Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av fiskerikonvention

1964-03-09 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:167, Angående godkännande av fiskerikonvention

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

1

Nr 167

■ >>,/. •;* i V.inW. • n

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av fiskerikonvention; given Stockholms slott den 2 b

september 196b.

. i • . / ■ • ‘ '' i i ■ • ■/ '' ^■

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt

§ 12 regeringsformen, föreslå riksdagen att godkänna en den 9 mars 1964

i London dagtecknad fiskerikonvention.

n-Vmmå \ -r> -ju ^Aimu-.niVAWo obuoaum. jMiabrnn» fiAhU) v.''! ''naWniin

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

i ,.s, enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

-

Torsten Nilsson

<!.: rf!!.:>ririi.r:i t .^ir; (Oinoarr.ari i '' • >.>•! n r->

n)''i (jiif. i".!, rån Wi v."•-.•uou^oivlu . i- bil”! : »>i

!,■/ »liaiNdid ili igiljöm bi» -n^irn; i-. .;:-j;uc!;r>o!> m/. i ii*>?a rr;-

''■»] > *, t;} l i; • !i,-‘ ,]'')•//• '' ''f,;v | h :r • > - iMUfbI ^; f 11 * M1. u''•

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föx-eslås, att riksdagen godkänner en i London den 9

mars 1964 dagtecknad fiskerikonvention, vilken konvention undertecknats

av Sverige den 8 april 1964. Konventionen rör huvudsakligen spörsmålet om

inrättande av fiskezoner.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Sr 167

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 september 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

ministern för utrikes ärendena fråga angående godkännande av en i London

den 9 mars 196b dagtecknad fiskerikonvention och anför därvid följande.

Sedan Storbritannien den 25 april 1963 uppsagt 1882 års konvention om

fiskeriordningen i Nordsjön, till vilken Sverige av skäl som senare skall

angivas ej varit anslutet, inbjöd brittiska regeringen samtliga sju medlemmar

av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och samtliga sex

medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) samt Irland,

Island och Spanien till en fiskerikonferens. I inbjudningen framhölls att

Storbritannien med hänsyn till de inskränkningar av det öppna havet, vilka

till följd av utvidgningen av fiskegränserna ägt rum under senare år,

särskilt i Nordostatlanten, ej längre ansåg det möjligt att bibehålla sin

traditionella 3-mils fiskegräns och att det var i syfte att söka nå fram till

en lösning av gemensamma fiskeriproblem på europeisk basis, som fiskerikonferensen

utlysts.

EFTA :s ministerråd välkomnade vid sitt möte den 9—11 maj 1963 i

Lissabon den brittiska regeringens initiativ, och i förberedande syfte avhölls

i juni månad ett expertmöte inom ramen för EFTA.

Konferensen, som med deltagande av samtliga sexton inbjudna stater

ägde rum i London i tre mötesomgångar tiden 3 december 1963—2 mars

1964 hade på dagordningen fyra punkter: fiskets frihet och tillträde till

fiskeområden (inbegripet frågan om fiskegränser), tillträde till marknader,

fiskeövervakning samt övriga frågor, varvid spörsmålet om fiskegränserna

kom att ägnas särskild uppmärksamhet. Med hänsyn till konferensens

resultat kom dessa dagordningspunkter att återspeglas i följande

huvudämnen: 1. fiskegränserna, 2. handeln med fisk och fiskeprodukter,

3. fiskeövervakning och 4. bevarandet av fiskebeståndet. Beträffande

det första ämnet blev resultatet en fiskerikonvention —- huvudsakligen

behandlande fiskegränsfrågor — jämte ett signaturprotokoll ro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

rande provisorisk tillämpning av konventionen; konventionen har två bilagor,

den ena angående de kustområden å vilka den skall tillämpas och

den andra rörande skiljedom. Övriga tre ämnen gjordes till föremål för

resolutioner, vilka dock ej upptages till behandling här. Konventionen och

signaturprotokollet, vilka av Sverige undertecknats den 8 april 1964, torde

få fogas såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet i detta ärende. De

har undertecknats av samtliga i konferensen deltagande stater med undantag

av Island, Norge och Schweiz.

Innan jag övergår till en redogörelse för konventionens och signaturprotokollets

innehåll, önskar jag lämna några allmänna uppgifter i fiskegränsfrågan

och vad därmed sammanhänger.

Territorial- och fiskegränser

Sverige hävdar som bekant, att gränsen för landets territorialvatten går

4 sjömil från kusten, vilken gräns tillika utgör fiskegränsen. Denna territorialgräns

har gjorts gällande sedan 1779 och fiskegränsen sedan 1871 åtminstone

i avseende å västkusten men sannolikt även i övrigt (jfr SOU

1930 : 6 s. 265—270). Sverige biträdde nämligen ej 1882 års Nordsjökonvention,

enär »svenska regeringen hade den uppfattningen att de i konventionen

bestämda fiskegränserna icke överensstämde med Sveriges territorialgräns

men att, även om Sverige tillträdde densamma, Sveriges fiskegräns,

som sammanfaller med territorialgränsen, icke skulle beröras av dess bestämmelser»

(se Till frågan om gränsen för Sveriges territorialvatten, Aktstycken

utgivna av Kungl. Utrikesdepartementet, 1928, s. 108). Det framgår

härav, att Sverige icke gjort gällande anspråk på någon fiskezon utanför

territorialvattnet.

Under de båda världskrigen fasthöll Sverige vid 4-milsgränsen, ehuru

neutralitetsskyddet av praktiska skäl måste inskränkas till 3 sjömil (jfr

SOU 1930:6 s. 142 och 146), varvid man för denna inskränkning kunde

stödja sig på art. 25 i XIII:e Haagkonventionen, där det heter att en neutral

stat är skyldig att utöva den uppsikt, som de till dess förfogande stående

medel tillåter för att förhindra neutralitetskränkningar (SFS 1910: 153 s.

241).

Vid de av Förenta Nationerna sammankallade Genévekonferenserna

åren 1958 och 1960 förklarade sig svenska delegationen beredd att i kompromissens

tecken och i syfte att åstadkomma ett positivt resultat rösta för

ett amerikansk-kanadensiskt förslag om 6 sjömils territorialvatten och 6 sjömils

fiskezon utanför den förstnämnda territorialvattenzonen med bevarande

av s. k. traditionella fiskerättigheter inom de yttre 6 milen under eu övergångsperiod

av 10 år. Sverige ansåg sig emellertid böra förbehålla sig

full frihet att, därest en kompromisslösning ej kunde förverkligas, fasthålla

vid sin tidigare ståndpunkt, dvs, som saken uttrycktes i ett interpella
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr i67 år 196b

tionssvar i andra kammaren den 2 februari 19G0, »att staterna icke äger ensidigt

utvidga sina vattengränser utöver vad som kan anses historiskt givet,

1 vilket hänseende territorialvatten av en bredd utöver 6 sjömil i allmänhet

icke torde kunna hävdas. Sverige har likaledes i princip motsatt sig tanken

på särskilda fiskezoner utanför territorialvattnen». Konferensen år 1960

avslutades utan att något resultat uppnåddes i de vid densamma behandlade

territorialvattens- och fiskezonsfrågorna.

Beträffande vårt lands förhållande till Danmark och Norge, vilka hävdar

3 respektive 4 sjömils territorialvatten, må följande anföras.

Med Danmark föreligger en konvention av den 31 december 1932 (SO

1933: 13) i huvudsak innebärande följande. I Kattegatt är vartdera

landets fiskare berättigade att idka fiske intill ett avstånd av tre distansminuter

från det andra landets kust. I Öresund skall fiske allestädes

vara gemensamt för båda länders fiskare, dock med den inskränkningen,

att innanför ett djup invid stranden av sju meter det andra landets

tiskare icke må driva annat fiske än sillfiske med garn samt under månaderna

juli, augusti, september och oktober även krokfiske. I Östersjön

skall sillfisket med drivgarn vara gemensamt för de båda ländernas fiskare

från och med den 1 maj till och med den 31 augusti. I artikel 2 i konventionen

uttalas uttryckligen, att »dessa medgivanden icke innebära något

uppgivande av den ståndpunkt, som vardera av de fördragsslutande staterna

intager rörande allmänna principer för beräknande av territorialvattnens

utsträckning». För Grönlands vidkommande hävdas fr. o. m.

den 1 juni 1963 en exklusiv 12-mils fiskegräns. Detsamma gäller Färöarna

fr. o. m. den 12 mars 1964.

För Norges del är läget något mera komplicerat. Genom lag den 24 mars

1961 fastställdes Norges fiskegräns till 6 nautiska mil från den 1 april 1961

och 12 nautiska mil från den 1 september 1961. Denna utvidgning gäller

emellertid tills vidare ej Skagerackkusten öster om Lindesnes, ej heller omkring

Jan Mayen, vilket i förra fallet beror på grannelagshänsyn (Danmark

och Sverige). Emellertid gäller även väster om Lindesnes rätt för brittiska

och sovjetiska fiskare enligt avtal den 17 november 1969 resp. den 16 april

1962 att t. o. m. den 31 oktober 1970 fiska intill 6 nautiska mil (d. v. s. i den

yttre zonen); samma rätt, ehuru ej tidsbegränsad, tillkommer jämväl danska

och svenska fiskare enligt Kgl. resolusjon av den 18 augusti 1961 (2 §

fiskerigrenseloven). Jämlikt en överenskommelse den 20 december 1950

(SÖ 1951: 23) äger svenska fiskare vidare rätt att idka fiske på ett område

inom norskt territorialvatten utanför Oslofjorden liksom norska fiskare

äger rätt att fiska på visst område inom svenskt territorialvatten utanför

norra Bohuslän. Avtalet har emellertid av Norge uppsagts och utlöper med

innevarande års utgång (se svar på interpellation i andra kammaren den

2 april 1963).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

I detta sammanhang må nämnas att Sverige i början av år 1961 förhandlade

med Norge i syfte att få till stånd en status-quo-ordning, som för lång

tid och oberoende av de utvidgningar av fiskegränserna som kan komma

att företagas, skulle bibehålla svenska liskare vid deras nuvarande rättigheter

i avseende på fisket i Skagerack och Kattegatt. Dessa förhanolingai

har emellertid icke resulterat i något avtal mellan länderna.

Om andra staters inställning till dessa frågor må nämnas följande.

Finland hävdar i likhet med Sverige 4 sjömils territorialvatten, vais yttre

gräns tillika utgör fiskegräns.

Island gör anspråk på 4 sjömils territorialvatten och 12 sjömils fiskegräns

från samma kustlinje; fiskegränsutvidgningen trädde i kraft den 1

september 1958. Detta gav upphov till en segsliten tvist med Storbritannien,

som åberopade traditionellt fiske innanför fiskegränser Tvisten löstes genom

en övergångsanordning, som utlöpte den 11 mars 1964, till vilket datum

jämväl västtyska fiskare ägde rätt att fiska inom 12-milsgränsen.

Polen hävdar såvitt bekant alltjämt 3 sjömil och Sovjetunionen 12 sjömil

för såväl territorial- som fiskegräns. Belgien, Frankrike, Nederländerna och

Förbundsrepubliken Tyskland har jämväl 3-milsgräns med samma fiskegräns.

Storbritannien hävdar för närvarande 3 sjömils territorialgräns, som

tillika utgör fiskegräns men avser att från och med den 1 oktober 1964 inrätta

fiskezoner enligt den i London avslutade fiskerikonventionen.

Fiskeriöverenskommelser

Av betydelse för fisket är — förutom de avtal med Danmark och Norge

som tidigare omnämnts — en råd multilaterala och bilaterala överenskommelser,

i vilka Sverige är part. Enär det kan vara av intresse att äga samlad

upplysning om dessa överenskommelser nämnes de samtliga här.

a) multilaterala:

1937 års konvention med Danmark och Norge ang. skydd för fisket eftei

rödspätta och sandskädda i Skagerack, Kattegatt och Öresund (SÖ 1938: 5);

1952 års överenskommelse med Danmark och Norge om åtgärder till

skydd av beståndet av djupvattensräkor, hummer, havskräftor och krabbor

(SÖ 1952: 87) med viss ändring år 1959 (SÖ 1959: 46);

1959 års nordostatlantiska fiskerikonvention (SÖ 1960: 4);

1962 års överenskommelse med Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland

rörande skydd för beståndet av lax i Östersjön (prop. 1963:7; UU

1963: 1; rskr 1963: 77; jfr svar på interpellation i andra kammaren den 2

april 1964).

Ij- Bihang till riksdagens protokoll 1964.1 samt. Nr 167

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

b) bilaterala:

Danmark

1932 års konvention ang. fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark

gränsande farvattnen (SÖ 1933: 13) med viss ändring år 1956 (SÖ

1956:19).

Finland

1927 års konvention ang. ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne

och Muonio älvar (prop. 1933: 120; LTJ 1933: 41; rskr 1933: 179) med viss

ändring år 1933 (SO 1933: 7 och 9).

Norge

1949 års konvention ang. lax- och laxöringsfisket i Idefjorden och Svinesund

(SÖ 1949: 4);

1950 års överenskommelse om fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och

Norge hörande vattenområden (prop. 1951: 28; UU 1951: 4; rskr 1951: 87;

överenskommelsen utlöper den 31 december 1964, se svar på interpellation

i andra kammaren den 2 april 1963).

Fiskerikonventionens innehåll

Enligt art. 1 må varje konventionsstat införa konventionens fiskeriordning

eller bibehålla gällande ordning, förutsatt att denna senare är gynnsammare

än den förra för de andra staternas fiske.

I art. 2 och 3 ges bestämmelser för fisket till ett avstånd av 12 sjömil från

baslinjen för kuststaternas yttre territorialvatten. Inom sexmilszonen närmast

baslinjen, vilken zon behandlas i art. 2, har kuststaten uteslutande rätt

att fiska och uteslutande jurisdiktion i fiskerifrågor. Inom den yttre sexmilszonen,

som behandlas i art. 3, må fisket utövas av såväl kuststaten som annan

konventionsstat, vars fiskefartyg vanligen fiskat inom detta område under

åren 1953 1962. Sistnämnda rätt för »traditionellt» fiskande stat lider

emellertid enligt art. 4 den inskränkningen, att dess fiskefartyg ej må rikta

sina fiskeriansträngningar mot fiskbestånd eller fångstplatser som väsentligt

avviker från dem de vanligen utnyttjat. Inom den yttre zonen äger kuststaten

jämlikt art. 5 reglera fisket, förutsatt att därvid diskriminering icke

göres gentemot annan konventionsstats fiskefartyg. Innan reglerande åtgärd

vidtages, skall övriga berörda parter underrättas.

Vid dragande av räta baslinjer skall folkrättens regler och särskilt 1958

års Genévekonvention om yttre territorialvattnet och tilläggszonen (denna

konvention har ej ratificerats av Sverige) iakttagas (art. 6). Om två staters

kuster vetter mot eller gränsar till varandra, utgör enligt art. 7 mittlinjen

mellan dessa den gräns på vars andra sida den ena staten ej må göra sin

liskeriordning gällande, därest ej särskild överenskommelse av annan innebörd

föreligger.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196 b

Art. S vill förhindra diskriminering till förmån för en utanför konventionen

stående stat. Om konventionsstat infört den i konventionens art. 2 6 be
stämda

fiskeriordningen, skall sålunda varje rätt till fiske, som den må

medgiva en utanför konventionen stående stat, automatiskt tillkomma övriga

konventionsstater, oavsett om dessa skulle kunnat kräva denna rätt pa

grund av vanligen utövat fiske eller ej, i den omtattning den stat som tillerkänts

förmånen verkligen och regelmässigt begagnar sig därav. Även rätt

som medgives konventionsstat, vilken denna ej kan kräva med stöd av art.

3—4, skall automatiskt utsträckas till övriga konventionsstater.

Om konventionsstats fiskare till följd av införande av den i art. 2 stadgade

ordningen utestängs från vanligen utövat fiske i den inre zonen, skall de

enligt art. 9 tillåtas att fortsättningsvis fiska i denna under en övergångstid,

om vars längd de berörda staterna skall träffa överenskommelse. Härutöver

upptager art. 9 bestämmelsen, att konventionsstat alltid äger medgiva annan

konventionsstats fiskare rätt att fiska i den inre zonen, därest de vanligen

gjort detta med stöd av uppgörelser grundade på grannelagshänsyn

(»by reason of voisinage arrangements»).

Härefter uppräknas i art. 10 vilka stater, som oavsett konventionens bestämmelser

må sinsemellan bibehålla eller införa särskilda liskeriordningar,

bl. a. Danmark, Norge och Sverige. Härjämte anges att undantagsbestämmelser

jämväl må gälla för Skagerack och Kattegatt.

Även art. 11 upptager ett undantag från konventionsordningen. Kuststat

äger nämligen enligt denna undantaga bestämda områden inom den yttre

zonen för att lämna ortsbefolkningen företräde, därest denna är väsentligen

beroende av kustfisket för sitt uppehälle.

I art. 12 bestämmes konventionens geografiska tillämpningsområde genom

hänvisning till bilaga 1, vari uppräknas de kustvatten, för vilka konventionen

skall gälla; denna förteckning kan ändras med samtycke av konventionsstaterna.

För Sveriges del har i bilagan angivits »västkusten norr

om en linje dragen från Kullen till Gilbjerg Hoved» och för Danmark

kusterna intill Nordsjön, Skagerack och Kattegatt. Tvister om tolkning och

tillämpning av konventionen skall, därest ej annat sätt avtalats lör tvistens

biläggande, enligt art. 13 lösas genom skiljedomsförfarande på sätt närmare

angives i bilaga 11 till konventionen, för vars innehåll jag strax kommer

att redogöra.

Av de i art. lk och 15 upptagna slutbestämmelserna må nämnas, att konventionen

skall ratificeras eller godkännas och att den träder i kratt, när

ätta stater vidtagit sådan åtgärd. Har konventionen ej trätt i kraft den 1

januari 1966, må de stater, som ratificerat eller godkänt densamma, genom

särskilt protokoll överenskomma om dess ikraftträdande. Efter dess ikraftträdande

må även stat, som ej undertecknat konventionen, ansluta sig till

denna på de villkor, som den må överenskomma med konventionsstaterna.

Konventionen har i princip obegränsad giltighetstid men må uppsägas

med två års varsel, när den varit i kraft under en tid av 20 år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

Skiljedomsförfarande

Såsom jag nämnt vid redogörelsen för konventionens innehåll upptager

bilaga II till konventionen bestämmelser om skiljedomsförfarande vid tvister

mellan de avtalsslutande staterna. Enligt dessa åligger det varje stat att utse

tem personer, som är beredda att påtaga sig uppdrag som skiljedomare; över

dem skall föras förteckning av brittiska regeringen (art. 1). Skiljedomstol

skall upprättas så snart stat begär att tvist skall hänskjutas till skiljedom;

den skall bestå av fem medlemmar, varav de tvistande parterna utser vardera

en, medan de övriga tre skall väljas av parterna gemensamt bland dem

som är upptagna i förteckningen och tillhör tredje land (art. 2). I händelse

skiljedomarna ej valts inom en månad från det skiljedom begärdes skall

i första hand presidenten i den internationella domstolen utse dem (art. 3).

Bland de bestämmelser som gäller, när skiljedomarna utses av presidenten

i den internationella domstolen, må nämnas att de skall väljas bland medborgare

i de stater som tillhör organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD) (art. 5). Parterna äger träffa särskild överenskommelse

om tvisteföremålet och enskildheterna i förfarandet (art. 5). I avsaknad

av sådan särskild överenskommelse skall bestämmelserna i art. 59—82

i 1907 års Haagkonvention om avgörande på fredlig väg av internationella

tvister äga tillämpning i den utsträckning frågorna ej regleras i bilaga It

(art. 6). Parterna är förpliktade att underlätta skiljedomstolens arbete

rörande bland annat kallelse på och hörande av vittnen och sakkunniga

(art. 7). Därest parterna ej avtalat om annan ordning, träffas skiljedomstolens

avgörande med enkel röstövervikt (art. 8). Ersättning till skiljedomarna

liksom skiljedomstolens kostnader skall bestridas av parterna till lika

delar (art. 9). Inför skiljedomstol må ej ifrågasättas giltigheten av rättsliga

åtgärder, vilka trätt i kraft före den dag konventionen öppnades för undertecknande,

d. v. s. den 9 mars 1964 (art. 10). Vid tvist rörande skada på

enskilda intressen, vilken enligt parts interna lagstiftning tillhör inhemsk

myndighets kompetens, må parten motsätta sig skiljedom, innan tvisten

slutligen avgjorts inom skälig tid av myndigheten. Om tvisten slutligen avgjorts

i vederbörande stat, må den ej hänskjutas till skiljedom efter det

fem år förflutit från avgörandet (art. 11). Om verkställighet av skiljedom

skulle stå i strid med dom eller annat internt avgörande hos tvistande part,

skall den förfördelade parten om möjligt tillerkännas skälig gottgörelse,

därest den andra partens interna lagstiftning ej medgiver eller blott delvis

medgiver undanröjande av verkningarna av den interna domen eller avgörandet

(art. 12). Skiljedomstolen äger rätt att besluta provisoriska åtgärder,

vilka parterna är skyldiga underkasta sig (art. 13). Så snart skiljedomstol

tillsatts, skall de avtalsslutande parterna underrättas om tvisten.

Har annan än de tvistande parterna intresse av tvistens biläggande, äger den

under vissa törutsättningar inträda som intervenient (art. lk). Part i tvist

är skyldig att underkasta sig skiljedomstolens avgörande (art. 15).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196 ''t

Protokollet om provisorisk tillämpning av konventionen

Protokollet tillerkänner stat, som ratificerat eller godkänt konventionen,

rätt att efter notifiering av brittiska regeringen provisoriskt börja tillämpa

konventionen, innan den ännu trätt i kraft (art. 1). Stat, som begagnat sig

av denna rätt, blir automatiskt bunden av samtliga konventionsbestämmelser.

Den måste sålunda finna sig i att annan stat, som undertecknat protokollet

och konventionen, åberopar dess bestämmelser, även om denna senare

stat ej ratificerat eller godkänt konventionen (art. 2). Protokollet träder i

kraft, då två stater undertecknat detsamma (art. 3). I förhållandet mellan de

stater, som undertecknat protokollet, upphör det att gälla i och med att konventionen

träder i kraft mellan de stater, som tillträtt konventionen. Om stat

förklarar sig icke komma att tillträda konventionen, upphör protokollet

automatiskt att gälla för den staten (art. i).

Departementschefen

Enligt den fiskerikonvention, som avslutits i London, äger de avtalsslutande

staterna — om de så skulle finna vara förenligt med sina intressen —

möjlighet att inrätta två särskilda fiskezoner om vardera 6 sjömil med exklusiv

fiskerätt i den inre av dessa och rätt att utesluta från den yttre zonen

sådana staters fiskare, vilka vanligen ej fiskat därinom under de senaste

tio åren. Som framgått av vad jag inledningsvis anfört har under senare tid

en tendens framträtt att på detta sätt reservera havets fisketillgångar för

det egna landets fiskerinäring. Jag har pekat på Island, Norge, Färöarna

och Grönland. Sverige har hävdat att några fiskezoner utanför territorialvattnet

ej bör förekomma, enär de innebär en inskränkning i den hävdvunna

principen om havets frihet. Det torde emellertid efter Genévekonf eren serna

år 1958 och 1960 ej kunna med utsikt till framgång inför internationellt

forum hävdas, att det skulle strida mot folkrätten att på detta sätt för visst

syfte undantaga vissa delar av det fria havet, om så sker inom rimliga gränser

och efter överenskommelse med andra berörda stater. Dessutom bör beaktas

att, om Sverige skulle välja alt stå utanför konventionen, vårt land

kunde möta svårigheter att för våra fiskares räkning hävda och erhålla rätt

till fiske inom annan konventionsstats yttre sexmilszon. Det bör vidare uppmärksammas

dels att Östersjön är utesluten från konventionens tillämpningsområde,

vilket överensstämmer med önskemål framförda av liskerinäringens

representanter, dels att, ehuru västkusten i princip omfattas av konventionen,

det föreligger rätt att åstadkomma eu särskild fiskeriordning såväl

mellan Sverige, Danmark och Norge — vilket också var ett önskemål uttalat

av fiskarenas centralorganisationer före konferensen — som i avseende på

Kattegatt och Skagerack. Del senare synes särskilt betydelsefullt, enär det

öppnar möjlighet för Sverige att i vatten som är för vårt land viktiga med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 dr 196b

grannstaterna överenskomma om en fiskeriordning, som tillgodoser fiskerinäringens

behov och önskemål.

Beträffande bestämmelserna om skiljedom, vilka utgör en integrerande del

av konventionen, må erinras om att Sverige städse understött tanken på dylikt

förfarande i tvister av rättslig natur. Sålunda är Sverige anslutet till den

i art. 6 av skilj edomsbilagan till nu förevarande konvention nämnda Haagkonventionen

av den 18 oktober 1907 för avgörandet på fredlig väg av internationella

tvister (SFS 1910: 153). Vidare kan hänvisning ske till att Sverige

är anslutet till såväl den s. k. generalakten i Geneve av år 1928 ang. fredligt

avgörande av internationella tvister (SO 1929: 24 och 1938: 8), vilken reviderats

i New York år 1949 (SO 1950: 35), som den europeiska konventionen

av år 1957 för fredlig lösning av tvister (SO 1958: 26) samt att Sverige under

årens lopp ingått bilaterala skiljedomsavtal med ett stort antal stater. Därjämte

har Sverige senast år 1957 avgivit förklaring om erkännande av den

internationella domstolens obligatoriska behörighet i fråga om tvister av

rättslig natur (prop. 1957: 87; UU 1957: 3; rskr 1957: 151). Nämnas må att

åtagandet i art. 7 av skiljedomsbestämmelserna äger täckning i lagen den

20 december 1946 (nr 818) om bevisupptagning åt vissa internationella organ

(jfr prop. 1929: 6; L4U 1929: 6; rskr 1929: 45 rörande lag om handräckning

vid svensk domstol åt vissa internationella organ, vilken utfärdades

den 4 april 1930 men som numera ersatts av förut nämnda lag med

samma sakliga innehåll som 1930 års lag i ämnet). Till sist skall anmärkas

att art. 10 torde få tolkas så, att giltigheten av där avsedda rättsliga åtgärder

ej må dragas inför skiljedomstol, som upprättas enligt bilaga II til! konventionen,

vilket sålunda ej skulle utesluta hänskjutande av tvist till annat

internationellt forum.

Jag finner övervägande skäl tala för att Sverige ratificerar konventionen.

Under åberopande av det anförda får jag föreslå, att här avsedda fiskerikonvention

måtte jämlikt § 12 regeringsformen framläggas för riksdagen

för godkännande och hemställer alltså

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att godkänna konventionen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

L. Schönander

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196b

*

BILAGOR

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196i

Fisheries convention

The Governments of Austria, Belgium,

Denmark, the French Republic,

the Federal Republic of Germany,

Ireland, Italy, Luxembourg,

the Netherlands, Portugal, Spain,

Sweden and the United Kingdom of

Great Britain and Northern Ireland,

Desiring to define a régime of

fisheries of a permanent character;

Have agreed as follows: —

Article 1

(1) Each Contracting Party recognizes

the right of any other Contracting

Party to establish the fishery régime

described in Artides 2 to 6 of

the present Convention.

(2) Each Contracting Party retains

however the right to maintain

the fishery régime which it applies

åt the date on which the present Convention

is opened for signature, if

this régime is more favourable to the

fishing of other countries than the

régime described in Artides 2 to 6.

Artide 2

The Coastal State has the exclusive

right to fish and exclusive jurisdiction

in matters of fisheries within

the belt of six miles measured from

the baseline of its territorial sea.

Artide 3

Within the belt between six and

twelve miles measured from the

baseline of the territorial sea, the

right to fish shall be exercised only

by the Coastal State and by such

other Contracting Parties, the fishing

Convention sur la péche

Les Gouvernements de la République

fédérale d’Allemagne, de l’Autriche,

de la Belgique, du Danemark,

de l’Espagne, de la République Fran^aise,

du Royaume-Uni de GrandeBretagne

et dTrlande du Nord, de

1’Irlande, de 1’Italie, du Luxembourg,

des Pays-Bas, du Portugal et de la

Suéde,

Désireux de définir un régime de

péche de caractére permanent;

Sont convenus de ce qui suit: -—

Artide 1

1. Chacune des Parties contractantes

reconnait aux autres Parties

contractantes le droit d’établir le régime

de péche défini par les artides

2 å 6 de la présente convention.

2. Chacune des Parties contractantes

conserve toutefois le droit de

maintenir le régime de péche qu’elle

applique å la date å laquelle la présente

convention est ouverte å la signature,

si ce régime est plus favorable

å la péche des autres pays que

celui défini par les artides 2 å 6.

Artide 2

L’Etat riverain a le droit exclusif

de péche et juridiction exclusive en

matiére de péche dans la zone de six

milles mesurés å partir de la ligne de

base de la mer territoriale.

Artide 3

Dans la zone comprise entre six et

douze milles mesurés å partir de la

ligne de base de la mer territoriale,

le droit de péche n’est exercé que par

l’Etat riverain ainsi que par les autres

Parties contractantes dont les

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196i

13

Bilaga A

(Översättning)

Fiskerikonvention

Regeringarna i Belgien, Danmark,

Frankrike, Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland, Irland,

Italien, Luxemburg, Nederländerna,

Portugal, Spanien, Sverige,

Förbundsrepubliken Tyskland samt

Österrike,

vilka önska fastställa en fiskeriordning

av beständig natur,

hava överenskommit om följande.

Artikel 1

1. Varje avtalsslutande part erkänner

rätten för övriga avtalsslutande

parter att införa den fiskeriordning,

som angives i artiklarna

2—6 i denna konvention.

2. Varje avtalsslutande part vidbliver

emellertid rätten att bibehålla

den fiskeriordning, som den tillämpar

när denna konvention öppnas

för undertecknande, om denna ordning

är gynnsammare för andra länders

fiske än den som angives i artiklarna

2—6.

Artikel 2

Kuststaten har uteslutande rätt att

fiska och uteslutande jurisdiktion i

fiskerifrågor inom en zon om sex

sjömil räknat från baslinjen för dess

yttre territorialvatten.

Artikel 3

I en zon mellan sex och tolv sjömil

räknat från baslinjen för det

yttre territorialvattnet må rätten att

fiska utövas endast av kuststaten och

av de andra avtalsslutande parter,

vilkas fiskefartyg vanligen fiskat i

2f Dihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 167

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

vessels of which have habitually

fished in that belt between 1st January,

1953 and 31st December, 1962.

Article 4

Fishing vessels of the Contracting

Parties, other than the Coastal State,

permitted to fish under Article 3,

shall not direct their fishing effort

towards stocks of fish or fishing

grounds substantially different from

those which they have habitually

exploited. The Coastal State may enforce

this rule.

Artide 5

(1) Within the belt mentioned in

Article 3 the Coastal State has the

power to regulate the fisheries and

to enforce such regulations, including

regulations to give effect to

internatdonally agreed measures of

conservation, provided that there

shall be no discrimination in form or

in fact against fishing vessels of

other Contracting Parties fishing in

conformity with Artides 3 and 4.

(2) Before issuing regulations, the

coastal State shall inform the other

Contracting Parties concerned and

consult those Contracting Parties, if

they so wish.

Artide 6

Any straight baseline or bay closing

line which a Contracting Party

may draw shall be in accordance

with the rules of general International

law and in particular with the

provisions of the Convention on the

Territorial Sea and the Contiguous

Zone opened for signature åt Geneva

on 29th April, 1958.

Artide 7

Where the coasts of two Contracting

Parties are opposite or ad
-

navires de péche ont habituellement

pratiqué la péche dans cette zone

entre le 1" janvier 1953 et le 31 décembre

1962.

Artide 4

Les navires de péche des Parties

contractantes autres que 1’Etat riverain

autorisés å pécher conformément

å 1’article 3, ne doivent pas faire porter

leur effort de péche sur des

stocks de poissons ou sur des lieux

de péche substantiellement différents

de ceux qu’ils avaient l’habitude

d’exploiter. L’Etat riverain peut

faire respecter cette régle.

Artide 5

1. Dans la zone définie å 1’article 3

1’Etat riverain a le pouvoir de réglementer

la péche et de faire respecter

cette réglementation y compris les

réglements destinés å faire appliquer

les mesures de conservation ayant

fait l’objet d’un accord international,

å condition qu’il n’en résulte aucune

discrimination ni en droit ni en fait

ä l’encontre des navires de péche des

autres Parties contractantes qui y

péchent conformément aux artides 3

et 4.

2. Avant d’établir cette réglementation,

1’Etat riverain la portera å la

connaissance des autres Parties contractantes

intéressées et les consultera

si elles le demandent.

Artide 6

Toute ligne de base droite ou de

fermeture de baies qui serait tracée

par une Partie contractante devra

étre conforme aux régles générales

du droit international et notamment

aux dispositions de la Convention

sur la mer territoriale et la zone contigiie

établie å Geneve le 29 avril

1958.

Artide 7

Eorsque les cötes de deux Parties

contractantes se font face ou sont li
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

denna zon mellan den 1 januari 1953

och den 31 december 1962.

Artikel 4

Annan avtalsslutande parts fiskefartyg

än kuststatens vilka äga fiska

enligt artikel 3 må icke rikta sina

fiskeansträngningar mot fiskbestånd

eller fångstplatser, som väsentligt avvika

från dem som de vanligen utnyttjat.

Kuststaten äger tillse att

denna bestämmelse efterleves.

Artikel 5

1. I den zon som nämnes i artikel

3 har kuststaten befogenhet att reglera

fisket och att tillse att denna reglering

efterleves, däri inbegripet reglering,

som avser att få internationellt

överenskomna skyddsåtgärder

tillämpade, under förutsättning att

därvid diskriminering icke förekommer,

vare sig formellt eller i verkligheten,

gentemot andra avtalsslutande

parters fiskefartyg, vilka fiska

där i överensstämmelse med artiklarna

3 och 4.

2. Innan kuststaten vidtager denna

reglering skall den därom underrätta

övriga berörda avtalsslutande

parter och rådgöra med dem om de

så begära.

Artikel 6

Varje rät baslinje eller baslinje

tillslutande bukter, som avtalsslutande

part må uppdraga, skall stå i

överensstämmelse med allmänt erkända

folkrättsliga regler och särskilt

med bestämmelserna i konventionen

rörande yttre territorialvattnet

och tilläggszoncn, vilken öppnades

för undertecknande i Genéve den

29 april 1958.

Artikel 7

Om två avtalsslutande parters

kuster vetta mot varandra eller grän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

jacent to each other, neither of these

Contracting Parties is entitled, failing

agreement between them to the

contrary, to establish a fisheries régime

beyond the median line, every

point of which is equidistant from

the nearest points on the low water

lines of the coasts of the Contracting

Parties concerned.

Article 8

(1) Once a Contracting Party

applies the régime described in Artides

2 to 6, any right to fish which

it may thereafter grant to a State not

a Contracting Party shall extend automatically

to the other Contracting

Parties, whether or not they could

claim this right by virtue of habitual

fishing, to the extent that the State

not a Contracting Party avails itself

effectively and habitually of that

right.

(2) If a Contracting Party which

has established the régime described

in Artides 2 to 6 should grant to

another Contracting Party any right

to fish which the latter cannot claim

under Artides 3 and 4, the same

right shall extend automatically to

all other Contracting Parties.

Article 9

(1) In order to allow fishermen of

other Contracting Parties, who have

habitually fished in the belt provided

för in Artide 2 to adapt themselves

to their exclusion from that belt, a

Contracting Party which establishes

the régime provided for in Artides 2

to 6, shall grant to such fishermen

the right to fish in that belt for a

transitional period, to be determined

by agreement between the Contracting

Parties concerned.

(2) If a Contracting Party establishes

the régime described in Artides

2 to 6, it may, notwithstanding

the provisions of Article 2, continue

mitrophes, aucune de ees Parties

contractantes n’est en droit, å défaut

d’accord contraire entre elles, d’établir

un régime de péche dans une zone

s’étendant au-delå de la ligne médiane

dont tous les points sont équidistants

des points les plus proches

des laisses de basse mer des cotes de

chacune des Parties contractantes intéressées.

Article 8

1. Lorsqu’une Partie contractante

aura établi le régime défini par les

artides 2 å 6, tout droit de péche

qu’elle accordera ultérieurement å

un Etat non-contractant s’étendra

automatiquement aux autres Parties

contractantes, que celles-ci puissent

ou non prétendre å ce droit au titre

d’activités de péche habituelles, et

cela dans la mesure ou l’Etat noncontractant

se prévaudra de ce droit

d’une maniére effeetive et habituelle.

2. Si une Partie contractante

ayant établi le régime défini par les

artides 2 å 6 accorde å une autre

Partie contractante un droit de péche

que celle-ci ne peut pas revendiquer

au titre des artides 3 et 4, le méme

droit s’étend automatiquement å

toutes les autres Parties contractantes.

Article 9

1. En vue de permettre aux pécheurs

des autres Parties contractantes

ayant habituellement pratiqué la

péche dans la zone définie å 1’article

2 de s’adapter å leur exclusion de

cette zone, une Partie contractante

établissant le régime défini aux artides

2 å 6 leur accordera le droit d’y

pécher pour une période transitoire å

déterminer par accord entre les Parties

contractantes intéressées.

2. Une Partie contractante ayant

établi le régime défini dans les articles

2 å 6, peut, nonobstant les dispositions

de 1’article 2, continuer å ac
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196b

sa till varandra är ingendera parten,

i avsaknad av överenskommelse

mellan dem av motsatt innebörd, berättigad

att införa fiskeriordning på

andra sidan en mittlinje, på vilken

samtliga punkter ligga på samma avstånd

från närmaste punkter på lågvattenlinjerna

vid de berörda avtalsslutande

parternas kuster.

Artikel 8

1. När avtalsslutande part infört

den ordning, som angivits i artiklarna

2—6, skall varje rätt till fiske,

som den därefter må medgiva stat

som icke är avtalsslutande part, automatiskt

utsträckas till övriga avtalsslutande

parter, oavsett om dessa

skulle kunnat kräva denna rätt med

stöd av vanligen utövat fiske, i den

omfattning som den stat som ej är

avtalsslutande part verkligen och regelmässigt

begagnar sig av denna

rätt.

2. Om avtalsslutande part som infört

den ordning, som angivits i artiklarna

2—6, skulle medgiva annan

avtalsslutande part någon rätt till

fiske, som den senare icke kan kräva

enligt artiklarna 3 och 4, skall

samma rätt automatiskt utsträckas

till samtliga övriga avtalsslutande

parter.

Artikel 9

1. För att möjliggöra för de övriga

avtalsslutande parternas fiskare,

som vanligen fiskat i den zon, som

angivits i artikel 2, att anpassa sig

till utestängningen från denna zon,

skall avtalsslutande part, som infört

i artiklarna 2—6 bestämd ordning,

medgiva dessa fiskare rätt att fiska

där under en övergångstid, som skall

fastställas genom överenskommelse

mellan de berörda avtalsslutande

parterna.

2. Avtalsslutande part som infört

den ordning som angivits i artiklarna

2—6 må, oavsett bestämmelserna i

artikel 2, fortsättningsvis medgiva

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds proposition nr 167 år 1964

to accord the right to fish in the

whole or part of the belt provided

for in Artide 2 to other Contracting

Parties of which the fishermen have

habitually fished in the area by reason

of voisinage arrangements.

Article 10

Nothing in the present Convention

shall prevent the maintenance or establishment

of a special régime in

matters of fisheries:

(a) as between States Members

and Associated States of the European

Economic Community,

(b) as between States Members of

the Benelux Economic Union,

(c) as between Denmark, Norway

and Sweden,

(d) as between France and the

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland in respect of Granville

Bay and the Minquiers and the

Ecrehos,

(e) as betwreen Spain, Portugal

and their respective neighbouring

countries in Africa,

(/) in the Skagerrak and the Kattegat.

Artide 11

Subject to the approval of the

other Contracting Parties, a Coastal

State may exclude particular areas

from the full application of Artides

3 and 4 in order to give preference to

the local population if it is overwhelmingly

dependent upon Coastal

fisheries.

Artide 12

The present Convention applies to

the waters adj acent to the coasts of

the Contracting Parties listed in Annex

I. This Annex may be amended

with the consent of the Governments

of the Contracting Parties. Any proposal

for amendment shall be sent to

the Government of the United Kingdom

of Great Britain and Northern

Ireland which shall notify it to all

corder le droit de péche dans tout ou

partie de la zone définie å 1’article 2

å d’autres Parties contractantes dont

les pécheurs ont habituellement pratiqué

la péche dans cette zone en

vertu d’arrangements de voisinage.

Artide 10

Aucune disposition de la présente

convention ne peut faire obstacle au

maintien ou å 1’institution d’un régime

particulier en matiére de péche:

a. entre les Etats membres de la

Communauté Economique Européenne

et associés å celle-ci,

b. entre les Etats membres de

1’Union Economique du Bénélux,

c. entre le Danemark, la Norvége

et la Suéde,

d. entre la France et le RoyaumeUni

de Grande-Bretagne et dTrlande

du Nord en ce qui concerne la baie

de Granville et les lies Minquiers et

Ecréhous,

e. entre 1’Espagne, le Portugal et

les pays d’Afrique dont ils sont respectivement

voisins,

f. dans le Skagerrak et le Kattegat.

Artide 11

Sous réserve de 1’accord des autres

Parties contractantes, un Etat riverain

peut exclure certaines zones de

l’application intégrale des artides 3

et 4 afin d’accorder une préférence å

la population locale si celle-ci dépend

essentiellement de la péche

cötiére.

Artide 12

La présente convention s’applique

aux eaux adjacentes aux cötes définies

å 1’annexe I. Cette annexe pourra

étre modifiée avec le consentement

des gouvernements des Parties

contractantes. Toute proposition

d’amendement sera adressée au Gouvernement

du Royaume-Uni de Grande-Bretagne

et dTrlande du Nord qui

la notifiera å toutes les Parties con
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kiingl. Maj.ts proposition nr 167 år 1964

andra avtalsslutande parter, vilkas

fiskare vanligen fiskat i området med

stöd av uppgörelser grundade på

grannelagshänsyn, rätt att fiska i

hela eller delar av den i artikel 2 angivna

zonen.

Artikel 10

Icke någon bestämmelse i denna

konvention skall förhindra bibehållandet

eller införandet av särskild

ordning i fiskerifrågor

a) mellan de stater som äro medlemmar

av eller associerade med Europeiska

ekonomiska gemenskapen,

b) mellan de stater som äro medlemmar

av Benelux’ ekonomiska

union,

c) mellan Danmark, Norge och

Sverige,

d) mellan Frankrike samt Förenade

Konungariket Storbritannien och

Nordirland i vad avser Granville Bay

samt öarna Minquiers och Ecrehos,

e) mellan Spanien, Portugal och

deras resp. grannländer i Afrika

samt

f) i Skagerack och Kattegatt.

Artikel 11

Med förbehåll för de övriga avtalsslutande

parternas godkännande må

kuststat undantaga bestämda områden

från fullständig tillämpning av

artiklarna 3 och 4 i avsikt att lämna

ortsbefolkningen företräde, om denna

är väsentligen beroende av kustfisket.

Artikel 12

Denna konvention är tillämplig på

de vatten utanför de avtalsslutande

parternas kuster vilka angivas i bilaga

I. Denna bilaga må ändras med de

avtalsslutande parternas regeringars

medgivande. Ändringsförslag skall

tillställas regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland,

som skall bringa det till samtliga

avtalsslutande parters känne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds proposition nr 167 år 1961

Contracting Parties, and inform

them of the date on which it enters

into force.

Article 13

Unless the parties agree to seek a

solution by another method of peaceful

settlement, any dispute which

may arise between Contracting Parties

concerning the interpretation or

application of the present Convention

shall åt the request of any of

the parties be submitted to arbitration

in accordance with the provisions

of Annex II to the present Convention.

Artide 74

(1) The present Convention shall

be open for signature from 9th

March, 1964 to lOth April, 1964. It

shall be subject to ratification or

approval by the signatory Governments,

in accordance with their respective

constitutional procedures.

The instruments of ratification or

approval shall be deposited as soon

as possible with the Government of

the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland.

(2) The present Convention shall

enter into force upon the deposit of

instruments of ratification or approval

by eight signatory Governments.

If, however, on 1st January,

1966, this condition is not fulfilled,

those Governments which liave deposited

their instruments of ratification

or approval may agree by special

protocol on the date on which the

Convention shall enter into force. In

either case the Convention shall enter

into force with respect to any

Government that ratifies or approves

thereafter on the date of deposit of

its instrument of ratification or approval.

(3) Any State may åt any time after

the Convention has come into

force accede thereto upon such con
-

tractantes et les informera de la date

å laquelle l’amendement|sera entré

en vigueur.

Artide 13

A moms que les Parties ne conviennent

de rechercher une solution

par un autre mode de réglement pacifique,

les différends qui pourraient

s’élever entre les Parties contractantes

au sujet de 1’interprétation ou de

1’application des dispositions de la

présente convention seront soumis å

1’arbitrage conformément aux dispositions

de 1’annexe II de cette convention.

Artide 74

1. La présente convention sera

ouverte å la signature du 9 mars

1964 au 10 avril 1964. Elle sera ratifiée

ou approuvée conformément aux

disposition constitutionnelles respectives

des gouvernements signataires.

Les instruments de ratification

ou d’approbation seront déposés

aussitot que possible auprés du Gouvernement

du Royaume-Uni de

Grande-Bretagne et d’Irlande du

Nord.

2. La présente convention entrera

en vigueur å la date du dépot des

instruments de ratification ou d’approbation

par hnit gouvernements

signataires. Toutefois si cette condition

ne se trouve pas remplie å la date

du 1" janvier 1966, les gouvernements

qui auront déposé leurs instruments

de ratification ou d’approbation,

pourront fixer entre eux par

un protocole spécial la date d’entrée

en vigueur de la Convention. Dans

les deux cas la date d’entrée en vigueur

de la Convention å l’égard

d’un gouvernement qui la ratifierait

ou 1’approuverait ultérieurement,

sera celle du dépot de ses instruments

de ratification ou d’approbation.

3. Apres 1’entrée en vigueur de la

Convention, tout Etat pourra y adhérer

dans des conditions convenues

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

dom och underrätta dem om tidpunkten

för ändringens ikraftträdande.

Artikel 13

Med mindre parterna överenskomma

om att söka en lösning på annat

sätt för fredligt avgörande skall tvist,

som må uppkomma mellan de avtalsslutande

parterna rörande tolkningen

eller tillämpningen av denna konvention,

på någon av parternas begäran

överlämnas till skiljedom enligt

bestämmelserna i bilaga II till denna

konvention.

Artikel 14

1. Denna konvention skall hållas

öppen för undertecknande från den

9 mars 1964 till den 10 april 1964.

Den skall ratificeras eller godkännas

i överensstämmelse med de konstitutionella

bestämmelser, som gälla för

de regeringar som undertecknat densamma.

Ratifikations- eller godkännandeinstrument

skall deponeras

snarast möjligt hos regeringen i Förenade

Konungariket Storbritannien

och Nordirland.

2. Denna konvention skall träda i

kraft, när ratifikations- och godkännandeinstrument

från åtta signatärregeringar

deponerats. Därest emellertid

detta villkor icke uppfyllts

den 1 januari 1966, må de regeringar,

som deponerat ratifikations- eller

godkännandeinstrument, i särskilt

protokoll överenskomma om dagen

för denna konventions ikraftträdande.

I båda fallen skall konventionen

träda i kraft i förhållande till regering,

som därefter ratificerar eller

godkänner, den dag, då dess ratifikations-

eller godkännandeinstrument

deponeras.

3. Efter konventionens ikraftträdande

må stat ansluta sig till densamma

på villkor, varom överens
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

ditions as may be agreed by it with

the Contracting Parties. Accession on

the conditions agreed shall be effected

by notice in writing addressed to

the Government of the United Kingdom

of Great Britain and Northern

Ireland.

(4) The Government of the United

Kingdom of Great Britain and Northern

Ireland shall inform all signatory

and acceding Governments of all

instruments of ratification or approval

deposited and accessions received

and shall notify signatory and

acceding Governments of the dates

on which and the Governments in respect

of which the present Convention

enters into force.

Article 15

The present Convention shall be of

unlimited duration. However åt any

time after the expiration of a period

of twenty years from the initial entry

into force of the present Convention,

any Contracting Party may denounce

the Convention by giving two years’

notice in writing to the Government

of the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland. The latter

shall notify the denunciation to the

Contracting Parties.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto,

have signed the present Convention.

Done åt London this ninth day of

March, 1964, in the English and

French languages, each text being

equally authoritative, in a single

original which shall be deposited in

the archives of the Government of

the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland, which shall

transmit a certified true copy thereof

to each signatory and acceding Government.

en accord avec les Parties contractantes.

L’adhésion intervenue dans

les conditions convenues d’un commun

accord fera l’objet d’une notification

écrite au Gouvernement du

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

dTrlande du Nord.

4. Le Gouvernement du RoyaumeUni

de Grande-Bretagne et dTrlande

du Nord informera tous les gouvernements

signataires et ceux qui adhéreront

å la Convention de tout dépöt

d’instruments de ratification ou

d’approbation et de toute adhésion

recue, et leur notifiera les dates auxquelles

et les gouvernements å

l’égard desquels la présente convention

sera entrée en vigueur.

Article 15

La présente convention est conclue

sans limitation de durée. Toutefois, å

tout moment apres 1’expiration d’une

période de 20 ans å date de la mise

en vigueur initiale de la présente

convention, toute Partie contractante

aura le droit de la dénoncer avec

un préavis de deux ans. Cette dénonciation

devra étre notifiée par écrit

au Gouvernement du Royaume-Uni

de Grande-Bretagne et dTrlande du

Nord, qui en informera les autres

Parties contractantes.

En foi de quoi les soussignés, dument

autorisés ä cet effet, ont signé

la présente Convention.

Fait å Londres, le neuviéme jour

du mois de mars 1964, en langues

frangaise et anglaise, chaque texte

faisant également foi, en un exemplaire

unique, qui sera déposé dans

les archives du Gouvernement du

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

dTrlande du Nord, qui en délivrera

une copie certifiée conforme å chacun

des gouvernements signataires et

adhérents.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196i

kommelse må träffas mellan den och

de avtalsslutande parterna. Anslutning

på de överenskomna villkoren

skall ske genom skriftligt meddelande,

som riktas till regeringen i Förenade

Konungariket Storbritannien

och Nordirland.

4. Regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland

skall underrätta alla regeringar,

som undertecknat eller anslutit

sig till konventionen, om samtliga depositioner

av ratifikations- eller godkännandeinstrument

och om mottagna

anslutningsmeddelanden samt

skall tillkännagiva för dessa regeringar,

vilken dag och beträffande

vilka regeringar denna konvention

träder i kraft.

Artikel 15

Denna konvention skall hava obegränsad

varaktighet. När som helst

efter utgången av en tidrymd om 20

år från det denna konvention trätt i

kraft må emellertid avtalsslutande

part uppsäga densamma genom att

två år i förväg skriftligen tillkännagiva

uppsägningen för regeringen i

Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland, som därom

skall underrätta övriga avtalsslutande

parter.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade,

underskrivit denna konvention.

Som skedde i London den 9 mars

1964, på engelska och franska, vilka

båda texter äga lika vitsord, i ett enda

exemplar, som skall vara deponerat

i Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirlands regerings

arkiv. Denna skall översända bestyrkt

avskrift därav till varje stat,

som undertecknat eller anslutit sig

till konventionen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Annex i

The coasts of the Contracting Parties

to which the Convention applies

are the following:

Belgium

All coasts.

Denmark

The coasts of the North Sea, the

Skagerrak and the Kattegat (f.e. the

area lying to the north and west of

lines drawn from Hasenore Head to

Gniben Point, from Korshage to

Spodsbierg, and from Gilbierg Head

to the Kullen).

France

The North Sea and the English

Channel coasts and the European Atlantic

coasts.

Federal Republic of Germany

The North Sea coast.

Ireland

All coasts.

Netherlands

The North Sea coast.

Portugal

The Atlantic coast, north of the

36th Parallel, and the coast of Madeira.

Spain

The Atlantic coast, north of the

36th Parallel.

Sweden

The west coast, north of a line

drawn from the Kullen to Gilbierg

Head.

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland

All coasts, including those of the

Isle of Man and The Channel Islands.

Annexe I

Les cötes des Parties contractantes

auxquelles s’applique la Convention

sont les suivantes:

Belgique

Toutes les cötes.

Danemark

Les cötes de la Mer du Nord, du

Skagerrak et du Kattegat (c’est-ådire

la zone située au nord et å l’ouest

des lignes tirées de Hasenore

Head å Gniben Point, de Korshage å

Spodsbierg, et de Gilbierg Head au

Kullen).

France

Les cötes de la Mer du Nord et de

la Manche, et les cötes européennes

de 1’Atlantique.

République fédérale d’Allemagne

La cöte de la Mer du Nord.

Irlande

Toutes les cötes.

Pays-Bas

La cöte de la Mer du Nord.

Portugal

La cöte atlantique, au nord du

36 paralléle, et la cöte de l’IIe Madére.

Espagne

La cöte atlantique, au nord du

36 ^me paralléle.

Suéde

La cöte occidentale, au nord d’une

ligne tirée du Kullen å Gilbierg Head.

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

d’Irlande du Nord

Toutes les cötes, y compris celles

de 1’Ile de Man et des lies Anglonormandes.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

25

Bilaga I

De avtalsslutande parternas kuster

på vilka konventionen är tillämplig

äro följande.

Belgien

Alla kuster.

Danmark

Kusterna intill Nordsjön, Skagerack

och Kattegatt (d. v. s. det område

som ligger norr och väster om linjer

dragna från Hasenpre Hoved till

Gnibens Spids, från Korshage till

Spodsbjerg samt från Gilbjerg Hoved

till Kullen).

Frankrike

Atlanten, Nordsjön och Engelska

kanalkusten.

Förbundsrepubliken Tyskland

Nordsjökusten.

Irland

Alla kuster.

Nederländerna

Nordsjökusten.

Portugal

Atlantkusten norr om 36 :e breddgraden

och Madeirakusten.

Spanien

Atlantkusten norr om 36 :e breddgraden.

Sverige

Västkusten norr om en linje dragen

från Kullen till Gilbjerg Hoved.

Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland

Samtliga kuststräckor, inbegripet

Isle of Man och Kanalöarna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Annex 11

Arbitration

Article 1

(1) Within three months of the

signature of the Convention, or of accession

thereto, each signatory or acceding

Government shall nominate

five persons prepared to undertake

the duties of arbiters and being nationals

of a Member State of the Organisation

för Economic Co-operation

and Development.

(2) The persons thus nominated

shall be included in a list, which

shall be notified by the Government

of the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland to all signatory

and acceding Governments.

(3) Any change in the list of arbiters

shall be notified in the same

manner.

(4) The same person may be nominated

by more than one Government.

(5) The arbiters shall be nominated

för a term of six years, which

may be renewed.

(6) In the event of death or resignation

of an arbiter he shall be replaced

in the manner fixed for his

nomination and for a new period of

six years.

Article 2

(1) The party requesting arbitration

in accordance with this Annex

shall inform the other party of the

claim which it intends to submit to

arbitration, and give a summary

statement of the grounds on which

snch claim is based.

(2) The Arbitral Tribunal shall

consist of five members. The parties

shall each nominate one member,

who may be chosen from among

their respective nationals. The other

Anncxc 11

Arbitrage

Article 1

1. Dans les trois mois qui suivent

la signature de la présente convention

ou l’adhésion å cette Convention,

chaque gouvernement signataire ou

qui y adhere désigne cinq personnes

disposées å accepter les fonctions

d’arbitre et ayant la nationalité de

l’un des Etats membres de 1’Organisation

de coopération et de développement

öconomiques.

2. Les personnes ainsi désignées

sont inscrites sur une liste qui sera

notifiée par le Gouvernement du

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

d’Irlande du Nord å tous les gouvernemcnts

signataires et å ceux qui y

adhcrent.

3. Toute modification de la liste

des arbitres sera notifiée de la mémc

fa^on.

4. La méme personne peut étre désignée

par des gouvernements diffcrents.

5. Les arbitres sont noinmés pour

une pcriode de six ans qui peut étre

renouvclée.

6. En cas de déccs ou de retraitc

d’un arbitre, il est pourvu å son remplacement

selon le mode fixé pour sa

désignation, pour une nouvelle pcriode

de six ans.

Article 2

1. La partie désirant recourir ä

l’arbitrage conformément å la présente

annexe informe l’autre partie

de la réclamation qu’elle soumct å

1’arbitrage et hd remet un exposé

sommaire des motifs sur lesquels ellc

ost fondée.

2. Le tribunal arbitral se compose

de cinq membres. Les parties désignent

chacune un membre qiu peut

étre choisi parmi leurs ressortissants

respectifs. Les trois autres arbitres, y

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 167 år 196t

27

Bilaga II

Skiljedom

Artikel 1

1. Inom tre månader efter undertecknande

av eller anslutning till

konventionen skall varje regering,

som undertecknat eller anslutit sig,

utse fem personer, som äro beredda

att påtaga sig åligganden som skiljedomare

och vilka skola vara medborgare

i medlemsstat i Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling.

2. De som sålunda utsetts skola

upptagas på en förteckning som av

regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland skall

delgivas samtliga regeringar, som undertecknat

eller anslutit sig.

3. Varje ändring i förteckningen

över skiljedomare skall delgivas på

samma sätt.

4. En och samma person må utses

av mer än en regering.

5. Skiljedomarna skola utses för

en period om sex år, vilken må förnyas.

6. I händelse av skiljedomares

frånfälle eller tillbakaträdande skall

han ersättas på det för hans utseende

fastställda sättet för en ny period

om sex år.

Artikel 2

1. Part som begär skiljedom enligt

denna bilaga skall underrätta den

andra parten om det anspråk, som

parten avser hänskjuta till skiljedom,

samt lämna en sammanfattande

redogörelse för grunderna för anspråket.

2. Skiljedomstolen skall bestå av

fem medlemmar. Parterna skola var

och en utse en ledamot, som må väljas

bland deras respektive medborgare.

Övriga tre skiljedomare, ord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

three arbiters, including the President,

shall be chosen by agreement

between the parties from among the

nationals of third States whose

naines appear in the list mentioned

in Article 1.

Article 3

If the nomination of the members

of the Arbitral Tribunal is not made

within a period of one month from

the date on which arbitration was

first requested, the task of making

the necessary nominations shall be

entrusted to the President of the International

Court of Justice. Should

the latter be a national of one of the

parties to the dispute, this task shall

be entrusted to the Vice-President of

the Court or to the next senior judge

of the Court who is not a national of

the parties.

Artide 4

The arbiters to be nominated by

the President of the International

Court of Justice shall be chosen from

among the nationals of the States

Members of the Organisation for

Economic Co-operation and Development

and preferably from the list

provided for in Article 1. The President

of the International Court of

Justice shall consult beforehand the

parties to the dispute, and may consult

the Director General of the Food

and Agriculture Organisation of the

United Nations and the President of

the International Council for the Exploration

of the Sea. The arbiters

shall be of different nationalities.

Artide 5

The parties may draw up a special

agreement determining the subject

of the dispute and the details of

procedure.

Artide 6

In the absence of sufficient particulars

in a special agreement or in the

compris le président, sont choisis

d‘un commun accord entre les parties

parmi les ressortissants de tierces

puissances dont les noms figurent

sur la liste prévue å 1’article 1.

Artide 3

Si les membres du tribunal arbitral

ne sont pas nommés dans le délai

d’un mois å partir de la demande

d’arbitrage, le soin de les designer

est confié au président de la Cour internationale

de Justice. Au cas ou ce

dernier serait ressortissant de l’une

des parties au litige, cette tåche est

confiée au vice-président de la Cour

ou au juge le plus ancien qui n’est

pas un ressortissant des parties.

Artide 4

Les arbitres que désigne le président

de la Cour internationale de

Justice sont choisis parmi les ressortissants

des pays membres de l’Organisation

de coopération et de développement

économiques, de préférence

sur la liste prévue å 1’article 1. Le

président de la Cour internationale de

Justice consultera au préalable les

parties au litige et éventuellement le

directeur général de 1’Organisation

des Nations-Unies pour 1’alimentation

et 1’agriculture et le président du

Conseil international pour 1’exploration

de la mer. Les arbitres doivent

étre de nationalités différentes.

Artide 5

Les parties peuvent conclure un

accord spécial déterminant le sujet

de leur différend et les détails de la

procédure.

Artide 6

En 1’absence de détails suffisants

dans 1’accord spécial ou dans la pré
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 196b

föranden däri inbegripen, skola väljas

gemensamt av parterna bland

de medborgare i tredje stater, vilkas

namn återfinnas på den i artikel

1 nämnda förteckningen.

Artikel 3

Därest medlemmarna i skiljedomstolen

icke valts inom en tid av en

månad från det skiljedom först begärdes,

skall uppgiften att utse dem

anförtros presidenten i Internationella

domstolen. Därest denne är

medborgare i någon av de tvistande

staterna, skall uppdraget anförtros

domstolens vice ordförande eller den

äldste ledamoten av domstolen, som

icke är medborgare i någon av de

tvistande staterna.

Artikel A

De skiljedomare, som skola utses

av ordföranden i Internationella

domstolen, skola väljas bland medborgare

i de stater, som äro medlemmar

av Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling, och

helst från den i artikel 1 förutsedda

förteckningen. Presidenten i Internationella

domstolen skall på förhand

rådgöra med de tvistande parterna

och må rådgöra med generaldirektören

i Förenta Nationernas livsmedels-

och jordbruksorganisation

och presidenten i Internationella

havsforskningsrådet. Skiljedomarna

skola hava olika medborgarskap.

Artikel 5

Parterna må träffa särskild överenskommelse,

vari föremålet för tvisten

och enskildheterna i förfarandet

bestämmas.

Artikel 6

I avsaknad av erforderliga detaljbestämmelser

i den särskilda över
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kangl. Maj:ts proposition nr 167 år 196''/

present Annex regarding the questions

mentioned in Article 5 of the

present Annex, the provisions of Artides

59—82 of the Hague Convention

för the Padfic Settlement of International

Disputes of 18th October,

1907 shall apply as far as possible.

Article 7

The parties shall facilitate the

work of the Arbitral Tribunal, and in

particular shall supply it to the

greatest possible extent with all relevant

documents and information.

They shall use the means åt their

disposal to allow it to proceed in

their territory, and in accordance

with their law, to the summoning

and hearing of witnesses or experts

and to visit the localities in question.

Article 8

In the absence of agreement to the

contrary between the parties, the decisions

of the Arbitral Tribunal,

shall be taken by majori ty vote and,

except in relation to questions of

procedure, décisions shall be valid

only if all members are present. The

voting shall not be disclosed, nor any

dissenting or separate opinions.

Article 9

(1) During the proceedings, each

member of the Arbitral Tribunal

shall receive emoluments, the

amount of which shall be fixed by

agreement between the parties, each

of which shall contribute an equal

share.

(2) The expenses of the Arbitral

Tribunal shall be divided in the

same manner.

Article 10

The validity of legal measures

which entered into force before the

date on which the Convention was

sente annexe sur les questions mentionnées

å 1’article 5 de la présente

annexe, les dispositions des articles

59 å 82 de la Convention sur le réglement

pacifique des différends internationaux

signée å La Haye le 18 octobre

1907, seront appliquées dans la

mesure du possible.

Article 7

Les parties facilitent les travaux

du tribunal arbitral et lui fournissent

notamment, dans toute la mesure du

possible, tous les documents et renseignements

appropriés. Elles utilisent

les moyens å leur disposition

pour lui permettre de procéder sur

leur territoire et conformément å

leur législation, å la convocation et å

l’audition des témoins ou des experts,

et de visiter les localités en

question.

Article 8

En Tabsence d’accord contraire entre

les parties, les décisions du tribunal

arbitral sont prises å la majorité;

sauf en ce qui concerne les questions

de procedure, les décisions ne sont

valables que si tous les membres

sont présents. Le vote des arbitres et

les opinions dissidentes ou séparées

ne sont pas rendus publics.

Article 9

1. Au cours du procés chaque

membre du tribunal arbitral re^oit

des émoluments dont le montant est

fixé par accord entre les parties, chacune

d’elles contribuant å part égale.

2. Les fr ais du tribunal arbitral

sont partagés de la méme maniére.

Article 10

La validité d’actes juridiques intervenus

antérieurement å la date å

laquelle la Convention a été ouverte

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196b

enskommelsen eller i denna bilaga

rörande de i artikel 5 i denna bilaga

nämnda frågorna skola bestämmelserna

i artiklarna 59—82 i Haagkonventionen

den 18 oktober 1907 för

avgörandet på fredlig väg av internationella

tvister tillämpas i den utsträckning

detta är möjligt.

Artikel 7

Parterna skola underlätta skiljedomstolens

arbete; det åligger dem

särskilt att i största möjliga utsträckning

förse den med alla till saken

hörande handlingar och upplysningar.

De skola begagna dem till

buds stående medel för att möjliggöra

för den att på deras område och i

enlighet med deras lagstiftning kalla

och höra vittnen eller sakkunniga

och besöka ifrågavarande platser.

Artikel 8

I avsaknad av överenskommelse

mellan parterna av motsatt innebörd

skola skiljedomstolens avgöranden

beslutas med enkel röstövervikt;

utom såvitt angår frågor rörande

förfarandet skola avgörandena äga

giltighet blott om samtliga ledamöter

äro närvarande. Ledamöternas

röstning skall ej yppas, ej heller

skiljaktiga eller särskilda meningar.

Artikel 9

1. Så länge förfarandet pågår,

skall varje ledamot av skiljedomstolen

uppbära ersättning med belopp,

som skola fastställas genom överenskommelse

mellan parterna, vilkas

bidrag därtill skola vara lika stora.

2. Skiljedomstolens kostnader skola

fördelas på samma sätt.

Artikel 10

Giltigheten av rättsliga åtgärder

vilka trätt i kraft före den dag, då

konventionen öppnades för under
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 196f

opened för signature shall not be

questioned in proceedings before

the Arbitral Tribunal.

Article 11

(1) In the case of a dispute based

on an allegation of injury to private

interests which, according to the

municipal law of one of the parties,

falls within the competence of its

judicial or administrative authorities,

the party in question may object to

the dispute being submitted for settlement

by the procedure laid down

in this Annex until a decision with

final effect has been pronounced,

within a reasonable time, by the

competent authority.

(2) If a decision with final effect

has been pronounced in the State

concerned, it will no longer be possible

to resort to the procedure laid

down in this Annex after the expiration

of a period of five years from

the date of the aforementioned decision.

Article 12

lf the execution of an award of the

Arbitral Tribunal would conflict

with a judgment or measure enjoined

by a court of law or other

authority of one of the parties to the

dispute, and if the municipal law of

that party does not permit, or only

partially permits, the consequences

of the judgment or measure in question

to be annulled, the Arbitral Tribunal

shall, if necessary, grant the

injured party equitable satisfaction.

Article 13

(1) In all cases where a dispute

forms the subject of arbitration, and

particularly if the question on which

the parties differ arises out of acts

already committed or on the point of

being committed, the Arbitral Tribunal

shall lay down within the

shortest possible time the provisional

å la signature ne peut étre mise en

question å 1’occasion des litiges soumis

au tribunal arbitral.

Article 11

1. Si un litige est fondé sur un

dommage allégué ä un intérét privé

qui reléve, d’aprés le droit interne de

1’une des parties, de la compétence

des autorités judiciaires ou administratives,

cette partie peut s’opposer

å ce que ce différend soit soumis å la

procédure prévue dans la présente

annexe, avant qu’une décision définitive

ait été rendue par 1’autorité

compétente dans un délai raisonnable.

2. Si une décision définitive est intervenue

dans l’ordre interne, il ne

sera plus possible de recourir å la

procédure prévue dans cette annexe

apres 1’expiration d’un délai de cinq

années å dater de ladite décision.

Article 12

Si 1’exécution d’une décision du

tribunal arbitral se heurte å un jugement

rendu ou å une mesure prise

par une autorité judiciaire ou toute

autre autorité d’une des parties au

différend et si le droit interne de cette

partie ne permet pas ou ne permet

que partiellement d’effacer les conséquences

de cette décision ou de

cette mesure, le tribunal accorde, s’il

y a lieu, une satisfaction équitable å

la partie lésée.

Article 13

1. Dans tous les cas ou un différend

fait l’objet de 1’arbitrage et notamment

si la question au sujet de

laquelle les parties sont divisées, résulte

d’actes déjå effectués ou sur le

point de 1’étre, le tribunal arbitral

détermine dans les plus brefs délais

possibles les mesures provisoires å

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1967

tecknande, må icke ifrågasättas vid

förfarande inför skiljedomstolen.

Artikel 11

1. Om tvist grundas på påstådd

skada på enskilda intressen, vilken

enligt en av parternas interna lagstiftning

ligger inom ramen för dess

judiciella eller administrativa myndigheters

behörighet, må ifrågavarande

part resa invändning mot att

tvisten underkastas i denna bilaga

förutsatt förfarande, innan den slutligen

avgjorts inom skälig tid av behörig

myndighet.

2. Om slutligt avgörande meddelats

i vederbörande stat, är det ej

längre möjligt att begagna sig av det

förfarande som bestämts i denna bilaga

efter utgången av en frist om

fem år, räknat från dagen för nyssnämnda

avgörande.

Artikel 12

Om verkställighet av skiljedomstolens

avgörande skulle stå i strid

med dom meddelad eller åtgärd vidtagen

av judiciell eller annan myndighet

hos en av de tvistande parterna

och om denna parts interna lagstiftning

icke tillåter eller blott delvis

tillåter att verkningarna av ifrågavarande

dom eller åtgärd undanröjas,

skall skiljedomstolen om erforderligt

lämna den förfördelade

parten skälig gottgörelse.

Artikel 13

1. I alla de fall där tvist utgör föremål

för skiljedom och särskilt om

den fråga, beträffande vilken oenighet

råder mellan parterna, härflyter

ur handlingar, som redan vidtagits eller

hålla på att vidtagas, skall skiljedomstolen

inom kortast möjliga tid

besluta vilka provisoriska åtgärder,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

measures to be adopted. The parties

to the dispute shall be bound to accept

such measures.

(2) The parties shall abstain from

all measures likely to react prejudicially

upon the execution of the

award of the Arbitral Tribunal and,

in general, shall abstain from any

sort of action whatsoever which may

aggravate or extend the dispute.

Article 14

(1) As soon as the Arbitral Tribunal

is constituted, the President

shall inform the Contracting Parties

of the dispute submitted to it.

(2) Any Contracting Party may

intervene, within a month from the

date of receipt of its notification if it

establishes a legitimate interest in

the settlement of the dispute. Intervention

shall be with the sole object

of supporting or contesting the contentions,

or part of the contentions,

of the original parties to the dispute.

An intervention shall not lead to

modification of the original composition

of the Arbitral Tribunal.

Article 15

Each of the Contracting Parties

shall comply with the award of the

Arbitral Tribunal in any dispute to

which it is a party.

prendre. Les parties au différend

sont tenues de s’y conformer.

2. Les parties s’abstiennent de

toute mesure susceptible d’avoir une

répercussion préjudiciable å l’exécution

de la décision arbitrale et, en général,

ne procédent å aucun acte de

quelque nature qu’il soit, susceptible

d’aggraver ou d’étendre le différend.

Artide 14

1. Des que le tribunal est constitué,

le président informe les autres

Parties contractantes du différend

dont il a été saisi.

2. Dans le délai d’un mois å dater

de cette notification, toute Partie

contractante peut intervenir si elle

justifie d’un intérét å la solution du

litige. L’intervention ne pourra avoir

d’autre objet que de soutenir ou de

combattre les conclusions ou une

partie des conclusions des gouvernements

antérieurement parties au litige.

Une intervention ne modifie pas

la composition initiale du tribunal.

Article 15

Chacune des Parties contractantes

se soumettra aux décisions du tribunal

arbitral dans tout différend auquel

elle est partie.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

35

som skola vidtagas. De tvistande

parterna äro skyldiga att ställa sig

dessa till efterrättelse.

2. Parterna skola avhålla sig från

varje åtgärd, som är ägnad att menligt

inverka på verkställigheten av

skiljedomstolens avgörande, och skola

i allmänhet avhålla sig från varje

slags handling, som må skärpa eller

utvidga tvisten.

Artikel 14

1. Så snart skiljedomstolen tillsatts,

skall ordföranden underrätta

de avtalsslutande parterna om den

tvist, som hänskjutits till densamma.

2. Varje avtalsslutande part äger

inträda som intervenient inom en

månad räknad från dagen för mottagandet

av denna underrättelse, om

parten styrker sig äga intresse av

tvistens biläggande. Sådant inträdande

må ej hava annat syfte än att understödja

eller bestrida påståendena

eller vissa påståenden från de ursprungliga

parterna i tvisten. Inträdandet

som intervenient må icke föranleda

att skiljedomstolens ursprungliga

sammansättning ändras.

Artikel 15

Varje avtalsslutande part skall underkasta

sig skiljedomstolens avgörande

av varje tvist, vari den är part.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 167 år 1964

Protocol of provisional application of the

fisheries convention

The Governments of Austria, Belgium,

Denmark, the French Republic,

the Federal Republic of Germany,

Ireland, Italy, Luxembourg, the Netherlands,

Portugal, Spain, Sweden

and the United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland,

Have agreed as follows: —

Article 1

The Contracting Parties will raise

no objection if a Government which

has ratified or approved the Fisheries

Convention opened for signature

åt London on 9th March, 1964,

applies provisionally the provisions

of the Convention, having first notified

its decision to the Government

of the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland.

Article 2

(1) The provisional application

of the provisions of the Fisheries

Convention by a Contracting Party

will entail the establishment of the

list of arbiters provided for in Article

1 of Annex II to the Convention.

(2) A Contracting Party which has

provisionally applied the provisions

of the Convention shall be bound by

its provisions, in particular Article

13, and shall not object if they are

invoked by a Government which has

signed the present Protocol and the

Convention, even if the latter Government

has not yet ratified or approved

the Convention, with a view

to settling a dispute raised by this

provisional application.

Protocole d’application provisoire de la

convention sur la péche

Les Gouvernements de la République

fédérale d’Allemagne, de 1’Autriche,

de la Belgique, du Danemark,

de 1’Espagne, de la République Francaise,

du Royaume-Uni de GrandeBretagne

et dTrlande du Nord, de

1’Irlande, de 1’Italie, du Luxembourg,

des Pays-Bas, du Portugal et de la

Suéde,

Sont convenus de ce qui suit: —

Article 1

Les Parties contractantes ne s’opposeront

pas å ce qu’un gouvernement

qui aura ratifié ou approuvé la

Convention sur la péche ouverte å la

signature å Londres le 9 mars 1964

en applique les dispositions å titre

provisoire, å charge pour ce gouvernement

de notifier au préalable sa

décision au Gouvernement du

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

dTrlande du Nord.

Article 2

1. L’application provisoire des dispositions

de la Convention par une

Partie contractante entrainera l’établissement

de la liste d’arbitres prévue

å 1’article 1" de 1’annexe II å la

Convention.

2. Une Partie contractante ayant

procédé ä 1’application provisoire des

dispositions de la Convention sera

liée par les dispositions de celle-ci,

notamment par son article 13 et ne

pourra pas s’opposer å ce qu’un gouvernement

signataire du présent protocole

et de la Convention, méme si

ce dernier gouvernement n’a pas encore

ratifié ou approuvé la Convention,

les invoque en vue de régler un

différend soulevé par cette application

provisoire.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1961

37

Bilaga B

(Översättning)

Protokoll rörande provisorisk tillämpning

av fiskerikonventionen

Regeringarna i Belgien, Danmark,

Frankrike, Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland, Irland,

Italien, Luxemburg, Nederländerna,

Portugal, Spanien, Sverige,

Förbundsrepubliken Tyskland samt

Österrike hava överenskommit om

följande.

Artikel 1

De avtalsslutande parterna kunna

icke resa invändning mot att regering,

som ratificerat eller godkänt

den i London den 9 mars 1964 för

undertecknande öppnade fiskerikonventionen,

provisoriskt tillämpar

dess bestämmelser efter att dessförinnan

hava underrättat regeringen i

Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirland om detta sitt beslut.

Artikel 2

1. Provisorisk tillämpning av bestämmelserna

i fiskerikonventionen

från avtalsslutande parts sida skall

medföra upprättandet av den förteckning

över skiljedomare, varom

bestämmes i artikel 1 i bilaga II till

konventionen.

2. Avtalsslutande part, som börjat

provisoriskt tillämpa konventionens

bestämmelser, skall vara bunden av

dess bestämmelser, särskilt artikel

13, och må ej resa invändning mot

att regering, som undertecknat detta

protokoll och konventionen, även om

denna senare regering ännu icke ratificerat

eller godkänt konventionen,

åberopar bestämmelserna i avsikt att

bilägga tvist, som uppkommit genom

denna provisoriska tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3a

Kungl. Maj. ts proposition nr 167 år 1964

Article 3

The present Protocol shall be open

for signature from 9th March, 1964

to lOth April, 1964. It shall enter into

force, when it has been signed by

two Governments as between those

Governments, and in respect of any

Government which signs it thereafter

on the date of signature by that Government.

Artide 4

(1) Upon the entry into force of

the Convention, the present Protocol

shall automatically cease to have effect

as between Governments which

have become parties to the Convention.

(2) The present Protocol shall

cease to have effect in respect of any

Government which notifies the Government

of the United Kingdom of

Great Britain and Northern Ireland

of its decision not to ratify or approve

the Convention.

Artide 5

The Government of the United

Kingdom of Great Britain and Northern

Ireland shall immediately inform

all the signatories of the present

Protocol of each notification received

in accordance with Article 1

or with paragraph (2) of Article 4.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto,

have signed the present Protocol.

Done åt London this ninth day of

March, 1964, in the English and

French languages, each text being

equally authoritative, in a single

original which shall be deposited in

the archives of the Government of

the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland, which shall

transmit a certified true copy thereof

to each signatory and acceding Government.

Artide 3

Le présent protocole sera ouvert å

la signature du 9 mars 1964 au 10

avril 1964. Quand il aura été signé

par deux gouvernements, il entrera

en vigueur entre ees gouvernements,

et pour tout gouvernement qui le

signera par la suite, il entrera en vigueur

å dater de sa signature par ce

gouvernement.

Artide 4

1. A la date d’entrée en vigueur de

la Convention le présent protocole

cessera d’avoir effet entre les gouvernemenls

qui sont devenus parties

å cette Convention.

2. Le présent protocole cessera

d’avoir effet å 1’égard de tout gouvernement

qui aura notifié au Gouvernement

du Royaume-Uni de Grande-Bretagne

et dTrlande du Nord sa

décision de ne pas ratifier ou approuver

Ia Convention.

Article 5

Le Gouvernement du RoyaumeUni

de Grande-Bretagne et dTrlande

du Nord informera sans délai tous

les gouvernements signataires du

présent protocole de toutes les notifications

recues au titre des dispositions

de 1’article 1 et de 1’article 4,

§2.

En foi de quoi les soussignés, dument

autorisés å cet effet, ont signé

le présent Protocole.

Fait å Londres, le neuviéme jour

du mois de mars 1964, en langues

fran^aise et anglaise, chaque texte

faisant également foi, en un exemplaire

unique, qui sera déposé dans

les archives du Gouvernement du

Royaume-Uni de Grande-Bretagne et

dTrlande du Nord, qui en délivrera

une copie certifiée conforme å chacun

des gouvernements signataires et

adhérents.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj. ts proposition nr 167 år 196b

39

Artikel 3

Detta protokoll skall hållas öppet

för undertecknande från den 9 mars

1964 till den 10 april 1964. När det

undertecknats av två regeringar,

skall det träda i kraft mellan dessa;

för regering, som därefter undertecknar,

skall det träda i kraft på dagen

för undertecknandet av denna regering.

Artikel b

1. I och med att konventionen träder

i kraft, skall detta protokoll automatiskt

upphöra att gälla mellan de

regeringar, som tillträtt konventionen.

2. Detta protokoll upphör att gälla

för varje regering, som underrättar

regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland om

att den beslutat att icke ratificera eller

godkänna konventionen.

Artikel 5

Regeringen i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland

skall utan dröjsmål lämna samtliga

regeringar, som undertecknat detta

protokoll, uppgift om varje underrättelse,

som mottagits i enlighet med

bestämmelserna i artikel 1 eller i artikel

4 mom. 2.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade,

underskrivit detta protokoll.

Som skedde i London den 9 mars

1964, på engelska och franska språken,

vilka skola äga lika vitsord, i

ett enda exemplar, som skall vara deponerat

i Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirlands regerings

arkiv, vilken skall överlämna

bestyrkt avskrift därav till varje regering,

som undertecknar eller ansluter

sig.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640506

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående godkännande av fiskerikonvention. a1 i texten