Sök i Ratio Lex

Angående nya grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa ickestatliga grupper m. m

1963-03-08 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:92, Angående nya grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa ickestatliga grupper m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

1

Nr 92

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nya grunder

för den statliga personalpensioneringen av vissa ickestatliga

grupper m. mgiven Stockholms slott den 8

mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens

pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att gränserna mellan statlig och kommunal personalpensionering

omregleras, så att de statliga respektive kommunala förhandlingsområdena

beträffande pensionsfrågorna kommer att sammanfalla

med motsvarande områden för lönefrågornas reglering.

Förmånerna från den statliga pensioneringen av vissa grupper inom statsunderstödd

verksamhet föreslås bli ändrade så att de närmare överensstämmer

med vad som gäller för statsanställda.

Finansieringen föreslås bli förenklad genom begränsning av det område,

inom vilket skall förekomma särskilda pensionsavgifter, och genom ändring

av avgiftsgrunderna.

Vidare föreslås grunder för reglering av vissa pensionsfrågor i samband

med omorganisationen av statens reproduktionsanstalt.

1 Kihang till riksdagens protokoll 1963. i samt. yr 92

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens

pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens pensionslöneförordning

den 28 maj 1959 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse)

3 §•

2 inom. För lönegradsplacerad —

--lön bestämmes.

I pensionslönen---lönegrad

B 7.

5 mom. För sådan med statlig pensionsrätt

förenad icke-statlig anställning,

å vilken tillämpas av huvudmannen

antagna och hos statens pensionsanstalt

registrerade lönebestämmelser,

vilka enligt pensionsanstaltens

bedömande i huvudsak motsvara

avlöningsbestämmelserna för lönegradsplacerade

statliga anställningshavare,

skola bestämmelserna i 2

mom. äga motsvarande tillämpning.

6 mom. För annan —--beräk
nade

årslönen.

I fråga---genomsnittliga be
loppet.

Där med hänsyn till pensionslönen

vid jämförlig, i 2, 3 eller 5 mom. avsedd

anställning så befinnes påkallat,

må pensionsmyndigheten bestämma,

att pensionslönen skall överensstämma

med den, som gäller för sådan anställning.

7 mom. Utan hinder---denna

förordning.

Vid tillämpningen av 5 och 6 mom.

må andra lönebelopp än sådana som

fastställas av Kungl. Maj :t icke utan

Kungl. Maj :ts särskilda medgivande

beaktas med större belopp än det, som

(Föreslagen lydelse)

3 §•

2 mom. För lönegradsplacerad —

— — lön bestämmes.

Aspiranttjänst skall vid tillämpning

av föregående stycke likställas

med extra tjänst i lönegrad med samma

ordning snummer, som gäller för

aspiranttjänst en.

I pensionslönen — ---lönegrad

B 7.

5 mom. För sådan med statlig pensionsrätt

förenad icke-statlig anställning,

å vilken tillämpas lönebestämmelser,

vilka enligt statens personalpensionsverks

bedömande i huvudsak

motsvara avlöningsbestämmelserna

för lönegradsplacerade statliga anställningshavare,

skola bestämmelserna

i 2 mom. äga motsvarande tillämpning.

6 mom. För annan--— beräk
nade

årslönen.

I fråga---genomsnittliga be
loppet.

7 mom. Utan hinder —--denna

förordning.

Vid tillämpningen av 5 och 6 mom.

må andra lönebelopp än sådana som

fastställas av Kungl. Maj :t icke utan

Kungl. Maj :ts särskilda medgivande

beaktas med större belopp än det, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

3

(Gällande lydelse)

gäller för löneklass 27 enligt löneplan

A i statens löneförordning.

4 §•

Utan hinder---där avses.

a) Där tjänsteman--- denna

tj änst.

Åtnjuter tjänsteman---sagda

löneklass.

b) Tjänsteman, vilken under minst

12 år i en följd innehaft tjänst eller

tjänster av följande slag, nämligen

ordinarie medelst förordnande för

viss tid tillsatt tjänst eller tjänst såsom

chef för bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen eller försäkringsinspektionen,

äger efter övergång

till annan anställning i fråga

om pensionslön behandlas som om

han kvarstode i tjänst inom lönegrad,

till vilken hans närmast före övergången

innehavda tjänst hört. Avgår

tjänstemannen med ålderspension,

skall likväl, i den mån ej Kungl. Maj :t

annat medgiver, såsom förutsättning

för vad nu sagts gälla, att avgången

sker tidigast vid nedre gränsen av den

pensioneringsperiod eller vid inträdet

av den pensionsålder, som tillämpas

för sistnämnda tjänst.

c) För anställningshavare---

för pensioneringen.

d) Har riksförsäkringsverket--

— befordran erhållits.

(Föreslagen lydelse)

gäller för löneklass 1 enligt löneplan

B i statens löneförordning. Där med

hänsyn till pensionslönen vid jämförlig,

i 2, 3 eller 5 mom. avsedd anställning

så befinnes påkallat, må pensionsmyndigheten

vidare bestämma,

att pensionslönen skall överensstämma

med den, som gäller för sådan anställning.

4 §•

Utan hinder---där avses.

a) Bär tjänsteman---denna

tjänst.

Åtnjuter tjänsteman---sagda

löneklass.

b) Tjänsteman, vilken under minst

12 år i en följd innehaft ordinarie

tjänst eller tjänster, som tillsatts medelst

förordnande för viss tid, eller

tjänst eller tjänster, som tillsatts medelst

förordnande tills vidare och

jämlikt tillämpligt pensionsreglemente

varit att jämställa med tjänst av

förstnämnda slag, äger efter övergång

till annan anställning i fråga om pensionslön

behandlas som om han kvarstode

i tjänst inom lönegrad, till vilken

hans närmast före övergången

innehavda tjänst hört. Avgår tjänstemannen

med ålderspension, skall likväl,

i den mån ej Kungl. Maj :t annat

medgiver, såsom förutsättning för

vad nu sagts gälla, att avgången sker

tidigast vid nedre gränsen av den pensioneringsperiod

eller vid inträdet av

den pensionsålder, som tillämpas för

sistnämnda tjänst.

c) För anställningshavare---

för pensioneringen.

d) Har riksförsäkringsverket -----

— befordran erhållits.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

It Uihang till riksdagens protokoll W6''J. 1 saml. Nr 92

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij. ts proposition nr 92 år 1963

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, LIolmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om nya grunder för

den statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga grupper m. m.

samt anför därvid följande.

Inledning

Genom prop. 1958: 157 (prop. B 31) framlade Ivungl. Maj:t för riksdagen

ett på förhandlingsöverenskommelse mellan civildepartementet och de statsanställdas

huvudorganisationer grundat förslag om pensionsregleringen för

statsanställda m. fl. att genomföras den 1 juli 1959. Riksdagen godkände

förslaget (SU B 52; rskr B 79).

1958 års beslut om pensionsreglering omfattade ej de grupper av anställda

hos kommuner eller eljest icke-statligt anställda, som av staten tillförsäkrats

pension genom statens pensionsanstalt med tillämpning av det s. k.

SPA-reglementet. Orsaken härtill var att beträffande denna pensionering, i

det följande benämnd SPA-pensioneringen, vissa frågor rörande förmånssystemet

och pensionsfinansieringen ansågs behöva ytterligare övervägas.

I fråga om SPA-pensioneringen torde i sammanhanget få erinras om följande.

SP A-pensioneringens förmånssystem bygger i och för sig på huvudgrunderna

för pensionering av statsanställda. Av skäl sammanhängande

med sättet för finansieringen av SPA-pensioneringen avviker emellertid dennas

förmånssystem i vissa hänseenden från vad som gäller för de statsanställda.

Finansieringen är f. n. ordnad på det sättet, att huvudmännen —

med eller utan statsbidrag — till statens pensionsanstalt inbetalar dels vissa

obligatoriska, fortlöpande avgifter, dels fakultativa engångsavgifter, under

det att staten svarar för att pensionerna kommer till utbetalning. Den omständigheten,

att denna pensionering bygger på icke obligatoriska engångsavgifter,

har medfört, att pensionsförmånerna fått göras beroende av om

sådana avgifter erlägges eller ej. Detta har tekniskt åstadkommits genom

särskilda regler i fråga om tjänstårsberäkningen, som bl. a. innebär att

tjänstår, som tillgodoräknats för pension enligt viss lönegrad, på visst sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963

5

nedräknas, om befordran till högre lönegrad sker och engångsavgift ej erlägges.

Systemet är emellertid förhållandevis komplicerat, och obestämdheten

i förmånssystemet, som är utan motsvarighet inom pensioneringen för

anställda hos stat och kommun, har givit anledning till kritik.

Vad beträffar de fortlöpande avgifterna beräknades det i samband med

systemets införande år 1950, att dessa avgifter svarade mot i runt tal hälften

av pensionskostnaderna. Beräkningen grundade sig på den förutsättningen,

att pensionsnivån var oförändrad under både anställningstiden och

den tid då pension utgick. Av olika skäl har utvecklingen emellertid kommit

att i avsevärd mån avvika från denna förutsättning. Sålunda har pensionsnivån

successivt höjts i ungefär samma grad som lönenivån. Särskilt under

de senaste åren har utbyggnaden av socialförsäkringen och den därigenom

nödvändiggjorda samordningen mellan socialförsäkring och personalpensionering

av ifrågavarande slag medfört tendenser, som påverkat kostnadsutvecklingen

i motsatt riktning. Det har emellertid inte varit möjligt att ange

vilken samlad effekt dessa förskjutningar i olika riktningar haft eller vid

bibehållande av nuvarande finansieringssystem skulle komma att få på kostnadsfördelningen

mellan staten och huvudmännen.

I prop. 1959: 151 föreslog Kungl. Maj:t, sedan överenskommelse härutinnan

träffats efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer,

att den pensionsreglering för statsanställda m. fl., som skulle träda i kraft

den 1 juli 1959, skulle omfatta jämväl de grupper av icke-statliga anställningshavare,

som närmast dessförinnan var underkastade SPA-reglementet.

Beträffande SPA-finansieringen framhölls i propositionen att vissa överläggningar

angående ett nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen förekommit

mellan, å ena sidan, representanter för finans- och civildepartementen

och å andra sidan, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet

och Svenska stadsförbundet (sammanfattningsvis benämnes

förbunden i det följande kommunförbunden). Rörande dessa överläggningar

anfördes följande.

Överläggningarna fördes på grundval av ett inom 1951 års pensionsutrednings

arbetsutskott utarbetat förslag, avsett att möjliggöra uppdelning mellan

staten och huvudmännen av de verkliga pensionskostnaderna i på förhand

bestämda kvotdelar och att samtidigt för berörda personalgrupper åstadkomma

förutsättning för ett fixerat förmånssystem av samma tvp som det rent

statliga och de rent kommunala systemen. Enighet har härvid uppnåtts om

att det framtida finansieringssystemet bör vara uppbyggt på sådant sätt, att

kraven på kontrollerbarhet i fråga om kostnadsfördelningen blir tillgodosedda

och att förmånssystemet får ett i de individuella fallen bestämt innehåll.

Skäl har emellertid ansetts föreligga för att i avbidan på ytterligare utredningar

och överväganden angående tänkbara lösningar i antydd riktning bibehålla

det nuvarande finansieringssystemet ytterligare någon kortare tid.

Vid det fortsatta utredningsarbetet borde dessutom övervägas olika uppkomna

frågor om SPA-pensioneringens omfattning och bl. a. prövas frågan om

eu rationellare gränsdragning mellan statlig och annan personalpensionering

i fråga om ickc-statligt anställda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 02 år 1963

Överläggningarna utmynnade i enighet om att, under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, i huvudsak följande riktlinjer

borde följas för den fortsatta behandlingen av de med SPA-pensioneringen

sammanhängande frågorna.

1. Det nya statliga pensionssystemet tillämpas i princip inom SPA-området

fr. o. m. den 1 jidi 1959, dock med bibehållande tills vidare av de förut

berörda särreglerna i fråga om tjänstårsberäkningen. Härvid utfärdar staten

föreskrifter i fråga om kompensation för höjda folkpensionsavgifter beträffande

sådana obligatoriskt SPA-anslutna anställningsbavare, i fråga om vilka

staten meddelar avlöningsbestämmelser, varjämte det förutsättes att i övrigt

från statsmakternas sida hinder ej skall möta mot att huvudmannen medger

dylik kompensation.

2. Fortlöpande avgifter skall fr. o. in. den 1 juli 1959 utgå med 7,5 procent

på de verkliga pensionslönerna. Såväl staten som kommunförbunden skall

likväl äga att — mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid

den fortsatta SPA-utredningen — upptaga frågan om ändrad procentsats för

den fortlöpande SPA-avgiften att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1960.

Den fortlöpande avgiften skall fr. o. m. den 1 januari 1960 tills vidare intill

den 1 juli 1961 — efter närmare tekniska undersökningar angående detaljutformningen

— minskas med vad som motsvarar hälften av de avgifter, som

huvudmännen kan komma att för de SPA-anslutna anställningshavarna få

erlägga i obligatoriska avgifter till en allmän tilläggspensionering.

Engångsavgifter utgår tr. o. m. den 1 juli 1959 enligt i princip hittills tilllämpade

beräkningsgrunder.

13. Fortsatt utredning skall ske av frågorna om ett nytt finansieringssystem

lör SPA, om SP A-pensioneringens omfattning samt om vissa samordningsfrågor

inom de statliga och kommunala pensionssystemen. Utredningen skall

i fråga om SPA-pensioneringen syfta till åstadkommande av ett system, enligt

vilket kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen blir kontrollerbar.

I fråga om kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grupper

förutsättes det, att i samband med genomförandet av ett nytt finansieringssystem

ett återställande sker av den ursprungliga hälftendelningen.

Vad i punkt 2 sagts skall gälla i avvaktan på resultatet av utredningen och

innebär ej att ställning tagits till hur en allmän tilläggspensionering skall

påverka SP A-finansieringen efter den 1 juli 1961.

I propositionen framhölls vidare, att vid överläggningarna med personalorganisationerna

hade förutsatts, att den omständigheten, att under det nya

pensionssystemet avsåges skola införas sådana personalgrupper, som hittills

omfattats av SPA-reglementet, inte skulle innefatta någon bindning av den

avsedda utredningen angående den framtida omfattningen av statlig personalpensionering

av icke-statligt anställda och i fråga om finansieringen av

sådan pensionering. I samband med utredningen förutsattes skola övervägas

t rågan om borttagande ur pensionssystemet av sådana särskilda bestämmelser

i fråga om tjänstår sberäkning och maximering av pensionslön m. in.,

som innebär att pensioneringen av SP A-grupperna till sitt sakinnehåll skiljer

sig från pensioneringen inom det rent statliga området.

Den ytterligare undersökning av frågan om förutsättningarna för samordning

av statlig tjänstepensionsrätt och pensionsrätt på grund av pensionering

anordnad av annan än staten, som hade förutsatts i den överenskommelse,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

7

som låg till grund för 1958 års beslut om pensionsreglering för statsanställda

m. fl., skulle ske i anslutning till nyssnämnda utredning och avse även

SPA-området.

De i propositionen framlagda grunderna för en pensionsreglering för de

av SPA-reglementet omfattade personalgrupperna m. fl. godkändes av riksdagen

(SU 110; rskr 258). Riksdagen lämnade vidare utan erinran de i det

töregående redovisade, av Kungl. Maj :t godkända riktlinjerna för den fortsatta

behandlingen av de med SPA-pensioneringen sammanhängande frågorna.

För att verkställa utredning rörande SP A-pensioneringen och vissa därmed

sammanhängande frågor tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 juni 1959 särskilda utredningsmän (SPA-utredningen), nämligen

numera generaldirektören F. C. W. Ericson, ordförande, byråchefen i civildepartementet

N. A. Aldestam, numera förbundsdirektören i Svenska stadslörbundet

S.-O. Dahlman, lönedirektören i Svenska landstingsförbundet, numera

landstingsdirektören H. O. F. Gröndal, statskommissarien, numera tilllika

byråchefen K. E. Jerdenius, dåvarande byråchefen i finansdepartementet,

numera sparbanksinspektören S. M. Oredsson och direktören i Svenska landskommunernas

förbund K.-E. Tengroth. Att såsom experter biträda utredningen

förordnades den 29 oktober 1959 f. d. byrådirektören i statens pensionsanstalt

O. H. Kalén, dåvarande direktören i statens pensionsanstalt T. B.

Kjellén, dåvarande sekreteraren i Svenska landskommunernas förbund, numera

förbundsjuristen i Svenska pastoratens riksförbund P.-O. V. Nilsson,

lönesekreteraren i Svenska stadsförbundet R. A. Palm, lönesekreteraren i

Svenska landstingsförbundet Y. N. Thorsell samt verkställande direktören i

kommunernas pensionsanstalt C. E. G:son Törngren. Sedan Gröndal på därom

gjord framställning erhållit entledigande från sitt uppdrag förordnades

den 13 april 1960 Thorsell att vara ledamot av utredningen. Under utredningsarbetets

gång har utredningen för särskilda uppgifter biträtts av byråchefen

N. P. E. Isoz, byrådirektören G. Höckert samt förste byråsekreteraren

H. E. Gyllander. Såsom sekreterare åt utredningen förordnades genom beslut

den 29 oktober 1959 numera byråchefen K.-E. Renström.

Utredningen har i december 1962 avgivit betänkande med förslag om nya

grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga grupper

(stencilerat). Betänkandet är enhälligt.

Den nuvarande SP A-pensioneringen

SPA-pensioneringen omfattar f. n. omkring 35 000 anställningshavare.

Flertalet av dessa — omkring fyra femtedelar —- är anställda hos kommun,

under det att de övriga har privata huvudmän. Bland dessa senare finnes

emellertid vissa huvudmän, som i realiteten är att betrakta som kommunala.

Den dominerande gruppen inom SPA-sektorn utgöres av anställningsha2|

Uihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. AV 92

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

vare inom hälso- och sjukvården (ca 44 %). Bland de övriga grupperna må

nämnas anställningshavare inom undervisningsväsendet (ca 17 %), socialvården

(ca 12 %) och landsbygdens polisväsende (ca 6 %). I övrigt består

klientelet av ett stort antal grupper inom de mest skilda verksamhetsområden.

Sålunda förekommer anställningshavare vid teatrar och orkesterföreningar,

kyrkliga organ, organisationer inom jordbruk och skogsbruk, vetenskapliga

och kulturella institutioner in. in. Dessa diversegrupper omfattar

sammanlagt omkring en femtedel av det totala antalet SPA-anslutna anställningshavare.

Ungefär två tredjedelar av samtliga anställningshavare har pensioneringsperiod

I, 60—63 år, drygt en tiondel pensioneringsperiod II, 63—65 år, och

omkring en fjärdedel pensioneringsperiod III, 65—66 år. Lägre period än I

gäller för omkring en procent av samtliga.

I en del fall är fråga om grupper med statligt reglerade löner — särskilt

gäller detta i fråga om undervisningsväsendet och polisväsendet — men i

övrigt sker lönebestämningen utan statens medverkan.

Statsbidrag till bestridande av lönekostnader utgår för de berörda anställningshavarna

inom polisväsendet samt i allmänhet beträffande grupperna

inom undervisningsväsendet och diversegrupperna men endast i begränsad

omfattning för grupperna inom sjukvården och socialvården.

I vissa fall är SPA-anslutningen obligatorisk, i andra fall är den det icke. I

sistnämnda fall torde emellertid kunna förutsättas, att i princip alla hos en

viss huvudman anställda, som tillhör en viss grupp, behandlas på samma

sätt. Gränsdragningen mellan obligatorisk och icke obligatorisk anslutning

kan inte numera sägas följa någon enhetlig grund. Det förekommer sålunda

obligatorisk anslutning av grupper utan statligt reglerade löner (lasarettsläkare,

personal vid de kungl. teatrarna) och icke-obligatorisk anslutning av

grupper med statligt reglerade löner (polispersonal i landsbygdsdistrikt).

Utanför SPA-pensioneringen står en del kommunalanställda med statligt

reglerade löner och vidare vissa anställningshavare vid sådan kommunal

verksamhet, till vilken utgår statsbidrag till bestridande av driftskostnader.

I rätt stor utsträckning förekommer det i fråga om personalen inom visst

verksamhetsområde, att en del grupper skall eller kan vara SPA-anslutna,

medan andra grupper inom området är hänförda till kommunal personalpensionering.

Det system för SP A -pensioneringens finansiering, som genomfördes vid

ikraftträdandet den 1 januari 1950 av 1949 års SP A-reglemente och som i

det väsentliga alltjämt tillämpas, innebär i huvudsak följande.

Huvudmännen har att erlägga vissa vid SPA-anslutning obligatoriska s. k.

fortlöpande avgifter och kan dessutom under vissa förutsättningar betala

icke-obligatoriska s. k. engångsavgifter, medan staten svarar för att pensionerna

kommer till utbetalning. Huvudmannaavgifterna — såväl de fortlöpande

avgifterna som engångsavgifterna — betalas under de SPA-anslutna

tjänstemännens anställningstid och är alltså ett slags aktivtidsavgifter.

De fortlöpande avgifterna bestämdes från början att motsvara skillnaden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 92 år 1963

9

mellan å ena sidan tänkta bruttolöner, vilka efter minskning med 7 procent

överensstämde med de verkliga (netto)lönerna, och å andra sidan de sistnämnda

lönerna. Den angivna bestämningen av bruttolönerna grundade sig

inte på någon värdering av de statliga personalpensionerna i och för sig eller

i jämförelse med de privatanställdas pensioner utan hade gjorts på grundval

av en jämförelse mellan de privatanställdas formella lön och deras kontantlön

etter pensionsavgift. Beräkningen avsåg slutlönerna. Avgifterna motsvarade

alltså [7 >< 100/ (100—7) =] 7,53 procent av (netto)lönerna i slutlöneklass.

Vid införandet år 1959 av anordningen med pensionslöner, motsvarande

lönerna i slutlöneklassen, bestämdes SPA-avgifterna till 7,5 procent

av pensionslönerna.

I samband med 1950 års pensionsreglering beräknades, såsom tidigare

nämnts, att avgifterna enligt SPA-reglementet skulle täcka i stort sett hälften

av pensionskostnaderna. Beräkningen gjordes under då gängse förutsättningar

angående oförändrade förhållanden i fråga om priser och allmän

standard. Man tog således icke hänsyn till de fortskridande pris- och standardförändringarnas

starka inverkan på pensionskostnaderna och därmed

på realistiskt avvägda pensionsavgifter.

De efter hand genomförda reformerna i fråga om den samhälleliga pensioneringen

medförde förändringar av betydelse för kostnads- och finansieringsfrågorna

inom SPA-pensioneringen. Den successiva utbyggnaden av

folkpensioneringen ledde sålunda i förening med särskilda samordningsregler

till en effekt som i någon mån motverkade den nyssnämnda effekten

av pris- och standardtillägg. Större betydelse i detta avseende får ATP-reformen

och den i anslutning härtill genom införandet av SPR åstadkomna övergången

till personalpensionering enligt bruttosystem, vid vilket de allmänna

förmånerna i princip ingår i bruttobeloppen.

Resultatet i fråga om kostnadseffekt kan inte preciseras annat än under

bestämda förutsättningar beträffande utvecklingstakten i fråga om priser

och allmän standard och inverkan härav på bruttopension, folkpension och

ATP var för sig samt beträffande ränteläget in. m.

I anslutning till den tidigare nämnda överenskommelsen mellan finansoch

civildepartementen samt kommunförbunden i vad överenskommelsen

avser provisorietiden har sedermera träffats nya överenskommelser. Sålunda

har avtalats om förlängning fr. o. in. den 1 juli 1961 tills vidare av giltighetstiden

för den i överenskommelsen ingående regeln om avdrag med hänsyn

till ATP-avgilterna från SPA-avgiftsprocentens »bruttovärde» 7,5. Vidare

har regeln närmare bestämts att tills vidare gälla minskning av procenttalet

för SPA-avgiften med en enhet eller alltså från 7,5 till 6,5.

Det nuvarande systemet med engångsavgifter inom SPA-pensioneringen

sammanhänger såsom förut angivits med vissa särregler i fråga om tjånstårsberäkningen

inom denna pensionering. Dessa särregler är av två slag.

Dels må i princip tid för anställning utan statlig pensionsrätt, innehavd

inom det område, som kan omfattas av SPA-pensioneringen — i motsats till

tid för anställning inom det .statliga eller av helstatlig pensionering omfat
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

tade området — tillgodoräknas såsom tjänstår endast under förutsättning

att viss engångsavgift erlägges.

Dels nedräknas där lönegradshöjning eller motsvarande ägt rum — på

grund av individuell befordran eller uppflyttning i samband med s. k. tjänsteförteckningsrevision

— tjänståren för dessförinnan förfluten tid i relation

till den av lönehöjningen i och för sig följande pensionsökningen, i den mån

inte för tillgodoräkning av tid motsvarande denna tjänstårsminskning erlägges

engångsavgift.

Den normala engångsavgiften beräknas försäkringstekniskt att motsvara

halva värdet av den pensionsökning, som antages uppkomma till följd av

tillgodoräkningen.

SPA-utredningens förslag om nuvarande SPA-gruppers

pensionering m. m.

A. Allmänt

SPA-utredningens förslag om nuvarande SP A-grupper avser icke-statliga

anställningshavare, som jämlikt SPR eller vissa övergångsvis gällande bestämmelser

omfattas av statlig personalpensionering grundad på skyldighet

för huvudman att till staten (SPA) erlägga pensionsavgift. Emellertid innebär

utredningsförslaget följande utvidgningar och inskränkningar i förhållande

härtill.

a. Beträffande en del grupper av kommunalanställda (närmast lärare vid

högre kommunala skolor), som nu omfattas av helstatlig personalpensionering,

sker vid statsbidragsberäkningen minskning med belopp motsvarande

vissa s. k. pensionsavdrag enligt äldre statliga pensionsbestämmelser. Frågan

om avveckling av denna anordning och om eventuell inverkan därav på

statsbidragsgrunderna anses böra upptagas i budgetsammanhang.

b. Beträffande vissa smärre grupper av kommunalanställda m. fl. tillämpas

f. n. jämlikt särskilda bestämmelser s. k. fullavgiftspensionering. Häri

ifrågasättes i princip ingen ändring, men en avgiftsrevision förutsättes.

c. Från förslaget undantages, i vad avser pensionsfinansieringen, nuvarande

SP A-grupper vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, intill dess nytt finansieringsavtal

träffats beträffande sjukhuset.

Vidare undantages från förslaget i fråga om finansieringen lönegradsplacerad

polisman, som på grund av bilagan till SPR omfattas av statlig pensionsrätt,

i avbidan på polisväsendets förstatligande.

d. För de fall, i vilka framdeles kan uppkomma fråga om förstatligande

av kommunal verksamhet eller om kommunalisering av statlig verksamhet,

får liksom hittills särskilt prövas vad som skall gälla i frågan, huruvida

pensioneringen i fortsättningen skall vara statlig eller kommunal och vad

som skall gälla ur finansieringssynpunkt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

11

Grupp av anställda hos annan huvudman än kommun — med kommun

förstås här borgerlig primärkommun eller landstingskommun (även kommunalförbund)

— föreslås kunna efter särskilt beslut av Kungl. Maj:t i pensionshänseende

(förmånsmässigt, finansieringsmässigt och i pensionsadministrativt

hänseende) behandlas på samma sätt som om anställningarna innehades

hos viss kommun av angivet slag, därest denna har ett avgörande

inflytande på verksamheten eller verksamheten är av sådant slag, att den

eljest skolat ankomma på dylik kommun.

B. Pensioneringen av kommunalanställda

1. Den statliga pensioneringens omfattning. De kommunalanställda fördelas

ur synpunkten, huruvida statlig personalpensionering skall förekomma,

fr. o. m. den 1 juli 1963 (respektive från tidpunkt som angives i sådant

särskilt beslut, som nyss sagts) på två kategorier, här betecknade som kategori

I och kategori II.

Kategori 1 omfattas av statlig personalpensionering, också såvitt angår i

fortsättningen nyanställd personal (grupperna skall alltså upptagas i bilagan

till SPR). Utredningen föreslår inplacering i denna kategori av de grupper

av kommunalanställda, som har statliga avlöningsbestämmelser, varmed

förutom statligt avlöningsreglemente avses avlöningsbestämmelser av nuvarande

typ för de centrala verkstadsskolorna, intill dess dessa kan komma att

ersättas med statligt avlöningsreglemente. Härutöver föreslås att i avbidan

på resultatet av pågående utredningar, som kan leda till att statliga avlöningsbestämmelser

blir tillämpliga, även sådana kommunalanställda yrkeslärare,

som f. n. kan SPA-anslutas, inräknas i denna kategori, även om de

nu saknar statliga avlöningsbestämmelser. Medför nämnda utredningar att

statliga avlöningsbestämmelser blir tillämpliga, föreslås dessa yrkeslärare

också i fortsättningen få tillhöra kategori I, men i motsatt fall skall de i

fortsättningen tillhöra kategori II; skulle i sistnämnda fall ställningstagandet

inte komma till stånd under något av budgetåren 1962/63 och 1963/64,

skall likväl vad som i det följande i fråga om kategori II sägs om den 30

juni 1964 i stället avse den senare dag, som i samband med ställningstagandet

särskilt bestämmes.

Kategori 11, i vilken övriga kommunala grupper föreslås bli inplacerade,

skall i fortsättningen inte omfattas av statlig personalpensionering, varför

nuvarande bestämmelser härom upphäves med verkan fr. o. m. den 1 juli

1963. Härvid föreslås likväl övergångsbestämmelser av följande innebörd.

a. Nyanslutning får ske av anställning innehavd under tiden 1 juli 1963—

30 juni 1964 eller del därav, om anställningen hade varit anslutningsbar enligt

de bestämmelser, som gällde den 30 juni 1963.

b. För den som är registrerad hos den statliga pensionsmyndigheten för

tiden 30 juni 1963—30 juni 1964 eller del av denna tid tillämpas statlig personalpensionering

under sådan senare tid, varunder vederbörande innehar

anställning som den statliga pensionsmyndigheten prövar vara av sådant

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 92 år 1963

slag, att den hade kunnat medföra statlig personalpensionsrält jämlikt den

lydelse SPR-bilagan eller övriga motsvarande föreskrifter haft den 30 juni

1963.

2. Finansieringsfrågor. Den principiella bakgrunden till uppdelningen av

de kommunala SPA-grupperna har varit, att staten skall helt svara för pensionskostnaderna

för kategori I och för personalpensionskostnaden beträffande

sådana anställningshavare tillhörande kategori II som skall ha personlig

statlig pensionsrätt — övergång sker alltså bär till helstatlig personalpensionering

— varemot kommunerna i övrigt skall stå för kostnaden beträffande

kategori II. Beträffande konsekvenserna härav och vissa modifikationer

vid genomförandet föreslår utredningen följande.

a) För kommunalanställda skall icke erläggas SPA-avgifter i form av fortlöpande

avgift avseende tid efter den 30 juni 1963 och i regel ej heller efter

nämnda dag erläggas engångsavgifter, med mindre avgången skett tidigare.

Avsikten med förslaget om avgiftsfri statlig personalpensionering av kommunalanställda

är med hänsyn till klienteluppdelningen inte att staten på

annan väg — genom minskning av lönebidrag eller dylikt i den mån sådana

förekommer — skall bereda sig vederlag för avgiftsbortfallet.

En särskild fråga, som berör det ekonomiska förhållandet mellan staten

och kommunala huvudmän, är följande.

I enlighet med författningsbestämmelser, som trätt i kraft den 1 juli 1962,

utgår ej statlig livränta till den som lämnar SPR-området efter att ha blivit

underkastad dessa bestämmelser och på grund av senare anställning erhåller

kommunal pension. För att inte de kommunala huvudmännen skall behöva

betala dubbelt — dels avgifter till staten, dels pension till förmånstagaren

— föreslår utredningen att den siste kommunale arbetsgivaren skall

med giltighet fr. o. in. nyss angivna dag äga efter framställning till den statliga

pensionsmyndigheten få till sig utbetald livränta eller motsvarande belopp,

eventuellt efter ett administrativt förenklat förfarande. Huvudman,

som i enlighet med det tidigare sagda blivit genom beslut av Kungl. Maj :t

likställd med kommunal huvudman, skulle vara det även i detta sammanhang.

b) I princip föreslås staten svara för ATP-avgifterna beträffande kategori

I. Då dessa avgifter ju debiteras huvudmännen, måste emellertid undvikas

opraktiska statsbidragsanordningar. Godtagbara administrativa förutsättningar

för statsbidragsgivning till ATP-avgifter har för närvarande ansetts

föreligga beträffande sådana grupper av kommunalanställda med statliga

avlöningsbestämmelser, vilkas löner beaktas vid avvägning av statsbidrag

i form av allmänt driftbidrag för det allmänna skolväsendet. Statsbidrag till

ATP-avgifter bör i enlighet härmed enligt utredningen införas för tid fr. o. m.

omläggningen den 1 juli 1963 beträffande sådana nu berörda grupper, för

vilka dylikt statsbidrag ej redan förekommer. Vidare bör — under förutsättning

att statliga avlöningsbestämmelser blir tillämpliga på yrkeslärare —

undersökas möjligheterna att införa statsbidrag till ATP-avgifter för kommunalanställda

sådana lärare på i princip samma sätt som i fråga om nyssnämnda

grupper inom det obligatoriska skolväsendet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963

13

C. Den statliga personalpensioneringen av icke-kommunalanställda

1. Den statliga pensioneringens omfattning. Nuvarande grupper av SPAansluten

icke-kommunal personal fördelas ur synpunkten, huruvida statlig

personalpensionering skall förekomma, fr. o. m. den 1 juli 1963 på två

kategorier, här betecknade som kategori A och kategori B.

Kategori A omfattas av statlig personalpensionering, också såvitt angår

i fortsättningen nyanställd personal (grupperna skall alltså upptagas i bilagan

till SPR). Till denna kategori bör enligt utredningen i princip hänföras

endast grupper av anställda, som dels kan anses i realiteten ha allmän

tjänst, ehuru de formellt sett är varken stats- eller kommunalanställda, dels

inte är anställda inom verksamhet av sådant slag, som enligt vedertagen

uppfattning om de allmänna uppgifternas fördelning mellan staten och

kommunerna närmast utgör en kommunal angelägenhet. Det förra villkoret

anses inte uppfyllt enbart genom att verksamheten är allmännyttig eller

att statsmakterna på ena eller andra sättet dokumenterat sitt intresse för

verksamheten. Frågan gäller i vilken grad verksamheten står staten nära.

Beträffande den; konkreta omfattningen av kategorin föreslås följande gälla.

a) Sådan grupp, för vilken enligt statens bestämmande tillämpas statliga

avlöningsbestämmelser och beträffande vilken staten förhandlar med vederbörande

personalorganisation om lönerna, hänföres till kategori A. Statlig

pensionering bör härvid i samma mån som statlig lönesättning vara obligatorisk.

b) Härutöver hänföres till kategori A nu anslutningsbara och under följande

rubriker i SPR-bilagan upptagna anställningar i den utsträckning

som samtidigt angives.

I. Hovstaterna.

IV. Försvarsväsendet: Anställningshavare hos Centralförbundet för befälsutbildming

och Skytteförbundens överstyrelse.

V. Socialvården och XII. Hälso- och sjukvården: Dels — vid bibehållande

av nuvarande statliga engagemang — de anställningar, som tillhör nykterhetsvården,

dels efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande anställningar

i övrigt vid sådan sluten anstalt, som har till viss del av riket ej begränsat

upptagningsområde, dels — förutsatt att dessa grupper inte enligt Kungl.

Maj:ts beslut skall behandlas på samma sätt som kommunalanställda tillhörande

kategori I — anställningar vid vanföreanstalter, kuranstalter anslutna

till riksförsäkringsverket och eventuellt senare anställningar vid Akademiska

sjukhuset i Uppsala, dels anställningar vid kustsanatorier, Konung

Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt sanatorium, Eugeniahemmet, Svenska

röda korsets med bidrag från riksförsäkringsverket drivna hem för barn

med gomdefekter samt Sophiahemmets sjuksköterskeskola.

VII. Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner m. in.: Lärare vid

skola för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, förskola för döva

barn samt de anställningshavare, som angives under VII n) och o) i SPRbilagan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963

VIII. Kyrkoväsendet in. m.: T. v. i avbidan på resultatet av pågående utredning

om eventuellt upphörande av sambandet mellan staten och Svenska

kyrkan nu anslutningsbara anställningar.

IX. Jordbruk och skogsbruk m. in.: Anställningar vid hushållningssällskap

(jämväl såvitt angår sådan lokal lantbrukskemisk kontrollstation eller

lokal frökon trollanstalt, som är anknuten till hushållningssällskap), skogsoch

lantbruksakademien, hushållningssällskapens förbund, Sveriges utsädesförening,

statsunderstödd praktiskt vetenskaplig verksamhet å Weibullsholm

(såvitt gäller förädlings- eller försöksledare) samt Svenska jägareförbundet.

XIII. Polisväsendet m. in.: Anställningar vid Sveriges civilförsvarsförbund.

XIV. De kungl. teatrarna.

AV. De statsunderstödda stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Norrköping-Linköping och Uppsala samt Göteborgs lyriska teater.

XVI. De statsunderstödda symfoniorkestrarna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle.

Den statliga personalpensioneringen av här under b) avsedda anställningar,

vid vilka statliga avlöninigsbestämmelser ej tillämpas, bör enligt utredningen,

då pensioneringen bygger på avgiftsplikt, vara fakultativ. Det bör

stå huvudmannen fritt att använda sig därav eller ej, under förutsättning

likväl att obligatorisk anslutning ej föreskrives såsom särskilt statsbidragsvillkor.

Till undvikande av otillfredsställande urval med därav följande

olägenheter ur ekonomisk eller administrativ synpunkt för staten bör emellertid

föreskrivas, att huvudman som begagnar sig av anslutningsmöjlighet

därvid skall till fullo utnyttja denna, i den mån inte pensionsmyndigheten

finner skäl medgiva undantag.

Kategori B, till vilken hör övriga nu SPA-anslutningsbara anställningar,

som inte är kommunala eller jämlikt Kungl. Maj :ts beslut skall behandlas

på samma sätt som kommunala, skall i princip inte i fortsättningen omfattas

av statlig personalpensionering. Utredningen föreslår dock övergångsbestämmelser

med samma räckvidd som beträffande kommunala anställningar

tillhörande kategori II. Här avsedd personlig SPR-anslutning föreslås

vara obligatorisk eller fakultativ alltefter vad nu gäller; begagnas inte möjligheten

till fakultativ personlig pensionsrätt — vilken förutsätter vederbörlig

registrering av anställningen hos den statliga pensionsmyndigheten —

upphör därmed vederbörandes personliga pensionsrätt på grund av anställning

hos huvudmannen. Kategori B kommer främst att omfatta — förutom

vissa ieke-kommunala lärarkategorier utan statliga avlöningsbestämmelser

(under VII in) i SPR-bilagan avsedda lärare vid yrkesskola) — de nu SPAanslutningsbara

ieke-kommunala anställningar inom socialvården samt hälso-

och sjukvården, som ej angivits i det föregående. I den mån denna verksamhet

kan anses vara av allmän natur — vilket inte genomgående är fallet,

även om verksamheten kan sägas minska anspråken på motsvarande

anordningar från samhällets sida — utgör i varje fall åldrings- och barna
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963

15

vård samt hälso- och sjukvård enligt vedertagen uppfattning i första hand

eu kommunal angelägenhet. Med hänsyn härtill och då dessutom i realiteten,

om ock ej formellt, i många fall torde föreligga kommunalt huvudmannaskap,

har den statliga personalpensioneringen beträffande dessa anställningar

ansetts inte böra fortsätta annat än övergångsvis. Det må framhållas,

att detta endast är av betydelse beträffande personal, som härefter nyanställes,

och att denna personal omfattas av den utbyggda allmänna pensioneringen.

Skulle viss här avsedd personal komma att uppföras på kommunal lönestat,

hör hinder ej föreligga att vederbörande därefter har personlig pensionsrätt

såsom kommunalanställd tillhörande kategori II. Samma resultat

uppkommer, därest Kungl. Maj:t fattar särskilt beslut om att viss grupp av

anställningar skall i pensionshänseende behandlas som kommunala anställningar.

2. Finansieringsfrågor. Enligt det föregående kan i vissa fall ifrågakoinma,

att Kungl. Maj :t meddelar särskilt beslut om att anställning hos formellt

sett icke-kommunal huvudman skall i pensionshänseende behandlas

som anställning hos viss kommun (eller hos vissa kommuner). Där sådant

beslut meddelas, kommer att ur finansieringssynpunkt tillämpas vad som

gäller i fråga om kommunala anställningar; anställning kommer att hänföras

till kategori I, om statliga avlöningsbestämmelser är gällande (eller, som

ett provisorium, om fråga är om yrkeslärare), och eljest till kategori II.

Kungl. Maj:t bör jämväl äga förordna, att anställning hos icke-offentlig huvudman

skall i pensionshänseende hänföras till kategori I i fall, där staten

i samarbete med annan driver verksamhet, som omfattas av statlig personalpensionering

(jfr ovan i fråga om Akademiska sjukhuset i Uppsala). Slutligen

bör i budgetsammanhang övervägas, huruvida vissa sådana grupper,

beträffande vilka betydande statsbidrag utgår till löner eller driftskostnader

i allmänhet för verksamheten, skulle kunna från kategori A överföras till

helstatlig pensionering genom att inordnas i kategori I. Anledning härtill

synes till en början föreligga i fall, där — såsom en regelmässig anordning

staten täcker hela driftsunderskottet på verksamheten, och ett bortfall

av SPA-avgifter därför automatiskt kommer att motsvaras av ett mindre

driftsunderskott att täckas av statsmedel. För fall, där statsbidraget till

driftskostnader (löner) är av annan typ, erfordras i motsats härtill för övergång

till avgiftsfri statlig personalpensionering jämkning i statsbidragsgrunderna.

I syfte att begränsa området för avgiftspensioneringen, vilket i och

för sig innebär eu rationalisering, bör en sådan omläggning genomföras, där

förutsättningar för densamma prövas föreligga.

I den mån som en helstatlig pensionering inte införts — och intill den

tidpunkt då delta kunnat ske ■— föreslås finansieringen av pensionsförmånerna

för såväl kategori A som de med personlig pensionsrätt kvarstående

anställda inom kategori It ske med avgifter, vilka huvudmannen inbetalar

till pensionsmyndigheten. Finansieringen föreslås i huvudsak ske med år
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963

liga fortlöpande avgifter men därjämte i viss — i förhållande till vad som

nu gäller begränsad — utsträckning ske med engångsavgifter. Beträffande

avgifterna föreslås gälla följande.

a) Den fortlöpande avgiften skall enligt utredningsförslaget liksom hittills

i princip beräknas efter visst antal procent av den hos pensionsmyndigheten

registrerade pensionslönen för den av statlig pensionsrätt omfattade.

Vad beträffar avgiftsunderlaget föreslås dock beträffande de

kungl. teatrarna samt de statsunderstödda stadsteatrarna och symfoniorkestrarna

av administrativa skäl i stället ett beaktande av den sammanräknade

summan av de under respektive år (verksamhetsår) utbetalade lönerna1

för personal med statlig pensionsrätt.

Beträffande beräkningen av avgiftspr ocenten föreslås följande

principer. De fortlöpande avgifterna skall motsvara hälften av en beräknad

genomsnittspremie för statliga nettopensionsförmåner minskad med halva

ATP-avgiften. Nettopensionspremien, som skall anges i procent av pensionslönen

(lönesumman), bestämmes för fem år i sänder och beräknas i princip

med antagande om att den framtida utvecklingen i fråga om löne- och

pensionsförmånerna på grund av pris- och standardutveckling skall överensstämma

med den, som kan anses representativ för den närmast föregående

perioden av fem år. Modifikationer kan dock befinnas erforderliga.

Vid beräkningen av avgiftsprocenten är att märka, att i fråga om sådana

nettopensioner, som hänför sig till det vid systemomläggningen befintliga

aktivbeståndet, en del av förmånen belöper på tid före omläggningen och att

finansieringen enligt det nya systemet för dessa pensioner endast bör gälla

den återstående delen av förmånen. Den till hittillsvarande finansieringssystem

hänförliga delen av nettopensionen bör enligt utredningen beräknas

med utgångspunkt i förmåner efter den enligt SPA-reglementet sist gällande

nivån. Beträffande nettopensioner för de efter omläggningen nyanställda

utgöres objektet för det nya finansieringssystemet av förmånerna i sin helhet.

Enligt försäkringstekniska beräkningar, som utförts inom utredningen,

är de erforderliga fortlöpande avgifterna något högre för det vid omläggningen

befintliga aktivbeståndet än för nytt aktivbestånd. Skilda avgiftstariffer

bör emellertid inte tillämpas för olika delar av beståndet, utan finansieringssystemet

bör bygga på att de för de båda för olika delar av klientelet

primärt beräkneliga avgiftssatserna skall sammanvägas. Inte heller bör

det enligt utredningen komma i fråga att tillämpa olika avgifter för kategori

A, som förutsättes komma att framgent tillhöra SPR-systemet, och kategori

B, som endast omfattar personligen kvarstående anställningshavare tillhörande

nuvarande aktivbestånd och som alltså inte erhåller något tillflöde

av nyanställda. I sammanhanget framhålles, att de beträffande kategori B

(och kategori II) föreslagna övergångsanordningarna är så omfattande, att

någon minskning i jämförelse med nuvarande SPA-bestånd knappast kan

förutses förrän efter lång tid.

Verkställda beräkningar har visat, att det enligt SPA-reglementet gällan
1

Före avdrag för skatt m. ni.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

de procenttalet 7,5 och än mer det nuvarande procenttalet 6,5 behöver höjas

avsevärt för att motsvara en avgiftsprocent avvägd enligt angivna grunder.

Utredningen föreslår, att den fortlöpande SPA-avgiften för budgetåren

1963/64—1967/68 fastställes till 10 procent av pensionslönen (lönesumman)

och att avgiftsprocenten för tid därefter bestämmes på grundval av senare

gjorda beräkningar.

b) I fråga om engångsavgifter är till en början att märka, att någon nedräkning

av tjänstår i samband med lönegradshöjningar (motsvarande) den

1 juli 1963 eller därefter inte skall ske och att engångsavgifter för återställande

helt eller delvis av tjänstårssumman i så måtto inte ifrågakommer.

Däremot måste, åtminstone för nu överskådlig tid, bibehållas den anordningen,

att betalning av engångsavgift erfordras dels för att såsom tjänstår

skall få tillgodoräknas sådan tid för innehav av icke-statlig och icke-kommunal

anställning av i SPR avsett slag, varunder vederbörande inte varit

underkastad statliga pensionsbestämmelser och för vilken fortlöpande avgift

ej erlagts (»tidköp»), dels för återställande av tjänstår, som enligt hittillsvarande

bestämmelser skolat påverkas nedåt av en eller flera lönegradshöjningar

före den 1 juli 1963. De nya engångsavgifterna föreslås emellertid bli

utformade efter enklare och mera schablonmässiga regler än de nu förekommande.

D. Med SPA-frågan sammanhängande jämkningar i den statliga personalpensioneringens

förmånssystem

I samband med uppordnandet av de med SPA-pensioneringen sammanhängande

övriga frågorna bör, enligt utredningen, i förmånssystemet vidtagas

ändringar av följande innebörd.

1. Tid för innehav efter den 30 juni 1964 av anställning tillhörande kategori

II eller kategori B bör anses som tid för innehav av SPR-anställning endast

för anställningshavare, som därunder har personlig statlig pensionsrätt.

Tid för innehav före den 1 juli 1964 av sådan anställning bör däremot

anses som tid för innehav av SPR-anställning även såvitt angår annan anställningshavare.

2. Beträffande pensionslönerna innehåller statens pensionslöneförordning

med den därtill hörande bilagan vissa särbestämmelser i fråga om icke-statliga

anställningar. Fr. o. in. den 1 juli 1963 bör i princip gälla, att pensionslönen

för sådana anställningar skall påverkas av löneställningen i samma

män som är fallet beträffande statlig anställning. Den maximala lön, som

utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t får beaktas, bör emellertid vara

lönen i lönegrad B 1.

I fråga om statsunderstödda teatrar och orkestrar bör en specialregel i

fråga om pensionslön meddelas i syfte att förhindra att pensionslöneklassen

normalt fluktuerar under löpande verksamhetsår. Pensionslöneklassen

bör bestämmas på grundval av förhållanden vid verksamhetsårets början.

3. Beträffande tjänstårsberäkningen föreslås gälla följande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

a) Tid för innehav av icke-statlig SPR-anställning, under vilken vederbörande

icke varit underkastad statliga pensionsbestämmelser, får vid tjänstårsberäkning

beaktas jämlikt 10 § 1 mom. c) SPR utan krav på engångsavgift

(ytterligare engångsavgift) under förutsättning att anställning av ifrågavarande

slag senast vid den tid, då statlig pensionsförmån slutligen beviljas,

blivit omfattad av avgiftsfri statlig pensionering (generellt av betydelse

beträffande kommunal SPR-anställning) eller att anställningshavaren vid

pensionsavgången innehar statlig anställning eller icke-statlig anställning

förenad med avgiftsfri statlig pensionsrätt. Vad här sagts gäller ej beträffande

den som under någon del av den tidsperiod, vilken omfattas av den

årsuppgift, som skolat inlämnas till statens pensionsanstalt närmast före

den 1 juli 1902, innehaft sådan då SPA-anslutningsbar anställning, för vilken

ej gällde statliga avlöningsbestäinmelser, och som inte varit upptagen i

årsuppgiften. Undantaget gäller likväl endast i fråga om tid, varunder före

tidsperioden i fråga innehafts anställning av sistnämnda slag.

I fall, där förutsättning för avgiftsfri tillgodoräkning ej föreligger, får tid

för innehav av icke-statlig SPR-anställning, under vilken vederbörande icke

varit underkastad statliga pensionsbestämmelser, beaktas vid tjänstårsberäkning,

i den mån antingen den statliga pensionsmyndigheten därtill lämnat

medgivande och engångsavgift erlagts (i allmänhet av betydelse beträffande

kategorierna A och B) eller Kungl. Maj:t därom särskilt förordnat.

b) Nedräkning av tjänstår skall ej ske på grund av lönegradshöjning

(motsvarande) den 1 juli 1963 eller senare.

c) Har nedräkning av tjänstår skett (skolat ske) på grund av lönegradshöjning

(motsvarande) före den 1 juli 1963, skall den utan krav på engångsavgift

(ytterligare engångsavgift) elimineras, under förutsättning att anställning

av det slag, som innehades vid höjningen, senast vid den tid, då

statlig pensionsförmån slutligen beviljas, blivit omfattad av avgiftsfri statlig

pensionering (generellt av betydelse beträffande kommunal SPR-anställning)

eller att statlig pension beviljas på grund av statlig anställning eller

på grund av icke-statlig anställning förenad med avgiftsfri statlig pensionsrätt.

1 övrigt får nedräkning av tjänstår på grund av lönegradshöjning (motsvarande)

före den 1 juli 1963 elimineras i den mån härför erlagts engångsavgift

(i allmänhet av betydelse beträffande kategorierna A och B) eller

Kungl. Maj:t därom särskilt förordnat.

4. Beträffande samordning med kommunal personalpensionering hänvisas

till de bestämmelser, som införts den 1 juli 1962, med den här tidigare föreslagna

kompletteringen angående överförande i vissa fall av livränteförmån

till kommun, som utger pension.

5. Samordning med sådan icke-kommunal personalpensionering, som är

grundad på tid för anställning, vilken sedermera inordnats i det statliga

personalpensionsområdet, skall, om inte den statliga personalpensionsmyndigheten

annat bestämmer, ske med tillämpning av motsvarande grunder

som i fråga om samordning med personalpensionering, grundad på anställ
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 02 år 1063

19

ning hos vissa statliga bolag; å ena sidan skall alltså medförd pensionsrätt,

som belöper på dylik tid, efter pensionsmyndighetens bestämmande avstås

till staten eller den statliga pensionsförmånen minskas med motsvarande belopp,

men å andra sidan må dylik tid beaktas såsom kvalifikationstid och

vid tjänstårsberäkning inom den statliga pensioneringen. I sistnämnda avseende

bör emellertid tiden inte, med mindre enligt vad under 3 a) sagts föreligger

förutsättning för avgiftsfri tillgodoräkning, få beaktas med större

antal tjänstår än som bedömes svara mot det antal, vilket den 1 juli 1963

respektive den senare tidpunkt, då bestämmelserna blir tillämpliga, kunnat

tillgodoräknas mot engångsavgift svarande mot den medförda pensionsrättens

värde.

Utredningens förslag i anledning av gjorda framställningar om inordnande

i SPA-pensioneringen av nya grupper

I ett stort antal fall har gjorts framställningar, som går ut på att SPApensionsrätt

skulle införas för ytterligare kategorier av icke-statliga anställningar.

Utredningen har vid sin granskning för flertalet av dessa fall funnit, att

förutsättningar ej föreligger för SP A-pensionering. Exempelvis är i en del

av fallen fråga om verksamhet inom socialvården, främst barna- och åldringsvården,

eller inom hälso- och sjukvården, där verksamheten har kommunal

anknytning och dess bedrivande är avhängigt av kommunala medel.

I vissa andra fall utgår visserligen statsbidrag till verksamheten i sådan

omfattning, att hälften eller mer än hälften av kostnaderna för verksamheten

täckes av statsmedel, men statsbidraget har ej gjorts formelbundet

eller förknippats med särskilda villkor rörande anställningsformer och löneförmåner

m. in.

Utredningen föreslår SPA-anslutning beträffande följande kategorier,

nämligen anställningshavare vid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg,

nu ej anslutningsbara anställningshavare vid icke-kommunala statsunderstödda

enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt anställningshavare

vid Stockholms stadsteater och Göteborgs folkteater. Beträffande dessa

kategorier anför utredningen följande.

Svenska skyddsförbundet utgör en sammanslutning av fångvårds- och

skyddsvärnsföreningar med uppgift att verka för det allmänna och enskilda

räddningsarbetet bland frigivna fångar, villkorligt dömda och alkoholister.

Dess framställning har syftat till att den heltidsanställda personalen vid

vissa sådana föreningar, däribland vid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg,

skall vinna anslutning till statens pensionsanstalt. Enligt beslut av 1962

års riksdag skall etappvis en upprustning ske av skyddskonsulentorganisationen.

Såsom komplement till den statliga skyddskomsulentorganisationen

i Stockholm oc h Göteborg har skyddsvärnen i dessa städer bl. a. tilldelats

arbetsuppgifter inom skyddsarbetet, vilka annorstädes ankommer på

den statliga organisationen. Bidrag till lönekostnader, motsvarande avlö
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963

ningskostnader för sammanlagt 22 befattningshavare vid de båda skyddsvärnen,

ävensom bidrag till deras omkostnader, utgår under de i riksstaten

för innevarande budgetår uppförda förslagsanslagen till avlöningar respektive

omkostnader till skyddskonsulentorganisationen. Genom kungl. brev

den 25 maj 1962 har vidare meddelats särskilda bestämmelser angående

statsbidrag till föreningarna Skyddsvärnet i Stockholm och Skyddsvärnet

i Göteborg att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63. Det

har under hand inhämtats, att några särskilda pensionsanordningar icke är

vidtagna för de båda föreningarnas personal.

SPR äger f. n. tillämpning beträffande samtlig personal vid de erkända

anstalterna för alkoholmissbrukare men endast beträffande föreståndare,

husmoder och sjuksköterskor vid de enskilda anstalterna. Nykterhet svårdens

anstaltsförbunds förhandlingsdelegation har anhållit att SPR skall göras

tillämpligt beträffande samtlig personal vid enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

vilken beröres av avtal slutna den 27 juni 1960 och senare

mellan å ena sidan anstaltsförbundet och å andra sidan Statstjänstemannaförbundet

och Sveriges fångvårdsmannaförbund. I avtalet förutsättes, att

pensioneringen av denna personal skall ske i sådan ordning. De enskilda anstalter

som beröres av avtalet är icke-kommunala anstalter. Statsbidrag till

driftkostnader utgår numera enligt samma grunder (kungörelsen 1955:"426,

senast ändrad genom kungörelsen 1962: 332) till erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare och till enskilda sådana anstalter. Nykterhetsvårdsutredningen

har i sitt betänkande angående översyn av nykterhet svården

(SOU 1962: 58) framlagt förslag rörande ändrad anstaltsorganisation inom

nykterhetsvården. SPA-utredningens förslag angående nu ifrågavarande kategorier

grundar sig på förutsättningen att nuvarande statsbidragsförhållanden

kommer att bestå.

Verksamheten vid Stockholms stadsteater tog sin början med spelåret

1960/61 och fr. o. m. detta verksamhetsår har bidrag från lotterimedelsfonden

utgått till teatern. Det må erinras om att bidrag ur fonden utgår till

Göteborgs lyriska teater samt stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, NorrköpingLinköping,

Hälsingborg och Uppsala samt att personalen vid dessa teatrar

efter Kungl. Maj :ts medgivande inordnats under SPA-pensioneringen sedan

vederbörande kommun ställt garanti för betalning av fortlöpande avgifter

till pensioneringen. Utredningen anser att personalen vid Stockholms stadsteater

bör på de för sådan verksamhet särskilt gällande villkoren inordnas

i SPA-pensioneringen.

Beträffande Folkteatern i Göteborg föreligger visserligen ingen direkt

framställning om anslutning till den statliga personalpensioneringen, men

frågan härom har berörts i en skrivelse av Svenska teaterförbundet den 13

oktober 1961. Även till denna teater — som har fast ensemble med helårsanställda

— utgår bidrag ur lotterimedelsfonden samt föreligger i övrigt

enahanda förutsättningar som i fråga om de SPA-anslutna teatrarna. Utredningen

anser därför att även denna teater bör i pensionshänseendc likställas

med de redan SPA-anslutna stadsteatrarna.

I tredningen förordar vidare, att SPA-anslutningsfrågan ytterligare prövas

i budgetsammanhang beträffande anställningshavare vid följande institutioner,

nämligen handelshögskolan i Stockholm, Nordiska museet, Kulturhistoriska

museet i Lund, Ericastiftelsens läkepedagogiska institut i Stockholm

samt Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Beträffande dessa

grupper anför utredningen följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 ur 1!)(>3

Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm regleras

genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt

avtal den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms stad, handelshögskoleföreningen

i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion.

Med hänsyn till kostnadsökningar och ökade krav på utbildningskapaciteten

vid handelshögskolan har berörda parter slutit avtal om ändringar i avtalet

den 23 januari 1954, vilket Kungl. Maj:t med riksdagens bemyndigande

godkänt genom beslut den 16 juni 1961. Ändringarna i avtalet, vilket gäller

t. o. m. den 30 juni 1969, trädde i kraft den 1 juli 1961. Därest avtalet icke av

någon part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets

giltighet för varje gång med femton år.

Eu avsevärd ökning av statsbidraget skedde fr. o. in. budgetåret 1961/62.

Statens bidrag till handelshögskolan, som under budgetåret 1953/54 utgjorde

drygt 20 procent av de totala kostnaderna, uppgår för innevarande budgetår

till drygt 30 procent av sammanlagda kostnaderna.

Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i statstjänst.

Lönerna till övriga anställda motsvarar i princip dem som utgår till

motsvarande statliga befattningshavare. Pensioneringen av högskolans anställda

är ordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för

innehavare av statstjänst. Ehuru statens kostnadsbidrag ej uppgår till 50

procent, synes handelshögskolans ställning inom den högre undervisningen

och de ökade krav, som från det allmännas sida ställes på utbildningskapaciteten

vid högskolan, kunna tala för en anslutning av handelshögskolans personal

till den statliga personalpensioneringen. Då statens medverkan till finansieringen

av ifrågavarande verksamhet avtalsmässigt reglerats, synes frågan

om förutsättningarna för ett inordnande av högskolans personal under

SPR höra i första hand upptagas i sammanhang med en revision av det avtal,

som f. n. reglerar verksamheten vid handelshögskolan.

Statsbidrag till verksamheten vid Nordiska museet har utgått en lång följd

av år. För innevarande budgetår utgör det 656 000 kronor. Bidrag utgår därvid

i första hand till avlöningar åt museets tjänstemän. Sedan budgetåret

1929/30 har såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag till avlönande av

museets tjänstemän gällt bl. a. att de i museets tjänst anställda tjänstemän,

vilka tillhör den grupp av befattningshavare, som uppehåller museets verksamhet

såsom museiinstitution, och den vaktmästare- och eldarpersonal,

vilken tjänstgör i museibyggnaden, av museet avlönas enligt samma grunder

som gäller för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna. — Enligt

vad utredningen under hand inhämtat har Kungl. Maj :t uppdragit åt

statskontoret att göra en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer.

Då sålunda statens framtida engagemang beträffande museet

torde komma att bero av nämnda översyn förutsätter utredningen, att även

pensionsfrågan för museets tjänstemän därvid beaktas.

I likhet med Nordiska museet åtnjuter Kulturhistoriska museet i Lund

betydande statsbidrag för sin verksamhet. Statsbidraget utgår för innevarande

budgetår med 95 000 kronor. Med statsbidraget är förknippade särskilda

villkor, hl. a. att valet av föreståndare för museet godkännes av Kungl.

Maj :t och att vissa befattningshavare vid museet skall åtnjuta minst de avlöningsfömåner,

som skulle tillkomma dem, om de vore innehavare av statstjänst

med placering i begynnelselöneklassen av vissa särskilt angivna lönegrader

i statens allmänna avlöningsreglemente. I likhet med vad gäller för

Nordiska museet utgör för det här avsedda museet statsbidraget eu väsentlig

förutsättning för fortsatt bedrivande av den museala verksamheten. Utredningen

anser att frågan huruvida kulturhistoriska museets tjänstemän bör

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

omfattas av statlig personalpensionering bör upptagas till behandling i samband

med att detta sker i fråga om Nordiska museets personal.

SPR är f. n. tillämpligt å anställningar som överläkare, rektor, förste psykolog

och terapeut vid Ericastiftelsens läkepedagogiska institut i Stockholm.

Föreliggande framställningar syftar till att ytterligare vid institutet inrättade

anställningar, nämligen som läkare, barnpsykolog, socialkurator (två tjänster),

kanslibiträde, kontorsbiträde, husmor och kassörska skall få anslutas

till SPA-pensioneringen. Staten och Stockholms stad subventionerar verksamheten

enligt bidragsgrunder som fastställdes 1954. För varje budgetår

fastställes en normalstat, efter vilken det totala bidragsbehovet skall beräknas.

Den sammanlagda subventionen fastställes till det belopp, som enligt

normalstaten utgör skillnaden mellan de sammanlagda utgifterna och summan

av andra inkomster än de statliga och kommunala bidragen. Det sålunda

fram räknade bidraget fördelas så, att staten betalar vad som anses belöpa

på stiftelsens seminarium och staden vad som motsvarar kostnaderna för

psykisk hälsovård åt de vid hälsovårdsavdelningen behandlade patienterna,

bör att törenkla beräkningen av statens och stadens andelar i totalbidraget

har statens andel tills vidare bestämts till 45 procent av bruttokostnaderna

enligt normalstaten, från vilket framräknade belopp sedan dragés normalstatens

belopp för inkomster av elevavgifter samt del av inkomsterna av

lokalhyror och räntor, medan staden svarar för 55 procent av bruttokostnaderna

minus inkomsterna av patientavgifter och återstående del av inkomsterna

av lokalhyror och räntor. I samband med fastställande för varje budgetår

av ny normalstat sker ställningstagande av såväl staten som Stockholms

stad beträffande de förslag stiftelsens styrelse avger i fråga om lönegradsuppflyttningar

av tjänster och inrättande av nya tjänster. SPA-utredningen

finner att frågan om och i vilken utsträckning ytterligare tjänster vid Ericastittelsens

läkepedagogiska institut skall omfattas av den statliga personalpensioneringen

bör upptagas i första hand vid överläggningar med Stockholms

stad om kostnadsfördelning mellan staten och staden, därvid pensionskostnaderna

bör vederbörligen beaktas.

Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola står sedan den 1 januari

1959 reellt sett under statens och Uppsala läns landstings gemensamma huvudmannaskap.

Genom beslut den 30 december 1958 har Kungl. Maj :t fastställt

reglemente för sjuksköterskeskolan samt godkänt ett mellan Uppsala

universitet såsom företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Uppsala

läns landsting, å andra sidan, träffat avtal angående samarbete för drift

av törenämnda till akademiska sjukhuset förlagda sjuksköterskeskola. Genom

beslut den 30 december 1960 har Kungl. Maj :t godkänt avtal mellan

nyss angivna parter om tillägg och ändring i nämnda samarbetsavtal. Tilläggsavtalet,

som föranleddes av den av riksdagen godkända ökningen av antalet

sjuksköterskeelever vid skolan, innebar ändring av dittills gällande

grunder för fördelningen av skolans driftunderskott mellan staten och landstinget.

För täckande av detta underskott bidrager staten fr. o. m. den 1 juli

1961 med 55 procent och landstinget med 45 procent.

Av den vid Uppsala läns sjuksköterskehems sjuksköterskeskola anställda

personalen omfattas t. n. endast sjuksköterskepersonalen av SPA-pensioneringen,

medan den övriga personalen står utanför denna pensionering. Frågan

huruvida även sistnämnda personal bör inordnas under SPR torde böra

i första hand bero av ställningstaganden i samband med en revision av gällande

finansieringsavtal och synes böra lösas i samklang med vad som i

sådant hänseende kommer att gälla beträffande akademiska sjukhuset. Beträffande

driften av akademiska sjukhuset gäller ett mellan staten och Upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 är 1963

23

sala läns landsting träffat samarbetsavtal, vilket godkänts av Kungl. Maj :t

år 1954. Enligt avtalet skall vid beräkningen av landstingets bidrag kostnaden

för SPA-avgifter, som av sjukhuset skall erläggas för sådan personal,

som vid landstingssjukhusen icke regelmässigt är ansluten till pensionsanstalten,

beaktas med dubbla beloppet. Om man undantager läkarpersonalen

vid akademiska sjukhuset, vilken har statligt reglerade tjänster, kan övriga

anställningar vid sjukhuset, för vilka landstingens lönebestämmelser tillämpas,

inordnas under SPR under förutsättning att registrering sker av anställningarna.

I sammanhanget må erinras om att utredningen i det föregående

föreslagit, att den statliga pensioneringen av personal vid akademiska

sjukhuset tills vidare skall fortgå enligt oförändrade finansieringsgrunder i

avbidan på att frågan om ändring kan beaktas vid träffande av nytt finansieringsavtal

eller jämkning i det nuvarande avtalet.

Departementschefen

Statens befattning med personalpensionering har sedan länge omfattat

icke endast statsanställda utan även vissa andra grupper. Dessa andra

grupper är dels sådana, som pensioneras utan tillskott av annat än statsmedel,

dels sådana där huvudmannen har att betala avgift för pensioneringen

till statens pensionsanstalt (SPA), den s. k. SPA-pensioneringen.

SPA-pensioneringen utgör till övervägande del ett komplex, i vilket staten

och kommunerna framstår som parter. SPA-grupperna utgöres till omkring

fyra femtedelar av kommunalanställda. Härjämte är att märka, att

av de formellt sett enskilda huvudmän, som beröres av SPA-frågan, åtskilliga

har kommunal anknytning. Ofta är deras verksamhet av sådant slag,

som eljest skolat ankomma på kommun, och ofta har kommun ett avgörande

inflytande på verksamheten. Därför har som grund för nu gällande provisoriska

lösning av SPA-frågan beträffande finansiering m. m. träffats en

överenskommelse mellan å ena sidan representanter för finans- och civildepartementen

och å andra sidan företrädare för de tre kommunförbunden.

SPA-utredningens arbete har gått ut på att finna en för både staten och

den kommunala sidan godtagbar definitiv lösning. Efter hand har inom

utredningen enighet uppnåtts om en sådan lösning. De förslag utredningen

framlagt innefattar en motsvarighet till den överenskommelse, som lagts "till

grund för det nuvarande provisoriet.

Huvudlinjerna i utredningens föreliggande förslag innebär i korthet följande.

Sådana anställda hos de borgerliga primärkommunern

a och landstingskommunerna, som i personalpensionshänseende

nu är anslutna till statens pensionsanstalt eller kan anslutas dit, uppdelas

i princip på å ena sidan eu kategori, för vilken gäller statliga avlöningsbestämmelser,

och å andra sidan en kategori med kommunalt bestämda avlöningsvillkor.

Den förra kategorien skall i fortsättningen tillhöra området för statlig per
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Mcij:ts proposition nr 92 år 1963

sonalpensionering av den typ som omfattar statsanställda m. fl. (av utredningen

benämnd helstatlig personalpensionering). I princip skall för grupper

tillhörande denna kategori också utgå statsbidrag till ATP-avgifterna.

Den senare kategorien skall däremot i fortsättningen tillhöra området

för kommunal pensionering. För denna kategori skall inte utgå statsbidrag

till pensionskostnaderna. Härvid meddelas emellertid övergångsbestämmelser,

enligt vilka nu SPA-anslutna anställningshavare tillhörande denna kategori

överföres till den helstatliga pensioneringen. Övergången till den kommunala

pensioneringen skall alltså ske successivt i mån av nyrekrytering

inom de till denna kategori hörande grupperna.

Vad beträffar övriga nuvarande SP A-grupper bör frågan

om fortsatt SPA-pensionering prövas med beaktande även av nuvarande socialförsäkringar

och förekommande icke-statliga anordningar för personalpensionering.

I den mån förutsättningar finnes för statlig personalpensionering

— och denna inte kan bli av den heltstatliga typen — bör pensioneringen

till sina huvuddrag överensstämma med den typ, som i betänkandet

betecknats som SPA-pensionering. Då förutsättningar inte finnes för fortsatt

statlig pensionering av en viss nu SPA-ansluten grupp, bör övergångsbestämmelser

meddelas, enligt vilka personer som nu är SPA-anslutna får

möjlighet att bibehållas därvid.

Förmånssystemet vid den fortsatta SP A-pensioneringen bör kunna anpassas

närmare än hittills efter vad som gäller för statsanställda såväl vad beträffar

pensionslönebestämning som i fråga om tjänstårsberäkning. I det

senare avseendet bör den nuvarande anordningen med nedräkning av tjänstår

som följd av höjning av pensionsklassen inte bibehållas för framtida höjningar.

Vid valet av finansieringssystem — i första hand frågan om pensionsavgift

skall erläggas under anställningstid eller under tid då pensionsförmån

utgår — bör hänsyn tas till att SPA-pensionerna utgår enligt ett system innefattande

möjlighet att förhandlingsmässigt anpassa beviljade pensioner.

Man måste emellertid även beakta att det här i åtskilliga fall är fråga om

huvudmän, vilkas framtida existens ej kan betraktas som given.

Uti’edningen har förordat ett finansieringssystem, enligt vilket pensionsavgifter

under anställningstid betalas in till den statliga myndigheten. Finansieringsobjektet

vid den fortsatta SPA-pensioneringen bör med beaktande av

å ena sidan huvudmännens skyldighet att betala ATP-avgifter och å andra

sidan personalpensionens samordning med tilläggspension i princip utgöras

av nettopensionen från staten jämte ATP-avgifterna. Dessa kostnader bör

i princip hälftendelas för hela kollektivet betraktat som en enhet. Avgifterna

skall på ett så realistiskt sätt som möjligt avvägas att i princip motsvara

halv nettopensionspremie minskad med halv ATP-avgift. Avgifternas

storlek skall med vissa tidsmellanrum omprövas med beaktande av den

faktiska utvecklingen i fråga om data som är av betydelse för pensionsekonomin.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1969

25

Inordnande av nya grupper i SPA-pensioneringen har utredningen — på

grundval av de här tidigare redovisade principerna för pensioneringen —

föreslagit endast i ett fåtal fall. Sålunda har SPA-anslutning föreslagits beträffande

anställningshavare vid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg,

nu ej anslutningsbara anställningshavare vid icke-kommunala statsunderstödda

enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt anställningshavare

vid Stockholms stadsteater och Göteborgs folkteater. I fråga om vissa

andra grupper föreslås att anslutningsfrågan prövas i budgetsammanhang.

Vid inordnande av nya grupper i SPA-pensioneringen bör enligt utredningen

i princip iakttagas, att befintliga pensionsfonder skall, i den utsträckning

de är grundade på anställning av sådant slag som avses i SPR,

överlämnas till staten och att anställningstid före SPA-anslutningen skall

beaktas. Härvid kan en kollektiv reglering i stället för en beräkning för varje

särskild person komma i fråga.

SPA-utredningens föreliggande förslag synes som helhet väl lämpat att

läggas till grund för en reform på området. Jag tillstyrker därför att åtgärder

för eu sådan reform med giltighet i princip från och med den 1 juli

1963 vidtages i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Beträffande

de allmänna principerna vill jag här framhålla betydelsen av att

statens pensionsreglerande verksamhet i möjligaste mån bringas att överensstämma

med dess lönereglerande verksamhet. Såvitt gäller sådana anställningar

utan statliga lönebestämmelser som föreslagits bli placerade i

kategori A, innebärande pensionsrätt även för i fortsättningen nyanställd

personal, bör denna inplacering framdeles kunna omprövas.

Vissa ändringar i pensionsförfattningarna och till dessa anslutande föreskrifter

följer av ett genomförande av det nu föreslagna. I första hand beröres

SPR och pensionslöneförordningen med bilagor samt avgiftskungörelsen.

Beträffande pensionslöneförordningen har inom civildepartementet utarbetats

förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt

4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286), vilket torde

underställas riksdagen för antagande. Vid utarbetandet har beaktats —

jämte SPA-utredningens förslag — av riksdagen numera fattade beslut angående

organisatoriska förändringar samt från statens pensionsanstalt framfört

förslag om generellt stadgande att aspirant i fråga om pensionslön likställes

med extra tjänsteman. Beträffande bilagan till pensionslöneförordningen

bör i anslutning till utredningens förslag ändring göras i vad gäller

hälso- och sjukvården och torde i enlighet med förslag från pensionsanstalten

viss ändring böra göras till förtydligande av hur beräkning av pensionslön

skall göras i fall då viss tidigare tjänstgöring kan åberopas.

De föreslagna omläggningarna i fråga om SPA-pensionsavgifterna, som

innebär att avgifterna för vissa grupper bortfaller men för andra grupper

höjes, inverkar för statens del i första hand på pensionsanslaget, då avgif
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963

terna enligt nuvarande ordning tages till uppbörd på detta. Vad beträffar

förslagets verkningar på avgiftsinkomsterna har inom utredningen gjorts

vissa beräkningar, vid vilka även beaktats de speciella förutsättningarna beträffande

polispersonalen, vilka sammanhänger med beslutet om polisväsendets

förstatligande. Enligt dessa beräkningar kommer avgiftsinkomsterna

för nästa budgetår att nedgå med omkring 10 miljoner kronor i förhållande

till det avgiftsbelopp av 49 miljoner kronor, med vilket statens pensionsanstalt

i sin petitaskrivelse angående budgetåret 1963/64 räknat vid bortseende

från utredningsförslagen.

Kungl. Maj :t har i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Personalpensionsförmåner

in. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 616 000 000 kronor,

därav 23 200 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedel. Anslagen

har beräknats med beaktande av dels nyssnämnda minskning i avgiftsinkomsterna,

dels kostnaderna för den statliga grupplivförsäkringen.

Kungl. Maj :t torde nu böra föreslå anvisande av avsedda anslag.

På längre sikt kommer nedgången att bli större — omkring två tredjedelar

av de eljest ifrågakommande avgiftsinkomsterna för nu SPA-anslutna

grupper kan beräknas bortfalla. Utvecklingen dämpas dock under det första

skedet efter omläggningen på grund av att avgiftsuppbörden sker med viss

eftersläpning. Den dämpas då även av att 10 procent fortlöpande avgift intill

år 1965 uttages för den SPA-anslutna polispersonalen i enlighet med beslut

av Kungl. Maj:t den 28 december 1962 (jfr prop. 1962: 148; SU 183;

rskr 387). Mot inkomstbortfallet för staten svarar en minskning i statens

pensionskostnader, bl. a. till följd av utbrytningen från SPA-området av stora

grupper. Denna minskning kommer emellertid att inträda först långt

fram i tiden, efter hand som pensionsavgångar börjar bli vanliga för sådana

anställningshavare tillhörande utbrutna grupper, som härefter anställes.

Förändringarna i fråga om SPA-avgifterna medför vidare inverkan på anslag

under skilda huvudtitlar i den mån som från dessa utgår statsbidrag,

vilka helt eller delvis innebär täckning för huvudmannens utgifter för sådana

avgifter. I vissa fall, såsom där statsbidrag utgår till täckande av det faktiskt

uppkommande driftsunderskottet, kommer denna inverkan att uppkomma

automatiskt, oavsett huruvida fråga är om bortfall eller ökning av

SPA-avgifter. I några andra fall, där statsbidrag utgår med viss kvotdel av

verkliga utgifter och SPA-avgifter härvid inräknas, uppkommer också en

automatisk effekt av omläggningen, vilken i allmänhet bör accepteras. Emellertid

bör kunna ifrågakomma överföring av vissa grupper till den avgiftsfria

sektorn i förening med jämkning nedåt av procenttalet för statsbidrag

till lönekostnader. Eventuellt uppkommande frågor av denna natur torde

framdeles få underställas riksdagen. Slutligen utgår i vissa andra fall statsbidrag

till täckande av för verksamheten uppkommande kostnader, inberäknat

SPA-avgifter. Vid beviljande av statsbidrag i sådant fall bör å ena sidan

beaktas bortfall av dylika avgifter, som kan komma att föranledas av vad

här sagts. Å andra sidan bör observeras de höjningar av SPA-avgifterna, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 92 år 1969

27

förslaget i vissa fall medför, och övervägas om och i vilken utsträckning hänsyn

till dessa skall tagas vid statsbidragsgivningen. I sistnämnda riktning

verkar även förslaget att statsbidrag till ATP-avgifter i princip skall utgå

beträffande sådana till den statliga pensioneringen hänförliga kommunala

grupper, som har statliga avlöningsbestämmelser. Med hänsyn härtill torde

Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att vid omläggningen

av SPA-finansieringen medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter

för budgetåret 1963/64. Till följd av att SPA-avgifterna utgår

årsvis i efterskott torde emellertid bemyndigandet endast behöva tagas i anspråk

i begränsad omfattning. Såvitt angår senare budgetår synes hithörande

frågor i regel kunna beaktas vid budgetbehandlingen.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande

ärende prövats vissa i särskilda framställningar framförda yrkanden om

pensionsrätt m. m.

Svenska reproduktionsaktiebolaget har hos Kungl. Maj :t hemställt om

reglering av vissa pensionsfrågor för anställningshavare vid företaget i principiell

anslutning till vad som beslutades vid omorganisationen av Karlskrona

örlogsvarv. Härvid har åberopats uttalanden i propositionen 1961: 93

angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till bolag. I nämnda

proposition uttalades bl. a. att frågan om ersättning till det nybildade bolaget

för pensionskostnader, som kan hänföras till anställningstid före övergången

i bolagets tjänst, syntes böra lösas i överensstämmelse med de riktlinjer,

som i detta hänseende angivits i fråga om Karlskronavarvet AB. Vidare

har från reproduktionsaktiebolagets sida framhållits uttalanden i propositionen

1962: 169 beträffande nyssnämnda varv och riksdagens godkännande

av den sålunda föreslagna regleringen. I förevarande fall skulle i engångsbelopp

till företaget utbetalas sammanlagt högst 1,4 miljoner kronor.

Jag anser att de riktlinjer, som riksdagen i fråga om Karlskrona örlogsvarvs

ombildning till bolag fastslog vid antagandet av propositionen 1962:

169, i princip bör tillämpas även i fråga om statens reproduktionsanstalts

motsvarande ombildning. Härvid skulle anställningshavare som blivit underkastad

statens allmänna tjänstepensionsreglemente senast den 30 juni

1962 kunna vara det även därefter — utan hinder av reproduktionsanstaltens

omorganisation — och få pensionsförmåner fastställda och utbetalade

genom den statliga pensionsmyndighetens försorg. Ifrågavarande engångsbelopp

å högst 1,4 miljoner kronor bör, därest riksdagen ej har något att erinra

häremot, belasta det under tolfte huvudtiteln upptagna anslaget till

Personalpensionsförmåner m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad

lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens pensionslöneförordning

den 28 maj 1959 (nr 286);

2) godkänna de i det föregående angivna grunderna för

reglering av vissa pensionsfrågor i samband med omorganisationen

av statens reproduktionsanstalt;

3) godkänna övriga i det föregående berörda förslag av

beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade

ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade

författningar;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela för förslagens genomförande

erforderliga övergångsbestämmelser;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i

enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridanden

av maximerade anslag och anslagsposter;

7) till Personalpensionsförmåner m. m. för budgetåret

1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 616 000 000 kr., därav 23 200 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedel och 30 000 000 kr. motsvarande avgifter

till statens grupplivförsäkring.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan Pousette

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630355

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen m. m. jämte a1 i texten
  2. SU 1963:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående nya grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa icke statliga grupper m. m. jämte i äm s. 7 i texten