Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1964/65, m. m

1964-03-13 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:112, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1964/65, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964

1

Nr 112

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1964/65, m. m.; given

Stockholms slott den 13 mars 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionens begärs bemyndigande att under budgetåret 1964/65 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kiingl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom för ordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 26 april 1963

(nr 81) gäller till och med den 30 juni 1964, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1965.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur,2 vilken enligt förordning

den 26 april 1963 (nr 82) gäller till och med den 30 juni 1964, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1965.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in.,3 vilken enligt

förordning den 26 april 1963 (nr 83) gäller till och med den 30 juni 1964,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1965.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953:373, beträffande 8 § SFS 1960:337, beträffande

9 § SFS 1959:108 och beträffande 12 § SFS 1956:202.

2 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960:338, beträffande 7 § SFS 1959:109,

beträffande 11—14 §§ SFS 1960:428, samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan

SFS 1959:109; 15 § upphävd genom SFS 1960:428.

8 Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960:339 samt beträffande den vid förordningen

fogade bilagan SFS 1959:110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196H

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1f)6''t.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, vissa frågor angående

regleringen av priserna på fisk, m. in. samt anför därvid följande.

I. Inledning

1 förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln

med fisk, m. m., vilken förordning gäller t. o. in. den 30 juni 1964, är bestämmelser

meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation

av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk. Importen

och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen

den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt

förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln

av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur in. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger

giltighet t. o. m. den 30 juni 1964, fordras i princip tillstånd av statens

jordbruksnämnd för import och export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 26 april 1963 bemyndigade Kungi. Maj:t statens jordbruksnämnd

att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

angivits i prop. 1963: 49 och i jordbruksutskottets utlåtande 1963: 6 —*

för liden t. o. in. den 30 juni 1964 anordna reglering av priserna på fisk

samt av importen och exporten av fisk och skaldjur av vissa slag ävénsom

att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning den

30 maj 1952, dels enligt 12 § samma förordning med visst undantag meddela

närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter till jordbruksnämndens

prisregleringskassa för fisk genom upptagande av omförlnälda

prisregleringsavgifter in. m. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj:t,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr är 196 i
att

medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter på färsk, kyld

eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller kungsfisk, skulle av jordbruksnämnden

— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras

nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan

avsedda ändamål. Vidare fick jordbruksnämnden möjlighet att jämväl under

budgetåret 1963/64 på vissa villkor utlämna lån av prisregleringsmedel

till regleringsföreningarna på fiskets område för finansiering av kreditförsäljning

av fisk till utlandet. Samtidigt bemyndigades nämnden att under

budgetåret 1963/64 av införselavgiftsmedel på fiskets område disponera

275 000 kr., varav högst 50 000 kr. till kostnader för kvalitetskontroll av

andra fiskvaror än konserver, högst 100 000 kr. till den s. k. fiskexportrepresentanten

samt högst 125 000 kr. till centralnämndens för fiskpropaganda

verksamhet. Slutligen hemställdes i samma beslut att fullmäktige i riksgäldskontoret

måtte under budgetåret 1963/64 ställa garanti för lån i Sveriges

Kreditbank åt prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk

med belopp intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr. jämte ränta.

Med stöd av nyssnämnda beslut och enligt däri angivna grunder har hittills

under innevarande budgetår upprätthållits prisreglering på fisk ävensom

reglering av handeln med strömming samt av importen och exporten

av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om införselavgift på

vissa slag av filéad fisk och kungörelsen den 6 december 1963 (nr 611) om

de högsta införselavgifter, som statens jordbruksnämnd må bestämma i

vissa fall, samt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 angående ändring av

vissa avgifter på fisk och fiskprodukter, m. in. har under budgetåret införselavgifter

uttagits på filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.

1 en till jordbruksdepartementet den 25 februari 1964 inkommen skrivelse

har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på

fisk under budgetåret 1964/65, in. m. Jordbruksnämnden erinrar därvid om

att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden

att utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område

och därmed sammanhängande frågor. I anslutning till detta uppdrag

har nämnden låtit företa eu översyn av handelsregleringen på strömming.

Resultatet härav redovisas i det följande.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för vederbörande

fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin tillfälle

att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på

fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens

råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.

Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med

fiskerislyrelsen, som därvid förklarat sig i huvudsak biträda nämndens förslag

utom såvitt avser förslaget om tidpunkten för upphörandet av nu gällande

tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten att med ensamrätt

motta strömming för försäljning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196i

5

II. Reglering av fiskpriserna och strömmingshandeln, m. in.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av pris- och handelsregleringen. Prisregleringarna på fisk har

utformats i viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden

och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På

väst- och sydkusten innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden,

efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer minirnipriser

på de viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att

få ut lägst dessa priser för bl. a. den fisk, som säljs till färskkonsumtion

inom landet. Den fisk, som vid försäljning inte uppnår de sålunda fastställda

minimipriserna, övertas och nyttiggörs av för ändamålet särskilt bildade

prisregleringsföreningar, på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och

på sydkusten Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer denna fisk

på export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis

framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med att omhänderta

fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda

statliga bidrag, s. k. pristillägg. I den mån bidragen ej behöver tas

i anspråk för att täcka utgifterna under året överförs de till av prisregleringsföreningarna

bildade konjunktur utjämningsfonder. För den övertagna

fisken utbetalar prisregleringsföreningen till fiskaren ett pris, s. k. garantipris,

vilket fastställs av föreningen och bestäms under hänsynstagande

till beräknade försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg för fisken.

Garantipriset fastställs i förväg och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna

för sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna i övrigt

för prisregleringarna på väst- och sydkusten liksom i fråga om den närmare

utformningen av regleringssystemet hänvisas till prop. 194b: 232,

1948:48, 1951: 81 och 1962: 58.

Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den

knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom

vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning

motta färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen

skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Prisregleringen innebär,

att jordbruksnämnden till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) årligen utbetalar vissa statliga

medel, s. k. prisuljämningsbidrag, att användas såsom tillskott till de

priser föreningarna erhåller vid försäljning av strömmingsfångster, som inte

kan avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. 1 fråga om

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1964

närmare uppgifter rörande innebörden och utformningen av prisregleringen

på ostkusten torde få hänvisas till prop. 1962: 58.

Kostnaderna för prisregleringarna täcks av medel, som

genom prisreglerings- och införselavgifter tillförs den av jordbruksnämnden

förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för såväl

svenskfångad som importerad saltvattenfisk och upptas av förstahandsköpare

av fisk in. fl. I fråga om importfisk samt för svenskfångad fisk, som

ilandförs på västkusten, utgår prisregleringsavgift f. n. på i huvudsak alla

viktigare fiskslag. För svenskfångad fisk, som ilandförs på syd- och ostkusten,

uttas avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertas av prisregleringsföreningarna

på väst- och sydkusten, är ej avgiftsbelagd liksom

ej heller strömming på ostkusten, som säljs för annat ändamål än färskkonsumlion

eller rökning. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1963

har en allmän sänkning skett av regleringsavgiften på svenskfångad och importerad

fisk. Regleringsavgiften utgör nu 3 procent av inköpspriset för

svenskfångad fisk, som ilandförs på väst- och sydkusten, samt 3 öre per

kilogram för på ostkusten ilandförd strömming. Motsvarande avgifter utgjorde

tidigare 5 procent resp. 4 öre. Avgiften på importfisk är så avvägd,

att den skall motsvara den avgift, som utgår för svenskfångad fisk.

Införselavgift utgår, som redan nämnts, på viss filéad fisk. Under 1963

har denna avgift vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per

kilogram för frysta filéer och med 20 öre per kilogram för färska och kylda

filéer. Under 1963 har införselavgiften slopats vid import från EFTA-länderna

av färska och kylda filéer av kungsfisk. Införselavgifterna utgör nu

vid import, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt

EFT A-konventionen, 18 öre per kilogram av varans nettovikt för fryst

filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk samt 25 öre per kilogram

för färsk eller kyld filéad torsk, kolja, gråsej och vitling. Vid annan införsel

uppgår införselavgiften till 45 öre per kilogram för färsk, kyld eller

fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor

del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder

genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.

Föreningarna Västkustfisk och. Sydkustfisk har därutöver enligt beslut av

1963 års riksdag möjlighet att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret

ställda garantier i Sveriges kreditbank mot gängse ränta erhålla

lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i den tidigare

angivna skrivelsen en redogörelse för utvecklingen inom saltsjöfisket

av antalet fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen

inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 19ti''i 7

fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet

i fråga om prisregleringen av fisk. Jordbruksnämndens redogörelse, som i

sammandrag återges i det följande, är baserad på vissa i tabellform lämnade

uppgifter. Dessa torde såsom bilaga 1—6 få fogas till protokollet i detta

ärende.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter

(bilaga 1) att under 1962 en fortsatt miskning skett av antalet yrkesfiskare

på ost- och sydkusten. Även för västkusten redovisas under 1962 en minskning

av antalet yrkesfiskare efter den uppgång, som noterats för 1961. Totalantalet

yrkesfiskare anges för år 1962 till 8 574, vilket innebär en nedgång

sedan förkrigsåren 1935/39 med 37 procent. Även antalet binäringsfiskare

bar under 1962 minskat på samtliga kuststräckor. I bilaga 2 lämnas

uppgifter om antalet fiskebåtar. Av dessa kan utläsas att en fortsatt

övergång skett på samtliga kuststräckor till fiskebåtar med allt större motorstyrka.

Denna utveckling, som varit särskilt stark på västkusten och där

resulterat i ett tillskott under 1960 av 49 fiskebåtar med en motorstyrka över

200 hästkrafter och under 1961 av 66 sådana båtar, har under de senaste

två åren varit mindre markant. Sålunda redovisas under 1962 eu ökning

med endast 19 västkustbåtar, som utrustats med en motorstyrka över 200

hästkrafter, medan motsvarande tillskott under 1963 beräknas ha ytterligare

minskat.

Det svenska havsfiskets avkastning under 1962 kan enligt jordbruksnämndens

uppgifter beräknas avsevärt överstiga 1961 års nivå och ligga vid

295 miljoner kg med ett förstahandsvärde av 218 miljoner kr. För år 1963

har — enligt hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter — fångstmängden

ytterligare starkt ökat och beräknas uppgå till 341 miljoner kg,

medan fångstvärdet beräknas stanna vid 216 miljoner kr. eller något under

1962 års rekordsiffra. Den ökade fångstmängden är helt att hänföra till

västkustens fångstområde. Fångstvärdet på västkusten beräknas komma att

ligga obetydligt över den nivå, som uppnåtts året förut. För ost- och sydkusten

kan konstateras en nedgång i såväl fångstmängd som fångstvärde.

Den starka uppgången under 1962 av havsfiskets totala utbyte har enligt

jordbruksnämndens mening i allt väsentligt berott på exceptionellt goda avsättningsförhållanden

på exportmarknaderna. Mot slutet av 1962 och under

1963 ändrades emellertid förhållandena totalt. Riklig tillgång på sill både i

Nordsjön och Skagerack resulterade i stora fångster inte endast för den

svenska fiskeflottan utan även för andra länders fiskeflottor. På grund härav

försämrades priserna på sillen. Mot slutet av 1963 har några västkustbåtar

övergått från det traditionella fisket efter konsumtionssill till att i viss

utsträckning också bedriva fiske för sillolje- och fiskmjölsindustrin.

Västkustfiskets dominans inom det svenska fisket har under 1963 ytterligare

förstärkts och dess andel av den totala avkastningen av det svenska

havsfisket beräknas år 1963 uppgå till omkring 80 procent av fångstmängden

och 75 procent av värdet. Jordbruksnämnden framhåller, att västkustfiskarna

blivit allt starkare beroende av exportförhållandena för avsättningen

av sina fångster. Under 1963 beräknas utlandslandningarna ha uppgått

til! omkring 161 miljoner kg och 67 miljoner kr., vilket utgör 58 resp.

42 procent av västkustfiskets samlade fångster. Jämfört med 1962 har

utlandslandningarna under 1963 ökat med omkring 44 miljoner kg. Förstahandsvärdet

beräknas dock ha understigit värdet år 1962 med 2,6 miljoner

kr. Kvantitetsökningen utgörs främst av konsumtionssill, som ökat med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964

ca 31 miljoner kg till totalt omkring 123 miljoner kg, vilket innebär att

mer än 70 procent av västkustfiskets sillfångster under 1963 ilandförts i

utrikes hamnar. Beträffande utlandslandningarna må vidare anmärkas att

dessa under 1963 ökat i samtliga länder, där direkt ilandföring sker.

På sydkusten kan för år 1963 noteras en stark nedgång av tillförseln avsill

jämfört med del ovanligt goda utfallet av sillfisket år 1962. Nedgången

uppgår till inemot 3 miljoner kg. Anmärkningsvärt med hänsyn härtill är att

de av prisregleringsföreningen Sydkustfisk övertagna sillkvantiteterna minskat

med endast 1,7 miljoner kg, vilket sålunda innebär att avsättningen av

sydkustsill på hemmamarknaden till lägst minimipris nedgått inte oväsentligt

under 1963, ett förhållande som möjligen sammanhänger med utvecklingen

av trålfisket efter strömming på ostkusten. Även strömmingsfångsterna på

ostkusten och avsättningen av ostkustströmning till färskkonsumtion inom

landet har minskat under 1963 delvis beroende på isvintern i början av året.

Avsättningsminskningen uppgår till ca 1 miljon kg. Den starka tillbakagången

i fångstmängden på sydkusten beror även på minskade fångster av

torsk och skrapfisk. Minskningen av torskfångsterna motsvaras dock inte

helt av minskningen under 1963 av västkustbåtarnas ilandföring av torsk

på sydkusten. Jordbruksnämndens uppgifter om fångstutvecklingen sedan

förkrigstiden redovisas i bilaga 3.

Under 1963 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade fiskslag,

upprätthållits på sill (inkl. strömming) och makrill. Fångstbegränsningarna

på västkustsill har under senare delen av 1963 varit mycket ingripande.

I fråga om förstahandspriserna har en stark nedgång skett av priserna på

sill, som under 1963 direktlandats i utrikes hamnar. Observeras bör dock,

att sillpriserna låg osedvanligt högt under 1962. I stort sett sjönk priserna

år 1963 sålunda till den nivå, som var rådande under åren närmast före

1962. Den närmare utvecklingen av priserna till fiskarna för de i Sverige

ilandförda fångsterna belyses i bilaga 4, där jordbruksnämnden för tiden

fr. o. m. tredje kvartalet 1959 t. o. m. samma kvartal 1963 återgivit uppgifter

om vissa genomsnittliga förstahandspriser på fisk in. in.

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter uppvisar år 1963 samma

struktur som tidigare år med export av prisbillig fisk, främst sill, samt import

av dyrare fiskslag och beredda fiskvaror. Handelsutbytet resulterade

under 1963 i ett större värdemässigt importöverskott och ett större kvantitetsmässigt

exportöverskott än något år dessförinnan. Exporten av fisk och

fiskprodukter, inklusive ilandföring i utrikes hamnar, beräknas under 1963

i runda tal ha utgjort 200 miljoner kg och 115 miljoner kr., vilket innebär

en ökning av kvantiteten jämfört med år 1962 med 29 procent. Samtidigt

bär värdet nedgått med 2 procent. Utförseln kan beräknas motsvara inemot

60 procent av det svenska havsfiskets totala fångstmängd. Exportökningen

under 1963 hänför sig främst till direktlandningarna i utrikes hamnar. Importen

av fisk och fiskprodukter, som under åren 1961 och 1962 höll sig

oförändrat vid omkring 58 miljoner kg, har under 1963 ökat till 59,7 miljoner

kg. Importvärdet har stigit betydligt — liksom under 1962 —■ nämligen

från 146,4 till 160,8 miljoner kr. Den kvantitativa uppgången hänför

sig bl. a. till färsk sill och skarpsill, salt islandssill och räkor. Beträffande

importen av frysta filéer kan noteras en mindre ökning från 7 235 till 7 464

ton. I bilaga 5 redovisas utvecklingen sedan förkrigstiden av utrikeshandeln

med fisk.

Inom jordbruksnämnden företas årligen undersökningar i fråga om konsumtionen

av fisk och fiskprodukter. Hittills tillgängliga uppgifter för år

1963 tyder på att konsumtionen av färsk och fryst fisk samt skaldjur ökat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr i 12 år 1964

med omkring 4 miljoner kg till 116 miljoner kg (landad vikt). Ökningen

hänför sig helt till importerade frysta filéer. Förbrukningen av konserver

och annan beredd fisk synes däremot ha minskat något under 1963 och beräknas

ligga vid omkring 40 miljoner kg (produktvikt). Importens andel av

förbrukningen av färska och frysta fiskvaror beräknas ha stigit från 28

procent år 1962 till 31 procent år 1963 och andelen frysta fiskfiléer (såväl

importerade som beredda inom landet) från 25 till 28 procent.

Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår av

följande sammanställning (filévikt, milj. kg).

Import (exklusive reexport)

Tillverkning inom landet

för inhemsk marknad ....

1958

4,1

2,9

1959

4,2

2,8

1960

4.8

3.9

1961

4,9

4,5

1962

6,9

4,0

1963

(prel.)

7.3

3.3

Summa

7,0

7,0

8,7

9,4

10,9

10,6

Lagerförändring ........

-j- 0,1

— 0,3

+ 0,8

+ 0,9

+ 1,3

- 0,4

Konsumtion............

6,9

7,3

7,9

8,5

9,6

11,0

Av sammanställningen framgår att under 1963 en fortsatt ökning skett

av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under 1963 har

till största delen bestått av torsk (3 856 ton), kolja (1 848 ton) och rödspätta

(901 ton). Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer avsedda för försäljning

inom landet har efter år 1961, då den var som störst, på grund av

minskade fångster av västkustfiskarna nedgått med omkring 500 ton under

vart och ett av åren 1962 och 1963 till inemot 3 000 ton för år 1963. Härutöver

har inhemska frysta filéer beretts i huvudsak av sydkustsill (strömming).

Beredningen av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även

under 1963 främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel

utbetalat ett visst prisutjämningsbidrag för sådan beredning. Genom detta

bidrag bär fiskarna för den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning,

kunnat utfå samma minimipriser, som fastställts att gälla vid försäljning

till färskmarknaden.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,

att inga större förändringar skett under 1963. Detta gäller

priserna på såväl drivmedel, redskap som fisklådor. De kostnadsökningar,

som skett under 1963, har i huvudsak betingats av ökade arbetslöner för

reparationer av redskap in. m.

Jordbruksnämnden anför vidare, att utvecklingen av lönsamheten för fisket

varit föremål för undersökningar även under 1963. Inom Svenska västkustfiskarnas

centralförbund har sålunda törelagits vissa undersökningar

av b!, a. nordsjösill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1962. Vidare har

statistiska centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas

inkomster och utgifter in. in. gjort sedvanliga sammanställningar

av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Materialet

ger vid handen, att summa taxerad nettointäkt — liksom beräknat kontant

iietto av fiske — under 1961 i medeltal per yrkesfiskare ökat på samtliga

kuststräckor. Att döma av utvecklingen av fångstvärdet å ena sidan och prisutvecklingen

på förnödenheter å andra sidan synes enligt jordbruksnämndens

mening en stark inkomstförbättring totalt sett för hela fisket ha skett

under 1962, medan inkomstläget under 1963 något försämrats i förhållande

till 1962.

1 f- Bilmng till riksdagens protokoll t96b. t samt. År 112

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 ur 1U64-

Det ekonomiska utfallet av den statliga prisregleringsverksamheten beträffande

fisk redovisas av jordbruksnämnden i bilaga 6. Av tablån framgår

bl. a. att den 1 januari 19(54 förelåg på den hittills drivna prisregleringsverksamheten

en behållning av inemot 26,7 miljoner kr., medan behållningen ett

år tidigare utgjorde 25 miljoner kr. Utbetalningarna under 1963 av pristilllägg

in. m. understiger med 0,6 miljoner kr. summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Härvid bör dock beaktas, att i utbetalningarna

under året ingår ett belopp av 1 miljon kr., som enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1962 tillförts försäkringsfonden för

Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. Ränteinkomsten har under

1963 utgjort 1,1 miljoner kr. Reglerings- och införselavgifterna har under

1963 uppgått till 4,8 miljoner kr., varav 1,3 miljoner kr. utgörs av införselavgifter.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden

som relativt tillfredsställande. Föreningen Västkustfisk innehade

vid årsskiftet onormalt stora lager av i huvudsak fryst sill, som emellertid

redan sålts för export. I motsats till exempelvis år 1962, dä föreningen Västkustfisk

fonderade inte obetydliga belopp av de medel, som samma år ställdes

till föreningens förfogande för prisreglering, har föreningen under 1963

ådragit sig stora förluster på grund av att garanlipriserna på sill hållits höga

i förhållande till bl. a. det under året rådande avsättningsläget på exportmarknaderna.

Viss del av de av föreningen under tidigare år fonderade

medlen har härigenom förbrukats. Föreningen Sydkustfisk hade vid årsskiftet

ett större varulager än normalt, medan föreningen Ostkustfisk inte

redovisar något lager.

Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses genom storleken av

de fiskkvantiteter, som föreningarna övertar. För västkustens vidkommande

har dessa kvantiteter sedan början av 1950-talet i allmänhet varierat

mellan 30 och drygt 40 miljoner kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna

under 1950-talet mestadels utgjort mellan 4 och 6 miljoner kg.

Under åren 1960 och 1961 har den på sydkusten övertagna fångstmängden

minskat till omkring 2 miljoner kg beroende på att torskfångster, som inte

kunnat avsättas på färskmarknaden, avsatts till filéberedning. De prisreglerade

kvantiteterna strömming på ostkusten har under det senaste decenniet

varierat mellan 2,8 och 7,1 miljoner kg.

Enligt preliminära siffror för år 1963 har föreningen Västkustfisk totalt

övertagit 29,8 miljoner kg fisk, främst sill, för 14,1 miljoner kr. Föreningen

Sydkuslfislc har samtidigt övertagit 3,4 miljoner kg sill för 1 miljon kr. I

detta sammanhang bör uppmärksammas att prisregleringsföreningarna

övertar även den fisk, som exporteras till länder med centraliserad import.

Av de kvantiteter, som föreningarna övertar, exporteras normalt 85 å 90

procent. Föreningen Ostkustfisk beräknas 1963 ha prisreglerat 3,3 miljoner

kg strömming, varav 0,7 miljoner kg exporterats.

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Prisregleringen. Som förut nämnts har jordbruksnämnden berett representanter

för vederbörande fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och

industrin tillfälle att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta

regleringarna på fiskets område, överläggningar i ämnet har därjämte ägt

rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196-1

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida framhållits,

att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak

nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om förutsättningar

härför föreligger, medge att prisregleringen må utvidgas till strömming

för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd

makrill, horngädda och skrubba, ävensom att prisreglering må genomföras

för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten

gällande systemet).

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit,

att de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även

under nästa budgetår. Regleringsföreningarna har vidare anmält, att de

nuvarande avsättningssvårigheterna för sill (strömming) kan nödvändiggöra

anspråk från föreningarnas sida på ökade prisregleringsmedel från

prisregleringskassan under 1964.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln liksom tidigare,

i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.

Inte heller konservindustrin eller saltsillhandeln har framlagt några förslag

till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Saltsillhandeln

och konservindustrin har dock upprepat sina krav på slopande

av regleringsavgiften för all saltsill resp. för råvaruinköp, som sker för

konservindustrins behov. Representanterna för fiskets organisationer har

gentemot dessa krav åberopat den under 1963 genomförda allmänna sänkningen

av regleringsavgiften och avstyrkt, att någon ytterligare begränsning

sker i uttagandet av avgifter på fiskets område.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på

ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.

Beträffande rådets inställning till de fortsatta regleringarna hänvisar

jordbruksnämnden till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av detta framgår,

att rådet anslutit sig till de i det följande redovisade förslagen med

vissa undantag. Representanter för fisket har sålunda motsatt sig att nu

gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten att med

ensamrätt motta strömming skall upphöra fr. o. in. den 1 juli 1965 samt

förordat en förnyad utredning i frågan. Rådet har vidare uttalat sig för att

ett belopp av 206 000 kr. skall anslås till centralnämndens för fiskpropaganda

verksamhet för nästa budgetår.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd

för fiskarna. Nämnden anser därför, att — i avvaktan på de förslag,

som kan framkomma med anledning av den pågående utredningen om utformningen

av prisregleringssystemet på fiskets område — prisregleringsverksamheten

bör bibehållas jämväl under budgetåret 1964/65 och att den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196b

i stort sett bör handhas i enlighet med nu gällande grunder. Hänsyn har

härvid dock inte tagits till sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter,

som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.

Vad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i prop. 1963: 49 utan erinran från riksdagens sida uttalats, att prisregleringen

under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så, att medelsbehovet

för att upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan

inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill

borde bemyndigandet för nämnden att uppta prisregleringsavgifter under

innevarande budgetår bibehållas i den omfattning, som förekommit under

de senare åren. Såsom tidigare berörts har en allmän sänkning skett under

1963 av regleringsavgiften på såväl importerad som svenskfångad fisk.

Nämnden, som inte är beredd att f. n. biträda de i det föregående redovisade

kraven på en ytterligare begränsning i uttagande av prisregleringsavgifter,

hemställer om bemyndigande att under nästa budgetår för prisregleringens

upprätthållande uppta regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som nu tillämpas.

Jordbruksnämnden hemställer vidare, att de för regleringsåret 1964/65

inflytande införselavgifterna disponeras på i huvudsak samma sätt som

prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand används för att täcka de

löpande utgifterna för att upprätthålla prisregleringen. Nämnden uppskattar

inkomsten av införselavgifterna till inemot 1 miljon kr. under nästa

budgetår.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även

under nästa budgetår skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt

garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för fisk på de villkor,

som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september 1954 och

den 11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna för

tillfällig finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.

Disposition av medel till fiskpropaganda. Såsom tidigare berörts har

innevarande budgetår av införselavgiftsmedel utanordnats ett belopp av

125 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten.

I skrift till jordbruksnämnden den 28 november 1963 har centralnämnden

anhållit, att jordbruksnämnden måtte utverka bemyndigande

att under vart och ett av de närmaste följande tre budgetåren ur prisregleringskassan

för fisk utbetala 500 000 kr. till centralnämnden. Som motivering

anförs i skriften, att en intensifierad propaganda framstår som en nödvändig

åtgärd för att lösa de föreliggande avsättningsproblemen med hänsyn

bl. a. till det exportbortfall, som man får räkna med i fråga om sill och

strömming av mindre storlekar. I skriften betonas vidare, att möjlighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.is proposition nr 112 år 196b

bör beredas centralnämnden att planera sin verksamhet för en längre tidsperiod

i enlighet med ett till skriften fogat »Förslag till propagandaåtgärder

för tiden 1/7 1964—30/6 1967». Slutligen har förutskickats, att det för

innevarande budgetår erhållna anslaget ur prisregleringskassan kommer

att i sin helhet förbrukas under året.

Jordbruksnämnden upplyser, att fiskerinäringens representanter vid

överläggningar inom västkustens fiskeriråd enhälligt tillstyrkt bifall till

centralnämndens förevarande framställning under förutsättning att fiskkonservindustrin

får representation i centralnämnden för fiskpropaganda

och att nämndens verksamhet utvidgas att omfatta även propaganda för

konserver, som beretts av svenskfångad fisk. Fiskexporträdet har anslutit

sig till detta uttalande.

För egen del erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i tidigare sammanhang

intagit den ståndpunkten, att bidrag för fiskpropaganda bör utgå

endast inom ramen av de prisregleringsmedel, som ställs till prisregleringsföreningarnas

förfogande i prisstödjande syfte. Med hänsyn till den

ståndpunkt, som i frågan intagits av Kungl. Maj :t och riksdagen, har

nämnden emellertid inte motsatt sig att begränsade medel för fislcpropaganda

anvisas även direkt ur prisregleringskassan för fisk. Jordbruksnämnden

som vidhåller sin principiella inställning föreslår nu, att anslaget

till centralnämnden för nästa budgetår höjs med 25 000 kr. till

150 000 kr.

Handelsregleringen på strömming. Som tidigare nämnts har inom jordbruksnämnden

genom den utredningsman, som särskilt tillkallats för att

utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område,

gjorts en översyn av den sedan mitten av 1930-talet gällande handelsregleringen

på strömming. Resultatet av översynen redovisas av nämnden

i en till dess skrivelse såsom bilaga fogad »Promemoria angående utformningen

av stödet till strömmingsfisket».

I promemorian redovisas bl. a. de genomgripande förändringar beträffande

strömmingsfiskets struktur- och avsättningsförhållanden, vilka har

inträffat sedan mitten av 1950-talet. På grund av dessa förändringar och

andra i promemorian redovisade förhållanden föreligger enligt utredningsmannens

uppfattning ej längre bärande motiv för en särskild handelsreglering

i fråga om en speciell produktionsgren inom fisket. Friare förhållanden

synes enligt utredningsmannen vara önskvärda för att på längre sikt säkra

utvecklingen mot en rationellt bedriven och stabil fiskerinäring på ostkusten.

Utredningsmannen berör även frågan om prisregleringen på strömming

efter ett slopande av handelsregleringen. Tre principförslag till en sådan

prisreglering kallade alternativ I—III redovisas i promemorian. I denna omnämns

vidare, att föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för de auktoriserade

föreningarna) låtit igångsätta en utredning om fiskförsäljnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1061

föreningarnas företagsekonomiska rationaliseringsmöjligheter. Utredningsarbetet

omhänderhas av Sveriges lantbruksförbunds avdelning för driftsorganisation

(ADO) och utredningen skall bl. a. kartlägga möjligheterna

att genom centralisering uppnå ökad effektivitet och förbilligande av föreningarnas

verksamhet. Utredningsmannen anför, att övergången underlättas

om de organisatoriska ändringar, som ett slopande av handelsregleringen

medför, kan samordnas med en företagsekonomisk effektivisering

av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet. Härvid påpekas vidare, att eu

sådan samordning knappast kan genomföras helt om handelsregleringen

skulle upphöra fr. o. m. den 1 juli 1964, medan möjligheter härtill torde

föreligga om handelsregleringen av strömming slopas fr. o. in. den 1 juli

1965.

Jordbruksnämnden upplyser, att innehållet i ovannämnda promemoria

varit föremål för överläggningar inför nämnden i januari 1964 med dels

representanter för Svenska ostkustfiskarenas centralförbund och centralföreningen

Ostkustfisk, dels representanter för Sveriges fiskgrossisters riksförbund

och Kooperativa förbundet. Representanterna för strömmingspartihandeln

har härvid uttalat sig för att handelsregleringen av strömming

hävs snarast möjligt, dock först efter viss övergångstid för att handeln och

fiskarna under tiden skall kunna överenskomma om praktiska samarbetsfrågor.

Lämplig tidpunkt för att upphäva handelsregleringen och införa

ett ändrat prisregleringssystem kan enligt strömmingspartihandeln vara den

1 juli 1965. Av de i utredningspromemorian redovisade prisregleringsförslagen

förordar strömmingspartihandeln enhälligt alternativ I, innebärande

ett minimiprissystem i likhet med det som tillämpas på sydkusten.

De av representanterna för Ostkustfiskarenas centralförbund och centralföreningen

Ostkustfisk vid överläggningen med jordbruksnämnden

framförda synpunkterna har sedermera sammanfattats i en till nämnden

ställd skrift, vilken finns bifogad nämndens skrivelse. I skriften anförs,

att varken de fackliga eller de ekonomiska organisationerna på ostkusten

har uppnått den stadga och styrka, som skulle vara förutsättningen för

regleringens slopande. Organisationerna anför vidare, att man må beklaga

detta, men att ifrågavarande faktum kvarstår och att enligt organisationernas

uppfattning ett slopande av auktorisationen skulle skapa desorganisation

inom strömmingshandeln. I detta sammanhang åberopas erfarenheterna

från tiden före strömmingshandelns reglering, varvid hänvisning

sker till 1933 års strömmingshandelsutredning. Vidare påpekas bl. a.,

att utredningsmannen inte har lagt fram något alternativ till handelsregleringen

av strömming. Ytterligare framhålls, att auktorisationens positiva

drag måste beaktas vid prövningen av dess vara eller icke vara. Enligt organisationernas

uppfattning har regleringen gett fiskarna på ostkusten

högre pris på konsumentströmmingen än som varit fallet på syd- och västkusten

utan att detta gått ut över konsumenterna. Även om detta förhål
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 1/2 år 1964

lande är föga känt borde det enligt organisationernas mening antecknas på

regleringens plussida. Slutligen hemställs om förnyad utredning om strömmingshandelns

reglering. Mot bakgrunden härav har representanterna för

fisket vid nämnda överläggningar ej velat f. n. ta ställning till de i promemorian

redovisade prisregleringsförslagen.

För egen del ansluter sig jordbruksnämnden i huvudsak till utredningsmannens

i promemorian redovisade synpunkter på och ställningstagande

till frågan om slopande av gällande handelsreglering på strömming. Nämnden

anser, att nu gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på

ostkusten att med ensamrätt för försäljning motta strömming bör upphöra

att gälla med utgången av juni 1965 och föreslår sålunda, att redan nu

uttalas att de gällande auktorisationstillstånden avses upphöra med utgången

av juni 1965.

Vad angår de av fiskets organisationer i förutnämnda skrift framförda

synpunkterna anför jordbruksnämnden följande. Beträffande uttalandet

»att vare sig de fackliga eller ekonomiska organisationerna ännu icke uppnått

den stadga och styrka, som exempelvis 1951 års fiskhandelsutredning

förutsatte som kriterium på förutsättningarna för regleringens slopande»

erinrar nämnden om att ifrågavarande utredning uttalat som ett

önskemål, att fiskarna på ostkusten skulle söka stärka sin fackliga organisation

för att härigenom skapa förutsättningar för en framtida övergång

till friare förhållanden samt i anslutning härtill förutsatt, att ledningen

för de auktoriserade producentföreningarna skulle noga undersöka

möjligheterna till en dylik övergång. De undersökningar, som inom ostkustfiskets

organisationer sedan länge pågått i syfte att få till stånd en

rationalisering av verksamhetsformerna, har emellertid ännu inte lett till

resultat utan fiskförsäljningsföreningarna har i stort sett samma uppbyggnad

och verksamhetsområden som vid handelsregleringens tillkomst

i mitten av 1930-talet. Enligt nämndens mening torde man i nu gällande

handelsreglering på strömming ha att söka den främsta anledningen till

att effektiviseringen av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet fördröjts

och till att ej heller den fackliga organisationen förmått växa sig starkare.

Utvecklingen har samtidigt medfört, att vid bedömningen av auktorisationsfrågan

särskild hänsyn måste tas till de genomgripande förändringar

i strömmingsfiskets struktur- och avsättningsförhållanden, som framgår

av det i utredningspromemorian redovisade materialet. Genom att trålfiskcl

allt mer kommit alt dominera strömmingsfisket kan sålunda ej

längre med samma styrka som tidigare göras gällande att organisationssvårigheter

nu föreligger, exempelvis på grund av den geografiska splittringen

av fiskarbefolkningen. Enligt nämndens uppfattning bör organisationsfrågorna

här liksom på andra områden lösas på frivillighetens väg. Avgörande

principiella invändningar måste enligt nämnden riktas mot en anordning,

som innebär att organisationerna skall sammanhållas med stöd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1961

av statliga bestämmelser. I ett sådant fall föreligger bl. a. risk för att

utvecklingen mot ett rationellt och effektivt fiske hämmas och att yrkesfiskarnas

berättigade intressen inte tillgodoses.

Vad vidare angår uttalandet, att »regleringen givit fiskarna på ostkusten

högre pris på konsumentströmmingen än vad som varit fallet vid sydoch

västkusten utan att detta gått ut över konsumenterna» saknas enligt

jordbruksnämndens mening underlag för ett sådant uttalande. Även om

ostkustfiskarna i allmänhet uppnått högre priser i genomsnitt per år för

konsumentströmming än fiskarna vid de andra kuststräckorna för sill av

motsvarande storlek, behöver detta ej ha sin grund i handelsregleringen

utan kan bero på helt andra förhållanden. Såsom framgår av promemorian

uppvisar priserna vid olika fiskförsäljningsföreningar betydande variationer.

Någon direkt jämförelse mellan priserna för strömming och för övriga

kuststräckors fångster av sill kan överhuvudtaget inte göras, då huvudparten

av andra kuststräckors fångster avsätts under helt annorlunda

marknadsbetingelser. Möjligheter torde inte heller föreligga — vilket fiskarparten

synes förmena — att genom utredning klarlägga den inverkan

handelsregleringen haft i detta eller andra avseenden för strömmingsfiskarnas

ekonomiska villkor. Intet tyder emellertid på att fiskarorganisationerna

på de andra kuststräckorna — trots deras karaktär av helt frivilliga

sammanslutningar — sämre tillgodosett sina medlemmars intressen än

fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten. I den på nämndens uppdrag

nu verkställda utredningen liksom även i tidigare statliga utredningar rörande

handeln med strömming har enligt nämndens uppfattning tillräckliga

skäl redan förebragts för att en avveckling av gällande auktorisationer

nu skall kunna beslutas. Nämnden anser därför att fog saknas för sådan

förnyad utredning, som nu begärs. Nämnden framhåller i detta sammanhang,

att anledningen till att en förlängning årligen skett av kungörelsen

om handelsregleringen på strömming inte — såsom gjorts gällande —

berott på vissa bedömningar i fråga om fiskförsäljningsföreningarnas stabilitet

utan på att frågan om handelsregleringen sedan början av 1950- talet ingått i olika utredningsuppdrag på fiskets område.

Jordbruksnämnden konstaterar, att i skrivelsen från centralförbundet och

centralföreningen inte berörs frågan om fiskförsäljningsföreningarnas företagsekonomiska

rationalisering och det utredningsarbete, som i detta sammanhang

bedrivs av lantbruksförbundets avdelning för drittsorganisation.

Nämnden utgår från att detta inte innebär, att organisationerna tillmäter

frågan mindre betydelse. Enligt nämndens mening är det av vikt, att befintliga

rationaliseringsmöjligheter i fråga om såväl fångst som marknadsföring

av strömming till fullo tillvaratas. Samtidigt vill dock nämnden understryka,

att den företagsekonomiska rationaliseringen är fiskförsäljningsföreningarnas

interna angelägenhet och att den inte kan göras till förutsättning

för statsmakternas åtgärder. Därest handelsregleringen upphör

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år l!)6i

t''r. o. in. den 1 juli 1965 torde dock — såsom framhållits i promemorian

— möjligheter föreligga att samordna de organisatoriska ändringar, som

detta medför, med en företagsekonomisk effektivisering av fiskförsäljningsföreningarnas

verksamhet.

Jordbruksnämnden upplyser, att den i skrivelse den 24 januari 1964 berett

ordföranden i Ostkustens trål- och havsfiskarförbund tillfälle att

skriftligen redovisa förbundets synpunkter på promemorian angående utformningen

av stödet till strömmingsfisket. I anledning härav till nämnden

inkomna skrifter finns fogade som bilagor till nämndens skrivelse. Förbundets

ordförande har sedermera inkommit med ytterligare en skrift i ämnet.

Av de i utredningsmannens promemoria redovisade alternativen till prisreglering

på strömming efter upphävandet av den nuvarande handelsregleringen

innebär alternativ I samma system med minimipriser och pristillägg,

som f. n. tillämpas på väst- och sydkusten. Alternativ II utgör en överskottsreglering

enligt i huvudsak de nu gällande grunderna för prisregleringen

på strömming, medan alternativ III innebär en reglering, som med stöd av

statliga medel skulle handhas av fiskets organisationer. Enligt jordbruksnämndens

mening bör frågan om utformningen av det kommande prisregleringsstödet

till strömmingsfisket bli föremål för vidare överväganden inom

nämnden efter fortsatta överläggningar med av stödet berörda parter, så att

förslag i frågan kan föreläggas Kungl. Maj :t i nästa års prisregleringsskrivelse.

Härvid bör självfallet kunna diskuteras även andra förslag till prisreglering

på strömming än de i promemorian redovisade liksom även andra

stödåtgärder åt strömmingsfisket, som lämpligen kan behöva vidtas.

Jordbruksnämnden har som tidigare nämnts haft samråd med fiskeristyrelsen

rörande de olika förslagen i sin skrivelse. Vad gäller frågan om ett

eventuellt upphävande av auktorisationen på ostkusten antör fiskeristyrelscn

följande.

I utredningsmannens promemoria har inte redovisats något angående de

ekonomiska konsekvenserna för de berörda föreningarna av ett upphävande

av auktorisationen. Styrelsen är av uppfattningen att en viss risk kan finnas

för att genom ett dylikt upphävande i varje fall enstaka föreningar kan

bringas på fall med de följder detta kan ha för bl. a. det kapital, som föreningarna

genom insatser och lån (häri inbegripet även eventuella statliga

lån) anskaffat. Styrelsen håller vidare principiellt före att man från statens

sida bör vara klar på vad som skall sältas i stället för befintliga arrangemang,

innan man med relativt kort frist fastställer datum för det nuvarande

systemets upphävande.

Med hänsyn härtill anser fiskeristyrelsen alt en längre övergångstid borde

ha föreslagits än som angivits i nämndens skrivelse för att medge tid för

undersökningar rörande de ekonomiska konsekvenserna in. in. av ett dylikt

beslut samt för genomförandet av eventuellt erforderliga åtgärder.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196i

III. Regleringen av utrikeshandeln med fisk

Såsom tramgär av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av liskoch

skaldjur den 31) juni 1964. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med

vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen den 30 maj

1952 — att dessa förordningar förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1965.

Vad angår tillämpningen av importregleringen erinrar jordbi

uksnämnden om att i prop. 1963: 49 utan erinran från riksdagens sida uttalats,

att importregleringen under innevarande budgetår bör anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som nämnden ägt tillämpa

under budgetåret 1962/63, varvid liksom hittills de jämkningar bör få företas,

som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen

eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. Ifrågavarande

grunder innebär, enligt uttalande av föredragande departementschefen

i prop. 1948: 48, att importen av tisk skall begränsas i den omfattning,

som är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. Nämnden anför

vidare följande.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden, med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa fiskvaror

vid import från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga fiskvaror har

nämnden begagnat sig av generella importlicenser, som utgör ett förenklat

licensförfarande och innebär, att vara, som upptagits på sådan licens, tills

vidare kan införas på samma villkor som de licensfria varuslagen, under

förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte heller införts

vid direktlandning. I annat fall begagnas individuell licens, som —

till skillnad mot den generella licensen — kan innebära, att importen kvantitativt

regleras. I praktiken har under 1963 liksom under tidigare år kvantitativa

importrestriktioner upprätthållits i huvudsak endast på färsk och

fryst sill och torsk samt spillånga.

I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importregleringen

av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av

nämnden inrättat organ, det s. k. fiskirnportrådet, som består av särskilt utsedda

representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,

handel, beredare och konsumenter.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker

nämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin

regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse

för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser i

fråga om fisk och fiskprodukter. I anslutning härtill har nämnden anfört

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196b

några synpunkter på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen

(se prop. 1960: 82, s. 19—23). Nämnden anför vidare följande.

Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.

samt införselavgiften på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och

kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar

och utgår fr. o. in. den 31 december 1963 med 40 procent av de belopp,

som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet. Vidare

har som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna uppräkningar

i enlighet med konventionsbestämmelserna skett av de fr. o. m.

den 1 juli 1960 fastställda globalkontingenterna för sådana fiskvaror, för

vilka EFTA-konventionens förpliktelser i detta hänseende gäller och för

vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan —

utom såvitt de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent nominella,

då import av andra berörda varuslag än nämnda filéer redan före år 1960

medgetts utan kvantitativ begränsning. Importen av fryst sill- och makrillfilé

har hittills varit obetydlig.

Vid överläggningar under 1963 inom EFTA:s ministerråd har enighet

nåtts om en ny tidtabell för reduktionen av tullar och införselavgifter på

industrivaror, innebärande bl. a. att tullarna på fiskkonserver o. d. samt införselavgiften

på frysta fiskfiléer i sin helhet skall vara avvecklade den 31

december 1966 eller tre år tidigare än vad som ursprungligen avtalats. De

kvarvarande kvantitativa importrestriktionerna på berörda varuslag skall

likaledes vara avskaffade sistnämnda dag.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att den i sin regleringsskrivelse för

budgetåret 1961/62 redovisat resultatet av vissa överläggningar, som inför

nämnden ägt rum med representanter för fiskkonserv- och filéberedningsindustrin

i anslutning till den avtrappning av tullskyddet, som trädde i kraft

den 1 juli 1960. Nämnden framhåller följande.

Vid dessa överläggningar förelåg enighet om att på grund av det förändrade

konkurrensläget andra åtgärder på fiskregleringens område inte erfordrades

än medgivande för konservindustrin att fritt importera fiskråvaror

för sin tillverkning. Sådant medgivande, som från början begränsades

att under vissa förutsättningar gälla budgetåret 1960/61, har sedermera förlängts

tills vidare. Medgivandet har i praktiken endast inneburit, att prövningen

av importbehovet av färsk sill bortfallit. Även de avtrappningar av

tullskyddet, som ägt rum efter den 1 juli 1960, har kunnat genomföras utan

att andra åtgärder behövt vidtas än nyss berörda förlängning av medgivandet

till fri import. Det kan i detta sammanhang framhållas, att även under

1963 praktiskt taget all sydkusttorsk, som ej avsatts på färskmarknaden,

omhändertagits för beredning av frysta filéer för försäljning på den inhemska

marknaden samtidigt som viss höjning under året genomförts av minimipriserna

på råvaran.

Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår

skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskprisregleringen

kunna lösa de problem, som för de berörda industrierna kan

uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med

gränsdragningen mellan »fiskvaror» och »industrivaror».

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av flaöensil! erinrar

jordbruksnämnden om att enligt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) gäller

törbud mot försäljning av islandssill under tiden augusti—november, såvida

ej jordbruksnämnden annat beslutar. Under en följd av år har ifrågavarande

förbud inte upprätthållits och inte heller har importbegränsande åtgärder

vidtagits av nämnden i fråga om beredd sill. I princip anser nämnden,

att sådana ingripanden ej heller fortsättningsvis skall behöva komma i

fråga utan att de bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder

av beskaffenhet att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra

sillsorter.

I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om att

för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden enligt

förordningen den 5 juni 1953, nr 374. Om det faktiska läget anför nämnden

bl. a. följande.

Fisk och fiskprodukter är föremål för s. k. villkorlig licensfrihet. Detta

innebär, att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan

särskild licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad import.

Bland de förutsättningar som jordbruksnämnden uppställt för licensfriheten

märks att viss fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser

om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande

fisk.

Exporten till länder med centraliserad import är centraliserad och sker

i enlighet med särskild överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk,

Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk, och Fiskkonservfabrikernas förening,

ävensom företrädare för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt

svensk saltsill. Överenskommelsen innebär, att all export av saltvattenfisk,

inklusive konserver, till sådana marknader, som jordbruksnämnden förklarar

skola omfattas av centraliseringen, skall förberedas och övervakas av ett

affärsutskott för svensk fiskexport. Utskottets uppgift är bl. a. att undersöka

olika möjligheter för denna export och att före avtalsförhandling avseende

viss export behandla frågor rörande kontingentfördelning, prispolitik

in. in.

Allmänt har stadgats skyldighet för de i affärsutskottet ingående föreningarna

att tillse, att allas berättigade intressen av att delta i exporten

blir tillgodosedda och att exporten, om det befinns nödvändigt, fördelas mellan

exportörerna enligt grunder, som fastställs av jordbruksnämnden. Vidare

har förutskickats, om nämnden så finner angeläget, att möjligheter

skall öppnas för exportörerna att inbördes tävla om exportleveranserna

(exempelvis genom särskilda exportauktioner).

Jordbruksnämnden har i anslutning till nyssnämnda överenskommelse

föreskrivit, att exportlicens för saltvattenfisk till centraliserade marknader

endast beviljas för sådan export, som sker i enlighet med överenskommelsen.

Exportlicens utställs för affärsutskottets räkning på antingen föreningen

Sydsvensk exportfisk eller föreningen Västkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas

förening.

I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse

för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar

nämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Detta består av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964

representanter för de olika fiskexportintressena, nämligen fiskarna, färskfiskhandlarna,

salteriföretagen och konservindustrin. Till rådets sammanträden

kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.

Jordbruksnämnden framhåller, att behov har förelegat även under det

gångna året av en centralisering av fiskexporten, såvitt gäller länder med

centraliserad import. Enligt nämndens mening är det, om exportmöjligheterna

skall kunna rationellt tillvaratas, erforderligt att exporten även i

fortsättningen regleras i den omfattning, som nu sker.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om vissa andra exportfrä mjande

åtgärder. Genom förutnämnda beslut den 26 april 1983 har

Kungl. Maj :t bemyndigat jordbruksnämnden att för bestridande av kostnaderna

under budgetåret 1963/64 för befattningen som fiskexportrepresentant,

disponera ett belopp av högst 100 000 kr. från de genom upptagande

av införselavgifter på fiskets område för budgetåret inflytande eller dessförinnan

influtna medlen. Behov av en befattning med uppgift att främja

den svenska fiskexporten föreligger enligt nämndens mening även för tiden

efter utgången av innevarade budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat

delas denna uppfattning av vederbörande fiskarorganisationer och av

övriga företrädare för den berörda fiskerinäringen. Anslagsbehovet för fiskexportrepresentanten

för budgetåret 1964/65 beräknar nämnden till samma

belopp som det för innevarande budgetår anvisade. Nämnden hemställer

på grund av vad nyss anförts om bemyndigande att under nästa budgetår

för att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten använda ett

belopp av högst 100 000 kr. av de för budgetåret 1964/65 inflytande eller

dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om täckning av kostnaderna

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. I fråga om konservkontrollen

beräknar nämnden att tillgängliga medel förslår att täcka de

kostnader för kontrollen som inte kan bestridas genom inflytande kontrollavgifter.

Beträffande kontrollen av andra fiskvaror anför nämnden bl. a.

följande.

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,

som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida

kostnaderna för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming

på hemmamarknaden — upptas avgifter av den som begärt kontrollens

utförande. Dessa avgifter förslår totalt sett ej till att täcka kostnaderna

för kontrollen. För budgetåret 1961/62 har sålunda inkomsterna av

löpande kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med

i runt tal 40 000 kr. För budgetåret 1962/63 har underskottet utgjort endast

35 000 kr. på grund av en av tillfälliga förhållanden orsakad minskning av

utgifterna under första hälften av budgetåret.

Storleken av det tillskott, som utöver kontrollavgifterna erfordras för

att fullgöra kvalitetskontrollen i fortsättningen kan enligt jordbruksnämndens

mening inte beräknas med någon större grad av säkerhet. Om man

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1901

bortser från budgetåret 1962/63, då utgifterna för kontrollen varit mindre

än normalt, har dessa tillskott under senare år successivt stigit beroende

i huvudsak på en nedgång av den export, som varit föremål för kvalitetskontroll.

För kalenderåret 1963 uppgår underskottet till 47 500 kr. Mot bakgrunden

härav synes enligt nämnden tör nästa budgetår böra anvisas ett

något större tillskott av statliga medel än för innevarande budgetår. Nämnden

hemställer därför om bemyndigande att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens

genomförande använda ett belopp av högst 60 000 kr. av

de för budgetåret 1964/65 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

IV. Departementschefen

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger såvitt nu kan bedömas

även för nästa budgetår. Prisreglerings verksam h e t e n torde

därför böra bibehållas också under budgetåret 1964/65. 1 avvaktan på

jordbruksnämndens utredning om utformningen av prisregleringssystemet

på fiskets område torde prisregleringen böra handhas i huvudsak på

samma sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i

ämnet som gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951:

81. Regleringen torde även under budgetåret 1964/65 i princip böra bedrivas

så, att medelsbehovet för att upprätthålla den i huvudsak kan täckas

av medel som inflyter till prisregleringskassan. Bemyndigandet för jordbruksnämnden

att uppta regleringsavgifter synes under budgetåret 1964/

65 böra bibehållas i den omfattning som gällt sedan den 1 september innevarande

budgetår. Nämnden bör sålunda äga möjlighet att uppta regleringsavgift

med högst 3 procent av inköpspriset för svenskfångad fisk, som

ilandförs på väst- och sydkusten samt med högst 3 öre per kilogram för på

ostkusten ilandförd strömming. På importfisk bör prisregleringsavgift kunna

upptas med belopp som motsvarar de avgifter som utgår för svenskfångad

fisk. I enlighet med nämndens förslag bör inkomsterna av införselavgifterna

på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak samma sätt

som prisregleringsavgifterna och sålunda, sedan i det följande särskilt

nämnda belopp utgått, användas för att täcka de löpande utgifter, som erfordras

för att upprätthålla prisregleringen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min

mening inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställs av Kungl. Maj:t — använda

behållningen i prisregleringskassan för lån till prisregleringsföreningarna

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

på export. Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisreg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196 i

leringsföreningarna skall jämväl under budgetåret 1964/65 få disponera

till fulla beloppet de krediter, för vilka staten ställt garanti.

Av införselavgiftsmedel på fiskets område har under innevarande år disponerats

125 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda

bedrivna verksamheten. Centralnämnden har nu mot bakgrunden av bland

annat behovet av en intensifierad propaganda för att lösa avsättningsproblem

för sill och strömming av mindre storlekar i skrivelse till jordbruksnämnden

föreslagit, att 500 000 kr. per år anvisas under en treårsperiod

till centralnämndens verksamhet. Jordbruksnämnden, som anser att bidrag

till fiskpropaganda i princip bör utgå endast inom ramen för de prisregleringsmedel,

som ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande i prisstödjande

syfte, föreslår att anslaget till centralnämnden för nästa budgetår

höjs med 25 000 kr. till 150 000 kr. Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor

på fiskets område har å sin sida uttalat sig för att ett belopp

av 200 000 kr. skall anslås till centralnämndens verksamhet. För egen del

tillstyrker jag att för budgetåret 1964/65 ett belopp av högst 200 000 kr.

disponeras till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten.

Erforderligt belopp bör, på motsvarande sätt som under innevarande

budgetår, utgå ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets

område för budgetåret 1964/65 inflytande eller dessförinnan influtna

medlen.

Till stöd för strömmingsfisket gäller sedan år 1935 en särskild h a ndelsreglering.

Genom denna har fiskarnas ekonomiska föreningar

på ostkusten (de s. k. auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) erhållit

ensamrätt att för återförsäljning motta färsk strömming från fiskarna. I

kraft av ensamrätten bestämmer de auktoriserade föreningarna det pris,

som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Därutöver

upprätthålls en prisreglering på strömming.

Som framgått av det föregående har jordbruksnämnden genom särskild

utredningsman låtit företa en översyn av handelsregleringen på strömming.

Utredningsmannens granskning utmynnar i förslag om att handelsregleringen

slopas från och med den 1 juli 1965. Samtidigt redovisas tre

alternativ till prisreglering på strömming efter upphävandet av handelsregleringen.

Jordbruksnämnden har efter överläggningar med företrädare för

fisket och handeln anslutit sig till utredningsmannens ställningstagande

vad gäller handelsregleringens upphävande. Frågan om utformningen av

ett prisregleringsstöd från den 1 juli 1965 avses bli föremål för vidare överväganden

inom nämnden efter fortsatta överläggningar med av stödet berörda

parter.

Vid de överläggningar med företrädare för fisket och handeln som ägt

rum före jordbruksnämndens ställningstagande har handeln uttalat sig för

ett slopande av regleringen efter en övergångstid av ett år. Representanterna

för ostkustfisket har ställt sig avvisande till ett slopande och hem
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196 b

ställt om förnyad utredning om strömmingshandelns reglering. Jordbruksnämndens

råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område bär med

undantag för dess fiskarrepresentanter anslutit sig till ett upphävande av

handelsregleringen i enlighet med vad som sedermera blivit nämndens förslag.

Fiskeristyrelsen har i samrådsyttrande i huvudsak biträtt nämndens

förslag men ansett att en längre övergångstid än till den 1 juli 1965 borde

ha föreslagits.

För egen del vill jag först erinra om att handelsregleringen på ostkusten

tillkom i mitten av 1930-talet för att möjliggöra ett skäligt utbyte av fisket

för en fiskargrupp, som omfattade ett stort antal små produktionsenheter.

Utbudet av strömming var vid denna tid splittrat på många händer, vilket

medförde en besvärande konkurrens med starkt pressade priser som följd.

Genom att fiskarna var utspridda över ett stort geografiskt område var utgångspunkten

för ett fackligt organisationsarbete dåligt. Sedan dess har

emellertid förhållandena förändrats starkt. Antalet yrkesfiskare på ostkusten

har sedan mitten av 1930-talet minskat till mindre än hälften. Genom

övergången till trålfiske sedan mitten av 1950-talet har större produktionsenheter

kommit att i viss mån dominera strömmingsfisket. Vidare har

ilandföringen koncentrerats till ett mindre antal orter. Utgångspunkten för

ett organisationsarbete på frivillig bas torde härigenom ha förbättrats väsentligt.

Trots att en snabb rationalisering skett inom fisket på ostkusten har de

auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna enligt vad jordbruksnämnden

uppger i stort sett alltjämt samma uppbyggnad och verksamhetsområden

som vid handelsregleringens tillkomst i mitten av 1930-talet. Enligt nämndens

mening synes handelsregleringen vara den främsta anledningen till

att effektiviseringen av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet fördröjts

samt till att ej heller den fackliga organisationen bland fiskarna på ostkusten

vuxit sig starkare. Härtill kommer att handelsregleringen inte rimmar

väl med de allmänna principer om näringsfrihet, som gäller för den ekonomiska

verksamheten i landet. Även om regleringen synes ha inneburit

vissa fördelar för ostkustfisket anser jag det mot bakgrunden av nyssnämnda

förhållanden nödvändigt att den avvecklas så snart som möjligt. I avvaktan

på ytterligare överväganden rörande de stödåtgärder, som kan erfordras

för tiden efter nämnda avveckling, bör nuvarande handelsreglering förlängas

att gälla till och med den 30 juni 1965. I likhet med jordbruksnämnden

anser jag att frågan om utformningen av ett framtida stöd bör bli föremål

för vidare överväganden inom nämnden efter fortsatta överläggningar med

av stödet berörda parter, så att förslag i frågan kan underställas Kungl.

Maj :t senast i nästa års prisregleringsskrivelse. Såsom nämnden anfört bör

organisatoriska ändringar till följd av att handelsregleringen slopas samordnas

med fiskförsäljningsföreningarnas effektivisering av sin verksamhet.

Samordningen förutsätter att resultatet av föreningen Ostkustfisks

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 196b

egen utredning rörande försäljningsföreningarnas verksamhet framkommer

inom de närmaste månaderna.

Prisregleringen på fisk liksom handelsregleringen på strömming är för

närvarande grundad på förordningen den 30 maj 19o2 (nr 320) om \iss

reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden för denna, som utgai

den 30 juni 1964 bör mot bakgrunden av vad jag tidigare anfört förlängas

med ett år.

Regleringen av importen och exporten av fisk in. in.

sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni

1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr

372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. in. (nr 374). Även giltighetstiden för nämnda förordningar, som

utgår den 30 juni 1964, bör förlängas till och med den 30 juni 1965.

Också för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid

nämnden liksom hittills bör få företa de jämkningar, som kan bli erforderliga

på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av åtaganden

inom andra internationella organisationer.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom

landet av fladensill föranleder inte någon erinran från min sida. I princip

synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill

under viss del av året inte böra upprätthållas och inte heller synes under

samma tid utfärdandet av importlicenser för annan beredd sill än islandssill

böra inställas.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import

bör under budgetåret 1964/65 handhas i enlighet med de för denna export

nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten till

övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak de

grunder, som följts under innevarande budgetår.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepr esentant

har under budgetåret 1963/64 fått tas i anspråk ett belopp av

högst 100 000 kr. från de för samma budgetår genom upptagande av införselavgifter

på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna medlen.

Kostnaderna för befallningen bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,

även för budgetåret 1964/65 intill ett belopp av högst 100 000 kr. få täckas

med införselavgiftsmedel, som upptas eller upptagits på fiskets område.

För budgetåret 1963/64 bar för att bestrida ett eventuellt tillskott till de

kostnader för kvalitetskontrollen a v a n d r a f i s k v a r o r

iin konserver, som inte kan läckas genom inflytande kontrollavgifter, lått

las i anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur införselavgiftsmedlen på fiskets

område. Jag finner mig böra förorda jordbruksnämndens förslag alt

för detta ändamål under nästa budgetår i den män kostnaderna inte kan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196i

täckas av inflytande kontrollavgifter, disponeras ett belopp av högst 60 000

kr. av införselavgiftsmedel, som upptas eller upptagits på fiskets område.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. anta förslagen till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln

med fisk, m. m.

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av

vissa slag av fisk och skaldjur

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa

slag av fisk och skaldjur m. m.

B. medge, att för tiden till och med den 30 juni 1965 reglering

av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger må

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats

i det föregående samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1964/65 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse

ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,

förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.

jämte ränta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964

27

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1962

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1 128

3 608

100

1940/44 ..........

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1 409

3 967

no

1945/49 ..........

5 255

6 157

11 412

95

2 662

1 363

4 025

112

1950/54 ..........

3 786

5 677

9 463

79

2 213

1 152

3 365

93

1955..............

3 007

5 549

8 556

71

1 913

1 098

3 011

83

1956..............

2 768

5 666

8 434

70

1 831

1 065

2 896

80

1957..............

2 479

5 716

8 195

68

1 772

1 016

2 788

77

1958..............

2 349

5 699

8 048

67

1 765

942

2 707

75

1959..............

2 338

5 684

8 022

67

1 721

985

2 706

75

1960..............

2 225

5 543

7 768

65

1 690

887

2 577

71

1961..............

2 070

5 457

7 527

63

1 655

856

2 511

70

1962..............

1 973

5 422

7 395

61

1 600

789

2 389

66

År

Västkusten (Hallands län, Göte- borgs och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

In-

dextal

1935/39 ..........

6 586

1406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44 ..........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945/49 ..........

7 231

1 258

8 489

106

15 148

8 778

23 926

101

1950/54 ..........

6 826

1 160

7 986

100

12 825

7 989

20 814

88

1955..............

6 058

1 076

7 134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956..............

5 749

1 012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957..............

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1958..............

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17 118

72

1959..............

5 291

942

6 233

78

9 350

7 611

10 961

72

1960..............

5 126

910

6 036

76

9 041

7 340

16 381

69

1961..............

5 242

873

6 115

77

8 967

7 180

16 153

68

1962..............

5 001

840

5 841

73

8 574

7 051

15 625

Öl)

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesorh

binäringsfiskare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964

Bilaga 2

Antal fiskebåtar åren 1935/39, 1948/52, 1953/57 och 1958—1962

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Sum-

ma

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Surn-

1—

10

11—

30

31—

90

91—

150

151—

200

>200

1—5

6—

10

>10

ma

Ostkusten

1935/39 ....

388

4 636

5 024

1948/52 ____

834

535

21

1

—

--

1 391

3 178

1 509

109

4 796

6 187

1953/57 ....

590

609

37

12

3

—

1 251

3 047

1 578

200

4 825

6 076

1958........

421

523

53

34

13

1

1 045

2 964

1 506

283

4 753

5 798

1959........

371

512

50

40

13

9

995

2 983

1 511

324

4 818

5 813

1960........

329

503

59

39

18

8

956

2 856

1 479

303

4 638

5 594

1961........

290

469

74

43

20

11

907

2 822

1 454

310

4 586

5 493

1962........

249

442

81

50

24

15

861

3196

1 430

356

4 982

5 843

Sydkusten

1935/39 ....

749

459

1 208

1948/52 ____

314

302

122

36

--

—

774

563

in

7

081

1 455

1953/57 ____

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1 575

1958........

290

220

86

71

20

12

699

655

150

21

826

1 525

1959........

281

210

75

71

26

16

679

650

159

29

838

1 517

1960........

264

196

61

70

37

19

647

673

155

29

857

1 504

1961........

256

213

60

70

40

23

662

666

196

32

894

1 556

1962........

160

197

60

78

43

24

562

659

211

42

942

1 504

Västkusten

1935/39 ____

1 345

496

1 841

1948/52 ____

432

199

347

318

162

—

1 458

660

256

21

937

2 395

1953/57 ....

415

191

297

217

158

125

1 403

688

311

33

1 032

2 435

1958........

393

180

239

173

145

175

1 305

653

342

42

1 037

2 342

1959........

398

172

229

171

133

196

1 299

657

363

47

1 067

2 366

1960........

378

179

204

159

106

245

1 271

655

338

36

1 029

2 300

1961........

338

174

186

187

84

311

1 280

671

359

40

1 070

2 350

1962........

272

156

159

159

91

330

1 167

814

406

75

1 295

2 462

Samtliga

kustslräckor

1935/39 ....

2 482

5 591

8 073

1948/52 ____

1 580

1 036

490

355

162

_

3 623

4 401

1 876

137

6 414

10 037

1953/57 ____

1 326

1 065

458

286

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10 086

1958........

1 104

923

378

278

178

188

3 049

4 272

1 998

346

6 616

9 665

1959........

1 050

894

354

282

172

221

2 973

4 290

2 033

400

6 723

9 696

1960........

971

878

324

268

161

272

2 874

4 184

1 972

368

6 524

9 398

1961........

884

856

320

300

144

345

2 849

4159

2 009

382

6 550

9 399

1962........

681

795

300

287

158

369

2 590

4 669

2 077

473

7 219

9 809

Anm. Uppgifterna och indelningen i kuststräckor enligt SOS Fiske, dock att »Sydkusten» i

denna bilaga inkluderar även Öresund och Skånekusten vid Kattegatt. — I SOS Fiske redovisas

också fiskebåtar utan motor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1961

29

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt proeentuell

fördelning åren 1935—1963

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

O/

/o

Milj. k g

O/

/o

Milj. kg

%

Milj. kg

0/

/o

Milj. kg

%

Fångstmängd

1935/39

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945/49

27,9

17

24,2

14

115,6

69

167,7

100

12,6

8

1950/54

28,2

14

30,4

16

138,2

70

196,8

100

30,2

15

1955

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197,4

100

35,8

18

1957

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958

27,2

11

37,8

16

173,0

73

238,0

100

66,8

28

1959

29,6

11

37,1

14

201,3

75

268,0

100

82,0

31

1960

25,7

10

42,6

16

190,8

74

259,1

100

65,2

25

1961

24.8

9

43,4

16

199,1

75

267,3

100

85,3

32

19621

24,0

8

46,0

16

225,0

76

295,0

100

117,5

40

19631

23,0

7

39,5

11

278,5

82

341,0

100

161,3

47

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kr

0/

/o

Milj. kr

0/

/o

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

o/

/o

Fångstvärde

1935/39

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945/49

23,8

23

14,0

14

65,4

63

103,2

100

7,0

7

1950/54

24,2

21

18,1

15

74,0

64

116,3

100

10,8

9

1955

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956

22,9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16,7

13

1957

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,9

12

1958

23,2

15

24,9

16

106,1

69

154,2

100

29,7

19

1959

26,7

16

26,5

15

117,7

69

170,9

100

33,8

20

1960

25,3

15

27,0

15

120,2

70

172,5

100

30,1

17

1961

28,4

15

29,0

15

130,7

70

188,1

100

40,6

22

19621

27,0

12

30,5

14

160,5

74

218,0

100

69,9

32

1963*

26,0

12

28,0

13

162,0

75

216,0

100

67,3

31

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för åren 1962 och 1963, då

de är beräknade av jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten* avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare

vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna

fr. o. m. år 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren

1945/1948 utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. För åren fr. o. m. 1949 är i ilandföringcn i utrikes

hamnar inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror

för åren dessförinnan och därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten* och »Totalfångst».

Under åren före 1949 torde ilandföringcn av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1959—septcinhcr 1963, öre/kg

Bilaya 4

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming

i Stock- holm*

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser3

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser

All

fisk*

Sill

(färsk)

Torsk

Ma-

krill

Annan

fisk2

Sill

nr 1*

Sill

nr 3*

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill

nr l4

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 15

Torsk

nr 25

19 SO

3:e kv.

67,2

48,0

96,1

96,3

110,3

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(44)

53,5

58,1

68

58

56

53

135,4

4:e kv.

79,3

48,0

139,6

104,0

141,1

60

(47)

37

(33)

69

59

59

(44)

55,5

63,6

68

58

56

53

132,7

1960

l:a kv.

57,7

43,2

101,7

60,2

126,1

52

(42)

33

(24)

69

59

59

(44)

68,2

61,4

68

58

58

55

140,7

2:a kv.

96,9

42,1

108,7

74,4

126,3

52

(42)

33

(24)

69

59

61

(44)

53,0

64,5

68

58

58

55

131,2

3:e kv.

67,7

48,0

118,3

95,9

138,8

64

(48)

41

(33)

69

59

61

(44)

54,4

62,6

68

58

58

55

137,6

4:e kv.

60,1

45,1

141,7

61,5

135,2

61

(46)

37

(32)

69

59

59

(44)

64,5

65,8

68

58

58

55

145,2

1961

l:a kv.

62,0

41,1

133,4

61,9

148,6

53

(40)

33

(24)

69

59

59

(44)

70,8

64,8

68

58

59

56

146,5

2:a kv.

98,7

47,3

108,6

85,5

127,6

53

(38)

33

(24)

69

59

63

(44)

57,0

67,4

68

58

59

56

141,5

3:e kv.

70,1

50,2

102,6

92,1

125,0

64

(48)

44

(33)

75

63

63

(44)

56,0

65,6

68

58

63

60

149,2

4:e kv.

77,3

50,5

131,6

91,6

136,6

64

(48)

44

(33)

75

63

59

(44)

61,2

71,6

68

58

63

60

150,2

1962

l:a kv.

70,1

51,4

87,2

79,1

118,3

53

(43)

35

(24)

75

63

59

(44)

75,2

65,0

68

58

61

58

145,9

2:a kv.

112,8

69,6

111,2

91,6

138,8

53

(43)

35

(24)

75

63

66

(48)

54,4

66,8

68

58

61

58

145,6

3:e kv.

102,1

65,2

113,1

122,7

135,3

64

(55)

46

(33)

80

65

66

(48)

56,4

67,1

70

61

61

58

152,6

4:e kv.

73,9

48,8

135,0

96,1

142,1

64

(55)

46

(33)

80

65

59

(48)

52,4

60,4

70

61

61

58

139,7

1963

l:a kv.

71,9

45,8

120,0

104,2

142,6

53

(44)

35

(25)

80

65

59

(48)

79,6

64,9

70

01

63

60

166,9

2:a kv.

87,3

47,2

108,1

85,4

124,2

53

(44)

35

(25)

80

65

69

(50)

59,0

66,1

70

61

63

60

157,9

3:e kv.

74,6

50,5

107,6

128,1

128,2

64

(45)

49

(36)

80

65

69

(50)

57,5

74,8

70

61

63

60

150,0

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försöljning på s. k. första auktion (för alla

köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på

s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill samt

för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

6 Under 1962 och 1963 har minimipriserna under slutet av veckan

legat respektive 4 och 2 öre per kg under de angivna priserna.

0 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreuingen

fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln,

och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna redovisade

fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.

w

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 196b

31

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m.

tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt- land- ningar i

utlandet

Sum-

fisk,

kräft- djur och

biötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m.

kap. 16

Sum-

Utförsel- över- skott (+)

Införsel- över- skott (—)

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m.m.

kap. 16

Miljoner

kilogram

1935/39 ......

25,1

1,4

14,8

41,3

44,5

7,1

51,6

- 10,3

1940/44 ......

5,4

0,4

1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

- 4,5

1945/49 ......

30,2

2,0

12,6

44,8

21,5

4,7

26,2

+ 18,6

1950/54 ......

47,9

2,5

30,2

80,6

25,6

8,8

34,4

+ 46,2

1955..........

50,5

2,3

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

+ 51,0

1956..........

40,2

2,6

35,8

78,6

33,7

13,5

47,2

+ 31,4

1957..........

42,0

1,9

38,0

81,9

30,2

11,8

42,0

+ 39,9

1958..........

35,9

2,9

66,8

105,6

33,8

15,9

49,7

+ 55,9

1959..........

38,1

2,8

82,0

122,9

30,2

16,8

47,0

+ 75,9

1960..........

56,4

3,5

65,2

125,1

31,0

16,5

47,5

+ 77,6

1961..........

45,3

2,7

85,3

133,3

37,7

20,2

57,9

+ 75,5

1962..........

33,0

3,6

117,5

154,1

38,4

19,4

57,8

+ 96,3

1963..........

34,4

3,3

161,3

199,0

41,9

17,8

59,7

+ 139,3

Miljoner

kronor

1935/39 ......

7,8

1,3

3,1

12,2

20,9

4,6

25,5

- 13,3

1940/44 ......

2,8

0,3

0,3

3,4

10,4

1,7

12,1

- 8,7

1945/49 ......

21,0

5,5

7,0

33,5

23,3

7,3

30,6

+ 2,9

1950/54 ......

31,9

7,2

10,8

49,9

36,7

14,9

51,6

+ 1,7

1955..........

34,2

6,6

16,1

56,9

61,9

24,6

86,5

- 29,6

1956..........

31,7

7,7

16,7

56,1

60,3

27,7

88,0

- 31,9

1957..........

36,9

5,3

17,9

60,1

59,9

28,6

88,5

- 28,4

1958..........

30,6

9,4

29,7

69,7

71,4

37,9

109,3

- 39,6

1959..........

32,5

9,7

33,8

76,0

66,6

38,5

105,1

- 29,1

1960..........

43,4

11,2

30,1

84,7

71,8

39,8

111,5

- 26,7

1961..........

39,2

10,1

40,6

89,9

85,5

46,3

131,8

- 41,9

1962..........

34,0

13,3

69,9

117,2

99,0

47,4

146,4

- 29,2

1963..........

34,5

13,4

67,3

115,2

110,4

50,4

160,8

- 45,6

Anm. 1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan

hänförts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. in. 1957.

Anm. 2 För åren t. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk icke inkluderad i direktlandningarna i utlandet.

Anm. 2 Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är hämtade

från handelsstatistiken utom för år 1963, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640193

Bilaga ti

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter in. in.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1963, allt i kr.

w

IN?

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

Pristillägg

Pristillägg

Prisutjäm-

m. m.

m. m.

ningsbidrag*

1946—1950..............

8 604 534: 36

9 223 575: 36

1 234 318: 23

1 187 022: 99

1 041 366: 05

1 590 487: 20

1 188 025:25

1951—1955..............

10 769 464:15

7 976 061:13

2 439 792: 09

1 102 423: 55

2 342 103: 20

3 751 110:95

7 018 342: 03

1956—1960..............

7 383 640: 09

9 587 783:11

1 454 777: 92

3 339 798: 50

1 973 592: 30

2 727 762: 76

7 093 614: 84

7 234 886: 54

1961....................

1 414 027: 53

1 837 378: 80

293 096: 21

706 015: 09

401 586: 66

488 022: 80

1 709 172:38

1 314 767: 30

1962....................

1 408 989:16

1 735 106: —

352 423 :21

701 162: 56

388 175: 24

“627 378: —

1 825 697: 60

1 365 000: —

1963....................

1 155 857: 35

1 610 875: —

272 814:16

3720 536: 76

354 539:12

620 513: —

1 700 468: —

1 289 978: —

Omkostnader 1949—1963

514 073: 01

86 891: 98

3 154: 80

‘—887 164: 90

Avveckling av statslån

2 500 000: —

500 000: —

500 000:—

Summa

30 736 512: 64

34 984 852: 41

6 047 221:82

8 343 851: 43

6 501 362: 57

10 308 429: 51

20 535 320:10

10 317 466: 94

Underskott

—4 248 339: 77

—2 296 629: 61

—3 807 066: 94

Överfört år 1946 från clearingskassan

för fisk

Ränteinkomster........

+ 20 500 750: 72

+ 1 000 000: —

+ 6 592 190: 69

Uppbörds- och kontrollkostnader

................

Överfört år 1963 till arbets

löshetskassan

Total behållning

31/12 1963..............

— 431321: —

— 1 000 000: —

+ 26 661 620:41

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1/4.

a Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt åtgått.

8 Beloppet är preliminärt.

4 Av beloppet utgör 403 991kr. 67 öre kostnad för fiskexportrepresentanten,

158 173 kr. 23 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk

och 325 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m.m.» och »prisutjämningsbidrag»

belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren 1946

—1955 finns redovisade i prop. 1960:82 och för åren 1956—1960 j

prop. 1963:49.

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 dr 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väck a1 i texten
  2. JoU 1964:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 196b/ 65, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten