Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

1963-02-15 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:56, Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

1

Nr 56

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;

given Stockholms slott den 15 februari 1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att erhålla en för riket enhetlig valorganisation föreslås i propositionen,

att den gällande organisationen med en valnämnd för varje valdistrikt

på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en enda valnämnd

för varje kommun samt att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas

befattning med andrakammarvalen och kommunalvalen övertages

av valnämnder. Enligt förslaget skall sålunda i varje kommun —- vare sig

fråga är om landskommun, köping eller stad — de allmänna valen förberedas

och ledas av en valnämnd, gemensam för hela kommunen. Sådan

valnämnd föreslås i propositionen erhålla samma sammansättning

som den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden. Är kommun

indelad i flera valdistrikt, skall enligt förslaget kommunens valnämnd

för varje valdistrikt utse erforderligt antal personer att såsom valnämndens

deputerade vara valförrättare i distriktet. För Stockholms del överensstämmer

den föreslagna valorganisationen med den som för närvarande är föreskriven

för denna stad. I propositionen föreslås tillika, att länsstyrelse skall

för såväl landsbygd som städer vara sammanräkningsmyndighet vid samtliga

allmänna val. Vidare förordas, att preliminär röstsammanräkning blir

obligatorisk vid samtliga kommunalval. 1

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att 90 och 90 a §§ lagen den 26 november 1920

om val till riksdagen skola upphöra att gälla, dels ock att 1, 32, 33, 35, 39, 40,

42, 43, 45, 46, 50, 53, 55 a, 57, 58, 91, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

För valen till första kammaren indelas

riket i nitton valkretsar nämligen:
1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands

län.

4. Östergötlands län med Norrköpings

stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra

landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstads

län.

9. Malmöhus län med Malmö stad

och Hälsingborgs stad.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län med Gävle stad.

18. Västernorrlands län och Jämtlands

län.

19. Västerbottens län och Norrbottens

län. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

För valen till första kammaren indelas

riket i nitton valkretsar nämligen:
1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands

län.

4. Östergötlands län med Norrköpings

stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra

landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstads

län.

9. Malmöhus län med Malmö stad.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län.

18. Västernorrlands län och Jämtlands

län.

19. Västerbottens län och Norrbottens

län.

1 Senaste lydelse av 32 §, se SFS 1930:180, av 35 §, se SFS 1931:185, av 90 §, se SFS 1932: 271,

av 91 §, se SFS 1940: 271, av 45 §, se SFS 1942:175, av 42 § och 46 §, se SFS 1946: 329, av 39 §, se

SFS 1946: 498, av 40 §, se SFS 1947: 202, av 90 a §, se SFS 1953:294, av 33 §, se SFS 1953: 757,

samt av 55 a §, 57 §, 58 §, 95 § och 96 §, se SFS 1962: 71.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma

eller i stad magistrat

och stadsfullmäktige. Skall kommun

på landet delas, må delar av samma

by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare

Konungens befallningshavande berättigad

och i fall, varom stadgas i

31 § 6 mom., pliktig att om indelning

i valdistrikt eller ändring i redan

skedd indelning förordna, sedan på

landet kommunalstämma och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att i

ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare Konungens

befallningshavande pliktig att i den

ordning nyss sagts förordna även

för det fall, att så erfordras, då kommun,

efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt

skall av Konungens befallningshavande

omedelbart kungöras och,

där det icke på anförda besvär undanröjts,

träda i tillämpning, på landet

beträffande val, som förrättas enligt

den under nästpåfoljande år upprättade

röstlängden, och i stad å tid,

som i beslutet skall angivas.

2. Över beslut,----

§•

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga. Ej

må framställning bifallas med mindre

yttrande inhämtats från kommunalfullmäktige

eller i stad stadsfullmäktige.

Skall kommun på landet

delas, må delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare

Konungens befallningshavande berättigad

och i fall, varom stadgas i 31 §

6 mom., pliktig att om indelning i

valdistrikt eller ändring i redan skedd

indelning förordna, sedan på landet

kommunalfullmäktige och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att i

ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare Konungens

befallningshavande pliktig att i den

ordning nyss sagts förordna även för

det fall, att så erfordras, då kommun,

efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt

skall av Konungens befallningshavande

omedelbart kungöras

och, där det icke på anförda besvär

undanröjts, träda i tillämpning å tid,

som i beslutet skall angivas.

om kommunalstyrelse.

33

För varje viddistrikt å landet skall

finnas en valnämnd av fem inom distriktet

boende personer, vilka utses

för fyra år. Ordförande i denna

nämnd jämte suppleant för honom

förordnas av Konungens befallnings
-

§•

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för fyra

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

havande före utgången av året näst

efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter

väljas under nyssnämnda år

å tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställas. Utses ny

valnämnd under annat år än nu sagts,

skall valet avse allenast den tid, som

återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

ordförande att ofördröj ligen om valet

underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa

en var av de valda ledamöterna och

suppleanterna i valnämnden ett utdrag

av protokollet, i vad dem rörer.

Om de personers namn och bostad,

som blivit till ordförande och suppleant

för honom utsedda, låter Konungens

befallningshavande i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

35

Av kommunalstämma lämnat uppdrag

att vara ledamot eller suppleant

i valnämnd må ej annan avsäga sig

än ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att uppdraget

fullgöra; den, som uppnått sextio

års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver

hinder, som av stämman godkännes.

(Föreslagen lydelse)

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämnda

år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest anställas. Utses

ny valnämnd under annat år än

nu sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröj ligen om valet

underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa en var

av de valda ledamöterna och suppleanterna

i valnämnden ett utdrag av

protokollet, i vad dem rörer. Om de

personers namn och bostad, som blivit

till ordförande och suppleant för

honom utsedda, låter Konungens befallningshavande

i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

§•

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i valnämnd

må ej annan avsäga sig än

ämbets- eller tjänsteman, som av sin

befattning är hindrad att uppdraget

fullgöra; den, som uppnått sextio års

ålder; samt den, vilken eljest uppgiver

hinder, som av fullmäktige godkännes.

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd Senast den 30 juni skall röstlängd

vara avsänd eller avlämnad för landet vara avsänd eller avlämnad till ordtill

ordföranden i valnämnden och föranden i valnämnden.

i stad till magistraten.

Envar, som -------avskrift därav.

40 §.

Från och-------för granskning.

Där å —------valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallningshavande

att senast den 30 juni kungöra,

på sätt i 41 § sägs, tid och ställe

för framläggandet av röstlängd. Å valnämndens

ordförande eller magistraten

ankommer att ofördröj ligen till

Det åligger Konungens befallningshavande

att senast den 30 juni kungöra,

på sätt i 41 § sägs, tid och ställe

för framläggandet av röstlängd. Å

valnämndens ordförande ankommer

att ofördröj ligen till envar i röstläng
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ar 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

envar i röstlängden upptagen person,

som däri icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med allmänna posten

sända underrättelse med angivande

av den eller de omständigheter, på

grund varav han från rösträtt uteslutits.

Till dem, vilka sakna stadigt

hemvist, vare dock ej nödigt att sända

underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vilken

anmärkning mot röstlängd för

att upptagas till prövning bör, jämlikt

42 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande eller magistraten

inlämnad, samt tid och ställe för

prövning enligt 45 § av sålunda gjorda

anmärkningar.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa,

ingiva till valnämndens ordförande

eller magistraten sist den 18

juli.

Närmare föreskrifter-----

43

Har någon i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad,

skall härom till denne av valnämndens

ordförande eller magistraten

ofördröj ligen med allmänna posten

sändas underrättelse med angivande

av dagen för anmärkningens prövning.

Sådan underrättelse skall avfattas

enligt av Konungen fastställt

formulär.

45

Den 25 juli eller, om söndag då infaller,

nästa dag sammanträder på

landet för varje valdistrikt valnämnden

för prövning av de mot röstlängden

framställda anmärkningarna.

den upptagen person, som däri icke

antecknats såsom röstberättigad, härom

med allmänna posten sända underrättelse

med angivande av den

eller de omständigheter, på grund

varav han från rösträtt uteslutits.

Till dem, vilka sakna stadigt hemvist,

vare dock ej nödigt att sända

underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vilken

anmärkning mot röstlängd för

att upptagas till prövning bör, jämlikt

42 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande inlämnad, samt

tid och ställe för prövning enligt 45 §

av sålunda gjorda anmärkningar.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill

åberopa, ingiva till valnämndens ordförande

sist den 18 juli.

--av Konungen.

§•

Har någon i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall

härom till denne av valnämndens

ordförande ofördröjligen med allmänna

posten sändas underrättelse med

angivande av dagen för anmärkningens

prövning. Sådan underrättelse

skall avfattas enligt av Konungen

fastställt formulär.

§•

Den 25 juli eller, om söndag då

infaller, nästa dag sammanträder

valnämnden för prövning av de mot

röstlängden framställda anmärkningarna.

Sammanträdet skall bör
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Samma lag vare i stad för magistra- ja klockan sju eftermiddagen, och

ten, dock att sammanträde, som skul- vare förhandlingarna offentliga.

le hållas å måndag, i stället äger rum

nästa dag. Sammanträdet skall börja

klockan sju eftermiddagen, och

vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle Sedan vid sammanträdet tillfälle

lämnats till bemötande av gjorda an- lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot märkningar med rätt för den, mot

vilkens rösträtt anmärkning blivit vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 42 § framställd, att åberopa enligt 42 § framställd, att åberopa

jämväl omständigheter, som inträf- jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 18 juli, skall valnämn- fat efter den 18 juli, skall valnämnden

eller magistraten över varje i be- den över varje i behörig tid framhörig

tid framställd anmärkning ställd anmärkning omedelbart eller

omedelbart eller senast dagen efter senast dagen efter slutad förhand
-

slutad förhandling avkunna beslut,

som, med angivande i korthet av skä
-

ling avkunna beslut, som, med angivande

i korthet av skälen därför,

len därför, tecknas å den prövade tecknas å den prövade anmärkningsanmärkningsskriften.

skriften.

I röstlängden---------beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, un- Röstlängden, sålunda rättad, underskrives

av valnämnden eller ma- derskrives av valnämnden. Har angistraten.

Har anmärkning mot röst- märkning mot röstlängden ej inom

längden ej inom behörig tid fram- behörig tid framställts, varde intyg

ställts, varde intyg därom av val- därom av valnämndens ordförande

nämndens ordförande eller magistra- tecknat å längden.

ten tecknat å längden.

46

1. Vill någon klaga över beslut,

som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande eller

magistraten genast eller sist å tredje

dagen från den dag, då beslutet avkunnades,

och ingive sina besvär till

Konungens befallningshavande sist

å tionde dagen från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande

eller magistraten att, då anmälan

om besvär sker, därom göra anteckning

vid beslutet å anmärkningsskriften

samt att, sedan den för anmälan

bestämda tid utlupit, ofördröj

ligen insända till Konungens befallningshavande

utdrag av röstlängden

i de delar, som angå besvär, varom

anmälan skett, ävensom handlingarna

rörande dessa besvär.

2. Avse besvären------

§•

1. Vill någon klaga över beslut,

som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande genast

eller sist å tredje dagen från

den dag, då beslutet avkunnades, och

ingive sina besvär till Konungens befallningshavande

sist å tionde dagen

från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande

att, då anmälan om besvär sker,

därom göra anteckning vid beslutet

å anmärkningsskriften samt att, sedan

den för anmälan bestämda tid

utlupit, ofördröj ligen insända till Konungens

befallningshavande utdrag

av röstlängden i de delar, som angå

besvär, varom anmälan skett, ävensom

handlingarna rörande dessa besvär.

för delgivningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

50 §.

Då inkommet besvärsmål är i skick

att kunna avgöras, teckne Konungens

befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och återsände

handlingarna till valnämndens ordförande

eller magistraten. De rättelser,

som av Konungens befallningshavandes

beslut föranledas, skola av

ordföranden eller magistraten i röstlängden

införas.

Éj må-------part återställas.

Då inkommet besvärsmål är i skick

att kunna avgöras, teckne Konungens

befallningshavande å besvärshandlingarna

sitt beslut och återsände

handlingarna till valnämndens

ordförande. De rättelser, som av Konungens

befallningshavandes beslut

föranledas, skola av ordföranden införas

i röstlängden.

53 §.

Ej må vid klagan över beslut i fråga

om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden

eller magistraten varit i

laga ordning företedda.

Ej må vid klagan över beslut i

fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos

valnämnden varit i laga ordning företedda.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kammaren

skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes förordnar,

för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen person

genom valnämndens eller magistratens

försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för valet

samt den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den

röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola

Då annat--- ■—----erhålla

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller magistraten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprättande

av röstkort hinder, som icke omedelbart

kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hindrets

art ofördröj ligen översändas till

honom.

Då val i hela riket till andra kammaren

skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes förordnar,

för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen

person genom valnämndens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller titel,

det valdistrikt den röstberättigade

tillhör, dagen för valet samt den

Konungens befallningshavande, som

skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den röstberättigade

tillhör.

de röstberättigade.

röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden. Vid framställningen

skall uppgivas den röstberättigades

fullständiga namn och

födelsctid samt hemvist i den ort,

där han är uppförd i röstlängd. Där

så begäres skall röstkortet med posten

tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan delgivas

sökanden, skall meddelande

med angivande av hindrets art ofördröjligen

översändas till honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstkort må------till efterrättelse.

Närmare föreskrifter------av Konungen.

57 §.

1. Val förrättas på landet inför val- 1. Val förrättas inför valnämnden

nämnden samt i stad, som utgör ett eller, om i kommun åro flera valdivaldistrikt,

inför magistraten och i strikt, inför valnämndens deputeraannan

stad inför magistratens de- de, varom i 91 § sägs.

puterade, varom i 91 § sägs.

Om rätt ----------i 70—75 §§.

2. Valet äger-------— inom vallokalen.

Det åligger-------avbryta förrättningen.

I vallokal----------omförmälda lista.

Valet skall------

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten förordna,

med iakttagande att tillträde

till valet skall finnas minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter

klockan fem eftermiddagen och

i stad minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen.

58 §.

gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall finnas

minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

91

Äro i stad flera valdistrikt, skall

magistraten eller i stad utan magistrat

valnämnden för varje valdistrikt

utse tre eller flera personer

att såsom magistratens eller valnämndens

deputerade vara valförrättare

i distriktet. Av dessa förer den

främste ordet. Protokollet över valförrättningen

föres av den magistraten

eller valnämnden därtill utsett.

§• _

Äro i kommun flera valdistrikt,

skall valnämnden för varje valdistrikt

utse tre eller flera personer

att såsom valnämndens deputerade

vara valförrättare i distriktet. Valnämnden

förordnar en av dem att föra

ordet. Protokollet över valförrättningen

föres av den valnämnden därtill

utsett.

95

Valnämnden eller magistraten åligger

ombesörja, att de anordningar,

som avses i 60 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger valnämndens

ordförande eller magistrat

samt för blanketter till röstkort, skall

gäldas av kommunerna, vilka jäm
-

§•

Valnämnden åligger ombesörja, att

de anordningar, som avses i 60 §, ordentligen

verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, samt för blanketter

till röstkort skall gäldas av

kommunerna, vilka jämväl hava att

tillhandahålla lämpliga vallokaler.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

väl hava att tillhandahålla lämpliga

vallokaler.

Röstmottagare å------uppdragets fullgörande.

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas valnämnden

eller magistraten ävensom

röstmottagare. I 63 § omförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som avses

i 73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i

riksdagen representerat politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å postanstalt

samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg,

där röstmottagning äger rum.

Det åligger — -— -—• ------

Blanketter till valsedlar ävensom

sådana ytterkuvert och omslag, som

avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas

valnämnden eller magistraten.

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas valnämnden

ävensom röstmottagare. I

63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert

som avses i 73 § skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga hos

valnämnden ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

valnämnden uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

— — 73 §§ sägs.

Blanketter till valsedlar ävensom

sådana ytterkuvert och omslag, som

avses i 68 § 3 mom., skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas

valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Valnämnd för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under

år 1963 utses med tillämpning av nya lagens bestämmelser.

Uppdrag såsom ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket

meddelats med stöd av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall

upphöra vid nya lagens ikraftträdande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 33 § 3 mom. och 63 § kommunala vallagen

den 6 juni 1930 skola upphöra att gälla, dels ock att 3 § 4 mom., 5 §, 9 §, 19 §

1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 §, 34 §, 42 §, 43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom.,

49 § 2 mom., 51 §, 56 §, 59 § och 60 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

3

4 mom. Beslut om distriktsindelning

enligt lagen om val till riksdagen

skall, där det icke på anförda

besvär undanröjts, träda i tillämpning

på landet beträffande kommunalval,

som förrättas enligt den under

nästföljande år upprättade röstlängden,

och i stad å tid, som angives

i beslutet.

5

Kommunalval förrättas för varje

valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som enligt lagen om val till

riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för distriktet,

samt i stad inför magistraten

eller sådana dess deputerade,

som avses i nämnda lag.

Har länsstyrelse meddelat förordnande,

som avses i 3 § 2 mom., skall

val av municipalfullmäktige förrättas

inför valnämnden i vart och ett av de

valdistrikt vid val till riksdagens andra

kammare, vilka helt eller delvis

ingå i municipalsamhållet. Eljest

skall i municipalsamhålle, som ej

helt sammanfaller med ett eller flera

1 Senaste lydelse av 22 § 2 mom., 34 § och 43 §, se SFS 1942:177, av 9 §, so SFS 1946: 491, av

63 §, se SFS 1953: 295, av 5 § och 22 § 1 mom., se SFS 1953: 756, av 48 § 1 mom., se SFS 1959: 60,

av 19 § 2 mom., 51 § och 56 §, se SFS 1961: 606, samt av 19 § 1 mom., 20 § 3 mom., 44 § 5 mom.,

59 i och 60 §, se SFS 1962: 72.

(Föreslagen lydelse)

§•

4 mom. Beslut om distriktsindelning

enligt lagen om val till riksdagen

skall, där det icke på anförda

besvär undanröjts, träda i tillämpning

å tid, som angives i beslutet.

§•

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för kommunen,

eller, om i kommunen äro flera

valdistrikt, inför deputerade, som

valnämnden utser. Beträffande deputerade

som nu sagts äger 91 § lagen

om val till riksdagen motsvarande

tillämpning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valdistrikt vid val till andra kammaren,

val av municipalfullmäktige

förrättas inför valnämnden i det distrikt

vid val till andra kammaren,

varav municipalsamhället utgör del,

eller, där samhället ingår i flera sådana

distrikt, inför valnämnden i

det distrikt, som länsstyrelsen bestämmer.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige

ej helt sammanfaller

med valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige

förrättas inför valnämnden

i det distrikt vid val till andra

kammaren, varav det kyrkliga valdistriktet

utgör del. Meddelar länsstyrelse

beträffande valdistrikt på landet

förordnande, som avses i 3 § 3

mom., skall länsstyrelsen tillika förordna,

inför vilken valnämnd val av

kyrkofullmäktige i det sålunda bildade

distriktet skall förrättas.

Meddelar länsstyrelse vid val av

kyrkofullmäktige förordnande, som

avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen

tillika, om det därigenom bildade

valdistriktet kommer att omfatta delar

av flera kommuner, förordna, inför

vilken valnämnd eller valnämnds

deputerade val av kyrkofullmäktige

i det sålunda bildade distriktet skall

förrättas.

9

Senast den 30 juni skall röstlängden

vara upprättad och avsänd eller

avlämnad på landet till valnämndens

ordförande och i stad till magistraten.

Envar äger —------— —

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse

därom, om underrättelse till person,

som i längden upptagits såsom icke

röstberättigad, om framställande av

anmärkning mot längden och om underrättelse

till den, mot vilkens rösträtt

anmärkning framställts, om

prövning av sådan anmärkning samt

om längdens justering ävensom om

klagan över valnämndens eller magistratens

beslut skall äga motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd,

som avses i detta kapitel.

§•

Senast den 30 juni skall röstlängden

vara upprättad och avsänd eller

avlämnad till valnämndens ordförande.

—- — avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse

därom, om underrättelse till person,

som i längden upptagits såsom icke

röstberättigad, om framställande av

anmärkning mot längden och om underrättelse

till den, mot vilkens rösträtt

anmärkning framställts, om

prövning av sådan anmärkning samt

om längdens justering ävensom om

klagan över valnämndens beslut skall

äga motsvarande tillämpning beträffande

röstlängd, som avses i detta kapitel.

19 §.

1 mom. Då kommunalval skall för- 1 mom. Då kommunalval skall förrättas,

skall, i den mån icke Konung- rättas, skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för envar i en annorledes förordnar, för envar i

röstlängden som röstberättigad vid röstlängden som röstberättigad vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

valet upptagen person genom valnämndens

eller magistratens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller titel,

det valdistrikt den röstberättiga-,

de tillhör, dagen för valet samt den

myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den

röstberättigade tillhör. Röstkort må

upprättas gemensamt för flera kommunalval.

Är väljaren icke röstberättigad

vid samtliga valen, skall förhållandet

tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola —■ ------

Upprättande och

2 mom. Har röstkort

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller magistraten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres, skall röstkortet

med posten tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande

av röstkort hinder, som icke omedelbart

kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hindrets

art ofördröj ligen översändas till

honom.

Röstkort må--------

valet upptagen person genom valnämndens

försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för valet

samt den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkning för

den valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort må upprättas gemensamt

för flera kommunalval. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga

valen, skall förhållandet tydligt

angivas å kortet.

de röstberättigade,

vid valet,

erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden. Vid framställningen

skall uppgivas den röstberättigades

fullständiga namn och

födelsetid samt hemvist i den ort,

där han är uppförd i röstlängd. Där

så begäres, skall röstkortet med posten

tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan delgivas

sökanden, skall meddelande

med angivande av hindrets art ofördröjligen

översändas till honom.

- —- före valdagen.

20

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande.

I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—d).

§•

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall valnämndens ordförande

sist trettioförsta dagen före valdagen

utfärda kungörelse i den för kyrkostämma

föreskrivna ordningen. I

kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—d).

22

1 mom. Val skall -—----— — — —

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas i stad av magistraten

och på landet av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal och

valtider vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall underrättelse medde
-

§•

— gudstjänsten pågår.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal och

valtider vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall underrättelse meddelas

länsstyrelsen före juli månads ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

las länsstyrelsen före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å

samma dag och inför samma valförrättare,

skola valen förrättas i samband,

så att tillfälle beredes väljare,

som äger utöva rösträtt vid flera val,

att samtidigt avgiva sina röster. Om

sammanräkning av de vid de särskilda

valen avgivna rösterna skall verkställas

av olika myndigheter, skall

särskilt exemplar av röstlängden användas

vid varje val. Förrättas samtidigt

flera än två val, skola dock i

ett och samma exemplar införas anteckningar

om utövad rösträtt vid de

val, för vilka sammanräkning skall

verkställas av samma myndighet.

(Föreslagen lydelse)

gång det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å

samma dag och inför samma valförrättare,

skola valen förrättas i samband,

så att tillfälle beredes väljare,

som äger utöva rösträtt vid flera val,

att samtidigt avgiva sina röster.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige

så ock vid val av

stadsfullmäktige för stad, som ej deltager

i landsting, ävensom vid val av

kyrkofullmäktige för församling,

som består av enbart landsbygd eller

av landsbygd och stad förfares, sedan

i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder

vidtagits, på följande sätt.

a) Valkuverten öppnas--

b) Befinnes därvid--

Förekommer anledning

c)

d)

e)

f)

g)

h)

Sedan

åtgärder

jande sätt

innehållet uttages

dessas antal.

- — — dessas antal.

i 33 § 2 mom. föreskrivna

vidtagits, förfares på föl
-

De valsedlar,---samt antal.

De omslag, — — — å protokollet.

I protokollet---sedlar inlagts.

Förrättningen bör — — — äro obrutna.

Sedan de i a)-—f) föreskrivna

åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen.

Skall röstsammanräkningen verkställas

av annan än valförrättaren,

åligger det denne att ofördröj ligen till

den myndighet, som har att verkställa

sammanräkningen, insända dels de

förseglade omslag, som avses i detta

moment, dels valprotokollet, dels ock

röstlängden. Sker insändandet med

posten, skall försändelsen anordnas

som värdepost. Då sådant insändande

h) Sedan de i a)—f) föreskrivna

åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen.

Valförrättaren skall därefter ofördröj

ligen till den myndighet, som har

att verkställa sammanräkningen, insända

dels de förseglade omslag, som

avses i denna paragraf, dels valprotokollet,

dels ock röstlängden. Sker

insändandet med posten, skall försändelsen

anordnas som värdepost.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ej skall äga rum, skola omslagen jämte

protokollet läggas i säkert förvar.

2 mom. Vid val av stadsfullmäktige

för stad, som deltager i landsting,

samt vid val av kyrkofullmäktige för

stadsförsamling äger magistraten besluta,

att de i 1 mom. omförmälda

åtgärderna skola vidtagas.

42

Sammanräkning av de vid kommunalval

avgivna rösterna verkställes

vid val av landstingsmän

för valkrets, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och stad,

av länsstyrelsen;

för stad, som bildar egen valkrets,

av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten

i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmåktige av länsstyrelsen;
vid

val av stadsfullmäktige av

magistraten; samt

vid val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och

stad, av länsstyrelsen, och

för stadsförsamling av magistraten.

43

Sammanräkning verkställes vid offentlig

förrättning, som ej må påbörjas

förrän å åttonde dagen efter

valdagen. Där sammanräkning verkställes

av magistrat, skall den påbörjas

senast å femtonde dagen efter valdagen

samt i annat fall ske så snart

omständigheterna medgiva det. Där

magistrat har att verkställa sammanräkning

för flera samtidigt förrättade

val, må dock sammanräkning, som

icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas

så snart omständigheterna

medgiva det.

Dår sammanräkning verkställes av

länsstyrelse, skall om förrättningen

utfärdas kungörelse med uppgift i förekommande

fall å den ordningsföljd,

§•

Sammanräkning av de vid kommunalval

avgivna rösterna verkställes

av länsstyrelsen.

§•

Sammanräkning verkställes vid offentlig

förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan, dock icke förrän

å åttonde dagen efter valdagen.

Om förrättningen utfärdas kungörelse

med uppgift i förekommande

fall å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,

därest hinder icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

15

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vari sammanräkningen, därest hinder

icke möter, kommer att företagas för

olika val. Sådan kungörelse skall senast

sex dagar före förrättningens

början införas i en eller flera av ortens

mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av

magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen

sist dagen därförut

kungöras i en eller flera av ortens

mest spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som

har att verkställa sammanräkningen,

att i god tid före förrättningen tillse,

att valprotokoll, röstlängd och omslag,

som avses i 33 § 3 mom. eller

34 § 1 mom., inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Myndigheten verkställer

även förberedande granskning

av nämnda handlingar. Befinnas dessa

därvid icke vara i behörigt skick,

införskaffar myndigheten, där så prövas

nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

44

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses

i 34 § 1 mom. ägt rum, de från

valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 43 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning. Hava

avgivna valsedlar icke förvarats

på föreskrivet sätt, skola de förklaras

ogilla, såframt ej skälig anledning

förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med

valsedlarna.

möter, kommer att företagas för olika

val. Sådan kungörelse skall senast sex

dagar före förrättningens början införas

i en eller flera av ortens mest

spridda tidningar.

Det åligger länsstyrelsen att i god

tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som

avses i 34 §, inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Länsstyrelsen

verkställer även förberedande granskning

av nämnda handlingar. Befinnas

dessa därvid icke vara i behörigt

skick, införskaffar länsstyrelsen, där

så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

§•

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter länsstyrelsen

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, vartill

valsedlarna och protokollen, med

hänsyn jämväl till enligt 43 § sista

stycket inhämtade upplysningar, må

giva anledning. Hava avgivna valsedlar

icke förvarats på föreskrivet sätt,

skola de förklaras ogilla, såframt ej

skälig anledning förekommer till antagande,

att obehörig åtgärd icke vidtagits

med valsedlarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48

1 mom. Utses någon för samma tid

i två eller flera valkretsar till landstingsman

eller fullmäktig, skall på

honom ankomma att bestämma, i vilken

valkrets han skall anses vald. Det

åligger honom att om sitt beslut göra

skyndsam anmälan, då fråga är om

val till landstingsman, hos länsstyrelsen

och eljest hos den myndighet, som

verkställt sammanräkningen.

Då anmälan--------—

49

2 mom. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes eljest

nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar inläggas

i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen,

inför öppna dörrar förvissat

sig, att de åsatta sigillen äro obrutna.

51

Efter röstsammanräkning för val

av landstingsmän åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att översända avskrift

av protokollet över förrättningen

till landstingets expedition samt

att utan avgift skyndsamt låta tillställa

var och en landstingsman och

suppleant ett utdrag av detsamma i

vad det rör honom, gällande detta

protokollsutdrag såsom fullmakt för

den valde. Magistraten skall ock inom

tre dagar efter röstsammanräkningen

till länsstyrelsen insända utdrag av

protokollet över förrättningen, upptagande

de personers namn och boningsort,

som blivit utsedda till landstingsmän

och suppleanter, med angivande

tillika av den ordning, i vilken

de för varje särskild landstingsman

valda suppleanterna blivit utsedda.

§•

1 mom. Utses någon för samma tid

i två eller flera valkretsar till landstingsman

eller fullmäktig, skall på

honom ankomma att bestämma, i vilken

valkrets han skall anses vald.

Det åligger honom att om sitt beslut

göra skyndsam anmälan hos länsstyrelsen.

■ — fullmäktigs avgång.

§•

2 mom. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes eljest

nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar inläggas

i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan länsstyrelsen

inför öppna dörrar förvissat sig, att

de åsatta sigillen äro obrutna.

§•

Efter röstsammanräkning för val

av landstingsmän åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av protokollet

över förrättningen till landstingets

expedition samt att utan avgift

skyndsamt låta tillställa var och

en landstingsman och suppleant ett

utdrag av detsamma i vad det rör honom,

gällande detta protokollsutdrag

såsom fullmakt för den valde.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

17

(Gällande lydelse)

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att översända avskrift

av protokollet över förrättningen

till kommunen eller församlingen

samt att utan avgift skyndsamt låta

tillställa var och en fullmäktig ett

utdrag av förrättningsprotokollet i

vad det rör honom.

(Föreslagen lydelse)

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av protokollet

över förrättningen till kommunen

eller församlingen samt att utan

avgift skyndsamt låta tillställa var

och en fullmäktig ett utdrag av förrättningsprotokollet

i vad det rör honom.

56

Är någon missnöjd med val, må

han däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av

talan, sist inom trettio dagar efter

den dag, då valet avslutats, ingiva

sina till Konungen ställda besvär till

länsstyrelsen, som genom kungörelse,

vilken införes i en eller flera av

ortens mest spridda tidningar, utsätter

viss kort tid, inom vilken förklaring

över besvären må avlämnas till

länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen,

om sammanräkningen verkställts av

magistrat, från denna infordrar de

avgivna valsedlarna samt övriga

handlingar rörande valet. Sedan den

för förklarings avgivande bestämda

tiden tilländagått, har länsstyrelsen

att ofördröjligen insända besvären

jämte de förklaringar, som inkommit,

ävensom protokoll över valet,

valsedlarna och övriga handlingar rörande

valet till vederbörande statsdepartement

för att i regeringsrätten

skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den--- -—-----

Vad i---—------ny

§•

Är någon missnöjd med val, må

han däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av

talan, sist inom trettio dagar efter

den dag, då valet avslutats, ingiva

sina till Konungen ställda besvär till

länsstyrelsen, som genom kungörelse,

vilken införes i en eller flera av

ortens mest spridda tidningar, utsätter

viss kort tid, inom vilken förklaring

över besvären må avlämnas till

länsstyrelsen. Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tiden tilländagått,

har länsstyrelsen att ofördröjligen

insända besvären jämte de

förklaringar, som inkommit, ävensom

protokoll över valet, valsedlarna och

övriga handlingar rörande valet till

vederbörande statsdepartement för

att i regeringsrätten skyndsamt föredragas

och avgöras.

- för valet,

röstsammanräkning.

59 §.

Valnämnden eller magistraten

åligger ombesörja, att de anordningar,

som avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för blanketter

till röstkort och för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt de i

33 § 3 mom. och 34 § / mom. om förmälda

omslagen skola gäldas vid val

Valnämnden åligger ombesörja, att

de anordningar, som avses i 26 §, ordentligen

verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses i

26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen

Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden

för de anordningar, som avses

i 26 §.

Röstmottagare å--— — — —

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga

vallokaler och bestrida kostnaden

för de anordningar, som avses i

26 §.

uppdragets fullgörande.

60 §.

Kuvert, varom----—---statsverkets försorg.

I 26 och---— —--—---

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden

eller magistraten. I 29 § omförmälda

kuvert samt ytterkuvert, som avses i

38 §, skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i

god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten

ävensom hos de tjänstemän eller andra

personer, åt vilka magistraten uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas

tillgängliga även å postanstalt samt

å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger — — — ---•----

mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga hos valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka valnämnden

uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna. Sistnämnda

ytterkuvert skola inom samma

tid finnas tillgängliga även å postanstalt

samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg,

där röstmottagning äger rum.

— 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i

vallagstiftningen.

Föredraganden anför följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade dåvarande

chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.

Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna

val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen,

som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten av riksdagens

andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin,

ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg.

Den 25 april 1961 avgav utredningen ett betänkande (SOU 1961:20)

om vissa frågor rörande allmänna val. I betänkandet redovisades en av utredningen

företagen undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet

för en del mera speciella välj arkategorier samt dryftades bl. a. olika

frågor av valteknisk natur ävensom spörsmålet om en ändrad valnämndsorganisation

på landet. Utredningen framlade i sitt betänkande flera förslag

till reformer på valrättens område. Åtskilliga av dessa förslag har redan

blivit föremål för vederbörlig departementsbehandling och även lagts till

grund för lagstiftning (SFS 1962: 71 och 72; prop. 1962: 53; KU 1962: 9). 1

enlighet med vad valutredningen föreslagit har sålunda i syfte att underlätta

valdeltagandet den tid, varunder röstmottagning före val skall äga

rum, utsträckts till trettio dagar före valdagen och regler införts om fartygsröstning

samt sådan ändring vidtagits, att personal å sjukvårdsanstalt, där

postanstalt är inrättad, har möjlighet att å valdagen rösta å postanstalten,

även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort. Dessutom

har på grundval av valutredningens betänkande en del ändringar genomförts

i valtekniskt hänseende. Här må endast erinras om den uppmjukning

som skett i reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad

försegling eller eljest på föreskrivet sätt. Den av valutredningen i betänkandet

behandlade frågan om en ändrad valnämndsorganisation på landet och

llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

de av utredningen framlagda reformförslagen i denna del har däremot

ännu icke prövats.

över sistnämnda del av valutredningens betänkande har efter remiss yttranden

avgivits av bl. a. statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund och Svenska landstingsförbundet. Därjämte har överståthållarämbetet

och länsstyrelserna överlämnat yttranden från ett nittiotal kommunala

organ.

•Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallade dåvarande

chefen för justitiedepartementet den 5 mars 1955 såsom sakkunniga

att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning

samt därmed sammanhängande spörsmål landshövdingen Thorwald Bergquist,

tillika ordförande, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av riksdagens

andra kammare, häradshövdingen Nils G. Fröding, professorn Åke

Hassler, överlantmätaren Valfrid Larsson, kanslirådet numera t. f. generaldirektören

Ivar Löfqvist, borgmästaren Carl Svennegård och dåvarande ledamoten

av riksdagens andra kammare, överrevisorn E. Oskar Åkerström. Sedermera

förordnades hovrättsrådet Ingmar Lidbeck, som utsetts till sekreterare

åt de sakkunniga, att tillika vara ledamot av utredningen. De sakkunniga,

som antog namnet stadsdomstolsutredningen, slutredovisade sitt

utredningsuppdrag i ett den 12 januari 1961 avgivet betänkande, benämnt

»Underrätterna» (SOU 1961: 6). I detta betänkande upptog utredningen till

prövning även spörsmålet om en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna

och i samband därmed bl. a. frågan om valbestyrens

ombesörjande i städerna vid en sådan avveckling. Behandlingen av sistnämnda

fråga utmynnade i vissa principförslag till ändringar i vallagstiftningen.

Över stadsdomstolsutredningens betänkande i vad avser valbestyrens ombesörjande

i städerna har efter remiss yttranden avgivits av bl. a. kammarkollegiet,

statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga

länsstyrelser och magistrater, uppbördsorganisationskommittén, 1955

års valutredning, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,

Föreningen Sveriges kommunalborgmästare samt Föreningen Sveriges

kommunala förvaltningsjurister. överståthållarämbetet och länsstyrelserna

har överlämnat yttranden från ett stort antal kommunala nämnder och beslutande

organ.

Erinras må i detta sammanhang att det även på ett annat område av vallagstiftningen

föreligger förslag till reformer. Det senaste resultatet av den

översyn, som 1955 års valutredning verkställer av denna lagstiftning, utgöres

av ett den 7 april 1962 avgivet betänkande rörande utlandssvenskars deltagande

i allmänna val (SOU 1962: 19). Innan frågan härom upptages till

slutlig prövning, bör emellertid viss ytterligare utredning avvaktas. Med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 har jag tillkallat en

utredningsman med uppdrag att undersöka möjligheterna att i vidgad ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

sträckning upptaga utlandssvenskar i folkbokföringen och framlägga de förslag,

vartill utredningen kan ge anledning.

Jag anhåller att nu få upptaga frågan om valnämndsorganisationen på

landet och organisationen för valbestyrens ombesörjande i städerna till närmare

behandling.

Gällande bestämmelser

I lagen om val till riksdagen (ValL) och kommunala vallagen (KVL) gives

bestämmelser om vilka myndigheter som skall taga befattning med de

allmänna valen och vilka uppgifter som därvid åvilar dessa myndigheter.

Bestämmelserna härutinnan är i flera hänseenden olika för stad och landsbygd

samt för skilda slags städer.

I magistratsstäderna utom Stockholm har magistraten att vid val till

andra kammaren och vid kommunalval fullgöra en rad åligganden i fråga

om indelning i valdistrikt, granskning av röstlängd samt valförrättande.

Dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid vissa i KVL

särskilt angivna kommunalval. Sammanräkningen vid övriga kommunalval

och vid andrakammarval ankommer däremot på länsstyrelse.

I ValL är närmare bestämmelser meddelade om valkretsarnas indelning

i valdistrikt vid val till andra kammaren. Dessa bestämmelser ligger till

grund även för indelningen i valdistrikt vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.

Om indelningen i valdistrikt beslutar länsstyrelsen antingen

på framställning om ändrad indelning eller av eget initiativ. Framställning

om ändrad indelning må ej bifallas med mindre yttrande inhämtats från

magistrat och stadsfullmäktige (ValL 32 § 1 mom.). Om länsstyrelse utan

framställning upptager fråga om ändrad indelning, behöver däremot yttrande

inhämtas endast från fullmäktige.

När röstlängd för året upprättats av lokal skattemyndighet, skall längden

överlämnas till magistraten (ValL 39 §, KVL 9 §). Röstlängden skall därefter

under viss tid vara framlagd för granskning. På magistraten ankommer

att till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats

såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av skälen

til] att han uteslutits från rösträtt (ValL 40 §, KVL 9 §). Anmärkningar

mot röstlängden skall ingivas till magistraten, som har att handlägga och

pröva anmärkningarna och att i röstlängden införa de rättelser, vartill prövningen

föranleder, samt att underskriva den sålunda rättade längden (ValL

42—45 §§, KVL 9 §). Magistratens beslut över anmärkningar kan överklagas

hos länsstyrelsen, och de rättelser som föranledes av länsstyrelsens beslut

skall magistraten införa i röstlängden (ValL 46 och 50 §§, KVL 9 §).

Sedan röstlängden blivit justerad, ombesörjer magistraten vid förekommande

fall av val utfärdandet av röstkort (ValL 55 a §, KVL 19 §).

Kungörelse om val utfärdas, såvitt gäller val av kyrkofullmäktige, av

magistraten (KVL 20 § 3 mom.) men eljest av länsstyrelsen. Valet förrättas

inför magistraten eller, om staden består av flera valdistrikt, inför

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

deputerade, som magistraten utser till valförrättare (ValL 57 § 1 mom. och

91 §, KVL 5 §). Magistraten bestämmer om vallokaler och, såvitt gäller

kommunalval, om valtider och svarar även i övrigt för de yttre arrangemangen

vid valet (ValL 58, 60, 95 och 96 §§, KVL 22 § 1 mom. 26, 59 och

60 §§). I fall då magistraten själv är valförrättare, har den att leda och

övervaka röstningen och att mottaga valsedlar (ValL 57—67 §§, KVL 21—

32 §§). Sedan röstningen avslutats, skall valförrättaren upprätta protokoll,

upptagande bl. a. antalet valdeltagare och avlämnade valkuvert, samt verkställa

preliminär röstsammanräkning (ValL 68 §, KVL 33 och 34 §§); vid

stadsfullmäktigval för stad, som deltager i landsting, samt vid val av kyrkofullmäktige

för stadsförsamling beror det av magistratens beslut, huruvida

preliminär röstsammanräkning skall verkställas (KVL 34 § 2 mom.). Efter

avslutad valförrättning åligger det valförrättaren, försåvitt denne ej har att

företaga den slutliga sammanräkningen, att till sammanräkningsmyndigheten

överlämna valkuvert, valsedlar, protokoll och röstlängd (ValL 69 §,

KVL 34 § 1 mom.).

Magistraten har att verkställa den slutliga röstsammanräkningen beträffande

landstingsval i stad, som utgör egen landstingsvalkrets, ävensom beträffande

stadsfullmäktigval samt val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling

eller kyrklig samfällighet i stad. Om vid landstingsmannaval landstingsvalkrets

består av flera städer men landsbygd ej ingår i valkretsen,

är magistraten i den folkrikaste staden sammanräkningsmyndighet för

landstingsvalkretsen (KVL 42 §). Beträffande tiden för sammanräkning,

dennas kungörande m. m. är särskilda bestämmelser meddelade (KVL 43 §).

Samma är förhållandet med underrättelser som det åligger magistraten att

lämna efter röstsammanräkning för val av landstingsmän och val av fullmäktige

(KVL 51 §). Har besvär anförts över kommunalval, skall magistraten

till länsstyrelsen överlämna valsedlarna samt övriga handlingar rörande

valet (KVL 56 §).

Magistraten i några städer har även att taga viss befattning med valen

till riksdagens första kammare. När sådant val skall äga rum i valkrets,

som omfattar ett landstingsområde jämte en eller flera städer, som ej deltager

i landsting, bestämmer länsstyrelsen tid och ställe för valet och underrättar

därom magistraten i stad, som nyss sagts. På magistraten ankommer

därefter att tillse, att stadsfullmäktige utser valmän jämte suppleanter

att deltaga i riksdagsmannavalet, varjämte magistraten har att till valet

kalla envar stadsfullmäktig, som utsetts till valinan (ValL 12 § 2 och 3

inom.). Blir stadsfullmäktig, som utsetts till valman, förhindrad att fullgöra

uppdraget skall han ofördröjligen underrätta magistraten i staden,

som då har att till deltagandet i valet inkalla vederbörande suppleant. Bestämmelser

härom har givits såväl i riksdagsordningen 6 § 7 mom. sista

stycket som i ValL 13 §.

I Stockholm och i stad utan magistrat finnes en särskild valnämnd för

fullgörande av flertalet av de åligganden beträffande andrakammarval och

kommunalval, som enligt det redan anförda ankommer på magistraten

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

(ValL 90 och 90 a §§ och KVL 63 §). I Stockholm består valnämnden av

fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden och

suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet; de fyra ledamöterna

och suppleanter för dem väljes av stadsfullmäktige. Såsom valnämndens

kansli fungerar uppbördsverket. I stad utan magistrat består valnämnden

av kommunalborgmästaren som ordförande samt två kommunalvalda

ledamöter jämte suppleanter. Vissa av de bestämmelser, som gäller valnämnd

på landet och som beröres i det följande, gäller även valnämnden i

Stockholm och valnämnd i stad utan magistrat. I Stockholm tager valnämnden

ej vid något slags val befattning med röstsammanräkningen utan denna

verkställes av överståthållarämbetet. På ämbetet ankommer jämväl att vid

kyrkofullmäktigval bestämma huruvida preliminär röstsammanräkning skall

äga rum. Liksom magistrat verkställer valnämnd i stad utan magistrat den

slutliga röstsammanräkningen vid vissa kommunalval.

På landet ombesörjes valbestyren av valnämnder. Dessa består av fem

personer, varav ordföranden förordnas av länsstyrelsen och övriga ledamöter

utses av kommunalfullmäktige. Särskilda bestämmelser är meddelade

med avseende å mandattiden, beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga

sig uppdrag som ledamot eller suppleant i valnämnd samt besvär över

val av ledamot eller suppleant (ValL 33—36 §§). Dessa bestämmelser äger

motsvarande tillämpning beträffande valnämnden i Stockholm och valnämnd

i stad utan magistrat. Vissa olikheter i fråga om organisation och

arbetsuppgifter föreligger dock mellan valnämnd på landet och valnämnd

i stad. Under det att arbetsområdet för valnämnd i stad utgöres av staden

i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt, finnes på landet en

valnämnd för varje för andrakammarval bildat valdistrikt; val på landet

förrättas därför alltid inför valnämnden själv och inte såsom i stad, bestående

av flera valdistrikt, inför särskilda deputerade. Ordföranden i valnämnd

på landet fullgör flertalet av de expeditionella åligganden som i stad

formellt ankommer på magistrat eller valnämnd. Valnämnd på landet tager

ej vid något slags val befattning med den slutliga röstsammanräkningen.

Eftersom en valnämnd skall finnas för varje valdistrikt på landet är organisationen

för valbestyrens ombesörjande därstädes direkt avhängig av indelningen

i sådana distrikt. För andrakammarvalen ges närmare bestämmelser

om valkretsarnas indelning i valdistrikt (ValL 31 och 32 §§). Dessa

bestämmelser ligger även till grund för indelningen i valdistrikt vid kommunalval

och samma valnämnder, som har att taga befattning med andrakammarvalen,

har även att förrätta kommunalval. Medan valdistriktsindelningen

vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige helt överensstämmer

med valdistriktsindelningen vid andrakammarval kan motsvarande

indelning vid val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige skilja

sig från den för andrakammarvalen gällande indelningen. Vissa särbestämmelser

har nämligen givits rörande indelningen i valdistrikt vid sistnämnda

slag av kommunalval (KVL 3 § 2 och 3 mom.). För de fall där sådan skiljaktighet

föreligger har dock särskilt reglerats vilken för andrakammarval

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

inrättad valnämnd, som skall taga befattning med valet av municipalfullmäktige

eller kyrkofullmäktige i valdistrikt som bildas särskilt för sådant

val (KVL 5 § andra och tredje styckena). Anmärkas må i detta sammanhang

att när det gäller kyrkofullmäktigval länsstyrelsen, i vissa fall äger

förordna att delar av församling eller valkrets, vilka eljest skulle var för sig

bilda eget valdistrikt vid kyrkofullmäktigval, skall vid sådant val tillsammans

utgöra ett valdistrikt. Har sådant förordnande meddelats skall länsstyrelsen

tillika bestämma inför vilken valnämnd valet av kyrkofullmäktige

i det sålunda bildade valdistriktet skall förrättas.

Beträffande det allmännas kostnader för valen må nämnas att kommunerna

delvis bär dessa kostnader (ValL 95 och 96 §§ samt KVL 59 och

60 §§). Statsverket svarar för utgifter, som röstmottagare å fartyg har med

anledning av uppdragets fullgörande, ävensom för kuvert till valsedelsförsändelser

och för den till post-, konsulat- och fartygsröstningen hörande

materielen samt, såvitt gäller andrakammarval, även för andra valkuvert

och för blanketter till valsedlar och omslag. Övriga kostnader, såsom för

kungörande, vilket åligger valnämndens ordförande eller magistraten, blanketter

till röstkort, vallokaler och, i förekommande fall, ersättning till valfunktionärer

bestrides av kommunerna. Dessutom har kommunerna alt

bära kostnaderna för magistrats eller valnämnds verksamhet. Kostnaderna

för länsstyrelses befattning med valen faller på statsverket.

Valutredningens förslag

Valnämndsorganisationen på landet har av valutredningen behandlats i

ett särskilt avsnitt av utredningens den 25 april 1961 dagtecknade betänkande

(SOU 1961:20 s. 52—62).

Inledningsvis ger utredningen en översikt över den organisation, som tidigare

funnits för valbestyrens handhavande på landet och i städerna, och

de ändringar som vidtagits i denna organisation. Vidare lämnar utredningen

sammanfattningsvis en redogörelse för vissa förslag, som den år 1953 tillsatta

församlingsstyrelsekommittén framlagt i ett den 28 oktober 1958 avgivet

betänkande (SOU 1958:42) rörande ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen,

och för vad som framkommit under remissbehandlingen av

detta betänkande. Kommitténs förslag innebar att de kyrkliga valen skulle

förläggas till samma valdag som de borgerliga kommunalvalen samt att för

genomförandet av en sådan ordning gällande bestämmelser om valförrättare

skulle ändras så att dels i samtliga städer magistraten eller valnämnden

ägde utse deputerade att vara valförrättare dels den nuvarande organisationen

med en valnämnd i varje valdistrikt å landet ersattes av en enda valnämnd

för varje kommun därstädes, varvid valnämnden hade att utse erforderligt

antal deputerade.

Valutredningen förklarar att den funnit frågan om lämpligheten av den

nuvarande valnämndsorganisationen på landet böra prövas oberoende av

huruvida tidpunkten för de kyrkliga valen ändras på sätt församlingssty
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

relsekommittén föreslagit eller ej. Ett genomförande av vissa förslag, som

utredningen övervägt, uppges även kunna i viss mån vara beroende av

nämnda frågas lösning. Utredningen har därför ansett sig böra underkasta

frågan en förnyad granskning.

Utredningen erinrar om att landskommuner tidigare var i långt mindre

utsträckning än vad nu är fallet uppdelade i flera valdistrikt. Utvecklingen

mot en ökad valdistriktsindelning har främst varit betingad av önskemålet

att underlätta valdeltagandet. Utredningen konstaterar att mycket även vunnits

genom en sådan ökning av antalet valdistrikt. Den mera omfattande valdistriktsindelningen

har emellertid icke kunnat — med hänsyn till bestämmelsen

att en särskild valnämnd skall finnas för varje valdistrikt å

landet — äga rum utan en samtidig utökning av antalet valnämnder. I en

landskommun, där endast en valnämnd tidigare funnits, har efter kommunens

uppdelning i flera valdistrikt denna valnämnds uppgifter sålunda kommit

att fullgöras av ett flertal valnämnder. En sådan utveckling finner utredningen

icke ha varit helt ändamålsenlig, i synnerhet som vissa valförberedande

åtgärder enligt utredningens uppfattning torde vara mera lämpade

att ombesörjas centralt för hela kommunen än för varje valdistrikt för

sig. Utredningen anför härom.

Såsom exempel på sådana åtgärder må till en början nämnas anskaffande

av vallokaler, valmateriel och dylikt. I kommuner, som uppdelats i valdistrikt,

brukar detta arbete fullgöras av tjänstemän i kommunens centrala

organ. Detta förfaringssätt har visat sig innebära betydande fördelar, inte

minst ur rationaliseringssynpunkt. Helt naturligt skulle arbetet ytterligare

underlättas, om vederbörande tjänsteman regelmässigt hade att vända sig endast

till en valnämnd för erhållande av direktiv.

Vidare kan erinras om att valnämnderna handhar vissa åligganden med

avseende å röstlängderna. Den lokala skattemyndigheten upprättar röstlängd

—■ vanligtvis för varje valdistrikt — och översänder denna, då det gäller

landsbygden, till vederbörande valnämndsordförande. På denne ankommer

det sedan bl. a. att till envar i röstlängden upptagen person, som däri

icke antecknats såsom röstberättigad, sända viss underrättelse. Det åligger

även valnämnden att vid särskilt justeringssammanträde behandla mot röstlängden

gjorda anmärkningar. Uppenbarligen skulle det erforderliga expedieringsarbetet

kunna effektiviseras, om i varje kommun endast fanns en

valnämnd. Dessutom skulle större vana och säkerhet kunna erhållas vid

anmärkningsärendenas handläggning.

Även systemet med röstkort, vilket föreslagits tillämpligt jämväl med

avseende å kommunalvalen, förutsätter att valnämnden skall ombesörja det

omfattande arbetet med upprättandet och expedierandet av dylika kort.

Det praktiska utförandet av dessa uppgifter bör helt naturligt åvila ett centralt

organ. För de röstberättigade måste det även vara angeläget att i ärenden

angående sådana röstkort kunna vända sig till en för kommunen gemensam

valnämnd. Många röstberättigade torde nämligen sakna kännedom

om i vilket valdistrikt de är uppförda i röstlängden.

I de fall, då kungörelse skall utfärdas av valnämnds ordförande —■ så

t. ex. åligger det denne all kungöra val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige

— är det givetvis onödigt med mer än eu kungörelse för varje

kommun. I praktiken har även merendels samtliga valnämndordförande

inom en kommun i sådana fall enats om cn kungörelse. Även beträffande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

valtiderna vid kommunalval, vilka skall bestämmas av valnämnden, finns

det ett starkt krav på enhetlighet inom i allt fall varje kommun. Valnämnderna

inom samma kommun har också regelmässigt samordnat sina beslut

i detta avseende. Det torde vara uppenbart att även här skulle det vara en

fördel, om inom varje kommun endast fanns ett beslutande organ.

Enligt vad valutredningen vidare framhåller skulle vissa av utredningen

övervägda reformer komma att för valnämnderna medföra nya arbetsuppgifter

vilka för vinnande av enhetlig rättstillämpning bör handläggas av ett

organ, i vart fall gemensamt för en och samma kommun. De reformer, som

därvid åsyftas, är enligt utredningen främst införandet av möjligheter för

här ej mantalsskrivna utlandssvenskar att utöva sin rösträtt samt särskilda

åtgärder för att underlätta valdeltagandet för sjuka, invalider och

åldringar.

Oavsett den betydelse, som en ändrad valnämndsorganisation kan ha för

vissa av valutredningen övervägda förslag, har utredningen kommit till den

uppfattningen, att väsentliga fördelar skulle vinnas om den gällande ordningen

med en valnämnd i varje valdistrikt på landet ersattes med en ordning,

enligt vilken i varje landskommun endast skulle finnas en valnämnd,

gemensam för hela kommunen. Visserligen har, framhåller utredningen,

vissa brister i den nuvarande organisationen i viss mån kunnat undanröjas

genom att valnämnderna samordnat sina åtgärder i olika hänseenden. En

sådan samverkan mellan valnämnderna i en och samma landskommun har

dock krävt särskilda arbetsinsatser och ej kunnat avse samtliga valförberedelser,

exempelvis ej prövningen av anmärkningar mot röstlängden. En

fullständig samordning av valbestyren till ett för varje landskommun gemensamt

organ framstår därför enligt valutredningens förmenande som en

under alla omständigheter ändamålsenlig reform.

Valutredningen erinrar slutligen om att valbestyren i organisatoriskt hänseende

är anordnade på ett annat sätt i städerna än på landsbygden. För

varje stad handhaves sålunda dessa bestyr av en för hela staden gemensam

myndighet. Här har utvecklingen mot en mera omfattande valdistriktsindelning

icke inneburit annan mera väsentlig förändring än att magistraten

eller valnämnden, därest staden blivit indelad i flera valdistrikt, haft att för

varje sådant distrikt utse tre eller flera personer att såsom magistratens

eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Det har i dylikt

fall dock alltjämt ankommit på den centrala myndigheten att svara för

de valförberedande åtgärderna. För valutredningen framstår det som önskvärt,

att icke alltför stora olikheter råder mellan den för stad och den för

landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens handhavande.

En ändring så att den nuvarande organisationen med en valnämnd i varje

valdistrikt å landet ersättes av en enda valnämnd för varje kommun därstädes

skulle i avsevärd mån utjämna nu rådande olikhet i detta hänseende.

Redan med hänsyn härtill finner utredningen en dylik reform vara angelägen.

Under hänvisning till det anförda föreslår valutredningen, att den nuva
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

rande valnämndsorganisationen å landet avskaffas och att i stället den ordningen

införes, att en valnämnd skall finnas för varje

landskommun.

Rörande den närmare utformningen av de bestämmelser, varigenom den

ändrade ordningen skulle lagfästas, förklarar sig valutredningen — under

erinran om att valnämnd på landet för närvarande består av en av länsstyrelsen

förordnad ordförande jämte suppleant samt fyra kommunalvalda

ledamöter med lika många suppleanter — ha övervägt om anledning föreligger

att förorda avvikande regler beträffande sammansättningen av

den för landskommun föreslagna gemensamma valnämnden.

Utredningen anför i denna fråga.

Vad angår antalet ledamöter och suppleanter torde det väl knappast böra

komma i fråga att låta en sådan för hel landskommun avsedd valnämnd erhålla

färre ledamöter och suppleanter än vad en nu för valdistrikt å landet

inrättad valnämnd har. Däremot synes en utökning av antalet ledamöter

och suppleanter kunna ifrågasättas. Utan tvivel är det ändamålsenligt om i

valnämnd, som är gemensam för en hel landskommun, finnes representanter

från skilda delar av kommun. Särskilt framstår detta såsom önskvärt,

då det gäller större och mera vidsträckta landskommuner. Härigenom möjliggöres

nämligen att det regelmässigt, då valbestyren skall ombesörjas för

någon del av kommunen, finnes någon ledamot eller suppleant inom valnämnden,

som äger kännedom om de lokala förhållandena därstädes. Även

om det redan med ett antal av fyra ledamöter och lika många suppleanter

finnes ett visst utrymme för att låta skilda orter bli företrädda inom valnämnden,

skulle uppenbarligen en utökning av antalet ledamöter och suppleanter

göra detta i än högre grad möjligt. En sådan utökning framstår måhända

ur denna synpunkt såsom lämplig. Emellertid kan det icke anses tillfredsställande

att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelas på alltför

många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av dessa

bestyr torde även bäst kunna tillgodoses, om valnämnden icke erhåller en

alltför stor sammansättning, något som tillika skulle kunna medföra en viss

tungroddhet vid arbetets bedrivande. Valutredningen har med hänsyn härtill

ansett sig böra föreslå, att den gemensamma valnämnd, som utredningen

funnit böra inrättas för varje landskommun, erhåller samma antal ledamöter

och suppleanter som de valnämnder, vilka nu finnes för varje valdistrikt

å landsbygden.

Bestämmelserna om länsstyrelsernas åliggande att utse ordförande i valnämnd

jämte suppleant bör enligt valutredningens förmenande bibehållas

oförändrade även om valnämndsorganisationen å landsbygden ändras på

sätt här föreslagits. Visserligen skulle, såsom församlingsstyrelsekommittén

framhållit i sitt berörda betänkande, ett slopande av dessa bestämmelser

kanske stå i överensstämmelse med utvecklingen inom kommunalstyrelsen

i övrigt. Arten av de uppgifter som åvilar valnämnderna — dessa har

ju även att handlägga betydelsefulla frågor, som gäller andrakammarvalen

—- finner valutredningen dock böra föranleda att statlig myndighet alltjämt

har inflytande på valnämndernas sammansättning genom att tillsätta ordförandena.

En sådan ordning synes även kunna befrämja en önskvärd kontakt

mellan valnämndsordförandena och länsstyrelserna i olika frågor rörande

valförberedelserna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

I detta sammanhang erinrar valutredningen tillika om att stadsdomstolsutredningen

i sitt betänkande »Underrätterna» föreslagit, att i städerna de

valbestyr, som icke skall ankomma på länsstyrelserna, övertages av valnämnder

med samma sammansättning som de nuvarande valnämnderna

på landet.

Är landskommun indelad i flera valdistrikt finner utredningen det böra

ankomma på den för kommunen gemensamma valnämnden att — på samma

sätt som nu i stad ankommer på magistrat eller där inrättad valnämnd,

om staden är uppdelad i flera valdistrikt — för varje valdistrikt utse erforderligt

antal deputerade att vara valförrättare i distriktet. Avgörande

för rätten att utse deputerade —- vare sig det gäller landskommun

eller stad — bör enligt utredningen vara om valdistriktsindelning över huvud

taget förekommer i kommunen, även om det aktuella valet, exempelvis

ett municipalfullmäktigval, endast omfattar ett valdistrikt.

Enligt vad utredningen framhåller uttalades vid remissbehandlingen av

församlingsstyrelsekommitténs betänkande i vissa yttranden farhågor för

att med den här angivna ordningen valförrättare skulle komma att utses

mera efter partipolitiska linjer än efter kunnighet och lämplighet. För valutredningen

synes dessa farhågor dock vara överdrivna och utredningen

förmodar, att de deputerade kommer att i stor utsträckning utväljas bland

dem, som nu i egenskap av ledamöter eller suppleanter i de för valdistrikten

inrättade valnämnderna har att förrätta val inom valdistrikten. Någon

anledning föreligger därför enligt utredningen icke att såsom föreslagits i

nyssnämnda remissyttranden låta länsstyrelserna få inflytande på dessa

valförrättande organs sammansättning. De valförrättare, som har att förrätta

val i stad, då denna är indelad i flera valdistrikt, tillsättes för övrigt

utan varje medverkan av statlig myndighet. Såvitt utredningen har sig bekant

har några olägenheter härav icke gjort sig förmärkta.

När det gäller kompetensfördelningen mellan länsstyrelse

och valnämnd på landet finner valutredningen det från

likformighetssynpunkt önskvärt att valnämnderna på landet har samma

funktioner som motsvarande organ i stad. Utredningen erinrar om att en’igt

gällande bestämmelser magistraten eller valnämnd i stad — om därvid

bortses från vad som gäller för Stockholms del — vid vissa val liar att verkställa

definitiv sammanräkning av avgivna röster medan någon liknande

befogenhet icke tillkommer valnämnd på landet. Med den nuvarande ordningen

med en valnämnd i varje valdistrikt å landet har över huvud taget

förutsättningar saknats för att valnämnderna därstädes skulle kunna taga

någon som helst befattning med den slutliga röstsammanräkningen, vilken

under alla omständigheter måste verkställas valkretsvis. Ett genomförande

av en organisation med endast en valnämnd i varje landskommun skulle

enligt utredningen emellertid förändra läget och i väsentlig mån undanröja

förefintliga hinder för en utjämning av de olikheter, som i nämnt hänseende

för närvarande råder med avseende å valorganens funktioner å landet

och i stad. Vissa fördelar anser utredningen kunna vinnas om de val
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

29

nämnder, som föreslås inrättade i landskommunerna, bleve på samma sätt

som magistrat eller valnämnd i stad sammanräkningsmyndighet vid vissa

val. Härigenom skulle det slutliga valresultatet vid dessa val kunna framläggas

betydligt tidigare än om länsstyrelsen alltjämt hade att verkställa

röstsammanräkning vid desamma. Valutredningen säger sig därför ha funnit

anledning uppmärksamma frågan, huruvida uppgifter av nu angivet

slag i något hänseende bör åläggas sådan för landskommun avsedd valnämnd.

Utredningen anför.

Magistraten och valnämnderna i städerna har i allmänhet visat sig väl

skickade för sammanräkningsproceduren. I dessa organ ingår dock vanligtvis

personer med särskilda kvalifikationer för att handha de många

gånger komplicerade uppgifter, som sammanhänger med denna procedur.

För valutredningen har det emellertid framstått såsom osäkert, om samma

kompetens kan påräknas hos de valnämnder, som enligt utredningens förslag

skall finnas i landskommunerna. Härtill kommer att stadsdomstolsutredningen

i sitt berörda betänkande föreslagit att den befattning med

röstsammanräkningen vid kommunala val, som nu ankommer på magistrat

och valnämnd i fögderistad, överflyttas på länsstyrelsen på motsvarande sätt

som skedde då valnämnden i Stockholm inrättades. Under sådana förhållanden

synes i varje fall anledning saknas att nu genomföra en ändring i motsatt

riktning beträffande valnämnderna på landet.

Valutredningens slutsats blir därför att den gällande kompetensfördelningen

mellan länsstyrelsen och valnämnd på landet icke bör påverkas av

ett genomförande av förslaget om ändrad valnämndsorganisation på landet.

För förslagets genomförande föreslår valutredningen ändringar av ValL

33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 § andra stycket, 90 a §, 91 § och 96 §

andra stycket samt KVL 5 och 60 §§.

Den av valutredningen föreslagna ändringen av KVL 5 § innebär, enligt

vad utredningen särskilt framhåller (se betänkandet s. 167—168), att samtliga

i landskommun förekommande kommunalval — val av landstingsman

samt val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige

— skall förrättas av den för kommunen gemensamma valnämnden eller,

om i kommunen finnes flera valdistrikt, av denna valnämnds deputerade.

Den ifrågavarande valnämndens kompetensområde skall sålunda för samtliga

vals vidkommande som regel omfatta hela landskommunen. Undantag

härifrån skall enligt utredningen endast förekomma vid kyrkofullmäktigval

i vissa enstaka fall. Dessa undantagsfall betingas av att församlingsgränserna

icke alltid sammanfaller med den borgerliga kommunens gränser.

En församling kan, framhåller utredningen, i vissa fall omfatta delar

av olika landskommuner. Har i dylikt fall länsstyrelse vid kyrkofullmäktigval

meddelat förordnande enligt KVL 3 § 3 mom. om att olika områden

av församlingen tillsammans skall utgöra ett valdistrikt, kan det inträffa

att det sålunda bildade valdistriktet kommer att omfatta delar av skilda

landskommuner. För att en kompetenskonflikt icke skall uppstå mellan dessa

landskommuners valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande

i det ifrågavarande valdistriktet, finner utredningen det vara erfor
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

derligt att länsstyrelsen i samband med sitt förordnande enligt KVL 3 § 3- mom. i sådant fall förordnar inför vilken landskommuns valnämnd eller

dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. En

bestämmelse härom anser utredningen böra intagas i KVL 5 §. För municipalfullmäktigvalens

del anser utredningen däremot den föreslagna ordningen

— oavsett vilka förordnanden som må meddelas rörande valdistriktsindelningen

vid valet av municipalfullmäktige — icke erfordra några särbestämmelser

angående vem som skall förrätta municipalfullmäktigvalet

i för sådant val särskilt bildat valdistrikt. Municipalsamhälle utgör nämligen

alltid del av en enda landskommun.

När det gäller frågan om lagändringarnas ikraftträdande framhåller

valutredningen (se betänkandet s. 169) bl. a. att den funnit det mest

ändamålsenligt att genomföra den ändrade valnämndsorganisationen vid

den tidpunkt, då gällande mandatperiod för valnämndsledamöter utlöper.

Utredningen säger sig ha utgått ifrån att mandattiden för de ledamöter, som

nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den 31 december

1963 och utredningen förordar därför att de berörda ändringarna i vallagstiftningen

får träda i kraft den 1 januari 1964. Vid utseende av valnämnd

under år 1963 för ny fyraårsperiod bör dock enligt utredningen ValL 33 §!

tillämpas i sin ändrade lydelse.

Stadsdomstolsutredningens förslag

I sitt betänkande har utredningen föreslagit bl. a. att städernas domstolar

förstatligas samt att magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna

avvecklas. De statliga administrativa uppgifter, som dessa institutioner

alltjämt har att ombestyra, skall enligt uredningens förslag utskiftas på

olika statliga och kommunala myndigheter. Utredningen bär gått igenom

samtliga för utredningen kända författningar, i vilka magistratens och kommunalborgmästarnas

åligganden är reglerade, och för varje åliggande föreslagit

vilken myndighet som bör träda i stället för magistraten och kommunalborgmästaren.

Frågan om valbestyrens ombesörjande i städerna har av

utredningen därvid behandlats i ett särskilt avsnitt (betänkandet s. 174—

178).

I berörda avsnitt av betänkandet erinrar utredningen inledningsvis om att

kommunallagskommittén i sitt år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952: 14)

med förslag till ny kommunallagstiftning uttalat att, om magistratens befattning

med egentliga kommunala uppgifter upphörde, valbestyren i magistratsstäder

borde, såsom redan var fallet i landsrättsstäderna, övertagas av

valnämnder och i samband därmed för hela riket i huvudsak enhetliga bestämmelser

om valförrättningsorgan antagas. Vidare påpekar utredningen

att, när valbestyren i Stockholm år 1953 överflyttades från magistraten till

en för staden inrättad valnämnd, chefen för justitiedepartementet framhöll

i ämnet (prop. 1953: 213 s. 20 ff), att han för sin del fann mycket starka

skäl tala för att en allmän reform av valförrättningsorganisationen i magi
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

31

stratsstäderna skulle ansluta sig till de av kommunallagskommittén uppdragna

riktlinjerna. Samtidigt var departementschefen emellertid angelägen om

att betona, att det för Stockholms vidkommande framlagda förslaget endast

kunde betraktas som ett provisorium utan bindande verkan för en slutlig,

allmän reform.

Enligt stadsdomstolsutredningens mening bör, såsom kommunallagskommittén

förordat, avvecklingen av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna

medföra, att dessa myndigheters åligganden i fråga om förberedande

och ledande av de allmänna valen övertages av valnämnder och att

i huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan för land och

stad antages. Vid övervägande av de problem som härvidlag uppkommer

finner utredningen det kunna sättas i fråga, huruvida icke den nuvarande

ordningen på landet med en valnämnd för varje distrikt innebär en onödig

och alltför långt driven splittring i valarbetet. Om på landet såsom nu är

fallet i stad förarbetandet och ledandet av valen koncentrerades till ett organ

för varje kommun, anser utredningen det sannolikt kunna påräknas större

effektivitet och säkerhet i arbetet. Inte minst skulle dessa fördelar vinnas

genom att juridisk sakkunskap och administrativ erfarenhet i ökad omfattning

kunde tillföras valnämnderna. Emellertid kan, enligt vad utredningen

inhämtat, det pågående arbetet med en författningsreform komma att föranleda

en mera allmän översyn av bestämmelserna om valsätt och valförrättningsorgan.

I detta läge finner utredningen de nu aktuella av magistratoch

kommunalborgmästarinstitutionernas avveckling föranledda ändringarna

i vallagstiftningen böra i huvudsak anpassas till gällande bestämmelser

om valnämnds organisation och uppgifter.

I fråga om valnämndernas sammansättning förordar stadsdomstolsutredningen

generella bestämmelser, enligt vilka valnämnd skall bestå av fyra

kommunalvalda ledamöter samt en av länsstyrelsen förordnad ordförande

jämte suppleanter utsedda i samma ordning. Enligt utredningens förslag

skall valnämnd finnas på landet för varje valdistrikt men i stad för staden

i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt. Är stad delad i flera

valdistrikt, skall således valnämnden utse deputerade att vara valförrättare

i varje distrikt.

Med avseende å valnämndernas uppgifter föreslår utredningen, att den

befattning med röstsammanräkning vid kommunala val, som nu ankommer

på magistrat och på valnämnd i stad utan magistrat, överflyttas till länsstyrelsen.

På denna anser utredningen det böra ankomma att besluta, huruvida

vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val

av kyrkofullmäktige för stadsförsamling åtgärder för preliminär röstsammanräkning

skall vidtagas på sätt i KVL 34 § 1 mom. sägs.

Den fördelning av arbetsuppgifterna som för valnämnd å landet är stadgad

mellan nämnden och dess ordförande synes enligt utredningen böra

genomföras såvitt gäller valnämnd i stad.

Enligt stadsdomstolsutredningen synes dess nu berörda förslag — med

utgångspunkt från de vid tiden för betänkandets avfattande gällande val
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

lagsbestämmelserna — föranleda ändring av ValL 33, 35, 39, 40, 42, 43, 45,

46, 50, 53, 55 a och 57 §§, 90, 91, 95 och 96 §§ samt KVL 5 och 9 §§, 20 §

3 mom., 22 § 1 mom., 34 § 2 mom., 36 § 2 inom., 42, 43, 51, 56, 59, 60 och

63 §§; ValL 90 a § kan enligt utredningen upphävas.

Stadsdomstolsutredningen föreslår vidare att de på magistraten i vissa

städer åvilande uppgifterna med avseende å förstakammarval — tillsynen

av att stadsfullmäktige utser valmän för förrättande av sådant val samt uppgiften

att kalla valmän och suppleanter — övertages av vederbörande länsstyrelse.

Förslaget härutinnan förutsätter enligt utredningen ändring av

ValL 12 § 2 och 3 mom. samt 13 §.

Stadgandet i ValL 32 § om inhämtande av magistratens yttrande vid

framställning om ändrad indelning i valdistrikt finner utredningen kunna

utgå utan att ersättare sättes i magistratens ställe.

Härjämte anmärker utredningen, att ändring påkallas av 4 § kungörelsen

den 17 juni 1938 om insändande till statistiska centralbyrån av vissa valprotokoll,

röstlängder och valstatistiska uppgifter.

Remissyttrandena

Yttrandena över valutredningens förslag

Valutredningens förslag om en ny organisation för valbestyrens ombesörjande

på landet har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det

övervägande antalet remissyttranden. Endast ett fåtal kommunala remissinstanser

har motsatt sig förslaget.

Behovet av en ändrad v a 1 n ä m n d s o r g a n i s a t i o n på landet

understrykes i åtskilliga remissvar. Förhållandet att antalet valdistrikt

under senare år väsentligt ökat och att valarbetet härigenom kommit att

inom en och samma kommun fullgöras av flera valnämnder, finner länsstyrelsen

i Kronobergs län ha medfört en oändamålsenlig splittring i valarbetet,

vilket i sin tur bl. a. fått till följd en icke önskvärd oenhetlighet i

valtiderna inom kommunerna. Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterar,

att valnämnderna med den nuvarande organisationen haft svårigheter att

klara på dem ankommande arbetsuppgifter. En koncentrering av dessa uppgifter

till en gemensam valnämnd finner länsstyrelsen vara ägnad att i viss

mån eliminera rådande missförhållanden. I yttranden av några kommunala

organ uppges även att det med gällande ordning visat sig svårt att genomföra

en ändamålsenlig handläggning av de valförberedande uppgifterna.

Mot bakgrunden av de reformer, som utredningen ifrågasatt för att förbättra

vissa väljarkategoriers möjligheter till valdeltagande, finner länsstyrelsen

i Örebro län det ofrånkomligt att ändra valnämndsorganisationen

på landet i enlighet med utredningens förslag. Åtskilliga remissinstanser —

bl. a. länsstyrelsen i Kristianstads län och Svenska stadsförbundet — understryker

i sina yttranden, att tillräckliga skäl föreligger för en ändrad valnämndsorganisation

även om de nyssberörda reformerna till underlättandet

av valdeltagandet icke genomföres.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

I flertalet remissyttranden framhålles att den föreslagna organisationen

är förenad med väsentliga fördelar. Sålunda uttalar länsstyrelsen i Västerbottens

län, att det för allmänheten, som i en eller annan angelägenhet söker

kontakt med valnämnden, måste vara en fördel att ha ett enda centralt

kommunalt organ att vända sig till och icke behöva tveka om vilken valnämnd

eller vilken person i denna som är den rätta. En gemensam valnämnd

kommer tvivelsutan att förvärva större erfarenhet och rutin i valförberedelsernas

handhavande än vad de nuvarande valnämnderna i allmänhet

har möjlighet till. Att de förberedande valbestyren med den föreslagna

ordningen kommer att handläggas med större överblick, säkerhet och rutin

betonas även av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län finner de olika valnämnderna åvilande uppgifterna överhuvudtaget

vara, icke minst från effektivitetssynpunkt, bäst lämpade att ombesörjas

av en enda valnämnd i kommunen. I flera yttranden från kommunala

organ framhålles, att med ett genomförande av förslaget skulle följa en

önskvärd rationalisering i fråga om kontakt med myndigheter, upphandling

och kungörande m. m.

Önskvärdheten av att icke alltför stora olikheter råder mellan den för

stad och för landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens

ombesörjande talar enligt länsstyrelsen i Örebro län för en ändring i den

angivna riktningen. Kommunalnämnden i Asarums kommun framhåller, att

en reform av valnämndsorganisationen på landet blir än mer angelägen

om kommunindelningssakkunnigas betänkande rörande principerna för en

ny kommunindelning antages.

Att den föreslagna ordningen innebär en välbehövlig förenkling av valorganisationen

framhålles av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen

i Kristianstads län uttalar, att förslagets genomförande skulle

medföra att antalet valnämnder inom länet nedbringades till ungefär en

fjärdedel, vilket skulle vara ägnat att betydligt underlätta kontakten med

valnämnderna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner den ändrade valnämndsorganisationen

föra med sig en icke obetydlig lättnad i länsstyrelsens

arbete med valförberedelserna. Vissa fördelar ur kostnadssynpunkt torde

enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län tillika vara förenade med förslaget.

Avstyrkande yttranden föreligger från kommunalfullmäktige i Kiviks

kommun, Skellefteå landskommun och Degerfors kommun, kommunalnämnderna

i Olands kommun, Ronneby landskommun och Hällefors köping samt

valnämnderna i Mörlunda östra valdistrikt, Ryssby norra valdistrikt och

Ryda sockens valdistrikt ävensom valnämndens ordförande i Bunkeflo första

valdistrikt.

I flera av dessa yttranden framhålles att många av de valförberedande

åtgärderna för de olika valdistrikten redan nu brukar samordnas och ombesörjas

centralt för hela kommunen och att i den mån ytterligare samordning

bör komma till stånd denna kan ske inom ramen för gällande valnämndsorganisation,

exempelvis på så sätt att samtliga valnämndsordföranden

inom kommunen bildar ett gemensamt sainarbetsorgan. Några väsentliga

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

fördelar står enligt samma yttranden icke att vinna med den föreslagna

ordningen.

I några yttranden hävdas att förslaget innebär en försämring för glesbygdskommunernas

del genom att allmänhetens möjligheter till kontakt

med valnämnderna där försämras i och med det ökade avståndet till dessa.

Valnämnden i Mörlunda östra valdistrikt framhåller i detta sammanhang

att den ändrade organisationen även för med sig att valnämndsledamöterna

i vidsträckta kommuner får långa resor till sammanträdesorten och att distributionen

av valmateriel blir besvärligare. Utredningens gjorda uttalande att

likformighet bör råda mellan stad och landsbygd med avseende å valbestyrens

handhavande föranleder kommunalnämnden i Ronneby landskommun

att erinra om att landskommunerna genom sammanslagningar kan

förväntas få en storlek, som arealmässigt är vida större än städernas.

Valnämnden i Ryssby norra valdistrikt betonar i sitt yttrande att den gemensamma

valnämnden i många fall aldrig kommer att fungera som valförrättare

och att dess ledamöter endast kommer att befatta sig med själva

valförberedelserna, ett arbete som enligt valnämnden icke förorsakar så stora

besvär, eftersom kommunala tjänstemän oftast anlitas som hjälp. Att ordförandeskapet

i en valnämnd med så begränsade funktioner skall utses av

länsstyrelse finner valnämnden onödigt. Kommunalfullmäktige i Degerfors

kommun håller det för sannolikt, att den gemensamma valnämndens deputerade

under alla omständigheter ändå kommer att fungera som permanenta

valnämnder i valdistrikten.

Utredningens förslag att antalet ledamöter och suppleanter

i den gemensamma valnämnden skall vara detsamma som

i de valnämnder, som nu finns för varje valdistrikt, biträdes i allmänhet

av remissinstanserna. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län förklarar

sig sålunda helt dela de synpunkter, som utredningen framfört i

denna fråga. Länsstyrelsen i Gotlands län vill för sin del starkare än utredningen

framhålla likformighetssynpunkten. Enligt samma länsstyrelse

torde erfarenheten ge vid handen, att en utjämning så vitt möjligt bör ske

av olikheterna mellan stad och land beträffande valorganens sammansättning

och funktioner. Enligt styrelsens mening har man icke att räkna med

några olägenheter av att antalet ledamöter och suppleanter i valnämnd bestämmes

lika för stad och land, och styrelsen förordar därför att så sker.

Även valnämnden i Hedemora stad finner anledning framhålla att antalet

valnämndsledamöter bör i enhetlighetens intresse vara lika för stad och

landskommun.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser möjlighet böra finnas att — då det

påkallas av särskilda förhållanden, t. ex. i större och vidsträckta landskommuner

— utöka antalet utöver fem ledamöter och fem suppleanter, varvid

antalet dock icke torde behöva överstiga sju ledamöter och lika många

suppleanter. Samma uppfattning kommer till uttryck i det yttrande, som

avgivits av valnämnden i Edsbruks valdistrikt.

Kommunalfullmäktige i Alvesta köping ifrågasätter huruvida icke varje

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

valdistrikt bör vara representerat med minst en ledamot i den gemensamma

valnämnden. Detta kan visserligen föranleda, att valnämnden i extrema

fall får ett mycket stort antal ledamöter, men är enligt fullmäktige ägnat

att bättre tillgodose behovet av lokalkännedom inom valnämnden. Den ifrågasatta

ordningen finner fullmäktige sannolikt medföra, att valdistriktets

representant i valnämnden blir ledare för nämndens deputerade inom valdistriktet.

När det gäller ordningen för utseende av ordförande i

den gemensamma valnämnden jämte suppleant för honom, förmärks i enstaka

yttranden från kommunala myndigheter en tveksamhet om lämpligheten

av den lösning utredningen kommit fram till. Kommunalnämnden

i Stora Kopparbergs landskommun sätter sålunda i fråga om icke tiden

får anses mogen att överlåta åt de kommunala fullmäktigförsamlingarna att

också utse ordförande i valnämnd. En sådan åtgärd finner kommunalnämnden

ligga helt i linje med övriga föreslagna förenklingar och förbättringar.

Ett upphävande av länsstyrelsernas förmynderskap i denna detalj kan enligt

kommunalnämnden icke innebära någon risk för att icke den för uppdraget

bäst lämpade personen blir utsedd, allrahelst som länsstyrelsens val

regelmässigt sker först efter kontakt med ledande kommunalmän eller kommunal

myndighet i respektive kommun. Liknande synpunkter framföres av

Örebro läns avdelning av Svenska landskommunernas förbund, kommunalnämnderna

i Olands kommun och Ronneby landskommun samt kommunalfullmäktige

i Åstorps köping.

Svenska landskommunernas förbund anser visserligen skäl tala för att

bestämmelsen om länsstyrelses åliggande att utse ordförande i valnämnd

jämte suppleant bör slopas i samband med eu omorganisation av valnämnderna

på landet, något som enligt förbundet skulle stå i överensstämmelse

med utvecklingen inom kommunalstyrelsen i övrigt. I likhet med valutredningen

finner förbundet emellertid icke blott att de uppgifter, som åvilar

valnämnderna, motiverar att statlig myndighet alltjämt har inflytande på

dessa nämnders sammansättning utan även att en sådan ordning skulle

vara ägnad att befrämja den önskvärda kontakten mellan valnämndsordförandena

och länsstyrelserna i olika frågor rörande valförberedelserna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län finner å sin sida utvecklingen inom kommunalstyrelsen

icke kunna åberopas till stöd för att upphäva bestämmelserna

om länsstyrelsernas åliggande att utse ordföranden i valnämnd jämte

suppleant för honom. Den anpassning till reglerna i kommunallagen om

kommunens styrelse, som skett beträffande vissa kommunala nämnder och

som ligger i linje med målsättningen vid lagens tillkomst, finner länsstyrelsen

naturlig då fråga är om organ med endast kommunen som verksamhetsområde.

Valnämnderna däremot intar med hänsyn till sina bestyr med

andrakammarvalen enligt länsstyrelsen härvidlag en särställning. Det statliga

inflytandet på valnämndernas sammansättning anser länsstyrelsen

framförallt vara eu värdefull garanti för att icke obehörigt inflytande över

deras verksamhet gör sig gällande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

Även länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län förordar, att ordförande

i den gemensamma valnämnden och hans ersättare tillsättes av

länsstyrelsen.

Skilda uppfattningar kommer i några remissyttranden till uttryck i vad

angår frågan om sättet för utseende av de deputerade, vilka då landskommun

är indelad i flera valdistrikt skall vara valförrättare i sådant

distrikt.

Länsstyrelserna i Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län anser

sig böra godtaga valutredningens förslag att de deputerade i sin helhet

skall utses av valnämnden. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller,

att en sådan ordning skulle medföra en önskvärd likformighet med motsvarande

organisation i städerna, och länsstyrelsen i Västerbottens län erinrar

om att den berörda ordningen visat sig ha fungerat väl där. Länsstyrelsen

i Kopparbergs län, som konstaterar att utredningens förslag innebär

en begränsning av länsstyrelsens möjligheter att övervaka valförrättarnas

lämplighet, finner icke anledning förmoda annat än att valnämnden mycket

väl skall vara skickad att utse lämpliga deputerade och anser det därför

icke behöva befaras att förslaget härutinnan kommer att medföra några

olägenheter.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner däremot för sin del det betänkligt,

att länsstyrelserna icke skall ha inflytande på de valförrättande organens

sammansättning i landskommunerna, och anför.

I städerna finnes god tillgång på statliga och kommunala befattningshavare,

som med sin administrativa erfarenhet är väl lämpade för ifrågavarande

uppdrag, och bland deputerade återfinnes nästan regelmässigt en sådan

befattningshavare. I landskommunerna, där tillgången på nyssnämnda

befattningshavare som regel är ytterst begränsad, kan befaras, att valförrättarna

kommer att utses efter rent partipolitiska linjer. Erfarenheterna

från nu gällande ordning visar, att de valnämndsordförande, som länsstyrelsen

förordnar efter förslag av vederbörande landsfiskal och kommunala

myndigheter, understundom visar sig mindre väl skickade att fungera som

valnämndsordförande, och länsstyrelsen har därför många gånger funnit

sig föranlåten att icke förnya ett förordnande för en sådan ordförande. Fel,

som begås av valförrättare, kan få ytterst allvarliga konsekvenser för ett

val och det är därför nödvändigt, att valförrättarna utses med stor omsorg

och att olämpliga valförrättare avlägsnas. Länsstyrelsen anser därför, att

länsstyrelserna även framgent bör få inflytande på de valförrättande organens

sammansättning i landskommunerna på så sätt, att ordföranden för

deputerade utses av länsstyrelsen.

Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar, att länsstyrelse

skall utse ordförande för de deputerade inom varje valdistrikt. De skäl,

som föreligger att låta statlig myndighet tillsätta ordförande i den gemensamma

valnämnden, talar enligt denna remissinstans för att samma ordning

även bör gälla då fråga är om utseendet av de deputerades ordförande.

Från enstaka kommunala myndigheter ifrågasättes om icke de deputerade

bör utses av fullmäktigförsamlingen i stället för av valnämnden. Valnämnden

i Ryda sockens valdistrikt finner det olämpligt att kommunalfull
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

37

mäktige betages sin rätt att utse valförrättare i de olika valdistrikten. Enligt

valnämnden i Ryssby norra valdistrikt är det större garanti för en allsidig

sammansättning av valförrättningsorganen om dess ledamöter väljes

av fullmäktige än av en liten, för hel kommun utsedd valnämnd. Kommunalnämnden

i Olands kommun håller även före att valförrättarna får en

starkare ställning om de utses av fullmäktigförsamlingen.

I några yttranden uttalas farhågor för att det icke skall vara möjligt att

få tillräckligt många personer, som är villiga och lämpliga att bli deputerade.

Valnämnden i Hova västra valdistrikt betvivlar sålunda att de som nu

är ledamöter eller suppleanter i valdistriktens valnämnder kommer att ställa

sig till förfogande såsom deputerade. Länsstyrelsen i Kopparbergs län

erinrar om att valutredningen icke uttalat sig om huruvida ledamöterna i

den gemensamma valnämnden jämväl kan vara deputerade. Då det ofta visat

sig svårt att uppbringa erforderligt antal valförrättare skulle det enligt

länsstyrelsens mening vara fördelaktigt om samma ledamöter kunde tjänstgöra

som valförrättare.

Hos några kommunala myndigheter förmärks en viss tveksamhet i fråga

om hur ansvaret skall fördelas mellan valnämnden och de deputerade. Flertalet

av dessa myndigheter utgår dock ifrån att de deputerade skall vara

ansvariga för begångna fel i samband med själva valförrättningen.

Svenska landskommunernas förbund förutsätter att kommun med stöd

av bestämmelserna i 46 § kommunallagen skall kunna bevilja de av valnämnd

utsedda deputerade ersättningar och arvoden i enlighet med den

praxis, som tillämpas beträffande ordförande och ledamöter i valnämnderna.

Utredningens uppfattning att genomförandet av en ny valnämndsorganisation

på landet icke bör föranleda någon ändrad kompetensfördelning

mellan länsstyrelse och valnämnd delas av så

gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen i Gävleborgs län uttalar,

att den i likhet med utredningen funnit det tveksamt, huruvida de nya

valnämnderna på landet i regel kan antagas erhålla nödig kompetens för

att verkställa definitiv röstsammanräkning. Rent principiellt intar styrelsen

den ståndpunkten, att all befattning med röstsammanräkning bör ankomma

på länsstyrelse, den enda myndighet, som har möjlighet att vinna verklig

förtrogenhet med sammanräkningsproceduren. Styrelsen erinrar tillika

om att den i viss utsträckning får förse andra sammanräkningsmyndigheter

med erforderlig expertis, och under sådana förhållanden anser styrelsen

det icke vara mycket vunnet med röstsammanräkningens uppdelning mellan

flera myndigheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län betonar, att det

i allmänhet torde vara svårare på landsbygden än i städerna att i valnämnderna

inrymma personer med kvalifikationer att bemästra det ej sällan tämligen

komplicerade sammanräkningsförfarandet. Eftersom stadsdomstolsutrcdningen

föreslagit att den befattning med röstsammanräkningen vid

kommunala val, som nu ankommer på magistrat och valnämnd i fögderistad,

skall överflyttas på länsstyrelse, anser styrelsen det så mycket mindre

3 Bihang till rikadagens protokoll 1963. 1 samt. Nr so

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

böra ifrågakomma att vid samma val låta landsbygdens valnämnder fungera

som sammanräkningsmyndigheter. Liknande synpunkter framföres av länsstyrelserna

i Stockholms och Norrbottens län.

En motsatt uppfattning har kommunalnämnden i Sollentuna köping, som

finner det motiverat att låta den lokala valnämnden verkställa definitiv

röstsammanräkning vid fullmäktigval, eftersom man därigenom kan erhålla

ett snabbare sammanräkningsförfarande vid dessa val.

I vissa remissyttranden behandlas utformningen av bestä mmelserna

om den ändrade valnämndsorganisationen på landet.

Svenska stadsförbundet påpekar att bestämmelserna bör utformas så, att

de blir tillämpliga jämväl å köpingarna, vilka ju icke är landskommuner

men i det hänseende varom nu är fråga hänföres till landsbygden.

Valnämnden i Hedemora stad anser att det klart bör utsägas i 33 § lagen

om val till riksdagen att ledamöterna i valnämnd skall väljas av fullmäktige,

något som enligt valnämnden endast indirekt framgår av paragrafens

nuvarande lydelse.

Svenska landskommunernas förbund finner det kunna ifrågasättas om

icke ett genomförande av den ändrade valnämndsorganisationen nödvändiggör,

att bestämmelserna om valnämnds sammansättning, suppleants tjänstgöring,

beslutförhet och jäv m. m. kompletteras med en hänvisning till vissa

motsvarande bestämmelser i 33—42 §§ kommunallagen. Särskilt i fråga om

suppleants tjänstgöring brukar enligt förbundets erfarenhet tveksamhet ofta

uppstå i valnämnderna och den praxis, som hittills tillämpats vid inkallande

av suppleant, synes förbundet icke vara enhetlig.

Organisationen i städerna för valbestyrens ombesörjande beröres

i några yttranden över valutredningens förslag. Magistraterna i Kristianstad

och Västerås framhåller sålunda angelägenheten av att magistraterna

befrias från sin befattning med de allmänna valen. Båda dessa myndigheter

finner frågan härom böra upptas i förevarande sammanhang och

lösas på det sätt stadsdomstolsutredningen föreslagit i sitt betänkande »Underrätterna».

Även länsstyrelsen i Gävleborgs län ifrågasätter om icke tidpunkten

nu är lämplig att befria magistraterna från valbestyren och understryker

att därigenom den fördelen vinnes att valorganisationen blir likformigt

uppbyggd för hela riket.

Yttrandena över stadsdomstolsutredningens förslag

Vad stadsdomstolsutredningen föreslagit med avseende å valbestyrens

ombesörjande vid en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna

har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av samtliga länsstyrelser och magistrater samt det övervägande antalet

övriga remissinstanser. En mera negativ inställning till stadsdomstolsutredningens

förslag i denna del har kommit till uttryck huvudsakligen endast

i det av föreningen Sveriges kommunalborgmästare avgivna yttrandet

samt en del vid länsstyrelsernas remissvar fogade yttranden av kommuna
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

39

la myndigheter och organ, vilka i likhet med föreningen ställt sig avvisande

till förslaget om en avveckling av kommunalborgmästarinstitutionen.

De tillstyrkande remissmyndigheterna har i sina yttranden som

regel endast summariskt behandlat stadsdomstolsutredningens här berörda

förslag avseende valbestyrens handhavande i städerna. I flera yttranden

har man nöjt sig med att helt allmänt ge sitt bifall till de av utredningen

framlagda detalj förslagen rörande magi stratsuppgif temas utskiftning på

olika statliga och kommunala myndigheter och organ. Några tillstyrkande

remissorgan har emellertid särskilt uppehållit sig vid stadsdomstolsutredningens

förslag rörande valorganisationen i städerna. Magistraten i Kristianstad

framhåller sålunda i sitt yttrande angelägenheten av att magistraternas

befattning med de allmänna valen snarast avskaffas. Stadsfullmäktige

i Örebro påpekar att magistraten, vilken endast en gång vart

fjärde år har att verkställa de ytterst komplicerade och specialiserade uppgifter

som sammanhänger med röstsammanräkning, i allmänhet torde

vara nödsakad att till sitt biträde kalla experter från länsstyrelsen. Redan

nu skulle det enligt fullmäktiges uppfattning därför vara rationellt att låta

länsstyrelsen övertaga dessa funktioner, och när magistraten försvinner

blir, framhåller fullmäktige, en sådan ändring ofrånkomlig eftersom städerna

som regel ej förfogar över annat lämpligt organ för röstsammanräkning.

Stadsfullmäktige i Jönköping betonar att de föreslagna valnämnderna i städerna

kommer att få ganska betydande arbetsuppgifter men att någon bättre

ordning än den förslaget innehåller icke torde kunna anvisas. Enligt

stadsfullmäktige i Gävle finns det icke någon anledning till erinran mot utredningsförslaget

i berörda hänseende eftersom kommunerna redan nu har

att bära en mycket stor del av kostnaderna på det lokala planet för valförrättningarna

och sakkunnigt folk för dessas genomförande torde kunna

påräknas även vid en överflyttning av valbestyren på kommunala myndigheter

och organ.

En del remissmyndigheter, bl. a. kammarkollegiet, länsstyrelserna i Kronobergs

och Västmanlands län samt 1955 års valutredning har i sina yttranden

över stadsdomstolsutredningens betänkande i denna del erinrat om

valutredningens framlagda förslag om en ändrad valnämndsorganisation

på landet. Valutredningen betonar sålunda att dess berörda förslag ligger

helt i linje med vad stadsdomstolsutredningen föreslagit. Ett genomförande

av de båda förslagen skulle, framhåller valutredningen, därför innebära att

man finge en helt likartad valnämndsorganisation för såväl stad som landsbygd.

Valutredningen erinrar även om att för Stockholms vidkommande en

organisation, motsvarande den av stadsdomstolsutredningen föreslagna,

redan blivit genomförd och, såvitt valutredningen har sig bekant, fungerat

på ett fullt tillfredsställande sätt. Valutredningen tillstyrker därför .stadsdomstolsutredningens

nu ifrågavarande förslag men anser sig böra framhålla,

alt ett genomförande av förslaget, åtminstone för vissa länsstyrelser,

kommer att medföra eu avsevärt ökad arbetsbelastning under de år kommunala

val äger rum. För att icke sammanräkningsförrättningarna skall

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

försenas synes det valutredningen erforderligt att länsstyrelserna även för

de kommunala valens del, på sätt valutredningen närmast med tanke på

andrakammarvalen föreslagit i sitt den 25 april 1961 avgivna betänkande

(SOU 1961:20 s. 160 o. f.), erhåller möjligheter till personalförstärkning,

så att de på en och samma länsstyrelse ankommande sammanräkningsförrättningarna

i viss utsträckning kan äga rum samtidigt.

Även länsstyrelserna i Hallands och Västerbottens län har i sina yttranden

gjort vissa uttalanden rörande förslaget att till länsstyrelserna överflytta

bestyret med röstsammanräkningen vid kommunala val i städerna.

Länsstyrelsen i Hallands län understryker därvid angelägenheten av att en

undersökning göres rörande länsstyrelsernas behov av personalförstärkning

i anledning av att sådana tidskrävande magistratsgöromål som exempelvis

röstsammanräkningar överlåtes på länsstyrelserna. Länsstyrelsen i

Västerbottens län framhåller att en överflyttning av vissa magistratsuppgifter

till länsstyrelsen kommer att medföra en väsentlig ökning av länsstyrelsens

arbetsbelastning. Länsstyrelsen anför:

Särskilt märkbar blir denna ifråga om röstsammanräkningen, som är en

till tiden starkt koncentrerad och för föredragande och beslutande ansvarsfylld

arbetsuppgift. Den medför redan med nuvarande omfattning av länsstyrelsens

sammanräkningsskyldighet ett åsidosättande för viss tid av annat

ordinarie arbete genom att ianspråktaga såväl flera jurister som även i

stor utsträckning biträdespersonal och kräver därjämte anställande av extra

personal. Speciellt i län med stora städer synes ett överförande av magistraternas

hittillsvarande sammanräkningsskyldighet på länsstyrelse kunna

befaras innebära en verklig olägenhet genom att en betydande del av

länsstyrelsens befattningshavare i både högre och lägre tjänsteställning under

ännu längre tid än nu är fallet blir hindrad att ägna någon tid åt andra

göromål, så att en besvärande arbetsbalans uppstår. Även den olägenhet

kan förväntas uppstå, att det kommer att dröja avsevärd tid innan röstsammanräkningen

för alla kommuner i länet är slutligt klar. Med hänsyn till

det intresse, som de politiska kommunalvalen tilldrar sig, framstår en sådan

försening av slutresultatet som icke önskvärd. Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta,

om icke Kungl. Maj :t bör ha möjlighet att i särskilda fall förordna,

att röstsammanräkning vid kommunala val skall ankomma på annan myndighet

än länsstyrelse. Det kan förutsättas att behov av att lägga sammanräkningen

på annan myndighet än länsstyrelse skall föreligga endast i städer

av den storlek att staden har rådhusrätt, och som sammanräkningsmyndighet

skulle där lämpligen ifrågakomma rådhusrätten.

Andra länsstyrelser åter, bl. a. länsstyrelserna i Gävleborgs och Norrbottens

län, har i sina yttranden särskilt framhållit att förslaget om en överflyttning

av vissa magistratsgöromål till länsstyrelserna i huvudsak icke

ger anledning till någon erinran. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att

en sådan överflyttning — om här bortses från vissa uppgifter, som icke är

av intresse i förevarande sammanhang — icke kommer att bereda något avsevärt

merarbete för länsstyrelserna.

I de yttranden, i vilka en mera negativ inställning

till förslaget kommit till uttryck, framhålles bl. a. att den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

41

föreslagna ordningen i vart fall såvitt angår städer utan magistrat icke är

förenad med några fördelar utan snarare vissa olägenheter. Föreningen Sveriges

kommunalborgmästare konstaterar att den nuvarande anordningen i

landsrättsstäder med eu valnämnd, bestående av kommunalborgmästaren

som ordförande och två kommunalvalda ledamöter, har visat sig mycket

lämplig. Önskemålet att juridisk sakkunskap och administrativ erfarenhet

tillföres valnämnden tillgodoses enligt föreningen bäst genom att kommunalborgmästaren

bibehålies som självskriven ordförande. Den föreslagna

överflyttningen av röstsammanräkningen till länsstyrelserna torde enligt

föreningen i flertalet fall även komma att försena förrättningen vid de primärkommunala

valen eftersom länsstyrelserna i allmänhet först verkställer

röstsammanräkning för landstingsmannavalen. Skulle emellertid ändringar

genomföras av de specialförfattningar, som för närvarande reglerar magistraternas

och kommunalborgmästarnas statliga uppgifter, anser föreningen

dessa ändringar böra ges en sådan utformning, att möjlighet finnes att genom

särskilda förordnanden anförtro uppgifterna åt viss befattningshavare.

Särskilt angeläget finner föreningen det vara att bl. a. uppdraget som valnämndsordförande

i fortsättningen tilldelas kommunalborgmästaren genom

sådant särskilt förordnande. Samma uttalande gör kommunalborgmästaren

i Solna.

Stadsfullmäktige i Boden utvecklar i stort sett samma synpunkter och anför.

Beträffande städerna har det visat sig vara till fördel, att de expeditionella

valärendena handläggas av en tjänsteman, som vanligtvis hela dagarna är

tillgänglig på en expedition och omedelbart kan handlägga dylika ärenden

och detta gäller särskilt veckan före valen. Detta gäller även sedan röstlängd

sutdragen ersatts av s. k. röstkort. Det har nämligen visat sig att de

röstberättigade ofta icke anmäla att deras röstkort förkommit förrän dagarna

eller dagen före valet. En utomstående person, som enligt utredningens

förslag av länsstyrelsen förordnas som ordförande i valnämnden för

hela staden kan icke annat än undantagsvis vara tillgänglig för allmänheten

på en expedition som en kommunalborgmästare. Man kan icke fordra att

en valnämndsordförande som på dagarna måste sköta sitt arbete långt ifrån

stadshuset eller stadens centrum skall kunna vara tillgänglig för allmänheten

annan tid än på kvällarna. En valnämndsordförande i stad, som har

att ansvara för valets organiserande i flera valdistrikt med många röstberättigade

har betydligt mer krävande arbete än en valnämndsordförande på

landsbygden, som endast har hand om ett valdistrikt med ett ringa antal

röstberättigade. Utredningen har (sid. 177) kommit till det resultatet att

det beträffande valärenden föreligger skillnad mellan stad och land.

Utredningens förslag om den slutliga sammanräkningen av de kommunala

valen skulle beträffande Boden innebära, att länsstyrelsen skulle förrätta

den slutliga sammanräkningen av stadsfullmäktigevalen och kompletteringsvalen

i stället för som nu valnämnden. Valnämnden brukar förrätta

den slutliga sammanräkningen av sistnämnda val å första möjliga dag

d. v. s. å åttonde (måndag) dagen efter valet. Om länsstyrelsen, som först

förrättar sammanräkningen av landstingsmannavalen och sedan kommunalfullmäktigevalen

och enligt utredningens förslag även stadsfullmäktigevalen

i hela länet, alltså ett mycket stort valmaterial, kan det inträffa, att den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

slutliga sammanräkningen av stadsfullmäktigevalen i Boden kommer att

äga rum 2 å 3 veckor senare än* vad nu är fallet. Utgången av dessa val

brukar alltid vara föremål för mycket stort intresse och den nu föreslagna

centraliseringen torde icke hälsas med tillfredsställelse av innevånarna i

Boden. Därtill kommer att länsstyrelsernas redan nu alltför stora arbetsbörda

kommer att öka, då de enligt utredningens förslag i motsats till nu

skola förrätta slutlig röstsammanräkning även för landstingsmannaval

och kyrkofullmäktigeval i vissa städer. Beträffande Norrbottens län gäller

detta Luleå och Kiruna. Stadsfullmäktige avstyrka utredningens förslag och

anser, att den nuvaranade ordningen bör bibehållas.

Flera andra kommunala myndigheter, som ställt sig avvisande till tanken

på en avveckling av kommunalborgmästarinstitutionen, har i sina yttranden

understrukit angelägenheten av att kommunalborgmästaren bibehålies vid

uppdraget såsom valnämndsordförande. Uttalanden i denna riktning gör

bl. a. stadsfullmäktige i Vadstena, Kungsbacka, Lidköping och Arvika, drätselkammaren

i Marstrand och föreningen Sveriges kommunala förvaltningsjurister.

Stadsfullmäktige i Karlshamn finner uppdraget som valnämndsordförande

i nuvarande fögderistäder lämpligen böra överflyttas till stadsombudsmannen,

om kommunalborgmästartjänsten indrages genom ändrad

lagstiftning. Valnämnden i Örnsköldsvik uttalar å sin sida, att en

jurist i fögderistads förvaltning bör förordnas som ordförande i stadens

valnämnd, om kommunalborgmästartjänsten indrages. Skulle kommunalborgmästarinstitutionen

bibehållas, bör enligt valnämndens mening

kommunalborgmästaren även i fortsättningen vara självskriven ordförande

i valnämnd. Kommunalborgmästaren i Tidaholm framhåller att man vid ett

genomförande av stadsdomstolsutredningens här berörda förslag har att

räkna med att uppdragen som valnämndsordförande med därmed förenade

betydande arbetsuppgifter och ansvar icke kommer att bli några eftersökta

uppdrag.

I några yttranden har vissa detaljanmärkningar gjorts.

Stadskansliet i Göteborg anser för sin del att det bör anförtros fullmäktige

att bestämma antalet kommunala ledamöter i valnämnden. Liksom

förhållandet nu är i Stockholm torde enligt kansliets mening uppbördsverket

lämpligen kunna fungera som valnämndens kansli. Om uppbördsverket

förstatligas finner stadskansliet det kunna förutsättas att valnämnden

kommer att biträdas av den lokala skattemyndigheten. Länsstyrelsen i

Västmanlands län påpekar att det icke är uteslutet att bestyret med utfärdande

av röstkort kan komma att läggas på de lokala skattemyndigheterna.

Stadsfullmäktige i Karlskrona framhåller önskvärdheten av att de deputerade,

som valnämnden har att utse i det fall staden är indelad i flera valdistrikt,

erhåller en med hänsyn till olika befolkningsgrupper m. m. så

representativ sammansättning som möjligt.

När det gäller ikraftträdandet av den föreslagna ordningen för

valbestyrens handhavande i städerna uttalar 1955 års valutredning att några

hinder icke torde föreligga mot att redan nu genomföra förslaget om en

överflyttning av dessa bestyr från magistrat- och kommunalborgmästarin
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

stitutionerna till valnämnder med likartad sammansättning som valnämnderna

på landet. Såvitt valutredningen kunnat finna skulle vissa fördelar

vara att vinna om stadsdomstolsutredningens förslag härutinnan och valutredningens

förslag om en ändrad valnämndsorganisation på landet —

därest dessa förslag anses kunna läggas till grund för lagstiftning — genomföres

i ett sammanhang. Härigenom skulle nämligen, framhåller valutredningen,

vid lagstiftningens utformning bestämmelserna om valnämnd kunna

göras enhetliga för land och stad.

Departementschefen

Den organisation, som nu finnes för valbestyrens ombesörjande, är i

väsentliga hänseenden olikartad för städer och landsbygd. Medan på landet

organisationen är beroende av valdistriktsindelningen så att en valmyndighet,

en valnämnd, finnes för varje för andrakammarval inrättat valdistrikt,

handhaves valbestyren i stad av en för hela staden gemensam myndighet

oberoende av indelningen i valdistrikt. Denna olikhet i den organisatoriska

uppbyggnaden leder till väsentliga skillnader med avseende å de arbetsuppgifter,

som åvilar å ena sidan valmyndighet i stad och å andra sidan valnämnd

på landet. Valmyndighet i stad har sålunda att vidtaga erforderliga

valförberedelseåtgärder — exempelvis anskaffa vallokaler, valmateriel och

dylikt, fullgöra vissa åligganden vad angår röstlängderna, utfärda kungörelse

om vissa val samt expediera röstkort till röstberättigade med avseende

å samtliga förekommande valdistrikt inom staden. Är i staden flera

valdistrikt ankommer det även på stadens valmyndighet att för varje sådant

distrikt utse särskilda deputerade att vara valförrättare i distriktet.

Valnämnd på landet däremot har endast att svara för valförberedelserna

med avseende å det egna valdistriktet och valnämnden är alltid själv valförrättare

i detsamma. Även i fråga om den funktionella kompetensen i

övrigt finnes vissa skillnader mellan valnämnd på landet och valmyndighet

i stad. Så t. ex. har valmyndighet i stad — om här bortses från Stockholm

_ att vid vissa kommunalval verkställa slutlig röstsammanräkning. Någon

motsvarande uppgift åvilar däremot ej valnämnd på landet. Denna tager

över huvud taget inte vid något slags val befattning med den slutliga sammanräkningen.

Ej heller i de olika städerna är organisationen för handhavandet av valbestyren

helt överensstämmande. I skilda slags städer är det nämligen

olika myndigheter som har att svara för dessa bestyr. I magistratsstäder

utom Stockholm ankommer det på magistraten att taga befattning med de

allmänna valen. I fögderistäder och i Stockholm åvilar motsvarande uppgifter

en särskilt inrättad valnämnd. Denna valnämnd har i Stockholm en

annan sammansättning än i fögderistäder, där valnämnden består av kommunalborgmästaren

och två kommunalvalda ledamöter jämte suppleanter.

Valnämnden i Stockholm är också frikopplad från vissa uppgifter, som

åvilar valmyndighet i övriga städer. För Stockholms vidkommande verk
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

ställes sålunda slutlig sammanräkning vid samtliga slags val av överståthållarämbetet.

Gällande organisation för bestyren med de allmänna valen har, såsom

framgått av den tidigare redogörelsen, blivit föremål för behandling av både

1955 års valutredning och stadsdomstolsutredningen, vilka från olika utgångspunkter

funnit anledning undersöka möjligheterna till ändringar av

valorganisationen. Stadsdomstolsutredningen har för sin del upptagit frågan

om valbestyrens ombesörjande i städerna mot den allmännare bakgrunden

av en av utredningen föreslagen avveckling av magistrat- och

kommunalborgmästarinstitutionerna. I berörda hänseende har stadsdomstolsutredningen

redovisat ett principförslag, som i huvudsak går ut på att

dessa båda institutioners uppgifter att förbereda och leda de allmänna valen

övertages av valnämnder. 1955 års valutredning har å sin sida vid sin

översyn av gällande vallagstiftning, där arbetet främst inriktats på att undersöka

möjligheterna till fortsatta reformer i syfte att främja och underlätta

valdeltagandet, funnit sig böra ompröva den nuvarande valnämndsorganisationen

på landet. Denna prövning har föranlett valutredningen att framlägga

förslag om att organisationen med en valnämnd för varje valdistrikt

på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en enda valnämnd för

varje kommun därstädes, varvid, om i kommunen finnes flera valdistrikt,

den för kommunen gemensamma valnämnden får — på samma sätt som

valmyndighet i stad, där valdistriktsindelning förekommer — för varje valdistrikt

utse erforderligt antal deputerade att vara valförrättare i distriktet.

Framhållas må att även stadsdomstolsutredningen uttalat sympatier för

eu sådan ändring men i det sammanhang, i vilket den haft att upptaga frågan

om ordningen för valbestyrens ombesörjande, har den icke ansett sig

böra närmare behandla valnämndsorganisationen på landet. De båda utredningarnas

förslag kompletterar i allt väsentligt varandra så att en reform på

grundval av vad såväl valutredningen som stadsdomstolsutredningen föreslagit

skulle medföra att man finge en för hela riket enhetlig valorganisation.

Vad först valnämndsorganisationen på landet angår har otvivelaktigt

de skiljaktigheter, som nu förefinnes mellan denna och motsvarande organisation

för handhavandet av de allmänna valen i städerna, i allt högre grad

kommit att framhävas genom en ökad indelning i valdistrikt, främst betingad

av angelägenheten av att underlätta valdeltagandet. På landet har

den alltmer omfattande valdistriktsindelningen nämligen icke kunnat äga

rum utan en motsvarande utökning av antalet valnämnder, något som i sin

tur lett till att det valförberedande arbetet i allt större utsträckning där kommit

att decentraliseras. Såsom valutredningen och många remissinstanser

framhållit har denna utveckling i organisatoriskt hänseende icke varit helt

ändamålsenlig. Åtskilliga valförberedande åtgärder torde nämligen till sin

karaktär vara sådana, att de för att större effektivitet och säkerhet i arbetet

skall vinnas lämpligen bör på landet liksom nu är fallet i stad ombesörjas

centralt av ett för hela kommunen gemensamt organ. Valutredningen har

givit flera exempel på sådana åtgärder. Vid remissbehandlingen har också

från flera håll understrukits att den nuvarande valnämndsorganisationen på

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

landet medfört en icke önskvärd splittring i valarbetet och att svårigheter

härigenom uppkommit att genomföra en ändamålsenlig handläggning av

de valförberedande uppgifterna. Det har vidare framhållits att en större

koncentration av valarbetet på landet är nödvändig, därest genom fortsatta

reformer på valrättens område nya arbetsuppgifter kommer att tilldelas valorganen.

Behov synes därför föreligga av en ändring av valnämndsorganisationen

på landet, i syfte att där koncentrera förberedandet och ledandet av

de allmänna valen till ett organ för varje kommun och på så sätt undanröja

rådande väsentliga olikheter mellan landsbygdens och städernas valorganisation.

Detta är också den allmänna meningen hos det övervägande antalet

myndigheter, som yttrat sig över valutredningens betänkande i ämnet.

Då spörsmålet om en ändring av valnämndsorganisationen på landet på

detta sätt aktualiserats, kan det ifrågasättas om man icke bör till samtidig

behandling upptaga spörsmålet om en ändring av städernas valorganisation.

Valutredningen har i sitt remissyttrande över stadsdomstolsutredningens

betänkande funnit en sådan gemensam behandling av de båda spörsmålen

lämplig och samma uppfattning har kommit till uttryck i en del remissyttranden

över valutredningens ifrågavarande betänkande. Även för egen del

finner jag flera skäl tala för att valorganisationen i städerna icke bör lämnas

utanför en nu aktuell reform. Väsentliga fördelar skulle nämligen vara att

vinna om man på föreliggande område erhöll en för hela riket enhetlig ordning

för valbestyrens handhavande. För att detta resultat skall kunna uppnås

kräves jämväl ändringar av gällande valorganisation i städerna. Ett ytterligare

skäl att i förevarande sammanhang upptaga även denna organisation

till omprövning är att en avveckling av magistratinstitutionen kommer

att ske vid det förstatligande av rådhusrätterna som planeras komma till

stånd inom en nära framtid. Eftersom en utskiftning av magistratsgöromålen

under alla omständigheter sålunda torde komma att äga rum inom kort,

kan det synas lämpligt att redan nu söka få till stånd en lösning, varigenom

magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna i möjligaste mån befrias

från befattningen med valbestyren. Erinras må att för Stockholms del

en motsvarande reform redan blivit genomförd. Genom en år 1953 företagen

ändring överflyttades nämligen de Stockholms magistrat åvilande bestyren

med de allmänna valen på en valnämnd, dock att uppgiften att verkställa

röstsammanräkning vid kommunala val lades på överståthållarämbetet. I

förarbetena till denna ändring uttalades bl. a. att den endast kunde belraktas

som ett provisorium ulan bindande verkan för en slutlig och mera allmän

reform. Tiden synes nu vara inne för en sådan reform.

Vad angår omfattningen av den angivna reformen bör beaktas att magistraten

i några städer, som icke deltager i landsting, enligt bestämmelser

i riksdagsordningen (5 § 7 mom. sista stycket samt ValE 12 § 2 och 3

mom. och 13 § även har att taga viss befattning med förstakammarvalen.

Magistraten i nämnda städer har sålunda att tillse att stadsfullmäktige utser

valmän för förrättande av förstakammarval samt att till valet kalla valmän

och suppleanter. Innan frågan om eu ändring av de bestämmelser, som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

riksdagsordningen upptar i detta avseende, blivit prövad, är det icke möjligt

att framlägga något förslag om att magistraterna skall befrias från

nyssnämnda uppgifter. Hinder synes emellertid icke möta mot att man utan

att avvakta en slutlig prövning av den berörda grundlagsfrågan redan nu till

andra organ överflyttar de magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna

åvilande bestyren med andrakammarvalen och kommunalvalen. De

tämligen begränsade uppgifter, som vissa magistrater har att utföra med avseende

å förstakammarvalen, har nämligen sådan karaktär att de ifrågavarande

magistraternas frikoppling från dessa uppgifter icke behöver ske i

omedelbart samband med en ändring av organisationen för de direkta valens

ombesörjande. Frågan om överflyttande av de med förstakammarvalen sammanhängande

magistratsgöromålen torde få upptagas till behandling i samband

med prövningen av erforderlig grundlagsändring.

Såsom framgår av det redan anförda finner jag starka skäl tala för att

man nu bör genomföra en ändring av såväl valnämndsorganisationen på

landet som valorganisationen i städerna i syfte att få till stånd en för hela

riket enhetlig ordning för bestyren med andrakammarvalen och kommunalvalen.

Valutredningens förslag, att i varje kommun på landet endast skall

finnas en valnämnd, gemensam för hela kommunen, samt stadsdomstolsutredningens

förslag, att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas

åligganden att förbereda och leda de allmänna valen skall överföras på

valnämnder, har tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser. Även

jag anser mig kunna godtaga förslagen och en reform i här angiven riktning

synes mig därför lämpligen böra ske på grundval av vad de båda utredningarna

sålunda föreslagit. En sådan ordning bör alltså nu införas, att i varje

kommun — vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — förberedandet

och ledandet av de allmänna valen ombesörjes av en valnämnd,

gemensam för hela kommunen.

När det gäller de ifrågavarande valnämndernas sammansättning synes reglerna

härom böra göras enhetliga för samtliga dessa valnämnder. Valutredningens

och stadsdomstolsutredningens skilda förslag sammanfaller i

detta hänseende, i det att valnämnd i kommun på landet av valutredningen

samt valnämnd i stad av stadsdomstolsutredningen förordats erhålla en likartad

sammansättning som den nu i varje valdistrikt på landet inrättade

valnämnden. Jag har icke funnit anledning föreligga att på denna punkt

frångå utredningarnas samstämmiga förslag, som tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av flertalet remissorgan. Valnämnd bör således bestå av fem

inom kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Det torde vara

lämpligt att ordföranden i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnas

av länsstyrelsen medan de övriga fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljes av kommunens fullmäktige, allt i motsvarande ordning

som gäller för utseende av ledamöter och suppleanter i nu inrättade

valnämnder för valdistrikt på landet. För Stockholms del överensstämmer

den här föreslagna ordningen med den nu föreskrivna, eftersom enligt bestämmelserna

i ValL 90 a § en valnämnd skall finnas inrättad för staden

med den sammansättning som här angivits.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

De grundläggande bestämmelserna om valnämnd och om ledamöter och

suppleanter i sådan nämnd synes alltjämt böra vara upptagna i ValL 33 §.

De nuvarande bestämmelserna i sagda lagrum föreslås emellertid ändrade

i enlighet med vad här anförts, varigenom de kommer att bli generellt tilllämpliga

för såväl landsbygd som samtliga städer. ValL 90 och 90 a §§ samt

KVL 63 §, vilka upptar stadganden om valorgan i vissa städer, kan i samband

härmed upphävas. De i ValL 34—36 §§ intagna bestämmelserna rörande

bl. a. beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga sig uppdrag som

ledamot eller suppleant samt besvär över val av ledamot eller suppleant torde,

dock med någon mindre jämkning av 35 §, kunna göras tillämpliga på sådan

valnämnd som avses med förslaget. Någon komplettering av dessa bestämmelser

synes mig icke erforderlig.

År kommun — stad eller kommun på landet— indelad i flera valdistrikt,

kan tydligtvis val i kommunen icke förrättas inför kommunens valnämnd.

I sådant fall måste särskilda valförrättningsorgan tillsättas. De av valutredningen

och stadsdomstolsutredningen framlagda förslagen innebär, att valnämnden

i sådan kommun skall för varje valdistrikt utse erforderligt antal

personer att såsom valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.

Några länsstyrelser har i sina yttranden över valutredningens berörda

förslag framhållit önskvärdheten av att statlig myndighet får inflytande

på dessa valförrättningsorgans sammansättning på så sätt, att ordförande

i sådant organ utses av länsstyrelse. En del kommunala myndigheter

har å sin sida ifrågasatt om icke valförrättarna i stället bör tillsättas av den

kommunala fullmäktigförsamlingen. I likhet med flertalet remissinstanser

finner jag mig emellertid kunna godtaga de båda utredningarnas förslag

om att i förekommande fall av valdistriktsindelning valförrättarna i gemen

utses av valnämnden. En motsvarande ordning gäller för övrigt redan

nu i städer, som är indelade i flera valdistrikt, och denna ordning synes,

enligt vad valutredningen uppgivit, icke ha varit förenad med några olägenheter.

Avgörande för valnämndens rätt att utse deputerade som valförrättare

bör, såsom valutredningen förutsatt, vara om valdistriktsindelning över

huvud taget förekommer i kommunen vid något allmänt val, även om det aktuella

valet endast skulle omfatta ett valdistrikt.

Den befogenhet, som nu föreligger för valmyndighet i stad att utse deputerade

såsom valförrättare i valdistrikt inom staden, är närmare reglerad

i ValL 91 §. Bestämmelserna i detta lagrum föreslås ändrade så att de blir

tillämpliga på valnämnd, som här avses. Likaså bör ändring ske av ValL

57 § 1 mom. första stycket och KVL 5 § första stycket, som upptar allmänna

bestämmelser om de organ inför vilka andrakammarval respektive kommunalval

skall förrättas.

Med den här föreslagna ordningen följer, att samtliga allmänna val inom

en kommun skall förrättas inför kommunens valnämnd eller dess deputerade.

Eftersom municipalsamhälle alltid utgör del av en landskommun, erfordras

— oavsett vilka förordnanden, som må meddelas rörande valdistriktsindelningen

vid valet av municipalfullmäktige — med denna ordning icke

några särbestämmelser angående vem som skall förrätta municipalfullmäk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år i963

tigval i valdistrikt, som bildas särskilt för sådant val. De nuvarande bestämmelserna

i KVL 5 § andra stycket torde därför kunna utgå. Däremot kräver

tydligtvis en reform i här angiven riktning vissa särbestämmelser om valförrättningsorgan

vid kyrkofullmäktigval för det mindre vanliga fallet, att

länsstyrelse enligt KVL 3 § 3 mom. förordnar att olika områden av församling,

vilka eljest skolat var för sig bilda eget valdistrikt, tillsammans skall

vid kyrkofullmäktigvalet utgöra ett valdistrikt, och det därvid inträffar att

det sålunda bildade distriktet kommer att omfatta delar av skilda borgerliga

kommuner. För undvikande av en kompetenskonflikt mellan dessa kommuners

valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande i det

ifrågavarande distriktet bör, såsom valutredningen funnit, länsstyrelse i sådant

fall jämväl ha att förordna, inför vilken kommuns valnämnd eller

dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. De

nuvarande stadgandena i KVL 5 § tredje stycket föreslås ersatta av bestämmelser

härom.

Valutredningens ståndpunkt, att införandet av en ny valnämndsorganisation

på landet icke bör föranleda ändring av den gällande kompetensfördelningen

mellan länsstyrelse och valnämnd på landet, har vunnit allmän anslutning

vid remissbehandlingen och jag finner mig också böra godtaga valutredningens

uppfattning härutinnan. Av den föreslagna ordningen följer

att valnämnderna på landet liksom hittills icke skall vid något slags val taga

befattning med den slutliga röstsammanräkningen, övervägande skäl talar

enligt mitt förmenande för att en motsvarande kompetensfördelning även bör

genomföras mellan länsstyrelse och valmyndighet i stad, då nu valorganisationen

i städerna ändras i syfte att få till stånd en för hela riket enhetlig

ordning för valbestyrens ombesörjande. Stadsdomstolsutredningens förslag,

att den befattning med röstsammanräkningen vid vissa kommunalval, som

nu ankommer på valmyndighet i andra städer än Stockholm, skall överflyttas

till länsstyrelse, finner jag mig därför i likhet med det övervägande antalet

remissinstanser böra acceptera. Såsom framhållits i en del yttranden

över stadsdomstolsutredningens betänkande kominer en sådan överflyttning

visserligen att för länsstyrelserna medföra en ökad arbetsbelastning,

då allmänna kommunalval förrättas. Särskilt i län med stora städer kan till

följd härav svårigheter måhända uppkomma för länsstyrelsen att inom rimlig

tid slutföra sammanräkningsförrättningarna vid dessa val. Dessa svårigheter

torde dock kunna bemästras, om länsstyrelserna i större utsträckning

än hittills skett utnyttjar möjligheten alt i och för sammanräkningarna vid

allmänna kommunalval anställa tillfällig personal — även kvalificerad sådan

— så att skilda sammanräkningsförrättningar kan hos vederbörande

länsstyrelse äga rum samtidigt.

Preliminär röstsammanräkning är för närvarande icke obligatorisk vid

samtliga allmänna val. Enligt de gällande bestämmelserna i KVL 34 § är

vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val

av kyrkofullmäktige för stadsförsamling eller kyrklig samfällighet i stad

frågan huruvida preliminär röstsammanräkning skall äga rum beroende på

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

beslut av stadens valmyndighet, som med nuvarande ordning jämväl liar

att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samma val. I Stockholm ankommer

det dock på överståthållarämbetet att vid kyrkofullmäktigval meddela

beslut som nu sagts och, såsom redan nämnts, vara sammanräkningsmyndighet

vid samtliga val i staden. Stadsdomstolsutredningen har för sin

del utgått ifrån att preliminär röstsammanräkning alltjämt skall vara fakultativ

vid nyssnämnda kommunalval men föreslagit att beslutanderätten i frågan,

huruvida preliminär röstsammanräkning i dessa fall skall förekomma,

överlag överflyttas på länsstyrelse. Erinras må att i tidigare sammanhang

ifrågasatts, huruvida icke preliminär röstsammanräkning bör göras obligatorisk

vid samtliga kommunalval. I det betänkande (SOU 1941:28), som

låg till grund för poströstningssystemets införande, framfördes förslag härom.

Vederbörande departementschef (se prop. 1942:98 s. 41) ansåg sig

emellertid icke kunna godtaga förslaget. Skall såsom här nu förordats länsstyrelse

ha att verkställa slutlig sammanräkning vid samtliga kommunala

val, torde läget i avsevärd mån förändras och skäl föreligga för ett annat

bedömande av spörsmålet. Om länsstyrelserna skall på ett tillfredsställande

sätt kunna bemästra sammanräkningsbestyren torde det vara

så gott som nödvändigt att preliminär sammanräkning äger rum jämväl

vid samtliga val av stadsfullmäktige och val av kyrkofullmäktige i stadsförsamling

eller kyrklig samfällighet i stad. Något utrymme för att i nämnvärd

utsträckning ge avkall på kravet på sådan preliminär röstsammanräkning

vid dessa val kommer säkerligen icke att finnas med den föreslagna

ordningen för slutlig röstsammanräkning. Under sådana förhållanden finner

jag mig böra förorda att preliminär röstsammanräkning göres obligatorisk

vid samtliga kommunalval; förslaget i denna del synes från likformighetssynpunkt

även böra avse kyrkofullmäktigvalen i Stockholm.

Ett genomförande av vad här föreslagits angående slutlig och preliminär

röstsammanräkning vid kommunala val förutsätter upphävande av bestämmelserna

i KVL 33 § 3 mom. samt ändringar av 22 § 2 mom., 34 §, 42 §,

43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom., 49 § 2 mom., och 51 § i samma lag.

Med avseende å den valnämnd, som här förordas bli inrättad för varje

kommun på landet och för varje stad, torde samma fördelning av arbetsuppgifterna

böra genomföras som enligt vallagarnas skilda bestämmelser

gäller för den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.

Såsom stadsdomstolsutredningen funnit kan det gällande stadgandet i ValL

32 § om inhämtande av magistrats yttrande vid framställning om ändrad

valdistriktsindelning utgå utan att ersättas av någon bestämmelse om yttrande

från annan myndighet.

Införandet av den här förordade, för heta riket enhetliga organisationen

för valbestyrens ombesörjande kräver ett flertal ändringar i vallagarna. I

det föregående har åtskilliga sådana ändringar redan berörts och flera lagrum

uppräknats, vilka måste bringas i överensstämmelse med de framlagda

förslagen. Utöver ändringar av dessa i tidigare sammanhang berörda lagrum

föreslås för reformens genomförande justeringar och jämkningar av

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

ValL 39 §, 40 §, 42 §, 43 §, 45 §, 46 §, 50 §, 53 §, 55 a §, 58 §, 95 § och 96 §

samt KVL 3 § 4 mom., 9 §, 19 § 1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 § 1 inom.,

56 §, 59 § och 60 §.

Förutom ändringar i vallagarna erfordrar reformen ändringar av vissa i

administrativ ordning utfärdade bestämmelser.

Ersättning åt personal, som av länsstyrelserna anlitas vid röstsammanräkningar,

bestrides från förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna

val. Om såsom här föreslagits på länsstyrelse överföres skyldighet

att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samtliga kommunalval, uppkommer

för statsverket viss kostnadsökning. Denna torde dock inte bli av

nämnvärd betydelse.

I samband med de ändringar i vallagstiftningen, som här förordats, synes

det lämpligt att vidtaga viss redaktionell justering av ValL 1 § med hänsyn

till att från och med den 1 januari 1963 Gävle stad återinträtt i Gävleborgs

läns landstingskommun och Hälsingborgs stad i Malmöhus läns landstingskommun

(se SFS 1962: 38 och 39).

När det gäller frågan om ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna

bör såsom valutredningen framhållit beaktas, att mandattiden för de ledamöter,

som nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den

31 december 1963. Den ändrade organisationen för valbestyrens ombesörjande

torde med fördel kunna genomföras vid utgången av nyssnämnda mandattid.

De här föreslagna ändringarna i vallagstiftningen föreslås därför i

sin helhet få träda i kraft den 1 januari 1964; dock förordas att valnämnd

för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under år 1963

utses med tillämpning av de nya bestämmelserna. Vad angår valnämnd i

städer kan det inträffa att den nu löpande mandatperioden utgår senare än

vid utgången av 1963. Med tanke härpå bör föreskrivas att uppdrag såsom

ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket meddelats med stöd

av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall upphöra vid de nya

bestämmelsernas ikraftträdande.

Då kommunalval ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande

men ny röstsammanräkning skall ske efter ikraftträdandet, lärer utan vidare

vara tydligt att de nya bestämmelserna om sammanräkningsmyndighet

skall äga tillämpning. I den mån valmaterialet i sådant fall icke finnes tillgängligt

hos länsstyrelsen har denna att infordra detsamma.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1963. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

630199

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:182 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om semester, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 12 i texten