Sök i Ratio Lex

Angående riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor, m. m

1964-04-10 · 62 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:145, Angående riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

1

Nr 145

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående riktlinjer för

biståndsexperters anställningsvillkor, m. m., given

Stockholms slott den 10 april 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande föredragande statsråd hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ulla Lindström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till riktlinjer gällande anställningsvillkor

m. m. för experter inom bilateral teknisk biståndsverksamhet. Förslaget

innebär tillämpning av avtalsform för expertanställningarna. Vidare

förordas en fri lönesättning. De framlagda riktlinjerna innebär i övrigt en

så långt möjligt genomförd anpassning av experternas löne- och anställningsvillkor

till vad gäller för andra statstjänstemän, särskilt inom utrikesförvaltningen.

I vad angår svenska experter inom den multilaterala biståndsverksamheten

innefattar propositionen förslag om åtgärder i syfte att avhjälpa vissa

brister i socialförsäkringsskyddet som uppstår till följd av expertens tjänstgöring

hos internationell organisation.

Förslagen avses genomföras med verkan från och med den 1 juli 1964. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 145

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 april 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Lindström fråga om anställningsvillkor för experter inom den

tekniska biståndsverksamheten, m. m. samt anför.

I sitt betänkande »Den svenska utvecklingshjälpen» (SOU 1961: 50) behandlade

administrationsutredningen för biståndet till utvecklingsländerna

(administrationsutredningen) bl. a. frågor rörande rekryteringen av fackmän

för tekniskt bistånd. Frågorna ansågs vara av den arten, att de krävde

mer eller mindre kontinuerliga utredningar.

Sedan nämnden för internationellt bistånd (NIB) den 1 januari 1962 påbörjat

sin verksamhet, förordnade jag, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 16 februari samma år, byråchefen i riksrevisionsverket T. A. R.

Thorson att såsom sakkunnig biträda inom utrikesdepartementet vid vissa

förberedande undersökningar angående löne- och anställningsförhållandena

m. m. för sådana svenska experter, som utsändes för medverkan i svenska

bilaterala biståndsinsatser. Den 25 juni 1962 förordnade jag efter hemställan

av NIB, att det Thorson meddelade uppdraget även skulle omfatta löne-

och anställningsförhållandena för sådana svenska experter, som tjänstgör

inom den multilaterala biståndsverksamheten.

Efter fullgjort uppdrag överlämnade Thorson den 15 november 1962 en

»Promemoria angående svenska biståndsexperters löne- och anställningsförhållanden

m. m.», vilken jag den 5 januari 1963 tillställde NIB med anhållan

om vidare utredning.

Med anledning härav beslöt nämndens styrelse den 22 februari 1963 att

tillkalla en utredning,1 Utredningen om biståndsexperters villkor, med uppdrag

att i anslutning till den av Thorson utförda förberedande undersök
Byråchefen

i utrikesdepartementet B. A. Odhner, ordförande, byråchefen i socialdepartementet

C. G. Lidbom (t. o. m. 9.1.1964) förste kanslisekreteraren i socialdepartementet S. I.

Lindberg (fr. o. m. 10.1. 1964), budgetsekreteraren i civildepartementet J. -Chr. O. A. Montelius

och byråchefen hos NIB J. E. Tranaeus med byråcheferna i utrikesdepartementet P.O.Hj.

A.son Hammarskjöld (t. o. m. 22.1. 1964) och S. E. U. Lannefjord samt byrådirektören i utrikesdepartementet

P. O. V. Forshell (fr. o. m. 23.1. 1964) som experter. Utredningens sekreterare

har varit byrådirektören i civildepartementet P. M. I. Huss.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

ningen företa en översyn av nu gällande anställningsvillkor för den bilaterala

fältpersonalen och framlägga de förslag vartill översynen kunde föranleda.

Utredningen skulle vidare överväga denna personals och de multilateralt

engagerade experternas ställning och förmåner i Sverige under och

efter u-landstjänstgöring och föreslå erforderliga åtgärder.

Med skrivelse den 10 mars 1964 har nämndens styrelse tillika med eget

utlåtande överlämnat en av utredningen den 29 februari 1964 avgiven promemoria

med förslag angående bistånd sexperters anställningsvillkor.

Statstjänstemännens huvudorganisationer har vid överläggningar med utredningen

lämnat dess förslag utan erinran.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av riksförsäkringsverket,

medicinalstyrelsen, nämnden för internationella hälsovårdsärenden,

statens meteorologiska och hydrologiska institut, byggnadsstyrelsen,

luf tf artsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,

arbetsmarknadsstyrelsen och statens personalpensionsverk. Vidare

har yttranden avgivits av Kooperativa Förbundet (KF), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Rädda Barnens Riksförbund, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

Riksförbund (SR), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska

FN-förbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Landstingsförbundet,

Svenska Missionsförbundet, Svenska Stadsförbundet, Svenska UNICEFkommittén,

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges

Allmänna Exportförening, Sveriges Förenade Studentkårer, Sveriges Industriförbund

och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), vilka beretts

tillfälle att uttala sig.

Jag anhåller nu att få närmare behandla hithörande spörsmål. I.

I. Inledning

Bilateral biståndsverksamhet

Det svenska bilaterala tekniska biståndet — d. v. s. den verksamhet som

jämte expertrekrytering och stipendiatmottagning inom den multilaterala

sektorn faller inom NIB:s ansvarsområde — omfattar dels insatser i fältet

i form av sammanhållna projekt, verksamhet genom fristående experter

eller team av experter samt kurser, dels till Sverige förlagd utbildning av

u-landsstipendiater i form av individuella studier och kurser eller annan

kollektiv utbildning. Vissa insatser utförs i samarbete med FN eller dess

fackorgan antingen i NIB:s eller FN-organets namn; så är fallet beträffande

ett antal fältprojekt, utsändandet av s. k. biträdande experter och vissa

kurser i Sverige. Flertalet av dessa insatser — vilka egentligen utgör en

blandform av multilateral och bilateral verksamhet — torde böra hänföras

till den multilaterala sektorn. Detsamma gäller vissa andra av Sverige finansierade

fältprojekt inom den multilaterala verksamheten, vilka ej faller inom

NIB:s ansvarsområde. Nämnas må också, att NIB anförtrotts relativt om
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

fattande administrativa uppgifter i samband med gemensam nordisk biståndsverksamhet,

vilken ännu så länge är begränsad till insatser i Tanganyika.

Huvudman för denna verksamhet är emellertid en särskild nordisk

styrelse, och Sveriges bidrag lämnas inte över NIB:s budget.

Avtal om fältprojekten träffas alltid för en bestämd tid, vanligen tre till

fem år, men det förutses så gott som undantagslöst, att förlängning kan

visa sig erforderlig. Det första svenska fältprojektet — byggnadstekniska

institutet i Addis Abeba, Etiopien — startade 1955 och det svenska personalengagemanget

skall med nuvarande målsättning vara avvecklat 1967.

Det projekt, som enligt föreliggande planer närmast skall överlämnas till

mottagarlandets självständiga ansvar — yrkesskolan i Landhi, Västpakistan

— påbörjade sin verksamhet 1957. Avgörande för mottagarlandets möjligheter

till övertagande är tillgången på inhemsk personal, som kan utbildas

till ersättare för den svenska projektpersonalen, och denna förutsättning

liksom andra väsentliga faktorer låter sig sällan med säkerhet bedömas på

planeringsstadiet. En grundläggande regel är, att svenska projektåtaganden

avvecklas först när tillfredsställande garantier finns för verksamhetens

fortsatta bedrivande i mottagarlandets regi.

Fältverksamheten är — liksom allt tekniskt bistånd — inriktad på »hjälp

till självhjälp». Detta innebär, att alla insatser redan från början präglas

av syftet att utbilda inhemsk personal för verksamhetens övertagande. Utbildningsmomentet

är sålunda dominerande, vare sig projektets ändamål är

undervisning eller ej. Detsamma gäller i princip de insatser som inte har

formen av fältprojekt, men vissa av de utsända fristående experterna eller

expertgrupperna bedriver rådgivningsverksamhet inom ett specialområde

eller utför inom tjänstgöringslandets förvaltning eller undervisningsväsen

arbetsuppgifter, för vilka kvalificerad inhemsk personal saknas. I dylika fall

kan behovet av eller möjligheterna till träning av ersättare många gånger

vara begränsade.

Rörande fältverksamhetens inriktning på länder och ämnesområden har

i prop. 1962: 100 — som innehåller allmänna riktlinjer för det svenska utvecklingsbiståndet

— uttalats, att en koncentration bör eftersträvas. En sådan

koncentration var påtagligt för handen i fråga om de av Centralkommittén

för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade områden (CK)

startade eller planerade fältprojekten, vilka övertogs av NIB vid dess tillkomst

och vilka fortfarande kan sägas utgöra grundstommen i projektverksamheten.

Dessa projekt begränsades till insatser inom yrkesutbildning

(inkl. lägre teknisk utbildning) och hälsovård (inkl. familjeplanering). Insatser

på dessa områden dominerar fortfarande projektverksamheten, men

samtidigt som en ökning av antalet projekt (och mottagarländer) ägt rum,

har en differentiering inom resp. områden skett. Inom yrkesutbildningssektorn

har sålunda nya utbildningsgrenar etablerats vid bestående projekt

samtidigt som verksamheten genom nya projekt utsträckts till nya områden

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr lbö år 196b

(fiskeri och papperstillverkning). Hälsovårdsverksamheten har utvidgats

från att ursprungligen ha varit begränsad till barna- och mödravård till

att omfatta även allmän hälsovård, hälsoupplysning, skärmbildsverksamhet

samt närings- och födoämnesforskning. Inom ramen för familjeplaneringsverksamheten

har beretts utrymme för utbildning i informationsmetodik

liksom för sociologisk-statistiska fältundersökningar. Insatser i projektform

på ett helt nytt område har introducerats genom startandet av ett jordbruksprojekt

hösten 1963. CK:s verksamhet omfattade endast i mycket begränsad

omfattning utsändning av enstaka experter. Denna form av fältinsatser

har sedan NIB:s tillkomst fått betydligt större omfattning. Antalet dylika

experter i fältet uppgick den 1 oktober 1963 till 10, varjämte rekrytering

pågick till ytterligare 25 uppdrag. Det ligger i sakens natur, att denna personal

företräder ett relativt stort antal fackområden, även om viss koncentration

förekommer även här. Bland områden inom vilka flera experter

tjänstgör eller avses bli utsända kan sålunda nämnas veterinärmedicin, universitetsundervisning,

hälso- och sjukvård samt jordbruk (inkl. mejerihantering)

; verksamhetens ämnesmässiga spridning framgår av att NIB tillhandahållit

rådgivare på så olikartade områden som polisorganisation, teleteknik,

skogsvård och sockertillverkning.

NIB förbereder f. n. utsändande av ett antal fristående experter under

former som inte tidigare prövats. Arrangemanget innebär, att experterna

anställs och avlönas av mottagarländerna för befattningar inom deras förvaltning

eller undervisningsväsen. Då den av länderna erbjudna lönen och

övxåga förmåner inte är tillräckligt attraktiva, utgar ett särskilt lönetillägg

från NIB, som dessutom svarar för expertens och hans familjs resor till och

från tjänstgöringslandet och eventuellt för vissa försäkringar. En dylik biståndsform

har sedan några år tillbaka tillämpats av FN genom dess s. k.

OPEX-program (»Operational and Executive Personnel»), vars syfte är att

medverka till att fylla bristen på utbildad personal inom u-ländernas förvaltning.

På grund av anställningsformen blir NIB:s villkor för fältpersonal ej

tillämpliga på denna grupp.

Den fältverksamhet som NIB övertog från CK var förlagd till tre länder,

medan NIB räknar med att under innevarande budgetår ha projekt eller enstaka

experter (expertteam) i sammanlagt 14 länder. Den i fältet den 1 oktober

1963 tjänstgörande personalen var placerad i 10 länder, nämligen

Afganistan, Algeriet, Ceylon, Cypern, Etiopien, Kenya, Liberia, Pakistan,

Tanganyika och Tunisien.

För genomförandet av sitt uppdrag har utredningen inhämtat uppgifter

rörande den nu tjänstgörande fältpersonalen i vissa särskilda avseenden.

Den för utredningen senast tillgängliga rapporten — redovisande personalläget

per den 1 oktober 1963 — omfattar 85 av NIB kontraktsanställda personer,

av vilka 75 tjänstgjorde vid fältprojekt och 10 utgjorde fristående

experter eller medlemmar av expertteam. Av dessa 85 personer var vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

tjänstgöringens början 76 i Sverige bosatta svenska medborgare (89 procent),

tre svenska medborgare men inte bosatta i Sverige, fem utländska

medborgare bosatta i Sverige och en utländsk medborgare bosatt utanför

Sverige.

Tjänstgöringstidens längd — d. v. s. kontraktstiden enligt den 1 oktober

1963 gällande kontrakt inkl. tidigare direkt anslutande tjänstgöring -—- framgår av följande tablå:

Under''l år

1—2 år

2—3 år

3—4 år

4—5’år

över''5''år

Antal— 5

27

25

22

2

4

%........6

32

29

26

2

5

Den genomsnittliga tjänstgöringstiden utgör 26 månader.

För varje fältprojekt finns en chef (projektchef), och vissa projekt har

dessutom särskild personal för administrativa och kamerala uppgifter (här

bortses från lokalanställd biträdespersonal). Antalet projektchefer utgjorde

14 den 1 oktober 1963, medan det vid samma tidpunkt fanns sammanlagt

5 personer anställda i administrativa och kamerala befattningar. Av de övriga

66 personerna i gruppen var 56 projektanknutna och 10 fullgjorde fristående

uppdrag. Projektchefernas befattning med administrativa uppgifter

— i den mån dessa kan renodlas — varierar betydligt, främst beroende

på projektets storlek.

Rörande personalens fördelning på verksamhetsområden lämnar utredningen

följande uppgifter:

Område Antal

Utbildningsverksamhet ...................... 42

Yrkesutbildning ............................ 22

Teknisk utbildning på mellannivå............ 15

Sjuksköterskeutbildning .................... 1

Lärarutbildning ............................ 3

Universitetsutbildning ...................... 1

Hälsovård inkl. familjeplanering .............. 28

Barna- och mödravård m. m................. 8

Familjeplanering .......................... 10

Medicinsk personal .................... 7

Informationsmetodik .................. 3

Näringsforskning .......................... 10

Jordbruk och veterinärmedicin ................ 5

Rådgivning (telekommunikationer, polisorganisation,

konsumentkooperation m. m.) .......... 4

Projektadministration ........................ 6

Administration och kameral förvaltning...... 5

Språkutbildning............................ 1

%

49

33

6

5

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

Experternas utbildning framgår av följande översikt:

Antal

Akademisk examen ..........................

Därav med doktorsgrad .................... 9

Gymnasieutbildning ..........................

Allmänt gymnasium........................ 3

Tekniskt gymnasium ...................... 3

Handelsgymnasium ........................ 2

S juksköterskeskola ..........................

Annan utbildning ............................

38

9

30

%

45

9

10

36

Inom den stora gruppen »Annan utbildning» dominerar yrkeslärarna (ca

20), av vilka vissa har något slag av teknisk examen medan andra har arbetsledarutbildning

kompletterad med kurser. Då fullständiga uppgifter i

vissa fall inte är lätt tillgängliga har någon detaljredovisning av personalen

i denna kategori inte kunnat göras.

Om experternas närmast föregående anställning har utredningen lämnat

följande uppgifter.

Anställningarnas karaktär

Statlig

Kommunal

Enskild

Övriga (inkl.

Uppgift

tjänst

tjänst (inkl.

tjänst

egna före-

saknas

landsting)

tagare)

Antal 18

32

26

7

2

% 21

38

31

8

2

Uppgifterna avser

vederbörandes

anställning

vid experttjänstgöringens

Det förefaller enligt utredningen troligt att fältpersonalens storlek vid

slutet av innevarande eller under början av nästkommande budgetår kommer

att överskrida siffran 100. En fördubbling av detta antal inom två eller

tre budgetår synes utredningen inte osannolik, men något underlag för

en säker prognos föreligger inte.

Multilateral biståndsverksamhet

Uppgiften att svara för rekryteringen i Sverige till expertuppdrag inom

den multilaterala biståndsverksamheten övertog NIB från Svenska institutets

avdelning för tekniskt bistånd, som ombesörjde rekrytering för FN,

FN:s organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (UNESCO), Internationella

arbetsorganisationen (ILO) och Internationella atomenergiorganet

(IAEA) samt för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD, tidigare OEEC) såväl beträffande organisationens eget program

som i samband med dess rekrytering för det amerikanska bistånds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr U5 år 196i

programmets »tredjelandsverksamhet». Åt NIB uppdrogs vid dess inrättande

att dessutom svara för rekryteringen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

(FAO), tidigare ombesörjd av svenska FAO-kommittén, och

\ärldshälsovårdsorganisationen (WHO), tidigare ombesörjd av nämnden

lör internationella hälsovårdsärenden, och efter överenskommelse med berörda

svenska myndigheter svarar NIB i praktiken för eventuell rekrytering

av personal också för Internationella återuppbyggnadsbanken (IBRD) och

Internationella valutafonden (IMF).

Huvudansvaret ifråga om rekryteringen för de tre övriga i FN:s utvidgade

biståndsprogram (EPTA) deltagande fackorganen, Internationella civila

luftfartsorganisationen (ICAO), Internationella teleunionen (ITU) och

Meteorologiska världsorganisationen (WMO), vilar f. n. på dessa organisationers

svenska förbindelseorgan, nämligen luftfartsstyrelsen, telestyrelsen

resp. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. De nämnda myndigheterna

håller emellertid i regel NIB underrättad om anmälda uppdrag

och eventuellt framförda kandidatförslag, och direkt kontakt i rekryteringsärenden

mellan NIB och vederbörande internationella organisation har

undantagsvis förekommit. Beträffande samtliga tre organisationers biståndsprogram

gäller, att svenska expertkandidater huvudsakligen är att

söka inom de nämnda verken.

Världspostunionen (UPU) har nyligen inträtt såsom i EPTA deltagande

organisation. Hittills har expertuppdrag på det postala området ingått i

FN:S program. Svenskt förbindelseorgan till UPU är generalpoststyrelsen.

Något beslut om formerna för rekrytering i Sverige sedan UPU inträtt såsom

deltagare i EPTA har ännu inte fattats.

Vid sidan av rekryteringen av experter anlitas NIB i viss utsträckning

för rekrytering av personal till de internationella organisationernas sekretariat.

Detta är framför allt fallet beträffande FN men sådan rekrytering

förekommer också undantagsvis på begäran av fackorganen. Likaså hänvänder

sig organisationernas svenska förbindelseorgan — vilka såsom regel

anlitas vid rekrytering av svenskar till sekretariatsbefattningar — emellanåt

till NIB i dylika ärenden. Nämnas bör, att rekryteringen för IBRD

och IMF i princip gäller endast befattningar av detta slag, eftersom ingendera

organisationen bedriver något tekniskt bistånd i egentlig mening

(IBRD har dock varit verkställande organ för projekt inom Särskilda fondens

ram). När IBRD hänvänder sig till Sverige i rekryteringsärenden, gäller

det emellertid i regel befattningar, vilkas innehavare förutsätts tillbringa

avsevärd tid i fältet för utrednings- och rådgivningsuppgifter.

NIB tillhandahåller även s. k. biträdande experter inom den multilaterala

biståndsverksamheten, varvid kostnaderna i sin helhet bestrids på svensk

sida. Avtal härom har trätfats med FN, FN:s histåndsstyrelse för EPTA

(TAB), FAO och UNESCO, och förhandlingar om avtal pågår med ILO varjämte

preliminära diskussioner förts med IAEA. Behov av biträdande exper
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

ter anmäls i regel genom »job descriptions», men rekrytering sker också

genom att NIB föreslår lämpliga kandidater inom vissa angivna områden,

varefter vederbörande organisation undersöker placeringsmöjligheterna.

Sammanlagt torde enligt utredningen NIB inom den multilaterala sektorn

under 1963 ha anmodats eller beretts möjlighet att rekrytera kandiadater

till inemot 2 000 uppdrag eller tjänster i cirka 140 länder eller områden.

Den multilaterala expertverksamheten spänner över ett synnerligen vidsträckt

ämnesområde. Expertuppgifterna ligger merendels på en jämförelsevis

hög nivå, och i regel krävs akademisk eller motsvarande utbildning. En

yrkeserfarenhet på vederbörande område om minst 8—10 år fordras i flertalet

fall, och inte sällan ställs högre krav. Vissa organisationer tillämpar en

övre åldersgräns — vanligen 60 år — för expertuppdrag, medan andra inte

har några bestämda regler härvidlag. För uppdrag som biträdande expert

brukar uppställas fordran på minst ett par års yrkespraktik efter avslutad

utbildning.

Uppdragstiderna varierar betydligt. Normaltiden är ett år, men det förekommer

ett jämförelsevis stort antal uppdrag av kortare varaktighet. Mycket

korta uppdragstider (4—6 veckor) gäller beträffande exempelvis preliminära

projektundersökningar för Särskilda fondens räkning. Uppdragen

inom OECD:s program är likaledes i regel av kort varaktighet. Det förekommer

också uppdrag om 2—3 år, särskilt vid projekt inom Särskilda

fondens ram. Förlängningar av uppdragstiden är jämförelsevis vanliga; det

finns svenska experter som tjänstgjort i samma uppdrag så lång tid som

6—8 år.

Samtliga i EPTA deltagande organisationer tillämpar anställningsvillkor

— byggande på löneplanen och anställningsreglementet för FN:s tjänstemän

— som på alla väsentliga punkter är identiska. Från rekryteringssynpunkt

är detta givetvis en betydande fördel. Experterna betraktas också, med undantag

för innehavare av vissa speciella uppdrag, såsom tjänstemän hos vederbörande

organisation och är därför tillförsäkrade bl. a. skattebefrielse

enligt gällande privilegiekonventioner. Sverige har biträtt dessa konventioner,

och i en lag om särskilda förmåner för vissa internationella organisationer

har principen om skattefrihet fastslagits. För att en svensk expert

skall fritas från skattskyldighet i Sverige krävs dock, att han av den anställande

organisationen anmälts såsom tjänsteman till vederbörande svenska

myndighet i enlighet med privilegiekonventionens föreskrift.

IBRD och IMF tillämpar från de övriga FN-organen avvikande anställningsregler,

men skattefrihet gäller även för tjänstemän och likställda hos

dessa organisationer. För experter hos OECD gäller vissa allmänna anställningsregler,

men rörande löner eller arvoden förhandlar organisationen i

varje särskilt fall. OECD-experterna betraktas ej som tjänstemän hos organisationen,

och någon internationell överenskommelse om skatteprivilegier

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

förekommer inte. Experterna inom FN :s OPEX-program slutligen innehar såtillvida

en särställning, att de är anställda hos tjänstgöringslandets myndigheter.

De kan följaktligen inte betraktas som FN-tjänstemän, trots att

FN svarar för huvuddelen av löneförmånerna. Svenska OPEX-experter är

därför i beskattningshänseende hänförliga under allmänna regler för utlandstjänstgörande

personal, vilket innebär att de inte behöver erlägga skatt

för uppburen lön vid tjänstgöring om minst ett år.

För experter hos de i EPTA deltagande organisationerna gäller ett relativt

välutvecklat system av sociala förmåner (familjetillägg, sjukförmåner

och försäkringsskydd). Dock förekommer inga sjukförmåner och inget försäkringsskydd

för medföljande familjemedlemmar. I vissa fall finns emellertid

möjlighet för familjemedlemmarna att — på expertens bekostnad —

vinna anslutning till den anställande organisationens sjukförsäkringsplan.

Någon pension eller däremot svarande förmån är inte förenad med den multilaterala

expertanställningen; undantag gäller endast vid s. k. »programme

appointments» som avser en tid överstigande fem år. För de reguljära experterna

sker lönesättningen endast i undantagsfall med hänsyn tagen till

eventuella pensionskostnader i hemlandet.

Såsom nämnts i det föregående har NIB under 1963 anmodats eller beretts

tillfälle att vidtaga rekryteringsåtgärder beträffande inemot 2 000 uppdrag

eller tjänster inom den multilaterala verksamheten. Omkring hälften

av dessa vakanser har — enligt vad utredningen inhämtat — betraktats som

»omöjliga» från synpunkten av rekrytering i Sverige med hänsyn till språkliga

fordringar eller andra faktorer. Effektiva rekryteringsåtgärder — innebärande

ett aktivt framletande av kandidater — har kunnat vidtagas blott

beträffande ett par hundra uppdrag, inkluderande dem som blivit föremål

för särskild hänvändelse till NIB från vederbörande internationella organisationer.

Av de under verksamhetsåret 1962/63 föreslagna kandidaterna har

60 utsetts till expertuppdrag, och av detta antal utgjorde 13 biträdande

experter. Enligt den senaste årsrapporten från TAB tjänstgjorde 100 svenska

experter inom EPTA och FN-organens reguljära biståndsverksamhet under

år 1962.

Enligt nyssnämnda rapport intog Sverige nionde plats bland rekryteringsländerna.

Insatserna är dock förhållandevis ojämnt fördelade. Inom FNprogrammen

tillhandahöll endast fem länder fler experter än Sverige, medan

antalet svenska experter inom FAO och WHO varit blygsamt ända sedan

den multilaterala verksamheten påbörjades. I viss mån torde den ojämna

fördelningen sammanhänga med vederbörande internationella organisations

rekryteringsmetoder.

Enligt NIB:s bedömning finns det underlag för en relativt kraftigt ökad

rekrytering av svenska experter, och en höjning av årssiffran från 60—80

till ca 200 (inklusive biträdande experter) inom tre till fyra år ligger inom

möjligheternas gräns.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år i96k

Av de 64 svenska multilaterala experter, som den 1 oktober 1963 tjänstgjorde

i fältet, kom 34 från statlig tjänst, 20 från privata arbetsgivare och

5 från kommunala befattningar. Proportionerna torde i viss mån återspegla

rekryteringens något ojämna fördelning på internationella organisationer

(och därmed ämnesområden).

Utredningen har avsett NIB:s fältpersonal inom den tekniska biståndsverksamheten.

Till experter har utredningen därvid hänfört såväl experter

i egentlig mening — vid fältprojekt, fristående experter och medlemmar av

expertteam — som annan personal (dock ej s. k. lokalanställd), t. ex. sådan

som sysslar med kamerala göromål. Av praktiska skäl har utredningen

inriktat sig på att finna lämpliga former för anställning av sådana experter,

som antingen är bosatta (mantalsskrivna) i Sverige, oberoende av medborgarskap,

eller är medborgare i nordiskt land, inklusive Sverige, och bosatta

i annat nordiskt land än Sverige samt i huvudsak behandlat problem, som

är förknippade med expertanställning för en tid av minst ett år.

De frågor som utredningen närmare undersökt rör allmänna anställningsvillkor,

lönesättningsprinciper och sociala förmåner under och efter expertanställningen,

bl. a. vissa anpassningsproblem med hänsyn till den

svenska socialförsäkringen. Utredningen har härutöver behandlat frågor

rörande tillgodoräkning av expertanställningen i merithänseende, tillgodoräkning

i löne- och pensionshänseende av anställningstiden för de experter,

som kommer från statliga anställningar, samt möjligheten att bereda en

expert tjänstledighet från sin anställning under tiden för bortovaron.

Bland de frågor, som utredningen ej tagit upp till behandling, hör frågan

om tystnadsplikt för den anställde. Sekretessproblemen inom NIB:s biståndsverksamhet

har gjorts till föremål för undersökning av särskilt tillkallad

sakkunnig, sekreteraren i offentlighetskommittén, hovrättsassessorn

Erik Holmberg, vilken avgivit utlåtande i ämnet den 23 november 1963. Frågan

om den närmare utformningen av beskattningen av experterna har prövats

av dubbelbeskattningssakkunniga, som den 19 september 1963 avgivit en

promemoria härom (Stenc. Fi 1963: 9).

Med avseende på de multilateralt engagerade experterna har utredningen

till behandling upptagit de frågeställningar, som sammanhänger med dessa

experters anknytning till Sverige såsom i fråga om anpassningen till den

svenska socialförsäkringen, frågan om möjligheterna till tjänstledighet från

statsanställning samt härutöver frågan om tillgodoräkning för statstjänsteman

av anställningstid i merit-, löne- och pensionshänseende.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1964

II. NIB-experterna

Allmänna anställningsvillkor

Nu tillämpade allmänna anställningsvillkor

N113:s egentliga föregångare, CK, var en enskild institution, ehuru verksamheten

till stor del finansierades med statliga bidrag. Till följd härav var

CK oförhindrad att vid träffande av anställningsavtal med experter tillämpa

normer, avvikande från de inom statsförvaltningen i allmänhet gällande. 1

egenskap av statlig myndighet har NIB ej kunnat tillerkännas motsvarande

befogenheter. I avvaktan på att frågan om vilka principer som bör gälla

beträffande förmåner och anställningsvillkor i övrigt för här ifrågavarande

experter vunnit sin slutliga lösning, har NIB genom beslut den 27 april 1962

av Kungl. Maj :t bemyndigats att med verkan fr. o. m. den 1 januari 1962

tills vidare provisoriskt tillämpa vissa, i förhållande till de statliga avlöningsbestämmelserna

helt fristående anställningsvillkor. NIB äger härvid

rätt att utan hörande av den inom Kungl. Maj :ts kansli inrättade kontraktsdelegationen

träffa avtal om de löne- och anställningsvillkor, nämnden finner

skäliga. Bemyndigandet innefattar även rätt för NIB att för denna personal

jämte familjemedlemmar teckna liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar

i försäkringsinrättning och bestrida kostnaden härför ävensom att på enahanda

sätt sluta avtal om pensionsförsäkring för personalen.

Med stöd av detta bemyndigande har NIB vid anställandet av experter hittills

begagnat sig av ett s. k. normalkontrakt, som — ehuru vissa ändringar

vid skilda tidpunkter vidtagits däri — väsentligen överensstämmer med det

kontraktsformulär, som på sin tid fastställdes av CK efter utredning av

särskilt tillkallade sakkunniga (CK-utredningen). Kontraktet innehåller i

huvudsak följande villkor.

Kontraktet ingås för viss tid — ett år eller mer — med en uppsägningstid,

som enligt nuvarande kontraktsversion utgör sex månader för NIB och tre

månader för den anställde. Lönen utgöres av grundlön, utlandstillägg och

familjetillägg enligt viss löneklass å den av NIB tillämpade, särskilda löneplanen,

vilken i allt väsentligt överensstämmer med en av CK efter förslag

av CK-utredningen antagen löneplan. Efter två års anställningstid sker uppflyttning

i löneklass; så sker även vid kontraktsförlängning då en sammanlagd

anställningstid av mer än fyra år uppnåtts. Experten är tillförsäkrad

tjänstebostad, i vissa fall möblerad, eller motsvarande hyresersättning, inklusive

kostnader för elektricitet, vatten och uppvärmning. Semester utgår

under trettiosex helgfria dagar för år. I samband med tillträde av tjänsten

erhåller experten ett särskilt utrustningsbidrag om högst 2 000 kronor. De

rese- och traktamentsförmåner som utgår, består främst i fria resor från

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 196i

hemorten till tjänstgöringsorten och åter för honom och hans familj under

närmare angivna förutsättningar. Traktamente utgår med tillämpning

av bestämmelserna i det statliga utlandsresereglementet respektive allmänna

resereglementet. För medfört gods tillkommer flyttningskostnadsersättning.

Under tjänstledighet på grund av sjukdom eller olycksfall utgår lön

efter olika grunder, beroende på om den anställde vistas i Sverige eller ej.

Härutöver föreligger i viss utsträckning rätt till dagersättning för nödvändiga

och styrkta sjukvårdskostnader. Såväl liv- som sjuk- och olycksfallsförsäkring

tecknas för experten och hans hustru; för barnen tecknas sjukoch

olycksfallsförsäkring. Experten garanteras en pensionsnivå, som inte är

lägre än den, som den centrala pensionsuppgörelsen — den s. k. ITP-uppgörelsen

—- innebär, och som är anpassad till grundlönen.

Utöver här berörda klausuler av förmånsnatur innehåller kontraktet vissa

allmänna tjänstgörings föreskrifter. Kontraktet innehåller även regler för

avgöranden av tvister, bl. a. finns en skiljedomsklausul. Slutligen må nämnas

att NIB med omedelbar verkan äger skilja expert från tjänstgöringen

utan rätt för honom att erhålla fri hemresa om han gör sig skyldig till allvarlig

överträdelse av kontraktets föreskrifter.

Både grundlönen och tilläggen till denna har i hittills ingångna kontrakt

beräknats utifrån antagandet, att någon beskattning inte skulle ske vare

sig i tjänstgöringslandet eller i Sverige. Skattebefrielse i tjänstgöringslandet

har i regel säkerställts genom uttrycklig föreskrift i biståndsavtalet mellan

Sverige och detta land och skattefrihet i Sverige har åtnjutits av CKpersonalen

i enlighet med den s. k. ettårsregeln rörande skatterättsligt hemvist.

Med NIB som verksamhetens huvudman har frågan om skattefrihet

i Sverige kommit i ett annat läge. I det kontrakt som NIB f. n. tillämpar

finns en klausul av innebörd att NIB vid eventuellt uppkommande skattskyldighet

för den avtalade lönen skall ersätta den häremot svarande

skatten. Enligt vad utredningen under hand inhämtat har NIB ansett sig

förpliktad att -— i de fall kontrakten inte innehållit någon klausul härom

— likväl utge ersättning för eventuellt påförd skatt. Härmed avses då

endast sådan skatt, som skulle ha utgått därest den skattskyldige ej haft

annan skattepliktig inkomst än den från NIB uppburna lönen.

Utredningens förslag till allmänna anställningsvillkor

Genom att NIB är en statlig myndighet blir expertanställningen underkastad

offentligrättsliga regler. Utredningen har funnit det angeläget att

först söka precisera biståndsverksamhetens behov vad gäller de allmänna

anställningsvillkoren, för att därefter —- mot bakgrund av de offentligrättsliga

reglerna — undersöka i vad man och på vad sätt dessa behov

kan tillgodoses. Utredningen har därvid haft två utgångspunkter, nämligen

behovet av att en fast praxis för normalfallen skapas, särskilt som NIB:s

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

verksamhet kan väntas få en allt större omfattning, och behovet av smidighet

i anställningsförhållandena, så att inte expertrekryteringen försvåras

genom formella hinder.

Behovet av viss rörelsefrihet vid regleringen av anställnings- och avlöningsvillkor

för experter motiverar enligt utredningens mening ett bemyndigande

för NIB att även i fortsättningen få tillämpa avtalsform för

expertanställningarna. Ett ytterligare skäl härför är enligt utredningen att

den förordar en i förhållande till den statliga löneregleringen avvikande

lönesättning. Utredningen har utarbetat ett förslag till normalkontrakt vid

anställning av biståndsexpert, vilket torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Såväl NIB som experten har enligt utredningen ett intresse av att i avtalet

fastställes en bestämd anställningstid. I vissa lägen torde dock

möjlighet till uppsägning före avtalstidens utgång erfordras. Både NIB

och den anställde har t. ex. i vissa fall av force majeure behov av att anställningsavtalet

kan hävas. Vidare bör detta kunna uppsägas om den anställde

gjort sig skyldig till grov försummelse i tjänsten eller i eller utom

tjänsten förhållit sig på sätt som varit ägnat att skada den svenska biståndsverksamheten.

I en promemoria rörande >De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt»

(SOU 1963: 51) har en inom civildepartementet tillsatt arbetsgrupp bl. a.

framlagt förslag till lag om statens tjänstemän, enligt vilket anställning

på bestämd tid inte skall kunna kombineras med uppsägningsrätt. Utredningen,

som utgått ifrån att lagförslaget i denna del återspeglar även gällande

rätt, har därför funnit sig böra föreslå att expert anställes tills vidare

dock längst till och med viss tidpunkt. Inom ramen för denna anställningsform

bör man söka i möjligaste mån tillgodose NIB:s och den anställdes

intressen. Anställning tills vidare dock längst till och med viss tidpunkt

medför att experten kan sägas upp på objektiva skäl och att han själv

kan säga upp sig utan angivande av skäl.

För att med denna konstruktion ändå vinna nödig stabilitet i avtalsförhållandet

måste enligt utredningen en förhållandevis lång uppsägningstid

stipuleras i avtalet. För den anställde borde exempelvis vid tvåårskontrakt

nio månaders uppsägningstid gälla och vid treårskontrakt ett års

uppsägningstid. Härigenom får NIB tillräckliga möjligheter att i tid finna

en ersättare. För NIB torde emellertid behov av kortare uppsägningstid

föreligga. Det kan visserligen synas otillfredsställande att arbetsgivaren

ges kortare uppsägningstid än arbetstagaren. Den anställdes behov av

trygghet knyter sig emellertid väsentligen till de ekonomiska förmånerna

under den beräknade anställningstiden. Givetvis bör vid force majeure

för experten anställningen kunna upphöra i förtid om överenskommelse därom

träffas. Utredningen förordar därför att NIB skall iaktta en kortare

uppsägningstid än den anställde (maximalt sex månader) samt att den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

anställde vid uppsägning från NIB:s sida skall ha rätt till avgångsvederlag,

innefattande ersättning för mistad lön för tiden från och med den

dag då anställningen upphört på grund av uppsägning från NIB:s sida till

och med den dag då anställningen skulle ha upphört om uppsägning ej

skett.

Utredningen har dock inte ansett det rimligt att sådant vederlag utgår

om uppsägningen skett på grund av att den anställde gjort sig skyldig till

grov försummelse eller eljest i eller utom tjänsten förhållit sig på sätt

som varit ägnat att skada den svenska biståndsverksamheten.

Avgångsvederlag bör enligt utredningen utgöra högst skillnaden mellan

lönen (utan tillägg) och den inkomst av förvärvsarbete, som den anställde

under samma tid haft eller skäligen skulle ha kunnat skaffa sig. För att

vederlag skall utgå oavkortat, bör normalt krävas att experten inom en

månad efter hemkomsten anmäler sig vid arbetsförmedling och jämväl i

övrigt verkar för att skaffa sig godtagbart förvärvsarbete.

Experten kan ha hyrt ut sin bostad, placerat sina barn i internatskola

eller vidtagit liknande särskilda åtgärder. Åsamkas han därigenom merkostnader

genom uppsägning som nyss nämnts bör han enligt utredningens

mening få skälig ersättning för sådana kostnader.

NIB bör kunna föreskriva att expert skall återvända till Sverige om

han uppsagts eller blivit långvarigt arbetsoförmögen.

NIB torde vara oförhindrad att avtala med experten beträffande omfattningen

av arbetsskyldigheten. I kontraktet bör lämpligen endast en

allmän skyldighet för den anställde inskrivas. De närmare bestämmelserna

torde få meddelas av NIB resp. projektchefen. Därest instruktion eller

arbetsordning avseende experterna skulle komma att utfärdas, bör i stället

endast en hänvisning härtill intagas i kontraktet. I rätten för NIB resp.

projektchefen att leda och fördela arbetet ligger enligt allmänna arbetsrättsliga

grundsatser, framhåller utredningen, befogenhet att avstänga experten

från tjänsteutövningen i vissa fall.

I fråga om arbetstiden uttalar utredningen att som riktpunkt bör gälla

att arbetstiden normalt bör utgöra 45 timmar/vecka. I vissa fall torde man

få räkna med en anpassning till rådande lokala förhållanden.

Utredningen framhåller, att NIB bör ha bestämmanderätten i frågor

rörande bisysslor för de anställda. Här som i andra sammanhang torde

vikten av att biståndsverksamheten eller Sveriges anseende inte skadas

motivera en viss kontroll. Åtskillig verksamhet på fritiden kan emellertid

ligga helt i linje med projektverksamheten och bör därför vara tillåten, såsom

meddelande av sjukvård.

Ersättning eller belöning i samband med tjänsten från annan än NIB

bör enligt utredningen helt förbjudas för att förebygga att biståndsverksamheten

influeras av ovidkommande intressen. Strafflagens (liksom brottsbalkens)

regler om påföljd för tagande av muta torde vara tillämpliga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr lk5 år 196k

på NIB-experterna. Varje form av ersättning bör dock, även där den ej

kan anses otillbörlig, enligt utredningen vara förbjuden.

Experten är oförhindrad besvära sig över beslut, som fattas av NIB i

frågor rörande hans anställnings- och arbetsvillkor. Skulle rättelse ej vinnas

genom besvärstalan, kan han väcka talan vid allmän domstol. NIB

äger å andra sidan hos allmän domstol väcka talan om bl. a. skadestånd

till följd av kontraktsbrott från expertens sida. Det synes utredningen

praktiskt att, liksom i nu tillämpad kontraktsversion, i anställningsavtalet

föreskriva, att tvist rörande tolkning eller tillämpning av avtalet skall

avgöras genom skiljedom enligt 1929 års lag om skiljemän. Härigenom

ernås ett smidigt medel att lösa uppkommande tvister av förlikningsbar

natur. Den administrativa besvärsrätten torde ej begränsas genom skiljemannaförfarandet.

Förslaget till anställningskontrakt (1, 2, 12—14 och 17 §§) har utformats

i överensstämmelse med vad utredningen sålunda förordat.

Yttranden

Utredningens förslag till allmänna anställningsvillkor har

i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av NIB och remissinstanserna.

NIB konstaterar med tillfredsställelse i sin förutnämnda missivskrivelse

den 10 mars 1964, att det skapats förutsättningar för att nå en för alla

parter godtagbar normalisering ifråga om biståndsexperters anställningsvillkor

genom utredningens ingående penetration av problem —- i åtskilliga

fall mycket komplicerade — på detta område. Liknande synpunkter

anföres av RF, Svenska UNICEF-kommittén, Svenska FN-förbundet m. fl.

LO anser att utredningens förslag har möjlighet att främja en förbättrad

expertrekrytering och är ett steg i riktning mot ökad svensk insats för

u-länderna.

Vad angår bilaterala experter ansluter sig NIB på alla väsentliga punkter

helt till de av utredningen anförda synpunkterna och anser att experternas

anställningsvillkor som regel bör utformas i huvudsak enligt utredningens

förslag. I likhet med NIB finner statskontoret det rationellt och riktigt,

att biståndsexperters anställningsvillkor så nära som möjligt anslutes till

övriga statstjänstemäns — speciellt utrikesförvaltningens -— villkor. Även

riksrevisionsverket ansluter sig i huvudsak till utredningens synpunkter

och förslag beträffande fältpersonalens anställningsvillkor.

Enligt Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Allmänna Exportförening

och Sveriges Industriförbund, vilka efter beredning av ärendet inom

organisationernas gemensamma kommitté för u-landsfrågor avgett ett gemensamt

utlåtande, är det av största vikt att expertrekryteringen ej försvåras

av formella hinder i form av en alltför snäv reglering av experter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 196k

nas anställningsvillkor. Organisationerna delar utredningens uppfattning

att NIB måste tillförsäkras en viss rörelsefrihet vid slutande av anställningsavtal.

De anser att den av utredningen föreslagna regleringen av anställningsvillkoren

för bilaterala experter väl tillgodoser detta krav på rörelsefrihet

och tillstyrker att NIB erhåller bemyndigande att tillämpa a vt

a 1 s f o r m för expertanställningarna. Liknande synpunkter har framförts

av arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsutskottet inom nämnden för internationella

hälsovårdsärenden.

I vissa detaljer föreligger erinringar och påpekanden med avseende på

utredningens förslag till allmänna anställningsvillkor (1, 2, 12—14 och

17 §§ i utredningens förslag till normalkontrakt).

Enligt riksrevisionsverkets uppfattning har utredningen alltför knapphändigt

berört frågan i vilken utsträckning expertanställningen är underkastad

offentlig rättsliga regler. Ämbetsverket förutsätter därför

att denna fråga blir föremål för ytterligare utredning. Verket anser vidare

att en förutsättning för att utredningens förslag beträffande löneförmåner

och anställningsvillkor skall kunna tillämpas är, att ett tjänstereglemente

utarbetas och fastställes. Enligt ämbetsverkets mening bör NIB få i

uppdrag att framlägga förslag till sådant reglemente, vilket efter remissbehandling

bör fastställas av Kungl. Maj :t.

Statskontoret framhåller i anslutning till kontraktsförslagets bestämmelser

om expertens skyldigheter (1 och 2 §§) att i kontraktet

lämpligen kan införas en hänvisning till en befattningsbeskrivning Ojob

description») i syfte att närmare ange den anställdes arbetsområde, arbetsuppgifter

och ställning i organisationen. Vid väsentliga förändringar härutinnan

bör i princip nytt anställningsavtal ingås. Arbetsgivareföreningen,

exportföreningen och industriförbundet föreslår i anslutning till samma

bestämmelser i normalkontraktet, att den anställde under vistelsen i anställningslandet

inte bör få utöva politisk verksamhet.

Vad angår uppsägning och avgångsvederlag (12 och 13 §§)

anser de nyssnämnda organisationerna att den föreslagna regleringen strider

mot rådande praxis i vårt land och även i övrigt inger organisationerna

starka betänkligheter. Då den tekniska biståndsverksamheten i u-länderna

inrymmer en råd speciella förhållanden, som kräver särskilda hänsynstaganden

vid regleringen av anställningsvillkoren, vill organisationerna

dock inte motsätta sig förslaget om uppsägningstidens längd och avgångsvederlag,

vilka måste ses i sitt inbördes sammanhang, under förutsättning

att det vid personurvalet och i övrigt skapas garantier för att möjligheterna

till missbruk från den anställdes sida av rätten till avgångsvederlag i största

möjliga utsträckning begränsas. Organisationerna förordar att uppsägningsgrunden

»»grov försummelse» ändras till »uppenbar försummelse»

och att benämningen »avgångsvederlag», som anses ej motsvara vad som

i allmänt språkbruk avses härmed, ändras till »avgångsersättning».

2 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 145

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

TCO framhåller att en så lång uppsägningstid som exempelvis 9—12 månader

vid uppsägning från den anställdes sida kan verka hämmande på

NIB:s möjligheter att rekrytera lämplig personal. Med hänsyn till de speciella

omständigheter som får anses föreligga inom expertverksamheten kan

TCO acceptera en relativt lång uppsägningstid från den anställdes sida

och föreslår därför, att uppsägningstiden sättes till högst sex månader. I

intet fall bör enligt TCO uppsägningstiden vara längre för den anställde

än för arbetsgivaren. Liknande synpunkter anföres av Svenska FN-förbundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att ett stadgande bör införas i normalkontraktet

(12 §) beträffande den senaste tidpunkt före anställningskontraktets

utlöpande, då NIB resp. den anställde skall meddela, huruvida

förlängning av kontraktstiden önskas eller ej.

NIB förordar i anslutning till normalkontraktets bestämmelse om avgångsvederlagets

storlek (13 § andra stycket) en modifiering av innebörd,

att, om arbete som nämnden finner lämpligt kan beredas vid nämndens

sekretariat, den uppsagde skall vara skyldig utföra sådant arbete mot den

i 3 § första stycket i normalkontraktet stadgade lönen intill utgången av

den ursprungligen gällande kontraktstiden. Om så ej är fallet, bör avgångsvederlag

utgå enligt av utredningen angivna normer. Liknande synpunkter

anföres av arbetsgivareföreningen m. fl.

TCO föreslår i anslutning till normalkontraktets bestämmelse om skilj

em an naför farande (17 §) att det i kontraktet bör utsägas, att

1929 års lag om skiljemän avses och att svensk rätt skall tillämpas.

I samband med behandlingen av de allmänna anställningsvillkoren påpekar

NIB att spörsmålet om möjligheterna för experter att efter avslutat

uppdrag erhålla eller återfå bostad i Sverige legat utanför utredningens

uppdrag men har stor betydelse för svenska biståndsexperter och

för arbetet med rekrytering av sådana. NIB avser att längre fram återkomma

till denna fråga. Även KF och TCO understryker frågans betydelse för

rekryteringen.

Lönesystemet

Gällande bestämmelser

Såsom inledningsvis nämnts har NIB bemyndigats att utan hörande av

den inom Kungl. Maj :ts kansli inrättade kontraktsdelegationen träffa avtal

med fältpersonalen om de löne- och anställningsvillkor nämnden finner skäliga.

Med stöd av detta bemyndigande har NIB tillämpat CK:s lönebestämmelser

i avvaktan på att löneförmånerna skulle utredas.

Löneförmånerna för expert omfattar grundlön, utlandstillägg och familjetillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr Hd år 196i

Grundlönen utgår enligt viss löneklass i NIB:s löneplan. Lönebeloppen i

NIB:s löneklasser svarar i avrundade tal mot de löner å ortsgrupp 5 som

utgick 1961 enligt statens löneförordning. NIB:s löneklasser har dock åsatts

andra nummer och erhållit NIB-beteckning i stället för löneförordningens

beteckningar. Anledningen till att CK utgick från de existerande löneplanerna

var att den ville dels erhålla en på lämpligt sätt differentierad löneskala,

dels på ett bekvämt sätt kunna anpassa grundlönerna till den fortgående löneutvecklingen

i Sverige. Avsikten var att grundlönerna den 1 juli varje år

skulle justeras till överensstämmelse med lönerna till statens tjänstemän.

Någon sådan justering har dock ej ägt rum. Efter två års anställning sker

uppflyttning en löneklass. Förlänges kontraktet, sker uppflyttning ytterligare

en löneklass då en sammanlagd anställningstid av fyra år uppnåtts.

Utlandstillägget skall i princip vara differentierat efter förekommande

skiljaktigheter i levnadskostnadsnivåer på de olika projektorterna. Det utgår

dock f. n. för alla projektorter med fast tillägg om 6 000 kronor per år

och ett rörligt tillägg om 10 procent av grundlönen.

Familjetillägget utgör för hustru och för varje barn under 12 år 1 000 kronor

per år samt för varje barn som fyllt 12 men — i regel — ej 19 år 2 000

kronor per år.

Utredningens förslag beträffande systemet för löneavvägningen

Allmänna synpunkter

Utredningsuppdraget innefattar två frågeställningar, nämligen dels frågan

hur man skall komma fram till ett system för avvägningen av de totala

löneförmånerna som främjar rekryteringen och medför avsedd löneställning

(den materiella löneavvägningen), dels om och hur förmånerna

tekniskt skall fördelas på baslön och tillägg samt om och hur de skall justeras

med hänsyn till pris och/eller kursändringar o. s. v. (den tekniska löneregleringen).

Inom det statliga avlöningsväsendet gäller principen lika lön för lika arbete

såsom huvudregel. Från denna regel har undantag gjorts främst genom

den s. k. kontraktsanställningsformen, som har till syfte att möjliggöra

för statligt organ att kunna förvärva personal även i sådana fall där

den statliga löneplanslönen ej är konkurrenskraftig. För tillämpning av

denna anställningsform förutsättes Kungl. Maj :ts medgivande i varje särskilt

fall. Kungl. Maj :ts beslut i ärende rörande kontraktsanställning, vilket

beslut skall avse viss angiven person, meddelas på föredragning av vederbörande

departementschef efter hörande av den för ändamålet inom Kungl.

Maj:ts kansli inrättade kontraktsdelegationen. Denna tillkom 1957 för att

säkerställa en enhetlig prövning av hithörande ärenden. Sedan 1960 bär

delegationens granskning av förekommande ärenden övergått från en tidigare

närmast formell genomgång till en realprövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 745 år 196b

Kontraktsvillkoren fastställes av vederbörande myndighet, där ej skäl föreligger

för den i särskilda fall tillämpade ordningen, att villkoren prövas

inom Kungl. Maj:ts kansli.

Utredningen har ansett det ligga nära till hands att undersöka i vilka

hänseenden lönesystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen kan

tjäna till ledning vid utformningen av villkoren för experterna. Särskilda

skäl för en sådan jämförelse föreligger enligt utredningen med hänsyn till

att lönesystemet för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära

tjänstemän, specialattachéer m. fl. nyligen varit föremål för översyn genom

utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen.

Med bifall till prop. 1963: 75 (SU 125, rskr 298) godkände sålunda riksdagen

riktlinjer för ett nytt lönesystem för tjänstemän inom utrikesrepresentationen

m. fl. med verkan fr. o. m. den 1 juli 1963. Systemet bygger på

den förutsättningen att vissa av tjänstemännens kostnader under utlandstjänstgöringen,

såsom för bostad, barnens fostran och utbildning, representation,

telefon och resa till Sverige för semester, prövas och regleras separat.

Det därefter kvarstående lönebehovet vid en viss befattning prövas på

grundval av en genomgång av budgetuppgifter från tjänstemannen angående

utgiftsbehovet för vissa huvudändamål (livsmedel, beklädnad, tjänare,

transport och semester). Till det för dessa ändamål godkända lönebehovet

lägges ett schablonmässigt beräknat tillägg för diverse ändamål (tvätt

och städning, möbler och inventarier, hygien, tidningar, böcker och skrivmateriel,

post, nöjen och rekreation, försäkringar och övrigt).

Tekniskt kommer, enligt vad utredningen inhämtat, den behovsprövade

utlandslönen att bestå av löneplanslön jämte ett utlandstillägg. Härtill kommer

bl. a. bostadskostnadsersättning samt i förekommande fall barnförmåner

(barntillägg, utbildningsbidrag och barnresebidrag) och representationsbidrag.

Bostadskostnader

Enligt lönesystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen erhåller

tjänsteman, som ej jämlikt 38 § Saar är berättigad till fri bostad, efter

individuell prövning av byggnadsstyrelsen i samråd med utrikesdepartementet

full ersättning för godtagbara bostadskostnader (bostadskostnadsersättning).

Detta system, som tillkom på förslag av utlandslöneöversynen,

infördes den 1 juli 1962 med stöd av beslut vid 1962 års vårriksdag (prop.

1962: 1, bil. 5, sid. 9, SU 3, rskr 3).

Enligt vad utredningen inhämtat har direktregleringen av bostadsposten

väsentligt underlättat lönesättningen för berörda tjänstemän och hälsats

med tillfredsställelse.

Nu löpande kontrakt tillförsäkrar i regel biståndsexpert en efter de lokala

förhållandena anpassad, möblerad hyresfri bostad inklusive elektrici
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

tet, vatten och uppvärmning. På vissa orter tillhandahåller NIB bostäder,

medan på andra håll bostäder anskaffas i öppna marknaden.

Utredningen förordar, att principen om fri bostad för biståndsexpert bibehålies.

Bostaden bör tillgodose skäliga anspråk på storlek ach standard.

I regel torde det vara lämpligast att tillhandahållen bostad även möbleras

genom NIB:s försorg. Med hänsyn till de skiftande förhållandena utomlands

anser dock utredningen, att frågan huruvida bostaden tillika skall

vara möblerad bör avgöras från fall till fall. Hänsyn bör bl. a. tagas till ortens

hyresmarknad, där sådan finnes. Förslaget till anställningskontrakt

(4 §) har utformats i enlighet med vad nu sagts.

Utredningen fäster uppmärksamheten på att en samordning mellan NIB:s

och byggnadsstyrelsens verksamhet när det gäller tillhandahållandet av personalbostäder

utomlands kan vara rationell.

Barnkostnader

Enligt vad utredningen kunnat konstatera har inom flera utländska lönesystem

särskilda anordningar vidtagits för att mildra de påfrestningar på

en biståndsexperts ekonomi, som sammanhänger med att denne har försörjningsplikt

mot barn.

De problem i fråga om barnens fostran och utbildning och kostnaderna

härför, som uppkommer när föräldrarna vistas utomlands under icke alltför

kort tid, är enligt utredningens mening i princip desamma för biståndsexperter

som för tjänstemän inom utrikesrepresentationen. Starka skäl talar

för att tillämpa samma system för reglering av biståndsexperternas barnkostnader

som gäller för utrikesförvaltningens tjänstemän.

Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1963: 75 fastlades riktlinjerna

för barnförmånerna till tjänstemän inom utrikesrepresentationen

m. fl. Efter ytterligare utredning inom utlandslöneöversynen har Kungl.

Maj :t den 18 september 1963 på förslag av denna med verkan fr. o. m. den

1 juli 1963 fastställt följande barnförmåner till nämnda tjänstemän vid

försörjningsplikt mot barn under 19 år, vilket är svensk medborgare:

a) medföljande barn

barntillägg: 3 300—5 100 kronor/år, beroende på stationeringsort,

utbildningsbidrag: efter särskild prövning av Kungl. Maj:t samt

barnresebidrag: för påbörjande av skolgång;

b) internatbarn i Sverige

barntillägg: 1 800 kronor/år,

utbildningsbidrag: efter prövning av Kungl. Maj :t samt

barnresebidrag;

c) annat barn i Sverige

barntillägg: 4 600 kronor/år,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 196b

utbildningsbidrag: efter prövning av Kungl. Maj :t samt

barnresebidrag;

d) barn om vilket tjänstemannen ej har vårdnaden

barntillägg: motsvarande vad tjänstemannen jämlikt dom eller

avtal är pliktig utgiva såsom underhållsbidrag för barnet, dock högst 3 300

kronor/år samt

barnresebidrag: efter prövning från fall till fall, för resa från

Sverige för besök hos tjänstemannen och åter.

Utredningen anser sålunda, att till biståndsexpert, som på grund av försörjningsplikt

underhåller barn under 19 år, bör utgå de barnförmåner, som

kan ifrågakomma för tjänsteman inom utrikesrepresentationen. Förmånerna

bör, med i det följande nämnda modifikationer, utgå under samma förutsättningar

som gäller för utrikesförvaltningens personal.

I fall, där enligt bestämmelserna för utrikesförvaltningen beslut om

barnförmåner ankommer på Kungl. Maj :t (barntillägg och utbildningsbidrag),

bör beslutanderätten ankomma på NIB. Motsvarande bör gälla i fall,

då enligt sagda bestämmelser beslut ankommer på chefen för utrikesdepartementet

(barnresebidrag).

Liksom enligt de för utrikesförvaltningen fastställda riktlinjerna bör enligt

utredningen utbildningsbidrag — jämte på motsvarande tid belöpande

barntillägg — i intet fall överstiga det belopp som utgår för barn i svensk

internatskola med det s. k. större statsbidraget (exempelvis Sigtunastiftelsens

Humanistiska Läroverk), d. v. s. barntillägg om 1 800 kronor/år jämte

utbildningsbidrag, vilket f. n. i klass 1 utgör 5 500 kronor/år och i ring IV

6 000 kronor/år.

Eftersom en del av experterna ej är svenska medborgare, kan enligt utredningen

kravet på svenskt medborgarskap såsom villkor för barnförmåner

ej upprätthållas. I och för sig skulle i stället kunna krävas, att barnet

har samma medborgarskap som experten. Utredningen anser dock bl. a. adininstrativa

skäl tala för att ej heller något dylikt krav bör uppställas. Den

omständigheten att det finns experter som ej är svenska medborgare och

ej heller bosatta i Sverige kan på barnförmånernas område medföra situationer,

som ej förutsetts i de för utrikesförvaltningen gällande reglerna. Det

torde få ankomma på NIB att lösa härigenom uppkommande problem från

fall till fall.

En förutsättning för att biståndsexpert skall tillförsäkras rätt till barnförmåner

bör, enligt utredningens mening, vara att anställningen utomlands

är avsedd att pågå viss tid, ej understigande ett år. Någon sådan avgränsning

finns ej i fråga om utrikesförvaltningens personal, eftersom denna

inte är anställd för begränsad tid.

Även i ett annat hänseende erfordras särskild reglering av biståndspersonalens

barnförmåner. Det gäller barntillägget för medföljande barn. Av

naturliga skäl har barntillägg för sådant barn (3 300—5 100 kronor/år)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr li5 år 196i

fastställts endast för ort med svensk utrikesrepresentation eller där fackpersonal,

t. ex. handelssekreterare, inordnad under utrikesförvaltningens

lönesystem, är stationerad. Då biståndsverksamhet får förutsättas bedriven

även på annan ort än nyssnämnd, bör barntillägget för medföljande barn på

dylik ort fastställas särskilt.

Vad slutligen angår åldersgränsen 19 år har utredningen icke funnit anledning

föreslå något undantag från de för utrikesförvaltningens tjänstemän

gällande bestämmelserna även om vissa skäl talar för en höjning av

maximiåldern till 21 år.

Förslaget till anställningskontrakt (3 §) har utformats i enlighet med

vad utredningen sålunda förordat.

Representationskostnader

Vissa tjänstemän inom utrikesförvaltningen har skyldighet att representera.

Enligt det nya lönesystemet skall medel för representation till sådana

tjänstemän utbrytas ur lönerna och utgå i form av separata representationsbidrag.

Inom biståndsverksamheten skall representation f. n. utövas endast när

den kan anses vara till direkt nytta för projektet. I förekommande fall tillkommer

det uteslutande projektchefen att med anlitande av projektets medel

utöva representation. För ändamålet tilldelade anslag får ej överskridas.

Utgifterna skall styrkas med verifikationer åtföljda av uppgift om representationens

ändamål och vilka, som deltagit i densamma.

Då medel för dylika utgifter är av omkostnadsnatur och således ej bör

ingå i lönen, har utredningen ej funnit anledning föreslå någon ändring i

nuvarande ordning.

Avvägningen av lönekärnan

Sedan sålunda biståndsexperts bostads-, barn- och eventuella representationskostnader

föreslagits bli reglerade i särskild ordning, har utredningen

ansett det ej vara lämpligt att gå längre på denna väg.

Inom ramen för övriga kontanta löneförmåner, lönekärnan, bör sålunda

beaktas såväl en experts speciella kvalifikationer som pris- och valutaförhållanden

samt tjänstgöringsvillkor, t. ex. »hardship», på stationeringsorten.

Liksom i fråga om diplomatisk och konsulär personal får emellertid en

del av lönekärnan anses vara avsedd att täcka särskilda med anställningen

såsom biståndsexpert förenade kostnader. I den mån så är fallet torde inkomsten

enligt 32 § 3 mom. kommunalskattelagen och 2 § förordningen

om statlig inkomstskatt cj vara skattepliktig, därest biståndsexpert befinnes

vara skattskyldig här i riket. Utredningen anser därför, att lönekärnan

tekniskt bör uppdelas i lön och utlandstillägg.

Det kunde enligt utredningen ligga nära till hands att tillämpa ett system

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr /45 år 196i

med löneplaner för NIB:s expertpersonal. Man måste dock hålla i minnet

skillnaden i förhållande till exempelvis utrikesförvaltningens tjänstemän,

som är anställda för stadigvarande arbetsuppgifter och inordnade i karriärer

med löner och övriga anställningsförhållanden reglerade i likhet med

övriga varaktigt anställda statstjänstemäns. NIB-experterna däremot är i

regel anställda för en tid av två år. Det är här fråga om experter som förvärvas

för speciella arbetsuppgifter. När lönens storlek fastställes, måste

därför beaktas det speciella värde experten har för det aktuella projektet.

Skall NIB ha möjlighet att i varje särskilt fall anställa den som är lämpligast

och sålunda på ett riktigt sätt fullgöra sin expertrekryteringsuppgift,

år det därför enligt utredningens mening nödvändigt att NIB ej är bunden

av ett stelt lönesystem.

Enligt utredningen bör NIB fördenskull få bemyndigande att tillämpa en

individuell lönesättning. NIB bör sålunda ej vara bunden av några löneplaner,

då det gäller att fastställa lönekärnans storlek utan ha frihet att avtala

härom med den blivande experten. Förslaget till anställningskontrakt

(3 §) har utformats i enlighet med vad utredningen sålunda föreslagit.

Eftersom biståndsexperterna är anställda för begränsad tid anser utredningen,

att lön och utlandstillägg normalt ej bör justeras under kontraktstiden

med hänsyn till pris/kursändringar. Möjlighet härtill bör emellertid

ej uteslutas, om de förutsättningar på vilka löneavvägningen grundats väsentligen

rubbas, t. ex. genom en valutareform. Sådan väsentlig rubbning

bör ej anses föreligga med mindre den under anställningstiden konstaterade,

kombinerade effekten av pris/kursändringar, sedan avtalet slöts, uppgår

till minst 20 procent. Då fråga uppkommer huruvida här avsedd väsentlig

rubbning föreligger, torde den få prövas av NIB med beaktande av tillgänglig

statistik och efter samråd med statistiska centralbyrån. I förslaget till

anställningskontrakt (15 §) har här angivna synpunkter beaktats.

Lönedifferentiering efter civilstånd

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att biståndsexpert

som är gift, f. n. erhåller familjetillägg för hustru med 1 000 kronor/år oavsett

om hustrun vistas i Sverige eller medföljer maken utomlands och oavsett

anställningshavarens stationeringsort.

Såsom framgår av prop. 1963: 75 är även lönen för tjänsteman inom utrikesrepresentationen

differentierad med hänsyn till hans civilstånd. Ensamstående

befattningshavare — varmed i princip jämställes gift tjänsteman

vars hustru ej medföljer på den utrikes orten — erhåller fr. o. m. den

1 juli 1963 normalt 85 (chef 90) procent av den giftes lönekärna. Ett av

huvudskälen till att gift utlandstjänsteman, vars hustru medföljer på stationeringsorten,

tillerkännes högre löneförmåner än ensamstående är att

hustrun i normalfallet kan förväntas göra en ej oväsentlig insats i makens

verksamhet. Det har även ansetts böra beaktas att de diplomatiska och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr lbo år 196b

konsulära tjänstemännens hustrur på grund av tjänstens beskaffenhet i regel

är uteslutna från att genom eget förvärvsarbete höja familjens inkomstnivå.

De skäl, som föranlett differentiering av lönerna till tjänstemän inom

utrikesrepresentationen, talar enligt utredningens mening ej med samma

styrka för liknande åtskillnad när det gäller lön till biståndsexperter. Om

en diplomatisk eller konsulär tjänstemans hustru ej medföljer till den utrikes

orten, behandlas sådan tjänsteman i princip också såsom ensamstående.

Även i fall då biståndsexpertens hustru medföljer till stationeringsorten,

kan det ifrågasättas om skäl för särskild förhöjning av lönen föreligger,

t. ex. i form av familjetillägg för hustru. Såsom framgår av det föregående

har utredningen funnit behov föreligga av en mera individuell och flexibel

lönesältning för biståndsexperterna än för statsanställda i allmänhet. Frågan

om expertens civilstånd och försörjningsplikt torde ej sällan få ses i

samband med frågan om det pris NIB måste vara beredd att betala för att

erhålla viss arbetskraft. Utredningen anser därför, att någon differentiering

av lönen efter civilstånd ej är påkallad. Med hänsyn till de i regel relativt

begränsade anställningstiderna torde det för övrigt vara till fördel både för

NIB och för de anställda att förändringar i civilstånd inte behöver rapporteras

och kontrolleras. Det nuvarande systemet med särskilda familjetilllägg

för hustru bör därför ej vidare tillämpas.

Kostnader för särskild utrustning

Enligt den praxis NIB f. n. tillämpar erhåller biståndsexpert i samband

med tillträde av anställningen ett särskilt utrustningsbidrag om högst 2 000

kronor.

Till tjänsteman vid utrikesförvaltningen utgår i samband med förflyttning

till eller från ort utom riket ett särskilt förflyttningsbidrag, differentierat

med hänsyn till tjänstemannens lönegrad och familjeförhållanden.

Detta bidrag är betingat av bl. a. de med de täta förflyttningarna inom utrikesförvaltningen

förenade kostnaderna, t. ex. nyanskaffningar samt förslitning

av bohag.

Anledning saknas enligt utredningens mening att för biståndspersonal

införa någon motsvarighet till förflyttningsbidraget för tjänsteman vid utrikesförvaltningen.

Däremot anser utredningen, att bidrag bör kunna utgå

till biståndsexpert till kostnader för särskild utrustning, som erfordras med

anledning av anställningen. Härmed åsyftas främst av utlandsstationeringen

betingad nyanskaffning av speciell utrustning (t. ex. tropikutrustning).

Med hänsyn till de skiftande förhållandena på biståndsexperternas stalioneringsorter

samt till den enskilde expertens familjeförhållanden och kontraktstidens

längd bör utrustningsbidraget bestämmas från fall till fall. I

intet fall bör emellertid bidraget överstiga 4 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

NIB:s lönedelegation

En förutsättning för att en individuell lönesättning skall kunna tillämpas

på ett riktigt sätt är att sakkunskap i samtliga hithörande frågor står

till NIB:s förfogande.

I den mån Kungl. Maj :t f. n. vill tillämpa en individuell lönsättning har

Kungl. Maj:t enligt riksdagens beslut att höra den för ändamålet inrättade

kontraktsdelegationen. Närmast till hands kunde därför enligt utredningen

ligga att anlita denna. Med hänsyn till att delegationen är ett organ inom

Kungl. Maj :ts kansli synes den dock inte lämpligen böra omhänderha hithörande

frågor. Delegationen skulle f. ö. behöva förstärkas med expertis

på utlandslönefrågor och därigenom bli för stor för att kunna fungera på

det smidiga sätt som är avsett.

En annan möjlighet vore, anser utredningen, att till utrikesförvaltningens

lönenämnd eller något arbetsorgan inom denna överlåta att biträda vid

beredningen av dessa löneärenden. Mot ett sådant arrangemang talar emellertid

att även lönenämnden är ett organ inom Kungl. Maj :ts kansli. Dessutom

är lönenämnden inte sammansatt på sådant sätt, att den kan sammanträda

i så stor omfattning som i här avsedda fall skulle bli erforderlig.

Utredningen har stannat för att föreslå att ett organ inrättas, som fortlöpande

kan biträda NIB i dessa frågor. Detta organ — NIB:s lönedelegation

— bör ha en rådgivande funktion. NIB bör dock kunna överlämna åt

delegationen att sköta förhandlingarna med den blivande experten. Delegationen

bör därför ha befogenhet att träffa preliminärt avtal. I delegationen,

som förslagsvis bör bestå av ordförande och fyra ledamöter, bör ingå chefen

för NIB:s expertrekryteringsbyrå, en företrädare för utrikesdepartementets

lönebyrå, en expert i frågor rörande statstjänstemännens löner

och eventuellt en representant från näringslivet. För ledamöterna bör finnas

personliga suppleanter. Ordförande, ledamöter och suppleanter bör förordnas

av Kungl. Maj :t.

Lönedelegationen bör — liksom kontraktsdelegationen — vara beredd att

sammanträda med så kort varsel, att beslut i anställningsfrågorna ej onödigtvis

fördröjs.

Yttranden

Utredningens förslag beträffande lönesystemet (3, 4, 6 och 15 §§ i

normalkontraktet) har vunnit nära nog allmän anslutning. Några remissinstanser,

såsom arbetsutskottet inom nämnden för internationella hälsovårdsärenden

och Svenska FN-förbundet, konstaterar att förslagen innebär

väsentliga förbättringar av nuvarande villkor, t. ex. i fråga om barnförmåner.

I vissa detaljer föreligger dock erinringar eller påpekanden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 196k

Riksrevisionsverket ansluter sig till förslaget om en uppdelning av lönekärnan

i lön och utlandstillägg (3 §) men ifrågasätter om ej — liksom

hittills — lönen bör utgå enligt en särskild 1 ö n e p 1 an. En sådan löneplan

torde enligt ämbetsverkets uppfattning inte utgöra något hinder mot den

individuella lönesättning som utredningen funnit önskvärd. Ämbetsverket

kan inte biträda förslaget att NIB skall ha beslutanderätten i fall

där denna enligt bestämmelser gällande för utrikesförvaltningen tillkommer

Kungl. Maj :t (barntillägg och utbildningsbidrag) eller chefen för utrikesdepartementet

(barnresebidrag). Enligt ämbetsverkets mening bör i

samtliga nämnda fall förslag om bidrag underställas Kungl. Maj :ts provning.

Den föreslagna bestämmelsen i normalkontraktet (4 §) att NIB skall

tillhandahålla expert fri bostad med värme, elektricitet och

vatten bör enligt NIB ersättas med en bestämmelse, enligt vilken den anställde

tillförsäkras fri bostad jämte ersättning för därmed förenade löpande

kostnader, t. ex. vatten, värme och elektricitet. Även om den av utredningen

antydda standarden i allmänhet synes NIB vara väl avvägd, måste

den nämligen i enskilda fall anpassas efter fältprojektets art och på

tjänstgöringsorten förekommande möjligheter och behov. Jämväl statskontoret

anser att normalkontraktets 4 § fått en alltför strikt och generell formulering

och att bostadsstandarden torde komma att variera från fall till

fall beroende på omständigheterna. Byggnadsstyrelsen anser att den fria

bostaden lämpligen bör möbleras genom NIB:s försorg med hänsyn till bl. a.

de höga kostnaderna för transport av eget bohag och de ofta korta tjänstgöringstiderna.

Styrelsen utgår från att begreppet fri bostad innefattar jämväl

andra med förhyrningen förenade omkostnader än värme, elektricitet

och vatten, såsom utgifter för garage, service avseende tekniska installationer

och trädgårdsskötsel. Styrelsen finner det lämpligt med ett samrådsförfarande

mellan NIB och styrelsen i frågor rörande tillhandahållande av personalbostäder

utomlands, varvid NIB torde kunna draga nytta av den erfarenhet

som styrelsen förvärvat i sin verksamhet för anskaffande av bostäder

till utrikesförvaltningens utomlands stationerade tjänstemän.

Förslaget om inrättande av en N I B : s lönedelegation tillstyrkes

av bl. a. riksrevisionsverket, statskontoret, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Industriförbund, medan NIB

och LO uttalar viss tveksamhet om behovet.

I fråga om delegationens befogenheter biträder riksrevisionsverket

utredningens förslag, att delegationen bör ha rådgivande funktion

men av NIB kunna bemyndigas att träffa preliminärt avtal med expert.

NIB anser att delegationen främst bör vara rådgivande i principfrågor

och, när erforderlig erfarenhet vunnits, inte tilldelas uppgiften att delta i

beredningen av löpande ärenden av rutinkaraktär. Statskontoret kan ej

tillstyrka att delegationen tilldelas viss beslutanderätt. Denna bör tillkomma

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

NIB, varav bl. a. följer att allt beredningsarbete skall förläggas till NIB.

Enligt statens personalpensionsverks mening föreligger, oavsett vad NIB

uttalat beträffande lönedelegationens uppgifter, starka skäl för att beslut

i pensionslönefråga inte fattas utan delegationens medverkan i varje särskilt

fall. Pensionsverket ifrågasätter om det inte borde ankomma på delegationen

att fatta beslut om tillämplig pensionslönegrad. I varje fall anser

pensionsverket, att delegationens medverkan bör krävas, även om detta

skulle medföra, att uppgift om pensionslönegraden ej kan lämnas i anställningskontraktet.

Vad angår lönedelegationens sammansättning tillstyrker

riksrevisionsverket utredningens förslag. Arbetsgivareföreningen, exportföreningen

och industriförbundet understryker behovet av att delegationen

ges en med hänsyn till rekryteringsunderlaget allsidig sammansättning

samt anser detta krav inte vara tillgodosett med mindre än att i delegationen

ingår en specialist på de löne- och anställningsvillkor, som svenska

företag med verksamhet i u-länderna tillämpar på sina egna från hemlandet

utsända experter.

Såväl NIB som LO anser att NIB bör ha möjlighet att i speciella lönefrågor

anlita den expertis som kan befinnas erforderlig. Byggnadsstyrelsen

ifrågasätter huruvida inte ett samrådsförfarande mellan NIB och utrikesförvaltningens

lönenämnd eller annan sakkunskap är att föredraga framför

inrättande av en lönedelegation för de frågor rörande individuell lönesättning,

som erfordrar särskild expertis.

Beträffande utredningens förslag angående justering av utlandslöncn

med hänsyn till pris/kursändring (15 § i normalkontraktet) förklarar

sig statistiska centralbyrån beredd att medverka vid bedömningen

av frågan huruvida förutsättningar för dylik justering föreligger. Svenska

FN-förbundet och TCO anser emellertid att det av utredningen angivna procenttalet,

20 procent, för att väsentlig rubbning av förutsättningarna för avtalet

skall anses föreligga satts för högt samt föreslår att den anställde bör

äga rätt att påkalla lönejustering, om den kombinerade effekten av pris/

kursändring uppgår till högst 10 procent.

Sjukförmåner

Sjuklön

Nuvarande kontraktsversion medger i princip experten oavkortad lön intill

dess att sjukpension enligt avtalet börjar utgå. Motsvarande anordning

gäller enligt industritjänstemannaavtalet, vilket kan anses representativt

för regleringen av hithörande frågor inom näringslivet. Det pensioneringssystem,

den s. k. ITP-planen, som är tillämpligt på båda områdena, med
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1964

ger i regel invalidpension under i övrigt stadgade förutsättningar från och

med den månad, vid vars början arbetsoförmåga förelegat mer än 90 dagar.

Även enligt de statliga bestämmelserna avgränsas sjuklöneperioden yllerst

av den tidpunkt, från och med vilken sjukpension börjar utgå.

Utredningen föreslår- att statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SPR) skall kunna vinna tillämpning på experterna. Utredningen räknar

med att den övervägande delen av expertkadern kommer att inordnas under

SPR därest förslaget genomföres i denna del. Mot bakgrunden härav

har utredningen funnit motiverat föreslå en sjuklönenivå bestämd till 90

procent av månadslönebeloppet utom vid sådan sjukdom, vid vilken enligt

Saar oavkortad lön utgår. I sistnämnda fall bör även expert åtnjuta full

lön. Härigenom ernås en principiell överensstämmelse med det statliga systemet.

Av praktiska skäl synes endast ett sjuklönesystem böra komma till

användning. Den föreslagna anordningen bör således gälla även då avtal

träffats om anslutning av experten till ITP-planen.

Beträffande tilläggsförmånernas behandling i fall av tjänstledighet på

grund av sjukdom eller olycksfall bör enligt utredningens mening nu tilllämpad

praxis få gälla även i fortsättningen, d. v. s. tilläggsförmånerna bibehålies

i princip så länge den sjuke eller skadade vistas utom riket.

Tjänstgöring i u-länder torde ofta innebära speciella risker för sjukdomar,

särskilt av tropisk art. Med hänsyn härtill och till att experten i regel

ej är inskriven hos allmän försäkringskassa, anser utredningen, att han —

i fall, där anställningstiden utlöper innan han återvunnit hälsan — genom

anställningsavtalet bör tillförsäkras rätt att uppbära ersättning med belopp

för månad motsvarande 65 procent av senast uppburen lön intill dess att

han återvinner arbetsförmågan eller kommer i åtnjutande av sjukpension.

För arbetstagare, vilken enligt statliga föreskrifter är berättigad till lön

vid sjukdom eller barnsbörd, gäller numera s. k. arbetsgivarinträde jämlikt

kungörelsen den 31 maj 1963 (nr 311) angående tillämpning av 3 kap.

16 § andra stycket lagen om allmän försäkring beträffande vissa arbetstagare

i statens tjänst in. fl. Ifrågavarande reglering innebär, att verket eller

myndigheten (arbetsgivaren) från försäkringskassan erhåller arbetstagaren

tillkommande sjukpenning jämte barntillägg. Den sjuklön, som den

anställde uppbär, har i stället genom vidtagna ändringar i skattelagstiftningen

i sin helhet blivit skattepliktig inkomst. Möjlighet har lämnats öppen

för arbetstagaren att begära personligt undantag från arbetsgivarinträde,

vilket kan vara till fördel i fall, då vederbörandes inkomster till övervägande

delen härrör från förvärvsarbete, å vilket de statliga sjuklönereglerna

ej äger tillämpning.

Då arbetsgivarinträde ej gäller för expert bör enligt utredningen från

sjuklön resp. i det föregående angiven ersättning avdragas sjukpenning och

annan ersättning, som han på grund av lag eller författning är berättigad

alt vid sjukdom eller olycksfall erhålla från annan än NIR. Skulle härvid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

sjukpenning utgå jämlikt lagen om allmän försäkring eller lagen om yrkesskadeförsäkring

bör verkställt avdrag — därest experten ej är undantagen

från svensk beskattning — inbegripa jämväl värdet av skattefriheten

å sjukpenningen.

Förslaget till anställningskontrakt har utformats i anslutning till vad

utredningen sålunda förordat (8 och 10 §§).

Sjukvårdsförmåner

Gällande anordningar

Nu tillämpad kontraktsversion innehåller utöver föreskrifter om sjuklön

endast en knapphändig regel om att den anställde ävensom till tjänstgöringsorten

medföljande familjemedlemmar under en sammanhängande tidrymd

av högst 180 dagar äger rätt uppbära ersättning för nödvändiga och

styrkta sjukvårdskostnader med högst 30 kronor per dag.

Under stationering i Sverige är tjänstemän vid utrikesförvaltningen i

samma utsträckning som andra i Sverige bosatta svenska medborgare underkastade

bestämmelserna i lagen om allmän försäkring.

Vid stationering utom riket anses däremot dessa tjänstemän ej i försäkringslagens

mening — men väl vid tillämpningen av t. ex. kommunalskattelagen

och statsskatteförordningen samt lagen om allmänna barnbidrag —

bosatta i Sverige. Genom beslut den 30 juni 1958 har Kungl. Maj:t meddelat

särskilda föreskrifter angående sjukvårdsersättning under tjänstgöring

med stationering utomlands.

Föreskrifterna äger tillämpning på tjänstemän vid beskickningar, permanenta

delegationer och konsulat, försvars- och biträdande försvarsattachéer

samt lantbruksrepresentanter. Huvuddragen av föreskrifterna är följande.

Ersättning för sjukvårdskostnad i stationeringslandet

Till tjänsteman, som nyss sagts, samt medlem av hans familj (hustru

och barn under 19 år, för vilket barntillägg enligt 33 § Saar må utgå) utgår

ersättning med 80 procent av kostnader för läkarvård, läkares resa för meddelande

av vård samt sjuktransport, röntgen- eller annan undersökning,

sjukgymnastik eller behandling med bad, massage, elektricitet eller annan

därmed jämförlig och erforderlig behandling, vård å sjukhus eller förlossningsanstalt

samt för läkemedel, som föreskrivits av läkare.

Ersättning utgår inte för tandvård.

Full ersättning utgår för sjukvårdskostnader vid tuberkulos samt — för

tjänstemannens del — för läkarintyg, som skall åberopas i tjänsten. Likaså

ersättes kostnaderna helt vid yrkesskada i tjänsten och vid sådan härmed

likställd sjukdom som avses i 28 § A I punkt 6 b) under 2—4 Saar (»klimatsjukdom»

m. m.). Vid här avsedd yrkesskada må sjukvårdsersättningen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964 31

ej understiga den ersättning som kan utgå enligt yrkesskadeförsäkringslagen.

Ersättning för sjukvårdskostnad i Sverige

Full ersättning utgår vid yrkesskada — ådragen under utlandsstationering

— vilken föranlett sjukvård under tillfälligt besök i Sverige.

I övriga fall utgår sjukvårdsersättning under Sverigevistelse till tjänstemannen

med tillämpning av Saar resp. lagen om allmän försäkring samt

till familjemedlem med tillämpning av nämnda lag. Enligt 2 kap. 8 § i denna

är emellertid förutsättningen att vårdbehovet uppkommit i Sverige.

Ersättning för sjukresa eller sjuktransport till och från Sverige

Efter prövning av Kungl. Maj :t kan kostnad för resa eller transport till

Sverige — eller tredje land — och åter för tjänsteman eller familjemedlem,

som omfattas av föreskrifterna, helt eller delvis ersättas av statsmedel, om

statens kostnader härigenom kan antagas bli lägre eller sjukdomen mera

ändamålsenligt behandlad än om vården meddelats i stationeringslandet.

Ersättning i andra fall

Kungl. Maj :t kan medge, att kostnader för sjukvård må utgå även i andra

fall eller enligt förmånligare grunder än nu angivits. Sålunda har det

förekommit att Kungl. Maj :t ersatt 80 procent av sjukvårdskostnader, som

uppkommit under tillfälligt besök i Sverige, t. ex. under semester, om extraordinära

skäl talat härför såsom då sjukhusvård måst sökas inom sjukvårdsområde,

där patienten ej erhållit vård enligt den s. k. inomlänstaxan.

Läkarundersökning för hälsokontroll

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 september 1962 må — efter bemyndigande

av chefen för utrikesdepartementet — tjänsteman vid utrikesförvaltningen

jämte medlem av hans familj kostnadsfritt genomgå läkarundersökning

för hälsokontroll före, under och efter stationering i land med hälsovådligt

klimat, i regel dock högst en gång om året.

Utredningens förslag

Nu tillämpade sjukvårdsförmåner framstår enligt utredningens mening

vid en jämförelse med vad som gäller på andra områden såsom mindre tillfredsställande.

Dagersättningen om högst 30 kronor för nödvändiga och

styrkta sjukvårdskostnader har i vissa fall visat sig vara för låg och leda

till högst skiftande resultat.

Utredningen anser det vara lämpligt att såvitt möjligt anknyta regleringen

av sjukvårdsförmånerna till vad som gäller för huvuddelen av de utomlands

stationerade statstjänstemännen. Förutom att den statliga regleringen

av sjukvårdsförmånerna vid en jämförelse med övriga förmånssystem

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 196b

synes erbjuda den för de anställda fördelaktigaste avvägningen, är det i

och för sig önskvärt, att enhetliga bestämmelser gäller på det statliga området

om ej särskilda skäl föranleder annat. Utredningen föreslår, att expert

erhåller rätt till sjukvårdsförmåner enligt de i det föregående redovisade

grunder, som gäller för tjänstemän vid utrikesförvaltningen med stationering

utomlands.

Förslaget till anställningskontrakt (9 §) har utformats i anslutning till

vad utredningen sålunda förordat.

Det torde enligt utredningen böra ankomma på NIB att pröva om och i

vad mån sjukvårdsförmåner skall utgå i fall där anställningstiden utlöper

innan expert återvunnit hälsan.

Liksom hittills bör expert vara skyldig att före och efter anställningen

genomgå hälsokontroll på NIB:s bekostnad. Motsvarande bör gälla familjemedlem,

som är berättigad till sjukvårdsförmåner.

Yttranden

Utredningens förslag till reglering av NIB-experternas sjuklöneoch

sjukvårdsförmåner (8—10 §§ i normalkontraktet) bär i allt

väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att normalkontraktets 8 § bör kompletteras

med bestämmelser om de avlöningsförmåner som bör utgå vid andra

längre ledigheter än dem som betingas av sjukdom eller olycksfall, t. ex.

vid ledighet i samband med havandeskap och barnsbörd.

Riksförsäkringsverket ifrågasätter om det inte vore mera rationellt att

staten gör arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring

i dess lydelse enligt prop. 1964:94 i stället för att ersättning enligt

lagen utbetalas till den försäkrade och löneavdrag göres för sjukpenning

m. m. (10 § i normalkontraktet). Verket påpekar tillika att kontraktsförslaget

ej synes reglera fall då partiell sjukledighet föreligger eller då livränta

sammanträffar med lön under tid då vederbörande upprätthåller

tjänsten.

Pensionsförmåner m. in.

Pensionsförmåner

Gällande anordningar

Mot slutet av CK:s verksamhetstid intogs i det kontraktsf or mulär, som

begagnades vid anställningsavtal med biståndsexperter, en utfästelse om

pensionsskydd enligt de normer, som innefattas i den centrala pensionsuppgörelsen,

den s. k. ITP-uppgörelsen. Enligt det kontrakt som NIB f. n.

tillämpar, har NIB åtagit sig att sörja för att den anställde garanteras en

pensionsnivå, som inte är lägre än den som ITP-uppgörelsen innebär och

som är anpassad till grundlönen enligt kontraktet. NIB har fördenskull med

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

Svenska Personal-Pensionskassan (SPP) träffat avtal om anslutning enligt

ITP-planen av den kontraktsanställda personal, som tjänstgör ute i fältet.

I några fall har dock NIB från anslutning undantagit experter, vilka

vid tjänstledighet från statlig anställning kunnat bibehållas vid pensionsrätt

i sådan anställning.

De förmåner, som avtalet avser, består av ålderspension, invalidpension

och änkepension. Pensionsåldern har fastställts till 65 år för män och 60

år för kvinnor.

SPR och ITP-planen

Pensionsförmåner enligt SPR grundas ej på försäkring. Utgående pensioner

bestrides i stället direkt från särskilt anslag under tolfte huvudtiteln

i riksstaten.

Förmånerna består av dels egenpension (ålderspension, sjukpension och

förtidspension) samt egenlivränta, dels familjepension och familjelivränta.

Pensionsförmån bestämmes på grundval av anställningshavarens pensionsunderlag,

vilket för lönegradsplacerad tjänst i regel utgör ett medeltal

av månadslöner, en månadslön för vart och ett av de senaste fem kalenderåren

före avgången. För hel pensionsförmån erfordras i normalfallet 30

tjänstår.

ITP-planen utgör väsentligen en påbyggnad av de förmåner i form av

folkpension (AFP) och tilläggspension (ATP), som utgår enligt den allmänna

försäkringen. Planen innefattar härutöver en delplan för grupplivförsäkring

jämte speciella övergångsanordningar. Pensionsförmånerna består av

ålderspension, invalidpension och änkepension. Pensionsutfästelserna tryggas

vanligen på försäkringsmässig grundval, varvid arbetsgivaren bekostar

avgifterna. Försäkringen för invalidpension och för änkepension är en ren

riskförsäkring medan försäkringen för ålderspension är premiereservbildande.

Utredningens förslag

Enär NIB till skillnad från CK är en statlig myndighet blir fältexperterna,

såsom förut konstaterats, genom anställningsavtalet statsanställda. Det

kunde av detta skäl synas motiverat att föreslå en tillämpning av SPR såsom

svar på frågan, vilket pensionssystem som i fortsättningen bör gälla

på området. Från administrativ synpunkt skulle betydande lättnader vara

att vinna med en SPR-tillämpning, främst därigenom att bestyret med avgifter

till en försäkringsmässig pensionering helt skulle bortfalla.

En expertanställning torde i normalfallet komma att omfatta en tidrymd

av omkring två år. I övervägande antalet fall kommer därför anställningstiden

hos NIB att utgöra endast en mindre del av den sammanlagda anställningstid

vederbörande kan påräkna för pension. Det förefaller mot denna

bakgrund naturligt, att experten knytes till det pensionssystem, som kan

3 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 14S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr lbö år 196b

förväntas komma att väsentligen bestämma en ålderspension för honom.

I regel tillgodoses väl detta bäst därigenom, framhåller utredningen, att experten

bibehålies vid det system, till vilket han knutits i sin tidigare verksamhet.

I detta sammanhang erinras om att ITP-planen inte medger tillgodoräkning

för pension av tjänstetid i statlig tjänst. Omvänt gäller att pensionsgrundande

tjänstetid enligt ITP-planen ej kan tillgodoföras vederbörande

vid statlig pensionering.

Då det gäller sammansättningen av expertkadern framgår av tillgängliga

uppgifter, att experterna rekryteras såväl från näringslivet som från

statliga och kommunala institutioner. I några fall har rekrytering skett av

experter, hemmahörande i andra länder. Det är inte osannolikt, att den expanderande

verksamheten i sinom tid kommer att kräva ökat ianspråktagande

av expertis från andra länder, främst de nordiska.

Man torde på basis av expertkaderns sammansättning enligt utredningen

kunna räkna med att SPR i framtiden kommer att bestämma pensionsförmånerna

för det övervägande antalet experter. I de fall där SPR av skilda

anledningar inte kommer i fråga torde alternativet i allmänhet utgöras av

ITP-planen. Utom för dem som är underkastade SPR bör reglementet enligt

utredningen kunna tillämpas på dels kommunaltjänstemän, emedan

numera möjlighet öppnats för tillgodoräkning av tjänstår enligt SPR i kommunal

pensionering, dels sådana experter, för vilka brister i det enligt ITPplanen

förutsatta bottenskyddet från AFP och ATP föreligger. Det kan här

vara fråga om rörelseidkare, som gjort anmälan om undantagande från tillläggspensioneringen

eller om utländska medborgare, som ej är mantalsskrivna

här.

Enligt utredningen bör sålunda SPR tillämpas för expert, som vid avtalets

ingående är underkastad SPR eller kommunala pensionsbestämmelser.

Motsvarande bör gälla expert som saknar tjänstepensionsrätt. Annan expert

bör ha möjlighet att välja mellan SPR och det pensionssystem han tillhör.

Därest SPR väljes såsom pensionssystem torde, framhåller utredningen,

följande anmärkningar böra göras.

För att SPR skall gälla för innehavare av expertanställning erfordras beslut

i särskild ordning av Kungl. Maj:t jämlikt 1 § 2 mom. reglementet. Utredningen

anser att generell möjlighet bör skapas att förena sådan anställning

med pensionsrätt enligt SPR.

I betraktande av de speciella förhållanden, som är förknippade med här

ifrågavarande utlandstjänstgöring, synes det angeläget att SPR vinner tilllämpning

på experten utan föregående kvalifikationstid. Genom föreskrift

i anställningsavtalet om att anställningen i pensionshänseende skall likställas

med extra ordinarie statlig tjänst, erbjudes en praktisk lösning.

En generell pensionsålder av 65 år bör enligt utredningens mening tilllämpas.

I kontraktet bör därvid inskrivas den tidpunkt enligt kalendern,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 196b

vid vilken avgångsskyldighet på grund av ålder inträder för experten under

beaktande av de principer, som härvidlag i allmänhet gäller för jämförliga

kategorier. Lärare avgår t. ex. regelmässigt vid utgången av en sex- eller

tolvmånadersperiod, även om den till avgångsskyldigheten anknutna levnadsåldern

uppnås under denna period.

Slutligen berör utredningen frågan om pensionsunderlag. De speciella förhållanden,

som utmärker experttjänstgöringen, dess kortvarighet samt nödvändigheten

av att rekrytera kvalificerade experter kan medföra löneförmåner,

som överstiger vad vederbörande uppbär eller skulle uppbära i en statligt

reglerad tjänst av jämförligt slag. Några bärande skäl för att pensionsnivän

skulle undergå en motsvarande förhöjning torde däremot ej kunna

göras gällande. Enligt utredningens mening bör därför pensionsnivån såvitt

möjligt anknytas till vad som i pensionslönehänseende gäller för innehavare

av lönegradsplacerad tjänst med jämförliga arbetsuppgifter. Anställningskontraktet

bör innehålla uppgift om den lönegrad, som därvid befunnits

tillämplig. Beslut i pensionslönefrågan bör ankomma på NIB efter lönedelegationens

hörande.

Då SPR, såsom tidigare nämnts, torde komma att tillämpas i flertalet

fall har förslaget till normalkontrakt (11 §) utformats med hänsyn härtill.

Riskgaranti vid dödsfall eller invaliditet

Av nu tillämpad kontraktsversion framgår att NIB förbinder sig att teckna

följande försäkring för den anställde, nämligen

en livförsäkring, som vid dödsfall innefattar dels ett kapitalbelopp på

99 DÖD kronor, dels ett kapitalbelopp på mellan 7 000 och 2 000 kronor för

varje familjetilläggsberättigat barn, samt

en sjuk- och olycksfallsförsäkring, som vid fullständig invaliditet till följd

av olycksfall innefattar ett kapitalbelopp på 100 000 kronor och vid partiell

invaliditet till följd av olycksfall så stor del av 100 000 kronor som svarar

mot invaliditetsgraden.

För den anställdes maka tecknar NIB en livförsäkring, som vid dödsfall

innefattar ett kapitalbelopp på 50 000 kronor.

För den anställdes maka och familjetilläggsberättigade barn tecknar NIB

en sjuk- och olycksfallsförsäkring som innefattar, vid fullständig invaliditet

till följd av olycksfall 50 000 kronor och vid partiell invaliditet till följd av

olycksfall så stor del av 50 000 kronor som svarar mot invaliditetsgraden.

Den anställde är härutöver genom särskilt gruppavtal ansluten till en

tjänstegrupplivförsäkring av den typ, som numera är vanlig på den svenska

arbetsmarknaden. Vid dödsfall skall emellertid utfallande belopp från tjänstegrupplivförsäkringen

— dock ej barntillägg — avräknas från förenämnda

99 000 kronor.

Reglementet den 14 december 1902 (nr 698) angående statens gruppliv
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

försäkring äger tillämpning på experterna. Gäller för arbetstagaren annan

av arbetsgivare bekostad grupplivförsäkring med väsentligen samma försäkringsvillkor,

skall enligt 22 § reglementet utgå högst det försäkringsbelopp,

som erfordras för att de sammanlagda förmånerna i fråga om försäkringarna

skall uppgå till belopp, vartill en heltidsanställning berättigar.

Mot bakgrunden härav synes något avtal om en särskild tjänstegrupplivförsäkring

ej böra gälla i fortsättningen.

Enligt vad utredningen inhämtat, torde inom kort komma att utfärdas

en författning om ersättning vid dödsfall eller invaliditet på grund av särskilt

angivna skador eller sjukdomar till vissa statsanställda m. fl., som till

följd av tjänsten vistas utomlands. Då denna författning avses bli tillämplig

även på NIB-experterna har utredningen ansett sig ej böra taga upp frågan

om riskgaranti vid dödsfall eller invaliditet.

Yttranden

Mot de föreslagna principerna för reglering av biståndsexperts

pensionsförhållanden (jfr 11 § i normalkontraktet) förklarar

sig statens personalpensionsverk i stort sett inte ha något att erinra. Verket

understryker utredningens uttalande att det naturliga är, att experten

knytes till det pensionssystem, som kan förväntas komma att väsentligen

reglera ålderspensionsvillkoren för honom. Svenska Arbetsgivareföreningen,

Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Industriförbund förordar,

att man med hänsyn till största möjliga enhetlighet i det formella anställningsförfarandet

håller fast vid principen att den anställde skall knytas

till det pensionssystem, som han är underkastad vid anställningsavtalets

ingående.

Personalpensionsverket framhåller emellertid, att det trots den betydande

uniformering av den privata tjänstepensioneringen, som den allmänna

pensioneringen givit anledning till, alltjämt förekommer bl. a. sådan privat

pensionering, som inte kan finansieras försäkringsmässigt och som det

måste möta svårigheter att överta ansvaret för. Enligt personalpensionsverkets

mening bör tillämpning av »det pensionssystem experten tillhör» preciseras

så, att det endast kan innebära fullföljandet av en privat tjänstepensionering

»enligt i princip ITP-grunder» genom särskild försäkring eller

betalning av arbetsgivarens försäkringsavgifter. Verket föreslår, att NIB

erhåller generellt bemyndigande att teckna sådan försäkring eller att betala

nämnda avgifter.

Enligt utredningens förslag bör SPR-alternativet obligatoriskt tillämpas

dels för expert som saknar tjänstepensionsrätt, dels för expert som vid

avtalets ingående är underkastad SPR eller kommunala pensionsbestämmelser.

Annan expert bör ha valfrihet mellan SPR och det pensionssystem

han tillhör. Arbetsgivareföreningen, exportföreningen och industri
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 196i

förbundet ifrågasätter om det finns något behov av valfrihet. Eftersom en

enligt ITP-planen intjänad pensionsrätt inte kan inräknas i SPR och vice

versa, skulle nämligen tjänsteman, som har möjlighet att uppnå »mer än

full pensionsgrundande tjänstetid», kunna utnyttja valfriheten för att erhålla

ett fribrev vid sidan av fulla pensionsförmåner enligt ett annat system.

Personalpensionsverket föreslår, att gränsdragningen sker så, att alternativet

med privat pensionering endast ifrågakommer beträffande den

som vid anställningens början omfattas av privat tjänstepensionering enligt

i princip ITP-grunder och upphör att vara tillämpligt, om vederbörande

under expertanställningen erhåller annan anställning av sådant slag

som kan omfattas av statlig eller kommunal tjänstepensionering.

I anslutning till förslaget om en pensionsålder av 65 år för expert

framhåller personalpensionsverket, att tillräckliga skäl saknas att för

ifrågavarande personalgrupp meddela regler innebärande att tiden mellan

65 och 66 års ålder inte skulle få medtagas vid beräkning av s. k. utökningstid

för bestämmande av sjuk- och familjepension.

Personalpensionsverket ansluter sig helt till vad utredningen uttalat om

att pensionslönen vid expertanställning bör såvitt möjligt anknytas

till likvärdig lönegradsplacerad tjänst och inte utan vidare vara avhängig

av vederbörandes löneförmåner. Riksrevisionsverket förklarar sig

utgå ifrån att pensionsunderlaget vid tillämpning av alternativet med privat

pensionering för expert kommer att reduceras i enlighet med vad som

föreslagits ske, då expert anknyts till SPR.

Angående lönedelegationens medverkan vid bestämmande

av pensionslönen hänvisas till personalpensionsverkets i det föregående

(s. 28) återgivna yttrande.

Semester

Gällande bestämmelser

NIB:s nuvarande praxis ger den anställde rätt till semester under 36 helgfria

dagar per år. Semestern skall förläggas till tid, som den anställde bestämmer

i samråd med NIB. I regel skall semestern uttagas under kontraktstiden.

Under semestern får den anställde full lön d. v. s. grundlön och tillägg.

Om han har outtagen semester kvar då anställningen upphör, skall han i

stället få semesterersättning beräknad på grundlönen.

Utredningens förslag

Utredningen har funnit det önskvärt att såvitt möjligt anknyta expertens

semesterrätt till semesterlagens eller Saar:s regler. Härigenom undviker man

att tynga kontraktet med detaljbestämmelser, och man kan vid tillämpningen

av bestämmelserna bygga på en redan utbildad praxis. Saar:s strikta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1961

reglering av semestern i förhållande till ålder och lönegradsplacering kan

inte utan vidare tillämpas i samband med den fria lönesättning, som utredningen

förordar för expertanställningen. De skäl som ligger bakom reglerna

i Saar har inte heller samma styrka vid en korttidsanställning under speciella

förhållanden. Genom att anknyta kontraktet till den allmänna semesterlagen

får man på ett enkelt sätt en reglering av olika detaljfrågor samtidigt

som antalet semesterdagar kan regleras fritt ovanför minimigränsen.

Utredningen förordar därför en sådan anknytning.

Biståndsarbetets karaktär och det faktum att arbetet ofta bedrivs under

pressande klimatiska förhållanden gör det enligt utredningen angeläget att

bereda experten den möjlighet till vila och avspänning som en väl tilltagen

semester ger. Man bör också räkna med att experten vid så lång tjänstgöring,

som det här i allmänhet är fråga om, vill kunna återvända till Sverige

under semestern. Ett ytterligare skäl att inte göra semestern för kort är

att det kan verka rekryteringshämmande om experten inte kan erbjudas

en lika lång semester i expertanställningen som den han är van vid från

hemlandet. Å andra sidan är biståndsverksamheten av sådan art att ett alltför

långt avbrott i tjänstgöringen ofta kan vålla svårigheter. Utredningen

anser därför att en semester på sex veckor — 36 dagar i semesterlagens

mening — per år bör vara det normala. Detta överensstämmer också med

NiB:s nuvarande praxis. Det bör dock som hittills finnas utrymme för att

maji på denna punkt i kontraktet tar hänsyn till såväl individuella omständigheter

— t. ex. den årssemester experten ägt rätt till i tidigare anställning

— som förhållandena vid det aktuella projektet.

Vid sidan av frågan om semesterns längd har utredningen funnit anledning

att föreslå avvikelse från de regler som gäller enligt semesterlagen endast

såtillvida att man bör välja den av lagen anvisade alternativa utvägen

att låta löpande år bli kvalifikationsår, så att semestern tas ut samma år

som den intjänas. I förhållande till vad som gäller enligt NlB:s nuvarande

praxis innebär utredningens förslag den ändringen att NIB får full rätt bestämma,

när semestern skall tas ut. Har den anställde på NIB:s begäran av

tjänsteskäl avstått från att uttaga semester före kontraktstidens utgång, bör

semesterersättningen beräknas på såväl lönen som utlandstillägget.

Yttranden

I anslutning till utredningens förslag och uttalanden rörande biståndsexperts

semesterrätt (7§i normalkontraktet) ifrågasätter riksrevisionsverket,

om det inte bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa det

maximala antalet semesterdagar, som skall kunna beviljas expert. Arbets

marknadsstyrelsen ifrågasätter huruvida inte tjänsteman, på vilken Saar är

tillämpligt, bör — om detta är för honom fördelaktigare — erhålla den semester,

som enligt Saar tillkommer befattningshavare tillhörande avdragsgrupp

2 i den lönegrad som skall anges i anställningskontraktets 11 §.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lb5 år 196b

39

Rese- och flyttningsförmåner

Enligt NIB:s nuvarande praxis intages i anställningskontrakten relativt

detaljerade bestämmelser om ersättning för rese- och flyttningskostnader

samt traktamente. Bestämmelserna är i stort sett av samma innebörd i

samtliga kontrakt. De avviker på vissa punkter från motsvarande bestämmelser

för statstjänstemän.

För statstjänstemän i allmänhet gäller vid tjänsteresa inom riket bestämmelserna

i allmänna resereglementet den 21 november 1952 (nr 735)

jämte tilläggsbestämmelser samt vid utrikes tjänsteresor bestämmelserna

i utlandsresereglementet den 27 november 1953 (nr 666). Vid flyttning till

eller från ort utom riket äger statstjänsteman erhålla ersättning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 27 november 1953 (nr 667) om ersättning

för flyttningskostnad vid flyttning utom riket.

Jämlikt bestämmelser i 33 § B 1 Saar må utomlands stationerad tjänsteman

vid utrikesförvaltningen samt försvarsattaché och biträdande försvarsattaché

på därom gjord ansökning av vederbörande myndighet beviljas bidrag

för resa till Sverige för sig och sin familj högst en gång vartannat

år eller vid stationering på ort, beträffande vilken Kungl. Maj :t med hänsyn

till klimatiska eller andra förhållanden det medgivit, högst en gång

årligen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 juni 1963 medgivit att årligt

semesterresebidrag må utgå vid stationering på någon av följande orter,

nämligen Abidjan, Bagdad, Bangkok, Bombay, Calcutta, Dar es Salaam,

Djakarta, Karachi, Kuala Lumpur, Lagos, Léopoldville, Manila, Monrovia,

New Delhi, Peking eller Rangoon.

Enligt utredningens mening saknas anledning att vid resa eller flyttning

i tjänsten behandla biståndsexpert annorlunda än statstjänsteman i allmänhet.

Administrativa skäl talar uppenbart för att de statliga resereglementena

och utlandsflyttningskungörelsen tillämpas även på biståndsexpert.

I anställningsavtalet behöver då endast preciseras till vilken reseoch

traktamentsklass enligt gällande författningar den anställde skall hänföras.

Övriga villkor för rätt till exempelvis flyttningskostnadsersättning kan

inom ramen för härom gällande författning anpassas till förhållandena i

det enskilda fallet, såsom om bostaden på den utrikes orten är möblerad

eller ej. NIB har med denna lösning vidare möjlighet att i tveksamma fall

falla tillbaka på den omfattande erfarenhet av tillämpningen av resereglementena

och utlandsflyttningskungörelsen, som finns företrädd inom utrikesdepartementet.

Det torde böra ankomma på NIB, framhåller utredningen, att undersöka

vilka fördelar från besparings- och övriga synpunkter, som står att vinna

genom en samordning av magasineringen av biståndsexperternas bohag i

Sverige med utrikesförvaltningens verksamhet på detta område.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 745 år 196b

Enligt 9 § 5 mom. utlandsresereglementet skall eljest utgående traktamente

till tjänsteman hos staten, som uppbär vissa tilläggsförmåner, vid

förrättning eller tjänsteresa inom stationeringslandet minskas med 20 procent.

Denna bestämmelse, som torde komma att undergå vissa redaktionella

ändringar i samband med författningsregleringen av det nya lönesystemet

för tjänstemän inom utrikesrepresentationen, blir tillämplig även

på biståndspersonalen, om dess löneförmåner regleras i enlighet med utredningens

förslag.

Vad angår bidrag för resa till Sverige för semester anser utredningen, alt

anledning ej förekommer att införa motsvarande förmån för biståndsexperterna,

eftersom dessa är anställda för begränsad tid. Vidare är, såsom

framhållits i det föregående, ej alla experter svenska medborgare. Vid

mycket lång anställningstid bör emellertid NIB ej vara utestängd från

möjligheten att såsom en naturaförmån tillerkänna expert och hans familj

(hustru och barn under 19 år) bidrag för resa till expertens hemland —

Sverige eller annat land — för semester med tillämpning av de enligt 33 §

B 1 Saar och 20 § B tilläggsbestämmelserna till Saar för utrikesförvaltningen

gällande grunderna.

Yttranden

Utredningens förslag och uttalanden beträffande rese- och flyttnings

förmåner (5 § i normalkontraktet) bar ej föranlett någon erinran.

Frågor om tjänstledighet och meritvärdering m. m.

Tjänstledighet för expertuppdrag

Utredningen

En förutsättning för att innehavare av statlig anställning skall kunna

mottaga anställning såsom expert i NIB:s biståndsverksamhet utan att

erhålla avsked från sin tjänst i Sverige är att han beviljas tjänstledighet

med avstående av lönen (C-avdrag). Vägras tjänstledighet kan beslutet

härom överklagas hos högre myndighet om sådan finnes. Vid prövning

av frågan om innehavare av statlig anställning skall medgivas tjänstledighet

för att inneha statlig arvodesanställning får myndigheten bedöma,

huruvida anordningen kan anses förenlig med statens intressen. Då expertanställning

hos NIB är statlig anställning, närmast jämförlig med arvodesanställning,

bör enligt utredningen även här statens intressen vara avgörande

för bedömningen. Myndighet som prövar tjänstledighetsansökan får sålunda

väga den olägenhet, som kan uppkomma för statsverket av att ansökan

bifalles mot det värde detta skulle medföra för biståndsverksamheten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

Med denna utgångspunkt måste myndighet ha starka skäl för att vägra

tjänstledighet. Enligt vad utredningen inhämtat hos NIB, har några svårigheter

hittills inte förelegat att uppnå överenskommelse med statlig myndighet

i fråga rörande tjänstledighet.

Även frågan om tjänstledighet för make till expert bör, enligt utredningens

mening, bedömas med utgångspunkt i om anordningen kan anses

förenlig med statens intressen. Enligt vad utredningen inhämtat anser

NIB det vara av värde från arbetsmarknadssynpunkt att en för längre tid

utsänd expert har sin familj med sig. Därigenom torde bl. a. vinnas att

experten får lättare att acklimatisera sig på projektorten.

Utredningen anser det dock ej erforderligt att föreslå att make till expert

medgives rätt till tjänstledighet. Enligt utredningens mening är det däremot

nödvändigt att den myndighet, där make till expert är anställd, positivt

verkar för att möjliggöra tjänstledighet — med C-avdrag — för att åtfölja

make, som anställts i NIB:s biståndsverksamhet. Skulle det i framtiden

visa sig att myndighet vägrar tjänstledighet utan att redovisa speciella

skäl, torde det ankomma på NIB att pröva behovet av särskilda föreskrifter.

Tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende

Gällande bestämmelser

I kungörelsen den 17 oktober 1957 (nr 596) regleras frågan om tillgodoräkning

i löne- och pensionshänseende för tjänsteman, på vilken Saar

eller annat av Kungl. Maj :t utfärdat avlöningsreglemente är tillämpligt, av

tid då tjänstledighet beviljats för bl. a. anställning hos CK. Dessa bestämmelser

har efter NIB:s tillkomst ansetts tillämpliga beträffande anställning

i NIB:s biståndsverksamhet.

I kungörelsen avsedd tjänsteman, som beviljats tjänstledighet för anställning

hos CK, må för löneklassuppflyttning och — därest av Kungl.

Maj:t utfärdade pensionsbestämmelser är tillämpliga på tjänstemannen

— såsom tjänstår för pension tillgodoräkna dylik tjänstledighet som om

ledigheten åtnjutits för offentligt uppdrag. Sådan tillgodoräkning må dock

— utan Kungl. Maj :ts medgivande för särskilt fall — ej avse längre tid

än sammanlagt två år.

Såsom villkor för sådan tillgodoräkning skall gälla att den tillstyrkts

av CK och att genom intyg av CK eller eljest styrkes att tjänstemannen

erhållit ifrågavarande anställning med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter,

som åligger honom i hans tjänst i Sverige. Såsom ytterligare villkor

för tillgodoräkning som tjänstår för pension gäller, att med anställningen

inte följer rätt till pension eller däremot svarande förmån.

För att experttjänstgöring utöver två år skall få tillgodoräknas måste

frågan underställas Kungl. Maj :ts prövning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr lt5 år 196b

Utredningens förslag

Tillgodoräkning i löneklasshänseende

Anställning som expert i NIB:s biståndsverksamhet är såsom i det föregående

framhållits statlig anställning. Med den fria lönesättning som utredningen

föreslagit att gälla för experterna får anställningen dock ej

karaktären av lönegradsplacerad tjänst. Anställningen är därför närmast

att jämställa med anställning i arvodesbefattning.

Av 11 § tilläggsbestämmelserna till Saar framgår att tid, då tjänsteman

vidkänts C-avdrag på grund av tjänstledighet för att innehava eller uppehålla

statlig tjänst, må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning (uppflyttning

i lönerum). Enligt ordalagen i 11 § får tid för tjänstgöring i arvodesbefattning

ej tillgodoräknas.

Kammarrätten har dock genom utslag 1947 (ref. 1) och 1948 (notis

276) funnit att tjänsteman som åtnjutit tjänstledighet med C-avdrag för

tjänstgöring i statlig arvodesbefattning får anses ha åtnjutit ledighet för

offentligt uppdrag.

Även om tjänstledighet med C-avdrag för tjänstgöring såsom NIB-expert

kan anses som ledighet för offentligt uppdrag och således kan tillgodoräknas

i löneklasshänseende, anser utredningen att sådan ändring bör vidtagas

i tilläggsbestämmelserna till Saar att därav uttryckligen framgår,

att tjänstledighet för sådan tjänstgöring skall tillgodoräknas i löneklasshänseende.

Tillgodoräkning såsom tjänstår för pension

Utredningen har såsom framgår av det föregående föreslagit att expert

som anställes vid NIB:s fältprojekt skall bibehållas vid det pensionssystem

till vilket experten knutits i föregående anställning. Den som är tjänstledig

från en med SPR-pensionsrätt förenad anställning skall sålunda

fortfarande vara underkastad SPR. För sådan tjänsteman gäller enligt

10 § SPR vid beräkning av tjänstår för pension, att vid tid varunder han

åtnjutit ledighet för att fullgöra bl. a. offentligt uppdrag eller tjänstgöring

i statlig anställning skall likställas med fullgjord tjänstgöring. Då NIBtjänstgöringen

är statlig anställning får den alltså författningsenligt tillgodoräknas.

Några särskilda bestämmelser om tillgodoräkning såsom tjänstår

för pension av tjänstgöring i NIB:s biståndsverksamhet erfordras således

ej.

Utredningen anser det vara angeläget, att jämväl icke-statliga arbetsgivare

så långt möjligt beaktar de riktlinjer, som utredningen föreslagit

i fråga om beviljande av tjänstledighet och tillgodoräkning i lönehänseende.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lb5 år 196b

43

Meritvärdering av tjänstgöring som NIB-expert

Då tjänstgöring som NIB-expert är att hänföra till statlig anställning,

erfordras ej några särskilda bestämmelser i fråga om meritvärdet av här

avsedd tjänstgöring utöver stadgandet i regeringsformen § 28.

När det gäller meritvärdet av tjänstgöring hos NIB för expert, som ej

är statsanställd, anser utredningen det nödvändigt att expertens blivande

arbetsgivare lätt kan bilda sig en uppfattning om arten och kvalitén av de

arbetsuppgifter som anställningen inneburit. Utredningen anser det därför

värdefullt att ett av administrationsutredningen på sin tid framfört förslag

angående intyg om tjänstgöringen beaktas. Härigenom skulle möjligheterna

att bedöma NIB-tjänstgöringen i merithänseende underlättas.

Yttranden

1 anslutning till utredningens uttalanden i frågan om tjänstledighet

för expertuppdrag framhåller Rädda Barnens Riksförbund

att det med hänsyn till möjligheterna att rekrytera personal för internationellt

biståndsarbete är angeläget att jämväl icke-statliga arbetsgivare uppmanas

beakta de riktlinjer utredningen föreslagit i fråga om beviljande av

tjänstledighet. Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet förklarar

sig beredda att rekommendera sina medlemmar att i den utsträckning

så kan ske utan åsidosättande av kommunens egna berättigade intressen bevilja

sina tjänstemän ledighet för anställning eller uppdrag inom den verksamhet,

som administreras av NIB.

I fråga om tillgodoräkning av ledighet för löneklassupp

flyttning är kommunförbundet och stadsförbundet beredda att rekommendera

sina medlemmar att medge sådan tillgodoräkning jämväl med

avseende på ledighet för uppdrag såsom NIB-expert.

Svenska landstingsförbundet har inte något att erinra mot utredningens

förslag.

Arbetsutskottet inom nämnden för internationella hälsovårdsärenden

framhåller, att en kompletterande undersökning torde böra företagas rörande

den statliga verksamhetens och det privata näringslivets anpassning till

nödvändigheten att i större omfattning än hittills kunna avstå en anställd

för viss tids internationellt arbete och senare återinfoga den hemvändandc

experten i arbetslivet i hemlandet. I detta sammanhang bör även beaktas

frågor rörande meritvärdering av anställning i internationell tjänst.

Enligt svenska FN-förbundets mening präglas utredningens formuleringar

i frågan om meritvärdering av tjänst som biständsexpert av alltför

stor försiktighet. Det torde enligt förbundets mening utan vidare kunna rekommenderas

att tjänst som biständsexpert tillmäts större värde i merithänseende

än jämförlig tjänst i Sverige. Konfrontationen med och erfaren
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

lieteu av det egna yrkets utövande i främmande miljöer ger nämligen alltid

nya och berikande aspekter på verksamheten i hemlandet. En dylik rekommendation

torde, anser förbundet, kunna riktas till såväl statliga och kommunala

som enskilda arbetsgivare.

III. De multilateralt anställda experterna

Sociala förmåner

Gällande anordningar

Utredningen har undersökt vilket skydd en expert i multilateral biståndsverksamhet

åtnjuter enligt det svenska socialförsäkringssystemet, sökt precisera

vilka luckor i det sammanlagda skyddet från FN och den svenska

socialtörsäkringen, som kan uppkomma, samt diskuterat möjligheterna att

avhjälpa dessa luckor. Undersökningen har tagit sikte på anställning inom

FN :s och fackorganens reguljära biståndsverksamhet. De särskilda problem

som kan uppkomma vid anställning inom andra former av multilateral

verksamhet, exempelvis FN:s OPEX-program, har utredningen inte ansett

sig kunna gå in på.

Sjukvårdsersättning

Rätten till sjukvårdsersättning enligt lagen om allmän försäkring är

beroende på var den försäkrade är bosatt. Utredningen har inhämtat att en

svensk expert enligt praxis i sjukförsäkringshänseende betraktas som bosatt

i Sverige under ett år efter utflyttningen, såvida han inte dessförinnan

uttagit utvandringscertifikat eller på annat tydligt sätt ådagalagt sin avsikt

att stadigvarande bosätta sig utomlands. Om han tjänstgör längre tid än ett

år betraktas han som bosatt utomlands sedan det första året gått till ända.

Den som är bosatt i Sverige åtnjuter fullt skydd för sjukvård här. För

vård i utlandet kan enligt kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 388) ersättning

utgå men endast om vårdbehovet uppkommit under utlandsvistelsen.

Enligt FN:s bestämmelser utgår som nämnts ingen ersättning för behandling

av sjukdom som uppkommit före anställningen. Den anställde kan

alltså bli utan sjukvårdsersättning vid värd utom riket för sjukdom som

uppkommit i Sverige före anställningens början. Fallet torde dock inte ha

någon större praktisk betydelse.

Expert, som i sjukförsäkringshänseende betraktas som bosatt utomlands,

äger enligt lagen om allmän försäkring rätt till sjukvårdsersättning endast

vid vård i Sverige för vårdbehov som uppkommit här. Härigenom kan han

exempelvis få ersättning om han blir sjuk under semestervistelse i Sverige.

1 övrigt är han berättigad till ersättning endast enligt FN:s regler, vilka

innebär att han kan bli utan ersättning bl. a. vid olycksfall som inträffar un
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964 45

der ledighet eller som den anställde uppsåtligen eller genom vårdslöshet

förorsakat.

Beträffande sjukvårdsersättning åt expertens familjemedlemmar uppstår

inga speciella problem om de stannar i Sverige. Medföljer de till tjänstgöringslandet

blir de underkastade samma svenska sjukförsäkringsregler som

experten själv. Om de blir betraktade som bosatta utomlands kan de alltså

erhålla sjukvårdsersättning endast vid vård i Sverige för vårdbehov som

uppkommit här. Eftersom de inte enligt FN:s regler är berättigade till någon

sjukvårdsersättning blir de utan skydd i alla övriga fall.

Sjukpenning

Expert som räknas som bosatt i Sverige skall vara inskriven hos allmän

försäkringskassa och placerad i sjukpenningklass efter den årsinkomst han

beräknas få, inkomsten från FN inräknad. Sjukpenning och i förekommande

fall barntillägg kan utgå även vid vistelse utomlands. Endast om personen

i fråga var sjuk när han reste till utlandet fordras särskilt tillstånd av

försäkringskassan. När experten räknas som bosatt utomlands upphör inskrivningen

i försäkringskassa. Han har då ingen rätt att erhålla sjukpenning.

Luckor i skyddet kan då uppkomma genom att rätten till sjuklön

från FN är tidsbegränsad.

Vid hemkomsten efter anställningens slut skall experten, om han upphört

att vara inskriven hos försäkringskassa och åter bosätter sig i Sverige,

omedelbart inskrivas hos den försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde

han bosätter sig. Det åligger honom att göra anmälan härom inom två

veckor från hemkomsten. Vid inskrivningen blir han sjukpenningklassplacerad

med hänsyn till beräknad inkomst. Även om han är sjuk vid hemkomsten

torde han enligt vad utredningen inhämtat i regel sjukpenningklassplaceras.

Vid placeringen tar man i sådana fall i regel hänsyn till den

inkomst experten uppbar i Sverige vid tiden före experttjänstgöringen. Han

kan erhålla sjukpenning genast efter hemkomsten. Endast vid fall av sjukdom

som väntas bli mycket långvarig torde enligt praxis sjukpenning ej

utgå, enär någon ärlig arbetsinkomst att lägga till grund för klassplaceringen

i sådant fall ej kunnat beräknas. Här måste emellertid även pensionsförmånerna

tas i betraktande.

Avgifter och förmåner inom sjukförsäkringen täcker inte helt varandra.

Sjukförsäkringsavgift avseende sjukvårdsersättning skall utgå i förhållande

till den taxerade inkomsten för det år sjukförsäkringsavgiften avser.

För det år då experten kan kvarstå såsom bosatt i Sverige och därigenom

har en omfattande rätt till sjukvårdsersättning är han alltså inte skyldig

betala avgift avseende sjukpenning för den tid då han varit sjukpenningklassplacerad.

Någon arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen betalas inte för

experten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kangl. Maj.ts proposition nr H5 år 196b

Pensionsförmåner

Tillgodoräknande av experttjänst för pension

Frågan om och på vad sätt experttjänstgöringen kan grunda rätt till pension

kan ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt. Medlemskap i FN :s

pensionskassa medför pensionsrätt endast för expert anställd för minst fem

år. Den bästa lösningen för multilateral expert liksom för bilateral är i allmänhet

att möjligheter skapas för honom att stå kvar inom det pensionssystem

han tillhörde före experttjänstgöringen. Beträffande ATP gäller

härvid följande.

Medan bilateral expert är anställd av svensk arbetsgivare och sålunda automatiskt

hör hemma under ATP, var ATP-anslutning för multilateral expert

tidigare utesluten. Genom lagen om allmän försäkring skapades emellertid

en möjlighet att i vissa fall såsom pensionsgrundande inkomst räkna

lön till svensk medborgare från utländsk arbetsgivare. Såsom villkor gäller

att svenska staten, utländsk beskickning här eller i vissa fall svensk juridisk

person åtar sig att svara för ATP-avgiften genom att teckna en s. k.

arbetsgivarförbindelse. I prop. 1962: 90 yttrade dåvarande chefen för socialdepartementet

härom

Jag vill framhålla att möjligheterna för svenska staten att ikläda sig

förbindelse, som nu berörts, inte genom lagstiftningen begränsas till fall,

då det rör sig om uppdrag i utlandet för statens omedelbara räkning. Det

blir därigenom möjligt att säkra pensionsrätt för svenskar i utlandet vid

olika former av internationell verksamhet, exempelvis de svenska handelskamrarna

utomlands och den tekniska biståndsverksamheten.

Pensionsförmåner vid invaliditet

Om experten under anställningstiden blir mycket långvarigt sjuk eller invalidiseras

får han vid hemkomsten sjukvårdsersättning, men inte någon

sjukpenning. Frågan i vad mån luckor härigenom uppstår beror bl. a. på

praxis vid beviljandet av sjukbidrag och förtidspension.

Frän folkpensioneringen kan experten erhålla pensionsförmåner om han

är mantalsskriven i Sverige. Skulle experten under experttjänstgöringen ha

upphört att vara mantalsskriven här kan ett dröjsmål på upp till ett år och

tre månader från hemkomsten uppstå, vilket medför en betydande lucka

i socialförsäkringsskyddet under den första tiden efter hemkomsten.

Enligt tilläggspensioneringen kan förmåner utgå så snart ett pensionsfall

föreligger. F. n. får emellertid en expert som varit ute under en längre

tid och kommer hem som invalid regelmässigt endast en förtidspension

beräknad på de pensionspoäng som han faktiskt intjänat vid tiden för pensionsfallet.

Om däremot lönen under experttjänstgöringen kan läggas till

grund för intjänande av ATP-poäng, kommer förtidspensionen att beräknas

enligt förmånligare regler med s. k. antagandepoäng, innebärande att

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Mcij:ts proposition nr 145 år 1964

experten får det belopp i förtidspenson som han skulle ha fått i ålderspension

om han hade fortsatt att arbeta intill pensionsåldern.

Pensionsförmåner vid dödsfall

Familjepension från folkpensioneringen förutsätter att den som skall uppbära

pensionen är mantalsskriven i Sverige. Därest familjen stannat kvar i

Sverige kan alltså änke- och barnpension börja utgå omedelbart om experten

dör. Har familjemedlemmarna i stället flyttat med till tjänstgöringslandet

och skulle därvid mantalsskrivningen i Sverige upphöra, kan samma lucka

som vid invaliditetsfallen (högst ett år och tre månader) uppstå.

Beträffande familjepension från tilläggspensioneringen gäller liksom beträffande

förtidspension att avsevärt förmånligare regler kan tillämpas om

expertanställningen i framtiden kommer att grunda rätt till ATP-poäng.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att NIB bemyndigas teckna arbetsgivarförbindelse

avseende ATP-avgift för multilaterala experters räkning. Experten bör samtidigt

undantas från FN:s pensionskassa. Vem som slutligen bör stå för

ATP-avgiften kan diskuteras. Det i princip riktigaste synes enligt utredningen

vara att den anställde själv står för kostnaden. Om detta medför praktiska

problem eller eljest synes olämpligt kan man överväga att låta NIB bära

denna. Den pensionsgrundande inkomsten får beräknas beträffande person

mantalsskriven i riket av den lokala skattemyndigheten på mantalsskrivningsorten

och beträffande den som varken är mantalsskriven eller bosatt

i riket av överståthållarämbetet, med ledning av särskild inkomstuppgift

enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 551) angående beräkning av

pensionsgrundande inkomst. Sådan inkomstuppgift skall lämnas av den

som enligt förbindelse har åtagit sig att svara för ATP-avgiften. I här avsedda

fall synes alltså den myndighet som står för förbindelsen också böra

lämna arbetsgivaruppgift. Detta förutsätter kontakt mellan myndigheten och

FN angående de utgivna löneförmånernas storlek och den form i vilken de

utgått.

Utredningen påpekar i detta sammanhang att en ATP-anslutning av experterna

får betydelse inte bara för ålderspensionens storlek utan kanske

främst genom att väsentligt öka skyddet vid invaliditetsf all under tjänstgöringstiden.

Då praxis enligt vad utredningen inhämtat synes vara sådan att

några risker knappast föreligger för att personer som är sjuka vid hemkomsten

varken får sjukpenning eller förtidspension, torde härigenom ett

någorlunda tillfredsställande skydd för en expert som kommer hem sjuk

uppnås.

Övriga luckor i socialförsäkringsskyddet för svenska experter i FN :s eller

fackorganens tjänst sammanfattar utredningen på följande sätt:

sjukvårdsersättning till expert och medföljande familjemedlem som i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1964

sjukförsäkringshänseende betraktas som bosatta i Sverige för vård utom riket

i anledning av sjukdom som uppkommit i Sverige före anställningens

början och då fråga är om medföljande familjemedlem, när vårdbehovet

uppkommit i Sverige,

sjukvårdsersättning till expert som betraktas som bosatt utomlands för

vård utomlands till följd av olycksfall under ledighet, till följd av olycksfall

som den anställde uppsåtligen eller genom vårdslöshet förorsakat, beträffande

vårdkostnader på mindre än 5 dollar, beträffande kostnader för

tandvård samt vid vård utom tjänstgöringsområdet utom i vissa undantagsfall,

sjukvårdsersättning till medföljande familjemedlem som betraktas som

bosatt utomlands i alla fall utom vid vård i Sverige för vårdbehov som

uppkommit här,

sjukpenning till expert som betraktas som bosatt utomlands för tid då

den från FN utgående sjuklönen enligt vad nyss sagts minskas eller upphör,

pensionsförmåner från folkpensioneringen till expert som upphört att vara

mantalsskriven i Sverige och som kommer hem som invalid, samt

familjepension enligt folkpensioneringen till avliden experts efterlevande

om dessa upphört att vara mantalsskrivna i Sverige.

Utredningen har ansett sig böra utgå ifrån att särskilda ändringar i lagen

om allmän försäkring för den lilla grupp som här behandlas knappast kan

ifrågakomma. Luckorna i skyddet gäller också främst risker som borde

täckas av FN. Utredningen ifrågasätter därför om man inte från svensk

sida borde undersöka möjligheterna att åstadkomma en förbättring av det

skydd FN erbjuder sina biståndsexperter.

Man kan emellertid inte vänta sig att ett heltäckande skydd skall kunna

uppnås den vägen. Utredningen ifrågasätter även om inte NIB borde hos

statsmakterna framföra följande tankegång.

Utbyggnaden av det svenska socialförsäkringssystemet har medfört att

man i Sverige alltmer betraktar det som ett grundläggande trygghetskrav

att vara skyddad mot de ekonomiska följderna av sjukdom och olycksfall.

Sådana brister i skyddet som här påvisats för de multilateralt anställda

experternas del kan därför ha en negativ inverkan på rekryteringen av experter.

De luckor som uppstår, är så speciella, riskerna så svåra att förutse

och de personer som utsätts för riskerna så få, att det synes tvivelaktigt huruvida

ett tillfredsställande riskskydd kan skapas genom privat försäkring.

Samtidigt som bristerna generellt sett är små kan emellertid konsekvenserna

i det enskilda fallet bli allvarliga.

Likheten mellan bilaterala och multilaterala experters arbetsuppgifter är

påfallande. Ur den svenska biståndspolitikens synvinkel är det lika angeläget

att främja rekryteringen av multilaterala experter som av bilaterala.

Det ligger därför enligt utredningen nära till hands att jämföra de bilatera
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

la och de multilaterala experternas ställning även vad gäller social trygghet,

särskilt som även de senare i allmänhet rekryteras genom svenska myndigheter,

främst NIB. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om inte staten

borde — åtminstone beträffande sådana multilaterala experter som rekryteras

genom svensk myndighet — inträda vid sidan av arbetsgivaren och till

en blivande expert avge en förbindelse som garanterar denne ett minimiskydd

motsvarande det skydd han skulle ha erhållit från den svenska socialförsäkringen

om han hade arbetat i Sverige. Skyddet skulle träda i verksamhet

endast i den mån ersättning från den internationella organisationen

inte utgår. Beslut om sådan garantiförbindelse bör meddelas av NIB samtidigt

med beslut om att teckna arbetsgivarförbindelse enligt ATP. Däremot

bör för garantiförbindelsen knappast någon särskild avgift uttagas från

den anställde, eftersom en beräkning av riskskyddets värde måste bli mycket

svår att göra och avgiften ändå skulle bli ganska obetydlig. Avgränsningen

av vilka som skall kunna komma i åtnjutande av denna garanti bör

till en början göras förhållandevis snäv. För att uppnå en viss avgränsning

kan lämpligen — i likhet med vad som gäller för statstjänsteman beträffande

tillgodoräknande av experttjänst i löne- och pensionshänseende — ett

krav på tillstyrkan från den expertrekryterande eller eljest närmast berörda

myndigheten i Sverige uppställas.

Yttranden

NIB och flertalet remissinstanser har i fråga om de multilateralt anställda

experternas sociala förmåner anslutit sig till utredningens förslag.

NIB och statskontoret finner det angeläget att anställningsvillkoren för å

ena sidan NlB-experter och å andra sidan svenskar i FN-tjänst och i viss

annan därmed jämförlig internationell tjänst överensstämmer samt tillstyrker

därför utredningens förslag i denna riktning. Liknande uttalanden göres av

KF, arbetsutskottet inom nämnden för internationella hälsovårdsärenden

och Svenska FN-förbundet. Svenska Missionsförbundet finner det vara av

vikt att trygghetsfrägorna beaktas samt anser att den personal inom frivilliga

organisationer, som i huvudsak utför en tjänst jämförlig med vad

som utföres av experter i statliga och internationella organ, skall tillförsäkras

samma sociala förmåner.

Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens förslag att NIB bemyndigas

för svenska staten utfärda i 11 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän

försäkring avsedd förbindelse att svara för avgift till

försäkringen för tilläggspension för multilaterala experters

räkning. Statens personalpensionsverk anser det däremot vara tveksamt om

tillräckliga skäl finns för denna lösning, vid vilken experten samtidigt

skulle undantas från tillhörighet till FN:s pensionskassa och kostnaden för

ATP-avgiften bäras antingen av den anställde själv eller eventuellt av NIB.

4 llihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt Nr 14S

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr /45 år 196k

Pensionsverket anför.

Enligt pensionsverkets mening bör frågan i varje fall lösas på ett och

samma sätt oberoende av om experten i vårt land omfattas av en personalpensionering

enligt bruttosystem eller så ej är fallet. Vid ett genomförande

av anordningen bör uppmärksammas, att formlig pensionsrätt vid anställningar

hos internationell organisation erhålles först efter fem års tjänstgöring

men att i avvaktan därpå sker avsättningar till en s. k. Provident Fund,

vartill bl. a. organisationen bidrar med ett belopp motsvarande 14 % av lönen.

Om anställningen upphör innan pensionsrätt förvärvats, utbetalas kontant

vad som för den anställdes räkning inbetalats till fonden. Vid frågans

fortsatta behandling torde böra övervägas vilka konsekvenser ett genomförande

av den i promemorian föreslagna anordningen bör medföra i detta

avseende.

Utredningens sammanfattning av luckorna i socialförsäkringsskyddet för

multilateralt anställda och deras familjer vad gäller sjukvårdsersättning,

sjukpenning och folkpensionsförmåner från den allmänna försäkringen synes

riksförsäkringsverket helt riktig och ger enligt verkets mening fullt fog

för utredningens slutsats att det relativt ringa antal personer varom fråga

är motiverar att man söker avhjälpa bristerna på annat sätt än genom särskilda

ändringar i lagen om allmän försäkring. Härvidlag anser verket det

knappast föreligga någon annan möjlighet än att NIB i särskild förbindelse

garanterar ett visst mini m iskydd. Pensionsverket finner

det rätt klart, att ett realiserande av garantien förutsätter medverkan

från socialförsäkringsorganen. Om garantien skulle träda i funktion före

tillämpningen på vederbörande av personalpensionsbestämmelser utformade

enligt bruttosystemet (inom vilket personalpensioneringen utgör en kompletteringsanordning

till socialförsäkringen), förutsätter pensionsverket, att

garantibelopp vid personalpensionsförmånens bestämmande skall helt likställas

med förmån på grund av socialförsäkring.

Frågor om tjänstledighet och meritvärdering m. m.

Tjänstledighet för expertuppdrag

I fråga om tjänstledighet för anställning i multilateral biståndsverksamhet

gäller i huvudsak vad som anförts i fråga om NIB-experter. Även här

bör enligt utredningen statens intressen vara avgörande för bedömningen.

Vid multilateral verksamhet är det visserligen ej fråga om tjänstledighet för

annan statlig verksamhet men det rör en verksamhet som staten starkt har

engagerat sig i. Frågan om beviljande av tjänstledighet för expert och experts

make bör därför enligt utredningens mening bedömas på samma sätt

som föreslagits för NIB-experter.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 b5 år 196b

51

Tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende

Gällande bestämmelser

Beträffande tjänsteman, som är underkastad Saar eller annat av Kungl.

Maj :t utfärdat avlöningsreglemente och som beviljats tjänstledighet för anställning

såsom tjänsteman eller expert hos internationell organisation, till

vilken Sverige är officiellt anslutet, är följande föreskrivet i den förenämnda

kungörelsen den 17 oktober 1957 (nr 596).

Sådan tjänsteman må för löneklassuppflyttning och — om pensionsbestämmelser

som utfärdats av Kungl. Maj :t är tillämpliga på honom -— såsom

tjänstår för pension tillgodoräkna tid för tjänstledighet, som om ledigheten

åtnjutits för offentligt uppdrag. Sådan tillgodoräkning må dock

ej utan Kungl. Maj :ts medgivande i särskilt fall avse längre tid än sammanlagt

två år.

Såsom villkor för tillgodoräkning skall gälla, att den tillstyrkts av den

av vissa angivna institutioner, som saken närmast berör. Härutöver fordras

att det styrkes att tjänstemannen erhållit anställningen med hänsyn

till arten av de arbetsuppgifter, som åligger honom i hans tjänst i Sverige.

Såsom ytterligare villkor för tillgodoräkning som tjänstår för pension

gäller, att med anställningen ej följer rätt till pension eller däremot svarande

förmån.

Utredningens förslag

I motsats till experter i NIB:s biståndsverksamhet innehar experter i multilateral

verksamhet ej i denna egenskap statsanställning. Frågor om tillgodoräkning

i löne- och pensionshänseende för statstjänsteman vid tjänstledighet

för sådan tjänstgöring bör därför, liksom hittills, regleras särskilt.

En utsträckning av tiden för tillgodoräkning utan Kungl. Maj :ts medgivande

från två till fyra år torde enligt utredningens mening vara värdefull

för att en eventuell förlängning lätt skall kunna ske. Det i kungörelsen om

tillgodoräkning intagna kravet, att det skall styrkas att tjänstemannen erhållit

anställningen med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som åligger

honom i Sverige torde utgöra en tillräcklig garanti för att tjänstgöringen

är av värde för hans statstjänst. Utredningen har emellertid förordat

att kretsen av tillstyrkande myndigheter och institutioner enligt kungörelsen

utökas.

För tillgodoräkning såsom tjänstår för pensionsförmån bör enligt utredningens

mening liksom hittills gälla, att med anställningen ej följer rätt

till pension eller däremot svarande förmån. Enligt utredningens mening

bör dock möjlighet till tillgodoräkning finnas även i sådant fall, om staten

sätts i tillfälle att inträda i tjänstemannens rätt till förmånen. Beslut i

sistnämnda fall torde böra ankomma på Kungl. Maj:t.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

Med anställning hos internationell organisation bör enligt utredningens

mening jämställas anställning inom FN:s OPEX-program, anställning inom

nordisk biståndsverksamhet, i vilken Sverige medverkar, eller sådan anställning

hos främmande lands myndighet som möjliggjorts genom bidrag

från NIB.

Meritvärdering av tjänstgöring som expert

Tjänstgöring i multilateral verksamhet skiljer sig från tjänstgöring i

NIB:s biståndsverksamhet därigenom att det här ej rör sig om statsanställning.

Den bör dock enligt utredningens mening så långt möjligt i merithänseende

jämställas med statstjänst. Även i fråga om den multilaterala

verksamheten anser utredningen att det är värdefullt att utförliga intyg

över tjänstgöringen utfärdas, så att den arbetsgivare, hos vilken experten

skall tjänstgöra efter sin internationella anställning, får möjlighet att bilda

sig uppfattning om vad uppdraget inneburit.

Liksom i fråga om NIB-experterna har utredningen funnit det angeläget,

att jämväl icke-statliga arbetsgivare så långt möjligt beaktar de riktlinjer,

som utredningen föreslagit ifråga om beviljande av tjänstledighet och tillgodoräkning

i lönehänseende.

Yttranden

Utredningens förslag till modernisering och utvidgning av gällande bestämmelser

om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende

av tid för anställning i multilateral biståndsverksamhet har i allt

väsentligt fått ett positivt mottagande.

NIB, statskontoret och Rädda Barnens Riksförbund anser, att frågan om

en allmännare tillämpning av nyss angivna bestämmelser, t. ex. på internationellt

arbetande humanitära organisationer, bör utredas.

Vad gäller pensionsförhållandena påpekar statens personalpensionsverk,

att utredningen hållit möjlighet öppen för tillgodoräkning i pensionshänseende

efter prövning från fall till fall av anställningstiden hos internationell

organisation, även om rätt till pension eller däremot svarande förmån

följer med anställningen. Såsom förutsättning för dylikt medgivande skulle

gälla, att staten sattes i tillfälle att inträda i tjänstemannens rätt till förmånen.

I princip är personalpensionsverket icke berett att tillstyrka samordning

annat än som en obligatorisk anordning, vilken riktar sig likaväl

mot överpensionering som mot underpensionering. Verket håller före att en

framkomlig väg vore att beakta personalpensionsförmån på grund av anställning

hos internationell organisation på principiellt samma sätt som

svensk tilläggspension i den mån den utländska personalpensionsförmånen

är grundad på anställningstid, vilken tillgodoräknas som tjänstår för beräkning

av bruttopensionsförmån.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

Utredningens uttalanden om meritvärdering av tjänstgöring som

expert i multilateral verksamhet har inte föranlett annan erinran än att

Svenska FN-förbundet anser utredningens formulering alltför försiktig.

Rädda Barnens Riksförbund finner det önskvärt, att intyg om tjänstgöring

hos internationellt arbetande humanitära organisationer skall få tillmätas

meritvärde på samma sätt som vid NIB-tjänstgöring.

IV. Föredraganden

Någon ingående prövning från statsmakternas sida av anställningsvillkoren

för biståndsexperter har ej ägt rum, sedan nämnden för internationellt

bistånd tillkom. Den av utredningen om biståndsexperters villkor — i anslutning

till en av byråchefen i riksrevisionsverket T. A. R. Thorson utförd

förberedande undersökning — nu verkställda översynen finner jag innefatta

en värdefull och allsidig analys av de delvis invecklade problem, som anmäler

sig på detta område. Jag anser mig även i allt väsentligt böra förorda

utredningens förslag, vilka i huvudsak tillstyrkts av NIB och remissinstanserna.

Jag anmäler i det följande de olika förslagen, varvid jag till en början

behandlar anställningsvillkoren för NIB-experterna.

Jag delar utredningens mening, som särskilt understrukits av NIB och åtskilliga

remissinstanser, att behovet av viss rörelsefrihet vid regleringen av

löne- och övriga anställningsvillkor för experter motiverar, att NIB får bemyndigande

att även i fortsättningen tillämpa avtalsform för expertanställningarna.

Härigenom, och vid bifall även till övriga i det följande redovisade

förslag, underlättas expertrekryteringen, vilket i sin tur är ägnat att bidraga

till en ökad svensk insats för de underutvecklade länderna.

Utredningen har, såsom ett underlag för blivande avtal, utarbetat ett förslag

till normalkontrakt. Jag vill understryka att förekomsten av ett dylikt

normalkontrakt inte utesluter vissa avvikelser i ett individuellt avtal, om sådana

betingas av rekryteringsmässiga hänsyn och de ej strider mot de av

mig i det följande förordade riktlinjerna för regleringen av anställningsvillkoren.

Med angivna utgångspunkt kan bl. a. NIB:s och statskontorets påpekanden

om anpassning av bostadsförmånen till projektets art och de lokala

förhållandena beaktas i ett personligt avtal.

Vad angår expertens skyldigheter anser jag, att frågan om förbud mot politisk

verksamhet under vistelsen i anställningslandet liksom andra i kontraktsförslagets

2 § ej närmare angivna frågor av detta slag kan regleras i

de ordnings- och övriga föreskrifter rörande arbetets bedrivande som NIB

meddelar.

Utredningen har ägnat frågan om uppsägning och avgångsvederlag ingående

uppmärksamhet. Den föreslagna längre uppsägningstiden för arbetstagaren

är visserligen mindre vanlig men betingas bl. a. av att NIB måste få

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 145 är 1964

erforderligt rådrum för rekrytering av ersättare. Jag liar emellertid förståelse

för den under remissbehandlingen framförda uppfattningen att uppsägningstiden

inte bör vara längre för experten än för NIB. Om framtida erfarenheter

visar, att NIB kan rekrytera ersättare på kortare tid än utredningen

antagit, bör därför frågan tas upp på nytt.

I anslutning till den av NIB m. fl. föreslagna modifieringen av lydelsen av

13 § andra stycket i normalkontraktet vill jag framhålla följande. Den av

utredningen föreslagna lydelsen utesluter inte att expert efter överenskommelse

utför lämpligt arbete på NIB:s sekretariat. Då jag emellertid ej är beredd

förorda att skyldighet att utföra sådant arbete inskrives i normalkontraktet,

anser jag att tillräckliga skäl inte föreligger för ändring av lydelsen

i den av NIB föreslagna riktningen.

Det har inte ingått i utredningens uppdrag att pröva frågan om möjligheterna

för expert att efter avslutad tjänstgöring erhålla eller återfå bostad i

Sverige. Såsom framhållits av NIB och vissa remissinstanser har spörsmålet

stor betydelse inte minst från rekryteringssynpunkt. NIB har förklarat sig

skola längre fram återkomma till denna fråga.

De av utredningen föreslagna riktlinjerna för lönesystemet innefattar så

långt bedömts möjligt och lämpligt en anknytning till vad som gäller för

utomlands stationerade tjänstemän vid utrikesförvaltningen m. fl. Jag finner

det i likhet med bl. a. NIB och statskontoret riktigt alt en sådan anknytning

sker och förordar att riktlinjerna antages. Även utredningens förslag

till reglering av NIB-experternas sjukförmåner innebär en sådan anknytning

och jag tillstyrker detsamma. Avvägningen av löneförmånerna vid partiell

tjänstledighet bör dock särskilt uppmärksammas. I anslutning till förslag

från arbetsmarknadsstyrelsen bör härutöver införas möjlighet till avlöning

vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd, enligt grunder motsvarande

dem som gäller för förut avsedda tjänstemän vid utrikesförvaltningen.

Frågan om tillämpning för experterna av arbetsgivarinträde enligt 3 kap.

16 § lagen om allmän försäkring torde få ytterligare övervägas. Skulle förutsättningar

därför visa sig föreligga, torde avtalen få anpassas härefter. Även

förslagen om NIB-experternas rese- och flyttningsförmåner tillstyrker jag.

Jag utgår från att i fall, där anknytning till gällande bestämmelser genomföres

avtalsvägen, ytterligare förmåner inom dylikt förmånsområde ej utfästes

i kontraktet. Där ej annat överenskommes, länder å andra sidan under anställningstiden

genomförd ändring i sådana bestämmelser till efterrättelse

mellan NIB och den anställde (16 § i normalkontraktet).

Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1963: 125 förutsatt

att frågan om utlandslönerna till tjänstemän inom utrikesförvaltningen

blir föremål för kontinuerlig uppmärksamhet från bl. a. utrikesförvaltningens

lönenämnd. Löneförmånerna till kontraktsanställd personal inom statsförvaltningen

prövas av den inom Kungl. Maj:ts kansli inrättade kontrakts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

delegationen. Utredningens förslag om inrättande av en lönedelegation med

i första hand rådgivande funktion vid NIB:s handläggning av experternas

lönefrågor ligger i linje med vad sålunda befunnits erforderligt på områden

med problem betingade av utlandsförhållanden och tillämpning av avtalslöner.

Jag förordar, att en NIB:s lönedelegation inrättas.

Under remissbehandlingen har delade meningar framkommit beträffande

delegationens befogenheter. I likhet med utredningen anser jag att delegationen

främst bör vara rådgivande med ungefär samma funktion som

t. ex. kontraktsdelegationen. Delegationen kommer härigenom att medverka

jämväl då det gäller frågor om pensionslönens bestämmande. Med hänsyn

till lönedelegationens centrala roll i lönesystemet och till vad bl. a.

riksrevisionsverket anfört under remissbehandlingen delar jag utredningens

uppfattning att delegationen jämväl skall kunna bemyndigas att träffa

preliminärt avtal med expert.

Mot utredningens förslag i fråga om lönedelegationens sammansättning

har jag i princip intet att erinra. I delegationen bör ingå en representant

för näringslivet för att tillgodose behovet av sakkunskap på de löne- och

anställningsvillkor som svenska företag med verksamhet i u-länderna tilllämpar

för sina experter.

Jag biträder utredningens uppfattning att möjlighet till justering av

utlandslönen bör föreligga vid väsentlig rubbning av förutsättningarna för

avtalet till följd av pris- eller kursändring, även om avtalet avser begränsad

anställningstid. När väsentlig rubbning skall anses föreligga är givetvis

en avvägningsfråga. Mot det föreslagna procenttalet, 20 procent, har

under remissbehandlingen invändning rests av TCO och Svenska FN-förbudet,

vilka förordat ett lägre tal. Jag anser emellertid att utredningens

förslag innefattar en rimlig avvägning och är ej beredd att frångå detta.

Riksrevisionsverket har föreslagit, att frågan om barnförmåner till biståndsexpert

skall underställas Kungl. Maj :ts prövning. De för utrikesförvaltningens

tjänstemän tillämpliga barntilläggen och utbildningsbidragen

fastställes av Kungl. Maj :t, som jämväl fastställer riktlinjer för beviljande

av barnresebidrag, varom chefen för utrikesdepartementet beslutar. Då i

princip samma normer förutsatts skola tillämpas i avtalen med experterna,

finner jag i likhet med utredningen att beslutanderätten i fråga om barnförmåner

lämpligen bör ligga hos NIB.

Utredningens förslag till riktlinjer för regleringen av biståndsexperts pensionsförhållandcn

anser jag i stort sett innefatta en tillfredsställande lösning

av detta viktiga trygghetsproblem och förordar att de genomföres

med följande modifikationer.

Jag biträder statens personalpensionsverks mening att den av utredningen

föreslagna valfriheten mellan SPR och det pensionssystem experten tillhör

bör begränsas till att i sistnämnda fall avse fullföljandet av en privat

opaginerad Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

tjänstepensionering enligt i princip ITP-grunder samt förordar att NIB erhåller

generellt bemyndigande att i förekommande fall teckna sådan privat

försäkring eller betala arbetsgivarens försäkringsavgifter.

I likhet med personalpensionsverket finner jag vidare att avgångsskvldigheten

på grund av ålder för sådan expert som underkastas SPR bör

anknytas till pensioneringsperiod III i stället för en fastställd pensionsålder

av 65 år. Vad åter angår pensionsunderlaget för expert, som blivit anknuten

till annat pensionssystem än SPR, bör detta underlag fastställas

på motsvarande sätt som för sådan anställningshavare på den privata arbetsmarknaden,

för vilken tillämpas samma pensionssystem som för experten.

Vad angår semesterns längd, anser jag skäl ej föreligga att begränsa avtalsfriheten

genom att ett maximalt antal semesterdagar, som må beviljas

experter, fastställes av Kungl. Maj :t.

Frågan om tjänstledighet och om tillgodoräkning av tid för experttjänstgöring

i löne- och pensionshänseende samt om meritvärdering av

tjänstgöring såsom NIB-expert påkallar i och för sig inte något riksdagens

beslut. Jag vill emellertid anmäla, att jag inte funnit anledning till erinran

mot utredningens uttalanden och förslag i förevarande hänseenden. I

likhet med utredningen finner jag det vara angeläget att jämväl icke-statliga

arbetsgivare så långt möjligt beaktar de riktlinjer, som utredningen

föreslagit i fråga om beviljande av tjänstledighet och tillgodoräkning i lönehänseende

och noterar med tillfredsställelse vad kommunförbunden härvidlag

anfört under remissbehandlingen.

I likhet med Svenska FN-förbundet anser jag, att det meritvärde som

tillmätes en internationell tjänstgöring bör minst motsvara meritvärdet av

jämförlig tjänst i Sverige. Det är obestridligt, att utövandet av ett yrke i

främmande miljö vidgar erfarenheten. I regel kommer detta den efterföljande

verksamheten i hemlandet tillgodo.

Jag övergår nu till att behandla utredningens förslag beträffande de multilateralt

anställda experterna.

Jag förordar ett genomförande av utredningens förslag att NIB bemyndigas

att för svenska staten utfärda i 11 kap. 2 § tredje stycket lagen

om allmän försäkring avsedd förbindelse att svara för avgift till försäkringen

för tilläggspension för de multilateralt anställda experterna. Härigenom

undanröjes de svårigheter i pensionshänseende som f. n. kan uppkomma

för en person, som åtar sig ett uppdrag inom den multilaterala biståndsverksamheten.

Då löneförmåner m. m. för experten bör anses innefatta

skälig ersättning för pensioneringskostnader, bör avgiften för ATPforsäkringen

slutligen stanna på experten själv. Detta bör ske antingen så

att experten till statsverket inlevererar belopp motsvarande avgiften eller,

i de fall han från organisationen äger åtnjuta pension eller däremot svarande

anordning, till statsverket avstår tillgodohavande hos organisationen

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1964

på grund av sådan anordning. Det senare bör i princip även gälla statstjänstemän,

som bibehålies vid pensionsrätt enligt SPR. Statsverkets kostnader

för avgifter i anledning av förbindelse torde bestridas med anlitande

av tolfte huvudtitelns förslagsanslag Arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen. Inflytande avgifter från expert bör tillföras detta

anslag.

Utredningen har även upptagit till behandling vissa luckor i socialförsäkringsskyddet

för multilateralt anställda experter och deras familjer,

vad gäller sjukvårdsersättning, sjukpenning och folkpensionsförmåner. I

synnerhet beträffande sjukförmånerna och invaliditetsskyddet gäller det

risker som borde täckas av de internationella organisationerna såsom arbetsgivare.

Som utredningen påvisat sker detta endast i begränsad utsträckning.

Utredningen har därför, med instämmande bl. a. av riksförsäkringsverket,

väckt tanken att staten skulle garantera ifrågavarande experter och

deras familjer ett minimiskydd motsvarande de svenska socialförsäkringsförmånerna.

Konstruktionen av en sådan garanti aktualiserar emellertid

flera frågor av principiell betydelse, vilka inte berörts av utredningen. Jag

anser därför, innan ställning tages till förslaget, att en ytterligare undersökning

bör ske genom riksförsäkringsverkets försorg.

V. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört, hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna av mig i det föregående framlagda förslag

till riktlinjer för anställningsvillkor för experter inom bilateral

teknisk biståndsverksamhet;

2) godkänna de i det föregående framlagda grunderna

för en friare lönesättning för sådana experter samt

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter

och vidtaga de åtgärder i övrigt som erfordras för förslagens

genomförande med verkan fr. o. m. den 1 juli 1964

ävensom meddela erforderliga övergångsbestämmelser.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Erik Cornell

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr li5 år 196i

Bilaga

Utredningens förslag

till

Anställningskontrakt

mellan nämnden för internationellt bistånd (NIB) och N.N.

1 §•

NIB anställer N.N. tills vidare från och med den 196 dock

längst till och med den 196 såsom med

tjänstgöring i

2 §.

Den anställde skall utföra de arbetsuppgifter, som NIB inom ramen för

anställningen ålägger honom. Han skall ställa sig till efterrättelse de ordningsföreskrifter

och de föreskrifter rörande arbetets bedrivande som NIB

meddelar.

Den anställde får icke utan NIB:s medgivande under anställningstiden

inneha annan anställning eller uppdrag för annan eller driva eget företag

eller utöva självständig yrkesverksamhet. Ej heller får han i och för sin

tjänst mottaga ersättning eller belöning av annan än NIB.

3 §•

Den anställde åtnjuter lön med kronor i månaden.

Utöver lönen utgår tilläggsförmåner i form av utlandstillägg och barnförmåner.

Utlandstillägget utgör kronor i månaden. Utlandstillägg utgår ej under

resa i anslutning till tjänstgöringens påbörjande eller avslutande och ej

heller under vistelse i Sverige, såvida icke vistelsen är att anse som tillfälligt

besök eller NIB av särskild anledning finner skäligt medgiva den anställde

att uppbära tillägget.

Beträffande barnförmåner gäller i tillämpliga delar vad därom är stadgat

för tjänstemän i utrikesförvaltningen. Rätten till barnförmåner är dock

icke beroende av barnets medborgarskap.

4§.

NIB tillhandahåller på tjänstgöringsorten fri bostad med värme, elektricitet

och vatten.

5 §•

Den anställde äger rätt till resekostnadsersättning, traktamente vid resa

och förrättning i tjänsten samt ersättning för flyttningskostnader enligt

vad därom är stadgat för statstjänstemän i allmänhet i rese- och traktamentsklass
6

§•

Bidrag utgår till kostnader för särskild utrustning med kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1964

7 §.

Semester utgår enligt de grunder som stadgas i semesterlagen med följande

avvikelser:

a) semester åtnjutes under löpande kvalifikationsår,

b) den för helt år beräknade semestern utgör trettiosex semesterdagar.

B §•

Drabbas den anställde under anställningstiden av sjukdom eller olycksfall

som medför arbetsoförmåga äger han under sagda tid uppbära sjuklön

intill dess han återvinner sin arbetsförmåga eller kommer i åtnjutande avsjukpension

enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR).

Sjuklön utgår med 90 procent av den i 3 § första stycket fastställda lönen.

Full lön utgår dock vid sådan ledighet för sjukdom, under vilken oavkortad

lön utgår enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

Under tid då sjuklön uppbäres utgår även tilläggsförmåner enligt vad

därom stadgas i 3 § andra, tredje och fjärde styckena.

Skulle anställningstiden utlöpa innan den anställde återvunnit sin arbetsförmåga,

äger han, intill dess han återvunnit denna eller kommit i åtnjutande

av sjukpension, rätt till särskild ersättning med belopp för månad, motsvarande

65 procent av den i 3 § första stycket fastställda lönen.

9 §•

Den anställde, hans maka samt barn för vilket barnförmåner kan utgå

ar berättigade att i händelse av sjukdom eller olycksfall erhålla ersättning

för sjukvård från NIB enligt de grunder som gäller för utrikesförvaltningens

tjänstemän med stationering utomlands.

10 §.

Sjuklön enligt 8 § utgår ej för tid innan vederbörlig anmälan om sjukdomen

eller olycksfallet gjorts.

Från sjuklön och ersättning enligt 8 eller 9 § må NIB göra avdrag för

varje motsvarande ersättning som vederbörande på grund av lag eller författning

är berättigad erhålla från annan än NIB.

11 §•

Anställning skall förenas med pensionsrätt enligt SPR såsom om anställningen

avsåg extra ordinarie statlig tjänst i lönegrad med en avgångsskyldighet

på grund av ålder vid utgången av månad

12 §.

Anställningen må uppsägas att upphöra före utgången av den i 1 § stadgade

tiden.

NIB skall iakttaga en uppsägningstid av sex månader och den anställde

en uppsägningstid av ett år.

Sker uppsägning från NIB:s sida äger den anställde rätt till avgångsvederlag

enligt vad därom stadgas i 13 §, såvida icke uppsägningen skett på

grund av att den anställde gjort sig skyldig till grov försummelse eller eljest

i eller utom tjänsten förhållit sig på sätt som varit ägnat att skada den

svenska biståndsverksamheten.

13 §.

Avgångsvederlag innefattar ersättning för mistade löneförmåner för tiden

från och med den dag då anställningen upphört på grund av uppsägning

från NIB:s sida till och med den dag då anställningen skulle ha upphört om

uppsägning ej skett.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr lb5 år 196b

Avgångsvederlag utgår för sagda tid med belopp motsvarande skillnaden

mellan den i 3 § första stycket stadgade lönen och den inkomst av förvärvsarbete,

som den anställde under samma tid haft eller skäligen skulle ha

kunnat skaffa sig.

Har den anställde åsamkats särskilda kostnader på grund av att anställningen

upphört i förtid utgår skälig ersättning även härför.

14 §.

Den anställde är skyldig att på NIB:s anmodan återvända till Sverige om

han uppsäges eller om han drabbas av sjukdom eller olycksfall som kan

väntas medföra arbetsoförmåga under minst sex månader eller, om kortare

anställningstid återstår, under återstoden av anställningstiden.

15 §.

Konstateras under anställningstiden att de ekonomiska förutsättningarna

för avtalet väsentligen rubbats till följd av pris- och/eller kursändring skall

det i 3 § angivna utlandstillägget ändras.

Väsentlig rubbning skall anses föreligga om den kombinerade effekten av

pris/kursändring sedan avtalet slöts, uppgår till minst tjugo procent av

summan av lön efter skatt och utlandstillägg.

16 §.

Utan hinder av vad i 1 och 12 §§ är stadgat om anställningstid och om

uppsägning skall vid tillämpningen av detta avtal anställningsförhållandet

ej anses upphöra förrän den anställde återkommer till Sverige eller den tid

utlöper som skäligen kan beräknas åtgå för hemresan.

Genomföres under anställningstiden ändring i lag eller annan författning,

som är av betydelse för tillämpningen av detta avtal, skall ändringen,

där ej annat överenskommes, lända till efterrättelse mellan NIB och den anställde.

17 §.

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras genom

skiljedom enligt lagen om skiljemän.

Detta anställningskontrakt, varav två likalydande exemplar är upprättade

och utväxlade, godkännes härmed till alla delar.

Stockholm den

19 .

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lbö år 196b

Innehållsförteckning

I. Inledning..................................................

Bilateral biståndsverksamhet ............................

Multilateral biståndsverksamhet..........................

II. NIB-experterna ............................................

Allmänna anställningsvillkor ..............................

Nu tillämpade allmänna anställningsvillkor ..............

Utredningens förslag till allmänna anställningsvillkor ----

Yttranden..............................................

Lönesystemet ............................................

Gällande bestämmelser..................................

Utredningens förslag beträffande systemet för löneawägningen

Allmänna synpunkter ................................

Bostadskostnader ....................................

Barnkostnader .......................................

Representationskostnader..............................

Avvägningen av lönekärnan............................

Lönedifferentiering efter civilstånd ....................

Kostnader för särskild utrustning......................

NIB:s lönedelegation..................................

Yttranden .............................................

Sjukförmåner ............................................

Sjuklön ...............................................

Sjukvårdsförmåner .....................................

Gällande anordningar ................................

Utredningens förslag..................................

Yttranden .............................................

Pensionsförmåner m. ....................................

Pensionsförmåner ......................................

Gällande anordningar.................................

SPR och ITP-planen..................................

Utredningens förslag..................................

Riskgaranti vid dödsfall eller invaliditet ..................

Yttranden .............................................

Semester ................................................

Gällande bestämmelser ..................................

Utredningens förslag....................................

Yttranden .............................................

Rese- och flyttningsförmåner ..............................

Yttranden .............................................

Frågor om tjänstledighet och meritvärdering m. m...........

Tjänstledighet för expertuppdrag ........................

Utredningen ........................................

Tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende ............

Gällande bestämmelser ................................

Utredningens förslag..................................

Meritvärdering av tjänstgöring som NIB-expert ............

Yttranden .............................................

61

3

3

7

12

12

12

13

16

18

18

19

19

20

21

23

23

24

25

26

26

28

28

30

30

31

32

32

32

32

33

33

35

36

37

37

37

38

39

40

40

40

40

41

41

42

43

43

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj. ts proposition nr tio år 196b

III. De multilateralt anställda experterna ........................ 44

Sociala förmåner ........................................ 44

Gällande anordningar .................................. 44

Sjukvårdsersättning .................................. 44

Sjukpenning ........................................ 45

Pensionsförmåner .................................... 46

Utredningens förslag .................................... 47

Yttranden ............................................. 49

Frågor om tjänstledighet och meritvärdering m. m........... 50

Tjänstledighet för expertuppdrag ........................ 50

Tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende ............ 51

Gällande bestämmelser................................ 51

Utredningens förslag.................................. 51

Meritvärdering av tjänstgöring som expert................ 52

Yttranden ............................................. 52

IV. Föredraganden ............................................ 53

V. Hemställan ................................................ 57

Bilaga. Utredningens förslag till anställningskontrakt .............. 58

t

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640291

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den framtida organisationen av upplysning savdelning en vid statens institut för konsu a1 i texten
  2. SU 1964:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor, m. m. s. 11 i texten