Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

1963-02-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:48, Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

1

Nr 48

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); given Stockholms slott den 15 februari 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ändrade regler för beskattning av

försäkringsanstalt i vissa fall då utjämningsfond tages i anspråk för återbäring

till försäkringstagarna. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 48 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunal

skattelagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 30 §.

2. Vid beräkning---egen räk
ning.

Avdrag för--- — av brandskada.

Med utjämningsfond---för
säkringsaktiebolags

reservfond.

Den på---livräntor, undan
taget)

.

Nedsättning av försäkringsfond för

egen räkning, av säkerhetsfond samt

av i första stycket omnämnd reservfond

för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

och regleringsfond för

trafikförsäkringsanstalt ävensom

minskning av utjämningsfonderna

skall anses som intäkt. Sker ändring

av bolagsordningen, varigenom anstalten

får rätt att på annat sätt än

ovan sagts disponera vid denna lags

ikraftträdande befintlig utjämningsfond,

för vilken bestämmelser om inskränkt

dispositionsrätt funnits, eller

utjämningsfond, som bildats efter lagens

ikraftträdande, skall fonden anses

härigenom undergå minskning

med hela det belopp, vartill den uppgick

före ändringen.

Utöver vad---till försäkrings
tagare.

1

2. Vid beräkning---egen räk
ning.

Avdrag för---av brandskada.

Med utjämningsfond---för
säkringsaktiebolags

reservfond.

Den på---livräntor, undan
taget).

Nedsättning av försäkringsfond för

egen räkning, av säkerhetsfond samt

av i första stycket omnämnd reservfond

för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

och regleringsfond för

trafikförsäkringsanstalt ävensom

minskning av utjämningsfonderna

skall anses som intäkt. Sker ändring

av bolagsordningen, varigenom anstalten

får rätt att på annat sätt än

ovan sagts disponera en den 1 januari

1929 befintlig utjämningsfond,

för vilken bestämmelser om inskränkt

dispositionsrätt funnits, eller

utjämningsfond, som bildats efter

nämnda dag, skall fonden anses härigenom

undergå minskning med hela

det belopp, vartill den uppgick före

ändringen, dock att vad nu sagts

icke skall gälla om ändringen verkställts

för att anstalt, som driver rörelse

avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring,

för vilken grunder fastställts

jämlikt lagen om försäkringsrörelse,

skall äga taga fonden i anspråk

för återbäring i enlighet med

sagda grunder.

Utöver vad —--till försäkrings
tagare.

1 Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § se 1950: 308.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

i första instans verkställes år 1963.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 februari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

il Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om ändrade regler för

beskattningen av försäkringsanstalt i vissa fall samt anför därvid följande.

Inledning

I anledning av en av försäkringsinspektionen gjord hemställan om översyn

av gällande beskattningsregler för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse

uppdrog jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13

januari 1961 åt kammarrättsrådet Nils G. Lindquist, ordförande, kammarrättsrådet

Per Eklund samt byrådirektören Gösta D. V. Jonsson att verkställa

den av inspektionen förordade utredningen. De sakkunniga har den

28 september 1962 avgivit ett betänkande med förslag till ändrade bestämmelser

angående beskattning av sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse

(stencilerat). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling i

vanlig ordning och förslaget har i huvudsak godtagits av hörda myndigheter

och näringsorganisationer även om erinringar gjorts mot olika detaljer

i detsamma.

Av skäl som jag i det följande närmare skall utveckla anser jag emellertid

att genomförandet av de ändringsförslag som de sakkunniga framlagt i

betänkandet tills vidare bör anstå. Endast i ett speciellt hänseende synes

frågan om ändrade beskattningsregler nu böra upptagas till behandling. Det

gäller det fall att försäkringsanstalt, som driver viss s. k. lång sjuk- och

olycksfallsförsäkringsrörelse ändrar sin bolagsordning för att möjliggöra

för anstalten att taga utjämningsfond eller del därav i anspråk för återbäring

till försäkringstagarna.

Enligt nuvarande bestämmelser skall anstalten i dylikt fall beskattas för

utjämningsfondens hela belopp och alltså inte blott för den del av fonden

som tagits i anspråk. De sakkunniga har framhållit att speciella bestämmelser

för att förhindra uppkomsten av sådana skattekonsekvenser i försäkringsanstalt

med lång sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse snarast bör

införas i komunalskattelagen. Jag delar denna uppfattning och anhåller att

nu få anmäla nämnda fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

5

Gällande bestämmelser

Enligt reglerna i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen

angående överskottsbeskattning av sjuk-, olycksfalls- eller

skadeförsäkringsrörelse gäller att från bruttointäkten avdrag får göras förutom

för driftkostnader som avses i 29 § samma lag även för avsättningar

till vissa fonder. Till dessa fonder hör utjämningsfonden. I fråga om avsättning

till utjämningsfonden är avdragsrätten på visst sätt maximerad. Härom

är dock inte nu fråga.

Med utjämningsfond förstås enligt tredje stycket av nyssnämnda anvisningspunkt

fond, som enligt bolagsordningen får användas endast till att

helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan

disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån den inte

kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel. I fråga om ömsesidigt

försäkringsbolag räknas som utjämningsfond jämväl fond, som

utöver försäkringsfond, premieåterbäringsreserv och säkerhetsfond — funnits

före kommunalskattelagens ikraftträdande och vilkens användning

enligt bolagsordningen inte begränsats till förlusttäckning enligt vad nyss

sagts. Som utjämningsfond skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond

eller försäkringsaktiebolags reservfond.

Gentemot den nyssnämnda avdragsrätten för avsättning till utjämningsfond

står å andra sidan den skatteplikt som uppkommer när fondmedlen

tages i anspråk. Därom stadgas i femte stycket av ifrågavarande anvisningspunkt.

Man skiljer här mellan två olika fall.

Huvudregeln är att som intäkt skall anses utjämningsfondens minskning.

Härvid förutsättes, ehuru det inte uttryckligen utsagts, att utjämningsfonden

använts för förlusttäckning på sätt nyss angivits. Samma regel gäller i

fråga om en gammal utjämningsfond som ett ömsesidigt försäkringsbolag

haft före kommunalskattelagens ikraftträdande och där sådan inskränkning

i fråga om användningen icke varit föreskriven.

Det andra fallet då beskattning av fondmedlen föreskrives är då sådan

ändring av bolagsordningen sker, att försäkringsanstalten får rätt att på

annat sätt än nyss sagts — d. v. s. för annat ändamål än förlusttäckning -—

disponera utjämningsfond. Det kan då vara fråga om en utjämningsfond,

som fanns redan vid kommunalskattelagens ikraftträdande och för vilken

bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits i bolagsordningen, eller

om en utjämningsfond som bildats senare. Om bolagsordningen på detta

sätt ändras skall hela det belopp, vartill fonden uppgått före ändringen, upptagas

som skattepliktig intäkt.

Det är denna senare beskattningsregel som de sakkunniga föreslår skola

ändras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Ma j. ts proposition nr 48 år 1963

De sakkunnigas förslag

De sakkunniga framhåller, att utjämningsfond i företag, som driver lång

sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse, även kan ha karaktär av återbäringsfond

enligt lagen om försäkringsrörelse. Detta följer då av de för ifrågavarande

försäkringsformer fastställda grunderna. Ett dylikt företag kan

därför ha behov av att ändra sin bolagsordning i överensstämmelse med

grunderna så att utjämningsfonden kan användas jämväl för återbäring till

försäkringstagarna.

För att närmare belysa detta har de sakkunniga i betänkandet lämnat en

redogörelse för grundbunden barnolycksfallsförsäkring i skadeförsäkringsanstalt.

De sakkunniga framhåller att detsamma i tillämpliga delar gäller i

fråga om grundbunden reseolycksfallsförsäkring i sådan anstalt. I nämnda

redogörelse anför de sakkunniga följande.

I de för barnolycksfallsförsäkringen stadfästa grunderna av år 1939 stadgades,

att avsättning till utjämningsfond — då benämnd utjämningsreserv

— skulle ske vid varje års slut med minst 0,1 procent av sammanlagda försäkringssumman

för försäkringar i kraft för olycksfall till dess fonden

uppnått 3 procent av nyssnämnda försäkringssumma. Denna utjämningsfond

fick ej användas till annat än att helt eller delvis täcka förlust å dödlighet,

invaliditet eller sjuklighet samt därefter till sådan kvarstående förlust

på rörelsen i dess helhet, som icke kunde täckas av andra till framtida

förfogande avsatta medel.

Först år 1945 stadfästes i grunderna bestämmelser angående vinstfond

och vinstmedel. I vad grunderna berörde återbäring infördes emellertid år

1957 genomgripande förändringar. Enligt övergångsbestämmelserna till de

då ändrade, alltjämt gällande grunderna skulle, förutom uppsamlade vinstmedel

per den 31 december 1949, även den utjämningsfond, som nämnda

dag fanns avsatt för då ikraftvarande försäkringar, betraktas som vinsttond

och således hänföras till anstaltens beskattade medel. Vidare skulle

det för åren 1950—1956 uppkomna överskottet beräknas enligt de nya grunderna.

Detta innebar, att de bokföringsmässiga avsättningarna till utjämningsfond

i barnolycksfallsförsäkringsrörelse enligt äldre grunder i fortsättningen

skulle ingå bland överskottsmedlen enligt de särskilda bokslut,

som ligga till grund för framräkning av skattepliktigt överskott å rörelsen.

Gällande grunder för barnolycksfallsförsäkring föreskriva vidare, att avsättning

till utjämningsfond från och med den 1 januari 1957 ej vidare skall

ske samt att utjämningsfond icke må användas till annat än täckande av

förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån förlusten icke kan täckas av andra

till framtida förfogande avsatta medel. I barnolycksfallsförsäkringsrörelse

skola därför samtliga den 1 januari 1957 innestående överskottsmedel —

med undantag av den del av utjämningsfonden som bildats av medel från

försäkringar, vilka upphört före den 1 januari 1950 — från och med den

1 januari 1957 betraktas som tillhörande återbäringskapitalet. Därmed äro

dessa medel i enlighet med grunderna avsedda för fördelning bland försäkringstagarna,

oavsett om samma medel tidigare avsatts till vinstfond eller

utjämningsfond. I särskilda bokslut, som förts vid sidan av den formella

bokföringen och som uteslutande haft till uppgift att fördela intäkter och

kostnader (inklusive skatter) eller således överskott och underskott mellan

barnolycksfallsförsäkringsrörelse, å ena sidan, och övrig försäkringsrörelse,

ä den andra, ha avsättningarna till utjämningsfond i barnolycksfallsförsäk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

ring ingått i de överskottsmedel, å vilka barnolycksfallsförsäkringsrörelsens

andel av anstaltens totala skatt beräknats. För försäkringstagarna ha avsättningarna

därför karaktär av vinstmedel på samma sätt som avsättningarna

till vinstfonden. _

Ifrågavarande skadeförsäkringsanstalter ha avsatt återbäringskapital enligt

de gällande grunderna för barnolycksfallsförsäkring. Därvid har i vissa

anstalter ansetts riktigast att redovisa återbäringskapitalet med återbäringsfond

och utjämningsfond. Detta leder emellertid förr eller senare till att,

när återbäringsfonden genom tilldelning av återbäring till försäkringstagarna

försvunnit, utjämningsfonden måste tagas i anspråk för återbäring eller

således för annat ändamål än det, för vilket fonden ursprungligen bildats.

Härigenom uppkommer ett motsatsförhållande till tanken bakom KL:s bestämmelser

om utjämningsfondens användning.

I vissa andra skadeförsäkringsanstalter har därför förfarits på annat sätt.

Sålunda ha till återbäringsfonden överförts överskottsmedel från andra

verksamhetsgrenar än barnolycksfallsförsäkring till belopp, motsvarande utjämningsfondens

belopp. Medel motsvarande sistnämnda belopp ha därigenom

avsatts två gånger. Detta leder till att återbäringsfonden blir tillräcklig

för all förekommande återbäring utan att utjämningsfonden behöver tillgripas.

I stället blir sistnämnda fond herrelös så snart beståndet av barnolycksfallsförsäkringar

dött ut.

De sakkunniga anser att särskilda bestämmelser måste införas för den

del av försäkringsanstalts utjämningsfond som belöper å rörelse avseende

lång sjuk- och olycksfallsförsäkring. Dessa bestämmelser bör enligt de sakkunniga

utformas så, att den ifrågavarande delen av utjämningsfonden undantages

från den påföljd, varom i femte stycket punkt 2 av anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen förmäles.

I de remissyttranden som avgivits över betänkandet har några erinringar

inte anförts mot förslaget i denna del.

Departementschefen

Kommunalskattelagens regler för beskattning av försäkringsföretag är

delvis ganska komplicerade och svåra att tillämpa för taxeringsmyndigheterna.

Detta gäller framför allt beskattningen av skadeförsäkringsrörelse.

Därför har, bl. a. från försäkringsinspektionens sida, framförts tanken att

för försäkringsföretagen övergå till någon form av bruttobeskattning. Det

kan erinras om att man för utländska försäkringsanstalter, som här i riket

driver annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse, av praktiska skäl

beräknar den beskattningsbara inkomsten till viss procent av premieinkomsten.

Beträffande livförsäkring här i riket har man för såväl in- som utländska

försäkringsanstalter övergått från nettobeskattning till en räntebeskattningsmetod.

I den skrivelse från försäkringsinspektionen, som föranlett den nu verkställda

utredningen, framhöll inspektionen att man kunde tänka sig en övergång

till en bruttobeskattningsmetod som en alternativ lösning av problemen.

Emellertid ansågs vid detta tillfälle att det borde ankomma på allmänna

skatteberedningcn att undersöka möjligheterna för en dylik reform.

De förslag de sakkunniga nu framlagt innebär bl. a. en anpassning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 48 år 1963

beskattningsreglerna till de särskilda redovisningsregler, som gäller för försäkringsföretagen

på grund av lagen om försäkringsrörelse. En sådan anpassning

blir nödvändig om man alltjämt skall tillämpa en nettobeskattningsmetod.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag kräver emellertid

omfattande och delvis komplicerade författningsbestämmelser. Innan förslaget

genomföres synes det därför angeläget att pröva om man inte för försäkringsföretagens

del kan övergå till en enklare beskattningsform.

De ändringar de sakkunniga föreslagit kan — frånsett den detaljbestämmelse

som berörts i det föregående — utan större olägenheter anstå en kortare

tid. Detta innebär å andra sidan inte, att en ändrad lagstiftning lämpligen

bör anstå i avvaktan på att allmänna skatteberedningens utredningsarbete

ytterligare fortskridit eller avslutats. Det måste nämligen anses i någon

mån ovisst, huruvida det kan anses ligga i skatteberedningens uppdrag att

ingå på en prövning av den mångfald av specialregler, vilka nu gäller i särskilda

hänseenden såsom exempelvis beträffande försäkringsbeskattningen.

Frågan om en reformering av denna beskattning synes utan olägenhet kunna

hänskjutas till en specialutredning. Hur än beskattningsreglerna för företagen

i en framtid kan komma att utformas, torde särskilda regler för försäkringsföretagen

ändock bli erforderliga.

Jag har därför för avsikt att låta frågan om förenkling av beskattningsreglerna

för försäkringsföretagen bli föremål för en särskild utredning, som

bör bedrivas skyndsamt. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör

någon ändring av nu gällande beskattningsregler i princip inte genomföras.

För att möjliggöra för försäkringsföretag, som driver lång sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse,

att utan skattekonsekvenser ändra sin bolagsordning

för att kunna taga utjämningsfonden i anspråk för återbäring till försäkringstagare

i enlighet med de för rörelsen stadfästa grunderna bör dock en

ändring göras i punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen.

Bestämmelsen torde kunna göras tillämplig redan vid innevarande års taxering.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630283

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattela a1 i texten
  2. BevU 1963:28 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen den 28 sept s. 1 i texten