Sök i Ratio Lex

Angående den försvarsmedicinska forskningens organisation m. m

1963-02-15 · 59 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 59 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:74, Angående den försvarsmedicinska forskningens organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

1

Nr 74

Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående den försvarsmedicinska

forskningens organisation m. m.; given Stockholms

slott den 15 februari 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av resultatet av en sakkunnigutredning framlägges i propositionen

förslag om en reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning

och verkställighetsorgan. De av utredningen förordade riktlinjerna godtages

i huvudsak. Ledningen föreslås i propositionen skola uppdelas på dels ett inom

statens medicinska forskningsråd fungerande organ för försvarsmedicinska uppgifter

av grundforskningskaraktär, dels ett under försvarsdepartementet lydande

organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning. Enligt propositionen skall i

samband med omorganisationen den försvarsmedicinska nämnden inom statens

medicinska forskningsråd, flyg- och navalmedicinska nämnden samt militärmedicinska

forskningsberedningen upphöra.

I propositionen förordas vidare, att verksamheten vid nu befintliga enheter

under flyg- och navalmedicinska nämnden koncentreras till två forskargrupper,

vilka placeras vid karolinska institutet. I samband därmed förordas bl. a., att

en laboratur i flygmedicin omvandlas till professur i flygfysiologi.

I propositionen behandlas även statens medicinska forskningsråds förslag till

anslagsäskanden för nästa budgetår avseende övrig medicinsk forskning samt

förvaltningskostnader.

För budgetåret 1963/64 föreslås anslag under fjärde huvudtiteln till tillämpad

försvarsmedicinsk forskning med 1 200 000 kr. och under åttonde huvudtiteln

till försvarsmedicinsk grundforskning med 1 135 000 kr., till övrig medicinsk

forskning med 7 750 000 kr. och till förvaltningskostnader med 920 000 kr. Förslagen

innebär anslagshöjningar, för fjärde huvudtiteln med 600 000 kr. och för

åttonde huvudtiteln med 1 941 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 7i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

februari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp
LING.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om den försvarsmedicinska

forskningens organisation m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bil. 6, har Kungl. Maj:t på hemställan av chefen

för försvarsdepartementet under punkten 181 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1963/64 till Militärmedicinsk

forskning beräkna ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 10, på min hemställan

under punkten 265 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1963/64 till Medicinsk forskning beräkna ett

anslag av 9 800 000 kr.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 71+ år 1963

3

I. Inledning

I betänkandet »Forskningens villkor och behov» (SOU 1958:32) berörde 1955

års universitetsutredning även frågan om den försvarsmedicinska forskningens

organisation och anförde därvid bl. a. följande.

Det torde för närvarande vara oklart, hur samverkan mellan försvarsmedicinska

nämnden, flyg- och navalmedicinska nämnden och försvarets forskningsanstalt

i framtiden bör organiseras. Utredningen har för sin del icke kunnat taga

ställning till dessa i sina detaljer synnerligen invecklade frågor vilka även berör

liera departement. Utredningen föreslår, att en särskild kommitté snarast tillsättes

med uppdrag att företa en förutsättningslös utredning av organisationen

av den försvarsmedicinska forskningen.

Genom beslut den 9 oktober 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet

att dels tillkalla en utredningsman med uppdrag att verkställa

utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen, dels ock tillkalla

särskilda experter för att stå till utredningsmannens förfogande för överläggningar

och samråd.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsman professorn

Bror Rexed och såsom experter generaldirektören Martin Fehrm, arméöverläkaren

Gustaf Hesselblad, professorn Börje Uvnäs, professorn Arne Engström,

översten Torsten Schmidt, professorn Carl-Johan Clemedson, marinöverläkaren

Lars Troell och professorn Gunnar Ström.

Utredningsmannen, vilken antagit benämningen försvarsmedicinska forskningsutredningen,

har den 2 augusti 1962 avlämnat ett betänkande, »Försvarsmedicinsk

forskning i totalförsvaret» (SOU 1962:34), med förslag rörande den försvarsmedicinska

forskningens ledning, inriktning och anslagsbehov i fredstid.

I en stencilerad bilaga till betänkandet har utredningen redovisat en beskrivning

av forskningsprojekt jämte projektkatalog.

Över betänkandet har efter remiss utlåtanden avgivits av kanslersämbetet

för rikets universitet efter hörande av de medicinska fakulteterna (motsvarande)

och tandläkarhögskolorna, överbefälhavaren efter hörande av cheferna för armén,

marinen och flygvapnet, medicinalstyrelsen efter hörande av strålskyddsnämnden

och sjukvårdsberedskapsnämnden, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets

forskningsanstalt, statskontoret, civilförsvarsstyrelsen, veterinärstyrelsen, överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap, fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion,

statens medicinska forskningsråd efter hörande av försvarsmedicinska

nämnden, flyg- och navalmedicinska nämnden, statens råd för atomforskning,

bercdskapsnämndcn för psykologiskt försvar, styrelserna för statens bakteriologiska

laboratorium, statens institut för folkhälsan, statens veterinärmedicinska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

anstalt, statens växtskyddsanstalt och farmaceutiska institutet, direktionen över

gymnastiska centralinstitutet, styrelserna för lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan,

Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, militärpsykologiska

institutet, direktionerna över Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karolinska

sjukhuset, länsstyrelserna i Västerbottens län och Malmöhus län efter

hörande av respektive landstings sjukvårdsstyrelse, 1962 års försvarssjukvårdsutredning,

utredningen angående veterinärmedicinsk forskning och undervisning

samt militärmedicinska forskningberedningen.

Vidare har vissa kommunala myndigheter samt vissa organisationer och sammanslutningar

beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Med anledning

härav har yttranden avgivits av Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Stockholms stads sjukvårdsstyrelse, Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse,

Malmö stads sjukvårdsstyrelse, Svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges förenade

studentkårer (SFS) och Svenska tandläkaresällskapet. I ärendet har även inkommit

en skrift från Stiftelsen Svensk näringsforskning.

I den försvarsmedicinska forskningsutredningens uppdrag ingår jämväl att

pröva frågan om den försvarsmedicinska forskningens krigsorganisation. Denna

fråga sammanhänger med utformningen av fredsorganisationen, och utredningen

har därför ansett sig böra avvakta statsmakternas ställningstagande till de förslag,

som framlagts i det nu aktuella betänkandet, innan den framlägger sina förslag

rörande forskningsorganisationen i krig.

I det följande kommer en redogörelse att lämnas för innehållet i utredningens

betänkande samt de synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av

detsamma. Därefter kommer även statens medicinska forskningsråds framställning

om anslag till medicinsk forskning i övrigt för budgetåret 1963/64 att redovisas.

Slutligen kommer de sålunda framlagda förslagen att underställas Kungl.

Maj :ts prövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7| år 1963

5

II. Den försvarsmedicinska forskningen

A. Betänkandet

1. Forskningsorganisationens tillkomst och nuvarande utformning

Utredningen framhåller, att den nuvarande organisationen för den försvarsmedicinska

forsknings- och försöksverksamheten vuxit fram under en följd av

år utan att någon översiktlig plan legat till grund för utvecklingen. Organisationen

har snarare tillkommit genom att speciella behov vid skilda tillfällen föranlett

lösningar för begränsade avsnitt av det försvarsmedicinska forskningsområdet.

Från tid till annan har också förändringar och omorganisationer företagits,

vilket bidragit till att organisationen blivit synnerligen komplicerad och

svåröverskådlig.

Ansvaret för den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamheten

åvilar, framhåller utredningen, f. n. fyra departement, nämligen ecklesiastik-,

försvars-, inrikes- och jordbruksdepartementen.

Utredningen konstaterar vidare, att de enda organ, som har en direkt ledningsfunktion

för den försvarsmedicinska forskningen återfinnes under ecklesiastikdepartementet.

Efter särskild utredning inrättades statens medicinska forskningsråd från den

1 juli 1945. Ett av skälen för inrättandet av detta råd var, att främjandet av

vetenskapliga undersökningar av bl. a. militärmedicinsk art framstod som önskvärt

från samhällets synpunkt. Forskningsrådet borde vidare i kris- och krigstider

kunna tjäna som en beredskapsorganisation för den medicinska vetenskapen.

Utredningen anför vidare bl. a. följande.

Inom militärmedicinen hade den flygmedicinska forskningen vid tidpunkten

för tillkomsten av statens medicinska forskningsråd redan varit föremål för överväganden

och förslag av en år 1943 av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallad

kommitté — den flygmedicinska utredningen. En av forskningsrådets

första åtgärder beträffande försvarsmedicinen blev att verkställa en överarbetning

av de förslag den flygmedicinska utredningen framlagt. De förslag rådet

med utgångspunkt i denna överarbetning framlade ledde till bildandet av statens

nämnd för flygmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet (Flygmedicinska

nämnden) fr. o. m. den 1 oktober 1946. Samtidigt inrättades vid nämnden

tre tjänster som laborator i flygmedicin med placering vid envar av de fysiologiska

institutionerna vid universitetet i Lund, karolinska institutet och gymnastiska

centralinstitutet.

Medicinska forskningsrådets nästa åtgärd rörande försvarsmedicinen blev en

utredning angående arméns och marinens behov av militärmedicinsk forskning,

vilken genomfördes åren 1946—1947 och enligt beslut av 1948 års riksdag ledde

dels till inrättandet av statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7) år 1963

nämnd, dels till att den flygmedicinska nämnden omorganiserades till statens

nämnd jör flyg- och navalmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet (Flygoch

navalmedicinska nämnden). Dessa organ har f. n. ledningen och ansvaret för

den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamheten inom vårt totalförsvar.

Försvarsmedicinska nämnden fungerar som en permanent subkommitté under

medicinska forskningsrådet med uppgift att enligt den för nämnden gällande

instruktionen leda, följa, samordna och taga initiativ till försvarsmedicinsk

forsknings- och försöksverksamhet. Enligt instruktionen skall dylik verksamhet

bedrivas vid försvarets forskningsanstalt (FOA) och statens bakteriologiska laboratorium

(SBL) samt vid andra institutioner eller av enskilda forskare verksamma

inom ämnesområdet. Utredningen anför bl. a. följande.

Den försvarsmedicinska nämndens sammansättning är sådan, att den genom

sina skilda ledamöter kan räkna med information och sakkunskap rörande väsentliga

försvarsmedicinska problem inom försvarsmakten. På samma sätt uppehålls

en förbindelse med civilförsvarsstyrelsen och vissa av de laboratorier, som

bedriver försvarsmedicinsk forskning och försöksverksamhet såsom SBL och

FOA. Nämnden erhåller däremot inte någon enhetlig behovssammanställning

eller prioritering för försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet från

vare sig medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen eller försvarsdepartementet.

Nämnden disponerar inga särskilda laboratorier och har icke egen forskningspersonal

anställd. Större delen av dess verksamhet anknyter sig till fördelningen

av forskningsanslag. Ramen för denna verksamhet bestäms av statens medicinska

forskningsråd, som årligen beslutar om att en viss del av dess eget anslag

skall avsättas för försvarsmedicinsk forskning. Formellt är även fördelningen av

anslagen till försvarsmedicinska forskningsändamål underkastad statens medicinska

forskningsråds prövning, men i praktiken har rådet delegerat denna uppgift

till nämnden. De ansökningar om forskningsanslag, som inkommer till nämnden,

är till en icke ringa del en följd av nämndens egna åtgärder i olika avseenden.

Betydelsefull synes i detta sammanhang den nämndens verksamhet vara, som

bl. a. tar sig uttryck i anordnandet av konferenser, symposier eller diskussioner

rörande försvarsmedicinska problem eller förhållanden i anslutning till totalförsvarets

sjukvårdsuppgifter. Nämnden har också tillsatt utredningskommittéer,

som bearbetat speciella områden i syfte att nå en överblick över landets behov

av forskning på dessa fält. Genom sådana skilda åtgärder har enligt utredningens

uppfattning nämnden kunnat stimulera enskilda forskare och forskargrupper till

väsentliga forskningsinsatser.

Nämndens ursprungliga reglemente syftade till ett närmare organisatoriskt

samband med FOA och SBL, men av olika anledningar har ett sådant inte kommit

till stånd. Avdelningen för försvarsmedicin vid sistnämnda institution var

ursprungligen organiserad som ett särskilt försvarsmedicinskt laboratorium men

ändrades senare till en försvarsmedicinsk sektion inom den av statsepidemiologen

ledda epidemiologiska avdelningen, som har att handlägga ärenden bl. a. rörande

epidemibekämpning i krig. Med denna ändrade och i huvudsak epidemiologiska

inriktning har följt, att en egentlig försvarsmedicinsk mikrobiologisk forskning

av större omfattning icke har kommit att bedrivas vid avdelningen.

Även med den medicinska institutionen vid FOA skulle nämnden enligt sitt

ursprungliga reglemente ha ett nära samband bl. a. i form av ett betydande in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963 7

flytande på dess ledning. Ehuru nämnden och FOA:s medicinska institution

uppehållit en nära kontakt, har likväl utvecklingen kommit att gå därhän, att

nämnden icke i nämnvärd grad deltagit i ledningen av institutionens arbete.

FOA:s medicinska institution har — såsom naturligt är — bearbetat vissa medicinska

aspekter på problem, som inom forskningsanstaltens andra organisationsenheter

blivit särskilt framträdande. Institutionen har därigenom, framhåller

utredningen, icke kommit att täcka mer än vissa speciella delar av försvarsmedicinen.

Utredningen understryker, att medicinska forskningsrådet även direkt understött

forskare och forskargrupper med försvarsmedicinsk anknytning, även om

huvuddelen av rådets åtgärder på detta område vidtagits genom dess försvarsmedicinska

nämnd. Ett exempel härpå är, att rådet sedan flera år ger anslag till

cn arbetsgrupp vid karolinska institutet för undersökningar i mikrobiologisk

bioteknik.

Som ett fristående organ direkt under ecklesiastikdepartementet karakteriserar

utredningen flyg- och navalmedicinska nämnden. Som förut anförts tillkom denna

nämnd år 1948 genom omorganisation av den dåvarande flygmedicinska

nämnden. Särskilda medel för främjande av navalmedicinsk forskning beviljades

dock först fr. o. m. budgetåret 1951/52. Från den 1 juli 1954 inrättades en särskild

laboratur i navalmedicin med placering vid flyg- och navalmedicinska avdelningen

vid karolinska institutets fysiologiska institution.

Den flyg- och navalmedicinska nämnden tar speciellt sikte på försvarsmedicinska

forskningsproblem av betydelse för flyget och marinen. Nämndens sammansättning

återspeglar det nära samband, som eftersträvas med berörda myndigheter,

genom att flygvapnet, marinen och luftfartsstyrelsen har representanter

i nämnden vid sidan av de rent vetenskapliga företrädarna. Av utredningen

inhämtas bl. a. följande.

Under nämndens ledning har under 1950-talet den nuvarande organisationen

för flyg- och navalmedicinsk forskning uppbyggts i enlighet med riktlinjer,^ som

uppdrogs i utredningar och propositioner under åren 1943—48. Som utgångsorganisation

fanns — som redan nämnts — tre laboratorstjänster i flygmedicin,

förlagda till den flygmedicinska avdelningen i anknytning till den fysiologiska

institutionen vid respektive universitetet i Lund, karolinska institutet och gymnastiska

centralinstitutet, samt den år 1954 inrättade laboraturen i navalmedicin,

förlagd till den navalmedicinska avdelningen i anknytning till den fysiologiska

institutionen vid karolinska institutet. Flyg- och navalmedicinska nämndens

verksamhet är koncentrerad till ifrågavarande avdelningar, vilka står under

nämndens ledning. De disponerar cn betydande instrumentell utrustning såsom

t. ex. över- och undertryckskammare samt centrifuganläggning avsedd för humanförsök

vid karolinska institutet. Samtliga avdelningar leds av de nyss nämnda

laboratorerna och har även annan personal på nämndens stat. Vid sidan av

anslag för tjänster och drift disponerar nämnden också anslag för vissa särskilda

forskningsändamål, vilket gör det möjligt för nämnden att taga initiativ såväl

vid de egna flyg- och navalmedicinska avdelningarna som vid sidan av dem. En

viss verksamhet av växlande omfattning har med hjälp av sådana fristående anslag

upprätthållits inom öronklinikens byggnad i Uppsala med cn utrustning be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

stående av undertryckskammare och klimatkammare. Dessa anläggningar lyder

administrativt under Uppsala universitet.

Flyg- och navalmedicinska nämndens verksamhet omfattar såväl mera grundforskningsbetonad

aktivitet som tillämpad forskning av typen försöks- och provverksamhet.

De skilda avdelningarna har deltagit i båda dessa former av nämndens

verksamhet, dock med tonvikt på grundforskningen. Måhända kan man

— framhåller utredningen — ur laboratorernas redogörelser för verksamheten utläsa,

att karolinska institutets avdelningar i större grad ägnat sig åt grundforskning

än de övriga avdelningarna.

Enligt utredningens uppfattning har konstruktionen med en flyg- och navalmedicinsk

nämnd som — förankrad i ecklesiastikdepartementet — på en gång

skall lösa grundforskningsproblem och sköta den tillämpade forskningen inte

varit lyckad.

Nämndens forskare, som organiskt infogats i ett civilt forskningssammanhang

vid universiteten (motsv.), har på en gång varit starkt medvetna om grundforskningens

väsentliga behov för utvecklingen av det försvarsmedicinska skyddet i

samband med flygets och marinens verksamhet och samtidigt från flygvapnets

och marinens sida blivit ställda inför ständigt ökande krav på en utvecklad försöks-

och provverksamhet. En sådan sammankoppling av i vissa avseenden

ganska skilda intressen och arbetsmetoder har enligt utredningen lett till att

stundom grundforskningen, stundom den tillämpade forskningen fått eftersättas.

Slutresultatet har blivit, att ingendera verksamheten blivit tillgodosedd så som

forskarna själva skulle önskat och att vapengrenarna inte fått de praktiska resultat,

som de med skäl kunnat förvänta sig. Vapengrenarna har tvingats att i ständigt

ökad omfattning försöka att i egen regi bedriva försöks- och provverksamhet,

något som i avsaknad av en försvarsdepartementets egen medicinska forskningsorganisation

stött på betydande svårigheter. Den svaghet i organisationen

som på ett särskilt markant sätt framträtt, när det gällt att lösa de försvarsmedicinska

forskningsbehoven inom flygvapnet och marinen, föreligger — understryker

utredningen — över hela fältet om än i allmänhet i mindre utpräglad

form.

Till de under ecklesiastikdepartementet lydande institutionerna, som är av

betydelse för den försvarsmedicinska forskningen, hänför utredningen även statens

råd för atomforskning. Utredningen konstaterar, att rådet inom ramen för

sin allmänna uppgift att främja atomforskningen dels med betydande summor

stött bl. a. strålskyddsforskningen vid lantbrukshögskolan i Ultuna, veterinärhögskolan

och avdelningen för skyddsforskning mot kärnvapen vid FOA, dels

beviljat anslag till forskning inom radiofysiken, till genetisk forskning och till

forskning rörande radioaktivitetens transport genom växtlighet och djur samt

övrig radiobiologisk forskning.

Under försvarsdepartementet bedrivs enligt utredningen sedan ett

antal år försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet i viss omfattning,

bl. a. vid försvarets forskningsanstalt (FOA), vilken inrättades från den 1 april

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 7i år 1963

1945 efter förslag av den år 1943 organiserade försvarets forskningsnämnd. Till

forskningsanstalten sammanfördes därvid pågående naturvetenskaplig och teknisk-vetenskaplig

forskning för militärt ändamål. Bland annat övertog anstalten

de uppgifter, som vid den aktuella tidpunkten åvilade försvarsväsendets kemiska

anstalt. De uppgifter, vilka ålegat den medicinske assistenten vid kemiska anstalten,

hade varit av begränsad räckvidd och nära sammanhängande med anstaltens

verksamhet i övrigt. Denna princip för omfattningen av den medicinska

verksamheten vid FOA har bibehållits, och anstalten består nu av fyra avdelningar,

nämligen en kemisk, en fysikalisk, en teleteknisk samt en avdelning med

uppgift att bedriva skyddsforskning mot kärnvapen. Den medicinska verksamheten

bedrivs i nära sammanhang med den övriga forskningen och är sedan år

1958 koncentrerad till de medicinska och stridsgaskemiska institutionerna. Anstaltens

organisation gör emellertid att vissa delar av den försvarsmedicinska

forskningen inte upptagits där. Särskilt gäller detta alla undersökningar som

berör kliniska materiel, men forskningsanstaltens utrustning och uppbyggnad

är ej heller inriktad på vissa andra typer av försvarsmedicinsk forskning. Inom

styrelsen finnes ej någon representant för försvarsmedicinsk forskning.

Utredningen framhåller, att det under försvarsdepartementet inte finns någon

annan ansvarig instans med uppgift att samla och prioritera de försvarsmedicinska

forskningsbehoven från försvarsmaktens synpunkt. Försvarsstabens forskningsavdelning

är sålunda inriktad på andra frågeställningar än de medicinska.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har visserligen ett allmänt uppdrag att tillgodose

tillämpningen av den medicinska forskningens rön inom krigsmaktens hälso- och

sjukvård men har ingen särskild avdelning eller speciell personal, som kunnat

åta sig en översiktlig bedömning av medicinska forskningsproblem inom försvaret.

Inom försvarsgrenarna har emellertid utvecklingen, som redan nämnts, framtvingat

en medicinsk försöks- och provverksamhet under medverkan av försvarsgrensöverläkarna.

Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Med arméöverläkaren som huvudintressent och under ledning av försvarets

sjukvårdsstyrelse har vid militärmedicinska undersökning scentralen (MMUC)

vid karolinska sjukhuset (startad 1/7 1957) bedrivits vetenskaplig undersökning

och bearbetning av fysiska urvalsproblem beträffande stridande personal. Inriktningen

av arbetet vid MMUC bestämmes av en forskningskommitté bestående

av representanter för medicinsk och klinisk fysiologisk forskning, militära

instanser samt sjukvårdsstyrelsen.

Under flygöverläkarens medverkan har sedan år 1945 en viss uppföljning av

de flygfysiologiska försvarsproblemen skett med hjälp av specialflygläkare och

flygfysiologisk konsult. Praktisk forskningsverksamhet särskilt avseende försök

och prov har kunnat ske dels vid de flygmedicinska laboratorierna vid universiteten

och gymnastiska centralinstitutet och dels vid flygförvaltningens försökscentral

i Malmslätt. Sistnämnda central förfogar bl. a. över en undertryckskammaranläggning

och viss annan laboratorieutrustning av provisorisk karaktär i

den s. k. höjdanläggningen, vilken utgör kärnan för det flygmedicinska höjdlaboratorium,

vars utbyggnad påbörjats vid försöksccntralen. Vid flygmedicinska

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

undersökning scentralen i Stockholm (FMU) undersöks all flygande personal inom

försvarsmakten. Vid FMU har studier av somatisk konditions- och lämplighetsprövning

kunnat ske även från forskningssynpunkt.

Med marinöverläkarens medverkan har navalmedicinsk expertis granskat navalfysiologiska

och navelmedicinska forskningsproblem, och en viss anslutande

forskningsverksamhet har kunnat bedrivas dels vid de navalmedicinska laboratorierna

vid universiteten och dels med hjälp av marinens studiegrupp för dykeriärenden

(tillskapad år 1955) och specicdmarinläkare (tjänsten inrättad 1961).

Specialundersökningarna av till submarin tjänstgöring uttagen personal har hittills

som ett provisorium verkställts vid MMUC under marinöverläkarens överinseende.

Någon genomförd samordning av denna under senare år framväxande och

huvudsakligen på försök och prov inriktade forskningsverksamhet inom de olika

försvarsgrenarna har — framhåller utredningen — inte skett. Försvarsmakten

disponerar dessutom ej egna vårdplatser på sjukhus eller kliniker utanför de

direkt till förbanden förlagda sjukförläggningarna. Den slutliga avvecklingen

år 1961 av de s. k. garnisonssjukhusen innebar utan tvivel en rationalisering av

en väsentlig del av försvarets rutinsjukvård men betydde samtidigt, att en möjlighet

för försvarsgrenarna att inom egna sjukhus bedriva på försvarsmedicinska

problem inriktad klinisk forskning försvann.

Vidare framhåller utredningen att det militärpsykologiska institutet har att

leda och fullfölja verksamhet med psykologisk vetenskaplig metodik, som har

betydelse även från medicinsk synpunkt. Emellertid har institutet inte tagit upp

problem som direkt haft anknytning till psykiatriska eller medicinsk-psykologiska

frågeställningar, bl. a. därför att institutets personaluppsättning inte är avsedd

för sådan verksamhet.

Sedan 1962 års riksdag på förslag av chefen för försvarsdepartementet anvisat

medel till militärmedicinsk forskning under budgetåret 1962/63, inrättade Kungl.

Maj:t i april 1962 en militärmedicinsk forskningsberedning, bestående av sju

ledamöter. Enligt reglementet skall beredningen vara ett sammanhållande och

rådgivande organ inom försvaret för tillämpad militärmedicinsk forskning. I avvaktan

på resultatet av försvarsmedicinska forskningsutredningen har beredningen

ställningen av ett provisoriskt organ.

Beträffande den under inrikes- och jordbruksdepartementen

bedrivna försvarsmedicinska forskningen anför utredningen huvudsakligen följande.

Under inrikesdepartementet har civilförsvarsstyrelsen och medicinalstyrelsen

med sin strålskvddsnämnd, sin sjukvårdsberedskapsnämnd och sitt biologiska

råd en allmän uppgift att ägna uppmärksamhet åt försvarsmedicinska skyddsforskningsproblem.

SBL skulle ursprungligen i enlighet med försvarsmedicinska

nämndens instruktion bedriva försvarsmedicinsk forskning. Emellertid har, som

redan nämnts, det försvarsmedicinska laboratoriet sedermera ändrats till en av

statsepidemiologen ledd epidemiologisk avdelning, vilken bland annat har att

handlägga ärenden rörande epidemibekämpningen i krig och frågor som eljest

sammanhänger med skyddet mot biologisk krigföring.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 74. år 1963

Under jordbruksdepartementet sorterar bl. a. veterinärstyrelsen, veterinärmedicinska

anstalten och v äxtsky dds anstalten, vilka alla följer utvecklingen inom

livsmedels- och veterinärmedicin.

Som ett sammanfattande omdöme om den nuvarande försvarsmedicinska

forskningsorganisationen uttalar utredningen att organisationen har växt fram

under en följd av år utan att någon översiktlig plan legat till grund för utvecklingen.

Den splittrade ansvarsfördelningen inom ledningen av den försvarsmedicinska

forsknings- och försöksverksamheten har lett till ett dåligt samband i

planläggning och utförande av forskningen. Intet organ eller instans har uppdraget

att samlat framtaga och prioritera de forskningsbehov, som uppställer

sig med hänsyn till sjukvårdens och militärmedicinens verksamhet inom totalförsvaret.

Frånvaron av en enhetlig ledning och en klar orderlinje har särskilt lett till en

långsam och bristfällig tillämpning av faktiskt föreliggande forskningsresultat

och nya medicinska data i totalförsvarets sjukvård. Sammankopplingen i delar

av forskningsorganisationen av grundforskning och tillämpad forskning med försök

och prov har lett till att stundom den förra och stundom den senare fått

eftersättas. Härigenom har särskilt försvarsmaktens behov av försvarsmedicinsk

målforskning inom tekniskt snabbt avancerande grenar som flygvapnet och marinen

ej blivit tillgodosedda i önskvärd grad.

2. Den försvarsmedicinska forskningens allmänna uppgifter

Försvarsmedicinsk forskning mot det totala krigets bakgrund

I direktiven för 1960 års försvarsledningsutredning anförde chefen för försvarsdepartementet

bl. a. följande.

I ett nutida krig måste man räkna med att krigshandlingar riktas icke blott

mot de väpnade styrkorna utan även mot den angripnes övriga mänskliga och

materiella resurser, mot ledning, försörjnings- och produktionsapparat och mot

den andliga motståndskraften. Genom denna av den moderna tekniken möjliggjorda

krigföring kommer alla delar av samhället i stridslinjen; kriget är totalt.

Det totala kriget måste mötas av ett totalt försvar, som omspänner nationens

alla personella, materiella, ekonomiska och psykiska resurser.

Med utgångspunkt i detta uttalande konstaterar utredningen, att ett framtida

krig erbjuder en bild, som är skrämmande och nästan ofattbar för den som i fred

söker föreställa sig en sådan situation. Redan det konventionella kriget kräver

en löpande anpassning av moderna sjukvårdsmetoder.

Vid sidan av konventionella vapen, framhåller utredningen vidare, kan de s. k.

ABC-stridsmedlen komma att insättas mot oss — kärnvapen, biologiska och

kemiska vapen. Atomvapnen — A-stridsmedlen — är mest omtalade, eftersom

de kan användas för massförintelse och sättas in mot tätbefolkade områden och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts -proposition nr 7i år 1963

centra. Förutom ett stort antal dödade ger atomangrepp anhopningar av sårade

med fruktansvärda skador — strålskador, brännskador, krosskador — i en skala,

som tidigare inte kunnat tänkas.

B-stridsmedlen, de biologiska vapnen, kan brukas effektivt, om angriparen

vill. Angriparen kan i förväg immunisera sin egen befolkning eller stridande personal

mot ett smittämne, som sedan används att infektera vår befolkning. Invasion

kan ske, när vårt land är starkt försvagat av den framkallade epidemien.

Biologisk krigföring kan genomföras utan uppenbara krigshandlingar, och angriparen

kan för en tid förbli officiellt anonym.

Kemisk krigföring — C-stridsmedlen — delar enligt utredningen de biologiska

stridsmedlens egenskap att kunna användas med stor effekt på befolkningen utan

att samtidigt förstöra industrier och göra stora landområden onyttiga. Många

skäl talar för att ABC-vapnen kommer att användas i kombination t. ex. så, att

ett område som i centrum angrips med A-vapen, i ytterområdena beläggs med

B- och C-vapen. För Sveriges del är en sådan taktik av särskilt intresse, emedan

vi — även om vi förblir neutrala — måste räkna med att lida av både A-, B- och

C-vapenangrepp, som inte är riktade mot vårt land.

Utredningen anför vidare, att de militära förbanden i eu krigssituation måste

räkna med att uppträda i små, relativt självständiga enheter, som är utspridda

över en stor yta. Detta »ytkrig» ställer mycket stora krav på enheternas tekniska

utrustning. Sjukvård och underhåll blir större problem än tidigare. Även

civilbefolkningen måste vid evakuering placeras utan koncentrationer enligt

»ytkrigets» principer, och här kommer sjukvård samt underhåll att skapa väldiga

problem. Verkan av exempelvis bakteriologiska angrepp på en civilbefolkning,

som under primitiva omständigheter lever i ett evakueringsområde, kommer

att bli katastrofal om inte ett effektivt medicinskt skydd organiserats.

Av nyss återgivna resonemang drar utredningen den slutsatsen, att både stridande

styrkor och civilbefolkning måste ha tillgång till ett säkert medicinskt

skydd såväl mot konventionella vapen som mot ABC-stridsmedel, för att Sverige

skall kunna möta och bemästra problemen i ett kommande krig, även om detta

väsentligen utspelas utanför landets gränser. Detta fordrar emellertid enligt utredningen

en välorganiserad och omfattande forskning rörande de medicinska

problemen i totalförsvaret.

Aktuella forskningsuppgifter

Utredningen har efter en grundläggande kartläggning lämnat en ingående

redogörelse för behovet av försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet

i vårt land. För att få en allsidig belysning av problemen har utredningen genom

en bred materialsamling samt genom en rad studiebesök och informativa sammanträden

sökt medverkan hos samtliga myndigheter, organ, forskargrupper

och enskilda forskare, som sysslar med försvarsmedicinsk forskning i vårt land.

Då det torde föra för långt att i detta sammanhang upptaga dessa frågor till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1963

behandling i den utsträckning som skett i betänkandet, torde beträffande detaljer

få hänvisas till detta. Beträffande vissa grundläggande faktorer och synpunkter,

som här torde böra beröras, inhämtas av utredningen i huvudsak följande.

Kärnst rids medlens medicinska verkningar. Trots intensiv

forskning inom kärnstridsmedlens område krävs fortfarande insatser för att klarlägga

frågeställningar kring radioaktiva bränn- och strålskador, kombinerade

skador, genetiska verkningar, radioaktiv beläggning, radioaktiva klyvningsprodukters

vandring i den långa kedjan gröda—boskap—människa m. fl. andra aktuella

problem. Det har blivit alltmera uppenbart att det krävs mycken forskning

för att få fram lämpliga skyddsmetoder, diagnostiska hjälpmedel och adekvata

behandlingsmetoder och behandlingsmedel. Behovet härav understrykes

inte minst av det förhållandet, att man beräknar att minst 10 % men kanske

ända upp till 50 % av dem, som efter de båda atombombsanfallen i Japan dog

av sina skador, kunde ha räddats till livet och flertalet av dem dessutom

blivit helt återställda, om man förfogat över adekvata behandlingsmedel och

-metoder.

Radiobiologi. I händelse av kraftig bestrålning vid ett kärnvapenkrig

skall den radiobiologiska forskningen kunna ge ledning för utarbetandet av metoder,

med vilka de eventuellt skadliga verkningarna av strålning kan förebyggas

eller botas. Den radiobiologiska forskningen blir därför ytterst omfattande

till sin natur. Utredningen framhåller bl. a. följande.

Under de senaste åren har tillkomsten av ny mätmetodik gjort det möjligt

att tränga in på frågeställningar rörande grundläggande aspekter på verkan

av joniserande strålning. Parallellt med dylik grundläggande radiobiologisk

forskning arbetar man över hela världen med tillämpad radiobiologisk forskning.

Exempel härpå är vandringen av radioaktiva nedfallsprodukter orsakade av t. ex.

kärnvapenprov alltifrån dessa produkters uppträdande i atmosfären, upptagande

i jord och gröda samt deras vidare vandring via boskap och livsmedel till människan.

Skydd mot biologiska stridsmedel. De biologiska stridsmedlen

har utvecklats mycket snabbt och kan numera brukas effektivt. De når också

mycket långt inom ett land, när de angripna oförberedda utsätts för en ovanlig

infektion och själva genom ohejdad smittspridning förmedlar epidemins utbredning.

Av betänkandet inhämtas bl. a. följande.

Av särskilt intresse är, att man funnit det möjligt att genomföra storangrepp

med moln (aerosoler) av smittämnen, som ger upphov till sjukdomar som normalt

blott överföres genom insektbett. Antalet aktiva bakterier eller viruspartiklar,

som behöver inandas för att ge infektion, är ofta så litet, att viktsmängden

material som behöver insättas blir relativt liten. Man har exempelvis i ett modellförsök

funnit spår av »infektionsdosen» inom ett 260 km2 stort område efter

utspridning av ca 500 liter av en sporsuspension från ett fartyg, som tillryggalade

en ca 3 km lång distans utanför den kust, där målområdet var beläget. Det

är uppenbart, att en angelägen försvarsmikrobiologisk forskningsuppgift berör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 7''4- år 1963

utvecklandet av ett »early warning»-system (»tidig varning») inriktat på biologiska

aero- och hydrosoler liksom även etablerandet av en provtagningsrutin som

leder till snabb isolering av den eller de aktuella sjukdomsalstrarna.

Andra angelägna forskningsuppgifter återfinnes inom bakterietoxinernas farmakologi

och patofysiologi och inom den mikrobiologiska genetiken. Härtill kommer

nödvändigheten av fortlöpande dokumentation och analys inom området,

»biologisk krigföring».

Skydd mot kemiska stridsmedel. Kemisk krigföring delar med

den biologiska egenskapen att kunna användas med stor effekt på befolkningen

utan att samtidigt förstöra industrier och göra stora landområden onyttiga. Inför

hotet av total krigföring är därför skyddsforskning över medel, vilka motverkar

effekten av nervgaser, toxiner och stridsvärdesnedsättande medel av fundamental

betydelse för totalförsvaret, enär kemisk-toxikologisk krigföring kan sättas

in mot såväl militär personal som civilbefolkning.

Vårt lands insatser rörande skyddsforskning inom nervgasområdet har varit

framgångsrika, och vi befinner oss beträffande motmedel och skydd mot nervgaskrigföring

i ett tämligen gott kunskapsläge. Forskning rörande medicinsk verkan

av nervgaser bör även i fortsättningen bedrivas i den omfattning, som för

närvarande sker, men med huvudvikten förlagd till motmedel.

Det är numera relativt lätt att isolera och kemiskt karakterisera i växter, bakterier

och djur förekommande giftiga substanser, s. k. toxiner. Beträffande dessa

inhämtas bl. a. följande.

Alla källor för toxiskt material har blivit föremål för militärt intresse. Bakteriegifter

(t. ex. giftet av korvbakterien = botulinustoxin) har blivit föremål för särskild

uppmärksamhet, därför att de relativt lätt kan erhållas i stora kvantiteter.

Dödlig dos för människa uppgår till mindre än 1/1 000 mg.

Ett annat toxin, som blivit föremål för stor uppmärksamhet, är det vid vissa

tillfällen i blåmusslan förekommande gift, som till skillnad från botulinustoxiner

motstår kokning. Ett annat gift av hög verkningsgrad förekommer i den japanska

biåsfisken. Den militärmakt, som först når fram till sådana högtoxiska derivat av

dessa eller liknande substanser, som i fråga om kemiska och fysikaliska egenskaper

lämpar sig för militär användning, har i sin hand fått ytterligt potenta

stridsmedel, enär medicinska motmedel för närvarande saknas, i varje fall i vårt

land.

En tredje grupp av kemiska stridsmedel, som för närvarande tilldrar sig stort

intresse utomlands, utgöres av de stridsvärdesnedsättande medlen. Dessa utgöres

dels av psykofarmaka, som åstadkommer förvirringstillstånd och andra psykiska

förändringar, och dels av medel, som nedsätter den fysiska prestationsförmågan.

Medicinska motmedel mot substanser av denna art saknas, i varje fall

i Sverige. Inom neuro- och psykofarmakologi är en svensk forskningsinsats av

hög angelägenhetsgrad ej enbart av försvarsmedicinska skäl, utan även därför

att psykofarmakologisk forskning kan förväntas påskynda utvecklingen inom

mentalsjukvården. De framsteg, som ägt rum inom dessa områden på senare tid,

är en direkt följd av de forskningsinsatser, som gjorts.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 1U år 1963

Problem betingade av ändrade hygieniska och epidemiologiska

förhållanden. I händelse av krig avses en mycket omfattande

evakuering av tätorternas befolkning till landsbygden ske. Inom evakueringsområdena

kommer trångboddheten att bli ett mycket stort problem på

grund av bristen på bostäder. Härigenom ökas överföringsmöjligheterna för virus

och bakterier. En rad sanitära problem kommer att uppstå inom stora områden

med risk för infektion av bl. a. vattentäkter. Mycket stora svårigheter torde uppstå

att upprätthålla livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning, vilket bl. a.

kan medföra försämrad kvalitet och ökade risker för tillväxt av patogena bakterier.

Störningar i produktion och distribution kan vidare leda till, att vattenreningsmedel,

desinfektionsmedel och insektbekämpningsmedel ej kan erhållas i

tillräcklig omfattning.

Icke heller epidemier i våra grannländer kommer att respektera gränserna. Bearbetning

av problem avseende påvisandet av patogena bakterier och virus, förbättring

av metodiken vid gängse desinfektionsförfarande, fortsatta studier över

kemoprofylax avseende såväl bakteriella infektioner som virusinfektioner samt

fortsatt studier angående massimmunisering är således angelägna forskningsuppgifter.

Kirurgiska och in tern medicinska problemställningar

inom totalförsvaret. De kirurgiska försvarsmedicinska problemställningarna

domineras helt av verkan av olika sorts traumata på organismen orsakade

av såväl konventionella vapen som kärnvapen. Chock och dess behandling,

metabolisk forskning samt nutritionsundersökningar utgör härvid dominerande

problem.

De intemmedicinska problemställningarna utgöres bl. a. av frågor om sjukdomar

i cirkulationsorgan samt inverkan härav på personal, vilken på grund av

sin befattning eller utbildning är utsatt för stark påfrestning, såsom stabspersonal,

flygande personal och personal med submarin tjänstgöring. Vidare krävs

forskning kring de akuta luftvägsinfektionerna, vilka redan i fredstid utgör ett

allvarligt problem inom krigsmakten, strålsjukan och därmed sammanhängande

skador på de blodbildande organen samt slutligen frågor angående mörkerseende

och synskärpa.

Sammanfattningsvis kan man konstatera, att de försvarsmedicinska problemen

inom kirurgi och internmedicin i många fall inte kan inpassas i den nuvarande

civila forskningens ram utan fordrar en särskild organisation, där hänsyn tages

till soldatens arbetsmiljö samt krigsmedicinsk målsättning och taktik jämte

vapenteknikens utveckling.

Navalmedicinska problemställningar. De medicinska frågeställningar,

som den submarina tjänsten inom marinen aktualiserar, kan efter

den praktiska tjänstens krav indelas i problem som uppstår till följd av a) vistelse

i slutet rum under längre tid, b) vistelse under förhöjt atmosfärtryck samt

c) andra speciella förhållanden som aktualiseras av den submarina tjänsten. Utredningen

framhåller bl. a. följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts -proposition nr 7-4 år 1963

Inom en snar framtid kommer svenska marinen att tillföras nya ubåtar, konstruerade

för gång i uläge under lång tid. Härvid ställs ubåtsvapnet inför nya

och svårlösta medicinska problem, vilka sammanhänger med att besättningarna

kan komma att exponeras för luftförorenande ämnen under extremt långa tider.

Kännedom om dessa ämnens natur erfordras för att det skall bli möjligt att

objektivt bedöma hälsoriskerna ombord.

För att kunna tillfredsställa kraven på säkerhet mot de avsevärda potentiella

faror av medicinsk art, som även i fredstid föreligger vid t. ex. räddning från

sjunken ubåt och bärgningsföretag av olika slag fordras även ingående forskningar.

Bland övriga problem av betydelse för den submarina tjänsten märkes kännedom

om drunkningens och den konstgjorda andningens fysiologi, kunskap om

låga vattentemperaturers inverkan på olika fysiologiska och psykomotoriska

funktioner samt härmed sammanhängande frågor angående utveckling av en

lämplig beklädnad för olika dykare.

Flygmedicinska problemställningar. Dessa domineras av att

den tekniska utvecklingen snabbt går mot allt högre flyghastigheter och allt

större flyghöjder. Hastigheter på 6 500 km/tim och höjder på 90 000 m med

bemannat flygplan ställer oerhörda krav på flygförarnas motståndskraft. Denna

blir i många fall den begränsande faktorn för man-maskin-enhetens samlade prestanda.

Utredningen framhåller bl. a. följande.

Så länge flygplan rör sig med konstant hastighet i rak bana, har hastigheten

icke någon skadlig inverkan på organismen. Indirekt medför dock höga farter

stora påfrestningar till följd av att besättningens arbetsuppgifter måste verkställas

inom allt kortare tidsrymd. Detta ställer allt större krav på snabbhet och

simultankapacitet hos flygföraren. I vissa flygmanövrar kan även hastigt växlande

rörelser av flygplanet inträffa. Dylika varierande accelerationer kan ge

särskilt allvarliga rubbningar av förarens orienteringsförmåga. Även starka skakningar

kan ge avsevärd störning såväl av synförmåga som av orienteringsförmåga

hos föraren.

På grund av den kritiska betydelsen av flygförarens prestationsförmåga beträffande

såväl kroppsliga som psykiska funktioner måste särskild omsorg utövas

vid urvalet av flygförare. Den personliga och annan utrustning som flygföraren

använder måste även utprovas i detalj före införandet i rutinverksamheten.

Experimentalpsykologiska problemställningar inom

flyg- och na valmedicinen. Den tekniska utvecklingen av stridsmedlen

inom flygvapnet och marinen har medfört, att personalen ställs inför ökade krav

på effektivitet i psykiska prestationer samtidigt med att de påfrestningar som

äventyrar effektiviteten ökar i antal och intensitet. Exempel på experimentalpsykologiska

problem, som kräver bearbetning, är inverkan av yttre miljöpåfrestningar

(vibrationer och skakningar, buller, isolering från den naturliga miljön)

och emotionella påfrestningar på den psykiska prestationsförmågan. Av

betänkandet inhämtas bl. a. följande.

Experimentalpsykologiska problem intar i viss mån en särställning inom den

flyg- och navalmedicinska forskningen beroende på den sena tidpunkt, vid vil
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

ken behovet av psykologisk forskning inom dessa områden börjat uppmärksammas.

Detta innebär, att man inte — såsom är fallet inom flera medicinska forskningsgrenar

— har en väl etablerad grund att bygga vidare på. Sålunda kommer

experimentalpsykologisk forskning inom dessa områden att till stor del få

karaktären av nyskapande verksamhet, där tonvikten måste läggas vid grundläggande

forskning, inte minst ren metodforskning. Man har nämligen ej en

färdig metodarsenal ur vilken man kan välja relevanta psykologiska prov och

undersökningsmetoder.

Bioteknologiska problemställningar. Dessa betingas av att

stridsmaskiner och vapensystem under krig ofta måste utnyttjas i miljöer, som

medför inte endast psykiska utan även svåra fysiska påfrestningar för personalen.

Problem som rör samfunktioner i människa-maskinsystem är dels experimentalpsykologiska,

vilka berörts tidigare, dels bioteknologiska, vilket innebär,

att de utgör ett mötesområde mellan olika biologiska och tekniska vetenskapsgrenar.

Exempel på aktuella bioteknologiska problem är signalmottagning (uppfångning

av visuella, akustiska och andra signaler), signalbehandling (uppfattning,

lagring och bearbetning av information, beslutsfunktioner) och åtgärdsfunktioner

(koordinerade muskelrörelser, som resulterar i t.ex. förflyttning, styrning, inställning,

skjutning eller signalavgivning i tal eller skrift).

Övriga fysiologiska problem inom försvarsmedicinen.

När försvarsmaktens personal skall fördelas på utbildningsenheter eller tjänstgöringsenheter,

möter urvalsproblem som innebär, att hänsyn måste tagas till

arbetskravet och individens psykiska och fysiska förutsättningar. Den värnpliktiges

psykiska (närmast intellektuella) förutsättningar mätes f. n. med standardiserade

tester vid inskrivningsförrättningen. De fysiska förutsättningarna uppskattas

däremot endast summariskt, och bedömningen av dem influerar relativt

sällan på den värnpliktiges placering. Man borde därför komplettera inskrivningsförfarandet

med någon form av somatisk klassificering för att möjliggöra

större exakthet i placeringen. Utredningen framför bl. a. följande synpunkter.

En representativ kartläggning bör ske av den manliga befolkningens nuvarande

fysiska prestationsförmåga, med hänsyn bl. a. till ålders- och träningseffekter.

Därefter bör principer fastställas för fördelning av personal på olika uppgifter

inom försvaret och begränsade försök göras att dels enligt de nya kriterierna

fördela personal på olika uppgifter inom försvarsmakten, dels kontrollera

det verkliga resultatet under utbildnings- och tjänstgöringstiden.

Andra väsentliga fysiologiska forskningsproblem av betydelse för militärmedicinen

utgöres av somatiska reaktioner hos stridande personal, som utsättes för

starka och långvariga påfrestningar av fysiskt och psykiskt slag, samt problem

betingade av extrema miljöfaktorer såsom värme, kyla och fuktighet.

Krigets psykiska påfrestningar och därav föranledda

problem. Det har länge varit känt, att psykiska reaktioner vid stridande förband,

s. k. krigsneuroser, utgör ett allvarligt problem från militär synpunkt. Det

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 7i

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

framgår bl. a. av uppgiften, att ca 40 % av alla frikallelser på grund av sjukdom

och krigsskador i USA:s armé under det andra världskriget hänförts till psykiska

orsaker. Jämväl för civilbefolkningen i England och Tyskland, som utsattes för

ständiga bombanfall, blev fruktan och ångest ett dominerande problem. Civilbefolkningens

psykiska sjukdomstillstånd var därvid av samma slag som de neuroser,

som drabbade soldaterna, således övervägande ångesttillstånd och depressivt

neurasteniska tillstånd. Robotålderns oinskränkta luftkrigföring kan medföra

utbrott av uttalade psykiska massreaktioner och paniktillstånd. Utredningen

uttalar härom bl. a. följande.

En av militärpsykologiens och militärpsykiatriens viktigaste uppgifter är att

söka komma till rätta med människors sätt att reagera under stress. Människor

reagerar olika, och samma människa reagerar på skilda sätt allt efter arten av

den yttre påfrestning, som hon försätts i under strid.

Ytterligare en viktig uppgift för militärpsykologien är de problem som det

sociala samspelet inom militära enheter ställer. Hit hör frågor som stridsmoralen,

motståndsviljan, förbandsandan etc.

I samband härmed står de olika formerna för psykologisk krigföring, som sätter

sin prägel på krigets och fredens förhållanden. Dessa åtgärder måste baseras

dels på existerande socialpsykologiska förhållanden, dels på psykologiska tekniker

av propagandamässig eller annan karaktär, som går att använda i det föreliggande

läget.

Försvarsmedicinsk dokumentation. En av de mest väsentliga

uppgifterna för en försvarsmedicinsk forskningsorganisation, och detta gäller

såväl grundforskning som försök och prov, är att i så fullständig grad som möjligt

inhämta väsentlig information från utländska källor samt att fördela den

bland de egna leden. Utredningen framhåller bl. a. följande.

Någon systematisk dokumentationsverksamhet med uppgift att samla, klassificera,

återvinna och distribuera publicerade forskningsresultat inom hela medicinens

eller försvarsmedicinens samlade område har hittills icke kommit till stånd

i vårt land. Bristen på dokumentationsverksamhet inom det försvarsmedicinska

området har haft särskilt stora nackdelar för den tillämpade forskningen, som

på flera områden därigenom kommit att sakna många av de annars tillgängliga

impulserna till framsteg.

Dokumentationsverksamhet inom den försvarsmedicinska forskningen är nödvändig

och av högsta prioritet. En brett upplagd s. k. passiv eller katalogiserande

dokumentation bör komma i första hand, men även s. k. aktiv eller analytisk

dokumentation inom begränsade arbetsområden bör komma ifråga. Igångsättningen

bör ske genom ett forsknings- och utredningsprojekt över själva dokumentationsmetodiken,

anslutet till ett medicinskt centralbibliotek.

Urna av gr ansning s jr ägor

Vid sammanställningen av de i föregående avsnitt redovisade forskningsbehoven

inom försvarsmedicinen har utredningen och dess experter stött på flera svårigheter.

En sådan svårighet är avgränsningen mellan allmän-medicinsk och jörsvarsmedicinsk

forskning. Fastän nästan varje form av medicinsk forskning kan

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1963

ha betydelse från försvarsmedicinsk synpunkt, måste enligt utredningen en gräns

likväl dragas, så att benämningen »försvarsmedicinsk» reserveras endast för sådana

undersökningar, som bearbetar från försvarsmedicinsk synpunkt omedelbart

betydelsefulla områden. Utredningen framhåller, att avgränsningen mot

de allmänna medicinska forskningsproblemen är svårast på de fält, som utgör en

sorts försvarsmedicinsk grundforskning, dvs. närmast syftar till att nå sådana

medicinska forskningsresultat, som kan tas till utgångspunkt för utveckling av

medicinska skyddsåtgärder för civilbefolkning och stridande styrkor eller som

förutsättes vid sådana försök och prov, som direkt syftar till utveckling av medicinsk

skyddsmateriel. Efter att ha prövat var denna gräns mellan allmän medicinsk

forskning och försvarsmedicinsk forskning bör gå, har utredningen funnit

sig böra utesluta ett antal forskningsprojekt, som enligt dess mening legat alltför

långt bort från den centrala försvarsmedicinen.

En annan gränsdragningsfråga gäller åtskillnaden mellan grundforskning och

tillämpad forskning inom försvarsmedicinen. Utredningen framhåller, att man

både när det gäller grundforskning och tillämpad forskning vill ha fram från

försvarsmedicinsk synpunkt väsentliga resultat med hjälp av medicinsk forskning.

I det första fallet saknar forskaren vissa fundamentala medicinska eller

biologiska data, som måste förutsättas kända för att nå det försvarsmedicinska

skyddsresultatet, medan han i andra fallet har alla relevanta sådana fakta i sin

hand men måste tillämpa dem i utvecklingen av en metodik, en teknik, i konstruktionen

av en apparat, ett skyddsmedel, en skyddande substans eller något

dylikt. I det konkreta fallet torde denna gräns mellan mera grundforskningsinriktad

försvarsmedicin och mera på tillämpning och utveckling inställd försvarsmedicin

enligt utredningens mening vara lättare att dra än den, som tidigare

diskuterats mellan allmän medicinsk forskning och försvarsmedicinsk forskning.

Utredningen understryker dock, att uppdelningen på grundforskning och tilllämpad

forskning inte får vara absolut utan endast huvudsaklig. 3

3. Den centrala forskningsledningen

Förutsättningar och uppgifter

Med utgångspunkt i den tidigare återgivna redogörelsen för den försvarsmedicinska

forskningens tillkomst och utformning framhåller utredningen, att

forskningsorganisationen inte fungerar tillfredsställande på grund av alltför stor

splittring på olika organ och dålig samverkan. Brister säges också föreligga, när

det gäller att överföra uppnådda forskningsresultat till praktisk tillämpning. En

reorganisation av ledningen är enligt utredningen dessutom befogad med tanke

på att de nuvarande organen inte tillkommit som led i en enhetlig plan utan inrättats

från tid till annan, när särskilda behov gjort sig gällande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

En allmän förutsättning för planeringen av den försvarsmedicinska forskningen

är, framhåller utredningen, att denna sker inom totalförsvarets ram. Såväl

stridande styrkor som civilbefolkning kan i ett kommande krig bli utsatta

för alla slags angreppsmedel. Vid planeringen av den medicinska skyddsforskningen

måste därför organ såsom t. ex. medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen

samt de myndigheter vilka ansvarar för landets försörjning ha möjlighet att

påverka forskningens planläggning och prioritering. Utredningen anför i detta

sammanhang huvudsakligen följande.

En förutsättning för en ny försvarsmedicinsk forskningsorganisation måste

vara, att den får möjligheter att ta tillvara och effektivt utnyttja samtliga forskningsresurser

av betydelse. Den försvarsmedicinska forskningen i vårt land kan

aldrig tänkas bli helt förlagd till särskilda institutioner eller enbart till försvarsmaktens

egna anläggningar. Inom universitetsinstitutionerna finns omfattande

anläggningar med tung och dyrbar utrustning, som inte utan mycket stora kostnader

skulle kunna dubbleras. Dessa institutioner måste utnyttjas av den framtida

försvarsmedicinska forskningsorganisationen.

En annan sak är, att forskning av tillämpad typ samt praktiskt inriktade försök

och prov inte synes böra förläggas till universitetsinstitutioner utan i huvudsak

till de laboratorier och anläggningar, som är speciellt anordnade för sådan

verksamhet. En alltför stor mängd av dylika uppdrag kan vid en universitetsinstitution

lätt bli betraktade som ett störande element utan intresse för de där

arbetande forskarna.

Betydelsefullt i sammanhanget är därför utredningens i det föregående redovisade

uttalande om behovet av avgränsning mellan grundforskningsbetonade

och tillämpade eller målforskningsbetonade försvarsmedicinska forskningsprojekt.

Som grundforskning bör enligt utredningen därvid karaktäriseras medicinsk

forskning, som syftar till att genom nya forskningsrön åstadkomma det medicinska

faktaunderlaget för en försvarsmedicinsk tillämpning och som sålunda,

fastän av mera allmän medicinsk problemtyp, dock har nära anknytning till och

stor direkt betydelse för försvarsmedicinska problemställningar. Som tillämpad

forskning eller målforskning bör klassificeras alla forskningsuppgifter, vilka med

utgångspunkt i redan kända medicinska grundfakta söker utveckla teknisk

skyddsmateriel, skyddssubstanser eller metodik för medicinska skyddsåtgärder

eller söker genomföra praktiskt inriktade försök och prov.

En rationell och effektiv ledning av den försvarsmedicinska forskningen kan,

framhåller utredningen, åstadkommas endast om dessa två försvarsmedicinska

forskningsområden får en god ledningsorganisation. Den grundforskningsbetonade

försvarsmedicinska forskningen bör enligt utredningens uppfattning anknytas

till universitetsinstitutioner för att till fullo kunna samverka med den allmänna

medicinska forskningen och utnyttja den utrustning och sakkunskap,

som finns på dessa institutioner. Den tillämpade forskningen bör på motsvarande

sätt anknytas till försvarets egna anläggningar, där den fogas in i ett sammanhang

som ständigt inriktar intresset just på en målmedveten tillämpning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1963

medicinska data för försvarets räkning och där sakkunskap inom andra delar

av försvarets verksamhet ständigt är lätt tillgänglig.

En decentralisering av forskningsarbetet till universitetsinstitutioner och andra

anläggningar kräver organ för samordning och planering, understryker utredningen,

vars analys av ett dylikt organs uppgifter i korthet kan sammanfattas

i följande punkter.

1. Insamling av iakttagelser och erfarenheter, som visar, att behov föreligger

av en viss typ av forskning.

2. Omsättning av insamlat material i forskningsprojekt, varvid behovet av

personal, driftsanslag och utrustning beräknas.

3. Sammanställning och prioritering av forskningsprojekt inom olika sektorer

av totalförsvaret.

4. Tilldelning av anslag och personal för de forskningsprojekt, som enligt prioriteringen

skall genomföras.

5. Bearbetning och bedömning av uppnådda forskningsresultat.

6. Information till de organ inom totalförsvaret, som bedömes ha nytta och

användning av forskningsrönen.

De nyss angivna uppgifterna gäller enligt utredningen såväl den grundforskningsinriktade

som den tillämpade eller målforskningsbetonade delen av den försvarsmedicinska

forskningen. Inom båda dessa områden, framhåller utredningen

vidare, är det viktigt, att den hittillsvarande splittrade organisationen undviks

och att ledningen får en enhetlig organisation med förutsättningar för en klar

orderlinje mellan de högsta ledningsorganen och de funktionsenheter, som skall

verka i forskningsarbetets olika faser.

Alternativ för ledningens utformning

Ett förverkligande av de av utredningen angivna principerna för ledningen

av den försvarsmedicinska forskningen kan enligt utredningens mening ske

enligt tre olika huvudalternativ. Schematiskt kan dessa beskrivas så, att enligt

ett alternativ — i det följande kallat alternativ Ecklesiastik — ledningsorganet

för försvarsmedicinsk forskning är enhetligt för hela fältet och lagt under ecklesiastikdepartementet,

medan det i ett annat alternativ — i det följande kallat

alternativ Försvar — också är enhetligt men lagt under försvarsdepartementet.

Ett tredje alternativ — i det följande kallat alternativ Kombination — skulle

vara en mellanväg, där ecklesiastik- resp. försvarsdepartementet var för sig upprättar

en enhetlig forskningsledning, mellan vilka organ ett samband förverkligas

antingen direkt enligt instruktioner eller med hjälp av ett sambandsorgan för

totalförsvaret.

Alternativet Ecklesiastik innebär enligt utredningen, att huvudorganet för

den försvarsmedicinska forskningens ledning blir ett nytt forskningsråd, kallat

statens försvarsmedicinska forskningsråd, vilket underställes ecklesiastikdepartementet.

Rådet ersätter den flyg- och navalmedicinska nämnden och statens me
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

dicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd. Rådet bör ha möjlighet att

ge anslag till och sätta upp forskarlag samt understöda enskilda forskare.

Utredningen anför vidare huvudsakligen följande.

Ordföranden i rådet bör utnämnas av Kungl. Maj:t. Som ledamöter bör ingå

generaldirektören för medicinalstyrelsen, civilförsvarsöverläkaren, generalläkaren

(eller de personer, dessa vill sätta i sitt ställe) och chefen för FOA:s medicinska

institution. Därjämte bör Kungl. Maj:t efter inhämtade förslag från medicinska

och försvarsmedicinska forskningsråden samt försvarets sjukvårdsstyrelse

utse sex vetenskapliga representanter, vilkas mandattid bör begränsas till

tre år med möjlighet till omval en gång.

Behovet av samband med totalförsvarsintressena skall i rådet tillgodoses genom

de ledamöter, som representerar medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen

och försvarets sjukvårdsstyrelse, vilka årligen till rådet bör överlämna sammanställningar

av försvarsmedicinska forskningsbehov inom respektive totalförsvarsfält.

Dylika sammanställningar bör överlämnas även från veterinärstyrelsen och

överbefälhavaren.

Alternativet Försvar innebär enligt utredningen, att ett nytt huvudorgan för

den försvarsmedicinska forskningens ledning, benämnt den försvarsmedicinska

forskningsberedningen, inrättas under försvarsdepartementet. Samtidigt upphör

statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd och den flyg- och

navalmedicinska nämnden. Vid forskningsberedningens sida ställs ett vetenskapligt

råd bestående av representanter för den försvarsmedicinska forskningens

huvudområden. Beredningen bör disponera anslagsmedel för anslag till enskilda

forskare och till forskarlag såväl inom grundforskning som tillämpad forskning

Av utredningen inhämtas i detta sammanhang huvudsakligen följande.

Ordförande i beredningen bör utses av Kungl. Maj:t. I beredningen bör ingå

generalläkaren, generaldirektören för medicinalstyrelsen, civilförsvarsöverläkaren,

generaldirektören för försvarets forskningsanstalt (eller de personer, dessa

vill sätta i sitt ställe) samt en representant för försvarsstaben. Till beredningen

bör adjungeras försvarsgrensöverläkarna och chefen för FOA:s medicinska institution.

Det nyss nämnda vetenskapliga rådet bör utses av Kungl. Maj:t efter inhämtade

förslag från statens medicinska forskningsråd, försvarets sjukvårdsstyrelse

och beredningen. Angående ämnesområden och mandattid bör samma gälla som

föreslagits ifraga om de vetenskapliga representanterna i försvarsmedicinska

forskningsrådet enligt alternativet Ecklesiastik.

För krigsmaktens del prioriteras de försvarsmedicinska behoven av överbefälhavaren

efter beredning i försvarsstaben i samråd med generalläkaren. Information

och prioritering i fråga om totalförsvarets övriga fält lämnas till beredningen

av medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och veterinärstyrelsen. Ett samband

bör också uppehållas med statens medicinska forskningsråd, som leder den allmänna

medicinska forskningen.

Alternativet Kombination innebär enligt utredningen, att ledningen av den

försvarsmedicinska forskningen ålägges inom grundforskningsområdet ett till

ecklesiastikdepartementet anknutet organ och inom den tillämpade forskningens

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 7h- år 1963

område ett under försvarsdepartementet sorterande organ. Samordningen mellan

grundforskning och tillämpad forskning säkras genom vissa i det följande redovisade

särskilda instruktioner för de båda organen.

I alternativet Kombination ersättes statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska

nämnd och flyg- och navalmedicinska nämnden av ett nytt

organ, vilket organiskt infogas i statens medicinska forskningsråd. Rådet omorganiseras

i två sektioner, nämligen en allmän medicinsk sektion, som i stort

sett motsvarar det nuvarande rådet, och en jörsvarsmedicinsk sektion, som får

ansvara för planering och ledning av den försvarsmedicinska grundforskningen.

Rådets ordförande är ordförande i båda sektionerna. Statens medicinska foiskningsråds

sekretariat fungerar gemensamt för de båda sektionerna. I fråga om

den försvarsmedicinska sektionen anför utredningen i huvudsak följande.

Sektionen bör ha elva ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. Bland dessa bor

ingå generalläkaren och civilförsvarsöverläkaren eller den de sätter i sitt ställe.

Fyra rådsledamöter föreslås bli gemensamma med den allmänna medicinska sektionen

av rådet. Därjämte bör i sektionen ingå ytterligare fyra vetenskapliga

representanter med forskningserfarenhet, vilka utses på förslag av den allmanna

medicinska sektionen, försvarets sjukvårdsstyrelse samt det under försvarsdepartementet

sorterande försvarsmedicinska organet. Beträffande mandattider ior

de vetenskapliga ledamöterna bör samma gälla som för statens medicinska forskningsråd.

Ledningen av och anslagsbevillningen till forskning bör ske inom den

allmänna medicinska sektionen på samma sätt som nu i statens medicinska forskningsråd.

Den försvarsmedicinska sektionen bör överta den direkta ledningen av

de flyg- och navalmedicinska laboratorierna jämte de ytterligare permanenta

grundforskningslaboratorier inom försvarsmedicinen som bör organiseras. De

anslag, som står till statens medicinska forskningsråds förfogande fördelas, efter

förslag från sektionerna, i samband med de årliga anslagsäskandena av ecklesiastikdepartementet

mellan den allmänmedicinska och den försvarsmedicinska sektionen.

På den försvarsmedicinska sektionens anslagsdel skall anslag till driften

av de permanenta laboratorierna utgå samt därjämte anslag kunna beviljas till

forskning i forskarlag, till individuella forskare samt till reseanslag m. m. Publikationsunderstöd

bör, som hittills, utdelas av statens medicinska forskningsråds

publiceringsnämnd.

Som ledningsorgan för den tillämpade och målinriktade försvarsmedicinska

forskningen inom totalförsvarets område bör enligt alternativet Kombination under

försvarsdepartementet inrättas en jörsvarsmedicinsk jorskningsberedmng,

vilken ersätter den år 1902 inrättade militärmedicinska forskningsberedningen.

Till beredningen bör knytas ett permanent sekretariat, i vilket bl. a. bör ingå

militärläkare med forskningserfarenhet. Beredningen bör disponera anslag som

kan användas till understöd av forskargrupper och individuella forskare, i första

hand placerade vid försvarets egna anläggningar eller vid de försvarsmedicinska

laboratorierna och kliniska grupperna i grundforskningsorganisationen. För verkställighet

av forskningsprojekt bör beredningen vidare kunna lita till FOA samt

försvarsgrenarnas forskningslaboratorier och anläggningar. I anslutning härtill

anför utredningen i huvudsak följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

Ordföranden^ i beredningen bör vara utsedd av Kungl. Maj:t, och som ledamöter

bör ingå generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren, generaldirektören vid

FOA och två ledamöter utsedda av överbefälhavaren. Ledamöter bör vidare vara

fem vetenskapliga representanter med sakkunskap inom forskningen på huvudområdena

av försvarsmedicinen, varav minst tre bör ha god militärmedicinsk

erfarenhet. De bör utses av Kungl. Maj:t efter förslag av statens medicinska

forskningsråds försvarsmedicinska sektion, försvarets sjukvårdsstyrelse och beredningen.

I fråga om de vetenskapliga representanternas ämnestillhörighet och

mandatperiod hänvisas till vad som sagts under alternativet Ecklesiastik. Till

beredningen bör vid behov adjungeras medicinsk expertis från t. ex. försvarsgrenarna

och FOA:s medicinska institution. Beredningen bör vidare skaffa sig sakkunnig

belysning av sitt ämnesfält genom att organisera vetenskapliga kommittéer^

med uppgift att framlägga översikter och förslag till åtgärder inom skilda

områden av försvarsmedicinen.

Information angående totalförsvarets prioritering av försvarsmedicinska problem

bör ske genom att beredningen får del av resultatet av planeringsarbetet

inom medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och veterinärstyrelsen. För krigsmakten

bör överbefälhavaren avge en prioriterad översikt över försvarsmedicinska

behov efter samråd med generalläkaren. Inom beredningen sker sedan

en ^översyn av de försvarsmedicinska problemen från totalförsvarets synpunkt.

Frågor, som därvid anses böra lösas inom den försvarsmedicinska grundforskningsorganisationen,

hänvisas till statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska

sektion.

Efter att ha diskuterat de olika alternativens fördelar och svagheter finner sig

utredningen böra förorda, att den försvarsmedicinska forskningsledningen reorganiseras

i enlighet med alternativet Kombination. Som skäl härför anföres i

huvudsak följande.

Även om detta alternativ kan synas vara svagare i sin uppbyggnad och mindre

enhetligt än de^ båda övriga, är dock ledningen inom den försvarsmedicinska

forskningens tva huvudområden enhetlig och effektiv. Genom den principiella

gränsdragningen mellan å ena sidan grundforskningen vid universitetsanknutna

institutioner och kliniker och å andra sidan den tillämpade forskningen inom i

huvudsak försvarets egna laboratorier och anläggningar uppnås ett enhetligt

verkställighetsområde för vart och ett av ledningsorganen och en intim förankring

inom de forskningsområden, varifrån huvudsakliga informationer och prioriteringar

skall hämtas. Anknytningen av den universitetsanslutna försvarsmedicinska

grundforskningen till statens medicinska forskningsråd säkrar ett nära

samband med den allmänna medicinska forskningen.

Ledningsorganet under försvarsdepartementet fungerar i alternativet Kombination

i intim kontakt med försvarsmaktens ledningsorgan och kan även lokalmässigt

förläggas i nära anslutning till dessa. Fördelningen av anslagsmedel på

ecklesiastik- och försvarsdepartementen blir naturligare i förhållande till departementens

huvuduppgifter. Någon större svårighet att avgränsa de uppgifter,

som skall lösas inom den ena eller den andra forskningsorganisationen, synes inte

föreligga. Det later sig väl göra att samordna de två ledningsorganen med hjälp

av föreskrifter i respektive reglementen samt genom försvarsdepartementets

sa mordningsavdelning för totalförsvarsfrågor.

Utredningen är väl medveten om att försvarssjukvårdens högsta ledning är

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

föremål för utredning, men anser det oaktat alternativet Kombination vara

utformat efter sådana principer, att det låter sig förenas även med en omorganiserad

sjukvårdsledning.

Samordning inom totalförsvaret

Som en väsentlig del av alternativet Kombination framhåller utredningen frågan

om att organisera samarbetet och samordningen mellan de två ledningsorganen.

Utredningen föreslår därför, att det i instruktionerna för de båda organen

föreskrives, att dessa minst en gång årligen skall hålla ett gemensamt sammanträde

för att dryfta prioriteringsfrågor och fördelning av forskningsprojekt. Enligt

utredningens uppfattning bör det åvila de två organen att gemensamt upprätta

och årligen revidera en flerårsplan för forskningen. Vidare bör det ankomma

på försvarsdepartementets samordningsavdelning för totalförsvarsfrågor

att vid den årliga budgetbehandlingen av ledningsorganens anslagsäskanden beakta

samordningen av deras arbete.

Oavsett vilket alternativ som väljes för en reorganisation av forskningsledningen

finner utredningen, att behovet av samverkan inom totalförsvaret kräver,

att totalförsvarets huvudorgan utrustas med avdelningar och personal med

uppgift att bl. a. kartlägga forskningsbehov och preliminärt utforma och prioritera

forskningsprojekt. Härom anför utredningen bl. a. följande.

Inom medicinalstyrelsen synes denna planeringsfunktion bäst kunna tillgodoses,

därest i enlighet med förslag från utredningen rörande utbildning av värnpliktiga

läkare m. m. inrättas en försvarsmedicinsk planeringsbyrå, vilken ersätter

sjukvårdsberedskapsnämnden. Vid denna omorganisation synes biologiska

rådet kunna upphöra. Motsvarande funktion inom civilförsvarsstyrelsen fylls

av dess planeringssektion. Inom veterinärstyrelsen bör en liknande sektion organiseras

med uppdrag att inom styrelsens verksamhetsområde samla information,

som är av betydelse för den försvarsmedicinska forskningen.

Inom krigsmakten bör motsvarande samling av information och behovssammanställning

i första hand ske inom försvarsgrenarna. Till försvarsgrensöverläkarna

bör därför knytas en särskild avdelning eller byrå med uppgift att samla

och bearbeta uppkommande forskningsbehov. En prioritering av dessa forskningsbehov

bör även företas av varje försvarsgrenschef. Krigsmaktens ställningstagande

till behovet av försvarsmedicinsk forskning och dess prioritering av hela

materialet bör slutgiltigt göras av överbefälhavaren efter samråd med generalläkaren.

Med hänsyn härtill bör försvarsstaben förstärkas med medicinsk representation.

I

I detta sammanhang framhåller utredningen vidare, att en viktig och tämligen

omfattande del av den försvarsmedicinska forskningen för närvarande sker

och även i fortsättningen kommer att ske vid försvarets forskningsanstalt. Detta

forskningsarbete anknyter i huvudsak till sådana projekt inom den tekniska och

naturvetenskapliga försvarsforskningen, som för sitt fullföljande kräver ett nära

samordnat medicinskt forskningsarbete, och har därför cn naturlig avgränsning.

Utredningen anser det oaktat, att ett nära samband mellan den vid FOA be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1963

drivna forskningen och den av försvarsmedicinska forskningsberedningen initierade

forskningen bör eftersträvas, och har därför — såsom tidigare redovisats —

föreslagit, att generaldirektören för FOA skall ingå i beredningen. Av samma

skäl anser utredningen, att FOA:s styrelse bör utökas med en eller eventuellt tva

medicinska ledamöter. Utredningen anför därefter följande.

Därest alternativet med en medicinsk ledamot i FOA:s styrelse väljes, föreslår

utredningen, att någon av försvarsmedicinska forskningsberedningens ledamöter

får uppdraget. Om ytterligare en medicinsk ledamot anses böra väljas, bör denna

andra representant tagas från statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska

sektion.

4. Forskningsarbetets organisation

Permanenta forskår grupp er

Vid behandlingen av forskningsarbetets organisation understryker utredningen

önskvärdheten av en rörlig planläggning. Den försvarsmedicinska forskningen

förutsätter ofta upprättande av forskargrupper under ledning av högt kvalificerade

forskare. Utredningen anser sig inte böra rekommendera särskilda institutioner

för försvarsmedicinsk forskning av teoretisk eller klinisk art utan förordar,

att forskargrupper upprättas för att säkra en viss permanens i bearbetningen

av särskilt aktuella områden.

Denna organisationsform är — såsom utredningen framhåller inte ny i vart

land. Sålunda har statens medicinska forskningsråd vid flera tillfällen för särskilda

uppgifter organiserat forskargrupper och avlönat såväl forskningsledare

som annan personal. Under flyg- och navalmedicinska nämnden finns vidare

forskargrupper, vid vilka både forskningsledare och övriga anställda erhållit

extra ordinarie anställning.

Den förordade organisationsformen har enligt utredningen visat sig synnerligen

användbar inom de mest skilda forskningsfält, eftersom den dels kan anpassas

till större eller mindre forskningsuppgifter, dels gör det möjligt att inpassa

akademisk och teknisk personal med skilda inriktningar i samarbetet på något

visst projekt. Sistnämnda faktor anses viktig bl. a. med hänsyn till att bearbetningen

av många projekt, särskilt inom det tillämpade forskningsområdet, kräver

samarbete mellan olika experter.

Inom några av försvarsmedicinens områden framlägger utredningen detaljerade

förslag rörande om- eller nyorganisering av forskargrupper.

Beträffande de befintliga flyg- och navalmedicinska

grupperna förordas sålunda, att den centrala ledningen överflyttas från

flyg- och navalmedicinska nämnden till den föreslagna försvarsmedicinska sektionen

inom statens medicinska forskningsråd.

Den navalfysiologiska gruppen, som är förlagd till karolinska

institutet, bör enligt utredningen kvarstå under ledning av en laborator i navalmedicin.

För denna grupp föreslås vidare dels en förstärkning med en forskar
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 7k år 1963

tjänst i Ag 25 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7, dels ombildning av en tjänst

som forskningsläkare i Ag 24 till forskare i Ae 25, dels ock extraordinariesättning

av två extra tjänster, nämligen en som laboratorieingenjör i Ag 15 och en som

laboratoriebiträde i Ag 9.

lieorganisationen av forskningsledningen kräver enligt utredningen vidare,

dels att verksamheten vid de flygfysiologiska grupperna, vilka

är förlagda vid universitetet i Lund samt vid karolinska institutet och gymnastiska

centralinstitutet, renodlas att avse grundforskning, dels att gruppernas

uppgifter inom den tillämpade forskningen överföres till försvarsmedicinska

forskningsberedningen. Utredningen föreslår, att den grundforskningsinriktade

nygfysiologiska forskningen koncentreras till gruppen vid karolinska institutet

samt att gruppens ledare, laboratorn H. Bjurstedt, i samband därmed får professors

tjänsteställning. Förslaget innebär därjämte, att grupperna i Lund och

vid gymnastiska centralinstitutet avvecklas, varvid Lundagruppens personal,

inklusive forskningsledaren, överföres till fysiologiska institutionen vid universitetet

därstädes, medan personalen i gruppen vid gymnastiska centralinstitutet,

inklusive forskningsledaren laboratorn W. von Döbeln, överflyttas till gruppen

vid karolinska institutet. Laboratorn von Döbeln förutsättes dock få fortsätta

nuvarande undersökningar i de speciella laboratorier, som inom den närmaste

tiden kommer att ställas till hans förfogande vid gymnastiska centralinstitutet.

Utredningens förslag angående sammansättningen av den nya gruppen vid karolinska

institutet framgår av följande sammanställning, i vilken även förändringarna

i förhållande till nuläget anges.

Personal

1 professor ........................ Be 3

1 laborator1 ........................ Be 1

1 forskare ......................... Ae25

1 forskare ......................... Ag25

1 driftsingenjör2 * .................... Ae 21

1 laboratorieingenjör ................ Ae 19

1 laboratorieingenjör1 ............... Ae 15

1 y-i instrumentmakare .............. Ag 11

1 laboratorieassistent ............... Ag 11

2 laboratoriebiträden8 ............... Ae 9

1 kontorist ......................... Ae9

1 djurskötare2 ...................... Ag7

Förändring

1 laborator i Be 1 indrages

1 forskningsläkare i Ae24 indrages

1 forskningsläkare i Ag 24 indrages

1 ingenjör i Ae 19 indrages

1 laboratorieingenjör i Ae 15 indrages

Ny tjänst

Ny tjänst

1 Flyttas från GCI.

2 Gemensam för hela flyg- och navalmedicinska institutionen.

8 Varav en flyttas från GCI.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 7U år 1963

Inom försvarsmedicinens övriga forskningsområden föreslår utredningen följande

nya forskargrupper.

Tjänster

Forskningsområde

Förläggning

Professor i B 3

Laborator i B 1

Forskare i A 25

Forskn. ing/förste

bibliotekarie i A 24

Forskn. ass. i A 21

Psykolog i A 21

Lab.ing i A 19

Lab.ing i A 13

Kanslist i A 13

Instr.makare i A 11

Lab.biträde i A 9

Kontorist i A 9

Lab.biträde i A 7

Kanslibiträde i A 7

Djurskötare i A 7

Summa

Veterinärhögsk.

Karolinska inst.

i

i

i

3

Mikrobiologisk bio-

11

i

i

i

i

i

i

7

Försvarsmed. virologi

Avgöres senare

Karolinska inst.

i2

i

i

i

i

i

i

2

5

Neuropsykofarmako-

Göteborg

Avgöres senare

Avgöres senare

Avgöres senare

Avgöres senare

Karolinska inst.

i

i

i

3

i

1

i

i

i

5

i

i

i

3

Klinisk strålskade-

i

i

i

3

Blodkonservering ___

Experimentalpsyko-

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

5

Avgöres senare

Karolinska inst.

i

i

i

i

4

Försvarsmed. doku- mentation ........

i

i3

v

i

i

5

Summa

I4

13

I6

| i

I3

b

| 3

I5

11

I2

110

I3

i

I4

I2

|49

Grupperna i radiobiologi, mikrobiologisk bioteknik, försvarsmedicinsk virologi,

toxikologi, neuropsykofarmakologi, brännskadeforskning och experimentalpsykologi

bör enligt utredningen sortera under medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska

sektion och övriga grupper under försvarsmedicinska forskningsberedningen.

Utredningen berör även vissa andra, redan befintliga forskargrupper

och uttalar i samband därmed huvudsakligen följande.

Den fältepidemiologiska sektionen vid statens bakteriologiska laboratorium

bör fortsätta sin verksamhet med oförändrad personaluppsättning. Sektionen

bör även i fortsättningen budgetmässigt tillhöra bakteriologiska laboratoriet men

i forskningshänseende nära anknytas till försvarsmedicinska forskningsberedningen.

1 För laboratorn C. G. Hedén.

2 För laboratorn B. Holmstedt.

3 Fr. o. m. andra året.

4 Fr. o. m. tredje året.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Även den militärmedicinska undersökning scentralen vid karolinska institutet

bör bestå med tanke på dess stora betydelse för försvarsmakten. Forskningsledaren

bör få laborators ställning. Gruppen bör anslagsmässigt överföras från

försvarets sjukvårdsstyrelse till försvarsmedicinska forskningsberedningen.

För att säkra den försvarsmedicinska forskningen vid Uppsala universitets

klimatjysiologiska laboratorium är det önskvärt, att den administrativa ledningen

av laboratoriet överflyttas till forskningsberedningen.

Grupper bör vidare inrättas för forskning rörande det slutna rummets hygien

under ledning av en forskare i A 25 och tillämpad flygjysiologi under ledning av

en laborator i B 1. Sammansättningen i övrigt av dessa grupper bör prövas av

den sittande militärmedicinska forskningsberedningen.

Avslutningsvis anför utredningen, att de föreslagna forskargrupperna bör inrättas

successivt under de kommande åren och att det i sista hand bör ankomma

på de nya ledningsorganen att pröva, i vilken ordning detta skall ske. Enligt

utredningens mening är dock behovet av grupper för mikrobiologisk bioteknik,

toxikologi, brännskadeforskning, klinisk strålskadeforskning, chockforskning,

blodkonservering, det slutna rummets hygien, tillämpad flygfysiologi och dokumentation

så stort, att dessa grupper omedelbart bör organiseras.

Totalförsvarets medicinalp er sonal och forskningsarbetet

I samband med behandlingen av den försvarsmedicinska forskningens personalbehov

framhåller utredningen, att det vid många tillfällen kan vara lämpligt,

att totalförsvarets sjukvårdspersonal under delar av arbetstiden eller under vissa

perioder av sin tjänstgöring ägnar sig åt forskningsarbete eller uppgifter som

sammanhänger därmed, t. ex. dokumentation, försök eller instruktionsverksamhet.

I anslutning härtill tar utredningen upp ett av utredningen rörande utbildning

av värnpliktiga läkare m. m. i dess betänkande (SOU 1961:63) framlagt

förslag, att värnpliktiga läkare under vissa perioder skall kunna anlitas

för försvarsmedicinsk assistenttjänstgöring, och understryker därvid önskvärdheten

av att åtgärder i denna riktning vidtages. Av framställningen inhämtas

i detta hänseende huvudsakligen följande.

Härigenom skulle för det första de försvarsmedicinska forskargrupperna kunna

förstärkas. En annan fördel vore, att ett större antal läkare än nu skulle få en

inblick i försvarsmedicinska forskningsproblem och därigenom kunna väckas till

förståelse för dessa problem. Vidare skulle de kommenderade värnpliktiga läkarna

genom sin assistenttjänstgöring vid en försvarsmedicinsk forskningsgrupp

få en väsentlig utbildning med forskningsinslag, vilket torde vara av största

betydelse för deras fortsatta tjänstgöring som värnpliktiga läkare och i sjukvården

i övrigt.

I fråga om krigsmaktens fast anställda medicinalpers on

a 1 finner utredningen det nödvändigt att läkare med speciell forskningsutbildning

hcltidsanställes inom försvarsgrensledningarna och i försvarsstaben. Som

skäl härför åberopas betydelsen av en sakkunnig insamling, bearbetning och prio
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 k år 1963

ritering av försvarsmedicinska problemställningar inom krigsmakten. Beträffande

krigsmaktens läkarpersonal anför utredningen därefter bl. a. följande.

Vidare är det uppenbart att de fast anställda läkarna över huvud taget bör

ha förståelse för och insikt i försvarsmedicinska forskningsproblem för att rätt

kunna utöva sin verksamhet. Särskilt torde det från utbildnings- och fortbildningssynpunkt

vara väsentligt, att de får tillfälle att med jämna mellanrum ta

del av den försvarsmedicinska forskningens resultat och öva sig i sådana nya

metoder och sätta sig in i den nya teknik, som kan ha utvecklats i forskningsarbetet.

Kommenderingar av intresserade och för sådant arbete genom sin tidigare

utbildning lämpade fast anställda läkare under kortare eller längre tider

till försvarsmedicinska forskningsgrupper eller institutioner, torde vara ett inslag

av stor betydelse i arbetet att hålla läkarnas kvalitet på en hög nivå.

5. Kostnadsberäkningar

Hittillsvarande medelstilldelning

För att få en bild av den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamhetens

omfattning under senare år har utredningen infordrat uppgifter om medelsförbrukningen

under budgetåren 1954/55—1959/60 från berörda institutioner

och enskilda forskare. Resultatet av denna enkät framgår av följande sammanställning.

Medelsförbrukning under budgetåren 195^/55—1959/60

1 000-tals kr.

Budgetår

Offentliga anslag

Privata anslag

Summa

Riksstats-

anslag

Övriga1

Svenska

Utländska

1954/55 ...........

1 287

299

_

_

1 586

1955/56 ...........

1 580

539

5

—

2 124

1956/57 ...........

1 921

394

—

—

2 315

1957/58 ...........

2 124

815

—

69

3 008

1958/59 ...........

2 392

943

124

215

3 674

1959/60 ...........

2 220

1 272

81

127

3 700

Summa

11 524

4 262

210

411

16 407

% ................

70

26

1

3

100

Som framgår av sammanställningen har medelsförbrukningen för försvarsmedicinsk

forskning under de sex budgetåren 1954/55—1959/60 uppgått till totalt

16,4 miljoner kr. med en ökning från 1,6 miljoner budgetåret 1954/55 till 3,7

miljoner kr. budgetåret 1959/60.

Av sammanställningen utläses vidare att de huvudsakliga finansieringskällorna

är offentliga anslag (96 %), vilka till övervägande delen utgöres av

Från statliga råd, fonder och myndigheter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 7/ år 1963

riksstatsanslag (70 %). Övriga offentliga anslag, vilka svarar för sammanlagt

26 % av medelstilldelningen, fördelar sig med 24 % på statliga råd och fonder

och med 2 % på marin- och flygförvaltningarna. De privata anslagen har utgjort

4 %.

Utredningen har även undersökt de offentliga anslagens fördelning med hänsyn

till betalande huvudtitel och därvid funnit, att hälften av medlen

anvisats från fjärde huvudtiteln och inemot hälften från åttonde huvudtiteln.

Återstoden, ca 4 %, har utgått från tionde och elfte huvudtitlarna. Beträffande

den hittillsvarande medelstilldelningen inhämtas av utredningen vidare

i huvudsak följande.

Med avseende på förbrukare svarar FOA under den aktuella tidsperioden för

förbrukningen av nära hälften av de tillgängliga medlen. Flygmedicinen inom

flyg- och navalmedicinska nämnden har förbrukat genomsnittligt 18 % och

navalmedicinen 4 %. Försvarsmedicinska nämndens andel av den totala medelstilldelningen

under de aktuella åren ligger i medeltal vid 10 %. Statens bakteriologiska

laboratoriums försvarsmedicinska sektion har förbrukat i runt tal 3 %.

Gruppen enskilda forskare och övriga institutioner svarar för förbrukningen av

en femtedel av de tillgängliga medlen.

Med hänsyn till forskningens art har nära 2/3 av förbrukade medel använts

för forskning inom ABC-stridsmedlens område. Flygmedicinen har förbrukat 1/6

och navalmedicinen 1/25 under det att 1/6 gått till forskning inom övriga områden

(problem rörande kirurgi, bränn- och köldskador, träns- och infusion, vätskebalans,

psykologi, psykiatri och fysiologi).

Den försvarsmedicinska forskningens andel av den totala medicinska forskningsvolymen

utgjorde under den aktuella tidsperioden mellan 6 och 7 %.

Som framgår av följande, ur betänkandet hämtade sammanställning har den

successiva ökningen av medelstilldelningen till försvarsmedicinsk forskning fortsatt

under de senaste budgetåren.

Medelstilldelning för budgetåren 1961/62—1962/63

Miljoner kr.

Budgetåret 1961/62

Budgetåret 1962/63

Statens medicinska forskningsråd: Försvarsmedicinska

nämnden ......................................

0,6

0,7

Flyg- och navalmedicinska nämnden ..............

0,9

0,9

Försvarets forskningsanstalt ......................

1,7

2,0

Militärmedicinsk forskning .......................

—

0,6

Anslag från övriga forskningsråd, in- och utländska

fonder m. m....................................

1,0

1,1

4,2

5,3

Utredningen understryker, att de i sammanställningen redovisade siffrorna i

vissa delar bygger på en uppskattning utgående från tidigare budgetår. Detta

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1963

gäller främst anslaget till försvarets forskningsanstalt och de medel, som vid tidpunkten

för utarbetandet av betänkandet väntades bli anvisade från forskningsråd

samt in- och utländska fonder m. m. Utredningen finner det dock klarlagt,

att den nuvarande medelstilldelningen ligger i storleksordningen 5 miljoner kr.

per år.

Framtida anslagsbehov och prioritering

I samband med den tidigare redovisade kartläggningen av aktuella forskningsupgifter

inhämtade utredningen även forskarnas uppfattning om behovet av

anslag till försvarsmedicinsk forskning under den närmaste femårsperioden. De

anslagsbehov, som därvid anmäldes, uppgår enligt utredningen till inte mindre

än 110 miljoner kr., varav 23 miljoner, dvs. nära fem gånger den nuvarande

forskningsvolymen, skulle falla på det första året, för den händelse alla äskanden

oavkortat skulle bifallas.

Enligt utredningens mening kan ett forskningsprogram av denna storlek inte

omedelbart genomföras med hänsyn till vårt lands begränsade personella och

ekonomiska resurser. I syfte att dels uppnå nedskärningar utan att ge avkall på

resultatet, dels få till stånd en rangordning mellan de anmälda forskningsprojekten

företog utredningen därför med hjälp av sina experter en preliminär granskning

av forskarnas äskanden och kom därvid till resultatet, att årskostnaden

kunde nedbringas till ca 17 miljoner kr.

En slutlig prövning och prioritering av det framlagda materialet genomfördes

därefter vid en av utredningen sammankallad konferens i Öregrund, i vilken förutom

utredningen och dess experter generalläkaren, försvarsgrensöverläkarna,

civilförsvarsöverläkaren och av överbefälhavaren utsedda representanter för försvarsstaben,

armén, marinen och flygvapnet deltog. Denna granskning resulterade

i att sådan forskning, som bedömdes ha högsta prioritet och under alla förhållanden

borde komma till utförande, beräknades kräva drygt 13 miljoner kr.

under första anslagsåret, varav för grundforskning ca 8 miljoner kr. och för tilllämpad

forskning ca 5,5 miljoner kr.

Som det närmaste målet för medelstilldelningen till försvarsmedicinsk

forskning förordar utredningen en ökning till den anslagsvolym, som

erfordras för att under den närmaste femårsperioden kunna sätta igång de till

den högsta prioritetsgruppen hänförda forskningsprojekten. Från denna utgångspunkt

och med avsikten att stegvis öka insatsen och personalrekryteringen inom

det försvarsmedicinska forskningsområdet framlägger utredningen följande förslag

rörande medelstilldelningen inom de forskningsområden, som utredningen

haft att diskutera. I sammanställningen redovisas även anslag från sådana källor,

som utredningen i och för sig icke berör i sitt betänkande. Dessa anslag avser

dels FOA, dels anslag från olika forskningsråd och in- och utländska fonder. Utredningen

har dock ansett det värdefullt, att en bedömning av storleken av

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

denna ytterligare anslagstilldelning för försvarsmedieinsk forskning får komma

med i den totala bilden.

Utredningens förslag rörande den framtida medelstilldelningen

Miljoner kr.

1963/61

1964/65

1965/66

1966/67

Statens medicinska forskningsråd: försvarsmedi-

cinska sektionen ..............................

2,2

2,8

3,6

4,0

Försvarets forskningsanstalt ....................

2,25

2,5

2,75

3,0

Försvarsmedicinska forskningsberedningen:

centralt .....................................

0,5

1,5

1,75

2,0

försvarsgrenarna .............................

1,0

1,75

2,0

2,0

Övriga forskningsråd, in- och utländska fonder m. m.

1,3

1,5

1,5

1,5

7,25

10,05

11,6

12,5

Utredningen anför härefter bl. a. följande.

Utgångspunkten för det framlagda förslaget är, att de av utredningen föreslagna

ledningsorganen kommer till stånd. Medelstilldelningen till den grundforskningsinriktade

försvarsmedicinska forskningen bör vid slutet av beräkningsperioden

ha kommit upp till ca 4 miljoner kr. Den tillämpade forskningen bör

vid slutet av beräkningsperioden likaledes disponera ca 4 miljoner kr. Under den

etappvisa ökningen bör sistnämnda forskning förses med anslagsmedel något

snabbare än grundforskningen. Forskning bedriven i anslutning till försvarsgrenarna

bör få disponera ca 2 miljoner kr., medan den till försvarsmedicinska forskningsberedningens

förfogande stående centrala posten för mera fri fördelning

också bör uppgå till ca 2 miljoner kr. I detta sammanhang vill utredningen anmärka,

att de nya ledningsorganens administrationskostnader bör ingå som en

del i deras totalanslag.

Den siffra, som upptagits för FOA:s försvarsmedicinska forskning har beräknats

från förutsättningen att anstalten kommer att öka sin allmänna forskningsinsats,

varvid även en ökad, samordnad medicinsk forskning krävs. Anslagen till

försvarsmedicinskt betydelsefulla projekt från övriga forskningsråd vid sidan

av det medicinska och från in- och utländska privata fonder m.m. kan svårligen

förutses, och utredningen har endast velat ge en siffra på en ökning upp till

1,5 miljoner kr.

Enligt utredningen måste vidare även en gångsan slag för tillbyggnad

av vissa institutioner samt för utrustning tagas med i beräkningarna. Forskarnas

egna äskanden för dessa ändamål uppgår till ca 15 miljoner kr. Utredningen har

dock ej genomfört någon prioritering av engångsanslagen utan föreslår, att storleken

av behövliga nybyggnads- och utrustningsanslag bestäms av vederbörande

ledningsorgan, när nya projekt beslutas.

Avslutningsvis framhåller utredningen att förslaget till medelstilldelning under

de närmaste åren kan synas vara omfattande. Den skisserade ökningen av forskningsanslagen

är enligt utredningens uppfattning oundgängligen nödvändig. Ut
,

''i — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 7''t

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 7J+ år 1963

redningen understryker, att en väsentlig förutsättning för vårt lands försvar

kommer att saknas eller försvagas, därest försvarsmedicinen inom totalförsvaret

inte kan bygga på en intensivt bedriven forskning.

B. Yttranden

1. Den försvarsmedicinska forskningens uppgifter, ledning och organisation

Utredningens redovisning av aktuella försvarsmedicinska

forskningsproblem bedömes av flertalet remissinstanser som värdefull

och väl ägnad att läggas till grund för den försvarsmedicinska forskningens fortsatta

inriktning. Representativt för denna uppfattning är bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelses

yttrande, av vilket i detta hänseende huvudsakligen följande inhämtas.

Utredningen har enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt löst denna uppgift på ett

mycket förtjänstfullt sätt. Den har utfört en systematisk kartläggning av hela

fältet genom omfattande materialinsamling, genom studier och övriga informationer,

den har klart påvisat de brister som den försvarsmedicinska forskningen

hittills varit behäftad med, och den har vidare framlagt en översikt av de områden

inom försvarsmedicinen, vilka idag och i den närmaste framtiden kräver

forskning i olika avseenden. Ehuru invändningar på några punkter kan göras

mot vissa av utredningens principiella ställningstaganden och fastän sjukvårdsstyrelsen

finner sig böra framlägga kompletterande synpunkter på forskningsbehov

inom vissa områden, vill styrelsen uttala sitt varma erkännande för vad

utredningen härvidlag med sitt grundliga arbete uträttat. I och med detta har

för första gången i vårt land presenterats de data, som utgör den nödvändiga

fömtsättningen för uppbyggandet av en effektiv försvarsmedicinsk forskning.

Kritiska invändningar mot den redovisade kartläggningen framföres av styrelsen

för statens institut för folkhälsan, som bl. a. finner det otillfredsställande, att

utredningen låtit forskarna själva bedöma vad som skall anses tillhöra den försvarsmedicinska

forskningen. Med hänsyn till forskarnas bristande kännedom

om militära förhållanden kan denna metod enligt styrelsen förutsättas ha medfört,

att vissa forskningsbehov ej anmälts. Kritiska synpunkter anföres även av

medicinska fakulteten i Lund, som finner redovisningen ensidig och bristfällig.

Även om flertalet remissinstanser är beredda att i stort godtaga utredningens

redovisning av aktuella forskningsuppgifter, framlägges från olika håll förslagtill

kompletteringar. Sålunda påpekar medicinska fakulteten i TJppsala, medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvars

styr elsen, veterinär styr elsen, medicinslca forskningsrådets försvarsmedicinska

nämnd och Stiftelsen Svensk näringsforskning, att utredningen visserligen

uppmärksammat men inte till fullo beaktat behovet av näringsforskning.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, veterinärhögskoleutredningcn

och SACO framhåller, att utredningen inte närmare berört områden, som har

anknytning till veterinärmedicinsk forskning, och att utredningens

förslag som följd härav inte omfattar totalförsvarets hela behov av försvars
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 74 år 1963

35

medicinsk forskning. Veterinär styrelsen förklarar emellertid, att detta torde bero

på att utredningen behandlat endast veterinärmedicinsk forskning av mera direkt

humanmedicinsk betydelse.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö framhåller med instämmande

från lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm, medicinalstyrelsen, försvarets

sjukvårdsstyrelse och Svenska tandläkaresällskapet, att även vissa

odontologiska forskningsuppgifter faller inom den försvarsmedicinska

forskningens intressesfär, om begreppet försvarsmedicinsk forskning fattas

i vid bemärkelse.

Epidemiologien har enligt medicinska fakulteten i Lund, styrelsen för

statens bakteriologiska laboratorium, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska

nämnd fått ett alltför knapphändigt omnämnande i utredningen.

Detsamma gäller behovet av hygienisk forskning enligt uttalanden

av lärarkollegiet vid karolinska institutet, styrelsen för statens institut för folkhälsan,

styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium, medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd och Sveriges läkarförbund.

Till de områden, som utredningen enligt vissa remissinstansers uppfattning

givit för litet utrymme, hör vidare mikrobiologi, radiobiologi, psykologi

och läkemedelsforskning.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd framhåller i detta sammanhang

angelägenheten av att de frågor rörande utformningen av den försvarsmedicinska

forskningen inom det civila och militära försvaret, som utredningen

i enlighet med sitt uppdrag inte ansett sig böra penetrera i detalj, snarast klarlägges

i samråd med 1962 års försvarssjukvårdsutredning.

Utredningen har som förut nämnts ansett det möjligt att inom den försvarsmedicinska

forskningen göra en gränsdragning mellan grundforskning

och tillämpad forskning. Utredningens uppfattning

på denna punkt vinner oreserverat eller i allt väsentligt stöd av bl. a. lärarkollegiet

vid karolinska institutet, statens medicinska forskningsråd och flyg- och

navalmedicinska nämnden. Ett stort antal remissinstanser — bland dem överbefälhavaren,

medicinalstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinska forskningsrådets

för sv arsmedicinslca nämnd, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska

läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund — framhåller emellertid, att en gränsdragning

av denna art torde vara svår och i vissa fall omöjlig att genomföra. I

anslutning härtill påpekas vidare, att ett och samma forskningsprojekt under

arbetets gång ibland glider över från det ena området till det andra och att

åtskillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning med tiden torde

komma att bli allt mindre markerad.

De nyss relaterade åsiktsbrytningarna återspeglas i remissinstansernas ställningstagande

till utredningens förslag beträffande den centrala forsk
3*

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 74

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

ningsledningens organisation. Majoriteten, som omfattar bl. a.

medicinska fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, civilförsvarsstyrelsen,

statens medicinska forskningsråd, flyg- och nav almedicinska

nämnden, Vetenskapsakademien, länsstyrelserna i Västerbottens län och Malmöhus

län, 1962 års försvarssjukvårdsutredning och SACO, ansluter sig odelat eller

med endast mindre erinringar till utredningens förord för alternativet

Kombination. En annan grupp, i vilken ingår bl. a. universitetskanslern,

medicinalstyrelsen och dess sjukvårdsberedskapsnämnd, försvarets forskningsanstalt,

medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska nämnd, direktionen för

Akademiska sjukhuset och Sveriges läkarförbund, anser, att en enhetlig ledninghade

varit att föredraga men finner sig det oaktat kunna acceptera den av utredningen

föreslagna tudelningen. Detsamma gäller försvarets sjukvårdsstyrelse,

som emellertid tillägger, att den föreslagna ledningen bör betraktas som provisorisk

i avvaktan på resultatet av pågående utredning angående totalförsvarets

sjukvårdsorganisation m. m.

Enhetlig ledning förordas jämväl av chefen för marinen, Ingenjörsvetenskapsakademien,

militärpsykologiska institutet och Svenska läkaresällskapet, vilka

dock ansluter sig till alternativet Försvar eller varianter därav. En

likartad uppfattning redovisas av medicinska fakulteten i Uppsala, som föreslår,

att en ny lösning sökes genom någon form av sammanslagning av alternativen

Ecklesiastik och Försvar.

Ett helt nytt, av utredningen inte diskuterat förslag, benämnt alternativ

Verkstyrelseplanet, framlägges av överbefälhavaren, chefen för armén

och chefen för flygvapnet. Detta innebär i stort sett, att ledningen på grundforskningsområdet

i huvudsak ordnas enligt utredningens förslag, medan motsvarande

funktion beträffande den tillämpade forskningen överlåtes på vederbörande

myndigheter på verkstyrelsenivå. Av överbefälhavarens yttrande inhämtas

huvudsakligen följande.

Varje myndighet måste inom sitt ansvarsområde ha möjlighet att vidta de

åtgärder, som krävs för att den samlade verksamheten inom detta område skall

kunna rätt bedrivas. Myndighet på verkstyrelseplanet bör därför äska de medel,

som krävs för försvarsmedicinsk forskning inom det egna ansvarsområdet, samt

förvalta och utnyttja till förfogande ställda medel. Angiven verksamhet bedrivs

lämpligen vid planeringsbyråer (-sektioner) inom respektive myndigheter. Vetenskaplig

expertis bör stå till förfogande för rådgivning m. m.

En samordning på verkstyrelsenivå inom totalförsvarets ram bör komma till

stånd bl. a. i syfte att undvika, att medel äskas av olika myndigheter för samma

forskningsbehov. För denna verksamhet kan det övervägas att inrätta ett samverkansorgan

på verkstyrelseplanet. Detta kan utgöras av den av utredningen

föreslagna försvarsmedicinska forskningsberedningen, som skulle erhålla en i förhållande

till utredningens förslag något ändrad funktion. Under förutsättning

att en samverkan på verkstyrelseplanet på angivet sätt kommer till stånd, torde

verksamheten på departementsplanet endast behöva avse den principiella inriktningen

av den försvarsmedicinska forskningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Överbefälhavaren framhåller fortsättningsvis, att det torde dröja, innan en

reorganisation av den försvarsmedicinska forskningsledningen kan genomföras.

Under en övergångstid bör därför enligt överbefälhavaren ledningen inom det

tillämpade forskningsområdet utövas av försvarsmedicinska forskningsberedningen.

I förevarande sammanhang har även försvarsg rensöverläkarnas

ställning aktualiserats. Statens medicinska forskningsråd framhåller sålunda,

att det hade varit av intresse, om utredningen såsom ett alternativ för reorganisationen

av forskningsledningen även diskuterat ett system, i vilket försvarets

ledande läkare innehade viktiga positioner inom den försvarsmedicinska forskningen.

I anslutning härtill understryker rådet vikten av att dessa läkare erhåller

en starkare ställning med möjlighet att odelat ägna sig åt försvarsmedicinen och

därmed sammanhängande forskningsuppgifter. Denna uppfattning delas av medicinska

fakulteten i Lund, som anser, att försvarsgrensöverläkarna borde utgöra

kärnan i varje framtida ledningsorgan för teoretisk eller tillämpad försvarsmedicinsk

forskning, vilket dock bl. a. anges kräva, att denna karriär göres mer

lockande än för närvarande. Under hänvisning till att denna fråga bör ytterligare

övervägas, avstyrker fakulteten utredningens förslag och förordar vissa provisoriska

anordningar beträffande forskningsledningen.

Ett stort antal remissinstanser understryker, att den av utredningen förordade

tudelningen av forskningsledningen kräver en intim samverkan mellan ledningsorganen.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium anser, att den

föreslagna organisationen inte ger goda betingelser härför, och kräver av denna

anledning att utredningen överarbetas, innan den lägges till grund för konkreta

åtgärder. För att säkerställa behovet av samarbete föreslår medicinalstyrelsen

och dess sjukvårdsberedskapsnämnd, att ledningsorganen får ett gemensamt sekretariat,

medan civilförsvarsstyrelsen och medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska

nämnd anser, att en överordnad planeringsnämnd, bestående av

företrädare för de båda ledningsorganen, bör inrättas. Jämväl Ingenförsvetenskapsakademien

uttalar sig för ett planeringsorgan. Denna uppfattning delas

inte av statens medicinska forskningsråd, som framhåller, att ett välplanerat

samarbete bör kunna uppnås genom tillsättande av ett mindre samarbetsutskott.

Utredningens förslag beträffande ledningsorganens sammansättning

har mött vissa erinringar. Lärarkollegiet vid karolinska institutet och

Vetenskapsakademien framhåller, under hänvisning till utredningens eget uttalande

på denna punkt, att det avgörande vid valet av ledamöter bör vara

vederbörandes egen forskarauktoritet och intresse för militärmedicinen, och finner

det mot denna bakgrund inte självklart, att de av utredningen angivna

administrativa cheferna för vissa verksamhetsområden bör ingå i ledningen, eftersom

andra representanter för dessa myndigheter kan vara bättre lämpade att

företräda och bedöma vetenskapliga frågeställningar.

Statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd avvisar förslaget

om fyra gemensamma ledamöter för rådets allmänmedicinska och försvars
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 är 1963

medicinska sektioner och föreslår, att någon obligatorisk föreskrift härom inte

fastställes. Medicinska forskningsrådet ansluter sig emellertid härvidlag till utredningens

uppfattning. Försvarets sjukvårdsstyrelse förordar, att antalet gemensamma

ledamöter minskas till tre och att det totala antalet ledamöter i den

försvarsmedicinska sektionen som följd härav fastställes till tio.

För att säkerställa erforderlig samverkan med försvarets forskningsanstalt

föreslår bl. a. överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, statens medicinska forskningsråd

och Vetenskapsakademien, att denna anstalt blir representerad i försvarsmedicinska

sektionen. Medicinalstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse

anser, att anstaltens representant i forskningsberedningen bör vara medicinskt

sakkunnig.

Som tidigare nämnts hävdar medicinska fakulteten i Lund att försvarsgrensöverläkarna

fått en alltför undanskymd plats i ledningsorganen. Fakulteten får

i detta hänseende stöd av universitetskanslern och flyg- och navalmedicinska

nämnden, som anser, att dessa läkare bör kunna adjungeras också till försvarsmedicinska

sektionen. Nämnden framhåller därutöver, att försvarsgrensöverläkarna

bör ingå som ordinarie ledamöter i forskningsberedningen. Styrelsen för

statens institut för folkhälsan anser, att försvarsgrensöverläkarna tillsammans

med hygienisk expertis bör bilda ett expertråd till stöd för forskningsberedningens

arbete.

Överbefälhavaren och chefen för marinen anser det erforderligt, att försvarsmedicinska

sektionen tillföres flyg- och navalmedicinsk sakkunskap. Denna uppfattning

delas av flyg- och navalmedicinska nämnden, som därutöver föreslår

en företrädare för experimentalpsykologien.

Enligt överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen bör en representant för

medicinalstyrelsen ingå i forskningsberedningen. Detta förslag biträdes av försvarets

sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen, vilka anser, att chefen för sistnämnda

verk eller ersättare för denne bör beredas plats i båda ledningsorganen.

Beträffande nomineringen av vetenskapliga representanter

i ledningsorganen anmäler försvarets sjukvårdsstyrelse en från utredningen

avvikande mening. Styrelsen föreslår, att de med medicinska forskningsrådets allmänna

sektion gemensamma ledamöterna av försvarsmedicinska sektionen utses

efter förslag av rådets ordförande samt att två av de övriga vetenskapliga representanterna

förordnas efter förslag av överbefälhavaren och två efter förslag av

medicinalstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen gemensamt. Av de vetenskapliga

företrädarna i den försvarsmedicinska forskningsberedningen bör enligt sjukvårdsstyrelsen

en föreslås av försvarsmedicinska sektionen, två av överbefälhavaren,

en av medicinalstyrelsen och en av civilförsvarsstyrelsen.

Mot utredningens förslag rörande sammanställning och prioritering

inom krigsmakten av försvarsmedicinska forskningsprojekt

anför överbefälhavaren, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

sjukvårdsstyrelse och 1962 års för svar ssjukvårdsutredning erinringar. Denna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

uppgift bör enligt dessa remissinstanser åvila generalläkaren i samråd med iorsvarsgrensöverläkarna,

vilka i denna verksamhet bör biträdas av en forskningssektion

(motsvarande) inom generalläkarens organ, för närvarande sjukvårdsstyrelsen.

De av utredningen förordade planeringsorganen inom medicinal-

och veterinärstyrelserna har inte givit remissinstanserna

anledning till erinran. Detsamma gäller förslaget om utökning av s ty r e 1- sen för försvarets forskningsanstalt med medicinska ledamöter.

Såsom närmare redovisats i det föregående har utredningen, för att säkra en

viss permanens i bearbetningen av särskilt aktuella forskningsområden, funnit

sig böra föreslå upprättandet av försvarsmedicinska forskargrupper.

Detta förslag anses av flertalet remissinstanser principiellt värdefullt men

har i vissa hänseenden blivit föremål för erinringar.

Beträffande tidpunkten för forskargruppernas inrättande

framhåller statens medicinska forskningsråd, att det från lämplighetssynpunkt

torde vara bäst att först genomföra den planerade omorganisationen av ledningsorganen.

Dessa bör därefter mera detaljerat avväga omfattning och placering av

speciella grupper och enheter eller inrättandet av särskilda forskarbefattningar.

Statens medicinska forskningsråd, medicinska fakulteten i Lund och försvarets

forskningsanstalt framhåller, att en omfattande permanent fältorganisation medför,

att tillgängliga medel bindes, vilket minskar möjligheterna att

smidigt följa utvecklingen och utnyttja landets totala resurser. Som ett alternativ

till utredningens förslag hänvisas i dessa yttranden till möjligheterna att dels

utlägga forskningsuppdrag genom kontrakt, dels anställa forskare medelst förordnande

på viss tid.

Erinringar riktas även mot den föreslagna lokaliseringen av grupperna.

Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg, statens medicinska

forskningsråd, Malmö stads sjukvårdsstyrelse och SACO anser sålunda, att forskargrupperna

bör förläggas till den institution, där de gynnsammaste förutsättningarna

för arbetets bedrivande föreligger, och finner den av utredningen förordade

koncentrationen till Stockholm mindre lämplig. En spridning av forskargrupperna

är enligt nämnda remissinstanser även befogad från rekryteringssynpunkt

och med hänsyn till det utsatta läge, som huvudstadsområdet kan väntas

få i händelse av krig. I detta sammanhang påpekar Lundafakulteten och medicinska

forskningsrådet vidare, att utredningen inte behandlat möjligheterna att

utnyttja industriens stora kapacitet.

I fråga om forskargruppernas sammansättning betonar försvarets

forskningsanstalt, militärpsykologiska institutet och Ingenjörsvetenskapsakademien

vikten av att den blir så mångsidig, att ett forskningsprojekt kan

genomföras från början till slut. Arbetet bör karakteriseras av interdisciplinär

samverkan samt samverkan mellan teoretiker och praktiker. Ingenjörsveten
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

skapsakademien framhåller i detta sammanhang vidare, att de föreslagna grupperna

i många fall synes vara för små för att bli fullt arbetsdugliga, om de inte

infogas i större enheter. Sveriges läkarförbund anser, att grupperna bör tillföras

sakkunskap även från »beställarsidan».

Beträffande forskargruppernas ledning förordar försvarets sjukvårdsstyrelse

fortsatt utredning i syfte att särskilja sådana grupper, främst avsedda

för forskning av försök- och provtyp, som bör stå direkt under den centrala

forskningsledningen, och sådana, som kan inlemmas i respektive totalförsvarssektor

och ledas på verkstyrelseplanet.

Utredningens förslag till reorganisation av de redan befintliga, under flyg- och

na valmedicinska nämnden organiserade flygfysiologiska grupperna

i Lund samt vid karolinska institutet och gymnastiska centralinstitutet avstyrkes

helt av chefen för flygvapnet, som anför bl. a. följande.

Utöver den synnerligen värdefulla grundforskning, som bedrivits vid laboratorierna

i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet, har flygvapnet ofta och

med utmärkta resultat kunnat dra nytta av den stora erfarenhet inom flygfysiologien

och därmed förenade problem, som finns där och som många gånger utgjort

en grundförutsättning för utformningen bl. a. av vitala säkerhetssystem

såsom syrgasutrustning, katapultstolar, tryckkabiner o. s. v. Den nära anknytningen

till grundforskningen har därvid varit av största värde, och laboratoriernas

insatser i berörda avseenden synes icke inom överskådlig tid kunna helt ersättas

av en motsvarande verksamhet inom t. ex. den föreslagna forskargruppen

för tillämpad forskning i flygvapnets egen regi. De båda laboratorierna har också

gjort en synnerligen viktig och värdefull insats, då det gällt utbildning och instruktion

av bl. a. flygande personal, flygläkare och säkerhetsmaterielofficerare.

Samma gäller de praktiska prov och demonstrationer i undertryckskammare, utprovning

och kontroll av syrgasutrustningar etc. som till övervägande delen utförts

just i Lund och vid GCI.

Med hänsyn härtill skulle avveckling av de båda flygmedicinska forskargrupperna

framkalla synnerligen svåra organisatoriska och ekonomiska problem för

flygvapnet, som ej utan betydande svårigheter och kostnader självt skulle kunna

bygga upp egna resurser för denna viktiga verksamhet .

Flyg- och navalmedicinska nämnden förordar, att de tre nuvarande enheterna

bildar bestående forskargrupper under den föreslagna försvarsmedicinska sektionen.

Om detta ej skulle bifallas, tillstyrker nämnden utredningens förslag beträffande

gruppen vid karolinska institutet men förordar i övrigt följande alternativ.

Lundagruppen. Nämnden finner det rimligt, att personalen vid avdelningen

överförs till universitetet. Under förutsättning att forskargruppen i Lund —

infogad i universitetets stat — erhåller självständig ställning som flygmedicinsk

avdelning i avseende på personal och anslag, synes garantier kunna skapas för

att gruppen kan fortsätta sin hittillsvarande humanfysiologiska forskningsinriktning

och därigenom även tillgodose försvarsmedicinska behov, särskilt inom

flygvapnet.

Gruppen vid gymnastiska centralinstitutet. Med hänsyn till att de uppgifter,

som f. n. bearbetas vid gymnastiska centralinstitutet, placerats i högsta

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

prioritetsgruppen, finner nämnden det naturligt, att arbetsgruppen fortsätter

sin verksamhet därstädes samt bildar en särskild grupp, sorterande direkt under

medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska sektion. Ett sådant arrangemang

synes motiverat även genom forskningsprojektets långsiktiga karaktär och

dess allmänna militärmedicinska betydelse. Vidare kan härigenom garantier skapas

för att laboratoriets resurser även i fortsättningen liksom hittills kan utnyttjas

för viss undersöknings- och instruktionsverksamhet för flygande personal.

Ledamoten av flyg- och navalmedicinska nämnden, professor G. Kalilson,

framhåller i ett särskilt uttalande, att en koncentration till karolinska institutet

med slopande av verksamheten i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet

allvarligt skulle vedervåga den flygmedicinska forskningen i Sverige. Även

medicinska fakulteten i Lund avstyrker avveckling av gruppen därstädes, medan

lärarkollegiet vid karolinska institutet tillstyrker utredningens förslag på denna

punkt. Universitetskanslern, statens medicinska forskningsråd och lärarkollegiet

vid medicinska högskolan i Umeå anser, att denna fråga bör prövas av den försvarsmedicinska

forskningens nya ledningsorgan. De två sistnämnda remissinstanserna

hyser samma uppfattning rörande indragningen av gruppen vid

gymnastiska centralinstitutet, medan universitetskanslern och lärarkollegiet vid

karolinska institutet biträder och direktionen över gymnastiska centralinstitutet

avstyrker utredningens förslag i denna del.

Direktionen för karolinska sjukhuset ställer sig positiv till förslaget om inrättande

av kliniska forskargrupper men delar inte utredningens uppfattning,

att dylika grupper med lätthet skulle kunna infogas i bestående kliniker.

Enligt direktionens mening bör en forskargrupps verksamhet av organisatoriska

skäl inte bindas till ett bestämt antal vårdplatser, utan i stället bör hela patientmaterialet

ställas till gruppens förfogande, varvid gruppen bör inkopplas på

sådana fall, som är av särskilt intresse för den aktuella forskningsuppgiften.

Direktionen understryker vidare vikten av en noggrann lokalinventering, innan

beslut fattas om upprättandet av kliniska grupper.

Den av utredningen förordade gruppen för försvarsmedicinsk dokumentation

tillstyrkes av en stort antal remissinstanser, bland dem lärarkollegiet

vid karolinska institutet, chefen för flygvapnet, medicinalstyrelsen, försvarets

sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen, medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska

nämnd och Ingenjörsvetenskapsakademien.

Utredningens konkret utformade förslag angående inrättande av forskargruppen

inom försvarsmedicinens övriga forskningsområden

blir i remissyttrandena föremål för både positiva och negativa uttalanden. Från

olika håll uttalas därjämte önskemål om inrättande av forskargrupper inom områden,

som inte omfattas av utredningens förslag. Beträffande dessa frågor torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse och 1962 års försvarssjulcvårdsutredning

samt vissa civila remissinstanser biträder utredningens förslag, att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

värnpliktiga läkare och inom krigsmakten fast anställd

medicinalpersonal skall kunna anlitas inom det försvarsmedicinska

forskningsarbetet. Med anledning av nämnda förslag framhåller styrelsen för

farmaceutiska institutet det önskvärda i att även värnpliktiga apotekare

tages i anspråk för assistentjänstgöring inom detta område.

2. Kostnadsberäkningar

Den av utredningen förordade an slagsprioriteringen godtages av

flertalet remissorgan. Som en följd av de tidigare återgivna synpunkterna på de

aktuella försvarsmedicinska forskningsuppgifterna understryker dock några instanser

det önskvärda i att vissa områden får en högre prioritering än utredningen

rekommenderat.

Samtliga remissinstanser, som berör utredningens beräkning av den

försvarsmedicinska forskningens anslagsbehov anser,

att utredningen klart påvisat behovet av ökade anslag. Enligt medicinska fakidteten

i Göteborg framstår den av utredningen förordade medelstilldelningen som

blygsam i förhållande till de totala försvarskostnaderna.

Statens medicinska forskningsråd tillstyrker utredningens kostnadsberäkningar

och förslag till medelsanvisning för försvarsmedicinska forskningsändamål för

budgetåret 1963/64 men understryker samtidigt, att anslagen till medicinsk

forskning i övrigt bör höjas i motsvarande mån, så att en snedbelastning av den

medicinska vetenskapens arbetsvillkor undvikes. Liknande synpunkter framföres

av medicinska fakulteten i Göteborg, Sveriges läkarförbund och Malmö stads

sjukvårdsstyrelse.

Flyg- och navalmedicinska nämnden redovisar i sitt yttrande kostnadsberäkningar

för de nu befintliga flyg- och navalmedicinska forskargruppernas verksamhet

under 1963/64, vilka i huvudsak överensstämmer med nämndens i augusti

1962 ingivna förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64. Med utgångspunkt

i de redovisade beräkningarna framhåller nämnden, att den sammanlagda

anslagssumman, som budgetåret 1963/64 bör ställas till den försvarsmedicinska

sektionens disposition, bör väsentligt ökas. Nämnden framlägger även förslag till

ändringar av löneställning och tjänstebenämning för vissa av de tjänster, som

nu finns inrättade vid nämnden.

Överbefälhavaren, som biträder den föroi’dade anslagshöjningen, hävdar att

den på fjärde huvudtiteln belöpande delen av kostnaderna för upprustningen av

den försvarsmedicinska forskningen måste falla utanför den av statsmakterna

fastställda kostnadsramen för försvaret. Om så inte skulle bli fallet, måste en ny

avvägning mot övriga behov företagas.

Landstingets i Västerbottens län förvaltningsutskott förklarar sig, i likhet med

flertalet övriga hörda kommunala instanser, berett att medverka till genom
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

förandet av utredningens förslag under förutsättning att staten svarar för uppkommande

kostnader.

I sitt yttrande framlägger statens medicinska forskningsråd även förslag till

anslagsäskanden för nästa budgetår avseende det av rådet disponerade förslagsanslaget

till förvaltningskostnader, vilket för närvarande är uppfört

med 201 000 kr. Forskningsrådet hemställer, att förvaltningsanslaget för nästa

budgetår uppföres med 326 500 kr., vilket innebär en ökning med 125 500 kr.

Rådet understryker, att bifall till förslaget om reorganisation av den försvarsmedicinska

forskningsledningen kommer att medföra en ökad belastning av

rådets kansliorganisation. Medel kommer dock i fortsättningen inte att behöva

anvisas till förvaltningskostnader vid flyg- och navalmedicinska nämnden. Forsk
-

ningsrådets förslag framgår av följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 6 000) ...................... + 4 000

2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 1 080)........ + 420

3. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet,

dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska sektion (nu

16 000) ................................................... + 4 000

4. Ersättning för särskilda utredningar (nu 70 000) .............. + 23 000

5. Ersättning åt sekreterare, biträdande sekreterare och annan personal,

sjukvård, expenser m.m. (nu 107 920).................. + 94 080

Summa kronor 125 500

Av rådets framställning inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.

Punkt 1. En ökning av arvodet till rådets ordförande är motiverad med hänsyn

till att denne skall vara ordförande i både den allmänmedicinska och den

försvarsmedicinska sektionen.

Punkt 2. På grund av den ökade arbetsbörda, som kommer att åvila publiceringsnämndens

ordförande, föreslår rådet, att dennes arvode uppräknas med

angivet belopp.

Punkt 3. Belastningen på denna post är redan mycket stor och väntas stiga

ytterligare på grund av den ökade aktivitet, som torde bli en följd av rådets vidgade

uppgifter. Posten bör vidare höjas med hänsyn till den fördyring, som järnvägs-

och flygbiljetter undergått.

Punkt 4. Rådet föreslår, att arvodet till ledamot av rådet fastställes till 2 000

kr. per år i såväl den allmänmedicinska som den försvarsmedicinska sektionen.

Därutöver föreslås ett särskilt årligt arvode av 1 000 kr. till ledamot i arbetsutskottet

och 750 kr. till ledamot i publiceringsnämnden. Kostnaderna för dessa

arvoden beräknas till 64 000 kr. per år.

Behov av förstärkning föreligger även i fråga om arvoden till sakkunniga och

ledamöter i vissa av rådets nämnder och kommittéer m. m.

Punkt 5. Den av försvarsmedicinska forskningsutredningen föreslagna reorganisationcn

av rådet motiverar enligt rådets uppfattning en genomgripande översyn

av kansliorganisationen. Ledningen av denna föreslås skola åvila den för

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 71+ år 1963

båda sektionerna gemensamme vetenskaplige sekreteraren, vilken liksom hittills

bör erhålla ett arvode av 12 000 kr. per år. Till hjälp åt denne bör finnas två

biträdande sekreterare, en för den allmänna och en för den försvarsmedicinska

sektionen (arvode 10 000 resp. 6 000 kr.). Även dessa bör vara i medicinska frågor

kompetenta personer.

De vetenskapliga sekreterarna bör enligt rådets mening biträdas av en i administrativa

frågor erfaren person, som samtidigt bör vara chef för rådets kansli.

För denna uppgift krävs en kvalificerad befattningshavare, och rådet föreslår

därför, att en heltidstjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas vid

kansliet.

För rådets kamerala rådgivare föreslås en arvodeshöjning med 600 kr. med

hänsyn till den väntade ökningen av dennes arbetsuppgifter.

Som förstärkning av kansliorganisationen föreslår rådet vidare inrättandet av

en tjänst som kontorist i Ae 9 och en som biträde för skriv- och kontorsgöromål

i reglerad befordringsgång. Förstnämnda tjänst anses särskilt angelägen, då dess

innehavare skall avlasta den vetenskaplige sekreteraren. Om kontoristtjänsten

inrättas, kan en arvodesbefattning motsvarande kanslibiträde i A 7 indragas.

För inköp av en bokföringsmaskin, två skrivmaskiner, en räknemaskin och

kontorsmöbler för den nytillkommande personalen hemställer rådet om en engångsanvisning

av 21 000 kr. Anskaffningen av bokföringsmaskinen beräknas

möjliggöra en sådan rationalisering av redovisningsavdelningens arbete, att dess

kapacitet kan höjas utan personalökning.

Den vidgade verksamheten kräver slutligen enligt rådet ökad medelsanvisning

till bl. a. skrivmateriel och tillfällig skrivhjälp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7It år 1963

45

III. övrig medicinsk forskning

Under riksstatens åttonde huvudtitel har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 6 850 000 kr. till medicinsk forskning. Detta anslag,

som står till statens medicinska forskningsråds förfogande, disponeras på föl
-

jande sätt.

1. Medicinsk forskning........................................ 6 665 000

2. Medicinsk publiceringsverksamhet ........................... 185 000

Summa kronor 6 850 000

Från delposten 1 bestrides kostnaderna för såväl den allmän-medicinska som

den försvarsmedicinska forskningen inom medicinska forskningsrådets verksamhetsfält.

Statens medicinska forskningsråd har framlagt förslag till anslagsäskanden avseende

här ifrågavarande anslag, såvitt gäller medelsbehovet för medicinsk forskning

med undantag av den försvarsmedicinska samt medicinsk publiceringsverksamhet.

Förslaget innebär en anslagshöjning med 4 150 000 kr. enligt följande

sammanställning.

1. Medicinsk forskning exklusive den försvarsmedicinska (nu

6 065 000) .............................................. + 4 135 000

2. Medicinsk publiceringsverksamhet (nu 185 000)............. + 15 000

Summa kronor 4 150 000

I sin framställning erinrar rådet till en början om 1955 års universitetsutrednings

program för förstärkning av universitets- och högskoleväsendets forskningsbetingelser

och konstaterar i anslutning därtill, att den hittillsvarande anslagsutvecklingen

medfört en betydande eftersläpning i förhållande till universitetsutredningens

rekommendationer. Rådet framhåller vidare, att en stor del av

anslagsförstärkningarna under de senaste åren motsvarats av automatiska kostnadsstegringar

på grund av löneökningar för den statsanställda personalen, prisstegringar

för materiel och utrustning samt höjning av den allmänna varuskatten.

I fortsättningen redogör rådet för vissa aktuella problem och synpunkter,

vilka varit vägledande vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

Därvid anföres i huvudsak följande.

Under 1950-talet har en kraftig utbyggnad av de medicinska lärosätena ägt

rum, vilket medfört en stark ökning av de personella resurserna inom forskningsoch

undervisningsorganisationen. Denna utveckling kommer att fortsätta under

1960-talet och berör även de odontologiska, veterinärmedicinska och farmaceutiska

utbildningsanstalterna, vilka för sin forskning är beroende av rådets

stöd.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr Vt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 7b år 1963

Rådet berör därefter de enskilda forskningsanslagens storlek och framhåller,

att det krävs en höjning av nu utgående anslag med ca 10 % eller med 610 000

kr. för att nuvarande nivå skall kunna bibehållas. Behov föreligger emellertid

även av förbättringar, särskilt i fråga om teknisk personal och materiel, och

enligt rådets beräkningar erfordras för detta ändamål ytterligare ca 610 000 kr.

Som stöd härför hänvisas bl. a. till att de till rådet under budgetåret 1961/62

ingivna ansökningarna om anslag med ca 3,4 miljoner översteg rådets disponibla

medel.

Anslag till tyngre apparatur har enligt rådet hittills kunnat beviljas endast

i blygsam omfattning. Den medelsförstärkning, som erfordras för att i någon

mån kunna möta de angelägnaste behoven, beräknar rådet till 1 000 000 kr.

Rådet räknar vidare med en kostnad av ca 650 000 kr. till förstärkning av apparatur

och utrustning i samband med att permanenta tjänster inom universitetsorganisationen

byter innehavare.

För att genom upprättande av nya forskargrupper kunna intensifiera forskningen

inom särskilt viktiga områden erfordras enligt rådet en medelsanvisning

av ca 1 260 000 kr.

Slutligen framhåller rådet, att den alltmer ökande belastningen av anslagsposten

till medicinsk publiceringsverksamhet motiverar en höjning av medelsanvisningen

till detta ändamål med 15 000 kr.

Med anledning av att frågan om sambandet mellan, å ena sidan, stigande

forskningsanslag samt, å andra sidan, den akademiska examinationsfrekvensen

och utflödet av akademisk arbetskraft på arbetsmarknaden berördes i 1962 års

statsverksproposition, hänvisar rådet till en redovisning av den medicinska examinationsfrekvensen,

som den av Kungl. Maj:t tillkallade utredningsmannen

för vissa medicinska utbildningsfrågor lämnat i augusti 1962. Enligt utredningsmannen

kan den under senare år konstaterade nedgången i läkarexaminationen

förklaras dels av att ett stort antal medicine studerande under slutet av 1950- talet anställts i de lägre lärår- och forskarbefattningar, som då inrättades för att

möjliggöra en vidgad intagning av medicine studerande, dels av att medicine

kandidater nu i större utsträckning än tidigare vikarierar som läkare. Det minskade

utflödet av läkare på arbetsmarknaden bör därför enligt rådets mening

inte tjäna som argument för att begränsa anslagen till medicinsk forskning. Det

synes tvärtom rådet angeläget med ökade anslag, för att även de befattningshavare,

som sålunda knutits till universitetsorganisationen, skall få möjligheter

att bedriva effektiv forskning.

Från de nu redovisade utgångspunkterna, vilka i huvudsak ger en kvantitativ

bedömning, beräknar rådet det totala behovet av anslagsförstärkning till medicinsk

forskning och medicinsk publiceringsverksamhet till 4 150 000 kr. Till

grund för beräkningarna kan emellertid enligt rådet även läggas kvalitativa

aspekter såsom t. ex. angelägenheten av ökat stöd åt forskningen inom vissa,

inte minst från samhällssynpunkt, betydelsefulla områden. Som exempel på sådan

forskning nämner rådet den psykiatriska och socialmedicinska forskningen

samt diabetes-, yrkes-, läkemedels-, alkohol- och narkotikaforskningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

47

IV. Departementschefen

Den organisation för försvarsmedicinsk forskning, som vuxit fram i vårt land

— huvudsakligen under och efter andra världskriget — har inte tillkommit efter

någon översiktlig och enhetlig plan utan genom att speciella behov vid skilda

tillfällen föranlett lösningar för begränsade avsnitt av detta fält. Som följd härav

har forskningens ledning kommit att bli splittrad, vilket i vissa hänseenden medfört

svårigheter att få ut full effekt av våra insatser på detta område.

Nämnda omständigheter föranledde statens medicinska forskningsråd att år

1957 föreslå, att den försvarsmedicinska forskningens organisation borde prövas

av 1955 års universitetsutredning. I sitt betänkande »Forskningens villkor och

behov» (SOU 1958:32) förklarade emellertid universitetsutredningen, att den

inte kunnat taga ställning till dessa i sina detaljer synnerligen invecklade frågor.

Utredningen förordade därför, att en särskild kommitté skulle tillsättas för att

förutsättningslöst utreda hela detta problemkomplex.

Den på så sätt inledda diskussionen om den försvarsmedicinska forskningens

organisation gav vid handen, att förhållandena på detta viktiga område inte

var tillfredsställande. Med anledning härav inhämtade jag hösten 1959 Kungl.

Maj:ts bemyndigande att tillkalla en särskild utredningsman med uppdrag att

pröva frågan om den försvarsmedicinska forskningens organisation och omfattning.

Utredningsmannen, som antog namnet försvarsmedicinska forskningsutredningen,

framlade i juni 1962 betänkandet »Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret»

(SOU 1962:34). I betänkandet redovisas förslag rörande en reorganisation

av den försvarsmedicinska forskningens ledning och verkställighetsorgan

samt beräkningar av anslagsbehovet för sådan forskning för tiden fram t. o. m.

budgetåret 1966/67.

Genom bl. a. en omfattande materialinsamling har utredningen företagit en

brett upplagd kartläggning av aktuella forskningsproblem inom försvarsmedicinen.

I samband därmed har utredningen funnit, att forskningsuppgifterna i stort

sett kan uppdelas i två kategorier, nämligen en mera grundforskningsinriktad och

en som avser tillämpad forskning med försök och prov.

Forskningsledningen kan enligt utredningens huvudalternativ tänkas vara förlagd

till organ underställda antingen ecklesiastik- eller försvarsdepartementet

eller båda dessa departement. Från dessa utgångspunkter diskuterar utredningen

tre olika förslag rörande ledningens utformning. I korthet kan dessa beskrivas

så, att ledningsorganet i det första, alternativet »Ecklesiastik», är enhetligt för

hela forskningsfältet och förlagt under ecklesiastikdepartementet. I alternativet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

»Försvar» är ledningen också enhetlig men anknuten till försvarsdepartementet.

Enligt det tredje alternativet, som utredningen kallar »Kombination», upprättas

dels ett under ecklesiastikdepartementet sorterande ledningsorgan för den universitetsanknutna

forskningen av grundforskningskaraktär, dels ett under försvarsdepartementet

lydande organ för den tillämpade forskningen inom totalförsvaret.

Av dessa tre alternativ förordar utredningen för sin del alternativet »Kombination».

Den huvudsakliga innebörden av detta är följande. De nuvarande ledningsorganen

under ecklesiastikdepartementet — försvarsmedicinska nämnden

inom statens medicinska forskningsråd samt flyg- och navalmedicinska nämnden

— ersättes av ett nytt organ, vilket infogas i medicinska forskningsrådet. Rådet

omorganiseras i en allmän medicinsk sektion, som i stort sett motsvarar det

nuvarande rådet, och en försvarsmedicinsk sektion, som får ansvaret för den

försvarsmedicinska grundforskningen. Som ledningsorgan för den tillämpade

forskningen inrättas under försvarsdepartementet en försvarsmedicinsk forskningsberedning,

som ersätter den provisoriskt inrättade militärmedicinska forskningsberedningen.

I fråga om ledningen föreslår utredningen ytterligare, dels att

planeringsavdelningar organiseras inom medicinal- och veterinärstyrelserna, dels

att försvarsstaben och försvarsgrensledningarna tillföres medicinsk sakkunskap.

Forskningsarbetet bör enligt utredningens mening till stor del bedrivas inom

permanenta forskargrupper, och konkret utformade förslag framlägges därför i

betänkandet rörande ett tiotal sådana grupper. Vidare föreslås att verksamheten

vid de nuvarande flygfysiologiska grupperna under flyg- och navalmedicinska

nämnden koncentreras till en grupp, förlagd till karolinska institutet. Förslaget

i denna del innebär, att grupperna i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet

avvecklas. För att forskargruppernas personalresurser vid behov skall kunna förstärkas

förordar utredningen, att såväl värnpliktiga som vid krigsmakten fast

anställda läkare tidvis skall kunna kommenderas till tjänstgöring vid olika forskningsanläggningar.

Utredningens förslag rörande medelstilldelningen för perioden 1963/64—

1966/67 utmynnar i ett anslagsbehov av sammanlagt 25,1 miljoner kr., varav för

nästa budgetår 2,2 miljoner kr. till försvarsmedicinsk grundforskning och 1,5 miljoner

kr. till tillämpad forskning. Som jämförelse kan nämnas att innevarande

budgetår under åttonde huvudtiteln till försvarsmedicinska nämnden samt flygoch

navalmedicinska nämnden anvisats sammanlagt 1 413 000 kr., medan under

fjärde huvudtiteln till militärmedicinsk forskning anvisats 600 000 kr. samt till

militärmedicinska undersökningscentralen i runt tal 150 000 kr.

Utredningens arbete har rönt ett övervägande gynnsamt mottagande av remissinstanserna.

Att erinringar anföres mot utredningens uppfattning på vissa

punkter eller områden är en naturlig följd av att det här är fråga om ett mycket

vittomfattande fält, där många intressen korsar varandra. För egen del finner

jag utredningsarbetet förtjänstfullt. Det samlade resultatet synes mig väl ägnat

att läggas till grund för en bedömning av den försvarsmedicinska forskningens

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1963

fortsatta verksamhet. I samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag

beträffande principella frågor och enskildheter rörande den försvarsmedicinska

forskningen anföra och föreslå följande.

Det finns anledning att först dröja något vid utredningens uttalanden om det

moderna krigets karaktär. Ett framtida krig, konstaterar utredningen, erbjuder

en bild som är skrämmande och nästan ofattbar för den som i fred försöker

föreställa sig en sådan situation. Mångenstädes pågår en intensiv forskning och

planläggning för att utveckla och fullända sådana angreppsmetoder, som tidigare

inte tagits i bruk och som riktar sig mot samhället i dess helhet. Det står

således klart, att ett krig kommer på ett sätt som aldrig förr att engagera

alla samhällets resurser. Det kommer att i en hittills oanad omfattning ställa

krav på våra fysiska och psykiska prestationer och vår vilja och förmåga att

överleva. Samtliga samhällsfunktioner, från de mest komplicerade till de mest

elementära, kommer att beröras. Försvarsmedicinen, vars uppgifter tidigare i

huvudsak var begränsade till sjukvård i egentlig mening, har därmed fått totalförsvarsuppgifter

med en synnerligen stor räckvidd. Härmed syftar jag inte

endast på den kunskap om våra reaktioner inför stridshandlingar av olika slag

och i olika miljöer som fordras, för att vi skall kunna bringa i funktion och begagna

olika sorters skyddsmedel. Jag syftar även på den forskning, som arbetar

med problemen om hur människan skall kunna anpassas till den fruktansvärda

verklighet som ett utnyttjande av den nutida vapentekniken skulle åstadkomma.

Det ligger sålunda i öppen dag att ökade forskningsinsatser på här ifrågavarande

område är i hög grad angelägna. Såsom utredningen framhåller, kan

dock på grund av våra begränsade resurser en forskning, som omspänner hela

det aktuella området, inte komma i fråga. Arbetet bör därför koncentreras på

sådana problem, som institutioner och enskilda forskare i vårt land har speciella

förutsättningar att lösa. Att genomföra en sådan inriktning av forskningsarbetet

synes mig vara en av ledningens viktigaste uppgifter. Jag vill i detta sammanhang

nämna, att erfarenheterna av den hittillsvarande forskningen visar, att

punktvisa insatser av den typ som nyss berörts kan leda till givande resultat,

inte minst genom att dessa ofta gör det möjligt att ta del av värdefulla utländska

rön, vilket i sin tur kan minska vårt behov av forskning på andra områden.

I likhet med flertalet remissorgan anser jag, att utredningen genom sin grundliga

och värdefulla inventering och redovisning av aktuella forskningsuppgifter

klart visat, att en serie viktiga försvarsmedicinska problem återstår att lösa. Den

av utredningen i särskild bilaga till betänkandet avgivna redogörelsen för försvarsmedicinska

forskningsprojekt m. m. torde få överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott. Vid remissbehandlingen har vissa instanser kompletterat

utredningens inventering och understrukit vikten av att skyddsforskningsproblem

även på andra områden än dem utredningen berört uppmärksammas.

Jag hänvisar i detta hänseende till mitt referat av remissyttrandena.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition nr 7i år 1963

Det finns i detta sammanhang anledning att beröra utredningens gränsdragning

för den försvarsmedicinska forskningen. De forskningsuppgifter det här

gäller kan i stort sett sägas vara grupperade kring tre problemkomplex, nämligen

människan som mål för stridsmedel, människans levnadsbetingelser i krigets miljö

och människan som länk i systemet vapen-människa. Den sistnämnda gruppen

är rent militärmedicinsk, medan de två övriga har många anknytningar till

medicinsk forskning i allmänhet. Utredningen betonar också för sin del, att nästan

varje form av medicinsk forskning har försvarsmedicinska aspekter, men har

det oaktat funnit det nödvändigt att här draga en gräns för att avskilja i trängre

mening försvarsmedicinska uppgifter. En annan gränsdragning har utredningen

företagit inom den egentliga försvarsmedicinen, där det anges vara möjligt att i

stort skilja mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Mot denna uppfattning har flera remissinstanser anfört erinringar och framhållit,

att en sådan uppdelning torde vara svår och i vissa fall omöjlig att göra.

För egen del är jag medveten om svårigheterna i detta avseende. Otvivelaktigt

är gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning mycket svår att

fastställa. Åtskilliga projekt som enligt vedertagna begrepp rubriceras som uppgifter

av grundforskningskaraktär bör kanske snarare hänföras till vad man nu

ofta benämner orienterad forskning. Vidare gäller det icke sällan projekt som

— även om de katalogiseras som grundforskning — avser grundläggande vetenskapliga

undersökningar på områden, där målet för en tillämpad forskning eller

ett utvecklingsarbete är bestämt men där avsaknaden av kunskaper om grundläggande

förhållanden eller förutsättningar utgör ett hinder för projektets fortsatta

bearbetning. Eftersom utredningens motiv för den föreslagna uppdelningen

främst synes vara att möjliggöra att universitetsväsendets resurser i fråga om

personal och utrustning även i fortsättningen kan utnyttjas för försvarsmedicinsk

forskning, är jag dock beredd att av praktiska skäl acceptera de utgångspunkter,

som utredningen genom gränsdragningen mellan grundforskning och tillämpad

forskning valt för sitt ställningstagande i fråga om ledningens organisation. I

I den centrala frågan om forskningsledningen vill jag först erinra om att bl. a.

överbefälhavaren — som i princip tillstyrkt bifall till utredningens förslag om

reorganisation — förordat, att denna funktion, såvitt gäller den tillämpade forskningen,

senare skall överföras till försvarsgrenscheferna och övriga totalförsvarsmyndigheter.

Detta skulle emellertid enligt min mening innebära, att en av de

största bristerna i den nuvarande organisationen, nämligen den splittrade ledningen,

skulle bevaras. Vid mitt övervägande av forskningsledningens organisation

har jag funnit skäl att i allt väsentligt ansluta mig till utredningens förslag.

Ledningen bör sålunda utformas i enlighet med alternativet »Kombination» med

en försvarsmedicinsk sektion inom medicinska forskningsrådet som ledningsorgan

för den mera grundforskningsinriktade och universitetsanknutna forskningen

och med ett under försvarsdepartementet sorterande organ — som jag föreslår

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

benämnt försvarsmedicinska forskningsdelegationen — för ledning av den tilllämpade

forskningen inom totalförsvaret. Jag vill i detta sammanhang peka på,

att 1962 års försvarssjukvårdsutredning i sitt yttrande över utredningens förslag

uttalat, att de framlagda förslagen låter sig förena även med en reorganiserad

sjukvårdsledning inom försvaret. Jag föreslår, att den nya organisationen träder

i kraft fr. o.m. budgetåret 1963/64. I samband därmed bör den nuvarande försvarsmedicinska

nämnden inom statens medicinska forskningsråd samt flyg- och

navalmedicinska nämnden och militärmedicinska forskningsberedningen upphöra.

Enligt utredningens förslag bör den försvarsmedicinska sektionen bestå av

elva ledamöter, nämligen — förutom ordföranden — generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren

samt åtta vetenskapliga representanter, av vilka fyra avses

vara gemensamma med den allmänna sektionen av medicinska forskningsrådet.

Även i den försvarsmedicinska forskningsdelegationen bör enligt utredningen

ingå elva ledamöter, nämligen — förutom ordföranden — generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren,

chefen för försvarets forskningsanstalt, två företrädare för

överbefälhavaren och fem vetenskapliga representanter. Vid remissbehandlingen

har vissa avvikande synpunkter på ledningsorganens sammansättning framkommit.

Då spörsmålet härom inte synes vara av sådan art, att det behöver underställas

riksdagens prövning, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

besluta om de båda ledningsorganens sammansättning.

I detta sammanhang vill jag något beröra hur jag ser på arbetsgången och

funktionerna i den verksamhet, för vilken de båda ledningsorganen avses utgöra

de centrala instanserna. För varje gren av totalförsvaret sammanställer vederbörande

centrala myndighet forskningsbehovet, uppgör förslag till prioritering

av forskningsprojekten samt kostnadsberäknar dessa. Materialet överlämnas därefter

till ledningsorganen. Såvitt gäller krigsmakten bör dessa uppgifter ankomma

på sjukvårdsstyrelsen, som självfallet har att ställa sig av överbefälhavaren

utfärdade direktiv till efterrättelse. På grundval av de avgivna förslagen gör

vartdera ledningsorganet därefter en prioritering av totalförsvarets forskningsbehov

inom grundforskningens respektive den tillämpade forskningens område.

De av ledningsorganen prioriterade forskningsprojekten inom varje område infogas

i rullande flerårsplancr, som ligger till grund för ledningsorganens årliga

anslagsäslcanden. Arbetet med prioritering samt uppgörande av flerårsplaner

och anslagsäskanden förutsätter ett kontinuerligt och ingående samarbete såväl

mellan ledningsorganen som mellan varje organ och de berörda totalförsvarsmyndigheterna.

Vid behov kan sådana frågor anmälas till övervägande inom totalförsvarets

chefsnämnd. Sedan budgetbehandling skett i departementen och riksdagens

beslut föreligger, tillkommer det Kungl. Maj:t att meddela dispositionsföreskrifter,

vari bl. a. angelägenheten av olika forskningsprojekt kan komma att

betonas. Det ligger i sakens natur, att försvarsdepartementets samordningsavdelning

har att medverka vid departementens budgetbehandling. Härvid kan självfallet

frågor aktualiseras som gör förnyade kontakter med de centrala lednings
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1963

organen erforderliga. För den tillämpade forskningen bör i första hand utnyttjas

krigsmaktens och civilförsvarets anläggningar och resurser. Ledningsorganen

bör kunna anställa såväl forskare som teknisk personal samt bekosta alla utgifter

för forskningsarbete, såsom inköp av instrument och materiel samt nödiga

resor. Vid verkställigheten bör slutligen ledningsorganen icke utöva den detaljerade

vetenskapliga ledningen av forskningen — en uppgift som självfallet bör

ankomma på den av vederbörande ledningsorgan utsedde forskningsledaren —

utan verksamheten bör i detta hänseende begränsas till övervakning och inriktning

av forskningen.

Vissa remissinstanser har understrukit behovet av speciella anordningar för

samordning mellan ledningsorganen. Att för detta ändamål inrätta någon form

av överordnad nämnd synes mig emellertid inte erforderligt. I likhet med statens

medicinska forskningsråd anser jag, att det angelägna kravet på samordning

mellan de båda ledningsorganen bör kunna tillgodoses bl. a. genom ett för dessa

organ gemensamt arbetsutskott, i vilket representanter för såväl den försvarsmedicinska

sektionen som den försvarsmedicinska forskningsdelegationen bör

ingå. Jag förordar därför att en sådan anordning kommer till stånd. I sitt arbete

bör detta utskott bl. a. beakta den civila sjöfartens och det civila flygets intressen

— rörande även rent praktiska problem — i den verksamhet som de båda ledningsorganen

har att främja. På arbetsutskottet bör vidare ankomma att ombesörja,

att den informationsverksamhet och undervisning i flyg- och navalmedicinska

frågor, som nu åligger flyg- och navalmedicinska nämnden, fortsättningsvis

kan bedrivas i ändamålsenliga former. Det synes mig i övrigt naturligt att

en samverkan etableras mellan ledningsorganen — direkt eller genom arbetsutskottet

— och huvudmännen för annan, till försvarsmedicinsk forskning gränsande

verksamhet, exempelvis delar av försvarspsykologisk forskning och trafiksäkerhetsforskning.

Beträffande samverkan med försvarets forskningsanstalt

återkommer jag strax.

Till utredningens förslag, att särskilda planeringsorgan bör inrättas inom

medicinal- och veterinärstyrelserna samt att vissa militära staber skall förstärkas

med medicinsk representation, är jag med hänsyn till pågående utredningsarbete

ej beredd att nu taga ställning.

Det är uppenbart, att en intim samverkan bör komma till stånd mellan å ena

sidan ledningsorganen, framför allt den försvarsmedicinska forskningsdelegationen,

och å andra sidan försvarets forskningsanstalt. Anstaltens styrelse bör i

sådant syfte i någon form tillföras medicinsk sakkunskap. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Jag övergår härefter till utredningens förslag rörande inrättande av permanenta

forskargrupper och behandlar därvid till en början de redan befintliga

grupperna under flyg- och navalmedicinska nämnden.

Trots de erinringar, som främst av flygvapenchefen anförts mot de föreslagna

förändringarna beträffande de flygfysiologiska grupperna i Lund samt vid karo
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

linska institutet och gymnastiska centralinstitutet, biträder jag i princip utredningens

uppfattning, att den flygmedicinska verksamheten bör koncentreras till

karolinska institutet. Som följd härav bör gruppen i Lund avvecklas och med

nu befintliga personella och materiella resurser inordnas i universitetsorganisationen

där samt gruppen vid gymnastiska centralinstitutet organisatoriskt och

lokalt anslutas till gruppen vid karolinska institutet.

Med hänsyn till flygvapnets behov av service i fråga om prov och undersökningar

synes det böra ankomma på de nya ledningsorganen att i samråd med

berörda myndigheter överväga, huruvida denna del av verksamheten framdeles

bör ske i andra organisatoriska former. I avvaktan härpå bör serviceverksamheten

trots de av mig förordade förändringarna få fortgå i huvudsak såsom hittills.

Jag förutsätter vidare, att de speciallaboratorier, som iordningställts vid

gymnastiska centralinstitutet för undersökningar rörande kroppssammansättningen,

också i fortsättningen kan utnyttjas för detta ändamål.

Ledningen av de efter omorganisationen återstående flyg- och navalmedicinska

grupperna bör i enlighet med utredningens förslag överflyttas till den försvarsmedicinska

sektionen inom medicinska forskningsrådet. Personalförändringar och

därmed sammanhängande spörsmål i fråga om de flyg- och navalmedicinska

grupperna avser jag att behandla i samband med anslagsberäkningarna.

I likhet med utredningen finner jag det ändamålsenligt, att den utökade försvarsmedicinska

forskningen delvis anordnas inom ramen för nya försvarsmedicinska

forskargrupper. Spörsmålet om antalet sådana grupper och den närmare

utformningen av desamma synes emellertid böra ytterligare övervägas av ledningsorganen.

Den av utredningen behandlade frågan om de värnpliktiga läkarnas användning

i försvarsmedicinskt forskningsarbete behandlas i särskild proposition till

årets riksdag.

Utredningens förslag att även de fast anställda militärläkarna skulle beredas

tillfälle att ägna sig åt forskning finner jag värdefullt. Jag förutsätter emellertid

att detta sker inom ramen för nu fastställd arbetstid för militärläkare och utan

undanskjutande av övriga arbetsuppgifter som åvilar sådana läkare samt att

härigenom inga merkostnader för ersättningar till läkare åsamkas statsverket.

Beträffande den militärmedicinska undersökningscentralen, som nu är anknuten

till försvarets sjukvårdsstyrelse, bör för nästa budgetår inte vidtagas

annan förändring än att forskningsverksamhetens allmänna inriktning bör fastställas

av försvarsmedicinska forskningsdelegationen och styrelsen i samråd. Det

torde få ankomma på delegationen att i samråd med styrelsen framlägga förslag

rörande undersökningscentralens ställning och därmed sammanhängande förhållanden

fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Jag övergår nu till anslagsberäkningarna för nästa budgetår. Därvid behandlar

jag först frågor om anslag till försvarsmedicinsk forskning under fjärde och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

åttonde huvudtitlarna, därefter frågan om anslag till övrig medicinsk forskning

under åttonde huvudtiteln samt slutligen frågan om anslag under samma huvudtitel

till medicinska forskningsrådets förvaltningskostnader.

Enligt utredningens förslag skall för budgetåret 1963/64 för den här avsedda

tillämpade försvarsmedicinska forskningen anvisas ett anslag under fjärde huvudtiteln

av 1 500 000 kr. Detta anslag förordas successivt stiga för att budgetåret

1966/67 utgöra 4 000 000 kr.

För egen del föreslår jag att för nästa budgetår för hithörande ändamål anvisas

1 200 000 kr. Medel för kostnaderna vid militärmedicinska undersökningscentralen

— vilka utredningen avsett skola inrymmas inom det av utredningen föreslagna

beloppet — har redan äskats hos riksdagen under försvarets sjukvårdsstyrelses

anslag (1963 års statsverksproposition, bil. 6, s. 34—38). Forskningsanslaget

under fjärde huvudtiteln bör i fortsättningen benämnas Försvarsmedicinsk

forskning.

Det av mig nu behandlade anslaget för den tillämpade försvarsmedicinska

forskningen torde — även om denna forskning till viss, ehuru mindre del tjänar

även andra delar av totalförsvaret än krigsmakten — böra inrymmas inom den

försvarskostnadsram för de närmaste fyra budgetåren, varom förslag avses skola

föreläggas årets riksdag. Med hänsyn härtill får utrymmet för att under nämnda

tidrymd mera väsentligt öka medelsanvisningen till hithörande ändamål anses

vara begränsat. Delegationen bör därför planlägga sitt arbete med utgångspunkt

häri. Det bör i första hand ankomma på överbefälhavaren, såsom under Kungl.

Maj:t ansvarig för långtidsplaneringen inom krigsmakten, att pröva om den

försvarsmedicinska forskningen för kommande budgetår bör få annan andel i

utgiftsramen än under budgetåret 1963/64.

Från anslaget torde få bestridas — förutom egentliga forskningskostnader —

även delegationens administrationskostnader.

Som jag tidigare redovisat, har statens medicinska forskningsråd i enlighet

med utredningens förslag för budgetåret 1963/64 hemställt om en medelsanvisning

under åttonde huvudtiteln till försvarsmedicinsk grundforskning av 2 200 000

kr. att disponeras av den av utredningen föreslagna försvarsmedicinska sektionen.

För egen del förordar jag en sammanlagd medelsram av 1 800 000 kr. till

detta ändamål. Av sistnämnda belopp motsvarar 600 000 kr. de medel, som

f. n. av medicinska forskningsrådet ställts till försvarsmedicinska nämndens

förfogande, och 813 000 kr. de medel, som anvisats under flyg- och navalmedicinska

nämndens anslag till avlöningar, omkostnader och forskning, vartill

kommer en av mig förordad anslagshöjning med 387 000 kr. I rådets anslagsberäkning

ingår kostnaderna för avlöningar åt personal vid de forskargrupper,

som efter omorganisationen avses sortera under den försvarsmedicinska sektionen.

Enligt min mening bör emellertid av budgettekniska skäl kostnaderna för

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 är 1963

här ifrågavarande personal bestridas i särskild ordning från rådets anslag till

förvaltningskostnader och erforderliga medel för detta ändamål — sammanlagt,

såsom jag senare kommer att redovisa, 640 000 kr. — bör därför anvisas som en

särskild post under sistnämnda anslag. Under detta anslag bör vidare inom

nyssnämnda ram — såsom jag också avser att redovisa i det följande — beräknas

25 000 kr., till viss information m. m. Med hänsyn härtill förordar jag, att

den direkta medelsanvisningen till försvarsmedicinsk grundforskning för nästa

budgetår beräknas till 1 135 000 kr. Beloppet bör uppföras som en särskild anslagspost

under det av medicinska forskningsrådet disponerade reservationsanslaget

till medicinsk forskning och ställas till försvarsmedicinska sektionens

förfogande. Till nu ifrågavarande anslagspost bör överföras vid utgången av

innevarande budgetår förefintliga reservationer på nuvarande anslag till flygoch

navalmedicinsk forskning.

Statens medicinska forskningsråd har, såsom jag tidigare redovisat, i sina ordinarie

förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om en avsevärd

förstärkning av medelsanvisningen under åttonde huvudtiteln till medicinsk

forskning och publiceringsverksamhet. För egen del tillstyrker jag en höjning

med 1 500 000 kr. till 7 750 000 kr. Detta belopp bör liksom för närvarande uppdelas

på två anslagsposter, nämligen en för medicinsk forskning och en för medicinsk

publiceringsverksamhet. Fördelningen på nämnda poster torde liksom hittills

böra beslutas av Kungl. Maj:t efter förslag av rådet. Med hänsyn till vad

jag dels här förordat, dels tidigare anfört beträffande medelsbehovet för försvarsmedicinsk

grundforskning bör reservationsanslaget Medicinsk forskning för nästa

budgetår uppföras med summan av förut nämnda belopp, 1 135 000 kr. respektive

7 750 000 kr., eller sammanlagt 8 885 000 kr.

Under medicinska forskningsrådets förslagsanslag till förvaltningskostnader

bör, såsom jag tidigare anfört, uppföras en särskild anslagspost till avlöningar

till personal vid de försvarsmedicinska forskargrupperna. Vid min prövning av

utredningens förslag beträffande dessa grupper har jag funnit mig böra förorda

de ändringar, som följande sammanställning utvisar. Sammanställningen anger

även de tjänster — till antalet oförändrade — som fortsättningsvis bör avlönas

från denna anslagspost.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 7-4 år 1963

Av dep.chefen

Tjänster 1962/63 tillstyrkta 1963/64,

förändringar

Grupp Navalmedicin

Laborator (Be 1)...................

1

of.

1

Forskningsläkare (Ag 25) ...........

1

of.

1

Psykolog (Ag 25) ..................

1

of.

1

Laboratorieingenjör (Ae 17).........

1

of.

1

Instrumentmakare (Ag 11)..........

of.

Laboratoriebiträde (högst Ae 9) .....

1

of.

1

Grupp Flygmedicin

Professor (Be 3) ...................

—

+1

1

Laborator (Be 1)...................

2

— 1

1

Forskningsläkare (Ae 25) ...........

1

of.

1

Forskningsläkare (Ag 25) ...........

1

of.

1

Driftsingenjör (Ae 21) ..............

1

of.

l1)

Laboratorieingenjör (Ag 17).........

—

+1

1

Laboratorieingenjör (högst Ae 15) ...

2

— 1

1

Förste instrumentmakare (Ag 13) ....

—

+1

1

Översköterska (Ag 13)..............

—

+1

1

Instrumentmakare (Ag 11)..........

I/2

— 1

/•x

Laboratorieassistent (Ag 11) ........

1

— 1

—

Institutionstekniker (Ae 9)..........

—

+1

1

Laboratoriebiträde (högst Ae 9).....

2

— 1

1

1 Gemensam för båda grupperna.

Till förste innehavare av den av mig förordade extra ordinarie professuren, som

bör avse ämnesområdet flygfysiologi, bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande

utses laboratorn A. G. H. Bjurstedt.

Utgifterna för nu berörda personal beräknar jag till 506 000 kr.

I samband med avvecklingen av den flygfysiologiska gruppen i Lund bör följande

tjänstemän överföras till universitetet därstädes, nämligen en laborator

i Be 1, en laboratorieingenjör i Ag 15, en instrumentmakare i Ag 11 och ett laboratoriebiträde

i Ag 9. Till gruppen är f. n. knuten viss arvodesanställd personal,

vilken torde komma att erfordras även i fortsättningen. Kostnaderna för gruppens

personal, vilka jag beräknar till 134 000 kr., bör under nästa budgetår provisoriskt

bestridas från anslagsposten till avlöningar åt personal vid de försvarsmedicinska

forskargrupperna. Fr. o. m. budgetåret 1964/65 bör ett belopp motsvarande

dessa kostnader tillgodoföras Lunds universitets avlöningsanslag. Erforderlig

ändring i personalförteckningen för universitetet bör dock vidtagas

redan fr. o. m. nästa budgetår. Härvid bör beaktas att ämnesområdet för laboraturen

bör avse fysiologi i stället för flygmedicin.

Tjänst, som nu är placerad vid någon av de flyg- och na valmedicinska grupperna

och för vilken kostnaderna — i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående

— avses skola bestridas från nu ifrågavarande anslagspost, bör utan

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

ansökningsförfarande få tillsättas med nuvarande innehavare. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som övergångsvis kan komma

att erfordras i samband med genomförandet av den nya personalorganisationen

vid de försvarsmedicinska forskargrupperna.

Anslagsposten till avlöningar till personal vid de försvarsmedicinska forskargrupperna

beräknar jag i enlighet med vad jag nu förordat till (506 000 +

134 000 =) 640 000 kr.

För de nuvarande forskargrupperna anvisas f. n. under flyg- och navalmedicinska

nämndens omkostnadsanslag särskilda medel till expenser och litteraturinköp,

tillhopa ca 14 000 kr. Någon särredovisning i fortsättningen av medel

för nämnda ändamål anser jag inte erforderlig utan har vid min avvägning

i det föregående av medicinska forskningsrådets anslagspost till försvarsmedicinsk

forskning inräknat ett motsvarande belopp. Av angivna belopp bör

3 500 kr. provisoriskt avses för gruppen i Lund. Kostnaden för motsvarande

ändamål bör — såsom jag tidigare anfört beträffande avlöningskostnaderna för

sistnämnda grupp — fr. o. m. budgetåret 1964/65 bestridas från anslag till universitetet

i Lund.

Statens medicinska forskningsråd har anfört, att reorganisationen av den försvarsmedicinska

forskningen kräver bl. a. en betydande förstärkning av rådets

kansliorganisation, och har därför hemställt om en höjning av medelsanvisningen

till de egentliga förvaltningskostnaderna — nu 201 000 kr. — med 125 500 kr.,

varav 29 000 kr. är att anse som överföring av medel, som hittills disponerats av

flyg- och navalmedicinska nämnden. För egen del har jag funnit mig böra biträda

rådets förslag om inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare i

Ae 23 vid rådets kansli och en tjänst som kontorist i Ae 9 i stället för ett arvodesanställt

kanslibiträde. Med anledning av vad jag tidigare anfört — vid behandlingen

av frågan om ett arbetsutskott för de båda ledningsorganen — beträffande

information och undervisning rörande flyg- och navalmedicinska frågor

m. m., har jag vidare beräknat ett belopp av 25 000 kr. för detta ändamål.

Med beaktande av behovet av vissa förstärkningar i övrigt beräknar jag den

sammanlagda höjningen av medelsanvisningen till de egentliga förvaltningskostnaderna

till 79 000 kr.

Hela förslagsanslaget bör sålunda uppföras med (201 000 + 640 000 + 79 000

= ) 920 000 kr. Liksom nu är fallet, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela beslut angående den närmare dispositionen av detta förslagsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och föreslagit hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna

för reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens

ledning m. m.;

II. till Försvarsmcdicinslc forskning för budgetåret 1963/64

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kr.;

III. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 920 000 kr.;

IV. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 8 885 000 kr.;

V. medgiva, dels att vid statens medicinska forskningsråd

må fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare vara inrättad en

extra ordinarie tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23, dels

att vid de under nämnda råd sorterande försvarsmedicinska

forskargrupperna må fr. o. m. samma tidpunkt tills vidare vara

inrättade följande extra ordinarie tjänster, nämligen en som

professor i Be 3, två som laborator i Be 1, en som forskningsläkare

i Ae 25 och en som driftsingenjör i Ae 21, samt bemyndiga

Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i överensstämmelse

härmed;

VI. godkänna följande avlöningsstat för dels under punkt V.

nämnda forskargrupper, dels den personal, som avses skola

överföras till universitetet i Lund, att tillämpas tills vidare un
-

der budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis .. 33 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 418 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 181 000

4. Kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................... 8 000

Summa kr. 640 000

VII. medgiva, att vid universitetet i Lund utöver de tjänster

som i annan ordning kan komma att uppföras på personalförteckning

för universitetet må under budgetåret 1963/64 vara

inrättad en tjänst som extra ordinarie laborator i Be 1 i fysiologi,

samt bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga härav påkallad

förändring i nämnda personalförteckning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A sa Teorell

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963 59

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 3

II. Den försvarsmedicinska forskningen .............................. 5

A. Betänkandet ................................................ 5

B. Yttranden .................................................. 34

III. Övrig medicinsk forskning........................................ 45

VI. Departementschefen ............................................ 47

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1963/6fy till Bidrag till De blinda a1 i texten
  2. Rskr. 1963:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den försvarsmsdicinska forskningens organisation m. m., i vad propositionen avser förs a1 i texten
  3. SU 1963:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den försvarsmedicinska forskningens organisation m. m., i vad propositionen avser ecklesiastikdepart s. 1 i texten
  4. SU 1963:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den försvarsmedicinska forskningens organisation m. m., i vad propositionen avser försvarsdepartemen a1 i texten