Sök i Ratio Lex

Angående den statliga exportkreditgarantiverksamheten

1964-04-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:137, Angående den statliga exportkreditgarantiverksamheten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1964

1

Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den statliga

exportkreditgarantiverksamheten; given Stockholms

slott den 3 april 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed^ under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att maximibeloppet för exportkreditgarantigivning

på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländérnas

ekonomiska utveckling ökas från 500 till 800 milj. kr.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 196i

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 april 196i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kung, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om den statliga

exportkreditgarantiverksamheten samt anför därvid följande.

Gällande bestämmelser

Statsgaranti för att täcka förlust i samband med export in. m. meddelas

jämlikt bemyndigande, som senast lämnats av 1963 års riksdag (prop.

1963.93, SU 58; rskr. 167). Maximibeloppet för statens betalningsansvar

är för närvarande 3 000 milj. kr.

Vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling kan i

överensstämmelse med beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:100; SU 138;

rskr. 316) garantier lämnas på särskilt gynnsamma villkor. För dessa s. k.

u-garantier har inom den totalram som fastställts för exportkreditgarantigivningen

reserverats ett maximibelopp, som numera enligt beslut av 1963

års riksdag utgör 500 milj. kr.

Inom den fastställda ramen har Kungl. Maj:t efter hand ställt erforderliga

belopp till exportkreditnämndens förfogande för garantigivning. Genom

beslut denna dag har Kungl. Maj :t friställt hela det maximibelopp,

som reserverats för u-garantier.

För u-garantier gäller riktlinjer som fastställts av Kungl. Maj:t den 12

oktober 1962. Enligt dessa bör exporten, som exempelvis kan avse kapitalvaror

eller tjänster i form av entreprenad- eller konsultverksamhet, vara

av betydelse för u-landets ekonomiska och sociala framåtskridande och

i förekommande fall stå i samband med projekt som ingår i landets

utvecklingsprogram. Nämnden kan efter prövning i varje enskilt fall

tillämpa för u-landet gynnsammare villkor i fråga om kredittidens längd

m. m. än som normalt tillämpas av nämnden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 196i

3

Exportkreditnämndens framställning

I skrivelse den 6 mars 1964 har exportkreditnämnden tagit upp frågan

om ökning av gällande rambelopp för u-garantier.

Till belysning av hur nämndens engagemang avseende u-garantier utvecklats

lämnar nämnden följande uppgifter beträffande dels de i utsikt

ställda respektive utfärdade garantibeloppen vid utgången av vart och ett av

kvartalen sedan u-garantiernas tillkomst samt den 29 februari 1964, dels

förändringarna i det totala garantiansvaret för dessa garantier mellan de

olika tidpunkterna.

Tidpunkt

Nämndens garantiansvar avseende u-garantier (milj. kr.)

På grund av i

utsikt ställda

garantier

(utfästelser)

På grund av

utfärdade

garantier

(förbindelser)

Summa

Ökning i jäm- förelse med

närmast före- gående tid- punkt

31/12 1962 ..............

2

_

2

31/3 1963 ..............

69

—

69

67

30/6 1963 ..............

100

—

100

31

30/9 1963 ..............

107

1

108

8

31/12 1963 ..............

282

1

283

175

29/2 1964 ..............

318

1

319

36

I enlighet med de av Kungl. Maj:t den 12 oktober 1962 meddelade direktiven

har nämnden vid ifrågavarande garantigivning tillämpat för u-landet

gynnsammare villkor i fråga om betalningsmodaliteter än som normalt

tillämpas i nämndens verksamhet. Kredittider har godtagits som överstigit

eljest gällande gränser. Som regel har kredittiden uppgått till 7 å 10 år

mot normalt högst 5 år. I flera fall har vidare garanti beviljats ehuru förskottsbelopp

understigit vad som eljest krävs eller t. o. m. helt saknats.

Även med avseende på riskbedömningen har nämnden tillämpat liberalare

principer då det gällt u-garantier. I flera fall har sålunda garanti medgivits,

ehuru engagemanget på vederbörande land härigenom kommit att överstiga

vad nämnden eljest skulle ha godtagit.

Såsom framgår av de lämnade uppgifterna avser nämndens engagemang

beträffande u-garantier för närvarande praktiskt taget uteslutande i utsikt

ställda garantier (garantiutfästelser), medan ansvaret på grund av slutligt

utfärdade garantier (garantiförbindelser) är obetydligt. Den stora andelen

garantiutfästelser torde i viss mån kunna förklaras av att u-garantier lämnats

endast under en relativt kort tid. Enligt nämnden torde det emellertid

kunna förutses att även på längre sikt garantiutfästelserna kommer att utgöra

den alldeles övervägande delen av engagemanget vad gäller u-garantier.

I fråga om normala garantier upptar för närvarande utfästelserna un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 196b

gefar två tredjedelar av motsvarande totalengagemang. Bland annat på

grund av exportobjektens storlek och den ofta större internationella konkurrensen,

som gör att köparna behöver längre tid för att fatta beslut, kan

man i fråga om u-garantier förutse att den relativa andelen utfästelser

kommer att vara än större. För att möjliggöra en viss faktisk garantigivning

på u-länderna anser nämnden det därför nödvändigt att ha en garantiram

som högst väsentligt överstiger vad som i och för sig motsvaras av

det reella garantiansvaret.

Den tid, under vilken u-garantier hittills beviljats, får betraktas som en

försöksperiod. Nämndens förpliktelser på grund av sådana garantier har

huvudsakligen uppkommit under senare delen av denna period och omfattar

ett relativt fåtal affärer. Den erfarenhet av verksamheten som hittills

vunnits är därför begränsad. För att ej riskera att det blir nödvändigt avbryta

u-garantigivningen enligt nu tillämpade principer är det erforderligt

att höja det belopp, som riksdagen anvisat för sådana garantier. Någon säker

grund för att bedöma vilket behov av medel för detta ändamål som kan

uppstå föreligger icke. Om ett belopp av 800 milj. kr. reserverats för u-garantier

torde enligt nämnden det totala rambeloppet 3 000 milj. kr. för

närvarande icke behöva ökas. Sätts beloppet däremot högre, ifrågasättes

om utrymmet för ytterligare normal garantigivning är tillräckligt.

Nämnden ifrågasätter om icke åtgärder bör vidtas för att höja det belopp

som reserverats för u-garantier.

Departementschefen

I samband med att riktlinjerna för det svenska utvecklingsbiståndet underställdes

1962 års riksdag ansågs det föreligga behov av att, oberoende

av de allmänna principer som tillämpas vid den statliga exportkreditgarantiverksamheten,

kunna stödja export till u-Jänder som från biståndssynpunkt

är särskilt önskvärd. I detta syfte gjordes det därför möjligt att

vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling tillämpa

gynnsammare villkor, t. ex. i fråga om kredittidens längd, än som i övrigt

sker. För ändamålet reserverades till en början ett belopp av 200 milj. kr.

Genom beslut av 1963 års riksdag höjdes ramen för dessa u-garantier till

500 milj. kr., samtidigt som maximihelÖppet för den totala exportkreditgarantigivningen

fastställdes till 3 000 milj. kr.

Under senare tid har u-garantier lämnats eller ställts i utsikt i allt större

omfattning. Det är därför möjligt att ramen för dessa garantier inom kort

kommer att vara utnyttjad. De exportaffärer som kommer i fråga för ugarantier

avser ofta mycket stora projekt, exempelvis större fabriksanläggningar

och vattenkraftsanläggningar. Kreditbeloppen för dylika projekt är

så stora att ett fåtal ytterligare projekt kan komma att ta hela det nu kvarstående

beloppet i anspråk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1964

Lämnandet av u-garanti innebär otvivelaktigt en högre grad av risktagande

än vad som är fallet vid den övriga exportkreditgarantigivningen. Vid

u-garantiernas tillkomst förutsattes att, om denna garantiverksamhet kommer

att medföra förlust, riksdagen i särskild ordning skall anvisa medel

för dess täckande. I överensstämmelse med u-garantigivningens natur torde

dylika medel böra redovisas som en form av utvecklingsbistånd. Bland annat

mot denna bakgrund är det viktigt att garantigivningen sker på ett sådant

sätt att en olämplig fördelning av garantierna på olika länder inte

uppkommer.

Vid bedömningen av ramen för u-garantier bör beaktas att det reella risktagandet

begränsas därav att i ramen för u-garantier inräknas ej endast

utfärdade garantier utan även garantiutfästelser, d. v. s. i utsikt ställda

garantier. Såsom framgår av exportkreditnämndens framställning resulterar

erfarenhetsmässigt endast en mindre del av utfästelserna i garantiförbindelser.

Utfästelserna belastar sålunda garantiramen även om affär inte kommer

till stånd. Detta problem är särskilt stort när det gäller u-garantierna, eftersom

dessa i hög grad avser stora projekt, vilka ofta kräver avsevärd tid för

förhandlingar med köparen. Utrymmet för garantigivningen begränsas härigenom.

Exportkreditnämnden bör hålla sin uppmärksamhet riktad på detta

förhållande och på möjligheten att begränsa den tid garantierna är ställda

i utsikt. Erfarenheten av den hittillsvarande u-garantigivningen får

emellertid anses vara alltför ringa för att redan nu påkalla åtgärder. I

den mån utvecklingen så kräver förutsätter jag att nämnden överväger erforderliga

ändringar i gällande praxis.

Även om ett belopp av 800 milj. kr. reserveras för u-garantier finns det

enligt exportkreditnämnden inom ramen för det belopp av 3 000 milj. kr.

till vilket statsgaranti får lämnas för exportkredit tillräckligt utrymme för

ytterligare normal garantigivning. Någon höjning av ramen för det totala

beloppet skulle enligt denna bedömning inte vara erforderlig. De av nämnden

utfärdade och i utsikt ställda normala garantierna uppgick den 29

februari 1904 till 1 380 milj. kr. jämfört med 1 346 milj. kr. vid motsvarande

tidpunkt förra året. En omständighet som bör beaktas i detta sammanhang

är att — samtidigt som efterfrågan på u-garantier stigit — de

normala garantierna för export till u-länder minskat, från 634 milj. kr.

den 28 februari 1963 till 508 milj. kr. ett år senare.

U-garantierna torde ha en viktig uppgift att fylla när det gäller att underlätta

för u-länderna att få tillgång till varor av väsentlig betydelse för

deras ekonomiska utveckling. Dessa garantier är särskilt ägnade härför eftersom

de lämnas på villkor som i mindre grad än vad som är fallet beträffande

normala garantier belastar u-ländernas betalningsbalanser. Jag

fäster därför särskilt avseende vid att tillräckliga resurser står till förfogande

för u-garantier.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj.ts proposition nr 137 år 196b

Den fortsatta efterfrågan på u-garantier är givetvis svår att bedöma, bl. a.

med hänsyn till att de funnits endast under begränsad tid. Starka skäl talar

emellertid för en ökning av ramen för dessa garantier. I överensstämmelse

med exportkreditnämndens förslag vill jag därför förorda att maximibeloppet

för u-garantier ökas från 500 till 800 milj. kr. Någon höjning av den

totala ramen för exportkreditgarantier av 3 000 milj. kr. torde däremot för

närvarande icke vara påkallad.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj :t att inom den fastställda

ramen efter hand ställa erforderliga belopp till exportkreditnämndens

förfogande för garantigivning. Härigenom kan utvecklingen på området

följas fortlöpande och särskilda åtgärder vidtagas om så erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att inom ramen av det belopp av 3 000 milj. kr., till vilket

staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti

för exportkredit, ett belopp av 800 milj. kr. reserveras

för garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export

av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Wcstlund

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640340

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga exportkreditgarantiverksamheten. a1 i texten
  2. SU 1964:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga exportkreditgarantiverksamheten. a1 i texten