Sök i Ratio Lex

Angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

1964-03-06 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:120, Angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961

1

Nr 120

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa fastighetsfrågor

m. m. inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den 6 mars

1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

/ Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utökning av televerkets anläggningar i Farsta. Vidare

hemställes om bemyndigande att godkänna vissa av vattenfallsstyrelsen

träffade avtal avseende dels försäljning av en transformatoranläggning

in. m. i Göteborg, dels förvärv av enskilda företag för elektrisk distribution

i Värmdö- och Stenungsundsområdena. Slutligen begäres bemyndigande att

överlåta vissa områden av Ulriksdals kungsgård in. m. till Solna stad för

gatuändamål.

liilxang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 120

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — vissa fastighetsfrågor

in. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

samt anför därvid följande.

Televerket

[1] Uppförande av byggnad för telestyrelsen i Farsta

Enligt ett mellan den statliga markdelegationen och delegerade för Stockholms

stad den 11 december 1963 upprättat avtal om vissa markbyten m. in.

mellan kronan och staden —vilket avtal genom proposition 1964: 54 underställts

riksdagen för godkännande — gäller följande i fråga om mark och

lokalutrymmen, som telestyrelsen antingen f. n. disponerar eller framdeles

avses skola disponera. Inom nedre Norrmalm skall kronan behålla

sin mark i kvarteret Fyrmörsaren — där en ämbetsbyggnad för telestyrelsen

nu är belägen — och jämväl förvärva stadens del av samma kvarter.

Kronan förbinder sig emellertid att tillse, att kvarteret i sin helhet är avröjt

senast den 1 november 1968. I den statliga byggnad, som härefter skall

uppföras inom kvarteret, kommer icke att inrymmas några administrationslokaler

för telestyrelsen. Vidare skall kronan enligt avtalet inom ifrågavarande

område till staden överlåta bl. a. tomten nr 11, 12, 13, 14 i kvarteret

Åskslaget, där vissa andra av telestyrelsen disponerade byggnader är belägna.

Över dessa äger styrelsen förfoga intill den 1 juli 1967. — I Farsta

äger telestyrelsen redan nu tomten nr 1 i kvarteret Väldö, vilken delvis bebyggts.

Då även styrelsens i innerstaden kvarvarande verksamhet anses

böra förläggas till Farsta och då nämnda tomt är otillräcklig härför, förvärvar

kronan enligt avtalet ett ytterligare område i Farsta om ca 107 000 kvm.

Härigenom tillgodoses behovet av mark för ersättningsbyggnader för bl. a. de

lokaler, som lämnas i kvarteren Fyrmörsaren och Åskslaget.

Genom beslut den 18 november 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 196t

styrelsen att i samråd med telestyrelsen och på grundval av ett av denna

myndighet upprättat lokalprogram utföra projektering avseende änibetslokaler

för telestyrelsen i Farsta. Byggnadsstyrelsen har i beslutet anbefallts

att snarast möjligt till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till hur stor del av

projektet som bör ingå i en första etapp, avseende de lokaler vilka behöver

iordningställas för utflyttning till Farsta av telestyrelsens enheter inom

kvarteret Fyrmörsaren. — I sammanhanget har byggnadsstyrelsen och telestyrelsen

även haft att överväga telestyrelsens behov av ersättningslokaler

för främst de enheter inom styrelsen, som skall lämna sina lokaler i kvarteret

Askslaget under år 1967 men som först senare — i anslutning till en

andra etapp av nyssnämnda byggnadsprojekt — kan förväntas få utrymmen

i Farsta. De enheter som det här gäller tillhör i huvudsak styrelsens

radiobyrå.

I en den 15 februari 1964 dagtecknad gemensam skrivelse har byggnadsstyrelsen

och telestyrelsen framhållit, att storleken och kostnaden av eu

första byggnadsetapp — avsedd att tillgodose lokalbehovet för de från kvarteret

Fyrmörsaren utflyttade enheterna — direkt sammanhänger med lösningen

av hela byggnadsprojektet, varför något särskilt förslag i denna del

ännu icke kan lämnas. Projekteringsarbetet bedrives dock med sikte på att

denna byggnadsetapp skall vara genomförd till den 1 april 1968.

I fråga om anskaffandet av provisoriska lokaler för de enheter inom

telestyrelsen, som skall lämna sina utrymmen i kvarteret Åskslaget senast

den 1 juli 1967, gäller som en utgångspunkt att sådana lokaler måste stå till

förfogande fram till år 1970, d. v. s. till den tidpunkt då de i eu andra byggnadsetapp

ingående ämbetslokalerna i Farsta står klara för inflyttning. 1

sammanhanget har berörda myndigheter övervägt två alternativa lösningar.

Det ena alternativet innebär, att på televerkets tomt i kvarteret Våldö i

Farsta uppföres ett lamellhus om åtta våningar, vilket nära överensstämmer

med på tomten tidigare uppförda byggnader. Detta hus kommer under alla

förhållanden att erfordras för att senast år 1970 bereda utrymme åt främst

en avdelning inom tekniska byrån, som vid denna tidpunkt på grund av

viss nödvändig omdisposition av televerkets lokaltillgångar måste flytta

från sina nuvarande lokaler i innerstaden. — En tidigareläggning av detta

byggnadsprojekt — som under förutsättning av beslut i ärendet våren 1964

kan drivas med sikte på inflyttning i början av år 1967 — löser sålunda del

provisoriska lokalbehov, som enligt det föregående föreligger just fram till

år 1970. Ifrågavarande lokalbehov beräknas till ca 8 400 kvm kontorsyta,

därvid även förutsetts möjligheten att till Farsta utflytta de mindre enheter

inom främst radiobyrån, som f. n. disponerar förhyrda lokaler i Hammarby,

Segeltorp och Årsta.

På grundval av projektunderlaget från tidigare uppförda åttavåningars

lamellhus i Farsta har byggnadsstyrelsen upprättat huvudhandlingar för det

övervägda nya huset jämte en tillhörande hallbyggnad. Kostnaderna har i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 196''r

sammanhanget beräknats till 8,4 mkr. Till detta kommer erforderlig utvidgning

av matsalsbyggnaden ävensom utökning av parkeringsutrymmet. Härav

föranledes ytterligare kostnader om 1,5 mkr. Den sammanlagda kostnaden

blir sålunda 9,9 mkr. Den kalkylerade årskostnaden, som bestämts till

åtta procent av detta belopp, skulle sålunda utgöra 792 000 kr. Härifrån bör

emellertid vid jämförelse med det alternativ till lösning av lokalfrågan, som

jag strax skall närmare beröra, avdragas ett belopp om 200 000 kr., vilket

f. n. erlägges i hyra för de nyssnämnda lokalerna i Hammarby, Segeltorp

och Årsta. Årskostnaden begränsar sig då till 592 000 kr.

Det andra alternativet innebär, att en av staden ägd och av kronan förhyrd

byggnad i kvarteret Sköldpaddan inom nedre Norrmalm (Dagens Nyheters

byggnad i Klara) iordningställes. Härvidlag gäller emellertid att en rivning

anses böra igångsättas den 1 juli 1909 för genomförande av den redan beslutade

regleringen av Tegelbacksområdet. Alternativet förutsätter sålunda,

att den andra byggnadsetappen i fråga om ämbetslokalerna i Farsta kan

slutföras till början av detta år, vilket med stor sannolikhet icke blir möjligt.

— Den upprustning som erfordras av lokalerna i Klara blir också tämligen

omfattande och beräknas av stadens fastighetskontor kosta ca 2,2 mkr. Med

utgångspunkt härifrån anges årskostnaden till 785 000 kr., varav 580 000 kr.

utgör avskrivning på kapitalinsatsen för lokalernas upprustning. I sammanhanget

har hänsyn icke tagits till de kostnader, som föranleds av bl. a. lunchrumsfrågans

lösning och anskaffning av telefonutrustning till lokalerna. Vid

en jämförelse med det förra alternativet bör jämväl beaktas, att lokalerna

endast tillgodoser verksamheten inom kvarteret Åskslaget.

Som resultat av sina överväganden har telestyrelsen funnit, att Farstaalternativet

från olika synpunkter är att föredraga. Det innefattar sålunda en

lösning för hela den förutsedda provisorietiden. Det representerar en årskostnad,

som är ca 190 000 kr. mindre än den som följer med det andra alternativet,

Det erbjuder därjämte betydande organisatoriska fördelar. — Telestyrelsen

föreslår alltså, att den angivna nybyggnaden i Farsta kommer till

utförande. Det sammanlagda medelsbehovet för ändamålet uppskattas såsom

nämnts till 9,9 mkr., varav 3,0 mkr. erfordras under budgetåret 1964/65,

5 mkr. under 1965/66 och 1,9 mkr. under 1966/67.

I enlighet härmed hemställer telestyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels

medgiva styrelsen att under budgetåret 1964/65 för genomförande av förslaget

taga i anspråk 3 mkr. av anslaget Teleanläggningar in. m., dels fastställa

en investeringsram för televerket för budgetåret 1964/65 som med

3 mkr. överstiger det i statsverkspropositionen angivna rambeloppet.

Departemen tschefen

Den successiva utbyggnaden av telestyrelsens anläggningar i Farsta betingas

av en strävan att nå en långsiktig lösning av telestyrelsens lokalproblein.

Dessa har blivit alltmer besvärande genom verksamhetens kraftiga

expansion och genom regleringen av nedre Norrmalm, där styrelsen tidigare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 1961 5

haft huvuddelen av sina lokaler förlagda. Hittills har två åttavåningshus

uppförts i Farsta avsedda främst för teletekniskt utvecklingsarbete och laboratorieändamål

inom ramen för tekniska byråns verksamhet. Under hösten

1964 kommer ytterligare en åttavåningsbyggnad att färdigställas, vilken

skall inrymma delar av radiobyrån och tekniska byrån. Som angivits i det

föregående pågår vidare projektering av en administrationsbyggnad i Farsta,

vilken i en första etapp tänkes stå färdig år 1968 och i en andra etapp år

1970. Till detta projekt får slutlig ställning tagas då huvudhandlingar med

tillfredsställande kostnadsberäkningar föreligger. Genom detsamma skulle

lokalbehoven lösas för de avdelningar inom telestyrelsen, som f. n. är inrymda

i kvarteren Fyrmörsaren och Åskslaget inom nedre Norrmalm, vidare

för vissa andra enheter, som i dagens läge har sina tjänsteställen på ett

tiotal olika platser i staden. Härefter skulle i stadens centralare delar endast

kvarligga dels en avdelning inom tekniska byrån, som också avses skola

utflyttas till Farsta, dels vissa enheter, vilka styrelsen tänker bibehålla i

deras nuvarande lokaler.

Genom det mellan företrädare för staten och Stockholms stad i december

1963 upprättade markavtalet in. in. — vilket genom proposition nr 54 underställts

årets riksdag för godkännande — har frågan om tidsprogrammet för

den fortsatta utbyggnaden av televerkets anläggningar i Farsta aktualiserats.

Sålunda har kronan enligt avtalet bl. a. förbundit sig att tillse, all inom nedre

Norrmalm televerkets lokaler i kvarteret Åskslaget utrymmes senast den

1 juli 1967 och dess lokaler i kvarteret Fyrmörsaren vid sådan tidpunkt, att

detta kan bli avröjt senast den 1 november 1968.

Behovet av ersättningslokaler för de enheter inom styrelsen, som är

inrymda i kvarteret Fyrmörsaren, löses på ett naturligt sätt om det tänkta

tidsprogrammet för den nya administrationsbyggnaden i Farsta håller.

Som nämnts i det föregående bedömes nämligen en första byggnadsetapp i

och för sig kunna genomföras till den 1 april 1968. Däremot kan den verksamhet

som av styrelsens radiobyrå bedrives i kvarteret Åskslaget icke beredas

utrymme i administrationsbyggnaden, förrän en andra byggnadsetapp

är genomförd. Den tänkbara tidpunkten härför angav jag nyss till

år 1970. Det blir i detta fall nödvändigt att för en övergångstid skaffa andra

lokaler.

De alternativa lösningar i fråga om ersättningslokaler, som övervägts i

anledning härav, har redovisats i det föregående. För egen del har jag i likhet

med telestyrelsen funnit, att alternativet med en nybyggnad på televerkets

tomt i Farsta erbjuder avgjorda ekonomiska och praktiska fördelar

framför det andra alternativet innebärande en upprustning av Dagens Nyheters

tidigare lokaler i Klara. En utgångspunkt vid bedömningen av

Farsta-alternativet är, alt det aktuella huset under alla förhållanden torde

få uppföras till år 1970, då utflyttning av en avdelning inom tekniska

byrån från innerstaden blir aktuell. Det är således närmast fråga om eu

lidigareläggning. I övrigt kan konstateras, alt alternativet innebär en säk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Maj ris proposition nr 120 år 196''r

rare lösning av lokalfrågan för hela den förutsedda provisorietiden, d. v. s.

från år 1967 fram till år 1970. Det representerar eu årskostnad, som är närmare

200 000 kr. lägre än vid Klara-alternativet. Utrymmena i nybyggnaden

möjliggör vidare, att icke enbart radiobyråns enheter i kvarteret Åskslaget

kan flyttas ut till Farsta utan även vissa andra, till samma byrå hörande

mindre enheter, som är inrymda i förhyrda lokaler i olika delar av Stockholm.

Detta medför organisatoriska fördelar.

Under åberopande av det anförda vill jag alltså löreslå, att den ifrågavarande

nybyggnaden i Farsta med tillhörande hallbyggnad etc. kommer till

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda huvudhandlingarna.

Medelsförbrukningen under budgetåret 1964/65 beräknar jag i likhet

med byggnadsstyrelsen till 3 mkr., vilket belopp bör belasta investeringsanslaget

Teleanläggningar m. m. Det synes ej erforderligt att hos riksdagen

begära någon ökning av detla anslag. Däremot torde den för televerket i

statsverkspropositionen beräknade investeringsramen för nästkommande

budgetår böra vidgas med det angivna beloppet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att ytterligare en åttavåningsbyggnad in. m.

må uppföras för televerket i Farsta.

Statens vattenfallsverk

[2] Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribution

Vattenfallsstyrelsen har i två den 4 januari 1964 dagtecknade skrivelser

hemställt om godkännande av två av styrelsen träffade konsortialavtal, det

ena med AB Skandinaviska elverk angående elkraftdistribution inom Värmdön

och angränsande områden och det andra med Stenungsunds kommun angående

elkraftdistribution inom nämnda kommuns område. I skrivelserna

har vidare begärts bemyndiganden alt av anslaget Kraftstationer m. in. få

taga i anspråk närmare angivna belopp för bl. a. inköp av aktier och andelar

i vissa nu verksamma distributionsföretag. Av skrivelserna framgår

bl. a. följande.

Förvärv av företag på Värmdön

På Värmdölandet och öama omedelbart öster därom bedriver Värmdö

mellersta elektriska AB och Värmdö-Djurö elektriska AB detaljdistribution

av elkraft. Bolagen, som inköper sin råkraft från vattenfallsstyrelsen

genom Älvkarleby kraftverk, försörjer med sina distributionsnät f. n. ca

2 400 resp. 2 300 konsumenter. Inom båda bolagens områden förutses inom

de närmaste åren betydande utvidgningar av rörelsen på grund av ökad

bebyggelse med såväl permanenta bostäder som fritidsstugor. Denna expansion

kräver kapitalinsatser, som är större än vad företagen anser sig kunna

mäkta med. Hänvändelser har därför gjorts dels till vattenfallsstyrelsen dels

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 120 år 196t

7

till AB Skandinaviska elverk (SEV), vilka båda företag bedriver egen detalj

distribution i angränsande områden.

Då både vattenfallsstyrelsen och SEV varit intresserade av att övertaga

den aktuella distributionsverksamheten i Värmdö-området, har företagen

överenskommit att gemensamt driva rörelsen. En sådan lösning bär också

ansetts vara till fördel för de berörda elkonsumenterna. Samarbetet har

reglerats genom ett konsortialavtal mellan de båda parterna. Enligt avtalet,

som i första band gäller för en trettioårsperiod, skall de båda Värmdöbolagen

inköpas genom ett av SEV ägt dotterföretag utan egen verksamhet.

De båda bolagen skall sedan sammanföras i ett nytt bolag benämnt AB

Värmdö elverk, i vilket vattenfallsstyrelsen skall äga 51 procent och SEV

återstående 49 procent av aktierna. I avtalet utsäges bl. a. att det nya bolaget

skall distribuera elkraft i första hand inom verksamhetsområdena för de

båda äldre bolagen. Det skall emellertid eftersträva att distributionsområdet

utvidgas till att omfatta även närliggande områden. De tillämpade eltaxorna

skall i princip grundas på bolagets självkostnader och till utformningen

i stort överensstämma med de tariffer, som gäller för likartade distributionsområden

i Mellansverige. Vidare skall inom bolaget prövas och utvecklas

nya metoder för en rationell detalj distribution. — Beträffande bolagets

förvaltning gäller, att dess styrelse skall bestå av sex ordinarie ledamöter,

därav vattenfallsstyrelsen och SEV skall utse vardera tre. Styrelsens

ordförande tillsättes enligt förslag av vattenfallsstyrelsen, och bolagets verkställande

direktör under de första tio åren enligt förslag av SEV. — I övrigt

innehåller avtalet allmänna bestämmelser om finansiering samt överlåtelse

och inlösen av aktier. Vad angår inlösen gäller, att vattenfallsstyrelsen är

skyldig att två år efter skriftlig begäran från SEV inlösa detta företags

aktiepost i bolaget. Vattenfallsstyrelsen äger å sin sida rätt att — sedan

tjugu år förflutit — efter skriftligt meddelande ett år i förväg till SEV inlösa

dess aktier.

I vattenfallsstyrelsens skrivelse anföres att vid förhandlingar med företrädare

för aktieägarna i de båda äldre bolagen preliminär överenskommelse

träffats om ett pris per aktie, som för det samlade aktieinnehavet

innebär en köpeskilling om 1,96 mkr. Härav blir vattenfallsstyrelsens andel

närmare 1 mkr. Denna kapitalinsats skall av vattenfallsstyrelsen fullgöras

genom att styrelsen dels erlägger ca 520 000 kr. i betalning för sin

andel av aktierna i det nya bolaget — vars aktiekapital från början skall

vara en miljon kronor — dels utställer lån till bolaget om ca 480 000 kr. —- Styrelsen framhåller, att bolaget under de närmaste åren sannolikt kommer

att behöva kapital för upprustning och komplettering av distributionsnätet.

För styrelsen kan det — utöver nyssnämnda miljon —- bli fråga om

kapitaltillskott i storleksordningen 2 mkr.

I ärendet har efter remiss yttranden avgivits av riksrevisionsverket,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij:ts proposition nr 120 år 1964

kommerskollegiiim och länsstyrelsen i Stockholms län. Av remissinstanserna

säger sig riksrevisionsverket icke ha något att erinra mot vattenfallsstyrelsens

framställning. Kommerskollegium finner i och för sig skäl tala för en

vidare sammanslagning av distributionsföreningar inom berörda område

än den här förutsatta men utgår ifrån att det planerade bolaget vid behov

kan bli skyldigt att utvidga sin distributionsverksamhet. Utifrån denna förutsättning

har kollegium ur koncessionssynpunkt inte något att erinra mot

bolagets tillskapande. En fråga av mera principiell betydelse är emellertid

i vad mån vattenfallsstyrelsen har anledning att engagera sig i en detalj - distributionsverksamhet av detta slag. Kollegium hänvisar härvidlag till

vissa uttalanden vid 1943 års riksdag. Länsstyrelsen i Stockholms län vill

icke i och för sig motsätta sig den avsedda bolagsbildningen. Länsstyrelsen

har i sitt yttrande åberopat ett expertutlåtande, vari bl. a. förordas, att

konsortialavtalets bestämmelser om rätt för vattenfallsstyrelsen att efter en

tid av tjugu år inlösa samtliga aktier ändras därhän att sådan rätt föreligger

redan efter fem år.

Förvärv av företag i Stemingsnndsområdet

I västra delen av Stenungsunds kommun bedriver Norums och Ödsinåls

elektriska distributionsförening detalj distribution av elektrisk energi åt f. n.

ca 2 500 konsumenter. Uå Stenungsundsområdet befinner sig i stark expansion,

kan föreningen med nuvarande organisation icke möta de krav på

ökad kraftdistribution, som följer härav. Svårigheter föreligger också att

anskaffa det kapital, som erfordras för nödvändig uppbyggnad och förstärkning

av distributionsanläggningarna. I denna situation har föreningens andelsägare

erbjudit vattenfallsstyrelsen att övertaga rörelsen. En sådan hänvändelse

har framstått som naturlig, då styrelsen förutom ångkraftverket i

Stenungsund har hand om leveranserna av elenergi till de större industrierna

på platsen liksom till distributionsföreningen. Då andelsägarna vill tillförsäkra

kommunen visst inflytande över elförsörjningsfrågorna, har anbudet

till vattenfallsstyrelsen förbundits med villkoret, att samarbete skall

etableras med kommunen.

Förhandlingar med kommunen har resulterat i att ett konsortialavtal

träffats. Däri förutsättes att vattenfallsstyrelsen förvärvar samtliga andelar

i distributionsföreningen, som i anslutning därtill likvideras. Verksamheten

skall därefter överföras till ett för ändamålet av vattenfallsstyrelsen och

Stenungsunds kommun gemensamt bildat aktiebolag benämnt AB Stenungsunds

elverk med uppgift att distribuera elektrisk kraft.

Bolaget, som vid bildandet skall ha ett aktiekapital om 1 mkr., har till

ändamål att distribuera elkraft i första hand inom Stenungsunds kommun.

Verksamheten skall enligt avtalet drivas på sådant sätt, att en rationell

och driftsäker elförsörjning kan upprätthållas och utvecklas. Som övre

gräns för bolagets taxor skall tillämpas vattenfallsstyrelsens vid varje till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 120 år 196b 1)

fälle gällande normaltariffer för detalj distribution på landsbygden inom

mellansvenska områden.

Av det nyssnämnda aktiekapitalet skall kommunen vid bolagets stiftande

äga teckna högst 25 procent, medan vattenfallsstyrelsen tecknar återstoden.

Kommunen skall emellertid ha rätt att successivt öka sin andel av aktiekapitalet

så att den år 1978 innehar högst 50 procent och år 1983 högst 75

procent av aktierna. Från och med den 1 januari 1994 skall kommunen ha

rätt — och på vattenfallsstyrelsens begäran skyldighet — att övertaga samtliga

aktier. — I fråga om finansieringen i övrigt av verksamheten innehåller

avtalet bestämmelser av innebörd att finansieringen skall ske på det ur bolagets

synpunkt i varje särskilt fall fördelaktigaste sättet. — Bolagets styrelse

skall bestå av sex ordinarie ledamöter, varav tre utses på förslag av

vattenfallsstyrelsen och återstående på förslag av kommunen. Styrelsens

ordförande utses fram till år 1979 bland de förra ledamöterna och för tiden

därefter bland de senare under förutsättning att kommunen då innehar

aktiemajoriteten.

Av det föregående framgår att vattenfallsstyrelsen primärt skall svara

för förvärvet av andelarna i Norums och Ödsmåls elektriska distributionsförening.

Köpeskillingen för andelarna har efter värdering av föreningens

tillgångar bestämts till 3,65 mkr. räknat per den 1 januari 1964. Härtill

får läggas värdet av anläggningar, som tillkommer efter nämnda tidpunkt

fram till överlåtelsedagen. Med beaktande härav kan köpeskillingen komma

att uppgå till högst 4 mkr. Det framhålles att behov under de närmaste

åren kan uppkomma av ytterligare kapitaltillskott för upprustning och utvidgning

av distributionsanläggningarna. Med hänsyn tagen även till styrelsens

andel av sådana tillskott anges det totala medelsbehovet för vattenfallsstyrelsen

till 5 mkr. Detta belopp bedömes tillräckligt utifrån det förhållandet

att styrelsen ekonomiskt avlastas vid kommunens inträde som

aktieägare i det nya bolaget.

I ärendet har efter remiss yttranden avgivits av riksrevisionsverket,

kommerskollegium samt lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Riksrevisionsverket samt lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus lön — som

åberopar utlåtande av Mellersta och Norra Sveriges ångpanneförening —

har icke något att erinra mot framställningen. Kommerskollegium har ur

koncessionssynpunkt icke något att erinra mot att vattenfallsstyrelsen förvärvar

andelarna i angivna distributionsförening och bildar bolag tillsammans

med Stcnungsunds kommun. Kollegium ifrågasätter emellertid från

principiella utgångspunkter om vattenfallsstyrelsen har anledning åt L

engagera sig i verksamhet av detta slag.

Departementschefen

Ställningstaganden vid 1943 års riksdag i anslutning till framlagd proposition

(prop. 16, SU 26, rskr. 33) om förvärv av enskild kraftdistribu
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961

tionsverksamhet in. in. har möjliggjort för vattenfallsstyrelsen att genom

inköp av aktier eller föreningsandelar skaffa sig bestämmanderätten i elektriska

distributionsföretag, vilka på grund av otillräckliga kapital- och krafttillgångar

eller andra särskilda förhållanden har svårt att fullgöra sin uppgift

på ett tillfredsställande sätt. För aktuella förvärv — vilka i varje särskilt

fall förutsätter Kungl. Maj :ts tillstånd — har medel stått till förfogande,

som tidigare anvisats under särskilt anslag men som på senare tid beräknats

inom ramen för kollektivanslaget Kraftstationer m. m. För ettvart av

innevarande och nästa budgetår har för ändamålet bexäknats ett belopp av

högst 3 mkr.

De förvärv av enskilda distributionsföretag, som hittills förekommit, har

inneburit övertagande av antingen samtliga eller också en huvudpart av

aktierna eller andelarna i det lokala företaget, i sistnämnda fall med kvarstående

mindre poster hos tidigare aktie- eller andelsinnehavare. Flertalet

övertagna företag har sedermera upplösts och verksamheten inlemmats i

vattenfallsstyrelsens egen distributionsverksamhet. I några fall har vattenfallsstyrelsen

dock funnit det ändamålsenligt att tillsvidare behålla den

ursprungliga företagsformen.

Även beträffande de förvärv, som i detta sammanhang redovisats, gäller

att de aktualiserats genom att svårigheter uppstått för berörda lokala företag

att fortsättningsvis bedriva verksamheten på ett sätt, som möter utvecklingens

och konsumenternas krav. Det har under sådana förhållanden

tett sig naturligt för vederbörande att vända sig till kraftföretag med större

ekonomiska och tekniska resurser.

Sådana hänvändelser har — som framgått av den föregående redogörelsen

— lett till att i Värmdöfallet vattenfallsstyrelsen träffat konsortialavtal

med AB Skandinaviska elverk om gemensamt övertagande och drift av de

äldre distributionsföretagens verksamhet. I Stenungsundsfallet har vattenfallsstyrelsen

träffat ett liknande avtal med Stenungsunds kommun om

gemensamt övertagande av den där verkande distributionsföreningens rörelse.

Min uppfattning är att de sålunda gjorda överlåtelserna och ingångna

samarbetsavtalen är till avgjord fördel för elkonsumenterna i de berörda områdena.

Förutsättningar har därmed skapats för att en rationell och driftsäker

elförsörjning skall kunna upprätthållas och utvecklas. För vattenfallsstyrelsens

del finner jag, att dess engagemang — med hänsyn såväl till bakgrunden

till engagemanget som till de fördelar ur distributionssynpunkt

som detta innebär — ligger i linje med vad i anslutning till 1943 års proposition

uttalats om betingelserna för förvärv av enskilda distributionsföretag.

Att jag likväl icke velat föreslå Kungl. Maj :ts godkännande av de upprättade

konsortialavtalen utan att riksdagens samtycke inhämtats sammanhänger

med följande. I 1943 års proposition har närmast förutsatts att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 1961

vattenfallsstyrelsen vid förvärv av enskilda distributionsföretag antingen

inlemmade verksamheten i vattenfallsverket eller drev dom vidare i tidigare

företagsform, eventuellt med ett mindre kvarstående tidigare aktie- eller

andelsintresse. I här ifrågavarande fall har vattenfallsstyrelsen inlett ett

aktivt samarbete med annan, i verksamheten tidigare icke engagerad part.

Samarbetet tänkes som nämnts få den formen att de tidigare distributionsföretagen

överföres till nybildade aktiebolag, i vilka aktierna delas mellan

styrelsen och den andra parten. I Värmdöfallet har ett samarbete tett sig

naturligt med hänsyn till att såväl styrelsen som den andra parten — AB

Skandinaviska elverk — redan bedriver distributionsverksamhet i angränsande

områden. Ett samgående har emellertid även ansetts erbjuda fördelar

med hänsyn till det utbyte av tekniska erfarenheter, som möj liggöres inom

ramen för ett gemensamt drivet företag. Avtalet förutsätter sålunda gemensamma

utvecklingsinsatser siktande till mera ändamålsenliga metoder för

detalj distribution och till utveckling av nya avsättningsområden för elkraft.

I Stenungsundsfallet är den andra parten vederbörande kommun, som naturligen

har ett visst intresse av insyn och medinflytande. Härutöver har emellertid

vattenfallsstyrelsen haft ett intresse att genom samarbetsarrangemanget

få pröva en form av distributionsverksamhet, som kan visa sig användbar

i likartade fall.

För egen del tillstyrker jag, att de ifrågavarande konsortialavtalen godkännes.

Jag har härvid tagit hänsyn såväl till de ekonomiska och tekniska

fördelar, som avtalen synes innebära som till de erfarenheter de bör kunna

ge av nya samarbetsformer inom eldistributionen.

Ett godkännande från riksdagens sida synes böra få formen av ett bemyndigande

för Kungl. Maj :t att godkänna de båda avtalen. Om riksdagen icke

har något att erinra häremot, synes i fortsättningen — sedan riksdagen tagit

ställning till de nu aktuella nya formerna för vattenfallsstyrelsens

engagemang i lokal kraftdistribution — samma beslutsform som gäller enligt

1943 års riksdagsbeslut få tillämpas också för förvärv, likartade med

dem som nu är i fråga, d. v. s. att förvärven får ske efter Kungl. Maj :ts godkännande

i varje särskilt fall.

Beträffande vattenfallsstyrelsens kostnader för engagemangen — för

förvärv av aktier och andelar i äldre distributionsföretag, för utvidgning och

förstärkning av distributionsanläggningar etc. — har dessa beräknats uppgå

till i Värmdöfallet ca 3 mkr. och i Stenungsundsfallet ca 5 mkr. Av dessa

belopp om tillhopa 8 mkr. ryms de 5—6 mkr., som erfordras under innevarande

och nästa budgetår inom ramen för vad som under anslaget till Kraftstationer

m. in. beräknats för förvärv av enskilda cldistributionsföretag. —

På sikt kan visst medelsbehov uppstå genom avtalsenlig skyldighet för vattenfallsstyrelsen

i Värmdöfallet att under vissa förutsättningar inlösa andra

partens aktier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 120 år 196''i

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna av vattenfallsstyrelsen

träffade konsortialavtal avseende detalj distribution

av elektrisk kraft inom Värmdö- och Stenungsundområdena.

[3] Försäljning av Marieholms transformatorstation m. m. i Göteborg

Vattenfallsstyrelsen (skr. 30/1 1964) har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat

ett mellan styrelsen och Göteborgs elverk den 23 och den 30 januari

1964 ingånget köpeavtal, enligt vilket styrelsen —- under förutsättning av

riksdagens godkännande — för en köpeskilling av 2,5 mkr. till Göteborgs

stad överlåter dels Marieholms transformatorstation omfattande stadsägan

nr 12414 i Göteborg om 1,74588 ha med därå uppförda byggnader och elektriska

anläggningar enligt en till avtalet fogad förteckning, dels en å stadsägan

nr 8685 i staden uppförd pumpstation för avloppsvatten, dels två 130 kV

och tre 50 kV samlingsskeneförbindelser mellan styrelsens sekundärstation

i Lärje och Marieholms transformatorstation. Beträffande avtalet i övrigt

torde få hänvisas till handlingarna.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att transformatorstationen vid Marieholm

fram till år 1950 var den enda stationen för inmatning av elektrisk ström till

elnätet i Göteborg med omnejd. Senare bär bl. a. två nya transformatorstationer

tillkommit. Samtidigt har stadens elverk kommit att i ökad utsträckning

ombesörja erforderlig transformering till lägre spänningar. Genom

den växande tätbebyggelsen har Marieholmsstationen kommit att ligga

långt inne i elverkets distributionsområde och med undantag för en mindre

leverans till SJ användes stationen numera uteslutande för elverkets räkning.

Det har därför ansetts lämpligt att hela leveransen till elverket och

senare även till SJ sker över de nya stationerna i stadens ytterområden. Genom

denna utveckling har styrelsen ej längre behov av Marieholmsstationen,

vilken elverket önskar övertaga. Den föreslagna överlåtelsen omfattar stationen

— förutom transformatorer och viss annan apparatur — samt vissa

överföringsledningar mellan Lärje och Marieholm.

Stationens taxeringsvärde är 2,1 mkr. Anskaffningskostnaden för de anläggningar,

som ingår i överlåtelsen, uppgår till ca 2,8 mkr. och behållningen

på värdeminskningskontot till ca 2,0 mkr.

Departementschefen

Jag tillstyrker den av vattenfallsstyrelsen föreslagna försäljningen och

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det av vattenfallsstyrelsen

ingångna avtalet om försäljning av stadsägan

nr 12414 m. in. i Göteborg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Iiungl. Maj.ts proposition nr 120 år 19G''r

Byggnadsstyrelsen

[4] Försäljning av viss mark i Solna för gatuändamål

Byggnadsstyrelsen (skr. 18/2 1964) har hemställt, dels att styrelsen måtte

bemyndigas försälja viss mark av bl. a. Ulriksdals kungsgård till Solna stad

för vägändamål m. m., dels att 100 000 kr. av köpeskillingen måtte anvisas

för naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals slottsområde. Av handlingarna

i ärendet framgår i huvudsak följande.

Solna stad har anhållit att få förvärva ca 75 000 m2, varav ca 12 000 in2

redan tidigare upplåtits med vägrätt, av stadsägan nr 1400 samt ca 3 000 in2

av stadsägan nr 1435 i Solna. Förstnämnda stadsäga omfattar Ulriksdals

kungsgård medan den del av stadsägan nr 1435, som beröres av förvärvet, är

upplåten till statens centrala frökontrollanstalt. Enligt gällande stadsplaner

skall huvuddelen av ifrågavarande områden såsom gatumark ingå i trafikplatsen

vid Järva krog på väg E 4 och i Bergshamravägen, som efter utl.

yggnad skall förbinda väg E 4 med Norrtäljevägen. Köpeskillingen, vilken

skall erläggas med 10 kr. per m2 för den mark, som ej tidigare upplåtits

med vägrätt, beräknas till omkring 660 000 kr., varav ca 630 000 kr. faller

på slottsbyggnadernas delfond och ca 30 000 kr. på byggnadsstyrelsens delfond

av statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn till det ingrepp i

kungsgårdens natur, som den nya vägen medför, anser byggnadsstyrelsen

att av den del av köpeskillingen, som avser försäljning av kungsgårdens

mark, 100 000 kr. bör disponeras för naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals

slottsområde. — Riksmarskalksämbetet har meddelat byggnadsstyrelsen,

att Eders Maj:t avstått från dispositionsrätten till berörda markområden

inom kungsgården. Styrelsen har vidare under hand inhämtat, att statens

centrala frökontrollanstalt inte har någon erinran mot den föreslagna

försäljningen.

Riksrevisionsverket har anfört, att de medel, som erfordras för naturvårdande

åtgärder inom Ulriksdals slottsområde, torde böra anvisas från

den å allmänna fastighetsfondens stat för slottsbyggnadernas delfond uppförda

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader in. m.

Stadsfullmäktige i Solna har den 24 februari 1964 bemyndigat stadens

drätselkammare att träffa avtal rörande ifrågavarande förvärv.

Departementschefen

Den utbyggnad av trafikplatsen vid Järva krog in. in. för vilken ifrågavarande

områden är nödvändiga har hög angelägenhetsgrad för ordnandet av

vissa tillfartsleder till Stockholm. Då det får anses önskvärt att hithörande

frågor löses snarast möjligt, förordar jag, att Kungl. Maj :t hemställer om

riksdagens bemyndigande alt sedermera få godkänna avtal mellan byggnadsstyrelsen

och Solna stad rörande överlåtelse av mark i huvudsaklig överensstämmelse

med förut angivna villkor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1964

I enlighet med vad riksrevisionsverket anfört torde erforderliga medel för

naturvårdande åtgärder inom Ulriksdals slottsområde böra i sedvanlig ordning

anvisas från den å allmänna fastighetsfondens stat för slottsbyggnadernas

delfond uppförda anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag anfört i det föregående godkänna

avtal mellan byggnadsstyrelsen och Solna stad rörande överlåtelse

av vissa markområden om sammanlagt ca 78 000 mav

stadsägorna nr 1400 och 1435 i Solna.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar ITans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lindahl

ESSELTE AB. STHLM 64

412559

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. a1 i texten
  2. SU 1964:101 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj. ts proposition angående vissa fastighetsfrågor m. m. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väck s. 1 i texten