Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

1964-03-13 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:104, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964

1

Nr 104

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet; given Stockholms slott den 13 mars

1964.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 17 januari 1964 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 23 januari 1964

undertecknat avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t

härmed föreslå riksdagen att . ,•

dels godkänna nämnda avtal; ;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och

Island ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet. Avtalet ersätter de hittills gällande två dubbelbeskattningsavtalen

mellan länderna från år 1937 och år 1955.

Efter ratifikation blir avtalet, i fråga om skatter vilka påföres enligt taxering,

tillämpligt första gången vid 1965 års taxering. I fråga om andra inkomstskatter,

som omfattas av avtalet, skall detsamma tillämpas beträffande

inkomst som åtnjutes under år 1964 eller senare år.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 104

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

Avtal mellan Konungariket Sverige och

Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å

inkomst och förmögenhet

Konungariket Sverige och Republiken

Island hava överenskommit

att avsluta avtal för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet.

För detta ändamål hava till befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

Utomordentlige och Befullmäktigade

Ambassadör i Reykjavik

August Herman von Hartmannsdorff

Republiken Islands President:

Utrikesministern Gudmundur I.

Gudmundsson

vilka, efter att hava granskat varandras

fullmakter och funnit dem i

god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1

Detta avtal är tillämpligt å fysiska

personer, som äro bosatta i Konungariket

Sverige eller i Republiken

Island samt å svenska och isländska

juridiska personer.

Artikel 2

1. I avtalet inbegripas skatter å inkomst

eller förmögenhet, vare sig de

upptagas för statens eller kommuns

räkning.

Som skatter å inkomst eller förmögenhet

anses

A. — Beträffande lagstiftningen i

Sverige:

1) den statliga inkomstskatten;

2) kupongskatten;

Samningur milli konungsrikisins Svipjoöar

og lyQveldisins Islands, til j)ess ad koma

i veg fyrir tvisköttun tekna og

eignar

KonungsrikiÖ Svibjöö og lyöveldiö

Island hafa orÖiÖ åsått um aÖ gera

meÖ sér samning til J)ess aÖ koma

i veg fyrir tvisköttun tekna og eignar.

I j)vi skyni hafa utnefnt sem lögmseta

umboösmenn:

Hans håtign konungur Svijijööar:

Sérlegan ambassadör sinn i Reykjavik

meÖ umboöi August Herman

von Hartmansdorff

Forseti Islands:

Utanrikisråöherra Guömund I.

Guömundsson

sem eftir aÖ hafa kynnt sér hvor annars

umboö, sem reyndust göö og

gild, hafa orÖiÖ åsåttir um eftirfarandi

åkvaeöi:

1. grein

Samningur bessi gildir um menn,

sem eru heimilisfastir i konungsrikinu

Svibjöö eöa i lyöveldinu Island,

og um saenskar og islenzkar lögpersönur.

2. grein

1. Samningurinn nser til skatta af

tekjum og eign, hvort sem beir eru

ålagöir af riki eöa sveitarfélagi.

Til skatta af tekjum eöa eign telst:

A. — AÖ b vi er varÖar saenska löggjöf:
1)

tekjuskatturinn til rikisins:

2) »kupongskatten»:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

3

3) sjömansskatten;

4) bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter;

5) utskiftningsskatten;

6) ersättningsskatten;

7) den statliga förmögenhetsskatten;

samt

8) den kommunala inkomstskatten.

B. — Beträffande lagstiftningen i

Island:

1) inkomst- och förmögenhetsskatt

till staten; samt

2) kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt.

C. — Beträffande lagstiftningen

såväl i Sverige som i Island:

skatter, som utgå efter samma

grunder som någon av de under A

och B angivna skatterna.

2. Såsom skatter å inkomst eller

förmögenhet enligt detta avtal anses

ej sådana skatter som särskilda skatter

å vinst å lotterier och vadhållning

samt arvs- och gåvoskatter.

3. Med kommuner förstås i detta

avtal kommuner av såväl högre som

lägre ordning.

Artikel 3

1. Såframt ej annat stadgas i detta

avtal, beskattas inkomst och förmögenhet

allenast i den av staterna,

där den skattskyldige är bosatt.

2. Fysisk person anses enligt detta

avtal bosatt i en av staterna, om han

där har sitt egentliga bo och hemvist

eller där stadigvarande vistas.

Skulle han med tillämpning av

nämnda regel anses bosatt i båda

staterna, skall han enligt detta avtal

anses bosatt i den stat, med vilken

han har de starkaste personliga och

ekonomiska förbindelserna. Kan frågan

om var personen skall anses bosatt

icke avgöras med tillämpning

av sistnämnda regel, anses han vara

bosatt i den stat, i vilken han äger

medborgarskap; är han medborgare

i båda staterna eller är han icke

medborgare i någon av dessa, skola

de behöriga myndigheterna i de bå
-

3) »sjömansskatten»:

4) »bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter»:

5) »utskiftningsskatten»:

6) »ersättningsskatten»:

7) Eignarskatturinn til rikisins,

svo og

8) tekjuutsvar sveitarfélaganna.

B. — Aö jjvi er varöar islenzka

löggjöf:

1) tekju- og eignarskattur til rikisins,

svo og

2) tekjuutsvar og eignarutsvar til

sveitarfélaga.

C. — A8 jjvi er varöar löggjöf SviJjjööar

og Islands jafnt, naer samningur

Jjessi til allra skatta, sem

ålagöir eru å sama grundvelli og

jjeir, sem taldir eru undir A og B

liöum.

2. Til skatta af tekjum eÖa eign

samkvsemt samningi jjessum teljast

ekki Jjeir skattar, sem sérstaklega

eru lag8ir å happdrsettisvinninga og

ve8mål, arf of gjafir.

3. Sveitarfélag i samningi jjessum

merkir bse8i syslufélag og hreppse5a

baejarfélag.

3. grein

1. Sé eigi annaö tekiö fram i samningi

jjessum, skal skattleggja tekjur

og eign i Jjvi rikinu, jjar sem skattJjegninn

er heimilisfastur.

2. Maöur telst samkvsemt samningi

jjessum heimilisfastur i rikjunum

hvoru fyrir sig, ef hann å jjar sitt

raunverulega heimili eÖa dvelur jjar

aS staöaldri. Ef leiöa kynni af reglu

jjessari i framkvaemd, aÖ maöur yröi

talinn heimilisfastur i båöum rikjunum,

skal hann samkvsemt samningi

jjessum teljast heimilisfastur i jjvi

rikinu, sem hann er nånar tengdur,

persönulega og fjårhagslega. Leiki

vafi å, hvar viökomandi skuli teljast

heimilisfastur samkvscmt siöast

nefndri reglu, skal hann teljast heimilisfastur

i jjvi rikinu, Jjar sem hann

å rikisfang. Sé hann rikishorgari i

baöum rikjunum, eÖa ef hann er i

hvorugu rikinu rikishorgari, skulu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

da staterna träffa överenskommelse

från fall till fall.

3. För skattskyldig, som utflyttar

från den ena staten för att bosätta

sig i den andra, upphör skattskyldigheten

till inkomstskatt i förstnämnda

stat — såvitt skattskyldigheten

är beroende å den skattskyldiges bosättning

— med utgången av den

dag, under vilken utflyttningen slutförts.

Såvitt angår beskattning av förmögenhet

skall, i händelse av flyttning

från den ena staten till den

andra, vardera staten äga förfara

enligt sin skattelagstiftning, med

mindre de behöriga myndigheterna

i de båda staterna i särskilda fall

överenskomma om undantag.

4. Juridisk person anses enligt detta

avtal bosatt i den stat, vars nationalitet

den äger.

En juridisk person anses hava

svensk, respektive isländsk nationalitet,

om den juridiska personen inregistrerats

i Sverige, respektive Island.

Juridisk person, vilken icke inregistrerats,

anses äga den stats nationalitet,

inom -vilken styrelsen eller

högsta förvaltningen bär sitt säte.

5. k. holdingbolag anses hava den

stats nationalitet, inom vars område

dess verkliga ledning utövas.

5. Oskift dödsbo anses vara bosatt

i den av de båda staterna, där den

avlidne enligt andra punkten i denna

artikel skall anses hava varit bosatt

vid sitt frånfälle.

Artikel 4

1. Skatt å inkomst av fast egendom,

belägen i en av staterna, utgår

allenast i denna stat.

2. Såsom inkomst av fast egendom

anses såväl inkomst, som förvärvas

genom omedelbart förvaltande och

brukande av den fasta egendomen,

som ock inkomst genom uthyrning,

utarrendering samt varje annat slags

användning av egendomen ävensom

viökomandi yfirvöld samningsrikjanna

komast aö samkomulagi i

hverju einstöku tilfelli.

3. Nu flytur skattj>egn ur ööru

rikinu i hitt til j>ess aö setjast bär

aö, og fellur b& niöur tekjuskattsskylda

hans i bvi riki, sem flutt er

ur — aö svo miklu leyti sem skattskyldan

er håÖ heimilisfestu skattbegna

— aö enduöum beim degi,

sem flutningi lauk.

Aö bvi er varöar skattlagningu

eignar skattbegns, sem flutzt hefir

milli rikjanna, er hvoru rikjanna um

sig heimilt aö haga skattlagningu

samkvaemt skattlöggjöf sinni, nema

viökomandi yfirvöld samningsrikjanna

komi sér saman um annaö

i einstökum tilfellum.

4. Pjööerni rseöur, hvar lögpersöna

telst heimilisföst samkvaemt samningi

bessum.

Lögpersöna telst vera saensk aö

bjööerni, ef hun er skråsett i Svibjöö,

en islenzk, ef hun er skråsett å Islandi.

Pjööerni lögpersönu, sem ekki

er skråsett, skal taliö i byi rikinu

bär sem yfirstjörn hennar hefur aösetur.

Pjööerni svokallaÖra »holdings»

— félaga skal taliö i byi rikinu, bär

sem raunveruleg framkvaemdastjörn

beirra starfar.

5. öskipt dånarbu telst vera heimilisfast

i jäv! rikjanna, bär sem hinn

låtni var talinn heimilisfastur viö

andlåt sitt, samkvaemt reglum i 2.

töluliö bessarar greinar.

4. grein

1. Skattur å tekjur af fasteign skal

einungis lagöur å i bvi rikinu, bär

sem fasteignin er.

2. Til tekna af fasteign teljast

jafnt tekjur af beinni starfraekslu

eöanotkun hennar sem og tekjur af

litleigu hennar til ibiiöar eöa atvinnurekstrar

og hverskonar annarri

hagnytingu hennar, og enn fremur

ågööi af sölu fasteignarinnar. Meö

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

realisationsvinst, som förvärvas genom

avyttring av fast egendom. I

fast egendom inbegripas tillbehör till

egendomen, däri inberäknat, såvitt

avser lantbruk och skogsbruk, levande

och döda inventarier.

Såsom inkomst av fast egendom

enligt detta avtal betraktas vidare

inkomst genom avverkning av skog

på egen eller annans mark så ock inkomst,

som må tillkomma avverkaren

genom det avverkade virkets

forsling till exporthamn, genom dess

försäljning inom den stat, där den

fasta egendomen är belägen, ävensom

genom sådan förädling av virket,

som i den staten äger rum annorstädes

än å fast driftställe.

Artikel 5

1. Där ej i detta avtal annorlunda

stadgas, skall skatt å inkomst av rörelse

eller fritt yrke, vilken inkomst

härflyter från fast driftställe i en av

staterna, utgå allenast i denna stat.

Finnas fasta driftställen i båda staterna,

uppbär vardera staten skatt

å den del av inkomsten, som förvärvas

från fast driftställe inom statens

område.

2. Till inkomst av rörelse hänföres

såväl inkomst, vilken förvärvas

genom omedelbart bedrivande av rörelse,

som ock inkomst genom upplåtelse

av driften åt annan ävensom

vinst genom avyttring av rörelsen

eller del av den eller av föremål, som

användes i rörelsen.

Såsom inkomst av rörelse betraktas

även inkomst genom delägarskap

i företag, dock icke inkomst av aktier

eller likartade värdepapper.

Med likartade värdepapper förstås,

såvitt gällande lagstiftning i Sverige

angår, bevis å andelar i svenska ekonomiska

föreningar samt, såvitt gällande

lagstiftning i Island angår, bevis

å andelar i isländska kooperativa

föreningar.

3. Till inkomst av fritt yrke räknas

särskilt inkomst av självständigt

fasteign telst fylgifé hennar, jxar

meS taliÖ, aö jxvi er landbunaÖ og

skögarhögg varöar, bufé, åhöld og

annaö tilheyrandi lausafé.

Til tekna af fasteign telst enn fremur

samkvaemt samningi Jjessum

tekjur af skögarhöggi, hvort heldur

er å eigin landareign eÖa annarra,

svo og tekjur Jtser, er skögarhöggsmaöur

kynni aö hafa af flutningi

hinna felldu trjåa til utskipunarhafnar,

sölu jxeirra i jrvi rikinu, Jxar

sem fasteignin er, og Jmlikri meÖferö

til nytingar trjånna i Jm riki,

einnig annarsstaöar en å fastri atvinnustöö.

5. grein

1. Sé ekki annaö åkveöiö i samningi

jxessum skal skattur af tekjum af

atvinnurekstri eÖa sjålfstseöri atvinnu,

sem rekin er frå fastri atvinnustöö

i ööru rikjanna, aöeins greiddur

i fm riki. Sé um aö rseöa fasta

atvinnustöö i båöum rikjunum, skal

skattleggja i hvoru rikinu fyrir sig

j>ann hluta teknanna, sem aflaö er

frå fastri atvinnustöö innan marka

jxess rikis.

2. Til tekna af atvinnufyrirtseki

tel jast jafnt tekjur af beinum rekstri

jxess sem og tekjur af leigu fyrir

atvinnufyrirtsekiö og ennfremur

ågööi af sölu Jxess eöa hluta af J)vi,

ellegar tsekja, sem notuö eru viö

reksturinn.

Til tekna af atvinnufyrirtseki teljast

einnig tekjur af eignahlutdeild

i fyrirtseki, Jx5 ekki tekjur af hlutabréfum

cöa hliöstseöum eignarhlutdeildarskirteinum.

MeÖ hliöstseöum

eignarhlutdeildarsldrteinum er ått

viö, aö jivi er saenska löggjöf varöar

stofnsjöösskirteini i ssenskum samvinnufélögum,

og aö [ni er xslenzka

löggjöf varöar stofnsjöösskirteini i

islenzkum samvinnufélögum.

3. Til tekna af sjålfstseöri atvinnu

teljast einkum tekjur af sjålfsta''öri

llihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt. Nr 104

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

bedriven vetenskaplig, konstnärlig,

undervisande och uppfostrande verksamhet

ävensom verksamhet som

läkare, advokat, arkitekt och ingenjör.

Artikel 6

1. Såsom fast driftställe anses varje

plats, å vilken för stadigvarande

bruk vid rörelsens eller yrkets utövande

finnes särskild anläggning

eller vidtagits särskild anordning, såsom

plats där företaget har sin ledning,

kontor, filial, tillverkningsplats,

verkstad eller dylikt, försäljningsställe,

varunederlag ävensom

gruva eller annan liknande fyndighet,

som är föremål för bearbetning.

2. Med fast driftställe likställes

plats för byggnadsföretag, vars utförande

överskridit eller, såvitt förutses

kan, kommer att överskrida en

tidrymd av tolv månader.

3. Fast driftställe föreligger jämväl,

då ett i den ena staten hemmahörande

företag har en representant

(agent) i den andra staten, som

därstädes är stadigvarande verksam

för företagets räkning samt befullmäktigad

att avsluta affärer å företagets

vägnar.

Däremot skall fast driftställe ej

anses föreligga allenast på den

grund, att ett i den ena staten hemmahörande

företag har ett dotterföretag

i den andra staten eller där

upprätthåller affärsförbindelser blott

genom en fullständigt oberoende representant

eller genom en representant

(agent), som visserligen är stadigvarande

verksam för företagets

räkning men blott förmedlar affärer

utan att vara befullmäktigad att

avsluta affärer å företagets vägnar.

Artikel 7

Då ett företag i en av staterna bedriver

rörelse i den andra staten från

ett därstädes beläget fast driftställe,

skall i fråga om fördelningen av beskattningsrätten

iakttagas följande.

Det fasta driftstället skall anses ha
-

visinda- lista- kennslu- og uppeldisstarfsemi

og einnig starfsemi lsekna,

lögmanna, arkitekta og verkfrseöinga.

6. grein

1. Föst atvinnustöö telst hver så

staöur, t>ar sem staösett eru sérstök

tseki eöa komiö er fyrir sérstökum

umbunaöi til stööugrar notkunar

vi 8 atvinnurekstur eöa starfsemi,

svo sem aösetur framkvaemdastjörnar,

skrifstofa, utibu, vinnslustöö,

verksmiöja, verkstmöi eöa hliÖstseÖ

starfsstöö, sölustaöur, birgöageymsla,

nåma eöa aörur slikar nåtturuauölindir,

sem hagnyttar eru å einhvern

hått.

2. Sem föst atvinnustöö telst einnig

athafnasvseÖi til byggingastarfsemi,

ef verkiö Imf ur staöiö 12 månuÖi

eöa aetla må, aÖ jjaö standi yfir

eigi skemmri tima.

3. Då telst einnig vera um fasta

atvinnustöö aÖ raeÖa, J>egar fyrirtaeki,

sem er heimilisfast i ööru rikinu

hefur i hinu rikinu umboösmann,

sem stööugt vinnur i {jjönustu Jiess

og hefur fullt umboö til jrnss aÖ

gera viöskiptasamninga å vegum

fyrirtsekisins.

Aftur å möti telst ekki vera um

fasta atvinnustöö aÖ raeÖa af jjeirri

åstseöu einni, aÖ fyrirtaeki, heimilisfast

i ööru rikinu, å dötturfélag i

hinu eöa heldur uppi viöskiptasamböndum

meÖ aöstoö algerlega öhåös

umboösmanns eöa meÖ aöstoö umboösmanns,

sem aÖ visu stööugt vinnur

i jjjönustu {mss sem viöskiptamiölari

en hefur j>ö ekki umboö

til Jjess aÖ fullgera viöskiptasamninga

å vegum fyrirtsekisins.

7. grein

Degar atvinnufyrirtseki i ööru

rikjanna rekur starfsemi i hinu frå

fastri atvinnustöö jiar, skal fylgja

eftirfarandi reglum viö åkvöröun

um skiptingu teknanna (skattlagningarréttsins).

I hlut hinnar föstu

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

va åtnjutit den inkomst av rörelsen,

som driftstället kan antagas skola

hava åtnjutit, därest driftstället varit

ett helt fristående företag som

självständigt avslutat affärer med

det företag, vartill det fasta driftstället

hörer. Därest det fasta driftstället

har självständig bokföring,

bör densamma, där så ske kan, läggas

till grund för inkomstens bestämmande,

därvid dock, därest den

på grundval av bokföringen redovisade

inkomsten avviker från den

som med tillämpning av ovan angivna

princip skulle hava framkommit,

erforderlig rättelse av den redovisade

inkomsten skall ske vid taxeringen.

Anses bokföringen icke kunna

läggas till grund för inkomstberäkningen,

må inkomsten fastställas till

skälig procentsats av driftställets

bruttoinkomst. Där omständigheterna

icke till annat föranleda, skall

procentsatsen fastställas med ledning

av motsvarande uppgifter för

liknande företag inom samma stat.

Då så erfordras, skola de behöriga

myndigheterna från fall till fall träffa

särskilda överenskommelser rörande

uppdelning av beskattningsrätten.

Myndigheterna skola hålla varandra

underkunniga om den inkomst,

som i nu avsedda fall påföres

ett fast driftställe i endera staten,

samt söka i samförstånd avgöra

frågan om beskattningsrättens riktiga

fördelning.

Artikel 8

Inkomst av företag för utövande

av sjöfart eller luftfart, vars verkliga

ledning har sitt säte i en av

staterna, beskattas allenast i denna

stat.

Artikel 9

1. ltoyalty, som utgår för nytljande

av fast egendom eller för bearbetande

av gruva eller annan fyndighet,

beskattas allenast i den av sta
-

atvinnustöSvar skal telja jiann hluta

teknanna, sem aetla må, aö falliö

heföi henni i hlut, ef hun heföi veriö

rekin sem algjörlega öhåö fyrirtaeki,

sem sjålfstaett semdi viö fyrirtaekiö,

sem atvinnustööina å. Ef hin fasta

atvinnustöö hefir sjålfstaett bökhald,

skal f>aÖ lagt til grundvallar viö

åkvöröun teknanna ef unnt er, en

sé teknauppgjör samkvaemt bökhaldinu

ekki 1 samraemi viö fyrrnefnda

meginreglu, skulu skattyfirvöld gera

viöeigandi breytingar. Sé ålitiÖ aö

bökhaldiö veröi ekki lagt til grundvallar

tekjuåkvöröun må åkveÖa

tekjurnar haefilegan hundraÖshluta

af bruttötekjum atvinnustöövarinnar.

Ef atvik liggja ekki til annars,

skal åkveÖa hundraöshlutann meö

hliösjön af samsvarandi upplysingum

um hliöstaeö fyrirtaeki i sama

riki. I>egar nauösyn krefur skulu

viökomandi yfirvöld gera meÖ sér

samkomulag i hverju einstöku tilfelli

um skiptingu teknanna.

Yfirvöldin skulu tilkynna hvort

ööru um f>aer tekjur, sem i ofangreindum

tilvikum eru reiknaöar

fastri atvinnustöö i hvoru rikinu og

såttfuslega leitast viö aö åkvaröa

rétta skiptingu teknanna.

8. grein

Tekjur af skipautgerö og flugrekstri

skulu skattlagÖar aöeins i j)vi

rikinu, jiar sem raunveruleg framkvaemdastjörn

viökomandi fyrirtaekis

hefir aösetur sitt.

9. grein

1. t>öknun fyrir einkaréttaraÖstööu,

sem greidd er fyrir afnot af

fasteign, nåmu eöa annarri nåtturuauÖIind,

skal aöeins skattlögö i jm

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 196k

terna, där den fasta egendomen, gruvan

eller fyndigheten är belägen.

2. Annan royalty än som avses i

första punkten beskattas i den stat,

där inkomsttagaren är bosatt.

Med uttrycket royalty förstås i

denna punkt varje slag av royalty

(eller annat periodiskt utgående belopp)

som utbetalas såsom ersättning

för nyttjanderätten eller ensamrätten

till varje slag av författar-

eller förlagsrätt, patent, ritning,

hemlig fabrikationsmetod och recept,

varumärke eller dylikt.

Artikel 10

1. Utdelning å aktier beskattas allenast

i den stat, där den, som mottager

utdelningen, är bosatt.

2. Utdelning från ett aktiebolag

i Island, som tillfaller ett aktiebolag

i Sverige, skall i Sverige vara undantagen

från beskattning i den utsträckning

som fallet skulle hava

varit enligt skattelagstiftningen i

Sverige, därest båda bolagen hade

varit bosatta därstädes. Denna bestämmelse

skall dock äga tillämpning

allenast i den mån utdelningen

icke avdrages från det belopp av det

isländska aktiebolagets sammanlagda

nettoinkomst, som är föremål för

de isländska inkomstskatterna till

stat och kommun.

3. Utdelning från ett aktiebolag i

Sverige, som tillfaller ett aktiebolag

i Island, skall i Island vara undantagen

från beskattning i den utsträckning

som fallet skulle hava varit enligt

skattelagstiftningen i Island, därest

båda bolagen hade varit bosatta

därstädes.

4. Vad ovan i denna artikel sägs

beträffande aktiebolag i Sverige samt

utdelning från sådant aktiebolag

skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om ekonomisk förening i Sverige

eller utdelning från sådan förening.

rikjanna, jiar sem fasteignin, nåman

eÖa nåtturuauölindin er.

2. AÖrar jjöknanir fyrir einkaréttaraöstööu

en jiaer, sem 1. töluliöur

tekur til, skulu skattlagÖar i jrvi

rikjanna, }jar sem viötakandi slikrar

jmknunar er heimilisfastur.

MeÖ oröunum »jiöknun fyrir einkaréttaraöstööu»

i Jsessum töluliö,

er ått viö hverskonar greiöslur eÖa

jjöknanir, sem greiddar eru fyrir afnotarétt

eÖa einkarétt til timabundinnar

hagnytingar å hverskonar höfundarrétti,

utgåfurétti, einkaleyfi,

teikningu, leynilegri framleiÖslueÖa

samselningaraöferö, vörumerki

og ööru sliku.

10. grein

1. Aröur af hlutabréfum skal

aöeins skattlagöur i J>vi rikinu, {>ar

sem möttakandi arögreiöslunnar er

heimilisfastur.

2. Aröur frå hlutafélagi å Islandi,

sem rennur til hlutafélags i SvijjjöÖ,

skal ekki skattlagöur i SvijjjöÖ aö

jm leyti, sem hann heföi ekki veriÖ

skattlagöur j)ar samkvsemt ssenskri

skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu

veriÖ heimilisföst i SviJjjöÖ. hetta

åkvseöi gildir J>ö aöeins aö j)vi leyti,

sem arÖsuthlutunin nytur ekki frådråttar

frå Jjeim heildarnettötekjum

hlutafélagsins, sem skatt- og litsvarsskyldar

eru å Islandi.

3. Aröur frå hlutafélagi i Svi})jöÖ,

sem rennur til hlutafélags å Islandi,

skal ekki skattlagöur å Islandi aö

t>vi leyti, sem hann heföi ekki veriÖ

skattlagöur f)ar samkvsemt islenzkri

skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu

veriÖ heimilisföst å Islandi.

4. haö, sem åkveÖiÖ er i jaessari

grein um hlutafélög i SviJjjöÖ og arö

frå £>eim, gildir einnig um samvinnufélög

i SvijjjoÖ og tekjuafgang frå

jjeim.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

Vad ovan i denna artikel sägs beträffande

aktiebolag i Island samt

utdelning från sådant aktiebolag

skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om kooperativ förening i Island

eller utdelning från sådan förening.

Artikel 11

1. Där ej bestämmelserna nedan

i denna artikel till annat föranleda,

skola inkomst av personligt arbete

(inkomst av fritt yrke härunder

icke inbegripen samt ej heller pensioner

och livräntor) och inkomst av

stadigvarande uppdrag beskattas allenast

i den stat, där den skattskyldige

utövat den verksamhet, från

vilken inkomsten härrör.

2. Den omständigheten, att en i

den ena staten bosatt och där anställd

person på grund av sin tjänst

tillfälligtvis uppehåller sig inom den

andra statens område, skall — försåvitt

han erhåller sina löneförmåner

uteslutande från sin i den förra

staten bosatte arbetsgivare och

han västas i den senare staten under

en tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt

icke överstiga 183 dagar under

beskattningsåret — ej medföra,

att verksamheten anses utövad i denna

senare stat.

3. I sådana fall, då arbetet helt och

hållet eller till huvudsaklig del utföres

ombord å svenskt eller isländskt

fartyg skall inkomst som avses i

punkt 1 beskattas allenast i den

stat, vars nationalitet fartyget äger.

Vid tillämpningen av denna bestämmelse

skall utländskt fartyg, som befraktas

på så kallad bareboat basis

av ett företag vars verkliga ledning

har sitt säte i Sverige eller i Island,

likställas med svenskt respektive isländskt

fartyg.

I sådana fall, då arbetet helt och

hållet eller till huvudsaklig del utförcs

ombord å svenskt eller isländskt

luftfartyg, skall inkomst som avses

i punkt 1 beskatias allenast i den

stat, där den som uppbär inkomsten

anses bosatt.

I>aÖ, sem åkveöiö er i jmssari grein

um hlutafélög å Islandi og arö frå

{>eim, gildir einnig um samvinnufélög

å Islandi og tekjuafgang frå

J)eim.

11. grein

1. Sé eigi annaö åkveöiö hér å

eftir i jjessari grein, skal skattleggja

tekjur af persönulegu starfi (tekjur

af sjålfstaeöri atvinnu teljast eltki

hér meö og ekki heldur eftirlaun né

lifeyrir) svo og varanlegu umboÖsstarfi

aöeins i J)vi rikinu, J>ar sem

skattjjegn hefir innt af hendi j)å

starfsemi, sem tekjurnar eru sprottnar

af.

2. Ef skattjjegn er heimilisfastur

og råöinn til starfs i ööru rikinu og

tekur eingöngu laun hjå vinnuveitanda

i heimalandi sinu, en dvelur um

tima vegna starfsins innan endimarka

hins rikisins, samanlagt eigi

lengur en 183 daga å skattårinu,

skal eigi telja starf hans innt af

hendi i dvalarrikinu.

3. Pegar um er aö rseöa starf, sem

eingöngu eöa aöallega er innt af

hendi å saensku eöa islenzku skipi,

skulu tekjur, sem um rseöir i 1. töluliö

J>essarar greinar, aöeins skattlagöar

i jivi rikinu J)ar sem skipiö

er skråö. I J>essu sambandi skal erlent

skip, sem gert er ut i ööru hvoru

rikinu meÖ svonefndu »bareboat»

-— fyrirkomulagi teljast saenskt eöa

islenzkt eftir jivi i hvoru rikinu raunveruleg

framkvsemdastjörn utgerÖarinnar

hefur aösctur sitt.

Pegar um er aÖ raiöa starf, sem

eingöngu eöa aöallega er innt af

henti å saensku eöa islenzku loftfari,

skulu tekjur, sem um rreöir i 1. töluliö

jiessarar greinar, aöeins skattlagöar

i J)vi rikinu, J>ar sem launl>eginn

tclst heimilisfastur.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

4. Då ett aktiebolag anses bosatt

i en av staterna men ledamöter av

dess styrelse äro bosatta i den andra

staten, skola ersättningar, vilka av

bolaget utbetalas till dessa ledamöter

i deras här avsedda egenskap,

beskattas allenast i sistnämnda stat.

5. Studerande vid universitet eller

högskola i den ena staten, som under

högst 100 dagar under ett och

samma kalenderår innehar anställning

i den andra staten för att erhålla

för studierna erforderlig praktisk

utbildning, beskattas för sin inkomst

av anställningen allenast i den stat,

där han anses bosatt.

Artikel 12

Oavsett vad eljest i detta avtal

stadgas, skola skådespelare, filmskådespelare,

radio- eller televisionsartister,

musiker, idrottsmän och dylika,

vilka medverka vid offentlig

tillställning, beskattas för inkomst

av denna sin verksamhet allenast i

den stat, där verksamheten utövas.

Artikel 13

Studerande samt hantverks- och

affärspraktikanter, som allenast i

studie- eller utbildningssyfte uppehålla

sig i en av staterna, underkastas

icke beskattning i denna stat för

belopp, som de för underhåll, studier

eller utbildning mottaga från

utlandet.

Artikel 14

För förmögenhet, bestående av

fast egendom eller tillbehör till egendomen

— däri inberäknat, såvitt avser

lantbruk och skogsbruk, levande

och döda inventarier — utgår skatt

allenast i den stat, där egendomen

är belägen.

För förmögenhet, nedlagd i rörelse

eller fritt yrke, utgår skatt allenast

i den stat, vilken enligt bestämmel
-

4. 4>egar hlutafélag, sem taliÖ er

heimilisfast i ööru rikinu, greiöir

jmknun til stjörnarmeölima, sem

heimilisfastir eru i hinu rikinu, fyrir

slik störf, skulu jjaer tekjur skattlagÖar

eingöngu i siöar talda rikinu.

5. Nu stundar nemandi nåm viÖ

håsköla i ööru rikinu eöa hliöstaeöar

seöri menntastofnanir, svo sem verzlunarhåsköla

og taeknihåsköla en

vinnur i hinu rikinu viÖ störf, sem

teljast nauösynlegur jjåttur i nåminu,

f>ö ekki yfir 100 daga å almanaksårinu

og skal hann j)å aöeins

skattlagöur af launum fyrir pau

störf i pvi rikinu, par sem hann telst

heimilisfastur.

12. grein

f>rått fyrir önnur åkvaeÖi samnings

pessa skulu leikarar, par meö

taldir kvikmyndaleikarar, påtttakendur

i utvarps- og sjönvarpsdagskrå,

hljööfseraleikarar, söngvarar, iprottamenn

og aörir slikir, sem pått taka

i opinberum syningum, aöeins skattlagöir

af tekjum af slikri starfsemi

i pvi rikinu, par sem starfsemin fer

fram.

13. grein

Nåmsmenn, iönnemar og aörir slikir,

sem dvelja i ööru rikjanna i

peim tilgangi einum aÖ afla sér frekari

menntunar eöa leikni, skulu

ekki skattlagöir i pvi riki af j>vi fé,

sem Jjeir få greitt erlendis frå sér til

framfserslu eöa vegna nåmskostnaÖar.

14. grein

Af fasteign og fylgifé hennar skal

gjalda eignarskatt og eignarutsvar

aöeins i t>vi rikinu, j)ar sem fasteignin

er. AÖ j^vi er landbunaÖ og

skögarhögg varöar, telst bupeningur,

åhöld og annaÖ tilheyrandi lausafé

vera fylgifé i fasteigninni.

Af eign, sem bundin er viÖ atvinnurekstur,

eöa sjålfstsett starf, skal

gjalda eignarskatt og eignarutsvar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

11

serna i detta avtal skatt å inkomst

av samma förmögenhet tillkommer.

Artikel 15

Inkomst eller förmögenhet, för

vilken oskift dödsbo jämlikt detta

avtal beskattas i den ena staten, må

ej tillika beskattas hos dödsbodelägare

i den andra staten.

Artikel 16

Vardera staten äger i enlighet med

sin interna lagstiftning verkställa

omräkning av inkomst- och förmögenhet

i sådana fall, då

a) ett företag i en av staterna direkt

eller indirekt deltager i ledningen

eller övervakningen av ett företag

i den andra staten eller äger del

i detta företags kapital eller

b) samma personer direkt eller indirekt

deltaga i ledningen eller övervakningen

av såväl ett företag i en

av staterna som ett företag i den

andra staten eller äga del i båda dessa

företags kapital.

Då sådan fråga uppkommer i en

av staterna, skall den behöriga myndigheten

i den andra staten underrättas

härom i syfte att erforderlig

justering skall ske i fråga om beräkningen

av det därstädes befintliga

företagets inkomst och förmögenhet.

De behöriga myndigheterna skola,

där anledning föreligger, träffa skäligt

avgörande rörande inkomstens

eller förmögenhetens beräkning.

Artikel 17

1. Medborgare i eu av staterna

skola icke i den andra staten underkastas

någon beskattning, som är av

annat slag, högre eller mer tyngande

än den beskattning, som medborgare

i denna andra stot äro eller kunna

bliva därstädes underkastade.

2. Juridiska personer, vilka äro

bosatta i en av staterna, skola icke

i den andra staten underkastas någon

beskattning, som är av annat

slag, högre eller mer tyngande än

aÖeins i f>vi rikinu, sem eftir samningi

Jjessum hefir rétt til aö krefja

skatt af tekjum af jieirri eign.

15. grein

Tekjur eöa eign öskipts dånarbus,

sem skattlagt er i ööru rikinu samkvsemt

samningi jjessum, må ekki

jafnframt skattleggja hjå erfingjum

i hinu rikinu.

16. grein

Hvort rikiÖ um sig hefur rétt til aS

leiÖrétta tekjur og eign i samraemi

viö eigin löggjöf i eftirtöldum tilvikum:
a)

Ef fyrirtaeki i ööru rikinu tekur

beint eöa öbeint j)ått i stjörn eöa

eftirliti meÖ fyrirtaeki i hinu rikinu

eöa å eignarhlutdeild i fyrirtaekinu.

b) Ef sömu aÖilar taka beint eöa

öbeint Joått i stjörn eöa eftirliti fyrirtaekja

sitt i hvoru rikinu eöa eiga

eignarhlutdeild i båöum fyrirtaekjunum.

Degar slikt mål kemur fyrir i ööru

rikinu, skal viÖkomandi yfirvaldi i

hinu rikinu tilkynnt um JjaÖ, til J)ess

aö nauösynleg leiörétting geti fariö

fram å tekju- og eignaruppgjöri J)ess

fyrirtaekis, sem jjar å heima. Degar

åstaeöa fykir til, skulu viÖkomandi

yfirvöld taka sanngjarnar åkvaröanir

varöandi tekju- og eignaruppgjöriö.

17. grein

1. Å rikisborgara annars rikisins

må ekki i liinu rikinu leggja skatta,

sem eru annarrar tegundar, haerri

eöa meira ijjyngjandi en J>eir skattar,

sem eru lagöir eöa kynnu aö

veröa lagöir å rikisborgara {)ess rikis.

2. Å lögpersönur, sem heimilisfastar

eru i ööru rikjanna, må ekki

i hinu rikinu leggja skatta, sem eru

annarrar tegundar, haerri eöa meira

ibyngjandi eu {>eir skattar, sem eru

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

den beskattning, som juridiska personer,

vilka äro bosatta i denna andra

stat, äro eller kunna bliva därstädes

underkastade.

Artikel 18

1. Den stat, i vilken den skattskyldige

är bosatt, må vid bestämmande

av skatten använda den skattesats,

som skulle hava tillämpats om

även inkomst eller förmögenhet, som

enligt föreskrifterna i detta avtal äro

i beskattningshänseende förbehållna

den andra staten, tagits till beskattning

i förstnämnda stat.

2. Då skattskyldig, som varit bosatt

i Island eller vistats där tillfälligtvis,

utflyttar eller återvänder till

Sverige, må Island vid bestämmande

av skatten tillämpa bestämmelserna

i isländsk lag beträffande beskattning

av skattskyldiga som stå i begrepp

att resa ur landet.

Artikel 19

Detta avtal inverkar icke på rätten

att åtnjuta eventuella, längre gående

befrielser, som i kraft av folkrättens

allmänna regler medgivits eller

framdeles må komma att medgivas

diplomatiska och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana

längre gående befrielser skatter å inkomst

eller förmögenhet icke påföras

i anställningsstaten, förbehålles beskattningen

hemlandet.

Artikel 20

Beskattningsmyndigheterna i de

båda staterna skola utbyta sådana

upplysningar (av beskaffenhet att

stå till beskattningsmyndigheternas

förfogande enligt de båda staternas

respektive skattelagar under deras

sedvanliga tjänsteutövning) som

äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna

i föreliggande avtal eller

för alt förebygga bedrägeri eller

för att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt i fråga

om de skatter, som avses i avtalet.

lagöir eöa kynnu aö veröa lagöir å

lögpersönur, sem i J>vi riki eru heimilisfastar.

18. grein

1. ViÖ åkvöröun um, hvar å skattstiga

reikna skuli skatt i pvi riki,

j)ar sem skattjmgn er heimilisfastur,

er heimilt aö miöa viÖ, aö J>ser tekjur

eöa eignir, sem samkvsemt åkvseöum

samnings jjessa falla til skattlagningar

i hinu rikinu, vseru meötaldar viÖ

skattåkvöröun i heimarikinu.

2. Pegar skaUJ>egn, sem veriö hefur

heimilisfastur å Islandi eöa dvaliö

J>ar um stundarsakir, flytur eöa

fer aftur til SviJ>jöÖar, j)å må viÖ

åkvöröun skattsins å Islandi fylgja

reglum islenzkra laga varöandi skattlagningu

j>eirra, sem eru å förum ur

landinu.

19. grein

Samningur f>essi sviptir ekki sendiherra,

sendirseöismenn eöa aöra

slika diplomatiska sendimenn hugsanlegum

frekari réttindum til skattivilnana,

er jreir njöta eöa kynnu

aö njöta samkvsemt almennum jijööréttarreglum.

AÖ svo miklu leyti, sem slikar frekari

skattivilnanir koma i veg fyrir

skattlagningu tekna eöa eignar i dvalarlandinu,

å heimalandiö rétt til

skattlagningar.

20. grein

Skattyfirvöld samningsrikj anna

skulu skiptast å upplysingum um

j)å vitneskju, sem skattyfirvöld öölast

viÖ venjuleg embsettisstörf samkvsemt

lögum hvors lands, sem nauÖsynlegar

eru til j)ess aö framkvsema

åkvseÖi samnings jmssa eöa til

t>ess aö koma i veg fyrir svik ellegar

til Jiess aö framkvsema gefin fyrirmseli

til varnar gegn skattflötta varöandi

Jaå skatta, sem um rseöir i

samningnum. Slikar upplysingar ber

aö skoöa sem trunaöarmål og må

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr lOk år 196A

De utbytta upplysningarna skola behandlas

såsom hemliga och få icke

yppas för andra personer än dem,

som handlägga taxering och uppbörd

av de skatter, som avses i avtalet.

Sådana upplysningar få emellertid

icke utbytas, som skulle röja affärshemlighet,

hemlig tillverkningsmetod,

yrkeshemlighet eller något i affärsverksamhet

nyttjat förfaringssätt.

Artikel 21

Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna

i de avtalsslutande

staterna vidtagna åtgärder

för honom medfört eller komma

att medföra dubbelbeskattning, må

han häremot göra erinringar hos den

stat, där han anses vara bosatt. Anses

erinringarna grundade, kan denna

stats behöriga myndighet träffa

överenskommelse med den andra

statens behöriga myndighet för att

undvika dubbelbeskattning.

Artikel 22

I fall då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid detta avtals tolkning

och tillämpning, kunna de behöriga

myndigheterna i de båda avtalsslutande

staterna träffa särskilda överenskommelser.

Artikel 23

De avtalsslutande staterna förbinda

sig att överlämna åt sina behöriga

myndigheter att träffa skäligt avgörande

av varje annan fråga, som, på

grund av olikhet mellan de i de båda

staterna gällande principerna angående

skattens utgörande eller eljest,

kan, utan att vara uttryckligen reglerad

i detta avtal, uppstå beträffande

de direkta skatterna.

Artikel 24

Med »behöriga myndigheter» avses

i detta avtal finansdepartementen

i de båda avtalsslutande staterna eller

sådan myndighet i envar av dessa

stater, åt vilken uppdragits att

ekki låta öörum i té en beim, sem

vinna aö ålagningu og innheimtu

beirra skatta, sem um rseÖir i samningnum.

Eigi må bo skiptast å upplysingum

um viöskiptaleyndarmål,

leynilega framleiösluaöferö, starfsleyndarmål

né neitt, er viöskiptahaetti

varöar.

21. grein

Geti skattbegn synt fram å, aö

starfsaöferöir skattyfirvalda i samningsrikjunum

hafi leitt til eöa kunni

aö leiöa til tvisköttunar, er honum

heimilt aö kaera yfir bvi i bvi rikinu,

bär sem hann er heimilisfastur. Sé

kaera hans talin å rökum reist, geta

viökomandi yfirvöld i bvi riki samiö

viÖ viökomandi yfirvöld i hinu rikinu

um måliö, svo komist veröi hjå tvisköttun.

22. grein

Veröi erfiÖleikar å eöa byki vafi

leika å, hvernig skyra beri eöa framkvsema

skuli åkvseöi bessa samnings,

geta viökomandi yfirvöld i samningsrikjunum

ger t meö sér sér stakt samkomulag

um måliö.

23. grein

Samningsrikin skuldbinda sig til

aÖ fela viökomandi yfirvöldum sinum

aö finna sanngjarna lausn å

hverju ööru vafamåli, sem stafa

kann af mismunandi ålagningarreglum

i rikjunum eöa af öörum åstaeÖum

getur komiÖ fram i sambandi

viÖ beina skatta, og ekki eru bein

åkvaeöi um i samningi bessum.

24. grein

MeÖ oröunum »viökomandi yfirvöld»

er i samningi bessum ått viö

fjårmålaråöuneyti beggja rik ja, sem

aö samningi bessum standa, eöa b^u

yfirvöld i ööru hvoru rikinu, sem

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

i finansdepartementets ställe handhava

frågor enligt detta avtal.

Artikel 25

Detta avtal skall ratificeras, för

Sveriges del med riksdagens samtycke

av Hans Majestät Konungen av

Sverige och för Islands del av Islands

President. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt utväxlas

i Stockholm.

Avtalet träder i kraft med utväxlingen

av ratifikationshandlingarna.

Artikel 26

Sedan ratifikationshandlingarna

utväxlats, skall avtalet äga tillämpning:
a)

i Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt och statlig

förmögenhetsskatt, som utgå på

grund av 1965 eller senare års taxeringar

;

beträffande kupongskatt å sådan

utdelning, som förfaller till betalning

den 1 januari 1964 eller senare;
beträffande

sjömansskatt, som utgår

från och med den 1 januari 1964;

beträffande bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter,

som belöpa å tiden från och med

den 1 januari 1964;

beträffande övriga skatter, för vilka

taxering verkställes under år 1965

eller senare år;

b) i Island:

beträffande statlig inkomstskatt

och statlig förmögenhetsskatt samt

kommunal inkomstskatt och kommunal

förmögenhetsskatt, som utgå

på grund av 1965 eller senare års

taxeringar;

beträffande övriga skatter, för vilka

taxering verkställes under år

1965 eller senare år.

Vid ikraftträdande av detta avtal

skola avtalen mellan Sverige och Is
-

faliö hefur veriÖ aÖ annast um målefni

varöandi samning pennan i

staÖ fjårmålaråÖuneytisins.

25. grein

Samning pennan skulu fullgilda af

SvijjjöSar hålfu, meö samjjykki rikisjnngsins,

Hans håtign konungur

SviJ>jöÖar, og af Islands hålfu Forseti

Islands. Skiptast skal å fullgildingarskjölum

i Stokkhölmi svo fljött sem

viÖ verSur komiö.

Samningurinn gengur i gildi samtimis

j)vi aÖ skipzt er å fullgildingarskjölunum.

26. grein

Regar skipzt hefur veriÖ å fullgildingarskjölunum,

skal samningurinn

koma til framkvsemda:

a) I SvijjjöS:

varöandi tekjuskatt til rikisins,

tekjuutsvör til sveitarfélaga og eignarskatt

til rikisins, sem å skal leggja

åriö 1965 og siöar,

varöandi »kupongskatt» af arÖi,

sem fellur til utborgunar 1. januar

1964 eÖa siöar,

varöandi »sjömansskatt» sem å

skal lagöur frå og meö 1. januar

1964,

varöandi »bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter»,

sem eiga aÖ greiÖast frå og meö 1.

januar 1964,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir

eru åriö 1965 eÖa siöar.

b) A Islandi:

varöandi tekjuskatt og eignarskatt

til rikisins og tekjuutsvar og eignarutsvar

til sveitarfélaga, sem å skal

leggja åriö 1965 og siöar.

varöandi aöra skatta, sem ålagöir

eru åriö 1965 eÖa siöar.

ViÖ gildistöku samnings J)essa falla

ur gildi samningar, milli Svijrjö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

land av den 8 september 1937 för

undvikande av dubbelbeskattning

beträffande inkomst och förmögenhet

och den 17 september 1955 om

fritagande från beskattning av inkomster

härrörande från sjö- och

luftfartstrafik upphöra att gälla;

dock att sistnämnda båda avtal alltjämt

skola äga tillämpning i fråga

om skatt på grund av taxering eller

eftertaxering för tidigare år än ovan

angivits.

Artikel 27

Avtalet förblir gällande, så länge

detsamma icke uppsäges av någon

av de avtalsslutande staterna. Uppsägning

skall äga rum minst sex

månader före kalenderårets utgång.

Har denna uppsägningstid iakttagits,

tillämpas avtalet sista gången:

a) i Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt,

kommunal inkomstskatt och statlig

förmögenhetsskatt, som utgå på

grund av taxering året närmast efter

det, varunder uppsägningen ägde

rum;

beträffande kupongskatt å sådan

utdelning, som förfaller till betalning

det år, varunder uppsägningen

ägde rum;

beträffande sjömansskatt, som utgår

det år, varunder uppsägningen

ägde rum;

beträffande bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter,

som belöpa å det år, varunder uppsägningen

ägde rum;

beträffande övriga skatter, för vilka

taxering verkställes året närmast

efter det, varunder uppsägningen

ägde rum;

b) i Island:

beträffande statlig inkomstskatt

och statlig förmögenhetsskatt samt

kommunal inkomstskatt och kommunal

förmögenhetsskatt, som utgå

på grund av taxering året närmast

efter det, varunder uppsägningen ägde

rum;

beträffande övriga skatter, för vil
-

Öar og Islands, frå 8. september 1937

til bess aö komast hjå tvisköttun å

tekjum og eign og 17. september 1955

um undanbågu frå sköttun af ågööa

skipautgeröar og flugreksturs. Uö

skulu åkvaeöi siöar nefndu samninganna

gilda, begär um er aö raeÖa

skattlagningu eöa endurreikning

skatta vegna åranna fyrir ofangreindan

tima.

27. grein

Samningur bessi gildir å meöan

hvorugt samningsrikjanna segir honum

upp. Uppsögn skal gerö eigi siÖar

en sex månuÖum fyrir lok almanaksårsins.

Hafi gsett veriö bessa

uppsagnarfrests, skal samningurinn

gilda i siöasta sinn:

a) I SvibjöÖ:

varöandi tekjuskatt til rikisins,

tekjuutsvör til sveitarfélaga og

eignarskatt til rikisins, sem å skal

leggja naesta år å eftir aö uppsögnin

var gerö,

varöandi »kupongskatt» af arÖi,

sem fellur til utborgunar åriö, sem

uppsögnin er gerö,

varöandi »sjömansskatt» sem å

skal lagöur åriö, sem uppsögnin er

gerö,

varöandi »bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter»,

sem eiga aö greiöast åriö, sem uppsögnin

er gerö,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir

eru nsesta år å eftir aö uppsögnin

var gerö.

b) A Islandi:

varöandi tekjuskatt og eignarskatt

til rikisins og tekjuiitsvar og eignarutsvar

til sveitarfélaga, sem å skal

leggja naesta år å eftir aö uppsögnin

var gerö,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

ka taxering verkställes året närmast

efter det, varunder uppsägningen ägde

rum.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas befullmäktigade ombud

undertecknat avtalet och försett detsamma

med sina sigill.

Som skedde i Reykjavik i dubbla

exemplar, på svenska och isländska

språken, vilka båda texter äga lika

vitsord, den 23 januari 1964.

August Herman von Hartmansdorff

Gudm. 1. Gudmundsson

eru naesta år å eftir aÖ uppsögnin

var gerö.

I>essu til staSfestingar hafa fulltruar

beggja rikjanna undirskrifaö

samning Jjennan og sett viÖ innsigli

sin.

Gert i Reykjavik hinn 23. januar

1964 i tveimur eintökum å ssensku

og islenzku og skulu båöir textar

jafngildir.

Gudm. 1. Gudmundsson

August Herman von Hartmansdorff

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande

av förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för

undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

samt anför därvid följande.

Den 8 september 1937 träffades mellan Sverige och Island avtal för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande inkomst och förmögenhet (SFS

1938: 111 samt prop. 1938: 94; BevU 4, rskr 84). Frågan om beskattning av

inkomster från sjö- och luftfartstrafik har sedermera reglerats genom ett

särskilt avtal den 17 september 1955 (SFS 1955: 583).

1937 års avtal, som alltjämt är gällande, är emellertid ofullständigt. Där

föreskrives att de båda staternas högsta finansmyndigheter i fall av uppkommen

dubbelbeskattning skall upptaga förhandlingar för slutande av

överenskommelser i de särskilda fallen för undanröjande på skäligt sätt av

dubbelbeskattningen. Vissa vägledande huvudprinciper för sådana överenskommelser

har vidare upptagits i avtalet. Enligt uttrycklig bestämmelse

gäller avtalet ej beträffande källskatter på inkomst av kapital.

Förfarandet med överenskommelser mellan de högsta finansmyndigheterna

i varje särskilt fall av uppkommen dubbelbeskattning har i praktiken

visat sig medföra besvär och tidsutdräkt för skattskyldiga och myndigheter.

Det har därför framstått som ett önskemål att i förhållande till Island reglera

frågor om dubbelbeskattning genom ett fullständigt avtal liksom skett

i förhållande till övriga nordiska länder. Sedan överenskommelse träffats

om att upptaga muntliga förhandlingar mellan två för ändamålet särskilt

utsedda delegationer, ägde sådana förhandlingar rum i Reykjavik den 18

och den 19 juni 1963. På svensk sida fördes förhandlingarna av en delegation

bestående av byråchefen för lagärenden i finansdepartementet Sture

Lundell, ordförande, numera byråchefen i finansdepartementet Sven Bro
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

den och kammarrättsassessorn Stig Wernlund. Vid förhandlingarna nåddes

enighet om ett förslag till avtal mellan Sverige och Island för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Slutgiltiga

förslag till avtalstexter på svenska och isländska språken utväxlades

sedermera mellan förhandlingsdelegationerna genom skriftväxling. Avtalsförslaget

— vilket torde få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta

ärende — har därefter underställts respektive regeringar för godkännande.

Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i utlåtande den

26 november 1963 förklarat sig ej ha funnit anledning till erinran mot detsamma.

Under hand har från isländsk sida meddelats att man är beredd att underteckna

avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande

av detsamma på svensk sida.

Till en början torde jag få med några ord beröra det isländska skattesystemet.

I Island utgår inkomst- och förmögenhetsskatter såväl till staten som till

kommuner. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i princip

skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer

utan hemvist i Island ävensom utländska bolag föreligger skyldighet

att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastighet belägen i Island samt av

rörelse utövad i eller från Island. Skattskyldigheten omfattar vidare inkomst

från andra inkomstkällor i Island, t. ex. inkomst av arbete som utförts

därstädes, inkomst i form av lön, pension eller bidrag från isländska

staten samt utdelning från isländska aktiebolag eller andra isländska företag.

Skatten uttages då så kan ske genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten.

Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att i Island

ej bosatta fysiska personer och utländska bolag erlägger skatt för samtliga

i Island belägna förmögenhetstillgångar.

Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv

skala, som uppgår till 5 procent i lägsta skiktet och högst uppgår till 30

procent för beskattningsbar inkomst överstigande 90 000 isländska kronor.

Bolag beskattas enligt en fast skattesats av 20 procent. Det är att märka att

aktiebolag och annat bolag med begränsad ansvarighet vid beräkningen av

skattepliktig rörelseinkomst får avdraga under året utdelad vinst, dock

högst intill ett belopp motsvarande 10 procent av tillskjutet kapital. Förmögenhetsskatt

till staten utgår för fysiska personer enligt en progressiv

skiktskala, varierande mellan 5 och 12 promille. För bolag och andra juridiska

personer är skattesatsen 7 promille.

Även den kommunala inkomstskatteförfattningen upptar för fysiska per
1

Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med

förslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen av avtalsförslaget, att datering

och underskrifter verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 25 av

avtalsförslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964 1£

soner en progressiv skiktskala, som varierar mellan 14 och 30 procent. För

bolag och andra juridiska personer uppgår skatten till 20 procent av inkomst

upp till 75 000 isländska kronor och till 30 procent av överskjutande

del av inkomsten. Den av kommunerna årligen beslutade utdebiteringen

kan emellertid innebära viss reduktion av nämnda skattesatser. Förmögenhetsskatten

varierar mellan 5 och 10 promille beträffande såväl fysiska som

juridiska personer.

Vid utformningen av det nu föreliggande avtalsförslaget har eftersträvats

en så nära anslutning som möjligt till de regler som enligt de särskilda

dubbelbeskattningsavtalen gäller i förhållandet mellan Sverige och övriga

nordiska länder. Vad beträffar under avtalet inbegripna skatter har, såsom

framgår av artikel 2 i förslaget, samtliga nyss nämnda isländska skatter

medtagits. På svensk sida inbegripes såväl den statliga och den kommunala

inkomstskatten som den statliga förmögenhetsskatten.

I överensstämmelse med den huvudprincip som kommit till uttryck i de

svenska skatteavtalen med övriga nordiska stater avses enligt artikel 3 i

förslaget inkomst och förmögenhet regelmässigt skola beskattas endast i

den stat, där den skattskyldige är bosatt. Innebörden av begreppet bosättning

för tillämpning av avtalet framgår av särskilda föreskrifter i punkterna

2—5 av artikel 3. Undantag från nämnda huvudregel föreslås skola gälla

beträffande fast egendom, rörelse, fritt yrke samt, i allmänhet, personligt

arbete.

Fast egendom beskattas sålunda endast i den stat där egendomen är belägen.

Detta gäller såväl vid inkomstbeskattningen (artikel 4) som förmögenhetsbeskattningen

(artikel 14 första stycket). Motsvarande föreslås gälla

även beträffande royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom (artikel

9 punkt 1).

Inkomst av rörelse och fritt yrke som förvärvas genom fast driftställe i

en av staterna beskattas enligt artikel 5 punkt 1 endast i denna stat. I fråga

om förmögenhet nedlagd i rörelse eller fritt yrke förbehålles beskattningsrätten

den stat som enligt ovanstående bestämmelser äger beskatta inkomsten

(artikel 14 andra stycket). Vad som förstås med uttrycket fast driftställe

är angivet i artikel 6. Inkomst som förvärvas av rederi- och luftfartsföretag

skall emellertid tagas till beskattning endast i den stat där företagets

verkliga ledning är belägen (artikel 8).

Beträffande inkomst av personligt arbete gäller enligt artikel 11 punkt 1

som huvudregel, att sådan inkomst beskattas endast i den stat, där verksamheten

utövats. Undantagen från denna regel avser i första hand fall då

arbetet utförts under tillfällig vistelse i utövningsstaten på uppdrag av arbetsgivare

i hemlandet (den s. k. montörregeln); vidare undantages inkomst

av arbete som fullgöres ombord på luftfartyg, ersättning uppburen i egenskap

av styrelseledamot samt studerandes inkomst av viss praktikanttjänstgöring

(artikel 11 punkterna 2—5). Sådana inkomstslag skall beskattas i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

den stat, där inkomsttagaren är bosatt. Vad angår verksamhet som utövas

av skådespelare m. fl. finns en särskild regel intagen i artikel 12 av förslaget

av innebörd, att inkomst av sådan verksamhet i princip alltid skall beskattas

i den stat, där densamma utövats.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna om beskattning av inkomst av

personligt arbete torde även böra påpekas det särskilda stadgandet rörande

sjömans inkomst ombord på svenskt respektive isländskt fartyg (artikel 11

pimkt 3 första stycket). I likhet med vad som numera gäller enligt såväl

det svensk-danska som det svensk-norska avtalet föreslås nu, att sådan inkomst

skall beskattas endast i den stat vars nationalitet fartyget äger. Utländskt

fartyg, som befraktas på s. k. bareboat basis av ett företag vars

verkliga ledning har sitt säte i Sverige eller i Island, skall i detta sammanhang

anses såsom svenskt respektive isländskt fartyg.

Reglerna om beskattning av aktieutdelning är intagna i artikel 10. Beskattningsrätten

föreslås här tillkomma uteslutande den stat där utdelningens

mottagare är bosatt. I syfte att i vissa fall undvika kedjebeskattning

av bolagsvinst har därjämte i avtalsförslaget intagits bestämmelser

angående utdelning som utbetalats från aktiebolag eller ekonomisk respektive

kooperativ förening i den ena staten till aktiebolag eller sådan förening

i den andra staten, innebärande att utdelningen under vissa villkor skall

vara undantagen från beskattning i den sistnämnda staten (artikel 10 punkterna

2—4). I enlighet härmed skall för Sveriges del utdelning, som ett

svenskt bolag mottager från ett isländskt bolag, behandlas i skattehänseende

på samma sätt som utdelning mellan svenska bolag (jfr 54 § kommunalskattelagen

och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt). Då ett isländskt

aktiebolag utbetalar utdelning till ett aktiebolag eller ekonomisk förening

i Sverige skall det sagda dock gälla endast i den mån utdelningen icke avdrages

från det belopp av det isländska aktiebolagets sammanlagda nettoinkomst,

som är föremål för de isländska inkomstskatterna till stat och

kommun (artikel 10 punkt 2). Sistnämnda bestämmelse, som saknar motsvarighet

i de svensk-danska och svensk-norska avtalen, far ses mot bakgrunden

av den rätt till avdrag för utdelad vinst som isländskt aktiebolag

åtnjuter enligt isländsk skattelagstiftning.

I likhet med vad som är fallet i de svenska avtalen med de övriga nordiska

länderna bygger avtalsförslaget på den s. k. exemptmetoden för dubbelbeskattningens

undanröjande. Denna metod innebär, att i de fall beskattningsrätten

till viss inkomst eller förmögenhet enligt avtalet förbehålles

den ena avtalsslutande staten, denna inkomst eller förmögenhet undantages

från beskattning i den andra staten. Emellertid äger den stat, där

den skattskyldige är bosatt, vid beskattningen använda den skattesats som

är tillämplig om även den sålunda fritagna inkomsten eller förmögenheten

medräknats i beskattningsunderlaget. Föreskrift härom har intagits i artikel

18 punkt 1. I punkt 2 av samma artikel har införts en liknande be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964

stämmelse, som hänför sig till särskilda regler i isländsk lag beträffande

beskattning av den som varit bosatt i Island eller vistats där viss tid och

därefter flyttar utomlands. Enligt intern isländsk lagstiftning behandlas en

sådan person, såvitt angår skattesatsens bestämmande, såsom om han proportionellt

sett haft samma inkomster under hela utflyttningsåret som under

den del av året han var bosatt eller vistades i Island. Enligt avtalsförslaget

är Island oförhindrat att tillämpa dessa bestämmelser beträffande en

person som utflyttar eller återvänder till Sverige.

Artikel 20 i förslaget öppnar möjlighet för beskattningsmyndigheterna

att i särskilda fall utbyta upplysningar i skatteärenden. Denna bestämmelse

saknar motsvarighet i de svenska dubbelbeskattningsavtalen med de övriga

nordiska staterna i förhållande till vilka det befunnits nödvändigt att

mera utförligt reglera hithörande frågor i särskilda s. k. handräckningsavtal.

I fråga om avtalets ikraftträdande föreslås att detsamma skall träda i

kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna (artikel 25); det skall

förbli gällande så länge detsamma ej uppsäges från någondera sidan (artikel

27). Efter ikraftträdandet skall avtalet tillämpas för första gången vid

1965 års taxering. Beträffande svensk kupongskatt blir avtalet tillämpligt

på utdelning som förfaller till betalning den 1 januari 1964 eller senare.

I och med att det nya avtalet träder i kraft skall de år 1937 och år 1955

ingångna avtalen mellan Sverige och Island upphöra att gälla (artikel 26).

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. De nu avslutade svenskisländska

dubbelbeskattningsförhandlingarna har, såsom inledningsvis

angivits, främst avsett att förenkla förfarandet i uppkommande fall avdubbelbeskattning

och att erhålla en reglering som närmare ansluter till

vad som gäller i förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna.

I och för sig är det ett relativt obetydligt antal skattskyldiga som drabbas

av beskattning såväl i Sverige som i Island. Det gällande avtalets bestämmelser,

som förutsätter förhandlingar mellan finansdepartementen i

varje enskilt fall, har emellertid visat sig tyngande i tillämpningen och

innebär olägenhet för de skattskyldiga. Det får därför anses vara en betydande

vinst att överenskommelse har kunnat nås om ett förslag till

fullständigt dubbelbeskattningsavtal, som på svensk sida kan tillämpas av

beskattningsmyndigheterna redan i samband med den skattskyldiges taxering.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen är skillnaderna mellan

avtalsförslaget och de under senare år ingångna svensk-danska och

svensk-norska dubbelbeskattningsavtalen obetydliga och huvudsakligen

betingade av skiljaktigheter i den interna skattelagstiftningen i dessa länder.

Jag finner det önskvärt att en anpassning av avtalsreglerna på angivet

sätt kommer till stånd inte minst med tanke på de nordiska samarbetssträvandena.

Avtalsförslaget synes innebära eu tillfredsställande lös
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

ning av hithörande spörsmål och jag Vill tillstyrka att detsamma godkännes.

t >J . :.<! ;

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer

föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för

sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Konungariket

Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet.

>1 . ;

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1961

23

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet

godkänt förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och

Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet. Enligt artikel 25 i förslaget skall avtalet

ratificeras.

Kungl. Maj:t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Reykjavik

att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna

avtalet.

Ur protokollet:

Lars Schönander

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 196b.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

Palme.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 januari 1964 bemyndigat beskickningschefen

i Reykjavik att för Sveriges del underteckna avtal mellan Konungariket

Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet av en lydelse svarande mot

det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet

den 23 januari 1964 blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den

17 januari 1964 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, i den mån Kungl.

Maj :t därom förordnar, riksskattenämnden att, därest det

för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga

ändringar i verkställda taxeringar, vare sig dessa har

avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i

eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den omfattning

Kungl. Maj :t bestämmer, uppdraga åt riksskattenämnden

att övertaga de med tillämpningen av ifrågavarande avtal

sammanhängande arbetsuppgifter, vilkas handläggning eljest

skulle ankomma på Kungl. Maj :t.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640208

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning bet a1 i texten
  2. BevU 1964:44 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat s. 1 i texten