Angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
1964-03-06 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:120, Angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961
1
Nr 120
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa fastighetsfrågor
m. m. inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; given Stockholms slott den 6 mars
1964.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
/ Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utökning av televerkets anläggningar i Farsta. Vidare
hemställes om bemyndigande att godkänna vissa av vattenfallsstyrelsen
träffade avtal avseende dels försäljning av en transformatoranläggning
in. m. i Göteborg, dels förvärv av enskilda företag för elektrisk distribution
i Värmdö- och Stenungsundsområdena. Slutligen begäres bemyndigande att
överlåta vissa områden av Ulriksdals kungsgård in. m. till Solna stad för
gatuändamål.
liilxang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 120
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 mars 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — vissa fastighetsfrågor
in. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
samt anför därvid följande.
Televerket
[1] Uppförande av byggnad för telestyrelsen i Farsta
Enligt ett mellan den statliga markdelegationen och delegerade för Stockholms
stad den 11 december 1963 upprättat avtal om vissa markbyten m. in.
mellan kronan och staden —vilket avtal genom proposition 1964: 54 underställts
riksdagen för godkännande — gäller följande i fråga om mark och
lokalutrymmen, som telestyrelsen antingen f. n. disponerar eller framdeles
avses skola disponera. Inom nedre Norrmalm skall kronan behålla
sin mark i kvarteret Fyrmörsaren — där en ämbetsbyggnad för telestyrelsen
nu är belägen — och jämväl förvärva stadens del av samma kvarter.
Kronan förbinder sig emellertid att tillse, att kvarteret i sin helhet är avröjt
senast den 1 november 1968. I den statliga byggnad, som härefter skall
uppföras inom kvarteret, kommer icke att inrymmas några administrationslokaler
för telestyrelsen. Vidare skall kronan enligt avtalet inom ifrågavarande
område till staden överlåta bl. a. tomten nr 11, 12, 13, 14 i kvarteret
Åskslaget, där vissa andra av telestyrelsen disponerade byggnader är belägna.
Över dessa äger styrelsen förfoga intill den 1 juli 1967. — I Farsta
äger telestyrelsen redan nu tomten nr 1 i kvarteret Väldö, vilken delvis bebyggts.
Då även styrelsens i innerstaden kvarvarande verksamhet anses
böra förläggas till Farsta och då nämnda tomt är otillräcklig härför, förvärvar
kronan enligt avtalet ett ytterligare område i Farsta om ca 107 000 kvm.
Härigenom tillgodoses behovet av mark för ersättningsbyggnader för bl. a. de
lokaler, som lämnas i kvarteren Fyrmörsaren och Åskslaget.
Genom beslut den 18 november 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnads
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 196t
styrelsen att i samråd med telestyrelsen och på grundval av ett av denna
myndighet upprättat lokalprogram utföra projektering avseende änibetslokaler
för telestyrelsen i Farsta. Byggnadsstyrelsen har i beslutet anbefallts
att snarast möjligt till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till hur stor del av
projektet som bör ingå i en första etapp, avseende de lokaler vilka behöver
iordningställas för utflyttning till Farsta av telestyrelsens enheter inom
kvarteret Fyrmörsaren. — I sammanhanget har byggnadsstyrelsen och telestyrelsen
även haft att överväga telestyrelsens behov av ersättningslokaler
för främst de enheter inom styrelsen, som skall lämna sina lokaler i kvarteret
Askslaget under år 1967 men som först senare — i anslutning till en
andra etapp av nyssnämnda byggnadsprojekt — kan förväntas få utrymmen
i Farsta. De enheter som det här gäller tillhör i huvudsak styrelsens
radiobyrå.
I en den 15 februari 1964 dagtecknad gemensam skrivelse har byggnadsstyrelsen
och telestyrelsen framhållit, att storleken och kostnaden av eu
första byggnadsetapp — avsedd att tillgodose lokalbehovet för de från kvarteret
Fyrmörsaren utflyttade enheterna — direkt sammanhänger med lösningen
av hela byggnadsprojektet, varför något särskilt förslag i denna del
ännu icke kan lämnas. Projekteringsarbetet bedrives dock med sikte på att
denna byggnadsetapp skall vara genomförd till den 1 april 1968.
I fråga om anskaffandet av provisoriska lokaler för de enheter inom
telestyrelsen, som skall lämna sina utrymmen i kvarteret Åskslaget senast
den 1 juli 1967, gäller som en utgångspunkt att sådana lokaler måste stå till
förfogande fram till år 1970, d. v. s. till den tidpunkt då de i eu andra byggnadsetapp
ingående ämbetslokalerna i Farsta står klara för inflyttning. 1
sammanhanget har berörda myndigheter övervägt två alternativa lösningar.
Det ena alternativet innebär, att på televerkets tomt i kvarteret Våldö i
Farsta uppföres ett lamellhus om åtta våningar, vilket nära överensstämmer
med på tomten tidigare uppförda byggnader. Detta hus kommer under alla
förhållanden att erfordras för att senast år 1970 bereda utrymme åt främst
en avdelning inom tekniska byrån, som vid denna tidpunkt på grund av
viss nödvändig omdisposition av televerkets lokaltillgångar måste flytta
från sina nuvarande lokaler i innerstaden. — En tidigareläggning av detta
byggnadsprojekt — som under förutsättning av beslut i ärendet våren 1964
kan drivas med sikte på inflyttning i början av år 1967 — löser sålunda del
provisoriska lokalbehov, som enligt det föregående föreligger just fram till
år 1970. Ifrågavarande lokalbehov beräknas till ca 8 400 kvm kontorsyta,
därvid även förutsetts möjligheten att till Farsta utflytta de mindre enheter
inom främst radiobyrån, som f. n. disponerar förhyrda lokaler i Hammarby,
Segeltorp och Årsta.
På grundval av projektunderlaget från tidigare uppförda åttavåningars
lamellhus i Farsta har byggnadsstyrelsen upprättat huvudhandlingar för det
övervägda nya huset jämte en tillhörande hallbyggnad. Kostnaderna har i
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 196''r
sammanhanget beräknats till 8,4 mkr. Till detta kommer erforderlig utvidgning
av matsalsbyggnaden ävensom utökning av parkeringsutrymmet. Härav
föranledes ytterligare kostnader om 1,5 mkr. Den sammanlagda kostnaden
blir sålunda 9,9 mkr. Den kalkylerade årskostnaden, som bestämts till
åtta procent av detta belopp, skulle sålunda utgöra 792 000 kr. Härifrån bör
emellertid vid jämförelse med det alternativ till lösning av lokalfrågan, som
jag strax skall närmare beröra, avdragas ett belopp om 200 000 kr., vilket
f. n. erlägges i hyra för de nyssnämnda lokalerna i Hammarby, Segeltorp
och Årsta. Årskostnaden begränsar sig då till 592 000 kr.
Det andra alternativet innebär, att en av staden ägd och av kronan förhyrd
byggnad i kvarteret Sköldpaddan inom nedre Norrmalm (Dagens Nyheters
byggnad i Klara) iordningställes. Härvidlag gäller emellertid att en rivning
anses böra igångsättas den 1 juli 1909 för genomförande av den redan beslutade
regleringen av Tegelbacksområdet. Alternativet förutsätter sålunda,
att den andra byggnadsetappen i fråga om ämbetslokalerna i Farsta kan
slutföras till början av detta år, vilket med stor sannolikhet icke blir möjligt.
— Den upprustning som erfordras av lokalerna i Klara blir också tämligen
omfattande och beräknas av stadens fastighetskontor kosta ca 2,2 mkr. Med
utgångspunkt härifrån anges årskostnaden till 785 000 kr., varav 580 000 kr.
utgör avskrivning på kapitalinsatsen för lokalernas upprustning. I sammanhanget
har hänsyn icke tagits till de kostnader, som föranleds av bl. a. lunchrumsfrågans
lösning och anskaffning av telefonutrustning till lokalerna. Vid
en jämförelse med det förra alternativet bör jämväl beaktas, att lokalerna
endast tillgodoser verksamheten inom kvarteret Åskslaget.
Som resultat av sina överväganden har telestyrelsen funnit, att Farstaalternativet
från olika synpunkter är att föredraga. Det innefattar sålunda en
lösning för hela den förutsedda provisorietiden. Det representerar en årskostnad,
som är ca 190 000 kr. mindre än den som följer med det andra alternativet,
Det erbjuder därjämte betydande organisatoriska fördelar. — Telestyrelsen
föreslår alltså, att den angivna nybyggnaden i Farsta kommer till
utförande. Det sammanlagda medelsbehovet för ändamålet uppskattas såsom
nämnts till 9,9 mkr., varav 3,0 mkr. erfordras under budgetåret 1964/65,
5 mkr. under 1965/66 och 1,9 mkr. under 1966/67.
I enlighet härmed hemställer telestyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels
medgiva styrelsen att under budgetåret 1964/65 för genomförande av förslaget
taga i anspråk 3 mkr. av anslaget Teleanläggningar in. m., dels fastställa
en investeringsram för televerket för budgetåret 1964/65 som med
3 mkr. överstiger det i statsverkspropositionen angivna rambeloppet.
Departemen tschefen
Den successiva utbyggnaden av telestyrelsens anläggningar i Farsta betingas
av en strävan att nå en långsiktig lösning av telestyrelsens lokalproblein.
Dessa har blivit alltmer besvärande genom verksamhetens kraftiga
expansion och genom regleringen av nedre Norrmalm, där styrelsen tidigare
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1961 5
haft huvuddelen av sina lokaler förlagda. Hittills har två åttavåningshus
uppförts i Farsta avsedda främst för teletekniskt utvecklingsarbete och laboratorieändamål
inom ramen för tekniska byråns verksamhet. Under hösten
1964 kommer ytterligare en åttavåningsbyggnad att färdigställas, vilken
skall inrymma delar av radiobyrån och tekniska byrån. Som angivits i det
föregående pågår vidare projektering av en administrationsbyggnad i Farsta,
vilken i en första etapp tänkes stå färdig år 1968 och i en andra etapp år
1970. Till detta projekt får slutlig ställning tagas då huvudhandlingar med
tillfredsställande kostnadsberäkningar föreligger. Genom detsamma skulle
lokalbehoven lösas för de avdelningar inom telestyrelsen, som f. n. är inrymda
i kvarteren Fyrmörsaren och Åskslaget inom nedre Norrmalm, vidare
för vissa andra enheter, som i dagens läge har sina tjänsteställen på ett
tiotal olika platser i staden. Härefter skulle i stadens centralare delar endast
kvarligga dels en avdelning inom tekniska byrån, som också avses skola
utflyttas till Farsta, dels vissa enheter, vilka styrelsen tänker bibehålla i
deras nuvarande lokaler.
Genom det mellan företrädare för staten och Stockholms stad i december
1963 upprättade markavtalet in. in. — vilket genom proposition nr 54 underställts
årets riksdag för godkännande — har frågan om tidsprogrammet för
den fortsatta utbyggnaden av televerkets anläggningar i Farsta aktualiserats.
Sålunda har kronan enligt avtalet bl. a. förbundit sig att tillse, all inom nedre
Norrmalm televerkets lokaler i kvarteret Åskslaget utrymmes senast den
1 juli 1967 och dess lokaler i kvarteret Fyrmörsaren vid sådan tidpunkt, att
detta kan bli avröjt senast den 1 november 1968.
Behovet av ersättningslokaler för de enheter inom styrelsen, som är
inrymda i kvarteret Fyrmörsaren, löses på ett naturligt sätt om det tänkta
tidsprogrammet för den nya administrationsbyggnaden i Farsta håller.
Som nämnts i det föregående bedömes nämligen en första byggnadsetapp i
och för sig kunna genomföras till den 1 april 1968. Däremot kan den verksamhet
som av styrelsens radiobyrå bedrives i kvarteret Åskslaget icke beredas
utrymme i administrationsbyggnaden, förrän en andra byggnadsetapp
är genomförd. Den tänkbara tidpunkten härför angav jag nyss till
år 1970. Det blir i detta fall nödvändigt att för en övergångstid skaffa andra
lokaler.
De alternativa lösningar i fråga om ersättningslokaler, som övervägts i
anledning härav, har redovisats i det föregående. För egen del har jag i likhet
med telestyrelsen funnit, att alternativet med en nybyggnad på televerkets
tomt i Farsta erbjuder avgjorda ekonomiska och praktiska fördelar
framför det andra alternativet innebärande en upprustning av Dagens Nyheters
tidigare lokaler i Klara. En utgångspunkt vid bedömningen av
Farsta-alternativet är, alt det aktuella huset under alla förhållanden torde
få uppföras till år 1970, då utflyttning av en avdelning inom tekniska
byrån från innerstaden blir aktuell. Det är således närmast fråga om eu
lidigareläggning. I övrigt kan konstateras, alt alternativet innebär en säk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(i
Kungl. Maj ris proposition nr 120 år 196''r
rare lösning av lokalfrågan för hela den förutsedda provisorietiden, d. v. s.
från år 1967 fram till år 1970. Det representerar eu årskostnad, som är närmare
200 000 kr. lägre än vid Klara-alternativet. Utrymmena i nybyggnaden
möjliggör vidare, att icke enbart radiobyråns enheter i kvarteret Åskslaget
kan flyttas ut till Farsta utan även vissa andra, till samma byrå hörande
mindre enheter, som är inrymda i förhyrda lokaler i olika delar av Stockholm.
Detta medför organisatoriska fördelar.
Under åberopande av det anförda vill jag alltså löreslå, att den ifrågavarande
nybyggnaden i Farsta med tillhörande hallbyggnad etc. kommer till
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda huvudhandlingarna.
Medelsförbrukningen under budgetåret 1964/65 beräknar jag i likhet
med byggnadsstyrelsen till 3 mkr., vilket belopp bör belasta investeringsanslaget
Teleanläggningar m. m. Det synes ej erforderligt att hos riksdagen
begära någon ökning av detla anslag. Däremot torde den för televerket i
statsverkspropositionen beräknade investeringsramen för nästkommande
budgetår böra vidgas med det angivna beloppet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att ytterligare en åttavåningsbyggnad in. m.
må uppföras för televerket i Farsta.
Statens vattenfallsverk
[2] Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribution
Vattenfallsstyrelsen har i två den 4 januari 1964 dagtecknade skrivelser
hemställt om godkännande av två av styrelsen träffade konsortialavtal, det
ena med AB Skandinaviska elverk angående elkraftdistribution inom Värmdön
och angränsande områden och det andra med Stenungsunds kommun angående
elkraftdistribution inom nämnda kommuns område. I skrivelserna
har vidare begärts bemyndiganden alt av anslaget Kraftstationer m. in. få
taga i anspråk närmare angivna belopp för bl. a. inköp av aktier och andelar
i vissa nu verksamma distributionsföretag. Av skrivelserna framgår
bl. a. följande.
Förvärv av företag på Värmdön
På Värmdölandet och öama omedelbart öster därom bedriver Värmdö
mellersta elektriska AB och Värmdö-Djurö elektriska AB detaljdistribution
av elkraft. Bolagen, som inköper sin råkraft från vattenfallsstyrelsen
genom Älvkarleby kraftverk, försörjer med sina distributionsnät f. n. ca
2 400 resp. 2 300 konsumenter. Inom båda bolagens områden förutses inom
de närmaste åren betydande utvidgningar av rörelsen på grund av ökad
bebyggelse med såväl permanenta bostäder som fritidsstugor. Denna expansion
kräver kapitalinsatser, som är större än vad företagen anser sig kunna
mäkta med. Hänvändelser har därför gjorts dels till vattenfallsstyrelsen dels
Kungl. Maj:Is proposition nr 120 år 196t
7
till AB Skandinaviska elverk (SEV), vilka båda företag bedriver egen detalj
distribution i angränsande områden.
Då både vattenfallsstyrelsen och SEV varit intresserade av att övertaga
den aktuella distributionsverksamheten i Värmdö-området, har företagen
överenskommit att gemensamt driva rörelsen. En sådan lösning bär också
ansetts vara till fördel för de berörda elkonsumenterna. Samarbetet har
reglerats genom ett konsortialavtal mellan de båda parterna. Enligt avtalet,
som i första band gäller för en trettioårsperiod, skall de båda Värmdöbolagen
inköpas genom ett av SEV ägt dotterföretag utan egen verksamhet.
De båda bolagen skall sedan sammanföras i ett nytt bolag benämnt AB
Värmdö elverk, i vilket vattenfallsstyrelsen skall äga 51 procent och SEV
återstående 49 procent av aktierna. I avtalet utsäges bl. a. att det nya bolaget
skall distribuera elkraft i första hand inom verksamhetsområdena för de
båda äldre bolagen. Det skall emellertid eftersträva att distributionsområdet
utvidgas till att omfatta även närliggande områden. De tillämpade eltaxorna
skall i princip grundas på bolagets självkostnader och till utformningen
i stort överensstämma med de tariffer, som gäller för likartade distributionsområden
i Mellansverige. Vidare skall inom bolaget prövas och utvecklas
nya metoder för en rationell detalj distribution. — Beträffande bolagets
förvaltning gäller, att dess styrelse skall bestå av sex ordinarie ledamöter,
därav vattenfallsstyrelsen och SEV skall utse vardera tre. Styrelsens
ordförande tillsättes enligt förslag av vattenfallsstyrelsen, och bolagets verkställande
direktör under de första tio åren enligt förslag av SEV. — I övrigt
innehåller avtalet allmänna bestämmelser om finansiering samt överlåtelse
och inlösen av aktier. Vad angår inlösen gäller, att vattenfallsstyrelsen är
skyldig att två år efter skriftlig begäran från SEV inlösa detta företags
aktiepost i bolaget. Vattenfallsstyrelsen äger å sin sida rätt att — sedan
tjugu år förflutit — efter skriftligt meddelande ett år i förväg till SEV inlösa
dess aktier.
I vattenfallsstyrelsens skrivelse anföres att vid förhandlingar med företrädare
för aktieägarna i de båda äldre bolagen preliminär överenskommelse
träffats om ett pris per aktie, som för det samlade aktieinnehavet
innebär en köpeskilling om 1,96 mkr. Härav blir vattenfallsstyrelsens andel
närmare 1 mkr. Denna kapitalinsats skall av vattenfallsstyrelsen fullgöras
genom att styrelsen dels erlägger ca 520 000 kr. i betalning för sin
andel av aktierna i det nya bolaget — vars aktiekapital från början skall
vara en miljon kronor — dels utställer lån till bolaget om ca 480 000 kr. —- Styrelsen framhåller, att bolaget under de närmaste åren sannolikt kommer
att behöva kapital för upprustning och komplettering av distributionsnätet.
För styrelsen kan det — utöver nyssnämnda miljon —- bli fråga om
kapitaltillskott i storleksordningen 2 mkr.
I ärendet har efter remiss yttranden avgivits av riksrevisionsverket,
8
Kungl. Mcij:ts proposition nr 120 år 1964
kommerskollegiiim och länsstyrelsen i Stockholms län. Av remissinstanserna
säger sig riksrevisionsverket icke ha något att erinra mot vattenfallsstyrelsens
framställning. Kommerskollegium finner i och för sig skäl tala för en
vidare sammanslagning av distributionsföreningar inom berörda område
än den här förutsatta men utgår ifrån att det planerade bolaget vid behov
kan bli skyldigt att utvidga sin distributionsverksamhet. Utifrån denna förutsättning
har kollegium ur koncessionssynpunkt inte något att erinra mot
bolagets tillskapande. En fråga av mera principiell betydelse är emellertid
i vad mån vattenfallsstyrelsen har anledning att engagera sig i en detalj - distributionsverksamhet av detta slag. Kollegium hänvisar härvidlag till
vissa uttalanden vid 1943 års riksdag. Länsstyrelsen i Stockholms län vill
icke i och för sig motsätta sig den avsedda bolagsbildningen. Länsstyrelsen
har i sitt yttrande åberopat ett expertutlåtande, vari bl. a. förordas, att
konsortialavtalets bestämmelser om rätt för vattenfallsstyrelsen att efter en
tid av tjugu år inlösa samtliga aktier ändras därhän att sådan rätt föreligger
redan efter fem år.
Förvärv av företag i Stemingsnndsområdet
I västra delen av Stenungsunds kommun bedriver Norums och Ödsinåls
elektriska distributionsförening detalj distribution av elektrisk energi åt f. n.
ca 2 500 konsumenter. Uå Stenungsundsområdet befinner sig i stark expansion,
kan föreningen med nuvarande organisation icke möta de krav på
ökad kraftdistribution, som följer härav. Svårigheter föreligger också att
anskaffa det kapital, som erfordras för nödvändig uppbyggnad och förstärkning
av distributionsanläggningarna. I denna situation har föreningens andelsägare
erbjudit vattenfallsstyrelsen att övertaga rörelsen. En sådan hänvändelse
har framstått som naturlig, då styrelsen förutom ångkraftverket i
Stenungsund har hand om leveranserna av elenergi till de större industrierna
på platsen liksom till distributionsföreningen. Då andelsägarna vill tillförsäkra
kommunen visst inflytande över elförsörjningsfrågorna, har anbudet
till vattenfallsstyrelsen förbundits med villkoret, att samarbete skall
etableras med kommunen.
Förhandlingar med kommunen har resulterat i att ett konsortialavtal
träffats. Däri förutsättes att vattenfallsstyrelsen förvärvar samtliga andelar
i distributionsföreningen, som i anslutning därtill likvideras. Verksamheten
skall därefter överföras till ett för ändamålet av vattenfallsstyrelsen och
Stenungsunds kommun gemensamt bildat aktiebolag benämnt AB Stenungsunds
elverk med uppgift att distribuera elektrisk kraft.
Bolaget, som vid bildandet skall ha ett aktiekapital om 1 mkr., har till
ändamål att distribuera elkraft i första hand inom Stenungsunds kommun.
Verksamheten skall enligt avtalet drivas på sådant sätt, att en rationell
och driftsäker elförsörjning kan upprätthållas och utvecklas. Som övre
gräns för bolagets taxor skall tillämpas vattenfallsstyrelsens vid varje till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 196b 1)
fälle gällande normaltariffer för detalj distribution på landsbygden inom
mellansvenska områden.
Av det nyssnämnda aktiekapitalet skall kommunen vid bolagets stiftande
äga teckna högst 25 procent, medan vattenfallsstyrelsen tecknar återstoden.
Kommunen skall emellertid ha rätt att successivt öka sin andel av aktiekapitalet
så att den år 1978 innehar högst 50 procent och år 1983 högst 75
procent av aktierna. Från och med den 1 januari 1994 skall kommunen ha
rätt — och på vattenfallsstyrelsens begäran skyldighet — att övertaga samtliga
aktier. — I fråga om finansieringen i övrigt av verksamheten innehåller
avtalet bestämmelser av innebörd att finansieringen skall ske på det ur bolagets
synpunkt i varje särskilt fall fördelaktigaste sättet. — Bolagets styrelse
skall bestå av sex ordinarie ledamöter, varav tre utses på förslag av
vattenfallsstyrelsen och återstående på förslag av kommunen. Styrelsens
ordförande utses fram till år 1979 bland de förra ledamöterna och för tiden
därefter bland de senare under förutsättning att kommunen då innehar
aktiemajoriteten.
Av det föregående framgår att vattenfallsstyrelsen primärt skall svara
för förvärvet av andelarna i Norums och Ödsmåls elektriska distributionsförening.
Köpeskillingen för andelarna har efter värdering av föreningens
tillgångar bestämts till 3,65 mkr. räknat per den 1 januari 1964. Härtill
får läggas värdet av anläggningar, som tillkommer efter nämnda tidpunkt
fram till överlåtelsedagen. Med beaktande härav kan köpeskillingen komma
att uppgå till högst 4 mkr. Det framhålles att behov under de närmaste
åren kan uppkomma av ytterligare kapitaltillskott för upprustning och utvidgning
av distributionsanläggningarna. Med hänsyn tagen även till styrelsens
andel av sådana tillskott anges det totala medelsbehovet för vattenfallsstyrelsen
till 5 mkr. Detta belopp bedömes tillräckligt utifrån det förhållandet
att styrelsen ekonomiskt avlastas vid kommunens inträde som
aktieägare i det nya bolaget.
I ärendet har efter remiss yttranden avgivits av riksrevisionsverket,
kommerskollegium samt lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Riksrevisionsverket samt lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus lön — som
åberopar utlåtande av Mellersta och Norra Sveriges ångpanneförening —
har icke något att erinra mot framställningen. Kommerskollegium har ur
koncessionssynpunkt icke något att erinra mot att vattenfallsstyrelsen förvärvar
andelarna i angivna distributionsförening och bildar bolag tillsammans
med Stcnungsunds kommun. Kollegium ifrågasätter emellertid från
principiella utgångspunkter om vattenfallsstyrelsen har anledning åt L
engagera sig i verksamhet av detta slag.
Departementschefen
Ställningstaganden vid 1943 års riksdag i anslutning till framlagd proposition
(prop. 16, SU 26, rskr. 33) om förvärv av enskild kraftdistribu
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961
tionsverksamhet in. in. har möjliggjort för vattenfallsstyrelsen att genom
inköp av aktier eller föreningsandelar skaffa sig bestämmanderätten i elektriska
distributionsföretag, vilka på grund av otillräckliga kapital- och krafttillgångar
eller andra särskilda förhållanden har svårt att fullgöra sin uppgift
på ett tillfredsställande sätt. För aktuella förvärv — vilka i varje särskilt
fall förutsätter Kungl. Maj :ts tillstånd — har medel stått till förfogande,
som tidigare anvisats under särskilt anslag men som på senare tid beräknats
inom ramen för kollektivanslaget Kraftstationer m. m. För ettvart av
innevarande och nästa budgetår har för ändamålet bexäknats ett belopp av
högst 3 mkr.
De förvärv av enskilda distributionsföretag, som hittills förekommit, har
inneburit övertagande av antingen samtliga eller också en huvudpart av
aktierna eller andelarna i det lokala företaget, i sistnämnda fall med kvarstående
mindre poster hos tidigare aktie- eller andelsinnehavare. Flertalet
övertagna företag har sedermera upplösts och verksamheten inlemmats i
vattenfallsstyrelsens egen distributionsverksamhet. I några fall har vattenfallsstyrelsen
dock funnit det ändamålsenligt att tillsvidare behålla den
ursprungliga företagsformen.
Även beträffande de förvärv, som i detta sammanhang redovisats, gäller
att de aktualiserats genom att svårigheter uppstått för berörda lokala företag
att fortsättningsvis bedriva verksamheten på ett sätt, som möter utvecklingens
och konsumenternas krav. Det har under sådana förhållanden
tett sig naturligt för vederbörande att vända sig till kraftföretag med större
ekonomiska och tekniska resurser.
Sådana hänvändelser har — som framgått av den föregående redogörelsen
— lett till att i Värmdöfallet vattenfallsstyrelsen träffat konsortialavtal
med AB Skandinaviska elverk om gemensamt övertagande och drift av de
äldre distributionsföretagens verksamhet. I Stenungsundsfallet har vattenfallsstyrelsen
träffat ett liknande avtal med Stenungsunds kommun om
gemensamt övertagande av den där verkande distributionsföreningens rörelse.
Min uppfattning är att de sålunda gjorda överlåtelserna och ingångna
samarbetsavtalen är till avgjord fördel för elkonsumenterna i de berörda områdena.
Förutsättningar har därmed skapats för att en rationell och driftsäker
elförsörjning skall kunna upprätthållas och utvecklas. För vattenfallsstyrelsens
del finner jag, att dess engagemang — med hänsyn såväl till bakgrunden
till engagemanget som till de fördelar ur distributionssynpunkt
som detta innebär — ligger i linje med vad i anslutning till 1943 års proposition
uttalats om betingelserna för förvärv av enskilda distributionsföretag.
Att jag likväl icke velat föreslå Kungl. Maj :ts godkännande av de upprättade
konsortialavtalen utan att riksdagens samtycke inhämtats sammanhänger
med följande. I 1943 års proposition har närmast förutsatts att
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961
vattenfallsstyrelsen vid förvärv av enskilda distributionsföretag antingen
inlemmade verksamheten i vattenfallsverket eller drev dom vidare i tidigare
företagsform, eventuellt med ett mindre kvarstående tidigare aktie- eller
andelsintresse. I här ifrågavarande fall har vattenfallsstyrelsen inlett ett
aktivt samarbete med annan, i verksamheten tidigare icke engagerad part.
Samarbetet tänkes som nämnts få den formen att de tidigare distributionsföretagen
överföres till nybildade aktiebolag, i vilka aktierna delas mellan
styrelsen och den andra parten. I Värmdöfallet har ett samarbete tett sig
naturligt med hänsyn till att såväl styrelsen som den andra parten — AB
Skandinaviska elverk — redan bedriver distributionsverksamhet i angränsande
områden. Ett samgående har emellertid även ansetts erbjuda fördelar
med hänsyn till det utbyte av tekniska erfarenheter, som möj liggöres inom
ramen för ett gemensamt drivet företag. Avtalet förutsätter sålunda gemensamma
utvecklingsinsatser siktande till mera ändamålsenliga metoder för
detalj distribution och till utveckling av nya avsättningsområden för elkraft.
I Stenungsundsfallet är den andra parten vederbörande kommun, som naturligen
har ett visst intresse av insyn och medinflytande. Härutöver har emellertid
vattenfallsstyrelsen haft ett intresse att genom samarbetsarrangemanget
få pröva en form av distributionsverksamhet, som kan visa sig användbar
i likartade fall.
För egen del tillstyrker jag, att de ifrågavarande konsortialavtalen godkännes.
Jag har härvid tagit hänsyn såväl till de ekonomiska och tekniska
fördelar, som avtalen synes innebära som till de erfarenheter de bör kunna
ge av nya samarbetsformer inom eldistributionen.
Ett godkännande från riksdagens sida synes böra få formen av ett bemyndigande
för Kungl. Maj :t att godkänna de båda avtalen. Om riksdagen icke
har något att erinra häremot, synes i fortsättningen — sedan riksdagen tagit
ställning till de nu aktuella nya formerna för vattenfallsstyrelsens
engagemang i lokal kraftdistribution — samma beslutsform som gäller enligt
1943 års riksdagsbeslut få tillämpas också för förvärv, likartade med
dem som nu är i fråga, d. v. s. att förvärven får ske efter Kungl. Maj :ts godkännande
i varje särskilt fall.
Beträffande vattenfallsstyrelsens kostnader för engagemangen — för
förvärv av aktier och andelar i äldre distributionsföretag, för utvidgning och
förstärkning av distributionsanläggningar etc. — har dessa beräknats uppgå
till i Värmdöfallet ca 3 mkr. och i Stenungsundsfallet ca 5 mkr. Av dessa
belopp om tillhopa 8 mkr. ryms de 5—6 mkr., som erfordras under innevarande
och nästa budgetår inom ramen för vad som under anslaget till Kraftstationer
m. in. beräknats för förvärv av enskilda cldistributionsföretag. —
På sikt kan visst medelsbehov uppstå genom avtalsenlig skyldighet för vattenfallsstyrelsen
i Värmdöfallet att under vissa förutsättningar inlösa andra
partens aktier.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 196''i
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna av vattenfallsstyrelsen
träffade konsortialavtal avseende detalj distribution
av elektrisk kraft inom Värmdö- och Stenungsundområdena.
[3] Försäljning av Marieholms transformatorstation m. m. i Göteborg
Vattenfallsstyrelsen (skr. 30/1 1964) har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat
ett mellan styrelsen och Göteborgs elverk den 23 och den 30 januari
1964 ingånget köpeavtal, enligt vilket styrelsen —- under förutsättning av
riksdagens godkännande — för en köpeskilling av 2,5 mkr. till Göteborgs
stad överlåter dels Marieholms transformatorstation omfattande stadsägan
nr 12414 i Göteborg om 1,74588 ha med därå uppförda byggnader och elektriska
anläggningar enligt en till avtalet fogad förteckning, dels en å stadsägan
nr 8685 i staden uppförd pumpstation för avloppsvatten, dels två 130 kV
och tre 50 kV samlingsskeneförbindelser mellan styrelsens sekundärstation
i Lärje och Marieholms transformatorstation. Beträffande avtalet i övrigt
torde få hänvisas till handlingarna.
Vattenfallsstyrelsen meddelar, att transformatorstationen vid Marieholm
fram till år 1950 var den enda stationen för inmatning av elektrisk ström till
elnätet i Göteborg med omnejd. Senare bär bl. a. två nya transformatorstationer
tillkommit. Samtidigt har stadens elverk kommit att i ökad utsträckning
ombesörja erforderlig transformering till lägre spänningar. Genom
den växande tätbebyggelsen har Marieholmsstationen kommit att ligga
långt inne i elverkets distributionsområde och med undantag för en mindre
leverans till SJ användes stationen numera uteslutande för elverkets räkning.
Det har därför ansetts lämpligt att hela leveransen till elverket och
senare även till SJ sker över de nya stationerna i stadens ytterområden. Genom
denna utveckling har styrelsen ej längre behov av Marieholmsstationen,
vilken elverket önskar övertaga. Den föreslagna överlåtelsen omfattar stationen
— förutom transformatorer och viss annan apparatur — samt vissa
överföringsledningar mellan Lärje och Marieholm.
Stationens taxeringsvärde är 2,1 mkr. Anskaffningskostnaden för de anläggningar,
som ingår i överlåtelsen, uppgår till ca 2,8 mkr. och behållningen
på värdeminskningskontot till ca 2,0 mkr.
Departementschefen
Jag tillstyrker den av vattenfallsstyrelsen föreslagna försäljningen och
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av vattenfallsstyrelsen
ingångna avtalet om försäljning av stadsägan
nr 12414 m. in. i Göteborg.
13
Iiungl. Maj.ts proposition nr 120 år 19G''r
Byggnadsstyrelsen
[4] Försäljning av viss mark i Solna för gatuändamål
Byggnadsstyrelsen (skr. 18/2 1964) har hemställt, dels att styrelsen måtte
bemyndigas försälja viss mark av bl. a. Ulriksdals kungsgård till Solna stad
för vägändamål m. m., dels att 100 000 kr. av köpeskillingen måtte anvisas
för naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals slottsområde. Av handlingarna
i ärendet framgår i huvudsak följande.
Solna stad har anhållit att få förvärva ca 75 000 m2, varav ca 12 000 in2
redan tidigare upplåtits med vägrätt, av stadsägan nr 1400 samt ca 3 000 in2
av stadsägan nr 1435 i Solna. Förstnämnda stadsäga omfattar Ulriksdals
kungsgård medan den del av stadsägan nr 1435, som beröres av förvärvet, är
upplåten till statens centrala frökontrollanstalt. Enligt gällande stadsplaner
skall huvuddelen av ifrågavarande områden såsom gatumark ingå i trafikplatsen
vid Järva krog på väg E 4 och i Bergshamravägen, som efter utl.
yggnad skall förbinda väg E 4 med Norrtäljevägen. Köpeskillingen, vilken
skall erläggas med 10 kr. per m2 för den mark, som ej tidigare upplåtits
med vägrätt, beräknas till omkring 660 000 kr., varav ca 630 000 kr. faller
på slottsbyggnadernas delfond och ca 30 000 kr. på byggnadsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn till det ingrepp i
kungsgårdens natur, som den nya vägen medför, anser byggnadsstyrelsen
att av den del av köpeskillingen, som avser försäljning av kungsgårdens
mark, 100 000 kr. bör disponeras för naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals
slottsområde. — Riksmarskalksämbetet har meddelat byggnadsstyrelsen,
att Eders Maj:t avstått från dispositionsrätten till berörda markområden
inom kungsgården. Styrelsen har vidare under hand inhämtat, att statens
centrala frökontrollanstalt inte har någon erinran mot den föreslagna
försäljningen.
Riksrevisionsverket har anfört, att de medel, som erfordras för naturvårdande
åtgärder inom Ulriksdals slottsområde, torde böra anvisas från
den å allmänna fastighetsfondens stat för slottsbyggnadernas delfond uppförda
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader in. m.
Stadsfullmäktige i Solna har den 24 februari 1964 bemyndigat stadens
drätselkammare att träffa avtal rörande ifrågavarande förvärv.
Departementschefen
Den utbyggnad av trafikplatsen vid Järva krog in. in. för vilken ifrågavarande
områden är nödvändiga har hög angelägenhetsgrad för ordnandet av
vissa tillfartsleder till Stockholm. Då det får anses önskvärt att hithörande
frågor löses snarast möjligt, förordar jag, att Kungl. Maj :t hemställer om
riksdagens bemyndigande alt sedermera få godkänna avtal mellan byggnadsstyrelsen
och Solna stad rörande överlåtelse av mark i huvudsaklig överensstämmelse
med förut angivna villkor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1964
I enlighet med vad riksrevisionsverket anfört torde erforderliga medel för
naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals slottsområde böra i sedvanlig ordning
anvisas från den å allmänna fastighetsfondens stat för slottsbyggnadernas
delfond uppförda anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag anfört i det föregående godkänna
avtal mellan byggnadsstyrelsen och Solna stad rörande överlåtelse
av vissa markområden om sammanlagt ca 78 000 mav
stadsägorna nr 1400 och 1435 i Solna.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar ITans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Lindahl
ESSELTE AB. STHLM 64
412559
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1964:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. a1 i texten
- SU 1964:101 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj. ts proposition angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väck s. 1 i texten