Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa organisationsändringar inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m

1963-03-01 · 87 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1963:99, Med förslag till vissa organisationsändringar inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa

organisationsändringar inom överståthållarämbetets

skatteavdelning, m. m.; given Stockholms slott den

1 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623),

dels ock bifalla de förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av en av överståthållarämbetet verkställd

utredning vissa ändringar inom skatteavdelningen vid ämbetet. Genom

de föreslagna åtgärderna kommer organisationen av skatteavdelningen att

bringas i överensstämmelse med organisationen av motsvarande avdelningar

vid länsstyrelserna. Skatteavdelningen vid överståthållarämbetet tillföres

genom förslaget de personalförstärkningar, som motsvarar vad som beslutats

för landet i övrigt av 1961 års riksdag. Förslaget innebär vidare att arbetsuppgifter,

som nu åvilar innehavare av tjänster i akademikerkarriären,

i viss utsträckning överlämnas till befattningshavare i mellangradskarriären,

vilket medför viss minskning av antalet tjänster, för vilka kräves akademisk

examen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. iVr 99

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas att 34 § 2 mom. samt 57 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

34 §.

2 m o in. På ansökan —--va
ra

avlämnad.

Ansökan som i första stycket avses

göres hos taxeringsintendenten i

det län, där sökanden är skattskyldig

till statlig inkomstskatt eller statlig

förmögenhetsskatt. Föreligger ej

sådan skattskyldighet för sökanden,

göres ansökningen hos taxeringsintendenten

i det län, där självdeklarationen

skall avlämnas.

Mot taxeringsintendentens----

ej föras.

57 §.

1 mom. Beslut om taxeringsrevision

meddelas av taxeringsintendenten

i länet.

Finner taxeringsintendenten — —

— det länet.

Taxeringsrevision skall — — —

av länsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

34 §.

2 m o in. På ansökan---va
ra

avlämnad.

Ansökan som i första stycket avses

göres hos taxeringsintendenten i

det län, där sökanden är skattskyldig

till statlig inkomstskatt eller statlig

förmögenhetsskatt. Föreligger ej

sådan skattskyldighet för sökanden,

göres ansökningen hos taxeringsintendenten

i det län, där självdeklarationen

skall avlämnas. 1 Stockholm

göres ansökningen hos taxeringsintendenten

å vederbörande taxeringskontor.

Mot taxeringsintendentens---

ej föras.

57 §.

1 mom. Beslut om taxeringsrevision

meddelas av taxeringsintendenten

i länet, dock att i Stockholm

förste taxeringsintendenten må uppdraga

åt revisionsintendenten att meddela

beslut som nu sagts.

Finner taxeringsintendenten--

— det länet.

Taxeringsrevision skall — — —

av länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa organisationsändringar

inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m. samt

anför därvid följande.

I. INLEDNING

Den år 1956 beslutade nya taxeringsorganisationen kom i sina huvuddrag

att ganska nära ansluta till den organisation, som sedan lång tid tillbaka

gällde vid överståthållarämbetets skatteavdelning. 1956 års taxeringsreform

innebar därför för överståthållarämbetets del inte annan ändring i

skatteavdelningens dåvarande organisation än att inom allmänna avdelningen

inrättades ett prövningsnämndens kansli. Särskilt i fråga om organisationen

i första instans kom dock taxeringsväsendet i Stockholm att i åtskilliga

hänseenden skilja sig från taxeringsväsendet i landet i övrigt. I

prop. 1956: 150 uttalades emellertid, att det syntes angeläget att i Stockholm

ernå en ordning, som helt kom att sammanfalla med den i landet för

övrigt gällande. Härför ansågs ytterligare utredning erforderlig.

Denna utredning verkställdes av särskilda sakkunniga, som i ett i maj

1958 avlämnat betänkande föreslog att man i fråga om organisationen i

första instans skulle övergå till den för landet i övrigt gällande organisationsformen.

En dylik åtgärd måste emellertid enligt de sakkunnigas mening

förbindas med vissa organisatoriska förändringar av taxeringsavdelningen

vid överståthållarämbetet. De sakkunnigas förslag redovisades för

riksdagen i prop. 1959:47.

1 propositionen föreslogs, att de sakkunnigas förslag endast delvis skulle

genomföras. Därvid framhölls, under erinran om den kritik, som i olika

avseenden riktats mot förslaget under remissbehandlingen, att det inte var

möjligt att erhålla eu säker uppfattning om personalbehovet på taxeringsavdclningen

och den lämpliga organisationen för denna och att därför en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ny utredning i organisationsfrågan syntes ofrånkomlig. Denna utredning

borde gå hand i hand med åtgärder inom ramen för gällande organisation.

Då överståthållarämbetet redan företagit vissa förberedande åtgärder i detta

hänseende, borde utredningsarbetet ankomma på ämbetet, som förutsattes

därvid skola anlita expertis från statens organisationsnämnd. För utredningsarbetet

syntes särskilda direktiv inte vara erforderliga men utredningen

borde syfta till att nå fram till en effektivt arbetande organisation. I samband

härmed borde organisationen av prövningsnämndens kansli överses

med ledning av vunna erfarenheter. I fråga om taxeringsavdelningens personaluppsättning

ansågs några bedömanden inte kunna göras. Under remissbehandlingen

av förslaget anförda omständigheter tydde emellertid på

att den nuvarande organisationen i vissa avseenden snarast var överdimensionerad.

Det ifrågasattes huruvida inte åtskilliga arbetsuppgifter, som nu

utfördes av akademiskt utbildad personal i lägre befattningar, med fördel

kunde överlämnas till kanslistpersonal. Utredningen borde bedrivas så

skyndsamt omständigheterna tillät.

I propositionen förordades emellertid att taxeringsassistentorganisationen

skulle införas även i Stockholm. Med hänsyn till att förutsättningar inte ansågs

föreligga för att slutligt fixera antalet taxeringsassistenter i staden,

dessas inpassning i den framtida organisationen och behovet av tjänster i

högre lönegrad än Ao 17, vilka frågor borde prövas vid nyss omnämnda

utredning, bestämdes antalet assistenter, som skulle anställas under de två

första åren räknat från och med den 1 januari 1960, till högst 15. Nyanställningar

av assistenter skulle motsvaras av indragning av tjänster inom akademikerkarriären.

Från och med den 1 juli 1962 är antalet taxeringsassistenter

20.

Förslagen i prop. 1959: 47 bifölls av riksdagen. I anledning av riksdagens

beslut har Kungl. Maj :t föreskrivit att de å skatteavdelningen ledigblivna

ordinarie eller extra ordinarie tjänsterna i högre lönegrad än A 9 inte utan

Kungl. Maj :ts medgivande får återbesättas eller uppehållas med vikarie.

Efter framställning av överståthållarämbetet har medgivanden som nyss

sagts lämnats beträffande samtliga hittills ledigblivna tjänster med undantag

för en tjänst såsom förste taxeringsinspektör i lönegraden Ao 21.

Den allmänna varuskattens införande föranledde för Stockholms vidkommande

att från och med den 1 januari 1960 inom taxeringsavdelningen

inrättades ett särskilt varuskattekontor.

I fråga om taxeringsavdelningens organisation må slutligen anmärkas

att enligt riksdagens beslut vid 1959 års höstsession fastställandet av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension

m. in. i Stockholm skall handhas av överståthållarämbetets skatteavdelning

och på taxeringsavdelningen.

Kungl. Maj :t uppdrog den 28 maj 1959 åt överståthållarämbetet att skyndsamt

verkställa den i prop. 1959: 47 förutsatta organisationsundersökningen.

Till åtlydnad härav har ämbetet den 23 november 1962, efter verkställd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

5

undersökning, inkommit med förslag till ny organisation vid nämnda avdelning.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, riksåklagarämbetet, riksförsäkringsverket, 1961 års

storstadsutredning, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,

Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands samt Norrbottens län, länsstyrelsernas

utbildningsnämnd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges

lantbruksförbund, Svensk industriförening, Svenska företagares riksförbund,

Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens centralorganisation,

Statstjänstemännens riksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk,

Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer

och Föreningen Sveriges landskanslister. Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk har därvid åberopat ett av lantbrukets

skattedelegation avgivet yttrande.

II. NUVARANDE TAXERINGSORGANISATION I

STOCKHOLM

Överståthållarämbetets skatteavdelning, vars chef är skattedirektören,

är uppdelad på två underavdelningar, nämligen en taxeringsavdelning och

eu allmän avdelning varjämte till skatteavdelningen är anknutet kupongskattekontoret.

T axeringsa vdelningen

Taxeringsavdelningen, som under skattedirektörens överinseende förestås

av förste taxeringsintendenten, vilken bland annat åligger att närmast

under överståthållaren ansvara för att taxeringsarbetet ordnas och bedrives

på ett ändamålsenligt sätt, är organiserad på elva detaljer, nämligen

ett bolagstaxeringskontor för handläggning huvudsakligen av ärenden

rörande taxering av aktiebolag, föreningar och stiftelser m. fl. juridiska

personer ävensom vissa yrkesgrupper (praktiserande läkare och tandläkare

samt handelsresande);

sex lokala taxeringskontor för handläggning av ärenden angående taxering

av andra skattskyldiga än nyss nämnts, jämte en fastighetstaxeringsdelalj

för handläggning av ärenden rörande särskild fastighetstaxering och

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

ett bokgranskningskontor för granskning av skattskyldigas räkenskaper

in. in.;

ett varuskattekontor för handläggning av ärenden avseende allmän varuskatt

(inrättat från och med den 1 januari 1960);

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

samt en detalj —- den s. k. ATP-expeditionen — för handhavande av arbetet

med arbetsgivaruppgifter till ledning för beräkning av underlag för

avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension jämte vissa

andra arbetsuppgifter, avseende beräkning av pensionsgrundande inkomst

(inrättad från och med den 1 januari 1961).

Inom taxeringsavdelningen finnes vidare förste taxeringsintendentens

expedition.

De lokala taxeringskontoren har vart och ett sitt territoriellt bestämda

område, medan däremot övriga detaljer har att handlägga på dem ankommande

ärenden inom hela staden. Verksamhetsområdena för de lokala taxeringskontoren

har sedan år 1961 hestämts på följande sätt:

Xorra taxeringskontoret omfattande Nikolai, Klara, Jakobs, Johannes,

Adolf Fredriks och Gustav Vasa församlingar;

Västra taxeringskontoret omfattande Matteus, Kungsholms, S:t Görans

och Essinge församlingar;

östra taxeringskontoret omfattande Engelbrekts, Hedvig Eleonora och

Oscars församlingar;

Södra taxeringskontoret omfattande Maria, Högalids, Katarina och Sofia

församlingar samt av Enskede församling stadsdelarna Östberga och Årsta;

Taxeringskontoret för Brännkyrka m. fl. församlingar omfattande Brännkyrka,

Hägerstens, Vantörs och Spånga församlingar; samt

Taxeringskontoret för Bromma m. fl. församlingar omfattande Bromma

och Västerleds församlingar, Enskede församling utom stadsdelarna östberga

och Årsta, ävensom Skarpnäcks och Farsta församlingar.

Till norra taxeringskontoret har anknutits den för riket gemensamma

taxeringsnämnden med uppgift att verkställa taxering av skattskyldiga,

vilka saknar hemortskommun i riket, m. fl. skattskyldiga.

På vart och ett av de lokala taxeringskontoren handlägges ärenden rörande

allmän fastighetstaxering inom dess verksamhetsområde.

Ettvart av de lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret har

eu taxeringsintendent såsom chef, under det att bokgranskningskontoret

förestås av en revisionsintendent. Varuskattekontoret står under ledning

av eu biträdande taxeringsintendent, och såsom föreståndare för fastighetstaxermgsdetaljen

tjänstgör en förste taxeringsinspektör. Arbetet å ATP-expeditionen

Iedes av en förste taxeringsinspektör.

På taxeringsavdelningen tjänstgör därjämte förste taxeringsinspektörer

och förste taxeringsrevisorer, taxeringsinspektörer och taxeringsrevisorer,

amanuenser, förste taxeringsassistenter och taxeringsassistentcr, förste

kanslister och kanslister samt biträdespersonal i olika lönegrader. Vad särskilt

angår taxeringsassistenterna har — i avbidan på taxeringsassistentorganisationens

definitiva utformning i Stockholm — enligt de för skatteavdelningen

fastställda personalplanerna dylika tjänster fått tillsättas, från

och med den 1 januari 1960 till ett antal av 10, från och med den 1 januari

1961 till ett antal av 5 samt från och med den 1 juli 1962 till ett antal av 5,

sålunda för närvarande tillhopa 20.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Enligt gällande bestämmelser fordras för behörighet till tjänst såsom

förste taxeringsintendent, taxeringsintendent, biträdande taxeringsintendent,

förste taxeringsinspektör eller taxeringsinspektör att ha avlagt antingen

juris kandidatexamen eller statsvetenskaplig-juridisk examen eller

examen vid handelshögskola. Behörighet att erhålla befattning såsom revisionsintendent,

förste taxeringsrevisor eller taxeringsrevisor tillkommer

endast den, som avlagt examen vid handelshögskola. För att erhålla tjänst

som taxeringsassistent har föreskrivits, att vederbörande skall ha undergått

den utbildning, som Kungl. Maj:t bestämmer, innebärande att vederbörande

tjänsteman skall hava genomgått en av länsstyrelsernas utbildningsnämnd

anordnad utbildningskurs för utbildning av landskanslister å landskontor.

Några kompetensvillkor för erhållande av befattning såsom förste

kanslist eller kanslist vid överståthållarämbetets skatteavdelning har icke

meddelats.

I anslutning härtill må anmärkas, att i samband med skatteavdelningens

förstatligande år 1948 särskilda övergångsbestämmelser (SFS 1947:723)

meddelades, enligt vilka generell dispens beviljades för viss i verket tidigare

anställd personal. Av de 91 befattningshavarna inom akademikerkarriären

vid taxeringsavdelningen den 1 januari 1962 innehade 44 befattningshavare

sina tjänster på grund av dylik dispens.

Vidkommande taxeringsorganisationen i första instans har tör verkställande

av taxering för inkomst och förmögenhet samt till allmän varuskatt

år 1962 inrättats 142 lokala och 48 särskilda taxeringsnämnder. En av de

lokala taxeringsnämnderna har förordnats att, utöver nämnden eljest tillkommande

göromål, såsom en för riket gemensam taxeringsnämnd handlägga

ärenden, som avses i 4 § sjätte stycket taxeringsförordningen. För den

särskilda fastighetstaxering, som skall verkställas de år allmän fastighetstaxering

icke äger rum, har staden indelats i 4 lokala taxeringsdistrikt, en

lokal taxeringsnämnd (fastighetstaxeringsnämnd) handhar taxeringsarbetet

inom varje sådant taxeringsdistrikt (fastighetstaxeringsdistrikt). Av de

förutnämnda särskilda taxeringsnämnderna har 6 utgjort bolagstaxeringsnämnder,

vilka haft till uppgift att verkställa taxering av aktiebolag. Vidare

har 2 särskilda taxeringsnämnder ombesörjt taxeringen av andra juridiska

personer än aktiebolag och oskifta dödsbon. Taxeringen av praktiserande

läkare och tandläkare samt handelsresande har handhafts av 3 under bolagstaxeringskontoret

lydande särskilda taxeringsnämnder. Följande kategorier

skattskyldiga fysiska personer har taxerats i återstående 37 särskilda

taxeringsnämnder, nämligen

a) rörelseidkare;

b) jordbrukare med bokföringsmässig redovisning;

c) skattskyldiga med inkomst av tjänst, om inkomsten härrör av verksamhet

såsom läkare, tandläkare, veterinär, advokat, yrkesrevisor, arkitekt,

konsulterande ingenjör samt bil- och traktorförsäljare eller av annan därmed

jämförlig verksamhet;

d) skattskyldiga, som gjort insättning å eller uttag från skogskonto eller

invcsteringskonto för skog;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

e) skattskyldiga, beträffande vilka avtal med främmande makt för undvikande

av dubbelbeskattning skall tillämpas;

f) personer — i förekommande fall makar gemensamt — med en bruttoförmögenhet

av minst 500 000 kronor;

g) skattskyldiga, som icke är att hänföra till någon ovan under a)—f)

nämnd kategori, men vilkas deklarationer befinnes vara av mera invecklad

beskaffenhet; samt

h) samtaxerad make till ovan under a)—g) upptagen skattskyldig samt

hemmavarande barn under 21 år.

I de särskilda taxeringsnämnderna ävensom den för riket gemensamma

taxeringsnämnden har —- till skillnad från de lokala taxeringsnämnderna

tjänstemannataxering förekommit i den meningen, att vid taxeringsavdelningen

anställda tjänstemän fungerat i nämnderna såsom kronoombud

respektive taxeringsassistent. Personalknapphet på grund av deklarationsmaterialets

fortgående ökning har medfört, att ämbetet sedan lång tid

tillbaka dessutom måst förordna s. k. biträdande kronoombud bland utanför

ämbetet stående personer för att därmed bereda lättnad i de ordinarie

kronoombudens arbetsbörda. De biträdande kronoombuden har under vederbörande

ordinarie kronoombuds överinseende granskat dem anvisade

deklarationer och upprättat förslag till taxering beträffande dessa. Ytterligare

må framhållas, att vid taxeringsarbetet, ävenledes sedan lång tid

tillbaka, anlitats personal utom ämbetet för förberedande arbete med skönstaxering

av nyinflyttade utlänningar, som utan att vara mantalsskrivna i

Stockholm erhållit debetsedel från uppbördsverket å preliminär skatt.

T fråga om taxeringsnämndsordförandenas, kronoombudens och taxeringsassistenternas

granskningsuppgifter i första instans har under senare

år gällt följande.

Ordförande i lokal taxeringsnämnd har i regel granskat omkring 1 500

deklarationer, varjämte det ålegat honom att genomgå sådana deklarationer,

beträffande vilka kronoombudet föreslagit avvikelse, övriga deklarationer

i lokal nämnd har granskats endast av kronoombudet.

I särskild taxeringsnämnd har ordföranden — dock med undanlag för

vissa här nedan angivna nämnder — granskat i princip 500 deklarationer i

första hand och kronoombudet eller taxeringsassistenten återstående antal

deklarationer. Därefter har ordföranden genomgått de av kronoombudet

eller taxeringsassistenten i första hand behandlade deklarationerna och

sistnämnda funktionärer de av ordföranden i första hand granskade. Ordförandena

i 1 :a och 2:a taxeringsdistrikten för juridiska personer samt i

det särskilda taxeringsdistriktet för handelsresande har emellertid icke

ålagts någon skyldighet att förstahandsgranska till respektive nämnder hörande

deklarationer.

De särskilda taxeringsnämnderna åtnjuter vid taxeringsarbetet biträdeshjälp

i olika hänseenden. Det ankommer exempelvis på biträdena att i det

aktuella årets deklarationer insortera både fjolårets deklarationer och de

speciella kort (s. k. SN-kort), som dessa nämnder använder i stället för in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

komstlängden. De särskilda taxeringsnämnderna erhåller även biträdeshjälp

med mänga andra rutinbetonade arbetsuppgifter. I anslutning härtill

understryker ämbetet i sin utredning, att varken taxeringsassistenterna eller

kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna kunnat tilldelas biträden

att vara dem behjälpliga vid deklarationsgranskningen. De lokala

och särskilda taxeringsnämndernas arbete med att anmana skattskyldiga,

som icke avlämnat deklaration, att avgiva sådan ävensom arbetet med undei

rättelser till skattskyldiga om i deklarationerna vidtagna avvikelser underlättas

avsevärt genom att distributionen av dessa skrivelser helt ombesörj

es av biträdespersonal.

Knligt den inom överståthållarämbetet upprättade statistiken, avseende

1961 års taxering i Stockholm, uppgick antalet självdeklarationer i lokala

nämnder till 488 989 och i särskilda taxeringsnämnder till 95 638. Av sistnämnda

deklarationer hade 18 994 avgivits av juridiska personer utom

oskifta dödsbon och 2 505 av skattskyldiga, hänförliga till det för riket gemensamma

distriktet. Antalet deklarationer, hänförliga till sådana särskilda

taxeringsdistrikt, som i princip skall ha taxeringsassistent såsom

taxeringsfunktionär, uppgick alltså till 74 139.

Under senare år har befattningshavare å taxeringsavdelningen förordnats

att i sin tjänst utföra på taxeringsintendent ankommande göromål i den

omfattning som närmare framgår av nedanstående tablå, avseende förhållandena

under år 1961.

Befattningshavare

Antal

Tkl

Förste taxeringsinspektör Ao 24.......

4

1

1

1

3

1

1

1

Hela året1

1/1 — 7/12

1/1 — 5/11

25/11—31/12

Hela året1

14/7 —31/12

12/9 —31/12

23/10—31/12

* * » * . . .

» » » i

» » » » .

Förste taxeringsinspektör Ao 23........

• » # » ......

Förste taxeringsinspektör Ao 21 ...

* * »»....

13

1 Tiden 1/1 — 30/6 och 14/7 — 31/12

Det törhållandet, att taxeringsavdelningens arbetsuppgifter är icke blott

till sin natur artskilda utan även i viss utsträckning av säsongmässig karaktär,

medför uppenbarligen, understryker ämbetet i sin utredning, att

avdelningens personal måste disponeras på skilda sätt under den tidsperiod,

då taxering i första instans äger rum (liden 1/3—30/6), och under

den tidsperiod, då sådan taxering cj förekommer.

Vid den allmänna varuskattens införande den 1 januari 1960 inrättades

i Stockholm — vid sidan av de redan befintliga taxeringskontoren _ ett

särskilt varuskattekontor under ledning av en biträdande taxeringsinten
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

dent i lönegrad Ao 26 med viss avlöningsförstärkning. Förutom befattningen

som biträdande taxeringsintendent tillfördes skatteavdelningen från och

med förenämnda tidpunkt följande tjänster för varuskattens administration,

nämligen

2 förste taxeringsrevisorer i lönegrad Ao 21,

2 taxeringsrevisorer i reglerad befordringsgång,

2 kanslister i lönegrad Ao 15,

3 kanslister i reglerad befordringsgång,

2 kansliskrivare i lönegrad Ae 10,

1 kontorist i lönegrad Ae 9,

2 kanslibiträden i lönegrad Ae 7, samt

5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Utöver ovan angivna personal skulle erforderlig extra arbetskraft få anlitas

för skrivgöromål m. m.

Enligt Kungl. brev den 3 juni 1960 till överståthållarämbetet angående

anslag till ämbetet för budgetåret 1960/61 medgav Kungl. Maj :t, att å överståthållarämbetets

skatteavdelning fick från och med den 1 januari 1961

tills vidare — som föreståndare för den personal, som skulle handha tillläggspensioneringens

administration — finnas anställd en extra förste taxeringsinspektör

i lönegraden Ag 24. De jämlikt nämnda brev i övrigt nyinrättade

tjänsterna å skatteavdelningen, avseende icke ordinarie personal,

var avsedda för tilläggspensioneringens administration och fick tillsättas

från och med sistnämnda tidpunkt. För handhavandet av arbetet med arbetsgivaruppgifter

och fastställandet av pensionsgrundande inkomst enligt

lagen om försäkring för allmän tilläggspension nyinrättades sålunda från

och med den 1 januari 1961 följande tjänster vid skatteavdelningen, nämligen
-

1

förste taxeringsinspektör

lönegrad

Ag 24

1

förste kanslist

»

Ae 19

6

kansliskrivare

»

Ae 10

1

kontorist

»

Ae 9

7

kanslibiträden

»

Ae 7

8 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Genom ändring den 30 december 1960 i instruktionen för överståthållarämbetet

(SFS 1960: 739) har föreskrivits, att det skall åligga förste taxeringsintendenten

att närmast under överståthållaren ansvara för bestyret

med försäkring för allmän tilläggspension.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963 11

Allmänna avdelningen

Allmänna avdelningen är organiserad på tre detaljer. Den största av dessa

detaljer är prövningsnämndens kansli, för vilken en mera ingående redogörelse

skall lämnas i det följande. Därjämte finnes en uppbörd sdetalj, vid

vilken tjänstgör en assessor i lönegrad Ao 27, samt den allmänna avdelningen

i övrigt (sistnämnda del motsvarar kameralsektionen exklusive prövningsnämndens

kansli på länsstyrelserna), vid vilken tjänstgör en assessor

i Ao 27, en förste byråsekreterare i Ao 23 och två förste byråsekreterare i

Ao 21.

Prövningsnämndens kansli, som fungerat sedan den 1 januari

1958, då den nya taxeringsförordningen trädde i kraft, har från nämnda

tidpunkt varit under successiv utbyggnad.

Prövningsnämndens verksamhet har, framhåller ämbetet i sin skrivelse,

varit föremål för fortlöpande statistisk undersökning. Denna utvisar en stegring

av antalet besvärsmål, vilket medfört en successivt ökad arbetsbelastning

för kansliet. Sålunda uppgick antalet handlagda mål hos prövningsnämnden

under perioden 1/7 1958—30/6 1959 (kansliets första fullständiga

verksamhetsperiod) till 14 307 men för arbetsperioden 1/7 1960—30/6 1961

till 16 228, innebärande en ökning under två år av närmare 2 000 mål.

\ erksamheten med handläggning av kammarrätts- och regeringsrättsmålen

är omfattande. Sålunda uppgick antalet besvär till kammarrätten under

förenämnda tidsperiod, 1/7 1960—30/6 1961, till 2 037.

bör närvarande har prövningsnämndens kansli följande organisatoriska

uppbyggnad.

Kansliet förestås av eu assessor, vilken för det förberedande och expeditionella

arbetet hos prövningsnämnden biträdes av eu förste kanslist såsom

arbetsledare och en kanslist såsom biträdande arbetsledare.

Inom kansliet har arbetsuppgifterna uppdelats på tre arbetsdetaljer, nämligen

expeditionen, skrivcentralen och referentdetaljen.

Expeditionen har till huvudsaklig uppgift att diarieföra besvär och framställningar

till prövningsnämnden och kammarrätten samt från Kungl. Maj :t

i emitterade besvärsmål, att vidtaga åtgärd för komplettering av besvär och

framställningar till prövningsnämnden med deklaration och längdutdrag, att

vaka över delgivningsförfarandet, att ombesörja expediering av prövningsnämndens

beslut samt kammarrättens och Kungl. Maj:ts utslag, att »slakta»

och arkivera besvärsakter efter det prövningsnämnden meddelat beslut samt

att lämna allmänheten upplysningar angående mål och ärenden. Arbetet

mom expeditionen ledes av en föreståndarinna under närmaste överinseende

av förenämnda förste kanslist.

Skrivcentralen, där arbetet ledes av eu föreståndarinna, har till uppgift att

ombesörja skrivarbetet å kansliet, vilket arbete framför allt avser utskrift

av föredragningspromemorior och prövningsnämndsprotokoll.

Den kansliet tilldelade biträdespersonalen har fördelats mellan expeditionen

och skrivcentralen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Å referentdetaljen tjänstgörande personal -— förste taxeringsinspektörer,

taxeringsinspektörer, amanuenser och kanslister — har företrädesvis till

uppgift att genomgå målen, kontrollera att erforderlig skriftväxling mellan

parterna ägt rum samt upprätta förslag till prövningsnämndsprotokoll ävensom

— i förekommande fall — föredragningspromemorior.

Vad slutligen angår frågan om personaluppsättningen å prövningsnämndens

kansli må anmärkas, att denna fråga ännu icke slutligt reglerats. Antalet

tjänster, som tilldelades kansliet vid dess tillkomst år 1958, uppgick

till endast åtta, varav fem kvalificerade, nämligen en tjänst som assessor i

lönegrad Ao 24 (från och med den 1 juli 1962 Ao 27), en tjänst som förste

kanslist i lönegrad Ao 19, en tjänst som kanslist i lönegrad Ao 15 samt 2

tjänster som kanslist i reglerad befordringsgång. Övriga tre tjänster utgjordes

av dels en tjänst som kanslibiträde i lönegrad Ao 7, dels ock två

kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. Personal i olika tjänsteställningar

å taxeringsavdelningen har i viss utsträckning överförts för tillfällig

tjänstgöring å prövningsnämndens kansli.

III. ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS FÖRSLAG TILL NY

ORGANISATION VID SKATTEAVDELNINGEN

De av ämbetet framlagda förslagen innebär, att personalen vid skatteavdelningen,

som enligt den för budgetåret 1962/63 fastställda personalförteckningen

— förutom skattedirektören — uppgår till 295 befattningshavare,

kommer att öka med 177 tjänstemän i olika grader till sammanlagt 472 personer.

Ämbetet framhåller alt å taxeringsavdelningen förekommande arbetsuppgifter

i viss utsträckning är av säsongmässig karaktär, vilket innebär, att en

stor del av personalen indelas till tjänstgöring på olika sätt under taxeringsperioden

och under tiden mellan taxeringsperioderna. Taxeringsassistentema

och deras biträden är sålunda under taxeringsperioden anslutna till

taxeringskontoren, medan de under icke-taxeringsperiod har att fullgöra

tjänstgöring vid revisionskontoret. Vidare måste omflyttningar av främst

biträdespersonal ofta företagas under första halvåret, bland annat för att

möta tidvis förekommande toppbelastningar å varuskattekontoret och ATPexpeditionen.

Med hänsyn till personalens rörlighet under taxeringsperioden

är det icke möjligt att för denna tid å olika detaljer exakt redovisa den

personalstyrka, som enligt ämbetets förslag skall finnas vid skatteavdelningen.

Ämbetet har därför funnit, att tiden omkring den 15 oktober, då rörligheten

regelmässigt är minst, är den mest lämpliga tiden för en sammanfattande

redovisning av all personal. I enlighet härmed redovisas personalen

i en särskild sammanställning, vilken som Bilaga 1 torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende. I bilagan har samtliga taxeringsassistenter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

13

och deras biträden upptagits i kolumn 9, revisionskontoret, medan den biträdespersonal,

som avses skola biträda kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna

för taxering av aktiebolag och andra juridiska personer

samt den för riket gemensamma taxeringsnämnden, redovisats i kolumn

8, taxeringskontoren. Även för tilläggspensioneringens administration beräknad

biträdespersonal, som icke avses skola placeras å ATP-expeditionen, har

i sammanställningen upptagits i sistnämnda kolumn. Av kolumn 15 i bilagan

framgår nuvarande personaluppsättning.

Vid bedömningen av frågan om den mest ändamålsenliga organisationen

av taxeringsavdelningen vid en utbyggnad i personellt avseende bör, framhåller

ämbetet, till en början konstateras, att den å avdelningen faktiskt

tjänstgörande personalen, som under senare år uppgått till omkring 190

personer, enligt det förslag ämbetet framlägger kommer att ökas med omkring

180 befattningshavare. Personalkadern kommer således att ungefär

fördubblas.

Avdelningen kommer emellertid enligt förslaget icke att tilldelas ny personal

i olika karriärer i relation till nu gällande förhållanden inom organisationen.

I stället kommer en väsentlig ändring av personalens sammansättning

av befattningshavare, tillhöriga olika karriärer, att ske. Innebörden

av förslaget i detta hänseende är i huvudsak, att antalet kvalificerade

tjänstemän i akademikerkarriären med i princip juridisk utbildning kommer

att minska, under det att en ökning av tjänstemän i samma karriär

med civilekonomutbildning kommer att ske. Antalet befattningshavare i

kanslistkarriären kommer att i högst väsentlig mån öka, varjämte den tidigare

beslutade taxeringsassistentorganisationen slutgiltigt utbygges. Dessutom

sker en betydande ökning av biträdespersonalen.

Vid ställningstagandet till vilken organisation taxeringsavdelningen bör

få för framtiden bör, enligt ämbetet, till en början erinras, att kadern av

taxeringsassistenter och deras biträden så till vida måste bilda en rörlig

grupp, att densamma under huvuddelen av året, d. v. s. under icke-taxeringsperiod,

skall anslutas till den enhet, som har att svara för taxeringsrevisionsverksamheten,

medan gruppen under taxeringsperiod skall anslutas

till de enheter inom taxeringsavdelningen, vilka ha att ansvara för

taxeringen i första instans. Denna grupp, som inklusive biträdespersonal

kommer att bestå av mer än 100 befattningshavare, måste således redan

med hänsyn till sin storlek i betydande grad påverka organisationsfrågans

lösning.

Med hänsyn till att assistentorganisationen med dess stora antal befattningshavare

har att under olika tider av året svara för skilda arbetsuppgifter

och måste vara rörlig, är det, enligt ämbetets mening, synnerligen

angeläget, att taxeringsavdelningen i andra avseenden gives en så fast organisation

som möjligt i syfte att tillskapa nödvändig stadga.

Huvudlinjerna i nuvarande organisation, sådan den blivit utbyggd efter

den allmänna varuskattens och tilläggspensioneringens införande, synes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunql. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

därvid, framhåller ämbetet, lämpligen böra följas. Detta innebär, att det

nuvarande bokgranskningskontoret, som föreslås skola benämnas revision

s k o n t o r e t, bör behålla sin ställning men väsentligt utbyggas, varjämte

taxeringsassistenterna samt deras biträden bör tillföras kontoret under

huvuddelen av året. Någon ändring i revisionsintendentens ställning

iöreslås icke skola ske. Han skall följaktligen enligt förslaget liksom nu

vara chef för kontoret.

Vidkommande varuskattekontoret föreligger enligt ämbetet

inte heller någon anledning att nu ändra dess ställning i organisationen.

Även detta kontor skall dock enligt förslaget väsentligt utbyggas. Kontoret

bör enligt ämbetets mening liksom nu stå under omedelbar ledning av eu

biträdande taxeringsintendent.

Vad t axe ringsavdelningen i övrigt beträffar, är den, såsom

redovisats i det föregående — bortsett från ATP-expeditionen — organiserad

på sex lokala taxeringskontor och ett bolagstaxeringskontor.

Dessa enheter jämte förste taxeringsintendentens expedition och fastighetstaxeringsdetaljen

motsvarar den allmänna detaljen vid länsstyrelsernas

taxeringssektioner. Taxeringskontoren har alltsedan 1948 års omorganisation

bildat taxeringsavdelningens stomme. Genom inrättandet av prövningsnämndens

kansli den 1 januari 1958 har emellertid en del arbetsuppgifter

i samband med beredning av mål och ärenden till prövningsnämnden överflyttats

från taxeringskontoren till kansliet. Den härigenom minskade arbetsbelastningen

å taxeringskontoren har enligt ämbetets mening i viss mån

förändrat de förutsättningar, på vilka 1948 års omorganisation byggde.

Sålunda har, framhålles i ämbetets skrivelse, erfarenheterna under de senaste

åren av taxeringsavdelningens nuvarande organisation givit vid handen,

att antalet lokala taxeringskontor är för stort för att åstadkomma eu

ändamålsenlig fördelning av de till taxeringsavdelningens förfogande stående

personalresurserna och de på avdelningen i sin helhet ankommande arbetsuppgifterna.

Härigenom har administrationen av såväl de olika enheterna

inom taxeringsavdelningen som hela avdelningen försvårats. Detta

sammanhänger, betonas det, till viss del även med det förhållandet, att

deklarationsmaterialet i Stockholm på grund av stadens tillväxt kommit

att fördelas ojämnt mellan de lokala taxeringskontoren, varigenom vissa

kontor fått att svara för en betydligt större arbetsvolym än de övriga. Ämbetet

anför därefter.

Då de olika enheterna inom taxeringsavdelningen tillförts personal i förhållande

till arbetsmängden och arbetsuppgifternas svårighetsgrad, har även

personaltilldelningen blivit ojämn de lokala taxeringskontoren emellan. Sistberörda

förhållande har i sin tur fått till följd, att de mindre kontoren, särskilt

vid befattningshavares sjukdom och semester eller vid högre arbetsbelastning

än normalt, haft svårigheter att gå i land med förekommande

göromål utan att »låna» personal från andra enheter. Eftersom ett visst

minimiantal befattningshavare — både kvalificerad personal och hiträdespersonal

— ständigt måste finnas till hands på varje taxeringskontor för

handläggning av löpande arbetsuppgifter, har taxeringsavdelningens ledning

alltför mycket betungats med frågor om överförande av personal från ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

15

kontor till ett annat. Nuvarande i flera fall förhållandevis små kontorsenheter

ha även bidragit till att personal understundom icke kunnat utnyttjas

på ett rationellt sätt. Eu väsentlig synpunkt i detta sammanhang är, att

taxeringskontorens chefer i alltför hög grad fått själva lägga hand vid även

mindre betydande eller besvärliga mål och alltför litet kunnat ägna sig åt

egentliga arbetsledande uppgifter — bl. a. de viktiga spörsmålen om taxeringsprocessens

rätta bedrivande.

Redan omfattningen av de på taxeringskontoren vid överståthållarämbetet

ankommande arbetsuppgifterna gör det enligt ämbetets mening icke möjligt

att — såsom i länen — sammanföra alla göromål, som skola handläggas

inom kontoren, till en enda allmän detalj. En uppdelning på flera enheter

måste därför, framhålles det, alltjämt förefinnas. Fråga uppkommer

då, efter vilka grunder en dylik uppdelning lämpligen bör ske. Enligt ämbetets

mening bör antalet enheter så avvägas, att omfattningen av de på

varje enhet fallande arbetsuppgifterna medgiver en verkligt effektiv arbetsledning.

En given utgångspunkt anser ämbetet vara, att taxering av aktiebolag,

föreningar och stiftelser m. fl. juridiska personer handlägges inom

eu enhet — bolagstaxeringskontoret — varvid till detta kontor lämpligen

bör knytas handläggningen av taxeringen för fysiska personer, som är delägare

i fåmansbolag, och därmed jämförbara skattskyldiga. Ämbetet förutsätter,

att nyssberörda kategorier skattskyldiga vid den årliga taxeringen

sammanföres till särskilda för hela staden gemensamma taxeringsnämnder,

vilka bör sortera under nämnda kontor.

Beträffande härefter organisationen av taxeringsavdelningen, i vad avser

taxering av andra skattskyldiga än som enligt vad förut anförts enligt

förslaget avses skola hänföras till bolagstaxeringskontoret, måste, framhåller

ämbetet, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning jämväl hälen

uppdelning ske. Olika alternativ är därvid tänkbara. 1 och för sig kan,

konstateras det i skrivelsen, en uppdelning sålunda exempelvis ske efter

funktionella linjer. Ämbetet har emellertid inte gjort någon utredning om

hur en dylik indelning lämpligen bör genomföras och vilka fördelar och

nackdelar en dylik organisation skulle innebära. I utredningen konstateras

endast följande.

Emellertid finner överståthållarämbetet, alt den i fråga om de s. k. lokala

taxeringskontoren sedan lång tid tillbaka tillämpade territoriella indelningsgrunden,

får anses vara den ur administrativ synpunkt bästa. Visserligen

bär, såsom i det föregående framhållits, den hittills gällande indelningen

för de lokala taxeringskontorens verksamhetsområden i praktiken

medfört påtagliga nackdelar, ej minst i fråga om samordning av processföringen

i sådana mål och ärenden, vilka ägt samband med varandra, men

enligt den territoriella indelningsgrunden kommit alt hänföras till skilda

kontor. Nackdelarna torde emellertid kunna väsentligen bemästras i en organisation

med färre enheter och med ökade möjligheter — tidsmässigt och

personellt — för förste taxeringsintendenten att fullgöra den honom åliggande

samordningsuppgiften. Med hänsyn härtill torde anledning saknas

att frångå omförmälda indelningsgrund, överståthållarämbetet föreslår därför,

att den territoriella indelningsgrunden alltjämt tillämpas vid den här

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mcij:ts proposition nr 99 år 1963

diskuterade uppdelningen på enheter inom taxeringsavdelningen. Vid bedömandet

härav anser överståthållarämbetet, att en"så långt möjligt gående

centralisering av verksamheten inom här åsyftade del av taxeringsavdelningen

bör eftersträvas för att de i det föregående berörda nackdelarna,

som uppstå vid en indelning efter territoriella grunder, må kunna elimineras.

De alternativ för en ytterligare uppdelning, vilka enligt ämbetets bedömande

erbjuder sig, är två, nämligen en uppdelning på två eller tre enheter;

eu längre gående uppdelning finner ämbetet sålunda icke böra ifrågakomma.

Ämbetet säger sig mot varandra ha vägt de angivna alternativen

och därvid slutligen funnit, att, ehuru alternativet med två enheter i princip

är att föredraga, alternativet med tre enheter likväl av praktiska skäl

— främst arbetsvolymens storlek — bör genomföras.

I enlighet härmed förordar ämbetet en uppdelning å tre enheter, lokala

taxeringskontor, innebärande en minskning av det nuvarande antalet dylika

kontor med tre. Med utgångspunkt i en uppdelning efter dylika grunder

bör enligt ämbetets mening ärenden rörande särskild fastighetstaxering hänföras

till ett av de ifrågavarande taxeringskontoren, under det att den för

riket gemensamma nämnden och de under bolagstaxeringskontoret nu lydande

särskilda nämnderna för taxering av praktiserande läkare och tandläkare

samt handelsresande bör sortera under de båda andra kontoren.

I den mån ytterligare för hela staden gemensamma särskilda taxeringsnämnder

inrättas för vissa andra yrkeskategorier, bör även dessa nämnder anslutas

till något av berörda kontor. Ämbetet har i en tablå skisserat arbetsuppgifter

m. m. för de lokala taxeringskontoren vid en uppdelning på tre

enheter. Denna tablå torde som Bilaga 2 få fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen

Den av överståthållarämbetet föreslagna organisationen av taxeringsavdelningen

framgår av en tablå som bifogats utredningen och såsom Bilaga 3

torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Med en på angivet sätt

organiserad taxeringsavdelning erhålles enligt ämbetets förmenande en nödvändig

stadga i organisationen, varjämte tillika taxeringskontoren gives en

sådan storlek, att de påtalade bristerna i nu gällande organisation i huvudsak

lär kunna elimineras. Ämbetet framhåller särskilt, att den föreslagna

organisationsformen med ett relativt stort antal befattningshavare på varje

taxeringskontor framdeles torde leda till väsentligt mindre täta omflyttningar

av personal mellan de olika enheterna samtidigt som bemästrande

av förekommande arbetstoppar lättare torde kunna ske.

Vid bifall till vad ämbetet sålunda föreslagit, kommer taxeringsavdelningen

alt bli organiserad på ett revisionskontor, ett bolagstaxeringskontor och

tre lokala taxeringskontor samt ett varuskattekontor, varjämte vissa med

tilläggspensioneringen sammanhängande centrala arbetsuppgifter kommer

att handläggas inom en särskild enhet, ATP-expeditionen. Såsom chef för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

17

hela taxeringsavdelningen skall liksom nu finnas en förste taxeringsintendent.

Revisionskontoret skall förestås av en revisionsintendent, ettvart av

taxeringskontoren av eu taxeringsintendent. Varuskattekontoret och ATPexpeditionen

skall vardera förestås av en biträdande taxeringsintendent.

Att biträda revisionsintendenten med ledningen av taxeringsrevisionsverksamheten

skall finnas två biträdande revisionsintendenter. I övrigt skall,

såvitt avser högre tjänster, inrättas sju biträdande taxeringsintendenttjänster,

nämligen två å bolagstaxeringskontoret, en å vart och ett av de lokala

taxeringskontoren samt två stå till förste taxeringsintendentens förfogande.

Överståthållarämbetet övergår härefter till en närmare redogörelse för de

olika chefstjänstemännens ställning och uppgifter i den nya organisationen.

I samband därmed lämnas även motivering till de tjänster, vilkas innehavare

skall i egenskap av biträdande intendenter ha att fullgöra vissa intendentsgöromål.

Beträffande förste taxeringsintendenten erinrar ämbetet

om vad som uttalades angående dennes arbetsuppgifter vid 1948 års omorganisation.

Denne bör ha att tillse, att taxeringarna bliva likformiga de olika taxeringskontoren

emellan. För sådant ändamål bör han regelbundet hålla överläggningar

med taxeringsintendenterna om aktuella taxeringsspörsmål samt

i övrigt meddela dem råd och anvisningar i tjänsten. Taxeringsintendenterna

böra vara skyldiga att underställa honom ärenden av principiell eller eljest

viktigare beskaffenhet och han bör äga rätt att själv taga hand om ärende,

som han finner vara av större betydelse. Det skall vidare åligga förste

taxeringsintendenten tillse, att personalen å taxeringskontoren med insikt

och omsorg fullgör sina åligganden. Taxeringsintendents anmaningsrätt enligt

32 § 3 mom., 35 § 2 mom. 2 st. och 35 § 3 mom. taxeringsförordningen

skall ankomma på honom liksom taxeringsintendents åliggande enligt 92 §

nämnda förordning. Å honom bör även ankomma avgörandet, huruvida anmälan

för brott mot skattestrafflagen skall göras till allmän åklagare. Likaså

synes åt honom böra förbehållas rätt att avgöra, om från det allmännas

sida" föreligger anledning att anföra besvär över prövningsnämndens eller

kammarrättens utslag. Kammarrättens utslag måste alltså delgivas förste

taxeringsintendenten.

1 huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda förordats har, framhåller

ämbetet, förste taxeringsintendenten -—- som enligt gällande taxeringsförordning

har enahanda funktion som taxeringsintendenten i länet — enligt

17 § nämnda förordning att bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor

samt verka för att taxeringarna bliva likformiga och rättvisa. Hans huvuduppgifter

kan — förutom rent administrativa åligganden — sägas vara

att dels ordna och övervaka taxeringen i första instans, dels ock i likformighetens

intresse samordna processföringen och leda eftergranskningen av

åsatta taxeringar.

Utöver här angivna, förste taxeringsintendenten åvilande uppgifter har

emellertid, påpekar ämbetet, enligt vad erfarenheten ej minst under de senare

åren visat, åtskilliga andra uppgifter kommit att läggas å honom. I skrivelsen

erinras om upporganiserandet av den allmänna varuskattens och till
2

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

läggspensioneringens administration ävensom — såvitt på ämbetet ankommer

-—- samordning av taxering och maskinell längdföring enligt det s. k.

ADB-systemet, som genom särskilt beslut införts för hela Stockholm vid

1962 års taxering. Dessa uppgifter har varit av den omfattning, att de jämte

bestyret med ordnandet och övervakningen av taxeringen i första instans

och handläggningen av löpande ärenden i huvudsak tagit förste taxeringsintendentens

hela tid i anspråk. Det måste enligt ämbetet antagas, att jämväl

framdeles denne kommer att få till stor del ägna sig åt särskilda uppgifter,

föranledda bl. a. av nydaningar i skilda hänseenden. I betraktande

måste också tagas, framhålles det, att han regelbundet har att deltaga i det

mycket betydande antal remisser i taxerings- och skattefrågor, som överlämnas

till ämbetet.

Såsom tidigare framhållits vidlåder enligt ämbetets mening vissa brister

nuvarande organisation i vad angår samordningen av processföringen såväl

i prövningsnämnden som i skattedomstolarna — brister som det är nödvändigt

att undanröja. Visserligen åligger det, framhåller ämbetet, förste

taxeringsintendenten att vaka över denna samordning men med hänsyn till

dennes arbetsbelastning är det icke möjligt för honom att själv utföra det

allmännas talan i samtliga mål, i vilka så i och för sig var önskligt. Endast

i undantagsfall kan så ske i mål vid prövningsnämnden, och ej heller kammarrättsmålen

kan i större utsträckning handläggas av honom. Ämbetet anser

det därför erforderligt att en kvalificerad befattningshavare i högre tjänsteställning

ställes till förste taxeringsintendentens förfogande och föreslår

att en särskild tjänst såsom biträdande taxeringsintendent inrättas med särskild

uppgift för dess innehavare att föra processen i de gemensamma mål

och ärenden, som enligt arbetsordningen och förste taxeringsintendentens

anvisningar överlämnas till honom. Det torde därjämte, framhålles i skrivelsen,

böra ankomma å denne tjänsteman att biträda förste taxeringsintendenten

med samordningsfrågor beträffande processföringen i stort och särskilt

ha sin uppmärksamhet inriktad på att processföringen de olika kontorsenheterna

emellan blir likformig.

Ämbetet anser vidare erforderligt att till förste taxeringsintendentens förfogande

ställes ytterligare en kvalificerad befattningshavare, som även bör

ges ställning såsom biträdande taxeringsintendent. Denne bör enligt ämbetet

främst ha till uppgift att enligt bestämmelse i arbetsordningen och förste

taxeringsintendentens närmare bestämmande handlägga åtalsärenden. I

den mån handhavandet av dessa ärenden så medgiver, bör han biträda förste

taxeringsintendenten med bl. a. de övervakningsuppgifter, som sammanhänger

med den intensifierade taxeringskontrollen.

Såsom nyss nämnts föreslår ämbetet, att vart och ett av de lokala taxeringskontoren

och bolagstaxeringskontoret skall stå under ledning av en

taxeringsintendent. Denne skall i den omfattning, som i arbetsordningen

för överståthållarämbetet må föreskrivas, fullgöra vad enligt skatte-

och taxeringsförfattningarna åligger taxeringsintendent beträffande ärenden,

vilka skall handläggas å kontoret. Taxeringsintendenten å lokalt taxe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

19

ringskontor eller å bolagstaxeringskontoret skall såsom clief för kontoret närmast

under förste taxeringsintendenten ansvara för arbetets behöriga bedrivande

inom detsamma; de bör därvid fördela arbetet mellan befattningshavarna,

övervaka och samordna förekommande arbetsuppgifter, tillse att arbetet

bedrives så att föreskrivna tidsfrister iakttages samt över huvud taget

aktivt leda verksamheten inom kontoret.

De å ifrågavarande taxeringsintendenter ankommande arbetsuppgifterna

är, framhåller ämbetet, i princip av två slag, nämligen att leda och övervaka

dels taxeringsarbetet i första instans, dels ock processföringen i mål och

ärenden till prövningsnämnden samt besvärsmål till skattedomstolarna.

Vid sidan av nu omnämnda huvuduppgifter bör det alltjämt åligga taxeringsintendenterna

att för respektive kontorsenhet ytterst svara för beräkningen

av pensionsgrundande inkomst.

I detta sammanhang beröres i skrivelsen vissa åtgärder, som vidtagits

inom ämbetet i syfte att samordna prövningsnämndsarbetet och processföringen

i taxeringsmål. Sålunda har ämbetet beträffande handläggningen av

mål, som äger samband med varandra, föreskrivit bl. a. följande.

I de fall framställningar om eftertaxering eller mål angående extraordinär

besvärsrätt beträffande en och samma skattskyldig förekomma till behandling

inom två eller flera taxeringskontor, skola ifrågavarande mål handläggas

inom ett taxeringskontor. Sålunda skall, då fråga tillika är om taxering

för det löpande året, målen behandlas inom det taxeringskontor, som

enligt gällande arbetsordning har att handlägga denna taxering, och i övriga

fall inom det taxeringskontor, som enligt arbetsordningen har att handlägga

det i tiden närmast liggande årets taxering.

I fråga om sådana mål, vilka på annat sätt än förut nämnts äga samband

med varandra och beröra två eller flera taxeringskontor, skall det åligga vederbörande

taxeringsintendenter att samråda och vid skiljaktiga meningar

underställa förste taxeringsintendenten taxeringsfrågan.

Prövningsnämndens kansli har att tillse att nu ifrågavarande mål samtidigt

företagas till avgörande i prövningsnämnden.

Om kontorsenheterna inklusive bolagstaxeringskontoret bestämmes till

fyra blir de, framhåller ämbetet, av sådan storlek, att kontoren såvitt avser

arbetsmängden kommer att motsvara taxeringssektionerna i de medelstora

länen. På grund härav och med hänsyn till de stora krav, vilka måste ställas

på cheferna för så stora enheter, synes det ämbetet naturligt, att dessa

befattningshavare, ehuru de icke i formellt avseende kan utrustas med de

befogenheter, som givits taxeringsintendenterna i länen, i lönehänseende —- liksom för närvarande — jämställes med de senare.

De arbetsuppgifter, som vid ett genomförande av ämbetets förslag kommer

att åvila taxeringsintendenterna torde, framhåller ämbetet, bli mycket

omfattande, i följd varav deras möjligheter att själva utföra talan i taxeringsmålen

blir begränsade. Processföringen i taxeringsmål måste därför i

väsentlig grad ankomma på andra befattningshavare inom taxeringskontoren.

Eftersom det vid taxeringssektionerna i de medelstora länen, vilka har

ungefär samma arbetsmängd, som de föreslagna lokala taxeringskontoren i

Stockholm kommer att få, regelmässigt finns inrättad en biträdande taxe
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ringsintendentstjänst, anser ämbetet, att det även å vart och ett av de lokala

taxeringskontoren i huvudstaden bör inrättas en dylik tjänst med samma

löneställning som i länen.

Å bolagstaxeringskontoret bör, med hänsyn till taxeringsmaterialets storlek

och dess svårighetsgrad samt i synnerhet till det stora antalet besvärsmål

till kammarrätten, enligt ämbetets mening inrättas två tjänster som biträdande

taxeringsintendent i förut angiven löneställning.

Vid sitt ställningstagande till det antal biträdande taxeringsintendentstjänster,

som bör inrättas, har ämbetet förutsatt, att förordnande i betydande

omfattning skall givas förste taxeringsinspektörer att utföra på taxeringsintendent

ankommande göromål.

Vad slutligen angår revisionsko ntoret erinrar ämbetet om att

denna enhet vid fullt utbyggd organisation kommer att tillföras ett mycket

stort antal befattningshavare, något som jämte omfattningen av de på kontoret

ankommande arbetsuppgifterna torde medföra stora svårigheter för

revisionsintendenten att leda och samordna revisionsverksamheten. Denne

bör därför i sina uppgifter biträdas av två välkvalificerade befattningshavare

— biträdande revisionsintendenter — vilka, enligt ämbetets mening i lönehänseende

bör jämställas med de biträdande taxeringsintendenterna å

taxeringskontoren.

Vid en omorganisation av taxeringsavdelningen enligt nu angivna huvudlinjer

har ämbetet förutsatt, att den s. k. A T P-e xpeditionen skall bestå

inom avdelningen såsom självständig enhet utan ändring av dess ställning

och arbetsuppgifter. Såsom chef för ATP-expeditionen bör enligt ämbetet

— i utbyte mot tjänsten som extra förste taxeringsinspektör i lönegraden

Ag 24 (numera Ag 25), inrättad i samband med den allmänna tilläggspensioneringens

införande — nyinrättas en tjänst såsom biträdande taxeringsintendent.

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i första instans

På beräkningen av det erforderliga antalet heltidsanställda befattningshavare

för taxeringen i första instans i Stockholm inverkar, framhåller ämbetet,

två faktorer, nämligen dels antalet deklarationer i de taxeringsnämnder,

i vilka vid taxeringsavdelningen anställda tjänstemän skall fungera såsom

taxeringsassistent eller kronoombud, dels ock det antal deklarationer,

som varje sådan befattningshavare kan beräknas medhinna att granska under

taxeringsperioden. Enligt ämbetet kan beräknas, att framdeles inemot

BO 000 självdeklarationer kommer att hänföras till särskilda taxeringsnämnder,

i vilka taxeringsassistent principiellt skall förordnas.

Vidkommande frågan om det antal deklarationer, som varje assistent kan

hinna granska under taxeringsperioden, framhåller ämbetet, att man enligt

uttalande i prop. 1961: 100 bör räkna med ett arbetspensum av 1 200—1 600

deklarationer per assistent. Med hänsyn härtill anser ämbetet att vid fast
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ställandet av assistentorganisationen i Stockholm anledning saknas att frångå

det av 1956 års sakkunniga angivna antalet 1 400 deklarationer per man.

Totala antalet taxeringsassistenttjänster i Stockholm kan alltså — med utgångspunkt

i att, såsom nyss nämnts, inemot 80 000 deklarationer skall

granskas av taxeringsassistenter och att varje assistent i medeltal skall kunna

medhinna åtminstone 1 400 deklarationer — beräknas till i vart fall 55

eller samma antal, som föreslagits av taxeringskontrollutredningen.

Vad beträffar de särskilda taxeringsnämnderna för aktiebolag och andra

juridiska personer — i vilka nämnder taxeringsmaterialet under senare år

avsevärt ökat, bl. a. på grund av lagstiftningen om försäkring för allmän

tilläggspension — kan enligt ämbetet antalet deklarationer redan för de allra

närmaste åren beräknas till drygt 21 000. I dylika nämnder har i Stockholm

sedan lång tid tillbaka såsom kronoombud förordnats taxeringsinspektörer

och andra tjänstemän i akademikerkarriären, vilka haft att i tjänsten

granska huvuddelen av deklarationerna och därefter i taxeringsnämnden

föredraga desamma. 1956 års sakkunniga föreslog, påpekar ämbetet,

ingen ändring i detta avseende men uttalade, att dåvarande åliggande för

ordförandena i dessa nämnder att i första hand granska ett visst antal deklarationer

skulle upphöra. Med hänsyn till deklarationernas svårighetsgrad

räknade nämnda sakkunniga med att varje kronoombud skulle medhinna

att granska 1 200 deklarationer under taxeringsperioden. Detta antal torde

enligt ämbetets mening vara väl avvägt, varför anledning saknas att nu göra

annan beräkning. Ämbetet finner i överensstämmelse med vad 1956 års sakkunniga

uttalat, att i den framtida organisationen i Stockholm tjänstemän

vid överståthållarämbetet bör förordnas att vara kronoombud i här ifrågavarande

nämnder och att dem bör åläggas att utföra förstahandsgranskningen

av samtliga till nämnderna hörande deklarationer. Det egentliga

granskningsarbetet i de särskilda taxeringsnämnderna för aktiebolag och

andra juridiska personer bör således, enligt ämbetets förslag, i fortsättningen

i sin helhet utföras såsom tjänsteuppdrag av befattningshavare vid taxeringsavdelningen

i egenskap av kronoombud. De åsyftade befattningshavarna

bör, framhåller ämbetet, liksom hittills, vara tjänstemän i akademikerkarriären.

Om detta bifalles erfordras enligt ämbetet 18 taxeringsinspektörer

för utförande av taxeringen i förevarande nämnder.

I den för riket gemensamma taxeringsnämnden, där antalet deklarationer

under den närmaste framtiden torde komma att uppgå till omkring 2 800,

är det enligt ämbetet ofrånkomligt att förordna 2 kronoombud; även dessa

båda befattningshavare bör, framhålles det, med hänsyn till arbetsuppgifternas

svårighetsgrad vara tjänstemän i akademikerkarriären.

Vad angår de fyra taxeringsnämnderna för den särskilda fastighetstaxeringen

bör, enligt förslaget, liksom hittills en och samma befattningshavare

vid taxeringsavdelningen fungera som kronoombud däri med hänsyn till vikten

av en i möjligaste mån likformig fastighetstaxering i huvudstaden. Ämbetet

föreslår att eu tjänsteman i kanslistkarriären förordnas såsom kronoombud

i dessa taxeringsnämnder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år i 963

Under taxeringsperioden erfordras således enligt ämbetets mening, att tillhopa

20 taxeringsinspektörer och 1 kanslist förordnas såsom kronoombud i

bolagstaxeringsnämnderna, nämnderna för andra juridiska personer, den

gemensamma taxeringsnämnden samt de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna.

Det för taxeringen i första instans erforderliga antalet kvalificerade

befattningshavare skulle alltså enligt förslaget uppgå till sammanlagt 76,

varav 55 taxeringsassistenter, 20 taxeringsinspektörer och 1 kanslist.

Utnyttjandet av ifrågavarande befattningshavare under tiden mellan taxeringsperioderna

ävensom lönegradsplaceringen behandlas i det följande.

De lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret

Med tillämpning av de principer, efter vilka de allmänna detaljerna vid

de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats personal med akademisk

utbildning i samband med den år 1961 beslutade utbyggnaden av personalorganisationen

vid nämnda detaljer, skulle det på de lokala taxeringskontoren

och bolagstaxeringskontoret vid överståthållarämbetet — för beredning

av mål och ärenden till prövningsnämnden samt besvär till skaltedomstolarna

— i årsarbetskrafter räknat enligt ämbetets mening erfordras

åtminstone 20 dylika befattningshavare. Därefter anföres.

När det gäller att taga ställning till frågan om det för handläggning av

besvärsmål till prövningsnämnden och skattcdomstolarna behövliga antalet

befattningshavare, måste uppenbarligen en beräkning göras av besvärsfrekvensen

under kommande år. Till en början må då anföras, att antalet av

skattskyldiga till Stockholms stads prövningsnämnd under tiden 1/7 1960

—30/6 1961 ingivna besvär och ansökningar uppgått till sammanlagt 12 634,

varjämte vederbörande taxeringsintendenter under samma tidsperiod anfört

och fullföljt besvär i tillhopa 4 418 ärenden. I anslutning härtill bör emellertid

anmärkas, att antalet taxeringsintendentsbesvär utan tvivel skulle ha

varit betydligt större, om personaltillgången medgivit eftergranskning av deklarationsmaterialet

i önskvärd omfattning.

För kommande år måste man räkna med att frekvensen av besvär till

prövningsnämnden från såväl den enskilda som den fiskala sidan kommer

att öka i icke ringa grad. Sålunda torde besvär över taxering till allmän

varuskatt komma att öka, varjämte en i framtiden väsentligt utvidgad taxeringsrevisionsverksamhet

och en intensifierad eftergranskning även torde

medföra en betydande ökning av taxeringsintendentsbesvären. Om hur stor

ökningen kommer att bliva är det givetvis svårt att med säkerhet uttala sig;

dock torde det vara realistiskt att räkna med att antalet mål och ärenden i

prövningsnämnden inom få år överstiger 20 000. För att belysa svårigheten

att ställa en riktig prognos om besvärsfrekvensens framtida utveckling må

erinras om att det vid 1948 års omorganisation förutsattes, att årligen icke

fullt 6 000 prövningsnämndsbesvär i inkomst- och förmögenhetsskattemål

skulle komma att anföras av skattskyldiga. Redan under den nya organisationens

första år uppgick emellertid antalet av prövningsnämnden behandlade

besvärsmål till över 12 000. Vad särskilt gäller antalet besvär till överrätterna

bör understrykas, att frekvensen härvidlag, relativt sett, är väsentligt

större i Stockholm än i något av de större länen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bedömningen av den vid taxeringsavdelning erforderliga personalstyrkan

för utförande av här ifrågavarande arbetsuppgifter kan emellertid enligt

ämbetets förmenande icke grundas enbart på antalet besvärsmål till prövningsnämnden

och skattedomstolarna, utan särskild hänsyn torde även böra

tagas till vissa andra på grund av Stockholms struktur och storleksordning

betingade förhållanden. Härom anför ämbetet.

Sålunda torde i fråga om målens art och svårighetsgrad, som uppenbarligen

måste tillerkännas stor betydelse, Stockholm intaga en särställning. I

detta sammanhang vill ämbetet ånyo erinra om Stockholms betydelse för

skatteunderlaget i riket, varvid ämbetet i förevarande avseende särskilt vill

framhålla, att av den vid 1960 års taxering för hela riket redovisade beskattningsbara

förmögenheten 22 % belöpte å Stockholm, under det att den uträknade

förmögenhetsskatten uppgick till 26,5 % av den för hela riket totalt

uttagna skatten. Med hänsyn till progressionen vid skatteuttaget torde

det få antagas att de mål, i vilka tvist är för handen, i Sockholm äro såväl

till antal som till belopp större än i länen.

För belysning av de särskilda förhållandena i Stockholm, vilka vid uträkningen

av arbetskraftsbehovet å taxeringsavdelningen böra påverka bedömningen,

synes dessutom böra framhållas, att den bristande lokal- och

personkännedomen i taxeringsnämnderna lått till följd, att utredningen

i besvärsmålen nästan undantagslöst företagits inom taxeringsavdelningen.

Nämnda förhållande, som torde vara en typisk storstadsföreteelse, kan i

åtskilliga mål — som i länen genom remiss till taxeringsnämndens ordförande

eller kontakt med någon taxeringsnämndsledamot snabbt skulle

kunna läggas till rätta — i Stockholm medföra tidsödande utredningsarbete

för de tjänstemän, som ha att bereda målen.

Av vad ovan anförts torde framgå, att någon fullt rättvisande jämförelse

i fråga om arbetsbelastningen vid beredningen av besvärsmål till prövningsnämnden

och överrätterna icke lärer med utgångspunkt enbart i målens

antal kunna göras mellan taxeringsavdelningen vid överståthållarämbetet

och taxeringssektionerna vid de större länsstyrelserna.

Nu anförda i Stockholm rådande särskilda förhållanden torde enligt

ämbetets bedömande motivera, att ämbetet beredes möjlighet att disponera

ytterligare personal utöver tidigare angivna 20 befattningshavare. Om ämbetets

förslag i fråga om personal för taxeringen i första instans följes,

skulle ämbetet få möjlighet att under icke-taxeringsperiod för nu förevarande

uppgifter utnyttja de 20 taxeringsinspektörer, vilka skall syssla med

taxeringen i första instans beträffande aktiebolag m. fl. juridiska personer

samt taxeringen i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet. Enligt ämbetets

mening är det nödvändigt att för utförande av ifrågavarande arbetsuppgifter

ha tillgång till personal av sådan omfattning.

Vid sin beräkning av angivna personalbehov har ämbetet utgått från alt

— såsom departementschefen i prop. 1959: 47 uttalat — överståthållarämbctels

taxcringskontor i likhet med de allmänna detaljerna vid länsstyrelsernas

taxeringssektioner tilldelas personal inom kanslistkarriären. Ämbetet

anför härom.

Dylik personal avses främst skola deltaga i beredningen av enklare besvärsmål

till prövningsnämnden samt, med hjälp av biträdespersonal, jäm
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år J963

väl svara för den inom taxeringsavdelningen förekommande eftergranskningen

av deklarationsmaterialet. Vid beräkningen av härför behövlig kanslistpersonal

bör dock observeras, att i länen eftergranskning på grund av de

s. k. överskottsförteckningarna i stor omfattning numera torde ombesörjas

av personal hos de lokala skattemyndigheterna, där större delen av deldarationsmaterialet

förvaras. Då liksom hittills samtliga deklarationer i Stockholm

framdeles böra förvaras i anslutning till respektive taxeringskontor

synes det å överståthållarämbetets taxeringsavdelning ankommande direkta

eftergranskningsarbetet, som i fortsättningen bör bedrivas i större utsträckning

än vad som varit möjligt inom ramen för nuvarande organisation, bliva

proportionsvis mera omfattande än vid taxeringssektionerna i länen.

Med utgångspunkt i de av organisationsnämnden redovisade beräkningarna

för länen och med beaktande av nu senast framförda särskilda förhållanden

bör, enligt ämbetet, antalet kanslister i olika grader å taxeringskontoren

— utöver tidigare omförmäld för den särskilda fastighetstaxeringen

erforderlig kanslist —- upptagas till sammanlagt 16 befattningshavare.

Enligt ämbetets här framförda förslag skulle således under huvuddelen

av året stå till förfogande för tjänstgöring vid taxeringskontoren 40 befattningshavare

i akademikerkarriären, chefstjänstemännen icke inräknade,

och 17 tjänstemän i kanslistkarriären. Beträffande lönegradsplaceringen

anför ämbetet.

Vidkommande lönefrågorna må till en början anföras, att överståthållarämbetet

föreslår, att det främst för processföringen i taxeringsmål inrättas

6 tjänster som biträdande taxeringsintendent med samma löneställning

som i länen. Vad angår lönegradsplaceringen av återstående 34 befattningshavare

i akademikerkarriären anser överståthållarämbetet, att 13 böra vara

törste taxeringsinspektörer i lönegrad 23, 13 förste taxeringsinspektörer i lönegrad

21 samt de övriga 8 amanuenser i reglerad befordringsgång. Av de

töreslagna 17 kanslisttjänsterna böra 5 inrättas såsom förste kanslist i lönegrad

19, 5 i lönegrad 15 och 7 i reglerad befordringsgång. En av nämnda

iörste kanslister bör avdelas för tjänstgöring å förste taxeringsintendentens

expedition. Nu föreslagna tjänster utom de i reglerad befordringsgång

böra ordinariesättas.

Personaluppsättningen enligt ämbetets förslag liksom lönegradsplaceringen

framgår av bilaga 1.

Revisionskont oret

Antalet skattskyldiga, som i Stockholm framdeles skall taxeras i särskilda

taxeringsdistrikt för fysiska personer in. fl., beräknas av ämbetet till

inemot 80 000. Vid årsskiftet 1960/61 samt under försommaren 1961 företogs

inom skatteavdelningen undersökningar för utrönande av den närmare

sammansättningen av taxeringsmaterialet i de särskilda taxeringsnämnderna

i Stockholm. Ämbetet anför därefter.

Med ledning av vad som framkom vid dessa undersökningar kan beräknas,

att antalet till särskilda taxeringsdistrikt för fysiska personer m. fl.

häntörliga skattskyldiga, vilka normalt böra och kunna bliva föremål för

taxeringsrevision, uppgår till omkring 33 000. Taxeringskontrollutredning
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

25

en räknade med att, i genomsnitt för hela landet, 60 % av det beräknade

antalet skattskyldiga, som skola taxeras i nu ifrågavarande taxeringsdistrikt,

borde och kunde granskas. I enlighet härmed skulle således i Stockholm

omkring 50 000 skattskyldiga böra göras till föremål för taxeringsrevision.

Den differens mellan Stockholm och landet i övrigt, som i förevarande

hänseende skulle föreligga, torde i huvudsak kunna förklaras av de

speciella förhållandena i huvudstaden.

Vad beträffar de juridiska personerna i Stockholm ansåg taxeringskontrollutredningen,

att ett antal av 7 000 vore av den art, att de borde revideras.

Detta antal motsvarade 50 % av samtliga sådana juridiska personer,

som icke vore skattskyldiga för förmögenhet. I det återstående antalet juridiska

personer inginge enligt utredningens förmenande ett flertal s. k.

»sovande» aktiebolag samt sådana bolag och juridiska personer i övrigt,

som överhuvud taget ej kunde eller behövde granskas. Även om den angivna

beräkningsgrunden i och för sig kan accepteras, synes dock en viss uppräkning

av det av taxeringskontrollutredningen angivna antalet juridiska personer,

som normalt böra ifrågakomma för taxeringsrevision, vara motiverad,

bl. a. på grund av de under år 1960 genom lagstiftningen om försäkring

för allmän tilläggspension föranledda omfattande nybildningarna a^

aktiebolag. Enligt överståthållarämbetets bedömande bör hela antalet ifrågavarande

juridiska personer i Stockholm icke sättas lägre än till 8 000.

Sammanlagt lär enligt ämbetet omkring 41 000 skattskyldiga i Stockholm

böra och kunna göras till föremål för taxeringsrevision.

Erfarenheterna av taxeringsrevisionsarbetet i Stockholm ger klara belägg

för att det icke är praktiskt genomförbart att, såsom taxeringskontrollutredningen

antagit, i Stockholm räkna med en granskningskapacitet av 75

taxeringsrevisioner per befattningshavare och år. Därefter anföres.

I detta hänseende må erinras om att departementschefen enligt uttalande

i prop. 1961: 100 ställt sig tveksam till om den av taxeringskontrollutredningen

beräknade granskningstätheten skulle kunna uppnås med den av

utredningen föreslagna utbyggnaden av organisationen. Vad särskilt gäller

Stockholm vill överståthållarämbetet starkt understryka den härvidlag uttalade

tveksamheten. Vid ett realistiskt bedömande av granskningskapaciteten

torde — även under hänsynstagande till att biträden framdeles i väsentligt

större utsträckning än hittills skola vara granskningsmännen behjälpliga

vid utförandet av taxeringsrevisioner — kunna beräknas, att i

genomsnitt högst 60 taxeringsrevisioner årligen kunna verkställas av varje

granskningsman vid skatteavdelningen; i detta arbetspensum inbegripas

både fullständiga och partiella taxeringsrevisioner.

Med utgångspunkt i nu nämnda förutsättningar och under antagande

såsom taxeringskontrollutredningen föreslagit — att i genomsnitt varje röretseidkare

bör granskas en gång vart åttonde år, skulle det enligt ämbetet

i Stockholm behövas 85 granskningsmän. Då emellertid samtliga 55 taxeringsassistcnter

under tiden mellan taxeringsperiodcrna — den effektiva

arbetstiden för revisionsverksamhet har under hänsynstagande till dessa

befattningshavare tillkommande semester ansetts utgöra cirka 7 månader

— uteslutande skall ianspråktagas för taxeringsrevision, hör nämnda antal

granskningsmän minskas med det antal årsarbetskrafter, som assistenternas

revisionsverksamhet motsvarar, eller med 82 årsarbetskrafter. Efter

dessa beräkningsgrunder skulle alltså på revisionskontoret erfordras 58

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Knngl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

fasta granskningsmän. Med hänsyn till bl. a. Stockholms betydelse för skatteunderlaget

i riket synes man emellertid, framhåller ämbetet, böra räkna

med ytterligare 12 granskningsmän.

Beträffande lönegradsplaceringen anför ämbetet.

Förutom de 3 ledande befattningshavarna, som i princip böra vara civilekonomer,

bör personalen å revisionskontoret med hänsyn till arbetsuppgifternas

skiftande natur och svårighetsgrad enligt överståthållarämbetets mening

utgöras av 40 tjänstemän med examen från handelshögskola samt 25

befattningshavare i kanslistkarriären. Vidkommande lönegradsplaceringen

av tjänstemännen i akademikerkarriären, utöver de 3 ledande befattningshavarna,

anser överståthållarämbetet, att det sammanlagt bör finnas 33

tjänster som förste taxeringsrevisor, varav 3 i lönegrad 25, 15 i lönegrad 23

samt likaledes 15 i lönegrad 21. Återstående 7 tjänster i akademikerkarriären

böra inrättas i reglerad befordringsgång. I anslutning härtill bör dock

framhållas, att överståthållarämbetets skatteavdelning vid den allmänna varuskattens

införande den 1 januari 1960 tillförts 2 taxeringsrevisorstjänster

i reglerad befordringsgång samt att 3 av de skatteavdelningen tilldelade amanuenstjänsterna

tidigare ansetts hänförliga till bokgranskningskontoret.

Överståthållarämbetets förslag innebär alltså, att antalet taxeringsrevisorer

i reglerad befordringsgång i den nya organisationen kommer att uppgå till 7

emot för närvarande 5 befattningshavare i samma ställning, varav 3 haft

tjänstebenämningen amanuens och 2 rubricerats såsom taxeringsrevisorer.

De föreslagna kanslisttjänsterna böra liksom vid länsstyrelsernas revisionsdetaljer

placeras i olika lönegrader. Med utgångspunkt i statsmakternas

år 1961 fattade beslut angående lönegradsplacering av kanslistpersonalen

vid nämnda detaljer föreslår överståthållarämbetet, att det vid revisionskontoret

i Stockholm inrättas 9 tjänster såsom förste kanslist i lönegrad 19,

9 tjänster i lönegrad 15 och 7 tjänster i reglerad befordringsgång.

Överståthållarämbetet förutsätter slutligen, att samtliga här ovan nämnda

tjänster utom de i reglerad befordringsgång skola ordinariesättas.

När det gäller taxeringsassistenternas placering i olika lönegrader böra de

normer tillämpas, vilka för länsstyrelsernas del skola gälla från och med

budgetåret 1963/64. I enlighet härmed böra vid helt utbyggd organisation 9

tjänster som förste taxeringsassistent i lönegrad 19 inrättas i Stockholm, under

det att de övriga 46 taxeringsassistenttjänsterna böra placeras i lönegrad

17. Samtliga förste taxeringsassistent- och taxeringsassistenttjänster böra

vara ordinarie.

Personaluppsättningen vid revisionskontoret enligt ämbetets förslag liksom

även lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

Biträdespersonal å taxeringsavdelnmgen utom varuskattekontoret

och ATP-detaljen

Vid bedömningen av erforderlig biträdespersonal för framtiden vid taxeringsavdelningen

synes enligt ämbetet såsom utgångspunkt böra tagas de

beräkningar, som gjorts av taxeringskontrollutredningen och statens organisationsnämnd

rörande biträdespersonalen vid länsstyrelsernas taxerings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

27

sektioner; dessa beräkningar har legat till grund för statsmakternas beslut

år 1961 beträffande personalbehovet vid taxeringssektionerna i länen. Särskild

hänsyn bör dock, framhålles i skrivelsen, tagas till att taxeringsavdelning«n

i Stockholm — i motsats till vad som gäller i länen — svarar för tilläggspensioneringens

administration. Hänsyn bör även enligt ämbetets mening

tagas till vissa speciella förhållanden i Stockholm.

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i första instans

Till en början erinrar ämbetet om att det vid införandet av taxeringsassistentorganisationen

i länen, där assistenterna från början var placerade

enbart hos de lokala skattemyndigheterna, inrättats biträdestjänster i den

takt, att varje assistent i princip tilldelats ett biträde. Avsikten härmed har

varit, att assistenterna i största möjliga utsträckning skulle behöva syssla

endast med kvalificerade uppgifter. I Stockholm däremot har hittills vid inrättandet

av assistenttjänster några biträdestjänster icke nyinrättats. 1

Stockholm har därför icke taxeringsassistenterna, liksom ej heller kronoombuden

i de särskilda taxeringsnämnderna, haft någon biträdeshjälp vid själva

granskningsarbetet; de har dock haft viss hjälp med sorteringsarbete,

tramplocltning av deklarationer och handlingar samt expediering av avvikelser

o. dyl.

I skrivelsen erinras om att taxeringskontrollutredningen i sitt betänkande

framhållit, att behovet av biträden åt assistenterna intimt liänger samman

med hur assistentorganisationen är utformad. Nämnda utredning har ansett

möjligt att i viss mån reducera biträdespersonalen vid en sammanföring av

assistenterna till större arbetsenheter. Eftersom någon personalplan för

assistentbiträdena i länen icke blivit fastställd och frågan om den av taxeringskontrollutredningen

föreslagna reduceringen av assistentbiträden vid

sammanförande av taxeringsassistenter till större grupper skjutits på framtiden

vid 1961 års beslut rörande omorganisation i länen, föreligger enligt

ämbetet icke skäl att beträffande Sockholm nu beräkna antalet assistentbiträden

till lägre antal än ett biträde per assistent. Vid sådant förhållande

bör i Stockholm beräknas 55 assistentbiträdestjänster. Dessa tjänster bör

inrättas i olika lönegrader efter samma principer som 1961 beslutats för de

större assistentgrupperna i länen. I enlighet härmed bör de föreslagna biträdestjänsterna

fördelas på 5 kontoristtjänster i lönegrad 9, 16 kanslibiträdestjänster

i lönegrad 7 och 34 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Assistenternas biträden bör, framhåller ämbetet, liksom i länen, under

icke-taxeringsperiod i princip biträda taxeringsassistenterna med taxeringsrevisionsverksamhet.

När det åter gäller att beräkna behovet av biträdespersonal åt kronoombuden

i de särskilda taxeringsnämnderna för taxering av aktiebolag och

andra juridiska personer synes det enligt ämbetet vara skäligt räkna med

att varje biträde under taxeringsperioden skall medhinna att vara 2 krono
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

ombud behjälpliga med alla rutingöromål. Att minskning av den för ifrågavarande

kronoombud avsedda biträdespersonalen ansetts kunna göras sammanhänger

främst med att den personal, som vid taxeringen skall utföra

biträdesarbete åt kronoombuden i sistberörda nämnder, icke i samma utsträckning

som assistentbiträdena kan deltaga i den förberedande granskningen

av deklarationerna. Det bör därför, framhålles det, vara tillfyllest

att beräkna 9 biträden åt de tidigare angivna 18 kronoombuden i bolagsnämnderna

och nämnderna för andra juridiska personer. Denna biträdespersonal

bör under icke-taxeringsperiod, d. v. s. 7 månader av året, utnyttjas

för utförande av göromål, som under sagda tid förekomma å taxeringskontoren

i allmänhet.

Vidkommande behovet av biträdeshjälp åt de båda kronoombuden i den

för riket gemensamma taxeringsnämnden får det enligt ämbetet anses ofrånkomligt,

att med hänsyn till såväl mängden av till denna nämnd inkommande

kontrolluppgifter och meddelanden som omfattningen av de kontrollåtgärder

av rutinmässig karaktär, vilka måste vidtagas under taxeringsarbetet

— ett biträde erfordras åt varje kronoombud. Dessa biträden torde under

hela året böra disponeras för arbetsuppgifter sammanhörande med taxering

av sådana skattskyldiga, vilka sakna hemortskommun i riket m. fl.

Av de tillhopa 11 biträdena åt kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna

för taxering av aktiebolag och andra juridiska personer samt

den för riket gemensamma taxeringsnämnden bör enligt ämbetet 5 vara

kanslibiträden i lönegrad 7 och 6 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Dessa 11 biträden redovisas i bilaga 1 under taxeringskontoren.

De 55 biträdestjänsterna inom taxeringsassistentorganisationen däremot

redovisas i bilaga 1 under revisionskontoret.

Taxeringskontoren och förste taxeringsintendentens expedition

I relation till storleken av den biträdespersonal, som tilldelats de allmänna

detaljerna vid taxeringssektionerna i de större länen, skulle enligt ämhetet

vid en direkt jämförelse motsvarande enheter vid överståthållarämbetets

taxeringsavdelning böra tilldelas 20 årsarbetskrafter i biträdeskarriären, huvudsakligen

för utförande av sådant biträdesarbete, som sammanhänger

med de på taxeringsintendent ankommande göromålen vid avgivande av yttranden

och yrkanden i besvärsmål samt med den övervakning och eftergranskning

av taxeringarna i första instans, som skall ske inom nämnda

detaljer. Därefter anför ämbetet.

Emellertid ha taxeringskontoren i Stockholm en rad andra uppgifter sig

tilldelade, vilka i länen omhänderhavas av den lokala skattemyndigheten

eller prövningsnämndens kansli. En direkt jämförelse i nu ifrågavarande

hänseende mellan Stockholm och de större länen blir därför icke rättvisande.

Biträdespersonalen å taxeringskontoren och fastighetstaxeringsdetaljen vid

överståthållarämbetet ha sålunda att ombesörja flera arbetsuppgifter, som

över huvud taget icke åligga de allmänna detaljerna vid länsstyrelsernas

taxeringssektioner. Detta beror delvis på att deklarations- och längdarkiven

i Stockholm sortera under taxeringsavdelningen vid överståthållarämbetet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

under det att i länen längdarkiven regelmässigt finnas å prövningsnämndskanslierna

och större delen av deklarationsmaterialet hos de lokala skattemyndigheterna.

Nu angivna förhållanden — vilka enligt överståthållarämbetets

bedömande icke böra ändras i den framtida organisationen — ha fått till

följd, att beträffande hos prövningsnämnden och kammarrätten anförda besvär

erforderlig komplettering med deklarationer och taxeringslängdsutdrag

utföres i Stockholm å taxeringskontoren respektive fastighetstaxeringsdetaljen,

medan denna arbetsuppgift i länen i allmänhet åvilar prövningsnämndens

kansli. Taxeringslängdernas förvaring i huvudstaden har även medfört,

att införandet i inkomst- och förmögenhetslängderna av prövningsnämndens

och mellankommunala prövningsnämndens ändringar och beslut

sker genom respektive taxeringskontors försorg. Å fastighetstaxeringsdetaljen,

där fastighetslängder och fastighetsdeklarationer förvaras, antecknas

prövningsnämndens ändringar och beslut i fastighetslängderna. I länen däremot

verkställas motsvarande noteringar å prövningsnämndskanslierna. Vidare

må framhållas, att taxeringslängdsutdrag, som icke betingas av anförda

besvär, i Stockholm utskrivas å här ifrågavarande enheter inom taxeringsavdelningen,

under det att i länen prövningsnämndens kansli eller lokal

skattemyndighet har att svara härför.

De speciella förhållandena i Stockholm är beroende av den särbestämmelse,

som för Stockholm införts i 45 § gällande taxeringskungörelse, enligt

vilken inkomstlängden och fastighetslängden skall upprättas i endast ett

exemplar, som skall förvaras hos överståthållarämbetet.

Såsom tidigare antytts avses den å taxeringskontoren vid överståthållarämbetet

placerade biträdespersonalen skola deltaga i förekommande eftergranskning

av deklarationsmaterialet. Då det direkta eftergranskningsarbetet

på grund av att deklarationsmaterialet förvaras hos ämbetet, torde bliva

mera omfattande å taxeringskontoren i Stockholm än vid taxeringssektionerna

i länen, synes enligt ämbetet hänsyn böra tagas även härtill vid beräkningen

av behovet av biträdespersonal.

Med beaktande av nu relaterade i Stockholm tillkommande arbetsuppgifter,

till vilka motsvarighet i huvudsak saknas å de allmänna detaljerna vid

länsstyrelsernas taxeringssektioner, synes enligt ämbetets uppfattning utöver

förenämnda 20 biträden ytterligare 10 sådana befattningshavare böra

beräknas. Antalet erforderliga biträden skulle alltså utgöra sammanlagt 30

årsarbetskrafter. Därifrån bör dock avräknas det antal årsarbetskrafter, som

de 9 biträdena åt kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna för taxering

av aktiebolag och andra juridiska personer representera under icketaxeringsperiod,

eller 5 årsarbetskrafter. Därefter anföres.

Bortsett från den för taxeringen i första instans nödvändiga biträdespersonalen

böra sålunda taxeringskontoren, inberäknat fastighetstaxeringsdetaljen,

samt förste taxeringsintendentens expedition enligt nu nämnda beräkningsgrunder

tilldelas tillhopa 25 biträden. Av dessa böra 4 placeras såsom

kontorsskrivare i lönegrad 13, 4 såsom kontorister i lönegrad 9, 5 såsom

kanslibiträden i lönegrad 7 samt de övriga 12 såsom kontorsbiträden i

reglerad befordringsgång. Av nu ifrågavarande biträdespersonal har 1 kanslibiträde

och 1 kontorsbiträde upptagits under förste taxeringsintendentens

expedition, medan de övriga 23 biträdena redovisats i kolumnen för taxeringskontoren.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Revisionskontoret

Ämbetet erinrar om att taxeringskontrollutredningen starkt understrukit

vikten av att revisionspersonalen avlastas sådana vid taxeringsrevisioner förekommande

arbetsuppgifter, som med fördel kan utföras av biträdespersonal.

För att biträden i önskvärd utsträckning skall kunna vara de å länsstyrelsernas

revisionsdetaljer fast placerade granskningsmännen behjälpliga

vid utförandet av taxeringsrevisioner och under hänsynstagande till att det

även behövs biträdespersonal för rena skrivgöromål och annat expeditionsarbete

har taxeringskontrollutredningen funnit, att det på nämnda detaljer

erfordras ett biträde på var tredje granskningsman. Enligt denna norm, som

legat till grund för den av statsmakterna år 1961 beslutade förstärkningen

av biträdespersonalen på länsstyrelsernas revisionsdetaljer, och då 65 fasta

granskningsmän ansetts erforderliga å revisionskontoret, skulle följaktligen,

konstaterar ämbetet, 22 biträden behövas på detta kontor.

De nytillkommande, med taxeringsrevisionsarbete sysselsatta biträdena

bör, framhålles i skrivelsen, liksom i länen, utnyttjas för utförande av alla

rutingöromål vid granskningen såsom kontrollsummering, dateringskontroll,

viss verifikationsgranskning m. m. Mera rutinerade biträden torde dessutom

efter meddelade anvisningar av granskningsmännen kunna anförtros andra

mera kvalificerade arbetsuppgifter. Ämbetet tillägger.

Av ifrågavarande tjänster böra, liksom i länen, flertalet inrättas i högre

lönegrad än reglerad befordringsgång. Två av tjänsterna böra — särskilt

med hänsyn till det stora antalet assistentbiträden, som under den huvudsakliga

delen av året skola tjänstgöra vid revisionskontoret — inrättas såsom

kansliskrivartjänster. Av övriga 20 tjänster synas i enlighet med angivna

riktlinjer 4 tjänster böra inrättas såsom kontorist i lönegrad 9, 9

tjänster såsom kanslibiträde i lönegrad 7 samt 7 tjänster såsom kontor sbiträde

i reglerad befordringsgång. V

V ar uskattekontor et

Ämbetet konstaterar, att den personal, som från början tilldelats varuskattekontoret,

icke varit tillräcklig för varuskattens administration i Stockholm.

Vid varuskattens införande år 1960 nyinrättades — förutom biträdande

taxeringsintendentstjänsten och 4 taxeringsrevisorstjänster -— 5 kanslisttjänster

och 10 biträdestjänster, varav 2 kansliskrivartjänster. Ämbetet framhåller

emellertid, att nyssnämnda 4 taxeringsrevisorstjänster i princip inrättades

för att förstärka bokgranskningskontorets granskningsmöjligheter.

Den fasta personal, som avsetts skola tjänstgöra å varuskattekontoret, har

alltså upptagits till sammanlagt 16 befattningshavare. Därefter anför ämbetet.

I verkligheten har under de gångna åren ett betydligt större antal befattningshavare

tjänstgjort å kontoret. Antalet befattningshavare, som från andra

enheter inom taxeringsavdelningen kunnat omdirigeras för tjänstgöring

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

31

å varuskattekontoret, liar från tid till annan starkt varierat, främst med

hänsyn till arbetskraftsbehovet inom de andra enheterna. Tidvis har sålunda

inemot ett fyrtiotal befattningshavare tjänstgjort å varuskattekontoret

för att möta förekommande toppbelastningar inom nämnda kontor. Under

dessa perioder ha i och för sig angelägna arbetsuppgifter, som dock bedömts

mindre viktiga, fått eftersättas inom de enheter, som avstått personal. Företagen

undersökning utvisar, att år 1961 antalet befattningshavare, omräknat

i årsarbetskrafter, som avdelats för tjänstgöring å varuskattekontoret,

uppgått till 29, varav 11 kvalificerade befattningshavare och 18 befattningshavare

i biträdeskarriären. Vid framräknandet av dessa 29 årsarbetskrafter

har hänsyn icke tagits till förekommande övertidstjänstgöring. Oaktat sålunda

varuskattekontoret alltsedan dess inrättande haft högsta prioritet vid

dispositionen av den rörliga personalen inom taxeringsavdelningen och kontoret

därigenom i första hand tilldelats den personal, som tid efter annan

kunnat friställas inom andra enheter inom taxeringsavdelningen, ha åtskilliga

arbetsuppgifter — främst den s. k. sakgranskningen av de till varuskatt

skattskyldigas deklarationer — fått i betänklig grad eftersättas, varjämte

stora eftersläpningar i det löpande arbetet uppkommit.

Vid en realistisk bedömning av frågan om hur stor personal, som är oundgängligen

nödvändig för administrationen av den allmänna varuskatten i

Stockholm, kan alltså, framhålles i skrivelsen, konstateras, att det varit

omöjligt att lösa arbetsuppgifterna inom den personalram, som tillmätts vid

skattens införande. Det är därför ofrånkomligt att nu — efter vunna erfarenheter

— inrätta det faktiskt erforderliga antalet tjänster.

Med ledning av de erfarenheter, som vunnits under åren 1961 och 1962 —

under vilka år varuskatt dels inlevererats preliminärt, dels ock slutligt taxerats

— finnes, framhåller ämbetet, i dagens läge möjligheter till en mera

slutgiltig bedömning av det erforderliga personalbehovet på längre sikt. Därvid

kan konstateras, att en väsentlig förstärkning av den kvalificerade personalen

är ofrånkomlig. Ända sedan varuskattekontorets inrättande har

taxeringsintendenten å kontoret varit tilldelad en från bokgranskningskontoret

»lånad» förste taxeringsrevisor såsom sin närmaste man. Med hänsyn

till de ökade arbetsuppgifter, som successivt tillkommit å varuskattekontoret,

bör nu en fast tjänst såsom taxeringsintendentens närmaste man inrättas

vid kontoret. Tjänsten bör, föreslår ämbetet, rubriceras såsom förste

taxeringsinspektör och inrättas i lönegrad Ao 23. Såsom tidigare redovisats

bär antalet årsarbetskrafter å varuskattekontoret nnder år 1961 uppgått till

29, varav 11 kvalificerade tjänstemän och 18 befattningshavare i biträdeskarriären.

För att arbetsuppgifterna å varuskattekontoret skall kunna lösas

på elt tillfredsställande sätt måste fast personal till ett antal av minst 30

personer tilldelas varuskattekontoret. Ämbetet fortsätter.

Därvid hör — förutom taxeringsintendenten och förutnämnde förste taxeringsinspektör

— 9 kvalificerade befattningshavare i kanslistkarriären tilldelas

kontoret. Av kanslisttjänsterna böra inrättas: 1 tjänst såsom förste

kanslist i lönegrad 19, 4 tjänster i lönegrad 15 och de övriga 4 tjänsterna i

reglerad befordringsgång. Tjänsten såsom förste kanslist och de 4 tjänsterna

i lönegrad 15 böra ordinariesättas. I enlighet med vad ovan anförts hör

alltså antalet tjänster i biträdeskarriären bestämmas till 19. Liksom för när
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

varande böra 2 av dessa tjänster vara kansliskrivartjänster. Övriga 17 tjänster

böra utgöras av 2 kontoristtjänster i lönegrad 9, 5 kanslibiträdestjänster

i lönegrad 7 samt 10 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Anmärkas bör slutligen, att det även med en permanent personaltilldelning

i enlighet med ovanstående förslag jämväl i fortsättningen torde bliva

nödvändigt att under vissa tider på året överföra biträdespersonal från andra

enheter inom taxeringsavdelningen för att eliminera toppbelastningar

inom varuskattekontoret.

Personaluppsättningen å varuskattekontoret enligt ämbetets förslag ävensom

lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

ATP-expeditionen samt tilläggspensioneringens administration i övrigt

Ämbetet erinrar om att — i samband med uppkommen fråga, huruvida

tilläggspensioneringens administration i Stockholm skulle anförtros överstäthållarämbetet

— hölls inom social- och finansdepartementen vissa överläggningar

med företrädare för ämbetets skatteavdelning. Därvid framlades

från ämbetets sida förslag om att för handhavandet av nämnda arbetsuppgifter

tillföra skatteavdelningen, förutom 1 ledande tjänsteman, inalles

42 befattningshavare av vilka 7 avsåges skola sysselsättas med arbetsgivarkontroll

o. dyl. Övriga 35 befattningshavare skulle enligt förslaget i princip

placeras på de lokala taxeringskontoren för att där handlägga de med

beräkningen av pensionsgrundande inkomst sammanhängande arbetsuppgifterna.

Överståthållarämbetet tilldelades emellertid jämlikt Kungl. brev

den 3 juni 1960 angående anslag till ämbetet för budgetåret 1960/61 endast

34 befattningshavare för bestyret med fastställandet av pensionsgrundande

inkomst och kontrollen av arbetsgivarnas avgiftsredovisning. Nämnda befattningshavare

utgjordes av dels 1 ledande tjänsteman i förste taxeringsinspektörs

tjänsteställning, dels 1 förste kanslist och dels 32 personer i

biträdeskarriären. övrigt arbetskraftsbehov avsågs skola täckas med tillfällig

personal, motsvarande omkring 10 årsarbetare i biträdeskarriären.

Kostnaden för denna tillfälliga personal har under senare år beräknats till

120 000 kronor, vilket belopp, avseende budgetåret 1962/63, senast godkänts

av statsmakterna år 1962. Ämbetet anför därefter.

Erfarenheterna av tilläggspensioneringens administration under åren

1961 och 1962 giva vid handen, att de personalberäkningar, som gjordes i

samband med tilläggspensioneringens införande, varit hållbara. Antalet årsarbetskrafter,

som från början kom att beräknas till totalt 44, för vilka medel

också anvisats, synes nu icke böra ändras. Emellertid ha uppkommit

svårigheter, att för tilläggspensioneringen anställa tillfällig arbetskraft i

biträdeskarriären till så stort antal, som motsvarar 10 årsarbetskrafter. Till

följd av att på dylikt sätt anställd personal varit ovan vid arbetsuppgifter,

som få anses relativt kvalificerade, är det ofrånkomligt att nu upptaga frågorna

om biträdespersonalens å ATP-expeditionen fördelning å fasta arbetskrafter

och tillfällig personal. Därvid bör särskilt framhållas, att den

fasta personal, som expeditionen tilldelats för arbetsgivarkontroll, upp
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

33

gående till 5 ä 6 biträden, blivit underdimensionerad. Arbetet med denna

kontroll, främst sakgranskning av arbetsgivaruppgifter och efterforskning

av arbetsgivare, som underlåtit att lämna uppgift, har icke kunnat bedrivas

i den omfattning, som varit önskvärd för att kontrollen skulle bliva effektiv.

Stora svårigheter ha också förelegat att i rätt tid redovisa uppgiftsmaterialet

till riksförsäkringsverket. För att komma till rätta med förhållandena

och giva arbetsgivarkontrollen mera stadga är det nödvändigt att tilldela

ATP-expeditionen flera fasta arbetskrafter, än under åren 1961 och

1962. Det synes därför erforderligt, att nyinrätta åtminstone 5 fasta biträdest

jänster för arbetsgivarkontrollen. I stället bör anslaget till extra personal

minskas från 120 000 kronor till 60 000 kronor, motsvarande ungefärliga

kostnader för 5 tillfälligt anställda årsarbetskrafter.

Totala antalet fasta biträdestjänster för tilläggspensioneringens administration

bör alltså enligt ämbetets mening för taxeringsavdelningen beräknas

till 37 mot nuvarande 32 tjänster. Ämbetet tillägger.

Beträffande frågan om lönegradsplacering av dessa tjänster bör erinras,

att vid tilläggspensioneringens införande 6 kansliskrivartjänster, 1 kontoristtjänst,

17 kanslibiträdestjänster och 8 kontorsbiträdestjänster i reglerad

befordringsgång inrättades vid skatteavdelningen. Någon ändring av antalet

kansliskrivare- och kontoristtjänster bör icke nu ske. Av övriga för

tilläggspensioneringens administration erforderliga 30 biträdestjänster böra

18 utgöras av kanslibiträdestjänster och 12 av kontorsbiträdestjänster i

reglerad befordringsgång.

Av här ifrågavarande tjänster har, i bilaga 1, 11 tjänster redovisats för

ATP-expeditionen, avseende främst arbetsgivarkontroll. Återstående 26

tjänster har upptagits under taxeringskontoren, avseende arbetet med beräkning

av pensionsgrundande inkomst.

Överståthållarämbetet anser, att — liksom beträffande tjänsterna för den

kvalificerade personalen — samtliga biträdestjänster å taxeringsavdelningen

utom de i reglerad befordringsgång bör ordinariesättas.

Prövningsnämndens kansli

Vad först angår deklarations- och längdarkiven har, framhåller ämbetet,

den för närvarande i Stockholm tillämpade ordningen att förvara dessa å

respektive taxeringskontor visat sig vara ändamålsenlig; med hänsyn till

arbetet med beräkning av pensionsgrundande inkomst inom taxeringskontoren

torde i själva verket en annan ordning för arkivens förvaring icke

vara möjlig. Ämbetet utgår därför i sitt förslag från att ifrågavarande arkiv

även för framtiden förvaras å taxeringskontoren. Den sålunda förordade

ordningen torde emellertid, framhålles det, nödvändiggöra införandet av en

särbestämmelse för Stockholms vidkommande i 53 § första stycket taxeringskungörelsen.

I nämnda författningsrum föreskrives, att vissa anteckningar

i taxeringslängden om ändringar eller tillägg i taxeringarna skall

verkställas av tjänsteman inom prövningsnämndens kansli. För här åsyf3

Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

tade ändringar och tillägg bör, framhålles i skrivelsen, såvitt angår Stockholm,

den tjänsteman inom skatteavdelningen svara, vilken överståthållarämbetet

därtill förordnar.

Ämbetet framhåller, att av landets prövningsnämndskanslier Stockholm

har den ojämförligt största arbetsbelastningen. Även i övrigt torde, fram,

håller ämbetet, de särskilda förhållandena i Stockholm böra beaktas, när

det gäller att bedöma personalbehovet å kansliet.

Vidare understryker ämbetet, att antalet av de mål hos överrätterna, som

passera prövningsnämndens kansli i Stockholm, är mycket betydande och i

proportion till antalet prövningsnämndsbesvär väsentligt mycket större än

i de största länen. Arbetet med handläggningen av alla dessa mål kräver en

betydande arbetsinsats även från expeditionspersonalens sida. Ämbetet anför.

Oaktat en successiv förstärkning av kansliets personalresurser måst ske

under senare år, har det likväl icke kunnat undvikas, att den å kansliet sysselsatta

personalen fortlöpande utnyttjas för övertidsarbete i stor utsträckning.

Kansliet får därför redan i nuläget anses vara underbemannat. Om

man vidare, såsom nyss nämnts, räknar med en ökning av besvärsfrekvensen

med omkring 25 procent, torde det vara uppenbart, att en icke oväsentlig

förstärkning av den nuvarande personalstyrkan måste ske för att kansliet

inom föreskrivna tidsfrister och på ett tillfredsställande sätt skall kunna

fullgöra sina arbetsuppgifter.

Med hänsyn till sammansättningen och svårighetsgraden av förekommande

mål bör, enligt ämbetet, antalet befattningshavare i akademikerkarriären

med juridisk eller därmed jämförlig utbildning — utöver föreståndaren

för kansliet — icke sättas lägre än till 6. Av nämnda antal befattningshavare

synas lämpligen 3 böra placeras i lönegrad 23 och lika många

i lönegrad 21. Här avsedda 6 befattningshavare bör närmast ha till uppgift

att fullgöra sekreterarskap i prövningsnämnden samt att bereda de mera

kvalificerade målen.

Vidkommande behovet av personal i kanslistkarriären framhåller ämbetet,

att den nuvarande tjänsten såsom förste kanslist och arbetsledare bör

med hänsyn till de viktiga och omfattande arbetsuppgifterna, vilka åvila

denna tjänst, omvandlas till en byråassistenttjänst i lönegrad 21. På innehavarna

av kanslisttjänst bör huvudsakligen ankomma att bereda mål av

enklare beskaffenhet. Antalet tjänster torde få avvägas med hänsyn till det

beräknade antalet dylika mål, uppgående till omkring 12 000. För att en

arbetsmängd av angiven omfattning skall kunna medhinnas torde det enligt

ämbetet vara erforderligt att inrätta 10 kanslisttjänster. Av dessa bör

1 tjänst placeras i lönegrad 19 såsom förste kanslist, 2 tjänster i lönegrad

15 såsom kanslister samt 7 tjänster inrättas i reglerad befordringsgång.

Vad härefter angår biträdespersonalen finner ämbetet angeläget att de

båda tjänster, vilkas innehavare har att förestå expeditionen respektive

skrivcentralen, ur rekryteringssynpunkt erhålla en lönegradsplacering, som

gör det möjligt för ämbetet att för dessa viktiga tjänster erhålla verkligt

goda arbetskrafter. Ämbetet anför vidare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

35

Överståthållarämbetet föreslår därför inrättande för ifrågavarande ändamål

av 2 tjänster såsom kansliskrivare i lönegrad 11. Vidare bör inrättas 2

tjänster såsom kontorist i lönegrad 9 för arbetet med diarieföring av prövningsnämndsmäl

och överrättsmål. Å kansliets expedition torde erfordras

8 biträden, av vilka lämpligen 2 böra vara kanslibiträden i lönegrad 7 och

återstående 6 inrättas såsom kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

För kansliets skrivcentral slutligen synas 12 biträden vara erforderliga. Av

dessa böra lämpligen 3 inrättas såsom kanslibiträden i lönegrad 7 och återstående

9 inrättas såsom kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Samtliga här nämnda tjänster med undantag av de i reglerad befordringsgång

böra ordinariesättas.

Sammanfattningsvis beräknar överståthållarämbetet i enlighet med vad

ovan anförts personalbehovet för prövningsnämndens kansli enligt följande:

1 assessor i lönegrad Ao 27, 3 förste byråsekreterare i lönegrad Ao 23, 3

förste byråsekreterare i lönegrad Ao 21, 1 byråassistent i lönegrad Ao 21, 1

förste kanslist i lönegrad Ao 19, 2 kanslister i lönegrad Ao 15, 7 kanslister i

reglerad befordringsgång, 2 kansliskrivare i lönegrad Ao 11, 2 kontorister

i lönegrad Ao 9, 5 kanslibiträden i lönegrad Ao 7 samt 15 kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång.

Personaluppsättningen å prövningsnämndens kansli enligt ämbetets förslag

ävensom lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

Kupongskattekontoret

Personalkadern vid kupongskattekontoret bär varit oförändrad alltsedan

ingången av budgetåret 1953/54. Arbetsvolymen på detta kontor har emellertid,

framhåller ämbetet, under efterföljande år väsentligt ökat, främst genom

tillkomsten av ett stort antal nya och ändrade dubbelbeskattningsavtal.

För att på ett tillfredsställande sätt kunna bemästra den härigenom starkt

ökade ansvällningen av nya arbetsuppgifter anser ämbetet nödvändigt att

nu förstärka biträdespersonalen å berörda kontor. Ämbetet föreslår därför,

att kupongskattekontoret utöver nu befintlig biträdespersonal tilldelas en

tjänst såsom kanslibiträde i lönegrad Ao 7 och en tjänst såsom kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång. Den till kupongskattekontoret för närvarande

knutna kansliskrivartjänsten i lönegrad Ag 11 bör, enligt ämbetet,

ordinariesättas.

Såsom närmaste chef för kupongskattekontoret tjänstgör en förste taxeringsinspektör

i lönegraden Ao 25. I överensstämmelse med förslag rörande

inrättandet av ett antal biträdande taxeringsintendentstjänster synes, enligt

ämbetet, jämväl den befattningshavare, vilken har att förestå kupongskattekontoret,

böra ges ställning som biträdande taxeringsintendent med

motsvarande avlöningsförmåner, överståthållarämbetet föreslår därför, att

en tjänst såsom förste taxeringsinspektör i lönegraden Ao 25 utbytes mot

en tjänst såsom biträdande taxeringsintendent i lönegrad Ao 27 med avlöningsförstärkning

av 2 760 kronor.

Personaluppsättningen vid kupongskattekontoret enligt ämbetets förslag

ävensom lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

K un t/1. Maj.ts proposition nr 99 år 196,1

Övriga frågor

Ämbetet framhåller, att å tjänsten som förste assessor vid skatteavdelningen

kommit att vila ändrade och mera kvalificerade arbetsuppgifter, vilka

alltmera givit befattningen karaktär av en tjänst som biträdande skattedirektör.

Ämbetet anför.

För prövningsnämndsarbetets behöriga fortgång har det numera blivit

nödvändigt att företaga en uppdelning av ordförandeskapet i prövningsnämnden

mellan skattedirektören och förste assessorn, så att ungefär hälften

kommit att åvila envar av dem. Då sålunda förhållandena nödvändiggjort

ett stadigvarande alternerande av ordförande i prövningsnämnden

med lika omfattande tjänstgöring för de båda befattningshavarna, bör enligt

överståthållarämbetets mening — ej minst med hänsyn till den rättssökande

allmänheten — detta förhållande komma till uttryck även i tjänstebenämningen.

I detta sammanhang bör även understrykas, att vederbörande departementschef

i statsverkspropositionen år 1962 (Bil. 13, s. 453) uttalat, att en

avlastning av landskamrerarens arbetsbörda i vissa län finge anses vara påkallad.

Departementschefen förordade därför i anslutning till av länsstyrelserna

framförda förslag, att å landskontoret i de tre största länen inrättades

en tjänst som förste länsassessor i lönegraden Bo 1. På innehavaren av

tjänsten borde ankomma att övertaga en del av landskamrerarens arbetsuppgifter,

i första hand genom att i viss utsträckning tjänstgöra som ordförande

vid prövningsnämndens sammanträden. Vad sålunda föreslagits har

efter riksdagens godkännande genomförts från och med den 1 juli 1962.

Ämbetet anser sig nu böra föreslå, att befattningen förste assessor erhåller

benämningen biträdande skattedirektör. Vid bifall härtill kommer, framhåller

ämbetet, även den skillnad, som ligger i att förste assessorn vid överståthållarämbetets

skatteavdelning har en högre löneställning (lönegraden

Bo 1 med avlöningsförstärkning av 2 760 kronor per år) än förste länsassessorerna,

till uttryck i tjänstebenämningen. Lönemässigt innebär ämbetets

förslag i förevarande hänseende ingen ändring av den för förste assessorn

nu gällande lönegradsplaceringen.

Därest den förordade utbyggnaden av personalorganisationen vid skatteavdelningen

genomföres, kommer, framhålles i ämbetets skrivelse, arbetet

med uträkning och utbetalning av löner samt därmed sammanhängande frågor

att väsentligt öka. Ämbetet fortsätter.

Redan nu kan emellertid sägas, att biträdespersonalen på lönedetaljen

inom allmänna avdelningen är för knappt tilltagen. Med hänsyn härtill och

under beaktande av den av överståthållarämbetet föreslagna mycket betydande

utökningen av personalen vid skatteavdelningen anser ämbetet, att

två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång, vilka avses skola tillföras

lönedetaljen, böra nyinrättas. I detta sammanhang må jämväl framhållas,

att innehavaren av den till nämnda detalj knutna befattningen som

förste kanslist har svåra och maktpåliggande arbetsuppgifter. Sistnämnda

tjänst bör därför uppflyttas till byråassistent i lönegrad Ao 21. Vidare bör

den till lönedetaljen hänförliga kontoristtjänsten på grund av de kvalificerade

arbetsuppgifter, som åvila innehavaren av denna befattning, utbytas

mot en tjänst såsom kansliskrivare i lönegrad Ao 11.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Ämbetet framhåller, att samma motiv som de, vilka lär ha legat till grund

för statsmakternas beslut att inrätta byråassistenttjänster vid överståthållarämbetets

kansliavdelningar samt länsassistenttjänster, torde få anses föreligga

för inrättande av byråassistenttjänster vid skatteavdelningen. Med

hänsyn härtill föreslår ämbetet, att samtliga fyra tjänster såsom förste

kanslist i lönegrad 19, vilka för närvarande finnes inrättade vid skatteavdelningen,

omvandlas till byråassistenttjänster i lönegrad 21. Ifrågavarande

tjänster bör enligt ämbetet ordinariesättas.

Slutligen upptager ämbetet frågan om utbyte av en tjänst som expeditionsvakt

i lönegraden Ao 7 vid skatteavdelningen mot en befattning som förste

expeditionsvakt i lönegraden Ao 9. Ämbetet framhåller i denna fråga.

I delta hänseende må erinras, att — såsom överståthållarämbetet i sin petitaskrivelse

för budgetåret 1958/59 närmare anfört — till följd av från den

1 juli 1957 ändrade löneplaner en tidigare befattning såsom förste expeditionsvakt

i dåvarande lönegraden Ca 11 vid skatteavdelningen blev placerad

i samma lönegrad som övriga ordinarie expeditionsvakter eller i nuvarande

lönegraden Ao 7. Då det emellertid åligger innehavaren av nyssnämnda

tjänst att leda och övervaka expeditionsvakternas arbete — Aid skatteavdelningen

finnes enligt gällande personalplan en vaktmästarkår om sammanlagt

14 expeditionsvakter — bör enligt överståthållarämbetets mening nu

ifrågavarande befattningshavare, liksom före den 1 juli 1957, vara placerad

i högre lönegrad än övriga expeditionsvakter. överståthållarämbetet föreslår

därför, att ifrågakomna tjänst såsom expeditionsvakt i lönegraden Ao 7

utbytes mot en befattning som förste expeditionsvakt i lönegraden Ao 9.

Övergångsanordningar

Enligt ämbetet synes den 1 juli 1963 vara lämplig tidpunkt för genomförande

av omorganisationen av taxeringsavdelningen. Övriga föreslagna förändringar

inom skatteavdelningen torde böra ske vid samma tidpunkt. Utbyggnaden

av taxeringsavdelningen i personellt avseende kan emellertid med

hänsyn till rekryteringsläget beträffande personal i främst kanslistkarriären

och den tid, som kan beräknas åtgå för utbildning av nyanställd personal

i denna karriär, icke ske på en gång utan måste ske successivt under

ett antal år. Ämbetet anför därefter.

Vid bedömningen av frågan huru lång tid, som erfordras för denna utbyggnad,

bör först erinras om att kanslistpersonal hittills funnits vid skatteavdelningen

i starkt begränsad omfattning. Utgångsläget i Stockholm är

därför helt annat än det, som varit rådande i länen vid utbyggnaden av

taxeringsassistentorganisationen därstädes och upprustningen av länsstyrelsernas

taxeringssektioner. Erinran bör också i detta sammanhang göras

om gällande bestämmelser för utbildning av landskanslister å landskontor

och taxeringsassistenter, enligt vilka bestämmelser utbildningstiden — innefattande

såväl genomgång av utbildningskurser som praktisk tjänstgöring

- för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst eller taxeringsassistenttjänst

kan beräknas till i regel minst fyra år. överståthållarämbetet, som

förutsätter, att samma krav å utbildning för behörighet till ordinarie

kanslisttjänst vid skatteavdelningen skola uppställas som gällt för landskanslisterna

å landskontor för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ta proposition nr ,9.9 år 1963

kan därför icke räkna med att huvuddelen av den kader kanslistaspiranter,

som maste nyanställas i samband med omorganisationens genomförande under

budgetåret 1963/G4, kan bliva färdigutbildad tidigare än under budgetåret

1967/68. Framhållas bör emellertid, att det redan nu vid skatteavdelningen

finns ett mindre antal extra kanslister anställda utanför personalramen

i utbyte emot vakanta tjänster inom akademikerkarriären; ytterligare

dylika kanslister torde i den mån medel därför finnas tillgängliga komma

att anställas under innevarande budgetår, överståthållarämbetet hyser

därför den förhoppningen, att ett antal icke ordinarie kanslister — uppgående

till omkring 20 — skall hava påbörjat sin utbildning redan före utgången

av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och då den för utbildningen

föreskrivna minsta tiden, avseende praktisk tjänstgöring, på grund

av särskilda skäl torde kunna nedsättas för vissa kanslister — såsom skett

under utbyggnadsskedet vid länsstyrelserna — anser sig överståthållarämbetet

kunna räkna med att ett mindre antal kanslister skall ha vunnit behörighet

till ordinarie kanslisttjänst redan före budgetåret 1967/68.

Med hänsyn till vad nu anförts torde, enligt ämbetets mening, grundprincipen

för utbyggnaden av taxeringsavdelningen i personellt avseende böra

bli, att största möjliga antal kanslistaspiranter anställes i samband med omorganisationens

genomförande och att aspiranterna beredes tillfälle att snarast

möjligt påbörja den teoretiska utbildningen vid de föreskrivna kanslistutbildningskurserna.

Vid sådant förhållande bör under budgetåret 1963/64

samtliga de tjänster såsom kanslist i reglerad befordringsgång, som skall tillkomma,

inrättas. Därjämte bör — i likhet med vad som skett vid landskontoren

under de senaste åren — ämbetet lämnas medgivande att utöver vad

som angives i personalplanen för skatteavdelningen under budgetåret 1963

64 ha anställda ett antal extra kanslister, uppgående till åtminstone 20. Behovet

av dylika kanslister under därefter kommande budgetår torde böra

närmare angivas av ämbetet i de årliga petitaskrivelserna.

I enlighet med vad nu angivits torde, framhåller ämbetet, inrättandet av

nya ordinarie tjänster för befattningshavare i kanslistkarriären böra ske

med viss varsamhet under de första åren efter omorganisationens genomförande.

Huvuddelen av nämnda tjänster, inklusive de nya taxeringsassistenttjänsterna,

bör således inrättas under budgetåren 1966/67, 1967/68 och

1968/69, med tyngdpunkten förlagd till budgetåret 1967/68. Vid sådant förhållande

lärer, framhålles i skrivelsen, den föreslagna utbyggnaden, såvitt

avser personal i kanslistkarriären, kunna bliva helt genomförd under budgetåret

1968/69.

När det gäller tjänstemännen i akademikerkarriären torde de föreslagna

förändringarna enligt ämbetets mening kunna i huvudsak genomföras under

loppet av två budgetår med början omedelbart vid tidpunkten för den

nya organisationens ikraftträdande. Huvudlinjen synes därvid böra bli, att

samtliga förändringar, berörande taxeringsintendents-, biträdande taxeringsintendents-

samt förste taxeringsinspektörstjänsterna, genomföres från och

med den 1 juli 1963. Ämbetet tillägger.

Vid nämnda tidpunkt bör alltså indragning ske av de taxeringsintendentstjänster

och förste taxeringsinspektörstjänster, som bliva övertaliga,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

varjämte samtliga föreslagna nya biträdande taxeringsintendentstjänster

böra inrättas. I den mån någon av de taxeringsintendentstjänster, som föreslås

till indragning, icke är vakant vid nämnda tidpunkt, bör tjänstens innehavare

då föras på övergångsstat. I de fall, innehavarna av de till indragning

föreslagna förste taxeringsinspektörstjänsterna icke utnämnas till biträdande

taxeringsintendenter eller eljest erhålla annan tjänst utan kvarbliva

i innehavda tjänster, böra tjänsternas innehavare likaså föras på övergångsstat

från och med budgetåret 1963/64.

Vidkommande frågan om indragning av taxeringsinspektörstjänsterna i

lönegrad Ao 19 samt vissa amanuenstjänster bör enligt ämbetet — med

hänsyn till det på längre sikt uppkommande behovet av personal i akademikerkarriären

— stor försiktighet iakttagas. Jämväl med hänsyn till behovet

av kronoombud i de särskilda taxeringsnämnderna under de närmaste

åren, innan taxeringsassistentorganisationen i huvudsak utbyggts, är

det angeläget för ämbetet att under en övergångstid ha tillgång till nämnda

befattningshavare såsom taxeringsfunktionärer i de särskilda taxeringsnämnderna.

På grund härav bör avvecklingen av dessa tjänster ske successivt

allteftersom taxeringsassistentorganisationen utbygges och tjänsterna

bli vakanta. Det torde få ankomma på överståthållarämbetet att i de årliga

petitaskrivelserna anmäla i vad mån successiv indragning av nämnda tjänster

lämpligen bör ske.

I detta sammanhang erinrar ämbetet om att ämbetet för budgetåret 1962/

63 medgivits att förordna 15 taxeringsinspektörer i lönegraden A 19 eller

amanuenser i reglerad befordringsgång till förste taxeringsinspektörer i lönegraden

A 21 till och med utgången av juni månad 1963. Ämbetet utgår

från att de befattningshavare, som vid sistnämnda tidpunkt innehar dylika

förordnanden, även i fortsättningen övergångsvis bibehålies vid sina förordnanden

intill dess de erhållit tjänster i lägst lönegraden 21.

När det gäller utbyggnaden av revisionskontoret med personal i akademikerkarriären

erfordras enligt ämbetet icke några särskilda övergångsanordningar.

Kontoret bör tillföras ytterligare personal i denna karriär snarast

möjligt. Med hänsyn till rekryteringsläget beträffande civilekonomer synes

dock utbyggnaden böra fördelas på två etapper. Huvuddelen av de nya tjänsterna

bör således inrättas redan under budgetåret 1963/64 och de återstående

tjänsterna under budgetåret 1964/65.

De föreslagna nya förste byråsekreterartjänsterna vid prövningsnämndems

kansli bör enligt ämbetet samtliga inrättas från och med budgetåret 1963/64.

Vidkommande tjänsterna i biträdeskarriären bör, framhåller ämbetet, redan

vid omorganisationens ikraftträdande de föreslagna nya kontorsskrivartjänsterna

inrättas. Samtidigt härmed bör de övertaliga kansliskrivartjänsterna

indragas. I övrigt bör från och med budgetåret 1963/64 nyinrättas

ett förhållandevis stort antal biträdestjänster, så att den brist på biträden,

som är rådande i nuvarande organisation, omedelbart täckes. Övriga biträdestjänster,

som skall tillkomma, bör därefter successivt inrättas under

de kommande budgetåren i nära anslutning till utbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen

och nyinrättandet av kanslisttjänster.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Slutligen bör, framhåller ämbetet, det föreslagna utbytet av en tjänst som

expeditionsvakt i lönegraden Ao 7 mot en befattning som förste expeditionsvakt

i lönegraden Ao 9 genomföras från och med budgetåret 1963/64.

I enlighet med nu angivna principer för utbyggnaden och förändringarna

vid skatteavdelningen har ämbetet uppgjort en sammanställning, vilken

i detalj budgetår för budgetår utvisar den föreslagna takten för inrättande

och indragning av olika tjänster. Sammanställningen torde som Bilaga 4 få

fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

IV. STATSKONTORETS UTLÅTANDE

Överståthållarämbetets skrivelse har, innan den ingivits till Kungl. Maj :t,

överlämnats till statskontoret för samråd. Statskontorets utlåtande har bifogats

ämbetets skrivelse.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande att kontoret icke haft möjlighet

att ställa personal till förfogande för medverkan i organisationsundersökningen

och att kontoret icke ansett sig böra eller kunna ingå på en mer fullständig

bedömning av den föreslagna organisationen i alla dess detaljer.

Särskilt gäller detta i fråga om behovet av biträdesbefattningar samt lönegradsplaceringen

av dessa tjänster liksom också vissa andra i utredningen

aktualiserade lönegradsfrågor. Ej heller har statskontoret till närmare

granskning tagit upp de enligt utredningen avsedda anordningarna för en

övergång till den föreslagna organisationen. Ordningen härför torde nämligen,

framhåller statskontoret, icke kunna närmare bedömas och i detalj

fixeras förrän den nya organisationen beslutats.

Taxeringsorganisationen i första instans

I utredningen framlagda förslag och personalberäkningar föranleder inte

någon erinran från statskontorets sida frånsett beräkningen av personal för

taxeringsarbetet i de särskilda nämnderna för taxering av aktiebolag och

andra juridiska personer. Enligt statskontorets mening bör man räkna med

en genomsnittlig granskningskapacitet av 1 400 deklarationer per befattningshavare.

I stället för föreslagna 18 befattningshavare skulle i så fall erfordras

högst 15. Statskontoret ifrågasätter vidare huruvida uteslutande personal

med akademisk utbildning (taxeringsinspektörer) skall avses för det

här aktuella taxeringsarbetet. Statskontoret utgår från att högst 10 akademikertjänster

och 5 kanslisttjänster behövs för arbetet i fråga.

Behovet av kvalificerad personal för taxeringsarbetet i första instans synes

sålunda enligt statskontorets mening böra beräknas till inalles 73 befattningar,

därav 12 taxeringsinspektörer, 55 taxeringsassistenter samt 6 kanslister.

I utredningen har föreslagits 76 befattningar, därav 20 taxeringsinspektörer,

55 taxeringsassistenter och 1 kanslist.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1903

41

Revisionskontoret

Statskontoret anser att man bör räkna med samma granskningskapacitet

i Stockholm som den för länen tillämpade, nämligen 75 revisioner per

granskningsman och år. För Stockholms del erfordras då primärt 68 granskningsmän

i stället för 85. Med hänsyn till de särskilda skäl som överståthållarämbetet

åberopat till grund för sin beräkning av granskningskapaciteten

— varvid statskontoret främst fäst sig vid Stockholms betydelse för

skatteunderlaget i riket — vill statskontoret emellertid inte förorda en så

väsentlig begränsning av det föreslagna antalet granskningsmän. Statskontoret

anser att det primära behovet för revisionsarbetet i Stockholm tills vidare

bör bestämmas till 75 granskningsmän (årsarbetskrafter).

I utredningen har beräknats att taxeringsassistenternas användning för

revisionsarbetet representerar ca 32 årsarbetskrafter (ca 7 månader per assistent

och år). Enligt statskontorets mening synes rimligare att räkna med

ett effektivt utnyttjande under högst 6 månader per år, vilket motsvarar 27

granskningsmän (årsarbetskrafter).

Enligt statskontoret skulle således erfordras 48 fasta granskningsmän i

stället för 53 enligt utredningen. Statskontoret tillägger.

I utredningen föreslås ytterligare 12 fasta granskningsmän — i huvudsak

med hänsyn till dels behovet att i samband med taxeringsrevision jämväl

utföra arbetsgivarkontroll i fråga om socialförsäkringsavgifterna, dels

behovet att utföra partiella taxeringsrevisioner och annan taxeringskontroll

för länsstyrelsernas räkning. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande

behovet av arbetsgivarkontroll på socialförsäkringsområdet ävensom rörande

den organisatoriska utformningen av denna kontroll synes dock denna ökning

böra begränsas till 9 befattningshavare. Enligt statskontorets mening

torde sålunda för revisionskontoret tills vidare böra avses — förutom i utredningen

föreslagna 3 befattningar för lednings- och övervakningsarbete —

högst 57 fasta granskningsmän. Därtill kommer föreslaget antal taxeringsassistenter,

vilka organisatoriskt bör tillhöra revisionskontoret.

I fråga om den fasta granskningspersonalen synes 20 befattningar böra

vara i kanslistkarriären samt återstoden vara akademikertjänster.

Varuskattekontoret

I utredningen föreslås en ökning av den fasta personalen vid varuskattekontoret

från 16 till 30 befattningshavare.

Statskontoret framhåller, att kontoret nyligen erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag

att verkställa en översyn av varuskattens administration. Under sådant

förhållande anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka att antalet fasta

tjänster vid förevarande varuskattekontor nu utökas. Statskontoret vill

emellertid inte motsätta sig att, i avvaktan på resultatet av nämnda översyn,

som i dagarna påbörjats, överståthållarämbetet ges möjlighet till tillfällig

förstärkning av såväl biträdespersonal som mera kvalificerad personal, i

första hand för att förhindra eftersläpning i det löpande arhetet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Taxeringsavdelningen i övrigt (taxeringskontoren)

I förevarande avsnitt av utredningen framlägges förslag om taxeringskontorens

personalorganisation i vad avser akademikertjänster och kanslisttjänster.

Enligt förslaget skulle erfordras 39 akademikertjänster, chefstjänstemännen

ej inräknade, samt 17 kanslisttjänster, därav 1 vid förste taxeringsintendentens

expedition. I antalet ingår de tjänster (20 akademikertjänster

och 1 kanslisttjänst) som avses skola utnyttjas under ca halva året

för taxeringsarbetet i första instans.

Arbetsuppgifterna på ifrågavarande befattningar kommer, framhåller statskontoret

— med undantag för nyssnämnt taxeringsarbete i första instans

— att till sin art nära motsvara de arbetsuppgifter, som nu inom länen fullgöres

på akademiker- och kanslisttjänsterna vid taxeringssektionernas allmänna

detalj. Statskontoret fortsätter.

Tillämpas den princip, som legat till grund för ifrågavarande personalorganisation

vid länsstyrelserna skulle — såsom omnämnts i utredningen —

för motsvarande arbete i Stockholm behövas ca 20 akademikertjänster. Dessutom

skulle behövas ca 12 kanslisttjänster. Enligt utredningen har för ifrågavarande

arbete bedömts erforderligt med ca 30 akademiker och 16 kanslister

(årsarbetskrafter). Förslaget innebär således på denna punkt en personaluppsättning,

som relativt sett icke oväsentligt överstiger länsstyrelsernas

personal för motsvarande arbetsuppgifter. Även om förevarande arbetsuppgifter

i Stockholm, såsom framhållits i utredningen, torde vara mer svårbemästrade

än i länen, är statskontoret inte övertygat att denna omständighet

utgör tillräckligt skäl för en så stor skillnad -— relativt sett — mellan

Stockholm och länen som förslaget innebär. I detta sammanhang må även

framhållas att genom de förslag, som framlagts rörande organisationen för

ifrågavarande delar av taxeringsarbetet, en viss ökad arbetseffekt synes kunna

påräknas.

Med hänsyn till vad här anförts anser statskontoret att taxeringskontorens

personalorganisation bör omfatta — förutom chefstjänstemännen -— högst

32 akademikertjänster samt 18 kanslisttjänster, därav 1 kanslist för tjänstgöring

vid förste taxeringsintendentens expedition. Häri har inberäknats de

12 akademikertjänster och 6 kanslisttjänster, vilka under ca 6 månader under

året avsetts för taxeringsarbetet i första instans.

Biträdespersonalen å taxeringsavdelningen

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i första instans

Enligt utredningen föreslås för taxeringsassistentorganisationen inalles 55

biträdestjänster. Med hänsyn till att arbetet inom denna organisation rent

lokalt kommer att vara mera koncentrerat än vad fallet är inom länen anser

statskontoret att i avvaktan på erfarenheter rörande behovet av biträdeshjälp

antalet biträdestjänster bör begränsas till högst 50.

Tjänsterna bör i likhet med assistenttjänsterna organisatoriskt tillhöra revisionskontoret.

Vad gäller antalet biträden för taxeringsarbetet i övrigt i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

43

törsta instans synes detta antal enligt statskontoret böra begränsas till inalles

10, i stället för 11 som föreslagits i utredningen. Tjänsterna bör organisatoriskt

tillhöra vederbörande taxeringskontor.

Revisionskontoret

I utredningen har för 65 fasta granskningsmän avsetts 22 biträdestjänster.

Om antalet fasta granskningsmän enligt statskontorets förslag tills vidare

begränsas till 57 bör biträdestjänsterna bestämmas till 19. Därtill kommer

taxeringsassistenternas biträden, vilka statskontoret beräknat till högst 50.

Statskontoret tillägger.

Under den del av året, då taxering i första instans icke pågår, torde denna

personal icke helt behöva tagas i anspråk för revisionsarbete. Det synes nämligen

inte finnas anledning förutsätta, att taxeringsassistenterna vid sitt revisionsarbete

under nämnda tid av året behöver ha mer biträdeshjälp än

vad avses tillkomma annan revisionspersonal. Möjlighet bör därför föreligga

att använda detta överskott av arbetskraft, uppskattningsvis ca 200 biträdesmånader,

för tillfällig förstärkning på annat håll inom skatteavdelningen.

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen

Statskontoret biträder det framlagda förslaget rörande avdelningens organisatoriska

indelning och delar den i utredningen redovisade uppfattningen

i fråga om principerna för arbetsfördelningen mellan de fyra taxeringskontoren.

Statskontoret tillägger.

Statskontoret vill i detta sammanhang emellertid framhålla betydelsen av

att ett nära samarbete mellan de olika taxeringskontoren kommer till stånd.

För att tillfullo kunna utnyttja fördelarna av den föreslagna reduceringen

av antalet taxeringskontor bör dessa ges en förhållandevis självständig ställning

inom organisationen. Enligt statskontorets mening synes möjligt att

därvidlag gå något längre än vad utredningen ger vid handen genom att

jämväl åtalsärenden regelmässigt handlägges vid taxeringskontoren. Vidare

bör cheferna för taxeringskontoren inom området för respektive taxeringskontors

verksamhet i princip tilläggas de befogenheter som enligt taxeringsförordningen

ankommer på taxeringsintendenten i länet. Motsvarande

bör gälla även i fråga om chefen för revisionskontoret. Att så sker synes

även påkallat för att motivera den löneställning som föreslagits för dessa

befattningshavare. Vid en dylik ordning ernås även en önskvärd lättnad i

arbetsbördan för förste taxeringsintendenten. På denne —- med biträde av

det avsedda stabsorganet —- skulle således främst ankomma, förutom sedvanliga

administrativa och organisatoriska frågor, de centrala frågorna rörande

taxeringsverksamheten, ur principiell synpunkt viktiga enskilda mål

och ärenden, samordningen av taxeringskontorens verksamhet särskilt i vad

avser processföringen i prövningsnämnd och högre instanser liksom ock

samordningen av taxeringskontorens taxeringskontroll med revisionskontorets.

Vad angår de framlagda förslagen om inrättande av ett antal tjänster

som biträdande taxeringsintendent anför statskontoret följande.

Med hänsyn till vad ovan sagts rörande åtalsärendenas handläggning synes

till förste taxeringsintendentens direkta förfogande böra avses en biträ
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1903

dande taxeringsintendent i stället för föreslagna två. Vidare synes till en

början antalet biträdande intendenttjänster vid bolagstaxeringskontoret

böra begränsas till en. Statskontoret ställer sig även tveksamt till förslaget

att såsom chef för ATP-expeditionen skall inrättas en biträdande intendenttjänst

i utbyte mot en förste taxeringsinspektörstjänst i lönegrad 25. Några

nya mer kvalificerade arbetsuppgifter avses nämligen ej tillkomma på nämnda

befattning. I anslutning härtill må framhållas att enligt utredningen det

skall åvila chefen för vederbörande taxeringskontor att svara för beräkningen

av pensionsgrundande inkomst.

Prövningsnämndens kansli

Statskontoret delar den i utredningen uttalade uppfattningen att förvaringen

av deklarations- och längdmaterialet och vissa i anslutning därtill

förekommande göromål, såsom utskrift av längdutdrag, anteckningar om

ändringar m. m. liksom hittills varit fallet bör ankomma på taxeringsavdelningens

taxeringskontor.

I förhållande till personaluppsättningen vid länsstyrelsernas prövningsnämndskanslier

synes, framhåller statskontoret, den nuvarande personaluppsättningen

vid skatteavdelningens prövningsnämndskansli vara i stort

sett väl avvägd. Vid nuvarande besvärsfrekvens torde därför några större

förändringar i personalorganisationen ej vara påkallade. Statskontoret finner

sig kunna biträda ämbetets förslag rörande antalet juristtjänster. Statskontoret

vill ej heller motsätta sig att en kanslisttjänst inrättas samt att en

kontoristtjänst (föreståndaren för expeditionen) utbytes mot en kansliskrivartjänst.

Kupongskattekontoret

I utredningen föreslås att tjänsten såsom föreståndare för kupongskattekontoret

omvandlas från en förste taxeringsinspektörstjänst i lönegrad 25

till en biträdande taxeringsintendentstjänst i lönegrad 27. Statskontoret

ställer sig tveksamt till detta förslag, då några ökade befogenheter inte avses

skola tillkomma tjänsteinnehavaren och tjänstens ställning i övrigt inte

påverkas av de organisationsförslag som framlagts.

Förslaget att ersätta vissa förste kanslisttjänster vid skatteavdelningen

med byråassistenttjänster anser statskontoret vara en ren lönegradsfråga.

Mot statskontorets uttalande, att åtalsärendena regelmässigt bör handläggas

vid taxeringskontoren, har överståthållarämbetet gjort följande erinran.

Överståthållarämbetet anser sig i denna fråga särskilt böra framhålla angelägenheten

av att skatteåtalsärendena samordnas. En rad myndigheter ha

att i olika funktioner handlägga dessa ärenden. Redan nu ha mål rörande

brott enligt skattestrafflagen koncentrerats till en avdelning vid rådhusrätten

i Stockholm (12:e avdelningen). Utredningen i ärendena hos kriminalpolisen

sker inom en brottmålsrotel. Hos åklagarmyndigheten föreligga pla
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

45

ner på att inom den närmaste framtiden överföra samtliga skatteåtal till eu

och samma åklagarkammare, vid vilken ärendena skola handläggas av en

grupp åklagare, särskilt insatta i beskattningsfrågor. Vid sådant förhållande

synes en samordning även vid taxeringsavdelningen vara till stor fördel.

Såsom i överståthållarämbetets förslag framhållits torde antalet åtalsärenden

under de allra närmaste åren väsentligt öka. Redan vid 1962 års taxering

ha taxeringsnämndernas ordförande för åtalsprövning anmält cirka

2 000 fall i Stockholm. Med hänsyn till ärendenas stora antal är det nödvändigt,

att — såsom nu — ärendena centralt diarieföras och registreras i ett

centralt register, placerat å förste taxeringsintendentens expedition. Ur likformighetssynpunkt

och med hänsyn till det samråd, som ständigt måste

ske mellan polisen och åklagarmyndigheten å ena sidan och företrädare för

taxeringsmyndigheten å andra sidan, föreligga starka skäl för en koncentration

av ärendena på en hand inom taxeringsavdelningen. Överståthållarämbetet

finner sålunda, att den av ämbetet föreslagna organisationsformen, när

det gäller handläggning av åtalsärenden, är den bästa.

V. REMISSYTTRANDENA

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att den nya organisationen vid

överståthållarämbetets skatteavdelning utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med ämbetets förslag. Den föreslagna personaluppsättningen har dock

av många ansetts i vissa hänseenden vara överdimensionerad.

Några remissinstanser är tveksamma om förslaget nu bör genomföras. Sålunda

ifrågasätter länsstyrelsen i Stockholms län om inte beslut i frågan bör

anstå till dess storstadsutredningen framlagt sitt betänkande beträffande indelningsfrågor

i Stockholms-området. Liknande synpunkter framföres av

länsstyrelsen i Skarnborgs län.

1961 års storstadsutredning framhåller att utredningen enligt sina direktiv

har att bedöma frågan om ett sammanförande av överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län till en enhet. Då utredningens arbete i vad

avser Stockholms-området inte hunnit mer än just påbörjas, säger sig utredningen

nödgas avstå från detalj bedömanden och begränsa sitt utlåtande till

vissa allmänna uttalanden. Därefter anför utredningen.

Den i promemorian föreslagna organisationen torde vid en helhetsbedömning

kunna sägas innebära en förbättring av den nuvarande. Den är

också i högre grad än den nuvarande utbyggd i överensstämmelse med den

regionala taxeringsorganisationen i länen och torde icke i några väsentligare

avseenden komma att visa sig hinderlig, därest en framtida för Stockholms

stad och Stockholms län (eller delar därav) gemensam regional taxeringsenhet

skulle föreslås och beslutas.

Med hänsyn härtill vill utredningen ej motsätta sig att den föreslagna nyorganisationen

genomföres. Utredningen har härvid beaktat att det måste

bedömas som önskvärt, att skatteavdelningen, vars organisation under en

längre tid varit under omprövning, nu erhåller en fastare struktur och tillföres

de personalförstärkningar för en förbättrad taxeringskontroll, som

motsvarar vad som beslutats för landet i övrigt av 1961 års riksdag.

Utredningen har sålunda bortsett från att det med hänsyn till det kommande

utredningsarbetet i och för sig kunde ha varit önskvärt att låta om
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

organisationen tills vidare anstå. Emellertid förutsätter utredningen att

även en ny organisation vid skatteavdelningen i olika hänseenden, bland annat

beträffande personalens storlek, måste bli föremål för översyn och anpassas

efter nya förhållanden, om en utökad regional taxeringsenhet i enlighet

med vad ovan anförts skulle föreslås och beslutas.

Sveriges akademikers centralorganisation framhåller, att frågan om organisationen

vid överståthållarämbetets skatteavdelning sedan många år varit

föremål för utredningar i olika sammanhang. Den definitiva lösningen av

frågan har gång på gång uppskjutits. Eu känsla av ovisshet har därför under

en längre tid haft möjlighet att göra sig gällande vid avdelningen. Provisorier

har skapats, personalens trygghet inför sina arbetsuppgifter och

arbetsförhållanden har rubbats och rekryteringen har hämmats, vilket allt

bidragit till att minska avdelningens möjligheter att verka med optimal effektivitet.

Det är därför enligt organisationen synnerligen angeläget, att definitivt

beslut nu fattas om den framtida organisationen. Det ämbetets förslag,

som nu föreligger, bör efter vissa justeringar kunna läggas till grund

därför.

Liknande synpunkter anföres av Statstjänstemannens riksförbund.

Flera remissinstanser anmärker på att överståthållarämbetet, utan att göra

en ingående undersökning av vilka fördelar som skulle kunna vinnas genom

en annan organisationsform, förordat en organisation som i huvudsak ansluter

sig till den nu gällande. Länsstyrelsen i Malmöhus län konstaterar att ämbetet

förordar en organisation byggd på i huvudsak territoriell indelning och

anför därefter.

Ändamålsenligheten av denna indelningsgrund kan starkt ifrågasättas.

Den tidigare utredningen gjorde det. Även i den nu föreliggande utredningen

antyds vissa olägenheter med nuvarande indelning, varför en övergång till

större lokala kontor förordas. Förslagets bibehållande av — såsom länsstyrelsen

ser saken — överdimensioneringen av personalkadern och den lokalt

bundna organisationsformen — vilken anses ge organisationen stadga

— synes aktualisera frågeställningen om vilket samband som råder mellan

dessa förhållanden och om rationaliseringar kan vinnas genom en annan

organisationsform, som tillgodoser erforderliga krav på stadga. Efter lokalfrågans

lösning borde förutsättningar föreligga för en prövning av spörsmålet,

obunden av traditionella synpunkter. Vid en sådan prövning synes

även böra beaktas, att den nuvarande indelningsgrunden anses utgöra ett

hinder för en förutsättningslös försöksverksamhet, som i dagens läge torde

vara både nödvändig och nyttig för att verksamheten skall kunna anpassas

på ett ändamålsenligt sätt till föreliggande behov. En dylik försöksverksamhet

möter icke något hinder i länsstyrelseorganisationen, där även stora

arbetsenheter under namnet taxeringssektionens allmänna detalj successivt

blir föremål för mycket genomgripande omgrupperingar i rationaliseringssyfte.

Utredningens uppgift beträffande länsstyrelserna om att arbetet

samlas på »en enda allmän detalj» är felaktig, överväganden av dylikt

slag gör att — innan klarhet skapats om dessa angelägenheter ■— det

enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning är direkt olämpligt att i dagens

läge ånyo binda överståthållarämbetsorganisationen vid den ena eller

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

47

andra linjen i fråga om kontors- eller arbetsdetaljer, revisionsavdelningen

frånräknad. Ovissheten om möjligheterna och tidpunkten att övergå till

ett system med definitiv källskatt för ytterligare löntagargrupper gör det

än mer angeläget att tills vidare nöja sig med ett provisorium. Härför talar

också, att icke ens de för rörelsetaxeringen avgörande faktorerna ännu kan

säkert överblickas.

Länsstyrelsen säger sig vara ytterst tveksam om de framlagda förslagen

bör läggas till grund för en ny organisation av överståthållarämbetet. Då ett

starkt behov föreligger av en fullständig samordning mellan taxeringsorganisationen

i Stockholm och i de större länen hemställer länsstyrelsen att en

ny utredning igångsättes snarast möjligt inom ramen för länsstyrelseutredningen

eller helst storstadsregionsutredningen.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör en förutsättningslös organisationsundersökning

av utomstående komma till stånd, därvid även de

större länsstyrelserna bör medtagas så att en allsidig belysning kan erhållas

inte bara av organisationsfrågorna vid överståthållarämbetet utan även vid

de större länsstyrelserna. Därvid bör enligt länsstyrelsen även övervägas om

inte fördelar skulle ernås genom en funktionell indelning av taxeringsavdelningen

i Stockholm, exempelvis så att ett särskilt taxeringskontor inrättas

för rörelseidkarna.

Riksskattenämnden konstaterar att ämbetet utan närmare motivering stannat

för att bibehålla en territoriell indelningsgrund och fortsätter.

Härvid har ämbetet uttalat, att en av de mera påtagliga nackdelarna med

denna indelningsgrund varit svårigheten att samordna sådana mål, som ägt

samband med varandra men enligt den territoriella indelningsgrunden kommit

att hänföras till skilda kontor. Dessa nackdelar torde enligt ämbetets

uppfattning kunna i det väsentliga bemästras i en organisation med färre

enheter och med ökade möjligheter — tidsmässigt och personellt — för förste

taxeringsintendenten att fullgöra den honom åliggande samordningsuppgiften.

Riksskattenämnden ifrågasätter, om icke — bl. a. genom att dessa besvärliga

samordningsproblem skulle elimineras — större effektivitet skulle

kunna vinnas med en funktionell uppdelning på så sätt, att mål avseende

taxering av sådana fysiska personer, som enligt bestämmelserna i 3 § taxeringskungörelsen

skola taxeras i särskild taxeringsnämnd, sammanfördes

till ett särskilt taxeringskontor, och mål avseende taxering av övriga skattskyldiga

fysiska personer till ett annat taxeringskontor. Med ett särskilt

taxeringskontor för taxering av rörelseidkare med flera fysiska personer,

torde en särskild inkomstlängd erfordras för dessa grupper av skattskyldiga.

Enligt uppgift användas sådana längder redan nu med gott resultat vid taxering

av här ifrågavarande skattskyldiga inom städerna Göteborg och Malmö,

och upprättande av sådan särskild längd lärer ej heller behöva bereda några

svårigheter i Stockholm.

Ehuru riksskattenämnden inte är övertygad om alt inte åtskilliga fördelar

skulle stå att vinna genom en funktionell uppdelning anser nämnden att man

— då erforderlig utredning om annan organisationsform inte föreligger —- får godtaga att uppdelningen av taxeringskontoren göres på det av ämbetet

föreslagna sättet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Östergötlands lön. Sveriges

grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks- och

industriorganisation. Sistnämnda organisation säger sig inte vilja tillstyrka

att den av ämbetet förordade uppdelningen av rörelsetaxeringen på olika

kontor bibehålies.

Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer betonar önskvärdheten från taxeringskontrollsynpunkt

att taxeringsavdelningen utom revisionskontoret sammanhålles

under en enhetlig ledning. Behovet av åtgärder att samordna taxeringsarbetet

inom taxeringsavdelningen skulle då minska. Föreningen tilllägger.

Om någon uppdelning på olika kontor ändock erfordras, bör denna icke

ske efter geografiska grunder. I stället bör eftersträvas en indelning som möjliggör

ett sammanförande av samtliga skattskyldiga av viss kategori till ett

och samma kontor. Antalet kontor bör —■ av skäl som föreningen ovan anfört

— vara så litet som möjligt. En möjlig indelningsgrund synes vara att

sammanföra skattskyldiga, som taxeras i särskilda taxeringsdistrikt, till ett

kontor och de som taxeras i lokala distrikt till ett andra kontor. En sådan indelning

innebär betydande fördelar för arbetet med taxeringskontrollen. Den

möjliggör även en enhetlig ledning av taxeringsassistenterna under deras arbete

i första instans. Att som utredningen föreslagit, uppdela taxeringsassistenterna

på de olika kontoren under den tid arbetet pågår i taxeringsnämnderna

och sedan under övrig tid av året sammanföra dem till en grupp

under revisionsintendentens ledning, måste komma att medföra olägenheter.

Man bör vid utformningen av den framtida organisationen eftersträva en

fast och enhetlig organisation, som kan verka året om utan att alltför stora

ändringar behöva vidtagas.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om man inte bör begränsa sig

till två lokala taxeringskontor, medan lantbrukets skattedelegation uttalar

sig för ett enda kontor. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att revisionsavdelningen

bör uppdelas på två kontor. Sveriges akademikers centralorganisation

och Statstjänstemannens riksförbund föreslår att, förutom ett särskilt

kontor för bolagstaxering, inrättas fyra taxeringskontor med en uppdelning

grundad på territoriell indelning.

Från länsstyrelsernas sida framhålles allmänt att den föreslagna personaluppsättningen

vid. överståthållarämbetets skatteavdelning är överdimensionerad

i förhållande till antalet anställda på motsvarande avdelningar vid

länsstyrelserna. Uttalandet i ämbetets skrivelse att taxeringsarbetet i Stockholm

skulle vara besvärligare än i länen bestrides i regel av länsstyrelserna.

Sålunda framhåller länsstyrelsen i Malmöhus län.

I förhållande till länens tilldelning av personal för motsvarande uppgifter

skulle ett godtagande av förslaget innefatta en annan och gynnsammare

grund för personaltilldelningen i Stockholm. Utredningen förmenar, att en

sådan behandling skulle vara motiverad av Stockholms särställning. Sålunda

hävdar utredningen (s. 18) att Stockholm intar en särställning i fråga om

skattemålens art och svårighetsgrad. Något belägg för detta — auktoritativt

bestridda — påstående kan länsstyrelsen icke utfinna. Vad som i första hand

skulle motivera Stockholms särställning — och därmed personaltilldelning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

49

efter annan grund än som tillämpas för länen — skulle enligt utredningen

vara antalet rörelseidkare, bolag och förmögenhetsskatt-taxerade ävensom

svårigheterna att utnyttja taxeringsnämndsordförandena för utredningar i

besvärsmål. Dessa argument för särbehandling av överståthållarämbetet är

inte nya. De framfördes och vann gehör vid dåvarande skatteverkets förstatligande

i slutet av 1940-talet. De betecknades emellertid som mindre tungt

vägande vid statsmakternas ovanberörda ställningstagande år 1959, vilket

torde sammanhänga med den allmänt sett påtagliga försvagning av dylik argumentation,

som föranletts av samhällsutvecklingen under senare år. Denna

samhällsutveckling har alltjämt fortgått och det förefaller troligt, att den

kommer att fortsätta i stort sett lika accentuerat som hitintills. Det är därför

man måste ställa sig tveksam till att godtaga att i Stockholm skulle finnas

— eller framdeles kunna förväntas finnas — väsentligen andra problem,

såvitt här är i fråga, än i övriga storstadsregioner. Det synes länsstyrelsen

mindre realistiskt att grunda ställningstagandet till organisationsförslaget

på den hävdade men ytterst oklara särställning som Stockholm skulle intaga

i förhållande till länen i avhandlat hänseende. Härutinnan synes mer tillförlitlig

utredning om behovet av personal i framtiden erforderlig.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kan inte finna, att särskild tyngd

bör givas skatteunderlaget vid en mätning av arbetsmängden och fortsätter.

Visserligen påföres i huvudstaden 25 procent av den statliga inkomstskatten

i riket men ihågkommas bör att den statliga bolagsskatten i betydande

grad påverkat detta procenttal. Bolagstaxeringen torde spela en relativt liten

roll, eftersom de största bolagens taxeringar handlägges av mellankommunala

prövningsnämnden. Medräknas endast fysiska personer sjunker

Stockholms andel till cirka 20 procent. Även detta tal torde vara för högt

som mått på Stockholms relativa andel i den samlade arbetsbördan. Folkmängden

i Stockholm utgör endast It procent av folkmängden i riket. Anledning

saknas antaga, att behandlingen av deklarationsmaterialet skall behöva vara

mera arbetskrävande genomsnittligt sett i Stockholm än i rikets övriga delar.

Löntagaredeklarationerna, som genomsnittligt är de enklaste, torde i Stockholm

dominera i högre grad än i något län. Att i fråga om taxeringsmålens

genomsnittliga svårighetsgrad någon nämnvärd skillnad icke kan anses föreligga

mellan Stockholm och de större länen har också understrukits av vederbörande

departementschef i propositionen 1959: 47.

Man torde sålunda, framhåller länsstyrelsen, böra utgå från att överståthållarämbetets

taxeringsavdelning bör erhålla tilldelning av personal och

anslag efter liknande grunder som tillämpas i fråga om länsstyrelsernas

taxeringssektioner. Svårigheterna ligger i att mäta arbetsbördan på ett rättvist

sätt och då även taga hänsyn till om arbetet i de stora städerna kanske

i viss mån påkallar en särskild förstärkning i antalet arbetskrafter. I det

framlagda förslaget saknas, konstaterar länsstyrelsen, en sådan jämförande

analys med förhållandena ute i länen. Länsstyrelsen måste därför uttala

tvekan inför tanken att utan ytterligare utredningar och överväganden

genomföra det framlagda föreslaget i hela dess vidd.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar, att överståthållarämbetet vid

sin jämförelse med länsstyrelserna lämnat så golt som helt utan beaktande

4 l!i ha ni/ till riksdagens protokoll t samt. Sr 9!)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

det förhållandet, att i länen med hänsyn till deras utsträckning åtskilliga

befattningshavaregruppers arbete försinkas av resor och påverkas av andra

av avstånden beroende kontaktsvårigheter. Om överståthållarämbetets personalförslag

anses böra godtagas, torde, framhålles i yttrandet, personalbehovet

för länsstyrelsernas taxeringsavdelningar böra bli föremål för förnyad

översyn.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att enligt länsstyrelsens erfarenhet

är deklaralionsmaterialet i städerna i formellt avseende av i genomsnitt

betydligt bättre beskaffenhet än på landsbygden. Detta beror enligt

länsstyrelsen säkerligen på att det speciellt på landsbygden råder brist

på kunniga deklarationsmedhjälpare. Framför allt tynges emellertid taxeringsarbetet

på landet av det stora antalet deklarationsbilagor för jordbruk.

Granskningen av dessa bilagor är, betonar länsstyrelsen, synnerligen tidskrävande

i både första och andra instans. Länsstyrelsen tar därefter upp de

övriga skäl, som överståthållarämbetet anfört som motiv för en särställning

i förhållande till länen, och hävdar att dessa skäl saknar grund. Sammanfattningsvis

anför länsstyrelsen, att sådan skillnad mellan arbetsbelastningen

i Stockholm och i länen, som enligt överståthållarämbetet skulle finnas,

inte torde föreligga. Enligt länsstyrelsens uppfattning har ämbetets förslag

härigenom kommit att innebära en överdimensionering av taxeringsavdelningen

vid överståthållarämbetet i jämförelse med motsvarande arbetsenheter

vid länsstyrelserna.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelserna i Kristianstads och Xorrbottens

län.

Även Sveriges industriförbund, lantbrukets skattedelegation och Sveriges

köpmannaförbund anser att de normer, som enligt förslaget tillämpats

för beräkning av personaluppsättningen i Stockholm, alltför mycket avviker

från de principer som gällt vid bestämmande av motsvarande personalåtgång

vid länsstyrelserna. Det framhålles vidare i yttrandena att de förslag,

som allmänna skatteberedningen kan komma att framlägga, kan få konsekvenser

beträffande personalbehovet hos de myndigheter som sysslar med

taxeringsarbete.

Länsstyrelsen i Stockholms län instämmer i överståthållarämbetets uttalande

om att taxeringsarbetet i Stockholm är svårare än i landet i övrigt och

tillägger. I

I detta sammanhang torde även, utöver vad ämbetet anfört, böra erinras

om de särskilda förhållanden, som är avhängiga av att Stockholms stad och

omgivande kommuner i länet bildar en befolkningsenhet. Det förekommer

ofta att en skattskyldig är bosatt i länet och driver rörelse i Stockholms

stad eller vice versa. Befolkningen inom detta område är även mycket rörlig.

Även i andra avseenden (exempelvis för samtaxering av makar och sammanboende,

skrivna var för sig i länet och i staden), föreligger samröre

mellan Stockholms stad och kranskommunerna. Sagda förhållanden torde

i och för sig icke medföra särskilt svårbedömbara skattefrågor, men föranleder

tidskrävande kommunikation mellan taxerings- och uppbördsmyndigheterna

i staden och i länet. Det är givet att vad nu sagts måste beaktas

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ulaj. ts proposition nr 99 år 1963

51

vid organisationsplaneringen. Detta har även i förslaget tagit sig uttryck

däri att antalet befattningshavare för samma arbetsuppgifter är proportionsvis

större än i länen.

En jämförelse med antalet befattningshavare vid länsstyrelserna är, framhålles

vidare i yttrandet, missvisande av den anledningen att taxeringssektionerna

vid länsstyrelserna ofta torde vara underbeinannade och nödgas

arbeta under pressande förhållanden. Ett genomförande av ämbetets förslag

skulle ställa länen i ännu ogynnsammare ställning. Emellertid kan det

enligt länsstyrelsens mening knappast finnas anledning att för den skull

motsätta sig en i och för sig påkallad omorganisation. Vid en jämförelse

mellan överståthållarämbetets skatteavdelning och länens taxeringssektioner

får man vidare inte bortse från att arbetet i taxeringsnämnderna bedrives

olika i Stockholm och i länen.

Såväl Föreningen Sveriges taxeringsintendenter som Föreningen Sveriges

taxeringsrevisorer understryker att ämbetet väsentligt överbetonat olikheterna

i taxeringsarbetet mellan Stockholm och landet i övrigt.

Även detaljutformningen av överståthållarämbetets förslag beträffande

personaluppsättningen å de olika avdelningarna, lönegradsplaceringen

m. in. har föranlett uttalanden i flera remissyttranden.

Beträffande förste taxeringsintendenten understrykes i flera

yttranden vikten av att dennes arbetsbörda lättas så att han bl. a. får erforderlig

tid för en effektiv arbetsledning. Detta kan ske dels genom att — i

enlighet med överståthållarämbetets förslag — viss personal avdelas att biträda

förste taxeringsintendenten vid fullgörandet av dennes åligganden,

dels genom att vissa förste taxeringsintendenten åvilande arbetsuppgifter

delegeras på cheferna å de olika kontoren eller på andra befattningshavare.

Överståthållarämbetets förslag att å förste taxeringsintendentens expedition

inrätta eu tjänst, vars innehavare skall ha till särskild uppgift att föra

processer i gemensam in a mål och ärenden och att i övrigt biträda

förste taxeringsintendenten med samordningsfrågor beträffande processföringen,

tillstyrkes av riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands

och Norrbottens län, Föreningen Sveriges taxeringsintendenter,

Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemännens riksförbund.

Enligt riksskattenämnden, länsstyrelsen i Stockholms län, Föreningen

Sveriges taxeringsintendenter, Sveriges akademikers centralorganisation och

Statst jänstemännens riksförbund bör befattningshavaren i fråga inte ges

lägre tjänsteställning än vad som föreslagits för cheferna för taxeringskontoren.

Förslaget att inrätta en särskild tjänst, vars innehavare skall biträda

förste taxeringsintendenten med samordningen av skatteåtalsärend

e n a har tillstyrkts av riksåklagaren och statsåklagaren i Stockholm, länsstyrelserna

i Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och llohus samt Norrbottens

län, Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, Sveriges akademikers

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund. Sistnämnda tre

remissinstanser förordar att även denne befattningshavare ges samma tjänsteställning

som föreslagits för cheferna för taxeringskontoren. Enligt kammarrättens

åsikt talar övervägande skäl för att åtalsärendena bör koncentreras

på en hand inom taxeringsavdelningen. Även riksskattenämnden delar

överståthållarämbetets uppfattning att åtalsärendena bör samlas på en hand.

Om emellertid statskontorets förslag, att åtalsmålen skall handläggas å

taxeringskontoren, genomföres, kräves, framhåller nämnden, viss ändring i

taxeringsförordningen. Nämnden anför härom.

I andra stycket 118 § taxeringsförordningen stadgas emellertid, att det

ankommer på taxeringsintendenten i länet att göra anmälan till åklagare,

därest anledning förekommer att brott, som avses i första stycket av samma

paragraf, förövats. Med »taxeringsintendenten i länet» förstås jämlikt 3 §

taxeringsförordningen i Stockholm förste taxeringsintendenten. Föreskriften

i 118 § taxeringsförordningen bör — om det ovannämnda förslaget genomföres

-— omformuleras så att anmälan kan göras av annan taxeringsintendent

än »taxeringsintendenten i länet».

Flera remissinstanser förordar, att förste taxeringsintendentens arbetsbörda

lindras genom att arbetsuppgifter, som åvilar denne, delegeras på andra

befattningshavare. Sålunda ansluter sig länsstgrelsen i Kristianstads län

till den av statskontoret uttalade uppfattningen att åtalsmålen regelmässigt

bör handläggas å taxeringskontoren. Länsstyrelsen anser det mer ändamålsenligt

— jämfört med ämbetets förslag att inrätta två befattningar som

biträdande taxeringsintendent, vilkas innehavare skall biträda förste taxeringsintendenten

med vissa besvärsmål samt med åtalsärenden — att dessa

arbetsuppgifter anförtros en biträdande taxeringsintendent, som härvid till

sin hjälp får befattningshavare i lägre tjänsteställning. Föreningen Sveriges

taxeringsintendenter och Sveriges akademikers centralorganisation anser att

— under förutsättning att den befattningshavare, som skall handlägga åtalsärenden,

inte får lägre tjänsteställning än taxeringsintendent — åtalsärendena

bör delegeras på denne. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det

bör undersökas om inte uppgiften att meddela anstånd med deklarations avgivande

kan tilläggas cheferna för respektive taxeringskontor.

Riksskattenämnden erinrar om att nämnden redan i sitt den 17 september

1958 avgivna yttrande över då framlagt förslag till ny organisation av överståthållarämbetets

skatteavdelning framhöll, att befogenhet att utfärda förordnande

om taxeringsrevision borde tilldelas revisionsintendenten. I tveksamma

eller viktiga fall borde samråd ske med förste taxeringsintendenten.

Nämnden tillägger.

Ett liknande förslag avseende samtliga taxeringsintendenter har framförts

i det av statskontoret avgivna yttrandet. Riksskattenämnden anser det

angeläget att förste taxeringsintendentens arbetsbörda i möjligaste mån underlättas

och biträder därför såtillvida statskontorets förslag, att delegation

av ifrågavarande befogenhet bör kunna ske till en befattningshavare och då

lämpligen till revisionsintendenten.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

53

Liknande synpunkter anföres av Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer.

Även länsstgrelsen i Skaraborgs län anser att befogenheten att Törordna om

taxeringsrevision med fördel bör kunna anförtros åt revisionsintendenten

liksom att anmälan till åklagare enligt 118 § taxeringsförordningen bör få

göras av den biträdande taxeringsintendent, som föreslagits skola finnas

för samordning av åtalsärendena.

Länsstgrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län anser det olämpligt att beslutanderätten i åtalsärenden och andra samordnande

frågor liksom även beträffande taxeringsrevision delegeras på andra

befattningshavare.

överståthållarämbetets förslag att varje taxeringskon tor liksom

hittills skall förestås av en taxeringsintendent har tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av remissinstanserna.

Beträffande personal med akademisk u t b i 1 d n i n g för beredning

av mål och ärenden till prövningsnämnden samt besvär till beskattningsdomstolarna

konstaterar riksskattenämnden, att ämbetet beräknat denna

personal till tjugu befattningshavare utöver chefstjänstemännen och tilllägger.

Därvid har ämbetet ansett sig ha tillämpat de principer, efter vilka de allmänna

detaljerna vid de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats

sådan personal i samband med den av statsmakterna år 1961 beslutade utbyggnaden

av personalorganisationen vid nämnda detaljer. Enligt riksskattenämndens

mening böra dock i det ovannämnda antalet inräknas de

fyra cheferna för de föreslagna tre lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret.

Utöver dessa taxeringsintendentstjänster skulle alltså erfordras

16 tjänster i akademikerkarriären.

Beträffande överståthållarämbetets förslag, att såsom kronoombud i vissa

taxeringsnämnder — taxeringsnämnderna för aktiebolag och andra juridiska

personer och för det för riket gemensamma taxeringsdistriktet —

skall tjänstgöra tjugu taxeringsinspektörer eller andra tjänstemän i akademikerkarriären,

framhåller riksskattenämnden följande.

Riksskattenämnden anser i likhet med statskontoret, att varje befattningshavare

bör hinna granska i genomsnitt 1 400 deklarationer även i de särskilda

nämnderna för aktiebolag och andra juridiska personer, varför endast

15 befattningshavare torde erfordras för dessa arbetsuppgifter; härtill komma

de 2 befattningshavare, som äro avsedda som kronoombud i det för riket

gemensamma taxeringsdistriktet. Riksskattenämnden finner däremot angeläget,

att befattningshavare i akademikerkarriären utses för dessa kvalificerade

granskningsuppdrag. Riksskattenämnden vill i detta sammanhang erinra

om att motsvarande arbetsuppgifter i länen nästan uteslutande utföras av

såsom taxeringsnämndsordförande förordnade personer med akademisk utbildning.

Riksskattenämnden vill därför tillstyrka överståthållarämbetets

förslag i vad angår utbildningskravet.

Beträffande kronoombudet i fastighetstaxeringsnämnderna gör riksskattenämnden

följande uttalande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Med hänsyn till vikten av en i möjligaste mån likformig fastighetstaxering

i huvudstaden har hittills i de fyra taxeringsnämnderna för den särskilda

fastighetstaxeringen en och samme befattningshavare fungerat såsom kronoombud.

Överståthållarämbetet anser, att detta uppdrag i fortsättningen

skall kunna utföras av en tjänsteman i kanslistkarriären. Någon motivering

till den väsentliga minskningen i kompetenskravet för denne befattningshavare

har icke lämnats i förslaget. Enligt riksskattenämndens mening synes

ifrågavarande befattning även i den nya organisationen böra innehavas av en

tjänsteman i akademikerkarriären. En mångfald stora fastigheter kommer

att bli töremål för nytaxering under de genomgripande ny- och ombyggnader,

som pågå i Stockholms centrala delar, och härvid torde det vara värdefullt,

att en kvalificerad befattningshavare finnes såsom representant för det

allmänna bl. a. vid diskussioner med fastighetsägarna om åsättande av taxeringsvärden.

Även länsstyrelsen i Västernorrlands lön. Föreningen Sveriges taxeringsintendenter,

Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens

riksförbund anser, att kronoombuden i taxeringsnämnderna för bolag

och föreningar, i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet och i fastighetstaxeringsnämnderna

bör vara personer i akademikerkarriären. Länsstyrelserna

i Stockholms och Norrbottens län däremot ansluter sig till statskontorets

förslag att viss omfördelning bör ske. Länsstyrelsen i Kristianstads län

säger sig dela ämbetets uppfattning att för närvarande endast tjänstemän i

akademikerkarriären bör förordnas som kronoombud men tillägger.

Sedan den föreslagna taxeringsassistentorganisationen uppbyggts och varit

i full verksamhet några år, bör emellertid frågan om möjligheten att förordna

förste taxeringsassistenter till tjänstgöring även i nämnderna för aktiebolag

och andra juridiska personer upptagas till övervägande. Det kommer

kanhända att visa sig nödvändigt, att inrätta befordringstjänster jämväl i

21 lönegraden för taxeringsassistenterna. De assistenter, som anses kunna

befordras till sådana tjänster, böra vara kompetenta att tjänstgöra jämväl i

aktiebolagsnämnderna.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår, att de av ämbetet föreslagna 20

taxeringsinspektörstjänsterna och 1 kanslisttjänst utbytes mot förslagsvis

14 taxeringsinspektörstjänster och 7 kanslisttjänster. Länsstyrelsen anför

därefter.

Länsstyrelsen vill understryka att länsstyrelsen vid denna sin bedömning

ansett sig kunna utgå från att granskningskapaciteten per befattningshavare

i dessa nämnder endast skulle utgöra 1 200 deklarationer och detta just med

hänsyn till de föreslagna befattningshavarnas skilda kvalifikationer. Skulle

däremot endast akademiker avses för arbetet i bolags- och föreningsnämnderna

bör — såsom statskontoret anfört — granskningskapaciteten kunna

beräknas till 1 400 deklarationer per befattningshavare, vilket skulle inbespara

tre tjänster.

Även länsstyrelsen i Stockholms län anser, att man bör räkna med en

granskningskapacitet för kronoombuden av 1 400 deklarationer medan länsstyrelserna

i Örebro och Norrbottens län uttalar sig för 1 200 deklarationer.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Statst jänstemannens riksförbund ifrågasätter om inte granskningskapaciteten

bör sättas lägre än 1 200 deklarationer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län säger sig vara tveksam om den

för Stockholm gällande ordningen med kronoombud, som förordnas att i

tjänsten granska de juridiska personernas deklarationer, härvid ger den i

förhållande till kostnaderna bästa effekten. Länsstyrelsen tillägger.

I länen fullgöras motsvarande uppdrag på fritid och mot särskild ersättning.

Detta svstem har valts av statsmakterna med hänsyn till att härigenom

de bästa arbetskrafterna kan knytas till ifrågavarande uppgifter. Den för

Stockholm gällande ordningen torde ställa sig ganska dyrbar. Det bör vara

av intresse att få utrett och om i vad mån stockholmssystemet medför en

motsvarande ökning av effektiviteten.

Länsstyrelsen i Malmöhus län däremot anser, att det i och för sig torde

vara riktigt att ha tjänstemannataxering för dessa skattskyldiga, något som

man torde böra övergå till även i länen. Det blir, framhåller länsstyrelsen,

allt svårare att besätta ordförandeposterna i dessa distrikt, om sakkunnig

hjälp ej beredes dem i samma omfattning som i assistentdistrikten. Ur allmän

synpunkt är det ytterst angeläget, att en likartad organisation för

granskningen på taxeringsnämndsstadiet upprättas i Stockholm och i länen.

Då uppstår frågan hur denna personal skall utnyttjas, ett spörsmål som länsstyrelsen

föreställer sig ävenledes skall lösas lika för Stockholm och länen.

Länsstyrelsen fortsätter.

Här uppställer sig viss tveksamhet i fråga om utnyttjandet av denna

granskningspersonal mellan taxeringsnämndsperioderna. Utredningen synes

förutsätta, att dessa då skall överföras till taxeringskontoren. Problemet är

närbesläktat med spörsmålet om taxeringsassistenternas tjänstgöringsförhållanden.

Av effektivitetsskäl har man för de sistnämndas del valt revisionskontoret.

Från samma utgångspunkt blir slutsatsen, att »bolagsgranskarna»

efter taxeringsnämndsarbetets avslutande bör bibehållas som en enhetlig

arbetsgrupp för offensiv granskning och eftergranskning. Länsstyrelsen vill

med det sagda peka på att detta talar för en indelning efter funktionell grund

och att det kan bli svårt att genomföra önskvärda anordningar i det här avhandlade

avseendet om man låser sig för en territoriell indelningsgrund.

Riksskattenämnden framhåller att — även med de reduceringar i fråga om

akademikerpersonalen som nämnden föreslagit — personaltilldelningen hos

ämbetet medför en i förhållande till länen stark organisation. Nämnden tilllägger.

Men detta torde kunna försvaras med att de allmänna detaljerna vid länsstyrelserna

med nuvarande arbetsbörda torde vara underbemannade. Det må

emellertid framhållas, att riksskattenämnden icke är övertygad om att den

genomsnittliga svårighetsgraden av målen skulle vara väsentligt större i

Stockholm än i de största länen. Härvid bör bl. a. beaktas att i vissa län

förekomma åtskilliga mål rörande taxering av jordbrukare med komplicerade

inkomstförhållanden.

Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län är avvägningen mellan personal i

akademikerkarriären och annan personal förmånligare än vad som i all
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

mänhet genomförts på länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser den föreslagna

personaluppsättningen i detta hänseende alltför kraftigt dimensionerad i

förhållande till vad som nu gäller på länsstyrelserna. Då samma principer

hör tillämpas vid personaltilldelningen å ämbetet och å länsstyrelserna, föreslår

länsstyrelsen att ställning inte nu tages till förslaget i denna del och att

ämbetet i stället tilldelas medel för anställande av tillfällig personal i oundgängligen

erforderlig omfattning. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser den

av statskontoret föreslagna utökningen av den kvalificerade personalen i allmänna

detaljen tillräcklig.

Länsstyrelsen i Kristianstads län konstaterar, att ämbetet i sin skrivelse

utgått från att antalet besvär till prövningsnämnden kommer att öka i inte

ringa grad och anför därefter.

Några särskilt bärande skäl för uttalandet anföres emellertid icke. Den personal

som föreslagits för denna del av skatteavdelningen överstiger — såsom

statskontoret i vid utredningen fogat underhandsuttalande framhållit —

icke oväsentligt länsstyrelsernas personal för motsvarande arbetsuppgifter.

Lansstyrelsen kan liksom statskontoret icke finna att skäl framlagts för

denna skillnad i personaluppsättning.

Sveriges akademikers centralorganisation framhåller att _ även om det

är svårt att redan nu visa att utredningens förslag till personaluppsättning

av kvalificerad arbetskraft är för knappt tilltaget — det finns anledning tro

att ytterligare arbetskraft snart kommer att behövas, vilket redan erfarenheterna

från nuvarande organisation visat. Det är i så fall angeläget att

Kungl. Maj :t har möjligheter att snabbt kunna anvisa medel för förstärkning.

Organisationen tillägger.

Paralleller med länsstyrelserna är olyckliga eftersom taxeringssektionerna

dar ar underbemannade och tvingas arbeta under svåra förhållanden med

Övertid i stor omfattning. Det kan därför icke accepteras att överståthållarambetets

skatteavdelning dimensioneras med utgångspunkt från länsstvrelsernas

nuvarande förhållanden, ty under sådana omständigheter tillskapas

en organisation som redan från början är otillräcklig för att handlägga taxeringsarbetet.

Saväl den enskildes som statens intressen kräver att taxeringsarbetet

kan handlaggas på ett betryggande sätt och en förutsättning härför

ar att erforderlig personal ställes till förfogande.

Beträffande antalet biträdande taxeringsintendenter å

bolagstaxeringskontoret anför riksskattenämnden.

Utöver vad överståthållarämbetet uttalat må framhållas, att bolagstaxermgskontoret

har att avgiva yttranden över ett stort antal ansökningar till

riksskattenämnden om förhandsbesked i taxeringsfrågor. Då det är av vikt

att yttranden i dessa, merendels svårbedömbara ärenden avgivas snabbare

an hittills i allmanhet varit möjligt — och då en eftersläpning torde föreligga

J am val ifråga om svårare bolagstaxeringsmål — anser riksskattenämnden,

att tva tjänster sasom biträdande taxeringsintendent böra inrättas vid

bolagstaxeringskontoret.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges akademikers centralorganisation

och Statstjänstemännens riksförbund.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Beträffande taxeringsinspektörstjänsternas inplacering i lönegrader

föreslår riksskattenämnden, att ett visst antal — förslagsvis 3 stycken —

tjänster som förste taxeringsinspektör i lönegrad 23 utbytes mot tjänster i

lönegrad 25. Nämnden anför härom.

I fråga om tjänsternas inplacering i olika lönegrader har ämbetet bl. a.

föreslagit, att 6 tjänster placeras i lönegrad 27 med avlöningsförstärkning av

230 kr per månad, 13 tjänster i lönegrad 23 och 13 tjänster i lönegrad 21.

Månadslönerna under år 1963 utgöra för taxeringsintendent (inklusive avlöningsförstärkning

å 230 kr) 4 373 kr och för lönegraderna 27, 23 och 21 i

ortsgrupp 5 för högsta löneklass 3 978 kr (incl. 230 kr), 3 049 kr resp. 2 749

kr. Om en förste taxeringsinspektör i lönegrad 21 så småningom skulle befordras

till taxeringsintendent, skulle han enligt förslaget — räknat efter

högsta löneklassen — erhålla följande löneökningar under denna karriär;

från 21 till 23 lönegraden 300 kr, från 23 till 27 lönegraden 929 kr och från

27 lönegraden till chefslönegraden Bo 1 395 kr. Löneökningen från 23 till

27 lönegraden är enligt riksskattenämndens uppfattning alltför stor. En

mindre språngartad löneökning skulle i nu nämnda fall erhållas, om vissa

tjänster placerades i 25 lönegraden. Riksskattenämnden vill i detta sammanhang

erinra om att överståthållarämbetet föreslagit, att tre tjänster såsom

förste taxeringsrevisor skola inplaceras i denna lönegrad samt att 10 tjänster

som törste taxeringsinspektör vid skatteavdelningen för närvarande äro placerade

i lönegrad 25. Visserligen äro för närvarande inga förste taxeringsinspektörer

vid länsstyrelserna placerade i 25 lönegraden, men vid de flesta

länsstyrelserna finnas befattningar som assessor vid prövningsnämndens

kansli och biträdande taxeringsintendent å varuskattekontoret i 25 lönegraden,

till vilka befattningar förste taxeringsinspektörer i stor utsträckning ha

befordrats. Ett ytterligare skäl för att vid vart och ett av de lokala taxeringskontoren

placeras en förste taxeringsinspektör i 25 lönegraden ligger i det

förhållandet, att enligt ämbetets förslag (sid. 45—46) »förordnande i betydande

omfattning skall givas förste taxeringsinspektörer att utföra på taxeringsintendent

ankommande göromål».

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län, Sveriges

akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund och

Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, vilka förordar att en tjänst i lönegrad

25 inrättas på varje kontor.

Beträffande den kanslistpersonal som enligt ämbetets förslag

tilldelats taxeringsavdelningen anför riksskattenämnden följande.

Å sid. 20 i förslaget har överståthållarämbetet anfört, att i länen eftergranskning

på grund av de s. k. överskottsförteckningarna i stor omfattning

numera torde ombesörjas av personal hos de lokala skattemyndigheterna.

Denna uppgift torde knappast vara riktig annat än för vissa undantagsfall.

Det oaktat vill nämnden emellertid icke motsätta sig att taxeringsavdelningen

tilldelas kanslistpersonal i den omfattning, som föreslagits av ämbetet.

Föreningen Sveriges landskanslister anser att på taxeringsavdelningen eu

viss överflyttning av arbetsuppgifter bör kunna ske till personal ur kanslistkarriären.

Vid länsstyrelserna ombesörjes utredningsarbete i besvärsmål i

viss utsträckning av landskanslister. Så bör enligt föreningen även kunna

ske av personal med motsvarande utbildning vid ämbetet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Enligt Statstjänstemannens riksförbund är det angeläget att kanslistpersonalen

ytterligare förstärkes, då eftergranskningen av främst de lokala

taxeringsnämndernas arbete visat sig synnerligen betydelsefull, vilket, framhåller

förbundet, särskilt framkommit efter genomförandet av ADB-systeinet

i Stockholm, varvid enkla rättelser genom s. k. vitark inte längre kan företagas.

Beträffande biträdesper sonalen anför förbundet.

Då den nuvarande lokala indelningen torde komma att bestå, kommer vart

och ett av taxeringskontoren att alltjämt ha två expeditioner. För fullgörande

av de expeditionella arbetsuppgifterna synes den ena expeditionen på varje

taxeringskontor komma att handhas av en kontorsskrivare och den andra av

en kontorist. Dessutom skall för expeditionsgöromål finnas ett kanslibiträde

jämte högst tre kontorsbiträden. Då det inte förutsatts att det behövs någon

kansliskrivare skulle vid semester- eller sjukledighet vederbörande kontorist

komma att tjänstgöra för kontorsskrivaren, såvida inte den för ATPuppgifterna

avsedda kansliskrivaren skulle tjänstgöra vid förfall för vederbörande

kontorsskrivare. Antalet för ovannämnda arbetsuppgifter avdelade

befattningshavare synes därjämte vara otillräckligt. Vid vissa tillfällen torde

det inte vara möjligt att med ett så ringa antal tjänstemän fullgöra arbetet

utan förstärkning. Expeditionsgöromålen på de nuvarande taxeringskontoren

anses allmänt vara synnerligen omfattande. De nya taxeringskontorens

föreslagna personal synes vara beräknad helt i underkant och torde inte

komma att räcka till för de förutsatta arbetsuppgifterna. Som ett allmänt

omdöme vill SR uttala den meningen att det borde ha räknats även med

kansliskrivare på taxeringskontoren.

Liknande synpunkter anföres av Tjänstemännens centralorganisation.

Beträffande antalet t axe ringsassistenter framhåller riksskattenämnden,

att nämnden inte har något att erinra mot det av ämbetet föreslagna

antalet 55. Beträffande lönegradsplaceringen av assistenterna erinrar

nämnden om att taxeringsassistenterna i länen i viss utsträckning torde

bli befordrade till häradsskrivare, varför ett något större antal befordringstjänster

synes böra inrättas vid överståthållarämbetet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län finner det rimligt att, innan närmare erfarenheter

vunnits, räkna med arbetslotter om 1 400—1 500 deklarationer

per taxeringsassistent. Antalet erforderliga assistenter skulle då kunna beräknas

till 50. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län finns inte anledning avvika

från vad taxeringskontrollutredningen föreslagit eller 1 500 deklarationer.

Antalet assistenter bör inte beräknas högre än 50. Länsstyrelsen i Malmöhus

län konstaterar att den norm ämbetet tillämpat skulle för Malmöhus

län ge ett behov av 55 assistenter, vilket betyder 10 assistenter mer än som

beräknades vid 1956 års taxeringsreform. Länsstyrelsen tillägger.

Konsekvenserna för riksorganisationen blir sålunda betydande, om utredningens

mall fastställes. Länsstyrelsen menar, att det antalet icke heller nu

bör fastlåsas vid en bestämd siffra som gärna uppfattas som en maximisiffra,

utan att uttalandet vid 1961 års reform (prop. 100 sid. 96) om 1 200—

1 600 deklarationer per assistent bör vidhållas. Länsstyrelsen inriktar för sin

del ansträngningarna på att genom utnyttjande av arbetsledning via assistentgruppens

förste assistenter uppnå en avlastning för assistenterna beträffande

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

59

de »lättare» deklarationerna i syfte att vinna en effektivare granskningsmetodik.

Det incitament till lag- eller grupparbete, som var nerven i 1961 års

omläggning, har kanske ännu icke burit frukt, men bör tillvaratagas i största

möjliga utsträckning.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län anser däremot att man

bör utgå från ett högsta genomsnittligt antal av 1 400 deklarationer per

assistent. Föreningen Sveriges landskanslisler anser att 1 200—1 400 deklarationer

synes vara ett skäligt antal för eu taxeringsassistent.

Beträffande antalet biträden till taxeringsassistenterna vid taxering

i första instans anser riksskattenämnden, att detta antal bör begränsas till

50. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att antalet biträden bör begränsas

till 45. Länsstyrelserna i Kristianstads och Västernorrlands län anser att antalet

biträdestjänster bör vara lägre än ämbetet beräknat. Sistnämnda

länsstyrelse anser det tillfyllest med två biträden per tre assistenter. Länsstyrelsen

i Norrbottens län ansluter sig däremot till ämbetets förslag i fråga

om antalet biträden. Statstjänstemännens riksförbund understryker vikten

av att varje assistent erhåller ett biträde.

Beträffande revisions kontoret anser riksskattenämnden, att det

vid beräkning av antalet befattningshavare är realistiskt att räkna med i

genomsnitt högst 60 taxeringsrevisioner årligen per granskningsmän, varvid

både fullständiga och partiella taxeringsrevisioner medräknats. Nämnden

anför därefter.

I det av statskontoret avgivna yttrandet har föreslagits, att det av överståthållarämbetet

angivna antalet granskningsmän borde reduceras med 8

befattningshavare. Riksskattenämnden, som anser det angeläget att granskningskapaciteten

inom ämbetet väsentligt ökas, kan icke tillstyrka, att det

av ämbetet föreslagna antalet granskningsmän reduceras. Nämnden har därvid

beaktat bl. a. att man, trots den av ämbetet föreslagna personalökningen,

måste räkna med en väsentligt ökad granskningsintensitet för att kontroll

skall kunna utövas i avsedd omfattning.

Efter att ha lämnat vissa statistiska uppgifter angående granskningsarbetet

vid länsstyrelserna och vid ämbetet anför nämnden.

Riksskattenämnden anser vidare att rent partiella taxeringsrevisioner,

d. v. s. taxeringsrevisioner för enbart kontroll av att vissa poster bokförts

och bokförts på rätt sätt, borde utföras i större omfattning än vad som hittills

varit fallet. Riksskattenämnden är av den uppfattningen att möjligheterna

härtill komma att bli avsevärt större, när bokgranskningskontoret

får för denna typ av taxeringsrevisionen lämplig personal i form av taxeringsassistenter

och kanslister. En omläggning av taxeringsrevisionsarbetet

inom överståthållarämbetet på sätt här skisserats skulle visserligen komma

att medföra att de av granskningsmännen avgivna revisionspromemoriorna,

vilka ligga till grund för taxeringsintendenternas yttranden i målen i prövningsnämnden,

icke i samtliga fall skulle komma att innehålla så uttömmande

redogörelser för det totala räkenskapsmaterialets tillstånd, som nu

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

torde vara fallet och som enligt uppgift kräves av prövningsnämndens ledamöter,

särskilt i mål däri muntlig förhandling hålles. Detta bör emellertid

enligt riksskattenämndens uppfattning väl kompenseras av fördelarna för

det allmänna av den större granskningsintensitet, som i så fall uppnås.

Härav följer å andra sidan att man måste acceptera, att det icke blir möjligt

för vederbörande tjänstemän att vid muntlig förhandling inför prövningsnämnden

lämna upplysningar ''örande alla detaljer i granskade räkenskaper.

Även länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att man inte bör räkna med

högre granskningskapacitet än 60 granskningar årligen per granskningsman.

Vidare framhåller länsstyrelsen, att det effektiva utnyttjandet av

taxeringsassistenterna för revisionsarbete bör beräknas till högst 6 månader

per år. Beträffande övervakningen av taxeringsassistenterna anför länsstyrelsen.

I utredningen har framhållits att taxeringsassistenterna och deras biträden

så till vida måste bilda en rörlig grupp att densamma under huvuddelen avåret,

d. v. s. under icke taxeringsperiod, skall anslutas till den enhet, som

har att svara för taxeringsrevisionsverksamheten, medan gruppen under

taxeringsperiod skall anslutas till de enheter inom taxeringsavdelningen, vilka

ha att ansvara för taxeringen i första instans. Länsstyrelsen vill i detta

sammanhang framhålla angelägenheten av att övervakningen av taxeringsassistenternas

verksamhet sker under enhetlig ledning, då i annat fall splittring

i taxeringsassistenternas arbetsförhållanden kan befaras.

Länsstyrelsen i Kristianstads län föreslår benämningen taxeringsrevisionskontor

och anser att detta kontor bör delas på två kontor. Beträffande assistenternas

arbete mellan taxeringsperioderna gör länsstyrelsen följande uttalande.

Ämbetet har räknat med att samtliga taxeringsassistenter mellan taxeringsperioderna

skola tjänstgöra vid revisionskontoret. Det är uppenbart att

samtliga taxeringsassistenter måste tjänstgöra på revisionskontoret i sådan

omfattning, att de lära sig att självständigt utföra taxeringsrevisioner. Länsstyrelsen

vill emellertid ifrågasätta om det ej vore lämpligt, att ett mindre

antal assistenter också finge sysselsättas med förberedelse av besvärsmålen

till prövningsnämnden.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att det nuvarande bokgranskningskontoret

med hänsyn till gängse terminologi i taxeringsförfaftningarna bör

benämnas taxeringsrevisionskontoret. Beträffande antalet granskningsmän

anför länsstyrelsen.

Med hänsyn till de skäl ämbetet anfört är det enligt länsstyrelsens mening

uppenbart att en strikt tillämpning av7 de grunder, som använts vid tillskapandet

av den nuvarande organisationen å länsstyrelsernas taxeringsrevisionsdetaljer,

inte är möjlig. Länsstyrelsen anser sig därför böra tillstyrka

att man vid beräkningen av behovet utgår från det av ämbetet angivna

totala antalet erforderliga granskningsmän eller 85 befattningshavare. Från

detta antal bör avdragas det antal årsarbetskrafter, som taxeringsassistenternas

revisionsverksamhet motsvarar. Detta antal bör med hänsyn till att

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

61

länsstyrelsen ovan föreslagit, att antalet taxeringsassistenter bör begränsas

till 50, och under antagande, att assistenterna effektivt utnyttjas för revisionsarbete

högst 5 månader av året (jfr SOU 1960: 36 s. 190), beräknas

till 20. Å kontoret skulle alltså erfordras 85 — 20 = 65 granskningsmän

utöver taxeringsassistenterna eller samma antal som ämbetet själv föreslagit.

Därutöver bör, såsom taxeringskontrollutredningen, ämbetet och

statskontoret föreslagit, å kontoret finnas 3 befattningshavare för ledningsoch

övervakningsuppgifter.

Statstjänstemannens riksförbund anser, att behov av ytterligare en biträdande

revision sintendent kommer att aktualiseras redan långt innan

kontoret nått sin slutgiltiga uppbyggnad. Förbundet föreslår därför, att redan

vid fastställandet av den nya organisationen beslut fattas om inrättande

av ytterligare en tjänst såsom biträdande revisionsintendent, låt vara att

det må anstå något med tillsättandet av tjänsten.

Beträffande fördelningen av granskningspersonalen på akademiker och

icke akademiker anför länsstyrelsen i Malmöhus län.

Länsstyrelsen är i nuläget närmast benägen att förorda, att proportionen

mellan akademiskt och icke akademiskt utbildade fastställes till de i de

större länen gällande normerna, som i runda tal betyder hälften/hälften för

revisionsarbete och en tredjedel/två tredjedelar för taxeringsarbete i övrigt.

Vid denna fördelning har länsstyrelsen hänfört taxeringsassistentgruppen

till »taxeringsarbete i övrigt». Med befattningshavare i icke-akademikerställning

avses då landskanslist- och taxeringsassistentkarriären. Beträffande

personalstyrkans totala omfattning ansluter sig länsstyrelsen till statskontorets

beräkningar med den reservation i fråga om ett definitivt fastställande

av antalet taxeringsassistenter efter normen 1 400 deklarationer

som tidigare omnämnts.

Föreningen Sveriges landskanslister anser att eu annan fördelning av

personalen mellan civilekonomer och personal ur kanslistkarriären bör ske.

Beträffande antalet biträdestjänster å revisionskontoret anför

länsstyrelsen i Västernorrlands län följande.

Vid beräkning av antalet biträdestjänster å revisionskontoret, 22, utgår

ämbetet ifrån att antalet fasta granskningsmän skall utgöra 65 och att ett

biträde erfordras för var tredje granskningsmän. Länsstyrelsen ifrågasätter

huruvida icke antalet biträden kan vara väl högt beräknat. Å revisionskontoret

kommer under den huvudsakliga delen av året att tjänstgöra ett stort

antal assistentbiträden med i stort sett samma arbetsuppgifter som revisionskontorets

fasta biträden. Vidare kommer där att tjänstgöra 25 tjänstemän

i kanslistkarriären. Med hänsyn härtill torde enligt länsstyrelsens uppfattning

jämväl antalet fasta biträdestjänster å revisionskontoret kunna något

nedbringas. I

I fråga om varus katte kontorets organisation anser riksskattenämnden

i likhet med statskontoret att antalet fasta tjänster inte nu bör utökas.

Nämnden tillägger.

Även riksskattenämnden anser, att antalet fasta tjänster icke nu bör utökas.

Beträffande antalet befattningshavare har ämbetet föreslagit, att minst

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

30 personer måtte tilldelas varuskattekontoret. Å sid. 51 i bilaga A till ämbetets

förslag har antalet i Stockholm till allmän varuskatt registrerade

skattskyldiga vid 1961 års utgång uppgivits till cirka 20 000. Enligt inom

riksskattenämnden lämnade upplysningar uppgick motsvarande antal inom

Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län till cirka 15 000 respektive

16 000. Vid länsstyrelserna i vartdera av dessa län tjänstgöra 15 å 16 befattningshavare

å varuskattekontoren. Det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare

å varuskattekontoret synes därför påfallande högt.

Riksskattenämnden finner det uppenbart, att behov föreligger av en kvalificerad

medhjälpare till den biträdande taxeringsintendent, som skall vara

chef för kontoret, och anser sålunda att en tjänst som förste taxeringsinspektör

bör inrättas härför.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Skarnborgs län. Länsstyrelsen

i Norrbottens län gör följande uttalande.

För att varuskattekontoret skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande

sätt i överensstämmelse med gällande bestämmelser är det

alldeles uppenbart, att en betydande utökning av den fasta personalen å

kontoret erfordras. Länsstyrelsen har icke anledning tro att utredningen

överdrivit behovet av fast arbetskraft för varuskattekontoret. Det torde vara

tveksamt, om de uppgivna bristerna i varuskattekontorets verksamhet i

önskvärd grad skulle kunna elimineras genom en tillfällig förstärkning av

personalresurserna på sätt statskontoret föreslagit. Detta uttalande gäller

under förutsättning att statskontorets översyn icke leder till minskat personalbehov

för varuskattekontoret.

Den av ämbetet föreslagna personaluppsättningen å prövning snämndens

kansli har i regel inte föranlett erinringar i remissyttrandena.

Flera länsstyrelser bl. a. länsstyrelserna i Skaraborgs, Värmlands

och Norrbottens län understryker angelägenheten av att personaluppsättningen

å denna avdelning är tillräcklig. Sveriges akademikers centralorganisation

anser att utredningen föreslagit en för knapp personaluppsättning

för prövningsnämndens kansli. Organisationen anför.

Det bör nämligen noteras att chefen för prövningsnämndens kansli tvingas

i icke obetydlig omfattning fungera som ordförande i prövningsnämnden,

varvid hans arbetskraft följaktligen inte helt kan tagas i anspråk för arbetet

på prövningsnämndens kansli. Detta förhållande leder till att de övriga

tjänstemännen får övertaga en del av assessorns kontrollerande uppgifter.

Den föreslagna förstärkningen av revisionssidan kommer dessutom

med all säkerhet att medföra ett ökat antal ärenden för prövningsnämnden

av framförallt svårare karaktär, vilka oundgängligen kräver en större arbetsinsats

från juristernas sida.

I likhet med vad som ovan föreslagits beträffande löneställningen för befattningshavarna

på taxeringskontoren och med samma skäl som där anförts

föreslår SACO att en tjänst i lönegrad A 25 inrättas vid prövningsnämndens

kansli. Följande personaluppsättning föreslås sålunda: 1 assessor

i A 27, 1 assessor i A 25, 3 förste byråsekreterare i A 23 och 2 förste

byråsekreterare i A 21.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Statstjänstemannens riksförbund gör följande uttalande.

På grund av arten och omfattningen av föreståndarens arbetsuppgifter

har denne måst överlåta en del av de ledande och övervakande uppgifterna

på en kvalificerad befattningshavare på kansliet. Med hänsyn härtill och

med beaktande av, att en rimlig befordringsmöjlighet skapas för kansliets

ledande personal även inom kansliet, anser SR, att en tjänst (som assessor)

i A 25 bör inrättas där.

Vidare synes av de föreslagna It tjänstemännen i kanslistkarriären antalet

ordinarie kanslister (i A 15) böra ökas till 5 mot eu lika stor minskning

av antalet kanslisltjänster i reglerad befordringsgång. Som motivering

härtill vill SR framhålla nödvändigheten av en större kader av på kansliet

fast placerad kvalificerad personal.

Rörande biträdestjänsterna finner SR angeläget framhålla, att samma skäl

som av ämbetet åberopats beträffande två tjänster som föreståndare på

kansliets expedition och skrivcentral bör motivera inrättandet av ytterligare

en kontoristtjänst, vars innehavare avses syssla med den erkänt viktiga och

ansvarsfulla uppgiften med ändringar i anledning av prövningsnämndens

beslut och paragrafering av dessa. Det kan till och med ifrågasättas om inte

denna tjänst bör inrättas som kansli skrivare.

Med hänsyn till expeditionens alltmer ökande arbetsbelastning synes vidare

angeläget att antalet biträden icke sättes lägre än 10 mot av ämbetet

föreslagna 8. Härför talar den omständigheten att expeditionen i stor utsträckning

besökes av allmänheten och belastas med talrika telefonförfrågningar.

Även skrivcentralen bör enligt SR:s mening, utöver de 12 biträden, som

föreslagits av ämbetet, ytterligare förstärkas, förslagsvis till inallas 15 biträden,

varav 9 för det egentliga skrivarbetet med prövningsnämndens stenciler

etc., 3 för ändringsarbeten (efter prövningsnämndens sammanträden)

samt 3 för handhavandet av delgivning, kontroll av mottagningsbevis etc.

Föreningen Sveriges taxeringsintendenter anser att cheferna för kupongskattekontoret

och ATP-expeditionen bör ha titeln byrådirektör eller assessor.

Beträffande kupongskatte kontoret anför Statstjänstemannens

riksförbund följande.

Vad gäller kupongskattekontoret har även kupongskattenämnden i samband

med utredningar och remisser beträffande kontorets organisation och

verksamhet framhållit önskvärdheten av och rimligheten i en förbättrad

lönegradsplacering för kontorets chef. Denna uppfattning torde få anses

väl motiverad inte blott med hänsyn till den såväl kvalitativa som kvantitativa

starka ökningen av kontorets verksamhet utan även med hänsynstagande

till att kontoret de senaste åren även tillförts nya arbetsuppgifter.

Vidare vill SR framhålla, att ämbetet sedan en tid tillbaka på grund av

omfattningen av kvalificerade arbetsuppgifter de facto placerat eu befattningshavare

som förste byråsekreterare vid kontoret. SR finner det vara

angeläget att detta förhållande, genom inrättande av eu dylik tjänst, blir

normaliserat.

Frågan om olika övergångsanordningar beröres i några yttranden.

Sålunda framhåller Statstjänstemannens riksförbund följande.

Den sedan länge väntade omorganisationen har medfört särskilda anordningar

i flera hänseenden, bl. a. flertaliga långtidsförordnanden — även för

chefstjänstemän. Med hänsyn till den anmärkningsvärt långa tid, varunder

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 är 1963

de provisoriska anordningarna kommit att bestå, vill SR ifrågasätta om inte

— den kommande nyorganisationen till trots — vissa av de aktuella chefstjänsterna

bort inrättas som extra sådana i förordnandegraden. På grund

härav anser sig SR nu böra framställa det kravet, att sådan bär avsedd

tjänsteman, som efter omorganisationen inte erhåller ordinarie tjänst i lägst

förordnandegraden, i vart fall övergångsvis, beredes kompensation för inkomstbortfallet.

Därvid bör enligt SR:s mening samma ordning kunna gälla

som ämbetet övergångsvis föreslår beträffande tjänstemän, vilka f. n. är

förordnade som förste taxeringsinspektörer i A 21.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges akademikers centralorganisation.

I flera yttranden understrykes att den föreslagna utbyggnaden av överståthållarämbetets

skatteavdelning även kräver eu utbyggnad av u t b i 1 dnings

verksam heten i fråga om nyanställd personal. Riksskattenämnden

framhåller beträffande den verksamhet som bedrives av länsstyrelsernas

utbildningsnämnd följande.

Vissa av riksskattenämndens tjänstemän ha under de senaste åren i betydande

utsträckning medverkat i denna utbildningsverksamhet. Riksskattenämnden

har främst såsom centralt organ för taxeringskontrollen stort intresse

av att den nyanställda personalen bibringas en god utbildning och

nämnden avser därför att även framdeles på begäran ställa personal till förfogande

för utbildningsverksamheten. Vid angivna förhållanden ifrågasätter

nämnden, om icke en befattningshavare vid riksskattenämnden (chefen

för kontroll byrån) lämpligen borde vara ledamot av utbildningsnämnden.

Länsstyrelsen i Kristianstads län erinrar om att den nyanställda personalen

behöver handledning för sin praktiska utbildning och fortsätter.

Samtidigt som den föreslagna utbyggnaden av revisionskontoret pågår

uppbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen, vilken kräver handledning

av de blivande taxeringsassistenterna. Länsstyrelsen saknar kännedom

om i vad mån erfaren personal vid skatteavdelningen kan frigöras från

andra arbetsuppgifter för att ägna sig åt handledning av nyanställd personal.

Det torde emellertid kunna ske endast i begränsad omfattning. Skall

en utbyggnad ske av revisionskontoret synes man för denna liksom för uppbyggnaden

av taxeringsassistentorganisationen böra räkna med mycket lång

tid. Innan några kanslisttjänster inrättas vid revisionskontoret bör på samma

sätt som länsstyrelsen föreslagit i fråga om taxeringsassistenterna, aspiranter

få anställas.

Föreningen Sveriges landskanslister framhåller att — för att den kvalificerade

arbetskraften rätt skall kunna utnyttjas — biträdespersonalen bör

beredas möjlighet att få samma utbildning som avses komma till stånd för

bl. a. biträdespersonalen inom taxeringsassistentorganisationen. Med sådan

utbildning skall biträdespersonalen normalt kunna användas till relativt

kvalificerade uppgifter i såväl taxerings- som ATP-arbetet. Föreningen tilllägger.

För kanslistpersonalen — med undantag av taxeringsassistenterna — finnes

icke f. n. några kompetensvillkor stadgade. För att kunna genomföra

omorganisationen på föreslaget sätt, i synnerhet med de tillägg som gjorts

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

av föreningen, är det angeläget att kanslistpersonalen också erhåller utbildning

för sina arbetsuppgifter. Föreningen får därför föreslå, att de av Kungl.

Maj :t föreskrivna kompetensvillkoren för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst

skola gälla även för ordinarie kanslisttjänster vid överståthållarämbetet.

Länsstyrelsen i Stockholms län säger sig vilja understryka överståthållarämbetets

uppfattning att som behörighetsvillkor för antagning till ordinarie

kanslist bör uppställas genomgången landskanslistkurs. Enligt länsstyrelsen

bör vidare i samband med omorganisationen av överståthållarämbetets skatteavdelning

den överensstämmelsen åvägabringas mellan överståthållarämbetet

och länsstyrelserna att — liksom vid länsstyrelserna — rekrytering till

jurist- och civilekonomtjänster sker genom länsstyrelsernas antagningsnämnd

även beträffande överståthållarämbetet.

Länsstyrelsernas utbildningsnämnd uttalar, att det från de synpunkter

nämnden har att företräda inte finns något att erinra mot att skatteavdelningens

omorganisation sker i den takt förslaget förutsätter. Vid sitt ställningstagande

i fråga om utbildningsbehovet säger sig nämnden ha utgått från

den i förslaget angivna förutsättningen, att för behörighet till ordinarie

kanslisttjänst vid ämbetets skatteavdelning skall uppställas samma krav på

utbildning, som gäller för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst å

landskontor.

Yl. DEPARTEMENTSCHEFEN

Redan i prop. 1956: 150 med förslag till ändrad taxeringsorganisation vid

länsstyrelserna framhöll jag att undersökning borde äga rum i syfte att i

Stockholm ernå en ordning, som helt sammanföll med den för landet i

övrigt gällande. Genom beslut den 29 juni 1956 tillsattes en första utredning

i detta syfte. Resultatet av denna utredning redovisades i prop. 1959:47.

Den verkställda undersökningen hade utmynnat i ett förslag att i Stockholm

övergå till den för landet i övrigt beslutade organisationsformen och innebar

en genomgripande omorganisation och förstärkning av taxeringsavdelningen.

På grund av de erinringar som vid remissbehandlingen riktades mot

förslaget ansågs detsamma emellertid icke böra läggas till grund för en

omorganisation av ämbetets skatteavdelning. En ny utredning i organisationsfrågan

syntes därför ofrånkomlig. Jag framhöll därvid att vissa skäl

talade för att ämbetet självt ombesörjde den erforderliga nya utredningen

men jag förutsatte därvid att ämbetet anlitade expertis från organisationsnämnden

i likhet med vad som skett vid organisationsundersökningar vid

länsstyrelserna. Vad jag sålunda förordade lämnades av riksdagen utan erinran.

Den 28 maj 1959 uppdrogs åt ämbetet att skyndsamt verkställa den av

riksdagen förutsatta nya organisationsundersökningen vid ämbetets skatteavdelning

och ämbetet bär den 23 november 1962 inkommit med förslag

till ny organisation av nämnda avdelning.

5 Uihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Ämbetets förslag innebär att huvudlinjerna i nuvarande organisation, sådan

den blivit utbyggd efter den allmänna varuskattens och tilläggspensioneringens

införande, i huvudsak bibehålies. Taxeringsavdelningen förblir

således organiserad på lokala taxeringskontor samt ett bolagstaxeringskontor.

De lokala taxeringskontoren, som för närvarande är sex till antalet,

föreslås dock reducerade till tre. Det nuvarande bokgranskningskontoret, av

ämbetet benämnt revisionskontoret, bibehålies och utbygges. Även varuskattekontoret,

ATP-expeditionen, prövningsnämndens kansli samt kupongskattekontoret

kvarstår i den nya organisationen. I personellt hänseende innebär

förslaget en väsentlig utbyggnad med tyngdpunkten förlagd på taxeringsassistentorganisationen

och revisionskontoret. Vid beräkningen av personalbehovet

har ämbetet sökt följa de normer som tillämpats vid den omorganisation

som år 1961 beslöts i fråga om länsstyrelsernas taxeringsavdelningar

(prop. 1961: 100). Enligt överståthållarämbetets mening föreligger dock

beträffande taxeringsarbetet i Stockholm så speciella förhållanden, att personalbehovet

vid ämbetets skatteavdelning i vissa hänseenden är förhållandevis

större än å motsvarande avdelningar vid länsstyrelserna. Sålunda innebär

förslaget bl. a. att ämbetet tilldelas tjänster i akademikerkarriären efter

förmånligare grunder än länsstyrelserna.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har ämbetet under

hand överlämnat sin utredning till statskontoret för samråd. I sitt utlåtande

framhåller statskontoret, att ämbetsverket inte haft möjlighet att ställa personal

till förfogande för medverkan i organisationsundersökningen och att

statskontoret därför inte ansett sig böra eller kunna ingå på en mer fullständig

bedömning av den föreslagna organisationen i alla dess detaljer. Statskontoret

biträder dock i allt väsentligt det framlagda förslaget rörande den

organisatoriska indelningen av skatteavdelningen och framhåller att — vad

angår taxeringsavdelningen — de avsedda fyra taxeringskontoren och revisionskontoret

bör ges en förhållandevis självständig ställning. Vad angår

skatteavdelningens personalorganisation anser dock statskontoret, som framgår

av tidigare lämnad redogörelse, främst på grundval av jämförelse med

motsvarande organisation inom länen att densamma på en de! punkter bör

vara något mindre än vad som föreslagits i utredningen.

Frågan om sammanförandet av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i

Stockholms län till en enhet är för närvarande föremål för utredning av

1961 års storstadsutredning. Vissa skäl kunde därför, som några länsstyrelser

påpekat, tala för att låta omorganisationen vid ämbetets skatteavdelning anstå

ännu en tid. Det måste emellertid, som 1961 års storstadsutredning framhåller,

bedömas som önskvärt, att skatteavdelningen, vars organisation under

en längre tid varit under omprövning, nu erhåller en fastare struktur

och tillföres de personalförstärkningar för en förbättrad taxeringskontroll,

som motsvarar vad som beslutats för landet i övrigt av 1961 års riksdag.

Det förhållandet att organisationen av skatteavdelningen bringas i överens
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

67

stämmelse med organisationen av motsvarande avdelningar vid länsstyrelserna

och att personaltilldelningen sker efter enahanda normer bör snarast

underlätta en framtida samordning. En ny översyn av organisationen torde

dock, som 1961 års storstadsutredning framhållit, bli ofrånkomlig vid en

eventuell sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms

län.

Såsom flera remissinstanser påpekat bör undersökas, vilka fördelar och

nackdelar en funktionell indelning av taxeringsavdelningen innebär. En sådan

undersökning synes lämpligen böra göras sedan 1961 års storstadsutredning

framlagt sitt förslag. Motsvarande undersökning bör därvid göras

beträffande taxeringssektionerna vid länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus

samt Malmöhus län.

Enligt min mening talar övervägande skäl för att ämbetets förslag nu

lägges till grund för omorganisation av skatteavdelningen. Det är emellertid

nödvändigt, bl. a. med hänsyn till en eventuell sammanslagning med länsstyrelsen

i Stockholms län, att organisationen så långt möjligt utformas på

samma sätt som vid länsstyrelserna. Även personaltilldelningen bör ske efter

samma normer som vid länsstyrelserna.

Efter dessa riktlinjer har en översyn av ämbetets förslag företagits. Den

personaluppsättning, som enligt den sålunda gjorda översynen bör tilldelas

ämbetets skatteavdelning, framgår av fyra sammanställningar, vilka torde

som Bilagor 5—8 få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Vissa avvikelser

har vid översynen gjorts från ämbetets förslag och jag torde något

få kommentera de förordade ändringarna.

Den mest betydelsefulla avvikelsen från ämbetets förslag gäller antalet

tjänster i akademikerkarriären och lönegradsplaceringen av dessa tjänster.

Ämbetet framhåller, att — med tillämpning av de principer, efter vilka de

allmänna detaljerna vid de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats

personal med akademisk utbildning i samband med den av statsmakterna

år 1961 beslutade utbyggnaden av personalorganisationen vid nämnda

detaljer — å taxeringskontoren vid ämbetet i årsarbetskrafter räknat

skulle erfordras åtminstone 19 befattningshavare med akademisk utbildning

utöver de fyra taxeringsintendenter, som skall tjänstgöra som chefer för

kontoren. Därtill kommer två befattningshavare med akademisk utbildning,

som enligt ämbetets förslag skall biträda förste taxeringsintendenten med

handläggningen av gemensamma mål och åtalsärenden. Sammanlagt skall

således enligt ämbetet finnas 21 befattningshavare med akademisk utbildning

utöver de fyra taxeringsintendenterna. Enligt ämbetets förslag skall av

dessa 21 befattningshavare sju vara biträdande taxeringsintendenter och övriga

förste taxeringsinspektörer i lönegraderna 21 och 23 samt amanuenser i

reglerad befordringsgång. Av de biträdande taxeringsintendenterna skall enligt

ämbetets förslag två tjänstgöra å bolagstaxeringskontoret, en å vartdera

av de tre lokala taxeringskontoren samt två å förste taxeringsintendentens

expedition.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Det av ämbetet sålunda beräknade antalet befattningshavare med akademisk

utbildning, 21 stycken, synes kunna godtagas. Av dessa befattningshavare

torde dock endast fem böra ha ställning som biträdande taxeringsintendent.

De övriga bör vara förste taxeringsinspektörer — varav fyra i lönegrad

A 25 och återstoden i lönegraderna A 23 och A 21 —- samt amanuenser i reglerad

befordringsgång. Beträffande fördelningen av tjänsterna torde få hänvisas

till bilagorna 5 och 7.

Såsom motivering till de förordade ändringarna i förhållande till ämbetets

förslag må framhållas, att handläggningen av de gemensamma målen enligt

min mening lämpligen bör delegeras till någon av cheferna å de lokala taxeringskontoren.

Denne får i förekommande fall samråda med förste taxeringsintendenten

och cheferna för de övriga kontoren. Detta förfarande bör

innebära en större avlastning av förste taxeringsintendentens arbetsbörda

än ämbetets förslag att placera en biträdande taxeringsintendent å dennes

expedition. Såsom bl. a. riksskattenämnden framhållit bör vidare den som

handlägger de gemensamma målen i princip inte ha lägre tjänsteställning än

cheferna å taxeringskontoren. Att utöka antalet taxeringsintendentstjänster

utöver vad ämbetet förordat anser jag inte böra ifrågakomma. Handläggningen

av åtalsärendena anser jag dock liksom ämbetet böra ske centralt

och ligga hos förste taxeringsintendenten. Genom att bibehålla fyra av

tjänsterna som förste taxeringsinspektör i lönegrad A 25 erhåller man,

som bl. a. riksskattenämnden framhållit, en jämnare befordringsgång.

Ämbetet föreslår vidare att i taxeringsnämnderna för aktiebolag och

andra juridiska personer och i den för riket gemensamma taxeringsnämnden

skall som kronoombud förordnas sammanlagt 20 befattningshavare i

taxeringsinspektörs ställning. Under icke taxeringsperiod skall även dessa

befattningshavare enligt ämbetets förslag disponeras för beredningen av besvärsmål

till prövningsnämnden och överrätterna. Ämbetet anser att de speciella

förhållandena i fråga om taxeringen i Stockholm gör att ämbetet för

detta arbete behöver disponera förhållandevis mer personal än motsvarande

avdelningar vid länsstyrelserna.

Ämbetets uttalande att taxeringsarbetet i Stockholm är svårare och mer

personalkrävande än vid länsstyrelserna har mött erinran från flertalet

länsstyrelser och även från andra remissinstanser. Redan i prop. 1959: 47

framhöll jag, att någon nämnvärd skillnad i fråga om målens genomsnittliga

svårighetsgrad inte torde föreligga mellan Stockholm och de större länen.

Vad ämbetet nu anfört har icke övertygat mig om, att ämbetet i princip bör

tilldelas förhållandevis större personal än länsstyrelserna. Jag anser mig

dock kunna tillstyrka att såsom kronoombud i den för riket gemensamma

taxeringsnämnden förordnas två befattningshavare i akademikerkarriären. I

likhet med riksskattenämnden anser jag vidare att även kronoombudet i fastighetstaxeringsnämnderna

lämpligen bör ha akademisk utbildning. Dessa

tre befattningshavare, som bör vara taxeringsinspektörer, bör ämbetet under

icke taxeringsperiod äga disponera för beredning av mål.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Kronoombuden i taxeringsnämnderna för bolag och föreningar och andra

juridiska personer bör däremot liksom taxeringsassistenterna tillhöra revisionskontoret

och under tiden mellan taxeringsperioderna tjänstgöra å

nämnda kontor och då verkställa taxeringsrevisioner. Antalet dylika kronoombud

synes inte nu böra fastställas. I princip bör man dock räkna med

att kronoombuden skall kunna handlägga ett lika stort antal deklarationer

som taxeringsassistenterna. Inte heller synes ställning nu böra tagas till

i vilken omfattning dessa kronoombud skall vara befattningshavare i akademikerkarriären.

Under en övergångstid kommer nämligen ämbetet att ha

flera förste taxeringsinspektörer än enligt den nu förordade personaluppsättningen.

Dessa befattningshavare skall i första hand utnyttjas som kronoombud.

Definitiv ståndpunkt beträffande kronoombuden i dessa nämnder

samt i fråga om den ytterligare utbyggnad av revisionskontoret, som måste

bli följden av att personal från detta kontor utnyttjas som kronoombud,

synes därför inte nu böra tagas. Det kan bli anledning upptaga dessa frågor

till förnyad prövning i samband med den översyn av organisationen, som

måste föregå en eventuell sammanslagning av ämbetet och länsstyrelsen i

Stockholms län.

Jag vill i detta sammanhang understryka att befattningshavare å revisionskontoret

inte får tagas i anspråk för beredning av mål hos prövningsnämnd

eller överrätt eller för annan utredning i sådana ärenden än taxeringsrevision,

med mindre åt honom uppdragits att i sin tjänst utföra på

taxeringsintendent ankommande göromål. Det är emellertid angeläget att

revisionspersonalen i största möjliga utsträckning får ägna sig åt den verksamhet

för vilken den är avsedd. För bemästrande av arbetsbördan på taxeringskontoren

— och för undvikande av dubbelarbete — bör i stället delegation

av taxeringsintendentsgöromål till taxeringsinspektörerna ske i väsentligt

ökad omfattning mot för närvarande. Såsom jag framhöll i prop.

1961: 100 ligger det i sakens natur, att personalen å revisionsdetaljen inte

i samma utsträckning som personalen på taxeringsavdelningens allmänna

detalj kan ägna sig åt taxeringsintendentsuppgifter. Detta förhållande skall

emellertid inte tillmätas betydelse vid tillsättande av tjänst som taxeringsintendent.

Det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare i kanslistkarriären

å taxeringskontoren synes böra minskas med fyra för att erhålla överensstämmelse

med tilldelningen av dylik personal å de större länsstyrelserna.

Likaledes bör den föreslagna ökningen av biträdespersonal å kontoren minskas

med nio motsvarande det antal biträden som avsetts för kronoombuden

i taxeringsnämnderna för bolag och föreningar. Dessa biträden bör i stället

tagas från revisionskontoret. Det antal biträden, som enligt ämbetets förslag

skall tillföras detta kontor, är emellertid så stort att man bör kunna

räkna med att kontoret av denna personal tills vidare kan avstå biträden åt

k ronoombuden.

Antalet taxeringsassistenter synes böra begränsas till 50. Vidare synes man

med hänsyn till den föreslagna organisationens omfattning kunna räkna med

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

att två assistentbi träden bör kunna betjäna tre assistenter. Antalet assistentbiträden

reduceras då till 34 mot av ämbetet föreslagna 55 stycken. Det

må i detta sammanhang understrykas att assistenterna liksom deras biträden

under tiden mellan taxeringsperiodema skall tjänstgöra å revisionskontoret

och uteslutande utnyttjas för arbetet med taxeringsrevisioner. Motsvarande

gäller beträffande taxeringsassistenterna vid länsstyrelserna. I prop.

1961: 100 framhöll jag att assistenterna vid länsstyrelserna under en övergångstid

i viss utsträckning skulle få användas för eftergranskningsarbete

o. dyl. Detta bör i fortsättningen endast undantagsvis gälla. Såsom länsstyrelsen

i Östergötlands län framhållit synes det angeläget, att övervakningen av

taxeringsassistenternas verksamhet sker på sådant sätt att assistenternas

arbetsförhållanden inte splittras. Deras arbete med rörelsetaxering bör därtör

ske i nära och fortlöpande kontakt med revisionskontoret (revisionsdetaljen).

Då statskontoret för närvarande verkställer en översyn av varuskattens

administration bör, såsom statskontoret framhåller, antalet fasta tjänster

vid varuskattekontoret inte utökas. Ämbetet bör i stället beviljas medel för

anställande av extra personal i den utsträckning som befinnes erforderlig.

Föreståndarna för ATP-expeditionen och kupongskattekontoret, vilka för

närvarande är förste taxeringsinspektörer i lönegrad A 25, bör enligt ämbetet

vara biträdande taxeringsintendenter. Jag kan liksom statskontoret inte

finna det motiverat att höja lönegradsplaceringen för dessa föreståndare.

Däremot synes titeln förste taxeringsinspektör mindre lämplig och bör utbytas

mot byrådirektör.

Slutligen har det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare med

akademisk utbildning vid prövningsnämndens kansli reducerats med en.

Även detta har skett för att erhålla bättre överensstämmelse med förhållandena

vid länsstyrelserna. En av befattningshavarna vid kansliet föreslås

skola vara assessor i lönegrad A 25.

Beträffande tjänster, som här inte särskilt berörts, samt beträffande lönegradsplaceringarna

m. m. torde få hänvisas till bilagorna 5—8. I fråga om

biträdespersonalen förordar jag, att av mig föreslagna nyinrättade tjänster

såsom kansliskrivare i A 11 och kontorister i A 9 skall ordinariesättas med

undantag av de för den allmänna tilläggspensioneringen avsedda tjänsterna

i motsvarande lönegrader. Föreslagna nya kanslibiträdestjänster i A 7 torde

böra uppföras på extra ordinarie stat. Ämbetets förslag att förste assessorn

å skatteavdelningen skall erhålla titeln biträdande skattedirektör kan jag

inte tillstyrka.

Även i fråga om utbyggnadstakten föreslås viss ändring i förhållande till

ämbetets förslag. Av en tablå, vilken som Bilaga 9 torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende, framgår den utbyggnadstakt som med hänsyn

till olika förhållanden synes lämplig. Utbyggnadstakten i fråga om taxeringsassistenter

och kanslistpersonal har skett med utgångspunkt från att

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

71

bl. a. följande tjänster enligt gällande personalplan skall indragas, nämligen

9 förste taxeringsinspektörer i A 21, 13 taxeringsinspektörer i A 19 och 10

amanuenser i reglerad befordringsgång. Då vissa av dessa tjänster övergångsvis

kommer att bibehållas, får den föreslagna utbyggnadstakten modifieras

med hänsyn härtill. Det torde få ankomma på överståthållarämbetet

att i sin årliga petitaskrivelse inkomma med förslag beträffande inrättandet

av taxeringsassistent- och kanslisttjänster.

I det föregående har jag använt de beteckningar för avdelningar och

kontor, som ämbetet använt i sin skrivelse. Frågan om dessa benämningar

får emellertid prövas i samband med att instruktionen för ämbetet överses.

Såsom länsstyrelsen i Stockholms län framhållit bör rekryteringen av

personal i akademikerkarriären även beträffande ämbetet ske genom länsstyrelsernas

antagningsnämnd. Beträffande behörighet till förste kanslisttjänst

och ordinarie kanslisttjänst vid ämbetets skatteavdelning bör uppställas

samma krav på utbildning som gäller för erhållande av ordinarie

landskanslisttjänst å landskontor.

Då det är angeläget att förste taxeringsintendenten får erforderlig tid för

övervakningen, handledningen och samordningen av arbetet på den stora

taxeringsavdelningen, är det nödvändigt att vissa uppgifter, som åligger honom

i hans egenskap av taxeringsintendent i länet, överföres eller delegeras

på underlydande personal. Sålunda bör prövningen av ansökningar om anstånd

med avgivande av deklaration ankomma på cheferna för taxeringskontoren.

Vidare bör rätten att utfärda anmaning för bolag att inkomma

med uppgift enligt 41 § taxeringsförordningen för värdering av aktier liksom

rätten att besluta om taxeringsrevision delegeras å revisionsintendenten.

Det ligger i sakens natur att i tveksamma fall samråd alltid skall ske

med förste taxeringsintendenten. Vad nu sagts föranleder vissa ändringar

i taxeringsförordningen. Vad angår rätten att utfärda anmaning i fråga

om uppgift enligt 41 § taxeringsförordningen, kan denna rätt enligt gällande

bestämmelser delegeras å revisionsintendenten om åt denne uppdrages att

utföra på taxeringsintendent ankommande göromål. Då instruktionen för

ämbetet överses, bör tillses att instruktionen inte lägger hinder i vägen för

en dylik åtgärd.

Genomförandet av den av mig nu förordade omorganisationen av överståthållarämbetets

skatteavdelning innebär att ett antal tjänster kommer

att indragas. Omfattningen härav framgår av bilaga 5. Vissa övergångsanordningar

blir därför erforderliga. Ämbetet föreslår i sin skrivelse att, i den

mån innehavare av till indragning föreslagen tjänst kvarblir i denna tjänst,

tjänsten bör föras på övergångsstat. Vidare erinras i skrivelsen om att ämbetet

för budgetåret 1962/63 medgivits att förordna 15 taxeringsinspektörer

i A 19 eller amanuenser i reglerad befordringsgång till förste taxeringsinspektörer

i lönegraden A 21 t. o. m. utgången av juni månad 1963. Ämbetet

föreslår att de befattningshavare, som vid sistnämnda tidpunkt innehar dy
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

lika förordnanden, även i fortsättningen bibehålies vid sina förordnanden

intill dess de erhållit tjänster i lägst lönegraden A 21. Ämbetets förslag att

bibehålla förordnandena i A 21 vill jag inte motsätta mig. Jag förordar vidare

att avvecklingen av till indragning föreslagna tjänster sker successivt

allteftersom tjänsterna blir vakanta. Jämväl i fråga om de övergångsanordningar

i övrigt som kan bli erforderliga torde det få ankonnna på Kungl.

Maj:t att besluta.

Ämbetet har i sin skrivelse gjort vissa beräkningar av kostnaderna för

genomförandet av organisationsförslaget. Då den personalorganisation och

den lönesättning jag i det föregående förordat i väsentliga delar avviker

från ämbetets förslag finner jag ej anledning ingå på dessa kostnadsberäkningar.

Nya kostnadsberäkningar har därför gjorts. Vid fullt utbyggd organisation

torde de ökade lönekostnaderna, efter 1963 års löneläge, kunna beräk
-

nas i enlighet med följande uppställning.

Revisionskontoret ................................ 1 500 000 kronor

Taxeringsassistentorganisationen .................. 1 300 000 »

Prövningsnämndens kansli ........................ 400 000 »

3 200 000 kronor

Taxeringsavdelningen i övrigt, minskning .......... 900 000 »

2 300 000 kronor

Kostnaderna för budgetåret 1963/64 för det av mig förordade förslaget kan

inte tillförlitligen beräknas med hänsyn till svårigheten att uppskatta i vilken

omfattning och i vilken takt förslaget om indragning av vissa tjänster

kan genomföras. Kostnaderna kommer dock att ligga inom ramen för härför

beräknade medel under anslaget till överståthållarämbetets avlöningar och

omkostnader i årets statsverksproposition (bil. 13 s. 19 o. 21).

De av mig i det föregående framlagda förslagen till lönegradsplacering

m. m. för tjänster har, efter överläggningar mellan företrädare för civildepartementet

samt vederbörande personalorganisationer, godtagits av organisationerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

A) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623);

B) godkänna de av mig framlagda förslagen till lönegradsplacering

av tjänster m. m.;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

C) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för överståthållarämbetet, vilka föranledes

av de av mig framlagda förslagen; samt

D) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar

som erfordras i anledning av reformens genomförande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

6 Itihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

s. 74 Kontrollera mot PDF

Personal å överståtliållarämbetets skatteavdelning enligt ämbetets förslag vid indelning till tjänstgöring

på olika detaljer per den 15 oktober

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

C

CO

tao

q

^ J_ to .3 C ;

ois s-gJ

ogg^

s® 35 5 a ä ö

£•33 „ g*

Ph s eea S o.

o g «

H » £

s 5 ® 5+j

^ g 45

A ft to^ j
-

I 2-3 I,

co S ,x i>

eu •

H &

a?

isi
-

HH(MH 05 03 05 rH lO CO lO CO CO CD lO

+ +

+ + + +

+

HCOHHH M05C0HtHOHCCO(MW rH Öl CD

1-t t-h tH HONCO ce -^lOrHCOiOO 00 D- CD

H T—t T—I T-H tH (—)

^ t-I05(M CO rH \d CO HD CO D- Öl

i—I i—I t—I r-1 <J5

■A AS

Esb.

Öl CO lO lO

; m s

45 ca

Ä C o S

b*T>M 2

« X -fj g••

cd g X

rHH.3 4/

i to

I 23 I

C/3 C^CO

2 i

dSf|

< b «:2

■ å —

eu 3 «

c

>2 „

.S :cd b cd

C

bo 5 2 52

ä TJ

*§ g

J 5b

o o

CQ CQ

HHHHHl>t>t>lOlOOCOMCOrHHHDt^Dl>D

MNCICICiMNNNClWMrHHrtHH

00005000000t200©0000©«*-i45<4-i05

. u

5 ''3

:© C .2

O Q In

£ H

eu

S c

•X g

ö g

ti) ® »

C cö

► ^

©h k*

CO r>

q ©

X X

cd ce

a a,

ca ca

.5.2

x x

ad cd

• t- CL

53 S

x Ed

Cd Cd

+J -Q u-i

CD 05

Jh CA

. °Cd

X Sc • m

« £> O. S

- jo ca 05

05 .q .q •3h4-‘J-»caG5 05 C5C5C5C5C5C5C5 .©

£ se

s cö

CO

:0 S

feCQ

=o 2

■^to

b

X X

o o

hh

> t- t
-

CA CA

ce 5 S < 2 2

(A 4—I +J *J +J 4-1 +J

CA CA CA CA CA CA CA

tl h t. 14

to tO

fe fe

- ~ X

tO tO Cd

tO tO tO -w -w uu rm

fe fe fe fe fe Eh -<

tJD

q

x

cd

H

q 13

£§

CD CU

cd cd

il

O ^

C/3

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

it

12

13

14

15

16

T axeringsassistenler

Förste tax. ass.....

Ao 19

9

9

9

2

+ 7

Tax. ass.........

Ao 17

46

46

46

18

+ 28

Summa taxerings-

assistenter

55

55

55

20

+ 35

Kanslistpersonal

Byråassistent ....

Ao 21

1

1

i

3

1

1

4

+ 4

Förste kanslist____

Ao,Ael9

1

1

1

4

9

1

15

16

4

+ 12

Kanslist..........

Ao 15

2

1

i

4

5

9

4

18

22

6

+ 16

Kanslist..........

Af 9—

Ae 13

7

1

8

7

7

4

18

26

9

+ 17

Summa kanslistper-

sonal

11

3

2

16

1

16

25

9

1

52

68

19

+ 49

Biträdespersonal

Kontorsskrivare ..

Ao 13

4

4

4

+ 4

Kansliskrivare ....

Ao, Ae,

Ag 11

2

2

4

6

2

2

10

i

15

17

— 2

Kontorist ........

Ao, Ae 9

2

1

3

4

9

2

1

16

19

11

+ 8

Kanslibiträde ____

Ao, Ae 7

5

3

2

10

1

22

25

5

5

58

4

72

37

+ 35

Kontorsbiträde....

Af 2—

Ao 5

15

5

6

26

1

24

41

10

5

81

11

118

70

+ 48

Summa biträdes-

personal

24

9

10

43

2

60

77

19

11

169

16

228

135

+ 93

Expeditionsuakt-

personal

Materialförvaltare .

Ao 10

1

1

1

1

Förste expeditions-

vakt ..........

Ao 9

1

1

1

+ 1

Expeditionsvakt ..

Ao, Ae 7

13

13

13

14

— 1

Summa expedi-

tionsvaktpersonal

15

15

15

15

Totalsumma perso-

nal

42

13

32

87

6

119

200

30

13

368

17

472

295

+ 177

1 15 taxeringsinspektörer i lönegraden A 19 eller amanuenser i reglerad befordringsgång må vara förordnade att bestrida göromål, som ankomma

på förste taxeringsinspektör i lönegraden A 21.

Av amanuenstjänstema ha 3 tjänster ansetts hänförliga till bokgranskningskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

s. 2 Kontrollera mot PDF

Överståthållarämbetets förslag till indelning i 3 lokala taxeringskontor

Bilaga 2

Taxe-

rings-

kontor

Församling

Folk-

mängd

1/11

1960

Antal deklarationer, som

vid 1961 års taxering

granskats av:

Antal inkomstkort, som

vid 1961 års taxering

granskats av:

Antalet besvär

och framställ- ningar av skatt- skyldiga inkom- na till prövnings- nämnden 1/7

1960—30/6 1961

Antalet av taxe- ringsintendent

anförda besvär

och gjorda fram- ställningar 1/7

1960—30/6 1961

Antalet besvär

till kammarrät- ten 1/7 1960—

30/6 1961

Lokal

nämnd

Särskild

nämnd1

Lokal

nämnd

Särskild

nämnd1

1: a

Bromma

38 236

22 999

2 711

23 882

2 711

400

164

64

Västerleds

28 418

16 890

3 603

16 208

3 603

361

122

77

Spånga

71928

36 348

3 445

39 759

4 036

978

238

118

Matteus

36 481

26 653

3 796

21371

2 899

532

211

64

Kungsholms

23 889

16 915

2 664

14 351

2118

362

148

42

S:t Görans

40 678

29 707

3 142

25 890

2 877

549

131

92

Essinge

10 144

6 978

870

6 869

826

130

55

15

Gustav Vasa

16 008

11050

1795

9 446

1040

306

91

39

Johannes

14 264

9 760

2151

8 616

1521

332

120

41

280 046

177 300

24 177

166 392

21631

3 950

1280

552

2: a

Engelbrekts

22 737

14 685

4 062

12 892

2 853

376

163

95

Hedvig Eleonora

15 810

10 070

3 093

8 416

2 330

335

150

58

Oscars

40 293

24 923

6 207

22 351

4802

910

394

216

Nikolai

6 432

3 473

765

3 376

392

112

53

12

Det för riket ge-

mensamma tax.-

distriktet

--

—

2 505

—

2 234

84

130

25

Klara

3151

2 046

766

2 063

393

76

26

9

Jakobs

2 965

2 356

717

2160

399

109

48

15

Adolf Fredriks

10 832

7 360

1610

6 358

1033

303

115

35

Maria

17 404

11982

1380

10 893

1 no

303

121

27

Högalids

33 992

24 345

2 677

21889

2 284

545

294

61

Katarina

42 271

30 142

3 539

26 687

3 087

682

284

72

195 887

131382

27 321

117 085

20 917

3 835

1778

625

3: e

Sofia

20 264

14 466

1624

13 048

1512

273

117

33

Enskede

46 770

27 413

3 314

27 920

3 583

599

158

75

Brännkyrka

45 180

23 147

2 319

24 735

2 774

537

145

84

Hägerstens

59 622

37 055

3 365

38 261

3 672

628

201

72

Vantörs

58 267

27 727

2 820

30 746

3 445

632

153

72

Skarpnäcks

46 260

25 021

2 620

27 451

2 620

527

161

57

Farsta

56 307

25 478

2 912

28 606

2 912

584

134

58

332 670

180 307

18 974

190 767

20 518

3 780

1069

451

Hela staden

808 603

488 989

70 472

474 244

63 066

11565

4 127

1628

1 Fördelning mellan olika församlingar av antalet deklarationer och inkomstkort i respektive taxeringsnämnder har i förekommande fall skett

med ledning av antalet till de olika nämnderna hörande taxeringsdistrikten.

Anm. De i denna tablå redovisade siffrorna inkludera icke deklarationer m. m. avseende skattskyldiga, hänförliga till de 3 specialnämnderför

1 tandläkare och handelsresande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Överståthållarämbetets förslag till topporganisation å taxeringsavdelningen

Förste tax.int.

l:a tax.kont.

2:a tax.kont.

3:e tax.kont.

Bolagstax.kont. Förste ti:s exp.

Tax.int. Tax.int.

Tax.int.

Tax.int.

Bitr. tax.- Bitr. tax.- int. int.

Bitr. tax.- 2 Bitr. tax.- int. int.

Bitr. tax.- Bitr. tax.- int. int.

Av bilaga 2 framgår vilka församlingar som omfattas

av ovanstående tre taxeringskontor. Dessutom

föreslås ärenden beträffande vissa skattskyldiga

m. m. skola uppdelas på kontoren enligt

följande.

Även läkare,

tandläkare o.

handelsresande

Även mål o.

ärenden berörande

den gemensamma

nämnden

Även särskild

fastighetstaxering
-

Förutom bolag

och föreningar

skall till detta

kontor även hänföras

vissa fysiska

personer

i fåmansbolag

Gemensamma

mål

Åtalsärcn
den
-

ATP-exp.

Bitr. tax.- int.

Varuskatte
kont.

Bitr. tax.- int.

Revisions
kont.

Rcv.int.

2 Bitr. rev.- int.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 4

Av överståthållarämbetet föreslagen utbyggnadstakt från och med

budgetåret 1963/64

Personal

Löne-

grad

Personal- plan,

gällande

för budget- året

1962/63

1963

164

+ -

1964

/ 65

+ -

1965

/ 66

+ -

1966

/ 67

+ -

1967

/ 68

+ -

1968

/ 69

+ -

S:a

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Chefstjänstemän och mera kvali-

ficerad personal

Skattedirektör..............

Bo 4

i

Förste taxeringsintendent....

Bo 3

i

Biträdande skattedirektör....

Bo 1

+ i

+

1

Förste assessor..............

Bo 1

i

- i

—

1

Taxeringsintendent..........

Bo 1

6

- 2

—

2

Taxeringsintendent..........

Be 1

1

- 1

—

1

Revisionsintendent..........

Bo 1

1

Biträdande taxeringsintendent

Ao 27

1

+ 9

+

9

Biträdande revisionsintendent

Ao 27

+ 1

+

i

+

2

Assessor....................

Ao 27

3

Förste taxeringsinspektör....

Ao''25

9

- 9

—

9

Förste taxeringsrevisor......

Ao/25

3

Förste taxeringsinspektör ....

Ag]2ö

1

- 1

—

1

Förste taxeringsinspektör----

Ao/23

14

Förste taxeringsrevisor......

Aoj23

10

+ 3

+

2

+

5

Förste byråsekreterare ......

Ao, 23

1

+ 3

+

3

Förste taxeringsinspektör....

Ao/21

13

Förste taxeringsrevisor......

Ao 21

10

+ 3

+

2

+

5

Förste byråsekreterare ......

Ao/21

2

+ 3

+

3

Taxeringsinspektör..........

Ao]19

13

*- 13

—

13

Amanuens..................

Af 17 —

Ae 19

14

i- 6

—

6

Taxeringsrevisor............

Af 17 —

Ae 19

2

+ 5

+

5

Summa

107

- 5

+

5

—

Taxeringsassistenter

Förste taxeringsassistent ....

Ao 19

2

+

1

+

1

+ 3

+

2

+

7

Taxeringsassistent ..........

Ao 17

18

+

5

+

4

+

7

+ 10

+

2

+

28

Summa

20

+

5

+

6

+

8

+ 13

+

4

+

35

Kanslistpersonal

Byråassistent ..............

Ao 21

+ 4

+

4

Förste kanslist..............

Ao, Ae 19

4

+

2

+ 5

+

5

+

12

Kanslist....................

Ao 15

6

+

4

+

4

+

4

+ 4

+

16

Kanslist....................

Af 9 —

Ae 13

9

+ 17

+

17

Summa

19

+ 21

+

4

+

4

+

6

+ 9

+

5

+

49

Bilrädespersonal

Kontorsskrivare ............

Ao 13

+ 4

+

4

Kansliskrivare..............

Ao, Ae 11

16

- 1

1

1 Avvecklas successivt allteftersom vakanser uppstå.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

79

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Kansliskrivare..............

Ag 11

i

- i

_

1

Kontorist ..................

Ao, Ae 9

n

+ 4

+ 2

+ 2

+

8

Kanslibiträde ..............

Ao, Ae 7

37

+ 12

+

5

+

5

+ 5

+ 5

+

3

+

35

Kontorsbiträde..............

Af 2 —

Ao 5

70

+ 20

+

2

+

3

+ 8

+ 13

+

2

+

48

Summa

135

+ 38

+

7

+

8

+ 15

+ 20

+

5

+

93

Expeditionsvaktpersonal

Materialförvaltare ..........

Ao 10

1

Förste expeditionsvakt......

Ao 9

+ 1

+

1

Expeditionsvakt............

Ao, Ae 7

14

- 1

—

1

Summa

15

—

Totalsumma

296

+ 54

+ 21

+ 17

+ 29

+ 42

+ 14

+ 177

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 5

Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets

skatteavdelning (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per- sonalplan

Totalt vid full

utbyggnad

1

2

3

4

Skattedirektör................................

Bo 4

i

i

Förste taxeringsintendent......................

Bo 3

i

i

Förste assessor................................

Bo l1 2 3

i

i

Revisionsintendent............................

Bo 1»

i

i

Taxeringsintendent............................

Bo 1»

6

4

Taxeringsintendent............................

Be 1

1

—

Bitr. taxeringsintendent ......................

Ao 273

1

''6

Bitr. revisionsintendent........................

Ao 273

--

2

Assessor......................................

Ao 27

3

3

Assessor......................................

Ao 25

—

1

Byrådirektör..................................

Ao, Ae 25

—

32

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 25

9

4

Förste taxeringsrevisor ........................

Ao 25

3

3

Förste taxeringsinspektör......................

Ag 25

1

—

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 23

14

7

Förste taxeringsrevisor........................

Ao 23

10

20

Förste byråsekreterare ........................

Ao 23

1

4

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 21

13

4

Förste taxeringsrevisor........................

Ao 21

10

10

Förste byråsekreterare ........................

Ao 21

2

3

Taxeringsinspektör............................

Ao 19

13

—

Amanuens....................................

Af 17—Ae 19

14

4

Taxeringsrevisor..............................

Af 17—Ae 19

2

7

Summa

107

88

1 Lokala taxeringskontoren 3, bolagstaxeringskontoret 1, varuskattekontoret 1, förste taxeringsintendentens

exp. 1.

2 ATP-expeditionen 1, kupongskattekontoret 1.

2 Avlöningsförstärkning med 2 760 kronor per år.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

81

Bilaga 6

Taxeringsassistenter och kanslistpersonal vid överståthållarämbetets

skatteavdelning (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per-

Totalt vid full

sonalplan

utbyggnad

1

2

3

4

Förste taxeringsassistent ......................

Ao 19

2

9

Taxeringsassistent ............................

Ao 17

18

41

Summa taxeringsassistenter

20

50

Förste kanslist................................

Ao, Ae 19

4

18

Kanslist......................................

Ao 15

6

22

Kanslist......................................

Af 9 —Ae 13

9

21

Summa kanslistpersonal

19

61

Biträdespersonal vid överståthållarämbetets skatteavdelning

(enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per-

Totalt vid full

sonalplan

utbyggnad

1

2

3

4

Kansliskrivare................................

Ao, Ae 11

16

25(1)

Kontorist ....................................

Ao, Ae 9

11

34 (9)

Kanslibiträde ................................

Ao, Ae 7

37

63 (12)

Kontorsbiträde ..............................

Af 2 —Ao 5

70

72 (12)

Summa biträdespersonal

134

194 (34)

Siffrorna inom parentes avser taxeringsassistenternas biträden.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 7

Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets

skatteavdelning vid full utbyggnad (enl. dep. förslag)

Personal

JLöne-

Allmänna avd.

Taxeringsavdelningen

Kupong-

Total-

grad

skatte-

summa

Prov-

Allm. avd.

Revi-

Varu-

Taxe-

kontoret

nings-

utom

sions-

skatte-

rings-

nämndens

PN:s

kon-

kontoret

avd. i

kansli

kansli

toret

övrigt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Skattedirektör......

Bo 4

i

Förste tax.int.......

Bo 3

1

i

Förste assessor......

Bo 1

i

i

Revisionsint.......

Bo 1

i

i

Taxeringslnt.......

Bo 1

4

4

Bitr. tax.int.......

Ao 27

1

5

6

Bitr. rev.int.........

Ao 27

2

2

Assessor............

Ao 27

i

2

3

Assessor............

Ao 25

i

1

Byrådirektör........

Ao 25

i

1

Byrådirektör........

Ae 25

*1

1

Förste tax.insp.....

Ao 25

4

4

Förste tax.rey......

Ao 25

3

3

Förste tax.insp.....

Ao 23

7

7

Förste tax.rev......

Ao 23

20

20

Förste byrås ekr.....

Ao 23

2

2

4

Förste tax.insp.....

Ao 21

4

4

Förste tax.rev......

Ao 21

10

10

Förste byråsekr.....

Ao 21

2

1

3

Amanuens..........

Af 17—

4

4

Ae 19

Taxeringsrev.......

Af 17—

7

7

Ae 19

Summa

6

6

43

1

30

i

87

1 ATP-expeditionen.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

83

Bilaga 8

Taxeringsassistenter, kanslist-, biträdes- o. expeditionsvaktpersonal vid

överståthållarämbetets skatteavdelning vid full utbyggnad

(enl. dep. förslag)

Personal

Löne-

grad

Allmänna

avd.

Taxeringsavdelningen

Kupong-

skatte-

kontoret

Total-

summa

Pröv-

nings-

nämndens

kansli

Allm. avd.

utom

PN:s

kansli

Revi-

sions-

kon-

toret

Varu-

skatte-

kontoret

Taxe- rings- avd. i

övrigt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Tax.assistenier

Förste tax.assistent..

Ao 19

9

9

Tax.assistent........

Ao 17

41

41

Summa tax. assist.

50

50

Kanslistpersonal

Förste kanslist......

Ao 19

1

2

9

6

18

Kanslist............

Ao 15

5

2

9

2

4

22

Kanslist............

Af 9—

5

1

7

4

4

21

Ae 13

Summa kanslist-

personal

11

5

25

6

*14

61

Biträdespersonal

Kansliskrivare......

A 11

2

4 (1)

2

16

i

25

Kontorist ..........

A 9

3

2

15 (9)

1

12

i

34

Kanslibiträde ......

A 7

8

6

19 (12)

5

21

4

63

Kontorsbiträde......

Af 2—

13

9

18 (12)

9

15

8

72

Ao 5

Summa biträdes-

personal

24

19

56 (34)

17

‘64

14

194

Exp. vaktpersonal

Materialförvalt.....

Ao 10

1

1

Förste exp.vakt ....

Ao 9

1

1

Exp.vakt ..........

Ao, Ae 7

13

13

Summa exp.vakt-

personal

15

15

1 1 förste kanslist samt 12 kansliskrivare i Ae 11, 4 kontorister i Ae 9, 17 kanslibiträden i Ae 7 och

4 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång är avsedda för arbete med allmänna tilläggspensioneringen.

Siffrorna inom parentes anger taxeringsassistenternas biträden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

rf»-

Bilaga 9

Sammanställning över utbyggnadstakt vid överståthållarämbetets skatteavdelning från och med budgetåret

1963/64 (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Personal- plan,

gällande

för budget- året

1962/63

1963/64

+ -

1964/65

+ -

1965/66

+ -

1966/67

+ -

1967/68

+ -

1968/69

+ -

S:a

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Chefstjänstemän och mera kvalificerad

personal

Skattedirektör......................

Bo

4

i

Förste taxeringsintendent............

Bo

3

i

Förste assessor......................

Bo

1

i

Taxeringsintendent..................

Bo

1

6

—

2

—

2

Taxeringsintendent..................

Be

1

1

—

1

—

1

Revisionsintendent..................

Bo

1

1

Biträdande taxeringsintendent ......

Ao

27

1

+

5

+

5

Biträdande revisionsintendent........

Ao

27

+

1

+ i

+

2

Assessor............................

Ao

27

3

Assessor............................

Ao

25

+

1

+

1

Byrådirektör........................

Ao

25

+

1

+

1

Byrådirektör........................

Ae

25

+

1

+

1

Förste taxeringsinspektör............

Ao

25

9

—

5

—

5

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

25

3

Förste taxeringsinspektör............

Ag

25

1

—

1

—

i

Forste taxeringsinspektör............

Ao

23

14

—

7

—

7

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

23

10

+

3

+ 4

+ 3

+

10

Förste byråsekreterare ..............

Ao

23

1

+

3

+

3

Förste taxeringsinspektör............

Ao

21

13

—

9

—

9

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

21

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

1 3

4

5

6

7

8

9

10

Ao

21

2

+

1

+

1

Ao

19

13

—

13

—

13

Af

17-

14

—

10

—

10

Ae

19

Af

17-

2

+

3

+

2

+

6

Ae

19

Summa

107

—

32

+

7

+

5

+

i

—

19

Ao

19

2

+

1

+

1

+

2

+

2

+

i

+

7

Ao

17

18

-

1

+

3

+

3

+

7

+

6

+

5

+

23

Summa

20

+

3

+

4

+

9

+

8

+

G

+

30

Ao,

Ae

19

4

+

2

+

6

+

6

+

14

Ao

15

6

+

4

+

4

+

4

+

4

+

16

Af

9—

9

+

12

+

12

Ae

13

Summa

19

+

12

+

4

+

4

+

6

+

10

+

6

+

42

Ao,

Ae

11

10

+

6

+

1

+

1

+

1

(1)

+

9

Ao,

Ae

9

11

+

8

(1)

+

1

(1)

+

2

(2)

+

4

(3)

+

4

(2)

+

4

+

23

Ao,

Ae

7

37

+

16

(6)

+

4

(1)

+

1

(1)

+

2

(1)

+

2

(2)

+

1

(1)

+

26

Af

2—

70

—

5

+

1

(1)

+

1

(1)

+

1

(1)

+

2

(2)

+

2

(2)

+

2

Ao

5

Summa

134

4-

25

+

6

+

4

+

8

+

9

+

8

+

60

Ao

10

1

Ao

9

+

i

Ao,

Ae

7

14

—

i

Summa

15

Totalsumma

295

+

5

+

20

+

17

+

24

+

27

+

20

+

113

Förste byråsekreterare

Taxeringsinspektör

Amanuens............

Taxeringsrevisor......

Taxeringsassislenter

Förste taxeringsassistent

Taxeringsassistent .

Kanslislpersonal

Förste kanslist..

Kanslist........

Kanslist........

Biträdespersonal

Kansliskrivare ..

Kontorist ......

Kanslibiträde ..

Kontorsbiträde..

Expeditionsvaktpersonal

Materialförvaltare .....

Förste expeditionsvakt .

Expeditionsvakt.......

Oo

CJI

Siffrorna inom parentes avser taxeringsassistenternas biträden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll.......................... 1

Författningsförslag .......................................... 2

I. Inledning .............................................. 3

It. Nuvarande taxeringsorganisation i Stockholm .............. 5

Taxeringsavdelningen .................................. 5

Allmänna avdelningen.................................. 11

III. överståthållarämbetets förslag till ny organisation vid skatteavdelningen

............................................ 12

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen .......... 16

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i

första instans ........................................ 20

De lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret . . 22

Revisionskontoret .................................... 24

Biträdespersonal å taxeringsavdelningen utom varuskatte
kontoret

och ATP-detaljen .............................. 26

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt

i första instans ...................................... 27

Taxeringskontoren och förste taxeringsintendentens expedition

............................................ 28

Revisionskontoret .................................... 30

Varuskatteko ntoret .................................... 30

ATP-expeditionen samt tilläggspensioneringens administration

i övrigt .......................................... 32

Prövningsnämndens kansli.............................. 33

Kupongskattekontoret .................................. 35

övriga frågor.......................................... 36

övergängsanordningar .................................. 37

IV. Statskontorets utlåtande .................................. 40

Taxeringsorganisationen i första instans ................ 40

Revisionskontoret .................................... 41

Varuskattekontoret .................................... 41

Taxeringsavdelningen i övrigt (taxeringskontoren) ........ 42

Biträdespersonalen å taxeringsavdelningen .............. 42

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i första

instans ............................................ 42

Revisionskontoret .................................... 43

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen .......... 43

Prövningsnämndens kansli .............................. 44

Kupongskattekontoret .................................. 44

V. Remissyttrandena ........................................ 45

Vi. Departementschefen ...................................... 65

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

87

[Bilagor

Bilaga 1. Personal å överståthållarämbetets skatteavdelning enligt

ämbetets förslag vid indelning till tjänstgöring på olika

detaljer per den 15 oktober ........................ 74

Bilaga 2. överståthållarämbetets förslag till indelning i 3 lokala

taxeringskontor .................................... 76

Bilaga 3. överståthållarämbetets förslag till topporganisation å

taxeringsavdelningen ................................ 77

Bilaga 4. Av överståthållarämbetet föreslagen utbyggnadstakt från

och med budgetåret 1963/64 ........................ 78

Bilaga 5. Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets

skatteavdelning (enl. dep. förslag) .. 80

Bilaga 6. Taxeringsassistenter och kanslistpersonal vid överståthållarämbetets

skatteavdelning (enl. dep. förslag) ........ 81

Biträdespersonal vid överståthållarämbetets skatteavdelning

(enl. dep. förslag) ............................ 81

Bilaga 7. Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid

överståthållarämbetets skatteavdelning vid full utbyggnad

(enl. dep. förslag) .................................. 82

Bilaga 8. Taxeringsassistenter, kanslist-, biträdes- o. expeditionsvaktpersonal

vid överståthållarämbetets skatteavdelning

vid full utbyggnad (enl. dep. förslag) ................ 83

Bilaga 9. Sammanställning över utbyggnadstakt vid överståthållarämbetets

skatteavdelning från och med budgetåret 1963/

64 (enl. dep. förslag) ................................ 84

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630308

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:269 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till anskaffande av inventarier till allmänna samlingslokaler. a1 i texten
  2. Rskr. 1963:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa organisationsändringar inom överståthållarämbstets skatteavdelning, m. m a1 i texten
  3. SU 1963:119 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa organisationsändringar inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m., i vad propo s. 1 i texten
  4. BevU 1963:42 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till vissa organisationsändringar inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m., såvitt pro s. 1 i texten