Sök i Ratio Lex

Angående utbyggnad av utbildningsoch forskningsorganisationen i JJmeå

1963-03-01 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:88, Angående utbyggnad av utbildningsoch forskningsorganisationen i JJmeå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma flis proposition nr 88 år 1963

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av

utbildnings- och forskningsorganisationen i JJmeå; given

Stockholms slott den 1 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

/ Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett betänkande av 1962 års Umeåkommitté framläggs i propositionen

förslag om anordnande av matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig

utbildning och forskning i Umeå. Denna organisation förutsättes

successivt utbyggd. Två professurer — en i matematik och en i statistik —

föreslås inrättade fr. o. m. den 1 juli 1963.

Vidare föreslås att de medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga

och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsenheterna fr. o. m. den

1 juli 1963 gemensamt benämnes universitetet i Umeå.

Till driftkostnader för den föreslagna utbyggnaden äskas för budgetåret

1963/64 640 000 kr.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr SS

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående utbyggnad

av utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan

under punkten 213 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1963/64 beräkna

till Matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning och

forskning i Umeå ett belopp av 572 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963

3

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 tillkallade chefen

för ecklesiastikdepartementet samma dag åtta sakkunniga med uppgift att verkställa

närmare utredningar och avgiva förslag angående fortsatt utbyggnad av

organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå.

De sakkunniga,1 som antagit namnet 1962 års Umeåkommitté, har den 11

december 1962 framlagt delbetänkandet »Högre utbildning och forskning i Umeå»

(Ecklesiastikdepartementet 1962:9, stencilerat). I betänkandet föreslås, att utbyggnaden

av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings-

och forskningsorganisation i Umeå skall påbörjas budgetåret 1963/64.

Över betänkandet har yttranden avgivits av kanslern för rikets universitet

efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter, byggnadsstyrelsen,

länsstyrelsen i Västerbottens län efter hörande av stadsfullmäktige i

Umeå, Västerbottens läns landsting, Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges

industriförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges

förenade studentkårer (SFS) samt Svenska nationalkommittén för matematik.

1 T. f. avdelningschefen S. Moberg, ordförande, professorn L.-G. Larsson, professorn P. E. Lindahl,

byggnadsrådet Chr. Olrog, numera sparbanksinspektören M. Oredsson, professorn B. Rexed,

docenten L. Sköld och f. d. kanslerssekreteraren, kanslirådet G. Z. Topelius.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963

II. Högre utbildning och forskning i Umeå

A. Nuvarande organisation

Frågan om förläggning till Umeå av högre utbildning och forskning aktualiserades

under senare delen av 1940-talet. Som följd av ett beslut år 1951 tilldelas

numera Umeå stadsbibliotek det s. k. femte exemplaret av — i princip — alla

tryckta skrifter som framställs i Sverige. På denna grund har byggts upp ett

vetenskapligt bibliotek, vilket sedan ett antal år inrymmer även ett särskilt

medicinskt-odontologiskt bibliotek.

År 1953 framlade 1951 års tandläkarkommitté förslag (SOU 1953:36) om bl. a.

en odontologisk högskoleklinik förlagd till Umeå. I propositionen 1955:138 angående

ökad examination av tandläkare m. m. föreslog föredragande departementschefen,

att en till tandläkarhögskolan i Stockholm knuten odontologisk

läroanstalt skulle inrättas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1956/57. Riksdagen godkände

detta förslag (SU 148, Rskr 326).

Vid den sålunda beslutade läroanstalten — benämnd tandläkarinstitutet i

Umeå — har fr. o. m. läsåret 1956/57 intagits 40 studerande per årsgrupp för

utbildning under tredje t. o. m. åttonde studieterminerna. Under såväl de båda

inledande som de båda avslutande terminerna har utbildningen varit anordnad

vid tandläkarhögskolan i Stockholm.

Enligt den av riksdagen godkända propositionen 1961:108 (SU 130, Rskr 328)

skall i Umeå meddelas undervisning även under tandläkarutbildningens två sista

terminer fr. o. m. läsåret 1963/64. Samtidigt skall institutet ombildas till en fullständig,

i förhållande till tandläkarhögskolan i Stockholm fristående läroanstalt

för odontologisk utbildning och forskning. Vidare skall utbildningskapaciteten i

Umeå ökas till 60 nyintagna studerande per år med början vid tredje terminens

utbildning höstterminen 1963.

Den prekliniska odontologiska utbildningen, som omfattar de två första studieterminerna,

beräknas kunna komma att meddelas i Umeå tidigast fr. o. m. läsåret

1965/66. Utöver de 40 tidigare anordnade utbildningsplatserna för umeålinjen

vid Stockholmshögskolan skall därför enligt beslut av 1962 års riksdag

(jfr propositionen 1962:1, bilagan 10) som ett provisorium fr. o. m. läsåret 1962/63

vid tandläkarhögskolan i Malmö anordnas ytterligare 20 prekliniska utbildningsplatser

per år för umeålinjen.

Till umeåinstitutet är ansluten en tandsköterskeskola vid vilken undervisningen

började höstterminen 1957. Fr. o. m. läsåret 1963/64 kommer även tandteknikerutbildning

att anordnas i Umeå i anslutning till den odontologiska läroanstalten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

I propositionen 1963:1, bilagan 10, bär föreslagits, att för budgetåret 1963/61

erforderliga medel för den odontologiska utbildnings- och forskningsverksamheten

i Umeå samt för tandsköterske- och tandteknikerskolorna därstädes beräknas

under särskilda anslag till en tandläkarhögskola i Umeå.

I ett av 1955 års läkarutbildningsutredning utarbetat betänkande (SOU

1956: 34) diskuterades frågan om en till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt.

Utredningsmajoriteten ansåg sig böra avstå från denna tanke. I en reservation

föreslogs emellertid, att en medicinsk högskola skulle komma till stånd i Umeå.

I propositionen 1957:91 förordade föredragande departementschefen, att en

ny medicinsk läroanstalt — avsedd för propedeutisk och klinisk undervisning —

skulle inrättas i Norrland. I valet mellan möjliga orter fann departementschefen,

att de starkaste skälen talade för läroanstaltens förläggning till Umeå.

En särskild beredning inom ecklesiastikdepartementet framlade hösten 1957

närmare utredning om en medicinsk högskola i Umeå. I propositionen 1957:188

anknöt departementschefen till beredningens utbyggnadsplan och föreslog att

den förordade högskolan skulle inrättas fr. o. m. budgetåret 1958/59. Riksdagen

beslutade i enlighet härmed (SU 179, Rskr 397).

Vid högskolan, som dimensionerades för en årlig intagning av 40 studerande,

meddelades från början enligt fastställd plan endast klinisk undervisning.

Fr. o. m. höstterminen 1962 innefattar undervisningen — likaledes enligt den

ursprungliga planen — även propedeutisk utbildning. Detta innebär, att den

medicinska undervisningen fr. o. in. tredje studieåret fram till licentiatexamen

därefter meddelas i Umeå. Den teoretiska utbildningen — under de båda första

studieåren — fullgör de studerande på andra orter.

Som en följd av riksdagens beslut 1961 och 1962 angående ökad utbildning av

läkare skall högskolans utbildningskapacitet höjas till 60 nybörjare per år i de

propedeutiska och kliniska ämnena fr. o. m. budgetåret 1964/65. Nyssnämnda

beslut innebär dessutom, att högskolan skall byggas ut till ett fullständigt medicinskt

lärosäte, omfattande även medicinsk-teoretisk undervisning för 62 studerande;

denna undervisning beräknas kunna börja under läsåret 1965/66 (jfr

propositionen 1961:108, SU 130, Rskr 328 samt propositionen 1962:104, SU 144,

Rskr 322).

Ett förslag om anordnande av socionomutbildning i Umeå framlades år 1961

av socionomutbildningskommittén. I propositionen 1962:1, bilagan 10, föreslog

chefen för ecklesiastikdepartementet, att ett socialinstitut skulle inrättas i Umeå

fr. o. m. budgetåret 1962/63. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 73, Rskr 193).

Socialinstitutet i Umeå erhöll från början en intagningskapacitet av 70 studerande

per år. I särskild proposition till årets riksdag angående anslag för budgetåret

1963/64 till socionomutbildning har föreslagits, att antalet nybörjarplatser

fr. o. m. läsåret 1963/64 skall öka till 90 per år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963

B. Vissa riktlinjer m. m. för fortsatt utbyggnad

1960 års riksdagsbeslut

Med anledning av vissa förslag i universitetsutredningens sjätte betänkande

(SOU 1959:45) framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen

1960:119 angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor m. m.,

att det från många synpunkter, icke minst lokaliseringspolitiska, vore lämpligt

och önskvärt, att i Umeå snarast utbyggdes en så fullständig utbildnings- och

forskningsorganisation som möjligt. I propositionen underströks, att det ej vore

nödvändigt att i Umeå bygga upp endast enheter av traditionell typ; tvärtom

skulle det vara en fördel, om man där sökte åstadkomma av vetenskapens utveckling

motiverade organisatoriska nybildningar.

Efter att ha berört frågorna om medicinsk och odontologisk utbildning och

forskning i Umeå uttalade departementschefen bl. a. följande.

Vad beträffar den av universitetsutredningen väckta frågan om matematisk - naturvetenskaplig utbildning och forskning i Umeå är det enligt min mening

lämpligt att, när det kan bli aktuellt att planera för en fullständig läkarutbildning

i Umeå, då även förbereda en därmed samordnad komplettering av utbildnings-

och forskningsorganisationen med centrala matematisk-naturvetenskapliga

ämnen.

I anslutning till frågan om upprättande av ett socialinstitut i Umeå yttrade

departementschefen i huvudsak följande.

Uppmärksamheten bör riktas även på den av utredningen väckta frågan om

en samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå. För att

få ett fullt tillfredsställande rekryteringsunderlag i fråga om lärarkrafter bör ett

socialinstitut kunna repliera på samhällsvetenskapliga ämnen. Det finns också,

såsom universitetsutredningen framhållit, ett sådant samband mellan samhällsvetenskaplig

utbildning och socionomutbildning, att för dessa två utbildningsgrenar

föreligger ett ömsesidigt intresse av att vara representerade på en och

samma ort.

I fråga om humanistisk utbildning och forskning i övrigt anförde departementschefen

följande:

Jag hyser förståelse för önskemålet i ett flertal yttranden om att humanistisk

utbildning och forskning även i övrigt bör bli företrädda i Umeå. Med hänsyn

bl. a. till vad jag tidigare i olika sammanhang anfört beträffande tillträdet till

de fria fakulteterna och det väntade utbudet av humanistiskt utbildad personal

på arbetsmarknaden är jag emellertid inte beredd att för närvarande ta upp

detta spörsmål till prövning.

1960 års riksdags särskilda utskott uttalade i sitt av nämnda riksdag godkända

utlåtande nr 1 (Rskr 327), att åtgärder borde vidtagas för att i Umeå åstadkomma

en utbildnings- och forskningsorganisation i dels centrala matematisknaturvetenskapliga

ämnen, dels samhällsvetenskapliga ämnen. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Maj:t noga följde utvecklingen i fråga om möjligheterna att få

till stånd även humanistisk utbildning och forskning i Umeå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963 7

Vissa avlalsfrågor in. in.

För att möjliggöra eu fortsatt utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen

i Umeå har staten år 1962 slutit avtal med dels Västerbottens läns

landsting, dels Umeå stad. Genom förstnämnda avtal regleras det fortsatta samarbetet

mellan staten och landstinget i fråga om utbildning av läkare och tandläkare

i Umeå. Genom avtalet med staden tryggas statens innehav av mark i

Umeå (jfr propositionen 1962:104, SU 144, Rskr 322).

I det mellan staten och Umeå stad träffade avtalet om marköverlåtelse har

staden beträffande det överlåtna området åtagit sig bl. a. att på sin bekostnad

utföra dräneringsarbeten, anordna huvudavlopps- och vattenledningar m. m.

Byggnadsstyrelsen har vidare avtalat med staden, att sådana övriga försörjningsåtgärder,

som till en början är erforderliga för statens nybyggnader inom ifrågavarande

område, skall i samråd med byggnadsstyrelsen planeras och utföras av

staden i anslutning till förutnämnda åtgärder. Kungl. Maj:t har genom beslut

den 16 november 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i avvaktan på en plan

över försörj ningsåtgärder utföra sådana arbeten enligt ett av styrelsen redovisat

program till en kostnad av högst 1 000 000 kr. Byggnadsstyrelsen har sedermera

för prövning överlämnat dylik plan. Medelförbrukningen budgetåren 1962/63

och 1963/64 för försörjningsåtgärder beräknas till 3 188 000 kr.

livggnadsstyrelsens utbyggnadsplan

Den 17 september 1962 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat

ett enligt uppdrag den 30 juli 1959 utarbetat förslag till utbyggnadsplan för

»Umeå universitet». Förslaget har uppgjorts i samråd med organisationskommittén

för medicinska högskolan i Umeå och 1955 års universitetsutredning.

Byggnadsstyrelsen framhåller inledningsvis följande.

I utredningsuppdraget har — av naturliga skäl — icke ansetts ingå att lägga

synpunkter på det blivande lärosätets organisatoriska uppbyggnad, dess utbildningskapacitet

eller andra dimensionerande faktorer, ej heller någon detaljerad

bedömning av det exakta lokalbehovet eller överväganden av organisatorisk art

i samband med sådana bedömningar. Utredningen är i övervägande grad baserad

på en arkitektonisk bedömning av hur och i vilken utsträckning det på

grundval av träffade avtal tillgängliga markområdet — under samtidigt hänsynstagande

till de tekniska och avtalsmässiga förutsättningarna samt erfarenhetsmässigt

grundade hypoteser angående en universitetsorganisations funktion och

utvecklingslinjer — lämpligen borde bebyggas inom överskådlig tid samt efter

vilka riktlinjer en fortsatt utbyggnad därefter skulle kunna ske. Det sakunderlag

angående lärosätets framtida studentantal, som står till buds och som angivits

vara av mycket preliminär art med utsikt till betydande variationer i framtiden

både uppåt och nedåt, har dock i utredningen betraktats som en minimigräns

utöver vilken betydande kapacitetsökningar skall vara möjliga.

Den odontologiska samt den kliniska och propedeutiska medicinska utbildningen

har icke ansetts beröra utredningen i annan mån än vad som framgår av

föreliggande lokalprogram för de teoretisk-medicinska institutionerna samt vid

bedömning utav de av totala studentantalet beroende anläggningarna för gemensamt

bruk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kuvgl. Maj ds proposition nr 88 år 1963

Den av byggnadsstyrelsen som »universitetsområdet» betecknade marken är

belägen omedelbart norr och nordost om Umeå lasarett i stadens östra del och

omfattar ca 1 750 000 m2, varav ca 700 000 m2 utgör reservområde för eventuell

framtida expansion.

För byggnadsstyrelsens bedömning av lokalbehovet har vissa preliminära

antaganden rörande det framtida studentantalet i Umeå legat till grund. I följande

sammanställning redovisas styrelsens dimensionsberäkningar.

Antal

stu-

denter

Antal

anställda

Netto

lokal- yta m2

Brutto

vånings- yta m1

Antal

bil-

platser

Humanister

Samhällsvetenskap, inklusive kulturgeo-

grafi samt psykologi och pedagogik ...

500

50

2 500

5 000

no

Filosofi, historia, etnografi, språk .......

600

60

3 000

6 000

190

Socialinstitut .........................

300

30

1 500

3 000

95

Summa

1 400

140

7 000

14 000

395

Naturvetare

Naturgeografi, mineralogi, botanik, gene-

tik, fysik, vissa tekniska ämnen ......

390

200

20 000

40 000

330

Kemi, zoologi ........................

150

90

10 500

21 000

60

Matematik ...........................

300

30

1 500

3 000

95

Summa

840

320

32 000

64 000

485

Medicinare

Anatomi, histologi, med. kemi, fysiologi,

med. fysik .........................

180

90

8 000

16 000

100

Totalt

2 4201

550

47 000

94 000

980

I utbyggnadsplanen har för den inom överskådlig tid aktuella bebyggelsen

anslagits i första hand den västra delen av universitetsområdet. De för bebyggelse

lämpade öppna områdena närmast Strömbergs väg — vilken leder mot

stadens centrum — har i princip fått ge plats åt de enligt byggnadsstyrelsen

»organisatoriskt relativt statiska humanistiska institutionerna, medan de mera

expansiva teoretisk-medicinska och naturvetenskapliga ämnena inrymts inom

delområdets södra och östra delar». Beträffande områdets disposition framhåller

styrelsen i övrigt bl. a. följande.

De teoretisk-medicinska institutionerna når genom sin placering å ena sidan

relativt god kontakt med lasarettsområdet via de propedeutiska ämnenas byggnad

och å den andra med den del av de naturvetenskapliga ämnena, som inte

enligt planerna direkt sambygges med dem.

1 Härtill kommer ca 300 medicinare och ca 300 odontologer, vilkas lokalbehov i huvudsak till
godoses

inom lasarettsområdet och det propedeutiska blocket.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Vissa andra avsteg från gängse fakultetsgränser har vid byggnadernas gruppering

gjorts, i det att t. ex. den matematiska institutionen föreslagits förlagd i den

humanistiska gruppen. Förutom dess karaktär av icke-experimentell institution

och sålunda från byggnadsteknisk synpunkt nära släktskap med de humanistiska

ämnena, har härtill bidragit tanken att kunna utnyttja den större föreläsningssal,

som det stora elevantalet inom detta ämne kan komma att motivera, även för

annat ändamål. Föreläsningssalens närhet till lasarettet skulle — med kulvertanslutning

dit — kunna möjliggöra dess användning för större medicinska föreläsningar

med demonstrationsobjekt, för vilket ändamål ingen större sal för närvarande

finns tillgänglig eller plats kan upplåtas inom lasarettsområdet. Placeringen

kan även motiveras av den nära anknytningen mellan matematik och

vissa samhällsvetenskapliga ämnen.

Avsikten är enligt byggnadsstyrelsen, att utbyggnaden inom det västra delområdet

skall ske från söder och norrut i den takt och i den ordning som framtida

beslut om lärosätets organisatoriska utbyggnad kommer att bestämma.

Kommitténs uppdrag

I samband med tillkallandet av den förut nämnda kommittén för fortsatt utbyggnad

av organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå (1962 års

Umeåkommitté) redovisades i en departementspromemoria vissa allmänna riktlinjer

för kommitténs arbete. Promemorian har i huvudsak följande lydelse.

En blivande universitetsbildning i Umeå behöver icke byggas upp efter

traditionellt mönster. Det synes tvärtom vara en fördel, att man söker åstadkomma

av vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar.

Med detta som mål har kommittén att planera uppbyggnaden av en matematisknaturvetenskaplig

och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation

i Umeå. Den första uppgiften blir att närmare utreda vilka centrala ämnen

denna organisation bör omfatta. Härvid skall prövas jämväl frågan huruvida

övre Norrlands näringsliv och övriga samhällsförhållanden kan motivera vetenskapliga

och utbildningsmässiga anordningar, som ej hittills ansetts erforderliga

vid universitet och högskolor.

Frågan om behovet av att tillskapa även en humanistisk utbildnings- och

forskningsorganisation i övrigt i Umeå bör prövas först sedan närmare klarhet

vunnits om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet kommer

att bli som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad.

Kommittén bör i sitt arbete dels upptaga frågan om den lämpliga dimensioneringen

av utbildningskapaciteten i skilda ämnen eller ämnesgrupper, dels upprätta

förslag till behövlig personalorganisation in. m., dels ock göra upp förslag

till lokalprogram för erforderliga nybyggnader och förslag till program för till

dessa byggnader hörande s. k. gemensamma anläggningar.

Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på att projekteringen av byggnaderna

skall resultera i största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjande av de

färdigställda lokalerna. Sålunda bör bl. a. eftersträvas att för flera ämnen gemensamma

utrymmen tillskapas i vidast möjliga utsträckning, exempelvis i form av

gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler, liksom

också gemensamma verkstadslokaler, skrivcentraler och vaktmästarutrymmen.

1* — Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. AV SS

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

C. Kommitténs förslag

Huvudpunkterna i förslaget

1962 års Umeåkommittés förslag, vilka redovisas i efterföljande avsnitt, innebär

i huvudsak följande.

1. Utbyggnaden av det blivande universitetets i Umeå utbildnings- och forskningsorganisation

påbörjas budgetåret 1963/64.

2. Läsåret 1963/64 anordnas undervisning i ämnena matematik och statistik,

läsåret 1964/65 jämväl i ämnena teoretisk fysik, fysik och nationalekonomi samt

läsåret 1965/66 därutöver i ämnena kemi och statskunskap.

3. Den 1 juli 1963 inrättas en professur i matematik och en professur i statistik.

4. Lokalfrågorna löses övergångsvis genom provisoriska arrangemang, i huvudsak

förhyrningar.

5. Kostnaderna — exklusive hyresersättningar — budgetåret 1963/64 har

beräknats till avrundat 572 000 kr.

Bakgrunden till förslagets utformning

Inledningsvis erinrar kommittén om sitt uppdrag att för den blivande universitetsbildningen

i Umeå söka åstadkomma av vetenskapens utveckling motiverade

organisatoriska nybildningar. Utredningsarbetet befinner sig härvidlag ännu

endast i ett inledningsskede, framhåller kommittén; undersökningar rörande vilka

ämnen och ämnesgrupper som bör ingå i organisationen har nyligen påbörjats.

I syfte främst att få speciella norrlandsbehov och -problem kartlagda har kommittén

haft överläggningar med representanter för bl. a. industrin i övre Norrland.

Kommittén konstaterar, att det från skilda håll framförts önskemål om att

undervisning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen

snarast möjligt skall organiseras i Umeå. De senaste årens fortsatta starka ökning

av tillströmningen till våra nuvarande universitet och högskolor är ett faktum,

som enligt kommittén motiverar snara åtgärder i syfte att lätta trycket på dessa

läroanstalter. Samtidigt bör — framhåller kommittén — skapas vidgade utbildningsmöjligheter

för den utbildningssökande norrländska ungdomen. Vid kommitténs

överläggningar med företrädare för näringslivet i Norrland betonades

bl. a., att det finns ett starkt intresse för högre utbildning hos många av dem som

nu är knutna till industrierna; de har emellertid av ekonomiska eller andra skäl i

allmänhet ej kunnat söka sig till lärosätena i sydligare delar av landet. Kommittén

erinrar vidare om att bristen på lärare är särskilt markant i övre Norrland.

Det finns enligt kommitténs mening välgrundad anledning förmoda, att de som

får sin utbildning i Umeå i större utsträckning än andra kommer att söka sig

till norrlandstjänster. Kommittén understryker slutligen betydelsen av en matematisk-naturvetenskaplig

och samhällsvetenskaplig forsknings- och utbildningsorganisation

som komplement till läkar- och tandläkarutbildningen i Umeå.

Den omständigheten, att arbetet med att i en utbyggnadsplan fixera vilka

ämnen organisationen i Umeå bör omfatta endast påbörjats, får enligt kommit
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

tén icke utgöra hinder för att uppbyggnaden av denna organisation inleds i de

delar så kan ske utan att kommande förslag och beslut föregripes. Beträffande

vissa ämnen föreligger enligt kommitténs bestämda uppfattning icke någon sådan

risk. Även om avsikten är att i Umeå om möjligt skapa en forsknings- och utbildningsorganisation

av ej traditionell typ, har det för kommittén framstått som

självklart, att denna organisation under alla förhållanden måste omfatta ett

antal matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, i huvudsak

organiserade i nu gängse former.

Med denna utgångspunkt och med hänsyn till möjligheterna att provisoriskt

tillgodose lokalbehoven har kommittén valt ut de ämnen som enligt dess mening

bör ingå i den nya utbildnings- och forskningsorganisationen redan under det

första utbyggnadsskedet.

Tidsschema för utbyggnaden

Kommittén föreslår, att i ämnena matematik och statistik undervisning på

ett- och tvåbetygsnivåerna anordnas redan fr. o. m. läsåret 1963/64.

Ett genomförande av detta förslag måste enligt kommittén under kommande

budgetår följas av fortsatt utbyggnad, så att möjlighet beredes de studerande

att i Umeå avlägga fullständig examen med lämpliga ämneskombinationer. Närmast

efter matematik och statistik bör enligt kommittén ämnena fysik, teoretisk

fysik och nationalekonomi tillkomma, samtliga fr. o. m. budgetåret 1964/65, samt

därefter — fr. o. m. budgetåret 1965/66 — ämnena kemi och statskunskap.

Vid beräkningen av personal- och lokalbehov m. m. i ämnena matematik och

statistik under budgetåret 1963/64 har kommittén kalkylerat med en relativt

begränsad studenttillströmning — ca 50 ettbetygsstuderande och 30 tvåbetygsstuderande

i matematik samt ca 70 ettbetygsstuderande (50 på hösten och 20

på våren) och ca 25 tvåbetygsstuderande i statistik.

I fråga om högre lärartjänster föreslår kommittén, att fr. o. m. budgetåret

1963/64 inrättas en professur i matematik och en professur i statistik. Dessa professurer

måste — enligt kommittén — under alla förhållanden komma att ingå

i organisationen för naturvetenskap och samhällsvetenskap i Umeå.

Kommittén framhåller vidare, att det är av största betydelse, att undervisningen

från början möts med fullt förtroende från de studerandes sida. Som en

viktig förutsättning för att så skall bli fallet anger kommittén tillgång till fullgod

lärarpersonal.

Organisation och administration

Kommittén erinrar om de förslag till en provisorisk lösning av de organisatoriska

och administrativa frågorna vid medicinska högskolan och tandläkarhögskolan

i Umeå som — i avvaktan på genomförande av en allmän reform av de

akademiska lärosätenas organisation och administration — avgivits av kanslern

för rikets universitet efter framställning från organisationskommittén för medicinska

högskolan i Umeå (jfr propositionen 1963:1, bilagan 10, s. 403).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Umeåkommittén anser det för sin del naturligt, att medicinska högskolan och

tandläkarhögskolan den 1 juli 1963 organiseras som fakulteter i en universitetsorganisation.

Med hänsyn till den utvidgning av organisationen som följer av

ett genomförande av kommitténs förslag talar enligt kommitténs mening övervägande,

framför allt praktiska skäl för att lärosätet benämnes universitetet i

Umeå.

I avvaktan på att utbyggnaden av universitetsorganisationen i Umeå får en

sådan omfattning, att en filosofisk fakultet eller en samhällsvetenskaplig fakultet

och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet kan upprättas och bli funktionsdugliga

har kommittén funnit sig böra förorda, att innehavarna av de föreslagna

professurerna i matematik och statistik eller de som på grund av förordnande

uppehåller dessa tjänster övergångsvis inträder som ledamöter av medicinska

fakulteten. De bör dock enligt enligt kommittén ej äga deltaga i handläggningen

av befordringsäx-enden inom medicinska fakulteten. Därjämte har kommittén

funnit det starkt motiverat, att universitetet i Uppsala tills vidare får ställning

av moderuniversitetet för den av kommittén föreslagna utbildnings- och forskningsorganisationen

i Umeå. Sålunda bör enligt kommitténs mening ärende angående

tillsättning av tjänst som professor i här föreslagna ämnen tills vidare

handläggas av vederbörande vid universitetet i Uppsala i enlighet med i universitetsstatuterna

meddelade bestämmelser. Representanter för Uppsala universitet

har vid underhandskontakt med kommittén förklarat, att detta universitet

är villigt att påtaga sig ifrågavarande uppdrag. På samma sätt har beträffande

institutionerna i Umeå vederbörande ämnesföreträdare i Uppsala förklarat sig

beredda att i mån av behov låta sina institutioner fungera som moderinstitutioner.

Förslag i fråga om det nya lärosätets ledning under provisorietiden har av

kanslern och organisationskommittén framlagts i förutnämnda skrivelser. Umeåkommittén

har inte ansett sig böra behandla denna fråga.

I fråga om det nya lärosätets administration under provisorietiden har kommittén

funnit, att den av kommittén föreslagna forsknings- och utbildningsorganisationen

bör kunna repliera på lärosätets administration utan att någon förstärkning

av den administrativa personalen behöver vidtagas.

Biblioteksfrågan

Beträffande biblioteksverksamheten konstaterar kommittén, att Umeå stad

enligt gällande avtal skall, intill dess att lokalfrågan för den medicinskt-odontologiska

biblioteksverksamheten lösts inom universitetsområdet, i sitt stadsbibliotek

kostnadsfritt upplåta vissa utrymmen för ett medicinskt-odontologiskt

bibliotek. Även socialinstitutets biblioteksfråga har tills vidare i huvudsak ordnats

genom samarbete med Umeå stadsbibliotek. Vid institutet finns ett mindre

referensbibliotek.

Till frågan om den fullständiga biblioteksorganisationen vid det blivande universitetet

avser kommittén att återkomma i ett senare betänkande. Kommittén

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

förutsätter, att den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen

och utbildningen under utbyggnadsperioden tills vidare skall kunna repliera på

stadsbiblioteket och det medicinskt-odontologiska biblioteket samt på socialinstitutets

referensbibliotek. Kommittén anser det emellertid vara nödvändigt,

att ett mindre, för institutionerna för matematik och statistik gemensamt kursoch

referensbibliotek anordnas inom institutionslokalerna redan under det första

läsåret.

Lokalfrågor

Byggnadsstyrelsens till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till utbyggnadsplan

för universitetet i Umeå, vilken berörts i det föregående, redovisar en bedömning

av hur och i vilken utsträckning universitetsområdet bör bebyggas. På Umeåkommittén

ankommer att — bortsett från den medicinska och odontologiska

utbildningsorganisationen — framlägga förslag avseende arten och omfånget av

den framtida forsknings- och utbildningsorganisationen samt att göra upp förslag

till lokalprogram för erforderliga byggnader.

Kommittén har föreslagit, att uppbyggnaden av forsknings- och utbildningsorganisationen

för ämnena matematik och statistik skall påbörjas läsåret 1963/64.

Därefter bör enligt förslaget följa fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi —

läsåret 1964/65 — samt kemi och statskunskap — läsåret 1965/66. Kommittén

framhåller, att ifrågavarande ämnens lokalbehov övergångsvis måste lösas genom

provisoriska anordningar.

I fråga om den mera långsiktiga planeringen framhåller kommittén, att utredningar

beträffande vilka ämnen som — utöver de förutnämnda — bör ingå i

organisationen pågår liksom också undersökningar avseende den lämpliga utbildningskapaciteten

vid universitetet i Umeå. Kommittén räknar med att under

loppet av år 1963 kunna till byggnadsstyrelsen överlämna lokalprogram avseende

de tre byggnadskomplex, som enligt kommitténs bedömning först bör igångsättas,

nämligen kemikomplexet, fysikkomplexet och samhällsvetarkomplexet. Därest

projekteringen av kemikomplexet slutföres inom sådan tid, att byggnadsarbetena

kan påbörjas sommaren 1965, är det möjligt — anser kommittén — att

de kemiska övningslaboratorierna kan tagas i bruk hösten 1967 och hela institutionen

hösten 1968. Under förutsättning av erforderliga investeringsanslag bör

enligt kommittén fysikkomplexet kunna stå färdigt våren 1969. Vidare har kommittén

bedömt det som realistiskt att nu räkna med att de första definitiva lokalerna

för de samhällsvetenskapliga ämnena kan uppföras till hösten 1969.

Kommittén framhåller, att tidsschemat innebär, att det dröjer relativt länge,

innan de första för unversitetsundervisning avsedda lokalerna hinner färdigställas.

Att kommittén det oaktat funnit sig kunna föreslå, att undervisnings- och

forskningsverksamhet dessförinnan organiseras, beror på de goda möjligheter att

provisoriskt tillgodose lokalbehoven, som kommittén funnit föreligga. Kommittén

understryker, att Umeå stad visat stort intresse för att medverka till att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963

lösa sådana problem som kan uppkomma i samband med organiserandet av högre

utbildning och forskning i staden.

Vad gäller ämnena matematik och statistik — grupp a — samt teoretisk fysik,

fysik, nationalekonomi och statskunskap — grupp b — uppskattar kommittén

lokalbehovet under startperioden till avrundat ca 1 900 m2 netto, nämligen för

ämnesgruppen a till 390 m2 och för ämnesgruppen b till 1 500 m2. För den första

ämnesgruppen, d. v. s. för de ämnen i vilka undervisning avses anordnad redan

fr. o. in. nästa läsår, har ett detaljerat lokalprogram utarbetats. Uppskattningen

av lokalbehovet för ämnesgrupp b är preliminär. Ifrågavarande lokalbehov om

tillsammans ca 1 900 m2 netto eller ca 2 500 m2 brutto har Umeå stad förklarat

sig beredd tillgodose på så sätt, att staden invid universitetsområdet uppför

paviljonger, vilka mot hyra upplåtes för ifrågavarande ändamål. Staden betingar

sig en hyra av åttio kr. per kvadratmeter, vilket kommittén anser fullt skäligt.

För de ca 500 m2 bruttoyta som erfordras under budgetåret 1963/64 kommer

hyreskostnaden nämnda budgetår alltså att uppgå till ca 40 000 kr.

Stadens erbjudande innebär enligt kommitténs mening en god lösning av ifrågavarande

ämnens lokalbehov under provisorietiden. Kommittén förordar, att

byggnadsstyrelsen erhåller i uppdrag att med staden träffa erforderliga hyresavtal.

Med hänsyn till värdet av »buffertlokaler» under en uppbyggnadsperiod

anser kommittén, att hyrestiden bör bestämmas till tio år.

I fråga om provisoriska lokaler för kemiämnena, i vilka ämnen undervisning

förutsatts ske fr. o. m. läsåret 1965/66, har kommittén diskuterat olika möjligheter.

Enligt gällande avtal skall landstinget inom Umeå lasarettsområde tillhandahålla

erforderliga lokaler för bl. a. utbildning och forskning i ämnena bakteriologi,

farmakologi och hygien. I vad avser bakteriologiska institutionen har planeringen

för en andra byggnadsetapp påbörjats. Kommittén uttalar, att möjlighet

torde föreligga att tidigarelägga denna etapp, varigenom dessa lokaler

skulle kunna stå färdiga till hösten 1965.

Då genom ifrågavarande etappbyggnad kemiämnenas lokalbehov övergångsvis

skulle kunna tillgodoses, har kommittén funnit denna lösning böra betraktas

som huvudalternativet. Kommittén har för avsikt att i ärendet upptaga underhandlingar

med landstinget. I andra hand bör enligt kommitténs mening prövas,

om lokaler övergångsvis kan upplåtas för kemiämnena inom anatomins och histologins

nybyggnader, vilka beräknas stå färdiga hösten 1965. Kommittén räknar

med att senare kunna presentera en fullt godtagbar — om än provisorisk — lösning

av denna lokalfråga.

Det synes kommittén uppenbart, att en faktor av stor betydelse för studenttillströmningen

och för möjligheten av att rekrytera den erforderliga personalen

är tillgången på goda bostäder. Kommittén framhåller i detta sammanhang, att

staden förklarat sig beredd tillse att ifrågavarande behov blir tillgodosedda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Anslagsbehov budgetåret 1963/64

Kommittén har för budgetåret 1963/64 beräknat anslagsbehovet till avlöningar

till ca 382 000 kr. Av följande sammanställning framgår kommitténs förslag till

personalorganisation för nästa budgetår.

1) Professor i matematik

2) 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete

3) Professor i statistik

4) 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete

5) Medelsanvisning av 195 000 kr. till löner och arvoden till universitetslektorer,

assistenter m. m.

6) Två kanslibiträden i Ae 7

Som motivering för sina förslag anför kommittén i huvudsak följande.

Punkterna 1—/. Kommittén har föreslagit, att fr. o. m. budgetåret 1963/64

skall inrättas en professur i matematik och en professur i statistik. Enligt de

grunder som gäller för tilldelning av assistenttimmar för forskning och allmänt

institutionsarbete bör för vartdera av ämnena beräknas 1 000 assistenttimmar

för detta ändamål.

Punkt 5. Kommittén har för avsikt att senare inkomma med förslag till disposition

av den föreslagna medelsanvisningen för undervisningen läsåret 1963/64,

s. k. petitaplaner. Kostnaderna nämnda budgetår till löner och arvoden åt ifrågavarande

lärarkrafter har kommittén beräknat till ca 195 000 kr. Vid dessa beräkningar

har kommittén förutsatt ettbetygsundervisning höstterminen 1963 i

matematik och statistik med ett beräknat studerandeantal av omkring 50 i vartdera

ämnet. Jämväl för vårterminen har kommittén funnit sig böra planera

ettbetygsundervisning i statistik; elevantalet har uppskattats till 20. Därutöver

avses tvåbetygsundervisning i matematik och statistik bli anordnad under vårterminen.

Punkt 6. Till var och en av de båda nya institutionerna bör enligt kommittén

knytas en tjänst som kanslibiträde.

Medelsbehovet till omkostnader för nästa budgetår uppskattar kommittén till

52 000 kr. enligt följande förslag till stat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis..................................... 1 000

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.............................. 5 000

3. Städning och rengöring, förslagsvis.............................. 6 000

4. Reseersättningar, förslagsvis.................................... 20 000

5. Telefonavgifter, förslagsvis ..................................... 10 000

6. Publikationstryck ............................................. 10 000

Summa kr. 52 000

Som motivering för beräkningarna anför kommittén bl. a., under punkten 4,

att vederbörande befattningshavare under uppbyggnadsperioden måste beredas

möjligheter att i betydande omfattning företaga tjänsteresor, samt under punkten

6, att en betydande upplysningsverksamhet är nödvändig för att bland studenter

och gymnasister sprida kännedom om de nya studiemöjligheterna i Umeå.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Till materiel m. m. föreslår kommittén för nästa budgetår en medelsanvisning

av 8 000 kr. Vidare förordar kommittén, att 10 000 kr. anvisas för nästa budgetår

till bokinköp och bokbindning in. m.

Efter samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår

kommittén för budgetåret 1963/64 en medelsanvisning av 120 000 kr. till

inredning och utrustning av nya lokaler för undervisningsverksamheten. Det

föreslagna beloppet bör enligt kommittén få disponeras allenast för sådan inredning

och utrustning som under läsåret 1963/64 oundgängligen erfordras för att

möjliggöra undervisningen.

D. Yttranden

Kommitténs förslag har vid remissbehandlingen fått ett genomgående gynnsamt

mottagande. Remissinstanserna anser allmänt att det är ett angeläget

önskemål, att undervisning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen organiseras i Umeå snarast möjligt. De framlagda förslagen

bedömes kunna medföra ett betydelsefullt komplement till den högskoleutbildning,

som redan finns eller föreslagits bli förlagd till Umeå.

I flera yttranden betonas intresset av att utbildnings- och forskningsorganisationen

i Umeå snarast kommer att omfatta ytterligare vetenskapsområden utöver

dem som rymmes i det av kommittén redovisade programmet. Ett par

remissinstanser ifrågasätter lämpligheten i att den föreslagna utbyggnaden påbörjas

så snabbt som kommittén förordat. I

I fråga om det omedelbart aktuella utbyggnadsprogrammet biträder remissinstanserna

i allt väsentligt kommitténs förslag.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå och lärarkollegiet vid tandläkarhö

g skolan i Stockholm påpekar att de föreslagna matematisk-naturvetenskapliga

ämnena liksom ämnet statistik har väsentlig betydelse för forskningsarbetet

inom de medicinska och odontologiska högskolorna; de nya ämnena anses

också möjliggöra en blandad medicinsk-naturvetenskaplig utbildning.

Beträffande ämnet kemi har matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala

bl. a. framhållit att det synes nödvändigt, att de fyra ämnesdelarna oorganisk

kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi och biokemi organiseras samtidigt.

Ingeniörsvetenskapsakademien, som förutsätter att frågan om kemiämnets organisation

upptages senare, understryker vikten av att de studerande beredes

möjlighet att få den pedagogiska utbildning som fordras för filosofisk ämbetsexamen.

SACO förordar, att den matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen

bygges upp med huvudsyfte att utbilda lärare. Beträffande

den samhällsvetenskapliga utbildningen anför organisationen att — om en sammanhållen

utbildning för samhällsvetare och civilekonomer ej kan organiseras —

i första hand bör anordnas civilekonomutbildning. Vidare hävdar organisationen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963 17

att ämnet företagsekonomi har en högre angelägenhetsgrad än ämnet statskunskap.

SFS förordar en betydligt snabbare utbyggnad än vad kommittén föreslagit

samt framhåller att utbildningsorganisationen bör inriktas på den akademiska

arbetsmarknadens bristämnen. Önskvärdheten av att undervisning kommer att

meddelas i fler ekonomiska ämnen understryks. Sålunda anser organisationen,

att det bör finnas möjlighet att i Umeå avlägga fullständig politices magisterexamen.

Utbildning bör ges i såväl företagsekonomi som den propedeutiska kursen

i juridik. Övriga ämnen som enligt SFS bör tillkomma inom den av kommittén

angivna tidsramen är numerisk analys, botanik, zoologi, kulturgeografi

och sociologi samt pedagogik.

Länsstyrelsen i Västerbottens län önskar en snabbare utbyggnadstakt. Vad

beträffar ytterligare samhällsvetenskapliga ämnen förordar länsstyrelsen i första

hand företagsekonomi, geografi och sociologi. Värdet för socialinstitutet av att

de samhällsvetenskapliga ämnena är väl företrädda vid universitetet understrykes

liksom också angelägenheten av att politices magisterexamen med olika studieinriktningar

kan avläggas.

Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala finner att den föreslagna undervisningen

i ämnena nationalekonomi och statskunskap visserligen ger lärarkompetens

i ämnet samhällskunskap — vilket kan kombineras med det från 1963/64

förekommande ämnet matematik — men att underlag kommer att saknas för

de vanliga ämneskombinationerna historia-samhällskunskap och samhällskunskap-geografi.

Riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad utöver umeåkommitténs program diskuteras

i ett flertal yttranden. SACO framhåller, att det — inte minst med hänsyn

till att i Umeå en ny universitetsorganisation avses bli prövad — är angeläget

att få riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden redovisade. Matematisknaturvetenskapliga

fakulteten i Uppsala anmärker mot att kommittén inte framlagt

några konkreta förslag till nya verksamhetsformer inom umeåorganisationen.

Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå uttrycker förhoppning om att

den föreslagna organisationen bygges ut till mera fullständiga samhällsvetenskapliga

och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser, att även civilekonomutbildning bör

anordnas i Umeå samt att renodlat humanistiska ämnen bör bli företrädda

där. Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala understryker nödvändigheten

av att förberedande åtgärder snarast vidtages för inrättande av en humanistisk

fakultet i Umeå. SFS framhåller, att utbildningen vid varje lärosäte

bör vara fullständig. Från sociala och kulturpolitiska synpunkter är det enligt

SFS angeläget, att frågan om en humanistisk fakultet i Umeå närmare prövas.

Organisationen förutsätter vidare, att den decentraliserade akademiska utbildning

som anordnas i övre Norrland samordnas med den föreslagna utbildningen i

Umeå.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

Det föreslagna snabba igångsättandet av utbildningen synes enligt universitetskanslern

komma att reducera möjligheterna att från början anordna utbildningen

på ett ändamålsenligt sätt. Kanslern anser, att dessa svårigheter kan

minskas avsevärt, om utbildningen påbörjas ett läsår senare än vad kommittén

föreslagit. I likhet med lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå förordar

kanslern, att ett sådant uppskov överväges. Lärarkollegiet anför som motivering

för sin ståndpunkt i huvudsak följande.

Det är enligt lärarkollegiets mening önskvärt, att de ordinarie lärartjänsterna

i ämne som saknar laborationsundervisning inrättas och är besatta senast ett

halvt år och i ämnen med laborationsundervisning senast ett år, innan undervisningen

skall börja. Med hänsyn till att ämnena statistik och matematik kräver

föga utrustning, accepterar lärarkollegiet emellertid att de ordinarie innehavarna

av professurer ej kommer att vara utnämnda före undervisningens början,

under förutsättning att kompetenta vikarier erhålles. Större svårigheter

anser lärarkollegiet uppstå beträffande främst ämnena kemi och fysik, vilka kräver

omfattande utrustning. Om undervisningen i dessa ämnen skall påbörjas

vid de tidpunkter, som kommittén föreslagit, anser lärarkollegiet, att förslag om

principbeslut angående professurer i de nämnda ämnena bör föreläggas riksdagen

under innevarande år. Detsamma föreslås även beträffande ämnet nationalekonomi.

Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller, att det framstår som ett

oavvisligt krav att åtminstone ordinarie professurer och universitetslektorat tillsättes

så tidigt, att innehavarna kan genomföra väsentliga delar av planeringsoch

organisationsarbetet, innan utbildningsverksamheten börjar. Med hänsyn

härtill anser fakulteten bl. a., att en professur i fysik måste inrättas snarast möjligt

samt att en för planeringen av fysikundervisningen ansvarig stab måste finnas

tillgänglig fr. o. m. höstterminen 1963.

Den knappa tillgången på professorskompetenta matematiker utgör enligt

Nationalkommittén för matematik ett starkt skäl för att den föreslagna professuren

i matematik till att börja med ledigförklaras som förordnande på förslagsvis

fem år och att den inrättas som ordinarie först år 1968. På detta sätt skulle man

enligt nationalkommittén ha utsikter att omedelbart få sökande som — utan

att vara starkt meriterade forskare — är intresserade av uppbyggnadsarbetet.

Samtidigt skulle man undgå den instabilitet som sedvanliga vakansförordnanden

innebär.

Universitetskanslern och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala

framhåller likaså, att man har anledning räkna med en flerårig övergångstid,

innan professuren i matematik kan besättas. Detta förhållande talar enligt kanslerns

mening för att åtminstone ett ordinarie universitetslektorat inrättas den

1 juli det år då undervisningen avses skola påbörjas. SACO understryker vikten

av att tillräckliga lärarresurser finns att tillgå redan från början.

Kommitténs förslag att medicinska högskolan och tandläkarhögskolan fr. o. m.

den 1 juli 1963 skall ombildas till fakulteter i en universitetsorganisation och att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

<let nya lärosätet skall benämnas universitetet i Umeå har inte mött några erinringar.

Förslaget tillstyrkes uttryckligen av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakademien, länsstyrelsen i Västerbottens

län och SFS.

I några yttranden berörs den av kommittén framförda tanken, att universitetet

i Uppsala skulle ges ställning övergångsvis av moderuniversitet för den föreslagna

utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå. Matematisk-naturvetenskapliga

jakidteten i TJppsala förklarar sig villig att tills vidare handlägga

ärenden angående tillsättning av tjänst som professor och laborator i av kommittén

föreslagna ämnen inom fakultetens område. Det framhålls vidare, att

fakultetens institutioner kan fungera som moderinstitutioner i den mån detta

ej innebär några störningar eller inskränkningar i den egna verksamheten. För

sin medverkan kräver fakulteten en förstärkning av sitt kansli. Den föreslagna

anordningen tillstyrks även av SACO och Ingeniörsvetenskapsakademien.

Kommitténs förslag, att den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

forsknings- och utbildningsorganisationen skall repliera på den

för de medicinska och odontologiska enheterna fr. o. m. den 1 juli 1963 gemensamma

administrationen har inte föranlett några invändningar. Lärarkollegiet

vid tandläkarhögskolan i Stockholm understryker emellertid, att den avsedda

utbyggnaden av forsknings- och utbildningsorganisationen i Umeå medför en

betydande — tidigare icke förutsatt — ökad belastning på den lokala administrationen

samt att det är ofrånkomligt att kraven på administrativ service blir

relativt större under uppbyggnadsperioden än under normala driftförhållanden.

Efter samråd med representanter för lärosätena i Umeå förordar lärarkollegiet

en förstärkning av de administrativa resurserna redan före den 1 juli 1963. Universitetskanslern,

som erinrar om att i 1963 års åttonde huvudtitel äskats en

med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för administrativ personal, anser att ytterligare

minst 25 000 kr erfordras för förstärkning av den administrativa personalen.

Frågan om undervisningsnämnder behandlas av SFS, som anser det från flera

synpunkter motiverat, att en undervisningsnämnd inrättas för de samhällsvetenskapliga

ämnena. Denna nämnd föreslås handlägga även frågor rörande socionomutbildningen.

Ärenden som rör de matematisk-naturvetenskapliga ämnena

bör enligt SFS under det första året handläggas av medicinska fakultetens undervisningsnämnd.

Universitetskanslern berör kommitténs förslag, att medelsanvisningen av

120 000 kr. till inredning och utrustning skall få disponeras allenast för sådan

inredning och utrustning som under läsåret 1963/64 oundgängligen erfordras

för att möjliggöra undervisningens behöriga bedrivande. Kanslern finner det

ur rekryteringssynpunkt vara synnerligen angeläget, att så goda forskningsmöjlighetcr

som möjligt redan från början tillskapas i Umeå. Med hänsyn härtill

anser kanslern sig icke kunna tillstyrka den föreslagna begränsningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1968

Lokalfrågorna har berörts i ett flertal remissyttranden. Stadsfullmäktige i

Umeå upprepar sitt tidigare löfte att uppföra provisoriska undervisningspaviljonger

i erforderlig omfattning och att sörja för att bostäder för lärare och elever

finns tillgängliga. Staden utgår då från att utbyggnaden sker i den takt kommittén

föreslagit. Angelägenheten av att provisorietiden blir så kort som möjligt

understrykes av bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län, som förordar en avsevärd

forcering av byggnadsverksamheten vid universitetet samt framhåller, att

lokalplaneringen bör göras elastisk, så att undervisningen smidigt kan anpassas

efter föreliggande behov. Matematisk-n-aturvetenskapliga fakulteten i Uppsala

anser det vara orimligt att låta fysikämnet vänta fyra ä fem år på ändamålsenliga

lokaler med utrymme för forskning och högre studier. Universitetskanslern

betonar i likhet med lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå nödvändigheten

av att de provisoriska fysiklokalerna dimensioneras med hänsyn till

även forskningsbehoven. Beträffande kemiämnet anför lärarkollegiet, att många

skäl talar för att man snabbt bör planera och uppföra kemiblockets undervisningsdel.

I fråga om möjligheterna att anordna lokaler för den föreslagna utbildningsoch

forskningsorganisationen i Umeå anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.

Umeå stads erbjudande att från hösten 1963 tillhandahålla paviljongbyggnader

synes vara den enda till buds stående lösningen av lokalfrågan, om undervisningen

i matematik och statistik skall kunna börja hösten 1963 och i fysik,

teoretisk fysik och nationalekonomi hösten 1964. Detsamma kan gälla även

undervisningen i statskunskap från hösten 1965.

Då paviljongerna avses bli förlagda till ett parkområde invid Berghemsskolan

ca en kilometer norr om universitetsområdets centrala delar, synes det angeläget,

att provisoriet blir så kortvarigt som möjligt och att behovet av buffertlokaler

tillgodoses inom universitetsområdet så snart detta låter sig göra. Kostnaderna

för icke flyttbar inredning bör nu begränsas till ett minimum.

Den angivna kallhyran 80 kr./m2 synes i och för sig kunna godtagas, men om

den beräknade nettoytan 390 m2 för behovet hösten 1963 icke kan avsevärt

underskridas, torde hyra behöva beräknas på en yta som överstiger av kommittén

angivna 500 m2 lägenhetsyta.

Styrelsen har övervägt på vilket sätt lokalbehovet för en snabbt växande

undervisning i Umeå lämpligen bör tillgodoses. Det har därvid synts lämpligt

dels att nybyggnader bör utgöra en del av en slutlig, permanent lösning, dels

att nybyggnader bör förläggas till sådana områden, som genom pågående och

inom kort påbörjade försörjningsåtgärder förses med vägar, ledningar osv., dels

att en ökning av projekterings- och byggnadstakten göres möjlig genom övergång

till större byggnadsenheter, dels att i övrigt permanenta byggnader provisoriskt

kan tagas i anspråk för annat ändamål än den slutliga användningen, dels också

att projekteringsarbetet bör kunna påbörjas utan färdiga lokalprogram genom

att man projekterar allmängiltiga byggnadstyper, anpassningsbara till de ändamål,

som kan komma ifråga i respektive byggnad. Med dessa förutsättningar vill

det synas, som om nu förutsebara, nödvändiga lokalbehov skall kunna vara tillgodosedda

till hösten 1966 eller senast 1967. Huruvida det på detta sätt kan

komma att visa sig möjligt att redan hösten 1965 hjälpligt kunna klara undervisningens

omedelbara behov för medicinsk kemi, naturvetenskaplig kemi och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

statskunskap undandrager sig för närvarande styrelsens bedömande. Om emellertid

så kan bli fallet, skulle det i betänkandet angivna behovet av ytterligare

paviljongutrymme hösten 1965 bortfalla.

En av förutsättningarna för att på ovan antytt sätt kunna åstadkomma de

behövliga lokalerna är att projekteringen av en del av nybyggnaden för den naturvetenskapliga

kemien kan göras samtidigt med projekteringen för medicinsk

kemi. Tiden för projektering och byggande förlängs icke nämnvärt genom fördubblingen

av uppgiften. Genom att sedan inrikta byggandet så, att exempelvis

undervisningsdelarna färdigställes före återstoden av byggnaden, kan det bli

möjligt att dessa begränsade delar kan tagas i bruk redan hösten 1965. Den

naturvetenskapliga kemins byggnad kan — i avsaknad av detaljerat program

—■ ges en allmängiltig utformning. Den detaljerade planläggningen kan därvid

anstå till dess lokalprogram hunnit utarbetas. Enligt föreliggande planer synes

kemibyggnadens första etapp lämpligen böra omfatta ca 3 000 m2 nettogolvyta.

Skulle sedan denna yta visa sig överstiga kemins omedelbara behov kan förekommande

överskottsytor övergångsvis disponeras av andra ämnen — även

sådana som ej behöver laborationsutrymmen. I sådant fall kan planerade installationer

för laborationsändamål eventuellt ställas på framtiden.

En nybyggnad för samhällsvetare eller humanister har närmast karaktär av

kontorshus. I jämförelse med laboratoriebyggnader går det att snabbare projektera

och bygga ett samhällsvetarkomplex. De förut nämnda paviljongerna avses

tillgodose 1 600—1 900 m2 nettoyta. En ersättning för dessa och en begränsad

utökning kan fås i en byggnad med storleksordningen 2 000—4 000 in2 nettoyta.

Det förefaller styrelsen försvarbart att sikta på en första byggnad med minst

denna storlek. Kan emellertid ett större behov förutses föreligga före senare delen

av 1960-talet, bör byggnaden från början planeras i motsvarande mån större.

En sådan byggnad synes kunna tagas i bruk till hösten 1966.

För 1963/64 har styrelsen äskat medel motsvarande en förbrukning av 5,2

miljoner kr. Med förut skisserade program synes medelsförbrukningen bli ca

10—12 miljoner kr. årligen under några år. Styrelsen saknar för närvarande anledning

att tro annat än att arbetskraften i Umeå är tillräcklig för en sådan

byggnadstakt.

E. Departementschefen

Inledningsvis vill jag beröra vissa uppgifter om studentantalets utveckling.

Under det senaste decenniet har antalet studentexamina ökat i snabbare takt

än någonsin tidigare. Enligt tillgängliga prognoser kommer examinationen att

under de närmaste åren öka i ännu hastigare tempo. Under åren 1951—55

avlades i vårt land drygt 33 000 studentexamina varav ca 26 000 vid allmänna

gymnasier. Motsvarande tal för åren 1956—60 var ca 49 000 respektive ca

39 000. Med ledning av uppgifter om antalet elever i gymnasierna och om

examinationsfrekvenser m. m. har beräknats, att antalet studentexamina åren

1961—65 kommer att bli i runt tal 90 000, dvs. i det närmaste fördubblat i

förhållande till perioden 1956—60; av examina kommer drygt 72 000 att avläggas

vid allmänna gymnasier. Utvecklingen efter år 1965 är vanskligare att

förutse. Totalantalet studentexamina åren 1966—70 har emellertid uppskattats

till 120 000—125 000, varav 85 000—90 000 vid allmänna gymnasier.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963

Intresset för universitets- och högskolestudier bland de nyexaminerade studenterna

fortsätter också att växa, vilket tydligt avspeglar sig i tillströmningen

till universitet och högskolor. 1955 års universitetsutredning räknade i sitt sjätte

betänkande (SOU 1959: 45) med ca 53 000 närvarande studerande vid högre utbildningsanstalter

år 1970. Vissa i höstas redovisade statistiska sammanställningar,

»Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970- talet» (SOU 1962: 55), visar emellertid på ett betydligt högre tal. Förblir intresset

för akademiska studier lika högt under återstoden av 1960-talet, som det

visat sig vara de senaste åren, kan vid nuvarande expansionstakt för gymnasierna

och oförändrade studietidsförhållanden vid universitet och högskolor totalantalet

universitets- och högskolestuderande år 1970 uppskattas till ca 85 000—90 000.

Redan tidigare har jag — med hänsyn till bl. a. att belastningen på de befintliga

filosofiska fakulteterna inom snar framtid kommer att bli utomordentligt

stark — funnit det nödvändigt att pröva frågan om förläggning till en ny

studieort av i första hand samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig

utbildning och forskning. I propositionen 1960:119 angående riktlinjer för

utbyggande av universitet och högskolor m. m. förordade jag — icke minst av

lokaliseringspolitiska skäl — att en så fullständig utbildnings- och forskningsorganisation

som möjligt borde förläggas till Umeå. Jag har sedermera i juni

1962 tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa närmare utredningar

och avgiva förslag angående fortsatt utbyggnad av organisationen för

högre utbildning och forskning i Umeå. I enlighet med direktiven har de sakkunniga

— 1962 års Umeåkommitté — som ett första led i sitt arbete framlagt

förslag om anordnande i Umeå av högre utbildning i vissa centrala samhällsvetenskapliga

och matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

Innan jag övergår till att behandla kommitténs utbyggnadsförslag, vill jag I

korthet erinra om den i Umeå befintliga organisationen för högre utbildning och

forskning.

I Umeå finns fr. o. m. budgetåret 1958/59 en medicinsk högskola, för närvarande

dimensionerad för en årlig intagning av 40 studerande. Fr. o. m. höstterminen

1962 innefattar utbildningen såväl propedeutisk som klinisk undervisning.

Enligt statsmakternas beslut 1961 och 1962 kommer utbildningskapaciteten vid

umeåhögskolan att höjas till 60 intagna studerande per år fr. o. m. budgetåret

1964/65 i de propedeutiska och kliniska ämnena. Nyssnämnda beslut innebär

dessutom, att högskolan skall byggas ut till ett fullständigt medicinskt lärosäte,

omfattande även medicinsk-teoretisk undervisning. Denna undervisning beräknas

kunna börja läsåret 1965/66.

Ett till tandläkarhögskolan i Stockholm knutet tandläkarinstitut upprättades

i Umeå fr. o. m. budgetåret 1956/57. Vid detta meddelas utbildning under tredje

t. o. m. åttonde studieterminerna. Utbildningskapaciteten är för närvarande 40

studerande per årsgrupp. Den odontologiska utbildningen i Umeå kommer enligt

statsmakternas beslut år 1961 att fr. o. m. budgetåret 1963/64 organiseras inom

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

ramen för en i förhållande till tandläkarhögskolan i Stockholm fristående läroanstalt.

Samtidigt ökas intagningskapaciteten i Umeå till 60 studerande. Vidare

utvidgas utbildningen där till att innefatta även de båda avslutande studieterminerna.

Den prekliniska utbildningen, som omfattar de två första studieterminerna,

kommer att kunna meddelas i Umeå först fr. o. m. läsåret 1965/66.

I detta sammanhang bör erinras om att i Umeå fr. o. m. budgetåret 1962/63

inrättats ett socialinstitut med en intagningskapacitet av för närvarande 70 elever

per år. Enligt förslag i särskild proposition till årets riksdag skall utbildningskapaciteten

vid institutet öka till 90 nyintagna per år fr. o. m. läsåret 1963/64.

Här bör även nämnas, att 1960 års lärarutbildningssakkunniga nyligen framlagt

förslag om bl. a. principbeslut angående inrättande av lärarhögskola i Umeå.

De sakkunnigas betänkande har remissbehandlats. Beredningen av ärendet är

emellertid ännu inte avslutad.

Jag övergår nu till att behandla Umeåkommitténs förslag.

Enligt sina direktiv har kommittén som huvuduppgift att planera uppbyggnaden

av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings-

och forskningsorganisation i Umeå i enlighet med de riktlinjer som uppdragits

i propositionen 1960: 119. I denna proposition framhöll jag även att jag

hyste förståelse för önskemålet om att humanistisk utbildning och forskning

också i övrigt borde bli företrädda i Umeå. Jag förklarade mig emellertid inte

vara beredd att då ta upp detta spörsmål till prövning. Riksdagen riktade ingen

erinran häremot. I direktiven för Umeåkommitténs arbete har jag uttalat, att

frågan om behovet av även en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation

i Umeå — utanför den samhällsvetenskapliga — bör prövas först sedan närmare

klarhet vunnits om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet

kommer att bli som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad.

Såsom framgått av min tidigare redogörelse har kommittén nu föreslagit, att

uppbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå skall påbörjas läsåret

1963/64. Kommittén förordar sålunda, att fr. o. m. nämnda läsår skall anordnas

undervisning på ett- och tvåbetygsnivåerna i ämnena matematik och statistik.

Närmast efter dessa två ämnen bör enligt kommittén tillkomma undervisning i

ämnena fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi, beträffande samtliga ämnen

fr. o. m. budgetåret 1964/65, samt i ämnena kemi och statskunskap fr. o. m. budgetåret

1965/66.

Kommittén, som i likhet med flera av remissinstanserna understryker betydelsen

av cn matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskningsoch

utbildningsorganisation som komplement till läkar- och tandläkarutbildningen

i Umeå, erinrar om att avsikten är att i Umeå söka åstadkomma av

vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar. Hithörande

spörsmål är, anmäler kommittén, under utredning, varför kommittén i detta sammanhang

inte kunnat framlägga ett förslag till definitiv organisation och inte

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1968

heller en fullständig tidsplan för uppbyggnaden. Kommittén har emellertid funnit

det självklart, att denna organisation under alla förhållanden måste omfatta

ett antal grundläggande matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

ämnen, i huvudsak organiserade i nu gängse former. Med denna utgångspunkt

och utifrån möjligheterna att provisoriskt lösa lokalbehoven har kommittén

gjort sitt nyss redovisade ämnesval.

Att de föreslagna ämnena skall ingå i organisationen i Umeå har icke ifrågasatts

av någon remissinstans. För SACO framstår det emellertid som diskutabelt

att ämnet statskunskap organiseras före ämnet företagsekonomi. Åtskilliga remissinstanser

framhåller angelägenheten av att den föreslagna organisationen

så snart som möjligt bygges ut till fullständiga matematisk-naturvetenskapliga

och samhällsvetenskapliga fakulteter. Såsom framgått av mitt referat av remissyttrandena

har också önskemål framförts om att ytterligare ämnen organiseras

redan inom den av kommittén skisserade tidsramen.

För egen del är jag inte beredd att nu uttala mig bestämt om vilka ämnen

den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och

forskningsorganisationen i Umeå bör omfatta vid full utbyggnad. Rimligtvis

måste sådana ställningstaganden anstå till dess kommittén hunnit utarbeta och

framlägga en fullständig utbyggnadsplan. Å andra sidan kan jag inte dela den

uppfattning som framskymtar i några remissyttranden, nämligen att ett ställningstagande

till det föreliggande kommittéförslaget skulle kunna innebära att

möjligheterna att i Umeå fullfölja planerna på en forsknings- och utbildningsorganisation

av icke traditionell typ skulle begränsas.

Vad beträffar det första utbyggnadsskedet synes mig kommitténs förslag, med

de utgångspunkter från vilka denna haft att arbeta, väl avvägt. Möjligheterna

att genom olika åtgärder kunna tillgodose lokalbehoven blir under ett utbyggnadsskede

ofrånkomligen en i många delar avgörande faktor. Jag har särskilt

velat framhålla detta med hänsyn till de förslag om en snabbare utbyggnad som

framkommit under remissbehandlingen. Till lokalfrågorna återkommer jag i det

följande.

Jag ansluter mig alltså till kommitténs förslag om ämnesomfattningen under

första utbyggnadsskedet, dvs. att utbyggnaden av organisationen i Umeå för

naturvetenskap och samhällsvetenskap inriktas på att de föreslagna sju

ämnena, nämligen de matematisk-naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik,

teoretisk fysik och kemi samt de samhällsvetenskapliga ämnena statistik,

nationalekonomi och statskunskap först blir representerade. Den ordning

i vilken undervisningen i olika ämnen föreslås börja har jag funnit väl genomtänkt.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag självklart förutsätter att

kommittén — om så skulle visa sig lämpligt och lokalmässigt möjligt — i sin

slutliga utbyggnadsplan anser sig oförhindrad att tidigarelägga nu ej medtagna

ämnen liksom att också i övrigt föreslå omdispositioner.

Kommitténs tidsplan innebär — såsom nyss framhållits — att uppbyggnaden

av organisationen i Umeå påbörjas redan till hösten med undervisning i ämnena

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

matematik och statistik. Mot bakgrunden av vad jag inledningsvis anfört beträffande

de närmaste årens förväntade tillströmning till våra universitet och högskolor

är det enligt min mening synnerligen angeläget att alla möjligheter att snabbt

öka utbildningskapaciteten tillvaratages. Jag finner därför kommitténs tidsplan

mycket tillfredsställande och föreslår, att utbildning i ämnena matematik och

statistik organiseras redan fr. o. in. nästa läsår. Universitetskanslern har framhållit,

att ett så snabbt igångsättande kan ge upphov till svårigheter för utbildningens

ändamålsenliga anordnande, och därför ansett, att ett års uppskov borde

allvarligt övervägas. Av vad jag nyss anfört framgår, att jag inte kan biträda

kanslerns uppfattning. Under ett utbyggnadsskede är provisorier och andra svårigheter

så gott som undantagslöst ofrånkomliga. Det är emellertid min övertygelse,

att initialsvårigheterna i Umeå inte kommer att bli av sådan omfattning, att ett

uppskov är motiverat. Skulle mot förmodan uppkomma skäl för ett uppskov

med igångsättningen, bör emellertid Kungl. Maj:t sedermera äga fatta beslut

härom. Jag vill i detta sammanhang nämna att, enligt vad jag erfarit, på kommitténs

initiativ tillsatts en samarbetsdelegation med representanter för — förutom

kommittén och medicinska högskolan — Västerbottens läns landsting, Umeå

stad och Umeå studentkår. Denna delegation har bl. a. till uppgift att förbereda

mottagandet av de nya lärarna och studenterna, bl. a. genom att anskaffa bostäder.

I fråga om personalorganisationen är jag ense med kommittén om att ämnena

matematik och statistik redan från början måste vara företrädda av lärare i

professors ställning. I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar jag

därför, att från och med budgetåret 1963/64 inrättas en professur i matematik

och en professur i statistik. Tjänsterna bör tills vidare formellt knytas till medicinska

högskolan. På grund av bristen på professorskompetenta forskare i matematik

har Nationalkommittén för matematik förordat, att den föreslagna professuren

i detta ämne ledigförklaras som förordnande på förslagsvis fem år och

att tjänsten blir ordinarie först 1968. Enligt min mening skulle en sådan konstruktion

ingalunda innebära förbättrade möjligheter att få en professur i Umeå

tillsatt. Med hänsyn till bl. a. vikten av att organisationen i Umeå från början

inte får en kvalitativt sämre utformning än vid övriga lärosäten motsätter jag

mig bestämt nationalkommitténs förslag. Nationalkommitténs i och för sig

mycket intressanta förslag synes snarare böra övervägas vid cn fortsatt utbyggnad

av institutioner med en redan etablerad basorganisation.

I enlighet med kommitténs förslag beräknar jag för var och en av professurerna

i matematik och statistik medel för dels 1 000 assistenttimmar för forskning

och allmänt institutionsarbete, dels en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.

Till löner och arvoden åt universitetslektorer, assistenter m.m. har kommittén

äskat 195 000 kr. Mot uppskattningen av medclsbchovet har jag inte funnit

anledning till erinran. Universitetskanslern har föreslagit, att ett universitetslektorat

i matematik från början inrättas som ordinarie. SACO har understrukit

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 88 år 1963

vikten av att tillräckliga lärarresurser ställs till förfogande redan från starten

och i sitt förslag gått längre än kanslern. Bl. a. har organisationen föreslagit en

docenttjänst i vart och ett av ämnena matematik och statistik. För egen del är

jag inte beredd att förorda, att de av nämnda remissinstanser föreslagna tjänsterna

inrättas redan fr. o. m. nästa budgetår. Jag biträder sålunda kommitténs förslag

på denna punkt.

I detta sammanhang får jag anmäla, att 1960 års lärarutbildningssakkunniga

föreslagit inrättande av ett universitetslektorat i pedagogik i Umeå. Innehavaren

av detta lektorat avses skola meddela undervisning för ett och två akademiska

betyg i pedagogik, förrätta tentamina i ämnet och leda den för filosofisk ämbetsexamen

obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia.

I arbetsuppgifterna bör även ingå bestridande av undervisning i pedagogik i anslutning

till den lärarutbildning inom skilda sektorer, som är förlagd till Umeå.

Jag finner den avsedda anordningen väl motiverad och tillstyrker, att ett ordinarie

universitetslektorat i pedagogik inrättas fr. o. m. den 1 juli 1963. Det bör

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter angående de med

ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifterna. Tjänsten torde tills vidare,

liksom de av mig föreslagna professurerna, böra formellt knytas till medicinska

högskolan i Umeå. Det lektorat i pedagogik som finns inrättat för yrkeslärarutbildningen

i Umeå — men som för närvarande ej är besatt — bör vid bifall till

förslaget om ett universitetslektorat i pedagogik tills vidare ej få tillsättas.

Förslag till personalorganisation närmast följande budgetår har kommittén

inte kunnat redovisa i föreliggande betänkande. Häremot har kritiska anmärkningar

framförts under remissbehandlingen. Jag är emellertid inte beredd att nu

föreslå åtgärder, som kan innebära ett föregripande av kommitténs kommande

förslag.

Kommitténs i betänkandet redovisade beräkningar av medelsbehoven för omkostnader,

materiel, bokinköp och bokbindning samt inredning och utrustning

har inte givit mig anledning till erinran.

Beträffande medelsanvisningen för bokinköp in. in. vill jag erinra om att

denna avses för anskaffningar till ett för institutionerna för matematik och statistik

gemensamt mindre kurs- och referensbibliotek. Kommitténs förmodan, att

den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen och utbildningen

under utbyggnadsperioden tills vidare skall få repliera på stadsbiblioteket i Umeå

och det medicinskt-odontologiska biblioteket har inte föranlett någon invändning

från berörda remissinstanser.

I anledning av vad universitetskanslern anfört beträffande medelsanvisningen

till inredning och utrustning anser jag, att denna bör få utnyttjas jämväl för

anskaffning av viss forskningsutrustning.

I det följande kommer jag närmast att behandla vissa organisatoriska frågor.

I årets statsverksproposition har jag vid min anmälan av medicinska högsko
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

lans i Umeå avlöningsanslag redovisat ett av organisationskommittén för högskolan

framfört förslag, att de medicinska och odontologiska lärosätena i Umeå

fr. o. m. den 1 juli 1963 skulle sammanslås till ett lärosäte, benämnt universitetet

i Umeå och bestående av en medicinsk och en odontologisk fakultet. Enligt universitetskanslerns

mening borde lärosätet benämnas medicinsk-odontologiska

högskolan i Umeå. Jag tog i statsverkspropositionen icke ställning till de föreliggande

förslagen.

Umeåkommittén har i sitt delbetänkande, som avlämnades i december månad

1962, framfört ett förslag av samma innebörd som organisationskommitténs.

Sedermera har universitetsutredningen i sitt sjunde betänkande, Universitetens

och högskolornas organisation och förvaltning (SOU 1963:9), föreslagit

bl. a., att medicinska högskolan i Umeå och tandläkarhögskolan där skall infogas

som fakulteter i en organisatorisk enhet, benämnd universitetet i Umeå.

Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

För egen del finner jag det i och för sig naturligt att medicinska högskolan i

Umeå och tandläkarhögskolan där får ställning av fakulteter i en integrerad

utbildnings- och forskningsorganisation. Jag anser mig emellertid inte nu böra

föreslå att en sådan förändring statutmässigt fastslås redan från och med den 1

juli i år. Enligt min mening bör det slutliga ställningstagandet till frågan om en

sådan omorganisation anstå till prövningen av universitetsutredningens övriga

förslag rörande universitetens och högskolornas organisation och förvaltning.

Däremot anser jag det av flera skäl lämpligt, att de medicinska, odontologiska,

matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och

forskningsenheterna fr. o. m. den 1 juli 1963 gemensamt benämnes universitetet

i Umeå. Jag förordar att så sker.

De i årets statsverksproposition förordade anslagen till dels medicinska högskolan

i Umeå, dels tandläkarhögskolan i Umeå bör av tekniska skäl under

budgetåret 1963/64 behållas som separata riksstatsanslag. För nästa budgetår

bör medel till avlöningar, omkostnader, materiel m. m., bokinköp och bokbindning

m. m. samt inredning och utrustning av nya lokaler till den filosofiska utbildnings-

och forskningsorganisationen vid Umeå universitet anvisas under ett

särskilt anslag.

I anslutning härtill vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition

vid min anmälan av frågan om anslag till avlöningar till medicinska högskolan i

Umeå förordat, att ledningen för de medicinska och odontologiska lärosätena i

Umeå bör anförtros organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå,

förstärkt med representanter för odontologien. Vidare har jag framlagt förslag

beträffande gemensam administration fr. o. m. budgetåret 1963/64 för sistnämnda

högskola och tandläkarhögskolan i Umeå.

Innevarande budgetår disponerar medicinska högskolan ca 121 000 kr. och

tandläkarinstitutet i Umeå ca 48 000 kr. för avlöning av administrativ personal.

I årets statsverksproposition har föreslagits, att för nästa budgetår ytterligare

100 000 kr. anvisas för ifrågavarande ändamål.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 88 år 1963

I enlighet med vad kommittén förordat bör här avsedda gemensamma administration

betjäna även den samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga

utbildnings- och forskningsorganisationen. Med anledning av vad

universitetskanslern i denna fråga anfört beräknar jag i förevarande sammanhang

för nästa budgetår ytterligare 25 000 kr. till förstärkning av den gemensamma

administrativa personalen. Härigenom skulle för detta ändamål vid universitetet

i Umeå under budgetåret 1963/64 komma att disponeras sammanlagt

294 000 kr.

Kommittén har förordat att innehavarna av de föreslagna professurerna i matematik

och statistik eller de som på grund av förordnande uppehåller dessa

tjänster övergångsvis skall inträda som ledamöter av den av kommittén förutsatta

medicinska fakulteten, dvs. det nuvarande lärarkollegiet. De skall dock

enligt förslaget ej äga deltaga i handläggningen av befordringsärenden inom

kollegiet. Jag har intet att erinra mot den avsedda anordningen. Det bör ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser härom.

Ärende angående tillsättning av tjänst som professor i ämne inom den av mig

föreslagna organisationen bör tills vidare handläggas av vederbörande vid universitetet

i Uppsala i enlighet med gällande bestämmelser.

Ett speciellt problem av organisatorisk art, som icke berörts av kommittén

men som SFS tagit upp i sitt remissyttrande, utgör frågan om inrättande av

undervisningsnämnder. SFS har ansett det från flera synpunkter motiverat, att

en särskild undervisningsnämnd inrättas för de samhällsvetenskapliga ämnena.

Frågor rörande matematisk-naturvetenskapliga ämnen bör enligt SFS övergångsvis

handläggas av medicinska högskolans undervisningsnämnd. SFS har därvid

förutsatt, att representanter för såväl lärare som studerande i de naturvetenskapliga

ämnena skall äga rätt att som ledamöter av nämnden deltaga vid behandlingen

av för dessa ämnen aktuella ärenden. För egen del ansluter jag mig

till SFS:s förslag. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

i hithörande frågor. Någon särskild medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

nästa budgetår anser jag inte erforderlig.

Vad beträffar frågan om kårtillhörighet för de studerande som söker sig till

universitetet i Umeå vill jag endast framhålla, att jag i likhet med SFS förutsätter

att dessa kommer att ingå i Umeå studentkår.

Avslutningsvis vill jag behandla vissa av kommittén och remissinstanserna

berörda lokalfrågor.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 17 september 1962 överlämnat förslag

till utbyggnadsplan för universitetet i Umeå. Detta förslag kommer jag att

upptaga till behandling vid min anmälan senare denna dag av frågor rörande

anslag för budgetåret 1963/64 till byggnadsarbeten vid vissa universitet och

högskolor, m. m.

Vad beträffar lokaler för den av mig nu förordade verksamheten har kommittén

föreslagit provisoriska lösningar till dess att definitiva lokaler hinner färdig
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

29

ställas. Kommittén föreslår sålunda, att ett av staden lämnat erbjudande att i

paviljongbyggnader mot hyresersättning tillhandahålla lokaler för samtliga nu

ifrågavarande ämnen utom kemi accepteras. För lösningen av kemiämnenas

lokalfrågor har kommittén redovisat vissa andra möjligheter.

Vid remissbehandlingen har bl. a. framhållits angelägenheten av att provisorietiden

blir så kort som möjlig och att därför byggnadsverksamheten i Umeå bör

forceras. Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande redovisat en rad allmänna synpunkter

beträffande sättet på vilket lokalbehovet för en snabbt växande undervisning

i Umeå lämpligen bör tillgodoses. Därjämte har styrelsen framlagt vissa

konkreta förslag till mer definitiva lokallösningar. Jag har för avsikt att till kommittén

överlämna byggnadsstyrelsens remissyttrande för att tagas i beaktande

under kommitténs fortsatta arbete.

Beträffande lokalfrågornas lösning på kort sikt framhåller byggnadsstyrelsen

i sitt remissyttrande, att stadens erbjudande innebär för flertalet ämnen den

enda lösningen, om kommitténs tidsprogram skall kunna följas. I fråga om

statskunskap och kemiämnena anger byggnadsstyrelsen vissa alternativa lösningar,

som det torde få ankomma på i första hand kommittén att närmare

pröva.

För egen del hälsar jag med stor tillfredsställelse stadens villighet att medverka

till en snabb start för en utvidgad utbildnings- och forskningsverksamhet

i Umeå. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att med staden träffa avtal

angående förhyrning av de för den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

utbildningen och forskningen erforderliga lokalerna på i huvudsak

de villkor kommittén förutsatt.

Vid bifall till vad jag här föreslagit bör på riksstaten nästa budgetår uppföras

ett förslagsanslag, benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen

vid universitetet i Umeå. Jag beräknar medelsbehovet för avlöningar

under ifrågavarande anslag till 450 000 kr. En särskild avlöningsstat —

fördelad på olika poster — bör fastställas.

Vidare bör under nyssnämnda anslag uppföras en förslagsvis betecknad anslagspost

till omkostnader å 52 000 kr. samt maximerade anslagsposter till materiel

m. m., till bokinköp och bokbindning m. m. samt till inredning och utrustning

av nya lokaler å respektive 8 000 kr., 10 000 kr. och 120 000 kr. Anslaget

bör sålunda uppföras med sammanlagt 640 000 kr.

Det torde vid bifall till vad jag förordat i det föregående få ankomma på

Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som erfordras, för att den föreslagna verksamheten

skall kunna starta fr. o. m. läsåret 1963/64.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963

III. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det föregående hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för anordnande

av matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning

och forskning i Umeå;

II. a) medgiva, att vid medicinska högskolan i Umeå utöver

de tjänster, som i annan ordning kan komma att uppföras på

personalförteckning för högskolan, må tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1963/64 vara inrättade en tjänst som professor i

Bo 3 i matematik, en tjänst som professor i Bo 3 i statistik samt

en tjänst som universitetslektor i Ao 27 i pedagogik, samt bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga härav påkallade förändringar

i nämnda personalförteckning;

b) godkänna följande avlöningsstat under förslagsanslaget

Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen

vid universitetet i Umeå, att tillämpas tills vidare under budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 109 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 177 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 37 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 122 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 4 500

Summa kr. 450 000

c) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen

vid universitetet i Umeå för budgetåret 1963/64

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 640 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts •proposition nr 88 år 1963

31

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 3

II. Högre utbildning och forskning i Umeå............................ 4

A. Nuvarande organisation...................................... 4

B. Vissa riktlinjer m. m. för fortsatt utbyggnad.................... 6

C. Kommitténs förslag ......................................... 10

D. Yttranden .................................................. 16

E. Departementschefen ......................................... 21

III. Hemställan .................................................... 30

Ivar Hrcgg.ströms Tryckeri AB • Stockholm 19G3

680404

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av utbildningsoch forskningsorganisationen i Umeå. a1 i texten
  2. SU 1963:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av utbildningsoch forskningsorganisationen i Umeå jämte i ämnet väckta motioner. s. 30 i texten