsättning att

bolaget har till ändamål att driva sådan utlåningsrörelse och sådan upplåning

som jag nyss angivit. Om ett aktiebolag, utan att detta framgår av

bolagsordningen, faktiskt ägnar sig åt verksamhet av den i lagen beskrivna

karaktären, blir lagen alltså inte tillämplig. Bolaget är då inte heller att

betrakta som kreditaktiebolag. Detta är av betydelse i de sammanhang, där

obligationer eller andra förskrivningar utfärdade av kreditaktiebolag kan

komma att ges en särskild ställning, såsom nu är fallet beträffande hypoteksaktiebolagslagens

obligationer och andra förskrivningar. I åtskilliga fall

har nämligen särskilt värde ansetts kunna tillmätas dessa fordringsbevis

på den grund alt det utfärdande aktiebolaget stått under det allmännas

tillsyn.

I 1 § av den nya lagen bör dennas tillämpningsområde anges i enlighet

med det anförda.

Liksom hittills avses lagstiftningens bolagsrättsliga bestämmelser

föreskriva, att förslag till bolagsordning för nytt aktiebolag skall

godkännas av Kungl. Maj:t innan godkännande av förslaget ges enligt aktiebolagslagen.

För att lagen om kreditaktiebolag skall kunna göras tillämplig

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

även på ett redan registrerat aktiebolag, vars i bolagsordningen angivna ändamål

inte tidigare varit sådant som avses i lagen, bör emellertid denna tillföras

ett nytt stadgande i 2 §. Jag vill sålunda föreslå att vid anmälan till

patent- och registreringsverket om ändring av bolagsordning, varigenom registrerat

aktiebolag får sådant ändamål som anges i 1 §, samma förfarande

bör gälla hos registreringsmyndigheten och hos Kungl. Maj:t som om nybildning

av kreditaktiebolag ägt rum.

Vad härefter angår den tillämnade lagens föreskrifter om det allmännas

tillsyn över kreditaktiebolagen har av bankinspektionen föreslagits

vissa avvikelser från vad som för närvarande gäller. Avvikelserna är

närmast av teknisk art och föranledda av andra lagstiftningsåtgärder, som

vidtagits sedan tillkomsten av den gällande lagen om hypoleksaktiebolag och

som medfört att några föreskrifter i denna blivit föråldrade eller överflödiga.

Detta är fallet med bestämmelsen i 11 § att tillsynsmyndigheten äger

fälla till vite, som förelagts enligt lagen, och bestämmelsen i 14 § att böter

och viten, som ådömes enligt lagen, tillfaller kronan. I gällande banklag av

år 1955 har sålunda — under hänvisning till att rättssäkerhetsskäl talade

för att endast domstol ägde utdöma förelagda viten — motsvarande rätt för

tillsynsmyndigheten att utdöma vite slopats, och enligt en lag av den 20 april

1951 med vissa bestämmelser om böter och viten tillfaller offentligrättsliga

viten numera utan särskild föreskrift kronan där annat ej stadgas. Med hänsyn

härtill vill jag, i likhet med bankinspektionen, föreslå, att här berörda

föreskrifter i gällande lag om hypoteksaktiebolag ej upptages i lagen om kreditaktiebolag.

I fråga om tillsynsreglerna föreslår jag även sådan ändring i 5 § andra

stycket, att därav framgår att ledamot av eller befattningshavare hos bankinspektionen

ej får deltaga i styrelsen av eller vara anställd hos ett kreditaktiebolag,

oavsett om bolaget står under inspektionens tillsyn eller genom

dispens enligt 5 § första stycket undantagits från sådan tillsyn. Ledamot

av eller befattningshavare hos bankinspektionen bör inte heller få vara

aktieägare i kreditaktiebolag. De sålunda föreslagna reglerna överensstämmer

med vad som gäller enligt banklagen.

Vad angår skyldigheten för kreditaktiebolag att bidraga till kostnaden

för bankinspektionens tillsynsverksamhet har inspektionen

föreslagit den ändringen i förhållande till vad som nu gäller, att bidragets

maximum i lagen fastställes till tre i stället för två tusendels procent

av de egna fonderna och skulderna. Med hänsyn till att bidraget för de

bolag, som nu står under bankinspektionens tillsyn, för närvarande utgör två

tusendels procent eller ligger i omedelbar närhet av detta tal samt viss

marginal synes erforderlig för framtiden finner jag inte skäl motsätta mig

den föreslagna ändringen.

I övrigt föreligger — bortsett från vissa mindre ändringar av teknisk natur

i anslutning till gällande banklag — inte anledning att i den nya lagen

göra annan avvikelse från de nuvarande bestämmelserna än som föranle
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

des, dels av att de med lagen avsedda bolagen skall kallas kreditaktiebolag i

stället för hypoteksaktiebolag, dels av att de på bank- och fondinspektionen

ankommande uppgifterna från och med den 1 juli 1962 övertagits av bankinspektionen.

Lagen om kreditaktiebolag bör träda i kraft den 1 juli 1963. Även de före

lagens ikraftträdande bildade aktiebolag, som har det för kreditaktiebolagen

speciella ändamålet, kommer med något undantag att falla under samtliga

bestämmelser i den nya lagen. En viss omformulering av andra stycket

i 2 § av den gällande lagen har emellertid vid överförandet till den nu föreslagna

lagen vidtagits i avsikt att göra bestämmelsen om skyldighet att söka

Kungl. Maj :ts godkännande av ändring i bolagsordning tillämplig även på

äldre kreditaktiebolag. Dessutom har i en övergångsbestämmelse till den nya

lagen föreslagits, att denna skall bli tillämplig även i det fall då sådan ansökan

som avses i 2 § i lagen gjorts före den 1 juli 1963 men godkännande

av stiftelsehandlingar respektive registrering av ändring i bolagsordning ännu

inte skett vid lagens ikraftträdande.

Några författningar vid sidan av lagen om hypoteksaktiebolag innehåller,

såsom jag tidigare antytt, stadganden, vari begreppet hypoteksaktiebolag

förekommer. Främst återfinnes sådana stadganden bland bestämmelser om

olika slags fondbildning. De innebär då i allmänhet, att vissa medel får anbringas

i obligationer utfärdade av hypoteksaktiebolag som står under tillsyn

av bankinspektionen.

I detta sammanhang torde till behandling behöva upptagas tre stadganden

av det slag varom nu är fråga, nämligen 274 § lagen om försäkringsrörelse,

12 § reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning

och 9 § reglementet angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Det förstnämnda stadgandet innehåller bestämmelser om redovisning

i värdehandlingar av det belopp, som i varje försäkringsbolag skall, vad

beträffar livförsäkringar, avsättas för täckande av bolagets ansvarighet på

grund av försäkringsrörelsen. Beloppet får redovisas i bl. a. obligationer, utfärdade

av hypoteksaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen.

Motsvarande bestämmelser med avseende på placeringen av de medel, som

ingår till allmänna pensionsfonden eller i riksförsäkringsverkets fonder, ges

i 12 respektive 9 § av nyssnämnda reglementen.

I enlighet med vad försäkringsinspektionen föreslagit bör i detta sammanhang

ordet hypoteksaktiebolag i 274 § lagen om försäkringsrörelse utbytasmot

ordet kreditaktiebolag. Samma ändring bör vidtagas i de angivna reglementena.

I

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) lag om kreditaktiebolag;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959

(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr

265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Författningsförslagen torde som Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet

för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över de under 1) och 2) nämnda lagförslagen måtte för det i § 87

regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t

Konungen.

Ur protokollet:

Per Eskilsson 1

1 Bilagan har här uteslutits. De vid propositionen fogade författningsförslagen är — bortsett från

vissa mindre jämkningar av mera teknisk art — likalydande med de i bilagan intagna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

27

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1 februari

1963.

Närvarande:

justitieråden Romanus,

Digman,

Nordström,

regeringsrådet Holmgren.

Enligt lagrådet den 21 januari 1963 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12

januari 1963, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen angivna ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till 1) lag om kreditaktiebolag och 2) lag angående ändrad lydelse av

274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Axel Wallén.

t. ,?;''**•: <;»,>* • >; : i ''-T:ryt ’ > ■; i / "?•**> ♦ iFfcUtijy

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 februari

1963.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 1 februari

1963 avgivna utlåtande över de den 12 januari 1963 till lagrådet remitterade

förslagen till

1) lag om kreditaktiebolag; och

2) lag angående ändrad lydelse av 27i § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse.

Föredraganden hemställer att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte efter vissa mindre jämkningar av mera teknisk art, främst

innebärande att begreppet verkställande direktör införes vid sidan av styrelsen

i några av den förstnämnda lagens tillsynsregler, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande. Vidare hemställer föredraganden, att

riksdagen måtte genom samma proposition föreslås antaga de vid statsrådsprotokollet

den 12 januari 1963 fogade förslagen till

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959

(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr

265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630067

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattela a1 i texten
  2. BU 1963:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om kreditaktiebolag, m. m. s. 1 i texten