Sök i Ratio Lex

Angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården m. in

1964-03-06 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:114, Angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964

1

Nr 114

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående viss rationaliseringsverksamhet

inom sjukvården m. in.; given Stockholms

slott den 6 mars 1964.

.5 a% , . . „ -%r ; -''t. H''*. < • t }.7

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

v .. (i yi tiin- fur, • it* i!l.i

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 3 000 000 kr. under nästa budgetår ställes till

förfogande för av rådet för sjukhusdriftens rationalisering bedriven utrednings-,

försöks- och utvecklingsverksamhet. Av detta belopp har svenska

stads- och landstingsförbunden förklarat sig beredda att tillsammans erlägga

40 procent eller 1 200 000 kr. Resterande 1 800 000 kr. föreslås anvisas

såsom ett särskilt reservationsanslag under femte huvudtiteln. Rådet föreslås

tills vidare vara anknutet till centrala sjukvårdsberedningen. Kostnaderna

för rådets centrala administration upptages under beredningens avlönings-

och omkostnadsanslag. Propositionen innehåller slutligen förslag

till medelsanvisningar för beredningen för budgetåret 1964/65.

Biluing till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 114

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående viss rationaliseringsverksamhet

inom sjukvården m. m.

I årets statsverksproposition (bil. 7 s. 126—127) har Kungl. Maj :t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1964/65 beräkna dels till Centrala sjukvårdsberedningen:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 196 000 kr., dels ock till Centrala sjukvårdsberedningen:

Omkostnader ett förslagsanslag av 176 000 kr.

Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att rådet för sjukhusdriftens

rationalisering i skrivelser den 8 juli och den 7 september 1963

lagt fram förslag om en avsevärd utvidgning av dess verksamhet jämte

beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår. Då beredningen av rådets

förslag inte kunnat avslutas i sådan tid att definitivt förslag kunnat framläggas

i statsverkspropositionen, förordade jag, att centrala sjukvårdsberedningens

avlönings- och omkostnadsanslag, vari jämväl inginge medel

till rådet för sjukhusdriftens rationalisering, i riksstatsförslaget preliminärt

uppfördes med oförändrade belopp.

Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga hithörande frågor.

Inledning

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) inrättades fr. o. in. den

1 december 1962. Rådet består av ordförande och högst 18 ledamöter. Dess

medlemmar representerar — förutom centrala sjukvårdsberedningen och

sjukhushuvudmännen - - framför allt tekniskt inriktade läkare resp. medicinskt

inriktade tekniker. Rådets uppgift är enligt Kungl. Maj :ts beslut den

9 november 1962 att följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen på

sjukhusdriftens område, att taga initiativ till och främja forskning av betydelse

för sjukhusdriften samt verka för att vunna forskningsresultat ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr lli år 19tii

nyttjas, ävensom att verka för frivilligt samarbete mellan forskningsintressenter,

såväl statliga och kommunala myndigheter och institutioner som

industriföretag och andra enskilda organisationer.

Något anslag för rådets verksamhet finns inte uppfört på riksstaten för

innevarande budgetår. Däremot har under anslaget till Centrala sjukvårdsberedningen:

Avlöningar beräknats sammanlagt 104 000 kr. för rådet, varvid

4 000 kr. har anvisats för ersättningar åt ordförande, ledamöter och

sekreterare och 100 000 kr. för arvoden till sakkunniga och till ledamöter

för särskilda utredningar. Under anslaget till Centrala sjukvårdsberedningen:

Omkostnader har för rådet beräknats 3 000 kr. till reseersättningar och

2 000 kr. till expenser. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 24 januari

1964 medgivit rådet att från nämnda anslag disponera ytterligare högst

200 000 kr. för sin verksamhet.

Anslagsframställning av rådet för sjukhus driftens rationalisering

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering har i skrivelse den 7 september

1963 hemställt, att till rådets verksamhet för budgetåret 1964/65 ville anvisas

ett belopp av 5 130 640 kr.

Rådet anför inledningsvis: I skrivelse den 8 juli 1963 hemställde rådet,

att en väsentlig förstärkning av de ekonomiska resurserna måtte medgivas

redan fr. o. m. budgetåret 1963/64. Som skäl för denna hemställan anförde

rådet — efter att först ha lämnat en orientering om planläggningen av verksamheten

— att utan en dylik förstärkning kunde rådet éj fylla sin uppgift.

Visserligen hade de i skrivelsen redovisade beräkningarna av det

totala medelsbehovet för budgetåret 1963/64 i viss utsträckning måst baseras

på antaganden om behovet av olika insatser från rådets sida och

därmed verksamhetens omfattning. Behovet av rationaliseringsåtgärder på

flertalet delområden inom sjukhusorganisationen hade dock konstaterats i

olika sammanhang, inte minst vid den av chefen för inrikesdepartementet

anordnade konferensen i oktober 1962, som föregick tillskapandet av rådet.

För att rådet skulle kunna igångsätta och fullfölja en verksamhet efter de

linjer, som framkom vid diskussionen av dess tillkomst och som angivits

i nyss nämnda skrivelse, fordrades tillgång på medel av en helt annan storlek

än vad dittills anvisats.

Rådet framhåller vidare i huvudsak följande.

Det föreligger behov av ett grundligt utrednings- och utvecklingsarbete

innan olika åtgärder till effektivering av sjukhusdriften kan föreslås. Detta

arbete bör drivas i form av expertutredningar på olika områden. För att

utföra föreslaget utredningsarbete erfordras följande expertgrupper:

Kliniskt-kemiska laboratoriegruppen skall bl. a. utreda vilka analysmetoder

som är i bruk och bedöma lämpligheten av automatisering. Gruppen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964

skall vidare planera samt genomföra pilotstudier för att rationalisera transporten

av laboratorieprov och utpröva lämpliga engångsemballage, genomföra

praktiska försök för centralisering av komplicerade analyser och förenkling

av analyser vid sekundärlaboratorier och för att utpröva rationellare

metoder att utskriva och arkivera laboratoriedata samt för genomförandet

av laboratoriestatistik. Vidare skall försök med fabriksmässigt framställda

reagens utföras för att nedbringa kemikaliekostnaderna.

Kliniskt-fyBiologiska laboratoriegruppen skall bl. a. beakta problemen vid

registrering och bearbetning av fysiologiska data samt konvertering av dessa

till former, lämpliga för datatransmission.

höntgcngruppen skall bearbeta problem vid insamling och arkivering

av dels den alfanumeriska information och dels den bildinformation, som

insamlas i röntgenlaboratorierna, så att detta sker i en form, lämpad för

modern teknisk bearbetning och transmission. Vidare skall gruppen bevaka

den tekniska utvecklingen, så att använda undersökningsmetoder ger

maximal information i förhållande till den röntgendos som patienten utsätts

för.

Datatransmissionsgruppen skall studera informationsöverföringen vid

in- och utskrivning av patienter, remittering och återremittering, identifiering

av prover och patienter, arkivering av data med kort och lång accesstid

samt datapresentation. Gruppen skall vidare föreslå och genomföra

pilotstudier för att pröva olika tekniska lösningar på ovannämnda problemställningar.

Journalgruppen skall standardisera och förenkla metodiken vid förandet

av journaler. Medelst systematisering och rationalisering bör det vara möjligt

att åstadkomma en medicinsk journal, som med mindre arbete än vad

som nu ertordras, möjliggör att fastställa diagnos och lämplig terapi.

Sjukhushygiengruppen skall utarbeta normer för sjukhusverksamheten i

vad avser hygien. Sjukhushygienfrågorna är förknippade med en rad bakteriologiska

och tekniska problem, som fordrar en samordnad överbearbetning.

Vårdavdelnings gruppen skall på grundval av ett lämpligt antal aktuella

vårdavdelningar inom olika specialiteter och med hänsynstagande till vad

som kan förutses rörande den framtida utvecklingen medverka till utarbetandet

av normer beträffande vårdavdelningarnas vårddifferentiering,

arbetsuppgifter, vårdplatsantal, personalsammansättning, lokalutformning

och tekniska utrustning.

Gruppen för läkararbelets organisation vid sjukhusen skall analysera effektiviteten

och värdet av de skilda arbetsmoment som ingår i läkarnas

rutinuppgifter. Ett flertal undersökningar har företagits beträffande annan

sjukvårdspersonals arbetsuppgifter men hittills ingen motsvarande på läkarområdet.

Gruppen för det nationella centrala farmakologiska informationsregistret

skall utreda möjligheterna att med hjälp av modern databehandlings- och

datatransmissionsteknik inhämta, lagra och distribuera information rörane

effekter och biverkningar av i landet registrerade och licentierade terapeutika.

Gruppen för det nationella centrala toxikologiska informationsregistret

skall på motsvarande sätt som expertgruppen för det farmakologiska registret

undersöka möjligheterna av att insamla, lagra och distribuera information

rörande kemisk-tekniska produkters och gifters toxicitet, förgiftningssymtomatologi

samt behandlingsmetoder vid förgiftningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It''t år 1964 5

Gruppen för testning av medicinsk-teknisk apparatur skall utreda behovet

av och utarbeta planer för en provningscentral för medicinsk-teknisk

apparatur. I marknaden förekommer ett stort antal apparater av inhemsk

oi.h utländsk konstruktion för diagnostisk och terapeutisk användning, vilkas

egenskaper ej invändningsfritt redovisas av fabrikanterna.

Gruppen för sjukvårdens total planering skall samordna pågående utredningar

beträffande den rationella fördelningen mellan öppen och sluten

vård, de bägge vårdformernas allmänna organisation med hänsyn till befintliga

och anteciperade tekniska och personella resurser med hänsyn till

gällande lagar och förordningar. Expertgruppen skall även söka utarbeta

förutsättningslösa planer för organisationen av ett idealsjukhus vilken även

skulle kunna ligga till grund för moderniseringar av befintliga sjukhus.

Gruppen skall således samordna resultaten av de olika expertgruppernas arbete.

För budgetåret 1964/65 kommer alltså tolv expertgrupper att vara i arbete.

I genomsnitt har antalet ledamöter i varje expertgrupp beräknats till

5. Det blir av olika anledningar nödvändigt att dela upp expertgrupperna

på undergrupper med koncentrerade och specialiserade arbetsuppgifter.

Expertgruppen kommer då att tjänstgöra som planläggande och samordnande

organ inom sitt ämnesområde. Antalet ledamöter i undergrupp har

beräknats till i genomsnitt 3. Det totala antalet i expertgrupper och undergrupper

ingående ledamöter kan således uppskattas till 120. Av dessa har

80 beräknats tillhöra stats- eller kommunalförvaltningen. Vid bestämning

av ersättningar till ledamöter av expertgrupper och andra sakkunniga skall

tills vidare kommittékungörelsen följas i fråga om statsanställda och kommunalanställda

personer. Till andra av rådet anlitade sakkunniga skall utgå

vad som tillämpas i liknande fall. Rådet beräknar kostnaderna för sammanträdesarvoden

samt resor och traktamenten för expertgrupperna till

195 200 kr. samt för konsultarvoden till övriga sakkunniga till 450 000 kr.

I samband med utredningsverksamheten blir det ofrånkomligt med försöksverksamhet

vid sjukhusen. Rådet antar, att vederbörande sjukvårdshuvudman

skall vara villig att svara för den ojämförligt större delen av kostnaderna

härför. Det kan emellertid förutses att vinsten av försöksverksamheten

inte blir omedelbar ulan att i många fall eu tänkt åtgärd måste bli föremål

för ytterligare utrednings- och försöksverksamhet. Av denna anledning

har det ansetts skäligt att rådet som stöd åt försöksverksamheten vid sjukhusen

skall kunna bidraga med visst belopp. För budgetåret 1964/65 har

bidraget beräknats till 1 000 000 kr.

Expertgrupperna kommer i sitt arbete inom skilda sektorer att stöta på

problem, som fordrar utvecklingsinsatser. Dessa kommer i stor utsträckning

att bestå i konstruktionsarbeten och prototypframtagningar, innebärande

applicering av existerande tekniskt kunnande och tillgodogörande av

erfarenheter som gjorts inom andra verksamhetsgrenar. Utvecklingsverksamheten

är av väsentlig betydelse för sjukhusdriftens rationalisering. Då

det emellertid inte är fråga om forskning äger forskningsråden ej lämna

bidrag till finansiering av denna verksamhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964

Medelsbehovet för utvecklingsverksamheten uppgår till sammanlagt

3 250 000 kr. och har preliminärt fördelats på följande sätt.

1. Utvecklingsarbeten och prototypframställning...............................

2. Testning och egenskapsredovisning av medicinsk-teknisk apparatur.............

3. Utgifter i samband med anpassning av teknisk apparatur till klinisk verksamhet!

1. Bland arbetsuppgifter som kan aktualiseras genom expertgruppernas

verksamhet må som exemplifiering nämnas utformning av apparatuppsättningar

lämpliga för automatisering vid kliniskt-kemiska laboratorier,

framtagning och modifiering av utrustning för utskrivning av analysdata

och deras överförande till vårdavdelningar och polikliniker, konstruktion

och prov med utrustning avsedd för datalagringssystem vid sjukhusen,

konstruktion av röntgenapparatur för olika spänningsförhållanden och

mera väldefinierade strålningsvåglängder, framställning av ny utrustningför

olika transportändamål inom sjukhusen, konstruktion av utrustning

för märkning av prover samt konstruktion av registreringsanordningar för

intensiwårdsavdelningar.

2. Den för läkare och sjukvårdens huvudmän viktiga serviceverksamheten

att testa och egenskapsredovisa medicinsk teknisk apparatur för att

underlätta val av ändamålsenlig och ekonomisk utrustning förutses komma

att kräva väsentligt större belopp än vad som medtagits i tabellen här ovan.

Det har emellertid av olika anledningar ansetts nödvändigt att inrikta sig

på en gradvis uppbyggnad av denna verksamhet. Dock kan redan nu förutskickas

att den framtida verksamheten kommer att bli av betydande omfattning

och därmed komma att medföra väsentligt större ekonomiska anspråk.

Planer föreligger att förlägga testning och egenskapsredovisning till

statens provningsanstalt och till vissa undervisningssjukhus.

3. På grund av bristande erfarenhet är det mycket svårt att bedöma kostnaderna

för anpassning av teknisk apparatur till klinisk verksamhet. Rådet

upptar för nästa budgetår en kostnad för ändamålet av 500 000 kr.

Rådet har tillsatt ett arbetsutskott, på vilket det ankommer att skaffa

eu överblick över hela det fält, som är föremål för rådets verksamhet. För

en effektiv ledning och samordning av utrednings- och utvecklingsverksamheten

krävs att rådet även förfogar över en verkställande organisationsenhet.

Medelsbehovet för den centrala verksamheten beräknas till 235 440 kr. enligt

följande uppställning:

Kr.

2 000 000

750 000

500 000

3 350 000

Kr.

Verkställande tjänsteman.................................................... 54 816

Sekreterare................................................................ 31 320

Publiceringsverksamhet..................................................... 15 00O

Kanslibiträde.............................................................. 15 204

Ersättningar till ledamöter av rådet och arbetsutskottet......................... 11 100

Reseersättningar till ledamöter och anställda................................... 15 000

Expenser................................................................" 7 000

Inventarieanskaffning....................................................... 6 000

Informationsverksamhet (tryckningskostnader, kurser, konferenser, demonstrationer,

utställningar etc.)........................................................ 80 000

335 440

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1964 7

Den verkställande tjänstemannen skall bl. a. insamla uppgifter om samt

koordinera av andra organ verkställda utredningar, följa den tekniska och

organisatoriska utvecklingen på sj ukliusdriftens område inom och utom landet

samt taga initiativ till, övervaka och samordna erforderliga expertutredningar.

Vidare skall tjänstemannen bereda samt i rådet och arbetsutskottet

föredraga ärenden som inte uppdragits åt annan, verkställa beslut i ärenden

som avgjorts av rådet eller arbetsutskottet, leda publiceringsverksamheten,

anordna kurser m. m.

Det har visat sig omöjligt att för dessa uppgifter förvärva en kvalificerad

kraft i lägre löneställning än lönegrad B 3.

Sekreteraren, som bl. a. skall biträda verkställande tjänstemannen i hans

arbetsuppgifter, föreslås erhålla en tjänst som förste byråsekreterare i Ae

23.

Sammanlagt erfordras sålunda 1 645 200 kr. för utredningsverksamheten,

3 250 000 kr. för utvecklingsverksamheten och 235 440 kr. för central

verksamhet eller tillhopa 5 130 640 kr.

Centrala sjukvårdsberedningens anslagsframställning

För innevarande budgetår har till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar

anvisats ett förslagsanslag av 1 196 000 kr. och till Centrala sjukvårdsberedningen:

Omkostnader ett förslagsanslag av 176 000 kr.

Styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen har hemställt, att avlöningsanslaget

uppräknas med i runt tal 77 000 kr. och att omkostnadsanslaget

minskas med 9 000 kr.

I. Avlöningar

Personalförändringar el. minskn.

a) Byggnadsbyrån:

1 byrådirektör Ae 25................................................... + 38 520

1 förste byråingenjör högst Ae 23........................................ + 31 320

b) Kanslisektionen:

1 förste byråsekreterare Ae 23........................................... + 34 740

1 förste byråsekreterare Ae 21........................................... + 31 320

1 förste expeditionsvakt Ae 9........................................... + 16 884

c) Arvoden till sakkunniga................................................ + 23 000

Tjänsteförändringar:

d) Lönegradsförändringar................................................. + 1 812

Löneomräkning.......................................................... — 101076

Avrundat + 77 000

Motiv

I. a) Socialpolitiska kommittén har överlämnat eu utredning över vårdbehov

och vårdmöjligheter för åldringar samt föreslagit stödåtgärder för

ett snabbt utbyggande av långtidssjukvården. Om statsmakterna kommer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr ili år 196i

II. Omkostnader

Sjukvård.................................

Reseersättningar..........................

Övriga expenser...........................

Publikationstryck.........................

Representation............................

Inredning och utrustning av nya lokaler m. m.

Anslag

1963/64

2 000

38 000

42 000

12 000

50 000

Mynd.

förslag

1964/65

+ 1 000

+ 2 000

+ 3 000

+ 3 000

+ 2 000

— 20 000

— 9 000

Dep:ts

beräkn.

1964/65

+ 1 000

+ 14 000

+ 51 000

+ 3 000

— 20 000

+ 49 000

att fatta beslut i enlighet med det framlagda förslaget kan en mycket stark

ökning av byggnadsföretag av denna art förväntas. Härvid kommer arbetsbördan

för centrala sjukvårdsberedningen att ökas i betydande omfattning.

Då stor vikt lagts vid en snabb utbyggnad av vårdområdet får enligt kommittén

en bristande central handläggning av ärenden ej utgöra en försenande

faktor. Kommittén har därför föreslagit att de centrala sjukvårdsmyndigheterna

erhåller den personal och de resurser som kan vara erforderliga

för en snabb och effektiv handläggning av ärenden rörande planering,

långivning m. m. Beredningen finner det därför oundgängligt att redan

från budgetåret 1964/65 en tjänst inrättas vid centrala sjukvårdsberedningen

såsom byrådirektör i högst Ae 25.

Byråns alltmer ökade arbete med granskning och rådgivning särskilt i

fråga om sådana grenar av sjukvården, där samråd med beredningen är

obligatorisk, medför behov av ytterligare minst en förste byråingenjör i

högst Ae 23.

I. b) En förste byråsekreterare i Ae 23 och en förste byråsekreterare i

Ae 21 erfordras för publicerings-, biblioteks- och arkivärenden. — Beredningen

disponerar f. n. inte någon expeditionsvaktstjänst för budskickning,

vård av inventarier etc.

I. d) En kontoristtjänst i Ae 9 föreslås utbytt mot en tjänst som kansliskrivare

i Ae 11. Vidare bör en kontorsbiträdestjänst i Af 2/Ae 5 ordinariesättas.

Departementschefen

Sjukvården i Sverige har en stor och kraftigt växande omfattning. År 1961

tog våra sjukhus emot över 7,5 miljoner besök för vård, vilket genomsnittligt

motsvarar ett besök av varje invånare i landet. I drygt en miljon av fallen

var det fråga om intagning på sjukhuset. Till den öppna och slutna sjukvård,

som bedrives vid sjukhusen, skall läggas den öppna sjukvården utanför

dem. De totala kostnaderna för den allmänna sjukvården uppgick under

åren 1959, 1960 och 1961 till resp. 2,2, 2,4 och 2,7 miljarder kr. Det finns anledning

att för de två sistförflutna åren räkna med en totalkostnad som överstiger

3 miljarder kr. 1961 års siffra innebär, att de totala offentliga sjukvårdskostnaderna

motsvarade 3,5 procent av bruttonationalprodukten jäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr lli år 196i

fört med 1,8 procent 1946. Fortsätter sjukvårdskostnaderna att öka i ungefär

oförändrad takt i förhållande till bruttonationalprodukten skulle de 1970

nå 4,5 procent eller ev. något högre. Även om sjukvårdskostnadernas andel

i bruttonationalprodukten av naturliga skäl någon gång måste upphöra att

växa, bör man räkna med att denna andel fortsätter att stiga under ett eller

annat årtionde framåt.

En fortsatt stark utveckling av sjukvården i vidaste bemärkelse bör

emellertid vara ägnad att minska det produktionsbortfall som vållas av sj ukdom

och invaliditet, och som f. n. säkerligen överstiger de totala sjukvårdskostnaderna.

Ännu viktigare är att människornas behov av sjukvård tillgodoses.

Den angivna kostnadsutvecklingen måste därför tills vidare accepteras

som ett pris för en angelägen fortsatt förbättring. Sjukvården kommer

emellertid liksom hittills att konkurrera med andra viktiga områden om

ett vidgat utrymme i folkhushållet. Med stigande totalkostnader kommer

anspråken på planering och driftsrationalisering att växa sig allt starkare

för att åstadkomma bästa möjliga resultat med de resurser som ställes till

sjukvårdens förfogande. Alla möjligheter till rationalisering måste därför

tillvaratas. En relativt sett obetydlig rationaliseringsvinst vid ett sjukhus

kan — om den utnyttjas över hela fältet — leda till såväl stora kostnadsbesparingar

som bättre patientvård.

Rationaliseringsarbetet inom sjukvården bör präglas av en oavlåtlig strävan

att använda resurserna så, att man med undvikande av onödiga kostnader

ger patienterna bättre vård och service samt personalen bättre arbetsförhållanden.

Rationaliseringsarbetet bör bl. a. inriktas på ett ökat utnyttjande

av tekniska hjälpmedel, varigenom man vinner snabbare och säkrare

diagnoser och bättre behandlingsmetoder. En inventering av medicinskteknisk

verksamhet och behoven därav vid landets sjukhus, som genomfördes

år 1962 på uppdrag av statens tekniska forskningsråds nämnd för

medicinsk teknik, gav vid handen, att de tillgängliga tekniska resurserna

på de flesta håll är otillräckliga och att önskvärda kontakter med tekniker

och tekniska institutioner ofta saknas.

Huvudparten av sjukvården i landet handhas redan av landstingen och

städerna utanför landstingen. Er. o. in. den 1 juli 1963 har provinsialläkarväsendet

överförts till landstingen. Riksdagen har vidare godkänt ett i propositionen

1963: 171 framlagt förslag till huvudmannaskapsreform på mentalsjukvårdens

område. När denna reform inom några år genomförts kommer

statens direkta ansvar för hälso- och sjukvården att minska ytterligare.

Klart är att rationaliseringsverksamheten inom sjukvården främst är och i

ännu högre grad blir en uppgift för landstingskommunerna. Dessa har också

i betydande utsträckning tagit initiativ till rationaliseringsprogram av olika

slag. Det ligger emellertid i sakens natur, att detta arbete i första hand tar

sikte på att lösa aktuella problem allteftersom sådana uppstår vid olika sjukhus,

medan det enskilda landstingets möjligheter att ta itu med mera lång
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964

siktiga och allmängiltiga uppgifter är begränsade. Behov av ett samordnande

organ för den decentraliserade sjukvårdsrationaliseringen har därför

vuxit fram. Mot bakgrund härav tillkallade Kungl. Maj :t i november 1962

ett särskilt råd för sjukhusdriftens rationalisering, bestående av högst 18

ledamöter, vilka företrädesvis representerar medicin, teknik och sjukvårdsadministration.

Ordförande i styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen

skall vara rådets självskrivne ordförande.

Rådet har till uppgift att följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen

på sjukhusdriftens område. Det ankommer på rådet att ta initiativ

till och främja forskning av betydelse för sjukhusdriften samt att verka för

att vunna forskningsresultat utnyttjas. Rådet skall vidare verka för att ett

frivilligt samarbete kommer till stånd mellan forskningsintressenter, såväl

statliga och kommunala myndigheter och institutioner som industriföretag

och andra enskilda organisationer.

Rådet skall således fungera som ett impulsgivande, förmedlande och samordnande

organ på sjukhusrationaliseringens område. För att rådet effektivt

skall kunna fylla dessa funktioner krävs emellertid att rådet självt tar upp

viss utvecklings- och försöksverksamhet på sitt program. Rådet avser att

driva sin verksamhet genom särskilda expertgrupper och har i sin anslagsframställning

redovisat tolv sådana grupper av vilka — enligt vad jag inhämtat

— hittills tio blivit tillsatta. I det föregående har lämnats en kortfattad

redogörelse för de olika gruppernas huvudsakliga arbetsuppgifter.

Grupperna är f. n. i färd med att utarbeta handlingsprogram. Längst i detaljplaneringen

har den s. k. kliniskt-kemiska laboratoriegruppen hunnit.

Gruppen avser bl. a. att vid epidemisjukhuset i Stockholm anordna försök

som syftar till att vid sidan av den vanliga sjukvårdsrutinen pröva fjärrutskrift

av rekvisitioner, journaler och analys-svar för att på så sätt automatisera

rutinmeddelanden mellan laboratorium, röntgenavdelning etc. och

vårdavdelning. Försök med laboratorieautomation pågår även vid akademiska

sjukhuset i Uppsala. Denna verksamhet har till mål att rationalisera

och effektivisera analysarbetet vid ett sjukhuslaboratorium. Försök med

fabriksmässigt framställda reagens samt utredning beträffande framtida

laboratorieapparatur torde komma att igångsättas.

Vidare har expertgruppen för toxikologiskt informationsregister lagt fram

förslag till studie rörande utnyttjande av databehandlingsteknik vid toxikologiskt

informationsregister. Denna försöksverksamhet är avsedd att bedrivas

i anslutning till den nuvarande giftinformationscentralen vid karolinska

sjukhusets barnklinik.

De uppgifter som rådet lagt sig före täcker mycket väsentliga områden av

verksamheten vid våra sjukhus. Det synes mig ställt utom varje tvivel att

den av rådet påbörjade verksamheten bör kunna leda till betydande rationaliseringsvinster.

Genom sin allsidiga sammansättning och som en följd

av att rådet till sig lyckats knyta framstående expertis inom medicinsk tek
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964

nik i landet har rådet också gynnsamma förutsättningar för att framgångsrikt

bedriva sitt arbete. Jag finner det vara av stort värde att rådet i egen

regi tar upp försöks- och utvecklingsverksamhet, men jag vill betona vikten

av att rådet i första hand skall vara ett samordnande och impulsgivande

organ. Rådet bör således se till att likartade undersökningar och försök inte

bedrives på flera håll i landet än som kan vara motiverat med hänsyn till de

lokala förhållandena samt inspirera sjukvårdshuvudmännen och deras sammanslutningar

att själva ta upp nya försök. Av det sagda torde följa att rådet

vid planeringen av sin egen försöks- och utvecklingsverksamhet bör iakttaga

en viss restriktivitet och inte ta på sig andra uppgifter än sådana som inte

kan lösas på annat håll.

Det skulle kunna övervägas att låta medel för rådets verksamhet utgå

genom de vetenskapliga forskningsråden. Rådets uppgifter i fråga om utvecklingsarbete,

prototypframställning etc. utgör emellertid i princip inte

någon självständig forskning utan är snarare en tillämpning inom sjukvården

av grundsatser och erfarenheter som framkommit på andra områden.

För finansieringen av rådet bör således andra vägar väljas.

För samhällsekonomin är det — som framgått av vad jag inledningsvis anfört

— väsentligt att våra sjukvårdsresurser utnyttjas så effektivt som möjligt.

Av denna anledning har staten ett ansvar för att rationaliseringssträvanden

inom sjukvården kommer hela landet till godo. Det är ett riksintresse att

utvecklingen föres framåt på detta område — liksom på andra — så att sjuka

människor får tillfredsställande och så långt möjligt likvärdig vård oberoende

av var i landet de är bosatta. Å andra sidan utgör rationaliseringsverksamheten

på sjukvårdens område en naturlig uppgift för landstingskommunerna.

Dessa blir också, enskilt och kollektivt, delaktiga av rationaliseringsvinsterna.

De angivna omständigheterna talar för att såväl staten som landstingen

och städerna utanför landsting bör delta i finansieringen av rationaliseringsarbetet.

Enligt vad jag inhämtat är svenska landstings- och stadsförbunden

beredda att bidraga med sammanlagt 40 procent av kostnaderna

under budgetåret 1964/65 för den utrednings-, försöks- och utvecklingsverksamhet

som rådet bedriver. Kostnaderna för rådets centrala administration

förutsättes skola helt bestridas av staten. Vad gäller av rådet anordnad försöksverksamhet

vid sjukhus eller annan landstingskommunal sjukvårdshuvudman

tillhörig anläggning skall — såsom rådet självt avsett — gälla

den principen, att sjukvårdshuvudmannen står för alla kostnader, vilka

avser åtgärder som direkt kommer den av huvudmannen bedrivna sjukvården

tillgodo, medan rådet ikläder sig kostnaderna för försök av så allmängiltig

eller långsiktig natur, att det inte rimligen kan förväntas att enstaka

sjukvårdshuvudmän skall svara härför.

För innevarande budgetår har anvisats ca 100 000 kr. för rådets verksamhet.

Genom beslut den 24 januari 1964 har Kungl. Maj :t vidare medgivit,

atl ytterligare 200 000 kr. får disponeras av rådet under budgetåret. I sin

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 196i

anslagsframställning för nästa budgetår har rådet hemställt om anslag på

sammanlagt i runt tal 5 130 000 kr. Enligt vad jag inhämtat räknar rådet

dock nu inte med att kunna förbruka mer än 3 100 000 kr. för nästa budgetår;

därtill kommer kostnaderna för rådets centrala administration, som nu

av rådet beräknas till 325 000 kr. I detta belopp ingår 90 000 kr. till kostnaderna

för anställande av särskilda utredningssekreterare med samordningsuppgifter

in. in.

Landstings- och stadsförbunden har förutsatt, att rådets verksamhet under

budgetåret 1964/65 skall betraktas som en försöksverksamhet. Det har

vidare förutsatts, att verksamheten skall hållas inom en total kostnadsram

av 3 000 000 kr. — de centrala administrationskostnaderna oräknade — varav

staten enligt nyss angivna grunder för kostnadsfördelningen bör svara för

60 procent eller 1 800 000 kr. och landstingen och städerna utanför landsting

för 40 procent eller 1 200 000 kr. tillsammans. Rådet måste alltså planera

sin verksamhet under nästa budgetår så, att totalkostnaderna för de uppgifter,

som rådet tar på sig, ligger inom ramen för 3 000 000 kr. oberoende

av om utgifterna uppkommer under budgetåret 1964/65 eller senare.

Medel för den av rådet bedrivna försöks- och utvecklingsverksamheten

anser jag böra anvisas under femte huvudtiteln såsom ett särskilt reservationsanslag.

Anslaget kan lämpligen benämnas Viss rationaliseringsverksamhet

inom sjukvården. Anslagsbehovet beräknar jag som nämnt till

1 800 000 kr.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om organisationen av rådet

för sjukhusdriftens rationalisering. Rådet har hittills varit lokalt anknutet

till centrala sjukvårdsberedningen och utnyttjat dess kansliorganisation.

Kostnaderna för rådet under innevarande budgetår bestrides från sjukvårdsberedningens

avlönings- och omkostnadsanslag. Sedan 1962 pågår en översyn

av organisationen och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen och därtill

anknutna organ, den s. k. MCA-utredningen. Enligt meddelade direktiv

har utredningen bl. a. att företa en omprövning av formerna för medicinalstyrelsens

planeringsverksamhet i syfte att ge denna en mera rationell och

effektiv utformning. Centrala sjukvårdsberedningen har f. n. direkta planeringsuppgifter

på sjukvårdens område medan rådet för sjukhusdriftens rationalisering

handhar rationaliseringsuppgifter av så vittomfattande art att

de kan komma att påverka även den egentliga sjukvårdsplaneringen. Skäl

kan anföras för att en central planering inom sjukvården bör sammankopplas

med sådana centrala rationaliseringsuppgifter som upptagits i rådets

handlingsprogram. Jag utgår därför från att MCA-utredningen tar upp

frågan om såväl centrala sjukvårdsberedningens som rådets framtida ställning

till prövning.

Jag vill i detta sammanhang erinra om den diskussion som förts om att

för skolbyggnadsväsendet inrätta ett organ med uppgifter i huvudsak motsvarande

dem sjukvårdsberedningen tilldelats inom sitt verksamhetsområde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 11b år 196b

Det har bl. a. övervägts att utvidga sjukvårdsberedningens arbetsfält till

att omfatta även granskning av skolbyggnader. År 1962 uppdrog Kungl.

Maj :t åt statskontoret att utreda förutsättningarna för att — genom ändrade

former för handläggning i vissa delar av byggnadsärenden inom det statsstödda

byggandet — samordna och rationalisera granskningsverksamheten

från bl. a. byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter ävensom

att undersöka möjligheterna att förenkla den administrativa handläggningen

av skolbyggnadsärenden. Den begärda utredningen har den 29 februari 1964

överlämnats till chefen för ecklesiastikdepartementet. Det har därvid starkt

ifrågasatts, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen,

att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett

särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk

bedömning. Enligt vad jag erfarit avser chefen för ecklesiastikdepartementet

att förorda, att en särskild utredning tillsättes för att ytterligare

klarlägga de problem som sammanhänger med det avsedda granskningsbehovet.

Eftersom detta utredningsarbete inverkar på bedömningen

av den framtida organisatoriska anknytningen av den planerings- och rationaliseringsverksamhet

som bedrives av både rådet för sjukhusdriftens rationalisering

och centrala sjukvårdsberedningen, synes det mig önskvärt att

samråd kommer till stånd mellan ifrågavarande utredning och MCA-utredningen.

I avvaktan på berörda undersökningar bör centrala sjukvårdsberedningen

bibehållas vid sin nuvarande organisation och rådet för sjukhusdriftens

rationalisering således i vart fall tills vidare vara anknutet till beredningen.

Rådet har begärt att få anställa en verkställande tjänsteman i lönegrad B 3.

En effektiv administrativ ledning av rationaliseringsverksamheten förutsätter

enligt min mening att till rådet knytes en kvalificerad befattningshavare.

Han bör dock anställas mot arvode, vilket bör motsvara lön enligt

löneklass B 1 jämte dagarvode enligt kommittékungörelsen. Vidare bör

vid rådet anställas eu sekreterare och ett kanslibiträde med arvode motsvarande

lön i lönegrad A 23 resp. A 7. Härutöver beräknar jag medel för ersättningar

åt ordförande och ledamöter med 11 000 kr., samt för ersättning

åt vissa experter in. in. med 55 000 kr. Kostnaderna för de föreslagna utredningssekreterarna

bör däremot bestridas från del särskilda reservationsanslaget.

Sammanlagt uppgår avlöningskostnaderna för rådet under nästa

budgetår till i runt tal 171 000 kr., innebärande en ökning med 67 000 kr. i

förhållande till innevarande budgetår. Rådets omkostnader uppskattar jag

till sammanlagt 68 000 kr., vilket innebär en ökning med 63 000 kr. Angivna

kostnader torde böra upptas under centrala sjukvårdsberedningens avlönings-

och omkostnadsanslag.

.lag övergår härefter till att behandla centrala sjukvårdsberedningens anslagsframställning

för budgetåret 1964/65.

1 proposition 1964: 85 angående åldringsvårdsfrågor in. in. har bl. a. före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 196b

slagits ett statligt lånestöd till byggande av sjukhem för långtidssjukvården

i syfte att snabbt få till stånd en ökad utbyggnadstakt. Då avsikten är att

centrala sjukvårdsberedningen skall granska och godkänna ifrågavarande

byggnadsprojekt, kommer dess arbetsbörda att öka. Jag tillstyrker därför

att en extra tjänst som byrådirektör (förste byråingenjör, byråingenjör) i

högst Ag 25 inrättas på byggnadsbyrån. Byrån bör vidare förstärkas med en

tjänst som förste byråingenjör (byråingenjör) i högst Ae 23.

För de med publicerings-, biblioteks- och arkivärenden förenade uppgifterna

har jag inte funnit det erforderligt att inrätta någon tjänst men har för

ändamålet beräknat ett belopp av 5 000 kr.

Vidare föreslår jag att en tjänst som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5 inrättas

vid beredningen samt att en kontorist i Ae 9 uppflyttas till kansliskrivare

i Ae 11.

För automatiska utgiftsökningar under anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknar jag 1 000 kr.

Vad jag nu förordat medför en anslagsökning med sammanlagt 168 000

kr. under centrala sjukvårdsberedningens avlöningsanslag. Anslaget bör

alltså uppföras med 1 364 000 kr.

Vad beträffar beredningens omkostnadsanslag föreslår jag med hänvisning

till den i det föregående redovisade sammanställningen (sid. 8), att

anslaget — inkl. kostnaderna för rådet för sjukhusdriftens rationalisering

— ökas med 49 000 kr. och alltså uppföres med 225 000 kr. För inredning

och utrustning av nya lokaler m. in. har beräknats 30 000 kr. Jag har

därvid förutsatt, att från sistnämnda anslagspost får under tre budgetår

sammanlagt tas i anspråk ett belopp av högst 100 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för centrala sjukvårdsberedningen som

föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis .................................

110 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............

283 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................

636 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

335 000

Summa kr. 1 364 000;

c) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 1H år 196i 15

budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 364 000 kr.;

d) till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 225 000 kr.;

e) till Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården

för budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 800 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Leion

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1964:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten