Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 196b/65

1964-03-30 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:136, Angående anslag till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 196b/65

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

1

Nr 136

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret

196b/65; given Stockholms slott den 20 mars 196b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres för nästa budgetår ett reservationsanslag av 945,5

milj. kr. till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. Bemyndigande

begäres att utlägga beställningar å flygmateriel m.m. inom en kostnadsram

av 1 140,0 milj. kr. Bemyndigandet omfattar bl.a. fortsatt utvecklingsarbete

på flygplan 37. En redogörelse lämnas för föreliggande planer

beträffande detta projekt.

1—5986 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 136

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimyl. Maj:ts proposition nr 136 är 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

mars 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag till

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 1964/65. Statsrådet

anför härvid följande.

1 årets statsverksproposilion (bil. ti, s. 160) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. in. för budgetåret 1964/65 beräkna ett reservationsanslag

av 945 000 000 kr. Beredningen i ärendet är numera avslutad.

för budgetåren 1947/6.5 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

av flygmateriel m.m. inom en kostnadsram av 8 738,975 milj. kr.,

varav ett belopp av 417,55 milj. kr. beviljats under anslaget Flygvapnet: Luftförs"\arsrobot

(jfr prop. 1963: 108, s. 65). I bemyndiganderamen har icke

beräknats medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom

betalningsmedel för ifrågavarande beställningar har under samma tid anvisats

7 456,108 milj. kr., varav 112,25 milj. kr. utgör medel, som under

budgetåren 1959/63 överförts från prisregleringsanslag. 1 angivna bemyndiganden

och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.

Maj.ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader

m.m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =), 21,05 milj. kr.

Vidare har betalningsmedlen reducerats med del belopp om 16 milj. kr.

som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande utnyttjat för prisregleringsändamål

(prop. 1961:110, s. 221—222). Bemyndigandeskulden

per den 30 juni 1963 uppgick alltså till ett belopp av (8 738,975 — 7 456,108

= ) 1 282,867 milj. kr. som icke är täckt av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, alt beställningar må

utläggas inom en kostnadsram av 1 400 milj. kr. samt anvisat 929,225 milj.

kr. i betalningsmedel. Enligt hitLills meddelade beslut kommer alltså den

30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 282,867 +

1 400,000 929,225 = ) 1 753,642 milj. kr. att icke vara täckta av betalnings
medel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 136 år 1964

3

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1963/70 uppgår

till 7 076,925 milj. kr. i prisläge maj 1962 (jfr prop. 1963: 108, s. 85).

Flygförvaltningen (skr. 13/8 1963) har beräknat kostnadsramen för anskaffning

av flygmateriel m. in. för budgetåren 1964/71 till 7 083,7 milj. kr.

enligt prisläget i maj 1963, därvid outnyttjat belopp under tidigare budgetår

icke medtagits. Detta innebär eu ökning med (7 083,7 — 6 822,425 =)

261,275 milj. kr. i förhållande till den under budgetåren 1963/70 godkända

kostnadsramen om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 254,5

milj. kr. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen

hänförts till delposter enligt följande (beloppen i milj. kr.).

Förändring

1. Prisstegring enligt försvarsindex .................................... + 75,7

2. Anpassning till flygvapnets totala kostnadsram ............... — 7,1

3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår ..................... + 192,675

+ 261,275

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1963 med 1,1 % i förhållande till prisläget i maj 1962 i vad avser anslag

för tygmaterielanskaffning (motsvarande), bör kostnadsramen för budgetåren

1963/70 uppräknas med 75,7 milj. ler.

2. Inom den av överbefälhavaren för budgetåren 1964/71 angivna totala

kostnadsramen för flygvapnet beräknas årskvoterna för budgetåren 1964/70

böra i förhållande till nu gällande kostnadsram reduceras med tillhopa

7,1 milj. kr.

3. Årskvoterna för budgetåren 1963/64 och 1970/71 utgör i prisläget maj

1963 respektive 939,425 och 1 132,1 milj. kr. Skillnadsbeloppet uppgår således

till (1 132,1 — 939,425 =) 192,675 milj. kr.

Enligt den av flygförvaltningen föreslagna kostnadsramen för budgetåren

1964/71 upptar ämbetsverket anslaget för budgetåret 1964/65 till 929,1 milj.

kr. Betalningsutfallet avseende bemyndiganden som lämnats till och med

budgetåret 1963/64 beräknas av flygförvaltningen uppgå till cirka 945 milj.

kr. under budgetåret 1964/65.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen om ett beställningsbemyndigande

av 1 140 milj. kr. Detta bemyndigande avses i huvudsak skola

utnyttjas enligt följande (angivna belopp i milj. kr.).

1. Stridsledningssystem ...................................................... 140

2. Bassystem ..................................................................... 180

3. Sambands- och navigationsmateriel in. in............................ 25

4. Ammunition .................................................................. 10

5. Flygplanrobolar ............................................................ 105

6. Ej flygplanburna robotar ................................................ 15

7. Flygplansystem 35 ......................................................... 290

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiingl. Maj. ts proposition nr 136 år 1964

8. Flygplansystem 37 ......................................................... 150

9. Övriga flygplansystem ...................................................... 40

10. Reservdelar och utbytesenheter .......................................... 70

11. Forskning, försök och prov ............................................. 45

12. övrigt ........................................................................... 70

1 140

Beträffande de under nämnda delposter angivna anskaffningarna mä

följande nämnas.

1. Förslaget till materielanskaffningar för stridsledningssystemet omfattar

bland annat radarstationer av skilda slag för totalt cirka 46,8 milj. kr.,

materiel för dataöverföring (tråd- och radiolänk) för cirka 50 milj. kr. samt

materiel för databehandlingsutrustning m.111. för luftförsvarscentraler m.fl.

anläggningar för tillhopa cirka 33 milj. kr. Moderniseringen av vårt nuvarande

stridslednings- och luftbevakningssystem grundar sig på en av chefen

för flygvapnet fastställd långsiktig plan.

2. Föreslagen malerielanskaffning för bassystem syftar till att anpassa

basutrustningen till flygplantyperna 35 och 37, och till att utrusta nya

baser i den takt dessa byggs ut. Kraven på hög beredskap, rörlighet och utspridning

leder till hög teknisk standard på basmalerielen. Planen omfattar

ett stort antal artiklar av en mängd olika slag som tillsammans uppgår till

betydande belopp. Den dominerande posten utgör anskaffning av utrustning

för servicefordon för provning av telemateriel i flygplan. För nästa budgetår

begäres för detta ändamål cirka 97 milj. kr. För anskaffning av gasskyddsmateriel,

smörjningsmateriel, lyft- och bogsermateriel samt materiel för underhåll

av strilsystemet erfordras cirka 37 milj. kr.

3. Anskaffning av sambandsmateriel omfattar främst materiel för fjärrskriftnät

och för radiotelefax (system för överföring av bilder, exempelvis

väderkartor och lägeskarlor). i telefaxnälet ingår telefaxsändare, radiosändare

och radiomottagare samt telefaxmottagare. För nästa budgetår föreslås

vissa kompletteringar till tidigare beslutade anskaffningar.

Av navigationsmaleriel anskaffas dels ett antal radionavigeringsanläggningar,

dels ett stort antal pejlanläggningar.

4. Anskaffningen syftar till att ersätta äldre materiel med ny effektivare

ammunition anpassad till de nya vapenbärarna. Vidare anskaffas övningsammunition,

övningsraketer och övningsbomber.

5. Serieleverans av moderna jaktrobotar med radar och IR målsökare —

typ Falcon — påbörjas under 1964 och beräknas pågå under större delen

av 1960-talet. Robotarna tillverkas på licens i Sverige. Totalkostnaden angives

för närvarande till cirka 565 milj. kr. Till och med innevarande budgetår

har beställningar utlagts till ett sammanlagt belopp av cirka 284 milj.

kr. För nästa budgetår upptas ytterligare cirka 84 milj. kr. övrig väsentlig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 136 år 1964

5

anskaffning under denna delpost avser utveckling av ny lätt attackrobot

och modifiering av befintlig tung robot.

ö. Upptagna kostnader för ej flygplanburna robotar avser huvudsakligen

anslutning av Bloodhound Il-roboten till Stril 60.

7. Totalkostnaden för hela flygplansystem 35 kan för närvarande beräknas

till cirka 3 580 milj. kr. Hittills har anvisats cirka 2 300 milj. kr.

Resterande leveranser och beställningar avser två jaktflygplansversioner

(35 D och 35 F) samt en spaningsversion (35 E). För nästa budgetår begärt

bemyndigande avses bland annat för vissa fortsatta typkostnader och

materielbeställningar för ytterligare serieflygplan. Vidare avses bemyndigandet

för reservmotorer, beväpningsbalkar, fälltankar och simulatorer.

8. Upptagna beställningsbemyndiganden för flygplansystem 37 under

nästa budgetår erfordras för fortsatt typarbete på flygplan, motor och flygplanutrustningar.

Hittills har erhållits bemyndiganden om cirka 300 milj.

kr. för detta projekt.

9. På äldre krigsfiygplan genomföres fortlöpande smärre modifieringar

och kompletteringar. Kostnaden härför beräknas under nästa budgetår till

cirka 4,5 milj. kr.

Det nya skolflygplanet Sk 60 avses beställas våren 1964 med leverans under

åren 1965—67. Härför har hittills erhållits beställningsbemyndiganden

om totalt cirka 170 milj. kr. För nästa budgetår erfordras totalt cirka

32 milj. kr. för att beställa ett antal flygplan i lätt attackflygversion samt

för installation av attackutrustning och spaningsutrustning i ett antal plan

av samma typ.

Anskaffning av resterande materiel för fyra tunga helikoptrar (Hkp 4)

bör slutföras under nästa budgetår.

För att anskaffa ytterligare exemplar av den franska målroboten CT 20

erfordras under nästa budgetår 2 milj. kr.

10. Reservdelar och utbytesenheter planeras komma att anskaffas under

hela 1960-talet med ungefär lika årliga belopp och betalningsutfall.

Utbytesenheter av olika slag (t.ex. motorer, landställ, roder, apparater,

instrument etc.) anskaffas för att i första hand utnyttjas i samband med

periodiska översyner av materiel i tjänst. När ett flygplan inkommer på

verkstad ersättes motorn med en färdigöversedd motor från förråd. Härigenom

förkortas den tid flygplanet är ur tjänst och beredskapen ökas. Samtidigt

vinner man den fördelen, att de vid översynen urmonterade enheterna

kan inplaceras för erforderliga arbeten med hänsyn till önskemålet om en

jämn sysselsättning vid verkstäderna. Utbytesenheterna utgör således en

buffert för utjämning av verkstädernas belastning.

Reservdelar anskaffas till belopp som utgör vissa procentsatser av anskaffningsvärdet

för olika materielslag. Procentsatserna är grundade på

erfarenheter av reservdelsbehovet för olika materielslag varierande mellan

5 och 20 %.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

11. Kostnaderna för forskning, försök och prov uppgår [ill cirka 4 % av

förevarande anslag och fördelar sig i stort enligt följande:

Allmän forskning och utveckling.................. 24 %

Målbunden forskning och utveckling ......... 16 %

Forskningstekniska resurser ..................... 3 %

Försöksverksamhet ................................. 14 %

Försöksplatsernas driftkostnader ............... 29 %

Försöksplatsernas mät- och provutrustningar 14 %

100 %

Allmän forskning och utveckling omfattar icke typinriktad verksamhet

vid forskningstekniska institutioner och industrier, främst inom robotområdet,

flygplanområdet och radarområdet. Den målbundna forskningen och

utvecklingen omfattar för närvarande främst förberedande utredningar rörande

planerade stridsledningssystem.

Medel för forskningstekniska resurser erfordras för komplettering av

vindtunnlar, utrustningar för hållfasthetsprov och mätutrustningar vid

forskningstekniska institutioner och vissa industrier. Försöksverksamhet

avser försök med ny materiel, huvudsakligen innan större serietillverkning

igångsättes och innan materielen överlämnas till förband.

Kostnader för drift av och för komplettering av mät- och provutrustningar

vid försöksplatser avser flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt

samt robotavdelningens försöksplatser i Norrland och Karlsborg.

12. Under denna delpost redovisas dels kostnader för verksamhet eller

anskaffning, som är gemensam för ett flertal system, dels kostnader för

smärre anskaffningar m. m. Exempel på kostnader är provflygningar, motorprov,

prov av teleutrustning vid industrier, resor, utbildnings- och säkerhetsmateriel,

reproduktions- och förslagsverksamhet samt frakter. Kostnaderna

uppgår regelmässigt till cirka 3 % av anslaget för flygmaterielanskaffning

m.m.

Vidare har under denna delpost inräknats beställningsbemyndiganden

om 40 milj. kr., avsedda att täcka prisstegringar på uteliggande och för nästa

budgetår planerade beställningar.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag räknat med för flygvapnet bör kostnadsramen

för anskaffning av flygmateriel in. m. under budgetåren 1964/71 bestämmas

till 7 259,8 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1964/65 till 945,5

milj. kr. i enlighet med följande sammanställning (s. 8). Under hänvisning

till vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 16) rörande inriktningen

av långsiktsplaneringen upptar jag i sammanställningen för budgetåren

1967/71 jämväl den kostnadsram som bör ligga till grund för denna

planering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 136 är 196i

7

För nästa budgetår har flyg förvalt ningen under förevarande anslag föreslagit

ett beställningsbemyndigande om 1 140 milj. kr. Av bemyndigandet avses

cirka 150 milj. kr. för fortsatt utveckling (typarbete) av flygplansystem

3 7. Med hänsyn till projektets stora omfattning såväl kostnadssom

tidsmässigt anser jag det lämpligt atl i förevarande sammanhang lämna

närmare redogörelse för utvecklingsläget och beräknade kostnader in.in. för

detta flygplansystem. Redogörelsen i det följande grundar sig främst beträffande

kostnadsuppgifter på en av flygledningen på mitt uppdrag utarbetad

promemoria, som i särskild ordning överlämnats den 27 januari 1964.

Flygplansystem 37 avses först tillverkas i en attackversion för att ersätta

flygplan 32 A Lansen. Detta levererades till förband under tiden 1956

—1959. I samband med 1958 års försvarsbeslut förutsattes att den normala

omsättningstiden för stridsflygplan skulle vara 7—8 år med hänsyn till

den snabba tekniska utvecklingen och kraven på modernitet. Flygplan 32 A

borde med dylikt betraktelsesätt utgå ur organisationen och ersättas med

nytt flygplan redan under åren 1964—1966. På grund av kostnadsutvecklingen

har dock önskemålet om snabb materielomsättning fått vika inför kravet

att bibehålla kvantiteten. Enligt nu gällande planer kommer sålunda de

första flygplan 37 att levereras först under år 1969. Detta medför bland annat

alt livslängden för vissa flygplan 32 och 35 kommer att utsträckas ända

till 15 år. För flygplan 37, som kommer att vara i tjänst vid flygvapnets

förband under hela 1980-talet, förutsättes dock icke redan nu på flygplanets

projektstadium en dylik livslängd. Osäkerheten i den framtida militärtekniska

utvecklingen anses motivera en så snabb omsättning som de ekonomiska

möjligheterna erbjuder utan minskning av organisationen. Flygplan

37 planeras för närvarande få en livslängd av 12 år.

Typarbetet på flygplan 37 påbörjades år 1958. Det omfattade de första

åren ett antal förprojekt som underlag för att fastställa de operativa kraven

på flygplanet. Dessa förelåg sommaren 1961, då de godkändes av överbefälhavaren.

I fråga om ett flertal taktiska prestanda var kraven högre än

för flygplan 32 och 35. Det ansågs vidare önskvärt, att det nya projektet

utformades som en enhetsplattform (flygplanskrov och motor) med viss

grundutrustning och erforderlig tillsatsutrustning för envar av de tre aktuella

versionerna av flygplan 37, attack, spaning och jakt. Fördelarna

med denna lösning — jämfört med utveckling av tre separata flygplantyper

— ansågs vara lägre typkostnader, lägre underhållskostnader, lägre utbildningskostnader

för markpersonal, mindre behov av markutrustning

och ett effektivare utnyttjande av basorganisationen i krig.

Med de uppställda kraven ansågs det icke vara möjligt att tillgodose behoven

av nya flygplan med flygplan 32 eller 35 eller en vidareutveckling

av dessa typer.

På grundval av de angivna kraven utarbetades inom flygledningen grundläggande

specifikationer för projektet. Under åren 1962—63 bestämdes en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Outnyttjat

belopp

under

tidigare

budgetår

Budgetåret (belopp i milj. kr.)

Summa

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1963 års kostnadsram (budgetåren

1963/70)

Årskvoter enligt prop. 1963:108 .

Justering till prisläge maj 1963 ..

Reservationsmedelsförbrukning1 .

Överfört från anslaget Flygvapnet:

Luftförsvarsrobot ...........

183,7

— 80,2

+ 70,8

929,225

+ 10,2

934

+ 10,3

950

+ 10,4

980

+ 10,8

1 005

+ 11,0

1 040

+ 11,4

1 055

+ 11,6

—

7 076,925

+ 75,7

— 80,2

+ 70,8

— 19,0

+ 135,575

Anpassning till kostnadsramen2..

Förskjutning av kostnadsramen ett

budgetår.................

—939,425

+ 1.2

— 0,4

— 5,8

+ 4,0

— 11,4

— 6,6

+ 1 075,0

1961 års kostnadsram (budgetåren

1964/71)

I prisläge maj 1963 ............

174,3

945,5

960

985

1 020

•1 050

1 040

21 070

1 060

al 090

7 259,8

“__

Inriktning för långsiktsplanering .

l—

•1 105

Årskvoten för budgetåret 1962/63 732 milj. kr. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan hänsyn tagits till överföringar till anslaget) i runt tal

812,2 milj. kr.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

2 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 1 000, 1 020, 1 040 och 1 055.

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 136 år 196''i

9

hetsplattformens och attackversionens skrov, motor och väsentliga utrustning

m. m. Samtidigt utfördes visst konstruktionsarbete på prototyper. För

utprovningen erforderliga prototyper inköptes. Under år 1963 började viss

förberedande utprovning.

Beträffande utvecklingen in. m. av det kompletta 37-projektet återstår

några väsentliga frågor. Sålunda beräknas val av viss test- och basutruslning

ske under innevarande år.

1962 års försvarskommitté ägnade stor uppmärksamhet åt ifrågavarande

flygplanprojekt och erhöll hösten 1962 redogörelse för utvecklingsläget

in. in. På grundval av då lämnade uppgifter beträffande kostnader och tidsprogram

förordade försvarskommittén, att projektet borde fortsättas och

anförde att den av kommittén förordade kostnadsramen borde göra det

möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet i huvudsak i planerad takt. Föredragande

departementschefen anslöt sig till försvarskommitténs förslag

(prop. 1963:108, s. 61). Riksdagen (SU 1963:113, s. 19; rskr. 1963:265)

godtog likaledes förslaget. I förenämnd promemoria lämnas nu bland annat

följande uppgifter om beräknade totalkostnader (typ- och seriekostnader)

för en serie om något mer än 800 flygplan. Priserna avser kostnadsnivån

hösten 1963 (milj. kr.).

Kostnad

1958/63

1963/67

1967/71

1971—

1958—

Tvparbete på enhetsplattform samt attack- och

1131

1626

390

~ 170

<-~l 300

skolversion...........................

Typarbete på spanings- och jaktversion.....

0

12

~ 140

~ 150

300

Summa tvparbete........................

113

638

530

~ 320

r-1600

Seriekostnader..........................

0

169

■~1 100

^5 330

^6 600

Summa system 37

113

807

r l 630

5 650

rs. 8 200

Kostnaderna för typarbetet för de tre versionerna av flygplan 37,

totalt 1 600 milj. kr., fördelar sig enligt följande tabel!. Som jämförelse må

nämnas att de sammanlagda typkostnaderna i 1963 års priser för flygplansysteinen

32 och 35 enligt flygförvaltningen kan beräknas til! cirka 1 550

milj. kr. T denna summa har dock endast en del av typkostnaderna för utrustning

kunnat medtagas eftersom det av redovisningstekniska skäl ej

varit möjligt alt särskilja alla dessa kostnader från seriepriserna.

Typarbete på enhetsplattform samt på attack-

Flygplan- skrov

Mo''or

Elektro-

nikut-

rustning

Diverse

Summa

800

300

r^l 100

240

0

~ 240

~215

10

~ 225

30

5

35

r~l 285

rv; 315

r^l 600

Typarbete på spanings- och jaktversion.....

Summa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

Seriekostnaden för attackversionen av flygplan 37 beräknas till cirka

7,7 milj. kr. per flygplan. Häri har inkluderats en marginal av cirka 5 So

iöi oförutsett. För spanings- och jaktversionerna beräknas seriekostnaden

bli något högre än för attackversionen. Medelseriekostnaden för alla versionerna

anges i den ekonomiska långtidsplanen till cirka 8 milj. kr. per

flygplan.

Även om nu angivna kostnader för typarbetena på flygplanet är väsentligt

högre än de som lämnades i samband med försvarskommitléns överväganden

kan ökningen i vad avser jämförbara kostnader och efter omvandling

till samma prisläge i stort sett beräknas till cirka 4 %. När det gäller

seriekostnaden är ökningen något större eller cirka 10 %.

En fråga som enligt min mening har avgörande betydelse i detta sammanhang

är om stridsflygplan överhuvudtaget kommer att anskaffas i framliden.

Denna fråga har i olika sammanhang dryftats under de senaste åren

såväl i utlandet som i vårt land. Det har därvid ganska entydigt framkommit

att det endast torde vara de stora strategiska bombfiygplanen som i eu

nära framlid kan komina att helt ersättas av robotar. Eftersom Sverige inte

har och inte har haft sådana bombflygplan är ett sådant utbyte dock inte

aktuellt lör oss. När det däremot gäller framtida förnyelse av jaktflygplan

och med mark- och sjöstridskrafter direktsamverkande altackflygplan ger

utvecklingen utomlands ej stöd för antagandet, att dessa flygplan kan komma

att ersättas med enbart robotar. Ett flertal nya typer av flygplan utvecklas

såväl i Väst som i öst för luftförsvars- och attackuppgifter. I de fall

robotar för nämnda uppgifter tillföres organisationen bör de snarare beIraktas

som komplement till än som ersättning för flygplan. 1 dessa fall

torde dock införande av robotar (mark-, kust-, sjö- och luftvärnsrobotar)

sannolikt komma att medföra att antalet flygplan minskar.

Det föreligger ett omedelbart samband mellan våra möjligheter att fullfölja

vår alliansfria, på neutralitet i krig inriktade utrikespolitik och vår

förmåga att kunna prestera ett för vårt eget lands vidkommande krigsavhållande

försvar. Invasionsförsvar är krigsmaktens viktigaste uppgift. Genom

inriktning på denna uppgift bedömes att den största fredsbevarande

effekten uppnås. Ett effektivt invasionsförsvar förutsätter moderna vapensystem

för luftförsvars-, spanings- och attackuppgifter. Det är mot denna

bakgrund jag har bedömt frågan om fortsatt förnyelse av vår flygmateriel.

Vidare utveckling av flygplan 37 förutsattes i 1963 års försvarsbeslut, sedan

försvarskommittén ingående prövat frågan.

I olika sammanhang har ifrågasatts om vi bör fortsätta att utveckla

flygplan inom landet. Man tvekar bland annat med hänsyn till att endasl

små serier är aktuella för tillverkning. Självfallet kan många olika aspekter

läggas på detta spörsmål. I detta sammanhang vill jag endast uppehålla

mig vid kostnadsfaktorn. Även om konkurrenssituation ej föreligger inom

landet synes det som vi lyckas utveckla och tillverka en billigare produkt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1964

11

än vad köp utifrån skulle innebära. Detta torde till stor del bero på att våra

prestandakrav kan närmare anpassas till våra naturliga förutsättningar och

därför sättas något lägre än vad som i allmänhet förekommer i fråga om

utomlands konstruerade flygplan. Den kostnadsjämförelse mellan två likvärdiga

projekt som möjliggjorts i samband med Schweiz’ val mellan den

franska Mirage och den svenska Draken visar, att det svenska planel sannolikt

är betydligt billigare.

Ytterligare en faktor som enligt min mening förtjänar att beaktas i förevarande

sammanhang är de fördelar som är förknippade med alt vi inom

landet har en konkurrenskraftig, kvalitativt högtstående flygindustri. Härigenom

blir vi mindre beroende av utlandet vid val av såväl flygplan som

annan militär materiel. Det torde också vara så att den — även internationellt

sett — höga tekniska nivå som svensk flygindustri uppnått skapar

respekt och good-will för svensk teknik utomlands.

Med hänsyn till att konkurrenssituation ej föreligger inom landet när

det gäller ifrågavarande utveckling och tillverkning är det enligt min mening

nödvändigt, att den ansvariga förvaltningsmyndigheten har erforderlig

insyn och överblick över engagerade företags tillverkning, rationaliseringsverksamhet,

bokföring in. m. för att kunna kontrollera skäligheten

in. m. i kostnader och vinst. Behov av en sådan insyn föreligger ej bara när

det gäller flygindustrier utan inom alla de områden för krigsmaterieltillverkning

inom vilka tillräckliga konkurrensförhållanden inom landet ej

föreligger. Enligt min mening bör de problem som sammanhänger med

denna fråga prövas närmare.

Enligt flygförvaltningen kan typkostnaden för attackversionen av flygplan

37 nu uppskattas med väsentligt större säkerhet än vid tidpunkten för

redogörelsen för försvarskommittén. Detta sammanhänger främst med att

förutsättningarna för projekt nu är bättre kända. Även om typkostnaden

skulle öka i viss utsträckning, kommer ändock kostnaden enligt föreliggande

uppgifter att bli betydligt lägre än för de utländska jämförbara systemen.

Motsvarande gäller beträffande säkerheten i kostnadsberäkningen och verkan

av ogynnsam kostnadsutveckling såvitt avser seriekostnaden för flygplan

37. Påtagliga kostnadsökningar i priset per flygplan kommer främst

att resultera i att minskat antal flygplan kan beställas.

Blir kostnadsutvecklingen i fråga om flygplan 37 mindre gynnsam än

flygförvaltningen förutsatt i sin planering, kommer detta att medföra dels

att utvecklingsarbetet och därmed första serieleverans försenas, dels att ett

mindre antal flygplan än beräknat kan beställas per år. Vid sådant förhållande

blir resultatet efter hand, att antalet divisioner vid flygvapnet successivt

kommer all minska både till följd av ytterligare haveriavgångar innan

nya flygplan levereras och att totalt sett ett mindre antal nya flygplan tillkommer.

Ett minskat antal divisioner kan i princip medföra eu minskning

antingen av antalet divisioner per flottilj eller av antalet flottiljer. Hur eu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

minskning bör göras måsle bedömas med utgångspunkt bland annat i kraven

på beredskap och kostnaderna för denna. Jag bedömer det under alla

föi''håiianden nödvändigt att kostnadsutvecklingen sorgfälligt följes, önskemål

om investeringar i byggnader och anläggningar samt om utbyggnad av

flygvapnets personalstater måste bedömas med hänsyn till konstaterad och

bedömd kostnadsutveckling.

1 propositionen 1963: 10S anslöt jag mig till 1962 års försvarskommittés

bedömning att det inom ramen för det militära försvaret för budgetåren

1963/67 bör vara möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet på flygplan 37.

Jag föreslår att Kungl. Maj:t nu utverkar erforderliga bemyndiganden att

fortsätta utvecklingsarbetet under nästa budgetår. Av vad jag förut anfört

framgår att flygplan 37 utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande

projekt. Med hänsyn härtill liksom till betydelsen av flygplan 37

för den totala försvarsplaneringen torde regeringen böra fortlöpande följa

projektet. En särskild beredning bör därför tillsättas inom försvarsdepartementet.

Jag torde i annat sammanhang få återkomma med hemställan om

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en dylik beredning.

1 prop. 1963: 108 tillstyrkte jag erforderligt beställningsbemyndigande

för anskaffning av nytt skolflygplan för alt ersätta befintligt skolflygplan

typ II (Sk 28). Jag anlörde, att jag i likhet med 1962 års försvarskommitté

ansåg, att detta nya skolflygplan borde kunna utrustas så, att det blir användbart

som ett lätt attackflygplan för samverkan med bland annat arméstridskrafter

främst i Övre Norrland. Riksdagen (SU 1963: 113; rskr. 1963:

2651 anslöt sig i sitt utlåtande till mitt förslag.

I en av överbefälhavaren med eget yttrande insänd skrivelse har flygförvaltningen

den 27 februari 1964 hemställt att få beställa 130 st. skolflygplan

av typ Saab 105, som enligt flygvapenchefens mening väl tillgodoser flygvapnets

behov av skolflygplan typ Sk 60 och samtidigt anses väl lämpad afl

utnyttja som lätt attackplan A 60. Kostnaden per flygplan Sk 60 beräknas

till cirka 1 162 000 kr. i 1961 års prisnivå. Genom beslut den 6 mars 1964

har Kungl. Maj:t bifallit flygförvaltningens hemställan. För nästa budgetår

beräknat beställningsbemyndigande om cirka 32,4 milj. kr. för ifrågavarande

objekt avses som nämnts i det föregående huvudsakligen för beställning

av 20 st. flygplan typ 60 i attackversion samt av installation av attackoch

spaningsutrustning i de flygplan som kan komma att tas i anspråk för

krigsuppgifter. Med hänsyn till att detta förslag är helt i linje med mitt tidigare

ställningstagande i denna flygplanfråga tillstyrker jag nu föreslaget

bemyndigande.

Även övriga föreslagna beställningsbemyndiganden kan jag i huvudsak

tillstyrka. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, inom ramen för det

totala beställningsbemyndigandet, närmare reglera anskaffningsverksamheten.

Flygförvaltningen har under 1962 träffat avtal om förvärv av licensrätt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1964

13

till motorer för flygplan 37. 1 avtalet har intagits en klausul som garanterar

licensgivaren bestämda licensinkomster. Annulleras kontraktet före den 31

december 1975 av andra skäl än kvalitetstekniska skall licensgivaren erhålla

ersättning härför. Denna ersättning utgår beroende på annulleringstidpunkten

med belopp mellan cirka 20 och cirka 80 milj. kr.

Avtalet bar icke underställts Kungl. Maj:t. I propositionen 1962:110

(s. 111) bar jag uttalat som min principiella uppfattning att garantiåtaganden

av liknande typ bör täckas av beställningsbemyndiganden och att

hänsyn härtill bör tagas när respektive bemyndigande faststäiles. Denna

uppfattning delades av statsutskottet (SU 115 s. 36) vars utlåtande godkändes

av riksdagen (rskr. 285). Med hänsyn såväl härtill som till avtalets konsekvenser

i övrigt i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende liade flygförvaltningen

enligt min mening icke bort träffa avtalet utan Kungl. Maj:ts

medgivande. Då avtalet torde vara bindande för kronan, vill jag i detta sammanhang

endast föreslå att inom ramen för beställningsbemyndigande som

riksdagen må komma att medgiva för varje budgetår avsättes ett mot åtagandet

svarande belopp. Jag finner det anmärkningsvärt att avtalet ej underställts

Kungl. Maj :t.

Klyglörvaltningen har i skrivelse den 21 februari 1964 underställt Kungl.

Maj:ts prövning frågan om ett statligt kapitaltillskott till viss hotellrörelse

i Vidsel (jfr riksdagens revisorers berättelse 1963 § 5). Ämbetsverkets

framställning remissbehandlas för närvarande. Beredningen av ärendet

liar således icke avslutats. Dä emellertid behov av skyndsamma åtgärder

kan visa sig föreligga, bör Kungl. Maj:t, därest riksdagen ej reser invändning

häremot, för ändamålet få disponera medel under förevarande anslag.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1965

beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 753,642 + 1 140 — 945,500

= ) 1 948,142 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:l måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel in. in. under

budgetåren 1964/71;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av

1 140 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 945 500 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen alt till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Badin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:270 Skrivelse till Konungen t anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående (inslag för budgetåret 1964/65 till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel, m. m. a1 i texten