Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1963/64 till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m

1963-03-01 · 90 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:63, Angående anslag för budgetåret 1963/64 till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1

Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1963/64 till vissa byggnadsarbeten vid statens

mentalsjukhus m. mgiven Stockholms slott den 1

mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Å kapitalbudgeten beräknas under investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus m. m. en ökning av investeringsvolymen

från cirka 51 200 000 resp. 65 000 000 kr. under föregående och

innevarande budgetår till 75 000 000 kr. budgetåret 1963/64.

Sjukhuset i Falköping —- Falbygdens sjukhus — med 782 vårdplatser har

till övervägande del tagits i bruk under innevarande budgetår. Under innevarande

och nästa budgetår beräknas fyra nya sjukhus kunna beläggas,

nämligen Mellringe sjukhus i Örebro, Hälsinge sjukhus i Bollnäs samt sjukhusen

i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna och i Katrineholm för s. k.

psykopater. Tillkomsten av dessa fyra sjukhus medför, att antalet nybyggda

platser ökar för den egentliga mentalsjukvården med 1 380 platser, för

psykiskt efterblivna med 540 platser och för psykopatvård med 245 platser.

Beträffande de befintliga mentalsjukhusen beräknas för nästa budgetår

ett investeringsbehov av cirka 47 000 000 kr., däri inberäknat medel för

uppförande av bl. a. nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning

m. m. vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus, en vårdenhet om 52 vårdplatser

för mentalt sjuka barn och ungdomar vid vart och ett av sistnämnda sjukhus

samt en vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn om 60 platser

vid Vipeholms sjukhus.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vissa markområden vid Furunäsets sjukhus i Piteå föreslås skola försäljas

för en köpesumma av 225 000 kr.

Reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. föreslås

uppfört med 6 463 000 kr. Av sistnämnda belopp hänför sig 3 767 000 kr.

till fortsatt utrustning av de nya sjukhusen i Katrineholm, Sala och Bollnäs

samt 2 071 000 kr. till utrustning av nytillkommande eller renoverade vårdavdelningar

m. m. vid de befintliga sjukhusen. Återstående 625 000 kr. avses

för anskaffande av erforderlig utrustning för en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet

i fråga om öppen vård vid vissa mentalsjukhus.

I propositionen föreslås vidare anvisande av ett investeringsanslag om

440 000 kr. för uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skoloch

yrkeshem på Salbohed.

Slutligen föreslås, att statsbidrag i form av lån skall utgå till dels Svenska

diakonissällskapet med 1 930 000 kr. för vissa om- och tillbyggnadsarbeten

vid epileptikerhemmet Erstagården i Nacka, dels ock föreningen Röingegården

u. p. a. med 75 000 kr. för vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet

Röingegården vid Hässleholm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,

statsrådet Aspling.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 97, har reservationsanslaget

till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. upptagits med

ett preliminärt beräknat belopp om 7 300 000 kr.

I samma proposition, punkten 209, har Kungl. Maj :t vidare föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus m. m. för budetgetåret 1963/64 beräkna

ett investeringsanslag av 58 000 000 kr.

Vidare har domänstyrelsen med skrivelse den 3 augusti 1962 framlagt

förslag om uppförande för en beräknad kostnad av 550 000 kr. av vissa

jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed.

Därjämte har styrelsen för Svenska diakonissällskapet i skrivelse den 16

augusti 1962 hemställt, att sällskapet måtte beviljas ett anslag av 2 200 000

kr. för om- och tillbyggnad av sällskapets epileptikerhem på den s. k. Erstagården

i Nacka.

Slutligen har styrelsen för föreningen Röingegården u. p. a. i skrivelse

den 28 november 1961 hemställt, att föreningen måtte beviljas ett anslag

av 70 140 kr. för vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet Röingegården.

Jag hemställer att till behandling få upptaga hithörande spörsmål ävensom

fråga om försäljning av vissa markområden vid Furunäsets sjukhus i

Piteå.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m.m.

Framställning från mentalsjukvårdsberedningens byggnadsoch

utrustningsdelegation

Inledning

I skrivelse den 14 januari 1963 anför mentalsjnkvårdsberedningens byggnads-

och utrustningsdelegation, att det fastställda antalet vårdplatser vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

de egentliga statliga mentalsjukhusen den 31 december 1961 uppgick till

21 551, vilket innebär en ökning med 681 platser i jämförelse med platsantalet

vid samma tidpunkt år 1960. Sjukhusen hade under år 1961 i medeltal

21 555 inneliggande patienter, vilket alltså utgjorde en överbeläggning

med 4 patienter. Antalet anmälda exspektanter minskade från år 1960

med 105 till 759 år 1961, motsvarande ungefär 12,2 procent. Många vårdavdelningar

inom äldre byggnader har emellertid haft ett fastställt platsantal,

som icke stått i god överensstämmelse med sjukvårdens berättigade

krav. En del av dessa avdelningar har renoverats, varvid platsantalet nedgått,

medan andra inom den närmaste tiden skall utgå. För att få en mera

rättvisande bild av hur kvarblivande avdelningar lämpligen bör beläggas

har medicinalstyrelsen granskat sjukhusens ovan angivna officiella vårdplatsantal

och i icke ringa mån nedskrivit detsamma fr. o. m. den 1 januari

1963. Givetvis medför detta icke omedelbart förbättrade vårdförhållanden,

men i och med att nya sjukhus öppnas under innevarande år och

nya paviljonger vid befintliga sjukhus kan tagas i bruk torde man kunna

räkna med en viss uttunning av beläggningen på sådana avdelningar, som

f. n. är alltför hårt utnyttjade. Av medicinalstyrelsen sålunda efter nyinventering

fr. o. m. den 1 januari 1963 fastställt vårdplatsantal för egentligt

mentalt sjuka uppgår till 20 426. Antalet exspektanter per den 31 december

1962 har beräknats till 675.

Vad beträffar nya mentalsjukhus har Falbygdens sjukhus i

övervägande utsträckning tagits i bruk under föregående budgetår. Mellringe

sjukhus beräknas vara till största delen färdigbyggt och utrustat för

beläggning under år 1963. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 76

framlagt förslag har 1962 års riksdag (rskr. 297) bemyndigat Kungl. Maj :t

att i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som legat till grund

för det med Örebro läns landsting träffade avtalet om driften av Mellringe

sjukhus, godkänna avtal med Gävleborgs läns landsting angående dess

övertagande av driften av sjukhuset i Bollnäs. Detta sjukhus —- för vilket

benämningen »Hälsinge sjukhus» numera antagits — synes kunna till hälften

beläggas under våren 1963 och till återstoden under våren 1964. Byggnadsarbetena

vid det nya sjukhuset i Sala torde vara slutförda inom sådan

tid, att sjukhuset efter utrustning kan tagas helt i bruk under våren 1964.

Såsom föreslås i det följande bör sammanlagt 180 av sjukhusets totala

platsantal övergångsvis reserveras för höggradigt psykiskt efterblivna barn.

Mentalsjukhuset i Katrineholm beräknas vara till största delen färdigbyggt

och utrustat för beläggning under hösten 1963. I anslutning härtill anmäler

delegationen, att totalkostnaden för uppförandet av sistnämnda sjukhus,

sedan projekteringen av samtliga till sjukhuset hörande byggnadsobjekt

slutförts, nu kan beräknas till 19 700 000 kr., vilket enligt prisläget den 1

juli 1962 innebär en merkostnad i förhållande till tidigare beräknad kostnadsram

med 2 400 000 kr. Delegationen anför härom bl. a. följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

En inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning bär visat att ökningen

utöver tidigare kalkylerade kostnader huvudsakligen kan hänföras till två

huvudarbeten, nämligen dels samtliga arbeten med grundläggning och yttre

planering av sjukhusområdet och dels terapiverksamhetens anordnande

och lokalmässiga tillgodoseende.

Beträffande de yttre arbetena har delegationen tidigare under hand anmält,

att grundläggningsarbeten för såväl byggnader som yttre ledningar

och vägar komplicerats av ojämn markbeskaffenhet i förening med ogynnsam

väderlek under övervägande delen av den tid då arbetena utförts. Sålunda

har pålningsarbeten erfordrats till någon del under samtliga byggnader.

De i 1959 års överarbetade förslag kalkylerade yttre planerings- och anläggningsarbetena

omfattade huvudsakligen en grov beredning av markområdet,

varjämte bl. a. inhägnad skulle utföras på enklaste sätt. Avsikten

var att s. k. finplanering m. m. skulle utföras av patienterna i form av terapiarbete

efter sjukhusets beläggning. Då man inom byggnadsstyrelsen haft

dåliga erfarenheter från bl. a. ungdomsvårdsskolorna av sådant arrangemang,

anser delegationen numera, att samtliga anläggningsarbeten med

undantag för vissa objekt såsom minimigolfbanor m. in. bör utföras av entreprenör

med därtill lämpade maskinella resurser. I nu föreliggande handlingar

har vidare hänsyn tagits till de normer beträffande vägar och parkeringsplatser,

som tillämpats vid uppförandet av de nya sjukhusen i Falköping,

Örebro och Bollnäs. Efter anmodan av mentalsjukvårdsberedningen

har ökade standardkrav beträffande sjukhusområdets inhägnad och promenadgårdars

avgränsning beaktats vid projekteringen. I överensstämmelse

härmed har den mur, som uppförts runt den fasta paviljongens promenadgårdar,

erhållit en ändrad utformning (i enlighet med numera tillämpade

principer inom fångvården). Murens höjd och konstruktion kommer

därvid bättre att stå emot eventuella rymningsförsök. Den sammanlagda

kostnadsökningen på grund av ovan anförda orsaker har beräknats till

cirka 1 400 000 kr.

Verkstads- och terapilokaler avsågs i tidigare redovisade förslag få sin

definitiva utformning först sedan sjukhuset börjat beläggas och sjukhusledningen

därefter bedömt, vilken inriktning den verkstadsbetonade verksamheten

skulle få. Sedan utredning härom numera verkställts i samråd

med tillgänglig läkarexpertis, anser delegationen, att terapiverksamheten

vid beläggningen bör få erforderliga resurser för en från början aktivt insatt

terapi. I detta syfte har delegationen i samråd med experter från arbetsmarknadsstyrelsen

och fångvårdens arbetsbyrå utarbetat ett detaljerat program

i enlighet med vilket projekteringsarbetet med stor skyndsamhet bedrivits

för att verkstadsbyggnaden skall kunna stå färdig vid den planerade

beläggningen hösten 1963. Den nu föreliggande planlösningen tager sikte

på en rationell industriplanering med lokalerna disponerade för en ändamålsenlig

produktionsprocess. Arbetslokalerna har en i stort sett oförändrad

yta, motsvarande cirka 9 m2/patient. I samband med överarbetningen efter

ovan angivna riktlinjer har vissa funktioner ansetts böra tillkomma, som

totalt sett medfört en volymökning av byggnaden. Byggnaden har vidare

inventiösare utformning av erforderliga lokaler, värme-, ventilations- och

sanitetsanläggning samt elektriska installationer. Merkostnaden för verkstadsbyggnaden

och därmed sammanhängande anläggningar har uppskattats

till cirka 1 000 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Delegationen har för avsikt att i anslutning till höstriksdagen 1963 redovisa

förslag till uppförande av en ny vårdenhet för mentalt sjuka barn och

ungdomar vid S:t Lars’ sjukhus. Byggnadsarbetena kan planenligt påbörjas

våren 1964 och beräknas vara avslutade våren 1966. Förslag till avtal

om för ändamålet erforderligt markbyte avses skola upprättas och redovisas

i samband med framläggandet av angivna byggnadsförslag.

I samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår lämnade

delegationen en redogörelse för planeringen beträffande mentalsjukvårdens

organisation i Stockholms län och föreslog efter samråd med landstinget

i länet, att en ny mentalvårdsenhet om cirka 300 vårdplatser skulle

förläggas till Norrtälje, omedelbart nordväst om lasarettet därstädes. Efter

ytterligare samråd med landstinget i förläggningsfrågan m. m. föreslår

delegationen nu, att en ny mental- och kroppssjukvårdsenhet uppföres inom

ett område, beläget längre norrut än tidigare för ändamålet förordat område.

Delegationen och landstinget har enats om att det fortsatta utredningsarbetet

beträffande förläggningen av den nya kombinerade enheten ävensom

programmeringen av densamma skall koordineras. Delegationen har

för avsikt att i samråd med landstinget framlägga närmare förslag till förläggning

och utformning av nämnda kombinerade vårdenhet i samband

med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1964/65.

Utredningsarbete pågår beträffande de tidigare i princip beslutade sjukhusen

i anslutning till lasaretten i Danderyd och Nyköping samt det planerade

lasarettet i Huddinge.

Delegationen framlägger vidare efter därom med landstingen i Jönköpings

och Hallands län under år 1962 förda förhandlingar förslag om att

principbeslut fattas om uppförande av nya, lasarettsanslutna mentalsjukhus

om vardera cirka 300 vårdplatser i Värnamo resp. Varberg.

Vad angår de befintliga mentalsjukhusen har delegationen

i tidigare anslagsäskanden efter samråd med vederbörande landsting

redovisat dels en plan för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden

av S:t Jörgens sjukhus, dels bearbetade principplaner för upprustning

och utbyggnad av Ulleråkers, S:t Sigfrids, S:ta Gertruds, Ryhovs, S:t Lars’,

Restads, Säters och Frösö sjukhus, dels ock en plan för det slutliga färdigställandet

av Mariebergs sjukhus ävensom en plan för upprustning av Sundby

sjukhus.

Delegationen erinrar om att delegationen i skrivelse den 28 september

1962 underrättat Kungl. Maj :t, att Värmlands läns landsting, som tidigare

ifrågasatt möjligheterna att upprusta vårdpaviljong M 1 vid Mariebergs

sjukhus till en ur moderna vårdsynpunkter godtagbar standard, efter överläggningar

med delegationen funnit av delegationen framlagt förslag till

ombyggnad av paviljongen i princip godtagbart.

I enlighet med av Kungl. Maj :t den 6 juni 1962 meddelat uppdrag har

delegationen vidare i samråd med landstinget i Norrbottens län företagit

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

en fortsatt bearbetning av de för 1962 års riksdag redovisade planerna för

mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län resp. upprustning och

utbyggnad av Furunäsets sjukhus. I anslutning därtill framlägger delegationen

i det följande förslag om förläggning av ett nytt lasarettsanslutet

mentalsjukhus om 300 platser till Gällivare.

I anslagsäskandena för innevarande budgetår har delegationen redovisat

förslag till principplan för Umedalens sjukhus. Förslaget innebar bl. a.,

att det totala vårdplatsbehovet för vuxna egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt

inom Västerbottens län samt vissa tbc-fall med hemortsrätt jämväl

inom vissa andra län skulle i sin helhet tillgodoses med cirka 800 platser,

förlagda till sjukhuset. I samband med uppgörandet av planen hade delegationen

samråd med representanter för landstinget i Västerbottens län

m. fl. om möjligheterna till annan förläggning av vårdplatserna för angivna

patientkategori. Sålunda framfördes tanken att nya mentalvårdsenheter

skulle uppföras i anslutning till dels lasarettet i Umeå — varigenom vederbörande

enhet också skulle komma att få en ur forskningssynpunkt lämplig

anknytning till den medicinska högskolan därstädes, dels lasarettet i

Skellefteå. Umedalens sjukhus skulle under angivna förutsättningar kunna

omdisponeras för annat ändamål. På vissa av landstinget angivna, i sistnämnda

anslagsäskanden redovisade skäl, vilka grundades på föreliggande

utredningsmaterial, befanns emellertid delegationens förslag icke kunna

realiseras. Med anledning därav tillstyrkte departementschefen i propositionen

1962:76, att samtliga vårdplatser för de vuxna egentligt mentalt

sjuka förlädes till Umedalens sjukhus. Däremot ansåg departementschefen

i likhet med delegationen lämpligt, att den av 1961 års riksdag i princip

beslutade barn- och ungdomsavdelningen om cirka 25 platser förlädes i anslutning

till lasarettet i Umeå.

I sitt utlåtande (nr 129) i anledning av denna proposition framhöll

emellertid statsutskottet med stöd av vissa i ärendet väckta motioner (I: 631

och 11:759), att såväl medicinska som sjukvårdsorganisatoriska och ekonomiska

synpunkter talade för att alla möjligheter till samordning av

somatisk och psykiatrisk vård tillvaratogs. På senare år utomlands och i

Sverige gjorda strävanden att förlägga mentalsjukvården till kroppssjukhus

innebar enligt utskottets mening en synnerligen önskvärd utveckling.

Med hänsyn härtill syntes frågan om organisationen av mentalsjukvården

i Västerbottens län böra ytterligare övervägas. Utskottet förordade därför med

tillstyrkande av gjorda motionsyrkanden, att Kungl. Maj :t bemyndigades

att efter ytterligare samråd med Västerbottens läns landsting vidtaga sådana

åtgärder, att erforderliga vårdenheter kunde förläggas i anslutning

till befintliga kroppssjukhus i länet.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t genom beslut den 6 juni 1962

uppdragit åt delegationen att med beaktande av vad statsutskottet sålunda

anfört upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting angående

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år i963

berörda frågor rörande mentalsjukvårdens organisation m. m. inom dess

landstingsområde.

Delegationen har med utgångspunkt från i uppdraget angivna riktlinjer

haft fortsatta överläggningar med ifrågavarande landsting under hösten

1962. Därvid har delegationen och landstinget enats om att gemensamt

verkställa en utredning om möjligheterna att förlägga enheter för vuxna

egentligt mentalt sjuka i anslutning till lasaretten i Umeå och Skellefteå.

Man skulle därvid preliminärt utgå från ett platsantal om 450 för mentalsjukhuset

i Umeå och 270 för motsvarande vårdenhet i Skellefteå. Utredningsarbetet

pågår ännu. I anslutning härtill undersöker delegationen möjligheterna

att nyttja Umedalens sjukhus för annat ändamål.

De individuella förslag till om- och nybyggnadsåtgärder, som framlägges

i det följande, ansluter i huvudsak till uppdragna riktlinjer i planerna

för resp. sjukhus och ingår därvid som led i planernas fortsatta genomförande.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Norrtälje

Enligt den i samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår

framlagda planen för mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län

har bl. a. för att ernå samordning mellan kroppssjukvården och mentalsjukvården

eftersträvats att åstadkomma en spridning av vårdresurserna

på flera mindre enheter i direkt anslutning till lasarett. Av länets behov

om sammanlagt ungefär 1 750 vårdplatser vid mentalsjukhus beräknas

omkring 1 050 erfordras för länets norra del (kommunerna norr om Mälaren).

För att tillgodose detta behov erfordras enligt planen utöver 360

nya platser vid Danderyds lasarett och 300—350 platser vid Ulleråkers sjukhus

ytterligare omkring 300 platser. Enligt planen skall en mentalvårdsenhet

av denna storleksordning anslutas till lasarettet i Norrtälje.

Vid samråd mellan delegationen och landstinget har utsetts olika alternativ

till förläggning av mentalsjukhuset i Norrtälje. Ett alternativ är att

sjukhuset förlägges inom den nuvarande mycket begränsade lasarettstomten,

varvid dock viss angränsande mark måste tilläggas sjukhustomten. Ett

andra alternativ innefattar en förläggning av mentalsjukhuset på andra sidan

Norrtäljeån omedelbart norr om det nuvarande lasarettet. Sistnämnda

tomtområde benämnes nedre Bryggårdsgärdet. Ett tredje alternativ är att

mentalsjukhuset förlägges till ett markområde beläget omkring 1 kilometer

från staden.

Vid bedömningen av frågan om storleken av erforderligt markområde

och lämpligt förläggningsalternativ ansågs, att det nya tomtområde, som

måste anskaffas, skulle vara av sådan storlek och beskaffenhet att man i

direkt anslutning till det nya mentalsjukhuset framdeles skulle kunna upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

föra ett nytt lasarett såsom ersättning för det befintliga. Det gamla lasarettet

skulle därefter kunna utnyttjas för t. ex. långtidsvård eller annat

vårdbehov. Markbehovet för mentalsjukhuset och ett nytt lasarett beräknas

uppgå till minst 160 000 in2, varav för mentalsjukhuset cirka 100 000 m2.

Den nuvarande lasarettstomten är icke tillräcklig för att rymma ett mentalsjukhus

än mindre jämväl ett nytt lasarett. Den angränsande tomtmark,

som eventuellt skulle vara möjlig att disponera för sjukhusändamål, är

icke heller tillräcklig för en godtagbar planlösning i fråga om nya sjukhusbyggnader.

Dessutom belastas markområdet av en befintlig industrifastighet,

som måste inlösas. Vidare är marken inom området av mycket dålig

beskaffenhet. Med hänsyn härtill måste detta förläggningsalternativ avvisas.

Det erforderliga markbehovet av minst 160 000 m2 kan ytmässigt nöjaktigt

tillgodoses inom nedre Bryggårdsgärdet. Markbeskaffenheten hos detta

tomtområde är dock delvis mycket dålig. I en utarbetad preliminär situationsplan

för området har man dock lyckats inplacera den gemensamma

anläggningen på en sådan del av området att godtagbara markförhållanden

kan anses föreligga ur byggnadsteknisk synpunkt. Detta medför emellertid

att man måste inlösa inom markområdet befintliga 10—15 fastigheter

och tomter. Råmarkspriset för tomtmarken beräknas uppgå till cirka

1 krona per in2, vartill kommer kostnader för förvärv av nämnda fastigheter.

Överslagsmässigt och delvis beroende på i vilken omfattning fastighetsinlösen

måste ske uppgår kostnaderna härför till 1 å IV2 miljon kr.

Kostnaderna för förvärv av lämplig sjukhustomt enligt detta alternativ

måste därför bedömas som onormalt höga. Utöver angivna kostnadsfaktorer

må beträffande markområdets lämplighet för sjukhusändamål nämnas,

dels att den kommande sjukhusanläggningen på denna tomt kan

komma att störas av den i det föregående berörda industrianläggningen,

dels att ifrågavarande placering medger mindre goda utbyggnadsmöjligheter

och dels att långa kulvertförbindelser måste anordnas över Norrtäljeån

mellan de båda enheterna under den övergångstid, som det gamla lasarettet

i detta fall måste användas. Jämväl detta alternativ har av anförda skäl befunnits

oförmånligt.

Markbeskaffenheten hos området enligt det tredje förläggningsalternativet

är lämplig för ändamålet. Området är vidare av sådan storleksordning,

att man vid bildandet av sjukhustomten för en kombinerad vårdenhet

icke behöver begränsa sig till ett minimibehov av mark. Ur kommunikationssynpunkt

är därjämte området välbeläget och en god anslutning kan

erhållas till befintlig och kommande huvudled. Detta alternativ erbjuder

alltså de bästa förutsättningarna för förläggning av en kombinerad mentaloch

kroppssjukvårdsenhet.

Landstinget, som i princip förklarat sig villigt att låta uppföra ett nytt

lasarett i anslutning till mentalsjukhuset, har av investeringsmässiga skäl

1 * -—Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

icke velat taga definitiv ställning till tidpunkten för lasarettets uppförande.

Delegationen vill i anledning därav med hänsyn till önskvärdheten av att

direkt kontakt mellan de båda enheterna skall kunna erhållas redan från

början —- oaktat landstinget angivit att det befintliga lasarettet under en

eventuell övergångstid kan nyttjas för tillgodoseende av det nya mentalsjukhusets

behov av somatisk vård — för sin del framhålla angelägenheten

av att uppförandet av de båda vårdenheterna samordnas. Under alla

förhållanden har delegationen och landstinget enats om att det fortsatta

utredningsarbetet beträffande förläggningen av den nya kombinerade enheten

ävensom programmeringen och projekteringen av densamma måste

koordineras. Delegationen har för avsikt att enligt angivna riktlinjer i samarbete

med landstinget i Stockholms län låta utarbeta förslag till förläggning

och utformning av den avsedda kombinerade vårdenheten för närmare

redovisning därav i samband med delegationens anslagsäskanden

för budgetåret 1964/65.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (rskr. 182), att vissa rationaliseringsarbeten skulle vidtagas

inom sjukhusets panncentral för en i prisläget den 1 juli 1961 sammanlagd

kostnad om 730 000 kr. Arbetena omfattade bl. a. utbyte av två av centralens

fyra högtrycksångpannor mot två varmvattenpannor. De nya varmvattenpannorna

och en av de övriga två högtrycksångpannorna skulle förses med

anordningar för oljeeldning. Den återstående ångpannan skulle utgöra reserv

och bibehållas för koleldning. Vidare erfordrades vid övergång till oljeeldning

en oljecistern om cirka 500 m3. I övrigt erfordrades nya pumpar,

komplettering och ändring av expansionssystem och rörledningar m. m.

För ifrågavarande arbeten anvisades för budgetåret 1961/62 350 000 kr. och

enligt investeringsplanen för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m. för budgetåren 1961/62 och 1962/63 redovisades 730 000 kr. som

beräknad medelsförbrukning. Nämnda belopp motsvarar i prisläget den

1 juli 1962 755 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har under år 1962 meddelat delegationen, att anvisade

medel icke kan väntas täcka de med ifrågavarande åtgärder förenade

kostnaderna. Arbetena har med hänsyn därtill ännu icke påbörjats. Med

anledning därav har delegationen och byggnadsstyrelsen ånyo låtit företaga

en bearbetning av förslaget. Därvid har befunnits, att de totala kostnaderna

för objektet uppgår till 830 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Differensen mellan denna kostnadsberäkning och den tidigare kostnadsberäkningen

enligt motsvarande prisläge uppgår sålunda till (830 000 -—

755 000) 75 000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Beträffande anledningen till merkostnaderna har dels framkommit att

vissa provisoriska ledningar måste framdragas för driften av samtliga pannor

under byggnadstiden och dels befunnits i samband med infordrandet

av anbud på varmvattenpannorna att kostnaderna för dessa överstiger härför

tidigare beräknade kostnader. Ifrågavarande merkostnader har beräknats

till sammanlagt 20 000 kr.

Slutligen har kostnaderna för arvoden, administration och oförutsett med

utgångspunkt från numera tillämpade beräkningsnormer uppräknats med

55 000 kr.

Under de sistförflutna åren har en viss teknisk utveckling i fråga om

konstruktionsprinciperna för värmecentraler ägt rum. Med hänsyn härtill

har byggnadsstyrelsen ansett sig böra föreslå vissa utvidgningar av förevarande

rationaliseringsåtgärder. Sålunda bör i tidigare förslag ingående

kompressorer, avsedda att säkerställa erforderligt tryck i värmesystemet,

ersättas med en elångpanna för undvikande av korrosion. Därjämte har

befunnits, att anordningar för vattensotning av pannorna bör installeras

för att ernå bättre eldningsekonomi än vid tidigare tillämpad handsotning.

Kostnaderna härför har beräknats till 50 000 kr. Vidare bör vissa arbeten

av underhållskaraktär såsom utbyte av varmvattenberedare, utblåsningscisterner

och kondenscisterner samt reparation av anordningar för koltransport

till reservångpannan utföras i samband med de av delegationen

i övrigt föreslagna arbetena inom panncentralen. Kostnaderna för dessa

underhållsarbeten har beräknats till 80 000 kr.

De sammanlagda merkostnaderna kommer alltså att i enlighet med vad

ovan angivits utgöra (20 000 + 55 000 + 50 000 + 80 000) 205 000 kr. De totala

kostnaderna för angivna ändamål uppgår i enlighet med nämnda beräkningar

till (755 000 + 205 000) 960 000 kr.

Arbetena måste med hänsyn till panncentralens nuvarande tillstånd påbörjas

under våren 1963 och torde kunna slutföras under våren 1964. Under

förutsättning av statsmakternas bifall till angivna höjning av kostnadsramen

beräknas enligt investeringsplanen för innevarande och nästkommande

budgetår en förbrukning av 200 000 resp. 721 000 kr.

Sundby sjukhus vid Strängnäs

Renovering av vårdpaviljong K 14

Enligt den av 1962 års riksdag (rskr. 297) godkända planen för sjukhusets

upprustning skall flertalet paviljonger upprustas för att användas under

en längre övergångstid.

Av dessa vårdenheter innehåller paviljong K 14 de vårdavdelningar inom

sjukhuset, som med hänsyn till sina plantekniska och byggnadsmässiga

brister i första hand bör upprustas. Genom beslut den 11 maj 1962 har

Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen att utföra projektering fram t. o. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar,

av bl. a. ombyggnad av nämnda paviljong.

Paviljongen, som är uppförd i två våningar, inrymmer två avdelningar

om vardera 50 platser. Enligt upprättat förslag till ombyggnad, som sålunda

icke innefattar anordningar för ett definitivt bibehållande av paviljongen,

kommer densamma att inrymma två avdelningar om vardera 30

platser. Förslaget innebär därjämte i huvudsak att en hiss installeras och

att det interna kommunikationssystemet i övrigt ges en ändamålsenlig utformning

samt att avdelningarna förses med erforderliga bilokaler.

Kostnaderna för renoveringen har på grundval av huvudhandlingar beräknats

till 1 000 000 kr., motsvarande cirka 16 600 kr. per vårdplats. Arbetena

torde kunna påbörjas våren 1964 och vara slutförda våren 1965.

I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår beräknad

medelsförbrukning av 250 000 kr.

Anslutning till Strängnäs stads avloppsledningssystem m. m.

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt delegationen

att utföra projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar för omläggning

av avloppsledningar till s. k. duplikatsystem, d. v. s. med skilda

ledningar för spill- och dagvatten, samt vissa andra yttre arbeten vid Sundby

sjukhus. Uppdraget omfattar förutom omläggning av avloppssystemet

inom sjukhusområdet jämväl nedläggande av nya huvudledningar för kallvatten,

dränering av husgrunder och värmekulvertar, anordnande av undercentraler,

ombyggnad av vägar och anordnande av parkeringsplatser samt

vissa kompletteringar inom panncentralen.

Avloppsreningen inom sjukhusområdet är baserad på ett inom områdets

östra del befintligt, för låggradig rening konstruerat avloppsreningsverk.

Anläggningen är i dåligt skick och icke lämpad för en effektiv rening

av avloppsvattnet. Vidare har på grund av de dåliga grundförhållandena

vissa delar av byggnadsenheterna inom anläggningen trots grundläggning

på pålar undergått förskjutningar i marken. Jämväl tilloppsledningen

till reningsverket har på grund av markens beskaffenhet sjunkit

varigenom ledningsbrott förorsakats. Befintliga avloppsledningar inom

sjukhusområdet är mycket gamla, i viss utsträckning igensatta av växtrötter,

slam och dylikt samt i övrigt av dålig kvalitet och i många fall underdimensionerade.

Systemen för avloppsvatten och dagvatten är i stor

utsträckning icke separerade.

Betydande brister vidlåder sålunda sjukhusets nuvarande avloppssystem.

Enligt delegationens uppfattning är bristerna inom systemet av en sådan

omfattning, att genomgripande förbättringsåtgärder snarast måste vidtagas.

Vid iståndsättning eller nybyggnad kan enligt nu gällande principer

endast höggradig rening ifrågakomma. Från angivna utgångspunkt har

fyra alternativa förslag till lösning av avloppsfrågan undersökts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

A. Vid Sundby sjukhus utbygges en för sjukhusområdets eget behov

avsedd anläggning för höggradig rening av avloppsvattnet.

B. För sjukhusområdet och det sjukhuset närbelägna Tosterö kommuns

samhälle vid Abborrberget utföres en för området och vederbörande samhälle

gemensam anläggning för höggradig rening av avloppsvatten.

C. Avloppsvattnet från sjukhusområdet överföres utan föregående rening

till Strängnäs stads avloppsledningsnät för behandling i stadens anläggning

för höggradig rening av avloppsvatten.

D. Obehandlat avloppsvatten överföres gemensamt från sjukhusområdet

och Tosterö kommuns samhälle vid Abborrberget till Strängnäs stads

reningsanläggning.

Anläggningskostnaderna enligt dessa alternativ exklusive kostnaderna

för vissa anordningar beträffande avloppssystemet in. m. inom sjukhusområdet,

vilka är gemensamma för samtliga alternativ, har för statsverket

beräknats till resp. 680 000, 580 000, 480 200 och 370 700 kr. Årskostnaderna

enligt angivna alternativ har uppskattas till resp. 90 000, 70 000, 45 000

och 34 000 kr.

Av alternativen är således det under punkt D redovisade med hänsyn

till såväl anläggnings- som årskostnaderna det ekonomiskt sett mest gynnsamma.

Sjukhusets avloppsfråga bör därför lösas i enlighet med detta alternativ.

Realiserandet av förslaget innefattar följande åtgärder.

Två avskärande huvudavloppsledningar förlägges inom den centrala

resp. östra delen av området. Vissa byggnader inom detsamma anknytes

därjämte genom särskilda avloppsledningar till angivna huvudsträckningar.

Sjukhusområdets avloppsvatten avses att sammanföras inom det föreslagna

avloppsledningssystemet till en för såväl sjukhusområdets som det

till Tosterö kommun hörande samhällets spillvatten gemensam uppsamlingsplats

å området, varifrån den totala spillvattenmängden överföres från

denna genom pumpning till stadens avloppsledningsnät. För ändamålet anlägges

en pumpstation på uppsamlingsplatsen. Avloppsvattnet föres från

pumstationen via en tryckledning över strängnäsfjärden till en i anslutning

till stadens avloppssystem belägen, staden tillhörig kloakpumpstation

vid den s. k. Nabbviken. Vidare förlägges inom sjukhusområdet en central

dagvattenledning till viss del i samma schaktgrav som den centrala avloppsledningen

och i övrigt med sådan anknytning att områdets dagvatten

kan avbördas direkt från området till Mälaren.

För gemensamt överförande av obehandlat avloppsvatten från sjukhusområdet

och Tosterö kommuns samhälle vid Abborrberget till stadens avloppsreningsverk

har det ur teknisk och ekonomisk synvinkel befunnits

lämpligast att samhällets avloppsvatten ledes från samhället via eu för

ändamålet planerad tryckledning till den föreslagna huvudavloppsledningen

inom sjukhusområdets centrala del. De för områdets och samhällets

samfällda bruk aktuella delarna av det gemensamma avloppssystemet utgöres

därvid av huvudavloppsledningen, avloppspumpstationen vid platsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

för uppsamling av sjukhusets och samhällets avloppsvatten samt tryckledningen

över strängnäsfjärden.

F. n. är huvudvattenledningarna förlagda i kulvertar inom området. Relativt

stora rörelser i rörskarvarna har nödvändiggjort upprepade lagningar.

Vidare är vattenledningssystemet i stort av dålig kvalitet på grund av igensättningar,

rostangrepp m. m. och är förbrukat. I samband med genomförandet

av den föreslagna upprustningen av avloppsledningssystemet bör

därför nya huvudvattenledningar nedläggas och därvid förläggas i samma

schaktgravar som vissa avloppsledningar. I anslutning härtill måste viss

dränering och isolering av husgrunder samt dränering av kulvertar inom

sjukhusområdet företagas.

Med undantag för kostnaderna för anslutningsledningen mellan samhällets

och sjukhusområdets avloppssystem, vilka i sin helhet bestrides av

kommunen, uppgår kostnaderna för vidtagandet av samtliga föreslagna

anordningar inom sjukhusområdet beträffande duplikatsystemet, kallvattenledningar

samt dränering av husgrunder och kulvertar ävensom för nedläggandet

av tryckledningen över strängnäsfjärden till sammanlagt

1 315 000 kr. Av sistnämnda belopp är 401 500 kr. att hänföra till huvudavloppsledningen,

avloppspumpstationen samt tryckledningen mellan denna

pumpstation och kloakpumpstationen vid Nabbviken. Vid en fördelning

mellan staten och landskommunen av denna del av anläggningskostnaderna

efter förhållandet mellan beräknad spillvattenmängd från sjukhusområdet

resp. samhället skulle staten gälda 227 000 kr. och kommunen 174 500

kr. av vederbörande kostnader.

Kommunen har därjämte att vidkännas kostnader om sammanlagt 51 000

kr. för anordningarna för anslutning mellan samhällets och sjukhusområdets

avloppssystem. De sammanlagda kostnaderna för kommunen vid samgående

med statsverket för avloppsfrågans lösning uppgår alltså till

(174 500 + 51 000) 225 500 kr. Därest kommunen emellertid vidtoge egna

anordningar i sin helhet för överföring av samhällets avloppsvatten utan

föregående rening till Strängnäs stads avloppssystem, skulle kostnaderna

härför uppgå till sammanlagt 211 000 kr. Kostnaderna för kommunen

vid gemensamt överförande av dess och sjukhusområdets spillvatten till

stadens avloppssystem skulle överstiga motsvarande kostnader för kommunen

vid överförande av samhällets avloppsvatten enligt sistnämnda alternativ

med (225 500—211 000) 14 500 kr. För statsverket återigen är kostnadsläget

vid ett gemensamt avledande av sjukhusområdets och samhällets spillvatten

till stadens avloppsledningsnät väsentligt gynnsammare än vid ett

realiserande av något av de övriga tre, för statsverkets del angivna alternativen.

På nämnda grunder har man vid förhandlingar i frågan mellan representanter

för delegationen och kommunen enats om att den på kommunen

ankommande delen av förevarande kostnader begränsas till ett belopp om

högst 144 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Den på statsverket ankommande delen av de gemensamma kostnaderna

kommer under angivna förutsättning att uppräknas till [227 000 + (174 500

—144 000) 30 500] 257 500 kr. Vid denna kostnadsfördelning blir förevarande

alternativ för avioppsfrågans lösning cirka 80 000 kr. förmånligare

för statsverket än alternativ C, vilket är det näst förmånligaste alternativet.

I sammanhanget må framhållas, att då enligt nedanstående preliminära

avtal kommunen förbinder sig att utbetala sin andel av kostnaderna vid tidpunkten

för tillkännagivande att anslutning kan ske, så måste det aktuella

anslagsäskandet innefatta jämväl det belopp, som enligt avtalet framdeles

skall gäldas av kommunen.

Den på statsverket ankommande delen av anläggningskostnaderna för

samtliga nu föreslagna anordningar inom sjukhusområdet ävensom för

nedläggande av tryckledning från avloppspumpstation inom området till

stadens kloakpumpstation vid Nabbviken kommer efter avräkning med det

belopp, som kommunen har att erlägga vid anslutningen av sitt avloppssystem,

att med utgångspunkt från vad ovan angivits uppgå till (1 315 000—

144 000) 1 171 000 kr.

Vid förhandlingar mellan delegationen och Tosterö landskommun om

villkoren för avledande av avloppsvatten från kommunens samhälle vid

Abborrberget genom Sundby sjukhusområde till Strängnäs stads avloppssystem

har ett i det följande redovisat preliminärt avtal träffats mellan delegationen

och kommunen. Den på kommunen enligt avtalet ankommande

maximala andelen av ifrågavarande kostnader har med utgångspunkt från

parternas spillvattenmängder beräknats på följande sätt. (Spillvattenmängd

har därvid bedömts identisk med vattenförbrukning).

1. Beräknad vattenförbrukning för personer inom sjukhusområdet:

Antalet personer inom sjukhusområdet beräknas till 1 000. Av dessa ut
göres

600 av patienter samt 400 av personal och inom sjukhusområdet boende.

Vid en vattenförbrukning av 600 1 per patient och dygn uppgår den

totala vattenförbrukningen per dygn för angivna kategori till (600 X 600)

360 in3. Vid en vattenförbrukning av 400 1 per person och dygn för övriga

personer inom sjukhusområdet uppgår den totala vattenförbrukningen per

dygn för dessa till (400 X 400) 160 in3. Sammanlagt uppgår alltså den totala

vattenförbrukningen för personer inom sjukhusområdet till (360 + 160)

520 m3 per dygn.

2. Beräknad vattenförbrukning för personer inom kommunens samhälle

vid Abborrberget:

Antalet personer inom samhället beräknas till 1 000. Vid en vattenförbrukning

av 400 1 per person och dygn uppgår den totala vattenförbrukningen

per dygn för dessa personer till (400 X 1 000) 400 m3.

Parternas totala vattenförbrukning per dygn uppgår alltså till (520 +

400) 920 m3.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Avtalsförslaget lyder:

§ 1.

Kronan medgiver kommunen rätt att å sjukhusområdet nedlägga en

tryckledning, avsedd att utgå från platsen för planerad pumpstation inom

samhällets område fram till plats inom sjukhusområdet, markerad å avtalet

bifogad rörnätsplan som punkt 14 (planen upprättad av civilingenjör

Henriksons ingenjörsbyrå den 31 augusti 1962). Tryckledningen skall underhållas

av kommunen. Kommunen medgives vidare rätt att i Kronans

avloppsledningar från angivna punkt avleda spillvatten för ett antal av

1 000 personer via den å nämnda karta angivna avloppspumpstationen

(punkt 1) till Strängnäs stads kloakpumpstation vid Nabbviken.

Såsom villkor för nämnda medgivanden gäller dock att Strängnäs stad

genom avtal med kommunen förbinder sig att utan kostnader för statsverket

till stadens avloppsanläggning mottaga och rena samhällets spillvatten.

§ 2.

För under § 1 första stycket angiven anslutningsrätt skall kommunen

till Kronan erlägga en engångsavgift med belopp motsvarande av to
920
talkostnaderna

för i § 1 nämnda, av Kronan och kommunen gemensamt

nyttjade delar av avloppssystemet, dock med högst 144 000 kronor.

Vid fall att i § 1 angivet antal personer framdeles skulle överskridas, skall

förhandlingar upptagas mellan Kronan och kommunen beträffande härav

betingad uppräkning av kommunens engångsavgift.

§ 3.

Till bestridande av årskostnader för de av parterna gemensamt nyttjade

delarna av avloppssystemet erlägger kommunen till Kronan en årlig avgift,

utgörande Vs procent av engångsavgiften.

§ 4.

I § 2 nämnd engångsavgift utbetalas av kommunen till Kronan vid tidpunkt

för tillkännagivandet att anslutning kan ske av samhällets avloppsledningssystem

till sjukhusområdets ledningsnät.

I § 3 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av kommunen mot

räkning, som utställes av direktionen för Sundby sjukhus.

§ 5.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och kommunalfullmäktiges

godkännande.

Kommunalfullmäktige i Tosterö kommun har för sin del godkänt avtalet.

Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att

erinra mot detsamma.

Vid anslutningen av sjukhusområdets avloppssystem till Strängnäs stads

avloppsreningsverk har staten att erlägga anslutningsavgift för rätten att

nyttja dels kloakpumpstationen vid Nabbviken, dels avloppsledningen från

pumpstationen till reningsverket, dels ock reningsverket. Avgiften torde böra

beräknas efter följande grunder.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensionerats efter

den beräknade spillvattenmängden, fördelas i proportion till spillvattenmängden

från resp. intressenter.

2. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensionerats efter

föroreningsmängden, fördelas i proportion till den ekvivalenta folkmängden

hos varje intressent.

En efter dessa grunder verkställd beräkning utvisar, att anslutningsavgiften

för statens del uppgår till 143 704 kr.

Följande preliminära avtal har träffats mellan delegationen och drätselkammaren

i Strängnäs stad angående villkoren för avledande av avloppsvatten

från Sundby sjukhusområde till stadens avloppssystem. Avtalet avser

icke det avloppsvatten, som kan komma att medgivas till avledning via

sjukhusområdets avloppssystem från Abborrbergets samhälle i Tosterö kommun

till för områdets och samhällets avloppssystem gemensam anslutningspunkt

på stadens avloppsanläggning (kloakpumpstationen vid Nabbviken).

§ I
Staden

förutsätter att Kronan genomför fullständig separation av dagvatten

och spillvatten inom sjukhusområdet.

§ 2.

Staden förbinder sig att till stadens avloppsledning mottaga och rena

spillvatten från Sundby sjukhusområde för ett antal av högst 1 000 personer

(patienter och personal samt inom sjukhusområdet boende).

Kronan erlägger till staden för anslutning till avloppsanläggningen en

engångsavgift av 143 704 kronor.

§ 3.

Kronan erlägger till staden en årlig avgift, beräknad med utgångspunkt

från de av staden redovisade årskostnaderna för de delar av anläggningen,

som parterna avse att gemensamt bruka. Avgiften beräknas efter förhållandet

mellan den uppmätta vattenförbrukningen inom sjukhusområdet

och den uppmätta totala vattenförbrukningen för de till angivna delar av

anläggningen anslutna intressenterna. Staden äger rätt att kontrollera och

vid behov påfordra justering av sjukhusets vattenmätare.

§ 4.

I § 2 fastställd engångsavgift utbetalas av Kronan till staden vid den tidpunkt,

då anslutning sker av sjukhusområdets avloppssystem till stadens

ledningsnät.

I § 3 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av Kronan mot räkning,

som utställes av staden.

§ 5.

Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av

stadsfullmäktige antaget, för staden vid varje tillfälle gällande reglemente

för avloppsverket.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och Strängnäs stadsfullmäktiges

godkännande.

Stadsfullmäktige i Strängnäs stad har för sin del godkänt avtalet. Vidare

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra

mot detsamma.

De beräknade investeringskostnaderna för anordnande av duplikatsystem,

framdragande av nya kall vattenledningar samt dränering av husgrunder

och kulvertar inom sjukhusområdet ävensom för avledande av obehandlat

avloppsvatten till Strängnäs stads avloppssystem enligt ovan angivna överenskommelser

uppgår sålunda med utgångspunkt från delegationens reella

anslagsbehov i angivna hänseende för nästkommande budgetår till sammanlagt

(1 315 000 + 143 704) 1 458 704 kr.

Vägarna inom sjukhusets markområde är i huvudsak utförda som grusvägar

och förstärkningslagren är icke dimensionerade för tung trafik och

bör efter erforderliga justeringar förses med varaktig beläggning enligt

numera tillämpad standard. Vidare bör parkeringsplatser anordnas, beräknade

till antalet efter sjukhusets framtida storlek.

Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats till 575 000 kr.

Inom de närmaste åren avses vidare planenligt vissa ny- och ombyggnader

utföras vid sjukhuset. I samband därmed måste panncentralen kompletteras

med sådana anordningar, att den kan tillgodose den till följd av

angivna upprustning av sjukhuset beräknade ökningen av dess värmebehov.

Sålunda måste värmeväxlarkapaciteten för ångvärmeledning utökas,

nytt expansionskärl för värmeledningsanläggningen samt rörledningar och

armatur installeras m. m.

Kostnaderna härför, inklusive vissa byggnads- och elektriska arbeten, har

beräknats till sammanlagt 100 000 kr.

För transport av värmeledningsvatten till sjukhusets byggnader finns

endast en för hela anläggningen gemensam pump. Systemet kan endast

regleras genom radiatorventilerna, vilket omöjliggör en jämn värmefördelning

och ekonomisk skötsel av anläggningen. Till förbättring av driftsförhållandena

bör därför undercentraler anordnas för möjliggörande av automatisk

reglering av värmeledningssystemet efter rådande yttertemperatur.

För byggnaden K 14 avses undercentralen att utföras i samband med föreslagen

modernisering av byggnaden. I samband med anordnande av undercentraler

måste vissa värmeledningar i källare omdragas. Vidare bör trappvarmvattenledningar

inom vissa delar av sjukhusområdet kompletteras.

Kostnaderna för samtliga nu angivna arbeten med undantag för de till paviljong

K 14 hänförliga arbetena har beräknats till 400 000 kr.

Enligt planen för sjukhusets upprustning torde dess panncentral oaktat

genomförandet av vissa beslutade förbättringsåtgärder icke beräknas bli

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

funktionsduglig för hela den tid sjukhuset kommer att kvarbliva. Med anledning

därav har delegationen för avsikt att inom en ganska nära framtid

låta verkställa utredning om ytterligare erforderliga upprustningsåtgärder.

Ovan föreslagna åtgärder inom panncentralen kan dock genomföras utan

avvaktan på resultatet av denna utredning.

De beräknade kostnaderna för samtliga angivna arbeten uppgår alltså

till sammanlagt (1 458 704 + 575 000 + 100 000 + 400 000) 2 533 704 kr.

eller i runt tal 2 550 000 kr. Vid anslutning av Tosterö landskommuns avloppsledningsnät

till det inom Sundby sjukhusområde planerade reduceras

statsverkets kostnader till (2 550 000—144 000) 2 406 000 kr. Arbetena

torde kunna påbörjas hösten 1963 och slutföras hösten 1964. I investeringsplanen

redovisas en för nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av 2 000 000 kr.

Birgittas sjukhus i Vadstena

Byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen

Inom sjukhusområdet finns en idrottsplan, avsedd främst för patienterna

vid sjukhuset. Det är ur vårdsynpunkt angeläget, att anläggningen utnyttjas

effektivt. För att möjliggöra detta bör invid planen uppföras en

byggnad med lokaler för omklädning och tvagning. Byggnaden föreslås

inrymma två omklädningsrum med plats för cirka 20 personer vardera

jämte tvättrum och toalettanordningar, ett mindre funktionärsrum samt

förråd för idrottsredskap.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre ledningar, har

på grundval av bygghandlingar beräknats till 150 000 kr. Arbetena torde

kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen redovisas

motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret

1963/64.

Ryhovs sjukhus i Jönköping

Elektriska arbeten

Inom sjukhuset användes för distribution av erforderlig elkraft dels

3 x 220 V och dels 380/220 V. Den högre spänningen 380/220 V har tidigare

införts för vissa installationer inom kök och panncentral samt bostadsområdet

väster om tillfartsvägen. Enligt planen för sjukhusets upprustning

avses 380/220 V bli införd som distributionsspänning jämväl inom

övriga delar av sjukhusområdet. För påbörjande av dessa arbeten beviljades

för budgetåret 1961/62 ett anslag om 30 000 kr. avseende provisoriska

åtgärder i transformatorstationen jämte huvudkablar m. m. för nämnda

spänning till paviljonger i södra sjukhusområdet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Fortsatt spänningsomläggning inom sjukhusområdet bör enligt planen

för sjukhusets upprustning härefter i huvudsak företagas för vissa byggnader

inom områdets centrala och västra delar (medicinskt centrum, samt

byggnaderna A, K 1, MK 1 och VI). Därvid kompletteras transformatorstationen

och högspänningsställverket samt installeras ett nytt lågspänningsställverk.

För ovan angivna byggnader nedlägges nya distributionskablar

jämte kablar för manöveranläggning för pumpar och fläktar. Vidare omlägges

inomhusinstallationen inom angivna byggnader.

Kostnaderna härför, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten för

kablar samt vissa byggadsarbeten inom transformatorstationen, har uppskattats

till 310 000 kr.

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Jönköpings elverk via

två serviser för 10 kv. Kraften inmatas till en mottagningsstation vid panncentralen.

I panncentralen finns därjämte två ångturbindrivna växelströmsgeneratorer,

utförda för 3 X 220 V förbrukningsspänning. I enlighet med vad

ovan angivits avses nämnda spänningssystem att avvecklas och omläggas till

en spänning av 380/220 V. Vid en sådan spänning kan dock generatorerna

icke nyttjas för tillgodoseende av sjukhusets behov av reservkraft vid strömavbrott.

En omändring av generatorerna till angiven spänning är icke heller

motiverad med hänsyn till det förhållandet, att ångkraft finns tillgänglig

endast under viss del av dygnet. För att sjukhusets behov av reservkraft

skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och för säkerställande

av en under alla förhållanden ostörd drift av väsentliga enheter

inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat med en generatoreffekt

av cirka 140 kVA installeras. Aggregatet uppställes i panncentralen

och anslutes till det planerade nya ställverket. Kostnaderna för

dessa arbeten uppskattas till 90 000 kr.

Utöver nu angivna för nästkommande budgetår erforderliga arbeten

skall framdeles spänningsomläggning för återstående byggnader inom norra

delen av sjukhusområdet utföras samt utbyggnad och komplettering av

ytterbelysning verkställas och därvid anpassas till nytt vägsystem enligt

planen för sjukhusets upprustning.

De sammanlagda kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga

åtgärderna uppskattas sålunda till (310 000 4- 90 000) 400 000 kr.

I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1963/64.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Värnamo

Enligt den i anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 senast redovisade

planen för upprustning av Ryhovs sjukhus avses det till i runt tal 1 000

beräknade platsbehovet för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt i Jönköpings

län bli tillgodosett med cirka 720 platser vid nämnda sjukhus och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

med resterande platser vid ett nytt mentalsjukhus i länet. Efter samråd

med landstinget i länet föreslår delegationen, att den nya vårdenheten förlägges

till Värnamo stad på i huvudsak följande skäl.

För att ernå en ur geografisk och demografisk synvinkel önskvärd spridning

av mentalvårdsplatserna inom länet bör en andra mentalvårdsenhet

om i runt tal cirka 300 platser förläggas till ort i länets södra del. Därvid

är det enligt numera vedertagna sjukvårdsorganisatoriska principer angeläget

att möjligheterna att ansluta den nya vårdenheten till ett kroppssjulvhus

under alla förhållanden tillvaratages. Värnamo är f. n. den enda ort

inom angivna del av länet, till vilken ett s. k. delat lasarett är förlagt. Enligt

landstingets föreliggande utbyggnadsplaner för detta lasarett avses detsamma

erhålla sammanlagt cirka 300 vårdplatser, fördelade på ett flertal

specialiteter. Vid ett eventuellt samgående med mentalsjukvården kommer

sålunda platsantalet vid den kombinerade vårdenheten att uppgå till i runt

tal sammanlagt 600. Detta platsantal måste ur driftsynpunkt betecknas

som lämpligt.

Vid förhandlingar mellan representanter för delegationen och landstinget

under är 1962 angående lämplig förläggningsplats inom Värnamo för

den kombinerade enheten har bl. a. diskuterats möjligheten att med bibehållande

av lasarettet på nuvarande plats genom förvärv av mark i anslutning

till lasarettsområdet tillgodose mentalsjukhusets tomtbehov. Ett realiserande

av detta förslag skulle endast kunna ske genom förvärv av dels

mark, belägen väster om lasarettstomten och dels den s. k. Prostskogen.

Därigenom skulle emellertid betydande svårigheter uppstå vid ordnandet

av kommunikationerna mellan kroppssjukhuset och mentalsjukhuset, då

det avsedda området delas av ån Lagan och mentalsjukhuset därför i sin

helhet icke kan förläggas i direkt anslutning till kroppssj ukhuset. Med anledning

därav har ytterligare alternativ till förläggning av den kombinerade

sjukvårdsenheten undersökts. Därvid har delegationen och landstinget i

samråd funnit, att den lämpligaste platsen för förläggning av ett nytt

mental- och kroppssjukhus är det s. k. mossleområdet, beläget sydväst om

Värnamo stads tätbebyggelse. Ifrågavarande område har till såväl belägenhet

som omfattning (cirka 400 000 in2) och markförhållanden befunnits

väl motsvara de krav, som i dessa hänseenden kan ställas pa för avsett ändamål

erforderlig mark.

Med hänsyn till det anförda får delegationen hemställa, att principbeslut

fattas om förläggning till Värnamo av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus

med ett platsantal om cirka 300. Delegationen har för avsikt att under förutsättning

av bifall till förevarande hemställan i samråd med landstinget i

Jönköpings län utarbeta förslag enligt angivna riktlinjer till förläggning och

utformning av den avsedda kombinerade vårdenheten för närmare redovisning

därav i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret

1965/66.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Om- och tillbyggnad av centralköket m. m.

1 den av 1961 års riksdag godkända planen för sjukhusets upprustning

angavs bl. a., att det i samband med tillkomsten av bl. a. två av 1961 års

riksdag (rskr. 182) beslutade nya vårdpaviljonger (MK 81 och MK 82) erfordrades

dels viss om- och tillbyggnad av centralkökets in- och utlämningslokaler

dels ock översyn, komplettering och modernisering av inredning och

utrustning inom köket. Angivna riksdag beslöt därjämte, att bl. a. nämnda

paviljonger skulle anslutas till centralköket genom ett nytt transportkulvertsystem.

Paviljongerna MK 81 och MK 82 beräknas vara färdigställda våren 1964.

Med hänsyn till den ökade belastning på centralköket, som redan dessa

paviljongers ianspråktagande beräknas medföra, måste enligt delegationens

uppfattning medel anvisas för vidtagandet av föreslagna åtgärder beträffande

centralköket under nästkommande budgetår. Därtill kommer

önskvärdheten av att sjukhusets centralkök snarast ges en i enlighet med

moderna krav fullt godtagbar lokal- och utrustningsmässig standard.

Genom beslut den 21 september 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen

och byggnadsstyrelsen att gemensamt utföra projektering fram

till och med färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga

kostnadsberäkningar, av bl. a. centralköket.

Arbetena innefattar i huvudsak vidtagandet av anordningar för dels inoch

^transport av truckdragna matvagnar, vilket i förevarande fall nöd\ändiggör

hisstransport från kul vert- till köksplan, dels ock central kantindiskning

samt inredande av ytterligare lokaler såsom kallskänk, brödrum,

omklädningsrum för personal m. m. ävensom ersättning och komplettering

av kökets kok- och stekapparater.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har på grundval av upprättade

huvudhandlingar beräknats till sammanlagt 2 900 000 kr., varav 450 000 kr.

för anordnande av ett provisoriskt kök, avsett att fungera under tiden för

om- och tillbyggnaden av centralköket, och 120 000 kr. för yttre arbeten.

Arbetena avses bli påbörjade våren 1964 och vara slutförda hösten 1965. I

investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning

av 800 000 kr.

Vipeholms sjukhus i Lund

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Lunds elverk i form av

3-fas växelström, 10 kV. Inmatning sker via en serviskabel till en mottagningsstation,

belägen i panncentralen. Stationen består av7 högspännings
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kiingl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ställverk i nio fack jämte tvä transformatorer på 100 kVA, inrymda i källarvåningen,

samt lågspänningsställverk i bottenplanet. Distributionsspänningen

är f. n. 3 X 220 V.

I anslagsäskandena för innevarande budgetår angav delegationen, att det

med hänsyn till normala belastningsökningar och det förhållandet att full

reserv ej finns vid eventuella transformatorfel vore nödvändigt att förstärka

transformatordelen inom mottagningsstationen. Erforderlig förstärkning

borde ske genom införande av ett nytt 380/220 V-svstem. För ändamålet

borde två nya transformatorer om vardera 300 kVA anskaffas och det befintliga

3 X 220 V-systemet avvecklas efter hand i samband med framtida

ombyggnader och renoveringar. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 76

härom framlagt förslag beslöt 1962 års riksdag (rskr. 297), att 75 000 kr.

skulle anvisas för erforderliga arbeten avseende transformatorer och fördelningsställverk

för 380/220 V. Därjämte anvisades 50 000 kr. till vissa

kompletteringar av ytterbelysningssystemet.

Den befintliga serviskabeln ingår icke i ringmatningssystemet inom Lunds

stad. Kabeln har icke heller sådan dimension, att den kan ingå i av staden

planerat nytt system för ringmatning. Vid anslutning av sjukhuset till det

nya systemet erfordras två av varandra oberoende serviser. Lunds elverk

har meddelat, att två serviskablar avses skola framdragas till sjukhuset under

senare delen av år 1963. Den nuvarande kabeln kan därvid kvarligga

som reserv. Elverket kräver, att serviserna skall anslutas till mottagningsstationen

med effektfrånskiljare placerade i skilda fack. För anslutningen

erfordras förhållandevis omfattande ombyggnadsarbeten av den nuvarande

mottagningsstationen. Dessa skulle innebära vidtagandet av vissa provisoriska

anordningar inom stationen och därmed sammanhängande störningar

i sjukhusets drift.

Företagna närmare undersökningar har sålunda visat, att det för att möjliggöra

väsentligt enklare kabelanslutningar är önskvärt att anordna ett nytt

högspänningsställverk, placerat i en friliggande byggnad. I denna kan därvid

utrymme beredas för de ovannämnda nya transformatorerna. Den ena

transformatorn kopplas till eu början för 3 X 220 V och anslutes till befintlig

huvudcentral. Därigenom kan det nuvarande liögspänningsställverket

helt avvecklas och de nuvarande utrymmena för detsamma och transformatorerna

i panncentralens källarvåning friställas. Den nya transformatorbyggnaden

utföres monteringsbar med fabrikstillverkade väggar, golv och

lak m. m. av betong.

Kostnaderna för samtliga angivna arbeten, inklusive anordningar för

ytterbelysningssystemet, har i prisläget den 1 juli 1962 uppskattats till

180 000 kr. Under förutsättning av statsmakternas bifall till angivna höjning

av kostnadsramen beräknas enligt investeringsplanen för innevarande

och nästkommande budgetår en förbrukning av 50 000 resp. 130 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg

Kompletteringsåtgärder inom panncentralen

Delegationen avser att i anslutning till sina anslagsäskanden för budgetåret

1964/65 framlägga principplan för upprustning av S:ta Maria sjukhus.

Förberedande utredningsarbete i angivna syfte har fullföljts i en sådan utsträckning

att sjukhusets totala värmebehov under såväl perioden för upprustningens

genomförande som för tid efter det sjukhuset slutligt upprustats

torde i huvudsak kunna bedömas redan nu. Verkställd utredning visar

därvid, att den nuvarande pannanläggningen i och för sig har en kapacitet,

som är tillräcklig för att tillgodose ovan angivna värmebehov. Dock kan ångpannorna

enligt nu gällande normer icke lämnas utan ständig övervakning

under drift.

Emellertid har en varmvattenpanna av typ Eckrohr, installerad år 1958,

vid företagna mätningar uppvisat förhållandevis kraftiga anfrätningar.

Orsakerna till denna korrosion har icke med bestämdhet kunnat påvisas.

Med hänsyn till att övergång till en prisbilligare (cirka 20 000 kr. i årsvinst)

men mer svavelhaltig olja än den hittills nyttjade torde komma att ske

under innevarande eldningssäsong, föreligger risker för ökade korrosionsskador.

Redan de nuvarande skadorna är dock så allvarliga, att det skadade

rörpartiet bör ersättas med ett nytt under sommaren 1963. Därvid bör jämväl

sådana konstruktionsförändringar inom pannan utföras att effekten av

svavelangrepp reduceras.

Två äldre ångpannor som varit i bruk under cirka fyrtio år utgör f. n.

pannreserv dels för en cirka tio år gammal ångpanna och dels för ovan

nämnda varmvattenpanna. Reservpannorna är omoderna, starkt förslitna

och oekonomiska i drift. Tiden för uppeldningen av reservpannorna är dessutom

cirka två dygn. Av denna anledning kan pannorna icke anses utgöra

erforderlig reserv vid ett eventuellt haveri inom någon del av det övriga pannbeståndet.

Den befintliga tio år gamla ångpannan är f. n. icke anordnad för

helautomatisk drift. Kostnaderna för rationaliseringsåtgärder i angivna hänseende

är emellertid av så betydande omfattning att det med hänsyn till

nedan föreslagna dispositioner i pannreservfrågan är ekonomiskt fördelaktigare

att anskaffa en ny oljeeldad helautomatisk högtrycksångpanna i

dess ställe. Plats för denna erhålles genom att en av de nuvarande reservpannorna

utgår. Den befintliga högtrycksångpannan kan i gengäld nyttjas

som fullgod pannreserv. Därjämte behålles den återstående reservpannan

som beredskapsreserv, då pannan är inrättad för eldning med höganäskol. I

samband härmed bör vissa kompletterande åtgärder beträffande värmetekniska

kontrollinstrument m. m. vidtagas. Vidare bör panncentralens oljeförråd,

som endast rymmer 130 m3 och är otillräckligt, utökas med en

cistern om en volym av cirka 300 m3 för säkerställande av sjukhusets drift.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Kostnaderna för samtliga angivna åtgärder har beräknats till 620 000 kr.

Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1963/64.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Varberg

I samband med sina anslagsäskanden för innevarande budgetår har delegationen

framhållit det vara påkallat — bl. a. med hänsyn till vårdplatsförhållandena

inom skånelänen -— att i överensstämmelse med den reviderade

generalplanen för mentalsjukvården särskilda vårdenheter tillskapas

för att tillgodose vårdbehovet inom Hallands län. Vid överläggningar därom

mellan delegationen och landstinget i Hallands län hade med utgångspunkt

från för ändamålet verkställda särskilda undersökningar angivits att länets

platsbehov för vård av egentligt mentalt sjuka tills vidare icke torde komma

att överskrida 500. I sammanhanget förutskickades, att den fortsatta

utvecklingen beträffande det totala platsbehovet kunde förväntas röna visst

inflytande av bl. a. den lasarettspsykiatriska verksamheten i länet. En fortsatt

utbyggnad av denna verksamhet framstod därför som i och för sig

angelägen. Även en utveckling av den öppna mentalsjukvården i dess olika

former kunde få viss betydelse för vårdbehovets framtida omfattning. Vid

överläggningarna hade dock befunnits, att för tillgodoseende av vårdbehovet

för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet måste i första hand

uppföras ett och — därest vårdbehovet inom länet och vårdplatstillgången

utom länet så utvisade två för ändamålet avsedda sjukhus. Vederbörande

sjukhus borde av medicinska och vårdorganisatoriska skäl förläggas i anslutning

till större kroppssjukhus i länet.

Tomtområdena för de inom länet befintliga lasaretten är emellertid icke

av en sådan omfattning, att de medgiver uppförande av lasarettsanslutet

mentalsjukhus. Möjligheter att komplettera vederbörande områden med för

ändamålet erforderlig mark föreligger f. n. heller icke. Landstinget i Hallands

län har vid ovan nämnda samråd med delegationen uppgivit, att det

nuvarande lasarettet i Varberg, som är beläget inom den centrala stadskärnan,

icke kan bibehållas på längre sikt. Därest landstinget i enlighet med

vad som framhållits vid dessa överläggningar beslutar om uppförande i Varberg

av ett nytt s. k. delat lasarett om cirka 300 vårdplatser och försett med

ett flertal specialiteter, bör av ovan angivna skäl ett första mentalsjukhus

i länet — därest mark av erforderlig omfattning står till förfogande för en

kombinerad vårdenhet av angivet slag — inrättas med direkt anknytning till

detta lasarett. Upptagningsområdet för det nya mentalsjukhuset torde därvid

under alla omständigheter böra minst motsvara upptagningsområdena

för lasaretten i Varberg och Falkenberg. Mentalsjukhuset bör med utgångspunkt

från dels befolkningsunderlaget inom ett upptagningsområde av an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

given omfattning och dels sjukhusets inre organisation och kraven på

differentieringsmöjligheter enligt delegationens och landstingets uppfattning

omfatta högst 300 vårdplatser. Länets behov av sluten mentalsjukvård

i övrigt synes kunna tills vidare tillgodoses vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.

En eventuell framtida utbyggnad av länets egen sjukhusorganisation

för egentligt mentalt sjuka bör lämpligen ske genom inrättande av en vårdenhet

i så nära anslutning till centrallasarettet i Halmstad som kan bli

möjligt.

För en närmare lösning av lokaliseringsfrågan beträffande ett nytt kombinerat

mental- och kroppssjukhus i Varberg har delegationen i samråd

med såväl landstinget som Varbergs stad låtit undersöka tre alternativa

platser inom staden. Alternativen innefattar förläggning av enheten till

dels området för kustsanatoriet Apelviken (beläget på en udde vid havet

på ett avstånd av cirka 2,5 km i sydvästlig riktning från stadens centrum),

dels det s. k. brunnsbergsomrädet (beläget i ett skogsparti på ett avstånd av

cirka 2 km i nordostlig riktning från stadens centrum) och dels det s. k.

brearedsområdet (beläget i ett skogsparti på ett avstånd av cirka 2 km i

ostlig riktning från stadens centrum). Av dessa områden utgör apelviksområdet

ett i och för sig tänkbart alternativ. Vad angår brunnsbergsomrädet

är detta på grund av bl. a. dess närbelägenhet invid stadens industriområde

klart olämpligt som förläggningsplats för sjukhuset. Beträffande brearedsområdet

har Varbergs stad till en början för ifrågavarande ändamål anvisat

viss mark inom detsamma. I ärendet verkställda tekniska utredningar

har dock visat, att annan, längre norrut inom området belägen mark såväl

ur kommunikationssynpunkt som med hänsyn till de topografiska och geologiska

förutsättningarna m. m. är lämpligare för en förläggning av enheten.

Delegationen anser sålunda sistnämnda markområde i och för sig i likhet

med apelviksområdet utgöra en lämplig alternativ förläggningsplats för

ändamålet.

Vid en teknisk undersökning för en jämförande bedömning av de förläggningsmöjligheter,

som apelviksalternativet och sist angivet brearedsalternativ

erbjuder, har beaktats områdenas belägenhet i förhållande till

staden och den planerade vårdenhetens upptagningsområde ur kommunikationssynpunkt,

de framtida utbyggnadsmöjligheterna, topografiska, geologiska

och klimathygieniska förhållanden ävensom försörj ningsfrågan beträffande

vatten och avlopp samt elkraft.

Därvid har befunnits följande.

Körtrafiken till apelviksområdet belastar stadens inre kommunikationsleder,

och vägsystemet till detsamma är mindre tillfredsställande utformat.

Gång- och cykelförbindelser finns utmed havsstranden mellan området och

stadens centrum. Utbyggnadsmöjligheterna, som med hänsyn till topografiska

och klimathygieniska faktorer är begränsade att motsvara högst

25 procent av det planerade sjukhusets totalyta, torde dock vara tillräckliga

för här avsedda ändamål. Området utgöres av dels kultiverad park och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj. ts proposition nr 63 ur 1963

27

dels ängsmarks- och bergspartier vid havet. Västra delen av området är

bevuxen med planterad barrskog. Den byggbara delen av området ligger på

en medelhöjd av 6 m över havsytan. Förutsättningarna för grundläggning

är goda. Emellertid måste beträffande bergs- och skogspartierna förhållandevis

omfattande markarbeten utföras för att anpassa området för sitt nya

ändamål. Genom nyplantering och vissa kompletterande åtgärder beträffande

befintlig skog torde godtagbart skydd mot förhärskande västliga och

sydvästliga vindar kunna erhållas. Till följd av sin belägenhet vid havet

kommer dock apelviksområdet att vara utsatt för förhållandevis hög luftfuktighet

och dimma under de meteorologiska förhållanden, som predestinerar

härför. Möjligheter finns att anordna tillräcklig försörjning beträffande

vatten och avlopp samt elektrisk kraft.

Brearedsoxnrådet kommer att få direkt anslutning till stadens framtida

huvudinfart. Vidare har området planskild gång- och cykelförbindelse med

stadens centrum. Brearedsalternativet erbjuder till följd av det fria läget i

grönområde goda expansions- och utbyggnadsmöjligheter. Området, som

består av plan ängs- och åkermark, belägen cirka 30 m över havsytan, omges

av högre terrängpartier och trädvegetation samt öppnar sig söderut mot

Träslövs läge och havet. Grundläggningsförhållandena är goda. De omgivande

terrängpartierna medger gott skydd mot förhärskande vindar och ett

betryggande avstånd från förbipasserande trafikleder kan erhållas. Möjligheter

finns att anordna försörjning beträffande vatten och avlopp samt

elektrisk kraft.

En jämförelse mellan resultaten av de ur angivna synpunkter verkställda

undersökningarna av de två sistnämnda förläggningsalternativen utvisar

följande.

Brearedsområdet får ett ur kommunikationssynpunkt gynnsammare läge

i förhållande till såväl Varbergs stad som sjukhusets upptagningsområde i

övrigt än apelviksområdet. Inom båda områdena finns möjligheter till en

framdeles eventuellt erforderlig utbyggnad av den nu planerade mentalocli

kroppssjukvårdsenheten. Dock är förutsättningarna därför gynnsammare

särskilt med hänsyn till eventuellt framtida utbyggnadsbehov inom

brearedsområdet. Såväl apelviks- som brearedsområdena har goda grundläggningsförhållanden.

Genom nvplantering av skog in. in. kan apelviksområdet

framdeles beredas ett mot förhärskande vindar godtagbart skydd

av sådan beskaffenhet, att området ur klimathygienisk synvinkel kan anses

acceptabelt i jämförelse med brearedsområdet. Enligt båda förläggningsalternativen

finns möjligheter att anordna försörjning beträffande vatten

och avlopp samt elektrisk kraft.

Vid bedömandet av vilket av angivna förläggningsalternativ, som är att

föredraga, har följande synpunkter anlagts.

En byggnadstelcnisk genomgång av byggnadsbeståndet vid Apelvikens

kustsanatorium visar att endast centralköket kan varaktigt ingå i den nya

kombinerade vårdenheten. Därjämte kan den befintliga klinikbyggnaden ur

byggnadstelcnisk synvinkel efter omdisponering helt tagas i anspråk för

bostadsändamål. Övriga byggnader vid Apelviken kan bl. a. på grund av

dålig ljudisolering, otillfredsställande utrymningsvägar, ur brandskyddssynpunkter

numera ej godtagbara konstruktioner och installationer samt

helt förslitna sanitära och elektriska anordningar jämte helt otillräckliga

biutrymmen endast övergångsvis användas för visst sjukhusändamål. Även

dessa senare byggnader bcdömes emellertid icke kunna utnyttjas ulan stora

investeringar för nämnda ändamål under längre tid än 8 till 10 år d. v. s.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

den tid, som åtgår, innan den planerade mental- och kroppssjukvårdsenheten

beräknas kunna tagas i anspråk. Då den nya kombinerade vårdenheten

skulle komma att ligga på ett avstånd av endast cirka 50 m från de befintliga

sjukhusbyggnaderna, bedömer delegationen det vara förenat med stora

svårigheter att bedriva sjukvård i de sistnämnda byggnaderna under tiden

för uppförandet av den nya enheten.

Överslagsvis gjorda beräkningar visar, att värdet av det befintliga köket

i Apelviken i förhållande till kostnaderna för uppförande av ett nytt kök kan

uppskattas till cirka 1 milj. kr. Kostnaderna för anordnande av vattenförsörjningen,

spill- och dagvattenledningar m. in. vid Apelviken överstiger

motsvarande kostnader beträffande brearedsområdet med cirka 400 000 kr.

På nuvarande utredningsstadium bar vidare befunnits, att kostnaderna

enligt de båda alternativen för uppförandet av den egentliga sjukhusanläggningen

är lika stora. Under hand bär uppgivits, att kostnaderna enligt brearedsalternativet

för av staden ägd mark uppskattats till 3 kr. per m2 och för

privatägd mark, som därjämte erfordras för förevarande sjukhusändamål,

till cirka 5 kr. per m2. Med utgångspunkt från dessa värden beräknas för

ändamålet erforderligt markområde inom Brearedsmossen (cirka 30 ha)

kunna förvärvas för ett sammanlagt pris av cirka 1 200 000 kr. Apelviksområdet

jämte därå befintliga byggnader är åsatt ett taxeringsvärde av

sammanlagt 4 150 000 kr. Den av Varbergs stad ägda mark, som vid en

eventuell förläggning av angivna mental- och kroppssjukvårdsenhet till

apelviksområdet erfordras för utökning av nämnda område (cirka 5,6 ha),

torde kunna förvärvas för ett pris av cirka 170 000 kr.

Mot bakgrunden av det anförda och med hänsyn främst till resultatet av

den byggnadstekniska inventeringen av byggnadsbeståndet inom Apelvikens

område och till att utbyggnadsmöjligheterna är väsentligt större enligt

brearedsalternativet än enligt apelviksalternativet har delegationen och

landstinget i Hallands län m. fl. -säd fortsatt samråd under hösten 1962

enats om att det för förläggning av den nya kombinerade enheten lämpligaste

området utgöres av den norra delen av brearedsområdet.

Efter samråd därom med representanter för medicinalstyrelsen, landstinget

i Hallands län och Varbergs stad har av chefen för inrikesdepartementet

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1962 tillkallad

särskild sakkunnig med uppgift att förutsättningslöst utreda frågan

om den framtida användningen av kustsanatoriet Apelviken meddelat delegationen

att, därest apelviksområdet icke kommer att tagas i anspråk för

förläggning av en kombinerad mental- och kroppssjukvårdsenhet, det med

hänsyn främst till områdets belägenhet icke torde möta några svårigheter

att vid en eventuell försäljning av området erhålla en köpeskilling, som

täcker den nuvarande ägarens skulder och därjämte ger överskott.

Med anledning av vad ovan angivits får delegationen hemställa, att principbeslut

fattas om förläggning till Varberg (norra delen av brearedsområdet)

av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus med ett platsantal om högst

300. Delegationen har för avsikt att under förusättning av bifall till förevarande

hemställan i samråd med landstinget i Hallands län utarbeta förslag

enligt angivna riktlinjer till förläggning och utformning av den avsedda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

kombinerade vårdenheten för närmare redovisning därav i samband med

delegationens anslagsäsltanden för budgetåret 1964/65.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg

Iordningställande av viss del av sjukhusområdet

Etapp II i planen för sjukhusets upprustning och utbyggnad (lokaler för

rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi samt driftsverkstäder, garage och

förråd ävensom vårdpaviljong MK 4) beräknas vara fullföljd under nästkommande

budgetår. I de för nämnda etapp beviljade anslagen ingår medel

för bl. a. grovplanering, återfyllning och planteringsarbeten inom områdena

närmast intill byggnaderna. Även dessa arbeten väntas vara avslutade under

nästa budgetår.

Emellertid erfordras vissa ytterligare åtgärder för slutligt iordningställande

av denna del av sjukhusområdet. Sålunda måste en i nordsydlig riktning

gående ekonomiväg med tillhörande parkeringsplatser utföras. Samtidigt

därmed måste även en parkeringsplats, avsedd att placeras vid sjukhusets

huvudentré, anläggas. Därjämte måste utförda planteringsarbeten

sammanfogas till en enhetligt utformad parkanläggning. Härför erfordras

vissa planterings- och parkanläggningsarbeten inom ifrågavarande delar

av sjukhusområdet. Slutligen måste ytterbelysningen kompletteras.

Kostnaderna för samtliga ifrågavarande arbeten har uppskattats till

450 000 kr. Arbetena avses bli påbörjade hösten 1963 och vara slutförda

hösten 1964. I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår

beräknad medelsförbrukning av 350 000 kr.

Förvärv av viss ecklesiastik mark

I skrivelse den 14 februari 1956 angående uppförande av nytt sjukhus

för höggradigt psykiskt efterblivna och inrättande av barnavdelningar för

sådana har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation

i fråga om vården av de höggradigt psykiskt efterblivna barnen,

med beaktande av vad departementschefen anfört i saken i prop. 1955: 123,

till övervägande upptagit frågan, hur denna vård lämpligen borde organiseras

efter de av departementschefen uppdragna riktlinjerna. Delegationen

föreslog i samband därmed bl. a., att på grundval av beräknat platsbehov

sistnämnda klientel borde fördelas på fyra upptagningsområden,

motsvarande i stort sett resp. södra, västra, mellersta och norra delen av

landet och att den för västra området avsedda barnavdelningen skulle förläggas

till S:t Jörgens sjukhus.

I betänkande angående reviderad generalplan för mentalsjukvården föreslog

delegationen vidare, att särskilda platser skulle inrättas inom mentalsjukvårdens

ram, där psykiskt sjuka barn från hela landet kunde emottagas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

I betänkandet SOU 1957:40 har mentalsjukvårdsdelegationen redovisat

en undersökning av platsbehovet för såväl barn som ungdomar upp till 21

ars ålder med psykiska sjukdomar och rekommenderat utbyggandet av en

viss sjukhusorganisation för detta klientel om sammanlagt 300 vårdplatser.

Dessa borde fördelas på fem till sex institutioner, av vilka fem borde förläggas

till universitetsstäderna. Med utgångspunkt härifrån föreslog mentalsjukvårdsdelegationen

bl. a., att en av angivna vårdenheter skulle förläggas

till Göteborg.

Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation har

med redovisande av i huvudsak angivna synpunkter i samband med sina

anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 ansett sig i princip kunna biträda

bl. a. nämnda förslag och därvid förordat förläggning av en enhet för mentalt

sjuka barn och ungdomar till Göteborg med ett beräknat platsantal

om 50. Med bifall till av Kungl. Maj :t därom framlagt förslag beslöt 1961

års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) att i enlighet med av delegationen angivna

riktlinjer för den framtida organisationen av ifrågavarande vårdform

i princip tillstyrka, att en enhet av angivet slag och omfattning förlädes till

Göteborg.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 186 föreslagna riktlinjer för

en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har

1961 års riksdag bl. a. i princip godkänt förläggning av en rättspsykiatrisk

klinik till Göteborg.

Vid en förläggning av en eller flera av angivna enheter till S:t Jörgens

sjukhus erfordras med hänsyn till brist inom sjukhusområdet på för ifrågavarande

ändamål lämplig mark att området kompletteras genom förvärv

av intilliggande mark. Enligt delegationens uppfattning finns lämpligt

markområde för ändamålet i anslutning till sjukhusområdets östra gräns.

Ifrågavarande markområde omfattar dels en dalgång, som löper jämväl

inom den nuvarande östra delen av sjukhusområdet, och dels en höjdsträckning

invid dalgången. Vid ett förvärv av angivet område kommer sålunda

sjukhuset att kunna disponera dalgången i dess helhet som reservmark

för sjukvårdsändamål. Då det till förvärv avsedda området bildar en

i förhållande till sjukhusområdets östra gräns inskjutande kilformig ägofigur,

är det jämväl ur fastighetsbildningssynpunkt angeläget, att sjukhusområdet

erhåller en naturlig avgränsning i öster.

Därtill kommer det förhållandet, att det till förvärv avsedda områdets

relativa närhet till tätbebyggt storstadsområde i och för sig — därest föreslaget

förvärv av området icke kommer till stånd — innebär risker för exploatering

för annat ändamål än sjukvård. Det måste med beaktande härav

sålunda bedömas vara mycket angeläget, att sjukhusområdet i sin helhet

får en avgränsning, som är ägnad att trygga bedrivandet därstädes av en effektiv

mentalsjukvård.

Det område, som sålunda bör förvärvas, utgöres delvis av ecklesiastik

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

mark, medan övrig del av området befinner sig i privat ägo. Härvid bör till

en början den del av ifrågavarande markområde förvärvas, som är av ecklesiastik

natur. Sistnämnda område om cirka 5,0100 ha utgör del av ett till

prästbostället stadsägan nr 13484 i Backa församling i Göteborgs stad hörande

område. För angivna ändamål har under förutsättning att erforderliga

medel anvisas — följande preliminära avtal träffats mellan medicinalstyrelsen

och stiftsnämnden i Göteborg.

Köpekontrakt

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj :t medgivit att ett till

prästbostället stadsägan nr 13484 i Backa församling i Göteborg hörande

område, vilket å en av byråingenjören vid stadsingenjörskontoret i Göteborg

Walter Andersson år 1956 upprättad karta över del av nämnda stadsäga

upptagits inom röda begränsningslinjer med en areal av omkring 5,0100

hektar, finge å vissa villkor försäljas till S:t Jörgens sjukhus i Göteborg för

Kungl. Maj :t och Kronan för en köpeskilling av etthundratrettiofemtusen

(135 000) kronor.

På grund härav träffas, med stöd av bestämmelserna i Kungl. kungörelsen

den 20 januari 1939 (nr 33) och under förutsättning, att erforderliga medel

anvisas, följande avtal:

1) Stiftsnämnden i Göteborg försäljer ifrågavarande område om cirka

5,0100 hektar, med den mindre jämkning av områdets gränser och areal,

som vid blivande avstyckningsförrättning kan bliva erforderlig, i befintligt

skick till Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad köparen.

2) Köpeskillingen utgör etthundratrettiofemtusen (135 000) kronor.

3) Köpeskillingen skall kontant gäldas till kyrkonämnden i Göteborg senast

den 1 augusti 1963.

4) Området får tillträdas den 1 augusti 1963, dock må tillträde ej äga

rum, innan köpeskillingen blivit till fullo gulden.

5) Köparen bestrider ensam ej mindre kostnaderna för områdets behöriga

avstyckning än även lagfarts- och övriga med köpet förenade utgifter

ävensom alla å tiden från och med tillträdesdagen å området belöpande

skatter och onera.

6) Med området skall ej följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning

avsatts för gemensamt ändamål, i äga som eljest är samfälld

för stamfastigheten och annan fastighet, eller i särskilda rättigheter

och förmåner, som tillkomma stamfastigheten.

7) Områdets ägare skall, där så påfordras, utan stamfastighetens betungande

hålla laggillt stängsel i gränsen mot stamfastigheten.

8) Sedan köparen med kvitto av kyrkonämnden i Göteborg styrkt, att

köpeskillingen rätteligen erlagts, kommer köpebrev att utfärdas av stiftsnämnden.

9) Detta kontrakt är upprättat i två exemplar, vilka underskrivas av både

stiftsnämnden och köparen.

I investeringsplanen redovisas 135 000 kr. som beräknad mcdelsförbrukning

under budgetåret 1963/64.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Restads sjukhus i Vänersborg

Elektriska arbeten

I sjukhusets panncentral finns ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat

med en generatoreffekt av 130 kVA och utfört för 3-fas växelström 380/220 V.

Aggregatet är anslutet till panncentralens huvudfördelningscentral och i

första hand avsett för tillgodoseende av panncentralens behov av elektrisk

kraft vid eventuellt strömavbrott. Utmatning av reservkraft till andra betydelsefulla

belastningsobjekt är f. n. knappast möjlig, därest icke omfattande

och tidskrävande manuella ingrepp företages i det befintliga nätet. Det är

emellertid nödvändigt att kunna förse såväl vattenverket som paviljongerna

med reservkraft. För sistnämnda ändamål utföres sektioneringar i samband

med om- och nybyggnader.

Utöver nu angivna, för nästkommande budgetår erforderliga åtgärder,

skall framdeles i samband med realiserandet av planen för sjukhusets upprustning

mottagningsstation anordnas i planerad nybyggnad för centralkök,

distributionssystemet för lågspänning kompletteras, manöveranläggning

för fläktar och pumpar anordnas i panncentralen samt ytterbelysning

kompletteras.

Kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga åtgärderna,

inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten för kablar, har uppskattats

till 40 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad

medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna

Förslag om vård vid sjukhuset av vissa psykiskt efterblivna barn under viss

övergångstid

I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 och 1959 års

riksdagar, att ett sjukhus med 540 platser för vård av höggradigt psykiskt

efterblivna skulle uppföras i Sala. Sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk

under år 1964.

Enligt av medicinalstyrelsen under hösten 1962 företagna inventeringar

finns vid kommunala och enskilda plananstalter 1 090 psykiskt efterblivna

patienter, beträffande vilka § 4 i lagen den 4 juni 1954 om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna är tillämplig. Av angivna antal är 495 under

sexton år. Å riksanstalter vårdade psykiskt efterblivna tillhörande samma

patientgrupper uppskattas av medicinalstyrelsen till cirka 100. Av dessa

beräknas nära hälften vara under sexton år.

I fråga om vården av höggradigt psykiskt efterblivna barn har delegationen

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 14 februari 1956 med beaktande

av vad departementschefen anfört i prop. 1955: 123 behandlat frågan, hur

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

denna vård lämpligen borde organiseras. Delegationen föreslog därvid

bl. a., att nämnda klientel borde fördelas på fyra upptagningsområden, motsvarande

i stort sett resp. södra, västra, mellersta och norra delen av landet.

De enheter, som enligt delegationens beräkningar erfordrades för att

täcka angivna vårdbehov, borde enligt delegationen förläggas i anslutning

till vissa statliga mentalsjukhus. Chefen för inrikesdepartementet anförde

i sammanhanget (prop. 1957: 103) bl. a., att vårdavdelningar för höggradigt

psykiskt efterblivna barn icke borde anordnas vid det ovan angivna nya

sjukhuset i Sala utan såsom även delegationen förutsatt förläggas till andra

sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 93 framlagt förslag beslöt 1960

års riksdag (rskr. 208), att vid Vipeholms sjukhus i Lund skulle uppföras

en enhet om 60 vårdplatser för angivna patientkategori. Denna enhet beräknas

kunna tagas i bruk under år 1963. Ifrågavarande platser torde emellertid

i huvudsak komma att beläggas med barn, som f. n. vårdas på andra avdelningar

inom sjukhuset.

Förslag om uppförande av ytterligare enheter för höggradigt psykiskt

efterblivna barn i anslutning till statliga mentalsjukhus har av investeringsoch

vissa planmässiga skäl ännu icke kunnat framläggas. Under en förhållandevis

lång övergångstid torde följaktligen endast ett ytterst begränsat

antal vårdplatser vid statliga mentalsjukhus kunna disponeras av de vid

förenämnda plan- och riksanstalter vårdade psykiskt efterblivna barnen.

De vid nämnda anstalter vårdade barnen utgör en väsentlig andel av det

därstädes omhändertagna totala patientmaterialet. Med hänsyn härtill synes

det delegationen skäligt, att det vid det nya sjukhuset i Sala disponibla

platsantalet övergångsvis fördelas i rimliga proportioner mellan barn- resp.

vuxenklientel. Då en sådan lösning icke torde medföra några olägenheter

föreslår delegationen, att högst 180 vårdplatser (fördelade på två paviljonger

om vardera 90 platser) räknat från tidpunkten för sjukhusets ianspråktagande

nyttjas för vård av höggradigt psykiskt efterblivna barn, till

dess vårdbehovet för dessa kan kontinuerligt tillgodoses inom särskilda, i

anslutning till statliga mentalsjukhus uppförda enheter.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till Salberga sjukhus från Sala elverk vid

en spänning av 3,3 kV. Kraften nedtransformeras till 3 X 220 V distributionsspänning

i en av sjukhuset ägd transformatorstation, belägen vid obduktionsbyggnaden.

Kraftbehovet motsvarar f. n. totalt cirka 115 kW. I samband

med att de nya sjukhusanläggningarna för höggradigt psykiskt efterblivna

tages i bruk, kommer panncentralen samt köket vid Salberga sjukhus

att utgå. Belastningen kommer härvid att minska till uppskattningsvis

omkring 75 kW.

2-—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

För det nya sjukhuset uppföres ny transformatorstation, avsedd att mottaga

elektrisk ström om 20 kV från elverket. I stationen sker nedtransformering

till 380/220 V förbrukningsspänning.

Ur teknisk och ekonomisk synpunkt bör kraftköpet för såväl nya som

gamla sjukhuset samordnas i form av ett gemensamt abonnemang i nya

transformatorstationen, vilket kommer att innebära en årlig vinst om

cirka 4 000 kr.

De befintliga byggnaderna inom gamla sjukhusområdet bör sålunda överkopplas

för matning från nya transformatorstationen med lågspänd kraft

om 380/220 V. Erforderliga arbeten härför omfattar i huvudsak framdragande

av nya kablar, som anslutes till befintligt kabelnät.

Kostnaderna för angivna arbeten, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten

för kablar, har uppskattats till 40 000 kr. I investeringsplanen redovisas

motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret

1963/64.

Säters sjukhus

Bidrag till anläggande av avloppsreningsverk

Avloppsreningen inom sjukhusområdet är f. n. baserad på ett inom områdets

östra del befintligt avloppsreningsverk för höggradig rening med lågbelastad

biologisk bädd. Anläggningen, som byggdes åren 1935—36, är i

mindre gott skick och kan därför icke längre effektivt rena avloppsvattnet.

Sålunda är anordningarna för försedimentering, slambehandling och avbördande

av slamtorkbäddens dränagevatten otillfredsställande utformade ur

såväl teknisk som hygienisk synvinkel. Anordningar för klorering av avloppsvattnet

saknas och den befintliga träöverbyggnaden på den biologiska

bädden måste ersättas. Slutligen måste vid temporär avstängning av någon

del av den låggradiga anläggningen avloppsvattnet ledas helt obehandlat

via en förbigångsledning till recipienten för sjukhusområdet. Den nuvarande

recipienten för såväl sjukhusområdets som stadens avloppsvatten,

sjön Ljustern, utnyttjas som vattentäkt för sjukhuset samt för rekreation

och bad. Därjämte finns bilväg och vissa campingplatser anordnade runt

sjön. Sjön avbördas genom Ljusterån, som rinner genom staden och den ur

turistsynpunkt starkt frekventerade Säterdalen.

Med hänsyn till de betydande brister, som sålunda vidlåder sjukhusets

avloppssystem, måste åtgärder snarast vidtagas för att en effektivare rening

av sjukhusområdets avloppsvatten skall kunna möjliggöras. För ändamålet

har tre alternativa förslag undersökts nämligen:

1. Vid sjukhuset befintligt reningsverk ombygges för en effektiv höggradig

rening av avloppsvattnet från sjukhusområdet.

2. Vid sjukhuset anlägges ett nytt verk för höggradig rening av sjukhusområdets

avloppsvatten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

3. Avloppsvattnet från sjukhusområdet överföres utan föregående rening

till en av Säters stad för gemensamt nyttjande av staden, Säters Väveri AB

och sjukhuset planerad anläggning för höggradig rening av avloppsvatten.

Kostnaderna för en ombyggnad av den inom sjukhusområdet befintliga

reningsanläggningen har uppskattats till 550 000 kr. Utöver dessa kostnader

kommer årliga kostnader för anläggningens drift och underhåll, uppskattade

till cirka 27 000 kr.

Kostnaderna för en helt ny anläggning inom sjukhusområdet för höggradig

rening av avloppsvatten från detsamma har likaledes uppskattats till

550 000 kr. De årliga kostnaderna för drift och underhåll av en ny anläggning

har uppskattats till cirka 26 000 kr.

Vid en anslutning av sjukhusområdets avloppsvattensystem till den av

Säters stad för färdigställande år 1964 planerade reningsanläggningen, för

vilken den totala anläggningskostnaden uppskattats till 2 030 000 kr., kommer

statens andel av dessa kostnader att efter nedan angivna beräkningsgrunder

uppgå till högst 495 000 kr. Därtill kommer statens andel av årliga

avgifter för drift och underhåll av avloppsanläggningen. Med utgångspunkt

från viss för tiden 1964—85 beräknad minskning i antalet patienter, personal

och boende inom sjukhusområdet ävensom viss under motsvarande tid

antagen ökning av stadens folkmängd, torde statens andel av dessa avgifter

uppskattningsvis komma att nedgå från 31 500 kr. år 1964 till 24 000

och 20 000 kr. år 1970 resp. år 1985.

En kapitalisering vid en räntefot av fem procent för angivna tid av de på

statsverket ankommande drift- och underhållskostnaderna enligt de föreliggande

alternativen motsvarar i nuvärde resp. 340 000, 325 000 och

300 000 kr.

En jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan angivna alternativ ger således

med ledning av ifrågavarande uppskattningar vid handen, att ett överförande

av obehandlat avloppsvatten från sjukhusområdet till stadens avloppsreningssystem

med hänsyn till såväl anläggningskostnaderna som

kostnaderna på längre sikt för drift och underhåll erbjuder den för statsverket

gynnsammaste lösningen av avloppsfrågan.

Vid bedömning av vilket förslag, som är att föredraga, bör jämväl i hög

grad de allmänna vattenhygieniska intressena tillmätas stor betydelse. Det

av staden planerade avloppsreningsverket avses bliva förlagt på sådan plats

(vid Ljusterån) att förutom Ljustern jämväl nämnda vattendrag inom

den del av Säterdalen, som nyttjas för rekreation, frilägges från avloppsutsläpp.

Vid ett realiserande av det alternativ, som innefattar ett samgående

mellan statsverket, staden och vederbörande industri vid lösningen av parternas

avloppsfrågor, kan allmänna krav av vattenhygienisk natur tillgodoses

med avseende på såväl önskvärdheten av ett gemensamt avloppsutsläpp

för angivna parter som angelägenheten av att angivna delar av vattensystemet

icke belastas med spillvatten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Med hänsyn till de fördelar, som således är att vinna genom ett samgående

med bl. a. Säters stad vid lösningen av sjukhusets avloppsfråga, finner

delegationen, att sjukhusområdet bör anslutas till stadens avloppssystem.

Beräkningen av förenämnda engångsavgift är grundad på följande

fördelning mellan intressenterna av de med företaget förknippade totalkostnaderna.

1. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensioneras efter den

beräknade spillvattenmängden, fördelas i proportion till spillvattenmängden

från resp. intressenter.

2. Kostnaden för sådana delar av anläggningen, som dimensioneras efter

föroreningsmängden, fördelas i proportion till den ekvivalenta folkmängden

hos varje intressent.

Vid förhandlingar med Säters stad om villkoren för nämnda anslutning

har staden förklarat sig icke vilja slutföra projektering av anläggningen,

förrän statsverket genom avtal bekräftat sin medverkan i utförandet av densamma.

Följande preliminära avtal har träffats mellan delegationen och

drätselkammaren.

§ I
Staden

medgiver Kronan rätt att avleda spillvatten från Säters sjukhusområde

intill år 1970 för ett antal av högst 1 870 personer och för tid därefter

för ett antal av högst 1 350 personer (patienter och personal samt

inom sjukhusområdet boende) via dels visst av staden planerat och dels

visst inom staden befintligt avloppssystem till av staden planerat avloppsreningsverk.

Den huvudsakliga utformningen och omfattningen av denna

avloppsanläggning redovisas i av Ingenjörsbyrån Viak den 12 juli 1956

och den 20 augusti 1962 avgivna förslag.

Kronan erlägger till staden för anslutning till avloppsanläggningen en

engångsavgift, som motsvarar 25 procent av den totala anläggningskostnaden,

dock högst fyrahundranittiofemtusen (495 000) kronor.

§ 2.

Staden ansvarar för anläggningens drift och underhåll.

Kronan erlägger till staden en årlig avgift motsvarande Kronans andel

av de av staden redovisade totalkostnaderna för angivna ändamål.

Avgiften beräknas efter förhållandet mellan den uppmätta vattenförbrukningen

inom Säters sjukhusområde och den totala uppmätta vattenförbrukningen

för de till stadens avloppsreningsverk anslutna intressenterna. Staden

äger rätt att kontrollera och vid behov påfordra justering av sjukhusets

vattenmätare.

§ 3.

Av i § 1 omförmäld engångsavgift utbetalas till staden 200 000 kronor

vid tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande samt 150 000 kronor då

vederbörande byggnadsentreprenör erhållit rätt att uppbära ett belopp

motsvarande 75 % av entreprenadsumman. Återstoden av engångsavgiften

erlägges vid den tidpunkt, då sjukhusområdets avloppssystem anslutes till

stadens ledningsnät.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

I § 2 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av Kronan mot

räkning, som utställes av staden.

§ 4.

Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av

stadsfullmäktige för staden godkänt avloppsreglemente.

§ 5.

Därest statsbidrag beviljas för anläggningens utförande skall engångsavgiften

reduceras med hänsyn härtill.

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges

godkännande.

Stadsfullmäktige i Säters stad har för sin del godkänt avtalet. Vidare har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som förklarat sig icke ha något att erinra

mot detsamma, i samråd med statens vatteninspektion framhållit, att det

alternativ för avloppsfrågans lösning, som innebär utförandet av en gemensam

avloppsanläggning för staden, sjukhuset och angivna industri avgjort

är att föredraga dels med hänsyn till de stora fördelarna ur vattenvardssynpunkt,

som ernås genom ett friläggande av sjön Ljustern från avloppsutsläpp,

och dels ur driftsekonomisk synvinkel.

Anslutningen av sjukhusområdet till stadens ledningsnät kan ske vid anläggningens

färdigställande. I investeringsplanen redovisas 495 000 kr.

som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Frösö sjukhus vid Östersund

Omläggning av avloppssystemet

Enligt den av 1961 års riksdag (rskr. 182) antagna planen för upprustning

av sjukhuset förutsättes, att avloppsledningarna inom sjukhusområdet

utföres enligt s. k. duplikatsystem, d. v. s. med skilda ledningar för spilloch

dagvatten. Planen innebär vidare, att spillvattenledningarna framdrages

och sammanföres så, att de kan anslutas antingen till ett framtida kommunalt

reningsverk eller till ett sjukhusets eget reningsverk.

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen

att utföra projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar av omläggning

till duplikatsystem av avloppsledningar vid sjukhuset.

Delegationens förslag till omläggning av sjukhusområdets avloppssystem

innebär i huvudsak att nya ledningar framdrages för uppsamling av enbart

spillvatten från på området befintliga byggnader och för ledande av detsamma

till en gemensam uppsamlingsplats vid sjukhusområdets nordöstra

gräns. Befintliga avloppsledningar i sjukhusområdet skall i fortsättningen

nyttjas för bortledande av dagvatten och grunddränage.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kurigl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Avloppsvatten från vissa delar av Frösö köpings områden väster om sjukhusområdet

ledes f. n. genom sjukhusområdet. Köpingen har utfäst sig att

vidtaga anordningar för bortledande av detta avloppsvatten medelst ett särskilt

ledningssystem utanför sjukhusområdets gränser. Avloppssystemet

inom sjukhusområdet avses genom vidtagandet av föreslagna åtgärder bli

så utformat, att det planenligt kan anslutas antingen till ett eventuellt framtida

reningsverk för sjukhusets eget behov eller till Frösö köpings avloppssystem.

Köpingens avloppssystem torde inom en förhållandevis nära framtid

bli anslutet till ett för köpingen och Östersunds stad planerat gemensamt

reningsverk. I avvaktan därpå har köpingen utfäst sig att via sitt avloppssystem

utan särskild kostnad för statsverket fr. o. m. tidpunkten för

anslutning av nytt avloppssystem inom sjukhusområdet till köpingen mottaga

och avleda avloppsvatten från området. Härmed tillgodoses det ur

vattenhygienisk synpunkt angelägna önskemålet om ett gemensamt bortledande

av områdets och köpingens avloppsvatten.

Ifrågavarande arbeten inom sjukhusområdet, för vilka kostnaderna beräknats

till 600 000 kr., torde kunna utföras under nästkommande budgetår.

I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning

under budgetåret 1963/64.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Umeå stads elverk via

en kabelservis om 3 x 10 mm2 för 10 kV. Därjämte finns en kabelförbindelse

för matning av reservkraft från kraftleverantörens friledning till en

i panncentralen befintlig elångpanna. Besvärande driftsavbrott i det ordinarie

servissystemet har förekommit. Avbrotten har trots förefintligheten av

två serviser för inmatning av elektrisk kraft till sjukhuset varit relativt långvariga.

Anledningen därtill är att stadens elverk måste låta utföra manuella

omkopplingar i nätet, innan pannkraftservisen kan inkopplas. Elverket har

nyligen principiellt medgivit, att inkoppling av nämnda servis må utföras av

personal vid sjukhuset under vissa förutsättningar. Elverket kan dock ej

lämna full garanti för möjlighet till matning med reservkraft via pannkraftservisen

vid störningar i det ordinarie systemet.

För att sjukhusets behov av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt och för säkerställande av en under alla förhållanden

ostörd drift av väsentliga enheter inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet

reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 k VA framdeles installeras

i panncentralen.

Den nuvarande huvudserviskabelns belastningsförmåga torde komma att

uppnås inom de närmaste åren. Installation av ny serviskabel måste med

hänsyn därtill ske i god tid dessförinnan. Enligt förhandlingar med elver
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ket skall ny kabel av större kapacitet än den nuvarande utföras samt anslutas

till Umeå stads transformatorstation vid den s. k. Backens skola.

Kabellängden blir cirka 1 400 m.

Utöver nu angivna för nästkommande budgetår erforderliga åtgärder skall

framdeles — förutom installation av tidigare nämnt reservkraftaggregat —

mottagningsstation i panncentralen, inklusive manöveranläggningar för

fläktar och pumpar, ombyggas i samband med rationaliseringsarbeten inom

värmedistributionssystemet samt erforderliga utbyggnader och anläggningar

av distributionssystemen för såväl hög- som lågspänning samt komplettering

och utbyggnad av ytterbelysning utföras och anpassas till framtida

plan för upprustning av sjukhuset. Kostnaderna för de för nästkommande

budgetår erforderliga åtgärderna, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten

samt anslutningar, har uppskattats till 90 000 kr. I investeringsplanen

redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under

budgetåret 1963/64.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län

I samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår redovisade

delegationen med utgångspunkt från ett beräknat behov av omkring 1 000

platser för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom Norrbottens län

de principiella riktlinjer, enligt vilka vården inom länet skulle kunna organiseras

för detta klientel. Därvid utgick delegationen från att omkring 750

platser skulle kunna utvinnas genom ombyggnad och omdisposition av befintliga

vårdpaviljonger vid Furunäsets sjukhus. Övriga i runt tal 250

platser skulle lämpligen kunna ingå i en med kroppssjukhus kombinerad

mentalvårdsenhet. Delegationen anförde i förevarande sammanhang, att

det förelåg starka skäl för att man vid planläggningen på längre sikt av länets

vårdorganisation sökte ernå en spridning av vårdplatserna, och att

man därvid tillvaratog möjligheterna att till ett av kroppssjukhusen ansluta

en mentalvårdsenhet, där detta kunde anses vara mest ändamålsenligt

och ekonomiskt. Förutom den i mentalsjukvårdsdelegationens betänkande

redovisade möjligheten till förläggning av en kombinerad enhet av

angivet slag till Kalix fanns enligt delegationens uppfattning andra tänkbara

alternativa förläggningsplatser för denna enhet såsom Kiruna, Gällivare

eller Boden.

Vad delegationen sålunda föreslagit vann statsmakternas bifall (prop.

nr 76; rskr. 297). Chefen för inrikesdepartementet anförde i nämnda proposition,

att landstinget i Norrbottens län för sin del ansett önskvärt, att

ifrågavarande 250 platser koncentrerades i anslutning till Furunäsets sjukhus

och i första hand förlädes vid landstingets vårdhem i öjebyn. En sådan

organisation skulle emellertid innebära en lösning av vårdorganisationen,

som ginge i rakt motsatt riktning mot de principer — d. v. s. i möj
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ligaste mån mindre och lasarettsanslutna enheter — som varit grundläggande

vid ställningstagande under senare år till motsvarande organisationsfrågor.

Departementschefen erinrade därvid om mentalsjukvårdsdelegationens

förslag till förläggning av en lasarettsansluten enhet i Kalix samt angav

i likhet med delegationen såsom alternativa förläggningsplatser för en

sådan enhet Boden men också Gällivare och Kiruna, d. v. s. i de inre delarna

av länet. Med utgångspunkt härifrån och då en koncentration till länets

sydöstra del av samtliga vårdresurser beträffande såväl egentligt mentalt

sjuka som lättskötta torde medföra avsevärda olägenheter ur flera synpunkter,

ansåg departementschefen starka skäl tala för att den ytterligare

vårdenhet om (1 000 — 750) 250 platser som erfordrades förlädes till annan

plats i länet och i anslutning till ett lasarett. Departementschefen framhöll

slutligen, att något ställningstagande till frågan om placeringen av

denna andra vårdenhet emellertid icke då syntes påkallat. Det borde ankomma

på delegationen att med utgångspunkt från i propositionen angivna

riktlinjer och efter fortsatt samråd med landstinget framlägga förslag till

lösning av denna del av organisationsfrågan.

Vid samråd med landstinget i denna fråga under år 1962 har landstinget

angivit, att anledningen till landstingets förenämnda förslag vore en strävan

att samla vårdenheterna för egentligt mentalt sjuka till Furunäsets sjukhus

och öjebyns vårdhem. Tanken hade varit, att sjukhusets uppgifter därvid

kunde helt koncentreras på intensivvård och vårdhemmet fungera i stort

sett som ett sekundärsjukhus. Mot den av departementschefen förordade

lösningen av organisationsfrågan att i anslutning till ett lasarett på annan

ort i länet inrätta ytterligare ett mentalsjukhus hade landstinget emellertid

icke någon erinran. Det nuvarande samarbetet mellan Furunäsets sjukhus

och öjebyns vårdhem, som syftade till en koordination av vårdarbetet för

mentalt sjuka, borde dock få fortsätta och fullföljas.

I samband med en fortsatt teknisk bearbetning av den i anslagsäskandena

för budgetåret 1962/63 redovisade principplanen för Furunäsets sjukhus

har numera befunnits, att sjukhusets platsantal under den närmaste 15—20- årsperioden kommer att nedgå till cirka 630 platser. Resterande platsbehov

för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet måste följaktligen

tillgodoses genom nybyggnad. Av skäl, som anförts i det föregående bör för

ändamålet erforderliga vårdplatser förläggas i form av lasarettsanslutet

mentalsjukhus på annan plats i länet än inom dess sydöstra del. I enlighet

med vad som anföres i det följande bör ett nytt sjukhus erhålla ett platsantal

av cirka 300.

Efter samråd med landstinget under år 1962 angående lämplig förläggningsplats

för en lasarettsansluten mentalvårdsenhet inom länet vill delegationen

med beaktande av såväl de lokala som de regionala förutsättningarna

för sjukhusets placering på någon av de förut nämnda fyra orterna anföra

följande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj: Is proposition nr i i.‘i är 19<>,''i

Någon möjlighet att ansluta ett mentalsjukhus till det i Kiruna befintliga

lasarettet finns icke på grund av det disponibla markområdets med

hänsyn till omgivande bostadsbebyggelse begränsade storlek. Från stadens

sida har därjämte anförts, att Kiruna stad med hänsyn bl. a. till sitt ur

kommunikationssynpunkt jämförelsevis perifera läge knappast kan göra

anspråk på sjukhusets förläggande till staden. Den vid lasarettet under

några år bedrivna psykiatriska klinikverksamheten har emellertid givit

mycket goda erfarenheter. Det är enligt stadens uppfattning angeläget, att

denna verksamhet blir ytterligare utvecklad både personellt och lokalmässigt.

Markområdet för centrallasarettet i Boden, som tidigare begränsats av

en järnvägslinje, har numera utvidgats med ett område på andra sidan

järnvägen. En kulvertförbindelse under järnvägen är under utförande.

Detta område, som i sin tur begränsas av en landsvägsförbindelse med staden,

kan icke rymma ett mentalsjukhus av planerad storlek. För ändamålet

har anvisats ytterligare ett markområde, tillhörigt Kronan, med gräns

mot angivna landsväg. Det för ett kombinerat sjukhus disponibla markområdet

skulle sålunda genomkorsas av dels en järnvägsförbindelse och

dels en allmän trafikerad landsväg. Förutsättningar har icke befunnits

föreligga att byggnadsmässigt utnyttja detta område så att en godtagbar anslutning

av mentalsjukhuset med lasarettet kan ernås.

Lasarettsområdet i Gällivare omfattar ungefär 60 000 in2. Ett i anslutning

till detta område beläget sjukhem för psykiskt efterblivna skall nedläggas

och klientelet omplaceras. Vårdhemmets tomt jämte markområde

i omedelbar anslutning därtill med en areal om tillhopa cirka 62 000 m2 kan

upplåtas för ett mentalsjukhus och sammanläggas med lasarettstomten. För

ett kombinerat sjukhus skulle sålunda kunna disponeras omkring 122 000 m2.

Detta område, där markförhållandena är goda, begränsas på ena sidan av

ett mindre vattendrag (Vassare älv), över vilket broförbindelse kan anordnas

till ett eventuellt erforderligt större fritidsområde. På motstående

sida gränsar området till allmänna landsvägen mot kustbygden. En förutsättning

för att det angivna området skall kunna användas för kombinerat

kropps- och mentalsjukvårdsändamål är att ett av de lokala myndigheterna

förordat, av vägförvaltningen i Norrbottens län upprättat förslag till flyttning

av landsvägen mot kustbygden förverkligas.

I Kalix har ett markområde om ungefär 20 ha i omedelbar anslutning till

lasarettets område av kommunen reserverats för ett mentalsjukhus — i

mentalsjukvårdsdelegationens betänkande föreslaget att omfatta 400 platser.

Markområdet, som är välbeläget inom samhället, har befunnits väl lämpat

för avsett ändamål och även i övrigt synes goda byggnadsmässiga förutsättningar

föreligga för en nära samordning av ett mental- och kroppssjukhus.

I Kiruna eller Boden synes sålunda med hänsyn till vad ovan angivits

beträffande rådande tomtförhållanden m. in. eu nöjaktig nära anslutning

av ett mentalsjukhus till de befintliga lasaretten icke kunna åstadkommas.

Mot en förläggning av sjukhuset till någon av dessa platser talar även andra

skäl, bl. a. befolkningsgeografiska och kommunikationstekniska.

Vid en jämförelse mellan gällivare- och kalixalternativen får förutsättningarna

ur tomtsynpunkt att ernå eu god samordning mellan ett mentaloch

ett kroppssjukhus anses likvärdiga.

För ett mentalsjukhus i Gällivare har som lämpligt upptagningsområde

av landstinget föreslagits Kiruna stad samt kommunerna Gällivare, Karesuando,

Junosuando, Pajaln, Korpilombolo, Tärendö och Jokkmokk. Områ2*

lliliam/ till riksdagens protokoll 19<i,‘t. I sand. Nr lid

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kunt/I. Mnj. ts proposition nr 63 ar 1963

dets folkmängd uppgick år 1960 till 81 484 invånare och kommer enligt avlandstinget

verkställd befolkningsprognos att under följande 5-årsperioder

öka till resp. 85 850, 90 300 och 94 350.

Enligt landstingets platsbehovsundersökning år 1961 uppgick antalet

egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom dessa kommuner till 300

(=3,67 promille av befolkningsunderlaget). Av dessa var 232 intagna på

Furunäsets sjukhus, medan 26 vårdades på kronikerhem och 42 på ålderdomshem.

Som upptagningsområde för ett mentalsjukhus i Kalix har föreslagits

Haparanda stad samt kommunerna Hietaniemi, Junosuando, Karesuando,

Karl Gustav, Korpiloinbolo, Nederkalix, Nedertorneå, Pajala, Råneå, Tärendö,

Töre, Över-Kalix och övertorneå jämte vissa delar av Gällivare kommun.

Folkmängden inom området uppgår f. n. till 79 000, varav 8 000 är

att hänföra till Gällivare kommun. Befolkningsprognosen visar emellertid

ett sjunkande invånarantal inom större delen av detta område. Om Gällivares

andel förutsättes oförändrad, beräknas sålunda folkmängden ha

minskat till 75 850 år 1965 och till 74 300 år 1970 och därefter förete en

mindre ökning till 74 850 år 1975.

Antalet egentligt mentalt sjuka inom sistnämnda ifrågasatta upptagningsområde

kan med ledning av landstingets undersökningar beräknas till

350, motsvarande 4,42 promille av befolkningsunderlaget. Därvid inräknas

30 procent av de i Gällivare kommun hemmahörande i befolkningsunderlaget.

Av nämnda antal sjuka var 312 intagna på Furunäsets sjukhus, 5

vårdades på kronikerhem och 33 på ålderdomshem.

En bedömning av länets lämpliga indelning i upptagningsområden för

två mentalsjukhus bör i enlighet med vad ovan angivits grundas på de

framförda förslagen om ett sjukhus på sistnämnda två alternativa orter.

Upptagningsområdet för ett sjukhus i Gällivare får anses väl avvägt med

hänsyn till länets såväl nuvarande som framtida befolkningsgeografiska

struktur och ur kommunikationssynpunkt. I området för ett nordligaste

sjukhus i landet ingår samtliga de kommuner i länets norra del, som har

sina naturliga kommunikationsförbindelser med Gällivare. Denna orts läge

i knutpunkten av inlandsbanan och riksgränsbanan gör den lätt tillgänglig

tågledes från områdets största kommuner. Även vägnätet med bussförbindelser

inom området har till största delen sin samlingspunkt i Gällivare

och områdets norra och östra kommuner har goda kommunikationsmöjligheter

med dessa förbindelser.

Ävenledes torde återstoden av länet komma att utgöra ett ur dessa synpunkter

lämpligt avgränsat upptagningsområde för Furunäsets sjukhus.

På detta sjukhus kommer sålunda att repliera dels samtliga kommuner

i kustlandet, dels ock de kommuner i inlandet, vilkas kommunikationer

och förbindelser i övrigt huvudsakligast leder mot huvudorterna vid kusten.

Befolkningsgeografiskt och kommunikationsmässigt företer upptagningsområdet

för ett mentalsjukhus i Kalix däremot betydande nackdelar i jämförelse

med gällivarealternativet. Kommunikationsmöjligheterna med Kalix

från de norra kommunerna är väsentligt sämre. Länets största inlandskommuner

— Kiruna, Gällivare och Jokkmokk med tillhopa omkring

66 000 invånare — skulle vidare med undantag för viss del av Gällivare

kommun enligt detta alternativ ingå i upptagningsområdet för Furunäsets

sjukhus i Piteå, medan kommunikationsnätet för huvuddelen av dessa:

kommuner leder mot Gällivare. En placering av ett nytt mentalsjukhus i

Kalix på endast omkring 13 mils avstånd från det i länet förut befintliga

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Knnyl. Maj.ts proposition nr ti ii år li)G3

sjukhuset kan icke heller nöjaktigt tillgodose en sådan spridning av vårdenheterna,

som i detta fall måste anses önskvärd med tanke på de betydande

avstånden inom länet. Därjämte förtjänar uppmärksammas, att en

delning av Gällivare kommun på upptagningsområden för två sjukhus innebär

vissa olägenheter ur sjukvårdsadministrativ synpunkt.

Även ur befolkningsmässig synpunkt företer de båda alternativen stora

skiljaktigheter. Folkmängden inom upptagningsområdet för ett mentalsjukhus

i Gällivare får i huvudsak anses utgöra ett lämpligt underlag för ett

sjukhus av ifrågasatt storlek. Av landstinget verkställd befolkningsprognos

för länet utvisar en ökning under en femtonårsperiod med omkring 30 000

invånare, varav 9 000 eller ungefär en tredjedel hänför sig till kommunerna

inom detta upptagningsområde. Den fördelning på de båda mentalsjukhusen

i länet med en resp. två tredjedelar av det ökade sjukvårdsbehovet

till följd av befolkningsökningen, som detta innebär, synes lämplig. Eu

förläggning av sjukhuset till Kalix med ovan angivet upptagningsområde

skulle enligt befolkningsprognosen däremot ge sjukhuset ett sjunkande

befolkningsunderlag. Därigenom skulle Furunäsets sjukhus komma att ensamt

svara för tillgodoseendet av hela det i proportion till befolkningsökningen

i länet ökade vårdbehovet för egentligt mentalt sjuka.

Av prognosen framgår vidare, att man vid sidan av ökningen av länets

totala folkmängd räknar med en viss omfördelning av befolkningen, som

innebär en stark förflyttning mot gruvområdena i länet. För länsdelen utanför

kustområdet beräknas den största folkökningen sålunda för Kiruna och

Gällivare kommuner (omkring 12 700 under perioden).

Av väsentlig betydelse i sammanhanget är också att Gällivare lasarett har

tillgång till och enligt föreliggande beslut skall utbyggas med ett flertal

specialiteter, som icke är eller beräknas bli representerade vid lasarettet i

Kalix. Lasarettet i Gällivare har sålunda f. n. 244 platser, fördelade på medicinsk

klinik med avdelning för långvarigt kroppssjuka, kirurgisk klinik

jämte barnbördsavdelning, medicinsk barnklinik samt ögonklinik. Dessutom

finns röntgen- och anestesiavdelningar. Härutöver planeras en utbyggnad

om ett 100-tal platser för öron-, näs- och halsavdelning, ortopedisk

avdelning, gynekologavdelning och en geriatrisk avdelning. Även en

psykiatrisk klinik har planerats. Lasarettet blir efter realiserandet av dessa

planer det mest specialiserade kroppssjukhuset av de två i länets inland befintliga

sjukhusen.

löjligheterna till ett omedelbart och nära samarbete med kroppssjukvårdens

olika specialiteter kommer uppenbarligen att ha betydande fördelar

för en till lasarettet anknuten mentalvårdsenhet. Den planerade utbyggnaden

av lasarettet i Gällivare bör dessutom ge bättre förutsättningar för

en nära och effektiv samordning med en ny mentalvårdsenhet än vad som

är möjligt vid anslutning till eu redan utformad sjukvårdsanläggning.

Vid Norrbottens läns landstings lagtima möte under hösten 1902 har

landstinget för sin del angivit Gällivare som lämpligaste placeringsort för

det nya mentalsjukhuset.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beträffande lämplig förläggningsort

för nytt lasarettsanslutet mentalsjukhus i Norrbottens län får delegationen

i likhet med landstinget föreslå, att det nya sjukhuset förlägges i anslutning

till lasarettet i Gällivare. Skulle det föreslagna upptagningsområ
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år li>63

dets platsbehov framdeles väsentligt överstiga det nya sjukhusets avsedda

platsantal, får sjukhusets storlek anpassas därefter.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 framlade delegationen förslag

till principplan för upprustning och utbyggnad av Furunäsets sjukhus,

vilket vann statsmakternas bifall (prop. nr 76; rskr. 297). Med utgångspunkt

i huvudsak från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit

en fortsatt bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag

till om- och nybyggnadsåtgärder m. in.

Vårdpaviljonger. Kärnan inom det befintliga sjukhuset utgöres av en

under 1890-talet i sluten fyrkant uppförd byggnad, vari 18 vårdavdelningar

med cirka 500 vårdplatser, medicinskt centrum, sjukhuskontor, samlingssal

och kyrksal samt centralkök är inrymda. Övriga vårdavdelningar inom

sjukhuset är förlagda till tre under senare tid uppförda byggnader nämligen

M 45 med tre avdelningar om vardera 32 platser och uppförd år 1949,

K 50 med två avdelningar om vardera 48 platser och uppförd år 1956 samt

MK 1 med tre avdelningar om vardera 30 platser och uppförd år 1959. A\

de tre paviljongerna är endast MK 1 fullt modern. Därjämte finns en äldre

s. k. kolonipaviljong, vilken på längre sikt lämpligen bör utgå.

Det s. k. huvudblocket har under ett flertal perioder varit föremål för

upprustning. Sålunda genomfördes senast en genomgripande renovering

och tillbyggnad av detsamma mellan åren 1949 och 1953. I 1962 års prisläge

motsvarar kostnaderna för nämnda arbeten cirka 15 000 kr. per vårdplats.

De i samband med uppgörandet av principplanen för sjukhuset verkställda

inventeringarna har sedermera kompletterats med en närmare byggnadsteknisk

undersökning av bl. a. huvudblocket. Därvid har framkommit,

att byggnaden ur byggnadsteknisk synvinkel är i förhållandevis gott skick.

Dock innehåller densamma bjälklag av trä mellan vårdavdelningarna —

en med hänsyn till numera skärpta brandskyddsbestämmelser icke godtagbar

konstruktion. Vårdavdelningarna saknar bilokaler av godtagbar

standard, och de sanitära anordningarna motsvarar icke moderna vårdkrav.

Vårdavdelningarnas planlösning medger icke heller sådan ombyggnad, att

dessa krav kan godtagbart uppfyllas. Slutligen företer anordningarna för

värmeförsörjning stora brister.

Delegationen har undersökt ett par alternativa förslag för huvudblockets

upprustning. Enligt båda förslagen har möjligheterna att bereda plats för

erforderliga bilokaler genom reducering av antalet vårdplatser undersökts.

Därjämte har delegationen i det ena alternativet undersökt möjligheterna

att reducera antalet vårdavdelningar genom en inbördes omdisponering av

desamma för att därigenom få platsantal och organisation i överensstämmelse

med moderna vårdkrav. En upprustning efter sistnämnda riktlinjer

bedömes dock innebära förhållandevis stora kostnader. Överslagsmässigt

kan dessa uppskattas till omkring 23 000 kr. per vårdplats. De under åren

1949—1953 utförda installationsarbetena avseende ventilations- och sanitetsanordningar

skulle därvid i stor utsträckning icke heller kunna utnyttjas.

Vidare kan den ur brandteknisk synpunkt otillfredsställande bjälk
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj.ts proposition nr 63 ur 1963

flagskonstruktionen icke ersättas till rimliga kostnader. På anförda skäl

anser delegationen det icke lämpligt, att investeringar av större omfattning

enligt detta alternativ företages för ombyggnad av vårdavdelningarna inom

huvudblocket. Enligt det andra alternativet för huvudblockets upprustning

bör endast normala underhållsåtgärder vidtagas, varvid plats för erforderliga

bilokaler kan utvinnas genom begränsning av platsantalet. Därvid

kommer vissa vårdavdelningar att fa nuvarande platsantal reducerat i

relativt stor utsträckning, översyn av anordningarna för värmedistribution

måste därjämte vidtagas.

De utrymmen inom huvudblocket, som f. n. utnyttjas för medicinskt

centrum och sjukhuskontor, bör i enlighet med vad i principplanen angivits

efter ombyggnad delvis tillföras vardavdelningarna. Resterande del av anoivna

utrymmen kan under en övergångstid disponeras för elevundervisning.

Denna undervisning bedrives f. n. i vissa verkstads- och förrådsbyggnader,

som skall rivas. _

Det totala platsantalet inom huvudblocket kommer till följd av har föreslagen

platsreducering att — oaktat vårdavdelningarna tillföres viss del

av för medicinskt centrum och sjukhuskontor nu disponerade utrymmen

nedgå till cirka 400.

Den återstående tid, under vilken vårdplatserna kan med normala underhållsåtgärder

bibehållas i nuvarande skick, är avhängig av funktionsdugligheten

hos de under åren 1949—1953 utförda installationerna för ventilation

och sanitet. Denna tidrymd torde kunna beräknas till ytterligare

femton å tjugo år. _ ..

Patientrummen inom vårdpaviljongerna M 45 och K 50 bör forses med

tvättställ och klädskåp. Därigenom kan sexpatientrum endast disponeras

för fyra sängplatser och tvåpatientrum för en sängplats. Angivna åtgärder

inom paviljongerna medför en reducering av antalet vårdplatser med cirka

55.

Efter genomförandet av föreslagna åtgärder mom paviljongerna M 45

och K 50 kommer sjukhuset att erhålla ett definitivt platsantal om sammanlagt

227, varav 90 i paviljong MK 1, 69 i paviljong M 45 och 68 i paviljong

K 50. Under en övergångstid kommer i enlighet med vad ovan angivits

att finnas minst (400 + 227) i runt tal 630 platser vid sjukhuset. Kolonipaviljongen

kan med ett fyrtiotal platser nyttjas för evakueringsändamål

under upprustningstiden.

För att resterande platsbehov för egentligt mentalt sjuka inom länet skall

kunna tillgodoses bör platsantalet vid det föreslagna nya mentalsjukhuset

i Gällivare uppgå till cirka 300.

Resterande behov av definitiva vårdplatser för angivna patientkategori

bör vad beträffar det framtida upptagningsområdet för Furunäsets sjukhus

enligt delegationens mening tillgodoses genom nybyggnad vid detta

sjukhus. Efter övervägande av möjligheterna att förlägga hela eller delar

av sjukhuset för egentligt mentalt sjuka i anslutning till lasarettet i Piteå

har delegationen funnit detta icke realiserbart på grund av bristande marktillgång

därstädes.

Behandling slokal er, expeditioner och kontor m. in. Dessa lokaler, som i

enlighet med vad ovan angivits f. n. i sin helhet är inrymda i huvudblocket,

befinner sig i förhållandevis gott skick men är otillräckliga för sitt ändamål.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att bereda ökat utrymme

åt bl. a. de i huvudblocket belägna vårdavdelningarna bör såväl behand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj.ts proposition nr ti.''! dr 196:)

lingslokaler som expeditioner och kontor förläggas till en ny byggnad. För

lämplig lokalisering av behandlingscentrum bör följande förhållanden beaktas.

Nuvarande huvudinfartsväg till sjukhuset, som tillika utgör bostadsgata i

Piteå stad, leder f. n. via hela området för vårdpaviljongerna fram till befintligt

medicinskt centrum. Vägen nyttjas därjämte delvis som genomfartsväg

till Munksunds samhälle. I samband med kommunal exploatering av bostadsområden

omedelbart öster om sjukhusområdet planeras emellertid en

ny huvudled mellan Piteå stad och Munksunds samhälle. Därvid kan en

ny huvudinfart till sjukhuset anordnas inom nordöstra delen av sjukhusområdet.

Under angivna förutsättning finner delegationen det lämpligt, att

nybyggnader för såväl förevarande behandlingscentrum som i det följande

föreslaget ekonomicentrum grupperas invid en i anslutning till den nya

huvudinfarten anordnad trafikplats med tillhörande parkeringsytor. Därigenom

undvikes genomfartstrafik inom området för vårdpaviljongerna.

Den nya byggnaden för medicinskt centrum och administration hör jämte

vissa andra i det följande angivna byggnader omfattas av en första utbvggnadsetapp.

Lokaler för rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi och samlingssal

ni. m. En nybyggnad, inrymmande samlingssal och lokaler för socioterapeutisk

verksamhet såsom ersättning för motsvarande lokalbestånd inom

|huvudblocket, bör uppföras invid den nya byggnaden för behandlingscentrum

och hänföras till den första byggnadsetappen.

Lokalbehovet för arbets- och sysselsättningsterapi avses under ett senare

skede av sjukhusets upprustning i huvudsak bli tillgodosett genom uppförande

av nya byggnader i den centrala delen av sjukhusområdet. Ny gymnastiksal

förlägges i nybyggnad invid idrottsplatsen. Nybyggnaderna föroch

utformas pa sadant sätt, att de medgiver anordnande av en central

gata, som leder till området för fritidsändamål vid älvbrinken.

Övergångsvis kan befintliga lokaler inom souterrängvåningarna i vårdpaviljongerna

M 45, K 50 och MI\ 1 utnyttjas för sist angivna verksamheter.

Kök och förråd m. m. Sjukhusets centralkök, beläget inom huvudblocket,

blev under åren 1949—1953 föremål för förhållandevis omfattande upprustningsåtgärder.

Även om till följd därav några väsentligare upprustningsåtgärder

icke påkallas för kökets del under de närmaste åren, torde avsaknaden

av dels central förrådsorganisation och dels möjligheter att anordna

rangerutryminen inom köket för täckta mattransporter till vårdavdelningarna

ge anledning till övervägande att i en senare etapp av sjukhusets upprustning

uppföra en för köks- och förrådsändamål gemensam byggnad, ansluten

till sjukhusets planerade kulvertsystem. Byggnaden bör i enlighet

med vad som angivits i det föregående därvid lämpligen förläggas inom sjukhusonirådets

nordöstra del för att det centrala vårdområdet skall kunna

friställas från tunga materieltransporter.

Under nuvarande beläggningsförhållanden torde det enligt verkställda

utredningar vara ekonomiskt gynnsamt att bibehålla centralköket vid ångdrift.

Vid reducering av platsantalet bör övergång till elektrisk drift axköket

övervägas.

I den nya byggnaden bör förlägges jämväl personalmatsalar, garage samt

verkstadslokaler för sjukhusets drift.

Den i anslutning till den befintliga pannrumsbyggnaden belägna bygg
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj. ts proposition nr C>3 är

nadeu för driftverkstäder och tvättbytesförråd kan, med hänsyn till att den

under senare tid varit föremål för upprustning, övergångsvis användas

för sitt nuvarande ändamål. Sedan definitiva lokaler anordnats för ändamålet,

kan byggnaden helt disponeras för de verkstadsbetonade grenarna av

den terapeutiska verksamheten.

Panncentral och ledningssystem in. m. Befintlig panncentral är såsom

angivits i principplanen i stort behov av genomgripande upprustning, ä\en

om utbyte numera verkställts av de två i principplanen omförmälda tubångpannorna.

En fullständig genomgång och modernisering a\ sjukhusets

hela distributionssystem för värme och varmvatten är jämväl nödvändig.

Mot bakgrunden av i principplanen föreslagna nybyggnadsåtgärder har

delegationen låtit undersöka vilka anordningar, som lämpligen bör vidtagas

för säkerställande av sjukhusets framtida värmeförsörjning. Enligt ett härom

väckt förslag borde såväl befintlig panncentral som värmesystemets

huvudledningar bli föremål för en genomgripande upprustning. Närmare

utredning visar emellertid, att ett realiserande av detta förslag beträffande

panncentralen icke skulle inedföra en i förhallande till kostnaderna rationell

utformning av panncentralen. Därjämte skulle pancentralens läge inom den

centrala delen av sjukhusområdet enligt detta alternativ jämväl fortsättningsvis

nödvändiggöra tung trafik genom området för vårdpaviljongerna.

Med hänsyn till vad ovan angivits finner delegationen det mindre lämpligt

att alltför omfattande investeringar företages inom den nuvarande panncentralen.

Med utgångspunkt härifrån har delegationen ansett sig böra

framlägga alternativa förslag dels för en begränsad tid och dels för värmeförsörj

ningsfrågans lösning på längre sikt. Erforderliga åtgärder för eu

övergångstid är beroende av frågan om angproduktionens bibehållande. Därom

verkställda utredningar har såsom angivits i det föregående visat, att

det vid nuvarande platsantal inom sjukhuset torde vara ekonomiskt fördelaktigt

att tillsvidare bibehålla produktionen av högtrycksånga, avsedd

för drift av centralkökets apparatur. Den förordade reduceringen av sjukhusets

platsantal torde dock medföra, att elektrifiering av centralkökets

apparatur framdeles kan bli fördelaktig. Med anledning härav bör endast

normala underhållsåtgärder vidtagas för ett övergångsvis bibehållande av

ånganläggningen.

Det ökade värmebehov, som i planen angivna nybyggnader kommer att

medföra redan i planens första etapp, bör i enlighet med vad ovan angivits

icke tillgodoses genom upprustning av den befintliga centralen. Delegationen

föreslår i stället, att en ny panncentral, uteslutande anordnad för varmvattenproduktion,

uppföres i den första etappen av sjukhusets upprustning.

Den nya enheten bör därvid i likhet med den föreslagna nya byggnaden för

centralkök in. in. förläggas till sjukhusområdets nordöstra del. Därigenom

får sjukhuset ett ur kommunikations- och driftsynpunkt välbeläget och

rationellt anordnat ekonomicentrum. Till den nya panncentralen flyttas

den år 1959 i den befintliga centralen installerade varmvattenpannan. I

centralen bör vidare utrymme beredas för varmvattenpannor för elektrisk

uppvärmning. Tillräckliga cisternutrymmen anordnas för att möjliggöra

Oljeleveranser till sjukhuset sjöledes. Utrymme för rangering av fasta

bränslen anordnas inom och utom panncentralen.

Vad beträffar sjukhusets distributionssystem för värme och varmvatten

förlägges erforderliga nya huvudledningar i föreslagna nya transportkulvertar

och anslutes till befintliga huvudledningar och undercentraler.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kanyl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vatten och avlopp. Huvudledningar för kallvatten framdrages från Piteå

stads och Piteå landskommuns servisledningar till den nya panncentralen.

Mellan panncentralen och övriga byggnader inom sjukhusområdet nedlägges,

i den mån så erfordras, ledningar för angivet ändamål.

Avloppssystemet, som f. n. är helt otillfredsställande, utbygges successivt

till ett duplikatsystem, d. v. s. med skilda ledningar för spill- och dagvatten.

Dagvattnet ledes därvid till utlopp i inre Pitfjärden. Spillvattnet ledes

med självfall till en pumpstation inom sjukhusområdet. Utloppsledningen

från pumpstationen kan sedermera anslutas till kommunalt reningsverk.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft levereras från statens vattenfallsverk

i form av högspänd ström. Genomförandet av den ovan föreslagna

planen för sjukhusets upprustning kräver en däremot svarande

komplettering och anpassning av elektriska installationer. Sålunda bör en

ny mottagningsstation anordnas i samband med nybyggnad av panncentral.

I den befintliga panncentralen installeras ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat

för att säkerställa en ostörd drift vid sjukhuset. Aggregatet överflyttas

sedermera till den nya centralen.

Transportkulvertar. Av sjukhusets byggnader är det stora huvudblocket

•samt den senast uppförda vårdpaviljongen (MK 1) förbundna genom

transportkulvert. Till detta kulvertsystem bör i samband med uppförandet

av nytt medicinskt centrum förutom denna byggnad anknytas vårdpaviljongerna

M 45 och Iv 50 samt den nuvarande byggnaden för tvättbytesförråd

in. in. Till systemet kan planerat ekonomicentrum jämte övriga i planen

föreslagna nybyggnader sedermera direkt anslutas. I nämnda transportkulvertar

förlägges ovan angivna nya huvudledningar för värme och

varmvatten. I samband med de omfattande grävningsarbetena för nytt duplikatsystem

och huvudledningar för kallvatten kan nya transportkulvertar

utföras i samma schakt.

Vagsystem. Sjukhusets vägar, som är i stor utsträckning pennanentbelagda,

bör anpassas till den nya huvudinfarten och föreslagna nybyggnader.

Kostnader. Kostnaderna för föreslagna om- och nybyggnadsåtgärder, inklusive

de beräknade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en

övergångsperiod, har preliminärt uppskattats till cirka 34 000 000 kr. Därest

framdeles vårdavdelningarna inom huvudblocket ersättes genom nybyggnad

tillkommer ytterligare kostnader, som preliminärt kan uppskattas

till storleksordningen 16 000 000 kr.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Norrbottens kraftverk

via en enda serviskabel för 10 kV. Någon möjlighet till matning genom

annan servis kan f. n. ej beredas. Vidare är befintligt ångturbinaggregat

med en generatoreffekt om 50 kVA otillräckligt för att alstra reservkraft i

erforderlig omfattning och avsett att utgå i samband med planerade ändringar

i sjukhusets värmeförsörjningssystem.

Elkraftförsörjningen inom sjukhuset är sålunda helt avhängig av an
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Knngl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

givna serviskabel. Avbrott i densamma förorsakar därför allvarliga störningar

i sjukhusets drift.

För att sjukhusets behov av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande

sätt och för säkerställande av en under alla förhållanden

ostörd drift av väsentliga enheter inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet

reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 kVA installeras.

Aggregatet uppställes till en början i nuvarande panncentralen och kan

sedermera utan större kostnader överflyttas till framtida ny mottagningsstation.

Utöver nu nämnda för nästkommande budgetår erforderliga arbeten skall

framdeles vidtagas i planen för sjukhusets upprustning angivna åtgärder.

Därjämte kommer delegationen att i anslutning till realiserandet av viss

planerad bostadsproduktion i sjukhusets närhet låta undersöka möjligheterna

till framdragning av ytterligare en servisledning.

Kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga åtgärderna

har uppskattats till 100 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande

belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Föredraganden

Den sedan några år tillbaka pågående intensiva upprustningen och utbyggnaden

av mentalsjukvården har medfört såväl en utomordentligt angelägen

standardhöjning beträffande det befintliga byggnadsbeståndet vid de äldre

mentalsjukhusen som ett betydande tillskott av nybyggda vårdplatser.

Nettotillskottet av nybyggda vårdplatser — en del äldre platser har efter

hand kunnat utgå ur organisationen — har medfört en ökning av det godkända

platsantalet från 20 923 år 1955 för samtliga mentalsjukhus (19 085

för den s. k. egentliga mentalsjukvården) till 23 368 år 1961 (21 551), en

ökning sålunda med 2 445 platser. Större delen av denna ökning eller 1 582

platser hänför sig till de båda nya sjukhusen i Karlskrona och Falköping,

Gullberna och Falbygdens sjukhus. Samtidigt med denna väsentliga nettoökning

av antalet vårdplatser har emellertid medelbeläggningen vid mentalsjukhusen

under samma tid visat en nedgång från 23 765 (21 873) till

23 361 (21 555).

Detta har medfört, att den tidigare mycket besvärande överbeläggningen

— år 1955 i genomsnitt för samtliga mentalsjukhus 14 (15) procent av det

godkända platsantalet — totalt sett upphört. Härvid måste emellertid beaktas,

att en närmare analys av beläggningssiffrorna för år 1961 utvisar en

överbeläggning med 1 232 patienter men en underbcläggning med 1 239

patienter — däri inräknat 616 platser vid Falbygdens sjukhus, vilka då

ännu ej hunnit beläggas. Åtskilliga av sjukhusen har sålunda fortfarande

en icke obetydlig överbeläggning, vid några sjukhus mer än 15 procent. An
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

talet exspektanter till sjukhusen har under åren 1955—1961 minskat från

1 935 (1 517) till 1 032 (759).

Vid bedömningen av de förbättringar beträffande platstillskott och överbeläggning,

som sålunda inträtt under senare år, måste jämväl beaktas att

det godkända platsantalet ingalunda i och för sig ens tillnärmelsevis motsvarat

nuvarande anspråk på önskvärda eller ens godtagbara beläggnings1''örhållanden.

Medicinalstyrelsen har därför granskat förenämnda vårdplatsantal

vid de egentliga mentalsjukhusen och därefter med verkan

fr. o. m. den 1 januari 1963 minskat detsamma från 21 551 till 20 426 eller

med 1 125 platser. Framhållas bör dock att denna minskning icke kan medföra

någon förbättring i vårdförhållandena förrän nya sjukhus eller nya

vårdplatser till motsvarande antal kan tagas i bruk. Tills vidare innebär sålunda

den vidtagna reduceringen endast en motsvarande ökning av överbeläggningen

vid sjukhusen. I detta sammanhang bör understrykas att i det

godkända platsantalet ingår ett mycket stort antal platser som antingen

måste upprustas eller successivt utgå ur organisationen.

För att få en uppfattning om vårdbehov och vårdplatsbehov i framtiden

såsom grundval för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden av mentalsjukvården

har under senare år verkställts flera undersökningar. Sålunda

vill jag bl. a. erinra om de uppskattningar av det totala vårdbehovet, som

redovisas i mentalsjukvårdsdelegationens år 1958 avlämnade huvudbetänkande.

Enligt dessa beräkningar skulle sammanlagt för de olika vårdformerna

omkring 5 å 6 promille vara i behov av sluten vård. Vårdsplatsbehovet

inom den s. k. egentliga mentalsjukvården skulle enligt delegationens

beräkningar uppgå till i genomsnitt 4 promille av befolkningen. För

detta ändamål skulle sålunda — bortsett från de tre största städerna —

erfordras i runt tal 24 000 vårdplatser. Som jämförelse vill jag erinra om

att enligt de beräkningar, som redovisades i samband med framläggandet

av 1956 års s. k. reviderade generalplan, motsvarande vårdplatsbehov åren

1965 och 1970 med hänsyn tagen till inträffande förskjutningar i ålderssammansättningen

uppskattades till i runda tal drygt 22 000 resp. knappt

23 000. Av sistnämnda antal, som motsvarar 3,9 promille av dåvarande befolkningsunderlag,

bedömdes 1 800 vara akuta fall och sålunda icke mindre

än 21 000 kroniskt sjuka. Omkring 31 procent av antalet patienter beräknades

vara över 65 år.

Såsom en komplettering till nu angivna beräkningar av vårdplatsbehovet

och för att få ett om möjligt säkrare underlag vid bedömningen av det vårdplatsbehov

som bör ligga till grund för principplanerna och för upprustningen

av de särskilda mentalsjukhusen, har inom mentalsjukvårdsberedningen

under åren 1960 och 1962 verkställts inventeringar av samtliga patienter

vid mentalsjukhusen med fördelning efter hemortslän. De härvid erhållna

promillesiffrorna för vårdplatsbehovet har visat stora variationer eller

från omkring 2,5 promille i Stockholms och Södermanlands län till omkring

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

51

5 å 6 promille i Kronobergs, Gotlands och Blekinge län. Totala antalet patienter

vid de egentliga mentalsjukhusen uppgick nämnda båda år till omkring

21 700 resp. 21 400, motsvarande cirka 3,72 respektive 3,67 promille

av den reviderade generalplanens befolkningsunderlag.

Nu redovisade undersökningar uppvisar sålunda relativt betydande skillnader

i fråga om vårdplatsbehovet inte bara de olika metoderna emellan

utan också och framförallt mellan olika sjukvårdsområden inbördes. Då

tendensen beträffande variationer i fråga om vårdplatsbehovet mellan de

särskilda sjukvårdsområdena är i stort sett densamma i de olika undersökningarna,

torde skillnaderna i första hand vara att hänföra till olika sjuklighetsfrekvens

inom olika befolkningsområden. En genomgående tendens

har vidare varit, att det faktiskt manifesterade vårdbehov som inventeringarna

utvisat närmast tyder på ett lägre totalt vårdbehov än tidigare undersökningar.

Även om man beaktar såväl den begränsning, som därvid trots förekommande

överbeläggning givetvis föreligger i antalet tillgängliga vårdplatser,

som inventeringarnas karaktär av stickprovsundersökningar torde

därför förut angivna slutsatser vara berättigade.

Ytterligare undersökningar rörande vårdbehov och vårdplatsbehov pågår

sedan en tid tillbaka. Framför allt för att söka få en mera ingående uppfattning

om de moderna behandlingsmetoderna, den ökande patientomsättningens

och klientelförändringens inverkan på vårdtider och platsbehov

har sålunda inom metalsjukvårdsberedningen genomförts vissa undersökningar

av vårdbehovet och dess förändringar inom några sj ukvårdsområråden.

Resultaten av dessa undersökningar torde kunna redovisas under

innevarande år.

Redan de olika resultat som hittills erhållits ger emellertid anledning att

bedöma vårdplatsbehovet med en viss försiktighet. I samma riktning talar

också de skäl som föranlett mentalsjukvårdsberedningens förenämnda undersökningar,

nämligen den hittillsvarande gynnsamma utvecklingen av

behandlingsresultaten vid sjukhusen, den därav följande snabbt stegrade

patientomsättningen och klientelförändringen mot en större andel fall med

lindrigare sjukdomsbilder och mera kortvarigt vårdbehov ävensom den utökning

av den öppna vården som kan beräknas komma till stånd.

Beträffande den ökande patientomsättningen vid sjukhusen vill jag framhålla,

att denna — räknat efter antalet intagna med nytt journalnummer i

procent av medelbeläggningen — under 1950-talet mer än fördubblats och

år 1961 uppgick till i genomsnitt 96 procent vid primärsjukhusen. Till helt

övervägande delen hänför sig denna utveckling till de senaste åren. Sålunda

ökade omsättningen från 57 procent år 1955 till nämnda 96 procent år 1961,

d. v. s. med omkring 80 procent. Räknat per läkartjänst har omsättningen

under sistnämnda tid — samtidigt med eu cirka 45-procentig ökning av antalet

läkartjänster — ökat från 78 till 88 eller med cirka 13 procent.

I fråga om den öppna vården vill jag erinra om att på grundval av för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 03 år 1963

slag från mentalsjukvårdsberedningen vid 19G2 års riksdag fattats beslut

om viss försöksverksamhet med öppen vård vid mentalsjukhusen. Enligt

beslutet skall delvis efter mönster från kroppssjukvården och de psykiatriska

lasarettsavdelningarna anordnas bl. a. dels öppna mottagningar vid

mentalsjukhusen, dels dagsjukhusvård såväl inom befintliga avdelningar

som vid särskilt för ändamålet upplåtna avdelningar, dels s. k. skyddade

verkstäder för att underlätta övergången till en normal arbetsmiljö. Beredningen

har därvid framhållit, att hittills vunna erfarenheter ger vid handen,

att vissa psykiskt sjuka icke torde behöva vård på sjukhus, om andra för

dem lämpligare vårdformer står till buds. Vidare kan tiden för sjukhusvistelsen

i en hel del fall förkortas och återintagning i viss omfattning undvikas

för den händelse tillräckliga resurser står till förfogande i öppen och

halvöppen vård samt för rehabiliteringsverksamhet. Den öppna vården har

ej satts i system på samma sätt vid mentalsjukhusen som vid kroppssjlikhusen.

De förut åberopade terapeutiska framstegen inom mentalsjukvården

gör det emellertid möjligt att vårda ännu flera utanför sjukhusen. Denna

utveckling ställer större anspråk på den öppna vårdens resurser. Allt flera

patienter skrivs ut förbättrade men icke fullt återställda och kräver därför

en kontinuerlig tillsyn. Även mot bakgrunden av det stora latenta vårdbehov

inom psykiatrin, som i olika sammanhang kunnat konstateras, framstår

det som angeläget att den öppna mentalsjukvården ytterligare utvecklas

och differentieras. En till en början försöksvis organiserad öppenvårdverksamhet

i olika former bör kunna ge riktlinjer härför. Med hänsyn härtill

och då en försöksverksamhet i viss mån även bör kunna ge underlag för

en bedömning av hur en utbyggd öppen vård kan tänkas påverka behovet av

slutna vårdplatser, har jag i årets statsverksproposition ansett mig böra

förorda en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet i angivet syfte.

1 motsatt riktning mot nu redovisade på vårdplatsbehovet gynnsamt inverkande

faktorer talar emellertid å andra sidan den samtidigt snabbt pågående

förskjutningen i befolkningens och därmed i ännu högre grad i

patientklientelets sammansättning mot en allt större andel åldringar. Såsom

förut redovisats beräknades i den reviderade generalplanen antalet åldringar

komma att uppgå till omkring en tredjedel av patienterna.

Mot bakgrunden av det anförda och med hänsyn till svårigheterna över

huvud taget att på längre sikt verkställa en realistisk bedömning av vårdplatsbehovet

är det synnerligen angeläget att söka ge sjukhusorganisationen

en så elastisk utformning som möjligt. För alt åstadkomma den elasticitet

i organisationen, som sålunda i avbidan på ytterligare erfarenheter i skilda

hänseenden måste anses erforderlig, har planläggningsarbetet beträffande

de äldre befintliga mentalsjukhusen sedan flera år tillbaka inriktats på att

åstadkomma enheter uppbyggda efter en s. k. flerskiktsprincip. Jag kan

därför helt ansluta mig till av byggnadsdelegationen följda riktlinjer som

beträffande ifrågavarande sjukhus innebär, att den mera genomgripande

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

upprustningen av sjukhusen begränsas till det antal vårdplatser in. in. som

vederbörande sjukhus kan beräknas få i en framtida vårdorganisation.

Denna upprustning måste dessutom av flera skäl med nödvändighet komma

att utsträckas över en mycket lång tidsperiod, varför goda möjligheter finns

att anpassa densamma efter den kommande utvecklingen. Jag vill emellertid

i detta sammanhang framhålla att åtskilliga av de äldre sjukhusen både

i fråga om byggnader och inventarier alltjämt har en standard som icke ens

på ganska kort sikt kan accepteras. Det är därför utan tvekan nödvändigt,

att också övriga delar av dessa sjukhus blir föremål för upprustning med

sikte på fortsatt användning under den längre eller kortare övergångstid,

som kan beräknas erforderlig, innan nya sjukhus eller eljest nya vårdplatser

hunnit färdigställas eller platserna kan utgå ur organisationen. Den

sedan några år inom byggnadsdelegationen pågående planeringen går sålunda

ut på dels att genom om- och nybyggnader tillskapa ett antal moderna

effektiva vårdplatser, dels att genom begränsade iståndsättningsåtgärder

för en övergångsperiod upprusta sjukhusen i övrigt. Vid de upprustade

sjukhusen kommer med dessa utgångspunkter att finnas olika skikt, nämligen

dels nybyggda vårdplatser, dels upprustade vårdplatser med en standard

likvärdig med nya, dels för en längre övergångstid upprustade vårdplatser,

dels för en kortare övergångsperiod upprustade vårdplatser, dels

ock vårdplatser, som snarast möjligt bör utgå men som tills vidare måste bibehållas

i avbidan på tillkomsten av nya sjukhus och paviljonger eller som

evakueringsplatser.

Också beträffande de nya mentalsjukhusen kan jag ansluta mig till de

riktlinjer, som varit grundläggande för de senaste årens planering inom

byggnadsdelegationen. Den närmare anknytning till kroppssj ukvården som

därvid eftersträvats har i vissa fall redan medfört och kommer i fortsättningen

i ökad utsträckning att leda fram till en vårdorganisation med fleia

och mindre, lasarettsanslutna enheter. Målet har därvid varit att så nära

som möjligt och helst genom en direkt byggnadsmässig anslutning till befintliga

eller nya lasarett samordna kroppssjukvård och mentalsjukvård

samt mentalsjukvård och lasarettspsykiatrisk vård inbördes. Avsikten med

de nya sjukhusen är sålunda icke att tillskapa möjligheter att i sluten våld

mottaga flera patienter utan att i erforderlig utsträckning ersätta omoderna

vårdplatser med sjukvårdsorganisatoriskt och materiellt tillfredsställande

vårdmöjligheter. Jag vill i detta sammanhang framhålla att — även om

viss osäkerhet kan råda beträffande möjligheterna att åtminstone under de

närmaste åren tillföra mentalsjukvården erforderligt antal läkare — detta

icke får hindra att åtminstone i materiellt hänseende tillfredsställande

vårdförhållanden tillskapas inom detta område.

Även om stora ansträngningar redan gjorts — framför allt under senare

år — för att åstadkomma bättre förhållanden inom mentalsjukvården, återstår

ännu mycket innan denna vårdgren kan uppnå eu både materiell och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

personell standard som motsvarar den moderna kroppssjukvårdens. Det är

därför utomordentligt angeläget, att den påbörjade upprustningen av mentalsjukvården

kan fullföljas och om möjligt intensifieras.

Av de nya mentalsjukhus, som enligt nu gällande planer skall komma

till stånd, har två färdigställts och tagits i bruk -— nämligen Gullberna sjukhus

med 800 och Falbygdens med 782 vårdplatser. Ytterligare fyra sjukhus

kommer under det närmaste året att tagas i bruk, nämligen Mellringe sjukhus

i Örebro, Hälsinge sjukhus i Bollnäs samt sjukhusen i Sala för höggradigt

psykiskt efterblivna och i Katrineholm för s. k. psykopater. Tillkomsten

av sistnämnda fyra sjukhus medför ett sammanlagt tillskott av

närmare 2 200 nybyggda vårdplatser, varav 540 för psykiskt efterblivna,

245 för psykopater och återstående knappt 1 400 för egentlig mentalsjukvård.

Tillkomsten av de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm utgör betydelsefulla

steg på vägen mot en bättre differentiering av patientklientelet.

Ett ytterligare viktigt steg i samma riktning innebär 1961 års riksdags

principbeslut om inrättande av särskilda vårdenheter för mentalt sjuka barn

och ungdomar. Medel för uppförande av de båda första av dessa enheter vid

IJlleråkers och S:t Lars sjukhus äskas för nästa budgetår.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten förutsätter en medelsförbrukning

för innevarande och nästa budgetår om cirka 67 700 000 resp. 80 400 000

kr. Då reservationen den 80 juni 1968 uppskattas till omkring 13 200 000

kr. erfordras sålunda enligt delegationens förslag för nästa budgetår en

medelsanvisning om i runt tal 67 200 000 kr. De av delegationen beträffande

de särskilda mentalsjukhusen löreslagna byggnadsåtgärderna m. m. redovisas

i en härvid såsom bilaga fogad investeringsplan.

Vad först angår de nya mentalsjukhusen vill jag erinra om

att 1962 års riksdag godtagit plan för mentalsjukvårdens organisation i

Stockholms län, enligt vilken av ett sammanlagt behov om 1 750 vårdplatser

1 050 skulle erfordras för norra länsdelen. Detta behov skulle tillgodoses

genom 360 nya platser vid Danderyds lasarett, 300 vid Ulleråkers

sjukhus och omkring 300 i anslutning till lasarettet i Norrtälje. Enligt av

bvggnadsdelegationen och landstinget i samråd verkställd utredning har

det emellertid icke visat sig lämpligt att förlägga ett mentalsjukhus inom

eller i anslutning till det nuvarande lasarettsområdet i Norrtälje. Jag anser

mig därför böra godtaga delegationens förslag om förläggning av sjukhuset

till ett område omkring en kilometer från stadens centrum i direkt anslutning

till ett av landstinget i princip beslutat nytt lasarett. Då emellertid

landstinget ännu icke kunnat taga definitiv ställning till tidpunkten för

uppförande av ett nytt lasarett och byggnadsprogrammet ännu icke i sedvanlig

ordning prövats, vill jag framhålla att jag — med hänsyn till de olägenheter

av skilda slag som eljest kan beräknas uppkomma för såväl det nuvarande

lasarettet som mentalsjukhuset — är beredd förorda, att medel anvisas

för uppförande av det nya sjukhuset endast om det nya lasarettet

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

samtidigt påbörjas. Frågan om den närmare storleken av det nya mentalsjukhuset

torde böra bedömas med utgångspunkt från den beräknade folkmängden

inom det blivande upptagningsområdet och sjukvårdsbehovet där.

Byggnadsarbetena vid psykopatsjukhuset i Katrineholm med 245 platser

beräknas till största delen vara avslutade och utrustningsarbetet slutfört

under hösten 1963. Den av delegationen föreslagna höjningen av kostnadsramen

från 17 300 000 till 19 700 000 kr. anser jag mig på av delegationen

anförda skäl kunna godtaga.

Å andra sidan kan kostnaderna för Falbygdens sjukhus, vilka tidigare

reducerats från 31 000 000 till 28 000 000 kr., nu beräknas minska ytterligare

till 27 000 000 kr.

Fn ligt gällande plan för mentalsjukvården i Jönköpings län skall Ryhovs

sjukhus omfatta cirka 700 vårdplatser och återstående del av det till 1 000

beräknade platsbehovet tillgodoses vid ett nytt mentalsjukhus i länet. Beträffande

det av delegationen i samråd med landstinget framlagda förslaget

om uppförande av ett mentalsjukhus i direkt anslutning till ett av landstinget

beslutat nytt lasarett i Värnamo bör utredningsarbetet fortsätta med upprättande

av byggnadsprogram, vilket sedermera i vanlig ordning får underställas

Kungl. Maj :ts prövning.

För att tillgodose det till omkring 500 platser beräknade vårdplatsbehovet

i Hallands län har efter samråd med landstinget föreslagits att i första

hand uppföres ett och — därest utvecklingen av vårdbehovet inom länet

och platstillgången utom länet, d. v. s. i första hand på S:ta Maria sjukhus,

så utvisar — ytterligare ett mentalsjukhus. Någon möjlighet att direkt

lasarettsansluta ett mentalsjukhus föreligger f. n. icke på annan plats än i

Varberg. Med hänsyn härtill och då landstinget i år beslutat uppföra ett nytt

s. k. delat lasarett därstädes vill jag tillstyrka, att utredningsarbetet fortsättes

och byggnadsprogram i vanlig ordning redovisas med sikte på uppförande

av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus om högst 300 platser inom

norra delen av det s. k. brearedsområdet i staden.

Mellringe sjukhus beräknas till största delen vara färdigbyggt och utrustningsarbetet

avslutat i sådan tid att sjukhuset kan beläggas med omkring

400 platser i år och återstoden, 320 platser, våren 1964.

De 540 vårdplatserna vid det nya sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt

efterblivna torde kunna helt tagas i anspråk under våren 1964. Med hänsyn

till vad delegationen anfört om föreliggande stora vårdbehov för hithörande

barnklientel anser jag mig böra förorda att högst 180 platser övergångsvis

disponeras för ändamålet. Jag törutsätter därvid, att sådana differentieringsmöjligheter

föreligger att vården kan ske utan olägenhet för vare sig

barnen eller övriga patienter.

Hälsinge sjukhus i Bollnäs med 660 platser beräknas kunna till hälften

beläggas under våren 1963 och till återstående del under våren 1964.

Vad härefter angår byggnadsåtgärder vid de befintliga mental
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

sjukhusen m. m. vill jag först anmäla, att enighet numera nåtts mellan

delegationen och Värmlands läns landsting om att upprusta vårdpaviljong

M 1 vid Mariebergs sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med

för 1962 års riksdag redovisat förslag.

Frågan om organisationen av mentalsjukvården i Västerbottens län och

den framtida användningen av Umedalens sjukhus är f. n. föremål för utredning

i samråd med landstinget och med beaktande av de synpunkter som

framfördes vid 1962 års riksdag. Förslag i ämnet torde kunna underställas

nästa års riksdag.

Också organisationen av mentalsjukvården i Norrbottens län har varit

föremål för fortsatt bearbetning i anslutning till vad som anfördes vid 1962

ars riksdagsbehandling av denna fråga. Platsantalet vid Furunäsets sjukhus

har därvid ansetts höra begränsas till omkring 630 och återstående del av

det till cirka 1 000 beräknade platsbehovet tillgodoses vid ett nvtt mentalsjukhus

om cirka 300 platser.

Beträllande Furunäsets sjukhus har kostnaderna för upprustningen vid

ett vårdplatsantal om 630 preliminärt uppskattats till 34 000 000 kr. eller, om

vårdplatserna i huvudblocket senare ersättes med nvbyggda platser,

,<() 000 000 kr. mot i föregående års anslagsäskanden redovisade sammanlagt

38 000 000 kr. för ett sjukhus om 750 vårdplatser. Platskostnaden för

en upprustning av sjukhuset blir sålunda mycket hög. Med hänsyn främst

härtill anser jag mig böra förorda ytterligare utredning och förnyade överläggningar

i frågan med landstinget. Det nya mentalsjukhuset har av delegationen

och landstinget föreslagits skola förläggas i direkt anslutning till lasarettet

i Gällivare. Förslaget synes ur såväl befolkningsgeografiska och sjukvårdsorganisatoriska

som andra synpunkter innebära den bästa lösningen av

denna förläggningsfråga. För egen del har jag därför intet att erinra mot

att delegationen och landstinget i samråd fortsätter utredningsarbetet efter

dessa riktlinjer. Byggnadsprogram för det nya sjukhuset bör sedermera i

vanlig ordning underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Kostnaderna för uppförande av byggnad för omklädningsrum m. m. vid

Birgittas sjukhus och överläkarbostad vid Restads sjukhus synes väl höga,

Jag förordar att möjligheterna att begränsa kostnaderna närmare överväges

Också kostnaden för den föreslagna ombyggnaden av köket vid S:t Lars’

sjukhus, innefattande jämväl uppförande av provisoriskt kök under ombyggnadstiden

för en kostnad av 450 000 kr., synes väl hög. Möjligheterna

att åstadkomma besparingar bör därför ytterligare övervägas och förslaget

e\entuellt överarbetas. Det torde därefter få ankomma på Kungl. Maj :t att

taga ställning till den slutliga utformningen av byggnadsobjektet.

Kostnaderna för eu ny barnavdelning vid S:t Lars’ sjukhus har av delegationen

preliminärt uppskattats till 5 500 000 kr. Även om — som delegationen

framhållit — huvudhandlingar ännu icke upprättats och förslag i ämnet

därför beräknas kunna underställas riksdagen tidigast hösten 1963

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

vill jag dock framhålla, att en kostnad av angiven storleksordning icke kan

accepteras. Jag vill därför redan nu understryka angelägenheten av att anläggningen

utformas så att kostnaderna väsentligt reduceras.

Mot de av delegationen föreslagna avtalen rörande anslutning till avloppsreningsverk

av Sundby och Säters sjukhus samt om förvärv av viss

mark till S:t Jörgens sjukhus har jag intet att erinra.

Inte heller delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har i och

för sig föranlett någon erinran från min sida. Beträffande vägarbeten m. m.

vid Sundby sjukhus bör dock eftersträvas vissa begränsningar och en del av

arbetena eventuellt utgöra en sysselsättningsreserv.

För senast förflutna budgetår uppgick nettoutgifterna för byggnadsarbeten

vid statens mentalsjukhus till omkring 51 200 000 kr. I propositionen

till 1962 års riksdag om anslag för ifrågavarande ändamål angavs investeringsramen

för innevarande budgetår till 65 000 000 kr. Med hänsyn till såväl

konjunkturläget som angelägenheten av att fortsätta upprustningen av

mentalsjukvården vill jag förorda att investeringsramen för nästa budgetår

ökas med 10 000 000 kr. till 75 000 000 kr. Då reservationen vid utgången av

innevarande budgetår kan uppskattas till omkring 16 000 000 kr. erfordras

sålunda för nästa budgetår en medelsanvisning om i runt tal 60 000 000 kr.

De byggnadsobjekt, som icke kan inrymmas inom den nu föreslagna investeringsramen,

torde böra uppföras på allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Samtidigt vill jag framhålla, att byggnadsverksamheten på några

platser under nästa budgetår kan beräknas nå en sådan omfattning att vissa

begränsningar kan visa sig önskvärda. Jag förutsätter därvid, att en samordning

sker mellan byggnadsarbetena inom mentalsjukvården och andra byggnadsföretag

på platsen.

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m.m.

Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation framlägger

i skrivelse den 14 januari 1963 förslag till utrustning av dels nya

mentalsjukhus dels nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga

mentalsj likhus.

Delegationen anför i huvudsak följande.

Utrustning av nya mentalsjukhus

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater. I avvaktan på slutförandet

av pågående utrustningsförslag har för innevarande budgetår anvisats

1 000 000 kr. Det numera inom delegationen uppgjorda utrustningsförslaget

omfattar totalt 2 687 000 kr. Beloppet fördelar sig på följande

sätt: administration och medicinskt centrum 515 800 kr., vårdavdelningar
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

na 663 500 kr., centralköket 91 600 kr., panncentralen 15 200 kr., gymnastik-

och samlingssal 78 400 kr., övrigt 222 500 kr. samt verkstadshuset

1 100 000 kr.

Förslaget till utrustning i verkstadshuset har upprättats av expert inom

fångvårdens arbetsdrift och har granskats av experter inom överstyrelsen

för yrkesutbildning. Utrustningen omfattar bl. a. maskiner för industriell

drift inom grenarna mekanisk industri, snickeriindustri samt konfektion.

Därtill kommer utrustning för två särskilda utbildningsverkstäder för

mekanisk industri och snickeri samt för vissa lokaler för allmän terapi.

För inköp av sådana maskiner och verktyg m. in. som kan nyttjas oberoende

av en efter hand specialiserad inriktning av produktionen, erfordras

820 000 kr. Inriktningen i detalj av produktionen i övrigt kan bestämmas

först i samband med att personal för driften inom verkstadshuset tillsatts

och erforderliga kontakter kunnat etableras med avnämare. Med hänsyn

härtill kan den exakta omfattningen och beskaffenheten av för den framtida

driften erforderliga verktygsuppsättningar och maskiner för denna

del av produktionen på nuvarande stadium icke med bestämdhet angivas.

Anskaffningen av sistnämnda utrustning, preliminärt kostnadsberäknad

till 250 000 kr., torde böra anstå tills produktionsinriktningen kan närmare

preciseras. Totalkostnaderna för angivna ändamål inklusive merkostnader

för allmän varuskatt uppgår enligt hittillsvarande beräkningar sålunda

till (820 000 + 250 000) 1 070 000 kr. Med hänsyn till svårigheterna

att f. n. fastställa totalkostnaderna i sin helhet bör beloppet avrundas till

1 100 000 kr.

Delegationen föreslår att för slutförandet av utrustningen vid ifrågavarande

sjukhus anvisas (2 687 000 — 1 000 000) 1 687 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psgkiskt efterblivna. För påbörjande

av utrustning beträffande sjukhuset har för budgetåret 1962/63 anvisats

ett belopp av 1 300 000 kr. Utrustningsförslag för sjukhuset i dess

helhet är ännu icke slutligt utarbetat. Vid en preliminär beräkning avkostnaderna

har beaktats, att sjukhusets planläggning i vissa avseenden

skiljer sig från de egentliga mentalsjukhusens, enär för vissa ändamål reserverade

lokaler vid Salberga sjukhus jämväl kan nyttjas för tillgodoseende

av motsvarande lokalbehov vid det nya sjukhuset. Sålunda ingår t. ex.

icke arbetsterapibyggnad eller samlingssal i det nya byggnadsbeståndet.

Tillsvidare torde dock utöver redan anvisade 1 300 000 kr. ett belopp av

1 100 000 kr. böra anvisas för nästkommande budgetår.

Hälsinge sjukhus i Bollnäs. För budgetåren 1960/63 har hittills anvisats

sammanlagt 2 734 000 kr. för utrustning av sjukhuset.

Det inom delegationen uppgjorda utrustningsförslaget för sjukhuset i sin

helhet omfattar totalt 3 666 600 kr. Beloppet fördelar sig på följande sätt:

administration och medicinskt centrum 794 000 kr., vårdavdelningarna

1 900 000 kr., centralförråd och panncentral 109 200 kr., rörelseterapi m. m.

41 300 kr., arbetsterapi 213 100 kr., centralkök 181 000 kr., samlingssal

111 000 kr. samt övrigt 317 000 kr.

Under det aktuella upphandlingsarbetet har totalbeloppet enligt angivna

förslag reducerats med 34 700 kr. Å andra sidan tillkommer tidigare icke

medräknade kostnader om 81 800 kr. för utrustning av 57 bostäder i Bollnäs

stad, avsedda att stadigvarande disponeras av personal vid sjukhuset.

De totala utrustningskostnaderna beräknas därför uppgå till (3 666 600 —

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

34 700 +81 800) 3 713 700 kr. Under nästkommande budgetår erfordras

sålunda ytterligare (3 713 700 - 2 734 000) 980 000 kr.

För utrustning av nya sjukhus uppgår medelsbehovet enligt

nämnda beräkningar sålunda till (1 687 000 + 1 100 000 + 980 000)

3 767 000 kr.

Utrustning av nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga

mentalsjukhus

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. För utrustning av vårdavdelningarna

Kv 6 och 8 med sammanlagt 46 vårdplatser har för innevarande budgetår

preliminärt anvisats 50 000 kr. Efter granskning av ett av direktionen

uppgjort utrustningsförslag å 65 000 kr. föreslår delegationen detta belopp

som kostnadsram för utrustningen. För nästkommande budgetår bör följaktligen

ytterligare (65 000 — 50 000) 15 000 kr. anvisas.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För utrustning av paviljongerna M 11 och

K 14 med efter verkställd renovering 186 vårdplatser har för innevarande

budgetår i avvaktan på granskning av ett av direktionen för sjukhuset

framlagt utrustningsförslag å 280 000 kr. anvisats ett belopp av 200 000 kr.

Efter granskning av förslaget finner delegationen, att för ändamålet erfordras

totalt 231 000 kr. Ytterligare (231 000 - 200 000) 31 000 kr. bör sålunda

anvisas. Renoveringsarbetena pågår och beräknas vara avslutade under

nästa budgetår.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 januari 1962 medgivit att vissa ombyggnadsarbeten

må utföras inom byggnaderna A 1 och A 10. Direktionen

har i anslutning därtill framlagt ett utrustningsförslag å 55 900 kr. för

möblering av nya expeditionslokaler. Delegationen föreslår efter granskning

av förslaget, att 46 800 kr. anvisas för ändamålet.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i proposition nr 86/1958 framlagt förslag

har 1958 års riksdag beslutat, att vid sjukhuset skall uppföras byggnader

för centralkök och matsal samt rörelseterapi. Byggnaderna är under uppförande

och beräknas vara färdigställda i början av år 1964.

För utrustning av det nya centralköket (E 72) har direktionen framlagt

ett förslag å 352 000 kr. Efter granskning av detsamma föreslår delegationen,

att 180 900 kr. anvisas för ändamålet. Reduceringen av det av direktionen

föreslagna beloppet beror bl. a. på att en kantindiskmaskin å 42 000

kr. avförts från förslaget, enär diskmaskiner enligt byggnadsstyrelsens

normer för gränsdragning mellan byggnads- och ulrustningsobjekt belastar

byggnadsanslag. Vidare har föreslaget belopp för anskaffande av 51 värmevagnar

reducerats med 74 000 kr., enär delegationen beräknat att endast

14 sådana kan lagas i bruk under de närmaste åren. Förutom vissa andra

justeringar har utrustningsförslaget även reducerats med 28 000 kr., avsedda

att täcka eventuella prisstegringar.

Kostnaderna för utrustning av byggnaden för matsalar och rörelseterapi

(E 73) utgör enligt direktionens utrustningsförslag totalt 118 000 kr. Efter

granskning av förslaget föreslår delegationen att 77 900 kr. anvisas för ändamålet.

Även detta förslag har — jämte andra justeringar — reducerats

med för eventuella prisstegringar upplaget belopp, 10 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vid sjukhuset pågår arbeten för renovering av paviljong K 16 vid södra

delen av sjukhuset. Paviljongen kommer efter renoveringen att inrymma

70 vårdplatser men övergångsvis beläggas med 94 patienter. I samband

med renoveringen bör den mycket gamla och förslitna utrustningen förnyas

och kompletteras. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag å

113 400 kr. Efter granskning föreslår delegationen att 83 000 kr. anvisas

för ändamålet.

För utrustning vid Ulleråkers sjukhus torde således sammanlagt (31 000

+ 46 800 + 180 900 + 77 900 + 83 000) 419 600 kr. böra anvisas.

Birgittas sjukhus i Vadstena. Delegationen föreslår att en byggnad inrymmande

två omklädningsrum, ett mindre funktionärsrum samt förråd

för idrottsredskap uppföres invid idrottsplatsen. Byggnaden beräknas kunna

uppföras under nästa budgetår. Direktionen har beräknat kostnaderna

för inventarieanskaffning för byggnaden till 3 500 kr. Delegationen föreslår

efter granskning av förslaget att beloppet anvisas.

Ryhovs sjukhus i Jönköping. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr

66/1961) att en ny vårdpaviljong med benämning MK 3 skall uppföras vid

sjukhuset. Paviljongen är planerad för 210 vårdplatser och beräknas vara

färdigbyggd sommaren 1964. Vidare beslöt 1961 års riksdag, att vårdpaviljong

M 3 skulle renoveras. Paviljongen kommer efter renovering att inrymma

156 vårdplatser. Dessa byggnadsarbeten beräknas vara slutförda

hösten 1964.

Något utrustningsförslag har ännu icke framlagts för de båda paviljongerna.

Delegationen föreslår att för ändamålet preliminärt anvisas sammanlagt

300 000 kr., varav 200 000 kr. för paviljong MK 3 och 100 000 kr.

för paviljong M 3.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. 1960 års riksdag har beslutat (prop.

nr 93/1960) att en vårdpaviljong MK 1 — inrymmande sex avdelningar om

sammanlagt 179 vårdplatser — skall uppföras vid sjukhuset. Arbetena beräknas

vara avslutade under första halvåret 1964. Efter granskning avsjukhusets

utrustningsförslag om 352 000 kr. föreslår delegationen, att

310 000 kr. anvisas för ändamålet.

I samband med genomförandet av renovering av paviljongerna K 33, 17 N

och Ö samt 19 N och Ö med sammanlagt 177 vårdplatser har för utrustning

av desamma för budgetåret 1962/63 preliminärt anvisats 130 000 kr. Efter

granskning av sjukhusets utrustningsförslag, huvudsakligen innefattande

komplettering av möbleringen, om sammanlagt 159 400 kr. exklusive belopp

motsvarande höjning från och med den 1 januari 1962 av allmän varuskatt

föreslår delegationen med godkännande av förslaget i övrigt att

beloppet med hänsyn till angiven skatt uppräknas till sammanlagt 162 700

kr. Sålunda erfordras ytterligare (162 700 — 130 000) 32 700 kr.

1961 års riksdag har beslutat (prop. nr 66/1961) att vårdpaviljong M 32

vid sjukhuset skall ombyggas. Paviljongen kommer att inrymma två avdelningar

med sammanlagt 52 vårdplatser. I samband med ombyggnaden bör

paviljongen förses med tidsenliga möbler in. m. För ändamålet har sjukhuset

framlagt ett utrustningsförslag om 65 600 kr. Efter granskning föreslår

delegationen att 59 500 kr. anvisas.

För utrustning vid S:ta Gertruds sjukhus erfordras sålunda sammanlagt

(310 000 + 32 700 + 59 500) 402 200 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

S:t Lars’ sjukhus i Lund. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr 66/1961)

att två vårdpaviljonger, MK 81 och MK 82, skall uppföras vid sjukhuset.

Paviljongerna är planerade för sammanlagt 120 vårdplatser och beräknas

vara färdigbyggda sommaren 1964. Något utrustningsförslag har ännu

icke framlagts. Delegationen föreslår att för påbörjandet av utrustningen

preliminärt anvisas 200 000 kr.

Vipeholms sjukhus i Lund. I avvaktan på förslag från sjukhusdirektionen

beträffande utrustning av vårdenhet för höggradigt psyiviskt efterblivna

barn om 60 platser har för budgetåret 1962/63 preliminärt anvisats

ett belopp av 200 000 kr. Efter granskning av ett av sjukhusdirektionen

sedermera avgivet utrustningsförslag om sammanlagt 223 800 kr. föreslår

delegationen, att 182 000 kr. anvisas för ändamålet eller 18 000 kr. mindre

än det preliminärt anvisade beloppet.

Den av 1962 års riksdag beslutade (prop. nr 76/1962) byggnaden för

arbets- och sysselsättningsterapi beräknas bliva färdigställd under nästa

budgetår. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag å 95 300 kr. Delegationen

föreslår efter granskning av förslaget att 88 000 kr. anvisas.

För utrustning vid Vipeholms sjukhus torde sålunda (88 000 — 18 000/

70 000 kr. böra anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr

66/1961), att vårdpaviljong M5 skall renoveras. Arbetena beräknas vara

slutförda i början av år 1963. För modernisering och komplettering av utrustningen

i denna paviljong, avsedd för 98 vårdplatser, bar direktionen

framlagt ett utrustningsförslag å 182 000 kr. Efter granskning av förslaget

har delegationen funnit, att 154 400 kr. bör anvisas.

För ändamålet kan tills vidare disponeras tillgängliga medel för utrustning

av de nybyggda paviljongerna M 15 och K 16. Av de för budgetåret

1961/62 anvisade ^medlen för utrustning av dessa paviljonger (604 400 kr.)

är nämligen 155 000 kr. reserverade för komplettering av klädbeståndet,

sängkläder m. m. vid övergång till tvättning i centraltvätt. Då vederbörande

centraltvättanstalt icke beräknas kunna tagas i bruk förrän hösten

1963, är de i samband med anstaltens ianspråktagande erforderliga åtgärderna

beträffande förenämnda utrustning inom sjukhuset icke aktuella under

innevarande budgetår. Direktionen för sjukhuset har därjämte anmält,

att nya beräkningar visat, att det tidigare angivna medelsbeho\et kan reduceras

till 100 000 kr.

Planer för ombyggnad av ett familjebostadshus, B 4, till 16 bostadsrum

för en och två personer är under utarbetande. Byggnadsarbetena avses skola

påbörjas våren 1963 och vara slutförda nästa budgetår. Direktionen har

framlagt ett förslag till utrustning av rummen å 30 800 kr. Efter granskning

och viss justering av förslaget föreslår delegationen att 30 900 kr. anvisas

för ändamålet.

För utrustning vid Restads sjukhus erfordras sålunda (154 400 - o5 000

+ 30 900) 130 300 kr.

Kältshagens sjukhus i Vänersborg. Vid sjukhuset pagår sedan några

år renoveringsarbeten, som avses kontinuerligt skola omfatta samtliga

vårdavdelningar. I samband härmed har utrustningen inom vissa, redan

färdigställda avdelningar moderniserats och förbättrats. Sålunda beviljades

av 1960 års riksdag 120 000 kr. för utrustning av vårdavdelningarna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

C 5, C 1, B 4, B 6, A 4 och A 6 inom paviljongerna Ml, M 2 och Iv 1. Ytterligare

tio vårdavdelningar med efter renoveringen 386 vårdplatser inom

paviljongerna M 1 och K 2 är för närvarande föremål för renoveringsarbeten,

nämligen B 1, B 2, B 3, B 5, B 7, C 2, C 3, C 4, C 6 och G 7. För utrustning

av dessa har direktionen framlagt ett utrustningsförslag å 260 000 kr. Efter

granskning av förslaget har delegationen funnit att 200 000 kr. är erforderliga

för ändamålet. Detta belopp bör reduceras med 15 000 kr., motsvarande

av medicinalstyrelsen för påbörjande av utrustning av sistnämnda

paviljonger beviljade medel. För utrustning av paviljongerna förelår delegationen

således alt (200 000 - 15 000) 185 000 kr. anvisas.

Falbygdens sjukhus i Falköping. Genom beslut den 22 september 1962

har Kungl. Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen att av stiftelsen Falköpings

hyresbostäder förhyra 81 enrumslägenheter för uthyrning till elever och

vikarier vid sjukhuset. Det har därvid förutsatts, att statsverket skall bestrida

kostnaderna för utrustning av bostäderna. Enligt av delegationen

upprättat utrustningsförslag uppgår kostnaderna för angivna ändamål till

130 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas vara avslutade hösten 1963.

Delegationen föreslår med anledning härav, att nämnda belopp anvisas.

1 ästra Marks sjukhus i Örebro. I samband med vissa ombyggnadsarbeten

i administrationsbyggnaden har tre enkelrum och två dubbletter för personal

renoverats. I anslutning därtill har under innevarande budgetår för

möblering av dessa rumsenheter anvisats ett preliminärt belopp av 7 000

kr. Efter granskning av direktionens utrustningsförslag i nämnda hänseende

å 10 000 kr., föreslår delegationen, att ytterligare 2 500 kr. anvisas för

ändamålet.

Byggnadshandlingar är under utarbetande för vissa ytterligare arbeten

inom administrationsbyggnaden, innebärande att expeditionslokalerna skall

utökas från 6 till 13 rum. Arbetena beräknas vara avslutade i början av

nästa budgetår. Direktionen har framlagt elt förslag till utrustning av de

nja expeditioneina å 22 000 kr., även innefattande viss förbättring av telefonkommunikationerna.

Delegationen föreslår efter granskning att beloppet

anvisas.

Sjukhusets gymnastikhus har renoverats och delvis ombyggts. Därvid

bär bl. a. en särskild för sjukgymnastik och fysikalisk behandling avsedd

avdelning anordnats. Efter granskning av ett av sjukhusdirektionen framlagt

förslag om 7 678 kr. för utrustning av de för angivna verksamheter avsedda

lokalerna föreslår delegationen i huvudsaklig överensstämmelse med

direktionens iörslag, att ett belopp av 7 600 kr. anvisas för ändamålet.

För utrustning vid Västra Marks sjukhus erfordras sålunda (2 500 +

22 000 + 7 600) 32 100 kr.

Säters sjukhus i Säter. Vårdpaviljongerna M 16 C, M 16 D, M 18 A och

M 20, som i enlighet med planen för sjukhusets upprustning skall bibehållas

under ett flertal år, är föremål för vissa renoveringsarbeten. Antalet

vårdplatser efter renoveringen uppgår till 119. Arbetena avses skola

fortlöpande pågå under innevarande och nästa budgetår. Direktionen föreslår,

att huvuddelen av den gamla utrustningen, som är försliten och omodern,

i anslutning till renoveringen av byggnaderna utbytes mot ny utrustning.

För ändamålet har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag

å tillhopa 81 000 kr. Delegationen föreslår efter granskning och viss justering

av förslaget att 80 000 kr. anvisas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen

att förhyra 36 enkelrum av stiftelsen Säterhem. Då rummen tillhandahålles

omöblerade förutsättes, att dessa möbleras på statsverkets bekostnad.

Rummen blir disponibla omkring den 1 juni 1963. Direktionen har

överlämnat ett utrustningsförslag i angivna hänseende å 70 000 kr. Delegationen

föreslår efter granskning av förslaget att 56 000 kr. anvisas.

För utrustning vid Säters sjukhus torde sålunda (80 000 + 56 000) 136 000

kr. böra anvisas.

Sekundäravdelningen i Pärlby. Vid sekundäravdelningen i Pärlby har

inom byggnaden MG en ny vårdavdelning för 12 patienter inrättats. Efter

granskning av ett av direktionen för Säters sjukhus uppgjort förslag till

utrustning av avdelningen på 15 800 kr. föreslår delegationen, att — för

ernående av samma standard som motsvarande rumsenheter vid de nya

sjukhusen — ett belopp av 17 100 kr. anvisas för ändamålet.

Frösö sjukhus i Östersund. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr

66/1961), att en ny panncentral skall uppföras vid sjukhuset. Arbetena beräknas

vara slutförda våren 1964. I anslutning därtill erfordras viss utrustning

av de nya lokalerna. Något utrustningsförslag har ännu icke framlagts,

men sjukhusdirektionen har preliminärt beräknat kostnaderna till

35 000 kr. Delegationen föreslår att för ändamålet tillsvidare 30 000 kr.

anvisas.

För utrustning av ny uppförda och renoverade byggnader

vid befintliga sjukhus uppgår medelsbehovet sålunda

till (15 000 + 419 600 + 3 500 + 300 000 + 402 200 + 200 000 + 70 000 +

130 300 + 185 000 + 130 000 + 32 100 + 136 000 + 17 100 + 30 000) 2 070 800

kr.

Det totala medelsbehovet för nästa budgetår för utrustning av

dels nya mentalsjukhus dels ny uppförda och renoverade byggnader vid befintliga

sjukhus skulle i enlighet härmed uppgå till (3 767 000 + 2 070 800)

avrundat 5 838 000 kr.

Föredraganden

För utrustning av nya statliga mentalsjukhus samt nyuppförda och renoverade

byggnader vid befintliga sjukhus har menlalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation anmält ett medelsbehov av

5 838 000 kr. Av detta belopp hänför sig 3 767 000 kr. till utrustning av nya

sjukhus — sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater, sjukhuset i

Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna samt Hälsinge sjukhus i

Bollnäs — och 2 071 000 kr. till utrustning vid befintliga sjukhus m. m.

Beträffande nya sjukhus har utrustningsförslag upprättats av delegationen.

För de befintliga sjukhusen har utrustningsförslag upprättats av vederbörande

sjukhusdirektion och därefter granskats av delegationen. I nå
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

got enstaka fall har emellertid utrustningsförslag ännu icke kunnat upprättas.

Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för byggnadsarbetenas

färdigställande anser jag mig dock böra tillstyrka, att för ändamålet anvisas

av delegationen preliminärt äskade belopp. Jag förutsätter därvid, att medlen

disponeras först sedan utrustningsförslag upprättats och därefter granskats

av delegationen. Även delegationens beräkning av medelsbehovet i övrigt

anser jag mig kunna godtaga.

I detta sammanhang vill jag erinra om att under innevarande budgetår

öppen vård-verksamhet påbörjats på försök vid vissa mentalsjukhus. Verksamheten

har utformats delvis efter mönster från kroppssjukvården och de

psykiatriska lasarettsavdelningarna. I årets statsverksproposition (bil. 7,

p. 94) har efter framställning av mentalsjukvårdsberedningen framlagts

förslag till fortsatt försöksverksamhet ifråga om sådan öppen vård. Kostnaderna

för anskaffande av härför erforderlig utrustning kan beräknas

till omkring 625 000 kr., vilket belopp bör upptagas under nu förevarande

anslag. Därtill kommer kostnader för dels iordningställande av lokaler

för en verkstad å 25 000 kr. och tre verkstäder å 50 000 kr. eller tillhopa

175 000 kr., dels förhyrande av platser vid skyddade verkstäder om 234 000

kr., beräknade efter 780 platsmånader å 300 kr. Ifrågavarande kostnader

synes böra bestridas från staten för statens allmänna fastighetsfond respektive

mentalsjukhusens omkostnadsanslag.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till (5 838 000 +

625 000) 6 463 000 kr. Anslaget, som för innevarande budgetår uppförts

med 7 300 000 kr., bör sålunda för nästa budgetår nedräknas med 837 000

kr.

III. Försäljning av vissa markområden vid Furunäsets

sjukhus

Förslag och yttrande

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1962 hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att försälja nedannämnda markområden

av den Kungl. Maj :t och kronan tillhöriga fastigheten Pitholm 681 —

tidigare betecknad Pitholm 252 — inom Piteå socken av Norrbottens län,

nämligen till Piteå landskommun för en köpeskilling av 205 000 kr., dels

det område om cirka 43,5 hektar av det s. k. Huvudskiftet som är beläget

öster om allmänna vägen Piteå—Munksund, dels den vid Ängesträsket belägna

delen av Söräng&skiftet om cirka 2,6 hektar, dels ock resterande del

av det s. k. Torpskiftet om cirka 3,7 hektar, ävensom till hemmansägaren

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Nils Sundén, för en köpeskilling av 20 000 kr., ett till dennes fastighet Pitholm

1923 angränsande område om cirka 28 hektar utgörande del av fastighetens

skogsskifte å Pitholmsheden med undantag av närmast havet belägna

område om cirka 6 hektar; allt på de villkor i övrigt, som framgår

av upprättade förslag till köpekontrakt.

Medicinalstyrelsen har därvid upplyst, att områdena disponeras för Furunäsets

sjukhus vid Piteå. Den i försäljningen ingående delen av Huvudskiftet

skall disponeras för bostadsbebyggelse, medan Torpskiftet enligt

kommunens mening torde vara lämpligt för småindustri. Sjukhusdirektionen

tillstyrker, att områdena försäljes. I ärendet har yttranden avgivits

till medicinalstyrelsen av kammarkollegiet och mentalsjukvårdsberedningen

samt till Furunäsets sjukhus av länsstyrelsen i Norrbottens län och

Norrbottens kraftverk.

I fråga om de föreslagna försäljningsprisen —- 205 000 respektive 20 000

kr. -—- anför styrelsen följande.

Värdering av samtliga aktuella områden — inkluderande ny värdering av

den resterande delen av Torpskiftet — har utförts av jägmästaren J. Olausson.

Varken länsstyrelsen i Norrbottens län eller kammarkollegiet har någon

invändning mot Olaussons värdering med för dels del av Huvudskiftet

182 000 kr. (markvärde 119 700 kr. och skogsvärde 62 800 kr.), Sörängsskiftet

500 kr. (skogsvärde) och resten av Torpskiftet 22 000 kr. (markvärde

11 000 kr. och skogsvärde 10 900 kr.), eller tillhopa cirka 205 000

kr., dels det till Sundéns fastighet gränsande området 20 000 kr.

Såväl Piteå landskommun som Sundén är villiga erlägga ifrågavarande

belopp.

Det mellan medicinalstyrelsen och kommunen preliminärt upprättade

köpekontraktet är av följande lydelse.

Köpekontrakt

Kungl. Maj :t och Kronan genom Medicinalstyrelsen upplåter och försäljer

härmed under förutsättning av Riksdagens godkännande och på

nedanstående villkor till Piteå landskommun tre markområden från fastigheten

Pitholm 681 (tidigare registerbetecknad 252) inom Piteå socken av

Norrbottens län utgörande dels det område om c:a 43,5 ha av det s. k. Huvudskiftet

och som är beläget öster om allmänna vägen Piteå—Munksund,

dels den vid Ängesträsket belägna Kungl. Maj:t och Kronan tillhöriga delen

av det s. k. Sörängsskiftet om c:a 2,6 ha, dels ock resterande del av

det s. k. Torpskiftet om c:a 3,7 ha.

Köpeskillingen utgör Tvåhundrafemtusen kronor (205 000) enligt nedanstående

specifikation och skall erläggas kontant så snart köpet blivit definitivt,

varefter områdena får tillträdas av köparen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Specifikation

Värde

Summa

kronor

Mark

Skog

119 700

11 100

62 800

500

10 900

182 500

500

22 000

3,7 » rest av Torpskiftet..................

130 800

74 200

205 000

Avstycknings- och lagfartskostnader erlägges av köparen.

Vidare skall beträffande det förstnämnda området gälla följande:

1. Rätt förbehålles Kungl. Maj:t och Kronan såsom ägare av Pitholm 681

att för all framtid bibehålla till Furunäsets sjukhus hörande å markområdet

belägna högreservoar med tillhörande ledningar, vilka anläggningar

ej ingå i försäljningen, samt att för framtida underhåll beträda området

med begagnande av inom detta befintliga vägar.

2. Köparen förbinder sig att i överensstämmelse med punkten 6 i mellan

Medicinalstyrelsen och köparen den 14 oktober 1953 träffat avtal på

sin bekostnad och utan dröjsmål utföra för vattenleverans till Furunäsets

sjukhus erforderlig automatik i sin å området belägna mätkammare och

vidtaga åtgärder för sjukhusets vattenförsörjning, därest sjukhuset framdeles

önskar köpa vatten av kommunen. Erforderlig vattenleverans skall

kunna ske inom ett år efter det sjukhuset gjort anhållan därom till kommunen.

3. Köparen såsom ägare av den försålda fastigheten medgiver Vattenfallsstyrelsen

för Kungl. Maj :t och Kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten

Sörfors 8: 10 i Umeå socken, Västerbottens län, rätt att dels kostnadsfritt

för all framtid bibehålla över den försålda fastigheten framdragen

starkströmsledning och kabel dels ock för Vattenfallsstyrelsens personal

erhålla obehindrat tillträde till det försålda området för ledningens och

kabelns tillsyn och underhåll samt reparation av desamma, därvid möjligen

uppkommande skada skall av Vattenfallsstyrelsen ersättas. Till säkerhet

för nämnda upplåtelse må inteckning meddelas i den försålda fastigheten.

Innan sådan inteckning meddelats, är ägaren av den försålda fastigheten

skyldig att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav alltid göra

förbehåll om beståndandet härav och förbinda ny ägare att vid överlåtelse

även göra enahanda förbehåll.

4. Genom avtal den 26 augusti 1955 upplåten rätt för Piteå stad att framdraga

högspänningsledning i rågången mellan området och fastigheterna

Pitholm 267, 223, 2232, 2237, 2238 förbehålles.

5. Köparen förbinder sig att medverka till att såväl den i försäljningen

ingående delen av huvudskiftet som sjukhusets kvarvarande område snarast

stadsplanelägges, varvid skall iakttagas att försäljningsområdet disponeras

för bostadsbebyggelse — till övervägande del egnahem och i viss

utsträckning hyreshus — att byggnadsrätten på sjukhusets kvarvarande

område icke inskränkes samt att ett skyddsområde behålles mellan sjukhusområdet

och bostadsbebyggelsen, vilket skyddsområde i sin helhet skall

utläggas inom försäljningsområdet.

6. Efter tillbörlig tid för markförvärv och planläggning skall exploatering

av det under punkt 5 avsedda försäljningsområdet påbörjas. Vid varje

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

67

första försäljning eller upplåtelse av tomt eller bostadslägenhet inom området

skola befattningshavare vid sjukhuset äga förhandsrätt.

Utöver vad som angivits beträffande viss säkerhet under punkt 3 må,

till säkerhet för de under punkterna 1 och 4 nämnda upplåtelserna inteckning

meddelas i det försålda området. Innan sådan inteckning meddelats,

är ägaren av det försålda området skyldig att vid överlåtelse av området

eller del därav alltid göra förbehåll om beståndandet härav och förbinda

ny ägare att vid överlåtelse även göra enahanda förbehåll.

Det mellan medicinalstyrelsen och Sundén preliminärt upprättade köpekontraktet

är av följande lydelse.

Köpekontrakt

Kungl. Maj :t och Kronan genom Medicinalstyrelsen upplåter och försäljer

härmed under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande till hemmansägare

Nils Sundén å Pitholm i Piteå landskommun ett till Sundéns

fastighet Pitholm 1923 angränsande område om c:a 28 ha av fastigheten 681

(tidigare registerbetecknad 252), hospitalshemmanet, inom Piteå socken av

Norrbottens län och som utgör resterande del av hemmanets skogsskifte

å Pitholmsheden med undantag av närmast havet belägna c:a 6 ha.

Köpeskillingen utgör TJUGOTUSEN (20 000) kronor och skall erläggas

kontant så snart köpet blivit definitivt, varefter området får tillträdas av

köparen.

Avstycknings- och lagfartskostnader erlägges av köparen.

Bostadsstijrelsen har i infordrat remissyttrande förklarat sig icke ha

något att erinra mot det överenskomna markpriset avseende den mark,

som skall försäljas till Piteå landskommun.

Föredraganden

De till försäljning ifrågasatta områdena förvaltas av medicinalstyrelsen

för Furunäsets sjukhus vid Piteå. Styrelsen och sjukhusdirektionen har

uppgivit, att områdena ej är erforderliga för sjukhusets drift eller framtida

verksamhet och har ej heller i övrigt haft något att erinra mot försäljningarna

eller de föreslagna försäljningsprisen. Även övriga i ärendet

hörda myndigheter — bostadsstyrelsen, kammarkollegiet, länsstyrelsen i

Norrbottens län, mentalsjukvårdsberedningen och Norrbottens kraftverk

— har lämnat försäljningarna utan erinran. Med hänsyn härtill och då jag

för egen del anser mig kunna godtaga såväl de överenskomna köpeskillingarna

som försäljningsvillkoren i övrigt, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande

områden får försäljas.

3* —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

IV. Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens

skol- och yrkeshem på Salbobed

Förslag

Sedan statens skol- och yrkeshem på Salbohed härjats av brand den 25

september 1961, varvid ladugårdsbyggnad och traktorgarage förstördes, uppdrog

Kungl. Maj:t genom beslut den 27 oktober 1961 åt domänstyrelsen

att —- efter erforderligt samråd med styrelsen för hemmet samt mentalsjukvårdsberedningens

byggnads- och utrustningsdelegation -— utföra projektering

fram t. o. m. fullständiga byggnadsliandlingar samt verkställa

kostnadsberäkning för ersättningslokaler för de nedbrunna jordbruksbyggnaderna.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 3 augusti 1962 framlagt

förslag till nya jordbruksbyggnader vid hemmet. Förslaget innefattar dels

nybyggnad av lösdriftsladugård för mjölkkor och ungdjur med erforderliga

utrymmen för foder, strö och gödsel jämte mjölkningsavdelning m. m.,

svinstall för avelssvin och gödsvin samt spannmålslagerhus med tork, dels

ock inrättande av maskinhall och traktorgarage på den nedbrunna ladugårdens

grund. Svinstallet har därvid utformats som öppet stall för gödsvin

och isolerat stall för suggor. För projekteringen har domänstyrelsen anlitat

Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a.

Anläggningskostnaderna beräknas till 475 000 kr. Detta belopp fördelar

sig med 210 000 kr. på lösdriftsladugård, 110 000 kr. på svinstall, 100 000

kr. på spannmålslagerhus, 25 000 kr. på maskinhall och 30 000 kr. på gårdsverkstad

och personalutrymmen. Till nämnda belopp om 475 000 kr. kommer

emellertid omkring 75 000 kr. för vissa vatten- och avloppsledningar

samt elektrisk distributionsledning från transformator, åskledareanläggning,

maskinell utrustning för gödselhantering in. m. Kostnader för gödselvagntank,

byggnadskontroll och byggherrens centraladministration har icke

medtagits. Styrelsen framhåller vidare, att hemmet enligt uppgift lär med

egen arbetskraft kunna utföra vissa yttre arbeten såsom anslutningsvägar

och hägnader.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen ifrågasätter, om en anläggning av ifrågavarande slag

är den lämpliga för ett skolhem av Salboheds typ. Vid en sådan skola

torde arbetskraftssituationen inte lägga hinder i vägen för uppförande av

ladugård för uppbundna djur. Ur statens synpunkt torde ett sådant alternativ

enligt styrelsens mening i varje fall ej ställa sig kostsammare än det nu

föreliggande. Styrelsen finner dock, utöver vad ovan sagts, icke anledning

till några erinringar beträffande utformningen av lösdriftsstallet och övriga

byggnader med undantag för svinstallet. I fråga om svinstallet vill

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kurigl. Maj:ts proposition nr 63 är 1963

lantbruksstyrelsen hänvisa till ett av styrelsens byggnadskontor avgivet

utlåtande, vari anföres följande.

Antalet gödsvin, som inryms i stallet, har ej angivits. Om man utgår

från att de angivna 28 suggorna producerar 16 grisar per sugga och år med

2,2 kullar per år erfordras cirka 200 platser för gödsvin. Detta synes stallet

kunna inrymma.

Den beräknade kostnaden utgör 110 000 kr. Med tillägg för projektering

och kontroll av 10 procent blir kostnaden 121 000 kr. I jämförelse med ett

värmeisolerat och rationellt utformat svinhus synes den angivna kostnaden

vara hög. Observeras bör att foderutrymmen ej ingår i den angivna kostnaden.

Förslaget innebär en mycket hård bundenhet i fråga om utfodring och

utgödsling. Sålunda kan man inte, om det skulle visa sig förmånligt, övergå

till våtutfodring eller till helautomatisk utgödsling med skrapor eller

spolning, vilket kräver värmeisolerat utrymme.

Med hänsyn till att denna typ av öppet gödsvinstall endast prövats under

två år på ett ställe här i landet och att några entydiga resultat från denna

anläggning ännu ej föreligger, synes det tveksamt att med statliga medel

bygga ytterligare en liknande anläggning.

I princip har byggnadskontoret inget att erinra mot suggstallets utformning.

Beträffande detaljutformningen synes däremot den bärande konstruktionen

kunna utföras billigare. Vidare är utformningen av fönstren otillfredsställande

med hänsyn till värmeisolering och kondensvatten.

Lantbruksstyrelsen är därför tveksam, huruvida det kan anses befogat

att bygga en experimentanläggning vid en institution av denna karaktär.

Fullgoda skäl förefanns för att bygga ett motsvarande svinstall vid Sala

lantmannaskola, där djurförsök kunnat upptagas i samråd med försöksinstitutioner

på husdj ursskötselns område och där observationerna kan

göras av sakkunnig lärarpersonal. Dessa förutsättningar är icke vid handen

i föreliggande fall.

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader tillråder, att såväl

nötkreaturs- som svinstall av traditionell typ utföres. Forskningsanstalten

finner detta så mycket mera motiverat som kostnaden för ett sådant stall

kommer att understiga de för de föreslagna djurstallarna beräknade kostnaderna.

Mot de framlagda förslagen till övriga ekonomibyggnader har

forskningsanstalten intet att erinra. Beträffande nötkreaturs- och svinstallen

anför forskningsanstalten vidare följande.

Nötkreatursstallet är utformat som lösdriftsstall med helöppen ligghall

och icke övertäckt rastgård för såväl kor som ungdjur. I anslutning till

lösdriftsstallet finns mjölkningsanläggning, ensilagesilo med urlastare och

skruvfoderbord samt gödselbrunn för uppsamling av spillning i flytande

form.

Enligt den angivna kostnadsberäkningen torde byggnadskostnaden per

nötkreatursenhet bli relativt hög och t. o. in. högre än vad motsvarande

anläggning skulle kosta för konventionell typ av nötkreatursstall.

När det gäller lösdriftsstallar synes erfarenheten alltmer tyda på, att en

överbyggd rastgård är lämplig i anslutning till ligghallen. Om rastgården,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

liksom den öppna ligghallen, skyddas mot snöinblåsning, kan ligghallen utan

tvekan vara öppen. Kostnadsberäkningar utförda såväl inom lantbruksstyrelsens

byggnadssektion som vid forskningsanstalten visar, att man bygger

ett sådant lösdriftsstal! billigare per nötkreatursenhet än den i det

aktuella fallet presenterade stalltypen. Den övertäckta rastgården hindrar

regnvatten att falla på rastgårdsgolvet och underlättar väsentligt djurens

renhållning. Även ströåtgången, som i lösdriftsstall av denna typ är en besvärande

fråga, minskar genom en sådan åtgärd.

Forskningsanstalten har i sin verksamhet på detta område funnit, att

man såväl i Europa som USA vid projektering av djurstallar alltmer börjat

taga hänsyn till risken för radioaktivt nedfall. Gör man detta, måste

man antingen ha djuren bundna i ladugård av konventionell typ eller i

varje fall ha övertäckt rastgård åt djuren.

Beträffande svinstallet så har suggstallet värmeisolerade väggar och

tak, medan golvet är oisolerat. En isolering av golv i dylika suggstall är

avgjort att rekommendera. När det gäller inredningen i suggstallet, så har

boxarna utformats enligt det system, som framför allt användes i Norge.

I Sverige har ett annat system vid jämförelse med andra dylika utformats

av forskningsanstalten. I gödselgången har lagts spaltgolv och utgödslingen

är ämnad att ske enligt svämningsmetoden. Det är risk för att de smala

springorna mellan planken ger anledning till att gödseln hänger upp sig

och den svaga beläggning av grisar, som det blir fråga om här, möjliggör

ingen nämnvärd nertrampning av gödseln. Genom att relativt litet gödsel

och urin produceras kommer rätt lång tid att förflyta mellan varje

svämning med påföljande ökad sedimenteringsrisk och ökat arbete med

renhållningen. Det är knappast någon anledning att i ett sådant stall kosta

på en dylik dyrbar anordning, när det rör sig om så litet gödsel.

Gödsvinstallet är utformat som ett kallstall med ena långsidan av huset

helöppen. De försök som pågår med liknande stalltyper och som inte

är avslutade för vårt lands vidkommande tyder på att denna stalltyp inte

är lämplig för uppfödning av baconsvin, särskilt med hänsyn till rådande

foderpriser. Kostnaderna för gödsvinstallet, inklusive det värmeisolerade

suggstallet, överstiger kostnaderna för ett stall av konventionell typ. De

totala byggnadskostnaderna för svinavdelningen, inklusive byggmästarens

administrationskostnader och vinst, beräknas till cirka 126 000 kr. Motsvarande

kostnader för ett värmeisolerat svinstall med bättre arbetsförhållanden

torde inte överstiga 100 000 kr. Därtill kommer att det föreslagna

svinstallet är mera svårskött, särskilt vintertid, än en konventionell typ

av svinstall.

Både nötkreatursskötseln och svinskötseln kräver i djurstallar av den

föreslagna typen större omtänksamhet och påpasslighet än i djurstallar av

konventionell typ. I lösdriftsstall för nötkreatur är kontrollen av bl. a. djurens

hälsotillstånd in. in. svårare att utföra än i ett uppbundet stallsystem.

Under normala förhållanden går detta att genomföra ändå, men frågan är,

om man har någon anledning att riskera att djurskötseln blir mindre god ur

dessa synpunkter i det speciella fall det här gäller.

Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a., som under hand beretts tillfälle

att yttra sig med anledning av vad lantbruksstyrelsen och statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader anfört, finner det märkligt, att forskningsanstalten

velat tillråda uppförande av såväl nötkreaturs- som svinstall

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

av traditionell typ. Detta innebär enligt LBF :s mening, att man rekommenderar

att lämna tekniska landvinningar och återgå till ett system,

som av ekonomiska och tekniska skäl inte längre kan komma i fråga. Salbohed

bör bebyggas för lika effektiva och därmed ekonomiska driftsmetoder

som varje annat jordbruk, där man av investerade medel kräver fullgod

ränta. Vad eleverna beträffar anser LBF det även för detta klientel

böra gälla att i möjligaste mån skapa tillfälle till meningsfullt arbete, så

att eleverna när de kommer ut i förvärvslivet — i den mån det är möjligt —

kan sköta enklare göromål i effektiva jordbruk.

Beträffande de framförda sakanmärkningarna anför LBF i huvudsak

följande.

Byggnadskostnader. LBF:s kostnadsberäkningar grundar sig på erfarenhetstal

och är utförda av van byggnadskalkylator. Forskningsanstaltens kostnadsberäkningar

och särskilt dess nuvarande åsikt att konventionellt nötkreatursstall

skulle kunna byggas lika billigt eller billigare än motsvarande

lösdriftsanläggning förtjänar föga tilltro. Om det är möjligt att bygga i

egen regi med lantbyggmästare eller liknande, är det naturligtvis möjligt att

mer eller mindre sänka byggnadskostnaderna, men lika mycket vare sig

man bygger på ena eller andra sättet. Det bör dock observeras, att lösdriftsanläggningen

vid Salbohed är planerad för även för lösdrift hög arbetseffektivitet,

vilket naturligtvis i viss mån fördyrar anläggningen. Detta

gäller i första hand den helmekaniserade ensilagehanteringen.

Byggnadernas utformning. Det nötkreatursstall av lösdriftstyp med överbyggd

»rastgård», som forskningsanstalten pläderar för, är i praktiskt

lantbruk ett passerat stadium. Denna typ torde bil dyrare att bygga än

en modern öppen lösdriftsanläggning och är dessutom ineffektivare i drift

och den torde inte minska utan snarare öka ströförbrukningen. Vad det

radioaktiva nedfallet beträffar — om man överhuvudtaget skall ta med

denna sak i diskussionen — räcker det att skydda foderlagerplatserna.

Foderupplagen är lika skyddade i bägge fallen. I praktiken förekommer

mycket få lösdriftsanläggningar av den typ forskningsanstalten rekommenderar

— LBF planerade den sista år 1958. Sedan dess har LBF, bortsett från

några s. k. spaltgolvsladugårdar, uteslutande projekterat öppna lösdriftsanläggningar.

Erfarenheterna av dessa anläggningar är klart överlägsna

erfarenheterna av anläggningar med övertäckt rastgård.

Vad beträffar svinstallet anser LBF de av forskningsanstalten utformade

suggboxarna av olika skäl icke vara lämpliga. De norska boxarna är utan

tvekan bättre. Det är dock möjligt, att det i Sverige nyligen uppmärksammade

s. k. Protekta-stallet kan medföra en ytterligare förbättring. Omplanering

av suggstallet för denna typ av smågrisuppfödning bör övervägas.

Vad svämutgödslingen beträffar är detta inte någon dyrbar anordning. Spaltgolvet

i suggstallet är i första hand till för att uppnå effektiv dränering av

boxarna.

Forskningsanstaltens uppfattning att öppna gödsvinstall inte skulle vara

lämpliga för uppfödning av baconsvin kan LBF icke dela. Även forskningsanstaltens

uppgift all kostnaderna för gödsvinstallet, inklusive suggstallet,

skulle överstiga kostnaderna för stall av konventionell typ anser LBF vara

orealistisk.

Del bör emellertid nämnas, alt kostnaderna för gödsvinstallet kan sänkas

4* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

därest — och detta torde vara lämpligt — aluminiuminredningen slopas och

ersättes med trä och masonitinredning.

Resultaten från öppna gödsvinsanläggningar härrör visserligen i Sverige

från en ganska kort tidsrymd men har gett tillräckligt entydiga resultat

för att rekommenderas. Det är alltså inte frågan om någon experimentanläggning

utom om bebyggelse för en driftsform som ekonomiskt väl

hävdar sig gentemot andra metoder för gödsvinsuppfödning.

Enligt forskningsanstalten skulle såväl nötkreatursskötseln som svinskötseln

i de föreslagna djurstallarna kräva större omtänksamhet och påpasslighet

än i djurstallar av konventionell typ. Synpunkten är inte helt

oriktig men bör i stället uttryckas så att driftsmetoderna i dessa stalltyper

liksom i modernt jordbruk överhuvudtaget kräver större intresse av sina

utövare. Arbetet är intressantare bl. a. därför att det är lättsammare, mera

hygieniskt och roligare. Kontrollen av djurens hälsotillstånd blir i en öppen

lösdriftsanläggning enklare och lättare att utföra än i en konventionell

båsladugård med bundna djur. Det är just sådana arbetsfaktorer, som man

med hänsyn till det speciella elevklientelet bör beakta. Dessutom måste

man här liksom vid all annan produktion försöka hålla takten i utvecklingen

och inte investera pengar i driftsanläggningar, utformade för förgångna

driftsmetoder.

Styrelsen för statens skol- och yrkeshem på Salhohed — som i anledningav

i ärendet föreliggande yttranden anmodats avgiva utlåtande samt framlägga

förslag till personalorganisation för de alternativa lösningar som ifrågasatts

— förordar det förslag till ersättningsbyggnader för jordbruket, som

utarbetats av LBF. Dock bör enligt styrelsens mening förslaget till svinstall

omarbetas, varvid bör undersökas, om s. k. Protektastall kan vara

lämpligt för ändamålet. Beträffande personalbehovet anser styrelsen, att

konventionella stallar medför större personalbehov än vad som är fallet

vid en anläggning av lösdriftstyp.

Styrelsen anför bl. a. följande.

Styrelsen har varit representerad i projekteringsarbetet beträffande ifrågavarande

byggnader och bar skaffat sig ingående kännedom om de alternativa

lösningar, som står till buds. Beträffande statens forskningsanstalts

för lantmannabyggnader utlåtande, ansluter sig styrelsen helt till de synpunkter

LBF anfört i sitt bemötande. Forskningsanstalten inskränker sig

till att förmoda, att bvggnadskostnaden för lösdriftsstall måste bli dyrbarare,

men anför inga beräkningsgrunder. Styrelsen fäster därför större avseende

vid LBF:s kostnadsberäkningar, som är klart redovisade.

Lantbruksstyrelsens utlåtande synes positivt till det utvecklingsarbete

som nu sker i fråga om jordbrukets ekonomibyggnader, ehuru det är präglat

av en viss försiktighet. Då emellertid lantbruksstyrelsen inte synes beredd

att förorda byggande av ett öppet svinstall, vill styrelsen tillstyrka en

omarbetning av detta förslag. Härvid bör även undersökas, om de erfarenheter,

som vunnits beträffande de s. k. Protektastallen, motiverar en

omarbetning av förslaget till suggstall.

Beträffande personalorganisationen utgår styrelsen från följande fakta.

Jordbruket omfattar cirka 90 ha. Huvudsakligen kommer höstvete, grovfoder

och foderspannmål att odlas. Foderspannmålsskörden kan beräknas

till minst 130 ton. Större delen härav har tidigare försålts. Med hänsyn till

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

skolans sysselsättningskrav samt den omsättningsökning, som erfordras

för att förbättra jordbrukets driftsekonomiska resultat, förutsättes, att hela

foderspannmålsskörden omsättes i djurstallarna. En man kan — om byggnaderna

får en ändamålsenlig utformning — medhinna de rutinmässiga

arbetena i stallarna. För utearbetena samt tillfälligt arbete i stallarna avses

två man. Ensilage- och spannmålsskörden m. m. kan då verkställas »flytande».

Om semestrarna uttages under sommarhalvåret förutsättes, att

vikarier i viss omfattning behöver anställas. Under vinterhalvåret torde jordbruket

kunna åtaga sig visst huggningsarbete samt körning för domänverket.

Utöver nämnda tre befattningshavare, som normalt skulle erfordras för

jordbrukets skötsel, räknar styrelsen med att ytterligare en man erfordras

för elevernas handledande i jordbruket. Samtliga i jordbruket verksamma

befattningshavare skall givetvis handleda eleverna, men den tidsförlust som

härigenom uppstår kompenseras av denna fjärde befattningshavare. Förslaget

innebär således inte någon förändring av den personalstyrka, som nu

sysselsättes i jordbruket. Med nya och ändamålsenliga byggnader beräknas

emellertid omsättningen bli omkring tre gånger så stor som den var före

branden. Genom den föreslagna personalorganisationen kan avbytare erhållas

under stallpersonalens fridagar. Konventionella stallar skulle antingen

öka personalbehovet eller minska omsättningen. Därjämte skulle

vissa svårigheter kunna uppstå under stallpersonalens fridagar.

Styrelsen beräknar sålunda personalorganisationen vid jordbruksdriften

till fyra befattningshavare, nämligen en jordbruksföreståndare, en ladugårdsförman

samt två jordbruksarbetare.

Elevernas deltagande i jordbruksarbetet och då huvudsakligen i djurskötseln

motiveras endast av terapi- och utbildningsskäl. Jordbruket skall

inte vara beroende av deras medverkan.

Tills eu utbyggnad av skolans verkstäder ägt rum förutsättes, att åtta

elever sysselsättes i jordbruket, därefter fem elever.

Föredraganden

Först vill jag erinra om att Salbohedshemmets jordbruksdrift nyligen

varit föremål för särskild utredning. Resultatet av denna utredning redovisades

i prop. 1961: 72 med förslag till organisation för undervisning och vård

av barn med komplicerad utvecklingshämning m. m. Av utredningen framgick

bl. a., att deltagande i jordbruksarbetet vid Salbohed visat sig ha ett

välgörande och lugnande inflytande på eleverna. Det ansågs därför ur såväl

läkepedagogisk som terapeutisk synpunkt angeläget, att jordbruket

även i fortsättningen stod till hemmets förfogande och drevs i dess regi. Jordbruksdriften

borde enligt utredningen liksom hittills inriktas på produktion

av bröd- och foderspannmål. En utökning av svinskötseln vid hemmet

ansågs vidare vara lämplig. I anslutning härtill föreslogs hl. a. upprustning

och utvidgning av svinhuset samt uppförande av en spannmålstork med

siloanläggning jämte lagringsfickor för spannmål samt eu garage- och

verkstadsbyggnad. Föredragande departementschefen framhöll i denna del,

att det borde ankomma på hemmets styrelse och skolöverstyrelsen att taga

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ställning till de i utredningen framlagda förslagen och avgiva i anledning

därav erforderliga framställningar.

Sedan hemmets ladugård och traktorgarage m. m. förstörts genom en

den 25 september 1961 inträffad brand har domänstyrelsen enligt Kungl.

Maj :ts uppdrag inkommit med förslag till uppförande av nya byggnader för

lösdriftsladugård, svinstall, spannmålslagerhus med tork samt maskinhall

och traktorgarage.

Vid remissbehandlingen har delade meningar framförts om domänstyrelsens

förslag till lösdriftsladugård och svinstall. I fråga om lösdriftsladugården

för nötkreatur har lantbruksstyrelsen och statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader bl. a. framhållit, att kostnaderna för uppförande

av en traditionellt utformad ladugård för uppbundna djur skulle bli lägre

än för den föreslagna lösdriftsladugården. Därjämte har forskningsanstalten

framfört vissa tekniska invändningar mot förslaget i denna del. Å andra

sidan har Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a., som utfört projekteringen

av de föreslagna nya jordbruksbyggnaderna, framfört motsatt

uppfattning beträffande kostnaderna för dessa alternativa lösningar. Mot

förslaget till svinstall och då främst det föreslagna öppna gödsvinstallet har

lantbruksstyrelsen och forskningsanstalten för lantmannabyggnader riktat

stark kritik. Med hänsyn till de skiljaktiga meningar, som sålunda föreligger

i dessa frågor, har jag ansett det angeläget att införskaffa ytterligare uppgifter

från andra försöksinstitutioner m. m. inom jordbrukets område.

Därvid har framkommit, att lösdriftsladugårdar i regel kan uppföras till

lägre kostnad per nötkreatursenhet än båsladugårdar. Vidare medför båsladugården,

som är mera komplicerad med exempelvis värmeisolerade

väggar och innertak, bl. a. högre reparations- och underhållskostnader än

en lösdriftsladugård. Med hänsyn härtill samt då en lösdriftsladugård vid

ett hem av Salboheds typ snarast synes vara att föredraga framför en ladugård

för uppbundna djur, anser jag mig böra tillstyrka domänstyrelsens förslag

till lösdriftsladugård. Däremot kan jag inte tillstyrka, att ett svinstall

av föreslagen typ uppföres vid Salbohedshemmet. Öppna gödsvinsstall torde

ännu vara alltför ofullständigt utprovade. Jag förordar därför, att förslaget

till svinstall omarbetas i sistnämnda hänseende.

Domänstyrelsens förslag till uppförande av övriga jordbruksbyggnader

m. m. vid Salbohedshemmet vill jag i likhet med remissmyndigheterna tillstyrka.

I enlighet härmed och då jag anser mig kunna godtaga de framlagda

kostnadsberäkningarna, föreslår jag, att för budgetåret 1963/64 måtte anvisas

ett belopp av (475 000 + 75 000 — 110 000) 440 000 kr. för uppförande

av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

75

V. Lån till Svenska diakonissällskapet för vissa

byggnadsarbeten

Inledning

Svenska diakonissällskapet, som är huvudman för Diakonissanstalten i

Stockholm, driver på sin egendom Erstagården (Nacka 1: 161) i Nacka

stad ett till diakonissanstalten knutet arbetshem för kvinnliga epileptiker.

I den plan för utbyggnad av epileptikervården, som medicinalstyrelsens delegation

för epileptikerfrågor framlade år 1955 (SOU 1955:52), upptogs

Erstagården såsom epileptikerhem (arbetshem) för kvinnor samt föreslogs,

att hemmet skulle utbyggas från nuvarande 29 till 60 vårdplatser. Detta

förslag redovisades i prop. 1957:84 angående vissa anslag till epileptikervården

för budgetåret 1957/58 m. m.

I skrivelse den 15 juli 1960 hemställde Svenska diakonissällskapet med

överlämnande av ritningar med beskrivning och kostnadsberäkningar, att

frågan om Erstagårdens utbyggnad som arbetshem för 60 kvinnliga epileptiker

måtte snarast återupptagas till behandling. Sällskapet framhöll,

att behov av utbyggnad av vårdresurserna i fråga om epileptikervården förelåg

inom stockholmsområdet, samt föreslog, att en nybyggnad med 40 vårdplatser

skulle uppföras vid Erstagården i samband med viss ombyggnad av

den nuvarande huvudbyggnaden. Genom en minskning av platsantalet i huvudbyggnaden

till 20 vårdplatser skulle den rådande trångboddheten kunna

minskas. De sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades till 1 800 000

kronor.

över diakonissällskapets framställning avgavs efter remiss yttranden av

medicinalstyrelsen, statskontoret, centrala sjukvårdsberedningen, byggnadsstyrelsen

och 1957 års epileptikerutredning. Därvid framhöll medicinalstyrelsen

och epileptikerutredningen angelägenheten av att den föreslagna

utbyggnaden av Erstagården kom till stånd med hänsyn till den föreliggande

bristen på vårdplatser för kvinnliga epileptiker inom stockholmsområdet.

Även statskontoret ansåg goda skäl föreligga för ett tillmötesgående

av framställningen. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkte framlagda

ritningsförslag med vissa smärre erinringar. Byggnadsstyrelsen ansåg för

sin del, att programmet för de till verksamheten hörande bilokalerna borde

bli föremål för översyn.

Genom beslut den 30 juni 1961 beviljade Kungl. Maj :t sällskapet lån

med ett belopp av högst 200 000 kr. från det under fonden för förlag till

statsverket anvisade investeringsanslaget till vissa projekteringskostnader

för att —- med iakttagande av vissa i en till beslutet fogad promeroria

angivna riktlinjer samt med beaktande av vad centrala sjukvårdsberedningen

och byggnadsstyrelsen anfört i remissyttrandena — utföra projekte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 63 år 1963

ring fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, inklusive verkställande

av kostnadsberäkning, beträffande ifrågavarande om- och nybyggnad

vid Erstagården i Nacka.

Förslag

Sedan huvudhandlingar för om- och nybyggnad vid Erstagården färdigställts

har Svenska diakonissällskapet i skrivelse den 16 augusti 1962 hemställt

dels att projekteringen måtte få fullföljas fram t. o. in. fullständiga

bygghandlingar, dels att sällskapet måtte beviljas ett räntefritt 30-årigt

amorteringslån om 2 200 000 kr. samt det belopp därutöver, som motsvarar

under byggnadstiden inträdda prishöjningar. Som grund för beräkningen

av medelsbehovet anför sällskapet följande.

Kostnadsberäkningen, som avser prisläget den 1 juli 1962, slutar på en

summa av 1 975 000 kr. Däri ingår, frånsett ett belopp av 42 000 kr. för

rivningsarbeten och byggnadsarbeten i samband med inkoppling av värme

i befintlig byggnad samt allmän höjning av beloppet, ej de ändringsarbeten

som torde bli nödvändiga beträffande sistnämnda byggnad. Det synes svårt

att f. n. avgöra vad som bör utföras och kostnaden härför. Ett belopp av

70 000 kr. torde emellertid kunna beräknas åtgå.

Vidare bör bland kostnaderna för det nya hemmet beräknas ett belopp

för räntor och försäkringar under byggnadstiden. Detta belopp synes böra

upptagas till 100 000 kr.

Erfarenheten utvisar, alt vid ett företag som det ifrågavarande helt oförutsedda

utgifter uppstår. Då denna synpunkt i viss mån redan tillgodosetts

i kostnadsberäkningen, synes ytterligare blott en, tillika såsom utjämningsbelopp

tjänande, summa av 55 000 kr. böra upptagas.

Yttrande

Byggnadsstyrelsen, som verkställt en detalj kostnadsberäkning av förslaget

till ny vårdbyggnad vid Erstagården, finner totalkostnaden för dessa arbeten

kunna beräknas till 1 925 000 kr., inklusive vissa utrustningskostnader

om tillhopa 68 000 kr., vilka enligt styrelsens mening dock icke bör

belasta bvggnadsanslaget.

Föredraganden

Det av Svenska diakonissällskapet drivna arbetshemmet Erstagården i

Nacka för kvinnliga epileptiker omfattar 29 vårdplatser. Med hänsyn bl. a. till

den föreliggande bristen inom stockholmsområdet på vårdplatser för kvinnliga

epileptiker anser jag angeläget, att den av diakonissällskapet föreslagna

om- och nybyggnaden vid Erstagården snarast utföres. Erstagården kommer

därefter att omfatta 60 vårdplatser, varav 20 platser i den nuvarande

huvudbyggnaden och 40 platser i den föreslagna nya vård- och behand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

lingsbyggnaden. Förslaget innebär vidare, att Erstagården konnner att

förses med bättre utrymmen för arbetssalar och bilokaler av skilda slag. Jag

anser mig därför kunna tillstyrka, att ifrågavarande byggnadsobjekt utföres

i huvudsaklig överensstämmelse med nu föreliggande huvudhandlingai,

som upprättats med beaktande av vid remissbehandlingen framförda sj n

punkter.

Vid bedömningen av medelsbehovet för den föreslagna om- och nybyggnaden

anser jag mig böra utgå från byggnadsstyrelsens detalj kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelsen har sålunda beräknat totalkostnaden för

uppförandet av den föreslagna nya vårdbyggnaden och i anslutning därtill

erforderliga arbeten till 1 925 000 kr. Detta belopp bör dock nedräknas med

68 000 kr., motsvarande vissa utrustningskostnader, som enligt byggnadsstyrelsens

normer icke bör belasta byggnadsanslag. Å andra sidan bör i enlighet

med diakonissällskapets framställning beräknas ett belopp av 70 000

kr. för vissa ombyggnadsarbeten inom den nuvarande huvudbyggnaden. Det

sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till (1 925 000 68 000 +

70 000) i runt tal 1 930 000 kr. Jag föreslår, att Svenska diakonissällskapet

beviljas ett räntefritt 30-årigt amorteringslån om 1 930 000 kr. för ifrågavarande

ändamål. Såsom villkor för lånet torde böra gälla bl. a. att sällskapet

ställer säkerhet, som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet

skall till den del det icke amorterats återbetalas, om verksamheten nedlägges

eller icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. De lånemedel, som

sällskapet enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1961 uppburit för bestridande

av de med projekteringsarbetet förenade kostnaderna skall återbetalas

till statsverket.

VI. Lån till föreningen Röingegården u.p.a. för vissa

ombyggnadsarbeten

Förslag

I skrivelse den 28 november 1961 har styrelsen för föreningen Röingegården

u. p. a. hemställt om bidrag av statsmedel med ett belopp av 70 140

kr. för utförande av vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet Röingegården.

Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Det begärda lånet är avsett att täcka kostnaderna för ombyggnad och

upprustning av annexbyggnadens övre våning, anordnande av ett snyggningsoch

vilorum för utom anstalten boende kvinnlig personal samt upprustning

av en f. n. provisorisk lokal för arbetsterapi, belägen på vinden ovanför samlingssalen

och kontoret. .

I annexbyggnaden är 26 patienter förlagda, varav 16 på den övre våningen.

På denna våning finns även en lägenhet om två rum och kök.

Patientrummen i den undre våningen är i gott skick, men i den övie

våningen är inredningen i samma skick, som när föreningen för tretton åi

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

sedan övertog Röingegården. Värmeelementen är placerade vid innerväggarna

och tvättställen i korridoren. Badrum för patienterna saknas och toaletterna

är trånga, dåligt ventilerade och utrustade med trägolv, provisoriskt

belagda med gummimatta. I tre av patientrummen måste beläggningen minskas

med vardera en plats för att rimliga krav på trevnad och ändamålsenlighet

skall kunna uppfyllas. Dessa tre platser skulle kunna erhållas genom

ombyggnad av nyssnämnda lägenhet. Här skulle även tillfredsställande

tvätt- och toalettutrymmen för den övre avdelningens patienter kunna beredas.

Större delen av Röingegårdens kvinnliga personal bor nu i Hässleholm

eller på den omgivande landsbygden och färdas till och från arbetet på cykel,

moped eller, i undantagsfall, med egen bil. Samtliga har behov av att vid

arbetets början och slut byta kläder, tvätta sig och, i synnerhet vad det gäller

köks- och tvättpersonal, duscha eller bada. Dessutom behövs ett rum,

där den kvinnliga personalen kan vila under sina raster och lediga timmar.

Ovanfor tvättavdelningen finns ett utrymme, som lämpar sig att inreda till

vilo- och snyggningsrum för den kvinnliga personalen.

Sedan flera år har vid Röingegården funnits mycket goda lokaler för

vävning och arbetsterapi. Genom att allt fler patienter kunnat sysselsättas i

dessa lokaler, har utrymmet för var och en blivit tämligen begränsat. Antalet

patienter med anpassningssvårigheter och övriga lynnesegenheter har ökat

och möjligheterna att sysselsätta dem i lämpligt grävnings- och planeringsarbete

har minskat. Härigenom har dessa patienter tidvis varit mycket svårskötta

och såväl under arbetet som under fritid ständigt kommit i konflikt

med sina kamrater. Styrelsen avser att på vindsutrymmet ovanför samlingssalen

och kontoret inreda verkstäder för snickeri, skomakeri, bokbinderi och

renovering av möbler.

Yttranden

Byggnadsstyrelsen har i princip intet att erinra mot förslaget. Garderoben

vid foten av den vända trappan i verkstadsbyggnadens bottenplan bör dock

uteslutas för att passagen till och från trappan skall underlättas. De beräknade

byggnadskostnaderna finner styrelsen väl låga och uppskattar de

föreslagna ändringsarbetena till 125 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen finner de föreslagna åtgärderna väl motiverade,

speciellt de som syftar till en förbättring av patientförläggningen i

annexbyggnaden.

Beredningen anför vidare bl. a. följande.

Beredningen har underhand infordrat uppgift om hur man avser att

fördela patienterna på de olika rummen i annexbyggnadens övervåning efter

ombyggnaden. Därvid har det visat sig, att man har för avsikt att utnyttja

sju av rummen som tvåpatientrum och två som enpatientrum. Enligt beledningens

mening bör det intill trappan belägna hörnrummet, vilket avses

tor två patienter, med hänsyn till form och storlek ej beläggas med mer än

en patient. Hörnrummet på motsatta gaveln, f. d. vardagsrummet, kan däremot

beläggas med tre patienter i stället för två under förutsättning att garderobsdörren

flyttas så, att en säng rynimes mellan dörren och ytterväggen.

Om dessa synpunkter beaktas kan övervåningen godtagas för det beräknade

antalet patienter (16).

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Mot ändringsförslagen beträffande de övriga byggnaderna har beredningen

intet att erinra. De uppgivna byggnadskostnaderna förefaller beredningen

rimliga.

Beredningen förutsätter, att av länsbrandinspektören i ärendet anförda

synpunkter kommer att beaktas.

Medicinalstyrelsen tillstyrker de framlagda ombyggnadsförslagen och understryker

särskilt behovet av upprustning i fråga om annexbyggnadens övre

våning.

Föredraganden

Det av föreningen Röingegården u. p. a. drivna epileptikerhemmet Röingegården

omfattar 65 vårdplatser för manliga vuxna patienter. Lån av statsmedel

har vid flera tidigare tillfällen — senast vid 1957 års riksdag — beviljats

för byggnadsarbeten vid Röingegården. De av styrelsen för föreningen

nu föreslagna ombyggnadsarbetena innebär främst en modernisering av vissa

patientrum samt anordnande av terapiverkstäder och andra bilokaler. Mot

styrelsens ombyggnadsförslag har jag i huvudsak intet att erinra. Jag förutsätter

dock, att av byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen

framförda synpunkter beaktas.

Föreningens styrelse har beräknat medelsbehovet för utförande av ifrågavarande

arbeten till 70 140 kr. Byggnadsstyrelsen har ansett detta belopp

väl lågt och för sin del uppskattat byggnadskostnaderna till 125 000 kr.

Enligt vad jag inhämtat från föreningsstyrelsen torde medelsbehovet nu

kunna beräknas till 75 000 kr. med hänsyn till inträffade kostnadsökningar.

Därvid har föreningen bl. a. räknat med att liksom hittills i viss mån använda

patientarbetskraft. Med hänsyn härtill och då jag finner angeläget

att den föreslagna upprustningen av Röingegården snarast kommer till stånd,

tillstyrker jag, att föreningen erhåller understöd av statsmedel i form av ett

räntefritt stående lån om 75 000 kr. för ändamålet. Såsom villkor för lånet

torde böra gälla, att föreningen i egenskap av ägare till hemmet ställer säkerhet,

som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet återbetalas, om verksamheten

nedlägges eller icke upprätthålles på ett tillfredsställande sätt.

VII. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de i det föregående angivna riktlinjerna för

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal med

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

a) Tosterö kommun om villkoren för avledande av avloppsvatten

från kommunen genom Sundby sjukhusområde till

Strängnäs stads avloppssystem,

b) Strängnäs stad angående villkoren för avledande av

spillvatten från Sundby sjukhusområde till ett av staden

planerat avloppsreningsverk,

c) Säters stad angående anslutning av avloppssystemet

inom Säters sjukhusområde till ett av staden planerat avloppsreningsverk

;

III. medgiva, att i det föregående angivna områden vid

Furunäsets sjukhus må på de villkor, som angivits i förut

redovisade köpekontrakt, försäljas för en sammanlagd köpeskilling

av 225 000 kr.;

IV. till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m. under statens allmänna fastighetsfond, socialdepartementet,

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 000 kr.;

V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m. för budgetåret

1963/64 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 6 463 000 kr.;

VI. till Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens

skol- och yrkeshem på Salbohed under statens allmänna

fastighetsfond, socialdepartementet, för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 440 000 kr.;

VII. till Lån till Svenska diakonissällskapet under fonden

för låneunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 930 000 kr.;

VIII. till Lån till föreningen Röingegården u. p. a. under

fonden för låneunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 75 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Lindberg

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

81

Bilaga

Investeringsplan för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. budgetåren 1962/63

och 1963/64.1

(1 000 kr.)

Medelsförbrukning

Sjukhus/Byggnadsföretag

oeraKnau kos in au

faktisk

t. o. m.

30.6.62

beräknad för

1.7.1961

1.7.1962

1962/63

1963/64

1

2

3

4

5

6

I. Företag påbörjade före 1. 7. 1962

Slutredovisade:

A. Byggnadsstyrelsen...............

11 512

B. Medicinalstyrelsen................

—

—

349

Psykiatriska sjukhuset

Renovering av vårdavdelningar

(medstn.)........................

1 397

1 412

1 136

76

200

Renovering och utvidgning av lokaler

för medicinskt centrum m. m.

(medstn.)........................

703

721

154

567

—

Ulleråkers sjukhus

Anslutning av vissa byggnader till pann- centralen.........................

135

135

130

5

Upprustning av tvättanläggningen ....

130

130

125

5

—

Uppförande av byggnader för central- kök och rörelseterapi..............

4 600

4 735

218

1 800

2 000

Renovering av panncentralen........

75

75

74

1

—

Vissa yttre arbeten.................

400

410

327

83

—

Upprustning av vårdpaviljongerna

Mil och K14, byggnadsstyrelsen...

250

260

12

248

400

d:o , medicinalstyrelsen...

780

800

—

400

Elektriska arbeten..................

420

420

417

3

Sundby sjukhus

1 480

170

Om- och tillbyggnad av centralköket . .

1 650

1 650

—

Utbyggnad av vattenreningsverket....

275

275

260

15

—

Rationaliseringsarbeten m. m. inom

panncentralen....................

425

425

283

100

42

Elektriska arbeten..................

35

35

—

35

S:ta Annas sjukhus

160

Ombyggnad av administration m. m. ..

170

170

10

—

Elektriska arbeten (medstn.)..........

86

86

15

45

Sjukhuset i Katrineholm

4 500

Sjukhusets uppförande..............

17 000

19 700

6 809

4 500

Västra Ny sjukhus

525

5

Uppförande av ny verkstadsbyggnad ..

575

575

—

Uppförande av personalbostäder......

290

290

262

28

—

1 Upprättad av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

1

1 2

3

4

5

1 6

Birgittas sjukhus

Installation av oljeeldning i panncentra- len ..............................

230

230

215

15

Uppförande av vårdpaviljongerna M5,

K5 och K6......................

4 900

4 850

4 593

257

Rationaliseringsarbeten m. m. Inom

sjukhusets panncentral............

385

385

328

57

Uppförande av byggnader för dels ar- betsterapi, dels samlingssal med loka- ler för servering och försäljning m. m.

och dels rörelseterapi..............

2 835

2 775

2 633

142

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gam- la mansavdelningen (medstn.)......

617

625

393

232

—

Ryhovs sjukhus

Rationaliseringsarbeten m.m. inom sjuk- husets panncentral................

705

705

230

475

Upprustning av vårdpaviljongerna M4

och K3..........................

3 185

3 185

2 158

900

127

Viss ombyggnad av administrations- byggnaden.......................

75

75

3

72

Elektriska arbeten (244 + 30)........

274

274

202

72

—

S:t Sigfrids sjukhus

Uppförande av panncentral jämte kol- gård och verkstäder...............

1 800

1 800

1 744

56

Installation av ny transformator i sam- band med ombyggnad av »Kampa- gården» ..........................

25

25

25

Uppförande av bostäder för överläkare

och intendent....................

325

325

315

10

Anslutning av sjukhusets avlopp till

Växjö stads ledningsnät...........

45

45

39

6

Installation av oljeeldning i gamla pann- centralen .........................

87

87

59

28

Elektriska arbeten..................

217

205

205

—

—

S:ta Gertruds sjukhus

Uppförande av panncentral..........

390

390

339

51

Uppförande av vårdpaviljongerna M63

och Kl..........................

2 300

2 300

2 232

68

Råvattenförsörjning.................

842

842

804

38

—

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till

sjukhusets centrala värme- och varm- vattensystem .....................

790

790

664

126

Ombyggnad av vårdpaviljong K3.....

460

460

387

73

—

Uppförande av vårdpaviljong MK1. . .

5 075

5 100

440

2 500

2 160

Anordnande av provisoriska undercent- raler.............................

205

205

103

102

Upprustning av vårdpaviljong K33. . . .

885

885

234

651

—

Renovering av sju vårdavdelningar

(medstn.)........................

1 529

1 545

1 015

530

Elektriska arbeten..................

249

249

234

15

—

S:t Olofs sjukhus

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

950

930

839

91

Uppförande av vårdpaviljong........

1 500

1 500

1 488

12

—

Ombyggnad av lokaler för centralkök

och tvätt........................

400

400

308

92

Utökning av panncentral............

310

310

284

26

—

Permanentning av vägar m. m.......

no

no

81

29

—

Elektriska arbeten..................

80

80

1

79

—

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

83

1

2

3

4

5

6

Gullberna sjukhus

Sjukhusets uppförande..............

32 300

32 300

32 296

4

—

S:t Lars’ sjukhus

Modernisering av personalbostäder ....

985

985

912

73

—

Ombyggnad av vårdpaviljong 45......

1 700

1 700

1 573

127

—

Ombyggnad av vårdpaviljong 42......

1 475

1 475

1 465

10

—

Uppförande av byggnad för arbetsterapi

1 625

1 600

1 475

125

—

Ombyggnad av paviljong M47........

1 900

1 850

1 745

105

—

Renovering av vårdpaviljong K44.....

2 165

2 200

738

1 300

162

Renovering av vårdpaviljong M9.....

1 135

1 155

75

900

180

Rationaliseringsarbeten inom panncen-

trålen............................

515

515

27

400

88

Elektriska arbeten..................

149

149

145

4

—

S:ta Maria sjukhus

Ombyggnad av administrationsbyggna-

den..............................

1 285

1 285

1 161

124

—

Uppförande av nybyggnad för arbets-

terapi............................

1 500

1 425

1 291

134

—

Uppförande av byggnad för försäljnings-

kiosk och serveringslokal...........

105

105

100

5

—

Utbyte av pannor i sjukhusets pann-

central...........................

1 005

1 005

945

60

—

Elektriska arbeten (643 + 75).......

718

718

651

67

—

Vipeholms sjukhus

Uppförande av vårdenhet för höggradigt

psykiskt efterblivna barn..........

2 200

2 300

693

1 300

307

S:t Jörgens sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong nr 1.....

2 900

2 900

2 840

60

—

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K4..........................

3 570

3 570

3 304

266

—

Uppförande av bostadshus för över-

läkare och intendent..............

360

360

351

9

—

Utbyggnad av centralköket m. m......

780

780

714

66

—

Uppförande av vattentorn m. m.......

810

600

485

115

—

Uppförande av nya byggnader för ad-

ministration och medicinskt centrum

2 560

2 460

2 228

232

—

Uppförande av samlingssal m. m......

800

800

624

176

—

Elektriska arbeten..................

140

140

116

24

—

Uppförande av vårdpaviljong MK3 m.m.

3 600

3 600

2 347

1 253

—

Anläggande av ny infartsväg m. m.....

200

200

134

66

—

Uppförande av vårdpaviljong MK4. . . .

4 020

4 020

121

2 400

1 100

Restads sjukhus

Uppförande av bostadshus för gift per-

sonal............................

760

760

747

13

—

Uppförande av bostadshus för ogift per-

sonal............................

330

330

323

7

—

Omläggning av yttre vatten- och av-

loppslcdningar samt anordnande av

reningsverk......................

2 100

2 100

2 066

34

—

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och KO..........................

2 640

2 640

2 599

41

—

Ombyggnad av vårdpaviljong M10 . ...

1 650

1 655

1 607

48

—

Förbättring av sjukhusets värmeför-

sörjning..........................

475

475

370

105

—

Uppförande av vårdpaviljongerna M15

och K16.........................

5 790

5 790

5 451

339

—

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

1

2

3

4

5

6

Restads sjukhus

Rationaliseringsarbeten inom panncen- tralen............................

275

280

222

58

Renovering av vårdpaviljong M5......

1 750

1 800

683

1 117

—

Elektriska arbeten..................

85

85

47

38

—

Källshagens sjukhus

Installation av oljeeldning m. m......

20

20

10

10

—

Rationaliseringsarbeten inom panncen- tralen m. m.......................

275

290

266

24

Renovering av vissa vårdavdelningar,

etapp I (medstn.).................

582

590

544

46

_

Renovering av vissa vårdavdelningar,

etapp II (medstn.)................

748

770

. ..

400

370

Ombyggnad av sjukhusets gymnastik- salsbyggnad (medstn.).............

303

304

294

10

—

Falbygdens sjukhus

Sjukhusets uppförande..............

28 000

27 000

24 838

1 300

862

Anläggning för smittrening av avlopps- vatten ...........................

105

135

13

122

—

Mariebergs sjukhus

Om- och tillbyggnad av administrations- byggnaden.......................

1 000

1 000

968

32

Uppförande av vårdpaviljong K73 (58)

1 825

1 825

1 819

6

—

Vissa yttre arbeten..................

315

315

299

16

—

Uppförande av byggnad för samlingssal

m. m.............................

1 215

1 225

1 161

64

Elektriska arbeten..................

128

90

90

—

—

Mellringe sjukhus

Sjukhusets uppförande..............

35 000

35 000

20 547

7 000

7 000

Västra Marks sjukhus

Elektriska arbeten (medstn.).........

130

130

115

15

—

Sjukhuset i Sala

Sjukhusets uppförande..............

27 000

27 000

7 263

8 000

8 000

Anläggning för smittrening av avlopps- vatten ...........................

105

105

6

99

—

Säters sjukhus

Utökning av panncentralen m. m.....

425

420

366

54

—

Uppförande av samlingssal..........

650

650

616

34

—

Reparation av värmeledningskulvertar

m. m.............................

245

255

1

Uppförande av byggnad för servering

och försäljning...................

140

140

34

106

Uppförande av vårdpaviljongerna MK2

och MK3........................

4 500

4 500

417

2 300

1 783

Vissa yttre arbeten.................

900

900

31

300

569

Renovering av vårdpaviljongerna M30

och K31.........................

2 080

2 080

1 706

374

Utbyggnad och förbättring av värme- ledningssystemet m. m.............

795

795

355

240

200

Upprustning av panncentralen.......

730

730

323

407

—

Elektriska arbeten..................

30

30

20

10

—

Sekundäravd. i Pärlby

Elektriska arbeten (medstn.).........

21

22

3

19

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

85

2 1

3

4

5 1

6

34 000

34 000

14 350

8000

8000

650

650

540

70

40

235

235

230

5

—

137

137

129

8

—

155

250

1

100

149

917

928

890

38

-

150

150

121

29

_

1 850

1 900

58

1 000

700

59

59

59

—

185

185

178

7

_

30

30

25

5

—

145

145

142

3

—

860

870

559

11

—

180

172

172

—

2 165

2 165

2 079

86

-

285

285

202

83

—

40

40

36

4

—

350

350

330

20

—

251

251

251

—

—

297 444

299 226

201 821

56 758

38 939

730

960

139

200

721

135

140

—

100

40

85

85

—

85

—

115

140

6

134

—

150

155

—

100

55

5 920

6 100

105

1 800

4 195

3 200

3 295

—

500

2 000

80

85

—

85

—

Hälsinge sjukhus

Sjukhusets uppförande

Sidsjöns sjukhus

Upprustning av sjukhusets värme- och

varmvattensystem..............

Anordnande av kolgård...........

Elektriska arbeten................

Elektriska arbeten (hissar).........

Gådeå sjukhus

Upprustning av vårdavdelningarna K3

och K4 jämte vissa utvändiga förbättringsarbeten

(medstn.).......

Frösö sjukhus

Upprustning av panncentralen .

Uppförande av ny panncentral.

Elektriska arbeten............

Umedalens sjukhus

Anordnande av kloreringsanläggning.

Omläggning av vissa värmeledningar .

Utökning av verkstadsbyggnaden och

uppförande av garage...........

Vissa rationaliseringsarbeten inom sjukhusets

panncentral m. m.........

Elektriska arbeten................

Furunäsets sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK1.

Upprustning av panncentralen.....

Anordnande av dagvattenavlopp från

vissa byggnader...............

Vissa yttre arbeten..............

Elektriska arbeten...............

Summa I

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Ulleråkers sjukhus

Rationaliseringsåtgärder inom pann

centralen......................

Elektriska arbeten...............

Sundby sjukhus

Elektriska arbeten.

Sjukhuset i Katrineholm

Anläggning för smittrening av avlopps

vatten........................

Birgittas sjukhus

Elektriska arbeten.

Ryhovs sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK3 .

Renovering av vårdpaviljong M3. .

Modernisering av centralköket . . . .

1 Projekteringskostnad.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

1

1 2

1 3

4

1 5

6

S:ta Gertruds sjukhus

Renovering av vårdpaviljong M32 ....

1 095

1 280

7

500

600

Uppförande av byggnad för fritids- centrum...................

250

260

100

160

S:t Lars’ sjukhus

Uppförande av vårdpaviljongerna MK81

och MK82..................

3 500

3 605

1 200

1 800

Vissa gemensamma yttre arbeten......

2 300

2 370

_

900

1 000

Elektriska arbeten..................

25

25

—

25

Vipeholms sjukhus

Uppförande av byggnad för arbets- och

sysselsättningsterapi...............

1 400

1 440

300

1 100

Rationaliseringsåtgärder inom pann- centralen m. m...............

810

835

100

500

Permanentning av vägar...........

250

260

.

160

100

Elektriska arbeten..................

125

180

—

50

130

S:ta Maria sjukhus

Permanentning av vägar.........

310

320

_

200

120

S:t Jörgens sjukhus

Uppförande av byggnad för arbets- och

rörelseterapi...............

4 620

4 760

52

500

2 500

Rationaliseringsåtgärder inom pann- centralen m. m.................

360

370

270

100

Komplettering av vattenledningssyste- met ...................

270

280

100

180

Iordningställande av viss del av sjuk- husparken m. m...............

100

105

55

50

Uppförande av bostäder för elever och

vikarier...............

1 300

1 340

340

1 000

Elektriska arbeten................

105

no

—

no

Källshagens sjukhus

Elektriska arbeten..............

210

215

_

175

40

Mariebergs sjukhus

Upprustning av vårdpaviljong Ml____

3 600

3 710

_

500

1 800

Mellringe sjukhus

Anläggning för smittrening av avlopps- vatten ...............

115

140

11

129

Säters sjukhus

Upprustning av kök och tvättbytes- förråd................

370

380

50

330

Sekundäravd. i Pärlby

Anslutning till kommunens vattenled- ningssystem (medstn.).............

150

155

155

Hälsinge sjukhus

Anläggning för smittrening av avlopps- vatten ................

120

140

13

127

Sidsjöns sjukhus

Rationaliseringsåtgärder inom panncen- tralen................

410

420

100

320

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

87

1

2

3

4

5

6

Sidsjöns sjukhus

Förbättringsåtgärder beträffande varm- vattenf örsör j ningen................

225

230

100

130

Uppförande av serveringslokal samt

byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen (medstn.)...........

320

330

100

230

Summa II

32 755

34 220

233

9 350

19 201

III. Företag avsedda att påbörjas 1963/64

Ulleråkers sjukhus

Uppförande av nytt medicinskt centrum

jämte forskningsavdelning, etapp I,

samt vissa vårdavdelningar MK75...

14 000

14 420

‘500

2 000

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och

ungdomar........................

4 600

4 740

_

‘200

1 000

Vissa gemensamma yttre arbeten.....

2 300

2 370

—

1100

1 000

Vattenförsörjning...................

—

275

15

—

260

Sundby sjukhus

Renovering av vårdpaviljong K14.....

1 000

250

Uppförande av byggnad för arbets- och

sysselsättningsterapi...............

2 200

2 265

_

*100

1 000

Anslutning till Strängnäs stads avlopps- ledningssystem m. m...............

—

2 550

—

—

2 000

Birgittas sjukhus

Byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen....................

_

150

_

_

150

Västra Ny sjukhus

Åtgärder för rening av färskvatten ....

170

200

—

—

200

Ryhovs sjukhus

Elektriska arbeten..................

—

400

—

—

400

S:ta Gertruds sjukhus

Vattenförsörjning...................

—

285

13

—

272

S:t Lars’ sjukhus

Uppförande av nytt medicinskt centrum

jämte forskningsavdelning samt vissa

vårdavdelningar, MK1.............

12 400

12 770

*500

6 000

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och

ungdomar.......................

_

25 5 00

_

_

1 500

Om- och tillbyggnad av centralköket

m. m.............................

_

2 900

_

_

800

Vattenförsörjning...................

—

75

13

—

62

S:ta Maria sjukhus

Kompletteringsåtgärder inom panncen- tralen............................

620

_

_

620

S:t Jörgens sjukhus

Iordningställande av viss del av sjuk- husområdet ......................

450

350

Förvärv av viss ecklesiastik mark.....

—

135

—

—

135

Proj ekteringskostnad.

Uppskattad kostnad enär huvudhandlingar ännu ej upprättats.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1

2

3

4

5

6

Restads sjukhus

Vattenförsörjning...................

—

275

19

—

256

Uppförande av nytt medicinskt centrum

3 200

3 300

—

noo

1 500

Uppförande av bostad åt överläkare. ..

200

205

—

—

205

Elektriska arbeten..................

—

40

—

—

40

Sjukhuset i Sala

Elektriska arbeten..................

—

40

—

—

40

Säters sjukhus

Bidrag till anläggande av avloppsre- ningsverk ........................

_

495

495

Sidsjöns sjukhus

Elektriska arbeten..................

105

105

—

—

105

Frösö sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK13 ...

4 000

4 120

—

''150

900

Omläggning av avloppssystemet......

—

600

—

—

600

Umedalens sjukhus

Elektriska arbeten..................

—

90

—

—

90

Furunäsets sjukhus

Elektriska arbeten..................

—

100

—

—

100

Summa III

43 175

60 475

60

1 650

22 330

IV. För närvarande ej aktuella företag

Sundby sjukhus

Ombyggnad av administration och me- dicinskt centrum..................

560

54

»20

Summa IV

560

—

54

20

—

Summa I—IV

373 934

393 921

202 168

67 778

80 470

Pro j ekteringskostnad.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963 89

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.......... 3

Framställning Irån mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation.

............................ 3

Inledning.............................. 3

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Norrtälje............... 8

Ulleråkers sjukhus i Uppsala...................... 10

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen.............. 10

Sundby sjukhus vid Strängnäs..................... 11

Renovering av vårdpaviljong K14.................. 11

Anslutning till Strängnäs stads avloppsledningssystem m. m........ 12

Birgittas sjukhus i Vadstena...................... 19

Byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen............ 19

Ryhovs sjukhus i Jönköping...................... 19

Elektriska arbeten......................... 19

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Värnamo............... 20

S:t Lars’ sjukhus i Lund........................ 22

Om- och tillbyggnad av centralköket m. m............... 22

Vipeholms sjukhus i Lund....................... 22

Elektriska arbeten......................... 22

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.................... 24

Kompletteringsåtgärder inom panncentralen.............. 24

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Varberg............... 25

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg...................... 29

Iordningställande av viss del av sjukhusområdet............ 29

Förvärv av viss ecklesiastik mark................... 29

Restads sjukhus i Vänersborg...................... 32

Elektriska arbeten......................... 32

Sjukhuset i Sala för värd av höggradigt psykiskt efterblivna......... 32

Förslag om vård vid sjukhuset av vissa psykiskt efterblivna barn under viss

övergångstid........................... 32

Elektriska arbeten......................... 33

Säters sjukhus............................ 34

Bidrag till anläggande av avloppsreningsverk............. 34

Frösö sjukhus vid Östersund...................... 37

Omläggning av avloppssystemet................... 37

Umedalens sjukhus vid Umeå...................... 38

Elektriska arbeten......................... 38

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Sid.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län............. 39

Furunäsets sjukhus vid Piteå...................... 44

Plan för upprustning........................ 44

Elektriska arbeten......................... 48

Föredraganden............................ 49

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m.m................ 57

Utrustning av nya mentalsjukhus.................. 58

Utrustning av nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga mentalsjukhus

........................... 59

Föredraganden........... ................. 63

III. Försäljning av vissa markområden vid Furunäsets sjukhus....... 64

Förslag och yttrande....................... 64

Föredraganden............................ 67

IV. Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed............................ 68

Förslag............................. 68

Yttranden............................ 68

Föredraganden............ ................ 73

V. Lån till Svenska diakonissällskapet för vissa byggnadsarbeten...... 75

Inledning............................ 75

Förslag............................. 76

Yttrande............................ 76

Föredraganden.......................... 76

VI. Lån till föreningen Röingegården u.p.a. för vissa ombyggnadsarbeten. . 77

Förslag............................. 77

Yttranden............................ 78

Föredraganden............................ 79

VII. Hemställan........................... 79

Bilaga................................ 81

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 63

312259

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/61} till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. a1 i texten
  2. SU 1963:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/64- till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. s. 1 i texten