Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tijskland träffad överenskommelse rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön m. m
11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1963:7, Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tijskland träffad överenskommelse rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1963
1
Nr 7
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av en mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken
Tijskland träffad överenskommelse rörande skydd
för beståndet av lax i Östersjön m. m.; given Stockholms
slott den 21 december 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden och utrikesdepartementsärenden för
den 16 november 1962 och över jordbruksärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen måtte godkänna en överenskommelse
mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland rörande
skydd för beståndet av lax i Östersjön, överenskommelsen, som gäller tills
vidare, innebär att endast större lax får fångas och att de vid fisket använda
redskapen måste vara beskaffade på visst sätt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 7
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1963
Överenskommelse rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön
Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Konungariket
Sverige, vilka önska träffa överenskommelse om åtgärder till skydd för beståndet
av lax (Salmo salar) i Östersjön, ha överenskommit om följande:
Artikel 1
Det område, på vilket denna överenskommelse äger tillämpning, omfattar
Östersjön, vari inbegripes Bottniska Viken och Finska Viken. Detta område
begränsas mot Öresund samt Stora och Lilla Bålt av följande linjer:
a) Falsterbo fyr—Stevns fyr;
b) Jungshoved—Bpgensessand;
c) Hestehoved fyr—Måddes Klint;
d) Skelby kyrka—Flinthorne Odde;
e) Kappel kyrka—Gulstav;
f) Ristingehale—TErphale;
g) Skjoldnaes—Ppls Huk;
h) Christian X:s bro i Spnderborg.
Artikel 2
Ingen bestämmelse i denna överenskommelse skall anses inkräkta på den
uteslutande rätt, som tillkommer fördragsslutande parts fartyg att bedriva
fiske på vatten, varöver denna fördragsslutande part har uteslutande jurisdiktion
med avseende å fisket.
Artikel 3
Ingen bestämmelse i denna överenskommelse skall anses inkräkta på någon
fördragsslutande parts anspråk i fråga om gränserna för territorialvattnet.
Artikel 4
Bestämmelserna i denna överenskommelse äga tillämpning på de fördragsslutande
parternas samtliga fartyg, vilka befinna sig på eller utanför vatten,
där den fördragsslutande parten har uteslutande jurisdiktion med avseende
å fisket.
Artikel 5
De fördragsslutande parterna skola icke tillåta att vid fiske efter lax
med nät eller krok användas redskap med andra mått än som nedan angivas:
Laxdrivnäten skola vara så beskaffade, att en flat mätsticka av 2 millimeters
tjocklek lätt kan föras genom maskorna, när dessa äro sträckta diagonalt
i nätets längdriktning och detta är vått. Bredden på detta mätinstrument
skall för drivnät av naturfiber uppgå till 165 millimeter och för drivnät
av syntetiska fiber 157 millimeter.
Drivnät, som redan äro i bruk och vars maskstorlek är mindre än 170
millimeter om näten äro av naturfiber respektive 160 millimeter om näten
äro av syntetiska fiber, få användas fortsättningsvis till dess de äro ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1963 3
nötta, dock icke längre än fem år efter dagen för denna överenskommelses
ikraftträdande.
Gapet på krok (kortaste avståndet mellan krokens spets och skaft) på
drivlinor och fasta linor, som användas vid fiske efter lax, skall uppgå till
minst 19 millimeter. Krokar, som redan äro i bruk och vars gap är mindre
än 19 millimeter, få användas fortsättningsvis, dock icke längre än tre år
efter dagen för denna överenskommelses ikraftträdande.
Artikel 6
Inget fartyg må behålla ombord inom det i artikel 1 angivna vattenområdet
fångad lax, vilken är mindre än 60 centimeter (mätt från nosspetsen till
stjärtfenans yttersta spets). Sådan lax skall omedelbart utsättas i havet.
Artikel 7
Varje fördragsslutande part skall utfärda föreskrifter med förbud att
ilandföra, utbjuda, för försäljningsändamål hålla i lager, saluhålla, sälja, på
annat sätt föra i handeln eller i återförsäljningssyfte köpa lax, som understiger
det i artikel 6 föreskrivna minimimåttet. Detta förbud gäller endast
lax, som fångats i det i artikel 1 av denna överenskommelse angivna vattenområdet.
Artikel 8
Bestämmelserna i denna överenskommelse skola icke äga tillämpning på
fiske, som bedrives för fiskevårdande eller vetenskapliga ändamål, eller på
lax, som fångas vid sådant fiske. Sålunda fångad lax må för vetenskapliga
ändamål ilandföras; i övrigt äger artikel 7 tillämpning.
Artikel 9
Varje fördragsslutande part skall utfärda för denna överenskommelses
efterlevnad erforderliga föreskrifter. Dessa föreskrifter skola även inbegripa
fiske efter lax å vatten, varöver den fördragsslutande parten har uteslutande
jurisdiktion med avseende å fisket.
De fördragsslutande parterna skola tillställa varandra texterna till de föreskrifter,
som utfärdas för denna överenskommelses efterlevnad.
Artikel 10
Ett ständigt utskott skall upprättas, i vilket varje fördragsslutande part
skall representeras av ett röstberättigat ombud. Varje fördragsslutande part
kan härutöver utse sakkunniga och rådgivare. Utskottet fattar sina beslut
enhälligt.
Utskottet har till uppgift att för främjandet av beståndet av lax i Östersjön,
reproduktionsmetoderna och det rationella utnyttjandet av laxbeståndet
utveckla och samordna tekniska kontakter med internationella organisationer,
forskningsinstitut tillhörande de fördragsslutande parterna och
vetenskapsman. Vidare skall utskottet på grundval av till förfogande stående
material överväga, om det finnes skäl att företaga ändringar eller tillägg
“j1 JJestaynmclsema i denna överenskommelse och om så erfordras avgiva
förslag härom till de fördragsslutande parterna.
Utskottet skall utarbeta sin egen arbetsordning.
Utskottet skall sammanträda på framställning av någon av de fördragsslutande
parterna, dock minst en gång inom loppet av tre år.
Konungariket Sveriges regering skall så snart som möjligt efter denna
lf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 7
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1963
överenskommelses ikraftträdande kalla utskottet till dess första sammanträde.
Varje fördragsslutande part skall svara för kostnaderna för sitt ombud
samt sina sakkunniga och rådgivare.
Artikel 11
Denna överenskommelse skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos Konungariket Sveriges regering.
Överenskommelsen träder i kraft två månader efter det att samtliga ratifikationsinstrument
deponerats. Konungariket Sveriges regering skall underrätta
de övriga fördragsslutande parterna om deponering av ratifikationsinstrumenten
och om överenskommelsens ikraftträdande.
Artikel 12
De fördragsslutande parterna kunna gemensamt besluta att inbjuda andra
stater att ansluta sig till denna överenskommelse. Anslutningen av en på
detta sätt inbjuden stat sker genom deponering av anslutningsdokument
hos Konungariket Sveriges regering.
Konungariket Sveriges regering skall underrätta de stater, som undertecknat
eller anslutit sig till denna överenskommelse, om tidpunkten för deponeringen
av anslutningsdokumenten.
Artikel 13
Denna överenskommelse kan, sedan tre år förflutit efter det den trätt i
kraft, uppsägas genom skriftligt meddelande till Konungariket Sveriges regering.
Uppsägningen blir giltig tolv månader efter det den mottagits av Konungariket
Sveriges regering. Denna skall underrätta de övriga fördragsslutande
parterna om uppsägningen.
Till bekräftelse härav hava undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat
denna överenskommelse och därpå anbragt sina sigill.
Som skedde i Stockholm den på danska, tyska och svenska
språken, vilka texter äga lika vitsord, i ett exemplar som skall deponeras
hos Konungariket Sveriges regering. Denna skall sända bestyrkta avskrifter
därav till Konungariket Danmarks och Förbundsrepubliken Tysklands regeringar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1963
5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 november 1962.
Närvarande:
Statsminister Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Edenman, Johansson, ae Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling,
Inledning
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, följande.
Efter förhandlingar i Stockholm paraferades den 6 november 1962 en
överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland
rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön.
Medan i äldre tider laxbeståndet i landets älvar och i Östersjön i varje fall
periodvis varit mycket gott blev det under förra delen av 1900-talet betydligt
sämre. Kring mitten av 1940-talet sk ed de emellertid en kraftig återhämtning
av beståndet. Detta gav upphov till ett omfattande fiske efter lax, varvid
större båtar och ett nytt fångstredskap, de s. k. drivlinorna, kom till användning.
I fisket, som i viss utsträckning kom att koncentreras till södra Östersjön,
deltog samtliga östersjöstater.
Samtidigt som fisket intensifierades försämrades laxens naturliga reproduktionsmöjligheter
på grund av den fortskridande utbyggnaden av de laxförande
älvarna i östersjöområdet. För att neutralisera de oförmånliga verkningarna
av utbyggnaden vidtogs i Sverige liksom i Finland speciella anordningar.
Sålunda anlades fiskodlingsanstalter, varifrån årligen ett stort antal
utvandringsfärdiga laxungar utsattes.
Fisket utvecklade sig efter hand därhän att laxen alltmer fångades såsom
sinålax. Vid sidan av att beståndet härigenom sattes i fara framstod det som
ekonomiskt mindre välbetänkt att tillåta fiske efter smålax. Detta aktualiserade
frågan om åtgärder till skydd för laxbeståndet i Östersjön. Eftersom
laxfisket gav bärgning åt ett inte obetydligt antal svenska östersjöfiskare och
Sverige dessutom svarade för huvuddelen av vidtagna reproduktionsåtgärder,
var intresset för en reglering för vår del betydande. På svenskt initiativ upptogs
också frågan i Internationella havsforskningsrådet, som i oktober 1953
antog en resolution, i vilken föreslogs att regeringarna i Danmark, Finland,
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland skulle överväga vissa åtgärder till
skydd för östersj öl axen. Vid fortsatta överläggningar visade det sig, att
Polen och Sovjetunionen i princip var intresserade av att likartade bestäm
-
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1963
melser till skydd för laxbeståndet genomfördes av samtliga strandägare i
Östersjön.
Skyddsfrågan väcktes också i Nordiska rådet, som vid möte i Helsingfors
i februari 1957 antog en rekommendation till regeringarna av innebörd alt
förhandlingarna angående skyddet av laxbeståndet i Östersjön skulle föras
vidare, om möjligt i ökat tempo, och att förhandlingarna för de nordiska ländernas
vidkommande skulle skötas av Sveriges regering.
I anslutning till rekommendationen ägde i augusti 1957 förhandlingar
ruin i Stockholm mellan svenska, danska och finska expertdelegationer och
i november samma år mellan svenska, danska och västtyska delegationer. I
februari 1958 sammanträdde även experter från Sverige, Polen och Sovjetunionen
för överläggningar i samma ämne. Efter dessa olika överläggningar
på expertplanet undertecknades tre protokoll innehållande förslag till åtgärder
för skydd av laxbeståndel i Östersjön. De föreslagna skyddsbestämmelserna,
som i huvudsak överensstämde, avsåg att fastställa minimimått
på fangad lax, på nätmaskor och krok samt att införa en viss fredningstid
för laxen.
Sedan sålunda i stort sett enighet uppnåtts om själva skyddsbestämmelserna
sökte man från svensk sida klarlägga de formella förutsättningarna
för att ingå en överenskommelse i ämnet. Det visade sig därvid inte möjligt
att finna en form för uppgörelse varigenom samtliga berörda stater blev
bundna av bestämmelserna.
Under våren 1961 framfördes från svensk sida tanken att träffa en partiell
överenskommelse mellan de nordiska östersjöstaterna och Förbundsrepubliken
Tyskland. På dansk sida gav man sin anslutning till förslaget
men uttalade samtidigt, att man inte längre var beredd att låta en föreskrift
om viss fredningstid ingå i en uppgörelse.
Under de fortsatta övervägandena i avtalsfrågan framfördes från dansk
sida föi slaget att en ständig rådgivande kommission, som man avsåg upprätta
inom ramen för en överenskommelse om skyddet av laxbeståndet, bl. a.
skulle få till uppgift att undersöka behovet av viss fredningstid. På svensk
sida vidhöll man till en början ståndpunkten att en klausul om fredningstid
borde ingå i avtalet men fann slutligen för gott godta det danska förslaget.
Sedan även representanter för Förbundsrepubliken Tysklands regering förklarat
sig kunna acceptera den föreslagna uppläggningen, utarbetades på
svensk sida ett förslag till avtal. Förhandlingar ägde därefter som nämnts
rum i Stockholm i början av november 1962; Finland deltog inte i denna
förhandlingsomgång.
Under förhandlingarna framfördes av den danska delegationen starka
önskemål om att skyddsåtgärder efter hand skulle vidtas även av de stater
kring Östersjön, som inte deltagit i utarbetandet av överenskommelsen.
I anledning härav förklarade man sig på svensk sida beredd att informera
Finlands, Polens och Sovjetunionens regeringar om överenskommelsen och
de möjligheter till anslutning, som föreligger enligt artikel 12.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 år 1963
7
Överenskommelsens innehåll
Av ingressen till överenskommelsen framgår att densamma avser åtgärder
till skydd för beståndet av lax med det latinska artnamnet Salmo salar. Därmed
utesluts alltså havslaxöring av olika typer.
Överenskommelsens geografiska tillämpningsområde framgår av artikel
1. Enligt densamma gäller överenskommelsen hela Östersjön, vari inbegrips
Bottniska viken och Finska viken. Av artikeln framgår vidare områdets avgränsning
i förhållande till Öresund samt Stora och Lilla Bålt. Avgränsningen
gentemot sötvattensområdena har däremot inte berörts. Det torde sålunda
få ankomma på de enskilda staterna att i mån av behov reglera denna
fråga.
Av artiklarna 2—4 framgår att överenskommelsen är tillämplig på de fördragsslutande
parternas fartyg vare sig de befinner sig på eller utanför vatten,
som förbehållits det egna landets fiskare. Artiklarna ger också vid handen,
att överenskommelsens bestämmelser inte berör frågan om territorialvattnets
resp. fiskevattnets utsträckning.
De överenskomna skyddsåtgärderna har intagits i artiklarna 5—6. Enligt
artikel 5 får maskorna i laxdrivnät inte understiga en viss storlek. Nät med
mindre maskor, som redan är i bruk, får dock användas tills de är utnötta,
dock inte längre än fem år. I artikeln föreskrivs vidare minimimått för krok
på drivlinor och fasta linor. Liksom i fråga om laxdrivnät får i bruk tagna
redskap, som inte uppfyller kraven, användas under en övergångsperiod.
Denna har i fråga om krok fixerats till tre år. Med den utformning artikeln
erhållit gäller inte några särskilda villkor för fiske efter lax med andra redskap
såsom bottengarn och storryssjor.
Artikel 6 innehåller bestämmelser om minimimått för fångad lax. Enligt
artikeln måste storleken uppgå till 60 centimeter eller därutöver. Om lax
fångas, som inte håller föreskrivet mått, skall den omedelbart utsättas i havet.
Jämlikt artiklarna 7 och 9 skall de fördragsslutande parterna utfärda de
föreskrifter som erfordras för överenskommelsens efterlevnad. Detta gäller
såväl själva fisket som den efterföljande hanteringen av fisken. Sålunda föreskrivs
förbud att ilandföra, saluhålla, utbjuda, sälja eller i återförsäljningssyfte
köpa fisk, som inte håller föreskrivet minimimått. Lax, som fångats i
annat vatten än Östersjön, berörs dock inte av detta förbud. Eftersom annat
inte anges, är avsikten att kontrollen av bestämmelsernas efterlevnad i varje
stat skall ankomma på landets egna myndigheter.
Ett generellt undantag för fiske, som bedrivs i fiskevårdande eller vetenskapligt
syfte, har medgetts i artikel 8. Sålunda fångad lax får även ilandföras
men får däremot inte säljas e. d.
I artikel 10 föreskrivs att ett ständigt utskott skall upprättas. Detta, som
utgörs av ombud för de deltagande staterna, skall bl. a. överväga och i mån
av behov föreslå ändringar av eller tillägg till överenskommelsens bestäm
-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1963
melser. Det ankommer på Sverige att kalla utskottet till dess första sammanträde.
Av artiklarna 11 och 13 framgår att överenskommelsen skall ratificeras
och att den träder i kraft två månader efter det att samtliga ratifikationsinstrument
kommit den svenska regeringen till handa. Överenskommelsen
gäller tills vidare men kan uppsägas tre år efter det den trätt i kraft. Något
särskilt stadgande om rätt för staterna att i händelse av uppsägning från
någon av parterna själva uppsäga överenskommelsen med verkan från samma
tid har inte medtagits. Några större praktiska olägenheter härav torde
dock inte vara att förutse.
För att möjliggöra en vidare tillämpning av överenskommelsen har i artikel
12 utsagts att de fördragsslutande parterna kan inbjuda andra stater
att ansluta sig till överenskommelsen. Ett sådant beslut, som kräver enhällighet,
kan givetvis inte fattas förrän överenskommelsen trätt i tillämpning.
Enligt överenskommelsens slutbestämmelser skall de svenska, danska och
tyska avtalstexterna äga lika vitsord.
Departementschefen
För att undvika en alltför kraftig beskattning av fiskbeståndet i vatten,
där flera nationer bedriver fiske, har ett antal internationella överenskommelser
ingåtts. Sverige har för sin del biträtt exempelvis 1946 års konvention
avseende fisket i Nordsjön. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen föreligger
även behov av att reglera laxfisket i Östersjön. Med hänsyn till omfattningen
av det svenska fisket och de på svensk sida vidtagna reproduktionsåtgärderna
har det varit naturligt att vårt land tagit en aktiv del i strävandena
att tillgodose detta behov. Strävandena inriktades till en början på
att i ett sammanhang åstadkomma en reglering, som omfattades av samtliga
stater kring Östersjön. Detta visade sig emellertid inte vara någon framkomlig
väg, varför en överenskommelse i stället träffats mellan Sverige,
Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland. Även om härigenom större delen
av det i Östersjön bedrivna laxfisket berörs, är det alltjämt av intresse
att även det fiske, som utövas av andra länder kring Östersjön, blir föremål
för reglering. Försöken att åstadkomma en mer allmän uppslutning
kring åtgärder till skydd för laxbeståndet i Östersjön bör därför fortsätta.
Den nu träffade uppgörelsen motsvarar till sitt innehåll i stort sett de
svenska önskemålen. Dock hade det ur svensk synpunkt varit att föredra,
om överenskommelsen även innefattat ett uttryckligt stadgande om en särskild
fredningstid för laxen. Som framgått av det föregående har de svenska
önskemålen på denna punkt inte kunnat tillgodoses. Avsikten är emellertid
att det särskilda utskott, som enligt överenskommelsen skall upprättas, skall
ta sig an bl. a. frågan om fredningstid. I Sverige föreligger redan till belysning
av problemet ett betydande material, som kan ställas till utskottets förfogande.
Frågan bör därför genom svensk försorg upptas till diskussion inom
utskottet snarast efter det avtalet trätt i kraft.
Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1963
9
För överenskommelsens efterlevnad skall varje land utfärda erforderliga
föreskrifter. Dessa torde för Sveriges del bli av i stort sett enahanda slag som
de, som utfärdats i anledning av Sveriges anslutning till 1946 års konvention.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare utforma de svenska
bestämmelserna.
Sedan avtalet undertecknats, torde detsamma böra underställas riksdagens
prövning. Ändringar av och tillägg till överenskommelsen, exempelvis beträffande
viss fredningstid, kan emellertid efter hand visa sig önskvärda.
Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att vidta de ändringar, som sålunda
kan aktualiseras.
Kostnaderna för Sveriges medverkan i avtalet kan inte för närvarande preciseras.
Det torde emellertid kunna antas, att dessa, som i första hand sammanhänger
med svenskt deltagande i det särskilda utskottets arbete, kommer
att röra sig om förhållandevis begränsade belopp. Kostnaderna syns
därför tills vidare kunna bestridas från det å riksstaten under nionde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag •— under erinran att det
torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande
undertecknandet — att Kungl. Maj :t måtte godkänna överenskommelsen
mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland rörande
skydd för beståndet av lax i Östersjön.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj :t Konungen bifall.
Ur protokollet:
Stig Johansson
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 19C>3
Utdrag av protokollet över ntrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 november 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Genom beslut förut denna dag har Kungl. Maj :t på föredragning av chefen
för jordbruksdepartementet beslutat godkänna förslag till överenskommelse
mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland om skyddet av
laxbeståndet i Östersjön. Enligt artikel 11 skall överenskommelsen ratificeras.
Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att
med förbehåll för riksdagens bifall underteckna överenskommelsen.
Ur protokollet:
L.-O. Brilioth
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 7 år 1963
]]
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 december 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Kungl. Maj :t har den 16 november 1962 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet
att med förbehåll för riksdagens bifall underteckna en överenskommelse
mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland
rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön. Med stöd härav har avtalet
undertecknats den 20 december 1962.
Jag hemställer nu, under åberopande av vad den 16 november 1962 anförts
vid anmälan inför Kungl. Maj :t av ifrågavarande överenskommelse,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1963 års riksdag
att godkänna överenskommelsen mellan Sverige, Danmark
och Förbundsrepubliken Tyskland rörande skydd för
beståndet av lax i Östersjön.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
G. Liizell
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621366
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1963:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om, ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1 a1 i texten
- UU 1963:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland träffad överenskommelse rö s. 1 i texten