Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till civilförsvaret m. in

1963-03-01 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:86, Angående vissa anslag till civilförsvaret m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 86 år 1963

1

Nr 86

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till civilförsvaret m. in.; given Stockholms slott den

1 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till riktlinjer för beräkningen av civilförsvarets

kostnader på längre sikt samt slutliga äskanden beträffande

anslag till civilförsvaret, som i årets statsverksproposition upptagits med

allenast beräknade belopp.

Enligt förslaget höjes anslagen till civilförsvaret successivt från nuvarande

72 miljoner kr. till 90 miljoner kr. för budgetåret 1963/64 och till

beräknade 94, 97 och 97 miljoner kr. för de tre därpå följande budgetåren.

Beloppen överensstämmer med ett av 1962 års försvarskommitté redovisat

kostnadsalternativ 740 miljoner kr. för genomförandet av organisationen.

Inom detta belopp kan i huvudsak civilförsvaret rustas upp materiellt och

personellt till den nivå, som avsetts i principbeslutet från år 1959.

Förslaget innebär att för nästa budgetår anvisas 41 miljoner kr. till materiel,

14,5 miljoner kr. till skyddsrum och 0,5 miljoner kr. till branddammar.

Härjämte föreslås, att bemyndiganden lämnas att utöver anslagen

lägga ut beställningar på materiel för högst 29 miljoner kr. och medge att

skyddsrums- och branddammsbyggen igångsättes för en statsbidragskostnad

av högst 6 miljoner kr. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, afGeijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

inrikesdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, å driftbudgeten för budgetåret 1963/64 beräkna följande

anslag, nämligen till Anskaffning av civilförsvarsmateriel ett reservationsanslag

av 41 406 000 kr., till Bidrag till byggande av skyddsrum ett reservationsanslag

av 14 500 000 kr. samt till Bidrag till kommuner för anordnande

av branddammar för civilförsvarsändamål ett reservationsanslag av

500 000 kr.

Sedan 1962 års försvarskommitté1 i betänkande den 6 februari 1963

(SOU 1963:5) avgivit förslag om försvarskostnaderna för budgetåren

1963/67 och härvid också behandlat frågan om civilförsvarets kostnader,

anhåller jag nu att få upptaga de nämnda anslagsfrågorna till fortsatt behandling.

I samband härmed torde jag få anmäla vissa uppkomna frågor

rörande kostnaderna för dels beslutad tillbyggnad av civilförsvarets centralförråd

i Malmby och dels av försvarskommittén föreslagna förbättringar

av de värnpliktigas avlöningsförmåner m. m., vilka kostnader berör

även förmånerna för de civilförsvarspliktiga.

I. Förslag av 1962 års försvarskommitté

Huvuddragen av civilförsvarets uppgifter och organisation har fastställts

genom beslut vid 1956 och 1959 års riksdagar (propositionerna 1956: 185

och 1959: 114). Beslutet år 1956 gällde i huvudsak riktlinjerna för utrymningsplanläggningen

och för det fortsatta skyddsrumsbyggandet. År 1959

fattades beslut om en ändrad organisation i övrigt av civilförsvaret. Genom

beslutet angavs civilförsvarets uppgifter och den organisatoriska ramen 1

1 Talmannen i andra kammaren G.F.Thapper, ordf., vice talmannen i första kammaren N.I.

Johansson, ledamöterna av första kammaren A. K. Giilström och G. I. Virgin samt ledamöterna

av andra kammaren B. G. Bohman, K. E. G. Bolja, L. M. Eliasson, S. A. Mellqvist och M. D. E.

Ståhl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963 3

för verksamheten. Vidare antog 1961 års riksdag riktlinjer för utbyggnaden

av befolkningsskyddsruin (1961 års statsverksproposition, XI ht, p.

180).

Beträffande kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen uttalades

i 1959 års proposition, att de beräkningar, som 1953 års civil försvarsutredning

framlagt, i stort sett kunde tjäna som riktlinjer. Medelsbehovet angavs

till ca 76 miljoner kr. årligen under en tioårsperiod. Föredragande departementschefen

underströk emellertid, att det statsfinansiella läget måste

bli avgörande för den takt med vilken utbyggnaden kunde ske.

Frågan om civilförsvarets kostnader underställdes därefter 1960 års försvarskommitté.

Någon fullständig prövning av kostnaderna för att åstadkomma

erforderliga resurser för organisationen ansåg kommittén inte ingå

i dess uppgifter. Kommittén konstaterade emellertid, att medelsbehoven för

uppbyggnaden under de närmaste budgetåren var avsevärda. Förslag framlades

om att anslagen till civilförsvaret skulle förstärkas med omkring 20

miljoner kr. för budgetåret 1961/62 och att den ytterligare förstärkning av

anslagen som behövdes från och med budgetåret 1962/63 borde prövas i

sedvanlig ordning av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Anslagen till civilförsvaret har för budgetåren 1961/62 och 1962/63 i riksstaten

uppförts med ca 50 resp. 72 miljoner kr.

1962 års försvarskommitté har enligt sina direktiv haft att med utgångspunkt

i de nämnda riksdagsbesluten och med hänsyn till erfarenheter och

utvecklingstendenser behandla frågan om civilförsvarets allmänna inriktning,

omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret 1962/63.

Kostnaderna för civilförsvarets uppbyggnad under tiden den 1 juli 1963

—den 30 juni 1970 har för kommittén angivits till 845 miljoner kr. Härjämte

har för kommittén anmälts ett behov av 111 miljoner kr. för att täcka

kostnader utöver 1959 års principbeslut för beklädnad åt civilförsvarets

personal (23 milj. kr.), för skyddsmasker åt hela befolkningen (56 milj.

kr.) samt för internatutrustning in. m. för utrymmande och flyktingar (ca

32 milj. kr.). Därest uppbyggnaden skulle ske under en med tre år förkortad

uppbyggnadsperiod fram till den 1 juli 1967, vilket civil försvars styre Isen

föreslagit i en skrivelse den 29 november 1961, skulle kostnaderna uppgå

till 975 miljoner kr. i stället för nämnda belopp av 845 miljoner kr. Däri

inräknas då kostnaderna för den uppbyggda organisationens vidmakthållande

fram till år 1970.

På uppdrag av försvarskommittén har civilförsvarsstyrelsen avgivit

kompletterande förslag om civilförsvarets successiva uppbyggnad och utformning

in. m. under budgetåren 1963/70 grundat på de alternativa kostnadsramarna

740 och 495 miljoner kr. Beloppen gällde totalkostnaderna

för driftbudgeten och kapitalbudgeten och under förutsättning av ett fast

penningvärde.

Civilförsvarsstyrelsens utredningar visar, alt inom kostnadsramen 740

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963

miljoner kr. hittills planlagd civilförsvarsorganisation inte behöver reduceras.

Inom kostnadsramen 495 miljoner kr. — som uppgjorts med utgångspunkt

i oförändrat anslag för civilförsvaret — bedömer styrelsen det möjligt

att i huvudsak upprätta planerad organisation för utrymning och inkvartering.

Planlagd organisation för räddningsverksamhelen skulle däremot inte

kunna byggas upp ens till hälften. Skydd för enheter och observationsplatser

erhållas endast i de viktigaste orterna och branddammar måste till nära

80 % bli provisoriska.

Beträffande avvägningen mellan att bygga upp civilförsvarets organisation

och vidtaga andra skyddsåtgärder för allmänheten, såsom befolkningsskyddsrum

och anskaffning av skyddsmasker och dosimetrar, har styrelsen

— från allmänna bedömanden och efter studium av tidigare gjorda stadsanalyser

— kommit till den slutsatsen att, vid brist på anslag, i första hand

civilförsvarets organisation bör byggas upp. Antalet räddade människoliv

blir nämligen större, om man satsar på den livräddande civilförsvarsorganisationen

— i första hand på den förebyggande för utrymning och inkvartering

och i andra hand den för själva räddningsverksamheten — jämfört med

övriga skyddsåtgärder.

För båda alternativen gäller enligt styrelsen, att befolkningsskyddsrum i

de större städernas innerområden endast kan byggas i mycket begränsad

omfattning. Inte heller kan i någon av kostnadsramarna rymmas medel för

att skaffa radiakdosimetrar och ytterligare skyddsmasker åt allmänheten

eller internatutrustning och utrustning till flyktingar.

Inom kostnadsramen 740 miljoner kr. upptages (i 1961 års priser) 371,4

miljoner kr. för materiel (varav 23 miljoner kr. för beklädnad åt civilförsvarets

personal), 115,6 miljoner kr. för skyddsrum m. m. samt 26,3 miljoner

kr. för branddammar.

Civilförsvarsstyrelsen förutsätter, att kompensation skall erhållas för

pris- och lönestegringar, och bedömer, att mot slutet av uppbyggnadsperioden

kompensation behövs för merkostnader till följd av den tekniska utvecklingen.

Försvarskommittén understryker, att ett väl rustat civilförsvar på ett

viktigt sätt medverkar till att fylla försvarets huvuduppgift att verka fredsbevarande.

Civilförsvaret är en väsentlig del i ett allsidigt och väl avvägt

totalförsvar, av betydelse för skyddet av befolkningen i krig och för motståndsviljan.

De hittillsvarande utvecklingstendenserna beträffande militärtekniken

tyder inte på att några väsentliga ändringar bör göras i de uppgifter

och den organisatoriska ram, som statsmakterna genom besluten år

1956 och 1959 angivit för civilförsvaret. Nämnda beslut bör enligt kommittén

alltjämt ligga till grund för civilförsvarets verksamhet och uppbyggnad

samt för bedömningen av kostnaderna för att åstadkomma uppbyggnaden.

Försvarskommittén har för sin del funnit det angeläget, att sådana resurser

ställs till civilförsvarets förfogande, att 1959 års principbeslut i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

huvudsak kau genomföras under 1960-talet. En snabbare utbyggnad, som

av civilförsvarsstyrelsen föreslagits i skrivelsen den 29 november 1961,

anses sakna såväl personella som organisatoriska förutsättningar. En väsentlig

förutsättning bedömer kommittén vara att planering och anskaffningsverksamhet

kan fotas på en av statsmakterna för en längre period angiven

kostnadsram. Härigenom bör det bli möjligt att koordinera åtgärder för

rekrytering och utbildning av personal med materielanskaffning in. in., så

att civilförsvarets successiva uppbyggnad kan ske på bästa sätt från såväl

beredskaps- som ekonomiska synpunkter. Försvar skommittén har även

ansett det angeläget, att anslagsutvecklingen under uppbyggnadsperioden

blir så jämn som möjligt och anpassas till kostnaderna på längre sikt för

det uppbyggda civilförsvarets vidmakthållande. Totalkostnaderna måste

vidare anpassas till en nivå, som vid en avvägning mot andra angelägna

behov ter sig försvarlig från statsfinansiell synpunkt.

Från dessa utgångspunkter har kommittén funnit, att civilförsvarets uppbyggnad

bör genomföras i en takt, som i huvudsak svarar mot det på kommitténs

uppdrag undersökta alternativet 740 miljoner kr. Totalkostnaderna

under uppbyggnadsperioden inger emellertid kommittén betänkligheter, och

olika vägar har därför prövats att begränsa medelsbehoven under de närmaste

budgetåren ulan att försena takten i civilförsvarets uppbyggnad.

Som en åtgärd i detta syfte har övervägts ett system med beställningsbemyndiganden

av den typ som tillämpas vid krigsmaktens materielanskaffningar.

Kommittén har funnit betydande fördelar vara förknippade med

denna form av anslagsteknik och har därför vid sitt ställningstagande till

kostnaderna för civilförsvaret utgått från att tekniken tillämpas för civilförsvarets

materielbeställningar. Vidare har förutsatts, att ett system med

investeringsbemyndiganden tillämpas för anordnande av skyddsrum och

branddammar. Enligt kommitténs mening är det därvid erforderligt, att en

ekonomisk långsiktsram fastställes för civilförsvarets materielanskaffningar

och skyddsrumsbyggande.

Kommittén uttalar sig även för att materielen till organisationen i princip

anskaffas redan i fredstid och att anskaffningen inte uppskjutes till ett tillfälle

då mobilisering skall ske.

På anförda skäl har försvarskommittén ansett sig böra föreslå, att anslagen

för civilförsvaret uppföres med 90, 94, 97 och 97 miljoner kr. (i fasta

priser) för de närmaste fyra budgetåren. Kommittén bedömer, att denna

ram skall göra det möjligt att påbörja uppbyggnaden av civilförsvaret i

huvudsaklig överensstämmelse med vad civilförsvarsstyrelsen förutsatt beträffande

utredningsalternativet 740 miljoner kr. I förhållande till styrelsens

förslag bör dock enligt kommitténs mening viss förskjutning göras till förmån

för skydd åt befolkningen.

Såsom förut nämnts har civilförsvarsstyrelsen anmält medelsbehov utöver

ramen för principbeslutet. Försvarskommittén har ansett, att de så1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 86

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

lunda anmälda objekten för närvarande bör ges lägre prioritet än de som

innefattas i principbeslutet. Kommittén har därför icke beräknat medel

för dessa ytterligare ändamål.

Bland objekten, för vilka medel ej inräknats, ingår anskaffning av skyddsmasker

för hela befolkningen. Kommittén anser nämnda anskaffning vara

från skyddssynpunkt och kanske ej mindre från psykologisk synpunkt

synnerligen önskvärd. Enligt inhämtade upplysningar är emellertid de tekniska

problem, som sammanhänger med konstruktion och tillverkning av

skyddsmasker för civilbefolkningen i dess helhet, ännu ej lösta. Anledning

saknas därför att nu ta ställning till när en anskaffning bör ske. Kommittén

finner det emellertid angeläget, att utvecklings- och konstruktionsarbetet

fortsättes med sikte på att snarast skaffa underlag för ett sådant ställningstagande,

varefter statsmakterna i sedvanlig ordning förutsättningslöst bör

pröva anskaffningsfrågan. Beträffande övriga objekt utöver 1959 års principbeslut,

utrustning in. in. för internat och flyktingar, finner kommittén

det inte vara påkallat att nu ta ställning. Enligt kommitténs mening bör

åtgärder för ifrågavarande ändamål i ett skärpt läge åtminstone i huvudsak

kunna genomföras provisoriskt.

Försvarskommittén har ansett sig inte böra ta ställning till avvägningen

i detalj mellan olika utgiftsändamål eller till den turordning i vilken dessa

bör tillgodoses inom den angivna kostnadsramen. För att belysa möjligheterna

att genomföra huvuddelen av 1959 års principbeslut under 1960- talet har kommittén såsom bilaga till betänkandet låtit utarbeta ett utkast

till budgetplan för civilförsvaret. Anslagen under budgetåren 1963/70 har

därvid förutsatts inte böra överstiga 740 miljoner kr. Anslagsnivån under

perioden hålles relativt jämn och anpassas vid periodens slut till den nivå,

som bedöms sannolik efter genomförd uppbyggnad.

Kostnaderna för civilförsvaret uppdelas i grundkostnader och uppbyggnadskostnader.

Som grundkostnader, vilkas storlek antages vara relativt

oberoende av takten i civilförsvarets uppbyggnad, upptages avlöningar och

omkostnader för civilförsvarsstyrelsen, forsknings- och försöksverksamhet,

utbildning och övningar, förvaring och underhåll av materiel samt självskydd

och bidrag till frivilliga organisationer. Uppbyggnadskostnaderna utgöres

av anslag till anskaffning av materiel, till skyddsrum och hranddammar

samt medel under kapitalbudgeten. I kostnaderna är inte inräknade

kostnader för den regionala organisationen vid civilbefälhavarna och länsstyrelserna,

för närvarande ca 9,6 miljoner kr. årligen.

Grundkostnaderna per budgetår anges av civilförsvarsstyrelsen till 31,4

miljoner kr. såväl i alternativet 740 miljoner kr. som vid fullständig uppbyggnad

(845 milj. kr.). Styrelsen anser att grundkostnaderna kan upptas

med oförändrat belopp under hela perioden 1963/70. Därefter anses det bli

nödvändigt att höja anslaget till förvaring och underhåll av materiel med ca

0,6 miljoner kr. till följd av den då stora mängden telemateriel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

Av uppbyggnadskostnaderna är materielanskaffningen den dominerande

posten. Enligt civilförsvarsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1963/64 kostar det 413 miljoner kr. att genomföra materielplanen. I beloppet

ingår 32 miljoner kr. för internat- och flyktingutrustning. Däremot

har ej inräknats 23 miljoner kr. för beklädnad åt civilförsvarets personal

och ej heller 56 miljoner kr. för skyddsmasker åt hela befolkningen. Materielplanen

bör enligt styrelsen därför omfatta (413 + 23 + 56) 492 miljoner

kr. Härtill kommer 4,5 miljoner kr. för ersättning m. m. av viss utbildningsmateriel.

Totalsumman blir härigenom ca 497 miljoner kr.

Statsmakternas principbeslut rörande civilförsvaret år 1959 kan sägas

omfatta materielplanens 413 miljoner kr. minskad med ca 32,5 miljoner kr.

för internat- och flyktingutrustning och ökad med ca 4,5 miljoner kr. för

ersättning av viss utbildningsmateriel, d. v. s. totalt 385,5 miljoner kr.

I förslaget till budgetplan räknar försvarskommittén med kostnadsramen

364 miljoner kr. till materiel. Nämnda ram omfattar hela materielplanen

enligt 1959 års principbeslut med undantag av skyddsmasker (17,5 milj.

kr.), dosimetrar (11,5 milj. kr.) och viss del av reservmaterielen (15,5 milj.

kr.). Vidare inrymmes beklädnadsutrustning för civilförsvarets personal i

en jämfört med principbeslutet ökad omfattning (23 milj. kr.). Däremot

ingår inte medel för behov till vilka statsmakterna icke tagit ställning,

d. v. s. anskaffning av utrustning för internat och mottagningsplatser för

flyktingar (ca 32,5 miljoner kr.) och av skyddsmasker för hela befolkningen

(ca 56 miljoner kr.).

Vid beställning av materiel betalas som regel Vs i förskott i samband med

beställningen. Resterande 2/s av betalningen erlägges senast i anslutning

till leveransen. För en del materielslag kan leverans påräknas under samma

budgetår som beställning utlägges, medan det för andra materieltyper kan

ta upp till tre år innan slutleverans sker. I sistnämnda fall blir således slutbetalningen

aktuell först tre budgetår efter det beställning skett. Med tilllämpning

av det föreslagna systemet med beställningsbemyndiganden av

den typ, som användes inom krigsmakten, redovisar försvarskommittén

följande bemyndigande- och anslagsprogram för civilförsvarets materielanskaffning.

Det förutsättes att all materiel skall vara beställd före den

1 juli 1970.

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

72/73

S:a

Beställnings-

bemyn- digande . .

70

50

50

50

50

50

44

364

Anslag.....

40

44

46

44

43

42

39

33

25

8

364

Efter budgetåret 1969/70 kommer att erfordras beställningsbemyndiganden

dels för civilförsvarets vidmakthållande (omsättning och modernisering

av materiel), dels eventuellt för ej tillgodosedda behov enligt tidigare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963

redovisning (totalt 133 miljoner kr.), dels ock för nya behov som kan uppstå

på grund av framtida utveckling. Kostnaden för civilförsvarets vidmakthållande

i vad avser omsättning och modernisering av materielen uppskattas

preliminärt till totalt ca 25 miljoner kr. per år.

Kostnaderna för att anordna skyddsrum i den omfattning, som 1959 års

principbeslut avsåg, beräknar civilförsvarsstyrelsen till totalt ca 400 miljoner

kr., varav i statsbidrag ca >218 miljoner kr. inklusive drift av skyddsrum.

När man bedömer hur stor del av sistnämnda belopp, som behöver

disponeras under de närmaste sju budgetåren, bör beaktas, att kommunerna

erhåller av det aktuella statsbidraget i förskott och återstoden när

skyddsrumsbygget är färdigställt. Om invesleringsbemyndiganden om sammanlagt

218 miljoner kr. lämnas med ungefär samma belopp varje år skulle

detta grovt bedömt medföra utbetalningar under budgetåren 1963/70 om ca

175—185 miljoner kr., medan ca 40 miljoner kr. skulle utfalla till betalning

efter budgetåret 1969/70.

I alternativet 740 miljoner kr. har civilförsvarsstyrelsen avsett 115,6 miljoner

kr. för skyddsrum. Om summan för materielanskaffning såsom ifrågasatts

i det föregående minskas något i förhållande till styrelsens förslag, blir

det möjligt att avse något ökade anslag för skyddsrumsbyggande, totalt ca

125 miljoner kr., under tiden 1963/70. Under denna förutsättning bedömer

kommittén följande investeringsprogram vara rimligt.

Investerings- bemyndigande

Anslag........

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

S:a

20,0

14,5

20,0

16,0

20,0

17,0

20,0

18,0

22,0

19,0

24.0

20.0

24,0

20,2

150,0

124,7

I detta fall kommer således 25,3 miljoner kr. i investeringsbemyndigande

att sakna täckning av betalningsanslag under perioden. Av planen för anordnande

av skyddsrum på 218 miljoner kr. skulle efter 1969/70 återstå ca

93 miljoner kr. Med en anslagstilldelning om ca 20 miljoner kr. för budgetår

skulle således anslag behöva tillföras fram till och med budgetåret 1974/75.

Civilförsvarsstyrelsen bedömer att det efter 1969/70, till vilken tidpunkt den

nuvarande planen är framförd, med stor sannolikhet blir nödvändigt att

påbörja ett om- och nybyggnadsprogram för anläggningar, som då är äldre

än 20 år. Byggnad av trafik- och skolskyddsrum anses också få fortsatt

aktualitet i framtiden. Behovet av anslag även efter uppbyggnadsperiodens

slut anges till totalt ca 20 miljoner kr./år, inklusive drift av skyddsrum.

Planerna för utbyggnad av branddammar är ännu inte färdiga. Detta kan

tala för att det totala anslagsbehovet bedömes med försiktighet. I prop.

1959: 114 beräknades 37 miljoner kr. för anordnande av branddammar. 1

1 Här har hänsyn endast tagits till civilförsvarets kostnader. Det bör observeras att av kostnaderna

för befolkningsskyddsrum ca 40 miljoner kr. kommer att belasta andra delar av

statsverket, huvudsakligen affärsverken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963

Omräknat i 1961 års prisläge innebär detta ca 41 miljoner kr. Hittills har

beviljats 5 miljoner kr., varför ytterligare 36 miljoner kr. erfordras för att

genomföra 1959 års principbeslut.

Det i principbeslutet förutsatta branddammsprogrammet täcker dock

inte enligt civilförsvarsstyrelsens mening behovet. För att genomföra utbyggnad

av erforderliga branddammar erfordras enligt styrelsens beräkningar

totalt 47,5 miljoner kr. Civilförsvarsstyrclsen anser dessutom, att sedan

det nuvarande branddammsprogrammet är genomfört, det med hänsyn

till ny eller förändrad tätortsbebyggelse blir aktuellt med ytterligare

branddammar. Det årliga anslagsbehovet uppskattas på grund därav till

ca 1 miljon kr. efter uppbyggnadsperiodens slut.

Med hänsyn till att behovet av branddammar inte kan bedömas med någon

säkerhet innan planerna slutligt utarbetats, har det inom kommittén

vid budgetplanens uppgörande ansetts motiverat att tills vidare räkna med

något lägre belopp för ifrågavarande ändamål under de närmaste åren. Fördelning

av medel på olika budgetår har synts kunna göras så, att man lägger

in lämpliga belopp för de olika budgetåren för att totalt sett erhålla eu

lämpligt avvägd kostnadsserie för hela civilförsvaret. Även i fråga om branddammar

synes ett något större investeringsprogram kunna påbörjas under

perioden 1963/70 än vad som erfordras i anslag.

Vad nyss sagts rörande fördelning av medel för branddammar torde enligt

budgetplanen även gälla beträffande fördelning av medel under kapitalbudgeten.

Med utgångspunkt i det anförda har följande kostnadsserie (beloppen i

Kostnader för civilförsvaret

Objekt

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

S:a

63/70

70/71

71/72

72/73

Grundkost-

nader

31,4

31,4

31,4

31,4

31,4

31,4

31,4

219.8

32,0

32,0

32,0

Uppbygg- nadskost- nader

Materiel. . .

43,0

44,0

46,0

44,0

43,0

42,0

39,0

1 *301,0

33 + 3

25 + 5

8 + 17

Skyddsrum

14,5

16,0

17,0

18,0

19,0

20,0

20,2

3124,7

20,0

20,0

20,0

Branddam-

mar ....

0,5

2,0

2,0

3,0

3,0

3,0

4,0

‘17,5

4,0

4,0

4,0

Kapital- budget. . .

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

0,4

4,0

Summa

90,0

94,0

97,0

97,0

97,0

97,0

95,0

667,0

92,0

86,0

81,0

1 Häri ingår ett engångsanslag om 3 miljoner kr. för utbildningsanordningar m. m.

2 Totalt beställningsbemyndlgande om 364 miljoner kr., varav 66 miljoner kr. saknar täckning

av anslag.

8 Totalt investeringsbemyndigande om ca 150 miljoner kr., varav ca 25 miljoner kr. saknar

täckning av anslag.

* Totalt investeringsbemyndigande om ca 22 miljoner kr., varav 4,5 miljoner kr. saknar

täckning av anslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

miljoner kr.) för tioårsperioden 1963/73 bedömts vara möjlig (prisläge

andra halvåret 1961).

Kostnadsserien innebär i förhållande till innevarande års riksstat eu begynnelsehöjning

om ca 18,8 miljoner kr., d. v. s. totalt 131,6 miljoner kr.

för tiden 1963/70. Totalt blir det en höjning med 168,6 miljoner kr. för

perioden 1963/64—1969/70.

Departementschefen

Uppgifterna och huvuddragen av den nya organisationen för civilförsvaret

fastställdes genom beslut av 1959 års riksdag (proposition nr 114).

Kostnaderna för uppbyggnaden beräknades med ledning av de omfattande

utredningar, som legat till grund för omorganisationen, till omkring

680 miljoner kr., exklusive utgifterna för länsstyrelsernas civilförsvarssektioner.

Kostnaderna ansågs i princip kunna slås ut under en tioårsperiod.

Det underströks emellertid, att det statsfinansiella läget finge bli avgörande

för den takt med vilken uppbyggnaden kunde ske.

När förslagen om ny organisation för civilförsvaret förelädes riksdagen,

framhöll jag angelägenheten av att uppbyggnaden kunde ske efter en tidsplan

och en ungefärlig kostnadsplan. Jag uttalade mig för att avvägningen

av kostnaderna i sådant syfte borde upptagas till prövning i samband med

att kostnaderna för det militära försvaret omprövades. I enlighet härmed

har i uppdragen för såväl 1960 som 1962 års försvarskommittéer ingått

att även avgiva förslag avseende civilförsvaret.

Av flera skäl var det från början klart, att det omfattande arbetet med

uppbyggnaden av den nya organisationen måste bedrivas successivt. Till

en början måste framför allt resurser skapas för de centrala organens

administrations- och planeringsverksamhet samt för länsstyrelsernas egentliga

planläggningsarbete. Uppbyggnaden ansågs böra ske successivt också

såtillvida att kostnadsökningarna för bland annat materielanskaffning och

skyddsrum under de första åren av uppbyggnadstiden begränsades. I enlighet

härmed har anslagen till civilförsvaret undan för undan höjts under

de tre senaste budgetåren från 27,9 miljoner kr. för budgetåret 1960/61 till

49,2 respektive 71,6 miljoner kr. för budgetåren 1961/62 och 1962/63.

Den hittillsvarande utvecklingen har medgivit, att uppbyggnadsarbetet

planenligt kommit igång och att en god grund kunnat läggas för den vidare

materiella upprustningen av organisationen. På ett flertal områden

föreligger numera översiktsplaner utarbetade, som bättre än tidigare anger

ramarna för verksamheten och medelsbehoven för deras förverkligande.

Jag kan som exempel härpå nämna materielplan för anskaffning av utrustning

till de olika kårerna i organisationen samt utbyggnadsplaner för

allmänna skyddsrum. Även utbildningsorganisationen är numera framförd

så långt, att en årlig utbildning kan äga rum i den omfattning som

erfordras under såväl uppbyggnadstiden som på längre sikt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963

Civilförsvarsstyrelsen har för 1962 års försvarskommitté angivit totalkostnaderna

för civilförsvarets uppbyggnad enligt 1959 års principbeslut

till 845 miljoner kr. för budgetåren 1963/70. Härutöver har för kommittén

redovisats ett utgiftsbehov av 111 miljoner kr. för vissa ytterligare utrustningsbehov,

som man i 1959 års principproposition inte räknat med.

Kommittén har ansett det angeläget, att 1959 års principbeslut i huvudsak

genomföres under 1960-talet och att resurser och kostnader för uppbyggnaden

anpassas härtill. Anslagsutvecklingen under uppbyggnadsperioden

bör enligt kommitténs mening bli så jämn som möjligt och utan allt för

stora hopp ansluta sig till kostnadsläget på längre sikt för det uppbyggda

civilförsvarets vidmakthållande. Totalkostnaderna måste vidare anpassas

till en nivå, som vid en avvägning mot andra angelägna behov ter sig försvarlig

från statsfinansiell synpunkt. Beträffande kostnadernas storlek har

kommittén i sina förslag utgått från en ungefärlig totalkostnad under uppbyggnadsperioden

av 740 miljoner kr. Dessa kostnaders storlek har ingett

kommittén betänkligheter. För att i viss mån kunna begränsa medelsbehoven

under de närmaste budgetåren utan att försena takten i uppbyggnaden

har kommittén förordat, att ett system med beställningsbemyndiganden införes,

som möjliggör att en del av kostnaderna täckes av anslag först under

åren närmast efter 1970.

För egen del vill jag framhålla, att civilförsvaret spelar en framträdande

roll i ett allsidigt och väl avvägt totalförsvar, vars utveckling måste ses mot

bakgrunden av vår utrikes- och försvarspolitik. Denna fråga liksom spörsmålet

om en allmän målsättning för totalförsvaret avser chefen för försvarsdepartementet

att behandla vid anmälan av proposition angående vissa

anslagsfrågor in. in. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64.

Det är av stor betydelse för civilförsvarets fortsatta utveckling, att uppbyggnaden

kan fortgå efter en ekonomisk långsiktsplan. Jag utgår härvid

från att verksamheten bedrives i stort sett efter de riktlinjer och inom den

ram som fastlagts i 1959 års principbeslut. Som försvarskommittén framhållit

har ingenting framkommit under det hittillsvarande organisationsarbetet,

som tyder på att några mera betydande ändringar i organisationens

uppbyggnad är påkallade.

Jag kan instämma i försvarskommitténs uppfattning att man inte nu bör

sikta till en snabbare uppbyggnad av organisationen än den 1959 års riksdag

uttalat sig för. Personella och organisatoriska förutsättningar för en ändrad

inriktning härvidlag saknas. Jag vill här erinra om att Kungl. Maj :t redan

med hänsyn till nuvarande arbetsförhållanden vid länsstyrelsernas civilförsvarssektioner

nyligen uppdragit åt statskontoret att verkställa viss översyn

av arbetsformerna och personalbehovet vid dessa sektioner.

Beträffande de årliga kostnaderna för genomförandet av organisationen

vill jag ansluta mig till försvarskommitténs förslag om att dessa i stort

sett beräknas med utgångspunkt i det beräknade alternativet 740 miljoner

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj. ts proposition nr 86 år 1963

kr. Inom detta belopp kan i huvudsak organisationen för det allmänna civilförsvarets

verksamhet materiellt och personellt rustas upp till den nivå

som avsetts i principbeslutet från år 1959.

I det utkast till budgetplan för civilförsvaret, som försvarskommittén låtit

utarbeta för att belysa möjligheterna att genomföra uppbyggnaden, har man

räknat med att i princip hela organisationen tilldelas erforderlig beklädnadsutrustning.

Jag framhöll i denna fråga vid min anmälan av förslagen i 1959

års proposition, att det syntes klart att viss del av personalen borde förses

med tjänstedräkt men att jag för tillfället inte var beredd att förorda en anskaffningsplan

som avsåg all personal. Jag förutsatte att frågan finge prövas

ytterligare i annat sammanhang. Numera har organisationen och de

olika enheterna i denna planmässigt utformats i sina detaljer. Erfarenheter

har också vid försöks- och utbildningsverksamhet vunnits av organisationens

sätt att arbeta och av lämpligheten att förse den med tjänlig personlig

utrustning med hänsyn till uppgifternas fullgörande. Skäl finns alltså att nu

räkna med en längre gående anskaffning av beklädnadsutrustning än vad

tidigare kunnat förordas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare

pröva de olika anskaffningsbehoven och att angiva riktlinjer för anskaffningens

närmare omfattning.

Försvarskommittén har i sitt betänkande redovisat vissa för kommittén

anmälda utrustningsbehov, vilka inte inrymts inom den angivna kostnadsramen.

I huvudsak rör det sig om medelsbehov utöver vad som innefattas i

1959 års principbeslut, avseende bl. a. skyddsmasker för befolkningen samt

utrustning för internat och flyktingar. Kommittén anser skyddsmasker^

ha hög angelägenhetsgrad, medan andra här nämnda objekt ges lägre prioritet

än de i principbeslutet förutsedda anskaffningsbehoven. För egen del

kan jag instämma häri men vill framhålla, att ett slutligt ställningstagande

till de nämnda anskaffningsfrågorna inte är möjligt, förrän de organisatoriskt

och tekniskt blivit ytterligare utredda. Såsom kommittén framhållit

beträffande skyddsmaskerna torde utrustningsbehoven samt medelsåtgången

för att tillgodose dessa få förutsättningslöst prövas i sedvanlig ordning framdeles

då ett fastare underlag för en sådan prövning finnes och de ekonomiska

konsekvenserna kan överblickas.

Inom den angivna kostnadsramen för uppbyggnaden har en viss avvägning

fått göras mellan att bygga upp civilförsvarets organisation och att

vidtaga andra skyddsåtgärder för allmänheten, av vilka de mest kostnadskrävande

är byggandet av befolkningsskyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen

har från allmänna bedömanden och efter studier av tidigare gjorda stadsanalyser

kommit till slutsatsen, att civilförsvarets organisation bör byggas

upp i första hand. Huvudsakliga skälet härtill angives vara att antalet räddade

människoliv blir större, om man satsar på organisationen för utrymning

och egentlig räddningsverksamhet framför övriga skyddsåtgärder.

Bland annat har det synts angeläget att iordningställa skyddsrum för civil
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kuiujl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

försvarets enheter i den utsträckning som behövs för att organisationens

kapacitet skall kunna utnyttjas. Försvarskommittén har för sin del ansett

sig inte böra taga ställning till avvägningen i detalj mellan olika utgiftsändamål

eller till den turordning i vilken de bör tillgodoses inom kostnadsramen.

Den anser dock, att en viss förskjutning till förmån för skydd åt civilbefolkningen

bör göras. Av förslaget till budgetplan, som kommittén låtit upprätta,

framgår sålunda att ett visst ökat utrymme utöver det ursprungligen

beräknade eftersträvats för byggandet av befolkningsskyddsrum. För egen

del anser jag att frågan om avvägning mellan olika utgiftsbehov tills vidare

bör hållas öppen såtillvida att man inte nu binder sig för någon bestämd

fördelning av utgifterna för de olika slagen av skyddsrum. Med utgångspunkt

i de planer för utbyggnaden av befolkningsskyddsrum och skyddsrum

för civilförsvarets organisation, som civilförsvarsstyrelsen upprättar,

torde fortlöpande få prövas för vilka närmare bestämda ändamål de tillgängliga

medlen bäst skall användas.

Kommitténs förslag om att för civilförsvarets del införa ett system med

beställningsbemyndiganden vid anskaffning av materiel och bemyndigande

avseende bidrag till skyddsrumsbyggen på motsvarande sätt som f. n. tilllämpas

på försvarets område finner jag i allt väsentligt ändamålsenligt.

Med en sådan anordning möjliggöres under uppbyggnadstiden en jämn budgetplan

för civilförsvaret, som även går att anpassa till kostnaderna på

längre sikt för organisationens vidmakthållande. Med hänsyn härtill anser

jag mig också i princip böra godtaga kommitténs förslag, att en viss del

av kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen förskjutes till åren

efter 1970. I vilken omfattning en förskjutning av medelsanvisningen år för

år skall ske är jag emellertid inte nu beredd att taga ställning till, utan detta

spörsmål måste framdeles bedömas med hänsyn till vid varje tidpunkt

aktuella förhållanden beträffande inaterielleveranser och statsbidragsregleringar

m. m. Jag utgår också från att storleken av de bemyndiganden, som

kommer i fråga för de olika ändamålen, för varje år kommer att prövas i

sedvanlig ordning i samband med att anslagsfrågorna för civilförsvaret

behandlas i sin helhet.

Beträffande anslagens storlek för de närmaste fyra budgetåren tillstyrker

jag försvarskommitténs förslag, att de successivt skall höjas från nuvarande

72 miljoner kr. till 90 miljoner kr. för budgetåret 1963/64 och till

94, 97 respektive 97 miljoner för de tre därefter följande budgetåren. Som

jag i det följande bar anledning att återkomma till torde också kunna förutsättas,

att bemyndiganden beträffande materiel, skyddsrum och branddammar

skall lämnas i ungefär den omfattning, som angivits i det till kommitténs

förslag fogade utkastet till budgetplan. För nästa budgetår innebär

detla ett medgivande att beställa materiel för ett belopp av totalt 70 miljoner

kr. och att igångsätta skyddsrumsbyggen motsvarande en statsbidragskoslnad

av 20 miljoner kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

Vid avvägningen av de förordade årliga anslagsramarna för budgetåren

efter 1963/64 har hänsyn inte tagits till eventuella kostnadsändringar. Behov

av justeringar av rambeloppen under dessa budgetår kan därför uppstå.

Det är bl. a. med hänsyn till civilförsvarets långtidsplanering angeläget, att

sådana justeringar sker. Hur detta tekniskt skall genomföras torde få bli

föremål för närmare överväganden.

Försvarskommittén har i sitt betänkande föreslagit vissa förbättringar

av de värnpliktigas förmåner. Frågan om proposition i ämnet kommer sedermera

att anmälas av chefen för försvarsdepartementet. Då avlöningsförmånerna

åt civilförsvarspliktiga i värnpliktiga åldrar enligt beslut av

1962 års riksdag är anknutna till de värnpliktigas förmåner, bör ifrågavarande

höjning av förmånerna i tillämpliga delar gälla även dem. Sålunda

torde penningbidragen för de olika förekommande kategorierna av

personal höjas till samma belopp som för motsvarande värnpliktiga samt

utbildningspremierna höjas från nuvarande 10 kr. till 15 kr. för dag och

tjänstgöringspremierna från 5 kr. till 7 kr. 50 öre för dag. Utgifterna för

ifrågavarande höjning av penningbidrag samt utbildnings- och tjänstgöringspremier

åt civilförsvarspliktiga beräknas uppgå till i runt tal 400 000

kr. Enligt vad som föreslagits i årets statsverksproposition skall kostnader

av förevarande natur fr. o. m. nästa budgetår bestridas från ett under

elfte huvudtiteln uppfört förslagsanslag till Avlöningar till civilförsvarspliktiga

m. m. å 3 800 000 kr. För att täcka den förutsedda ökade belastningen

på nämnda anslag torde ett särskilt täckningsanslag, benämnt Ytterligare

kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m. böra uppföras.

I särskild proposition till årets riksdag (prop. nr 70) har vidare förslag

framlagts om höjning av nu utgående familjebidragsbelopp åt värnpliktiga

och civilförsvarspliktiga. Kostnaderna härför torde för civilförsvarets del

i huvudsak rymmas inom de medel, som under nyssnämnda anslag redan

beräknats för familjebidrag.

Jag vill slutligen i detta sammanhang också anmäla fråga om uppkommen

merkostnad för tillbyggnad av civilförsvarets centrala förråd i Malmby.

För ifrågavarande tillbyggnad beräknades under investeringsanslaget till

Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret för budgetåret 1962/63

ett belopp av 250 000 kr. På grund av bland annat viss omdisponering av

tillbyggnaden så att den i arbetsbesparande syfte bättre anpassas till förrådsverksamheten

i dess helhet beräknas kostnaderna för tillbyggnaden

nu uppgå till 375 000 kr. Med hänsyn till anförda omständigheter och angelägenheten

av att tillbyggnaden utföres så snart som möjligt torde merkostnaden

tills vidare få bestridas av tillgängliga medel under nämnda investeringsanslag

samt frågan om medelsanvisning för slutligt täckande av kostnaderna

sedermera underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

att godkänna i det föregående förordade riktlinjer rörande

civilförsvarets fortsatta uppbyggnad.

II. Anslagsäskanden för budgetåret 1963/64

A. Ytterligare kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga m. in.

Såsom jag förordat i det föregående bör avlöningsförmånerna för civilförsvarspliktiga

i värnpliktiga åldrar förbättras i likhet med vad som sker

för värnpliktiga och kostnaderna härför bestridas från ett för ändamålet

uppfört särskilt täckningsanslag. Kostnaderna beräknas uppgå till 400 000

kr.

Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga

m. m. för budgetåret 1963/64 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

B. Anskaffning av civilförsvarsmateriel

Anslag Nettoutgift

1961/62 ....................... 17 700 000 3 344 805

1962/63 ........................ 28 200 000

1963/64 (förslag)................ 41 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 13, punkt 76) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning

av civilförsvarsmateriel för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 41 406 000 kr.

Behållningen på det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget

till Engångsanskaffning av materiel uppgick vid utgången

av budgetåret 1961/62 till 27,4 miljoner kr. Härav var 22,2 miljoner

kr. bundna i beställningar.

Yrkanden

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med

55 544 000 kr.

Förslag

1. Materiel till civilförsvarets organisation........... 76 997 000

2. Utrustning till civilbefolkningen................. 5 304 000

3. Omsättning av utbildningsmateriel .............. 1 352 000

4. Omsättning och inköp av motorfordon........... 91 000

83 744 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

Motiv

Den materiel, som behöver anskaffas för civilförsvarets kårer, dock ej

radiomateriel, har numera med hjälp av automatisk databehandling upptagits

i en plan för civilförsvarets inaterielanskaffning. Anskaffningsbehovet

har uppdelats i 24 preferensgrupper. Till grund för planen ligger den

organisation av civilförsvaret, som i sina huvuddrag fastställts av riksdagen

(proposition 1959: 114). Till grund för beräkningarna ligger vidare den

utrustning, som de olika civilförsvarsenheterna skall ha enligt av civilförsvarsstyrelsen

fastställda utrustningslistor. Materiel i den tidigare organisationen,

som typenligt motsvarar utrustningslistorna, har i planen redovisats

som tillgång. Hänsyn har tagits till en rad faktorer, som fortlöpande

påverkar anskaffningen, såsom åldrande och lagerbeständighet hos materielen,

önskemålet att få till stånd en utjämning av materielläget mellan de

olika kårerna, behovet av prioritering i anskaffningen av hänsyn till beredskap

och anfallsriskcr, samordning av anskaffningen med organisationens

personella tillväxt o. s. v. Av planen framgår kostnaderna för dess genomförande,

räknat i 1961 års priser. Arbetet med att komplettera planen, så

att den omfattar även radiomateriel och materiel, som inte är hänförlig till

kårer, pågår.

Medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beräknas på grundval av styrelsens

förslag att uppbyggnaden av den nya organisationen skall fullföljas

under tiden fram till den 1 juli 1967.

1. Preferensgrupperna 1 och 2 beräknas kunna i stort sett helt anskaffas

med disponibla medel. Dock föreligger en brist å 5 150 000 kr., som måste

täckas. För budgetåret 1963/64 bör medel vidare anvisas för preferensgrupperna

3—7. Kostnaderna härför blir avrundat 64 210 000 kr. Härjämte

erfordras för materiel till frivilliga flygkären 872 000 kr., för radiomateriel

3 335 000 kr., för materiel till provisoriska branddammar 480 000 kr. och

för särskilda teleanordningar 200 000 kr.

2. Under denna post beräknas 3 470 000 kr. till alarineringsmateriel,

35 000 kr. till fastighetsanslag, 1 600 000 kr. till 100 000 skyddsmasker för

befolkningen samt 199 000 kr. till kontrollkostnader m. in.

3. För omsättning av mobiliseringsmateriel, som användes under utbildning,

krävs 1 300 000 kr. samt för kontroll m. m. av sådan materiel 52 000 kr.

4. För omsättning av skolornas och förrådsverksamhetens fordon behövs

91 000 kr. Härvid förutsättes att inflytande medel från försäljning av de

fordon, som skall omsättas, får användas.

Departementschefen

I det till försvarskommitténs betänkande såsom bilaga fogade utkastet

till budgetplan anges kostnaderna för materielanskaffningen till sammanlagt

364 miljoner kr. Kommittén räknar med att under uppbyggnads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

tiden fram till 1970 beställningsbemyndiganden årligen medgives för viss

del av denna anskaffning. Beträffande betalningsutfallet erinrar kommittén

om att för en del av den beställda materielen leverans kan påräknas

redan samma budgetår som beställningen sker men att för andra materielslag

betydligt längre leveranstider kan förutses. Slutbetalningen kommer

alltså för sistnämnda fall att erläggas först efter beställningsåret. Till följd

härav räknar kommittén i sina förslag till kostnadsplaner med att en del

av kostnaderna skall täckas av anslag först åren närmast efter 1970.

Den materiel, som behöver anskaffas till civilförsvarets kårer, har av

civilförsvarsstyrelsen redovisats i ett till Kungl. Maj :t ingivet förslag till

materielplan. Avsikten är att planen efter hand skall utvidgas till att omfatta

ej endast materielen till kårerna utan all ifrågakommande materiel.

Enligt förslaget fördelas anskaffningen på 24 preferensgrupper med hänsyn

till de faktorer, som inverkar på bedömningen av i vilken tidsordning

anskaffning av de olika materielslagen bör ske. Behovsberäkningarna ansluter

till de förutsättningar för uppbyggnaden av den nya organisationen,

vilka angivits i 1959 års principbeslut. Genom att moderna databehandlingsmetoder

använts för planens upprättande har en god överblick erhållits

över de olika anskaffningsbehoven, liksom över omfattningen av den

befintliga materielen. Materiellt sett avspeglas härigenom i planen fortlöpande

förändringarna i civilförsvarsorganisationens beredskap med hänsyn

till nyanskaffningarna. Ifrågavarande förslag till plan har enligt Kungl.

Maj :ts beslut lagts till grund för inköp av materiel, som sker under innevarande

budgetår.

Beträffande omfattningen av den fortsatta anskaffningen av civilförsvarsmateriel

och den takt, med vilken utbyggnaden skall ske, kan jag i

allt väsentligt biträda de av försvarskommittén gjorde beräkningarna. I enlighet

härmed och med hänsyn till den i det föregående angivna totala kostnadsramen

för civilförsvaret föreslår jag, att till anskaffning av civilförsvarsmateriel

för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 41 000 000

kr. Till detta anslag torde böra överföras vid utgången av innevarande budgetår

befintlig behållning å anslaget till Engångsanskaffning av materiel.

I huvudsaklig överensstämmelse med försvarskommitténs förslag tillstyrker

jag, att bemyndigande utverkas att under nästa budgetår beställa

materiel — utöver den för vars anskaffande medel anvisas — intill ett belopp

av 29 miljoner kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1964/65. Med

anslag och beställningsbemyndiganden till ifrågavarande belopp kan den materiella

upprustningen av civilförsvarskårerna fortsättas och annan betydelsefull

utrustning för verksamheten anskaffas. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att med utgångspunkt i föreliggande förslag till materielplaner

närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens inriktning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

beställningar å civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram

av 70 000 000 kr;

b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret

1963/64 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 41 000 000 kr.

C. Bidrag till byggande av skyddsrum

Anslag

1963/64 (förslag) 14 500 000

Anslaget är nytt. Under detsamma upptages huvuddelen av de utgifter,

som å riksstaten för innevarande budgetår bestrides från dels reservationsanslagen

till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. och

Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena

och dels förslagsanslaget till Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa trafik- och skolskyddsrum.

Behållningen å reservationsanslaget till Kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. uppgick vid utgången av budgetåret 1961/62 till

37,6 miljoner kr. Beträffande användningen av detta belopp har Kungl.

Maj :t i huvudsak fastställt särskilda planer eller meddelat beslut.

Yrkanden

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget upptages

med 11 417 000 kr. samt att investeringsbemyndigande dessutom lämnas till

skyddsrumsbyggande för en statsbidragskostnad av 31 000 000 kr.

Investeringsbemyndigande

Anslag

1. Skyddsrum för civilförsvarets organisation .. 20 000 000 6 000 000

2. Skyddsum för civilbefolkningen........... 11 000 000 5 417 000

31 000 000 11417 000

Motiv

Civilförsvarsstyrelsens äskanden grundas på förutsättningen, att uppbyggnadstiden

för civilförsvaret skall vara avslutad den 1 juli 1967 utom i

vad avser befolkningsskyddsrum.

1. Med särskild skrivelse den 13 augusti 1962 har civilförsvarsstyrelsen

ingivit förslag till plan för utbyggnad av särskilda skyddsanordningar för

vissa civilförsvarsenheter, nämligen ledningscentraler för fasta ledningsorgan,

observationsplatser för observationsgrupper och skyddsanordningar

för övriga framskjutna enheter. De totala kostnaderna enligt planen uppgår

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963

för anordnande av ledningscentraler till 125 miljoner kr., för anordnande

av observationsplatser till 8 miljoner kr. samt för anordnande av skydd för

övriga framskjutna enheter till 30 miljoner kr. Utbyggnaden sker av kommunerna

med statsbidrag. Statens kostnader uppgår till respektive 83,4,

5,4 och 20 miljoner kr. Sammanlagt kostar således ett förverkligande av

planen (125 4- 8 + 30) 163 miljoner kr., varav statsbidrag (83,4 + 5,4 + 20)

108,8 miljoner kr.

Kostnaderna för ledningscentraler överstiger väsentligt beräkningarna av

1953 års civilförsvarsutredning, som stannade vid 50 miljoner kr. Anledningen

till de ökade kostnaderna är följande. Personalorganisationen i ledningscentralerna

är större än vad utredningen räknade med, vilket medfört

ökat behov av arbetsplatser. Av beredskapsskäl har det ansetts nödvändigt

att inrymma sovplatser för hela personalstyrkan inom respektive anläggning.

På grund härav ökas centralernas förläggningsdel. Den ökade civilförsvarsorganisationen

har också medfört ökat behov av sambandsmedel. I

kostnaderna ingår, liksom i fråga om observationsplatser och övriga skyddsanordningar,

anskaffning av radiostationer. Vidare har den fortsatta tekniska

utvecklingen medfört nya krav på kostnadskrävande tekniska anordningar

för bergiasta anläggningar. Ledningscentraler i normalskyddsrumsutförande

utförs så att de motstår ett övertryck av minst 1,0 atö mot tidigare

beräknad 0,5 atö.

För att färdigställa sex bergfasta anläggningar, till vilka medel anvisats

för utbyggnaden i en första etapp, beräknar styrelsen 4 225 000 kr. Till påbörjandet

i en första etapp av nio nya anläggningar och helt färdigställande

av ytterligare en ny anläggning i bergfast utförande beräknar styrelsen

3 450 000 kr. För om- och tillbyggnad av bergfasta ledningscentraler huvudsakligen

avseende komplettering av stötvågsskydd m. in. äskas 3 100 000 kr.

Vissa ännu ej angivna kostnader beräknas också uppkomma för stagning avradiomaster.

Till nybyggnad av ledningscentraler i normalskyddsrumsutförande erfordras

för nästa budgetår 9 225 000 kr. för i utbyggnadsplanen ingående anläggningar.

Om förslaget till förkortad uppbyggnadstid icke godtages, erfordras

ytterligare medel till provisoriska ledningscentraler.

För i planen ingående observationsplatser erfordras för budgetåret 1963/64

1 000 000 kr. Om den förkortade uppbyggnadstiden icke godtages är det av

beredskapsskäl nödvändigt att medel beviljas för anordnandet av'' provisoriska

observationsplatser.

Till skyddsanordningar för framskjutna räddnings- och brandenheter

samt ledningsgrupper i orter med mer än 30 000 invånare beräknas för

budgetåret 1963/64 5 000 000 kr.

Sammanlagt erfordras alliså i anslag och beställningsbemyndigande till

skyddsrum för civilförsvarets organisation 26 000 000 kr.

2. Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 4 juli 1962 ingivit förslag till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963

plan för utbyggnad av befotkningsskyddsrum i de 14 största städernas innerområden.

Planen ansluter enligt styrelsen helt till det förslag som chefen

för inrikesdepartementet framlade i prop. 1961: 1, bil. 13. En utbyggnad av

befolkningsskyddsrum i enlighet med förslaget har av styrelsen kostnadsberäknats

till 230 miljoner kr., varav i statsbidrag cirka 95 miljoner kr. Om

medelsbehovet skall kunna täckas inom den tioåriga uppbyggnadstiden av

civilförsvaret erfordras i genomsnitt per år under återstående sju budgetår

.ett anslag av cirka 12,5 miljoner kr.

För nästa budgetår erfordras för nybyggnad av befolkningsskyddsrum

13 000 000 kr.

Styrelsen anser det också angeläget, att medel anvisas till komplettering

av stötvågsskyddet i två befintliga skyddsrum och beräknar härtill

1 000 000 kr.

Till bidrag till skol- och trafikskyddsrum upptages för nästa budgetår

ett medelsbehov av 1 000 000 kr.

Medelsbehovet för pågående utbyggnad av tio skyddsrum för Stockholms

spårvägar uppgår enligt styrelsens beräkningar för budgetåret 1963/64 till

1 022 000 kr.

Härjämte har AB Stockholms spårvägar anmält, att bolaget avser att

omedelbart i samband med den fortlöpande utbyggnaden av tunnelbanenätet

anordna ett trafikantskyddsrum vid Mälarhöjdens tunnelbanestation.

Två huvudsakliga förslag har framlagts och kostnadsberäknats av spårvägsbolaget,

dels ett bergskyddsrum placerat intill stationen med anslutning

såväl till perrongerna som angränsande gata genom körbar tunnelingång,

dels ett norinalskyddsruin anordnat i stationen under perrongen.

Alternativet med bergskyddsrum (alt. 1) har kostnadsberäknats till 800 000

kr., normalskyddsrumsalternativet (alt. 2) till 490 000 kr. Fredsvärdet i

alt. 1 kan beräknas motsvara 30 % av anläggningskostnaden, varför nettokostnaden

för stat och kommun tillsammans blir (800 000 — 240 000) 560 000

kr. Normalskyddsrummet i alt. 2 kan icke utnyttjas under fred på grund

av den ur förbindelsesynpunkt ofördelaktiga placeringen. Kostnadsskillnaden

mellan alternativen, 70 000 kr., är så pass ringa i jämförelse med de

fördelar ur skydds- och utnyttjandesynpunkt som bergrummet ger, att detta

alternativ enligt styrelsens mening bör förordas till utförande. Statsbidragskostnaden

blir 2A av 560 000 kr. eller 375 000 kr.

Till statsbidrag åt andra enskilda för anordnande av vissa skyddsrum

äskas för 1963/64 ett belopp av 20 000 kr.

Sammanlagt erfordras alltså i anslag och beställningsbemyndiganden

16 417 000 kr. till skyddsrum för befolkningen.

Departementschefen

Enligt civilförsvarslagen åligger det kommunerna att anordna allmänna

skyddsrum. Statsbidrag utgår i regel med två tredjedelar av kostnaderna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963

De förslag till utbyggnad av allmänna skyddsrum, som redovisats av civilförsvarsstyrelsen,

omfattar en total byggnadsvolym av ca 400 miljoner

kr. I statsbidrag skulle härav utgå ca 218 miljoner kr. sedan hänsyn tagits

till den fredsanvändning, som går att förena med vissa av skyddsrummen.

Kostnaderna motsvarar totalt sett ungefärligen den beräkning, som på

grundval av 1953 års civilförsvarsutredning förelädes riksdagen i 1959

års principproposition. Av kostnaderna faller enligt de nämnda utbyggnadsförslagen

omkring 109 miljoner kr. på ledningscentraler och andra

skyddsanordningar för civilförsvarets personal och ca 95 miljoner kr. på

utbyggnaden av befolkningsskyddsrum. Övriga kostnader hänför sig till

bidrag till anordnandet av trafik- och skolskyddsrum samt till merkostnader

för skyddat utförande av kommunaltekniska verk.

Försvarskommittén har bedömt att, om investeringsbemyndiganden om

sammanlagt 218 miljoner kr. lämnas med ungefär samma belopp varje år

under uppbyggnadstiden fram till 1970, i anslag för samma tid skulle

behöva anvisas mellan 175—185 miljoner kr. Resten skulle med hänsyn

till tidpunkten för statsbidragens reglering utfalla till betalning först senare.

Inom kostnadsaltemativet 740 miljoner kr. har dock kommittén begränsat

anslagstilldelningen under åren fram till 1970 till ca 125 miljoner

kr. Kommittén har därför i sina förslag till kostnadsplaner inom den av

kommittén förordade kostnadsramen för budgetåren 1963/67 stannat vid

att räkna med anslag till byggande och drift av skyddsrum för totalt ca 65

miljoner kr. samt bemyndiganden härutöver till ett belopp av ca 15 miljoner

kr.

Liksom beträffande uppbyggnaden i övrigt av den nya organisationen

för civilförsvaret finner jag det synnerligen viktigt, att skyddsrumsutbyggnaden

såvitt möjligt sker efter en långsiktsplan. Grunderna för beräkning

av utbyggnadens omfattning har i allt väsentligt tidigare prövats av 1959

års riksdag samt, i vad avser principerna för anordnandet av befolkningsskyddsrum,

av 1961 års riksdag. Jag biträder försvarskommitténs förslag

att vid beräkningen av kostnaderna utgå från att utbyggnaden till största

delen skall förverkligas inom den för organisationen i övrigt angivna uppbyggnadstiden.

Vad civilförsvarsstyrelsen anfört angående byggnadsbehoven

i stort för de olika ändamålen ger mig icke anledning till erinran. Jag

förutsätter att ledningscentralerna vad gäller storlek och utförande i övrigt

anordnas så, att kostnaderna i varje särskilt fall i möjligaste mån nedbringas.

Det torde inte vara erforderligt att nu taga ställning i detalj till de

upprättade förslagen till utbyggnadsplaner för olika slag av skyddsrum.

Jag förordar emellertid att förslagen i fråga tills vidare får läggas till grund

för myndigheternas planering av verksamheten. I sådant avseende tillmäter

jag planerna ett stort värde. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i

sedvanlig ordning med utgångspunkt i de föreliggande förslagen fortlöpande

pröva för vilka ändamål anvisade medel skall användas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963

Jag beräknar för nästa budgetår för bidrag till skyddsrum för civilförsvarets

personal 6 800 000 kr., till nybyggnad av befolkningsskyddsrum

4 900 000 kr., till ombyggnad av befolkningsskyddsrum 1 000 000 kr. samt

till trafik- och skolskyddsrum 1 800 000 kr. Jag förordar alltså, att till bidrag

till byggande av skyddsrum för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 14 500 000 kr. Till detta anslag torde böra överföras vid utgången

av innevarande budgetår befintliga behållningar å reservationsanslagen till

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. och Vissa löpande

kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.

I överensstämmelse med vad försvarskommittén synes ha avsett, då den

föreslagit bemyndiganden utöver anslagen, föreslår jag, att bemyndigande

utverkas att under nästa budgetår medgiva statsbidrag för anordnande av

skyddsrum -— utöver vad de medel som sålunda anvisas under anslaget ger

utrymme för — för en bidragskostnad av högst 5 500 000 kr., att utbetalas

tidigast under budgetåret 1964/65.

Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra om att enligt 42 § civilförsvarslagen

skyldighet för kommun att anordna allmänna skyddsrum ej

må göras gällande innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag.

Jag utgår från att bemyndigande av det slag som här förordats i realiteten

utgör full garanti för att statsbidrag lämnas kommun, som med stöd av bemyndigandet

anmodas att enligt gällande statsbidragsregler anordna skyddsrum.

Jag räknar också med att medelsreservationen å anslaget medgiver, att

därav kan utbetalas de förskottsmedel som kommun i förekommande fall

äger uppbära. Under sådana förhållanden torde ifrågavarande bestämmelse

rörande skyldighetens beroende av medelsanvisning inte utgöra hinder för

att det med bemyndigandet avsedda syftet skall nås, nämligen att kunna

påbörja anläggningar tidigare än vad som eljest skulle vara möjligt. Jag vill

också framhålla det lämpliga i förfaringssättet med hänsyn till att reservationsmedel

å anslaget alltid kommer att finnas på grund av att den slutliga

regleringen av statsbidrag oftast sker senare än det budgetår, för vilket

medelsanvisningen ägt rum.

Liksom beträffande användningen av anvisade anslagsmedel torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma angående inriktningen av investeringsverksamheten

med stöd av ifrågavarande bemyndigande. Jag räknar

med att av beloppet 3 500 000 kr. faller på skyddsrum för civilförsvarets personal

och 2 000 000 kr. på befolkningsskyddsrum samt trafik- och skolskyddsrum.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att statsbidrag

må utgå för anordnande av skyddsrum inom en kostnadsram

av 20 000 000 kr;

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret

1963/64 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 86 år 1963

23

D. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsändamål

Anslag Nettoutgift

1961/62 ............................ 500 000 677 949

1962/63 ............................ 500 000

1963/64 (förslag).................... 500 000

Yrkanden

Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget upptages

med oförändrat belopp samt att investeringsbemyndigande lämnas till anordnande

av branddammar för en statsbidragskostnad av 500 000 kr.

Motiv

I styrelsens petita för budgetåret 1981/62 och 1962/63 anmäldes avsikten

att i samråd med kommunerna uppgöra en plan för utbyggnadsprogrammet

av krigsbranddammar. Ifrågavarande plan beräknas kunna bli färdig under

budgetåret 1963/64. I avvaktan härpå begränsar styrelsen även för nästa

budgetår sina anslagsäskanden för här avsett ändamål. Ett begränsat program

till en kostnad av 1 000 000 kr. i statsbidrag torde utan tvekan kunna

genomföras under nästa budgetår. Härav bör 500 000 kr. ställas till förfogande

genom investeringsbemyndigande och återstoden genom medelsanvisning.

Departementschefen

Arbetet med planeringen av brandvattenförsörjningen i krig har ännu

inte kunnat slutföras helt. I betydande utsträckning måste emellertid denna

försörjning tillgodoses genom fortsatt utbyggnad av branddammar. Civilförsvarsstyrelsen

har i nuvarande skede av planläggningen beräknat ett totalt

medelsbehov av 47,5 miljoner kr. för ändamålet, varjämte framhållits att

ytterligare medelsbehov måste förutses på grund av en allt mer ökad tätortsbebyggelse.

Försvarskommittén har med hänsyn till att utbyggnadsbehovet

inte kan bedömas med någon säkerhet, innan planerna slutligt utarbetats,

ansett sig böra för de närmaste budgetåren räkna med ett lägre

belopp än det av civilförsvarsstyrelsen redovisade. I det upprättade kostnadsexemplet

ingår sålunda för branddammar ett belopp av 17,5 miljoner kr.

under uppbyggnadstiden fram till 1970. Kommittén har härjämte, liksom

beträffande skyddsrum, förordat att bemyndiganden lämnas under perioden.

Jag ansluter mig till försvarskommitténs förslag om att i princip en ekonomisk

långsiktsplan skall gälla även för branddammsutbyggnaden. För

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963

nästa budgetår torde för ändamålet böra upptagas ett anslag av 500 000 kr.,

d. v. s. ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp. Jag

föreslår dessutom, att bemyndigande utverkas att under nästa budgetår

medgiva, att bidrag må utgå till anordnandet av branddammar — utöver vad

de medel som anvisas under anslaget ger utrymme för — till ett belopp av

ytterligare högst 500 000 kr. Reglering av bidragen bör ske tidigast under

budgetåret 1964/65. Vad jag under anslaget till Bidrag till byggande av

skyddsrum anfört rörande den garanti för kommunernas rätt till statsbidrag,

som ett dylikt medgivande innefattar, torde äga tillämpning även

på här förevarande byggnadsåtgärder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att bidrag må

utgå till kommuner för anordnande av branddammar för

civilförsvarsändamål inom en kostnadsram av 1 000 000 kr;

b) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsändamål för budgetåret 1963/64

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Hedelius

IDUN8 TRYCKERI, ESSELTE. STHLM «S

312261

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till civilförsvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1963:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten