Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder mot silikos, luftföroreningar och tobaksrökning

1963-03-01 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:77, Angående anslag till åtgärder mot silikos, luftföroreningar och tobaksrökning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

1

v.inW WjH v..\''.h väVr.V''n» 1

«w« \ n*»l'' U»V,-. .m\\>n-X-y- ‘r, i> ^\ w^nan^n

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

mot silikos, luftföroreningar och tobaksrökning;

given Stockholms slott den 1 mars 1963. " 1 '' ''* '' n *

,r‘ uY. •:ii»i .''''i/fhiu i--’! iivtl/ichu .•> usv/.t r i wwUiiuiUsisM

, KungL Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt1.’'''' t {•••.vmb*»* nyt »-/<’• stiUuisU-l- b-<rn jjimsbfri-xi ”»M i

.:>fli!ij / } ibt , h;J;'' ..‘••Ja tn''>fH»ip>bU;ii i j. .■

GUSTAF ADOLF

I »Hniit* Jviv abiiMSii ^<f**aol-oJtli*''

t

Sven Aspling

• ■AiU-'' Jom •i-dnir.Jä n< > ur.b t An >:i>: "il >:I i«iv r*:?>

”atffjtju '' 11 lA».H :! ! .!''> ■''!< -a?,t Mi it au : i r.n rm**?;

, j; Propositionens huvudsakliga innehåll > j;

'' För undersökningar angående vilka åtgärder, som bör vidtagas för ätt

effektivisera kampen mot silikos, föreslås att till vissa persönalforstärkningar

m. m. vid statens institut för folkhälsan och arbetarskyddsstyrelsen

anvisäs 340 000 kr. under ett särskilt förslagsanslag till silikosförebyggan
i

„ u . “1 ?''.U j •nilttL'' A''i »i ^ 11 f\ . . Is.i. * \ U< • •.*> T< M

de verksamhet.

Vidare föreslås att statens insats i kampen mot luftföroreningarna förstärkes

på det örganisatoriåka planet. För att i första band följa utvéck-''

lingen samt taga initiativ till och främja forskningen på området bör en

statens luftvårdshämnd inrättas i anknytning till statens institut för folkhälsan.

För ersättningar vid nämnden, för kostnader för ett nämndens se
-

kretariat samt för utredningar m. m. genom nämnden föreslås att 250 000

kr. anvisas under ett förslagsanslag till utredningar m. m. rörande luftföroreningar.

•/ .A

I propositionen föreslås slutligen att ett belopp om 500 000 kr. anvisas

för upplysningsverksamhet framför allt bland ungdomen rörande tobaksrökningens

skadeverkningar.

1 -— Bihang till i "ksdagcns protokoll 1963. 1 samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Aspling, följande.

Silikosförebyggande verksamhet

Förslag

Sedan vid 1962 års riksdag frågan om åtgärder mot silikos aktualiserats

(motionerna I: 129 och II: 166; SU 11, p. 14; Rskr 11), uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 6 juni 1962 åt styrelsen för statens institut för

folkhälsan att i samråd med arbetarskyddsstyrelsen verkställa utredning angående

vilka åtgärder, som bör vidtagas för att effektivisera kampen mot

silikos.

För inledande under budgetåret 1963/64 av förberedande undersökningar

för en silikosförebyggande verksamhet har

styrelsen för statens institut för folkhälsan i skrivelser den 26 november

1962 och den 8 januari 1963 föreslagit, att 186 000 kr. anvisas till avlöningar

och 46 000 kr. till omkostnader vid institutet samt

arbetarskyddsstyrelsen i skrivelse den 4 december 1962 hemställt, att

62 000 kr. anvisas till avlöningar och 50 000 kr. till omkostnader vid styrelsen.

Avlöningar

Statens institut för folkhälsan

1 förste avdelningsingenjör Ag 23.

2 avdelningsingenjörer Ag 21.....

1 förste laboratorieassistent Ag 13

2 laboratorieassistenter Ag 11....

1 kontorist Ag 9................

2 laboratoriebiträden högst Ag 9.

Arbetarskyddsstyrelsen

1 förste distriktsingenjör Ag 23....................................... 31 283

2 kontorister Ag 9.................................................. 30 372

31 283

56 422

18 653

33 668

15 186

30 372 lss 584

61 655

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

3

Omkostnader

Statens institut för folkhälsan

Reseersättningar................................................... 16 000

Inköp av förbrukningsartiklar........................................ 30 000 4g gOO

Arbetarskyddsstyrelsen

Reseersättningar................................................... 10 000

Inköp och underhåll av inventarier och instrument..................... 40 000 r:n oon

Motiv

Silikos eller stendammlunga är en kronisk lungsjukdom, orsakad av inandning

— oftast under lång tid —- av damm innehållande fri kristallin kiseldioxid.

Det sjukdomsalstrande mineralet inlagras i lungvävnaden och

ger där upphov till ärrliknande vävnadsbildningar, som — därest tillförseln

av dammpartiklar varit riklig — så småningom ökar i omfattning och slutligen

kan nå en sådan storlek, att de försämrar eller omöjliggör lungans

naturliga funktion att tillföra organismen syre och avskilja i kroppen bildad

kolsyra. Medan lungförändringarna ännu är ringa, känner den av silikos

drabbade individen icke av några symtom, som kan hänföras till sjukdomen;

vid röntgenundersökning av lungorna kan man emellertid redan i

ett tidigt stadium finna utbredda, knappnålshuvudstora »förtätningar» som

tecken på den silikotiska processen. De första påtagliga symtomen av sjukdomen

brukar visa sig genom försvårad andhämtning vid gång i trappor eller

backar; så småningom tilltar besvären, så att de verkar hinderliga för individen

även vid lättare aktivitet, och till slut — när även hjärtat blivit påverkat

av de silikotiska förändringarna — kan de medföra total invalidisering

och död i en sjukdomsbild, som i mycket kan likna den vid vissa svårare

former av hjärtfel (betydande andfåddhet, trötthet, svullnad i kroppen,

hosta etc.). Denna utveckling kan äga rum såväl då arbetaren går kvar i det

dammiga arbetet som då han lämnar det redan i ett tidigt stadium.

Någon metod att framgångsrikt behandla den silikossjukes grundlidande

är icke känd. Däremot kan vissa symtom lindras under kortare eller

längre tid genom medikamenter och annan behandling.

Risk för silikossjukdomen uppträder på arbetsplatser, där fri kristallin

kiseldioxid i finfördelad form förekommer i tillräcklig mängd i den luft,

som personalen inandas. De ur praktisk synpunkt mest betydelsefulla silikosfarliga

verksamheterna finner man inom bergshantering (inkl. tunnelbyggande),

järn- och stålindustri samt keramisk industri. Inom bergshanteringen

uppkommer rikligt med mineraldamm vid bl. a. borrning och krossning.

Inom järnhanteringen används kvartshaltigt material, t. ex. vid murning

av ugnar, som skall tåla särskilt hög temperatur, och i formsand i gjuterier.

Inom den keramiska industrin användes åtskilliga kvartshaltiga mineral

både i ugnar och i flera tillverkningsprodukter, såsom i silikategel

och porslin.

Utöver i nämnda industrier förekommer silikosfarligt damm vid åtskilliga

verksamheter, där de nämnda mineralen ingår i produktionen, t. ex. vid tillverkning

av skurpulver, sandpapper, konstgjorda slipstenar och vattenglas

samt vid framställning av kiselgur.

Sjukdomsfallen upptäckes som regel i samband med den obligatoriska

besiktning av arbetstagare, sysselsatta i silikosfarligt arbete, varom föreskrives

i kungörelsen om läkarundersökning och läkarbesiktning till före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

byggande av vissa yrkessjukdomar (SFS 1949:211). Enligt kungörelsen

skall vid varje arbete, där synnerlig fara för uppkomst av silikos föreligger,

arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen föreskriva, att

arbetstagarna skall undergå läkarundersökning senast inom tre månader

efter anställningen i det dammiga arbetet samt därefter periodiska undersökningar

(besiktningar) på tider, som föreskrives av arbetarskyddsstyrelsen

efter samråd med medicinalstyrelsen. Förordnanden avseende nämnda

undersökningar och besiktningar har lämnats till ungefär ett hundratal

företag.

Förutom vid den nämnda obligatoriska silikoskontrollen har ett antal

silikosfall upptäckts i samband med den allmänna skärmbildsundersökningen

i riket. Särskilt har man härvid kommit många silikosfall vid järngj

uterierna på spåren.

Några säkra uppgifter om omfattningen av förekomsten av silikos i vårt

land står icke till buds, dels emedan alla dämmexponerade personalgrupper

icke blivit systematiskt undersökta, dels ock då någon för alla sjukdomsfall

gällande anmälningsplikt icke föreligger. Hos socialförsäkringsinrättningarna

registrerade fall av sjukdomen utgör emellertid drygt 2.60Ö, Omkring

1 000 av dessa har inträffat inom bergshanteringen, lika många inom järnhanteringen

och cirka 500 inom keramisk industri m. m. Inom samtliga här

nämnda näringsgrenar kan man spåra en under de sista ett å två decennierna

vikande tendens i vad avser antalet nyanmälda fall; beträffande

förekomsten av silikos inom järngjuterier, där obligatoriska silikosundersökningar

icke varit genomförda, står dock frågan om sjukdomsutvecklingen

ännu öppen.

Då någon metod att effektivt behandla grandorsaken till silikos — de av

fri kristallin kiseldioxid förorsakade lungförändringarna —■ icke är känd

och då sjukdomen i stort sett synes fortskrida, även om det dammiga arbetet

avbrytes, då sjukdomen upptäckes, måste det förebyggande arbetet

intensifieras, därvid målsättningen måste vara att minska mängden silikosfarligt

damm i luften på ifrågavarande arbetsplatser, så att varje enskild

arbetstagare icke genomsnittligt exponeras för mer damm, än vad som kan

anses tillåtligt (t. ex. en halt av damm i luften motsvarande ett s. k. hygieniskt

gränsvärde).

Utredningsuppdraget bör därför inriktas på att utarbeta eller främja utarbetandet

av lämpliga tekniska lösningar för att eliminera eller reducera

silikosrisken vid arbetSoperationer, där denna risk fortfarande förekommer.

Utredningen bör vidare leda till utarbetandet och anvisandet av lämpliga

metoder — av såväl teknisk som medicinsk natur — för kontroll av arbetsmiljön.

För att snarast kunna nå här angivna utredningsmål är det erforderligt,

att vissa förberedande undersökningar kommer till stånd.

De förberedande undersökningarna bör taga sikte på att söka utröna dels

på vilka arbetsplatser särskild risk för silikos för närvarande föreligger, dels

ock på vad sätt kontrollen av dammig verksamhet skall äga rum. Undersökningarnas

närmaste målsättning bör omfatta i huvudsak följande frågekomplex:

1) orientering om nuvarande risksituation, 2) metodik för fort
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

löpande kontroll av luftens dammhalt samt 3) registreringen av de medicinska

undersökningarna.

1) Utrönandet av var de allvarligaste riskmomenten för närvarande förekommer

bör ske genom en kartläggning enligt i huvudsak enhetliga normer

av de arbetsoperationer, som anses medföra synnerlig fara för uppkomst av

silikos. I samband härmed bör registreras dammanamnesen för den personal,

som är sysselsatt i farligt arbete. Antalet arbetsplatser, som behöver undersökas,

kan uppskattas till cirka 140, nämligen dels de cirka 100 företag,

där läkarundersökningar är föreskrivna, dels ock cirka 40 järngjuterier.

Därutöver bör undersökas sådana arbetsställen, vid vilka det med hänsyn

till tekniska överväganden under utredningens gång kan anses föreligga

silikosrisk.

Undersökningen bör utföras dels av yrkesinspektionens fältarbetskrafter

och laboratoriepersonal vid folkhälsoinstitutet, dels ock av särskilt anställd

personal vid arbetarskyddsstyrelsen och institutet. Förberedelserna torde

taga s/4—1 år och undersökningarna på arbetsplatserna bör kunna avslutas

inom något år därefter.

För undersökningarnas genomförande krävs dels inom arbetarskyddsverket

— förutom yrkesinspektionens medverkan — medel för anställande av

en förste distriktsingenjör i A 23 och en kontorist som statistikbiträde samt

10 000 kr. i resemedel, dels ock inom folkhälsoinstitutet medel för anställande

under högst 2 år av en förste laboratorieassistent i A 13 och två laboratoriebiträden

i högst A 9.

Instrumentkostnaderna, vilka bör belasta arbetarskyddsstyrelsens stat,

kan beräknas till cirka 40 000 kr.

2) Beträffande luftanalyserna bör utarbetas och anvisas den eller de metoder,

som bör komma till användning på arbetsplatserna, särskilt vid rutinmässig

uppföljning av dammsituationen. Det är härvid angeläget, att

man ernår enkla, snabba och samtidigt säkra metoder, som om möjligt

kan utnyttjas även av personal utan alltför omfattande utbildning.

Vid folkhälsoinstitutet har under senare år åtskilligt arbete nedlagts på

studier av olika metoder för provtagning och analys av damm. Härvid erhållna

erfarenheter bör sammanställas och kompletteras, så att man ernår

en praktiskt användbar fältapparatur samt anvisningar för dess utnyttjande.

För rent metodarbele kan beräknas 1 år samt för intrimning av apparatur

m. m. ytterligare V*—1 år. Arbetet torde närmast böra ledas av en av institutets

ingenjörer, som till sin hjälp bör få — förutom assistenter och biträden

vid yrkeshygieniska avdelningen — en förste avdelningsingenjör i A 23

och två laboratorieassistenter i A 11 under \lU år. För att ersätta en del av

den arbetskraft vid avdelningen, som måste frigöras för delta utredningsarbete,

torde medel böra ställas till förfogande för ytterligare en avdelningsingenjör

i A 21 vid institutet under 1V* år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

För studiebesök av ingenjör och läkare vid utländska dammforskningsinstitut

krävs 6 000 kr. till reseersättningar.

3) Grunden till ett centralt register för silikosfall har lagts genom en av

bl. a. svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige

m. fl. bekostad undersökning av t. o. m. år 1956 inträffade silikosfall, vilken

utförts vid folkhälsoinstitutet och som för närvarande fortsättes med

hjälp av bl. a. anslag från medicinska forskningsrådet. I syfte att kunna analysera

insjukningsfrekvensen i silikos har vidare arbetarskyddsstyrelsen i

samråd med medicinalstyrelsen börjat att inhämta uppgifter om resultaten

av läkarbesiktningarna hos besiktningsläkarna för silikoskontrollen. Det

är emellertid nödvändigt, att informationerna från bägge dessa utredningar

ingående analyseras och sammanföres. Uppgift om uppkomstbetingelser för

nyinträffade silikosfall bör i åtskilliga fall kunna inhämtas genom förmedling

av yrkesinspektionens fältarbetskrafter, men i många fall torde det krävas,

att teknisk yrkeshygieniker avlägger besök på platsen.

Denna del av undersökningsprogrammet torde kunna genomföras under

loppet av l‘/i år. Det kräver biträde vid folkhälsoinstitutet av en avdelningsingenjör

i A 21 och en kontorist i A 9 under l1/* år samt resemedel, beräknade

till cirka 10 000 kr. under första året. Därtill kräves vid arbetarskyddsstyrelsen

en kontorist i A 9 under motsvarande tid.

För de förberedande undersökningarna erfordras vidare, att 30 000 kr. anvisas

till folkhälsoinstitutet för inköp av förbrukningsartiklar.

De föreslagna förberedande undersökningarna låter sig icke genomföra

inom angiven tid utan att särskilda lokaler för ändamålet ställes till förfogande

för institutet och för arbetarskyddsstyrelsen under den tid, undersökningarna

pågår (l*/s—2 år). Framställning i lokalfrågan har avgivits

till byggnadsstyrelsen.

Yttranden

över förslagen har yttranden avgivits av statskontoret — efter hörande

av överläkaren vid yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset docenten

Å. Swensson såsom expert — riksförsäkringsverket, medicinalstyrelsen,

landsorganisationen i Sverige (LO) — efter hörande av svenska byggnadsarbetare-,

fabriksarbetare-, gjutare-, gruvindustriarbetare-, metallindustriarbetare-

och stenindustriarbetareförbunden — svenska arbetsgivareföreningen,

svenska industriläkarföreningen och socialförsäkringsbolagens

förening.

Samtliga remissinstansers yttranden innebär sam manfattning sv

i s tillstyrkanden av de föreslagna undersökningarna.

Statskontoret framhåller, att man måste taga sikte på bekämpande av alla

former av dammlungsjukdom och icke enbart på silikos, som numera är i

avtagande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Medicinalstyrelsen understryker behovet av snara motåtgärder mot silikos.

Styrelsen framhåller, att forskningen på området behöver förstärkas

och utvidgas med anlitande av moderna tekniska resurser till en på effektiva,

framförallt profylaktiska åtgärder inriktad målforskning med sjukdomens

utrönande som riktpunkt. Härtill bör enligt styrelsen den planerade

fortsatta utredningen erbjuda goda möjligheter.

LO framhåller särskilt betydelsen av den föreslagna kartläggningen av

silikosfarliga arbetsplatser. LO åberopar bl. a. förhandlingarna vid 1961 års

LO-kongress, varvid det framhölls, dels att den mest radikala åtgärden i

silikosförebyggande syfte inom gjuterierna vore att helt frångå användandet

av kvartshaltig sand, dels ock att, när sådan sand användes, måste de

förebyggande tekniska åtgärderna förhindra att arbetstagarna löper risk

att inandas damm i farlig mängd.

Byggnadsarbetareförbundet m. fl. fackförbund finner den föreslagna tidrymden

för undersökningen väl lång.

Svenska industriläkarföreningen förordar införande av obligatorisk läkarbesiktning

av personal i sådan silikosfarlig verksamhet, för vilken besiktningsåläggande

för närvarande icke föreligger, under framhållande av

att kännedom om yrkesskadefall alltid är den starkaste sporren till vidtagande

av förebyggande åtgärder.

I fråga om det avsnitt av de förberedande undersökningar, som avser u tredning

om var de allvarligaste riskmomenten för

närvarande föreligger framhåller statskontoret, att noggrann

karaktärisering av de olika slag av damm, som kan vara aktuella, bör göras

och således icke enbart avse kvarts och andra kristallina former av

kvarts. Denna karaktärisering bör omfatta bl. a. bestämning av partikelstorleken

och bestämning av dammets sammansättning av olika partikelslag.

Biologiska prövningar bör göras enligt yrkesmedicinska centralens vid karolinska

sjukhuset metodik. Statskontoret understryker önskvärdheten av att

utredningen utföres enligt en metod, som man kan använda som basmetod,

så att undersökningar i framtiden kan relateras till den nu föreslagna stora

fältundersökningen.

I anslutning till den del av de förberedande undersökningarna, som avser

utarbetande av metodik för fortlöpande kontroll av

luftens dammhalt, framhåller statskontoret, att anställande av

personal härför bör ske restriktivt med hänsyn till förslagsställarnas osäkerhet

om metodval. Statskontoret framhåller vidare, att en metodik bör utarbetas,

soin ger möjlighet till bestämning icke endast av dammkoncentration

utan även av partikelstorlek och innefattar möjlighet till kemisk och röntgenspektrometrisk

analys.

Byggnadsarbetareförbundet m. fl. fackförbund förutsätter, att utredningen

snarast kommer fram till likartade mätverktyg, så att jämförelser mellan

undersökningar inom olika branscher blir identiska. Vidare utgår för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

bunden från att utredningen bör kunna anvisa hygieniska gränsvärden som

riktpunkt för var riskerna för hälsorubbningar uppkommer.

Svenska industriläkarföreningen framhåller angelägenheten av att man

får fram enkla, snabba och billiga apparater för luftdammundersökningarna,

vilka apparater bör kunna skötas av personal med teknisk utbildning

inom vederbörande företag.

Beträffande den i de förberedande undersökningarna ingående registreringen

av de medicinska undersökningarna understryker

statskontoret, att noggrann klinisk genomgång och uppföljning

av grupper av arbetstagare bör göras på de olika arbetsplatser, där luftkontroller

utföres. Statskontoret anför bl. a., att det är lika viktigt att i misstänkta

fall utesluta som att styrka diagnosen. Det är vidare viktigt att göra

en uppföljning med hälsokontroller och funktionsstudier på dem, som utsatts

för den »tillåtliga» expositionen och icke utvecklat tecken på silikos

samt på en likvärdig icke exponerad grupp. Ingående kliniskt-fysiologiska

utredningar bör kunna genomföras av redan inrättade yrkesmedicinska centraler.

Riksförsäkringsverket framhåller betydelsen av att ett centralt register

för silikos fall kommer till stånd samt att det för den kliniska bedömningen

skulle vara värdefullt, om därutöver undersökningar kunde utföras för

utrönande av den inverkan skilda stadier silikos har på andningsfunktion

och arbetsförmåga.

Föredraganden

Silikosen utgör ett allvarligt yrkesmedicinskt och yrkeshygieniskt problem.

Någon metod att framgångsrikt behandla den silikossjukes lidande

är icke känd. Därtill kommer att sjukdomen kan fortskrida, även om den

drabbade arbetstagaren lämnar den dammfarliga arbetsplatsen redan då

sjukdomen befinner sig i ett tidigt stadium.

Som ett led i de silikosbekämpande åtgärderna får man se det förslag

till ändring av 16 § arbetarskyddslagen, som nyligen remitterats till lagrådet.

Om den föreslagna ändringen genomföres, kommer arbetarskyddsstyrelsen

att få vidgade möjligheter att föreskriva läkarundersökning och

läkarbesiktning som villkor för användande av arbetstagare i silikosfarligt

arbete.

Särskilt med hänsyn till sjukdomens fortskridande effekt är det framför

allt nödvändigt att inrikta silikosbekämpandet på att söka förhindra sjukdomens

uppkomst genom en minskning av mängden silikosfarligt damm

på berörda arbetsplatser. Sedan frågan aktualiserats vid 1962 års riksdag,

har styrelsen för folkhälsoinstitutet och arbetsskyddsstyrelsen fått i uppdrag

att utreda, vilka åtgärder som bör vidtagas för att effektivisera kampen

mot silikos. '' ''• • •

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 dr 1963

Den fortsatta utredningen bör enligt verkens förslag inriktas på att utarbeta

eller främja utarbetande av lämpliga tekniska lösningar för att eliminera

eller reducera silikosrisken vid arbeten, där sådan risk föreligger. Vidare

bör utredningen leda till utarbetande och anvisande av lämpliga metoder,

av såväl teknisk som medicinsk natur, för kontroll av arbetsmiljön.

Den angivna målsättningen för utredningsarbetet ansluter jag mig till.

Det är enligt min mening angeläget, att utredningen snarast leder fram till

konkreta resultat, som kan komma i praktisk tillämpning på arbetsplatserna.

För att få ett underlag beträffande de förebyggande åtgärder, som bör

vidtagas, bör, såsom styrelsen för folkhälsoinstitutet och arbetarskyddsstyrelsen

föreslagit, medel för nästa budgetår anvisas för vissa undersökningar,

som avser att utröna, dels på vilka arbetsplatser allvarlig risk för silikos

f. n. föreligger, dels ock på vilket sätt fortlöpande kontroll av silikosfarlig

verksamhet skall äga rum. I samband härmed avses även skola upprättas ett

centralt register för silikosfall. Dessa undersökningar beräknas kräva en tid

av ett och ett halvt till två år.

Vid planerandet och bedrivandet av utredningsarbetet bör beaktas, vad

statskontoret anfört i sitt yttrande rörande den närmare utformningen m. m.

av undersökningarna.

Då det är angeläget, att utredningen så snart som möjligt kan leda fram

till förebyggande åtgärder mot silikosen, bör tidsprogrammet för undersökningarna

så långt möjligt förkortas. Med hänsyn härtill bör medel anvisas,

så att verksamheten kan igångsättas redan vid början av nästa budgetår.

Styrelsens för folkhälsoinstitutet och arbetarskyddsstyrelsens beräkningar

av den tillfälliga personalförstärkning, som erfordras för ifrågavarande

arbetsuppgifter under nästa budgetår, föranleder icke någon erinran från

min sida. Jag tillstyrker därför, att medel anvisas för anställande under nästa

budgetår av en förste avdelningsingenjör i Ag 23, två avdelningsingenjörer i

Ag21, en förste laboratorieassistent i Ag 13, två laboratorieassistenter i

Ag 11, en kontorist i Ag 9 och två laboratoriebiträden i högst Ag 9 vid folkhälsoinstitutet

samt av en förste byråingenjör i Ag 23 och två kontorister i

Ag 9 vid arbetarskyddsstyrelsen. Den erforderliga medelsanvisningen härför

kan beräknas till cirka 186 000 respektive cirka 62 000 kr.

För reseersättningar torde böra anvisas 16 000 respektive 10 000 kr.

Jag tillstyrker vidare, att 40 000 kr. anvisas till inköp av inventarier och

instrument in. m. för arbetarskyddsstyrelsens del av undersökningsprogrammet.

För inköp av förbrukningsartiklar m. m. vid folkhälsoinstitutet torde böra

anvisas 26 000 kr.

Den för verksamheten erforderliga medelsanvisningen för nästa budgetår

skulle sålunda uppgå till (228 000 + 112 000) 340 000 kr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 dr 1963

Jag förordar, att beloppet anvisas under ett särskilt förslagsanslag till

silikosförebyggande verksamhet, vilket bör ställas till styrelsens för folkhälsoinstitutet

och arbetarskyddsstyrelsens förfogande enligt av Kungl.

Maj :t meddelade närmare bestämmelser.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Silikosförebyggande verksamhet för budgetåret

1963/64 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kr.

Utredningar m.m. rörande luftföroreningar

Inledning

I motioner till 1950 års riksdag (I: 189 och 11:231) riktades uppmärksamheten

på den skada, som kan uppkomma på mark och växtlighet genom

rök från industriella anläggningar. Under hänvisning till att det här

rörde sig om besvärliga tekniska problem hemställde allmänna beredningsutskotten

i utlåtanden (1:18 och 11:33), vilka godkändes av riksdagen

(Rskr 359), att en förberedande kommitté borde få i uppdrag att kartlägga

problemen, varefter grund skulle finnas för att bedöma frågan, huruvida

det fanns anledning att tillsätta ett egentligt utredningsorgan för fortsatt

studium av frågan.

Motionerna medförde, att dåvarande chefen för handelsdepartementet

hemställde till ingenjörsvetenskapsakademien att göra en undersökning

av rökskadeproblemen och till Kungl. Maj :t inkomma med redogörelse för

undersökningen och förslag till fortsatta åtgärder.

År 1956 överlämnade akademien sin utredning (IVA:s bränsletekniska

meddelande nr 24) med förslag till Kungl. Maj :t. I utredningen uttalades

sammanfattningsvis bl. a., att skadegörelse och andra störningar på grund

av atmosfärens förorening genom rökgaser och andra avgaser från industrianläggningar

för det dåvarande endast förekommit i mycket begränsad

omfattning. Akademien föreslog dock, att frågans vidare utveckling

borde följas och att akademien härför skulle tillsätta en särskild nämnd

för rökgasfrågor, för vilken akademien anhöll om ett årligt anslag till kostnaderna

(jämför 1957 års statsverksproposition, X ht, punkt 33).

Akademiens framställning föranledde icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd,

varför nämnden ej kom till stånd.

Vid 1961 års riksdag aktualiserades ånyo genom motioner (I: 162 samt

11:22 och 188) frågan om luftföroreningarnas skadeverkningar, varvid

bl. a. hemställdes om en utredning för införande av lagstiftning mot luftföroreningar.

Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 66) bl. a., att det för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

samhället är en viktig och angelägen uppgift att förhindra skada på person

och egendom till följd av föroreningar i atmosfären. Emellertid syntes

kunskapen om de med luftföroreningarna förbundna problemen vara i väsentliga

avseenden alltför begränsad för att kunna läggas till grund för

en lagstiftning. Det vore därför angeläget, att forskningen på området bereddes

nödiga resurser. Behovet av lagstiftning borde bedömas på grundval

av de rön, som en intensifierad forskning i ämnet kunde ställa till förfogande.

Anförande att det syntes utskottet ändamålsenligt, att utredningsarbetet

i första hand toge sikte på de tekniska problemen i sammanhanget,

föreslog utskottet riksdagen att besluta hemställa om utredning av frågan

om luftföroreningarnas inverkan på person och egendom, vilket blev riksdagens

beslut i ärendet (Rskr 377).

Efter förslag i 1962 års statsverksproposition (bil. 13, punkterna 16—17)

har 1962 års riksdag anvisat medel till statens institut för folkhälsan för

utförande av en utredning angående luftföroreningarnas inverkan på människan.

Jämväl utanför riksdagen har intresse visats för luftföroreningsproblemen.

Olika frågeställningar har tagits upp till behandling av bl. a. medicinalstyrelsens

strålskyddsnämnd, vattenfallsstyrelsen, AB Atomenergi, försvarets

forskningsanstalt, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Stockholms universitet, statens växtskyddsanstalt, Sandvikens Jernverks

AB, Svenska Skifferolje AB i Kvarntorp och Ytongbolaget.

Särskilt må här framhållas en större undersökning i Göteborg, vilken

igångsatts av stadens hälsovårdsnämnd med stöd från bl. a. olika forskningsråd.

En brist hos nu nämnda undersökningar har varit, att de enbart avsett

vissa delproblem utan att därvid utgöra delar av ett vetenskapligt forsknings-

och utredningsprogram.

Ett försök år 1958, i samband med en konferens å ingenjörsvetenskapsakademien

angående forskningsproblem rörande luftföroreningar, att få

till stånd ett permanent forum för mera långsiktig planläggning av det vetenskapliga

arbetet ledde icke till resultat. Behovet av samordning och intensifiering

av forskningen på området kom emellertid att växa sig allt

starkare och ledde till att de statliga forskningsrådens samarbetsdelegation

våren 1962 tog initiativet till bildande av en luftforskningsgrupp. Denna,

som antagit benämningen Kommittén för bekämpande av luftföroreningarna

i Sverige, konstituerades den 3 maj 1962 och består förutom av ordföranden,

f. landshövdingen Ruben Wagnsson, av 12 personer representerande

bl. a. statens medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråd,

statens råd för samhällsforskning, jordbrukets forskningsråd, ingenjörsvetenskapsakademien,

försvarets forskningsanstalt, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, statens institut för folkhälsan, Sveriges industriförbund

samt svenska arbetsgivareföreningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Förslag

Kommittén för bekämpande av luftföroreningarna i Sverige föreslår i

skrivelse i oktober 1962, att 1 984 000 kr. anvisas för budgetåret 1963/64 för

forskning och utredning om luftföroreningar och deras bekämpande med

följande fördelning mellan olika undersökningsområden m. m.

Medelsbehov

1963/64 1964/65

1. Utredningar ang. luftföroreningssituationen................... 150 000 —

2. Internationell samverkan................................... 50 000 50 000

3. Luftföroreningarnas emission:

a. Industrier, förbrännings-och uppvärmningsanordningar...... 587 000 407 000

b. Motorfordon och luftburna joner.......................... 102 000 102 000

4. Luftföroreningarnas spridning............................... 85 000 27 000

5. Luftföroreningarnas verkningar på människor................. 894 000 997 000

6. Luftföroreningarnas verkningar på växter........ 66 000 220 000

7. Luftföroreningarnas verkningar på materiel................... 50 000 —

1 984 000 1 803 000

Motiv

Frigörandet av de stora mängder energi, som är nödvändiga i det moderna

samhället, medför uppkomsten av talrika avfallsprodukter, fasta, flytande

eller gasformiga, vilka ofta är skadliga för människan och hennes

verksamhet ävensom för djur, växter och materiel.

Bland avfallsproblemen intager vatten- och luftföroreningskomplexen

framskjutna platser. På samma sätt som vattenföroreningarna har tvingat

tätorter och industrier till motåtgärder, har även luftföroreningarna redan

länge gjort detta, framförallt i USA och England. Bakgrunden härtill är,

att luftföroreningarna icke endast är källor till betydande sanitär olägenhet

och avsevärda ekonomiska förluster genom exempelvis korrosion och

växtskador utan även kan innebära allvarliga angrepp på människornas

hälsotillstånd. Världshälsovårdsorganisationens internationella expertråd

har understrukit, dels att allvarliga luftföroreningskatastrofer redan har

inträffat på många håll i världen, dels att flera olika undersökningar synes

påvisa ett samband mellan långvarig exponering för förorenad luft och

allvarliga förändringar i andningsvägarna. De förändringar, som i första

hand är aktuella, är kroniska inflammationer samt lungcancer. Oavsett de

medicinska verkningarna har de årliga totala ekonomiska förlusterna på

grund av luftföroreningarna beräknats till miljardbelopp i stater av vårt

lands storlek.

Sverige med sin höga levnadsstandard uppvisar en hög energiförbrukning

per individ. Genom att befolkningstätheten icke är särskilt stor, har

de allmänna luftföroreningsskadorna och -obehagen i vårt land ännu icke

blivit så framträdande som i vissa andra länder. Ett stort antal lokala företeelser

är likväl alarmerande.

Vid den pågående undersökningen i Göteborg har stundom internationellt

sett höga halter luftföroreningar konstaterats i centrala delar av staden.

Kring vissa industrier i landet har ävenledes höga koncentrationer uppmätts

och symtom, som tyder på en ökad förekomst av luftvägsbesvär till

följd av ifrågakommande rökgaser, har observerats hos befolkningen. Det

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Alaj.ts proposition nr 77 år 1963

bör i detta sammanhang understrykas, att kroniska skador av luftföroreningar

visar sig först efter många års exposition. Ett kraftigt observandum

utgör rapporterna från medicinalstyrelsens cancerregister, som visar att

lungcancerfrekvensen i Stockholm, Göteborg och Malmö är 3—4 gånger

högre än på landsbygden. Övriga städer visar värden däremellan.

Både i storstäder och kring många industrier (t. ex. sulfatcellulosaindustrin)

utgör vidare luftföroreningarna genom sin lukt ett stort permanent

sanitärt problem.

Även i vårt land har luftföroreningar i form av avgaser och rök från

industrier orsakat avsevärda skadegörelser på vegetationen i omgivningarna.

De mest omfattande torde vara de, som under många år har förekommit

i trakten av Närkes Kvarntorp (svaveldioxid och svavelväte). Bland andra

uppmärksammande fall kan nämnas de i Oskarshamn (kopparverket med

svaveldioxid), Skellefteå (Rönnskärsverket med svaveldioxid) och Norrköping

(superfosfatfabriken med fluorföreningar). Av industrier, som orsakat

skadegörelse av mindre omfattning, kan nämnas sulfitfabriker, cementfabriker,

lcloratfabriker, gjuterier och gasverk.

Att luftföroreningarna i vårt land även har stor betydelse för korrosion

av olika metaller har tydligt framgått av bl. a. de stora fältundersökningar,

spm ingen jörsvetenskapsakademiens korrosionsnämnd utfört. Det har bl. a.

konstaterats, att korrösionshastigheten i svensk stadsatmosfär är 2—3

gånger högre än i motsvarande lantliga miljö. För Sveriges del har de totala

kostnaderna för korrosion och korrosionsskydd uppskattats till årligen

1''miljard kr., varav enbart bilkorrosionen beräknats till 320 miljoner kr.

Den svenska luftföroreningssituationen karaktäriseras icke av något generellt

riksproblem men väl av betydande lokala olägenheter och hot. Tilltagande

industrialisering och motorism, växande folktäthet, ökande bosättning

i tätorterna, snabbt stegrad energiförbrukning per individ, användning

av allt svavelhaltigare bränslen m. m. är otvivelaktigt kraftiga varningssignaler

för en snabb försämring av situationen.

Utvecklingen i omvärlden med de mest accentuerade exemplen i länder

av liknande samhällsstruktur som vårt eget land, exempelvis USA, England

och Tyskland, har visat en och samma generella tendens mot allt

snabbare försämring av luftföroreningssituationen. Genomgående har individernas

såväl som samhällenas inställning till luftföroreningarna präglats

av nonchalans och bristande handlingskraft. Mängder av observationer,

varningar och förslag har förblivit obeaktade. Fullt rationella åtgärder

mot luftens förorening har i allmänhet icke vidtagits, förrän en katastrof

varit ett faktum eller missförhållandena direkt olidliga. När aktionerna

har satts in, har de visserligen i allmänhet icke slött på några oöverstigliga

svårigheter men har blivit mycket kostnadskrävande och har medfört

obehagliga ingrepp i industriers och individers handlingsfrihet.

Av ekonomiska och hygieniska skäl ävensom ur trevnadssynpunkt m. m.

synes det klokt att icke låta utvecklingen blint rusa mot ett läge, som

tvingar till svåra förluster, reparationer, ombyggnader o. dyl. En vilt utbredd

insikt härom har lott till bildandet av kommittén för bekämpande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

av luftföroreningarna i Sverige och till de förslag kommittén framlägger.

Syftet med den verksamhet, till vilken kommittén begär ekonomiskt

stöd, är att dels kartlägga de nuvarande förhållandena på luftföroreningarnas

område, dels projektera åtgärder syftande till att skapa ökad trygghet

för medborgarnas hälsa och verksamhet samt minskning av de ekonomiska

förlusterna till följd av industriella produktionsstörningar, växtskador och

korrosion.

Inom kommittén har sex arbetsgrupper planerats var och en med en

kommittéledamot såsom ansvarig ledare, avseende luftföroreningarnas

1. emission,

2. förekomst och koncentration,

3. verkningar på människor,

4. verkningar på växter och

5. verkningar på materiel samt

6. förebyggande åtgärder.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd har erbjudit sig att kameralt

administrera de medel, som må komma att anvisas.

Kommittén, som här anmäler medelsbehovet för tidsperioden 1963—

1965 anmärker, att denna period är att betrakta som en första etapp av

verksamheten karaktäriserad av utredningar, uppbyggnad av dokumentation

och internationell samverkan, upprustning, utbildning av personal

m. m. Även i fortsättningen torde det vara angeläget att med uppmärksamhet

följa utvecklingen av luftföroreningssituationen, att minska ifrågakommande

vådor och olägenheter samt att tillförsäkra region- och stadsplanerare,

hälsovårdsmyndigheter, industrier, allmänheten m. fl. möjligheter

till rådgivning och upplysning. Kostnaderna härför har kommittén

i dagens läge icke möjlighet att beräkna.

1. Utredningar ang. luftföroreningssituationen

För området för var och en av de sex arbetsgruppernas verksamhet

skall utarbetas promemorior innehållande sammanfattningar av dagssituationen

i vårt land samt uppgifter om utvecklingstendenser, pågående utredningar

och forskning, behov av ytterligare sådana samt planering av

samarbetet med andra länder. För dessa utredningar krävs 135 000 kr. till

löner åt tillfälligt anställda tjänstemän — i princip en för varje arbetsgrupp

— samt 15 000 kr. för utredningsgruppernas resor inom landet, skrivmateriel

m. m.

2. Internationell samverkan

Genom studier av utvecklingen och dagsläget i främmande länder bör

kommittén kunna försäkra sig om mesta möjliga erfarenheter om luftföroreningsfrågor

samt om praktisk utformning av lämpliga åtgärder i be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

gränsande syfte. Det gäller i första hand att samordna och utvidga de kontakter,

som redan finns i form av deltagande i kommittéer inom exempelvis

OECD och Världshälsovårdsorganisationen. Vidare är det av stor betydelse

att till olika länder, i första hand USA, England och Tyskland, utsända

observatörer och studiegrupper. Kostnaderna för resor i dessa syften under

budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas uppgå till cirka 50 000 kr. per

budgetår.

3—7. Forskning

Den forskningsbetonade delen av verksamheten, för vilken medel äskas

under punkterna 3-—7, avses i första hand omfatta mål forskning och tekniska

fältundersökningar inom angivna områden. Projekt av renodlad

grundforskningskaraktär inordnas icke under denna verksamhet utan avses

kunna finansieras på sedvanligt sätt via forskningsråden m. m.

3 a. Luftföroreningarnas emission: Industrier, förbrännings- och

uppvärmningsanordningar

Kommittén avser här en utbyggnad av den forskargrupp, som under ledning

av professorn i oorganisk kemi vid Chalmers tekniska högskola C.

Brosset för närvarande arbetar med problem rörande luftföroreningskällorna,

till en undersökningscentral, vilken skall ha möjlighet att på eget

initiativ genomföra mätningar och undersökningar, där sådana är påkallade.

Denna central skall även utgöra en rådgivande instans, där alla som

på eget initiativ söker lösa sina luftföroreningsproblem, t. ex. kommuner,

hälsovårdsnämnder eller enskilda industrier, skall kunna få erforderliga

upplysningar för att starta en dylik verksamhet samt även direkt hjälp i

undersökningens begynnelseskede. Centralen avses skola förläggas till institutionen

för oorganisk kemi vid Chalmers tekniska högskola.

Personalkostnaderna beräknas för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till

202 000 resp. 252 000 kr., driftkostnaderna till 75 000 kr. per budgetår,

resekostnaderna till 25 000 kr. per budgetår, instrumentkostnaderna till

285 000 resp. 55 000 kr. och totalkostnaderna sålunda till 587 000 resp.

407 000 kr.

3 b. Luftföroreningarnas emission: Motorfordon och luftburna joner

Avgaserna från förbränningsmotordrivna fordon har varit föremål för

olika undersökningar vid folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning

sedan början av 1950-talet. Det har visat sig, att särskilt uppkomstbetingelser,

koncentrationsvariationer och möjligheter att reducera de slemhinneretande,

illaluktande komponenterna samt polycykliska aromatiska kolväten

med cancerogen verkan är av primärt intresse ur vårt lands synpunkt

och därför bör göras till föremål för utvidgade tekniska undersökningar.

För att fullfölja metodikundersökningar, provbänksförsök (i sam
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

arbete med olika företag) samt för försök med olika avgasrenare och för

fältundersökningar begäres för ettvart av budgetåren 1963/64 och 1964/65

anslag med 65 000 kr.

Luftburna joner har på senare år uppmärksammats såsom en beståndsdel

i luftföroreningarna. Vid tekniska högskolan i Stockholm har arbeten

över radikaljoners uppkomst och verkan utförts. Trots att målsättningen

på längre sikt måste bli att förstå joners verkan i människans andningsvägar,

är det under de närmaste åren nödvändigt att renodla problemställningarna

så långt att en säker kunskapsgrund skapas för de fortsatta mer

komplicerade system, som t. ex. stadsluft innebär. Det är därför nödvändigt

att fortsätta arbetena att, studera framställning av radikaljoner av val

karaktäriserad art och att utveckla mät- och registreringsmetoder. Härför

beräknas 37 000 kr. för ettvgrt av budgetåren 1963/64 och 1964/65.

4. Luftföroreningarnas spridning

Sedan luftföroreningarna i form av gaser eller aerosoler hamnat i det

fria, är deras vidare spridning och koncentrationer beroende av luftens rörelser,

som bestäms av meteorologiska faktorer. Vanligen ventileras luftföroreningarna

bort ganska snabbt och utspäds till ofarliga koncentrationer.

Vårt land är emellertid rikt på situationer, då ventilationen mer eller

mindre upphör. Vid sådana situationer, som kan uppstå vid s. k. temperaturinversion

i kombination med viss marktopografi, uppbyggs höga koncentrationer,

som i andra länder förorsakat svåra katastrofer (London,

Donora, Meuse m. fl.).

Det är möjligt att med utgångspunkt från redan insamlade meteorologiska

mätningar för olika orter beräkna frekvensen av markinversioner av

olika styrka, varaktigheten av sammanhängande perioder med markinversion

liksom frekvensen av andra spridningsparametrar, som tager hänsyn

till såväl temperaturinversion som vind. En sådan kartläggning, skulle bl. a.

underlätta valet av plats för lokala spridningsundersökningar. Kostnaden

för en fullständig bearbetning beräknas till 50 000 kr. i engångsanslag.

Bearbetningen kan utföras vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut.

Luftburna joner alstras vid alla slags förbränningsprocesser, av glödande

föremål, elektriska urladdningar och t. o. m. när luft bubblar genom vatten.

Det synes vara mycket betydelsefullt att kartlägga deras förekomst och

koncentrationer i vår omgivning. Detta förutsätter, att mätmetoderna måste

skärpas ytterligare. För arbeten dels över utveckling av mätmetoder för koncentration

av olika slag av luftburna joner inklusive deras koncCntrationsfluktuationer,

dels över utveckling av en jonometrisk räknare för kondensationskärnor

äskas för budgetåren 1963/64 och 1964/65 35 000 resp. 27 000

kr. Arbetena kan utföras vid institutet för högspänningsforskning i Uppsala.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

5. Luftföroreningarnas verkningar på människor

Undersökningar över luftföroreningarnas inverkan på människan synes

böra uppläggas efter två huvudlinjer, den ena omfattande luftföroreningarnas

förekomst och koncentrationer och den andra omfattande deras biologiska

verkningar. Det bör understrykas, att resultaten av koncentrationsundersökningarna

kommer även övriga i forskningsprogrammet angivna

verksamhetsområden till godo.

En kartläggning av luftföroreningarnas källor och koncentrationer är

nödvändig som en bakgrund till studier över föroreningarnas inverkan på

befolkningens hälsa. I olika länder t. ex. i England och USA görs omfattande

mätningar kontinuerligt på flera hundra olika platser. I Sverige har

mätningar påbörjats i Stockholm och Göteborg. Det är emellertid högst angeläget,

att de påbörjade mätningarna i Stockholm och Göteborg kompletteras

med motsvarande i minst ytterligare en storstad, i ett antal mindre

städer, kring vissa industrier samt på landsbygden.

Verksamheten, som administrativt kan knytas till allmänhygieniska avdelningen

vid statens institut för folkhälsan, bör ledas av en kvalificerad

akademiker, som till sitt förfogande bör ha en utredningsavdelning, en fältavdelning

och en analytisk avdelning. Den personal, som vid folkhälsoinstitutet

redan bedriver stockholmsundersökningen, är så engagerad i denna

speciella uppgift, att den icke kan tagas i anspråk för här skisserade riksnät.

För här ifrågavarande verksamhet erfordras för budgetåren 1963/64

och 1964/65 127 000 resp. 252 000 kr. till löner, 100 000 kr. per budgetår till

omkostnader samt 250 000 kr. per budgetår till instrumentanskaffning eller

totalt 477 000 resp. 602 000 kr.

För studium av motoravgasernas koncentrationer har sedan år 1959

koloxidhalten på olika höjd över gatunivå registrerats i olika repriser på

fyra gator i Stockholm. Det hitintills insamlade materialet, som endast delvis

bearbetats, omfattar cirka 425 000 mätvärden. Vidare har cirka 370 000

mätvärden insamlats från åtta uppställningsgarage av olika typer och storlek

i Stockholms centrala delar. För fördjupad statistisk bearbetning samt

fullföljande av undersökningsprogrammet med befintlig apparatur under

ytterligare två år begäres 82 000 kr. per år.

Epidemiologiska undersökningar av människor bosatta på platser, där

luftföroreningssituationen är känd, bör påbörjas något eller några år efter

det att den föreslagna utredningen om luftföroreningarnas förekomst och

koncentration igångsatts. Till en del hör uppgifter kunna införskaffas med

hjälp av enkäter, men även andra undersökningar, t. ex. lungröntgen och

lungfunktionsprov, kommer sannolikt att erfordras. Några medel äskas

icke för budgetåret 1963/64. Under budgetåret 1964/65 beräknas viss utredningsverksamhet

kunna påbörjas belöpande sig till 30 000 kr.

Medicinsk-sociologiska studier över besvärsreaktioner hos befolkningen

på platser, där sanitära olägenheter till följd av luftföroreningar uppståti

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

eller kan väntas uppstå, bör göras. Vid allmänhygieniska avdelningen vid

folkhälsoinstitutet och karolinska institutets hygieniska institution har under

senare år sådana undersökningar utförts i viss utsträckning. Ett behov

föreligger emellertid att mera systematiskt studera dessa frågor, då trivselfrågor

och subjektiva obehag till följd av lukt, damm m. m. icke får förbises.

Kostnaderna beräknas för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till 75 000

resp. 153 000 kr.

Vid allmänhygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet utarbetas metoder

för studier av cilieaktiviteten i luftvägarna, lungans förmåga att utsöndra

inandat damm, lungans elasticitet samt luftföroreningars resorption

i övre luftvägarna. Då anskaffande av en expositionskammare skulle

tillåta en väsentlig aktivering av verksamheten redan med en obetydlig utökning

av antalet inom området aktiva forskare, begäres för budgetåret

1963/64 150 000 kr. för anskaffande av en sådan kammare. Vidare begäres

för nämnda och påföljande budgetår 53 000 resp. 83 000 kr. för övriga kostnader

för verksamheten.

Studier över verkan av luftburna joner av olika slag på biologiska organismer

är ett vidsträckt forskningsfält. Emellertid kan man stanna inför

arbeten över mikroorganismer och monocellulära substrat av växtnatur.

Preliminära försök under det senaste året vid växtfysiologiska institutionen

i Uppsala och vid tekniska högskolans i Stockholm institution för kärnkemi

har givit lovande resultat. Dessa arbeten bör föräs vidare vid nämnda växtfysiologiska

institution. Kostnaderna för nästa budgetår beräknas till

57 000 kr. och för budgetåret 1964/65 till 47 000 kr.

6. Luftföroreningarnas verkningar på växter

Förutom de skadegörelser på vegetationen, som orsakas av avgaser och rök

från industrier, har vegetationsskador orsakade av vinddrivna ogräsmedel

av typen hormonderivat börjat uppmärksammas. Stor oro inger även den

tilltagande användningen av syntetiska kemikalier på samhällslivets alla

områden.

För en fortsättning av professorn E. Björkmans vid skogshögskolan undersökningar

på förevarande område behövs 15 000 kr. under ettvart av

budgetåren 1963/64 och 1964/65.

Vidare behövs 30 000 kr. under budgetåret 1964/65 för forskning vid statens

växtskyddsanstalt rörande växtskador.

I samband med pågående luftföroreningsundersökningar i Stockholm

och Göteborg har vissa omfattande lavundersökningar startats syftande till

att utreda huruvida epifyter (alger, lavar och mossor) kan användas som

indikatorer på luftföroreningar, vilket skulle ge en billig, enkel och snabb

metod att fastställa luftens grad av förorening. Genom anslag av statens naturvetenskapliga

forskningsråd har undersökningen redan startats vid växtbiologiska

institutionen i Uppsala. För fortsättande av undersökningen

under budgetåren 1963/64 och 1964/65 begäres 51 000 resp. 17 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Såsom ett främsta önskemål för närvarande framstår en permanent sakkunnigbefattning

på rökskadeområdet. Erfarenheten har visat, att enskilda,

industriföretag och myndigheter i ökande utsträckning har behov av att

konsultera dylik sakkunskap, när det gäller att konstatera, värdera eller

förebygga vegetationsskador, som förorsakas av luftföroreningar. Befattningen

kan tänkas placerad endera vid statens växtskyddsanstalt eller vid

en skoglig institution beroende på var de bästa utrymmes- och utrustningsförutsättningarna

kan beredas. Befattningen kan sannolikt icke tillsättas under

budgetåret 1963/64, varför något äskande icke göres för detta budgetår.

För budgetåret 1964/65 begäres medel för befattningen med placering i försöksledares

eller motsvarande ställning, för ett laboratoriebiträde, för omkostnader

samt för engångsutrustning med totalt 158 000 kr., varav för sistnämnda

ändamål 100 000 kr.

7. Luftföroreningarnas verkningar på materiel

Ingenjörsvetenskapsakademiens korrosionsnämnd har under ett antal år

samlat analysdata från luft och nederbörd vid nämndens olika provstationer.

Bearbetning av dessa data har ännu icke kunnat göras på grund av brist

på ekonomiska resurser. En bearbetning av detta material bör giva en viktig

upplysning om förhållandena mellan atmosfäriska föroreningar och korrosionshastigheten.

För ändamålet erfordras ett engångsanslag för budgetåret

1963/64 av 50 000 kr. för huvudsakligen personalkostnader. Bearbetningen

synes böra utföras av nämnden.

Yttranden

över kommitténs framställning har yttranden avgivits av statskontoret,

kanslern för rikets universitet, efter hörande av de medicinska fakulteterna

och lärarkollegierna, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter rörande

av vederbörande kollegienämnder m. fl., medicinalstyrelsen, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt professorn i meteorologi

vid Stockholms universitet B. Bolin.

Lärarkollegiet vid den medicinska högskolan i Umeå anför, att det icke

har några särskilda synpunkter i frågan.

Samtliga övriga remissinstanser vitsordar behovet av åtgärder

mot luftföroreningarna.

Sålunda finner statskontoret det angeläget, att effektiva åtgärder snarast

vidtages för att eliminera de olägenheter, som uppstått och kommer att

uppstå till följd av luftföroreningarna.

Medicinska fakulteten i Uppsala delar kommitténs uppfattning, att insatsen

från samhällets sida hittills varit otillräcklig för att i tid bemästra

föreliggande problem och att det är hög tid att effektiva åtgärder vidtages.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anser behovet av forskning

med speciell inriktning på svenska förhållanden vara odiskutabelt.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 77

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Övriga remissinstanser har i behovsfrågan uttalat sig i ungefärlig överensstämmelse

med här refererade yttranden.

I fråga om det av kommittén föreslagna programmet

för en luftföroreningsbekämpande verksamhet anför

medicinska fakulteten i Lund, att den finner kommitténs problemanalys

vara adekvat och realistisk och att den bör kunna läggas till grund för

upptagandet och bedrivandet inom landet av avsedd kontroll- och utredningsverksamhet.

Kanslern för rikets universitet, som finner de föreslagna åtgärderna lämpliga,

tillstyrker liksom medicinska fakulteten i Göteborg och överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, att erforderliga medel anvisas för programmets

realiserande.

Medicinska fakulteten i Uppsala tillstyrker, att forskning rörande luftföroreningarnas

betydelse kommer till stånd i Sverige i stort sett efter de

riktlinjer, som upplagts av kommittén. Fakulteten finner kommitténs metod

att uppdela problemen på sex underavdelningar väl motiverad och

framhåller därvid, att undersökningarna rörande luftföroreningarnas verkningar

på människor förefaller väl planerade och kostnaderna för personal

och utrustning väl avvägda. Fakulteten understryker starkt betydelsen av

internationellt samarbete och att särskilda medel ställes till förfogande för

erforderliga kontakter.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet understryker vikten av att undersökningarna

icke begränsas till en rent deskriptiv kartläggning av luftföroreningssituationen

utan att även de i förslaget upptagna metodstudierna

och övrig målinriktad forskning kommer till utförande.

SMHI framhåller, att kännedomen om meteorologiska förhållanden utgör

en av grundförutsättningarna vid studiet av spridnings- och koncentrationsförhållanden

i fråga om luftföroreningar samt understryker vikten av

att den nödvändiga forskningen rörande de meteorologiska faktorernas betydelse

för luftföroreningarna blir väl tillgodosedd vid anslagstilldelningen.

SMHI förutsätter, att, allteftersom de olika forskningsprojekten kommer

i gång, behovet av speciella meteorologiska undersökningar prövas och att

i den mån behovet befinnes påkallat medel härför avsättes ur de för respektive

projekt avsedda anslagen.

Professor Bolin anför, att vid den meteorologiska institutionen vid Stockholms

universitet bedrivs sedan tio år tillbaka atmosfärisk-kemiska undersökningar,

som i många avseenden har nära anknytning till spridningsproblemen

för luftföroreningar, varför institutionen bör beredas tillfälle att

deltaga i kommitténs fortsatta arbete.

Professor Bolin understryker vikten av att en mer fullständig inventering

av inom landet pågående arbeten om luftföroreningsproblemet sker och att

hänsyn härtill tages vid det fortsatta planeringsarbetet och vid fördelningen

av de medel, som ställs till kommitténs förfogande för en utvidgad forskning.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anser, att omfattningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

av den skisserade forskningen synes vara i stort sett väl motiverad. Kollegienämnden

framhåller emellertid, att det förefaller som om frågan om

luftföroreningarnas bekämpning icke fått tillräcklig plats i programmet.

Frågan om hur emissionen av fasta, flytande och gasformiga föroreningar

skall kunna minskas genom praktiska åtgärder och hur intresset för sådana

åtgärder kan stimuleras genom att man skapar förbättrade möjligheter

att ekonomiskt utnyttja de produkter, vilkas emission man förhindrat,

borde få en starkare betoning i kommitténs målsättning och forskningsprogram.

Även kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm understryker

betydelsen av förebyggande åtgärder och anser, att härför snarast bör bildas

en arbetsgrupp, som deltar i kommitténs arbete. Nämnden anser det

vara väsentligt, att redan i utredningens begynnelseskede möjlighet finnes

att samla informationer beträffande problemställningar i samband med bortskaffande

av luftföroreningar. Forskning och teknisk utveckling beträffande

utrustning för luftföroreningarnas bortskaffande kan därvid igångsättas

utan ytterligare dröjsmål.

Statskontoret anser, att verksamheten i första hand bör gå ut på en samordning

av befintliga forskningsresurser på luftföroreningarnas område

under ledning av ett permanent organ, som statskontoret skisserar. Statskontoret

pekar därvid särskilt på de resurser, som de tekniska högskolorna

och industrin förfogar över i form av laboratorier och utrustning.

Innan ett mera permanent organ tillkommit, bör kommittén kunna närmare

undersöka, i vad mån möjligheter föreligger att redan nu tillvarataga

befintliga forskningsresurser och i vad mån kompletteringar bör ske av det

uppgjorda forskningsprogrammet. Först härefter torde mera exakt kunna

bedömas, på vilket sätt ett genomförande av det av kommittén framlagda

projektet för bekämpande av luftföroreningarna bäst kan ske med stöd av

det organ, som statskontoret föreslår.

Medicinalstyrelsen, som föreslår en viss central organisation för luftföroreningsfrågorna,

uttalar, att slutligt ställningstagande till anslagens fördelning

bör ske först, när organisationen för bekämpande av luftföroreningar

fått sin definitiva sammansättning fastställd.

Organisationsfrågan har behandlats av de medicinska fakulteterna

i Uppsala och Lund samt av statskontoret och medicinalstyrelsen.

Medicinska fakulteten i Uppsala anser, att det vore bättre att ställa en

erforderlig summa till förfogande för något av forskningsråden, naturvetenskapliga

forskningsrådet eller tekniska forskningsrådet, som kunde ta

ledningen av utbyggnaden av forskningen i dess inledande skede eventuellt

genom en lämplig subkommitté. Ett preliminärt årligt anslag bör ställas

till förfogande för budgetåret 1963/64 och detta bör därefter ökas, allteftersom

den aktuella forskningen kan absorbera ytterligare medel.

Medicinska fakulteten i Lund anför, att det synes som om en avsevärd

del av de begärda anslagen kommer att användas för så utpräglat forsk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

ningsbetonade arbetsuppgifter, att en annan form för anslagens fördelning

än den av kommittén föreslagna skulle vara lämpligare. Risk torde föreligga,

att andra forskargrupper än som avses i framställningen kommer att

bli åsidosatta i vad gäller anslagstilldelning för i ifrågavarande sammanhang

aktuella forskningsuppgifter.

Statskontoret föreslår, att möjligheterna att inrätta ett mera permanent

organ för luftföroreningsfrågor undersökes. Nämnda organ skulle ha till

uppgift att svara dels för kartläggningen och sammanställningen av de tillgängliga

forskningsresurserna och av de olika forskningsresultaten på ifrågavarande

område, dels för en dirigering och kanalisering av forskningen

med utnyttjande av de befintliga resurserna, dels slutligen för rådgivningsverksamhet

och upplysningsverksamhet beträffande luftföroreningsskador

och metoder för att minska utsläppet av förorenade substanser. Organet

synes härvid även böra svara för det internationella samarbetet i detta avseende

samt sammanställa de rön och erfarenheter, som gjorts i utlandet

för att lösa luftföroreningsproblemen.

Statskontoret, som under hand erfarit, att vattenvårdskommittén under

innevarande år kommer att framlägga förslag rörande bl. a. forskningen på

vattenvårdsområdet, påpekar, att en rationell lösning synes vara, att det

föreslagna organet för luftföroreningsfrågor även får till uppgift att handlägga

motsvarande ärenden rörande vattenföroreningar. Statskontoret påpekar,

att till ifrågavarande organ bör knytas högt kvalificerad personal för

att detsamma skall bli så effektivt som möjligt.

Medicinalstyrelsen framhåller, att kommitténs tanke om en teknisk rådgivande

instans bör utvidgas till tillskapandet av ett centralt, allsidigt sammansatt,

ledande, samordnande och rådgivande organ för fortlöpande tillsyn

av luftföroreningarna i riket till motverkande av desamma.

I stort sett bör organisationen motsvara den på vattenvårdens område

verksamma vattenvårdsnämnden. Det centrala organet mot luftföroreningarna

— en luftvårdsnämnd — bör ställas under det departement, som har

den högsta administrativa tillsynen över och ledningen av hälsovårdsarbetet

på det humanmedicinska området.

Ifrågavarande organ bör kompletteras i första hand med aktiva forskare

inom yrkeshygienen. Vidare bör administrativ hälsovård bli företrädd genom

representant för medicinalstyrelsen. För att säkerställa ett så allsidigt

stöd inom samhällslivet som möjligt åt avsedda försvarsåtgärder mot luftföroreningar

torde det vara önskvärt, att jämte arbetsgivarnas även arbetstagarnas

organisationer blir representerade.

Statskontoret berör i sitt yttrande jämväl frågan om bidrag till

verksamheten från annat håll än från staten och framhåller

därvid, att det bör ytterligare övervägas, hur ett samarbete för bekämpande

av luftföroreningar och vattenföroreningar bör komma till stånd

mellan staten och berörda intressenter, exempelvis industrin.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963 23

Bland diverse påpekanden från remissinstanserna märks följande.

Medicinska fakulteten i Uppsala påpekar, att parallellt med den utbyggnad

av målforskningen, som föreslås, måste gå en utbyggnad av motsvarande

grundforskning inom universitetsorganisationen.

Medicinska fakulteten i Göteborg vill ifrågasätta, om icke ett ytterligare

anslag borde ställas till kommitténs förfogande för att efter sedvanligt ansökningsförfarande

kunna användas för luftföroreningsstudier exempelvis

i vissa städer, som har särskilt intresse för denna fråga och vilka ej ingår i

de av kommittén och dess arbetsgrupper planlagda arbetena.

Fakulteten vill också understryka vikten av att problem av mera grundforskningsmässig

karaktär inom luftföroreningskomplexet även i fortsättningen

kommer att stödjas av forskningsråden.

Föredraganden

Under senare år har frågan om luftföroreningar tilldragit sig allt större

uppmärksamhet och på sina håll har föroreningarna nu nått en sådan omfattning,

att de otvivelaktigt skapat betydande problem ur både sanitära

och ekonomiska synpunkter. Även om det ofta varit svårt att direkt leda

i bevis, att luftföroreningarna inom ett visst område medfört ett försämrat

hälsotillstånd för befolkningen, har det dock vid flera stora luftföroreningskatastrofer,

exempelvis i Meusedalen år 1930, i Donora i USA år 1948 och i

London i december 1952 inträffat ett stort antal dödsfall, vilka kunnat sättas

i direkt samband med en abnorm anhopning av luftföroreningar vid speciellt

ogynnsamma väderleksbetingelser.

I utlandet, särskilt i USA, har man sedan ganska lång tid tillbaka uppmärksammat

de stora problem, som luftföroreningarna utgör, och utfört

omfattande undersökningar över föroreningarnas utbredning och omfattning.

Även på olika håll i Europa och icke minst i vårt land har denna fråga

aktualiserats under senare tid. I Göteborg pågår sålunda sedan tre år tillbaka

en undersökning över luftföroreningarnas utbredning och av luftföroreningsgradens

beroende av meteorologiska faktorer. Även vid statens

institut för folkhälsan har — såsom framgår av 1962 års statsverksproposition

(bil. 13, p. 16—17) — vissa Undersökningar i dessa frågor påbörjats.

Dessa undersökningar har visat, att en påfallande anhopning av luftföroreningar

kan inträffa vid vissa väderleksbetingelser. Ett flertal undersökningar

har också gett belägg för att personer med kroniska lung- och hjärtsjukdomar

påverkas ogynnsamt vid en stegring av föroreningshalten i luften.

Det torde icke heller råda tvivel om att det finns ett samband mellan

vissa allvarliga luftvägssjukdomar och exposition för luftföroreningar. Därtill

kommer de allmänna sanitära olägenheter den förorenade luften medför

på vissa orter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Luftföroreningarna orsakar vidare stora skador på vegetation och materiel.

Enbart metallkorrosionen kan för Sveriges del uppskattas till ett

värde av cirka 1 miljard kr. per år, varav en icke ringa del kan anses orsakad

av luftföroreningar.

Utvecklingen hos oss mot en allt större urbanisering med lokalt hög befolkningstäthet

och mot en allt högre levnadsstandard med åtföljande stegring

av energiförbrukningen m. m. medför, att faran för såväl tillfälliga

som stadigvarande luftföroreningsangrepp kan bli alltmera överhängande.

De insatser från samhällets sida mot luftföroreningarna, som påkallats av

kommittén för bekämpande av luftföroreningarna i Sverige, är därför synnerligen

välmotiverade. Erfarenheterna från utlandet har visat, att luftföroreningssituationen

mycket snabbt kan försämras, om man icke i tid

vidtager motåtgärder.

Trots de undersökningar som gjorts föreligger alltjämt mycket stora

brister i vårt vetande beträffande luftföroreningarna, t. ex. i fråga om källorna

samt föroreningarnas karaktär, utbredning, koncentrationer och skadeverkningar

på både levande organismer och materiel. Vidare är vår kännedom

om möjligheterna att minska luftföroreningarna mycket bristfällig.

För forskningar och undersökningar rörande olika konkreta problem på

ifrågavarande områden har kommittén för bekämpande av luftföroreningarna

i Sverige hemställt om en medelsanvisning av 1 784 000 kr. för nästa

budgetår. Även om det i och för sig är angeläget, att dessa undersökningar

snarast kommer till stånd, ligger de emellertid inom sådana ämnesområden,

för vilka redan finnes organiserat statligt forskningsstöd i form av forskningsråd

och till sådana anvisade forskningsmedel. Jag anser mig därför

icke kunna tillstyrka, att för forskning m. m. på luftföroreningsområdet

anvisas ett särskilt anslag. Ett statligt stöd till forskning m. m. på förevarande

område bör sålunda i stället tillgodoses genom de olika statliga forskningsråden.

Jag får här erinra om att för nästa budgetår förordats en väsentlig

uppräkning av medelstilldelningen för medicinsk, naturvetenskaplig

och teknisk forskning. Den utökade medelsanvisning, som sålunda föreslagits

skola ställas till förfogande för dessa forskningsområden, bör efter vederbörande

forskningsråds prövning även kunna inrymma angelägna forskningsuppgifter

på luftföroreningsområdet. Jag vill här även framhålla angelägenheten

av insatser och stöd för forskningen m. m. från industrier och

andra, som ofta är källor till luftföroreningar.

Såsom kommittén föreslagit och mot bakgrunden av vad statskontoret

och medicinalstyrelsen härom anfört i sina yttranden får det däremot anses

väsentligt, att en fastare organisation för den statliga insatsen i kampen

mot luftföroreningarna tillskapas.

I syfte att på luftföroreningarnas område få till stånd dels en kartläggning

av de nuvarande förhållandena, dels projektering av förebyggande åtgärder

bör sålunda inrättas ett statligt organ för sammanhållning av utredningsarbeten,

för planering och främjande av forskning och internationell

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

samverkan samt för samarbete med industriernas ledning, hälsovårdsmyndigheter,

region- och stadsplanerare och övriga berörda parter m. m. Detta

organ, som bör givas formen av en nämnd, en statens luftvårdsnämnd, bör

bestå av representanter för de institutioner, som är representerade i kommittén

för bekämpande av luftföroreningarna i Sverige, jämte representanter

för hälsovården och arbetslivet m. m. enligt av Kungl. Maj :t meddelade närmare

föreskrifter. Nämnden bör inrättas i anknytning till statens institut

för folkhälsan och till nämndens förfogande bör ställas ett mindre sekretariat

under ledning av en välkvalificerad vetenskapsman för den dagliga

verksamheten.

Kostnaderna för en sådan nämnd avseende ersättningar åt ordföranden

och ledamöter samt kostnader för reseersättningar m. m. beräknas till cirka

6 000 kr. Kostnaderna för nämndens sekretariat beräknas till cirka

94 000 kr.

För utredningar m. m. angående luftföroreningssituationen bör till nämndens

förfogande under nästa budgetår ställas ett engångsbelopp av 130 000

kr. och för internationell samverkan ett belopp av 20 000 kr. att användas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén för bekämpande av

luftföroreningarna i Sverige föreslagit under motsvarande punkter i kommitténs

förslag.

Det sammanlagda medelsbehovet — bortsett från forskningsmedel —

skulle sålunda uppgå till 250 000 kr. Beloppet bör anvisas under ett särskilt

förslagsanslag till utredningar m. m. rörande luftföroreningar, vilket ställes

till styrelsens för statens institut för folkhälsan förfogande att disponeras

av den föreslagna statens luftvårdsnämnd enligt av Kungl. Maj :t meddelade

närmare bestämmelser.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Utredningar m. m. rörande luftföroreningar för

budgetåret 1963/64 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kr.

Åtgärder mot tobaksrökning

Förslag

I skrivelse den 15 februari 1963 har en rad svenska vetenskapsmän1 framlagt

förslag om åtgärder mot tobaksrökning. Därvid anföres bl. a. följande.

1 Professorn i barnpsykiatri S. Ahnsjö, professorn emeritus E. Bcrven, professorn i medicin

G. Biörck, professorn i thoraxkirurgi C. Crafoord, professorn, docenten i yrkeshygien S. Forssman,

fil. dr. G. W. Bunke, professorn i öron-, näs- och halssjukdomar C.-A. Hamberger, leg. läkaren L.

Hannertz, professorn i radioterapi S. Huitberg, professorn i medicinsk kemi E. Jorpes, professorn

i tumörbiologi G. Klein, professorn i medicin H. Lagerlöf, professorn i pediatrik .1. Lind, professorn

i socialmedicin G. Lindgren, docenten i radiobiologi A. Nelson, skolöverläkaren G. Rodhc,

skolöverläkaren S.-I. Rollof, professorn i kirurgi R. Romanus, professorn i kirurgi P. Sandblom,

professorn i medicinsk biokemi E. Stenhagen, professorn emeritus T. Svedberg, professorn i

biokemi H. Theorell, professorn i biokemi A. Tiselius, professorn i pediatrik B. Vahlquist och

professorn i kirurgi H. Wulff.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

I skrivelse av den 17 april 1956 hemställde ett antal representanter för

bl. a. medicinsk och naturvetenskaplig forskning om åtgärder för forskning

m. m. i tobaksfrågan. Denna framställning föranledde Kungl. Maj :t att

uppdraga åt statens medicinska forskningsråd att verkställa en utredning

och inkomma med förslag hur en ökad forskning rörande tobaksrökningens

biologiska verkningar borde organiseras m. m.

Forskningsrådet avgav år 1958 ett utförligt betänkande och föreslog, att

en intensifierad forskning rörande tobaksrökens sammansättning och medicinska

verkningar skulle igångsättas i enlighet med av rådet angivna riktlinjer.

För de då närmaste två åren beräknades medelsbehovet uppgå till

cirka 1 000 000 kr. Det ansågs ej möjligt att inom rådets ordinarie anslagsram

finansiera projekt i den skala, som av rådet bedömts som önskvärd

och ur personell synpunkt möjlig. Rådet föreslog därför att ifrågavarande

belopp skulle anvisas för en intensifierad forskning.

Av stor betydelse är att rådet redan på dåvarande stadium ansåg omedelbara

åtgärder för att minska tobakskonsumtionen motiverade. Sålunda betonades

vikten av att söka nå fram till bättre awänjningsmetoder för de

storrökare, som trots sjukdomssymptom ej själva förmår minska sin rökning.

Vidare framstod det som önskvärt att en intensifierad och förbättrad

upplysningsverksamhet kom till stånd rörande de medicinska verkningarna

av en överdriven tobakskonsumtion.

Medicinska forskningsrådets förslag föranledde ingen åtgärd från Kungl.

Maj :ts sida. I propositionen 1959: 105 anförde föredragande departementschefen

att han fann den ifrågasatta forskningen vara av mycket stor betydelse,

men att tillräckliga skäl icke förelåg till att anvisa särskilda medel

å riksstaten härför. Det borde ankomma på forskningsrådet att i vedertagen

ordning pröva, huruvida medel borde anvisas för denna forskning inom ramen

för de till rådets disposition stående anslagen.

Den 27 november 1958 inrättade rådet en särskild nämnd för tobaksforskning

med särskilt uppdrag att följa utvecklingen och genom olika initiativ

främja forskning inom berörda område. I denna nämnd ingår bl. a. representanter

för Riksföreningen mot cancer och Svenska Tobaksaktiebolaget,

varigenom en kontinuerlig kontakt mellan intresserade parter erhålles.

Det har inte varit möjligt för rådet att under de efterföljande åren understödja

tobaksforskningen med ekonomiska medel i den storleksordning

rådet önskat. Rådet har dock på skilda sätt försökt stöda forskningen inom

området. Bland annat har anslag lämnats för viss specialundersökning

samt för en hälsoundersökning av tvillingar med särskild hänsyn till omgivningshygieniska

faktorer sådana som rökning. Rådet har vidare tillsammans

med Svenska Tobaksaktiebolagets medicinska expertråd medverkat i

anordnandet av ett symposium i maj 1960, betitlat »Chemical and Biological

Problems Related to Smoking».

Redan det medicinska forskningsrådets utredning av 1958 var enligt vetenskapsmännens

mening en tillräcklig grund för åtgärder från Kungl.

Maj :ts sida.

Sedan denna utredning avlämnades, har emellertid enligt skrivelsen runt

om i världen forskningarna på detta område fortsatt och det framstår allt

tydligare att tobaksrökningen blivit ett folkhälsoproblem av första rang.

Det mest klara ställningstagandet har hittills framkommit i Storbritannien,

men även Danmark, Holland, Italien och Sovjetunionen bör nämnas i detta

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963 27

sammanhang. I dessa länder har speciella åtgärder planerats eller redan vidtagits.

Som omedelbar bakgrund till åtgärderna i Storbritannien har främst

tjänat ett av the Royal College of Physicians utarbetat betänkande: Rökning

och hälsa. Brittiska regeringen accepterade för sin del fakta i betänkandet

såsom utan tvekan bevisande att cigarrettrökning är orsak till den allra

största delen av lungcancer.

Den viktigaste åtgärd den brittiska regeringen vidtagit är det klara och

entydiga ställningstagandet, exempelvis dokumenterat i ett löfte av hälsovårdsministern

att regeringen icke kommer att göra avkall på kampen mot

cigarrettrökningen. Det är anledning att studera hur denna strid för folkhälsan

i fortsättningen föres. Propaganda är en väg som beträtts. Rullande

upplysningscentraler har redan tagits i bruk. Vid inspektion av dessa gav

den engelske hälsovårdsministern i ett anförande klart uttryck för regeringens

och hälsovårdsministeriets ställningstagande till betydelsen av en

ytterligt intensiv upplysningsverksamhet om tobakens skadeverkningar.

Vidare sprids i miljonupplagor anslag utefter vägar, på arbetsplatser o. s. v.,

alla med den auktoritet som ges av att de är undertecknade av hälsovårdsministeriet

eller i vissa fall av regeringen som sådan. I höst har ridare med

statliga medel upprättats tre tobaksavvänjningskliniker.

I Danmark har ett utförligt betänkande rörande frågan tobak — speciellt

cigarretter — och lungcancer utarbetats av en särskilt tillsatt kommitté.

I dagarna har Danmarks inrikesminister tillkallat experter för dryftande

av åtgärder mot tobaksbruket, framför allt cigarrettrökningen.

Det betänkande på vilket de av den danska regeringen vidtagna åtgärderna

är baserade koncentrerar sig på frågan om lungkräftans beroende av

rökningen. Man anser enbart denna del av rökningens skadeverkningar

som tillräcklig för att påyrka ungefär samma åtgärder som föreslagits i

Storbritannien. Ett intressant avsnitt i det danska betänkandet är det kapitel,

som behandlar officiella åtgärder i andra länder. Det framgår av en genom

det danska utrikesdepartementets försorg verkställd utredning att man

i 20 länder söker begränsa tobakskonsumtionen, medan i 35 länder ännu ej

några åtgärder vidtagis i sådant syfte. Tvärt om söker man i vissa länder

att öka tobaksförbrukningen.

Resultaten av de forskningar som under det senaste decenniet utförts

rörande tobaksrökningens medicinska verkningar har som redan anförts

allt entydigare visat, att rökningen blivit ett betydande folkhälsoproblem.

Intressanta är även de undersökningar av slemhinnorna i luftrören hos rökare

och icke rökare, som nu genomförs i USA. Dessa visar olika grader

av slemhinneförändringar i ett betydligt större antal hos rökare. De allvarligaste

förändringarna finns hos storrökare och saknas hos icke-rökare.

Även undersökningar, bl. a. svenska, rörande tobaksrökens hämmande in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1963

flytande på rörelsen av flimmerhåren i bronkerna är bidrag till bevisen gällande

rökningens cancerframkallande effekt.

Det finns knappast behov av att här lämna en detaljerad redogörelse för

vetenskapens nuvarande position i dessa frågor. Det kan dock betonas, att

tobaksrökningen som stort folkhälsoproblem är en sentida företeelse, föranledd

av den våldsamma ökningen av cigarrettkonsumtionen. Denna har

förändrat bilden, dels genom sin enorma omfattning, dels genom att cigarrettröken

oftare än cigarr- eller piprök dras ned i lungorna. Den mest dramatiska

effekten av detta har blivit den uppseendeväckande ökningen avlungcancerfrekvensen,

till en början särskilt hos män, men numera också

hos kvinnorna. I Storbritannien har man nu mellan tre till fyra gånger

flera dödsfall i lungcancer än i trafiken, nämligen 25 000 döda i lungcancer

mot 7 000 i trafiken. I Sverige har utvecklingen ännu ej gått så långt. Vi har

nu ungefär lika många döda i lungcancer som i trafikolycksfall, cirka 1 000

fall årligen i vardera gruppen. De anförda siffrorna visar i och för sig problemets

storleksordning. Vad som än mera stämmer till eftertanke är emellertid

att under det att kurvan för trafikdödsfallen numera stiger relativt

svagt så fortsätter kurvan för avlidna i lungcancer att stiga brant. Därtill

kommer att överdödligheten hos rökare på grund av hjärt- och kärlsjukdomar

är av sådana dimensioner, att rökningen bedöms denna väg kräva

två till fyra gånger så många liv som lungcancern. Exaktare upplysningar

i denna fråga kommer att föreligga, när resultaten framkommit av den år

1959 igångsatta undersökningen på 1 079 000 män och kvinnor i Förenta

Staterna. Att rökningen spelar en väsentlig roll som försvårande faktor vid

hjärt- och kärlsjukdomar kan redan nu anses säkerställt.

Som en sammanfattning av föreliggande rapporter, betänkanden och vetenskapliga

arbeten från ett flertal olika länder kan enligt skrivelsen följande

utsägas:

Cigarrettrökning är otvivelaktigt en av de viktigaste orsakerna till lungcancer

med en under senare år raskt stigande dödlighet i denna åkomma

som följd. Kausalsammanhanget är klart bevisat på klinisk, epidemiologisk

statistisk och djurexperimentell väg. Härtill kan även fogas, att kemisterna

hittills isolerat ett tiotal som cancerframkallande kända ämnen ur cigarrettröken.

Lungkräftan hos icke-rökare är ytterligt sällsynt även bland människor

bosatta i storstäder och rökiga fabriksområden.

Cigarrettrökning är en orsak till kronisk bronkit och bidrager till utveckling

av sjukdomar i hjärtats kranskärl, framför allt hos yngre och medelålders

män, och även till andra, mindre vanliga åkommor, däribland även

cancer i andra organ än lungorna, t. ex. munhåla, struphuvud, gallvägar och

urinblåsa. Rökning försenar läkning av mag- och tarmsår och man har

funnit en tre gånger så stor dödlighet i magsår hos rökare jämfört med

icke-rökare. Man har dock ej kunnat visa, att rökning direkt orsakar magsar.

^ ^Rökning nedsätter allmänna konditionen och minskar lungornas kapaci
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

Antalet dödsfall förorsakade av sjukdomar sammanhängande med rökning

är stort, medförande en överdödlighet hos rökare även om icke varje

fall inom denna överdödlighetsgrupp beror enbart på rökningen.

Det har länge varit känt, att nikotin går över i fostrets blodomlopp när

gravida kvinnor röker och i bröstmjölken hos ammande mödrar. Under

1961 och 1962 har omfattande engelska och amerikanska undersökningar

publicerats, där det visats genomsnittligt lägre födelsevikt hos barn till rökande

mödrar.

Skadeverkningarna av tobaksbruk står i regel i direkt proportion till den

konsumerade mängden tobak. Ju mera en person röker, desto större blir

riskerna. Det finns ingen säker gräns nedåt, där man kan säga att rökning

är helt oskadlig, så mycket mindre som det ej finnes någon metod att bestämma

den enskilde individens motståndskraft mot rökningens skadeverkningar.

Speciell uppmärksamhet ägnas i många länder åt barn- och ungdomsrökningen,

som tilltager på ett oroväckande sätt. De flesta storrökare finner

man bland dem som börjat röka i barn- eller ungdomsåren. Det är vidare

konstaterat, att den växande organismen är mera ömtålig för olika slag av

gifter än den fullvuxna.

De tidigare omnämnda svenska vetenskapsmännen anser det uppenbart

att bruket av tobak och speciellt cigarrettrökningen medför betydande hälsorisker

och numera blivit ett verkligt alarmerande folkhälsoproblem. Det har

klart visats, att cigarrettrökningen kan framkalla cancer såväl i luftvägar

som i en del andra organ och dessutom ge upphov till många andra sjukdomar

som t. ex. kronisk luftrörskatarr samt förvärra förloppet av ett flertal

åkommor bl. a. hjärt- och kärlsjukdomar samt magsår, med överdödlighet

i dessa som följd. Kunde cigarrettrökningen avskaffas eller minskas väsentligt,

skulle t. ex. dödligheten i lungkräfta reduceras till en obetydlighet.

De angivna vetenskapsmännen ansluter sig till de slutsatser, som framlägges

i rapporten från the Royal College of Physicians. Fortsatt forskning

angående tobakens biologiska verkningar är nödvändig, men det kan ej

anses försvarligt att uppskjuta kraftfulla åtgärder mot tobaksbruket i avvaktan

på resultat av ytterligare forskning. Mer än tillräcklig kunskap om

tobakens skadeverkningar finns för att motivera ingripande från statens

sida.

I första hand förordas i skrivelsen följande:

a. Som viktigaste åtgärd ett klart och entydigt uttalande, att Kungl.

Maj :t, stödd på den medicinska sakkunskapen, funnit att tobaksbruket, och

då särskilt cigarrettrökningen, kommit att utgöra ett så betydelsefullt folkhälsoproblem,

att kraftiga åtgärder av olika slag är nödvändiga för att nedbringa

tobakskonsumtionen. — Ett sådant uttalande kommer att vara av

största värde som stöd åt de krafter i landet, som sysslar med folkupplysning

inom detta område.

b. En »Nationalförening mot tobaken» med officiell prägel bör upprättas

enligt ungefär samma system som gäller för »Nationalföreningen för trafik
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1963

säkerhetens främjande.» I spetsen för en sådan förening bör stå en styrelse

med representanter för riksdagen, statliga hälsovårdande organ, skol- och

idrottsvärlden, folkrörelserna och pressen. Föreningen bör ha ett välutbyggt

kansli under ledning av en direktör och ett auktoritativt vetenskapligt råd

med förslagsvis 10 ledamöter samt erhålla nödiga ekonomiska resurser att

utnyttja alla moderna informations- och propagandamedia. Det nuvarande

»Riksförbundet mot tobaken» med sin arbetsorganisation, sitt läkarråd och

sin skolkommitté kan säkerligen bilda en grund till den tänkta »Nationalföreningen».

Riksförbundet har nu, inte minst i upplysningsfrågor och i sitt

samarbete med olika skolmyndigheter en mångårig, värdefull erfarenhet,

som borde kunna utnyttjas. Kostnaderna för den föreslagna nationalföreningen

för budgetåret 1963/64 kan beräknas till sammanlagt 910 000 kr.,

varav för styrelsen och vetenskapligt råd 30 000 kr., för löner till fast anställd

personal m. m. 150 000 kr., för expenser 30 000 kr. samt för informationsverksamhet

700 000 kr.

c. Statens medicinska forskningsråd bör ges resurser för tillräckligt stöd

åt svensk forskning på hithörande område. Medlen för denna forskning

bör komma till rådet direkt från statsbudgeten. Den nuvarande ordningen

att medel, som i realiteten —- om också inte formellt -— är statsmedel, utdelas

av Svenska Tobaksaktiebolaget, är otillfredsställande.

d. En professur bör inrättas med huvuduppgift att bedriva forskning rörande

tobakens biologiska verkningar i analogi med exempelvis alkoholforskningen.

Institutionen bör förläggas i anslutning till undervisningssjukhus.

Kompetenta forskare finns inom landet. Kostnaderna kan beräknas

till cirka 145 000 kr.

e. Lämpligheten att utbygga organisationen av röka vvänj ningskliniker i

sådan omfattning, att varje medborgare, som så önskar, skall kunna få

hjälp att komma ifrån sina rökvanor bör utredas. Sverige har här varit ett

föregångsland, och kliniker av nyssnämnda typ börjar upprättas även utomlands

i anslutning till sjukhus.

f. Även utredning om andra konkreta åtgärder bör företagas såsom förslag

om att officiella rökanalyser tryckes på cigarrettpaketen, om inskränkning

av tobaksannonsering, inskränkning av rökning på allmänna platser,

eventuellt ökad beskattning på cigarretter.

Föredraganden

Tobaksrökningen har under efterkrigstiden fått en snabb och kraftig utbredning

bland vårt lands befolkning. Detta har varit särskilt markant bland

barn och ungdom, där rökningen tagit en oroväckande omfattning. I skolläkarnas

årsrapporter från praktiskt taget alla skolor har påpekats, att rökningen

bland eleverna ökar och sprider sig ned i allt lägre åldersgrupper.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1963

Undersökningar bl. a. i Stockholm och Göteborg visar samstämmiga resultat.

Redan vid 15 års ålder är varannan till var tredje elev rökare bland

pojkarna. För flickorna redovisas något lägre siffror.

Jämsides med denna utveckling har tobaksvanorna ändrat karaktär under

de senaste femtio åren genom att man övergått från cigarr- och piprökning

till cigarrettrökningen, som särskilt under senare år fått en mycket

kraftig ökning.

Under de senaste decennierna har forskarna i ökad omfattning haft sin

uppmärksamhet riktad på sambandet mellan tobaksrökning och vissa sjukdomstillstånd.

En omfattande forskning har i en rad länder bedrivits för

att utröna tobaksrökningens medicinska verkningar. Under de två senaste

åren har sålunda i Förenta staterna och Storbritannien framlagts litteraturöversikter,

som redovisar den omfattande forskning, som hittills utförts

inom ifrågavarande område. Resultatet av dessa forskningar tyder på att

i varje fall överdrivet bruk av tobak, framförallt cigarretter, är förenat med

allvarliga hälsorisker. Det har alltmer framgått, att rökningen har väsentliga

konsekvenser för folkhälsan. Mot bakgrunden av redovisade forskningsresultat

från olika länder framstår det som motiverat att medicinskt, socialt

och psykologiskt verksamma åtgärder insättes från samhällets sida

för att förebygga uppkomsten av och motverka tobaksmissbruk framför

allt hos ungdom. Den stegring av antalet lungcancerfall, som på senare tid

iakttagits, anses ha samband med cigarrettrökning.

Mot bakgrunden av vad jag här anfört vill jag tillstyrka, att medel nu

anvisas för upplysningsverksamhet rörande vådorna av tobaksmissbruk.

Det är därvid särskilt angeläget, att ungdomen får kännedom om de risker

rökningen kan medföra. Det är konstaterat, att den växande organismen

är mera ömtålig för nikotinets påverkan än den fullvuxna. Upplysningsverksamheten,

som självfallet bör avse en saklig och objektiv information om

rökningens medicinska och biologiska verkningar, bör därför i första hand

inriktas på ungdomen samt planeras och utformas på ett sådant sätt att

den får särskild effekt just på denna kategori. Jag vill här erinra om att

medicinalstyrelsen i annat sammanhang betonat, att en på särskilt barn

och ungdom inriktad upplysningsverksamhet framstår som ett trängande

behov. Även skolöverstyrelsen har framhållit, att stöd från statsmakternas

sida för en intensifierad kamp mot tobaksrökning bland barn och ungdom

synes motiverad med hänsyn till frågans betydelse för ungdomens hälsa.

Hittills vunna kunskaper om tobakens verkningar bör på ett populärt

och lättfattligt sätt spridas och allmänhetens intresse för hithörande frågor

hållas levande. Betydande resultat torde kunna uppnås genom en väl planerad

och genomförd upplysningskampanj. Därvid bör i första hand anlitas

film, television och andra dylika hjälpmedel. Särskild uppmärksamhet

måste ägnas information genom skolorna. Det är därvid av största betydelse,

att lämpligt undervisningsmaterial kan ställas till skolornas förfo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1963

gande. Av vikt är också att lärarnas intresse för uppgiften stimuleras och

möjlighet beredes dein till särskild information på ifrågavarande område.

För att upplysningsverksamheten redan från början skall få tillräcklig

genomslagskraft och nå alla grupper som man vill påverka, måste den

kunna bedrivas i olika former samt med erforderlig styrka och intensitet.

Medelsramen måste därför bli förhållandevis vid. För budgetåret 1963/64

uppskattar jag medelsbehovet till 500 000 kr. Med hänsyn till upplysningsverksamhetens

speciella inriktning bör ett särskilt anslag anvisas för ändamålet.

Jag föreslår, att ansvaret för upplysningsverksamheten om tobaksbrukets

verkningar lägges på medicinalstyrelsen såsom det centrala organet

för upplysning på hälsovårdens område. Med hänsyn till att verksamheten

särskilt skall rikta sig till ungdomen bör styrelsen emellertid vid planeringen

och genomförandet av kampanjen och liknande åtgärder samråda

och samverka med statens ungdomsråd, som har viktiga uppgifter ifråga

om upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor. I detta sammanhang vill jag

erinra om att Riksförbundet mot tobaken anhållit om ett statsbidrag till

upplysningsverksamhet och att jag vid anmälan av frågan i årets statsverksproposition

(bil. 7 p. 191) ej ansett mig kunna tillstyrka bidrag till

förbundets verksamhet. Detta ställningstagande innebär självfallet icke, att

den här förordade upplysningsverksamheten bör bedrivas utan att förbundets

erfarenhet och kunskaper kommer upplysningsarbetet till godo. Medicinalstyrelsen

bör ta kontakt också med andra berörda myndigheter och

organisationer. Därefter bör styrelsen i samråd med företrädare för ungdomsrådet

utarbeta och underställa Kungl. Maj :t en plan för medlens användning.

I den utsträckning så prövas lämpligt torde informationsverksamheten,

såsom t. ex. beträffande förebyggande mödra- och barnavård,

böra få ske genom bidrag till sådana enskilda organisationer som är verksamma

på ifrågavarande område. Bidrag bör vidare, om särskilda skäl föreligger,

kunna ges till andra ändamål än direkt information, t. ex. stöd till

rökawänj ningskliniker.

Vad angår frågan om medel för fortsatt forskning i Sverige rörande tobaksrökningens

medicinska verkningar är jag icke beredd att förorda en

särskild medelsanvisning på riksstaten för detta ändamål. Framställningar

om forskningsanslag av statsmedel torde i vanlig ordning böra prövas av

vederbörande forskningsråd. Som jag tidigare anfört i samband med frågan

om luftföroreningar (s. 24) har för nästa budgetår föreslagits en väsentlig

uppräkning av medelstilldelningen till de statliga forskningsråden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Upplysning om tobaksrökningens skadeverkningar

för budgetåret 1963/64 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

U '' . VI ''>■ '' 1 V'' ‘■ii/’

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

’

Ur protokollet:

Ingemar Lindberg

..............

. , viloK

'' '' ’ . *........n/busiftv

,''.......nroI>fUiS«n!i‘nOri

Tl’V*i

it (T!

. . /iioW.

. .''•»bntrttJY

jfiesiirifmÖM

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1963

ni* /u

njil'' Tnnbunål JilfiJ»

rr-.jef)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Silikosförebyggande verksamhet.....

Förslag............

Motiv.............

Yttranden...........

Föredraganden.........

Utredningar m. m. rörande luftföroreningar

Inledning...........

Förslag............

Motiv............

Yttranden...........

Föredraganden.........

Åtgärder mot tobaksrökning......

Förslag............

Föredraganden.........

Sid.

2

2

3

6

8

10

10

12

12

19

23

25

25

30

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/61f till markförvärv för övningsfält m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1963:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1963/64 till åtgärder mot silikos, luftföroreningar och tobaksrökning jämte i s. 1 i texten