Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 703)

1964-04-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:139, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 703)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1964

1

Nr 139

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen

den 14 december 1962

(nr 703); given Stockholms slott den 3 april 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över socialärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande

över härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 §

1 mom. bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 703).

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens innehåll

I propositionen begäres riksdagens yttrande över ett förslag till ändring

i bekämpningsmedelsförordningen, innebärande förbud att använda betat

utsäde för annat ändamål än som utsäde samt straffansvar för oaktsamhet

vid hantering av betat utsäde.

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 139

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1964

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen

den 14 december 1962 (nr 703)

Härigenom förordnas, att 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen

den 14 december 1962 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

15

Yrkesmässig betning-----

Betad spannmål eller potatis eller

annat betat utsäde må förvaras endast

i emballage av sådant slag som

fastställts av registreringsmyndigheten.

Dylikt emballage må icke användas

för annat ändamål.

(Föreslagen lydelse)

§•

- särskilt tillstånd.

Betad spannmål eller potatis eller

annat betat utsäde må användas endast

som utsäde och må förvaras endast

i emballage av sådant slag som

fastställts av registreringsmyndigheten.

Dylikt emballage må icke användas

för annat ändamål.

1 m o m.

23 §.

Till dagsböter dömes den som

a) saluhåller, överlåter------av medlet;

b) bedriver handel----— — mot 10 §;

c) yrkesmässigt utför — —----sådan verksamhet;

d) i ansökan------av betydenhet;

e) bryter mot------stycket; eller

f) åsidosätter nödig aktsamhet vid

hantering av bekämpningsmedel eller

vid handhavandet av emballage eller

redskap, som använts till bekämpningsmedel.

f) åsidosätter nödig aktsamhet vid

hantering av bekämpningsmedel eller

betat utsäde eller vid handhavandet

av emballage eller redskap, som använts

till sådan vara.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 1964

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 april

196/i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Edenman, Johansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, fråga om strängare regler

för hantering av betat utsäde samt anför.

I bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962

(nr 703) stadgas att bekämpningsmedel, varmed förstås ämnen och beredningar

avsedda till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller dylikt

genom växter, djur, bakterier eller virus, skall handhavas och förvaras så att

de med varan förenade riskerna i möjligaste mån begränsas. Bekämpningsmedel

skall vara registrerade för att få försäljas, överlåtas eller användas.

Vid registreringen hänföres bekämpningsmedlen till tre skilda faroklasser

(klass 1—3) alltefter förgiftningsrisken. Behandling av utsäde med bekämpningsmedel,

s. k. betning, får vad gäller de giftigare medlen (klass 1 och 2)

bedrivas yrkesmässigt endast av den som innehar tillstånd därtill. Vidare

gäller att betad spannmål eller potatis eller annat betat utsäde endast får

förvaras i emballage av sådant slag, som fastställts av giftnämnden, och

att dylikt emballage inte får användas för annat ändamål. Den som bryter

mot nu nämnda föreskrifter straffas enligt förordningen med dagsböter,

såvida inte gärningen begåtts av ringa oaktsamhet, i vilket fall ansvaret

bortfaller. I grova fall kan straffet bli fängelse.

Giftnämnden har i skrivelse den 4 mars 1964 hemställt om ändring

av bekämpningsmedelsförordningen, innebärande dels straffsanktionerat

förbud att använda betat utsäde annat än som utsäde, dels straffansvar för

den som åsidosätter nödig aktsamhet vid hantering av betat utsäde eller vid

handhavandet av emballage eller redskap, som använts till sådant utsäde.

Giftnämnden anför att det på senare tid blivit känt att djur avsiktligt

utfodrats med överskottskvantiteter av betat utsäde. Nämnden säger sig

ha erfarit att man i vida kretsar inte beaktat de med en sådan utfodring

förenade riskerna, eftersom varken giftstadgan eller bekämpningsmedelsförordningen

innehåller något uttryckligt förbud mot utfodring med betat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr i39 år 196k

utsäde. Med hänsyn till vad sålunda blivit känt finner nämnden angeläget, att

ett sådant, med straffsanktion förenat förbud snarast tillkommer. I samband

härmed uttalar sig nämnden även till förmån för ett utsträckande av

straffansvaret i bekämpningsmedelsförordningen till att avse den som åsidosätter

nödig aktsamhet vid hantering av betat utsäde eller vid handhavandet

av emballage eller redskap, som använts till sådant utsäde. Aktsamheten

bör enligt nämndens mening kräva, att betat utsäde inte spills ut eller läggs

upp på avfallsplatser på sådant sätt att fåglar eller andra djur kan förgiftas

därav. Om de föreslagna bestämmelserna införes, säger sig giftnämnden

avse att i kommande föreskrifter rörande emballage för betat utsäde inrycka

föreskrift om sådan märkning, att därav framgår att betad vara vid

straffansvar inte får användas till djurfoder. I sammanhanget upplyser

nämnden att utredning pågår om möjligheterna att förse betat utsäde med

blå varningsfärg, som lätt kan skiljas från färgen på spannmål och dessutom

— enligt vad vissa observationer om fåglars färgseende ger vid handen

— kan antagas motverka risken för att fåglar förgiftas av utsädet.

över giftnämndens framställning har remissyttranden avgivits

av medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen, lantbruksstyrelsen, Riksförbundet

Landsbygdens folk samt Sveriges lantbruksförbund.

Alla remissorganen tillstyrker de föreslagna ändringarna i bekämpningsmedelsförordningen

eller lämnar dem utan erinran.

Riksförbundet Landsbygdens folk anför, att den pressade ekonomiska

situationen tvingat jordbrukarna att utnyttja alla tänkbara möjligheter till

rationaliseringar och att söka tillämpa modern teknik, vilket haft till följd

att utsädesbetningen fått allt större utbredning. Informationen om riskerna

härav synes ha varit ganska lågmäld i jämförelse med kampanjen för en

ökad användning. Förbundet finner det emellertid tillfredsställande, att en

mer nyanserad bild av behovet av betning framkommit under senare tid

och att rekommendationer utfärdats om minskad dosering. Från jordbrukets

sida är det angeläget, att användningen av olika gifter begränsas till

vad som är oundgängligen behövligt och att giftigheten hos preparaten inte

är större än nödvändigt. Förbundet understryker, att ett tillfredsställande

resultat i fråga om användningen av betat utsäde knappast kan nås

utan en effektivare informationsverksamhet om betningsmedlens giftighet

och om riskerna vid utfodring. Behovet av en lämplig upplysningsverksamhet

betonas även i medicinalstyrelsens yttrande.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk ställer i

sammanhanget frågan huruvida sådant spill som ofrånkomligt uppkommer,

exempelvis vid sådd av fält när såningsmaskinerna vändes, skall anses innebära

åsidosättande av nödig aktsamhet vid hanteringen. Förbunden säger

sig inte vara beredda att godtaga en så rigorös tolkning av den föreslagna

straffbestämmelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 139 år 1964

Veterinärstyrelsen ifrågasätter, om det föreslagna förbudet mot användning

av förgiftat fodermedel bör begränsas till betat utsäde. Enligt styrelsens

mening bör man utreda om gällande föreskrifter för användande av kemiska

bekämpningsmedel alltid hindrar att vegetabilier tillsatta med giftiga

sådana medel kommer till användning vid utfodring. Veterinärstyrelsen

hälsar med tillfredsställelse giftnämndens uppgift, att den avser att ägna

frågan om blåfärgning av betat utsäde särskild uppmärksamhet. Genom en

sådan färgning bör de förväxlingar kunna undvikas, vilka synes ha varit

den vanligaste orsaken till fall av förgiftning med betat utsäde. Riksförbundet

Landsbygdens folk ger uttryck åt liknande tankegångar.

Departementschefen

Bekämpningsmedlen utgör en tämligen heterogen grupp av varor vilka

har det gemensamt, att deras användning grundar sig på deras giftiga egenskaper.

Många av medlen har trots betydande giftighet fått omfattande användning

av ekonomiska skäl. Under senare år har de med bekämpningsmedlen

förenade förgiftningsriskerna kommit att ägnas ett allt större intresse

i den allmänna debatten. Härvid har bland annat uppmärksammats

de risker, som föreligger vid bruket av s. k. betat utsäde. Enligt bekämpningsmedelsförordningen

av år 1962, vilken reglerar användningen av och

handeln med bekämpningsmedel, fordras tillstånd för att yrkesmässigt utföra

betning med de giftigare bekämpningsmedlen, men beträffande hanteringen

av det färdigbetade utsädet innehåller förordningen endast vissa bestämmelser

om emballage för förvaringen av utsädet.

Vid tillkomsten av bekämpningsmedelsförordningen anförde föredragande

departementschefen att, eftersom mycket giftiga kvicksilverföreningar

spelar stor roll vid betning av utsäde, kunskaper, noggrannhet och ansvarskänsla

måste prägla betningsverksamheten. Samma egenskaper bör enligt

min mening ådagaläggas vid handhavandet av det betade utsädet. I likhet

med remissorganen delar jag därför giftnämndens uppfattning, att ett oaktsamt

handhavande av betat utsäde eller emballage eller redskap för sådant

utsäde bör föranleda straffansvar. Med anledning av vad Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk anfört om svårigheterna

att vid sådd undvika varje spill av utsäde, vill jag emellertid framhålla,

att oaktsamhet inte kan anses föreligga då spill inte förekommit i större

omfattning än som även vid iakttagande av omsorg och noggrannhet är

ofrånkomligt förbundet med utsädes begagnande för sitt ändamål. Oaktsamhet,

vilken bedömes som ringa, skall vidare enligt uttrycklig bestämmelse

i bekämpningsmedelsförordningen inte föranleda något ansvar.

Giftnämnden har föreslagit, alt i 15 § första stycket bekämpningsmedelsförordningen

införes ett uttryckligt förbud att använda betat utsäde annat

än som utsäde. Förslaget har inte mött någon gensaga från remissorganens

sida. Även om man möjligen skulle kunna anse att ett förbud som nu sagts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 139 år 196b

inrymmes under den föreslagna bestämmelsen om straffansvar för oaktsamt

handhavande av betat utsäde finner jag, med hänsyn till att sådant

utsäde kommit till användning som foder åt djur, att ett särskilt förbud

med sikte på användningen av utsädet är befogat. Att utfodra djur med betat

utsäde bör bedömas som en allvarlig förseelse, bl. a. med hänsyn till de

hälsorisker för människan som därigenom uppstår.

Flera remissorgan har framhållit vikten av en effektiv informationsverksamhet

som ett medel i kampen mot de faror, som en omfattande användning

av kemiska bekämpningsmedel innebär. Jag vill uttala min fulla anslutning

härtill. De som är verksamma inom jordbruket bör genom någon

lämplig form av upplysning beredas kunskap om de ändringar i bekämpningsmedelsförordningen,

som nu genomföres, och dessutom mer allmänt

en ökad kännedom om de med betningsmedlen förenade förgiftningsriskerna.

Denna upplysningsverksamhet kan lämpligen utövas av jordbrukets upplysningsnämnd.

Jag fäster också stor vikt vid de undersökningar om blåfärgning

av betat utsäde, som giftnämnden berört i sin framställning, och

jag skulle finna det mycket tillfredsställande, om risken för förväxling av

belat utsäde med annat utsäde eller spannmål effektivt minskades.

Slutligen vill jag framhålla att de spörsmål, som nu aktualiserats i fråga

om bekämpningsmedlen, endast utgör en del av ett mycket större komplex

av omgivningshygieniska problem, som nutidsmänniskan ställs inför. Riskerna

för uppkomsten av kroniska förgiftningstillstånd och riskerna på det

genetiska området till följd av användningen av biocider är mycket svåra

att bedöma. Dessa frågor är därför från allmänhygienisk utgångspunkt

värda stort intresse. Giftnämnden har till uppgift att kontinuerligt ägna

forskningen och utvecklingen i övrigt på området all möjlig uppmärksamhet,

så att vid behov snabba och effektiva ingrepp kan göras till avvärjande

av hälsofara. Forskningen rörande det aktuella problemkomplexet avses

dessutom komma att övervägas av en särskild utredning inom jordbruksdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

genom proposition inhämta riksdagens yttrande över ett inom socialdepartementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 §

1 mom. bekämpningsmedels förordningen den lb december 1962 (nr 703).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

ESSELTE AB, STHLM 64

412459

Ur protokollet:

Hans Folkesson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:274 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsför a1 i texten
  2. 2LU 1964:51 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 15 § och 23 § 1 mom. bekämpningsmedelsförordningen den s. 1 i texten