Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1963/64- till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet

1963-02-08 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:66, Angående anslag för budgetåret 1963/64- till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1963/64- till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom

skolväsendet; given Stockholms slott den 8 februari 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas vissa undersökningar och förslag av statskontoret,

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning rörande grunderna för

beräkning av statsbidrag till skolbyggnader. Med hänsyn bl. a. till remisskritik

och pågående utredningsarbete i annat sammanhang har de gjorda undersökningarna

nu inte ansetts böra läggas till grund för förslag om ändrade grunder

för bidrag till skolbyggnader. Undersökningsmaterialet föreslås bli överlämnat

till 1958 års skatteutjämningskommitté för beaktande i dess arbete.

Investeringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet föreslås

omfatta 350 000 000 kr., vilket beräknas medföra ett medelsbehov för nästa

budgetår av 123 000 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 21 000 000 kr.

För yrkesskolväsendet förordas en höjning av investeringsramen med

10 000 000 kr. till 80 000 000 kr. Medelsbehovet för bidrag till byggnadsarbeten

m.m. för yrkesskolor beräknas till 47 000 000 kr. Kungl. Maj:t föreslås också

erhålla bemyndigande att ur anslaget medge bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa privata yrkesskolor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts •proposition nr 66 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

febrniari 1963.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af

Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående anslag för

budgetåret 1963/64 till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet och

anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan (bil. 10,

p. 153) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet för budgetåret 1963/64

beräkna ett förslagsanslag av 170 000 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

I. Inledning

Genom beslut den 26 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i

samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning företaga en

översyn av bestämmelserna rörande statsbidragsgivningen till provisoriska skollokaler.

På grund härav företogs under sommaren 1961 vissa undersökningar angående

relationen mellan kostnaderna för uppförande av provisoriska skollokaler och

de härför utgående statsbidragen. I anslutning till dessa undersökningar förordade

de bägge överstyrelserna en uppräkning av bidraget till provisoriska skollokaler

från 325 kr. till 390 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statskontoret hävdade

i detta sammanhang, att en justering av statsbidragsbeloppet borde avvägas

med hänsyn till byggnadskostnadsutvecklingen för tiden den 1 januari 1957

—den 1 juli 1961. Vid en uppräkning i enlighet härmed skulle bidragsbeloppet

komma att stiga till i runt tal 370 kr. För övervägandet av en justering av ifrågavarande

statsbidragsbelopp i vidare mån än vad sålunda angivits, måste emellertid

enligt statskontorets mening mera ingående undersökningar anses påkallade,

än som kunnat komma till stånd inom den för översynen angivna tidsramen.

Vid min anmälan av anslagsfrågorna beträffande byggnadsarbeten inom det

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

allmänna skolväsendet i propositionen 1962: 54 angående reformering av den

obligatoriska skolan m. m. anslöt jag mig till uppfattningen att ytterligare undersökningar

i frågan var påkallade (s. 616). Jag framhöll därjämte att möjligheterna

till en samordning av bidragsstödet till olika slag av skolbyggnader därvid

borde uppmärksammas och att det var av stor vikt att bidragsreglerna efter

en översyn kunde få en sådan utformning, att de medförde att de tillgängliga

investeringsresurserna utnyttjades på effektivast möjliga sätt. Detta ytterligare

utredningsarbete borde utföras av statskontoret i samråd med berörda överstyrelser,

varvid även motsvarande bidragsgivning på yrkesskolväsendets område

borde beaktas. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete var jag

då inte beredd att förorda någon uppräkning av statsbidraget till provisoriska

skollokaler.

Statskontoret har i skrivelse den 11 oktober 1962 redovisat sina undersökningar

rörande kostnaderna för byggnader inom det allmänna skolväsendet och

yrkesskolväsendet samt framlagt förslag till ändrade bestämmelser rörande

statsbidrag till skollokaler.

I särskild skrivelse den 12 november 1962 har skolöverstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning gemensamt, efter viss ytterligare utredning, avgivit

utlåtande i ärendet.

Över statskontorets och de båda överstyrelsernas skrivelser har yttranden avgivits

av Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och

Svenska landstingsförbundet.

II. Nuvarande förhållanden

Statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

utgår till kommun enligt kungörelsen 1957:318 (omtryck 1962:479). För permanenta

skollokaler bestämmes bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett

grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Ifrågavarande grundbelopp,

som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med

hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens

byggnadskostnadsindex, vilket innebär att beloppet den 1 januari 1962 uppgick

till 1 111 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna

mellan skilda orter enligt bostadsstyrelsens ortsindex.

Av bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställes bl. a.

med hänsyn till skatteunderlaget enligt en särskild tabell. För närvarande varierar

bidragsprocenten huvudsakligen mellan 35 och 45.

Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter

nettogolvyta.

Statsbidrag kan därjämte utgå till audivisuell utrustning samt till inventarier

i skolverkstad och för undervisning i yrkesämne i årskurs 9.

1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Investeringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet har

för innevarande budgetår fastställts till 350 miljoner kr., varav 270 miljoner kr.

avser permanenta och 80 miljoner kr. provisoriska skollokaler. Den nämnda

totala investeringsramen ingår som ett första led i den av skolberedningen framlagda

planen för skolbyggandets omfattning under de närmaste åren. Ifrågavarande

plan, vilken enligt beslutet angående reformeringen av den obligatoriska

skolan bör vara utgångspunkt för de årliga ställningstagandena i fråga om investeringsramar

och anslag (prop. 1962: 54, s. 565; SäU 1, s. 192; Rskr 328), upptar

ramar om 350 miljoner kr. per år under budgetåren 1962/63—1964/65 samt

325, 275 och 225 miljoner kr. per år under de tre därpå följande åren jämte

slutligen 160 respektive 105 miljoner kr. per år under budgetåren 1968/69 och

1969/70. Av arbetsmarknadsskäl har investeringsramen för 1962/63 höjts till

390 miljoner kr.

Statsbidrag till byggnadsarbeten inom yrkesskolväsendet utgår enligt

kungörelsen 1957:480 om statsbidrag till yrkesskolor. Enligt dessa bestämmelser

kan bidrag utgå till kommuner och landstingskommuner till kostnaderna

för dels anskaffande av skollokaler för yrkesskolväsendet, däri inbegripet inventarier

och inredning, dels anskaffande av den första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel till yrkesskolor, dels ock anskaffande av lokaler för elevhem

samt inventarier och inredning till dylika lokaler.

Beträffande statsbidrag till anskaffande av skollokaler gäller att bidragsunderlaget

för permanenta skollokaler bestämmes på grundval av de beräknade

kostnaderna, dock att vid nybyggnad och tillbyggnad bidragsunderlaget i allmänhet

ej må överstiga ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

Detta grundbelopp skall i överensstämmelse med vad som gäller för statsbidrag

till skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet omräknas med hänsyn

dels till byggnadskostnadernas förändring efter den 1 januari 1956 i enlighet med

vad som framgår av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex, dels till bostadsstyrelsens

ortsindex.

För central yrkesskola med landstingskommun som huvudman bestämmes

statsbidraget till hälften av bidragsunderlaget. Efter samma grund utgår statsbidrag

för central verkstadsskola och sjömansskola, även om kommun är huvudman

för skolan. I övriga fall, då kommun är huvudman för yrkesskola, bestämmes

statsbidragets storlek i regel i förhållande till bidragsunderlaget efter procenttal,

som fastställes bl. a. med hänsyn till kommunens skatteunderlag enligt

samma grunder som gäller för det allmänna skolväsendet.

Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag även för yrkesskolans del med

325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

Statsbidraget till yrkesskolbyggnader utgår ur förslagsanslaget Bidrag till

byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor, vilket för innevarande budgetår är

beräknat med hänsyn till en investeringsram av 50 miljoner kr. för permanenta

skollokaler och 20 miljoner kr. för provisoriska skollokaler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

5

in. Förslag till ändrade bestämmelser om

statsbidrag till skollokaler

1. Statskontoret

Statskontoret lämnar inledningsvis en redogörelse för det undersökningsmaterial,

på vilket de framlagda förslagen grundar sig. I första hand har kostnadsgranskningen

omfattat följande antal skolbyggen, till vilka statsbidrag med tilllämpning

av gällande bestämmelser på området — kungörelserna 1957:318 och

1957:480 — beviljats budgetåren 1957/58—1960/61:

Allmänna skolväsendet

Yrkesskolväsendet ...

Summa

Permanenta

byggen

Provisoriska

byggen

Summa

285

196

481

22

18

40

307

214

521

I detta sammanhang framhåller statskontoret bl. a. följande.

Då det givetvis vid en undersökning som den föreliggande är nödvändigt att

känna till huru beräknade byggnadskostnader förhållit sig till de slutgiltiga och

verkliga kostnaderna, har statskontoret bearbetat skolöverstyrelsens material i

dessa hänseenden. Överensstämmelsen mellan beräknade och verkliga byggnadskostnader

är relativt god om hänsyn tages till medeltalet för hela riket. Inom

yrkesskolväsendet föreligger centralt icke någon efterhandskännedom om byggnadskostnademas

verkliga storlek, men statskontoret utgår ifrån att även inom

yrkesskolområdet tämligen god överensstämmelse föreligger mellan beräknade

och verkliga byggnadskostnader. Statskontoret har sålunda i fråga om det allmänna

skolväsendet räknat med de verkliga byggnadskostnaderna sådana dessa

i efterhand redovisats till skolöverstyrelsen, medan ämbetsverket i fråga om

yrkesskolbyggena nödgats arbeta med enbart beräknade kostnader. Såsom ett

komplement till denna utredning har statskontoret därjämte på skolöverstyrelsens

begäran analyserat byggnadskostnaderna för de skolbyggen, till vilka statsbidrag

beviljats under budgetåren 1960/61—1961/62, varvid de beräknade byggkostnaderna

lagts till grund.

Hela det undersökta byggnadsbeståndet omspänner sålunda budgetåren

1957/58—1961/62 och fördelar sig alltså på byggnadsperioder med varierande

kostnadslägen. För att eliminera dessa olikheter och möjliggöra en ensartad behandling

av hela siffermaterialet har samtliga kostnadsuppgifter omräknats till

indexläget den 1 januari 1956, till vilket det nuvarande bidragsunderlaget för

permanenta skollokaler är anknutet. Av samma skäl har sifferuppgifterna även

gjorts geografiskt jämförbara genom att omräknas till en gemensam ortskoefficient

av 100. Vidare vill statskontoret framhålla, att de redovisade byggnadskostnaderna

per kvadratmeter nettogolvyta i enlighet med gällande författningar

innefattar jämväl kostnaderna för till nettogolvytan hörande kommunikationsoch

övriga biutrymmen.

Statskontoret tar härefter upp frågan om behovet av särskilda bidragsbestämmclser

för provisoriska skollokaler och erinrar om att syftet med den särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

bidragsgivningen till provisoriska lokaler varit att av samhällsekonomiska skäl

stimulera kommunerna att tillgodose lokalbehov av kort varaktighet med

enklare och billiga byggnader.

Statskontoret har emellertid vid sina undersökningar funnit, att endast ett

fåtal av de under senare år såsom provisoriska uppförda skollokalerna är i verklig

mening provisoriska, dvs. är avsedda att täcka ett tillfälligt behov och därför

erhållit ett förenklat utförande. I övrigt föreligger icke någon större skillnad

mellan byggnader, för vilka utgått statsbidrag enligt för provisoriska skollokaler

gällande bestämmelser jämförda med såsom permanenta betecknade skolanläggningar.

»Provisoriska» byggnader uppföres enligt statskontorets uppfattning

i realiteten med några få undantag som permanenta och av sådant material, att

flyttning av byggnaden ekonomiskt sett är omöjlig.

Till följd av svårigheten att på ett entydigt och klart sätt definiera begreppet

»provisorisk» skollokal och avgränsa detsamma gentemot s. k. permanenta skolbyggen,

har statskontoret kommit till den uppfattningen, att en översyn av

statsbidragsbestämmelsema för provisoriska skollokaler icke låter sig genomföra

utan att jämväl bidragsbestämmelserna för permanenta skolbyggen ägnas

motsvarande uppmärksamhet. Då den nuvarande uppdelningen på två i statsbidragsavseende

olika byggnadskategorier är nästan helt fiktiv, anser statskontoret

det vara en naturlig konsekvens av det faktiska läget att i fråga om

statsbidraget likställa de två grupperna.

Även vid en sådan utformning av statsbidragsbestämmelsema anser statskontoret

att det alltjämt kommer att finnas behov av byggnadsbidrag från statens

sida till skolbyggnader, som verkligen är av tillfällig karaktär och därför byggda

på ett från de permanenta skollokalerna avvikande sätt. Sådana i egentlig mening

provisoriska skollokaler ingår bland de av statskontoret undersökta provisoriska

skolorna för det allmänna skolväsendet till ett antal av 21, eller med

omkring 10 %. Av en sammanlagd kostnad för de undersökta byggnadsföretagen

av 386 miljoner kr. motsvarar dessa verkligt provisoriska byggnader endast en

kostnadssumma av ca 5 miljoner kr.

För att kunna bedöma bidragets storlek för i verklig mening provisoriska skollokaler

har statskontoret särskilt undersökt byggnadskostnaderna för de i materialet

ingående skollokalerna av detta slag och därvid funnit att medelvärdet

utgör 529 kr. per kvadratmeter.

Med hänsyn härtill föreslår statskontoret att statsbidraget bestämmes till

200 kr. per kvadratmeter. Beloppet motsvarar ca 40 % av medelvärdet eller

ungefär samma procentuella del av byggnadskostnaderna, som statsbidraget enligt

gällande författningar i genomsnitt utgör i fråga om de permanenta skollokalerna.

I likhet med vad som gäller för det nuvarande enhetsbidraget om 325

kr. per kvadratmeter för provisoriska skollokaler anser statskontoret att det nu

föreslagna bör göras oberoende av byggnadskostnadsindex och ortskoefficient.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

För att statsbidrag skall utgå med det för verkliga provisorier avsedda lägre

beloppet å 200 kr. per kvadratmeter, bör det enligt statskontorets mening vara

tillfyllest, att vederbörande tillsynsmyndighet bedömer byggnadsbehovet vara

av den karaktär, att det bör tillgodoses genom en tillfällig anordning. Någon

byggnadsteknisk definition av begreppet provisorisk byggnad anser statskontoret

ej vara erforderlig.

Statskontoret tar härefter upp frågan om enhetliga grunder för beräkning av

bidrag sunderlag et för permanenta skollokaler för det allmänna skolväsendet och

yrkesskolväsendet. För det allmänna skolväsendets del är bidragsunderlaget

fixerat till ett bestämt belopp per kvadratmeter nettogolvyta vid nybyggnad

och tillbyggnad, medan för yrkesskolornas del de beräknade kostnaderna utgör

bidragsunderlag, dock med maximering till det belopp, som direkt lägges till

grund för bidraget för allmänna skolor.

Statskontoret erinrar i detta sammanhang om att frågan om tillämpning av

den s. k. enhetsprismetoden diskuterades i samband med 1957 års bidragsreform.

För det dåvarande förelåg emellertid icke tillräckligt material, för att enhetsprismetoden

även på detta område skulle kunna göras till en ensamt tillämplig

beräkningsgrund. Statskontoret framhåller, att i detta hänseende situationen nu

är en annan och att under senare tid nya skäl framträtt, vilka synes tala för att

enhetsprismetoden borde införas även för yrkesskolornas del. En och samma

skolanläggning torde i vissa fall komma att rymma lokaler för såväl det allmänna

skolväsendets som yrkesskolans behov. En samordning även av statsbidragsbestämmelserna

för skolbyggandet synes då statskontoret bli ett rationaliseringskrav,

som svårligen kan avvisas. Statskontoret har därför kommit till

den uppfattningen att starka administrativa skäl talar för att skolbyggnadsbidraget

bör utformas lika för den allmänna skolan och för yrkesskolan.

Bidragsunderlaget per kvadratmeter nettogolvyta, vilket enligt vad som redovisats

i det föregående bör innefatta såväl permanenta som huvuddelen av hittillsvarande

provisoriska skolbyggnader och fastställas gemensamt för skollokaler

inom det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet, bör enligt statskontorets

uppfattning fastställas med samma principiella utgångspunkter, som låg till

grund för det belopp som fastställdes vid 1957 års reform.

Statskontoret uttalar härom följande.

Då gällande bidragsunderlag fastställdes, låg den uppfattningen till grund att

enhetsprisets storlek borde vara så avpassat, att det gåve ett bidragsunderlag,

som motsvarade kostnaderna för en från ekonomisk synpunkt rationell skolanläggning,

vilken samtidigt tillgodosåge skäliga krav från undervisningssynpunkt.

Vid bestämmande av det kostnadsgenomsnitt som skulle ligga till grund

vid bedömning av vad som vore skälig kostnadsnivå borde man därför, ansågs

det, endast medtaga sådana byggen, som representerade en från ekonomisk syn
i*.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

punkt godtagbar planlösning och materialstandard. Det antogs vidare att en del

skulle stå att vinna i besparingshänseende genom byggnadstekniska och planlösningstekniska

rationaliseringsåtgärder. Med hänsyn härtill bestämdes bidragsunderlaget

respektive maximibeloppet härför till 900 kr. med prisläget den

1 januari 1956 taget som utgångspunkt, ehuru detta belopp låg ej fullt 16 %

lägre än de för vissa skolbyggen statistiskt beräknade medelkostnaderna.

Med utgångspunkt i det förut nämnda undersökningsmaterialet av sammanlagt

521 skolbyggnadsföretag, varav 40 avser yrkesskolan, har statskontoret,

efter frånräknande av de som verkligt provisoriska ansedda lokalerna, beräknat

en medelkostnad per kvadratmeter nettogolvyta av 895 kr. för det allmänna

skolväsendets del och 835 kr. för yrkesskolväsendets del.

Statskontoret framhåller, att i det material, som ligger till grund för beräkningen

för det allmänna skolväsendets del ingår å ena sidan byggen, som fördyrats

genom en alltför hög byggnadsteknisk standard, och å andra sidan byggen,

som genom gynnsamma lokala och andra förhållanden i avsevärd mån

förbilligats. Statskontoret har därför gjort en beräkning av medelkostnaden för

skolbyggnaderna, därest 10 % av antalet byggnader med den lägsta och 10 %

av antalet byggnader med den högsta kostnaden per kvadratmeter nettogolvyta

borttages. Genomsnittskostnaden för återstående lokalytor blir för undersökningsperioden

868 kr. per kvadratmeter.

I syfte att vinna kännedom om kostnadsutvecklingen på området under allra

senaste tid har statskontoret dessutom gjort en särskild undersökning på basis

av de beräknade kostnaderna för samtliga skolanläggningar — 181 permanenta

och 200 provisoriska — vartill statsbidrag inom det allmänna skolväsendet beviljats

för budgetåren 1960/61 och 1961/62.

Efter frånräknande även beträffande detta material av 10 % av antalet byggnader

med den lägsta och 10% av antalet byggnader med den högsta kostnaden

per kvadratmeter nettogolvyta samt med beaktande av att några i verklig mening

provisoriska lokaler även ingår i materialet kommer statskontoret fram till

ett belopp av 839 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Jämfört med den på det

större äldre materialet beräknade kostnaden av 868 kr. innebär detta således en

nedgång med ca 30 kr.

Med ledning av de gjorda beräkningarna anser statskontoret, att ett tämligen

realistiskt genomsnittsbelopp för byggnadskostnaderna vid icke-provisoriska

skolanläggningar för närvarande kan anges till 850 kr. per kvadratmeter

i 1956 års prisläge. Vid fastställandet av det framtida bidragsunderlaget anser

statskontoret vidare, att hänsyn även bör tagas till att kostnaderna för skolbyggnader

genom förbilligande byggnadsmetoder kan väntas nedgå. Med den

intensifierade forskning som pågår för att uppnå besparingar genom rationalisering

torde det enligt statskontorets uppfattning ej vara alltför optimistiskt att

räkna med en åtminstone 5-procentig nedpressning av det genomsnittliga bidragsunderlaget

för skolbyggnader, utan att den sålunda erhållna ramen bleve

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

snävare, än att de verkliga byggnadskostnaderna i genomsnitt skulle kunna

hållas inom denna. I enlighet härmed skulle bidragsunderlaget kunna bestämmas

till ett belopp något överstigande 800 kr. i 1956 års prisläge.

Efter anpassning av bidragsunderlaget till prisläget den 1 januari 1962 föreslår

statskontoret, att detsamma för permanenta skollokaler inom såväl det

allmänna skolväsendet som yrkesskolväsendet bestämmes till 1000 kr. per

kvadratmeter nettogolvyta. Detta belopp bör på sätt hittills skett anknytas till

byggnadskostnadsindex och ortsindex.

Enligt 7 § kungörelsen 1957:480 om statsbidrag till yrkesskolor må, i den

mån så prövas skäligt, till statsbidragsberättigade kostnader för anskaffande av

permanenta skollokaler hänföras även utgifter för anskaffningen av inventarier

och inredning till undervisningslokaler. Dessa utgifter inräknas i det till 900 kr.

per kvadratmeter nettogolvyta maximerade bidragsunderlaget. Statskontoret

framhåller, att något inventariebidrag ej utgår inom det allmänna skolväsendet

bortsett från bidraget till första uppsättningen inventarier för skolverkstäder

m. in., vilket bidrag ehuru av mera begränsad innebörd närmast motsvarar bidraget

till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom yrkesskolväsendet.

Därest enhetsprismetoden med ett till visst belopp fixerat bidragsunderlag

genomföres även beträffande yrkesskolorna, föreslår statskontoret, att

bestämmelserna om bidrag till inventarier och inredning skall slopas även för

yrkesskolornas del.

I övrigt framhåller statskontoret bl. a. att ett betydande arbete även i fortsättningen

måste nedläggas på att rationalisera lokal- och utrustningsplanerna,

särskilt inom yrkesskolans område.

Vad särskilt gäller byggnadskostnaderna för yrkesskolans del framhåller statskontoret

vidare bl. a. följande.

Då frågan om utrymmesnormerna är av utslagsgivande betydelse vid ett

statsbidragssystem, som bygger på antalet godkända kvadratmeter golvyta, har

statskontoret verkställt en särskild undersökning för att belysa, huru förhållandena

härvidlag gestaltar sig inom yrkesskolans område. Beträffande det allmänna

skolväsendet har statskontoret icke ansett en lika omfattande undersökning av

utrymmesstandarden vara påkallad, utan har härvid begränsat sig till vissa

stickprovsundersökningar. Ämbetsverkets granskning på yrkesskolområdet har

omfattat lokaler vid 10 centrala verkstadsskolor och ett 30-tal lokala yrkesskolor,

beträffande vilka Kungl. Maj:t med tillämpning av kungörelsen 1957: 480

om statsbidrag till yrkesskolor beviljat statsbidrag.

Det råder stora skiljaktigheter beträffande ytstorlekarna för respektive avdelningar

såväl olika skolor emellan som vid en jämförelse mellan lokalutrymmena

enligt statsbidragsframställningarna och enligt yrkesöverstyrelsens riktvärden.

Mot bakgrunden härav skulle kunna övervägas att för yrkesskolornas

del införa ett statsbidragssystem grundat på elevantal i stället för som hittills

på kvadratmetcrantal.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kuvgl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

2. Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

Överstyrelserna har intet att erinra mot att skolbyggnadsbidraget utformas

lika för den allmänna skolan och för yrkesskolan eller mot att i bidragshänsecnde

»provisoriska» byggnader, vilka uppföres som permanenta, sammanföres

med permanenta byggnader till en grupp, och att följaktligen som provisoriska

byggnader räknas endast de, som verkligen skall tjäna ett tillfälligt behov.

I detta sammanhang erinras om att skolöverstyrelsen tidigare fäst uppmärksamheten

på den utveckling på området som ligger till grund för sistnämnda

förslag.

Beträffande bidragets storlek för de i verklig mening provisoriska byggnaderna

anser överstyrelserna det av statskontoret föreslagna beloppet väl lågt.

Överstyrelserna anser dels att statskontoret antagligen hänfört alltför få anläggningar

till verkliga provisorier, dels att kostnaderna per kvadratmeter är något

högre än vad statskontoret beräknat eller 550 kr. Kostnaderna för demontering

och flyttning bör dessutom beaktas.

Överstyrelserna, som anser det skäligt, att statsbidraget utgör hälften av kostnaden,

finner därför, att statsbidraget för rent provisoriska byggnader bör utgå

med 300 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

I fråga om statskontorets beräkningar av kostnaderna för permanenta skolbyggnader

har överstyrelserna vissa invändningar. Särskilt vänder sig myndigheterna

mot beräkningen av den kostnadsminskning, som enligt statskontorets

mening skulle ha inträtt.

Överstyrelserna anför i anslutning härtill bl. a. följande.

Skolöverstyrelsen har närmare undersökt materialet från budgetåren 1957/61

och har därvid för enbart permanenta byggnader funnit den verkliga kostnaden

per kvadratmeter nettogolvyta vara i genomsnitt 999, 953, 947 respektive 991 kr.

för de fyra budgetåren. En signifikansanalys visar emellertid, att differenserna

mellan de olika årens genomsnittskostnader ligger inom slumpvariationen.

En av överstyrelsen företagen uppdelning av materialet i fullständiga anläggningar

å ena sidan samt etapp- och kompletteringsbyggnader å andra har inte

heller resulterat i statistiskt sett säkra skillnader.

Utfallet av den gjorda analysen gör det sannolikt, att den av statskontoret

funna differensen ej är statistiskt säkerställd och därför ej heller i och för sig

utvisar en kostnadsminskning.

Statskontorets metod att frånräkna 10 % av antalet byggnader med den lägsta

och 10 % av antalet byggnader med den högsta kostnaden finner överstyrelserna

inte tillfredsställande, då den anses innebära, att ett stort antal små skolor men

mycket få stora skolor uteslutes från primärmaterialet.

Trots det anförda anser överstyrelserna en mindre sänkning av bidragsunderlaget

kunna övervägas och föreslår, att ett belopp av 870 kr. lägges till grund för

vidare diskussion av bidragsunderlagets storlek.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

Rörande beräkningarna för denna bedömning av bidragsunderlagets storlek

anför överstyrelserna bl. a. följande.

Statskontoret har framräknat en beräknad medelkostnad av 846 kr. per

kvadratmeter under budgetåren 1960/62. Av skäl, som ej kan utvecklas här,

är den metod, vilken betraktar en anläggning som enhet i statistiskt hänseende,

överlägsen den av statskontoret använda metoden (där 1 kvadratmeter är enheten).

Vidare torde den medelkostnad, som beräknats enbart på fullständiga

skolanläggningar, vara säkrare än den, vilken beräknats på såväl fullständiga

anläggningar som etapp- och kompletteringsbyggen. Den verkliga medelkostnaden

för det allmänna skolväsendet var, när fullständig skolanläggning tages

som enhet, 911 kr. respektive 858 kr. för 1959/60 och 1960/61, de senaste år för

vilka uppgifter är tillgängliga. Mittpunkten mellan nämnda båda värden ligger

vid ungefär 884 kr. Enär byggnader för yrkesskolväsendet är något billigare än

byggnader för det allmänna skolväsendet, kan ett något lägre belopp vara rimligt,

förslagsvis 870 kr.

Gentemot statskontorets förslag om fem procents nedpressning av bidragsunderlaget

för att främja åtgärder, som medför ytterligare besparingar i skolbyggnadskostnaderna,

uttalar överstyrelserna att de med fortsatta rationaliseringsåtgärder

följande ytterligare besparingarna ej kan förväntas bli av den

storleksordning som hittills uppnåtts.

Rörande faktorer, som kan komma att motverka en nedgång i kostnaderna

framhåller överstyrelserna bl. a. följande.

Berättigade krav kan komma att resas på högre byggnadsstandard, exempelvis

beträffande ventilationen. Vidare kommer under de närmaste åren att byggas

proportionsvis flera högstadieskolor än hittills. I högstadieskolor ingår flera

speciallokaler än i låg- och mellanstadieskolor. Speciallokalerna är mera kostnadskrävande

än andra lokaler. Vidare måste här, som på andra byggnadsområden,

räknas med sådana fördyringar som betingas av att större allmänna

krav successivt ställes på byggnadernas ändamålsenlighet och kvalitet.

Med hänsyn till det anförda anser överstyrelserna att sänkning av bidragsunderlaget

under 870 kr. enligt prisläget den 1 januari 1956 ej bör ske.

Rörande statskontorets särskilda uttalanden om bidragsberäkningen för yrkesskolbyggen

framhåller överstyrelsen för yrkesutbildning bl. a. följande.

Statskontorets uttalande att det mot bakgrunden av de skiljaktigheter mellan

lokalutrymmena, som förekommer, skulle kunna övervägas att för yrkesskolans

del införes ett statsbidragssystem grundat på elevantal i stället för på kvadratmeterantal

är svårförståeligt. Enligt överstyrelsens för yrkesutbildning uppfattning

talar i stället de förhållanden, som föranleder variationerna och som

endast delvis är avhängigt av elevantalet, för att man bör bibehålla systemet

med ett statsbidrag i förhållande till kvadratmeterantalet. Överstyrelsen gör

alltid en noggrann prövning av vad som kan anses erforderligt, och i många fall

har förslagen fått omarbetas, därför att förslagsställarna icke iakttagit don återhållsamhet,

som överstyrelsen anser böra iakttagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

3. Remissyttranden

I remissyttrandena från stadsförbundet, landskommunernas förbund och

landstingsförbundet göres inga invändningar mot förslaget om enhetliga beräkningsgrunder

för bidragsunderlaget inom yrkesskolväsendet och allmänna skolväsendet.

Den föreslagna ändringen av vad som vid bidragsgivningen skall innefattas i

begreppet provisoriska lokaler möts av invändningar av de två

förstnämnda förbunden. Landskommunernas förbund kritiserar således statskontorets

sätt att i undersökningsmaterialet avgränsa de rent provisoriska byggnaderna

och uttalar i samband därmed tvekan beträffande lämpligheten att

sammanföra helpermanenta och halvpermanenta skolanläggningar med så stora

kostnadsvariationer som redovisats i undersökningsmaterialet till en kategori i

statsbidragshänseende. Förbundet anser sig dock av förenklingsskäl böra acceptera

en sådan lösning med det förbehållet att grundbeloppet icke reduceras. Man

kan enligt förbundets mening icke bortse från det faktum att ett genomförande

av statskontorets förslag om sänkt grundbelopp för halvpermanenta och helpermanenta

anläggningar kommer att verka särskilt oförmånligt för de kommuner

som av skilda anledningar nödgas uppföra enbart helpermanenta skolanläggningar.

Stadsförbundet anför liknande synpunkter och anser, att huvudparten av de

skolbyggnader, som i fortsättningen skulle hänföras till permanenta i stället för

till provisoriska byggnader näppeligen helt kan likställas med permanenta lokaler.

I denna fråga uttalar förbundet i övrigt bl. a. följande.

Att pressa ned medelkostnaden för permanenta lokaler genom att till dylika

hänföra även halvpermanenta anläggningar samt grunda ett förslag till bidragsunderlag

å denna kostnad måste innebära, att bidraget till i vart fall verkligt

permanenta byggnader blir för lågt. Gruppen permanenta skollokaler skulle

enligt styrelsens åsikt komma att, på liknande sätt som gruppen provisoriska

lokaler nu gör, i statsbidragshänseende innehålla två typer av byggnader med

avvikande kostnader per kvadratmeter. Det vore då enligt styrelsens uppfattning

realistiskt att införa skilda bidragsunderlag för de tre byggnadstyperna

— verkligt permanenta, halvpermanenta och verkligt provisoriska lokaler. På

motsvarande sätt som av statskontoret föreslagits beträffande rent provisoriska

lokaler bör överstyrelserna vid prövning av byggnad sbehovet kunna bedöma,

huruvida detta bör tillgodoses genom hel- eller halvpermanent anläggning.

I fråga om storleken av bidraget för i verklig mening

provisoriska byggnader anser samtliga tre förbund både det av

statskontoret och det av överstyrelserna föreslagna beloppet helt otillräckligt.

I samtliga remissvar erinras om att det nu gällande bidraget vid införandet år

1957 grundade sig på en medelkostnad av ca 500 kr. per kvadratmeter och att

bidraget av 325 kr. utgjorde 65 % av denna kostnad. Det framhålles att bidragsgivningen

då otvivelaktigt avsåg paviljonger av här avsett slag samt att kost
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963 13

nadsutvecklingen motiverar en höjning av bidraget i stället för den nu föreslagna

sänkningen.

Mot bakgrund av bl. a. dessa synpunkter uttalar landskommunernas förbund

att en uppräkning bör ske av bidragsbeloppet för bibehållande av den tidigare

rådande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Stadsförbundet uttalar — efter att ha erinrat om att enligt från Stockholm

inhämtad uppgift enbart kostnader för leverans och montering av paviljonger

av typ 1 i staden med ledning av under hand infordrade anbud i dagens läge

beräknas till över 830 kr. per kvadratmeter nettogolvyta — bl. a. följande.

Styrelsen anser den av överstyrelserna beräknade genomsnittskostnaden å

600 kr. per kvadratmeter för provisoriska lokaler i egentlig mening vara klart

otillräcklig i nuvarande kostnadsläge. Självfallet kan styrelsen ej heller acceptera

överstyrelsernas förslag om reducering av statsbidragets procentuella andel

till 50% och långt mindre den av statskontoret föreslagna reduceringen till

40 %. En sådan förskjutning i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

till de senares nackdel motsätter sig styrelsen bestämt. Reduceringen av

den procentuella andelen skulle även innebära en väsentlig ändring i den tidigare

målsättningen för ifrågavarande bidragsgivning.

Landstingsförbundet har ingen erinran mot den av överstyrelserna beräknade

kostnaden för de i egentlig mening provisoriska lokalerna men anser, att inga

skäl talar för en reducering av den ursprungliga statsbidragsandelen av 65%.

Samtliga tre remissmyndigheter uttalar sig för anknytning av bidraget till

byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex.

Beträffande bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader

hävdar samtliga tre förbund mycket bestämt, att detsamma

inte bör understiga nuvarande belopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta

i 1956 års prisläge även sedan detta belopp utsträckes till att avse större delen

av de nuvarande provisoriska skolbyggnaderna. Denna ståndpunkt grundar sig

dels på kritik av den av statskontoret verkställda undersökningen av nuvarande

kostnadsläge, dels på ett tillbakavisande av tanken på en nedpressning av

bidragsunderlaget med syfte att främja kostnadsbesparande åtgärder.

I förstnämnda hänseende anför stadsförbundet bl. a. följande.

Det av statskontoret som tämligen realistiskt betecknade genomsnittsbeloppet

å 850 kr. per kvadratmeter som byggnadskostnad för icke-provisoriska anläggningar

bedömes av styrelsen vara ganska orealistiskt, enär i underlaget för beräkningen

har ingått ett antal verkligt provisoriska skolor, uteslutningen av

skolor med den högsta respektive lägsta kostnaden har givit ett missvisande

resultat och undersökningen baserad på verkliga kostnader har visat en medelkostnad

av 895 kr. Men även vid beräkningen av medelkostnaden av 895 kr.

torde ett antal rent provisoriska lokaler ha hänförts till icke-provisoriska anläggningar,

varigenom medelkostnaden nedpressats. Detsamma torde gälla den

beräknade medelkostnaden av 835 kr. för yrkesskolväsendets skolanläggningar,

enär samtliga i utredningsmaterialet ingående 18 provisoriska anläggningar har

bedömts kunna räknas till icke-provisoriska lokaler, ehuru medelkostnaden för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

dem är blott 510 kr. per kvadratmeter alltså lägre än medelkostnaden av 529 kr.

för verkligt provisoriska lokaler inom allmänna skolväsendet.

Styrelsen ifrågasätter för övrigt tillförlitligheten av det uppgiftsmaterial som

statskontorets medelkostnadsberäkningar i fråga om såväl provisoriska som

icke-provisoriska lokaler bygger på. Kostnadsuppgifterna har av kommunerna

lämnats icke för denna utredning utan i annat sammanhang, nämligen i samband

med slutbesiktningen av byggnadsföretagen. Vid denna tidpunkt torde i

många fall den slutliga byggnadskostnaden icke ha kunnat definitivt konstateras.

Med hänsyn till att uppgifterna om de verkliga kostnaderna icke har haft betydelse

för statsbidragets storlek, kan det därjämte förmodas, att framtagandet av

uppgifterna icke alltid har skett med den noggrannhet från kommunernas sida

som en fullständig redovisning av de verkliga kostnaderna krävt.

Sammanfattningsvis uttalar förbundet beträffande de permanenta skollokalerna,

att det icke finner en sänkning av nuvarande bidragsunderlag sakligt

motiverad och därför icke kan acceptera en sådan. En reducering av bidragsunderlaget

skulle av kommunerna uppfattas som en kostnadsövervältring på

dem.

Landskommunernas förbund anför liknande synpunkter. Förbundet understryker

de båda överstyrelsernas uppfattning att besparingar i form av eventuella

rationaliseringsvinster motväges av kostnadsökningar genom behov av

ökad standard i olika avseenden. I detta sammanhang erinras också om att det

stora behovet av skolbyggnader för högstadiet med dess mera kostnadskrävande

lokalprogram talar emot statskontorets uppfattning, att byggnad skostnaderna

kan nedpressas. I övrigt anför förbundet i denna fråga bl. a. följande.

Enligt styrelsens uppfattning måste en sänkning av grundbeloppet för bidragsunderlaget

så kort tid efter systemets införande förta en del av den stimulans

som man avsett åstadkomma med systemet. Kommunerna måste ju bibringas

den uppfattningen att de eventuella resultaten av kommunernas strävanden för

ett mera ekonomiskt byggande kommer att tagas till intäkt för en ytterligare

reducering av grundbeloppet. Styrelsen måste på det bestämdaste motsätta sig

förslaget om denna snara »konfiskering» av rationaliseringsvinsterna, vilka för

övrigt enligt styrelsens mening icke alls är bevisade, i all synnerhet som förslaget

kombineras med en »diskontering» av förväntade rationaliseringsvinster.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64

1. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

1960/61 ..................

1961/62 ..................

1962/63 (statsliggaren s. 191)

1963/64 (förslag) ..........

Anslag Nettoutgift

75 700 000 66 036 713

84 000 000 80 890 892

102 000 000

123 000 000

Skolöverstyrelsen har i sina i vanlig ordning ingivna anslagsäskanden för budgetåret

1963/64 beräknat att investeringsbehovet för budgetåret 1963/64 i vad

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

avser permanenta skollokaler utgör 419 miljoner kr. Med hänsyn till den av

statsmakterna på grundval av skolberedningens förslag antagna investeringsplanen

för budgetåren 1962/70 vill överstyrelsen emellertid icke ifrågasätta annat

än att investeringsramen för budgetåret 1963/64 beträffande de permanenta

skollokalerna liksom för innevarande budgetår bestämmes till 270 miljoner kr.

I fråga om medelsbehovet för en investeringsram av nämnda storlek vid tilllämpning

av nu gällande bidragsgrunder framhåller överstyrelsen bl. a. följande.

Vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1963/64 utgår överstyrelsen

från att, sedan statsbidrag beviljats till bygge inom investeringsramen för visst

budgetår, hälften av bidraget utanordnas under samma budgetår samt att en

fjärdedel utbetalas under det närmast följande budgetåret och den sista fjärdedelen

under det därpå följande budgetåret. Överstyrelsen räknar därför med att

anslaget för budgetåret 1963/64 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag,

som beviljats till byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1961/64.

Statsbidragen budgetåret 1961/62 motsvarade genomsnittligt omkring 36 %

av kvotkostnaderna. Överstyrelsen förutsätter, att detta relationstal kommer att

äga giltighet även för budgetåren 1962/63 och 1963/64.

För de ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag,

räknar överstyrelsen för budgetåret 1963/64 med ett medelsbehov

av 1 miljon kr.

I detta sammanhang torde vidare böra tagas i beräkning ett belopp av 0,2

miljoner kr., avseende statsbidi-ag till byggnadsarbeten m. m. vid privata skolor

(prop. 1962: 54, s. 367 och 618).

Med hänsyn till det anförda och då de beviljade statsbidragen till byggen

inom investeringsramen för budgetåret 1961/62 uppgick till omkring 64,7 miljoner

kr. skulle medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beträffande permanenta

skollokaler kunna beräknas till

64,7

1 36 1

1 270

i 270''i

4

100 ''

1 4

i avrundat tal 90,3 miljoner kr.

+ 1 + 0,2 =

Beträffande medelsbehovet för provisoriska skollokaler anför skolöverstyrelsen

i huvudsak följande.

Med hänsyn till vad i propositionen 1962: 54 anförts beräknar överstyrelsen,

att under budgetåret 1962/63 kommer efter beviljande av statsbidrag att igångsättas

paviljongbyggen för en kvotkostnad av 80 miljoner kr. För budgetåret

1963/64 räknar överstyrelsen med en kostnadssumma av samma storlek.

Vid beräkning av medelsbchovet för budgetåret 1963/64 utgår överstyrelsen

från oförändrade statsbidragsgrunder och räknar med att hälften av bidraget

utbetalas under det budgetår, då bidraget beviljats, och den andra hälften under

det därpå följande budgetåret. Då överstyrelsen vidare förutsätter, att de statsbidrag,

som beviljas under budgetåren 1962/63 och 1963/64, i likhet med bidragsgivningen

under budgetåret 1961/62, genomsnittligt motsvarar 36% av kvotkostnaderna,

skulle medelsbehovet för budgetåret 1963/64 kunna beräknas till

36 /SO . 80

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Sammanlagda beloppet av de bidrag till anskaffande av permanenta och provisoriska

skollokaler, som enligt det förut anförda kan beräknas belasta anslaget

för budgetåret 1963/64, uppgår till (90,3 + 28,8=) 119,1 miljoner kr., vilket

belopp sålunda skulle utgöra medelsbehovet för sagda budgetår.

I utlåtandet över statskontorets förslag om ändrade bidragsregler har överstyrelserna

beräknat, att den totala investeringsramen på 350 miljoner kr. i fortsättningen

bör fördelas med 340 miljoner kr. på permanenta byggnader och 10

miljoner kr. på sådana byggnader, som är i verklig mening provisoriska.

2. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

Anslag Nettoutgift

1960/61 .................................. 40 000 000 35 950 569

1961/62 .................................. 47 700 000 39 444 234

1962/63 (statsliggaren s. 193) ............... 47 700 000

1963/64 (förslag) .......................... 47 000 000

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår i sina vid höstens början ingivna

anslagsäskanden, att anslaget för nästa budgetår höjes med 5 300 000 kr. till

53 000 000 kr.

I motiveringen för anslagsbehovet framhåller överstyrelsen bl. a. följande.

För budgetåret 1962/63 har räknats med en investeringsram av totalt 70

miljoner kr., varav 50 miljoner kr. för permanenta och 20 miljoner kr. för provisoriska

yrkesskolbyggnader. Redan vid ingången av budgetåret 1962/63 föreligger

statsbidragsbeslut eller statsbidragsansökningar beträffande byggnadsprojekt,

för vilka kostnaderna avsevärt överstiger hela den för budgetåret beräknade

investeringsramen. Överstyrelsen har dessutom i en mängd fall prövat

lokalbehovet för yrkesskolor och har också inneliggande framställningar om

lokalbehovsprövning, vilka kan förväntas resultera i senare statsbidragsansökningar.

Det är mycket angeläget, att investeringsramen för yrkesskolbyggnader

ökas för att föreliggande byggnadsbehov i nödig omfattning skall kunna tillgodoses.

Överstyrelsen räknar med en investeringsram för permanenta yrkesskolbyggnader

budgetåret 1963/64 av 80 miljoner kr. Differensen mellan anslag och

medelsbelastning de senare åren torde väsentligen bero på eftersläpning av

statsbidragsrekvisitionerna. En något mindre omfattning av statsbidragsgivningen

till centrala verkstadsskolor i förhållande till den beräknade är emellertid

också bidragande orsak. Medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beräknas till

26 miljoner kr.

Överstyrelsen räknar för budgetåret 1963/64 med en oförändrad investeringsram

för provisoriska lokaler av 20 miljoner kr. Totalt kan därvid statsbidrag

enligt nuvarande regler komma att utgå med omkring 12 miljoner kr. eller med

samma belopp som beräknas för innevarande budgetår.

Överstyrelsen räknar med att medelsbehovet för anskaffning av första uppsättningen

stadigvarande undervisningsmateriel för budgetåret 1963/64 kommer

att uppgå till 15 miljoner kr.

Hela anslagsbehovet skulle alltså uppgå till (26 + 12+ 15 =) 53 miljoner kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1963

I utlåtandet över statskontorets jårslag om ändrade bidragsregler har överstyrelserna

beräknat att behovet av i verklig mening provisoriska skolbyggnader

inom yrkesskolväsendet är så begränsat att det ej finns anledning att beräkna

en särskild investeringsram för detta ändamål vid en omläggning av bidragsgivningen.

I detta sammanhang torde även få anmälas vissa framställningar om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid enskilda yrkesskolor. Frågan om bidrag är för

dessa skolor beroende av riksdagens beslut i varje särskilt fall.

1. Drätselkammaren i Göteborg har i framställning till Kungl. Maj:t den 27

januari 1959 hemställt om statsbidrag till kostnaderna för om- och tillbyggnad

av slöjdföreningens skola i Göteborg.

Av handlingarna i ärendet framgår att skolan, som grundades i mitten av

1800-talet, ledes av en styrelse, vilken till huvudsaklig del utses av Göteborgs

stad men i vilken även finns representanter för slöjdföreningen.

Vid slöjdföreningens skola i Göteborg finns inrättad en lägre och en högre

konstindustriskola med undervisningen uppdelad på ett antal fackområden såsom

reklam med grafisk formgivning, metall, dekorativ skulptur, möbler och

inredning, textil samt keramik. Vidare finns inrättad en skola för bokindustri.

Härjämte anordnar skolan kurser för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

Sistnämnda kursverksamhet bedrives helt med statliga medel. Antalet

elever i heltidskurser uppgår till ca 200. Skolan bedriver även ett mycket

stort antal deltidskurser, bl. a. för utbildning i guldsmide, fotografi, reklam,

kartritning, byggnadsritning och möbelsnickeri. Elevantalet i deltidskurserna

uppgår till omkring 550.

Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrkte i ett utlåtande den 30 september

1959, att statsbidrag skulle utgå till byggnadsföretaget för skolan och uttalade i

detta sammanhang bl. a. följande.

Slöjdföreningens skola i Göteborg har i över hundra år spelat en mycket viktig

roll för ungdomar, som sökt utbildning inom såväl konstindustriella som andra

yrken. Skolans nuvarande lokaler har på grund av verksamhetens tillväxt med

åren blivit trånga och otidsenliga. Det måste anses synnerligen angeläget, att

skolan snarast möjligt får tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för sin betydelsefulla

verksamhet.

Slöjdföreningens skola i Göteborg är organisatoriskt en enskild yrkesskola även

om i realiteten Göteborgs stad svarar för skolans ekonomi.

Sedermera har överstyrelsen för yrkesutbildning den 25 oktober 1961 inkommit

till Kungl. Maj:t med anbefallt förnyat utlåtande.

Av yttrandet framgår att byggnadsarbetena påbörjats och beräknades vara

slutförda omkring årsskiftet 1961/62. Byggnadsföretaget omfattar dels ombyggnad

av befintliga lokaler, dels en tillbyggnad. Det sammanlagda bidragsunderlaget

för byggnadsarbeten och inventarier beräknar överstyrelsen till 4 210 000 kr.

Bidragsprocenten beräknar överstyrelsen, med utgångspunkt i att Göteborgs

stad de facto får anses som huvudman. Enligt erhållna uppgifter angående Göteborgs

stads ekonomiska förhållanden m. m. uppgår medeltalet skattekronor per

invånare under åren 1952—1958 efter frånräknande av de två år, som utvisade

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

det högsta och det lägsta skatteunderlaget per invånare, till 50 kr. 46 öre. Utdebiteringen

per skattekrona var år 1958 15 kr. Överstyrelsen förordar med

ledning härav att statsbidrag beräknas med 35,7 % av 4 210 000 kr. eller med

avrundat 1 500 000 kr.

2. Barnavårdsnämnden i Stockholm har hemställt om statsbidrag till anordnande

av en barnstuga vid Åsögatan i Stockholm, avsedd som undervisningsinstitution

för Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola.

Av handlingarna i ärendet framgår, att barnavårdsnämnden i Stockholm avser

att inom ett beslutat kulturreservat å Åsöberget anordna en barnstuga. Denna

skall omfatta ett daghem samt en lekskola med eftermiddagshem. Institutionen

har därjämte utformats att tjäna som undervisningsanstalt för en barnsköterskeskola.

Barnsköterskeskolan skall drivas av Stiftelsen Södra K.F.U.K., som samtidigt

nedlägger sin vid Folkungagatan 122 bedrivna verksamhet. Den föreliggande

framställningen avser statsbidrag för de lokaler, som tillkommit genom

av barnsköterskeskolans verksamhet betingade utökningar av bvggnadsprogrammet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrker, att statsbidrag utgår till byggnadskostnaderna

i den omfattning dessa kan anses belöpa sig på barnsköterskeskolan.

Av överstyrelsens yttrande i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Den omständigheten, att skolverksamheten i detta fall kommer att bedrivas

med stiftelsen Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola såsom huvudman bör inte

utgöra hinder för att statsbidrag till byggnadskostnaderna utgår till Stockholms

stad såsom ägare till fastigheten. Mot det föreliggande byggnadsförslaget har

överstyrelsen i vad avser användningen för barnsköterskeutbildning i huvudsak

intet att erinra.

Byggnadskostnaderna för hela byggnadsföretaget har beräknats till 1 100 000

kr. Överstyrelsen beräknar, att de överytor, som föranledes av barnsköterskeutbildningens

förläggning till byggnaden motsvarar ett bidragsunderlag av

183 000 kr. Med utgångspunkt i skatteunderlaget för Stockholms stad förordar

överstyrelsen att bidrag utgår med 35 % av bidragsunderlaget eller med avrundat

64" 000 kr.

3. Föreningen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola har anhållit om

statsbidrag till nybyggnad av lokaler för den av föreningen bedrivna skolan vid

Valhalla vägen i Stockholm.

Av handlingarna i ärendet framgår bl. a. följande.

Föreningen bedriver sedan 1909 barnavårds- och husmodersskola samt spädbarnshem

och daghem i en äldre byggnad. Ifrågavarande byggnad, som är uppförd

av trä, innebär brandfara särskilt för spädbarnen och är numera helt nedsliten

och föråldrad med undervisningslokaler, som i relation till dagens krav är

alldeles för små samt dessutom otidsenligt utrustade. Föreningen bedriver dels

husmodersskola med praktisk barnavård med årligen i regel tre årskurser samt

två terminskurser, dels två yrkeskurser om 26 veckor för utbildning av barnsköterskor.

För närvarande kan skolan, på grund av att lokalerna är otillräckliga,

ej mottaga mer än 78 elever samtidigt. Skolan är emellertid mycket eftersökt.

Antalet inträdessökande har varit ca 600 per år. Man önskar därför riva

den gamla byggnaden och i stället på samma tomt uppföra en ny byggnad med

rymligare lokaler både för barnavårds- och husmodersskolan och för spädbarns
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

hemmet och daghemmet. Därvid skulle antalet elever, som på samma gång kan

undervisas, ökas till ca 100 och även antalet av de på spädbarnshemmet och

daghemmet mottagna barnen ökas i motsvarande grad, vilket är en förutsättning

för skolans verksamhet.

Föreningen hemställer om statsbidrag till den del av kostnaderna för byggnadens

uppförande m. m. som kan anses vara betingad av barnavårds- och husmodersskolans

verksamhet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har ingen erinran mot att statsbidrag utgår

och uttalar bl. a. följande.

Den på barnavårds- och husmodersskolan fallande delen av kostnaderna för

hela byggnadsföretaget beräknas till 1 400 000 kr. Till erforderlig anskaffning av

inventarier och inredning för undervisningslokaler beräknar överstyrelsen en

kostnad av 70 000 kr. Bidragsunderlaget, grundat på de beräknade kostnaderna,

kan sålunda angivas till 1 470 000 kr.

Föreningen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, som är skolans

huvudman, är en sammanslutning av ett 25-tal enskilda personer. Barnavårdsoch

husmodersskolan åtnjuter statsbidrag till de årliga kostnaderna som enskild

yrkesskola enligt för kommunal yrkesskola gällande grunder. Till nämnda kostnader

åtnjuter skolan dessutom bidrag från Stockholms stad och Stockholms läns

landsting. De inkomster skolan erhåller genom elevavgifter är relativt obetydliga.

Det nu aktuella byggnadsföretaget avser man finansiera dels genom upplåning

med av Stockholms stad utlovad borgen beträffande lokalerna för spädbarnshemmet

och daghemmet, dels med förväntat statsbidrag till kostnaderna för anordnande

av spädbarnshemmet och skollokalerna och dels med av föreningen

disponerade fonder, för närvarande uppgående till ca 162 000 kr., samt vidare

från olika håll i utsikt ställda donationsmedel.

Med hänsyn till den från det allmännas synpunkt värdefulla verksamhet, som

bedrives av Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, finner överstyrelsen

det skäligt, att statsbidrag må utgå med 50 % av bidragsunderlaget, 1 470 000 kr.,

eller med 735 000 kr.

4. Sveriges köpmannaförbund och Köpmannainstitutet har anhållit om statsbidrag

till kostnaderna för uppförande av en nybyggnad i Alvik för yrkesutbildningsverksamhet

vid köpmannainstitutet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Sveriges köpmannaförbund har sedan år 1920 bedrivit utbildningsverksamhet

för köpmän och anställda inom den svenska detaljhandeln. Undervisningen, som

i början bestod av kortare s. k. instruktionskurser för de största branscherna,

organiserades år 1937 i fasta former genom att köpmannainstitutet inrättades.

Utbildningsverksamheten vid institutet har väsentligen karaktär av vidareutbildning

för försäljningspersonal, förste män, affärsföreståndare och affärsinnehavare.

I stor utsträckning är kurserna branschspecialiserade. Genom sin karaktär

av vidareutbildning och sin specialisering kompletterar köpmannainstitutet

den utbildning, som sker i andra skolor. Eleverna rekryteras från alla delar av

landet och ger därigenom institutet formen av en riksskola för detaljhandel.

Köpmannainstitutet disponerar över tre egna centraler för sin verksamhet,

köpmannainstituten i Stockholm, Malmö och Göteborg. Undervisningen är organiserad

i tre huvudformer, i central utbildning, decentraliserad utbildning och

korrespondensundervisning. Den centrala utbildningen sker i form av längre eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

kortare yrkeskurser, instruktionskurser, köpmannakurser och specialkurser. Kurserna

varierar i längd och omfattar ett år, fem, fyra och två månader eller ännu

kortare tid, beroende på undervisningens målsättning och graden av specialisering.

En relativt omfattande kvälls- eller morgonundervisning bedrivs även.

Under arbetsåret 1959/60 deltog sammanlagt 3 925 personer i den centrala utbildningsverksamheten.

Vid institutet är för närvarande för den centrala och decentraliserade verksamheten

15 lärare fast anställda. Härtill kommer ca 200 speciallärare och föreläsare.

Skolan åtnjuter statsbidrag till årliga kostnader såsom enskild yrkesskola,

tillhörande grupp A.

Sedan år 1938 har köpmannainstitutet för sin centrala verksamhet i Stockholm

disponerat lärosalar och andra erforderliga lokaler i Köpmannaförbundets

fastighet, Mästersamuelsgatan 22. Trots att lokalerna i Stockholm efterhand

kunnat utvidgas, är, anföres det, utrymmet för närvarande i hög grad otillräckligt.

Undervisningens specialisering för olika branscher liksom dess anpassning

till de numera mycket snabbt växlande utbildningsbehoven kräver även

anordningar i fråga om lokaldisposition, som inte kan tillfredsställas i det nuvarande

institutet. Förbundet och institutet anser vidare den hittillsvarande lösningen

av elevernas bostadsfråga otillfredsställande och anser inrättandet av ett

bostadsintemat, kombinerat med erforderliga måltidsanordningar, såsom en mycket

angelägen åtgärd. Den för varje år allt mer markerade bristen på godtagbara

privatrum framtvingar en snar lösning av internatfrågan.

Köpmannainstitutet planerar att, sedan dess lokalfråga kunnat lösas, utvidga

och intensifiera sin utbildningsverksamhet. I syfte att förverkliga framtidsplanerna

har med förbundets medverkan ett särskilt fastighetsaktiebolag bildats

med ändamål att uppföra och förvalta en ny skolbyggnad för institutets verksamhet.

Aktiemajoriteten i detta fastighetsaktiebolag innehas av köpmannainstitutet,

som för aktieteckningen disponerat medel från två av institutet förvaltade

fonder.

För skolbyggnad jämte övriga anordningar har dispositionsrätt till en tomt

förvärvats genom att ett markområde ställts till förfogande på Barnängens

fabrikers område vid Alvik i Bromma.

Enligt det föreliggande förslaget skall nybyggnaden bestå av dels en byggnad

i delvis två och delvis tre våningsplan utan källarplan och inrymmande undervisnings-

och administrationslokaler, dels en byggnad i tre våningsplan, till en

mindre del med källarplan, och inrymmande elevhem med 34 elevrum för tillsammans

64 elever, bespisningslokaler, dagrum, sjukrum, putsrum, hobbylokaler,

pannrum m. m., dels slutligen en friliggande envåningsbyggnad inrymmande

vaktmästarebostad.

Byggnadskostnaderna anges av sökanden till totalt 3 400 000 kr., vartill kommer

550 000 kr. för inventarier och inredning.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning framhåller i sitt utlåtande i ärendet, att

köpmannainstitutet bedriver en verksamhet, som är av största betydelse för att

tillgodose detaljhandelns behov av yrkesutbildad arbetskraft för olika områden.

Överstyrelsen anser det därför synnerligen angeläget, att förbundet beredes de

ökade och bättre resurser för bedrivandet av sin verksamhet, som realiserandet

av nu föreliggande byggnadsprojekt skulle innebära. Överstyrelsen uttalar vidare

att goda skäl föreligger för att statsbidrag utgår för ändamålet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963 21

I fråga om kostnadernas och statsbidragets storlek framhåller överstyrelsen i

huvudsak följande.

Byggnadskostnaden för undervisnings- och administrationslokaler uppgår till

2 010 000 kr. Överstyrelsen beräknar kostnaden för erforderlig anskaffning av

inventarier och inredning för undervisningslokaler till 140 000 kr. Nettogolvytan

av sådana lokaler, för vilka statsbidrag i fall som detta skulle utgå, om det gällde

en kommunal eller landstingskommunal yrkesskola, uppgår enligt överstyrelsens

beräkningar till 1 364 kvadratmeter. Ett bidragsunderlag beräknat i enlighet med

statsbidragskungörelsens 11 § 2 mom. blir då med gällande byggnadskostnadsoch

ortsindex 1 586 987 kr. Byggnadskostnaden för elevhemmet beräknas till

1 325 000 kr. Överstyrelsen beräknar på grundval av sökandens uppgifter kostnaden

för anskaffning av inventarier och inredning för elevhemmet till 320 000 kr.

Tillhopa uppgår således de beräknade kostnader, som preliminärt torde böra

läggas till grund för en beräkning av statsbidrag i detta fall till 3 232 000 kr.

Köpmannainstitutets nuvarande lokaler skall i fortsättningen tas i anspråk

av köpmannaförbundet som kontorslokaler. Med hänsyn till taxeringsvärdet för

dessa torde statsbidraget böra beräknas allenast på ett belopp av 3 000 000 kr.

Köpmannainstitutet får anses vara en riksskola. Överstyrelsen anser det därför

skäligt, att statsbidrag utgår med 50 % av det beräknade statsbidragsunderlaget.

Statsbidraget skulle sålunda utgöra 1 500 000 kr.

V. Departementschefen

I strävandena att förbättra och utbygga skolväsendet har under senare år

som ett nödvändigt led ingått en kraftig ökning av skolbyggnadsinvesteringarna.

Dessa är nu av betydelse även från samhällsekonomisk synpunkt och det framstår

som mycket angeläget, att de resurser som tages i anspråk för denna verksamhet

utnyttjas på effektivast möjliga sätt. De statliga insatserna genom

bidragsgivning och granskning av byggnadsföretagen är härvid av avgörande

betydelse och utformningen av den statliga verksamheten på området behöver

vara föremål för ständig uppmärksamhet.

I det föregående har redovisats vissa undersökningar och förslag, som närmast

föranletts av att bidragsgivningen till provisoriska skollokaler inte längre är på

riktigt sätt anpassad till den utveckling på skolbyggnadsområdet som ägt rum

under senare år.

Även i ett par andra hänseenden har behov uppkommit av undersökningar i

syfte att effektivisera de statliga insatserna på skolbyggnadsområdet. Således

har Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 uppdragit åt statskontoret att i samråd med

centrala sjukvårdsberedningen, övriga berörda ämbetsverk samt andra intressenter

närmare utreda möjligheterna att genom ändrade former för handläggningen

av ärendena på byggnadsområdet åstadkomma cn samordning och rationalisering

från främst byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.

I samma beslut har, med anledning av vad särskilda utskottet uttalade i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1962: 1 (s. 193 och 194), uppdragits åt statskontoret

att i samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

undersöka möjligheterna att astadkomma förenklingar i den administrativa

handläggningen av skolbyggnadsärenden. Sådana ändringar i sistnämnda hänseende,

som rör decentralisering av beslutanderätten, torde vidare komma upp

till bedömning vid den förestående prövningen av frågan om skolväsendets

centrala ledning.

Jag skall inledningsvis kort sammanfatta de i det föregående redovisade utredningarna.

Utgångspunkten för dessa har varit behovet av en översyn av

bidragsgivningen till provisoriska lokaler. Såsom skolöverstyrelsen i olika sammanhang

tidigare framhållit och som nu föreliggande utredningar ytterligare

bekräftar, har utvecklingen på skolbyggnadsområdet medfört, att bidragsgivningen

till provisoriska skollokaler kommit att omfatta lokaler av visserligen

förenklad och jämförelsevis billig konstruktion men med sådant utförande att

de är avsedda att fungera som självständiga, varaktiga utrymmen för undervisningen.

I motsats till de provisoriska lokaler, som från början avsågs med den

särskilda bidragsgivningen, är dessa byggnader inte avsedda för tillfälliga behov

och inte heller möjliga att demontera. Enligt statskontorets och överstyrelsernas

uppfattning bör denna typ av skollokaler statsbidragsmässigt i fortsättningen

hänföras till kategorien permanenta skollokaler.

På grund av den ändring av bidragsgivningen som härigenom skulle ske, har

statskontoret ansett en förnyad undersökning av kostnadsförhållandena på skolbyggnadsområdet

vara erforderlig med syfte att beräkna ett efter de nya förutsättningarna

lämpligt fixerat bidragsunderlag per kvadratmeter nettogolvyta.

Härutöver har statskontoret utvidgat undersökningarna till att avse ett för det

allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet gemensamt bidragsunderlag för

permanenta byggnader. Slutligen har statskontoret ansett, att det på grundval

av undersökningarna erhållna bidragsunderlaget bör minskas med 5 % för att

härigenom komma att utgöra en lämplig riktpunkt för den genomsnittskostnad,

som borde vara möjlig att uppnå genom en fortsatt strävan att förbilliga byggnadsmetoderna.

Med dessa utgångspunkter föreslår statskontoret, att bidragsunderlaget

enligt prisläget den 1 januari 1956 sänkes från 900 till 810 kr. per

kvadratmeter nettogolvyta. Efter omräkning till byggnadskostnadsläget den 1

januari 1962 föreslår statskontoret, att bidragsunderlaget för permanenta byggnader

såväl inom det allmänna skolväsendet som inom yrkesskolväsendet bestämmes

till 1 000 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

För de i verklig mening provisoriska byggnaderna, som enligt statskontorets

bedömning endast utgör ca 10 % av de byggnader, som för närvarande betecknas

som provisoriska, bör bidrag utgå med ett från 325 till 200 kr. sänkt belopp

per kvadratmeter nettogolvyta. Enligt statskontorets bedömning utgör detta

belopp ca 40 % av kostnaderna för ifrågavarande provisoriska lokaler. Bidraget

bör enligt förslaget inte anknytas till byggnadskostnadsindex eller ortskoefficient.

Varken överstyrelserna eller kommunförbunden har i huvudsak några erinringar

mot förslaget om ändrad definition av begreppet provisoriska lokaler eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

principen om enhetliga grunder för bidrag till allmänna skolor och yrkesskolor.

Däremot avvisas bestämt förslagen om de belopp som bör utgöra underlag för

bidragsberäkningen. Detta sker under hänvisning till att statskontorets undersökning

inte ansetts ge en riktig uppfattning om det verkliga kostnadsläget och

med avvisande av tanken på en särskild nedpressning av bidragsunderlaget för

permanenta skolbyggnader i kostnadsbesparande syfte. De båda överstyrelserna

anser, att bidragsunderlaget för permanenta byggnader bör avvägas till 870 kr.

i 1956 års kostnadsläge. Kommunförbunden å sin sida kan inte godtaga någon

sänkning av nuvarande bidragsunderlag av 900 kr. Beträffande bidraget för

provisoriska byggnader förordar överstyrelserna ett belopp av 300 kr., medan

kommunförbunden med utgångspunkt i den ursprungliga avvägningen av detta

bidrag anser, att en väsentlig uppräkning av nuvarande belopp är påkallad.

Vid bedömningen av de av myndigheterna nu framförda olika förslagen är det

angeläget att hålla i minnet, att bakgrunden till de framlagda utredningarna

varit behovet att finna en lämpligare form för bidragsgivningen till provisoriska

skollokaler. Jag är på grundval av föreliggande utredningar inte beredd att nu

biträda förslaget om sänkning av det nuvarande bidragsunderlaget för permanenta

skollokaler som en åtgärd för att uppnå ett billigare skolbyggande. Möjligheterna

att på detta sätt främja besparingsåtgärder bedömer jag som mycket

begränsade med hänsyn till att kommunerna har att bära den övervägande delen

av skolbyggnadskostnaderna och därför redan har det största intresse av att

byggnaderna uppföres till lägsta möjliga kostnad.

Den föreslagna nedpressningen av bidragsunderlaget innebär, att statens kostnader

för skolbyggandet skulle minska och kommunernas kostnader i motsvarande

mån öka. En sådan omfördelning skulle stå i mindre god överensstämmelse

med fjolårets grundskolebeslut, vid vilket man eftersträvade att i huvudsak inte

rubba kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. I det nu pågående skedet

i grundskolans framväxt är det angeläget att på allt sätt stimulera kommunerna

att tillgodose behovet av ändamålsenliga skollokaler. Jag finner det då ej lämpligt

att förorda ett minskat statligt stöd. Ett bättre och från samhällsekonomisk

synpunkt billigare skolbyggande bör om möjligt åstadkommas på annat sätt.

Den konsekvens i form av förbättrat statsbidrag till en betydande del av de

byggen, som hittills behandlats som provisoriska, kan naturligtvis, som myndigheterna

gjort, anföras som ett skäl för sänkning av nuvarande enhetsbelopp för

beräkning av bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader. Det förbättrade

bidragsstödet inom vissa delar av skolbyggnadsområdet skulle med andra ord

motvägas genom minskade bidrag till de permanenta skolbyggnaderna inom det

allmänna skolväsendet. En minskning av bidragsunderlaget på denna grund anser

jag emellertid knappast vara lämplig, då man därigenom, förutom att minska

den stimulans till billigare byggande som jag nyss nämnde, skulle försämra

bidragsgivningen till det omfattande skolbyggande som ur kostnadssynpunkt är

ogynnsamt av andra skid än hög standard.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Av bl. a. här anförda skäl är jag nu inte beredd att förorda en sänkning av

det nuvarande bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader.

Beträffande bidragsgivningen till provisoriska skollokaler finner jag i likhet

med statskontoret och de båda överstyrelserna skäl i och för sig tala för en

omläggning på föreslaget sätt, så att enhetliga bidragsgrunder skulle kunna tilllämpas

för samtliga skolbyggnadsföretag, som är avsedda att tillgodose ett

stadigvarande behov av skollokaler. Särskilda bidragsregler skulle härvid komma

att tillämpas endast i sådana fall, då det vore fråga om att tillgodose behovet

av lokaler för en begränsad tid.

En sådan förändring av bidragsgivningen skulle tagen för sig i avsevärd mån

öka det statliga stödet till skolbyggandet. För det allmänna skolväsendets del

kan ökningen av statens kostnader uppskattas till omkring 8 000 000 kr. vid en

investeringsram av 350 000 000 kr. Skulle därjämte samma grunder för beräkning

av bidragsunderlaget införas för yrkesskolväsendet som för det allmänna

skolväsendet, skulle ytterligare väsentliga statliga kostnadsökningar uppkomma.

Av vad jag anfört torde framgå, att en i och för sig lämplig och önskvärd omläggning

för att erhålla ett konsekvent utformat bidragssystem knappast är

genomförbar, utan att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna

skulle påverkas i avsevärd mån. Såsom jag tidigare i olika sammanhang erinrat

om, bl. a. i 1963 års statsverksproposition, bilagan 10, punkt 104, bör samtliga

frågor, som kan anses sammanhänga med denna kostnadsfördelning övervägas i

ett sammanhang. Utredningsarbetet i dessa frågor åvilar 1958 års skatteutjämningskommitté,

vilken i sitt utredningsarbete även överväger frågor, som gäller

bidragsgivningen till skolbyggnader. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

finner jag mig därför böra förorda, att grunderna för statsbidrag till

skolbyggnader tills vidare bibehålies oförändrade och att det föreliggande utredningsmaterialet

överlämnas till 1958 års skatteutjämningskommitté för beaktande

i dess utredningsarbete. De incitament till rationalisering av skolbyggnadsverksamheten,

som finns i utredningsmaterialet, bör kunna tjäna som underlag

för fortsatta överväganden på hithörande område.

För budgetåret 1963/64 förordar jag för det allmänna skolväsendets del en

investeringsram av 350 000 000 kr. Investeringsramen bör på samma sätt som

innevarande budgetår fördelas med 270 000 000 kr. på permanenta och med

80 000 000 kr. på provisoriska anläggningar. Då det gäller anslagsberäkningen

för budgetåret 1963/64, anser jag mig kunna godtaga skolöverstyrelsens i anslagsäskandena

gjorda beräkning av medelsbehovet till 119 100 000 kr. Med

hänsyn till vad som i propositionen 1962:190 (s. 18) angående anslag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anförts rörande medelsbehovet för

en detta budgetår ianspråktagen extra investeringsram i sysselsättningsfrämjande

syfte bör dessutom under det här avsedda anslaget inräknas ett belopp av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

3 600 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet kan således beräknas till avrundat

123 000 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning

med 21 000 000 kr.

I detta sammanhang torde jag även något få beröra frågan om bidrag till

lokaler m. m. för fackskoloma. Enligt föreliggande planer, till vilka jag återkommer

i senare sammanhang, avses ett antal sådana skolor starta sin verksamhet

hösten 1963. Avsikten är att de första fackskolornas utrymmesbehov skall

kunna tillgodoses genom att redan befintliga lokaler utnyttjas. Därest likväl

behov av byggnadsåtgärder redan under nästa budgetår skulle uppkomma,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medge bidrag med ianspråktagande

av medel ur anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet. Det torde därjämte få ankomma på Kungl. Maj:t att i förekommande

fall medge bidrag ur detta anslag till första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel enligt i princip samma grunder som gäller för de kommunala

yrkesskolorna.

För yrkesskolväsendets del har för innevarande budgetår fastställts en investeringsram

av 70 000 000 kr., varav 20 000 000 kr. avser provisoriska byggnader.

För nästa budgetår har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit en höjning

av investeringsramen för permanenta byggnader med 30 000 000 kr. För egen

del är jag beredd att tillstyrka en ökning med 10 000 000 kr., varigenom investeringsramen

för yrkesskolväsendets del skulle komma att uppgå till sammanlagt

80 000 000 kr., vilket belopp bör fördelas med 60 000 000 kr. på permanenta och

20 000 000 kr. på provisoriska yrkesskolbyggnader.

Genom den föreslagna utökningen av investeringsramen för yrkesskolbyggnader

kan medelsbehovet nästa budgetår beräknas öka med ca 2 000 000 kr. Då

anslagsbelastningen under senare år väsentligt understigit det upptagna anslaget,

torde någon uppräkning av anslaget ej nu behöva ske. Det torde — med

inräknande av ett medelsbehov av 15 000 000 kr. för stadigvarande undervisningsmateriel

— vara tillräckligt att uppföra anslaget till bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor med ett till 47 000 000 kr. avrundat belopp.

Liksom hittills torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att företa av omständigheterna

påkallade jämkningar i fördelningen av investeringsramarna såväl

mellan det allmänna skolväsendet och yrkcsskolväsendet som mellan permanenta

och provisoriska anläggningar.

Såsom redovisats i det föregående har överstyrelsen för yrkesutbildning med

tillstyrkan till Kungl. Maj:t överlämnat ansökningar om statsbidrag till byggnadsarbeten

m.m. vid vissa enskilda yrkesskolor, nämligen slöjdföreningens

skola i Göteborg, Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola i Stockholm, Föreningen

Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola i Stockholm samt köpmannainsti
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

tutet i Stockholm. Jag förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att medge statsbidrag för dessa byggnadsföretag ur anslaget till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till vad jag i det

föregående anfört medgiva, att statsbidrag må utgå för byggnadsarbeten

m. m. vid slöjdföreningens skola i Göteborg, Södra

K.F.U.K:s barnsköterskeskola i Stockholm, Föreningen Engelbrekts

barnavårds- och husmodersskola i Stockholm samt köpmannainstitutet

i Stockholm;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 123 000 000 kr.;

c) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 66 år 1963 27

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Nuvarande förhållanden ........................................ 3

m. Förslag till ändrade bestämmelser om statsbidrag till skollokaler____ 5

1. Statskontoret ............................................... 5

2. Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.......... 10

3. Remissyttranden ............................................ 12

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64 ........................ 14

1. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet 14

2. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor.............. 16

V. Departementschefen .................................... 21

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1963:218 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1963/64, i vad propositionen avser ecklesia a3 i texten
  2. Rskr. 1963:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ökat stöd till föreläsningsoch studiecirkelverksamhet m. m. s. 1 i texten
  3. SU 1963:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1963/64, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets v s. 14 i texten
  4. SU 1963:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetaret 1963/64- till bidrag till byggnadsarbeten m. to. inom skolväsendet jämte i ämn s. 18 i texten