Sök i Ratio Lex

Angående tandläkarutbildning m. m. i Göteborg

1964-05-21 · 72 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:161, Angående tandläkarutbildning m. m. i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

1

Nr 161

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tandläkarutbildning

m. m. i Göteborg; given Stockholms slott den 21 maj

1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riktlinjer för organisationen av en fjärde tandläkarhögskola,

inordnad som en odontologisk fakultet vid Göteborgs universitet.

Förslaget utgår från ett av expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg

avgivet betänkande. Den nya fakulteten, som föreslås dimensionerad för en årlig

intagning av 100 odontologie studerande, avses inleda sin verksamhet fr. o. m.

budgetåret 1966/67. I propositionen förordas vidare, att riksdagen fattar beslut

om inrättande budgetåren 1967/68—1969/70 av nio professurer — bl. a. i ämnet

parodontologi, dvs. tandlossnandets sjukdomar — samt tre laboraturer och ett

universitetslektorat. Det föreslås, att professorer och laboratorer i kliniska ämnen

tillika skall vara övertandläkare vid läroanstaltens tandsjukvårdscentral.

Därjämte framlägges förslag om heltidstjänster som lärare-biträdande övertandläkare

samt assistenttandläkare. Även för tandtekniker- och tandsköterskeutbildning

i Göteborg uppdrages riktlinjer i propositionen. Det sammanlagda

medelsbehovet vid full utbyggnad av verksamheten uppskattas för avlöningar,

omkostnader och sakanslag m. m. till ca 8,5 milj. kr. per år. I propositionen redovisas

vidare byggnadsprogram för den odontologiska läroanstalten kostnadsuppskattat

till ca 35 milj. kr. Härtill kommer engångskostnader för inredning och

utrustning, uppskattade till storleksordningen 8 milj. kr.

Slutligen föreslås, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna ett

villkorligt slutet avtal mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner,

å ena sidan, och delegerade för Göteborgs stad, å den andra. Genom avtalet

regleras det fortsatta samarbetet mellan staten och staden i fråga om dels utbildning

av tandläkare, dels tandsjukvård i Göteborg.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SI

maj 1964-

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,*

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående tandläkarutbildning

m. m. i Göteborg och anför därvid följande.

I. Tandläkarutbildningens nuvarande organisation m. m.

I Sverige finnes för närvarande tre odontologiska läroanstalter, nämligen

fristående tandläkarhögskolor i Stockholm och Malmö samt en i Umeå universitet

ingående tandläkarhögskola. Både högskolan i Stockholm och den i Malmö

har en årlig intagningskapacitet av 100 studerande; vid umeåhögskolan intages

60 studerande per år. Sammanlagt kan alltså för närvarande 260 studerande per

år antagas for tandläkarutbildning i Sverige. Vid samtliga tre högskolor sker

intagning såväl höst- som vårtermin med lika fördelning på respektive termin.

Enligt nuvarande organisationsform har dessa tre odontologiska läroanstalter

att — vid sidan av sina primära uppgifter undervisning och forskning —- i egen

regi bedriva tandsjukvård. Vid högskolan i Umeå bedrives den kliniska verksamheten

efter ett system, som i betydande grad avviker från det vid de båda

andra hogskoloma tillämpade. Här skall i korthet redogöras för främst olika

lärares uppgifter och skyldigheter samt för den kliniska verksamhetens organisation.

Först redovisas därvid det vid högskolorna i Stockholm och

Mal m ö gällande systemet.

Enligt gällande bestämmelser ansvarar vid dessa högskolor professor för undervisningen

och forskningen i sitt ämne och skall under den tid av året, då undervisnmgsskyldighet

åligger honom, leda de studerandes verksamhet i behandlingssalar

och laboratorier. Professorerna har rätt att, om de så önskar, inom läroanstalten

bedriva privatpraktik under den tid av dagen, som icke omfattas

av deras dagliga tjänstgöringsskyldighet om fem timmar. Med patientvården är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 161 år 196b

professorerna inte skyldiga att taga befattning i vidare mån än som påkallas av

undervisning och forskning.

Laborators dagliga tjänstgöringsskyldighet uppgår till fyra timmar. Denna

tjänstgöring ägnas undervisning, examination, administrationsgöromal och vetenskapligt

arbete. För övrigt har laborator, som självständigt företräder ett ämne,

i stort sett samma skyldigheter och uppgifter som professor.

Innehavare av tjänst som avdelningstandläkare (Ae 21) skall vara legitimerad

tandläkare och bör ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring vid tandläkarhögskola

eller inneha därmed jämförbara meriter. Vid tillsättande av dylik tjänst bör

hänsyn även tagas till ådagalagd vetenskaplig skicklighet. Avdelningstandläkare

ger de för varje termin obligatoriska kurserna inom respektive ämnen, verkställer

slutförhör och leder kursdeltagarnas tekniska och kliniska verksamhet på

laboratorier och kliniksalar samt har överinseende över assistenters och amanuensers

arbete. Tjänstgöringsskyldigheten utgör i genomsnitt 21 timmar per

vecka.

Assistent skall vara legitimerad tandläkare och bör ha fullgjort väl vitsordad

tjänstgöring vid tandläkarhögskola. Han biträder avdelningstandläkarna vid

kursgivningen, tages i viss utsträckning i anspråk som kursledare samt handleder

de studerande i det dagliga arbetet å kliniksalar och laboratorier. Tjänstgöringsskyldigheten

utgör tre timmar varje helgfri dag.

För behörighet till tjänst som amanuens fordras legitimation som tandläkare.

Därest tandläkare ej kan erhållas, får dock tandläkarkandidat förordnas till

amanuens. Tjänstgöringsskyldigheten utgör liksom för assistent tre timmar

varje helgfri dag.

Tandsjukvård meddelas vid kandidatkliniker och lärarkliniker. I läroanstalternas

organisation ingår öppna patientmottagningar. Patienter som önskar våld

har att för undersökning hänvända sig till vederbörande mottagning. För vuxenklientelet

finnes centrala mottagningsavdelningar (allmänna mottagningar) och

för barnklientelet separata mottagningar, knutna till avdelningarna för barntandvård

och odontologisk ortopedi.

Uppdelning av olika behandlingsåtgärder för vuxenklientelet på kandidatoch

lärarklinik sker i stort sett redan på den centrala mottagningsavdelningen.

Ansvaret för verksamheten vid denna avdelning åvilar föreståndaren, vilken är

avdelningstandläkare. I Stockholm — men däremot inte i Malmö — är denne

samtidigt föreståndare för lärarkliniken. För verksamheten vid de särskilda

mottagningar, som är knutna till avdelningarna för barntandvård och odontologisk

ortopedi, ansvarar cheferna för dessa avdelningar.

Den kliniska tandläkarutbildningen är förlagd till kandidatklinikerna, vid

vilka de studerande under lärares ledning och övervakning utför de för erhållande

av tjänstgöringsbetyg erforderliga behandlingarna. Ansvariga för vården

vid dessa kliniker är professorerna, var och en inom det ämne han representerar,.

eller_i ämne inom vilket professur inte finnes — laboratorn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 196b

Kandidatklinikerna är uppdelade på skilda avdelningar. En sådan avdelning

finnes for vart och ett av de i studieplanen upptagna kliniska examensämnena.

Vid lärarklinikema verkställer legitimerade tandläkare, som tillika är lärare

(avdelningstandläkare, assistenter eller amanuenser), bl. a. sådana behandlingsåtgärder

som inte lämpligen kan utföras av de studerande. Syftet med lärarklinikverksamheten

är främst att säkerställa så stort patienturval, att för undervisningen

lämpliga fall alltid kan erhållas (jfr prop. 1949:92, s. 17 f.). Någon

utbildning av blivande tandläkare förekommer inte vid dessa kliniker. Tjänstgöring

vid lärarklinik är ett helt frivilligt åtagande från lärarnas sida och arbetstiden

per dag ar varierande. Lärarna erhåller ersättning för sin tandsjukvårdande

verksamhet med ett av Kungl. Maj:t fastställt arvode per timme.

Tandsjukvården är i princip taxebelagd. Två taxor tillämpas, en för kandidatklinik

och en för lararkhnik. Den förra taxan är avsevärt lägre än folktandvårdstaxan.

Taxan för lärarkliniken i Stockholm sammanfaller med folktandvårdstaxan,

medan taxan för kliniken i Malmö företer avvikelser.

Kostnaderna för lärarkhnikverksamheten bestrides från vederbörande läroanstalts

inkomster av patientavgifter, i den mån dessa lämnar tillgång därtill,

och i övrigt från det i riksstaten uppförda anslaget Tandläkarhögskolorna: Lärarkliniker.

Genom särskilda avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt

\ederbörande huvudmän för folktandvården, å andra sidan, har den tandsjukvårdande

verksamheten vid läroanstalterna i viss utsträckning samordnats med

folktandvården i Stockholm och Malmö.

I avtalet med Stockholms stad stadgas, att tandläkarhögskolan i Stockholm

skall ombesörja remisstandvård för stadens räkning och att högskolan så till

vida skall anses såsom en av stadens centraltandpolikliniker. Staden har att till

högskolan erlägga viss ersättning för bl. a. dels skoltandvård åt ett beräknat

antal elever, dels remissfall. Avtalet behandlar också vissa samarbetsfrågor mellan

stadens folktandvårdsstyrelse och högskolan i syfte att bl. a. tillförsäkra högskolan

erforderlig tillgång på patienter för undervisningen.

Genom det år 1960 ingångna avtalet med Malmö stad har verksamheten vid

malmöhögskolan fått viss sjukhusanknytning. Sålunda skall staden bl. a. inrätta

och driva en centraltandpoliklinik och en käkcentral vid Malmö allmänna sjukhus,

vid vilka institutioner odontologisk undervisning och forskning får bedrivas.

Liksom högskolan i Stockholm skall den i Malmö inom ramen för sin kapacitet

ombesörja även folktandvård och så till vida anses som en stadens centraltandpoliklinik.

I denna verksamhet ingår bl. a. behandling av patienter, som direkt

vander sig till högskolan eller som behörigen remitterats dit, samt viss barntandvård.

Staden skall verka för att högskolan tillförsäkras för undervisning

och forskning önskvärda tandvårdsfall.

o För. den ökade årliga nettokostnad för folktandvård, som Malmö stad skulle

fått vidkännas i avsaknad av högskolans arbete inom folktandvården, har staden

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1961*

att erlägga ett årligt driftbidrag av 375 000 kr. Såvitt gäller stadens centraltandpoliklinik

och käkcentral har föreskrivits, att statliga bidrag skall utgå efter

i stort sett samma grunder, som gäller beträffande utnyttjande av Malmö allmänna

sjukhus för medicinsk forskning och undervisning.

I fråga om personalen vid de nämnda institutionerna gäller bl. a. att föreståndaren

för centraltandpolikliniken skall vara professor i kliniskt odontologiskt

läroämne samt att övrig för undervisning och forskning erforderlig tandläkarpersonal

såväl vid denna klinik som vid käkcentralen tillsättes av staten.

Nämnda tandläkarpersonal utgöres av lärare vid högskolan med lägst avdelningstandläkares

kompetens, vilka för sin kommunala verksamhet — omfattande

i genomsnitt 21 timmar i veckan — erhåller ersättning av staden.

Vid den till universitetet i Umeå hörande tandläkarhögskolan har det vid

de båda andra tandläkarhögskolorna tillämpade systemet med fristående avdelningar

— dvs. en självständig institution för varje ämne — i huvudsak frångåtts.

I stället är den kliniska verksamheten i Umeå anordnad inom ramen för

en särskild tandsju liv årdscentral, vid vilken meddelas tandsjukvård i anslutning

till utbildningen och forskningen vid högskolan. Centralen är funktion smässigt

uppdelad i tre enheter för tandsjukvård. Varje sådan enhet omfattar verksamhet

inom två i nu berört avseende närstående ämnesområden. Funktionsenheten

för pedodonti-ortodonti (barnkliniken) är förlagd till lokaler utanför Umeå lasarett,

medan funktionsenheterna för cariologi-protetik respektive parodontologibettanalys

liksom högskolans lokaler i övrigt är belägna inom lasarettsområdet.

Vid den del av tandsjukvårdscentralen, som är lokalmässigt knuten till lasarettet,

finnes dessutom en mottagningsavdelning (tillika diagnostikavdelning)

samt vissa centrala behandlings- och serviceavdelningar, nämligen för kirurgi,

endodonti, röntgendiagnostik och dental teknik. Till centralen har dessutom

förlagts vissa rutin- och forskningslaboratorier.

Förutom i fråga om organisationen av den kliniska verksamheten skiljer sig

tandläkarhögskolan i Umeå från de båda andra högskolorna främst i följande

avseende. I Umeå har tillkommit ett nytt, av professor företrätt ämne, nämligen

teknologi. Till detta ämne har hänförts de vid tandläkarhögskolorna i Stockholm

och Malmö till ämnena karieslära och proteslära hörande laboratoriekurserna

i odontologisk teknik (de s. k. fantomkurserna). Denna laboratorieutbildning

har i Umeå samordnats med undervisningen i materiallära, som i Stockholm

och Malmö är ett särskilt ämne men som i Umeå ingår i ämnet teknologi.

Nu ifrågavarande verksamhet bedrives inom ramen för en teknologiinstitution,

till vilken även cn statlig tandteknikerskola är knuten; skolans praktikantlaboratorium

har kunnat organiseras såsom tandsjukvårdscentralens serviceavdelning

för dental teknik.

Konstruktionen av lärartjänsterna i Umeå har anpassats med hänsyn bl. a. till

uppläggningen av den kliniska verksamheten. Gemensamt för samtliga lärartandläkartjänster

i Umeå är, att de är heltidstjänster. Vidare är envar vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts -proposition nr 161 år 1964

tandsjukvårdscentralen verksam tandläkare skyldig att i erforderlig omfattning

lämna handledning åt dem som i utbildningssyfte tjänstgör där. Sådan tandläkare

må ej utöva enskild praktik.

Professor respektive laborator i kliniskt ämne är tillika övertandläkare vid

tandsjukvårdscentralen och åtnjuter i denna sin egenskap särskilt arvode av

18 000 kr. för år. De skyldigheter, som enligt universitetsstatuterna åvilar professor

och laborator, åvilar i tillämpliga delar även motsvarande tjänstinnehavare

vid tandläkarhögskolan i Umeå. Såsom övertandläkare har vederbörande

de uppgifter och det ansvar, som inom folktandvården åligger övertandläkare

vid centraltandpoliklinik. Övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen har bl. a.

att aktivt deltaga i verksamheten vid denna i den utsträckning ansvaret påkallar.

Mottagningsavdelningen förestås av en lärare i lönegrad Ae 27, som tilllika

är övertandläkare med arvode om förut nämnt belopp.

Vid högskolan finnes vidare tjänster som lärare-biträdande övertandläkare i

kliniska ämnen. Sådan tjänstinnehavare har att bl. a. dels meddela undervisning

i en omfattning motsvarande 130 timmar katedrala föreläsningar, dels hålla i

samband med kursgivningen erforderliga förhör, dels ock fullgöra 800 timmar

klinisk tjänstgöring. Till biträdande övertandläkare utgår arvode med 16 000 kr.

för år. I kliniska ämnen finnes dessutom assistenttandläkare, vilka har att bl. a.

fullgöra 1 400 timmar klinisk tjänstgöring. Även till sådan tandläkare utgår

särskilt arvode.

Upprättandet av en tandsjukvårdscentral innebär — utan att innefatta någon

undervisningsreform — en förändring i fråga om uppbyggnaden av undervisningen

av blivande tandläkare. Medan de studerande vid tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö tilldelas patienter i förhållande till sitt behov av övningsuppgifter,

skall i Umeå genom undervisningens förläggande till en tandsjukvårdscentral

utbildningsmomenten tillämpas på och integreras i själva

tandsjukvården så att de studerande genom sin insats i denna erhåller den för

sin blivande yrkesutövning erforderliga manuella träningen. Ehuru den studerande

i båda fallen skall erhålla tillfälle att förskaffa sig de kunskaper, färdigheter

och erfarenheter, vilka i lika mån gör honom skickad att utöva tandläkaryrket,

skall detta i Umeå ske med patienten och dennes vårdbehov såsom

centrum för verksamheten. I konsekvens med denna grundprincip bäres i Umeå

det sjukvårdsmässiga ansvaret för verksamheten av läraren i hans egenskap av

tandläkare vid tandsjukvårdscentralen.

Efter därom träffat avtal skall tandsjukvårdscentralen utgöra centraltandpoliklinik

för Västerbottens läns landstingsområde och i denna egenskap meddela

dels kostnadsfri lasarettstandvård, dels remisstandvård. Härjämte skall

centralen, inom ramen för sin kapacitet för undervisning och forskning, meddela

folktandvård i övrigt för vuxna och barn (öppen mottagning). För sådan vård,

som avses i folktandvårdstaxan, skall denna taxa tillämpas; behandlingsavgifterna

för annan vård fastställes av högskolan efter hörande av landstingets

tandvårdsinspektör. Medicinalstyrelsen äger bl. a. förrätta inspektion av den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

tandsjukvård, som bedrives vid centralen. Den omedelbara ledningen av tandsjukvårdscentralen

åvilar en särskild tandsjukvårdsnämnd, i vilken även landstinget

är företrätt.

Behandling av patienter, som tillföres högskolan i dess egenskap av centraltandpoliklinik,

utföres av lärarna-tandläkarna. Därvid förekommer demonstrationer

för de studerande, vilka även har att assistera vid behandlingen. Patienterna

från högskolans öppna mottagning behandlas av lärarna-tandläkarna i

samarbete med studenterna, vilka därvid utför de för den manuella träningen

nödvändiga behandlingarna.

Enligt ett år 1962 ingånget avtal med Västerbottens läns landsting gäller i

huvudsak följande. Landstinget upplåter hyresfritt till staten lokaler (jämte viss

fast inredning) för tandläkarhögskolan i Umeå ävensom för till denna knutna

tandtekniker- och tandsköterskeskolor. För färdigställande av vissa i avtalet

angivna byggnader samt för bl. a. ändringsarbeten utgår statligt byggnadsbidrag

med 25 %. Staten anskaffar och bekostar all utrustning för nu ifrågavarande

verksamhet. För den minskning av landstingets kostnader för folktandvård, som

vinnes genom högskolans kliniska verksamhet, erlägger landstinget till staten

ett årligt driftbidrag, som bestäms med utgångspunkt i ett belopp av 375 000

kr. för år 1962 och som skall omräknas med hänsyn till förändringar av konsumentprisindex.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

II. Organisationen m. m. av tandläkarutbildningen

i Göteborg

1. Inledning

I betänkandet »Ökad examination av tandläkare» (SOU 1953:36) föreslog

1951 års tandläkarkommitté, att en av 1945 års riksdag i princip beslutad (Rskr

602) ny tandläkarhögskola skulle förläggas till Göteborg. I propositionen 1955:

138 uttalades, att en tandläkarhögskola i Göteborg borde komma till stånd så

snart det från arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella synpunkter blev

möjligt. Frågan om en tandläkarhögskola i Göteborg upptogs även av tandläkarprognosdelegationen

1960, som i sitt betänkande om behovet av tandläkare

1970—1990 förordade, att den principbeslutade högskolan skulle inrättas för

årlig utbildning av 100 studerande från kalenderåret 1965 eller läsåret 1965/66.

I propositionen 1961:108 behandlades den av delegationen verkställda behovsundersökningen

och i anslutning därtill även frågan om anordnande av en odontologisk

laroanstalt i Göteborg. I propositionen förordades, att planeringen för

en sådan läroanstalt borde inriktas på en årlig intagning skapacitet av omkring

100 studerande. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen underströk statsutskottet

(SU 1961:130) angelägenheten av att en i erforderlig utsträckning tidsbestämd

utbyggnadsplan snarast möjligt färdigställdes och redovisades för

riksdagen.

I sitt betänkande »Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna»

(SOU 1961:36) motiverade och föreslog odontologiska förhandlingssakkunniga

åtgärder, varigenom frågan om tandsjukvårdens ordnande kunde lösas på ett

enligt de sakkunnigas mening för forsknings- och undervisningsverksamheten

ändamålsenligt sätt.

I propositionen 1962:104 uppdrogs — mot bakgrunden av bl. a. odontologiska

förhandlingssakkunnigas förslag — riktlinjer för ombildande av det dåvarande

tandläkarinstitutet i Umeå till självständig högskola. Därvid förordades, att

samma riktlinjer borde följas i utrednings- och planeringsarbetet för den kommande

tandläkarhögskolan i Göteborg. Till denna uppfattning anslöt sig sedermera

riksdagen (SU 144; Rskr 322).

o Eftcr bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallades i juni 1961 åtta experter,

åt vilka uppdrogs att biträda med beredning av vissa frågor rörande ökad tandläkarutbildning

och därmed sammanhängande spörsmål. En grupp1 antog namnet

Expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg; i kungl. brev i juni

1962 fästes dess uppmärksamhet på vad bl. a. statsutskottet uttalat beträffande

riktlinjer för utrednings- och planeringsarbetet. Gruppen överlämnade den

1 Professor emeritus G. Westin, ordförande, byrådirektören C. A. Bruno, byråchefen S Fors och

professorn B. E. Ingelmark.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts -proposition nr 161 år 196£

11 oktober 1963 ett stencilerat betänkande, »Organisationsförslag för odontologisk

fakultet vid universitetet i Göteborg». Yttranden över betänkandet har

efter remiss avgivits av statskontoret, universitetskanslersämbetet efter hörande

av medicinska fakulteten vid Lunds universitet, det större konsistoriet

och medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet samt lärarkollegierna vid

tandläkarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Umeå, överstyrelsen för yrkesutbildning,

riksrevisionsverket, medicinalstyrelsen efter hörande av Sveriges

dentallaboratorieägares riksförbund, byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för

universitet och högskolor, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande,

statens medicinska forskningsråd samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

efter hörande av stadsfullmäktige i Göteborg. Efter att ha beretts tillfälle därtill

har vidare följande organisationer och sammanslutningar inkommit med yttranden,

nämligen Svenska läkaresällskapet, Svenska tandläkare-sällskapet, Sveriges

tandläkarförbund, Göteborgs tandläkare-sällskap, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Sveriges

förenade studentkårer (SFS). Härjämte har Jämtlands läns landstings förvaltningsutskott

inkommit med en skrivelse i ämnet.

Expertgruppens betänkande innefattar förslag i fråga om organisationen av

såväl en odontologisk fakultet som den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen

i Göteborg. I det följande redogöres för förslagen samt däröver avgivna

yttranden, såvitt dessa avser den odontologiska fakulteten. En motsvarande

redogörelse beträffande tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen kommer

därefter att lämnas. 2

2. Expertgruppens förslag

Enligt expertgruppen har utredningen av frågan om personalorganisation

m. m. för den odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet i första hand

avsett att klarlägga, huruvida huvudlinjerna för organisationen vid tandläkarhögskolan

i Umeå kunde tillämpas eller om modifikationer och ändringar erfordrades.

Expertgruppen har därvid haft tillfälle att följa den samtidigt av arbetsgruppen

för umeåhögskolans organisation genomförda utbyggnaden. Jämförelsematerial

har vidare vunnits genom granskning av dels personalstat och organisation

vid högskolan i Malmö, dels motsvarande förhållanden vid odontologiska

läroanstalter bl. a. i de övriga nordiska länderna. Expertgruppen framhåller i

detta hänseende bl. a. följande.

I detta sammanhang bör understrykas att för utredningen enbart den odontologiska

undervisningens och forskningens krav varit vägledande, vad gäller

motiveringen för samtliga på förslaget upptagna lärartjänster. Tandsjukvårdens

omfattning bestämmes av dels antalet kliniskt verksamma lärare, dels antalet

dagligen kliniskt tjänstgöringspliktiga kandidater inom ettvart kliniskt läroområde.

Studieplanens antal dagar och timmar för obligatorisk tandsjukvårdsutövning

inom klinikerna — enligt umeåmodellen i team-work mellan övertandläkare-biträdande

övertandläkare-assistenttandläkare och de under dessa lärares

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

ansvar verksamma kandidaterna — angiver nämligen automatiskt ej blott antalet

arbetsplatser, klinikernas storlek och utrustning m. m. utan även behovet av

sköterskor, tekniker, biträden och andra grupper servicepersonal.

Expertgruppen, som under sitt arbete ägnat ämnesområdena patologi och

parodontologi särskilt studium, finner ett närmare ställningstagande till

frågan om förändringar i dessa ämnesområdens omfattning och representation

falla utanför det åt gruppen givna uppdraget. Gruppen förutsätter emellertid,

att den kommitté inom universitetskanslersämbetet, som utreder frågan om en

ny studieplan för odontologisk undervisning, noga uppmärksammar nyssnämnda

ämnens behov. Vidare betonar gruppen, att det endast genom tillbyggnader,

utökning av tandsjukvårdscentralens personalorganisation och större driftkostnader

vid denna kan bli möjligt att förlänga tiden för kliniktjänstgöringarna

utöver det för dessa — enligt den vid umeåhögskolan tillämpade studieplanen —

sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar.

I arbetet har enligt expertgruppen även ingått en omfattande utredning beträffande

lokalprogram för behövliga byggnader med avseende på odontologiska

fakultetens undervisning, forskning och tandsjukvård. Det av gruppen

sålunda upprättade förslaget till lokalprogram, som avsetts att tjäna som underlag

för byggnadsplanering och -projektering, har överlämnats till byggnadsstyrelsen.

För vinnande av erforderligt jämförelsematerial har gruppen vid utarbetandet

av detta program detaljgranskat de befintliga byggnadskomplexen

vid högskolorna i Malmö och Umeå.

Förslaget till lokalprogram innebär i huvudsak följande. Tandsjukvårdscentralen

uppdelas i en större del för väsentligen det vuxna klientelets behandling

och en mindre separat del, barnkliniken, för pedodontiens och ortodontiens

kliniska verksamhet. Enligt planeringen skall i det större komplexet inrymmas

institutioner dels för de båda funktionsenheterna cariologi-protetik och parodontologi-bettanalys,

dels för verksamheten inom vart och ett av läroområdena

kirurgi, röntgendiagnostik och endodonti. Därtill kommer lokaler för en mottagningsavdelning

och en särskild specialistklinik, till vilken förlagts professorers

och laboratorers behandlingsrum m. m.; därjämte har upptagits lärar- och behandlingsrum

för käkprotetik och käkortopedi. I huvudbyggnaden skall dessutom

finnas bl. a. laboratorie- och undervisningsutrymmen. Förslaget till lokalprogram

omfattar även en teknologiinstitution, i vilken en statlig tandteknikerskola

förutsättes infogad. Därigenom vinnes bl. a. att vissa tekniska laboratorier

kan utnyttjas gemensamt. Programmet har härvidlag i övrigt haft förebilder i

motsvarande enheter vid umeåhögskolan, dock med de justeringar, som följer

av ett större studerandeantal.

Lokalprogrammet för tandsjukvårdscentralen och teknologiinstitutionen —

tandteknikerskolan icke medräknad — omfattar tillhopa 717 enheter med en

sammanlagd nettoyta av 10 775 m2. Härtill kommer i programmet ej detaljberäknade

utrymmen såsom omklädningsrum, lokaler för verkstäder, centralförråd

m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196k

Expertgruppen understryker betydelsen för forsknings- och undervisningsuppgifterna

av att — för den omfattande och inom varje specialområde differentierade

tandsjukvården — en kontinuerlig patienttillförsel till tandsjukvårdscentralens

kliniker säkerställes. En öppen mottagning kan därvid icke

garantera behövlig tillförsel, även om den förmår tillföra tandsjukvårdscentralen

ett stort antal patienter, som behöver tandvård. Gruppen finner det vara av

större vikt, att patientförsörjningen är så ordnad, att den motsvarar de krav

på ett i detalj differentierat klientel, vilka kommer att ställas från varje funktionsenhet

och specialavdelning. För att skapa underlag för en bedömning av

hur patienttillförseln bör anordnas, har gruppen bl. a. undersökt folktandvårdsorganisationens

nuvarande omfattning i Göteborg i vad den avser fullständig

tandvård för barn, ungdom och vuxna samt den troliga utvecklingen härvidlag.

Därvid har gruppen funnit, att barnklinikens öppna mottagning kan befaras

komma att sakna tillgång på barn i skolåldrarna. Även inom ortodontien torde

enligt gruppens bedömning förhållandet komma att bli sådant, att särskilda åtgärder

blir nödvändiga för att säkerställa erforderlig tillgång på lämpliga fall.

Expertgruppen framhåller, att den med representanter för Göteborgs folktandvård

diskuterat åtgärder för att säkerställa den blivande läroanstaltens

patienttillförsel genom att överföra den till Sahlgrenska sjukhuset nu förlagda

eentraltandpolikliniken till tandsjukvårdscentralen och genom att innesluta en

skoltandpoli klinik inom läroanstaltens barnklinik.

Mot bakgrunden av de resultat expertgruppen kommit fram till vid sin utredning

av erforderliga resurser av skilda slag för den odontologiska fakulteten i

Göteborg anlägger gruppen vissa allmänna synpunkter på frågan om klinikresursernas

utbildningskapacitet. Gruppen säger sig ha funnit,

att en jämförelse mellan resurserna för tandsjukvård och resurserna för undervisning

och forskning visar, att de förra vid denna fakultet — liksom vid de befintliga

tandläkarhögskolorna — kommer att dominera organisationen på ett enligt

gruppens mening oproportionellt sätt. Detta sammanhänger med gällande

krav på den teknisk-kliniska utbildningens omfattning. Expertgruppen understryker

därför betydelsen av att det nuvarande målet för den kliniska utbildningen

omprövas. Genom en nedskärning av den för närvarande inom odontologisk utbildning

beräknade tiden för manuell träning — vilken träning i stället skulle

kunna förläggas till tid efter tandläkarexamen — skulle kunna vinnas en icke

obetydlig ökning av antalet årligen vid tandsjukvårdscentralen utbildade tandläkare

genom en — relativt sett — mindre ökning av resurserna för undervisning

och forskning.

Teoretisk- och klinisk-medicinska läroorn råden

För den prekliniska utbildningen tillämpades under de första

giltighetsåren av den nuvarande femåriga studieplanen för tandläkarutbildningen

ett provisorium, baserat på den av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga

framlagda planen för ifrågavarande utbildning (SOU 1946: 12). Efter utredning i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1961/.

ämnet av särskilda sakkunniga framlades i propositionen 1955:138 förslag till

organisation i detta hänseende, vilket förslag godkändes av riksdagen (Rskr 326).

Denna ordning är alltjämt gällande för den ettåriga prekliniska studieperioden.

De i preklinisk utbildning ingående kurserna omfattar fyra som huvudämnen

betraktade läroområden, nämligen anatomi, histologi, fysiologi och kemi, samtliga

tentamensämnen, samt fyra specialämnen med slutförhör, nämligen allmän

bakteriologi, speciell tandanatomi, propedeutisk bettlära och speciell tandhistologi.

Föreläsningsserien per terminskurs uppgår i vart och ett av huvudämnena

till 50 timmar och i vart och ett av specialämnena till 30 timmar. Enligt den

nuvarande ordningen fördelas de åtta kurserna under det prekliniska studieåret

på två huvudämnen och två specialämnen för varje termin. Vid intagning såväl

höst- som vårtermin av en nybörjargrupp studerande måste alla åtta kurserna

ges varje termin med 50 studenter i varje kurs.

Under utredningsarbetet i fråga om den prekliniska undervisnings- och personalorganisationen

har expertgruppen vid fördelning av huvudämnen och specialämnen

förlagt kurserna i speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära

inom ramen för läroområdet anatomi samt anslutit kursen i speciell tandhistologi

till läroområdet histologi. Gruppen, som med ifrågavarande åtgärder icke i övrigt

avsett att ingripa i studieplanens nuvarande uppläggning, har utgått från att

den ledande principen för odontologisk utbildning vid de teoretisk-medicinska

institutionerna är att — så vitt möjligt — tillgodose och genomföra en integration

av medicin och odontologi.

När i Umeå den nyorientering av odontologisk teknisk-propedeutisk utbildning

kom till stånd, som medförde inrättande av en professur i teknologi,

koncentrerades den tekniska laboratorieutbildningen till denna. Därav följer,

anser expertgruppen, att utbildningen inom den anatomisk-histologiska sektorn

måste vara avslutad, innan de teknisk-propedeutiska kurserna inom teknologien

kan påbörjas. Gruppen betonar vidare, att man vid uppbyggnaden av en ny

odontologisk undervisningsorganisation måste särskilt beakta att serien av kurser

och tjänstgöringar kommer att gradvis infogas i en av studieplanen bestämd

ordningsföljd. Den prekliniska utbildningen i Göteborg, som skall planeras för

läsåret 1965/66 och förläggas till de där befintliga teoretisk-medicinska institutionerna,

kommer under nyssnämnda läsår att utgöra den enda undervisningsverksamheten

vid en odontologisk fakultet därstädes. En teknologiinstitution

kan stå färdig att ta emot sin första studentgrupp tidigast höstterminen 1966,

då de studerande, som påbörjat preklinisk utbildning hösten 1965, redan avlagt

odontologie kandidatexamen.

I propositionen 1962:104 upptogs — i anslutning till däri föreslagen ökning

av utbildningskapaciteten vid de teoretiska institutionerna vid medicinska fakulteten

i Göteborg — även frågan om vissa gemensamma tjänster för medicinsk

och odontologisk undervisning och forskning. Sålunda förordades, att följande i

samband med en ökad medicinsk utbildning tillkommande tjänster, nämligen

en professur i medicinsk kemi, en prosektur i vartdera av ämnena anatomi och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kiingl. Maj.ts proposition nr 161 år 1964

histologi samt ett universitetslektorat i fysiologi skulle vara gemensamma för

medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Ifrågavarande fyra

tjänster är redan inrättade.

I sagda proposition behandlades också ett förslag, enligt vilket — där så vore

möjligt — odontologisk och medicinsk undervisning och forskning inom ett och

samma prekliniska ämne borde sammanhållas i en gemensam institution. Uppdraget

att svara för såväl medicinsk som odontologisk undervisning och forskning

borde anförtros ifrågavarande institutions samlade lärarstab, medan innehavarna

av de gemensamma tjänsterna under institutionschefen borde ansvara

för bl. a. ledningen och fördelningen av den odontologiska undervisningen.

Även frågan om förfarandet vid tillsättning av de för medicin och odontologi

gemensamma tjänsterna berördes.

Expertgruppen framhåller, att den vid sitt utredningsarbete för bestämning

av den odontologiska prekliniska utbildningens behov av lärare och personal

sökt bedöma hur stor del av den kvalificerade undervisningen inom varje läroområde,

som kommer att meddelas av vederbörande medicinska institutions

professor och prosektorer/laboratorer. Med hänsyn till den genom ökning

av antalet medicine studerande i Göteborg tyngre undervisningsbördan finner

gruppen det föga troligt, att dessa lärare kommer att ägna mer tid åt odontologiska

fakultetens kursundervisning än som motsvarar ungefär halva antalet

föreläsningstimmar för en av tjänsteinnehavama. Gruppen räknar därför med

att omkring 50 timmar per läsår, dvs. ca 25 föreläsningstimmar per utbildningskurs

inom vart och ett av de berörda fyra läroområdena, kommer att utgöra den

högre lärarstabens undervisningsåtagande i fråga om odontologisk preklinisk

utbildning. Från denna utgångspunkt har expertgruppen utarbetat sitt förslag

till personalorganisation.

I sitt år 1962 avgivna betänkande om ökad läkarutbildning i Göteborg har

läkarutbildningsberedningen framlagt förslag avseende ökning av intagningen i

de propedeutiska och kliniska ämnena. Därvid förordar beredningen — utifrån

samma motivering som i propositionen 1962:104 anförts i fråga om lärarförstärkning

för de teoretiska institutionerna i Göteborg — att jämväl en prosektur

i patologi och en laboratur i allmän bakteriologi får till uppgift att tillgodose

förutom de ökade behoven för läkarutbildning även behovet för tandläkarutbildning.

Ifrågavarande två tjänster föreslås av beredningen inrättade fr. o. m. läsåret

1967/68.

Expertgruppen har i sina kostnadsberäkningar för preklinisk odontologisk

utbildning, vilka hållits inom ramen för de sammanlagda kostnaderna läsåret

1962/63 för preklinisk utbildning av odontologie studerande i Stockholm, upptagit

halva lönekostnaden för nu ifrågavarande gemensamma tjänster. I förevarande

sammanhang har alltså gruppen redovisat halva avlöningshostnaden

för följande tjänster, nämligen en professur i kemi, en prosektur i vartdera av

ämnena anatomi och histologi, en laboratur i allmän bakteriologi och ett universitetslektorat

i fysiologi. Av gruppen föreslagna tjänster i övrigt för den prekliniska

tandläkarutbildningen i Göteborg framgår av följande sammanställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196^

Ämnesbeteckning

Föreslagna tjänster

Forskar-

assi-

stent

Assi-

stent

1. ama- nuens

3. ama- nuens

Lab.-

biträde

högst

A 9

Kon-

torist

A 9

Kansli- :

biträde

A 7

Anatomi (inkl. speciell tand-

anatomi och propedeutisk

bettlära) .................

1

1

1

1

%

Histologi (inkl. speciell tand-

histologi) ...............

1

1

1

i

1

Kemi ............... ......

1

2

1

y4

Fysiologi..................

1

2

1

|

Allmän bakteriologi ........

1

|

Antal tjänster

5

2

6

i

4

V21

y4a

1 En tjänst med halvtidstjänstgöring.

2 En tjänst med tjänstgöringstid motsvarande en fjärdedel av hel tjänst.

Enligt gruppen erfordras en viss mindre utökning av lokalutrymmena för att

medicinska fakultetens teoretiska institutioner skall kunna bereda plats även

för den odontologiska utbildningen. De nödvändiga tillbyggnaderna har av läkarutbildningsberedningen

beräknats komma att uppta en sammanlagd nettoyta

av 1 290 m2.

För de båda till den propedeutiska utbildningen hörande ämnena,

farmakologi och allmän patologi, beräknar expertgruppen det personalbehov,

som framgår av följande sammanställning.

Föreslagna tjänster

Ämnesbeteckning

Labo-

rator

Forskar-

assistent

1. ama- nuens

3. ama- nuens

Laborato-

riebiträde

högst

A 9

Kansli-

biträde

A 7 !

1

2

1

1

Allmän patologi ............

1

2

i

1

Antal tjänster

1

1

4

i

2

1

Kurserna i ämnet allmän patologi förutsättes anordnade vid medicinska

fakultetens patologiska institution på motsvarande sätt, som förut berörts i fråga

om den prekliniska tandläkarutbildningen. Gruppen räknar med att innehavaren

av den i det föregående omnämnda, av läkarutbildningsberedningen föreslagna

prosektorstjänsten i patologi skall leda odontologiens utbildningskurser i

detta ämne.

De klinisk-medicinska kurserna omfattar sex läroområden,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

nämligen allmän kirurgi, intern medicin, oto-rhino-laryngologi, tumördiagnostik

och radioterapi, pediatrik samt psykologi-psykiatri. Expertgruppen, som utgått

från att klinisk-medicinska kurser avseende dessa läroområden skall kunna

anordnas och genomföras vid Sahlgrenska sjukhusets institutioner samt att medgivande

utverkas för läkare vid nämnda sjukhus att mot arvode leda ifrågavarande

kurser, beräknar för ändamålet det antal föreläsnings-, demonstrations-,

jour- och förhörstimmar, som framgår av följande tablå.

Läroområde

Kursgivning per termin

Kursgivararvode per läsår

(2 kurser), kr.

Allmän kirurgi

34 föreläsningstimmar

30 jourtimmar

12,5 förhörstimmar

15 045

Intern medicin

30 föreläsningstimmar

12,5 förhörstimmar

9 025

Oto-rhino-laryngologi

12 föreläsningstimmar

12 demonstrationstimmar

4 800

Tumördiagnos tik-radioterapi

6 föreläsningstimmar

6 demonstrationstimmar

2 400

Pediatrik

15 föreläsningstimmar

3 450

Psykologi-psykiatri

12 föreläsningstimmar

6 demonstrationstimmar

3 780

Summa

38 500

Härutöver föreslår expertgruppen för vartdera av ämnena allmän kirurgi och

intern medicin en tredje amanuens.

Teoretisk- och k 1 i n i s k-o d o n t o 1 o g i s k a läroområden

Med avseende på den teknisk-propedeutiska utbildningen

konstaterar expertgruppen, att det till undervisningsvolymen största av samtliga

odontologiska läroområden täckes av professuren i teknologi. Till denna

professur hör även forskningsuppgifter av betydande omfattning inom områden,

som är centrala för ämnesområdet materiallära och därmed för kännedomen om

såväl de i odontologisk teknik och praktik ingående materialen som den komplicerade

apparatur av skilda slag, vilken erfordras för utbildning och forskning.

I andra hand belyses genom kursgivningen i teknologi dessa materials biologiska

användning och utnyttjande för ersättning av förlorade käk- och gompartier

samt tekniken vid och utförandet av de ingrepp i tandsubstans, genom vilka

ersättningens utformning och infogande i bettet möjliggöres. Läroområdet inhämtas

under det andra året av de odontologiska studierna, sedan den studerande

avslutat de två första terminernas prekliniska utbildning med odontologie

kandidatexamen. Studierna i ämnet teknologi innebär — framhåller expertgruppen

— den tekniska förberedelsen för klinisk tandsjukvårdsutövning och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196i

skänker samtidigt tillbörlig färdighet i tandtekniskt laboratoriearbete. Läroområdet

är sålunda till väsentlig del teoretiskt inriktat men äger en anknytning

till klinisk verksamhet.

Beträffande den för läroområdet teknologi erforderliga personalen i övrigt

understryker expertgruppen särskilt, att de båda stora, varje termin samtidigt

givna tredje- och fjärdeterminskurserna — tidigare benämnda »fantomkurser» —

bör ledas av för laboratorieutbildning kompetenta lärare, vilka samtidigt såsom

biträdande övertandläkare vid funktionsenheten cariologi-protetik inom tandsjukvårdscentrålen

personligen binder samman klinisk och teknisk undervisning

och forskning. Av dessa båda lärare bör enligt expertgruppen den ene äga kompetens

inom cariologiens område, den andre inom protetikens. Gruppens förslag

till fullständig personalförteckning för här ifrågavarande utbildningsområde

framgår av följande uppställning.

1 professor

2 lärare, tillika biträdande övertandläkare

1 universitetslektor

2 assistenttandläkare

1 assistent

2 förste amanuenser

2 tandtekniker (A 12)

1 tandtekniker (A 10)

2 laboratoriebiträden (högst A 9)

1 kanslibiträde (A 7)

Till propedeutisk-klinisk utbildning räknar expertgruppen

läroområdena oral mikrobiologi och histopatologi. Lokaler för förstnämnda ämne

finnes reserverade inom medicinska fakultetens bakteriologiska institution, medan

en särskild institution för histopatologi måste tillkomma. Gruppen har i sitt

till byggnadsstyrelsen överlämnade förslag till lokalprogram förordat, att institutionen

blir lokalmässigt ansluten till tandsjukvårdscentralens byggnadskomplex.

Beträffande den orala mikrobiologien har gruppen vid sitt arbete utgått från

att den första göteborgskursen i ämnet kommer att ges höstterminen 1967. För

närvarande utnyttjas den för oral mikrobiologi reserverade avdelningen inom

bakteriologiska institutionen till största delen av medicinska fakulteten för ämnet

hygien; expertgruppen räknar dock med att den inledande begränsade verksamheten

för den orala mikrobiologiens del skall kunna äga rum utan ändring av

nuvarande lokalmässiga dispositioner. Emellertid måste enligt gruppens mening

avdelningen för oral mikrobiologi, som även skall fungera såsom bakteriologiskt

centrallaboratorium för tandsjukvårdscentralen, kunna i sin helhet ställas till

odontologiens förfogande senast fr. o. m. läsåret 1968/69, varför krav på en särskild

hygienisk institution i samband därmed kommer att aktualiseras.

Till den propedeutiska utbildningen anslutes kurser i ämnena socialodontologi

och rättsodontologi, vilka i flera hänseenden berör klinisk verksamhet med

betonande av ett teoretiskt kunskapsstoff. Expertgruppens beräkning av den för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196-4

det nu ifrågavarande propedeutisk-kliniska utbildningsområdet behövliga personalen

framgår av följande sammanställning.

Ämnesbeteckning

Föreslagna tjänster

Pro-

fessor

Lä-

rare

Assi-

stent

1.

ama-

nuens

3.

ama-

nuens

Lab.-

biträ-

de

högst

A 9

Kansli-

biträ-

de

A 7

In-

stitu-

biträ-

de

A 5

Kurs.

givare

(ar-

vode)

Oral mikrobiologi .........

Histopatologi .............

! Socialodontologi ..........

;Rättsodontologi ...........

1

i1

i

i

i

i

i

2

2

1

1

1

12

13

Antal tjänster

1

i

2

2 | 1

4

2

1

2

1 Tillika biträdande övertandläkare.

2 Arvode med 1 610 kr.

3 Arvode med 3 780 kr.

Den kliniska utbildningen föreslås — som förut nämnts — bli

förlagd till en tandsjukvårdscentral. Expertgruppens förslag upptar följande

institutioner in. in. vid denna central, nämligen dels tre funktionsenheter,

en för vart och ett av ämnesområdena cariologi-protetik, parodontologi-bettanalys

med parodontoprotetik samt pedodonti-ortodonti, dels en institution för

vart och ett av läroområdena kirurgi, röntgendiagnostik och endodonti, dels ock

en särskild mottagningsavdelning. Institutionen för kirurgi avses uppdelad på en

kirurgisk poliklinik och en operationscentral, till vilken all kirurgisk verksamhet

föreslås koncentrerad.

Expertgruppen föreslår, att sammanlagt nio tjänster som professor eller

laborator skall inrättas vid den odontologiska fakulteten i Göteborg, nämligen

en professur i vart och ett av de sex ämnena cariologi, protetik, kirurgi, röntgendiagnostik,

pedodonti och ortodoxi samt en laboratur i vart och ett av de tre

ämnena parodontologi, bettanalys med parodontoprotetik och endodonti. Vid

tandläkarhögskolan i Umeå finnes inrättade sagda professors- och laboratorstjänster.

Även vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö finnes motsvarande

antal professurer och laboraturer men med delvis annan ämnesbeteckning.

Samtliga sålunda föreslagna professorer och laboratorer i Göteborg föreslås

_liksom i Umeå — tillika bli övertandlälcare vid tandsjukvårdscentralen. Även

chefen för mottagningsavdelningen, som föreslås erhålla tjänst som lärare i lönegrad

A 27 och omhänderha undervisning i oraldiagnostik, förutsättes få ställning

som övertandläkare. Årligt övertandläkararvode förutsättes komma att utgå.

Expertgruppens förslag i fråga om tjänster som lärare-biträdande övertandlälcare

och assistenttandläkare inom nu ifrågavarande kliniska ämnesområden

bygger på och överensstämmer till antalet med de av odontologiska förhandlingssakkunniga

i deras betänkande om tandsjukvården vid de odontologiska läro
o

— Dihunp till riksdagens protokoll 196i. 1 sand. Nr 161

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

anstalterna (SOU 1961:36) framförda motiveringarna och förslagen beträffande

en tandläkarhögskola med ett årligt intag av 100 studerande. Utöver förut redovisade

fyra tjänster som lärare i lönegrad A 27, nämligen en lärare, tillika övertandläkare

(chef för mottagningsavdelningen), och tre lärare, tillika biträdande

övertandläkare (varav två knutna till ämnet teknologi och en till ämnet oral

mikrobiologi), föreslår gruppen sålunda, att 15 tjänster som lärare, tillika biträdande

övertandläkare, skall inrättas. Vidare upptar förslaget i förevarande sammanhang

24 tjänster som assistenttandläkare. Härtill kommer två, tidigare under

ämnet teknologi redovisade sådana tjänster. Även till nu ifrågavarande befattningshavare

förutsättes ett årligt arvode komma att utgå.

Förslagen i fråga om sålunda berörda tjänster ävensom av gruppen föreslagna

övriga lärartjänster m. m. samt tjänster som kontorsskrivare och laboratorierespektive

kanslibiträde vid förevarande enheter (motsvarande) framgår av

följande sammanställning.

Funktionsenhet/institu- tion/ avdelning/labora- torium

Föreslagna tjänster

Pro-

fessor

Labo-

rator

Lä-

rare

Assi-

stent-

tand-

läkare

Assi-

stent

1.

ama-

nuens

Kurs-

ama-

nuens

(3.

ama-

nuens)

Kon-

tors-

skri-

vare

A 13

Lab.-

biträ-

de

högst

A 9

Kan-

sli-

biträ-

de

A 7

Cariologi ...............

1

21

3

1

i

Protetik ................

1

2I

3

61

1

i

Parodontologi ...........

1

1

2

1

i

Bettanalys med parodonto-

41

protetik ..............

1

1

1

i

1

i

Pedodonti ..............

1

1

2 |

2

1

i

Ortodonti ..............

1

1

2I

i

1

1

i

Kirurgi .................

1

2

3

3

1

i

Röntgendiagnostik .......

1

1

2

i

1

1

i

Endodonti ..............

1

1

2

i

1

1

i

Mottagning (oral diagnos-

tik) ..................

l2

2

1

1

Käkprotetik ............

1

l

Käkortopedi ............

1

| l1

l1

1

Kliniskt laboratorium ....

1

i

2

1

Seminarielaboratorium ...

i

1

Antal tjänster

6

3

10

24

1

6

20

1

12

10

1 Gemensam för båda de i funktionsenheten (motsvarande) ingående ämnesområdena.

2 Tillika övertandläkare.

Gruppens förslag i fråga om sköterskepersonal redovisas i följande sammanställning.

Behovet av tandsköterskor har beräknats efter samma principer som

tillämpats vid upprättande av förslag avseende umeåhögskolan. En fördelning

har gjorts på tjänster som tandsköterska och befattningar som tandsköterskepraktikant.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196b 19

Klinik

Föreslagna tjänster

Överskö- terska/

operations- sköterska

A 13

Avdel- nings- tand- sköterska

A 10

Tand- sköterska

A 7

Tand-

sköterske-

praktikant

Kontroll-

biträde

A 7

Röntgen-

biträde

A 7

Cariologi-protetik .........

1

3

9

12

2

Parodontologi-bettanalys

med parodontoprotetik ..

1

4

4

1

Pedodonti-ortodonti .......

1

4

6

1

Kirurgi:

polikliniken .............

1

3

4

1

operationsavdelningen . ..

2

4

4

Röntgendiagnostik ........

1

1

1

1

3

Endodonti................

1

4

4

Specialistkliniken .........

1

4

2

Mottagningsavdelningen ...

1

3

4

1

Käkstationen .............

1

3

2

Seminariekliniken .........

1

2

Antal tjänster

7

7

40

45

7

3

Såsom gemensam personal redovisar gruppen sina förslag avseende centralförråd,

fotolaboratorium och verkstäder. Därjämte har upptagits viss administrativ

personal med särskilda arbetsuppgifter vid tandsjukvårdscentralen. Följande

tjänster föreslås tillkomma.

1 verkmästare (A 15)

1 förste instrumentmakare (A 13)

1 förste fotograf (A 11)

1 kassör (A 11)

1 materialförvaltare (A 10)

9 reparatörer (A 10)

1 kontorist (A 9)

1 expeditionsvakt (A 7)

3 fotobiträden (högst A 5)

Enligt expertgruppen är det av högsta angelägenhetsgrad, att forskningsverksamheten

vid den nya läroanstalten snarast möjligt kommer i gång. Gruppens

förslag i fråga om forskningspersonal avser närmast uppbyggnadsperioden fram

till 1970-talets början och omfattar följande, icke ämnesbundna tjänster, nämligen

en som docent och två som forskarassistent. För verksamheten vid forskningslaboratorierna

för biokemi och biofysik föreslås viss fast personal, nämligen

en assistent och en amanuens samt två laboratoriebiträden. Slutligen upptages

i detta sammanhang en tjänst som djurvårdare.

Kostnader

Expertgruppen beräknar — med utgångspunkt i de i statens löncförordning

för ortsgrupp -1 uppförda årslönebeloppcn (1903 års lönenivå) — det totala

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1964

nicdelsbehovet för avlöningar för de i det föregående föreslagna

tjänsterna vid Göteborgs universitets odontologiska fakultet (exklusive arvoden

till tandsköterskepraktikanter) till i runt tal 5 740 000 kr.

Den nya fakulteten avses i förslaget komma att uppbyggas etappvis under

fem budgetår enligt följande plan. Under det första budgetåret — 1965/66 —

skall de i den prekliniska utbildningen ingående kurserna ges vid medicinska

fakultetens teoretiska institutioner för anatomi, histologi, kemi, fysiologi och

bakteriologi. Emellertid kommer undervisningen att höstterminen 1965 vara

begränsad till kurserna i anatomi och histologi för en första grupp av 50 studerande.

Vårterminen 1966 skall för denna grupp följa kurser i kemi, fysiologi och

bakteriologi, medan en andra grupp av 50 studerande — nyintagen sistnämnda

termin — samtidigt genomgår anatomi-histologiutbildningen. En sådan principiell

olikhet mellan höst- och vårtermin är såtillvida utmärkande för uppbyggnadsperiodens

samtliga fem budgetår, som alla höstterminer omfattar en terminsgrupp

mindre än den påföljande vårterminen. Först fr. o. m. vårterminen

1970 kommer enligt förslaget den fullständiga utbildningen att ha infogats i

schemat, så att därefter kursundervisning och tjänstgöringar för alla tio terminerna

kommer att kunna äga rum varje termin och varje läsår.

Till följd av denna utveckling etappvis kommer personalorganisationens budgetära

kostnader att nå den nyssnämnda totalsumman 5 740 000 kr. först i och

med det femte läsåret, dvs. 1969/70. Stegringen av kostnaderna sker i en ojämn

takt: den största kostnadsökningen kommer att inträffa vid övergången från de

två första läsårens prekliniska och teknologiska studier till odontologiska fakultetens

första egentliga verksamhetsår och tandsjukvårdscentralens start, dvs.

läsåret 1967/68.

Expertgruppens uppskattning av kostnadsökningen per termin

ävensom av den sammanlagda kostnadsökningen per läsår framgår

av följande uppställning, där även medelsbehovet för vart och ett av uppbyggnadsperiodens

fem budgetår redovisas. Beloppen anges i avrundade tal.

Budgetår

Termin

Kostnadsökning

Medelsbehov

per termin

per läsår

per budgetår

1965/66 ........

ht 1965

220 000

456 000

456 000

vt 1966

236 000

1966/67 ........

ht 1966

319 000

442 000

898 000

vt 1967

123 000

1967/68 ........

ht 1967

2 522 000

3 680 000

4 578 000

vt 1968

1 158 000

1968/69 ........

ht 1968

807 000

1 055 000

5 633 000

vt 1969

248 000

1969/70 ........

ht 1969

107 000

107 000

5 740 000

vt 1970

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

Gruppen redovisar vidare i följande detaljerade sammanställning hur fördelningen

av kostnadsökningen per termin betingas av de olika tillkommande

tjänsterna m. m. Beloppen anges därvid i 1 000-tal kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

I betänkandet berör expertgruppen vidare i korthet den föreslagna fakultetens

kommande behov av sakanslag m. m. Vid full utbyggnad beräknas fakultetens

verksamhet i detta hänseende komma att kräva årliga anslag med ca

1 400 000 kr. till omkostnader, ca 250 000 kr. till materiel m. m., 30 000 kr.

jämte vissa engångsanslag — till bokinköp och bokbindning m. m. samt ca

110 000 kr. till nyanskaffning och underhåll av utrustning. Sistnämnda anslag

föreslås bli fördelat på två anslagsposter, nämligen en till apparater m. m.

(50 000 kr.) och en till tandsjukvårdscentralen (60 000 kr.). Vidare beräknas för

vart och ett av budgetåren 1965/66—1967/68 ca 100 000 kr. för vissa gemensamma

universitetsändamål, bl. a. för främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet och stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier.

Slutligen beräknas engångskostnader för inredning och utrustning till i runt

tal 7 650 000 kr. enligt 1961 års prisnivå.

Odontologiska fakulteten

Under erinran om bl. a. Kungl. Maj:ts den 28 juni 1963 meddelade bestämmelser

om provisorisk organisation av utbildning och forskning vid den i universitetet

i Umeå ingående tandläkarhögskolan jämte föreskrifter rörande vissa

i dess personalförteckning upptagna lärarkategorier — däri inräknad lärarpersonalen

vid tandsjukvardscentral samt tandtekniker- och tandskötex-skeskolor _

förutsätter expertgruppen att motsvarande bestämmelser och föreskrifter skall

utfärdas beträffande den blivande fakulteten i Göteborg. Med utgångspunkt i

vad som stadgas i nu gällande universitetsstatuter konstaterar gruppen, att

innehavarna av de för medicin och odontologi gemensamma professors-, prosektors-

och laboratorstjänsterna vid medicinska fakultetens teoretiska institutioner,

vilka lärare är ledare av de prekliniska och propcdeutiska odontologiska undervisningskurserna,

enligt nämnda statuter skulle ha skyldighet att vara ledamöter

av såväl medicinska som odontologiska fakulteten. Då emellertid innehavarna

av dessa gemensamma tjänster — med undantag för professorn i medicinsk

kemi — inte kan officiellt företräda läroområde och institution, bör enligt gruppens

mening endast professor-institutionschef formellt och i sak kunna bära

ansvaret att som ordinarie ledamot av odontologiska fakulteten representera

medicinskt läroområde i denna.

Av den föregående redogörelsen har framgått, att omkring en fjärdedel av de

blivande tandläkarnas studietid avses komma att upptagas av undervisningskurser

i medicinska läroämnen. Med hänsyn härtill finner expertgruppen det

nödvändigt att inslaget i odontologiska fakulteten av ledamöter av medicinska

fakulteten blir i erforderlig utsträckning markerat. Gruppen föreslår sålunda,

att de teoretiskt-medicinska forsknings- och läroområdena i den odontologiska

fakulteten skall företrädas av professorn i vart och ett av ämnena anatomi,

histologi, kemi, fysiologi, bakteriologi och patologi. Vidare föreslår gruppen, i

syfte att tillgodose kravet på en utbyggd integration mellan odontologi och

medicin, att en av professorerna i vart och ett av ämnena medicin och kirurgi

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl, Maj:ts proposition nr 161 år l96h

vid medicinska fakulteten skall få säte och stämma även i odontologiska fakulteten.

Vid ett genomförande av dessa förslag skulle den nya fakulteten komma

att bestå av 20 ledamöter, av vilka åtta professorer samtidigt är ledamöter av

medicinska fakulteten. För att integrationen odontologi-medicm ytterligare

skall säkerställas föreslår expertgruppen därjämte, att två ledamöter av odontologiska

fakulteten skall ges säte och stämma även i medicinska fakulteten; av

dessa bör den ene vara professorn i teknologi och den andre professor i ett mom

medicinska fakulteten icke företrätt kliniskt läroområde. Slutligen föreslår gruppen,

att övertandläkaren vid mottagningsavdelnmgen skall beredas sate och

stämma i odontologiska fakulteten i ärenden, som rör tandsjukvardcn och tandsjukvårdscentralen

i övrigt.

Expertgruppen behandlar även vissa särskilda anordningar, som

erfordras under perioden 1965/67.

Enligt gruppen måste de två första läsårens utbildning äga rum, innan en

egentlig odontologisk fakultet kan vara i funktion. I anslutning härtill framhåller

gruppen bl. a. följande.

Om möjlighet skall förefinnas att med ingången av höstterminen 1966 kunna

påbörja teknologiutbildningens första terminskurser — ävensom tandteknikerskolans

första skolår — måste uppbyggnaden av teknolognnstitutionen ske undei

läsåret 1965/66 och samtliga behövliga laboratoriers inredning och utrustning

vara genomförd senast under sommaren 1966. Samtidigt maste materia , modeller

preparat m. m. för undervisningen ha iordningställts i sadan omfattning att

ingen tid förloras vid kursernas start 1 september 1966 Aven av andra ska

svnes rimligt att en professor vid den blivande odontologiska fakulteten star til

medicinska fakultetens förfogande under det prekliniska utbildningsåret. Denne

bör åtaga sig de organisatoriska och administrativa uppgifter, som fordrar en

fackmans specialkännedom, och han bör fungera såsom lokal kontaktman för

olika myndigheter såsom byggnadsstyrelsen och utrustmngsnamnden, vad gallei

tandteknikerskolan även Göteborgs stad och medicinalstyrelsen m. fl. Detta

skulle kunna ordnas därigenom att professorn i teknologi om möjligt utnamnes,

i vart fall bliver förordnad på befattningen redan aret fore teknologiutbildningens

första kursår. — På liknande grunder skulle redan under lasaret 1966/6 /

en fackman erfordras för arbetsuppgifter av motsvarande slag vad angar tandsjukvårdscentralens

uppbyggnad, inredning, utrustning m.m., om detta stora

lokalkomplex skall i de delar stå färdigt, vilka från höstterminens intrade 1967

måste hysa tjänstgörande lärare och övrig personal samt första terminsgruppen

odontologie kandidater. Då detta innebär, att från samma tidpunkt mottagnmgsavdelningen

skall kunna fungera för att omhändertaga ej blott oppna mottagningens

hjälpsökande utan även centraltandpoliklimkens stora remissklientel,

borde övertandläkaren på mottagningsavdelnmgen och kontorssknvaren pabörja

sin tjänstgöring 1 juli 1966. De kan då beredas tjänsterum mom teknologiinstitutionen

och tillsammans med professorn i teknologi och dennes naedhjalpare

bilda en odontologisk fackmannagrupp med expedition. Särskild betydelse faster

expertgruppen vid övertandläkarens uppgifter att även fungera sasom odontologisk

expert vid samarbetet med Göteborgs stads myndigheter styresmannen foi

Sahlgrenska sjukhuset, tandvårdsinspektören och overtandlakaren vid central
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 161 år 1964

andpohlchmken m.fL Det förutsattes, att särskilda bestämmelser kommer att

för odnnte? lg\har^an-g-Vna -injer f°r sakerställandet av förberedelsearbetet och

or odontologisk administration under provisorieåren med anlitande av universitetsförvaltningen

och inom ramen av medicinska fakultetens verksamhet.

1o«-aLeXPe!rgrUPfen sålunda förtagit med avseende på provisorieperioden

6o/67 medför enligt gruppen en förskjutning av de i det föregående redovisade

kostnadsberäkningarna för ifrågavarande budgetår: gruppen beräknar att löne
8!SrtT

tu1 !°Ijd aV dCn fÖreslagna anordningen kommer att öka med ca

So 00° kr for budgetaret 1965/66 och med ca 75 000 kr. för budgetåret 1966/67

Beträffande förfarandet vid tillsättning av tjänster under provisorieperioden

ore.lar expertgruppen, att tillsättningsuppgiften skall anförtros åt medicinska

fakulteten i Goteborg, förstärkt med åtta professorer och tre laboratorer - vilka

skall foretrada ämnena teknologi och histopatologi samt vart och ett av de nio

odontologiska klmiska läroområdena - utsedda av de tre tandläkarhögskolomas

laiarkollegier vid gemensamt valkollegium.

I expertgruppens betänkande beröres vidare vissa frågor med avseende på

utbyggnad av den medicinska sektionen av universitetsbiblioteket i Göteborg

med ett odontologisk bibliotek samt engångsanslag till referensbibliotek för

°Ch klm,sk undervisrnng- Sistnämnda engångsanslag uppskattas därvid

Allmänna synpunkter

3. Yttranden

Åtskilliga remissinstanser hälsar med tillfredsställelse att den odontologiska

fakulteten i Göteborg nu står inför sitt förverkligande. Sålunda anför statens

medicinska forskningsråd bl. a. följande.

-^ntVminasttan(1tirdIbeh0Vet -Ta vårVand både vad gäller tandkaries och

inte minst tandlossnmgssjukdomar (parodontopatier) gör en förstärkning

av vårdresurserna oundgänglig. Det torde vidare vara nödvändigt _ såväl från

samhällsekonomisk som från halsovårdande synpunkt — att tandläkare i framGden

ges möjlighet att i storre utsträckning ägna sig åt den förebyggande tandarden,

pa vilken man hittills ej kunna insätta tillräckligt stora resurser Ett

förverkande av sadan målsättning för tandvården förutsätter emellertid bl a

En aJfTfrd forstfrkning av de odontologiska forskningsresurserna inom landet

En effektiv profylax mot tandsjukdomarna måste baseras på kunskap om dessa

T™ra;s ?''° ■K.8enet epidemiologi etc. Detma kunsKp & d“ckTr

nai \ araiule bristfällig och kan endast utökas genom forskning Det är rådets

uppfattning att sa val denna forskning som forskarutbildningen är i behov av

tt mycket kraftigt stöd. Det ar därför angeläget, att man vid inrättandet av

u bS n^?tn l°glSkt ar°Sate lcke endast tillskaPar en organisation för vrkesutbildnmg

utan aven en organisation för forskning och forskarutbildning ‘

Ett flertal remissinstanser finner emellertid det framlagda förslaget icke ägnat

att i sitt nuvarande skick läggas till grund för beslut. Förnyad utredning för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kinigl. Maj:ts proposition nr 161 år 1961/.

ordas därför från flera håll. I åtskilliga yttranden påtalas bl. a. att resultaten av

den av universitetskanslern år 1962 tillsatta s. k. studieplanekommitténs allmänna

översyn av studieplanerna vid samtliga odontologiska läroanstalter bör

avvaktas, eftersom såväl personalorganisationen som lokaldispositionen anses

kunna komma att påverkas. Sådana synpunkter framföres av medicinalstyrelsen,

statens medicinska forskningsråd, Svenska läkaresällskapet, Svenska tandläkaresällskapet,

Sveriges tandläkarförbund, Göteborgs tandläkare-sällskap, SACO och

SFS.

Medicinalstyrelsen anför vidare bl. a. följande.

Styrelsen vill ifrågasätta, om det icke varit motiverat med en allsidigt sammansatt

statlig utredning för ändamålet. Frågorna hade därigenom kunnat få en

mera djupgående odontologisk och medicinsk belysning än vad expertgruppen

kunnat prestera i avsaknad av representanter för ämnesföreträdare (professorer

eller laboratorer) vid tandläkarhögskolorna i landet, på vilka dock ansvaret för

utbildningen av tandläkare och för odontologisk forskning under den närmaste

framtiden kommer att vila.

I nära anslutning till dessa synpunkter uttalar sig lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö. Kollegiet vid stockholmshögskolan

finner även — i likhet med bl. a. Svenska tandläkare-sällskapet och Sveriges

tandläkarförbund — att expertgruppen, ehuru bunden av statsutskottets och

riksdagens uttalande att planeringen av göteborgshögskolan skulle följa de riktlinjer

som varit vägledande för ombildningen av tandläkarinstitutet i Umeå till

självständig högskola, alltför mekaniskt följt umeåmodellen. Kollegiet understryker

särskilt, att umeåplanen ansågs i huvudsak ägnad att läggas till grund

för utrednings- och planeringsarbetet och således ej för den nya fakulteten i dess

slutgiltiga utformning. Till denna ståndpunkt anknyter lärarkollegiet vid tandläkarhö

g skolan i Umeå, som anför bl. a. följande.

Expertgruppen har tydligen fattat såsom sin viktigaste uppgift att klarlägga

huru den i Umeå använda organisationen skulle kunna tillämpas vid odontologisk

utbildning i Göteborg. Det har alltså inte varit fråga om en önskvärd förutsättningslös

utredning om huru en tandläkarhögskola i Göteborg lämpligen skulle

anordnas. Därför har arbetsgruppen tyvärr ej ansett sig böra ingå på t. ex. av

remissinstanser vid behandlingen av förslaget om umeåhögskolans tillblivelse

framförda kritiska och konstruktiva synpunkter (specialist- och post-graduateutbildning,

profylaktik etc.). — Arbetsgruppens organisationsförslag för de kliniska

ämnena följer helt organisationen för tandläkarhögskolan i Umeå. Således

föreslås, att det även i Göteborg inrättas s. k. funktionsenheter, nämligen i

cariologi-protetik, parodontologi-bettanalys med parodontoprotetik samt ortodonti-pedodonti.

Trots att erfarenheten av dessa funktionsenheter vid umeåhögskolan

ej grundar sig på någon längre tidsperiod, kan lärarkollegiet redan nu

hävda att systemet har sina nackdelar. Hälftenbruk av vissa lokaler och speciellt

lärare och annan personal kan innebära många friktionsmöjligheter och systemet

blir för institutionerna svårarbetat. Detta medför i sin tur nackdelar för den

kliniska undervisningen. Den eventuella besparing som göres genom något nedbantade

utrymmen och obetydligt mindre personal, kompenserar inte dessa

nackdelar. Att genomföra systemet fullständigt med en integration mellan äm
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

nena i funktionsenheter har stött på praktiska svårigheter. I Umeå har redan

en klar strävan att åter avgränsa ämnena gjort sig gällande. Väntrum och en del

av övriga serviceutrymmen kan naturligen vara gemensamma för två avdelningar,

om detta byggnadstekniskt löses på ett tillfredsställande sätt.

Synpunkter av väsentligen överensstämmande art kommer till uttryck även i

yttrandena från medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, medicinalstyrelsen,

statens medicinska forskningsråd och Göteborgs tandläkare-sällslcap.

Universitetskansler sämbetet anser emellertid, att expertgruppens förslag bör i

huvudsak läggas till grund för den odontologiska fakultetens uppbyggnad under

en första femårsperiod. Ämbetet anför dessutom bl. a. följande.

Kanslersämbetet vill erinra om att riktlinjerna för organisationen av den

odontologiska utbildningen och forskningen i Göteborg får anses fastslagna genom

statsmakternas beslut vid 1902 års riksdag (prop. 1962:104; SU 144; Rskr

322). Expertgruppens förslag ansluter sig till dessa riktlinjer. Med anledning av

vad som anförts i remissyttrandena vill ämbetet föreslå, att ärendets fortsatta

beredning sker i intim samverkan med aktiv medicinsk och odontologisk sakkunskap

och att därvid göres de jämkningar i förslaget, som kan visa sig erforderliga.

För ämbetet framstår det därvid som särskilt angeläget att vid lokalprogrammets

utformning tillräckliga utrymmen beräknas för forskningen och

för de förbättringar i studieordningen, som kan komma att föreslås av den inom

ämbetet verksamma odontologiska studieplanekommittén. Denna beräknas ha

slutfört sitt arbete till den 1 juli i år.

Speciella synpunkter

Lokalfrågor

Byggnadsstyrelsen konstaterar att tiden för utbyggnaden av den odontologiska

fakulteten är mycket knapp, särskilt beträffande de närmast i tiden liggande

lokalbehoven, och befarar förseningar. Styrelsen utesluter emellertid ej

helt möjligheten av att den önskade byggnadstakten skall kunna hållas, därest

bl. a. projekteringen av samtliga byggnader omgående kan påbörjas.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet erinrar bl. a. om att fakulteten

tidigare föreslagit, att institutionen för tandhistopatologi sammanföres med

lokalerna för speciell tandanatomi, propedeutisk bettlära och speciell tandhistologi.

Vidare finner fakulteten det nödvändigt, att landets samtliga odontologiska

utbildningsanstalter och medicinska fakulteter får tillfälle att yttra sig

över kommande förslag med avseende på principplaneringen av lokalerna för

såväl klinisk odontologi som preklinisk odontologisk undervisning och forskning.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm anser det bl. a. anmärkningsvärt,

att tandsjukvårdscentralen enligt förslaget inte utrustats med något morfologiskt

laboratorium, medan bampolikliniken försetts med fyra sådana. Kollegiet

föreslår även — i likhet med lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeå —

att de i förslaget skilda biokemiska och biofysiska forskningslaboratorierna m. m.

sammanföres till en laboratorieenhet. Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196b

Malmö, Svenska tandluhare-sällskapet och Sveriges tandläkarförbund motsätter

sig förslaget att vissa undervisningsavdelningar sammanföres till s. k. funktionsenheter.

Dock vill man inte därigenom utesluta lämpligheten av att olika kliniska

ämnen förfogar över vissa gemensamma utrymmen. Barnkliniken bör enligt

lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeå, Svenska tandlälcare-sällskapet,

Sveriges tandläkarförbund och TCO förläggas inom den egentliga fakultetsbyggnaden.

Flera av remissinstanserna, bl. a. SFS, saknar slutligen i expertgruppens

förslag planering av ändamålsenliga studentlokaler, kårhus m. m.

Patienttillgången

Expertgruppens konstaterande att patienttillströmningen måste bli mer än

dubbelt så stor i Göteborg som vid tandsjukvårdscentralen i Umeå finner medicinska

fakulteten vid Göteborgs universitet vara realistiskt. Lärarkollegierna

vid tandläkarhög skolorna i Stockholm och Umeå framhåller, att tillkomsten av

ett avtal med Göteborgs stad är en förutsättning för att patienttillgången skall

kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt. Liknande synpunkter framföres av

Svenska tandläkare-sällskapet och Sveriges tandläkarförbund.

Härtill fogar lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeå bl. a. följande.

För flertalet ämnesområden ingiver den föreslagna organisationen vissa betänkligheter,

huruvida ett för undervisningen tillräckligt och lämpligt differentierat

patientklientel kommer att stå till buds, om hänsyn skall tagas till de

allvarliga tendenser som i detta avseende kommer till synes vid umeåhögskolan

efter införandet av den nya tandsjukvårdsorganisationen där. Sedan lärarkliniken

avvecklats, har kapaciteten i fråga om högskolans patientvårdande verksamhet

märkbart nedgått. I varje fall innan den nya organisationen funnit sin

ändamålsenliga rutin — om detta över huvud är möjligt — är det för den kliniskt

verksamme läraren utomordentligt svårt att bedriva en patientvårdande

verksamhet i samma omfattning som tidigare vid lärarkliniken och samtidigt

dels demonstrera de olika arbetsmomenten för studenterna samt dels övervaka

den behandling som kandidaterna ombesörjer. Denna sänkning av kapaciteten

på högskolans patientvårdande verksamhet har i sin tur negativa följder, såtillvida

som ett tillräckligt differentierat patientmaterial därmed omöjliggöres. Den

begränsade omfattningen får nämligen naturligen till följd att mottagningsavdelningen

i högre grad måste avvisa vårdsökande patienter. För att kunna

råda bot på sådana missförhållanden föreslår därför lärarkollegiet att i likhet

med förhållandena vid barntandkliniken en distriktstandpoliklinik inrättas inom

fakultetens byggnad, där de patienter behandlas eller de moment i en patientbehandling

utföres, som ej har intresse från undervisnings- eller forskningssynpunkt.

Preklinisk utbildning

Expertgruppens förslag i fråga om de för medicin och odontologi gemensamma

tjänsterna har från vissa håll mötts av kritik. Sålunda anför lärarkollegiet vid

tandläkarhögskolan i Umeå bl. a. följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196i

Arbetsgruppen har sökt bedöma, huru stor del inom varje ämne som kommer

att givas av professor-prosektor och kommer fram till ca 25 föreläsningar per

utbildningskurs, varvid professor-institutionschef har att »bestämma i vilken

utsträckning och för vilka avsnitt av undervisningen de vid institutionen tillgängliga

lärarkrafterna skulle anlitas». Lärarkollegiet har svårt att inse, att dessa

lärare skulle kunna djupare engagera sig i den odontologiska delen av undervisningen.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm finner den önskvärda integrationen

mellan odontologi och medicin ha föga att vinna på gemensamma

tjänster enligt nuvarande system, då dessa för överskådlig framtid i huvudsak

kommer att tillsättas av forskare med uteslutande medicinskt inriktade forskningsprogram.

Propedeutisk utbildning

Även den propedeutiska undervisningen fordrar enligt bl. a. medicinska fakulteten

vid Göteborgs universitet egna lärarkrafter. Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i XJmeå föreslår inrättandet av en prosektorstjänst i allmän patologi

enbart för odontologiens behov.

Teknisk-p ropedeutisk utbildning

Lärarkollegiet vid tandläkarhö g skolan i Stockholm, som anser att de s. k.

fantomkurserna är cariologiens och protetikens prekliniska och på biologisk

grund utformade kursgivning, finner — i likhet med Svenska tandläkare-sällskapet

och Sveriges tandläkarförbund — att dessa kurser bör falla utanför ämnesområdet

för professuren i teknologi. I samma riktning uttalar sig Göteborgs

tandläkare-sällskap.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeä finner däremot införandet av

en professur i teknologi och därav följande organisatoriska förändringar vara välmotiverat.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö har ej heller riktat

någon invändning mot den undervisning i teknologi för blivande tandläkare,

som förutsättes åvila professorn i detta ämne.

Propedeutisk-klinisk utbildning

Enligt ett förslag av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeå bör undervisningen

i allmän bakteriologi — under ledning av en laborator i oral mikrobiologi

— samordnas med den propedeutisk-kliniska undervisningen i oral mikrobiologi.

Klinisk utbildning

Ämnet parodontologi bör enligt ett stort antal remissinstansers mening vara

företrätt av professur. Sålunda uttalar lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i

Malmö bl. a. följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Knngl. Maj:ts ■proposition nr 161 år 1961/.

Parodontologien utgör ett av de läroområden inom odontologien som befinner

sig i den starkaste expansionen. Tandlossningssjukdomarna utgör vid sidan av

tandrötan den ena av de två stora grupperna av praktiskt viktiga tandsjukdomar.

Hittills har tandlossningssjukdomarna eller parodontopatierna varit ett i

den praktiska tandsjukvården synnerligen försummat behandlingsområde. Sedan

forskningen rörande dessa sjukdomars uppkomst och profylax under senare år

gjort betydande framsteg och sedan den praktiska parodontologien kunnat påvisa

goda behandlingsresultat är den passiva attityden mot dessa sjukdomar icke

längre försvarbar.

Önskemål om professur i ämnet återfinnes vidare i yttranden av lärarkollegiet

vid ta ridlä karh ags kolan i Umeå, medicinalstyrelsen, statens medicinska forskningsråd,

Svenska tandläkare-sällskapet, Sveriges tandläkarförbund och Göteborgs

tandläkare-sällskap.

Vidareutbildning och specialistutbildning

Medicinalstyrelsen konstaterar i likhet med Svenska tandläkare-sällskapet och

Sveriges tandläkarförbund att i det framlagda förslaget hänsyn icke tagits till

behovet av att anordna en specialistutbildning samt en vidareutbildning för

tandläkare. Styrelsen anför därvid bl. a. följande.

Odontologiens utveckling och berättigade krav på att denna omsättes i högkvalificerad

tandvård påkallar en sådan kvalitativ förstärkning av de odontologiska

utbildningsresurserna att tillräckligt antal specialister på olika områden av

odontologien kan ställas till förfogande. Utrymmena vid de nuvarande högskolorna

är emellertid så begränsade att något nämnvärt antal utbildningsplatser

icke torde kunna beredas där.

Mest framträdande är måhända behovet av tandregleringsspecialister. Olika

beräkningar pekar hän på att vi här i landet torde behöva åtminstone 300 specialister

inom detta ämnesområde, därav något över 200 i folktandvården.

Styrelsen riktar även uppmärksamheten mot behovet av kompletterande utbildning

för de svenska studenter som sedan 1962 utbildas till tandläkare vid

västtyska universitet och finner den nya fakulteten väl lämpad för denna uppgift.

Samma uppfattning kommer till uttryck i det av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Stockholm avgivna yttrandet.

Forskning

Betydelsen av odontologisk forskning såsom en väg till profylax mot tandsjukdomarna

har enligt medicinska fakulteten vid Lunds universitet försummats

i expertgruppens förslag. Liknande uttalanden göres av det större konsistoriet

och medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, lärarkollegierna vid

tandläkarhö g skolorna i Stockholm, Malmö och Umeå, medicinalstyrelsen, statens

medicinslca forskningsråd, Svenska tandläkare-sällslcapet, Sveriges tandläkarförbund,

Göteborgs tandläkare-sällskap och SACO. Förslag om inrättande av en

professur i odontologisk profylaktik framföres av lärarkollegierna vid tandlälcar
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

högskolorna i Stockholm och Umeå. Medicinalstyrelsen föreslår att en laboratur

i kariesprofylaktik inrättas.

Personalorganisationen

Ett flertal remissinstanser finner förslaget innebära en allvarlig underdimensionering

av den nya fakultetens personalresurser. Sålunda framhåller lärarkollegiet

vid tandläkare g skolan i Malmö bl. a., att antalet föreslagna lärare endast

obetydligt överstiger antalet lärare vid umeåhögskolan, ehuru göteborgsfakulteten

avses få 67 % högre utbildningskapacitet. I fråga om den övriga personalen

konstaterar kollegiet att tillgången i Göteborg inom vissa kategorier t. o. m.

kommer att bli lägre än den i Umeå.

Det av expertgruppen föreslagna systemet med heltidsanställda lärare kritiseras

av bl. a. lärarkollegiet vid tandläkare g skolan i Stockholm, som i denna

fråga anför följande.

Den vid umeåhögskolan genomförda lärarorganisationen har beträffande typer

av tjänster helt överförts på göteborgsfakulteten och detta trots att obetydlig

och knappast positiv erfarenhet hunnit vinnas vid högskolan i Umeå. Det finnes

anledning att diskutera andra tjänstetyper för lärarorganisationen särskilt som

lång tids erfarenhet föreligger beträffande avdelningstandläkar-, assistent- och

förste amanuenstjänster vid tandläkarhögskolorna i Malmö och Stockholm.

Lärarkollegiet vill framhålla de goda erfarenheterna av främst avdelningstandläkarorganisationen.

Speciellt för de kliniska ämnena har det varit av stort

värde att kunna knyta kliniskt och undervisningsmässigt skickliga tandläkare

till institutionerna för kursgivning och klinikledning. För den blivande fakulteten

i Göteborg synes det lärarkollegiet betydelsefullt att kunna förvärva välkvalificerade

kliniker för någon form av halvdagstjänstgöring. Detta skulle dessutom

medföra en god lokal kontakt och sålunda förhindra en isolering av den nya

läroanstalten.

Svenska tandläkare-sällskapet och Sveriges tandläkarförbund framhåller bl. a.

följande.

Vid utformningen av lärartjänsterna måste — förutom forskningens behov —

beaktas, att läroplanen avser att ge den nyutexaminerade tandläkaren en sådan

klinisk färdighet, att vederbörande blir i stånd att självständigt behandla ett

klientel i öppen vård. Om undervisningen skall få en ändamålsenlig inriktning,

är det av väsentlig betydelse, att en del av lärarpersonalen har fortlöpande

praktisk erfarenhet av öppen klinisk vård. Beklagligtvis utesluter det föreliggande

förslaget till lärarorganisation sådana möjligheter. Rätt till privatpraktik

på samma villkor som vid tandläkarhögskolorna i Malmö och Stockholm bör

sålunda beredas professorerna. Det kan icke vara riktigt, att befolkningen i ett

så stort upptagningsområde som göteborgsregionen berövas möjligheten att söka

vård hos dessa kvalificerade tandläkare, vilket i realiteten ofta kommer att bli

fallet, om patienturvalet skall ske uteslutande med hänsyn till forskningens och

undervisningens behov.

Expertgruppen har förutsatt, att behovet av direkta handledare för undervisningen

skall tillgodoses genom heltidstjänster av typen klinisk lärare och

assistenttandläkare. Organisationerna utgår ifrån att ett visst antal sålunda hel
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196b

tidsanställda lärare bör ingå i organisationen. Att denna tjänsteform är den i

Umeå enda möjliga betyder emellertid ej, att den är den alltid mest lämpliga

formen. Med fast halvtidsanställning och möjlighet till antingen lärarkliniktjänstgöring

mot rimlig ersättning eller privatpraktik torde det i en stad av

Göteborgs storlek vara lättare att rekrytera personal med goda kvalifikationer

än genom heltidsanställning. Organisationerna yrkar därför, att ett lämpligt

antal tjänster som kursgivare och handledare, likartade med dem i Stockholm

och Malmö, inrättas vid sidan av de av utredningen föreslagna tjänstetyperna.

Detta skulle ge den nödiga kompletteringen av lärarkadern, knyta dugliga kliniker

till undervisningen och medföra önskvärda kontakter mellan undervisning

och öppen tandvård. Organisationerna räknar med att beslut om lärartjänsterna

icke fattas utan att Sveriges tandläkarförbund beretts tillfälle till förhandlingar.

Lärarkollegiet vid tandläkarhö g skolan i Umeå finner det principiellt vara en

stor fördel med heltidsanställda lärare och anser det lämpligt, att läroanstalten i

Göteborg i detta avseende uppbygges enligt samma grunder som umeåhögskolan.

Kostnader

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet finner liksom lärarkollegierna

vid tandläkarhö g skolorna i Stockholm och Malmö expertgruppens kostnadsberäkning

för bl. a. inredning och utrustning av den nya fakulteten alltför knapp.

Utrustning snämnden för universitet och högskolor erinrar om att i nämndens

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 uppförts en kostnadsram för

ändamålet av 1 000 000 kr.

Odontologiska fakulteten

Det större Jconsistoriet vid Göteborgs universitet ser expertgruppens förslag,

att den nya enheten inordnas i universitetsorganisationen såsom en odontologisk

fakultet, som något naturligt och önskvärt. Emellertid torde enligt medicinska

falculteten vid Göteborgs universitet ett sådant förfarande förutsätta

bl. a. vissa tillägg till universitetsstatuterna, varvid principerna för de medicinska

och odontologiska fakulteternas representation hos varandra liksom för

handläggningen av gemensamma ärenden måste bli föremål för överväganden.

Fakulteten finner det vidare — i likhet med lärarkollegierna vid tandläkarhögskoloma

i Stockholm och Malmö, Svenska läkaresällskapet, Svenska tandläkaresällskapet

och Sveriges tandläkarförbund — omotiverat att professorn i teknologi

skall vara självskriven odontologisk representant i medicinska fakulteten.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser den odontologiska fakulteten i

den av expertgruppen föreslagna utformningen vara onödigt stor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196k

III. Den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen

i Göteborg

1. Expertgruppens förslag

Expertgruppen erinrar till att börja med dels om de nuvarande statliga

tandteknikerskolor, som inrättats vid tandläkarhögskolorna i Stockholm

och Malmö, dels om den fristående tandteknikerskola i Göteborg, som i

avvaktan på tillkomsten av en tandläkarhögskola därstädes ställts under sjukhusdirektionens

ledning och under medicinalstyrelsens överinseende. Sistnämnda

tandteknikerskola är numera administrativt underordnad Göteborgs universitet.

Vid dessa tre skolor meddelas en ettårig utbildning (skolkurs), som skall föregås

av en tvåårig elevtjänstgöring och efterföljas, sedan de studerande avlagt tandteknikerexamen,

av en ettårig praktikanttjänstgöring, förlagd — liksom elevtjänstgöringen

— till av medicinalstyrelsen auktoriserade tandteknikerlaboratorier.

Vidare erinrar gruppen om de riktlinjer för tandteknikerutbildning i Umeå,

som uppdrogs i propositionen 1962:104 och som sedermera godkändes av riksdagen

(SU 144; Rskr 322). Umeåskolan, som börjat sin verksamhet läsåret

1963/64, är treårig och omfattar en tvåårig skolkurs och en ettårig praktikanttjänstgöring

förlagd till ett särskilt praktikantlaboratorium. Genom att kravet

på en tvåårig elevtjänstgöring slopats har den sammanlagda utbildningstiden

kunnat sänkas från fyra till tre år jämfört med vad som gäller i fråga om de tre

andra skolorna. Tandteknikerskolan i Umeå är dessutom samordnad med därvarande

tandläkarhögskolas institution för teknologi; professorn i detta ämne

är tillika föreståndare för skolan. Expertgruppen finner, att en sådan anslutning

till tandläkarhögskola möjliggör såväl rationaliserad utbildning som besparingar

genom gemensamt utnyttjande av vissa tjänster samt av lokaler och utrustning.

Skolans praktikantlaboratorium fungerar även som serviceorgan åt tandsjukvårdscentralen.

Vid sin planering av personalorganisation, utrustning och lokaler för odontologiska

fakultetens i Göteborg teknologiinstitution har gruppen förutsatt, att den

nuvarande ettåriga tandteknikerskolan därstädes avvecklas och följes av en treårig

tandteknikerutbildning omfattande — liksom i Umeå — två skolår och ett

praktikantår. Vidare anföres i betänkandet bl. a. följande.

Intagningen bör äga rum en gång årligen, antalet antagna elever utgöra 30

och kursåren inordnas på läsår. Teknikerskolan kan börja sin verksamhet vid

samma tidpunkt som teknologiinstitutionen beräknas stå färdig för andra läsårets

tandläkarutbildning, höstterminen 1966. Tandteknikerskolans tredje år,

praktikantutbildningen, inträffar vid dylikt förhållande första gången med läsåret

1968/69, dvs. först läsåret efter det, då tandsjukvårdscentralen färdig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

ställts. Patientvärden vid densamma kan under läsåret 1967/68 ej få sådan omfattning

att den nödvändiggör insatsen från ett fullbelagt praktikantlaboratorium,

varför tandteknikerassistansen ordnas pa sadant sätt att praktikantlaboratoriet

under dessa första terminer av tandsjukvardscentralens verksamhet

belägges med det mindre antal praktikanter, som prövats behövligt. Dessa praktikanter,

som icke torde kunna inordnas i skolans utbildning, beräknas härröra

från sista gruppen tandtekniker, utexaminerade vid nuvarande tandteknikerskolan

i Göteborg.

Expertgruppen understryker, att övergången från ettårig till treårig tandteknikerutbildning

icke får förorsaka ett kontinuitetsbrott i utbildning och

examination. Emellertid torde en termins förskjutning av tidpunkten för tandteknikerexamen

bli oundviklig till följd av övergång från kalenderar till läsår.

Enligt förslaget kommer såväl den avslutande terminskursen vid nuvarande

tandteknikerskola som den första terminskursen vid den nya skolan att äga rum

under höstterminen 1966, varefter den äldre skolan avvecklas påföljande vårtermin.

Samtidigt genomföres andra terminen vid den nya skolan, där de första

eleverna kommer att avlägga tandteknikerexamen i juni 1968.

Förslaget innebär, att institutionen för teknologi liksom motsvarande institution

i Umeå skall inom sig hysa teknologiprofessurens samtliga undervisnings-,

rutin- och forskningslokaler ävensom tandteknikerskolans undervisnings- och

tjänstgöringslaboratorier jämte praktikantlaboratoriet. Denna utrymmes-, utrustnings-

och personalbesparande organisation förutsätter, att professorn i

teknologi tillika, mot särskilt arvode, fungerar såsom chef för teknikerskolan,

anordnar och leder första och andra skolåret vid denna samt förestår praktikantlaboratoriet

och ansvarar för dess serviceverksamhet.

Expertgruppens förslag till personal m. m. vid tandteknikerskolan jämte praktikantlaboratoriet

innebär — förutom arvode till föreståndaren samt timarvoden

till ett antal kursgivare — att följande tjänster m. m. skall tillkomma.

1 biträdande lärare (A 17)

3 tandtekniker (A 14)

1 reparatör (A 10)

2 tandtekniker (A 10)

1 institutionstekniker (A 9)

1 kontorist (A 9)

1 kurator (arvode)

Till tandteknikerpraktikant utgår för närvarande ett arvode motsvarande 2/3

av lönen enligt löneklass 8 i statens löneförordning jämte i förekommande fall

semesterersättning. Totalkostnaden för personalen vid teknikerskolan — däri

inräknade nyssnämnda arvoden, uppskattade till sammanlagt ca 318 000 kr. —

beräknas av expertgruppen till i runt tal 525 000 kr.

Den nuvarande tandsköterskeskolan i Göteborg skiljer sig så till

vida, framhåller expertgruppen, från de skolor av motsvarande slag som knutits

3 _ Ihhantj till riksdagens protokoll 190i- 1 samt. Nr 161

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. May.ts proposition nr 161 ur 196/

till tandläkarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Umeå, att utbildningen för

närvarande är begränsad till enbart skolkurser om vardera fem månader. Två

sådana kurser ges varje kalenderår.

I anslutning till ett förslag om nyordnad tandsköterskeutbildning i Göteborg

anför gruppen bl. a. följande.

\id planering av en till tandsjukvårdscentralen ansluten tandsköterskeskola

enligt vid hogskoloma nu gängse anordning bedömes läsåret 1967/68 såsom

varande det forsta utbildningsår, då lokaler, utrustning, lärare och patienter

1110Jliggör tandsköterskeutbildning inom ramen för tandsjukvårdscentralens verksamhet.

Utbildningen omfattar varje termin elevkurs, skolkurs och praktikanttjanstgoring.

Skolkurs och elevkurs löper parallellt med varandra i sådan serie

att skolkursens deltagare till overvagande flertal härrör från föregående termins

elevkurs. Praktikanttjanstgönngsperioderna på nio månader måste i tiden överappa

varandra på sådant sätt att största antalet praktikanter kan ställas till

lorfogande under terminernas koncentration av tandsjukvården. Praktikanterna

ei hålles ur den grupp tandsköterskor som med sin examen avslutat föregående

termins skolkurs Efter godkänd praktikanttjänstgöring förvärvar tandsköterskorna

behörighetsbevis utställda av medicinalstyrelsen.

Enligt expertgruppens uppfattning kan endast elevkursen inom den nya tandsköterskeutbildningen

programenligt igångsättas under höstterminen 1967, varjämte

det mindre antal praktikanter, som erfordras under läsåret 1967/68, borde

kunna förvärvas från den sista kursen vid den nuvarande tandsköterskeskolan i

Göteborg, vilken avslutats med tandsköterskeexamen i juni 1967. Däremot

maste namnda termins skolkurs — som kommer att sakna anknvtning till en

under föregående termin genomförd elevkurs — söka vinna omkring 40 kvalificerade

elever genom intagning efter ansökningsförfarande, vilket enligt gruppen

kan vara förenat med sådana svårigheter, att en alternativ åtgärd bör övervägas,

t. ex. att vårterminen 1967 en elevkurs för 40 deltagare anordnas vid den nuvarande

skolan och att dessa påföljande hösttermin i vanlig ordning fortsätter

sm utbildning i skolkursen vid den nya skolan.

Rektorn vid den nuvarande tandteknikerskolan är tillika mot arvode föreståndare

för den nuvarande tandsköterskeskolan. Expertgruppen föreslår, att

denne efter teknikerskolans avveckling fr. o. m. höstterminen 1967 utan vederbörligt

ansökningsförfarande skall tillträda en av de blivande lärartjänsterna i

amnet protetik samt att han med bibehållet arvode alltfort skall vara tandsköterskeskolans

föreståndare. Gruppen föreslår för tandsköterskeskolan — förutom

arvode till föreståndaren och timarvoden till ett antal kursgivare — att en tjänst

som instruktionssköterska (A 14) och en som kontorsbiträde (högst A 5) skall

tillkomma. ''

Till tandsköterskepraktikant föreslås utgå ett arvode motsvarande 2/3 av

lönen enligt loneklass 5 i statens löneförordning jämte i förekommande fall semesterersättning.

Totalkostnaden för personalen vid sköterskeskolan — däri

inräknade nyssnämnda arvoden, uppskattade till sammanlagt ca 279 000 kr._

beräknas av expertgruppen till i runt tal 325 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

Medelsbehovet för tandtekniker- och tandsköterskeskolornas omkostnader kan

enligt gruppen inte beräknas separat utan bör — som berörts i det föregående —

hänföras till odontologiska fakultetens enhetliga förvaltning. Till följd harav bör

enligt expertgruppen en i omkostnadsstaten för Göteborgs universitet för närvarande

uppförd anslagspost för de båda nuvarande skolorna bortfalla.

2. Yttranden

T andtekniker skolan

Enligt bl. a. medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet bör ytterligare

erfarenheter från verksamheten vid den enligt en ny studieordning anordnade

tandteknikerskolan i Umeå finnas att tillgå innan beslut fattas om omläggning

av utbildningen i Göteborg. Fakulteten anser vidare — liksom bh a. lärarkollegierna

vid tandläkarhö g skolorna i Stockholm, Malmö och Umeå — att föreståndarskapet

för tandteknikerskolan inte bör belasta professorn i teknologi

utan i stället uppehållas av en särskild föreståndare. Enligt överstyrelsen för

yrkesutbildning, medicinalstyrelsen och Sveriges dentallaboratorieägares riksförbund

kan det över huvud taget inte anses ingå i en tandläkarhögskolas uppgifter

att utbilda tandtekniker. I stället bör enligt nyssnämnda remissinstansers

mening sådan utbildning ske under ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Tändsköter ske skolan

Lärarkollegiet vid tandläkarhö g skolan i Malmö förordar en genomgripande

översyn av hela tandsköterskeutbildningen. Medicinalstyrelsen tillstyrker expertgruppens

förslag, att en ny tandsköterskeskola anordnas i anslutning till

den odontologiska fakulteten, men avstyrker bestämt — med hänsyn till behovet

av tandsköterskor — att den nuvarande tandsköterskeskolan i Göteborg nedlägges

i samband därmed. Liknande synpunkter kommer till uttryck i bl. a.

Svenska tandläkare-sällslcapets och Sveriges tandläkarförbunds yttranden. Överstyrelsen

för yrkesutbildning avstyrker expertgruppens förslag om förläggning

av tandsköterskeutbildning till en akademisk läroanstalt, överstyrelsen erinrar

om de goda resultat som nåtts vid tandsköterskeutbildningen inom Örebro läns

landstings yrkesskolor i Örebro samt framhåller, att denna utbildning inte beaktats

i det föreliggande betänkandet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964-

IV. Byggnadsprogram för odontologisk

läroanstalt i Göteborg

1. Byggnadsstyrelsens förslag

Med skrivelse den 21 april 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för till- och nybyggnader för odontologisk

fakultet vid universitetet i Göteborg. Byggnadsprogrammet upptar

lokaler för den odontologiska undervisning och forskning, som föreslagits av

expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg i dess i det föregående

redovisade betänkande. Byggnadsstyrelsen har vid programmets utarbetande

samrått med expertgruppens ordförande, professor emeritus G. Westin.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att vid planeringen av de nuvarande teoretisk-medicinska

institutionerna i Göteborg beaktades även behovet av lokaler

för den tandläkarutbildning som enligt principbeslut av 1955 års riksdag skulle

komma att förläggas till staden. Till följd av den beslutade ökningen av läkarutbildningskapaciteten

i de teoretiska ämnena i Göteborg under läsåren

1962/63—1964/65 från 120 till 168 nybörjare årligen (prop. 1962:104; SU 144;

Rskr 322) kom större delen av nyssnämnda för odontologisk utbildning reserverade

lokaler att tagas i anspråk för sagda läkarutbildning. Ett av läkarutbildningsberedningen

i betänkandet »Ökad läkarutbildning i Göteborg» (stencilerat)

framlagt förslag om att det ökade intaget i de teoretiska ämnena skall

göras permanent har ännu icke blivit föremål för statsmakternas prövning.

Läkarutbildningsberedningen har till byggnadsstyrelsen ingivit lokalprogram för

tillbyggnader till de teoretisk-medieinska institutionerna, vilka tillbyggnader

avses skola ersätta de lokaler, som tidigare reserverats för tandläkarutbildning.

Styrelsen erinrar vidare om att vissa lokaler inom institutionen för medicinsk

kemi, vilka hittills provisoriskt disponerats av Chalmers tekniska högskola,

kommer att friställas under våren 1964. Efter ombyggnad avses de skola tagas i

anspråk för den ökade läkarutbildningen och för utbildningen av tandläkare.

I 1964 års statsverksproposition (bilagan 20, s. 36) har medel beräknats för

ifrågavarande ombyggnadsarbeten.

I den av Göteborgs stad uppförda byggnaden för mikrobiologi har reserverats

utrymme för den odontologiska mikrobiologien. Dessa lokaler har provisoriskt

upplåtits åt den hygieniska institutionen vid den medicinska fakulteten. För att

odontologerna skall kunna ta de för dem reserverade lokalerna i anspråk kräves,

framhåller byggnadsstyrelsen, att den hygieniska institutionen flyttas till andra

lokaler. Läkarutbildningsberedningen har därför utarbetat ett lokalprogram för

en nybyggnad för hygien. Till samma byggnad avses även den nordiska hälsovårdshögskolan

bli förlagd. Byggnadsstyrelsen har för avsikt att inkomma med

byggnadsprogram för denna byggnad under första halvåret 1964.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1961*

I övrigt måste, framhåller styrelsen, behovet av utrymmen för den odontologiska

undervisningen och forskningen i Göteborg tillgodoses genom nya lokaler,

vilka föreslås samlade till en gemensam nybyggnad. I denna föreslås även tandteknikerskolan

och tandsköterskeskolan bli inrymda.

Programmet för tillbyggnaderna och nybyggnaden är baserat på den mtagningskapacitet

vid den odontologiska fakulteten som föreslås i expertgruppens

betänkande. Med utgångspunkt häri anför byggnadsstyrelsen beträffande lokalernas

dimensionering bl. a. följande.

Institutionslokalerna dimensioneras för ett årligt intag av 100 studenter, vilka

vid avsedd studiegång tillbringar 10 terminer vid fakulteten, varav 2 prekliniska

terminer vid de teoretisk-medicinska institutionerna. Med denna utgångspunkt

kommer sålunda samtidigt att närvara 500 odontologie studerande, varav 100

vid de teoretiska institutionerna. _ .

Tandteknikerskolan beräknas få 30 ä 40 elever per år för en treårig utbildning,

vilket innebär 90 ä 120 samtidigt närvarande elever.

Tandsköterskeskolan avses ge tre samtidigt löpande kurser per år med minst

40 elever i varje, vilket antas ge 120 ä 150 samtidigt närvarande elever.

Den fast anställda personalen, medräknat lärare, tandsköterskor m. m., beräknas

uppgå till ca 300 personer, varav något tiotal personer torde bli sysselsatta

vid de teoretiska institutionerna.

Antalet samtidigt behandlade patienter kan uppgå till samma antal som pa

klinikerna tjänstgörande kandidater eller 250 ä 300 personer. Kandidaterna kan

antagas behandla vardera 4—0 patienter per dag. Sannolikt befinner sig tidvis

300 ä 400 patienter inom huset.

Sannolikt kan alltså ca 700 ä 800 anställda och elever samt nagra hundra

patienter komma att uppehålla sig i byggnaden.

Byggnadsprogrammet för tillbyggnaderna och nybyggnaden redovisas i följande

sammanställning. Lokalprogram för tillbyggnaderna har utarbetats av

läkarutbildningsberedningen och för nybyggnaden av expertgruppen för odontologisk

utbildning i Göteborg. Byggnadsprogrammet upptar icke hörsal eller

djurhus, enär styrelsen anser lokalbehoven i nämnda avseenden böra lösas gemensamt

för samtliga institutioner inom det s. k. medicinarområdet.

nettoyta

m2

A. Tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska institutionerna........ 1 290

B. Nybyggnaden för den odontologisk fakulteten

1.

. . 1 500

.. 1 380

. . 7 875

1

1 clllUöJUIkV cuU3V/V.uwai .............

675

5.

Tekniska planeringslaboratorier ....................

210

210

7.

Reservrum för forskning ..........................

300

660

9.

10.

Tandsköterskeskola ..............................

Biutrymmen (omklädningsrum, verkstäder in. in.) ... .

135

. . 2 250

Summa 1G485

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196b

Styrelsen framhåller, att byggnaderna avses bli utformade på samma sätt

som tandläkarhögskolans i Umeå byggnader. De avses bli lätt anpassbara till

framtida förhållanden. Tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska institutionerna

avses bli förlagda till histologiska, farmakologiska och medicinsk-kemiska

institutionerna samt utförda på principiellt samma sätt som dessa.

Den föreslagna nybyggnaden avses bli placerad på västra delen av det s. k.

medicinarområdet intill Änggårdens yrkesskola och i närheten av Sahlgrenska

sjukhuset. Enligt styrelsen inbjuder tomten till en starkt koncentrerad byggnad

med stort husdjup. Med hänsyn till arbetskraftssituationen i Göteborg kommer

enligt styrelsen möjligheten till någon form av elementbyggeri att övervägas.

Styrelsen konstaterar, att det icke är möjligt att bygga erforderliga lokaler i

sådan takt att tandläkarutbildningen i Göteborg i enlighet med expertgruppens

förslag kan påbörjas höstterminen 1965. Styrelsen har därför inriktat sig på att

färdigställa de olika lokalerna vid tidpunkter, som förlagts ett år senare i tiden

än vad expertgruppen föreslagit. Trots detta blir produktionstiderna enligt styrelsen

pressade men troligen möjliga att hålla. Styrelsen framhåller vidare, att

tiden för färdigställande av teknologidelen av nybyggnaden till hösten 1967 kan

bli knapp, om igångsättningen måste dröja till dess att hela anläggningen färdigprojekterats.

Av detta skäl kan det enligt styrelsen behöva övervägas att antingen

utföra nämnda byggnadsdel i en särskild etapp eller tillgripa en med hänsyn

till omständigheterna mera lämpad upphandlingsform. Viss förkortning avbyggnadstiden

kan, framhåller styrelsen, också åstadkommas genom att sprängningsarbetena

för såväl grunden som för väg- och ledningsdragningar utföres

innan de egentliga byggnadsarbetena igångsättes.

De sammanlagda byggnadskostnaderna har av styrelsen uppskattats till ca

35 milj. kr., varav ca 3 milj. kr. belöper sig på tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska

institutionerna och sålunda ca 32 milj. kr. på nybyggnaden.

Beräkningarna hänför sig till prisläget den 1 juli 1963. I angivna belopp ingår

icke kostnader för s. k. försörjningsåtgärder. Dessa åtgärder kommer, anför byggnadsstyrelsen,

att närmare redovisas i den försörjningsplan för det s. k. medicinarområdet

som styrelsen avser att underställa Kungl. Maj :ts prövning i samband

med petita hösten 1964.

Byggnadsstyrelsen beräknar — under förutsättning av kontinuerlig produktion

— att samtliga tillbyggnader till de teoretisk-medicinska institutionerna

ävensom teknologidelen av nybyggnaden skall vara färdiga att tagas i bruk

höstterminen 1967. Nybyggnaden i dess helhet beräknas bli färdigställd till höstterminen

1969.

Beträffande kostnadernas fördelning på olika budgetår har från styrelsen inhämtats

följande preliminära uppskattning.

Budgetår 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Summa

Milj. kr. 2 7

35

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

2. Yttranden

Över byggnadsprogrammet har, efter remiss, utlåtande avgivits av universitetskanslersämbetet

efter hörande av rektorsämbetena vid tandläkarhögskolorna

i Stockholm och Malmö samt ordföranden i lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Umeå. Ämbetet har vidare överlämnat en promemoria i ärendet från

dekanus vid medicinska fakulteten i Göteborg.

Från remissmyndigheterna har vissa erinringar framförts mot förslaget till

by ggn ad sprogram. Sålunda anför rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i Stockholm

att slutligt fastställande av lokalbehovet icke bör ske förrän den odontologiska

studieplanekommitténs förslag granskats med hänsyn till dess eventuella

betydelse för behov av och fördelning mellan olika typer av lokalutrymmen.

Ordföranden i lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i TJmea framhåller, att även

smärre ändringsförslag från nyssnämnda kommitté skulle kunna skapa betydande

lokalsvårigheter, därest inga ytterligare reservutrymmen anordnas utöver

de i byggnadsprogrammet föreslagna. Nödvändigheten av ytterligare reservutrymmen

påtalas även av universitetskanslersämbetet, Mied tanke bl. a. pa behovet

av ökade utrymmen för anordnande av specialistutbildning och eventuellt

för kompletterande utbildning åt utomlands utbildade tandläkare är det, framhåller

universitetskanslersämbetet och rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i

Stockholm, nödvändigt, att i byggnadsprogrammet upptages jämväl reservutrymmen

för utbildningsändamål. Huruvida de föreslagna reservutrymmena för

forskning blir tillräckliga för det med dem avsedda ändamalet kan enligt sistnämnda

myndigheters mening ej bedömas förrän även ritningar föreligger.

Rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i Stockholm finner de i byggnadsprogrammet

beräknade kliniska utrymmena otillräckliga och anför i denna fråga

bl. a. följande.

Att beräkna 10—15 % mindre arbetsplatser än det kalkylerade antalet dagligen

tjänstgörande studenter är orealistiskt och ägnat att skapa onödiga svårigheter

för studenterna att inom anvisade tider klara i utbildningsplanen föreskrivna

fordringar. Såsom allmän norm bör gälla att varje kliniksal skall \ ara

försedd med lika många arbetsplatser som antalet studenter, vilka enligt schemat

förutsattes skola vara där samtidigt närvarande.

Universitetskanslersämbetet instämmer i vad rektorsämbetet anfört samt

understryker, att nya högskolelokaler ej rimligen bör dimensioneras så snävt, att

studietiden förlänges för de studerande.

Medicinska fakulteten i Göteborg anser lokalbehovet för den teoretiska undervisningen,

vilket behov enligt byggnadsprogrammet skall täckas genom tillbyggnader

till de teoretisk-medicinska institutionerna, böra beräknas till

1 620 m2 i stället för som skett till 1 290 m2. Lokaler för speciell tandanatomi,

propedeutisk bettlära och speciell tandhistologi bör enligt fakultetens mening

icke på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit anordnas genom tillbyggnad till de

medicinska institutionerna utan i stället placeras tillsammans med institutionen

för tandhistopatologi i nybyggnaden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964.

V. Avtal om odontologisk utbildning i Göteborg m. in.

1. Inledning

Genom beslut den 30 december 1959 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1958 års statliga

förhandlingskommission i Göteborg, numera benämnd kommissionen för förhandlingar

om högre utbildning i Göteborg, att upptaga förhandlingar med

Göteborgs stad om anordnande vid lämplig tidpunkt av lokaler för odontologisk

utbildning.

Kommissionens uppdrag ändrades den 22 mars 1963 till att avse anordnande

iid lämplig tidpunkt av odontologisk utbildning i Göteborg och därmed sammanhängande

frågor. Sedan expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg

i oktober 1963 avgivit sitt i det föregående anmälda betänkande »Organisationsförslag

för odontologisk fakultet vid universitetet i Göteborg», upptog

kommissionen hösten 1963 förhandlingar med staden i ämnet.

På därom gjord framställning befriades kommissionen den 24 januari 1964

från nyssnämnda förhandlingsuppdrag, varvid Kungl. Maj:t uppdrog åt statens

nämnd för förhandlingar med kommuner att övertaga och fullfölja uppdraget.

Nämndens förhandlingar i ämnet har grundats på Kungl. Maj:ts i propositionen

1962:104 framlagda, av riksdagen godkända (Rskr 1962: 322) förslag om

ökad utbildning av tandläkare m. m. och om ombildning av tandläkarinstitutet i

Umea till tandlakarhögskola samt på expertgruppens nyssnämnda betänkande.

ärjämte har parterna utfört vissa gemensamma utredningar i samråd med

representanter för expertgruppen, Göteborgs stads folktandvårdsorganisation

samt byggnadsstyrelsen och dess uppdragstagare.

Med skrivelse den 27 april 1964 har statens nämnd för förhandlingar med

kommuner underställt Kungl. Maj:ts prövning ett mellan nämnden och delegerade

för Göteborgs stad villkorligt slutet avtal om odontologisk utbildning i

Göteborg, m. m., jämte en överenskommelse enligt 8 § sagda avtal.

2. Förliandlingsnämndens förslag

Förhandlingsnämndens villkorliga avtal om odontologisk utbildning i Göteborg,

m. in. har följande lydelse.

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, å ena, samt delegerade

för Göteborgs stad, å andra sidan, har — under förbehåll om godkännande

av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats följande

avtal.

Avtal

mellan svenska staten, å ena, samt Göteborgs stad, å andra sidan, om odontologisk

utbildning i Göteborg, m. m.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

41

1 §•

Staten skall snarast å plats, som framgår av Bilaga A till detta avtal, uppföra

en byggnad, vilken skall inrymma dels lokaler för utbildning av tandläkare,

tandtekniker och tandsköterskor, inneslutande en tandsjukvårdscentral, dels

lokaler, som staten skall upplåta för en stadens skoltandpoliklinik, avsedd för

barnen inom ett rektorsområde.

Staden förklarar sig villig att — genom ett särskilt avtal om tillägg till avtalet

den 9 december 1959 om överlåtelse av mark i Göteborg för högre undervisning

och forskning — till staten överlåta den ytterligare mark, som kan komma

att erfordras för att placera byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i Bilaga A angivits. Staden förbinder sig att även eljest verka för anordnande

och upprätthållande av nämnda utbildningsverksamhet.

För utbildningsverksamheten och dess administrativa ledning användes i detta

avtal sammanfattningsvis benämningen läroanstalten.

2§.

Staten skall tillhandahålla stadens i 1 § första stycket omnämnda skoltandpoliklinik

utrustning, material och andra nyttigheter ävensom den service, som

erfordras för de upplåtna lokalernas ändamålsenliga nyttjande.

3 §•

Staden medgiver, att odontologisk forskning må bedrivas vid de kliniker, avdelningar,

laboratorier och andra därmed jämförliga enheter vid Sahlgrenska

sjukhuset, vilka upplåtits för klinisk utbildning av medicine studerande. Vid

sjukhuset anställda läkare må, i den män deras tjänstgöring vid sjukhuset det

tillåter och sjukvårdsstyrelsen så medgiver, förordnas att åt de odontologie

studerande meddela undervisning i genom studieplanen fastställda läroämnen

vid nyssnämnda kliniker etc. ävensom att i anslutning därtill hålla demonstrationer.

4 §.

Läroanstaltens tandsjukvårdscentral skall övertaga den vid Sahlgrenska sjukhuset

belägna centraltandpoliklinikens verksamhet. Till följd härav skall tandsjukvårdscentralen

dels meddela tandsjukvård åt sådana vid nämnda sjukhus

inskrivna patienter, vilka av behörig läkare vid sjukhuset av medicinska skäl

remitteras till centralen för erhållande av tandsjukvård (lasarettstandvård), dels

omhändertaga fall, vilka på grund av sin komplicerade natur dit remitterats av

tandläkare eller läkare (remisstandvård).

Tandsjukvårdscentralen skall vidare — inom ramen för sin kapacitet — vid

(öppen mottagning lämna tandsjukvård åt vuxna och barn.

Vid tandsjukvårdscentralen skall bedrivas eu kontinuerlig patientvårdande

verksamhet, dock att under juli månad denna verksamhet må inskränkas till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

att avse väsentligen uppgifter, som ankomma på en centraltandpoliklinik, samt

behandling av akuta fall.

5 §.

Vårdplatser inom Sahlgrenska sjukhuset må i mån av behov utnyttjas för

patienter vid tandsjukvårdscentralen efter överenskommelse med vederbörande

klinikchefer och på eljest gällande villkor.

6§-

I fråga om organisation, behandling, tjänstgöring m. m. å skoltandpolikliniken

skola de för stadens skoltandvård vid varje tillfälle gällande bestämmelserna

tillämpas.

7§.

Behandlingsavgift, som läroanstalten uppbär av patient, skall i fråga om sådan

vård, som avses i folktandvårdstaxan, utgå enligt vid behandlingstillfället gällande

bestämmelser, och eljest enligt av läroanstalten efter samråd med stadens

sjukvårdsstyrelse fastställd taxa.

8 §•

För den tandsjukvård, som läroanstaltens tandsjukvårdscentral lämnar stadens

invånare, skall staden till staten erlägga ersättning, motsvarande den kostnad

staden skulle ha haft för verksamheten, därest den utövats inom dess folktandvårdsorganisation.

För statens upplåtelse av lokaler för den i 1 § första stycket omnämnda skoltandpolikliniken

ävensom för de prestationer, som staten jämlikt 2 § tillhandahåller

sagda poliklinik, skall ersättning erläggas av staden med belopp, som svarar

mot kostnaden för liknande nyttigheter inom stadens skoltandvård i övrigt.

Beträffande beräkning av de i första och andra styckena avsedda kostnaderna

skall särskild överenskommelse träffas.

»§■

För den folktandvård, som ombesörjes av läroanstalten, äger staden uppbära

statligt driftbidrag enligt därom vid varje tillfälle gällande bestämmelser.

Läroanstalten tillhandahåller stadens sjukvårdsstyrelse för ansökan om statligt

bidrag erforderliga uppgifter senast en månad före ansökningstidens utgång.

10 §.

Därest läroanstalten så önskar, tillhandahåller staden genom sjukvårdsstyrelsens

centraltvätteri linne, skyddsrockar och dylikt samt utför tvätt därav, allt

mot ersättning efter självkostnaden.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 196b

43

11 §•

Om formerna för samarbetet mellan tandsjukvårdscentralens barnklinik och

stadens skoltandvård, till vilken även hör tandregleringsverksamhet, skall särskild

överenskommelse träffas mellan läroanstalten och stadens sjukvårdsstyrelse.

12 §.

Staden förbinder sig att vid utbyggnad av sin folktandvård icke vidtaga någon

åtgärd, varigenom tillgången på för undervisningen lämpliga patienter äventyras.

Innan stadens sjukvårdsstyrelse eller annan stadens myndighet väcker

fråga om vidtagande av åtgärd av mera väsentlig betydelse för patienttillgången

vid läroanstalten, skall överläggning äga rum med representanter för läroanstalten.

13 §.

För handläggning av frågor av gemensamt intresse rörande den tandsjukvårdande

verksamheten vid läroanstalten må inrättas en samarbetsnämnd, i vilken

skola ingå representanter för såväl läroanstalten som staden.

14 §.

Därest vid sammanträde med läroanstaltens ledning ärende, som är av principiell

betydelse eller eljest av större vikt och som direkt berör samarbetet

mellan läroanstalten och stadens folktandvård, är avsett att förekomma, underrättas

stadens sjukvårdsstyrelse härom. Denna må genom två av styrelsen utsedda

representanter övervara behandlingen av ifrågavarande ärende, med rätt

för dessa att deltaga i överläggningen och att få sin mening antecknad till

protokollet.

Om vid sjukvårdsstyrelsens sammanträde ärende av i föregående stycke

nämnd beskaffenhet skall förekomma, skall läroanstalten erhålla underrättelse

härom, och må motsvarande befogenhet, som här ovan tillerkänts sjukvårdsstyrelsen,

tillkomma läroanstalten.

15 §.

Läroanstalten skall årligen före den 1 mars till staden lämna redogörelse för

sin patientvårdande verksamhet.

16 §.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 januari 1965 till och med den

30 juni 1970. Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens

utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga tilllämpning

allt framgent.

17 §.

Utan hinder av vad ovan stadgas skola parterna äga påkalla överläggningar

om sådana jämkningar i avtalet, som kunna föranledas av förändringar i organisationen

av utbildningen av tandtekniker och tandsköterskor.

18 §.

Staten förklarar sig villig att vid läroanstaltens övertagande av den vid

Sahlgrenska sjukhuset belägna centraltandpoliklinikens verksamhet bereda anställning

inom tandsjukvårdscentralen åt dels de i Bilaga B angivna arbetstagare,

som vid tidpunkten för övertagandet fortfarande inneha anställning vid

nämnda centraltandpoliklinik, dels de arbetstagare, som under tiden fram till

denna tidpunkt kunna komma att med godkännande av Kungl. Maj:t eller den

myndighet Kungl. Maj:t bestämmer anställas av staden för tjänstgöring vid

polikliniken.

Staden må icke medgiva ändring av löneförmån för någon ovan avsedd arbetstagare

utan godkännande av Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t

bestämmer.

Arbetstagare, som hos staden innehar ordinarie anställning, skall erhålla ordinarie

tjänst hos staten.

På grundval av de principer, som kommit till uttryck i 10—12 §§ i det mellan

staten och staden den 9 december 1959 ingångna avtalet om statens övertagande

av Göteborgs stadsbibliotek, skola staten och staden upptaga förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer angående särskild överenskommelse

om de avlönings- och pensionsförmåner m. m., som skola gälla för av

staten enligt första stycket övertagen personal.»

I anslutning till föreskriften i 8 § sista stycket av här återgivna villkorliga

avtal om odontologisk utbildning i Göteborg, m.m., har mellan de förhandlande

parterna träffats särskild överenskommelse av följande lydelse.

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, å ena, samt delegerade

för Göteborgs stad, å andra sidan, har — under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten, å ena, samt Göteborgs stad, å andra sidan, om i 8 § avtalet

om odontologisk utbildning i Göteborg, m. m., avsedda beräkningar av den

ersättning staden skall erlägga för vissa av staten lämnade prestationer.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

A. Tandsjukvård för vuxna

a. Centraltandpoliklinikverksamhet

För sådan behandling vid tandsjukvårdscentralen, som denna utför i egenskap

av centraltandpoliklinik — lasarettstandvård och remisstandvård — skola

ersättningsnormer fastställas av parterna efter ytterligare utredning. Såsom ett

led i detta utredningsarbete skall vid stadens centraltandpoliklinik inom Sahlgrenska

sjukhuset från och med år 1965 intill dess verksamheten övertages av

tandsjukvårdscentralen registrering ske av behandlingsåtgärder samt tids- och

materialåtgång för varje patient.

Staten förbinder sig att efter sitt övertagande av verksamheten utföra motsvarande

registrering.

b. Öppen mottagning

1. För det antal vuxna, som under ett kalenderår färdigbehandlats vid tandsjukvårdscentrålens

öppna mottagning, skall staden erlägga ersättning efter ett

pris per fall, som motsvarar 80 % av den genomsnittliga nettokostnaden samma

år per färdigbehandlad vuxen vid stadens distriktstandpolikliniker. Formeln härför

skall vara:

b

AX

80 axe

100 X d

A = antalet under kalenderåret vid tandsjukvårdscentralens öppna mottagning

färdigbehandlade vuxna.

a = den totala nettokostnaden för stadens vid distriktstandpoliklinikerna under

året bedrivna tandsjukvård med avdrag för nettokostnaden för vid dessa

utförd skoltandvård.

b = det totala antal arbetstimmar, som vid stadens distriktstandpolikliniker

under året åtgått för färdigbehandlade vuxna.

c = det totala antal arbetstimmar, som vid stadens distriktstandpolikliniker

under året åtgått för såväl färdigbehandlade vuxna som akutfall.

d = det totala antalet under året färdigbehandlade vuxna vid stadens distriktstandpolikliniker.

2. För det antal akutfall, som under ett kalenderår behandlats vid tandsjukvårdscentralens

öppna mottagning, skall staden erlägga ersättning efter den genomsnittliga

nettokostnaden samma år per akutfall vid stadens distriktstandpolikliniker

enligt följande formel:

e

f

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

B = antalet under kalenderåret vid tandsjukvårdscentralens öppna mottagning

behandlade akutfall.

e = det totala antal arbetstimmar, som vid stadens distriktstandpolikliniker

under året åtgått för akutfall.

f = det totala antalet under året behandlade akutfall vid stadens distriktstandpolikliniker.

B. Tandsjukvård för barn

a. Pedodonti

Behandling av barn, som mottages vid den i läroanstaltens byggnad belägna

skoltandpolikliniken, sker antingen inom denna eller inom tandsjukvårdscentralen.

Från polikliniken skola barn remitteras till tandsjukvårdscentralen på de villkor,

som gälla för stadens övriga skoltandpolikliniker. För alla andra barn, som

under ett kalenderår färdigbehandlats vid polikliniken eller tandsjukvårdscentralen,

skall staden — med nedan angivna undantag beträffande förskolebarn —

erlägga ersättning efter den genomsnittliga kostnaden samma år per färdigbehandlat

barn vid stadens övriga skoltandpolikliniker samt distriktstandpolikliniker.

Formeln härför skall vara:

(C + D)X^

C = antalet under kalenderåret vid tandsjukvårdscentralen färdigbehandlade,

ej remitterade barn.

D = antalet under kalenderåret färdigbehandlade barn vid den i läroanstaltens

byggnad belägna skoltandpolikliniken.

g = den vid stadens övriga skoltandpolikliniker redovisade årskostnaden utan

avdrag för statliga bidrag till skoltandvården.

h = den vid stadens distriktstandpolikliniker redovisade årskostnaden för

skoltandvård utan avdrag för statliga bidrag till denna.

i = det totala antalet under året färdigbehandlade barn vid stadens övriga

skoltandpolikliniker.

j = det totala antalet under året färdigbehandlade barn vid stadens distriktstandpolikliniker.

I den mån förskolebarn icke omfattas av stadens folktandvård, skall staden

icke erlägga ersättning för åt dylika barn vid tandsjukvårdscentralen meddelad

tandvård.

Från det totala ersättningsbeloppet för färdigbehandlade barn skall avdrag

ske för stadens utgifter för löner och lönebikostnader för det antal tandläkare

och tandsköterskor, som av läroanstalten och stadens sjukvårdsstyrelse gemen
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 161 år 196i

samt prövats erforderligt för verksamheten vid den i läroanstaltens byggnad

belägna skoltandpolikliniken.

Lönekostnaderna för denna personal skola beräknas efter näst högsta löneklass

för den i varje kategori gällande lönegraden. Lönebikostnadema skola utgöra

30 % av lönekostnadsbeloppet.

b. Ortodonti samt centraltandpoliklinik verksamhet

I fråga om stadens ersättning till staten för inom tandsjukvårdscentralen utförd

tandreglering samt för sådan behandling av barn, som eljest ombesörjes av

centraltandpoliklinik, skall i tillämpliga delar gälla vad som under A. a. angivits

för centraltandpoliklinikverksamhet.

C. Gemensamma bestämmelser

a. Staden skall till myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, erlägga ersättning

enligt A. och B. kvartalsvis i efterskott i form av utbetalningar ä conto

motsvarande V4 av det belopp, vartill ersättningen uppgått för det senast slutligt

reglerade kalenderåret. Parterna skola senast tre månader innan tandsjukvårdscentralens

verksamhet upptages gemensamt fastställa ä conto-beloppets

storlek för det första verksamhetsåret.

Slutlig reglering av ersättningen skall årligen ske, så snart de till grund för

debiteringarna liggande räkenskaperna i vederbörlig ordning slutredovisats.

b. Staden skall vara skyldig att tillhandahålla Kungl. Maj:t eller den myndighet

Kungl. Maj:t bestämmer de räkenskaper och handlingar, som erfordras

för beräkning av stadens ersättning till staten.

c. Denna överenskommelse skall, där icke annat ovan bestämts, gälla från och

med den tidpunkt läroanstalten upptager sin tandsjukvårdande verksamhet och

tills vidare.»

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till avtalet.

Markfrågor

Placering av den odontologiska läroanstaltens byggnad (1 § avtalet)

Genom ett avtal, som den 9 december 1959 ingicks mellan staten och Göteborgs

stad, överlät staden till staten ett område på det s. k. Medicinarberget om

ca 100 000 m2. Som villkor gällde bl. a. att de byggnader, som fanns på området

eller framdeles kunde uppföras där, skulle användas för universitetets behov

eller — efter särskild överenskommelse — eljest för högre undervisning och

forskning. I samma avtal reserverades visst ytterligare område för planerade

verksamheter med anknytning till institutioner på det överlåtna området, bl. a.

för den tidigare av riksdagen i princip beslutade tandläkarhögskolan. Denna avsågs

bli placerad i östra delen av det för staten reserverade området, mitt emot

den s. k. mikrobiologibyggnaden, i vilken med tanke på den planerade tandläkar
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

högskolan inrymts en våning för odontologisk bakteriologi (jfr prop. 1957:104,

s. 55—56).

Emellertid har nu inhämtats, att den sannolika lösningen av vissa av stadens

trafikproblem omöjliggör den tidigare tänkta förläggningen av byggnad för en

odontologisk läroanstalt. Av utredningar, som företagits inom Göteborgs stadsbyggnadskon

tor, framgår nämligen att i varje fall vissa delar av det avsedda

området torde komma att behöva tagas i anspråk för trafikanläggningar, ingående

i en större trafikled med planskilda korsningar och med en tunnel genom

Medicinarberget. Någon definitiv lösning har ännu ej framlagts. Stadens delegerade

har förutskickat ytterligare utredningar i ämnet, vilka skall läggas till grund

för diskussioner även med företrädare för universitetsintressena.

Såväl expertgruppen för odontologisk utbildning som företrädare för stadens

sjukvårdsstyrelses kansli har vidare framhållit, att cn förläggning av den odontologiska

läroanstalten till Sahlgrenska sjukhusets omedelbara närhet skulle underlätta

den planerade samverkan mellan läroanstalten och sjukhuset. Byggnadsstyrelsen

har därför undersökt möjligheten att förlägga läroanstalten till områdets

södra del mellan den medicinska fakultetens teoretiska institutioner samt

den ortopediska kliniken och Änggårdens yrkesskolor vid Guldhedsgatan. Enligt

styrelsen kan en god förläggning av läroanstalten erhållas på denna plats.

Stadens delegerade har vid förhandlingarna med nämnden understrukit, att

en nära kontakt mellan läroanstaltens byggnad och Sahlgrenska sjukhuset utgjorde

en förutsättning för att staden skulle kunna acceptera den av expertgruppen

föreslagna organisationen av läroanstalten, innebärande bl. a. att läroanstaltens

tandsjukvårdscentral skall övertaga den verksamhet, som för närvarande

ombesörjes av centraltandpolikliniken vid Sahlgrenska sjukhuset. Stadens

delegerade har funnit den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya platsen för

läroanstalten kunna tillgodose nyssnämnda krav. Av sakkunniga gjorda kostnadsuppskattningar

för de två förläggningsalternativen tyder icke på att staten

kan åsamkas några avsevärda merkostnader genom ifrågavarande placering av

läroanstaltens byggnad. Nämnden har därför accepterat att i det nu överlämnade

avtalet med staden bestämma den planerade byggnadens placering till

ovan angivna del av Medicinarberget (1 § samt Bilaga A till avtalet).

I samband med diskussionen om läroanstaltens placering har särskilda studier

gjorts av allmänhetens möjligheter att nå tandsjukvårdscentralen. Kollektiva

transportmedel avlämnar sina passagerare i Guldhedsgatans nivå. För att gående

därifrån skall nå läroanstaltens byggnad, kan flera lösningar tänkas. För taxi

och andra biltransporter av patienter samt för varuleveranser till läroanstalten

torde tillfartsväg däremot endast kunna ordnas från Per Dubbsgatan, från

vilken redan nu tillfart finnes för den ortopediska kliniken och Änggårdens yrkesskolor.

Med tanke på klientelet vid sistnämnda institutioner har det icke

ansetts möjligt att upplåta den befintliga vägen och de begränsade planerna

framför ifrågavarande byggnader även för tillfart till läroanstalten. Statens och

stadens representanter har emellertid under förhandlingarna förklarat sig beredda

att gemensamt på grundval av 1959 års markavtal verka för anordnande av

lämplig tillfartsväg från Per Dubbsgatan till de tre institutionerna.

Änggårdens yrkesskolor drives av Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg.

Den av staten och staden överenskomna placeringen av den odontologiska

läroanstaltens byggnad och det ovan redovisade förslaget om tillfart förutsätter,

att staten förvärvar viss mark, som dels äges av föreningen, dels innehas med

nyttjanderätt av denna. Ägare till den mark, som föreningen har med nyttjanderätt,

är Göteborgs stad. Staden har för sin del förklarat sig villig att genom ett

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196h

tillägg till 1959 års markavtal till staten överlåta den ytterligare mark, som

kan komma att erfordras för att byggnaden skall få en placering i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som angivits i Bilaga A till det nu träffade avtalet

(se 1 § andra stycket). Den i bilagan angivna placeringen har tillkommit efter

beaktande av synpunkter, som framförts av föreningens ordförande. I skrivelse

den 18 mars 1964 har nämnden hemställt, att föreningen snarast möjligt måtte

taga ställning till ifrågavarande förslag till placering av den odontologiska läroanstaltens

byggnad och till därav föranledda åtgärder beträffande mark, som

äges eller nyttjas av föreningen. Vid sammanträde den 17 april 1964 har föreningens

styrelse uppdragit åt sin ordförande och åt rektor för Änggårdens yrkesskolor

att överlägga med nämnden i dessa frågor. Då såväl de detaljfrågor

föreningen önskar diskutera som ägande- och nyttjanderättsförhållandena beträffande

ifrågavarande område kräver viss ytterligare utredning, har erforderligt

avtal ännu icke hunnit träffas. Detta bör dock icke utgöra hinder för

projekteringsarbete med utgångspunkt från den av staten och staden överenskomna

placeringen av läroanstalten.

Inom stadens myndigheter har diskuterats en kulvertförbindelse mellan

Sahlgrenska sjukhuset och den ortopediska kliniken. Anslutning av läroanstaltens

byggnad till en dylik förbindelse skulle på ett utmärkt sätt lösa frågan om

transport av patienter från sjukhuset till tandsjukvårdscentralen. Då förbindelsen

utgör ett sjukvårdsintresse, har staden att fatta beslut härom. Parterna har

förutsatt, att 1959 års läkarutbildningsavtal skall vara tillämpligt på förbindelsen

och att följaktligen dess framdragande ända till lämplig anslutningspunkt i

läroanstaltens byggnad skall berättiga staden till bidrag från staten med 25 %

av kostnaderna.

Den framtida dispositionen av Medicinarberget

Vid de diskussioner, som förts av parterna om den odontologiska läroanstaltens

placering, har även behandlats frågan om den framtida dispositionen av

Medicinarberget. Till grund för förhandlingarna har därvid legat vissa av byggnadsstyrelsen

gjorda undersökningar om anmälda lokalbehov samt om lämpligaste

sättet för områdets utnyttjande. Vid kontakt med stadsbyggnadskontoret

i Göteborg har styrelsen inhämtat, att kontoret för sin del icke anser sig kunna

biträda någon som helst ytterligare bebyggelse inom området utan att det blivit

klarlagt, att det är möjligt att lösa de stadens trafikproblem, vilka till eu del

redovisats som grund för ändringen i den odontologiska läroanstaltens placering.

För att tillgodose universitetets utbyggnadsbehov på längre sikt har byggnadsstyrelsen

framhållit intresset av att förvärva de markområden, som för närvarande

disponeras av Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik II, Göteborgs epidemisjukhus,

Göteborgs barnsjukhus, Göteborgs sjukhem samt Änggårdens yrkesskolor.

Stadens delegerade har vid förhandlingarna förklarat, att staden är beredd att

genom stadsplanebestämmelser och på annat sätt medverka till att hela Medicinarberget

reserveras för ändamål, som angives i 1 § 1959 års markavtal. I detta

syfte skall staden bl. a. hålla staten underrättad om sina planer och dispositioner

beträffande kvinnoklinik II, epidemisjukhuset, barnsjukhuset och sjukhemmet.

Dessa bebyggda områden ävensom det till Änggårdens yrkesskolor upplåtna

markområdet skall — därest parterna ej tidigare enas därom — överlåtas till

staten allteftersom de icke längre användes för vårdändamål. Nämnden förutsätter,

att en liknande överenskommelse skall kunna nås beträffande det av

Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg ägda området.

4, — Ilihang till riksdagens protokoll lVGIi. 1 samt Nr Kil

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 är 1964

Slutlig överenskommelse om ifrågavarande markreservation bör lämpligen

träffas i samband med avtal om överförande till staten av vissa delar av det

hittills reserverade området. I detta skede torde även stadens planering av trafikleder

m. in., som kan beröra området, ha fortskridit så långt, att denna planerings

inverkan på gränserna för området kan fastläggas. Omläggningar av vägar

och ledningar på eller till universitetsområdet, vilka förorsakas av stadens trafikplanering,

skall bekostas av staden. Denna utfästelse berör dock ej den rätt

staden enligt eljest gällande bestämmelser har att erhålla statsbidrag.

Staden har vidare vid förhandlingarna förklarat sig villig att i kommande tilllägg

till 1959 års markavtal medgiva, att den i 3 § andra stycket markavtalet intagna

bestämmelsen om rätt för staden att inom det för staten reserverade området

disponera mark för uppförande av sjuksköterskebostäder upphäves.

Reglering av verksamheten

Allmänt

Expertgruppens förslag till organisationsplan för en odontologisk

läroanstalt i Göteborg bygger i allt väsentligt på betänkande om tandsjukvården

vid de odontologiska läroanstalterna (SOU 1961:36) med de av föredragande

departementschefen i propositionen 1962:104 förordade ändringarna

samt ansluter sig i tillämpliga delar till den för tandläkarhögskolan i Umeå

gällande organisationsplanen. Således skall den av läroanstalten bedrivna tandsjukvården

omhänderhavas av en tandsjukvårdscentral. Verksamheten vid den

nuvarande centraltandpolikliniken pa Sahlgrenska sjukhuset har av expertgruppen

föiutsatts bliva överförd till tandsjukvardscentralen från den tidpunkt, då

läroanstaltens byggnad kan tagas i bruk för ändamålet. Expertgruppen har

vidare med befattningshavare vid Göteborgs folktandvårdsorganisation diskuterat

möjligheten att innesluta en tandpoliklinik för barn inom tandsjukvårdscentralens

barnklinik. För vuxna skall finnas en öppen mottagning vid tandsjukvårdscen

trålen.

Föreliggande avtal om odontologisk utbildning följer helt expertgruppens

förutsättningar. Tandsjukvårdscentralen skall sålunda övertaga hela

den nuvarande verksamheten vid centraltandpolikliniken på Sahlgrenska sjukhuset.

Tandläkarutbildningens behov av barnklientel har tillgodosetts genom

att ett helt rektorsområdes barnklientel ställes till förfogande vid en inom läroanstaltens

byggnad inrymd kommunal skoltandpoliklinik. Öppen mottagning för

såväl vuxna som barn skall anordnas vid tandsjukvårdscentralen.

Den tandsjukvård, som kommer att bedrivas vid tandsjukvårdscentralen,

skall i fråga om barntandvård, tandreglering och vuxentandvård åt klientelet

från den öppna mottagningen begränsas inom den ram, som läroanstaltens undervisning

och forskning medgiver. En sådan begränsning gäller dock ej den

verksamhet, som åvilar tandsjukvårdscentralen i dess egenskap av centraltandpoliklinik

vid Sahlgrenska sjukhuset (4 §).

Vad angår centralens möjligheter att tillgodose ett växande behov av remisstandvård

inom staden har förutsatts, att centralens kapacitet skall förslå till

dess en centraltandpoliklinik kommer till stånd i samband med uppförandet av

det planerade Östra sjukhuset.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Mcij:ts ''proposition nr 161 år 196b

Tandsjultvårdens bedrivande vid tandsjukvårdscentralen

a. Centraltandpoliklinikverksamhet (4 §)

Centraltandpoliklinikfallen fordrar undersökning och behandling av specialister

inom samtliga den moderna odontologins discipliner. Dessa fall remitteras

till tandsjukvårdscentralen antingen från sjukhusets olika avdelningar — lasarettstandvård

— eller från läkare inom eller utom sjukhuset, tandläkare inom

eller utom folktandvården m. fl. — remisstandvård. Kandidaternas insats vid

behandlingen av dessa patienter begränsas till assistans åt lärarna vid behandlingsstolen

eller operationsbordet.

b. Öppen mottagning för vuxna och barn (4 §)

Som tidigare nämnts, skall tandsjukvårdscentralen även hålla öppen mottagning

för vuxna och barn, dock att denna verksamhet måste ske inom ramen för

läroanstaltens/tandsjukvårdscentralens kapacitet. Genom den öppna mottagningen

tillföres pedodontikliniken förskolebarn.

c. Förhållandet mellan tandsjukvårdscentralen

och skoltandpolikliniken (1, 2, 6 och It §§)

Den kommunala skoltandpoliklinikens lokaler skall i byggnaden placeras i

anslutning till tandsjukvårdscentralens barnklinik och dess behandlingsrum för

övertandläkare, biträdande övertandläkare och assistenttandläkare i barntandvård.

För organisation, behandling, tjänstgöring in. m. vid polikliniken skall de för

stadens skoltandvård gällande bestämmelserna tillämpas (6 §). I avtalet har

intagits en bestämmelse om att särskild överenskommelse skall träffas om formerna

för samarbetet mellan tandsjukvårdscentralens barnklinik och stadens

skoltandvård (11 §).

Ansvaret för tandsjukvården inom barnkliniken åvilar övertandläkaren i pedodonti,

som är professor i läroområdet. Denne skall — i samråd med skoltandpoliklinikens

tandläkare — bestämma, vilka behandlingsfall som skall överföras

från polikliniken till tandläkarna vid barnkliniken. Dessa fall är dels

sådana, beträffande vilka de tjänstgörande kandidaterna kan utföra tandsjukvården

i samarbete med tandläkarna, dels komplicerade eller eljest svårbehandlade

fall, i fråga om vilka kandidaternas medverkan består i undersökning,

journalskrivning och assistans vid behandlingen.

d. Ta n d r e gl er i n g (11 §)

Bland småbarnen från barnklinikens öppna mottagning och bland skolbarnen

vid skoltandpolikliniken utväljer professorn i ortodonti de behandlings- och

demonstrationsfall, som erfordras för kandidaternas utbildning. I den mån för

utbildningsbehovet lämpliga fall icke kan erhållas i tillräckligt antal från skoltandpolikliniken,

bör chefsortodontisten vid stadens tandregleringspoliklinik

medverka till att fall av önskad kategori ställes till förfogande för tandläkarna

vid ortodontikliniken. Vid anhopning av fall på denna klinik bör professorn

kunna hänvisa klientel till chefsortodontisten för behandling.

Ekonomiska jrågor (7—10 §§)

Parterna har i avtalet såsom huvudregel fastslagit, att den ersättning

staden skall erlägga för tandsjukvård, som läroanstalten lämnar invånarna i sta
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

den, skall motsvara den kostnad staden skulle ha haft för verksamheten, därest

den utövats inom dess folktandvårdsorganisation (8 §).

Denna ersättningsregel ligger till grund även för motsvarande bestämmelser i

avtalen med Malmö stad och Västerbottens läns landsting. För Malmös del

fastställes stadens årliga ersättning för en femårsperiod i sänder. För perioden

1 juli 1960—30 juni 1965 utgör det årliga driftbidraget från staden 375 000 kr.

Västerbottens läns landstings bidrag har i 1962 års avtal bestämts med utgångspunkt

från ett belopp av 375 000 kr. för år 1962 men skall för varje år

omräknas med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex. I Göteborg skall

däremot ersättningen fastställas år från år med ledning av de prestationer tandsjukvårdscentralen

verkligen utfört.

Med hänsyn till svårigheterna att nu på alla punkter precisera grunderna för

beräkning av stadens ersättning har parterna enats om att låta mer detaljerade

bestämmelser i ämnet ingå i en särskild överenskommelse, vilken

skall kunna ändras under avtalstiden, så snart parterna finner det påkallat.

Samrådsformer (12—14 §§)

För handläggning av frågor av gemensamt intresse berörande verksamheten

vid läroanstalten har det ansetts lämpligt att inrätta en samarbetsnämnd, i vilken

skall ingå representanter för såväl staden som läroanstalten (13 §). Det kan

nämnas att i Umeå för detta ändamål har bildats en tandsjukvårdsnämnd, som

handhar den omedelbara ledningen av tandsjukvårdscentralen i dess helhet.

Utformningen av en dylik tandsjukvårdsnämnd för Göteborgs del bör dock

ansta med hänsyn till de olikheter som kan förekomma beträffande organisationen.

Avtalstid (16—17 §§)

Avtalets giltighetstid har anpassats efter vad som gäller för 1959 års läkarutbildningsavtal,

dvs. avtalet kan icke bringas att upphöra förrän fr. o. m. den

1 juli 1970. Jämlikt 17 § skall dock under vissa förhållanden jämkningar kunna

göras under avtalstiden (jfr även vad som ovan sagts om den särskilda överenskommelsen

enligt 8 §).

Övertagande av personal vid stadens centraltandpoliklinik (18 §)

Stadens centraltandpoliklinik vid Sahlgrenska sjukhuset hade den 1 mars 1964.

anställda

1 övertandläkare

2 biträdande övertandläkare, varav 1 såsom vikarie tills vidare; vikarien är

egentligen förordnad som assistenttandläkare t. o. m. år 1964

1 assistenttandläkare med förordnande t. o. m. år 1965

1 översköterska

2 kanslibiträden

5 tandsköterskor

1 chefstandtekniker

1 tandtekniker.

Dessutom fanns samma dag på vikariatsförordnanden anställda

1 assistenttandläkare (jfr ovan)

1 tandsköterska

1 tandtekniker.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196It

Som i andra liknande fall, då staten övertagit kommunal verksamhet, har

parterna ansett det vara lämpligt att i avtalet införa en utfästelse från statens

sida om övertagande av personal vid centraltandpolikliniken. Utfästelsen galler

dock ej vikarier eller annan tillfällig personal. I fråga om personal med viss tids

förordnande gäller utfästelsen givetvis endast den tid förordnandet avser.

Då tiden icke medgivit kontakt med vederbörande personalorganisationer om

de närmare villkoren för övergången, har i 18 § sista stycket frågorna om här

ifrågavarande personals löne- och pensionsförmåner m. m. gjorts beroende av en

särskild överenskommelse mellan staten, staden och personalorganisationerna.

Staten och staden har dock varit ense om att överenskommelsen bör ske pa

grundval av de principer, som kom till uttryck i 1959 års avtal om statens övertagande

av Göteborgs stadsbibliotek. Detta innebär i korthet, att personalen

erhåller garantier mot försämring i fråga om löne- och pensionsförmåner vid

övergång till statlig tjänst. .. ....... , „

Bestämmelsen om att Kungl. Maj:ts godkännande kraves for att staten skal

övertaga arbetstagare vid centraltandpolikliniken, som anställes under tiden från

avtalets undertecknande fram till tidpunkten för statens övertagande av verksamheten,

kan medföra vissa praktiska svårigheter. Vid sitt godtagande av detta

villkor har stadens delegerade inför nämnden framhållit önskvärdheten av att

bestämmelsen tillämpas så, att den icke verkar hindrande för nödvändig nyrekrytering.

Beträffande den villkorligt slutna särskilda överenskommelsen har förhandlingsnämnden

lämnat följande kommentarer.

A. Tandsjukvård för vuxna

a. Centraltandpoliklin ^verksamhet

Det har ansetts lämpligt att för varje grupp av behandlingsåtgärder, som ingår

i en centraltandpolikliniks uppgifter, söka finna ett rättvisande belopp att lagga

till grund för debitering av den ersättning staden skall erlägga för vid tandsjukvårdscentralen

utförda prestationer av ifrågavarande art. Som framgar av

överenskommelsen har parterna enats om att kartlägga kostnaderna för verksamheten

genom studier vid centraltandpolikliniken på Sahlgrenska sjukhuset

och att bl. a. med ledning därav senare fastställa erforderliga ersättnmgsnormer.

Dylika prestationsersättningar måste kontinuerligt kunna revideras med hänsyn

till ändringar i kostnader, behandlingsformer o. d.

b. Öppen mottagning

Ersättning från staden för färdigbehandlade vuxna vid tandsjukvardscentrålens

öppna mottagning skall utgå efter ett pris per fall, som motsvarar 80 % av

den genomsnittliga nettokostnaden per färdigbehandlad vuxen vid stadens distriktstandpolikliniker.

Nämnden har medgivit denna reduktion, sedan stadens delegerade havdat, att

antalet fall avseende avtagbara proteser vid tandsjukvårdscentralen torde komma

att utgöra en proportionellt sett större del av hela antalet behandlade tall

än vid stadens distriktstandpolikliniker och att tidsåtgången vid dessa polikliniker

för ett sådant fall beräknas uppgå till endast 2/s av den genomsnittliga

tiden för övriga där färdigbehandlade fall.

Ersättning för vid tandsjukvårdscentralen behandlade akuttall skall motsvara

stadens genomsnittliga nettokostnad utan nagon reduktion.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

B. Tandsjukvård för barn

a. Pedodonti

Vid diskussion av ersättningsgrunderna för tandsjukvård åt barn har man

utgått ifrån att staden för de vid tandsjukvårdscentralen behandlade barnen

icke skall stå för högre kostnad än som motsvarar den genomsnittliga nettokostnaden

per färdigbehandlat barn vid stadens skoltandpolikliniker och distriktstandpolikliniker.

För förskolebarn skall staden, så länge dylika icke omfattas

av stadens folktandvård, icke erlägga någon ersättning med mindre de i

behong ordning remitterats till tandsjukvårdscentralen.

b. O r t o d o n t i samt cent r alta ndpoliklinikverksa in het

I fråga om stadens ersättning till staten för inom tandsjukvårdscentralen utförd

tandreglering samt för sadan behandling av barn, som eljest ombesörjes av

centraltandpoliklinik, skall i tillämpliga delar gälla vad som angivits i överenskommelsen

och ovan i fråga om centraltandpoliklinikverksamhet.

3. Yttranden

I fråga om det villkorligt slutna avtalet angående odontologisk utbildning

i Göteborg har, efter remiss, yttranden avgivits av universitetskanslersämbetet,

efter hörande av rektorsämbetet vid Göteborgs universitet, byggnadsstyrelsen

och medicinalstyrelsen.

Universitetskanslersämbetet och byggnadsstyrelsen ansluter sig i allt väsentligt

till avtalet i dess föreslagna utformning. Medicinalstyrelsen förutsätter att

tillfartsvägarna till tandsjukvårdscentralen ordnas på ett tillfredsställande sätt.

I fråga om centraltandpoliklinikverksamhetens förläggande till tandsjukvårdscentralen

framhåller medicinalstyrelsen bl. a. följande.

Då överenskommelse träffats om förläggning av hela centraltandpoliklinikverksamheten

till tandsjukvårdscentralen, dvs. utanför sjukhuset, vill styrelsen

framhålla angelägenheten av att denna nya centraltandpoliklinik dimensioneras

så att den får möjlighet att i full utsträckning tillgodose både lasarettstandvården

och remisstandvården. Det bör bemärkas, att den nuvarande centraltandpolikliniken

har en omfattande patientvårdande verksamhet. Om den nya ej

dimensioneras tillräckligt, kan följden bli att åtskilliga patienter måste hänvända

sig till privata specialister i staden och att därigenom ett för undervisning

och forskning värdefullt patientmaterial kan gå förlorat för den odontologiska

fakulteten. Det synes även nödvändigt, att en kulvertförbindelse anordnas mellan

tandsjukvårdscentralen och sjukhuset. Därjämte bör klarläggas vem som

skall svara för transport av patienter mellan sjukhuset och tandsjukvårdscentralen.

Enligt medicinalstyrelsens mening bör detta åligga sjukhuset.

Medicinalstyrelsen tar även upp förslaget om anordnande av en särskild

skoltandpoliklinik inom tandsjukvårdscentralen, varvid styrelsen finner att

göteborgsprojektet följt ett mönster från umeåhögskolan. Styrelsen anser emellertid

att förhållandena i Umeå inte i alla delar låter sig jämföras med dem i

Göteborg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Knngl. Maj:t8 proposition nr 161 år 1964

Då nuvarande möjligheter till vidareutbildning för uppnående av specialistkompetens

är starkt begränsade tillstyrker styrelsen, att en särskild skoltandpoliklinik

anordnas i anslutning till tandsjukvårdscentralen under förutsättning

att den utnyttjas för specialistutbildning i barntandvård. I anslutning härtill

framhåller styrelsen, att även centraltandpolikliniken — i likhet med övriga

centraltandpolikliniker i landet — bör utnyttjas för specialistutbildning av tandläkare,

nämligen i tandkirurgi samt helst även tandlossningssjukdomar.

I vad avser den särskilda till avtalets 8 § hörande överenskommelsen angående

beräkningen av den ersättning staden skall erlägga för vissa av staten lämnade

prestationer finner medicinalstyrelsen de angivna grunderna i princip lämpliga

och ägnade att ge rättvisa ersättningsbelopp.

1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

VI. Departementschefen

Frågan om upprättande av en tandläkarhögskola i Göteborg har länge varit

aktuell. Det av 1955 års riksdag i anledning av förslag i propositionen 1955:138

fattade principbeslutet därom fick betydelse för främst dimensioneringen av

de då för uppförande aktuella medicinsk-teoretiska institutionerna. Av skäl,

som närmare framgår av vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

anförde i sagda proposition, var det icke möjligt att i samband med att principiell

ställning togs till frågan även fastställa en tidpunkt för högskolans tillkomst.

1955 års riksdag fann sig emellertid i skrivelse till Kungl. Maj:t böra

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte så snart detta lät sig göra för riksdagen framlägga

en plan för högskolans inrättande (SU 148; Rskr 326). Även 1961 års

riksdag har i skrivelse till Kungl. Maj :t understrukit angelägenheten av att en i

erforderlig utsträckning tidsbestämd utbyggnadsplan för denna tandläkarhögskola

snarast möjligt färdigställes och redovisas för riksdagen (SU 130; Rskr

328). Detta uttalande gjordes i anslutning till av mig i propositionen 1961:108

framlagda, av 1961 års riksdag godkända riktlinjer för utbyggande av tandläkarutbildningskapaciteten.

Dessa riktlinjer innebar bl. a., att planeringen för den

blivande göteborgshögskolan borde inriktas på en årlig intagningskapacitet av

omkring 100 studerande.

I det följande avser jag att redovisa bl. a. en utbyggnadsplan för en odontologisk

utbildnings- och forskningsorganisation i Göteborg. Till en början anser jag

mig emellertid böra erinra om vissa under senare år framlagda förslag och fattade

beslut, vilka varit av betydelse för utrednings- och planeringsarbetet rörande

denna organisation.

Först torde därvid böra erinras om att — utöver de äldre tandläkarhögskoloma

i Stockholm och Malmö — i Umeå tillkommit eu tredje tandläkarhögskola

den 1 juli 1963 genom ombildning till fullständig odontologisk läroanstalt med

åtta professurer och fyra laboraturer av det tidigare till tandläkarhögskolan i

Stockholm hörande tandläkarinstitutet i Umeå. Beslut om denna ombildning

fattades av 1961 års riksdag. Sedan det utredningsarbete rörande tandsjukvården

vid de odontologiska läroanstalterna, om vilket 1957 års riksdag i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit (SU 93; Rskr 249), hade avslutats, kunde ett

detaljerat förslag om ombildningen framläggas i propositionen 1962:104. Jag

uttalade därvid, att de riktlinjer, som jag i propositionen förordat för sagda

ombildning, enligt min mening borde — därest riksdagen inte riktade någon

erinran däremot — följas också i utrednings- och planeringsarbetet för den

kommande tandläkarhögskolan i Göteborg. Ifrågavarande riktlinjer godkändes

av riksdagen och någon erinran riktades inte mot Kungl. Maj:ts förslag, att

desamma borde följas även vid nyssnämnda arbete (SU 144; Rskr 322).

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t i anledning av det förutnämnda, av

1961 års riksdag godkända beslutet om utbyggande av tandläkarutbildningskapa
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts ''proposition nr 161 år 1964

citeten uppdrog jag i juni 1961 åt särskilda experter att inom ecklesiastikdepartementet

biträda med beredning av frågor rörande ökad tandläkarutbildning

och därmed sammanhängande spörsmål. Bland dessa experter bildades en

grupp, som biträtt vid utrednings- och planeringsarbetet för anordnande av

odontologisk utbildning i Göteborg. Kungl. Maj:t beslöt i juni 1962 att fästa

denna expertgrupps uppmärksamhet på vad statsutskottet uttalat i sitt utlåtande

1962:144 i anslutning till att utskottet behandlade mitt förutnämnda

förslag rörande riktlinjerna för ifrågavarande arbete. Vidare bör erinras om att

Kungl. Maj :t i december 1959 uppdrog åt 1958 års statliga förhandlingskommission

i Göteborg att uppta förhandlingar med Göteborgs stad om anordnande av

lokaler för odontologisk utbildning. Genom beslut i mars 1963 ändrades detta

uppdrag till att avse anordnande vid lämplig tidpunkt av odontologisk utbildning

i Göteborg och därmed sammanhängande frågor. Kommissionen befriades i

januari 1964 från ifrågavarande förhandlingsuppdrag; samtidigt uppdrogs åt

statens nämnd för förhandlingar med kommuner att överta och fullfölja uppdraget.

Det utrednings-, planerings- och förhandlingsarbete rörande den odontologiska

läroanstalten i Göteborg, som salunda utförts, har sasom närmare framgår

av den i det föregående lämnade redogörelsen — resulterat i att förslag nu

föreligger både från expertgruppen och byggnadsstyrelsen. Dessa förslag jämte

därpå grundat avtal mellan förhandlingsnämnden och delegerade för Göteborgs

stad möjliggör ett ställningstagande både till huvudlinjerna för organisationen av

denna läroanstalt och till ett tidsschema för dess uppbyggande. Innan jag närmare

berör dessa förslag och däröver avgivna yttranden, vill jag emellertid behandla

frågan om den blivande läroanstaltens ställning inom universitetsorganisationen

i Göteborg.

Expertgruppen har i sitt organisationsförslag utgått från att den odontologiska

utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg skall infogas såsom en

odontologisk fakultet i universitetet därstädes. I propositionen 1964: 50 angående

universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. har jag

_ i anslutning till vad universitetsutredningen föreslagit — förordat, att de

nuvarande tandläkarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Umeå organisatoriskt

inlemmas såsom odontologiska fakulteter i respektive karolinska mediko-kirurgiska

institutet, universitetet i Lund och universitetet i Umeå. Jag finner det

därför följdriktigt, att den blivande, redan principbeslutade odontologiska läroanstalten

i Göteborg organiseras sasom en odontologisk fakultet vid universitetet,

och förordar, att så blir fallet. De allmänna föreskrifter, som i den förutsatta

nya universitetsstadgan eller eljest kommer att meddelas rörande t. ex. olika

lärares undervisnings- och forskningsuppgifter, kommer sålunda att i tillämpliga

delar gälla även lärarna vid den odontologiska fakulteten i Göteborg. De av mig

i nyssnämnda proposition förordade riktlinjerna för institutions- och institutionsgruppsindelningen

kommer också att kunna tillämpas. Detta innebär bl. a., att

styrelsen för en institution eller institutionsgrupp vid den odontologiska fakul
5

_ Jiihang till riksdagens protokoll U)Glt. 1 samt. Nr Uil

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majrts proposition nr 161 år 1964

teten skall kunna anförtros en av vederbörande konsistorium utsedd prefekt.

Med det sålunda sagda har jag velat ange vissa främst organisatoriskt-administrativa

former för den odontologiska utbildnings- och forskningsverksamheten

i Göteborg. Till den av expertgruppen väckta frågan om den odontologiska

fakultetens sammansättning återkommer jag i det följande.

I enlighet med små direktiv har expertgruppen utarbetat ett förslag för

ifrågavarande fakultet, vilket beträffande den teknisk-propedeutiska utbildningens

uppläggning, den tandsjukvardande verksamhetens organisation, erforderliga

lärar- och tandläkartjänsters utformning m.m. i sina huvuddrag överensstämmer

med de härför av 1962 ars riksdag godtagna riktlinjerna för uppbyggandet

av tandläkarhögskolan i TJmea. Sasom framgår av det föregående

anser emellertid ett flertal remissinstanser, att förslaget icke är ägnat att i befintligt

skick läggas till grund för beslut; från flera håll förordas en förnyad,

allsidigare och förutsättningslös utredning. I åtskilliga yttranden påtalas, att

resultaten av den av universitetskanslern år 1962 tillsatta s. k. studieplanekommitténs

allmänna översyn av studieplanerna vid de odontologiska läroanstalterna

bör avvaktas, eftersom den blivande fakultetens såväl personalorganisation

som lokaldisposition anses kunna komma att påverkas härav. Kritik

riktas också bl. a. av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Umeå — mot den

beslutade organisationen av verksamheten i Umeå.

Med anledning av vad salunda framkommit vid remissbehandlingen vill jag

först — under hänvisning till den redan inledningsvis lämnade redogörelsen för

tandläkarutbildningens nuvarande organisation m. m. — något beröra de väsentligaste

olikheterna mellan organisationen i Stockholm—Malmö och i Umeå.

De odontologie studerande måste — liksom de medicine studerande — under

sin utbildningstid erhålla tillfälle att skaffa sig för sin kommande yrkesverksamhet

erforderliga kliniska kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Den egentliga

läkarutbildningen, ävensom den medicinsk-kliniska forskningsverksamheten,

är förlagd till särskilda kommunala eller i vissa fall statliga undervisningssjukhus,

vilka organisatoriskt sett är fristående i förhållande till de medicinska läroanstalterna.

De odontologiska läroanstalterna har däremot att själva driva och

ansvara för den patientvård, som skall utgöra underlag för de blivande tandläkarnas

kliniska utbildning och för den odontologisk-kliniska forskningsverksamheten.

En av skillnaderna mellan umeåhögskolan och de båda äldre tandläkarhögskolorna

ligger i formerna för denna tandsjukvårdande verksamhets

bedrivande.

I Stockholm och Malmö är den tandsjukvårdande verksamheten uppspaltad

på skilda avdelningar. En sådan avdelning eller institution finnes för vart och

ett av de i studieplanen upptagna kliniska examensämnena och varje avdelning

har sin s. k. kandidatklinik, vid vilken de studerande under lärarnas ledning och

övervakning utför de för deras manuella träning erforderliga behandlingarna.

Lärarna är inte pliktiga att med tandsjukvården ta annan befattning än som

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

påkallas av deras i anställningsförhållandet liggande skyldighet att bedriva

undervisning och forskning. Ämnesföreträdaren — professorn eller laboratorn —

är visserligen ansvarig för vården vid den till avdelningen hörande kandidatkliniken,

men någon bestämd lärare-tandläkare har som regel icke något sjukvårdsmässigt

ansvar för varje enskild patient och dennes behandling. En avdelningstandläkare

eller assistent kan — sedan han under halva dagen fullgjort sina

undervisningsuppgifter — om han så önskar, fa tjänstgöra vid en lärarklinik.

Därvid verkställes sådana behandlingar, som ej lämpligen kan utföras av de studerande;

läraren uppbär härför särskild timersättning. Någon utbildning av blivande

tandläkare förekommer inte vid denna klinik.

I Umeå har systemet med fristående avdelningar i stort sett frångåtts. De

heltidsanställda lärarna bedriver den patientvård, som de är skyldiga att utföra,

och de studerande erhåller sin manuella träning och kliniska utbildning

inom ramen för en organisatoriskt samordnad poliklinik, tandsjukvardscentralen.

Denna central är funktionsmässigt uppdelad på vissa enheter, vilka var och en

omfattar två från vårdsynpunkt närstående ämnesområden. Vid den del av

tandsjukvårdscentralen, som är lokalmässigt knuten till lasarettet i Umea, finnes

dessutom en mottagningsavdelning samt vissa centrala behandlings- och serviceavdelningar

ävensom rutin- och forskningslaboratorier. Förutom lasaretts- och

remisstandvård (centraltandpoliklinikverksamhet) bedrives vid tandsjukvårdscentralen

en öppen poliklinisk vård, som till omfattningen dock begränsas av

högskolans kapacitet för undervisning och forskning. Verksamheten vid centralen

är uppbyggd med hänsyn i första hand till patienten och dennes vårdbehov.

I konsekvens härmed bäres det sjukvårdsmässiga ansvaret för den enskilde patientens

behandling av legitimerade tandläkare, dvs. de lärare som är knutna

till tandsjukvårdscentralen sasom övertandläkare, biträdande övertandläkare

eller assistenttandläkare. Behandlingen av patienter, som tillföres tandsjukvårdscentralen

i dess egenskap av centraltandpoliklinik (dvs. lasaretts- och

remisstandvård), utföres av lärarna-tandläkarna. Därvid förekommer demonstrationer

för de studerande, vilka även har att assistera vid behandlingen. Patienterna

från den öppna mottagningen behandlas — i samarbete med den för fallet

ansvarige tandläkaren — av de studerande, som därvid utför de för deras manuella

träning erforderliga åtgärderna.

Den andra väsentliga olikheten mellan de bada tandläkarhögskolorna i Stockholm

och Malmö, å ena sidan, och umeåhögskolan, å den andra, ligger i tillkomsten

vid sistnämnda läroanstalt av det av professor företrädda läroämnet

teknologi. Till detta ämne har sammanförts de vid de båda äldre högskolorna till

ämnena karieslära och proteslära hörande laboratoriekurserna i odontologisk

teknik (de s. k. fantomkurserna). Denna laboratorieutbildning har samordnats

med undervisningen i materiallära, som ingar i ämnet teknologi. Det bör tillläggas,

att bl. a. denna förändring kommit till uttryck i den särskilda studieplan

för umeåhögskolan, som universitetskanslern i september 1902 godtagit att gälla

tills vidare.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts -proposition nr 161 år 1964

Som framgår av vad jag förut sagt, innebär upprättandet av en tandsjukvårdscentral

en förändring inte endast i fråga om sättet för patientvårdens

bedrivande och ansvaret för patientbehandlingen utan även beträffande den

tandsjukvårdande verksamhetens organisation och omfattning. Det förhållandet,

att de studerandes kliniska utbildning förlägges till en sådan central, innebär

emellertid inte att utbildningsmålet ändras. Oavsett om studierna bedrives i

Stockholm, Malmö eller Umeå eller om de kommer att bedrivas i Göteborg

vid en läroanstalt uppbyggd efter umeåmodell, skall en studerande givetvis

förvärva de kunskaper, färdigheter och erfarenheter, vilka i lika mån gör honom

skickad att efter studiernas avslutande utöva tandläkaryrket.

Värdet för såväl patientvården som utbildnings- och forskningsverksamheten

av en samordning av den tandsjukvårdande verksamheten har i och för sig icke

bestritts av remissinstanserna. En sådan samordning ligger också i linje med

den inom andra utbildningsområden eftersträvade principen att till större enheter

— institutioner eller institutionsgrupper — sammanföra med varandra

närbesläktade ämnesområden. Den av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i

Umeå påtalade strävan, som gjort sig gällande därstädes och som gått i riktning

mot att åter avgränsa de olika ämnena, får enligt min mening ses såsom en av de

med en ny organisationsform alltid förknippade övergångssvårigheterna. Några

bestämda regler för ledningen av verksamheten vid en dylik samordnad enhet

finnes dessutom inte för närvarande. Som jag inledningsvis framhållit, har jag

emellertid i propositionen 1964:50 föreslagit riktlinjer härför. De friktionsrisker,

som det s. k. umeåsystemet i denna del enligt lärarkollegiet kan innebära,

kan därigenom förväntas bli i allt väsentligt eliminerade. För övrigt vill jag i

detta sammanhang understryka, i anslutning till vad lärarkollegiet självt framhållit,

att erfarenheterna av organisationen i Umeå med s. k. funktionsenheter

ännu ej grundar sig på någon längre tidsperiod. I själva verket har den nya

organisationen ännu inte i alla delar hunnit genomföras. Sålunda har ännu inte

några studerande, som skall erhålla sin utbildning enligt den för umeåhögskolan

gällande särskilda studieplanen, över huvud taget nått de kliniska utbildningsstadierna.

Detta inträffar första gången höstterminen 1964. De studerande, som

nu erhåller klinisk utbildning i Umeå och utexamineras därifrån, har påbörjat

och bedriver sina studier efter delvis andra linjer, nämligen efter dem som gällde

före ombildningen till självständig tandläkarhögskola. Först fr. o. m. läsåret

1966/67 blir umeåhögskolan helt utbyggd enligt den nya ordningen och erhåller

först därmed den samlade lärarstab, som hittills bedömts erforderlig för högskolans

verksamhet.

Att det sjukvårdsmässiga ansvaret för patientbehandlingen vid en odontologisk

läroanstalt likaväl som inom folktandvården och den enskilda tandvården

alltid skall åvila en legitimerad tandläkare har icke ifrågasatts. Därav följer att

patientbehandlingen måste beträffande klientel från den öppna mottagningen

utföras av de studerande men i samarbete med de för fallet ansvariga lärarna,

alltså efter de riktlinjer som gäller i Umeå och som göteborgsförslaget bygger på.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

I sak råder också enighet om angelägenheten av att de odontologiska laroanstaltema

tillföres ett så differentierat patientklientel som möjligt. Expertgruppens

synpunkter på hur patienttillförseln bör ordnas i Göteborg har också som

framgår av det framlagda avtalsförslaget — accepterats av Göteborgs stads förhandlingsdelegerade.

De vid remissbehandlingen av lärarkollegiet i Umeå antydda

problemen i fråga om patienttillförseln och patientbehandlingens omfattning

i Umeå torde för övrigt i allt väsentligt komma att lösas. När det

första verksamhetsåret vid den nya, ännu ej fullt utbyggda umeåhögskolan

snart är avslutat, torde enligt vad jag erfarit ett med hansyn till de av mig

tidigare påtalade övergångssvårighetema i och för sig tillfredsställande resultat

av den patientvårdande verksamheten i Umeå komma att kunna redovisas.

I detta sammanhang vill jag också något uppehålla mig vid det nya amnet

teknologi. Lärarkollegiet vid umeåhögskolan framhåller i sitt yttrande, att införandet

av en professur i detta ämne och de därav följande organisatoriska förändringarna

är välmotiverade. Även malnröhögskolans lärarkollegium ställer sig

i princip positivt till ämnet teknologi, medan stockholmshögskolans kollegium

och vissa tandläkarorganisationer vill föra de s. k. fantomkurserna till ämnena

cariologi och protetik. Jag finner dock ej, att dessa uttalanden motiverar någon

ändring av de riktlinjer, som i detta avseende tillämpats vid umeåhögskolan.

Jag har nu berört de väsentligaste riktlinjer, efter vilka expertgruppen utarbetat

sitt förslag. Som framgår av vad jag därvid anfört, finner jag ej anledning

att i fråga om dessa riktlinjer frångå förslaget. Jag delar alltså den av

universitetskanslersämbetet framförda meningen och förordar, att organisationsförslaget

i huvudsak lägges till grund för den odontologiska fakultetens i Göteborg

uppbyggnad under den första femårsperioden.

Universitetskanslersämbetet föreslår, med anledning av vad som anförts i

yttranden av de av ämbetet hörda universitets- och högskolemyndigheterna, att

ärendets fortsatta beredning sker i intim samverkan med aktiv medicinsk och

odontologisk sakkunskap och att därvid göres de jämkningar i förslaget, som

kan visa sig erforderliga. Jag räknar för min del med att det nya universitetskanslersämbetet

och där närmast den av mig i propositionen 1964: 50 föreslagna

fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci kommer att svara för

den fortsatta planeringen för den odontologiska fakulteten i Göteborg. I enlighet

med expertgruppens förslag bör dock tillsättningen av fakultetens lärar- och forskartjänster

under uppbyggnadsperioden anförtros åt medicinska fakulteten i

Göteborg, förstärkt med företrädare för de tre befintliga odontologiska läroanstalterna

på sätt gruppen föreslagit.

Genom att den fortsatta planeringen anförtros universitetskanslersämbetet

skapas bästa möjliga förutsättningar för att resultatet av den inom kanslersämbetet

pågående översynen av de odontologiska läroanstalternas studieplaner

skall kunna beaktas vid arbetet med den nya fakultetens uppbyggnad. Om på

grund härav eller eljest modifikationer i expertgruppens förslag befinnes motivc
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196It

lade, bör dessa kunna företas inom ramen för dels de av mig här förordade principerna

för fakultetens organisation m. m., dels ock det byggnadsprogram, som

godtagits av Kungl. Maj:t.

I anslutning till vad jag nu föreslagit vill jag behandla tidsschemat för fakultetens

utbyggnad. Expertgruppen har förutsatt, att tandläkarutbildningen i

Göteborg skall kunna påbörjas hösttermineen 1965 i de prekliniska ämnena och

att fakulteten uppbygges etappvis under fem budgetår med början 1965/66 på

sätt gruppen närmare föreslagit. Detta förslag bygger på den förutsättningen,

att väsentliga delar av fakultetens nybyggnad, inrymmande bl. a. tandsjukvårdscentralen,

skall stå färdiga vid början av höstterminen 1967. Som framgår

av den i det föregående lämnade redovisningen för byggnadsstyrelsens förslag till

byggnadsprogram, har emellertid styrelsen funnit, att man måste räkna med ett

års tidsförskjutning för erforderliga byggnaders färdigställande. Enligt min mening

måste skälen för en sådan tidsförskjutning godtas. Jag förordar alltså, att

det fortsatta arbetet med fakultetens uppbyggnad inriktas på att fakulteten

skall kunna påbörja sin verksamhet höstterminen 1966 och att utbyggnaden

sker etappvis med början budgetåret 1966/67 och avslutas budgetåret 1970/71 i

enlighet med byggnadsstyrelsens förslag beträffande olika byggnaders färdigställande

och efter de linjer i övrigt expertgruppen föreslagit, dock med den förändring

som föranledes av den ettåriga tidsförskjutningen.

Jag övergår härefter till frågan om de föreslagna lärartjänsternas konstruktion

m. m. Beträffande löneförmåner m. m. för vissa av de ifrågavarande tjänsterna

har överläggningar förts med Sveriges akademikers centralorganisation.

Därvid har överenskommits i huvudsak följande.

Till professor(laborator)-övertandläkare skall utgå avlöningsförstärkning med

15 000 kr. om året; från skyldigheten att delta i tandsjukvård må åtnjutas semester

två månader per år. För innehavare av dylik tjänst äger universitetskanslersambetet,

efter hörande av lärosätet, medgiva möjlighet att på tandsjukvårdscentralen

utöva enskild verksamhet i medeltal sex timmar för vecka i den

omfattning, som möjliggöres av tillgängliga lokalutrymmen in. m., och på de

villkor i övrigt, som bestämmes av kanslersämbetet efter hörande av lärosätet.

Denna verksamhet skall vara återbäringsfri och icke taxebunden.

Det förutsattes vid överläggningarna, att innehavare av nu avsedd tjänst

skall i sin egenskap av övertandläkare ha samma skyldigheter m. m., som övertandläkare

vid tandsjukvårdscentralen i Umeå. Sålunda skall det åligga honom

bl. a. att ansvara för tandsjukvårdens behöriga och ändamålsenliga handhavande

mom det ämnesområde han företräder, att ha de uppgifter och det ansvar, som

inom folktandvården ankommer på övertandläkare vid centraltandpoliklink, att

i den män undervisningen eller forskningen kräver det meddela tandsjukvård

även åt patienter, som tillföres honom från centralens öppna mottagning samt

att inom ramen för sin undervisningsskyldighet företa de ronder bland patienter

under behandling, som fordras för de studerandes handledning.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196k

Innehavare av tjänst som lärare-biträdande övertandläkare, vilken avlagt disputationsprov,

skall enligt överenskommelsen placeras i lönegraden A 27 och åtnjuta

en avlöningsförstärkning av 16 000 kr. om året. Annan innehavare av sådan

tjänst skall placeras i lönegraden A 25 och likadeles åtnjuta en avlonmgsförstärkning

av 16 000 kr. om året. Pensionslönen skall utgöras av månadslönen

enligt lönegraden B 1; semester må åtnjutas enligt Saar. Ijänsterna i lönegraden

Ae 27 tillsättes medelst förordnande tills vidare.

Vid överläggningarna förutsattes, att för behörighet till tjänst som lärarebiträdande

övertandläkare skall krävas avlagt disputationsprov jämte klinisk

meritering inom det för vederbörande tjänst avsedda området. Innehavare av

sådan lärartjänst skall vara skyldig att med uppmärksamhet följa den vetenskapliga

utvecklingen inom sitt ämnesområde; han bör idka vetenskaplig forskning.

Därest vid tillsättningstillfället eller sedermera person, som avlagt disputationsprov,

ej står till förfogande, förutsattes för nu avsedd tjänst kunna komma

i fråga annan tandläkare, som styrkt med hänsyn till tjänstens karaktär tillbörlig

vetenskaplig skicklighet och som i övrigt har erforderliga kliniska meriter m. m.

I dylikt fall skall innehavaren placeras i lönegraden A 25 och förordnande meddelas

för begränsad tid; dock föreligger möjlighet till förordnande tills vidare

efter prövning av Kungl. Maj it i varje särskilt fall.

Lärare-biträdande övertandläkare skall liksom i Umeå vara kursgivare inom

sitt ämnesområde samt även i övrigt fullgöra motsvarande uppgifter. Sålunda

förutsattes, att lärare-biträdande övertandläkare inom ramen för sm heltidstjänst

skall vara skyldig att meddela undervisning i ett antal timmar, motsvarande

130 timmar katedrala föreläsningar, att hålla i samband med kursgivningen

erforderliga förhör, att bestrida andra tjänstgöromål inom ämnesområdet,

att inom ramen för sin undervisningsskyldighet företa de ronder bland patienter

under behandling, som fordras för de studerandes handledning, samt att i övrigt

årligen fullgöra 800 timmar tandsjukvårdande verksamhet — i fråga om fall från

öppen mottagning, i samarbete med tandsjukvårdsutövande kandidater samt,

i fråga om lasarettstandvård och remisstandvård, självständigt med assistans av

kandidater.

Överenskommelsen innebär vidare, att biträdande övertandläkare skall, inom

ramen för sin heltidstjänstgöring, enligt de närmare föreskrifter som kan utfärdas,

beredas möjlighet att meddela tandvård under i medeltal 6 timmar för

vecka under 35 veckor åt patienter, som inskrivits vid tandsjukvårdscentralen.

För dylik verksamhet skall timarvode utga. Arvodet skall anpassas efter totallönernas

utveckling från 1 januari 1964. Rätt till privatpraktik föreligger ej.

Eu tjänst som lärare i lönegraden A 27 förutsattes vid överläggningarna ianspråktagen

för befattningen som föreståndare för mottagningsavdelningen.

Denne lärare, som skall handha undervisningen i oraldiagnostik, skall tillika

vara övertandläkare och härför åtnjuta avlöningsförstärkning med 23 000 kr.

om året. Rätt till enskild verksamhet eller timarvoderad tandsjukvårdsverksamhet

skall inte föreligga i detta fall. I övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad i det

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts -proposition nr 161 år 1961,.

föregående sagts om övertandläkare och om lärare-biträdande övertandläkare.

Assistenttandläkare skall enligt den träffade överenskommelsen placeras i

lönegraden A 20 och åtnjuta en avlöningsförstärkning med 14 800 kr. om året.

Den som efter avlagd tandläkarexamen har mindre än två års anställning i statlig

eller kommunal tjänst skall dock placeras i lönegraden A 18. Till den som i

tre år varit placerad som assistenttandläkare i lönegraden A 20 skall utgå avlöningsförstärkning

med 16 000 kr. om året. För assistenttandläkare i A 20 skall

pensionslonen utgöras av månadslönen enligt lönegraden A 25. Semester må

atnjutas enligt Saar. Tjänsterna skall i princip tillsättas medelst 3-årsförordnande.

Rätt till privatpraktik föreligger ej.

I fråga om dessa tjänster förutsattes vid överläggningarna, att innehavaren

skall vara skyldig — liksom i Umeå — att inom ramen för sin heltidstjänst

ärligen fullgöra 1 400 timmar tandsjukvårdande verksamhet på samma sätt,

som i det föregående angivits för biträdande övertandläkare, samt att i övrigt

bestrida tjänstgöromål inom ämnesområdet. Vidare förutsattes, att främst inom

de större ämnesområdena — bl. a. i samband med en utökning av verksamheten

— skulle komma att föreligga möjlighet till halvtidsanställning. Vid dylik tjänstgöring

bör möjlighet dessutom finnas att täcka för verksamhetens bedrivande

erforderliga resterande tjänstgöringstimmar för assistenttandläkare genom anställande

mot timarvode av härför lämplig tandläkare.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär vissa avvikelser från vad

som nu gäller i fråga om motsvarande tjänster vid tandläkarhögskolan i Umeå.

Sålunda kommer med vissa tjänster i kliniskt ämne i Göteborg att bli förknippade

förmåner — möjlighet till tidsbegränsad enskild verksamhet för

övertandläkare och tandsjukvårdsverksamhet mot timarvode för biträdande

övertandläkare vilka kan leda till ett för vederbörande tjänsteinnehavare

gynnsammare ekonomiskt utbyte. I denna del liksom i den förutsatta möjligheten

att i vissa fall anställa assistenttandläkare på halvtid eller annan tandläkare

mot timarvode innebär överenskommelsen emellertid, att de synpunkter

på personalorganisationen, som vid remissbehandlingen framförts av främst

lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm samt av Svenska tandläkaresällskapet

och Sveriges tandläkarförbund, i betydande utsträckning tillgodosetts.

Då därtill kommer att tjänstekonstruktionerna och tjänstgöringsskyldigheterna

inom tandsjukvård i övrigt samt inom undervisning och forskning kommer

att kunna lösas på samma enligt min mening ändamålsenliga sätt som gäller

vid tandläkarhögskolan i Umeå, finner jag den träffade överenskommelsen

godtagbar. Jag förordar därför, att densamma godtages och lägges till grund för

det fortsatta arbetet.

Härefter övergår jag till frågan om inrättande av professurer och laboraturer.

Expertgruppen, som härvidlag ansett sig icke böra avvika från den för umeåhögskolan

beslutade ordningen, har särskilt berört läroområdena patologi och

parodontologi samt frågan om omfattningen av och representationen inom dessa

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 161 år 1964

områden ävensom antytt, att liknande frågor är aktuella inom vissa andra läroområden.

Vid remissbehandlingen har förslag och synpunkter framförts, som

skulle, om de realiserades, leda till betydande förändringar och utökningar beträffande

nu ifrågavarande tjänster. Därvid har kritik riktats även mot det av

1962 års riksdag beslutade systemet med tjänster, gemensamma för medicin och

odontologi inom vissa teoretiska läroområden samt det propedeutiska läroområdet

allmän patologi. Jag finner ej anledning att närmare beröra de förslag, som

i denna del framlagts av remissinstanserna. Däremot anser jag mig böra något

beröra de förslag i fråga om ämnesrepresentationen in. m., som framkommit och

som avser klinisk-odontologiska läroområden.

Ett stort antal remissmyndigheter har förordat, att ämnet parodontologi blir

företrätt av professur. Som skäl härför har anförts, att tandlossningssjukdomama

eller parodontopatiema från kliniska och profylaktiska synpunkter utgör

den, jämte karies och dess följdsjukdomar, mest betydelsefulla sjukdomsgruppen

inom odontologien. Jag delar den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck,

nämligen att största möjliga vikt bör läggas vid undervisningen och forskningen

inom parodontologien. Jag biträder därför de därom framförda förslagen och

förordar, att läroområdet parodontologi vid den odontologiska fakulteten i Göteborg

blir företrätt av professur.

I anslutning till vad därom vid remissbehandlingen framförts angående behov

av ytterligare tjänster som professor eller laborator samt docenttjänster ävensom

tjänster som lärare i lönegraden A 27 utöver av expertgruppen upptagna vill jag

erinra om, att gruppens förslag avser den nya fakultetens utbyggnadsperiod.

Det bör också framhållas, att tillgången på vetenskapligt meriterade odontologer,

som nu icke innehar professur eller laboratur, är knapp samt att antalet avlagda

disputationsprov vid tandläkarhögskoloma hittills varit förhållandevis litet.

Även om detta antal under den närmaste femårsperioden kommer att avsevärt

öka — vilket enligt min mening vore synnerligen önskvärt — kan det med hänsyn

till det sagda befaras uppstå svårigheter att under uppbyggnadsperioden

besätta redan de för verksamhetens start oundgängligen erforderliga tjänster, för

vilka minst avlagt disputationsprov kommer att krävas. Under sådana förhållanden

synes mig expertgruppens förslag i nu berört avseende vara i och för

sig väl avvägt.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört om tidsschemat för den

nya fakultetens utbyggnad och i övrigt förordat samt i anslutning till vad expertgruppen

därom föreslagit förordar jag, att följande högre ordinarie tjänster

inrättas vid den odontologiska fakulteten i Göteborg, nämligen en professur i

teknologi och en tjänst som universitetslektor i teknologi fr. o. m. den 1 juli

1967, en professur i vart och ett av de fem ämnena cariologi, protetik, kirurgi,

parodontologi och röntgendiagnostik samt en laboratur i vart och ett av de tre

ämnena farmakologi, bettanalys med parodontoprotetik och endodonti fr. o. m.

den 1 juli 1968, cn professur i histopatologi fr. o. in. den 1 januari 1969, en professur

i ortodonti fr. o. m. den 1 juli 1969 samt cn professur i pedodonti fr. o. m.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 161 år 1964

den 1 januari 1970. I jämförelse med vad som gäller i fråga om tandläkarhögskolan

i Umeå innebär detta mitt förslag den förändringen, att ämnet parodontologi

i Göteborg blir företrätt av professor i stället för av laborator.

De av läkarutbildningsberedningen föreslagna, för medicin och odontologi

gemensamma tjänsterna som prosektor i patologi och laborator i allmän bakteriologi

finner jag starkt motiverade. Till frågan om dessa tjänsters inrättande

torde definitiv ställning få tas i samband med prövning av förslag om ökad läkarutbildning

i Göteborg.

Såsom jag tidigare framhållit bör tjänst som professor respektive laborator i

kliniskt ämne förenas med ställning som övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen.

Detta gäller följande tjänster, nämligen de sju professurerna i cariologi,

protetik, kirurgi, parodontologi, röntgendiagnostik, ortodonti och pedodonti

samt de två laboraturerna i bettanalys med parodontoprotetik och i endodonti.

Expertgruppen har beräknat det totala medelsbehovet för avlöningar (exklusive

arvoden till föreslagna tandsköterskepraktikanter) till i runt tal 5 740 000

kr. enligt 1963 års lönenivå. Detta belopp avser det första budgetår, då fakulteten

kommer att vara helt utbyggd enligt det framlagda förslaget, dvs. budgetåret

1970/71. Beloppet innefattar bl. a. kostnader, beräknade till i runt tal

456 000 kr., för löner, arvoden m. m. avseende den på den medicinska fakulteten

närmast ankommande prekliniska utbildningen. Vidare har expertgruppen gjort

en överslagsberäkning av medelsbehovet till omkostnader och sakanslag m. m.

samt uppskattat detta till sammanlagt närmare 2 000 000 kr. per år. Engångskostnaderna

för inredning och utrustning har av gruppen beräknats till i runt

tal 7 650 000 kr. enligt 1961 års prisnivå.

De sålunda gjorda kostnadsuppskattningarna finner jag ägnade att i huvudsak

bilda underlag för kommande förslag till anslagsäskanden. Det torde emellertid

böra tilläggas, att den med Sveriges akademikers centralorganisation slutna

överenskommelsen kommer att medföra vissa i dessa kostnadsuppskattningar ej

förutsedda utgifter för såväl avlöningar och omkostnader som inredning och utrustning

m. m. Ansvarig för utarbetandet av förslag till anslagsäskanden kommer

att bli det av mig i annat sammanhang föreslagna nya universitetskanslersämbetet

utom i fråga om inredning och utrustning. Det fortsatta planeringsarbetet

i sistnämnda avseende får på sedvanligt sätt handhavas av utrustningsnämnden

för universitet och högskolor. På grundval av de förslag, som kanslersämbetet

kan komma att framlägga, torde därefter personalorganisationen samt

anslagsbehovet för olika ändamål böra prövas i samband med det ordinarie

budgetarbetet. Vid detta arbete torde även böra beaktas vad expertgruppen

föreslagit beträffande dels fakultetens uppbyggnad etappvis under fem på varandra

följande budgetår, dels ock sådana särskilda anordningar, som kan befinns

erforderliga under de två första verksamhetsåren.

I detta sammanhang torde böra erinras om att jag i propositionen 1961:108

framhållit önskvärdheten av att, där så ske kan, åstadkomma samarbete med

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 196b

andra nordiska länder vid utbyggande av det högre utbildningsväsendet. Därvid

uttalade jag att förutsättningarna för att ge kompetenta sökande från annat

nordiskt land företräde till ett antal utbildningsplatser vid nu ifrågavarande läroanstalt

borde undersökas. Som jag även då framhöll, hade från norska regeringens

sida vid preliminära kontakter intresse visats för ett dylikt arrangemang. En

allmän förutsättning vid dessa underhandskontakter var att åtagandet från

svensk sida skulle avse högst 25 nybörjarplatser om året under en femårsperiod

räknat från den nya läroanstaltens start. Erbjudandet gällde vidare under den

förutsättningen att svenska staten skulle erhålla ersättning, motsvarande driftkostnaderna

för varje på detta sätt ianspråktagen utbildningsplats. Den sålunda

år 1961 väckta frågan har i förevarande sammanhang ånyo berörts med norska

regeringen. Därest riksdagen ej riktar någon erinran däremot torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att träffa de överenskommelser, som kan fordras för

ett genomförande av ifrågavarande arrangemang.

I anslutning till av mig förut framlagda förslag om högre ordinarie tjänster

vill jag något beröra jakultetens sammansättning. Jag förutsätter därvid, att

förutom de föreslagna nio professorerna och tre laboratorerna även universitetslektorn

i teknologi i enlighet med vad jag förordat i propositionen 1964: 50 skall

ingå som ledamot av den odontologiska fakulteten. I denna fakultet bör säte

och stämma dessutom beredas vissa ledamöter av den medicinska fakulteten.

Sistnämnda fråga liksom den av expertgruppen väckta frågan om representation

i den medicinska fakulteten av ledamöter av den odontologiska fakulteten torde

emellertid böra prövas av Kungl. Maj:t.

Jag övergår nu till de av expertgruppen framlagda förslagen rörande den statliga

tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i Göteborg. Även ifrågavarande

förslag bygger på de riktlinjer, som fastställts för organisationen av motsvarande

utbildning i Umeå. Överstyrelsen för yrkesutbildning anser, att denna utbildningsverksamhet

bör ske under överstyrelsens ledning och avstyrker förslagen

härutinnan. Medicinalstyrelsen tillstyrker förslaget om tandsköterskeutbiklningen

men uttalar sig i samma riktning som överstyrelsen för yrkesutbildning

i fråga om tandteknikerutbildningen. Såväl medicinalstyrelsen som vissa tandläkarorganisationer

har dessutom uppehållit sig vid behovet av tandsköterskor

och i anslutning därtill föreslagit, att den nuvarande tandsköterskeskolan i Göteborg

bibehålies vid sidan av den av expertgruppen föreslagna skolan. Sagda

styrelse har i särskild skrivelse ytterligare understrukit angelägenheten härav.

De tre tandläkarhögskolornas lärarkollegier har bl. a. understrukit, att föreståndarskapet

för tandteknikerskolan icke såsom i Umeå bör belasta professorn i

teknologi utan i stället anförtros en särskild föreståndare.

I anslutning till de befintliga tre tandläkarhögskolorna är anordnad utbildning

för såväl tandtekniker som tandsköterskor. Från berörda högskolemyndigheters

sida har någon erinran icke rests mot att så bör bli fallet även vid den nya läro
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

anstalten i Göteborg. Jag biträder därför det av expertgruppen härutinnan

framlagda förslaget och finner, att ifrågavarande utbildning bör — så vitt gäller

tandteknikerskolan — organiseras efter de principer, som tillämpats vid uppbyggandet

av en sådan skola i Umeå.

De nya tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Göteborg bör dimensioneras

för i stort sett den utbildningskapacitet expertgruppen föreslagit. Med hänsyn

till den i det föregående berörda frågan om tidpunkten för erforderliga byggnaders

färdigställande, måste jämväl för denna utbildningsverksamhets start räknas

med ett års tidsförskjutning. Även beträffande förevarande utbildningsverksamhet

finner jag de av expertgruppen gjorda kostnadsuppskattningarna ägnade

att i huvudsak bilda underlag för kommande förslag till anslagsäskanden. Den

av vissa remissmyndigheter väckta frågan om att efter den nya skolans inrättande

bibehålla den nuvarande tandsköterskeskolan samt därmed sammanhängande

spörsmål är jag inte beredd att pröva i förevarande sammanhang.

I det föregående har redovisats ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till

byggnadsprogram för den odontologiska fakulteten i Göteborg samt däröver

avgivna yttranden. I fråga om detta förslag får jag anföra följande.

Byggnadsprogrammet för den odontologiska fakulteten omfattar dels tillbyggnader

till den medicinska fakultetens teorctisk-medicinska institutioner för

den prekliniska tandläkarutbildningen, dels en fristående nybyggnad för den

kliniska tandläkarutbildningen. 1 sistnämnda byggnad föreslås även histopatologien

samt tandteknikerskolan och tandsköterskeskolan bli inrymda. Nybyggnaden

föreslås bli placerad på västra delen av det s. k. medicinarområdet i närheten

av Sahlgrenska sjukhuset. Byggnadsprogrammet omfattar totalt ca

16 500 m2 nettoyta, varav ca 1 300 m2 hänför sig till tillbyggnaderna och

15 200 m2 nettoyta till nybyggnaden. Lokalbehovet har beräknats vad gäller

tillbyggnaderna av läkarutbildningsberedningen och vad gäller nybyggnaden av

expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg.

Från remissmyndighetemas sida har vissa erinringar framförts mot byggnadsprogrammet.

Sålunda har framhållits, att slutlig fastställelse av byggnadsprogrammet

borde anstå tills den av universitetskanslersämbetet tillsatta odontologiska

studieplanekommittén framlagt sitt förslag, eftersom detta anses kunna

komma att påverka lokalbehovet. Med anledning härav vill jag erinra om att

jag tidigare framhållit att, om eventuella modifikationer i expertgruppens förslag

befinnes påkallade med hänsyn bl. a. till nämnda kommittés arbete, dessa bör

kunna göras inom ramen för det av Kungl. Maj :t godkända byggnadsprogrammet.

Vidare har kanslern och rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i Stockholm

påtalat, att antalet kliniska arbetsplatser för tandläkarkandidaterna —

vilka beräknats till 10—15 % mindre än antalet dagligen tjänstgörande tandläkarkandidater

— är otillräckligt. Jag finner denna kritik obefogad. Att tillskapa

ett lika stort antal arbetsplatser som antalet tandläkarkandidater skulle

nämligen innebära, att — med den uppläggning som utbildningen avses få —

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

resurserna icke blev fullt utnyttjade, då man måste räkna med att ett visst

antal kandidater av olika skäl, bl. a. utbildningstekniska, är förhindrade att utnyttja

arbetsplatserna. Vid remissbehandlingen har också krav framförts på

utrymmen för anordnande av specialistutbildning av tandläkare och för kompletterande

utbildning för utomlands utbildade tandläkare. Beträffande specialistutbildningen

vill jag framhålla, att det synes vara mest ändamålsenligt, att denna

tills vidare förlägges huvudsakligen till de befintliga odontologiska läroanstalterna.

I fråga om lokalutrymmen för kompletterande utbildning av utomlands

utbildade tandläkare vill jag framhålla, att under fakultetens uppbyggnadsperiod

viss överkapacitet i fråga om bl. a. lokalutrymmen kommer att föreligga.

Först vårterminen 1971 kommer nämligen studerandeantalet att uppnå nivån

för fortvarighetstillståndet. Denna överkapacitet torde enligt min mening kunna

utnyttjas för ifrågavarande efterutbildning. Vidare bör kunna övervägas att

ställa de odontologiska fakulteternas lokalresurser till förfogande för sådan utbildning

under ferietid.

Av vad jag sålunda anfört har framgått, att jag icke finner skäl föreligga

att göra någon ändring av lokalprogrammet i de avseenden remissmyndighetema

föreslagit. Detta ställningstagande gäller även medicinska fakultetens i Göteborg

förslag att öka lokalprogrammet för tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska

institutionerna. Med hänsyn bl. a. till behovet av kontakt med den inom de

teoretisk-medicinska institutionerna bedrivna forskningen finner jag det följdriktigt,

att de tillkommande utrymmena för den prekliniska tandläkarutbildningen

skapas — såsom byggnadsstyrelsen föreslagit — i anslutning till de

teoretisk-medicinska institutionerna. Medicinska fakultetens förslag om placering

av dessa utrymmen i nybyggnaden för den odontologiska fakulteten är jag

sålunda inte beredd att biträda.

Såsom jag anfört i det föregående har överenskommelse träffats med Sveriges

akademikers centralorganisation beträffande löneförmåner m. m. vid vissa av de

föreslagna tandläkartjänsterna. Enligt överenskommelsen skall universitetskanslersämbetet

för professor(laborator)-övertandläkare äga medgiva möjlighet att

på tandsjukvårdscentralen utöva viss enskild verksamhet i den omfattning,

som möjliggöres av bl. a. tillgängliga lokalutrymmen m. m. Lärare-biträdande

övertandläkare skall också beredas möjlighet att mot bestämt arvode meddela

viss tandvård åt patienter, som inskrivits vid tandsjukvårdscentralen. Till förevarande

överenskommelse, som icke kunnat beaktas vid utarbetandet av byggnadsprogrammet

för fakulteten, har därför hänsyn tagits vid fastställandet av

detsamma.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut

den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av det av styrelsen

redovisade byggnadsprogrammet projektera till- och nybyggnaderna för

odontologisk fakultet i Göteborg fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar,

inklusive tillförlitlig kostnadsberäkning, varvid fortlöpande samråd skall

äga rum med universitetskanslersämbetet, samt att därefter underställa ärendet

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I en till nämnda beslut fogad promemoria, vars

innehåll skall beaktas vid projekteringen, har uttalats att byggnadsstyrelsen bör

i samråd med universitetskanslersämbetet inom ramen för de i byggnadsprogrammet

upptagna reservutrymmena för forskning om 300 m2 nettoyta göra en

avvägning av vad som av dessa utrymmen skall disponeras för förutnämnda

enskilda och arvoderade verksamhet vid tandsjukvårdscentralen, å ena sidan,

och för forskning, å den andra.

Beträffande byggnadsprogrammet för den odontologiska fakulteten i Göteborg

vill jag sammanfattningsvis framhålla, att jämförelser med tandläkarhögskolornas

i Malmö och Umeå lokalresurser ger vid handen, att göteborgsfakulteten

får en utrymmesstandard, som väl motsvarar de båda nämnda läroanstalternas.

Kostnaderna för genomförandet av byggnadsprogrammet — exklusive s. k.

försörjningsåtgärder — har av byggnadsstyrelsen uppskattats till ca 35 milj. kr.

enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande kostnaderna vill jag framhålla, att

ställning till dessa torde få tagas först sedan byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar,

innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar, för byggnadsföretagen.

Byggnadsfrågan för den odontologiska fakulteten torde sålunda få

redovisas på nytt för riksdagen i samband med att medel för byggnadsarbetenas

påbörjande äskas. Beträffande tillbyggnaderna torde detta kunna ske våren

1965 och beträffande nybyggnaden hösten 1965.

Vad gäller tidsplanen för uppförande av till- och nybyggnaderna räknar byggnadsstyrelsen

med att tillbyggnaderna till de teoretisk-medicinska institutionerna

skall vara färdiga att tagas i bruk delvis fr. o. m. höstterminen 1966 och teknologidelen

av nybyggnaden fr. o. m. höstterminen 1967. Tillbyggnaderna beräknas

bli helt färdigställda till höstterminen 1967 och nybyggnaden helt färdigställd

till höstterminen 1969. Jag vill starkt understryka nödvändigheten av att byggnaderna

färdigställes vid sådana tidpunkter, att det tidigare av mig redovisade

tidsschemat för fakultetens utbyggnad kan hållas.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har statens

nämnd för förhandlingar med kommuner och delegerade för Göteborgs stad

träffat ett villkorligt avtal om odontologisk utbildning i Göteborg, genom vilket

regleras dels markfrågan för den odontologiska fakultetens byggnad och vissa

därmed sammanhängande spörsmål, dels ock den tandsjukvårdande verksamhet,

som nämnda fakultet skall bedriva. I sistnämnda hänseende innebär avtalet

bl. a., att den odontologiska läroanstalten övertar den vid Sahlgrenska sjukhuset

belägna centraltandpoliklinikens verksamhet. Detta har möjliggjorts främst genom

att markfrågan kunnat lösas så, att tandsjukvårdscentralen får direkt anknytning

till Sahlgrenska sjukhuset.

Enligt avtalet skall vid tandsjukvårdscentralen meddelas såväl lasarettstandvård

och remisstandvård (centraltandpoliklinikverksamhet) som, inom ramen

för läroanstaltens kapacitet, tandsjukvård åt vuxna och barn vid en öppen

mottagning. Dessutom skall en kommunal skoltandpoliklinik beredas lokaler

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1964

inom den förutsatta nybyggnaden. För den tandsjukvård läroanstalten lämnar

invånarna i staden skall Göteborgs stad enligt avtalet lämna ersättning,

motsvarande den kostnad staden skulle ha haft för verksamheten, därest den

utövats inom dess folktandvårdsorganisation. Med hänsyn till svårigheterna

att nu på alla punkter precisera grunderna för beräkning av ifrågavarande ersättning

har parterna enats om att låta mer detaljerade bestämmelser därom

ingå i en särskild överenskommelse, vilken förutsättes kunna ändras under

avtalstiden. Denna tid har anpassats efter vad som gäller för 1959 års läkarutbildningsavtal,

dvs. avtalet kan icke bringas att upphöra förrän fr. o. m. den

1 juli 1970. I avtalet behandlas även frågan om statens övertagande av personal

vid stadens centraltandpoliklinik.

Som jag redan förut nämnt innebär det sålunda träffade villkorligt träffade

avtalet, att läroanstaltens patienttillförsel kommer att kunna ordnas i stort sett

i enlighet med av expertgruppen framförda synpunkter härpå. Vid remissbehandlingen

av avtalet har såsom närmare framgår av den lämnade redogörelsen för

yttrandena medicinalstyrelsen anfört vissa synpunkter på bl. a. centraltandpoliklinikverksamhetens

förläggning till tandsjukvårdscentralen. Styrelsen har

även understrukit behovet av kulvertförbindelse samt berört frågan om vem

som skall svara för patienttransporterna. De föreslagna ersättningsgrundema

finner styrelsen i princip lämpliga och ägnade att ge rättvisa belopp. Universitetskanslersämbetet,

som understryker angelägenheten av att trafikproblemen

snarast löses, finner inte anledning till erinran mot avtalets eller överenskommelsens

lydelse. Avtalet tillstyrkes även av byggnadsstyrelsen.

För egen del vill jag med anledning av vad medicinalstyrelsen framhållit peka

på att tandsjukvårdscentralen genom den förutsatta kulvertförbindelsen kommer

att få en direkt anknytning till Sahlgrenska sjukhusets samtliga anläggningar.

Jag förutsätter, att sjukhuset skall svara för patienttransporter till och

från tandsjukvårdscentralen. Vidare anser jag mig ha anledning räkna med att

de berörda transportproblemen skall kunna lösas på ett fullt tillfredsställande

sätt. Den av Göteborgs stads förhandlingsdelegerade accepterade lösningen av

tandsjukvårdens bedrivande vid tandsjukvårdscentralen anser jag mig därför

kunna godtaga. Då jag dessutom finner, att den betydelsefulla markfrågan samt

spörsmålet om stadens ersättning till staten för den tandsjukvård, som kommer

att meddelas, ävensom erforderliga regleringar i övrigt lösts på ett för staten

godtagbart sätt, får jag förorda, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att godkänna förevarande med Göteborgs stad villkorligt slutna avtal

jämte därtill hörande särskild överenskommelse. Bemyndigandet torde böra

innefatta befogenhet att vidtaga sådana smärre jämkningar av eller tillägg till

ifrågvarande bestämmelser som kan visa sig erforderliga.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 19 6^

VIII. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av att

hinder inte synes möta för att frågan behandlas av riksdagen först under dess

höstsession hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer för

organisationen av en odontologisk fakultet i Göteborg;

b) godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer för

organisationen av tandtekniker- och tandsköterskeutbildning i

Göteborg;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat i det föregående godkänna avtal

med Göteborgs stad om odontologisk utbildning i Göteborg,

m. m. jämte därtill hörande särskild överenskommelse.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Marianne Soop

INNEHÅLL

Sid.

I. Tandläkarutbildningens nuvarande organisation m. m............... 2

II. Organisationen m. m. av tandläkarutbildningen i Göteborg.......... 8

1. Inledning ................................................. 8

2. Expertgruppens förslag..................................... 9

3. Yttranden ........................................... 24

III. Den statliga tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i Göteborg 32

1. Expertgruppens förslag........................ 32

2. Yttranden ................................................ 35

IV. Byggnadsprogram för odontologisk läroanstalt i Göteborg........... 36

1. Byggnadsstyrelsens förslag.................................. 36

2. Yttranden ................................................ 39

V. Avtal om odontologisk utbildning i Göteborg, m. m................. 40

1. Inledning ................................................. 40

2. Förhandlingsnämndens förslag............................... 40

3. Yttranden ................................................ 54

VI. Departementschefen ............................................ 56

VIII. Hemställan .................................................... 72

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640784

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:364 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa paragraf fer i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket. a1 i texten
  2. SU 1964:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tandläkarutbildning to. to. i Göteborg jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten