Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen om fri rättegång, m. m

1964-10-16 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:174, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen om fri rättegång, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

1

Nr 174

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 3 § lagen om fri rättegång,

m. m.; given Stockholms slott den 16 oktober

1964.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till

1) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 juni 1919 (nr 367)

om fri rättegång;

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper;

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;

4) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr

357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

5) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr

416) om arvsskatt och gåvoskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 1 juni 1951 (nr 442)

om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringslrå
g°r;
7)

förordning angående ändrad lydelse av 6 § 1 mom. forordningen

den 5 juni 1959 (nr 348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar

m. m.; samt

8) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964

(nr 308).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. I saml. Nr 171

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen är föranledd av den i våras antagna nya stämpelskattetörordningen.

Den innehåller sålunda förslag till följdändringar av teknisk

natur i en del andra författningar.

I anslutning därtill föreslås viss omläggning av gällande system för redovisning

och uppbörd av lotterivinstskatt samt de avgifter som uttages i samband

med åsättande av särskilt uppskattningsvärde på fastighet.

Vidare töreslås, att högsta avgift för riksskattenämndens förhandsbesked

i taxeringsfrågor höjes från 500 till 1 000 kr.

Slutligen töreslås vissa ändringar i stämpelskatteförordningen i syfte

att förtydliga reglerna om tidpunkten för skattepliktens inträde vid förvärv

av fast egendom m. m.

De nu framlagda förslagen är avsedda att gälla fr. o. m. den 1 januari

1965, då den nya stämpelskatteförordningen träder i kraft.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 17i år 1!)6i

3

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 juni 1919 (nr 367)

om fri rättegång

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §■

Part, som åtnjuter fri rättegång,

vare befriad från erläggande av

stämpelavgift för expeditioner angående

rättegången och njute tillika

den förmånen att av allmänna medel

skola utgå expeditionslösen, delgivningskostnad

som eljest skolat

åligga parten samt ersättning till

tjänsteman för särskild förrättning

eller å tjänstens vägnar förskjuten

kostnad. Frihet från avgift för sådan

rättens expedition som ej utfärdas

utan särskild begäran må åtnjutas

jämväl efter det rätten skilt

målet från sig, om expeditionen begäres

innan tiden för fullföljd av

talan utgått.

Av allmänna-------

När i mål om äktenskaplig börd

eller faderskapet till barn utom äktenskap

blodundersökning eller annan

undersökning rörande ärftliga

egenskaper äger rum på begäran av

part, som åtnjuter fri rättegång,

skall stämpel ej åsättas utlåtande

över undersökningen. Gottgörelse,

som i statens eller kommuns tjänst

anställd läkare äger betinga sig för

tagande av blodprov, skall utgå av

allmänna medel.

Part, som åtnjuter fri rättegång,

vare befriad från erläggande av ansökningsavgift

och av expeditionsavgift

för expeditioner angående rättegången

samt njute tillika den förmånen

att av allmänna medel skola utgå

delgivningskostnad som eljest

skolat åligga parten samt ersättning

till tjänsteman för särskild förrättning

eller å tjänstens vägnar förskjuten

kostnad. Frihet från avgift

för sådan rättens expedition som ej

utfärdas utan särskild begäran må

åtnjutas jämväl efter det rätten skilt

målet från sig, dock, i fråga om annan

expedition ån lagakraftbevis,

endast om expeditionen begäres innan

tiden för fullföljd av talan utgått.

— för en.

När i mål om äktenskaplig börd

eller faderskapet till barn utom äktenskap

blodundersökning eller annan

undersökning rörande ärftliga

egenskaper äger rum på begäran av

part, som åtnjuter fri rättegång,

skall gottgörelse, som i statens eller

kommuns tjänst anställd läkare äger

betinga sig för tagande av blodprov,

utgå av allmänna medel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1958: 643.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 174- år 1964

2) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper! skall

erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse2) (Föreslagen lydelse)

2. Stämpelplikt äger------fall, nämligen:

a) då bägge — Svenska skeppshypotekskassan;

e) vid utlämnande av har i riket

e) vid utlämnande av här i riket

utfärdad obligation, då antingen

obligationen skall enligt stämpelskatteförordningen

före utlämnandet

förses med särskild stämpel eller

fråga är om obligation, utfärdad

av svensk kommun eller landstingskommun,

Kommunkredit Aktiebolag

eller svenskt aktiebolag med ändamål

att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt; samt

f) vid köp

utfärdad obligation, då antingen

obligationen skall enligt stämpelskatteförordningen

före utlämnandet

förses med särskild stämpel eller

fråga är om obligation, utfärdad av

svensk kommun eller landstingskommun,

Kommunkredit Aktiebolag,

Kommunlåneinstitutet Aktiebolag

eller svenskt aktiebolag med ändamål

att idka belåning av fast

egendom eller tomträtt; samt

— sådant organ.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1964: 309 och 275.

BevU^^Rskr^G?64 riksdag att gaIla fr'' °- m- den 1 januari 1965; jfr prop. 1964: 75;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

5

3) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928

(nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 28 september 1928 om särskild

skatt å vissa lotterivinster1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

3

Det åligger anordnare av lotteri eller

utfärdare av premieobligationer

att inom viss tid, som Kungl. Maj :t

bestämmer, efter det vinstdragning

ägt rum, till statsverket redovisa den

å vinstdragningen belöpande skatt

genom handling försedd med stämpel

å så stort belopp, som svarar

mot skatten å vinsterna på samtliga i

dragningen ingående avyttrade lotter

eller obligationer.

Därest lotteriets-------

Med vinstdragning--------

(Föreslagen lydelse)

§•

Det åligger anordnare av lotteri

eller utfärdare av premieobligationer

att inom viss tid, som Kungl. Maj :t

bestämmer, efter det vinstdragning

ägt rum, till statsverket redovisa

den å vinstdragningen belöpande

skatten.

— denna vinst.

— vinsterna bestämmas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Äldre bestämmelser

skola fortfarande äga tillämpning i fråga om varu- eller tombolafotteri,

om anmälan angående anordnande av lotteriet inkommit eller tillstånd till

detta meddelats före den 1 januari 1965, och i fråga om annat lotteri, om

vinstdragning ägt rum före samma dag.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1935: 29.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 196b

4) Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande

i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet

Härigenom förordnas, dels att 4, 9, 10, 12 och 13 §§ förordningen den

14 juni 1933 om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å

fastighet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives dels att 11 §

samma förordning skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

Framställning om — -----prövningsnämndens kansli.

I framställningen — —----för uppskattningen.

Framställningen skall åtföljas av

ett belopp å tjugufem kronor. Stämpel

å detta belopp skall, då framställningen

inkommit, åsättas densamma.

Är framställningen icke vid

inlämnandet åtföljd av penningar till

stämpel och erlägges ej genast efter

erhållen tillsägelse det felande beloppet,

må den ej mottagas.

9 §•

Fastighetsprövningsnämndens eller--- —---av protokollet.

Överstiger det åsatta preliminära Har preliminärt taxeringsvärde

taxeringsvärdet 25 000 kronor, skall åsatts, utgår för protokollsutdraget

utdraget genom överståthållarämbe- avgift enligt denna tariff:

tets eller länsstyrelsens försorg förses

med stämpel enligt denna tariff:

(Nuvarande lydelse)

Fastighetens uppskattade värde stämpelns

Lägst

Kronor

25,100

högst

Kronor

40,000

belopp

Kronor

15

»

40,100

»

55,000

30

»

55,100

»

75,000

50

»

75,100

»

100,000

75

»

100,100

»

200,000

100

»

200,100

»

300,000

125

»

300,100

»

500,000

150

»

500,100

»

700,000

175

»

700,100

1,000,000

225

Senaste lydelse av 4 och 10 §§ se 1957:

över 1,000,000

69 samt av 9 och 13 §§ se 1943: 858.

275

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 196k 7

(Föreslagen lydelse)

Fastighetens uppskattade värde

Avgiftens

belopp

Kronor

Kronor

Kronor

Högst

25 000

25

Lägst

25 100

»

40 000

40

»

40 100

»

55 000

55

»

55 100

»

75 000

75

»

75 100

»

100 000

100

»

100 100

»

200 000

125

»

200 100

»

300 000

150

»

300 100

»

500 000

175

»

500 100

»

700 000

200

»

700 100

»

1 000 000

250

»

1 000 100

»

2 000 000

300

över

2 000 000

400

(Nuvarande lydelse)

Protokollsutdrag, som icke skall

beläggas med stämpel, skall genom

protokollförarens försorg i rekommenderat

brev med allmänna posten

tillsändas sökanden.

Protokollsutdrag, som belagts med

stämpel, vare sökanden pliktig att

utlösa. Underrättelse om när sådant

utdrag finnes tillgängligt att avhämta

skall genom protokollförarens

försorg i brev med allmänna posten

avsändas till sökanden. Har utdraget

ej utlösts inom fjorton dagar

efter underrättelsens avsändande,

må stämpelavgiften utmätas.

10

I prövningsnämndens kansli skall

föras särskild liggare över meddelade

beslut om åsättande av preliminärt

taxeringsvärde. Anteckning i

liggaren skall verkställas inom tre

dagar efter det fastighetsprövningsnämndens

eller länsprövningsnämndens

protokoll justerats och till riktigheten

bestyrkas av protokollföraren

hos nämnden.

Beslutet skall genom utdrag av

liggaren utan dröjsmål meddelas den

lokala skattemyndigheten, som antecknar

det preliminära taxeringsvärdet

och dagen för heslutet i tillgäng
-

(Föreslagen lydelse)

Avgiftsbelagt protokollsutdrag

skall tillställas sökanden mot postförskott.

Har avgiften ej erlagts

inom en månad efter avsändandet

av protokollsutdraget, må avgiften

utmätas.

§•

Beslut om åsättande av preliminärt

taxeringsvärde skall genom utdrag

av protokollet utan dröjsmål

meddelas vederbörande taxeringsintcndent

och den lokala skattemyn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr f74 år 196i

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ligt exemplar av den senast upprättade

fastighetslängden. Sådan anteckning

göres i fastighetslängdens

anteckningskolumn å rad, där fastighetens

gällande taxeringsvärde finnes

infört.

Underrättelse om------

12

Från stämpelavgift enligt denna

förordning är kronan befriad.

digheten, vilken antecknar det preliminära

taxeringsvärdet och dagen

för beslutet i tillgängligt exemplar

av den senast upprättade fastighetslängden.

Sådan anteckning göres i

fastighetslängdens anteckningskolumn

å rad, där fastighetens gällande

taxeringsvärde finnes infört.

15 februari.

§•

Från avgift enligt denna förordning

är staten befriad.

13

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd

eller i lokal taxeringsnämnd

så ock av överståthållarämbetet eller

länsstyrelse förordnad ledamot i sådan

nämnd må för på honom ankommande

göromål enligt denna förordning,

där så finnes skäligt, åtnjuta

särskild ersättning av statsmedel

med belopp, som efter förslag av

överståthållarämbetet eller länsstyrelsen

bestämmes av fastighetsprövningsnämnden

eller länsprövningsnämnden

under iakttagande av de

särskilda föreskrifter rörande disposition

av medel för ändamålet, Kungl.

Maj:t må finna nödigt meddela. Om

ersättning till sakkunnig, som biträtt

vid uppskattningen, gäller vad

i 14-5 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen

sägs. Av landsting eller

kommun vald ledamot i beskattningsnämnd,

som deltagit i sammanträde

enligt 6 §, må uppbära ersättning

efter vad i 146 § taxeringsförordningen

är stadgat.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd

eller i lokal taxeringsnämnd

så ock av överståthållarämbetet eller

länsstyrelse förordnad ledamot i sådan

nämnd må för på honom ankommande

göromål enligt denna

förordning, där så finnes skäligt,

åtnjuta särskild ersättning av statsmedel

med belopp, som efter förslag

av överståthållarämbetet eller

länsstyrelsen bestämmes av fastighetsprövningsnämnden

eller länsprövningsnämnden

under iakttagande

av de särskilda föreskrifter rörande

disposition av medel för ändamålet,

Kungl. Maj :t må finna nödigt

meddela. Om ersättning till sakkunnig,

som biträtt vid uppskattningen,

gäller vad i 129 § 3 och 5

mom. taxeringsförordningen sägs.

Av landsting eller kommun våld ledamot

i beskattningsnämnd, som

deltagit i sammanträde enligt 6 §, må

uppbära ersättning efter vad i 130 §

taxeringsförordningen är stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

Har framställning om åsättande av preliminärt taxeringsvärde mottagits

före de nya bestämmelsernas ikraftträdande men ärendet först därefter

slutligt avgjorts, skall belopp som erlagts enligt 4 § i dess äldre lydelse

avräknas från avgift som utgår enligt 9 § i dess nya lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b år 196b

9

5) Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt

och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 26, 48 och 60 §§ förordningen den 6 juni 1941

om arvsskatt och gåvoskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

26 §.

Den som--------egendoms värde.

Till upplysning----—---

Till ledning--------

Beskattningsmyndigheten må, där

särskild anledning föreligger, förordna

lämplig person att verkställa

uppskattning av lös egendom till ledning

för dess värdering. Förordnande

som nu sagts må, efter framställning

av advokatfiskalen, meddelas

av hovrätten i dit fullföljt skatteärende.

Det åligger skattskyldig eller

den, som för skattskyldig omhänderhar

egendom, att hålla egendomen

tillgänglig för besiktning

ävensom att tillhandagå förrättningsmannen

med upplysningar och

annan utredning. Ersättning åt förrättningsmannen

erlägges, om egendomen

ingår i dödsbo, av boet och

eljest av den för egendomen skattskyldige.

48

Avlämnade deklarationer skola

med undantag för den tid, varunder

de jämlikt bestämmelsen i 64 § 2

mom. äro överlämnade till hovrätten,

hos beskattningsmyndigheten

förvaras under tolv år från utgången

av det år, varunder de ingivits. Där

1 Senaste lydelse av 60 § se 1954:103.

— blivit gjord.

och förmögenhetsskatt.

Beskattningsmyndigheten må, där

särskild anledning föreligger, förordna

lämplig person att verkställa

uppskattning av lös egendom till ledning

för dess värdering. Förordnande

som nu sagts må, efter framställning

av den enligt 6b § 1 mom. förordnade

granskningsmyndigheten,

meddelas av hovrätten i dit fullföljt

skatteärende. Det åligger skattskyldig

eller den, som för skattskyldig

omhänderhar egendom, att hålla

egendomen tillgänglig för besiktning

ävensom att tillhandagå förrättningsmannen

med upplysningar och

annan utredning. Ersättning åt förrättningsmannen

erlägges, om egendomen

ingår i dödsbo, av boet och

eljest av den för egendomen skattskyldige.

§•

Avlämnade deklarationer skola

med undantag för den tid, varunder

de jämlikt bestämmelsen i 64 § 2

inom. äro överlämnade för granskning,

hos beskattningsmyndigheten

förvaras under tolv år från utgången

av det år, varunder de ingivits. Där

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

beskattningsmyndighet eller advokatfiskal

vid hovrätt av särskild anledning

så finner påkallat, skall deklaration

förvaras under femtio år

från utgången av det år, varunder

den ingivits. Efter utgången av nu

angivna tider skola deklarationerna

förstöras.

Deklarationer må--------

Deklaration, som tillhandahålles

polis- eller åklagarmyndighet eller

som åberopas vid allmän domstol,

må icke, såvitt ej annat följer av vad

i 62 § andra stycket stadgas, utan

samtycke av den, som avgivit deklarationen,

offentligen föredragas

eller i protokoll, utslag eller annan

expedition intagas eller omnämnas i

vidare mån än som oundgängligen

erfordras.

Vad ovan --------

60

Vin någon föra talan mot beslut

i skatteärende, har han att till beskattningsmyndigheten

inkomma

med sina till hovrätten ställda besvär.

Är länsstyrelse i län, som hör

under skilda hovrätter, beskattningsmyndighet,

skola besvären ställas

till den hovrätt, under vilken den del

av länet hör, där den skattskyldige

var mantalsskriven, när skattskyldigheten

inträdde, eller, om han då ej

var mantalsskriven inom riket, där

han var bosatt eller stadigvarande

vistades; i fråga om juridisk person

vare för hovrättens behörighet bestämmande,

var styrelsen eller förvaltningen

hade sitt säte, när skattskyldigheten

inträdde. Besvär må anföras,

förutom av enskild part, av

advokatfiskalen vid hovrätten.

Innefattar beslut av underrätt eller

länsstyrelse prövning av fråga

beskattningsmyndighet eller den enligt

64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten

av särskild anledning

så finner påkallat, skall deklaration

förvaras under femtio år från

utgången av det år, varunder den ingivits.

Efter utgången av nu angivna

tider skola deklarationerna förstöras.

- statistisk bearbetning.

Deklaration, som tillhandahålles

polis- eller åklagarmyndighet eller

som åberopas vid allmän domstol,

må icke utan samtycke av den, som

avgivit deklarationen, offentligen föredragas

eller i protokoll, utslag eller

annan expedition intagas eller

omnämnas i vidare mån än som

oundgängligen erfordras. Vad nu

sagts skall dock icke gälla sådana

uppgifter om den skattskyldiges

namn och hemvist samt skattens

belopp, som antecknas i beslutsförteckning

enligt 62 § andra stycket.

ej bouppteckning.

§•

Vill någon föra talan mot beslut i

skatteärende, har han att till beskattningsmyndigheten

inkomma

med sina till hovrätten ställda besvär.

Är länsstyrelse i län, som hör

under skilda hovrätter, beskattningsmyndighet,

skola besvären ställas till

den hovrätt, under vilken den del

av länet hör, där den skattskyldige

var mantalsskriven, när skattskyldigheten

inträdde, eller, om han då

ej var mantalsskriven inom riket,

där han var bosatt eller stadigvarande

vistades; i fråga om juridisk

person vare för hovrättens behörighet

bestämmande, var styrelsen eller

förvaltningen hade sitt säte, när

skattskyldigheten inträdde. Besvär

må anföras, förutom av enskild part,

av den enligt 64 § 1 mom. förordnade

granskningsmyndigheten.

Innefattar beslut av underrätt eller

länsstyrelse prövning av fråga om

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 17b år 196b

(Nuvarande lydelse)

om fastställande, eftergift eller återvinning

av skatt, må talan fullföljas

inom tre år från beslutets dag- Har

part anfört besvär och vill jämväl

hans vederpart söka ändring i beslutet,

skall denne dock inkomma

med sina besvär inom två månader

från det delgivning som avses i 52

kap. 7 § rättegångsbalken ägt rum.

I sistnämnda fall må vederparten inkomma

med besvärsinlaga till hovrätten;

prövningen huruvida hans

besvärstalan fullföljts på föreskrivet

sätt och inom rätt tid skall alltid

tillkomma hovrätten.

(Föreslagen lydelse)

fastställande, eftergift eller återvinning

av skatt, må talan fullföljas

inom tre år från beslutets dag. När

skattskyldig vitsordat anmärkning,

som framställts av granskningsmyndigheten,

skall vid fullföljd av talan

anses, som om beslut om skattens

fastställande blivit meddelat av

underrätt eller länsstyrelse, när

granskningsmyndigheten erhållit

meddelande om vitsordandet. 1 sådant

fall skall klaganden inkomma

till hovrätten med sin dit ställda

besvärsinlaga. Har part anfört besvär

och vill jämväl hans vederpart

söka ändring i beslutet, skall denne

dock inkomma med sina besvär

inom två månader från det delgivning

som avses i 52 kap. 7 § rättegångsbalken

ägt rum. I sistnämnda

fall må vederparten inkomma med

besvärsinlaga till hovrätten; prövningen

huruvida hans besvärstalan

fullföljts på föreskrivet sätt och inom

rätt tid skall alltid tillkomma

hovrätten.

Då besvär------över besvären.

Över beslut______vitets utdömande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. De nya bestämmelserna

i 60 § skola icke tillämpas, om beskattningsmyndighet dessförinnan

meddelat beslut om skattens fastställande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 17i år 1964

6) Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 1 juni 1951 (nr 442) om rätt att av

riksskattenämnden erhalla förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom forordnas, dels att 9 § förordningen den 1 juni 1951 om rätt

att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives dels att 10 § samma förordning

skall upphöra att gälla.

(huvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9

Sökande vare pliktig att, därest

riksskattenämnden icke annorledes

beslutar, för meddelat förhandsbesked

till kronan erlägga efter omständigheterna

lämpad avgift, lägst

etthundra och högst femhundra kronor.

över riksskattenämndens beslut

angående dylik avgift må klagan

icke föras.

För sökanden avsett protokollsutdrag

upptagande förhandsbeskedet

skall beläggas med stämpel å avgiftens

belopp. Avgiften må uttagas genom

postförskott å den försändelse,

varigenom protokollsutdraget jämlikt

5 § översändes till sökanden.

Erlägges icke avgiften sålunda, må

densamma utmätas.

§•

Sökande vare pliktig att, därest

riksskattenämnden icke annorledes

beslutar, för meddelat förhandsbesked

till kronan erlägga efter omständigheterna

lämpad avgift, lägst

etthundra och högst ettusen kronor.

Över riksskattenämndens beslut angående

dylik avgift må klagan icke

föras.

Avgiften må uttagas genom postförskott

å den försändelse, varigenom

protokollsutdrag jämlikt 5 §

översändes till sökanden. Erlägges

icke avgiften inom en månad efter

det att krav framställts, må densamma

utmätas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Äldre bestämmelser

i fråga om avgiftens storlek skola fortfarande äga tillämpning, om ansökan

om förhandsbesked inkommit dessförinnan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1961

13

7) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 6 § 1 mom. förordningen den 5 juni 1959

(nr 348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.

Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. förordningen den 5 juni 1959 med

särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

1 mom. Har film —-----därom (förbudskort).

Har film---------äga tillträde.

Tillståndskort skall-----och polisman.

Angående stämpelbeläggning av

bevis, som i denna paragraf avses,

stadgas i stämpelförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 196i

8) Förslag

till

Förordning

om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308)

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom., 22 § och 30 § 2 mom. stämpelskatteförordningen

den 21 maj 1964 samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna

till samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse1)

1 mom. Vid tillämpningen

Vad i--------

Finnes för egendomen icke särskilt

taxeringsvärde för det i första

stycket angivna året, skall vid tilllämpningen

av 7 § i stället gälla

egendomens värde vid tidpunkten

för förvärvet. Detta värde fastställes

av inskrivningsdomaren efter intyg

av sakkunnig eller annan utredning.

Detsamma skall gälla om det

visas att egendomen efter den tidpunkt,

som taxeringsvärdet för

nämnda år avsett, men före förvärvet

nedgått i värde till följd av

eldsvåda, vattenflöde eller annan

sådan tilldragelse, borttagande av

byggnad eller annan anläggning på

egendomen eller tillbehör till denna,

skogsavverkning, nedläggning eller

väsentlig förändring av rörelse, i

vilken egendomen varit använd, eller

av annan liknande anledning.

Visas att egendomens värde efter

förvärvet höjts till följd av nybyggnad

eller av annan liknande anledning,

skall denna förhöjning av värdet

icke medräknas, när egendomens

värde bestämmes.

I fall,----------

(Föreslagen lydelse)

förbehållits säljaren,

första stycket.

Finnes för egendomen icke särskilt

taxeringsvärde för det i första

stycket angivna året, skall vid tilllämpningen

av 7 § i stället gälla

egendomens värde vid tidpunkten för

upprättande av den handling, vara

förvärvet grundas. Detta värde fastställes

av inskrivningsdomaren efter

intyg av sakkunnig eller annan utredning.

Detsamma skall gälla om

det visas att egendomen efter den

tidpunkt, som taxeringsvärdet för

nämnda år avsett, men före fångeshandlingens

upprättande nedgått i

värde till följd av eldsvåda, vattenflöde

eller annan sådan tilldragelse,

borttagande av byggnad eller annan

anläggning på egendomen eller tillbehör

till denna, skogsavverkning,

nedläggning eller väsentlig förändring

av rörelse, i vilken egendomen

varit använd, eller av annan liknande

anledning.

Visas att egendomens värde efter

fångeshandlingens upprättande höjts

till följd av nybyggnad eller av annan

liknande anledning, skall denna

förhöjning av värdet icke medräknas,

när egendomens värde bestämmes.

av arvsskatt.

8 §■

1 Antagen av 1964 års riksdag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1965; jfr prop. 1964: 75;

BevU 42; Rskr 167.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

(Nuvarande lydelse)

22

Skatteplikt föreligger icke för

obligationer, som staten garanterar,

ej heller för obligationer, som utfärdas

av svensk kommun eller landstingskommun

eller av Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, Svenska

bostadskreditkassan, Svenska

skeppshypotekskassan eller Kommunkredit

Aktiebolag eller av

svenskt aktiebolag med ändamål att

idka belåning av fast egendom eller

tomträtt.

(Föreslagen lydelse)

i.

Skatteplikt föreligger icke för

obligationer, som staten garanterar,

ej heller för obligationer, som utfärdas

av svensk kommun eller landstingskommun

eller av Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan, Svenska

skeppshypotekskassan, Kommunkredit

Aktiebolag eller Kommunlåneinstitutet

Aktiebolag eller av

svenskt aktiebolag med ändamål att

idka belåning av fast egendom eller

tomträtt.

30 §.

2 mom. Myndighet, som-------är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a) 3 och 13 §§, när förvärvet a) 3 §, när ansökan om lagfart el
sker;

ler inskrivning först upptages;

b) 11 §, när-----—--förklaras vilande;

c) 19 §, när registrering som sägs

i 27 § andra stycket a) sker;

d) 20 §, när registrering sker;

e) 21 §, när handlingen utlämnas;
f)

24 §, när överlåtelse eller pantsättning

sker eller innehavaren dessförinnan

avlider; samt

g) 28 §, när dragning sker.

3. Äldre bestämmelser skola fortfarande

äga tillämpning såvitt gäller

skatteplikt, skattens beräkning och

återvinning i fall, där förvärv av

fast egendom, tomträtt, kronohemman,

skatilagt krononybygge eller

fartyg skett före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

De nya--------förklaras

c) 13 §, nar for var vet sker;

d) 19 §, när registrering som sägs

i 27 § andra stycket a) sker;

e) 20 §, när registrering sker;

f) 21 §, när handlingen utlämnas;
g)

24 §, när överlåtelse eller pantsättning

sker eller innehavaren dessförinnan

avlider; samt

h) 28 §, när dragning sker.

3. Äldre bestämmelser skola fortfarande

gälla i fall där vid förvärv

av fast egendom stämpelavgift erlagts

redan före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande men ansökan

om lagfart upptages först därefter.

Skatt för förvärv som grundas på

handling, vilken upprättats före den

1 januari 1965, må icke uttagas med

högre belopp än som skulle ha utgått

enligt äldre bestämmelser.

vilande.

Äldre bestämmelser skola fortfarande

äga tillämpning såvitt gäller

skatteplikt, skattens beräkning och

återvinning i fall, där förvärv av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b år 196b

(Nuvarande lydelse)

Äldre bestämmelser--

Vad i —------

(Föreslagen lydelse)

tomträtt eller fartyg skett före de

nya bestämmelsernas ikraftträdande.

--lotteri meddelats.

äldre bestämmelserna.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b år 196b

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 september 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Palme, Sven-Eric

Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa författningsändringar

i anledning av den nya stämpelskatteförordningen,

in. m., samt anför därvid följande.

I.'' Inledning

Genom riksdagens bifall till prop. 1964:75 (BevU 42, Rskr 167) har

beslutats att 1914 års förordning angående stämpelavgiften den 1 januari

1965 skall ersättas av en stämpelskatteförordning. Samtidigt har beslutats

vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper (s. k. fondstämpel)

samt i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och

gåvoskatt. Författningar i ämnet har utfärdats den 21 maj 1964 (nr 308

310).

Den nya stämpelskatteförordningen kräver följdändringar i vissa andra

författningar. Stämpelutredningen lade i sitt betänkande »Stämpel- och expeditionsavgifter»

(SOU 1961: 37) fram förslag till sådana ändringar i bl. a.

lagen om fri rättegång, förordningen den 28 september 1928 (nr 376) om

särskild skatt å vissa lotterivinster samt förordningen den 5 juni 1959 (nr

348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar in. in. Förslagen

bar i dessa delar remissbchandlats i samband med utredningens huvudförslag

(se prop. 1964: 75). Riksskattenämnden bar i skrivelse den 3 september

1962 föreslagit en ändring i fråga om den stämpelavgift som utgår enligt

förordningen den 1 juni 1951 (nr 442) om rätt att av riksskattenämnden

erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor. I en rapport den 30 december 1960

angående vissa organisationsundersökningar föreslog statens organisationsnämnd

några ändringar i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande

i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet, vilka torde få

anmälas i detta sammanhang. Slutligen har aktualiserats vissa ändringar i

den nya stämpelskatteförordningen samt i fondstämpel- och arvsskatteförordningarna.

2 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 174

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 17b år 196b

Efter beredning har inom finansdepartementet upprättats förslag till

erforderlig lagstiftning i de frågor jag nu nämnt. Jag anhåller att till närmare

behandling få ta upp dessa förslag, som torde få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende såsom Bilaga.1

II. Lagen om fri rättegång

Gällande ordning

Enligt 3 § första stycket lagen om fri rättegång är part, som åtnjuter fri

rättegång, befriad från stämpelavgift för expeditioner angående rättegången.

Parten åtnjuter därjämte förmånen att bl. a. expeditionslösen skall utgå av

allmänna medel. Frihet från avgift för expedition, som utfärdas endast på

särskild begäran, åtnjutes även efter det rätten skilt målet från sig, om

expeditionen begärs innan fullföljdstiden utgått.

När i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap

blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper

äger rum på begäran av part, som åtnjuter fri rättegång, skall enligt

3 § tredje stycket stämpel ej åsättas utlåtande över undersökningen.

Gottgörelse, som i statens eller kommuns tjänst anställd läkare äger betinga

sig för tagande av blodprov, skall utgå av allmänna medel.

Om parten förklarats förlustig förmånen av fri rättegång, skall rätten

enligt 8 § i domen i regel förplikta honom att ersätta statsverket kostnad

som enligt 3 § utgått av allmänna medel, alltså bl. a. lösen. I annat fall skall

sådan skyldighet åläggas motpart eller annan som enligt lag skulle varit

pliktig att gottgöra parten kostnaden.

Befinnes part, som åtnjutit fri rättegång, efter rättegångens avslutande

kunna återgälda rättegångskostnad som enligt lagen om fri rättegång utgått

av allmänna medel, kan lian enligt 13 § förpliktas att ersätta statsverket

sådan kostnad. Dock må, om dylik ersättningsskyldighet ålagts motpart

eller annan, sådan talan väckas endast om det visas att kostnaden inte kunnat

tas ut av denne.

Utredningen

Utredningen påpekar att införandet av en ny enhetlig expeditionsavgift,

expeditionslösen, föranleder ändring av bestämmelserna i 3 § lagen om

fri rättegång. En tänkbar möjlighet är därvid, uttalar utredningen, att den

nuvarande friheten för den, som erhållit fri rättegång, från att erlägga

stämpel för expeditioner i målet upphäves och ersättes av föreskrift att

1 I bilagan intagna författningsförslag, som med vissa mindre redaktionella jämkningar överensstämmer

med de vid propositionen fogade författningsförslagen, har här uteslutits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

avgiften, liksom nu utgående lösen, skall betalas av allmänna medel. Härigenom

skulle enligt utredningen vinnas att, då statsverket av den som

åtnjutit fri rättegång eller av hans motpart äger utfå ersättning för kostnaderna

i anledning av den fria rättegången, ersättningen även kommer

att avse expeditionsavgiften. Utredningen erinrar om att ett förslag i denna

riktning framställdes 1943 i samband med domsagoreformen men avvisades

av chefen för finansdepartementet (prop. 1943:268 s. 52) av följande

skäl.

Genom att vid häradsrätterna nuvarande lösenavgift förvandlas till stämpelavgift

erhåller onekligen den berörda frågan en något större betydelse

än hittills. Den inkomstökning som skulle uppstå för statsverket genom

att även stämpelavgiften kan bliva ersatt torde dock icke böra överskattas.

Att den som erhållit fri rättegång själv gäldar statsverkets kostnader därför

torde förekomma allenast undantagsvis, och den föreslagna ändringen

skulle därför i allmänhet komma att få betydelse endast för de fall då

motparten förpliktas gottgöra kostnaderna. Det synes emellertid vara föga

tilltalande att införa stämpelbeläggning av expeditionerna huvudsakligen

blott i syfte att därigenom skapa förutsättningar för ökning av denna ersättningsskyldighet.

Att stämpelavgiften gäldas av medel från anslaget för

fri rättegång medför ju icke för statsverket någon verklig utgift som bör

ersättas. Därjämte märkes, att stämpelbeläggningen av expeditionerna i

samtliga mål, vari någon part bar fri rättegång, är en omständlig anordning,

som även är förenad med kostnader för statsverket.

Utredningen har av nu angivna skäl inte ansett sig böra ifrågasätta, att

expeditioner till part som har fri rättegång skall beläggas med stämplar

att betalas av medel från anslaget för fri rättegång. Som huvudregel föreslår

utredningen därför i 3 § första stycket, att part, som åtnjuter fri

rättegång, skall vara befriad från erläggande av ansökningsavgift och

expeditionslösen. För att bereda statsverket möjlighet att få gottgörelse för

förlorad expeditionslösen i de återbetalningsfall, som avses i 8 och 13 §§

lagen om fri rättegång, föreslår utredningen dock tillägg till dessa paragrafer.

Enligt detta tillägg skall vad som stadgats om kostnad som utgivits

av allmänna medel även gälla ansökningsavgift och expeditionslösen,

som skulle ha erlagts om parten inte åtnjutit fri rättegång. Utredningen anser

dock att man bör undvika skärpning av återbetalningsskyldigheten i

de fall, när enligt 28 § i utredningens förslag till lösenkungörelse äldre

avgiftsbestämmelser skall gälla, nämligen då före ikraftträdandet ansökning

ingivits eller expedition, som innefattar beslut, meddelats eller annan

expedition blivit för sökanden tillgänglig. Utredningen föreslår därför, att

i dessa fall äldre lag alltjämt skall äga tillämpning.

Enligt utredningens förslag till lösenlista skall lösen aldrig utgå för

utlåtande över blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga

egenskaper. På grund liärav föreslår utredningen att bestämmelsen i

3 § tredje stycket om stämpelfrihet för utlåtandet över undersökningen

utmönstras ur lagen.

2f nihang till riksdagens protokoll 196/f. 1 samt. Nr 174

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 174 år 1964

Yttrandena

Den föreslagna ändringen av 3 § av innebörd, att den som åtnjuter fri

rättegång skall befrias från ansökningsavgift och expeditionslösen, har

allmänt lämnats utan erinran. Inte heller har någon erinran riktats mot

förslaget, att lösen inte skall tas ut för utlåtande över undersökning rörande

ärftliga egenskaper.

Däremot har den i 8 och 13 §§ föreslagna återbetalningsskyldigheten

avstyrkts av samtliga hörda hovrätter, av sex underrätter samt av Föreningen

Sveriges stadsdomare. Därvid har i de nämnda yttrandena som

huvudsakligt skäl anförts det merarbete förslaget medför. Uttryckligt tillstyrkande

föreligger endast från Stockholms stads rättshjälpsanstalt, som

finner ändringarna innebära en praktisk lösning.

Svea hovrätt uttalar, att ändringarna inte kan antas medföra annat än

ett mycket ringa tillskott till statsverkets inkomster men att reglernas tilllämpning

kominer att föranleda ett inte helt obetydligt merarbete för domstolarnas

personal.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser förslaget medföra åtskilligt

arbete till ringa nytta. Det förekommer enligt hovrätten ytterst sällan,

praktiskt taget aldrig, att kostnaden för fri rättegång kan återkrävas, sedan

den som åtnjutit denna förmån kommit i bättre ekonomisk ställning. Hovrätten

avstyrker förslaget och föreslår i stället att lagen om fri rättegång

omarbetas så, att hela underrättelseförfarandet och alla åtgärder för återkrav

slopas. Som konsekvens härav bör enligt hovrätten inte heller ändringen

i 8 § vidtas.

Hovrätten för Västra Sverige anmärker att besväret med uträkning av

avgifterna, lämnandet av föreskrivna uppgifter om dessa och bevakning av

statsverkets rätt inte kompenseras av de belopp som till äventyrs inflyter

till det allmänna.

Hovrätten för Nedre Norrland anför.

Den föreslagna subsidiära lösenskyldigheten kan visserligen sägas vara

en naturlig följd av de principer, på vilka förevarande paragrafer bygga.

En sådan följdriktighet kan dock i detta fall icke anses nödvändig. Ur praktisk

synpunkt torde förslaget sakna värde. Någon vinning för statsverket

torde det ej innebära. Däremot lärer det på grund av stadgandet i 10 § tilllämpningskungörelsen

till lagen om fri rättegång medföra skyldighet för

domstolen att uträkna beloppet av ifrågakomna avgifter, ett arbete som

måste anses vara ekonomiskt sett bortkastat. Hovrätten — som också åberopar

JO:s framställning till Kungl. Maj :t angående återbetalningsskyldigheten

över huvud enligt 13 § sagda lag, återgiven i ämbetsberättelsen

1958 s. 116 f — avstyrker ifrågavarande förslag.

Hovrätten för Övre Norrland finner visserligen, att de föreslagna ändringarna

kan anses principiellt välgrundade. Med hänsyn till den betungande

kontroll, som de nya bestämmelsernas efterlevnad skulle förorsaka,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

och de jämförelsevis ringa belopp som här kommer i fråga vill hovrätten

likväl avstyrka ändringarna.

Häradshövdingen i Karlskoga domsaga framhåller att förbiseenden lätt

kan ske vid detta extra arbete. Den teoretiska bakgrunden eller att statsverket

_om tillägget inte görs — skulle gå miste om en avgift, som skulle

ha utgått om fri rättegång inte förelegat, finner häradshöAdingen inte helt

övertygande. Samma situation föreligger om staten eller annat avgiftsfritt

subjekt processar mot enskild part och vinner, sa att motpaiten skall betala

kostnaderna. Även i sådant fall går staten miste om en vinst till motpartens

fördel, men det är en konsekvens som måste tas, anser häradshövdingen.

Rådhusrätten i Malmö kan inte finna, att vad som föreslagits i princip

skiljer sig från det tidigare av departementschefen avvisade förslaget. Av

såväl principiella som praktiska skäl avstyrker rådhusrätten de föreslagna

tilläggen till 8 och 13 §§ lagen om fri rättegång.

Rådhusrätten i Västerås avstyrker bestämt detta förslag. De i lagen om

fri rättegång förekommande bestämmelserna om skyldighet för part, som

erhållit fri rättegång, att under vissa förutsättningar återgälda kostnaden

för fri rättegång saknar enligt rådhusrätten i stort sett praktisk betydelse.

Att ytterligare bygga på dessa bestämmelser anser rådhusrätten opåkallat

och skulle medföra betydligt större besvär för domstolarna än de ringa

belopp, som skulle inflyta. Inte heller för det fall, att motparten till den

som erhållit fri rättegång är skyldig gälda rättegångskostnader, finner rådhusrätten

sådan bestämmelse påkallad.

Liknande synpunkter anförs av häradshövdingarna i Uppsala läns norra

domsaga, Umeå domsaga och Västerbottens västra domsaga samt Föreningen

Sveriges stadsdomare.

Föreningen Sveriges häradshövdingar, som finner förslaget ur principiella

synpunkter motiverat, säger sig inte ha möjlighet att bedöma, om förslaget

kommer att medföra så stor inkomstökning för statsverket, att det

kompenserar merarbetet.

Departementschefen

Stämpel och lösen följer nu i lagen om fri rättegång olika regler. Sålunda

åtnjuts befrielse i fråga om stämpelavgift, under det att lösen utgår av allmänna

medel och således kan återkrävas av statsverket, om parten förklaras

förluslig förmånen av fri rättegång eller om han efter rättegångens avslutande

kommer i bättre ekonomiska omständigheter. Frågan är vilken av

dessa båda regler som skall tillämpas beträffande den nya expeditionsavgiften.

Utredningens förslag, att den nuvarande bestämmelsen om stämpelavgift

skall gälla såväl den nya expeditionsavgiften som ansökningsavgiften,

bär inte mött någon erinran. Jag kan därför på de av utredningen anförda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 17i år 1964

skälen tillstyrka att part, som åtnjuter fri rättegång, skall vara befriad från

ansökningsavgift och expeditionsavgift för expeditioner angående rättegången.

Denna belrielse bör — i motsats till vad som för närvarande gäller

— omfatta även sådant lagakraftbevis, som beställes först efter det att tiden

för fullföljd av talan utgått.

Däremot kan jag inte dela utredningens uppfattning att statsverket bör

kunna senare återkräva ansökningsavgift och expeditionsavgift. Såsom åtskilliga

remissorgan påpekat skulle en sådan återbetalningsskyldighet medföra

ett betydligt merarbete för domstolarna genom besväret med uträkningen

av avgifterna för de olika expeditionerna i samtliga mål med fri

i ättegång utan motsvarande vinst för statsverket. De av utredningen föreslagna

ändringarna i 8 och 13 §§ lagen om fri rättegång bör därför inte

vidtas.

Då någon återbetalningsskyldighet således inte skall föreligga för de ifrågavarande

avgifterna, saknas anledning att låta äldre rätt gälla efter ikraftträdandet.

Den av utredningen föreslagna övergångsbestämmelsen är därför

icke erforderlig.

I likhet med utredningen och remissorganen anser jag att expeditionsavgift

inte längre bör stadgas för utlåtande över undersökning rörande ärftliga

egenskaper. Med anledning härav har vidtagits en jämkning av formell

natur i 3 § tredje stycket. Det bör i detta sammanhang erinras om, att förslaget

inte innebär någon ändring av den särskilda undersökningsavgift som

nu tas ut jämte expeditionsavgiften.

III. Förordningen angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper

Gällande ordning

Enligt 3 § 2 mom. e) förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper äger stämpelplikt

inte rum då obligation utfärdats av Kommunlåneinstitutet Aktiebolag.

Bestämmelsen härom infördes genom förordning den 21 maj 1964

(nr 275) och trädde i kraft den 16 juni 1964 (prop. 1964: 144, BevU 50,

Rskr 227). I den lydelse av nämnda lagrum, som enligt förordning den 21

maj 1964 (nr 309) skall träda i kraft den 1 januari 1965, finns däremot

sådan stämpelfrihet inte föreskriven beträffande Kommunlåneinstitutets

obligationer (prop. 1964: 75, BevU 42, Rskr 167).

Departementschefen

Frågan om stämpelfrihet för Kommunlåneinstitutets obligationer aktualiserades

så sent att förslag därom inte kunde framläggas samtidigt med

de ändringar i fondstämpelförordningen som föreslogs i samband med

stämpelskatteförordningen. Så som författningarna nu är utformade kom
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

mex- stadgandet om stämpelfrihet för Kommunlåneinstitutets obligationer

att gälla endast intill utgången av år 1964. Avsikten har emellertid varit att

denna stämpelfrihet skall gälla även därefter.

Den av riksdagen vid årets vårsession enligt skrivelsen 1964: 167 antagna

författningstexten torde därför böra ändras på sätt nu sagts.

IV. Förordningen om särskild skatt å vissa lotterivinster

Gällande ordning

För vinst i svenskt lotteri och för vinst vid dragning på här i riket utfärdade

premieobligationer skall, om vinsten överstiger vissa belopp, till

staten erläggas särskild skatt enligt förordningen den 28 september 1928

(nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. Denna skatt skall nu redovisas

med stämpel (3 §). När vinst lämnas ut till vinnaren, skall anordnaren

av lotteriet respektive utfärdaren av premieobligationerna hålla inne så

stor del av vinsten, som motsvarar skatten för denna (2 §). Den som sålunda

innehållit del av vinst skall, enligt 1 § kungörelsen den 15 juni 1945

(nr 411) om uppbörd och redovisning av särskild skatt å vissa lotterivinster,

inom en månad efter det att vinstdragning ägt rum ge in anmälan om

dragningen i två exemplar till generalpoststyrelsen. I anmälan skall lämnas

uppgift om sammanlagda värdet av sådana vinster, som utfallit på avyttrade

lotter och som är underkastade beskattning enligt förordningen. Samtidigt

skall den skatt, som belöper på dessa vinster, betalas in till generalpoststyrelsen.

Denna förser det ena exemplaret av anmälan med enkla beläggningsstämplar

till belopp motsvarande den erlagda skatten. Sedan stämplarna makulerats,

återställer styrelsen detta exemplar till vederbörande.

Om vinstskatt betalas in till generalpoststyrelsen med för lågt belopp, skall

styrelsen anmana lotteriets anordnare att omedelbart betala in det felande

beloppet. Efterkommes inte denna anmaning, skall styrelsen förfara på

samma sätt som med en anmälan, vilken åtföljs av full betalning, d. v. s.

det ena exemplaret förses med stämplar till belopp som motsvarar det erlagda

beloppet och återställs sedan stämplarna makulerats. Dessutom skall

styrelsen hos vederbörande myndighet påkalla indrivning av den felande

skatten. Om skatt erläggs på annat sätt än i samband med anmälan av anordnaren

(resp. utfärdaren), skall generalpoststyrelsen utfärda bevis, som

är försett med stämplar till det erlagda beloppet.

Ursprungligen stämpelbelades samtliga anmälningar genom riksbankens

sedeltryckeri, som tryckte stämplar på anmälningarna. På grund av tidsutdräkt

och höjda tryckningskostnader övergavs sedermera detta förfaringssätt

i fråga om huvudparten av anmälningarna. Dessa stämpelbeläggs numera

i stället genom påsättning av stämpelmärken. Under 1963 försågs

1 131 anmälningar med 5 530 stämpelmärken till ett värde av 3,1 miljoner

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

kronor. Undantag utgör anmälningarna från Svenska penninglotteriet AB,

AB Tipstjänst och riksgäldskontoret. Dessa anmälningar gäller så höga

vinstskattebelopp, att det ansetts lämpligt att trycka stämplar på anmälningarna.

Utredningen

Utredningen framhåller att kvitteringen genom stämplar är både tidsödande

och kostsam, vare sig den sker genom stämpelmärken eller genom

påtryck. Från kontrollsynpunkt kan det enligt utredningens mening inte

anses nödvändigt att behålla stämpelbeläggning. Uppbörden sker nämligen

centralt hos generalpoststyrelsen, som även utövar den direkta kontrollen

över att skattebeloppen flyter in. Utredningen föreslår därför att stämpelbeläggningen

ersätts med ett bevis på anmälan, att vinstskatten betalats in

i behörig ordning.

Yttrandena

Utredningens förslag har lämnats utan erinran. Fullmäktige i riksgäldskontoret

har framhållit att det är rationellt att avskaffa stämpelmärken

för redovisning av lotterivinstskatt. Riksrevisionsverket har likaledes uttryckligen

tillstyrkt förslaget.

Departementschefen

Stämpelbeläggningen i fråga om lotterivinstskatt medför uppenbarligen

en onödig omgång vid redovisningen av denna skatt. Med hänsyn härtill

bör, såsom jag tidigare anfört i prop. 1964: 75 med förslag till stämpelskatteförordning,

denna stämpelbeläggning helt slopas. Härav föranleds

ändring i 3 § förordningen om särskild skatt å vissa lotterivinster.

Beskattnings- och uppbördsmyndighet i fråga om lotterivinstskatten är

för närvarande generalpoststyrelsen. Som jag framhållit i förenämnda proposition,

bör det inte längre ankomma på generalpoststyrelsen att fastställa

skatter eller att ha andra rent fiskaliska funktioner. Enligt statsmakternas

beslut skall kontrollstyrelsen från och med den 1 januari 1965

överta poststyrelsens uppgifter som central administrativ myndighet inom

stämpelväsendet. Därvid skall kontrollstyrelsen fastställa och uppbära stämpelskatt

i vissa fall, bl. a. för lotterier. I konsekvens härmed bör poststyrelsens

uppgifter i fråga om lotterivinstskatten helt övertas av kontrollstyrelsen.

Detta förslag kräver ingen ändring i vinstskatteförordningen. Vad jag

nu föreslagit erfordrar emellertid vissa ändringar i bestämmelserna om

uppbörd och redovisning av lotterivinstskatt. Dessa är utfärdade i administrativ

ordning.

Äldre bestämmelser bör fortfarande tillämpas, om tillstånd till varu- eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 74 år 196k

tombolalotteri meddelats eller anmälan angående anordnande av sådant lotteri

inkommit före den 1 januari 1965 eller om i annat lotteri vinstdiagning

ägt rum före nämnda dag.

I samband med de nu redovisade förslagen framhöll jag i förenämnda

proposition, att en teknisk anpassning av lotterivinstskatten till vad som

gäller beträffande kontrollstyrelsens övriga skatter kunde komma att krava

ytterligare jämkningar i vinstskatteförordningen. Jag avsåg därmed att

en anslutning till reglerna i 1959 års förordning om förfarandet vid viss

konsumtionsbeskattning kunde vara befogad, bl. a. med hänsyn till att kontrollstyrelsen

tillämpar denna förordning på flertalet av de skatter, för vilka

styrelsen är beskatlningsmyndighet. Emellertid har sedermera fråga

uppkommit, om det inte finns anledning att överse vinstskatteförordningens

bestämmelser även ur andra synpunkter. Sålunda har ifrågasatts om

inte det nuvarande systemet, enligt vilket skatten beräknas på vinstvärdet,

borde läggas om till en beskattning baserad på insatsernas belopp. Denna

fråga är för närvarande under utredning inom tinansdepartementet. I samband

med denna utredning kommer också att upptagas frågan huruvida

en anpassning av förfarandet vid lotterivinstbeskattningen bör ske till vad

som i detta hänseende gäller i tråga om konsumtionsbeskattningen.

V. Förordningen om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde

å fastighet

Gällande ordning

Enligt 4 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om asättande i vissa

fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skall framställning om åsättande

av sådant värde inges till pröyningsnämndens kansli och vara åtföljd

av ett belopp om 25 kronor, som redovisas med stämpel på ansökan. Om

det åsatta värdet överstiger 25 000 kronor, skall vidare enligt 9 § protokollsutdraget

innefattande beslutet om åsatt uppskattningsvärde förses med särskild

stämpel enligt tariff fr. o. m. 15 t. o. m. 275 kronor, beroende på fastighetens

uppskattade värde. Sistnämnda stämpelavgift skall erläggas, när

protokollsutdraget expedieras. Protokollföraren hos prövningsnämnden

skall till sökanden avsända brev med besked, när protokollsutdraget tinns

tillgängligt att avhämta. Har utdraget inte utlösts inom fjorton dagar etter

underrättelsens avsändande, får avgiften utmätas. Vid stämpelbeläggningen

skall enligt 11 § användas enkla beläggningsstämplar som omnämns i 1914

års stämpelförordning. Vidare skall i tillämpliga delar gälla stämpelförordningens

bestämmelser om återfående av crlagd stämpelavgift, om tillhandahållande

av stämplar, om tillsyn över utgörande av stämplar samt om uppbörd

och redovisning, över meddelade beslut om åsättande av preliminärt

taxeringsvärde skall föras särskild liggare (10 §).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 b år 196b

Statens organisationsnämnd

Ifrågavarande förordning har statens organisationsnämnd behandlat i sin

rapport den 30 december 1960 angående organisationsundersökningar vid

länsstyrelsernas taxeringssektioner och prövningsnämndskanslier. Organisationsnämnden

finner gällande ordning med stämpelbeläggning av såväl

inkommande framställning som utgående beslut medföra en onödig belastning

av arbetsgången vid handläggningen av dessa ärenden dels genom att

framställning, som inte åtföljs av föreskrivet belopp, måste bli föremål för

kompletteringsåtgärder och dels genom att stämpelbeläggning vanligen

måste ske vid tva olika tillfällen och av två skilda handlingar i samma

ärende.

För ernående av en viss förenkling i arbetsgången föreslår organisationsnämnden

att den avgift om 25 kronor, som nu inbetalas i samband med ingivandet

av framställningen, inte skall erläggas vid denna tidpunkt utan att

den i stället skall inarbetas i de avgiftsbelopp, som redovisas i 9 § samma

förordning. Förslaget innebär att de nu utgående stämpelbeloppen i varje

klass höjs med 25 kronor samt att det för fastigheter om högst 25 000 kronors

värde inrättas en lägsta klass, i vilken avgiftsbeloppet sättes till 25

kronor.

Beträffande tillhandahallande av protokollsutdrag föreslår organisationsnämnden

slopande av skyldigheten att till sökanden avsända brev med

besked när utdraget finns att avhämta. I stället bör utdraget enligt nämndens

mening tillställas sökanden medelst tjänstepostförskott.

Organisationsnämnden föreslår vidare, att den särskilda liggaren över

meddelade beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde skall slopas.

Nämnden påpekar därvid, att samma beslut registreras dels i diariet vid

prövningsnämndens kansli, dels i prövningsnämndens protokoll och dels i

såväl länsstyrelsens som den lokala skattemyndighetens exemplar av fastighetslängden.

Yttrandena över organisationsnämndens förslag

Organisationsnämndens rapport har remissbehandlats på sätt närmare

anges i prop. 1961: 100. Samtliga remissorgan som berört den nu aktuella

delen av rapporten — däribland flertalet länsstyrelser samt riksräkenskapsverket

— har i sak tillstyrkt förslaget i alla delar.

En föreskrift om att protokollsutdrag skall överlämnas även till taxeringsintendenten

föreslås av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Stämpelutredningen

På grund av ifrågavarande stämpelavgifts speciella struktur kan det enligt

stämpelutredningens mening inte anses lämpligt att överföra avgiftsbestämmelserna

till den av utredningen föreslagna kungörelsen angående

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b år 196b

expeditionslösen. Inte heller i övrigt har utredningen föreslagit någon ändring

i förordningen.

Yttrandena över stämpelutredningens betänkande

Stämpelutredningens förslag i denna del har föranlett yttranden endast

från två remissorgan.

Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om organisationsnämndens förslag,

att ansökningsavgiften skall inarbetas i tariffen i 9 §. En förenkling

av arbetsgången skulle enligt länsstyrelsens mening härigenom vinnas.

Länsstyrelsen finner organisationsnämndens förslag ändamålsenligt och

förordar att det genomförs.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län, som är av samma mening, finner vidare

en viss höjning av åtminstone de lägre avgifterna befogad. Länsstyrelsen

föreslår att avgifterna fr. o. m. 25 t. o. m. 75 kronor slopas och att lägsta

avgiften sättes till 100 kronor upp till ett fastighetsvärde av högst 100 000

kronor. I fråga om sättet för uttagandet av avgiften ifrågasätter länsstyrelsen

om inte stämpelbeläggningen helt bör slopas. Inbetalning kan då ske

över postgiro, ehuru detta inte behöver vara obligatoriskt. Ett sådant förfarande

skulle enligt länsstyrelsens mening innebära en ännu mera förenklad

arbetsgång.

Departementschefen

Gällande ordning med stämpelbeläggning vid två olika tillfällen innebär,

såsom organisationsnämnden och remissorganen påpekat, en onödig omgång

för såväl allmänheten som myndigheterna. Såsom jag anfört i prop.

1964: 75 i fråga om expeditionsavgifter, bör man hos förvaltningsmyndigheterna

undvika att ha avgiftsuppbörd två gånger i samma ärende. I enlighet

härmed tillstyrker jag att den nuvarande förskottsuppbörden slopas och

att i stället avgiften för beslutet höjs i motsvarande mån.

Förslaget innebär bl. a. att för fastigheter med ett uppskattat värde av

högst 25 000 kronor skall i 9 § införas en avgift om 25 kronor. Vidare innebär

förslaget att framställning, som återkallas innan den lett till beslut av

prövningsnämnden, inte skall förorsaka kostnad för sökanden. Avgiftsnivån

har varit oförändrad sedan förordningens tillkomst år 1933. Med hänsyn

till kostnadsutvecklingen sedan dess och de generella avgiftshöjningar

jag aviserat i förenämnda prop. 1964: 75 anser jag det ofrånkomligt att eu

ny högsta avgiftsldass införs. Lämpligen bör denna konstrueras så, att för

fastigheter med ett uppskattat värde överstigande två miljoner kronor skall

tas ut avgift med 400 kronor.

Avgiften i värderingsärendena redovisas nu med slämpelmärken och betecknas

därför som stämpelavgift. Emellertid bör man enligt min mening

undvika att ha bestämmelser om stämpelavgifter vid sidan om den ex
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

peditionskungörelse, som skall innehålla bestämmelser om de med stämpelmärken

redovisade expeditionsavgifterna. Vidare bör benämningen stämpelavgift

förbehållas den skattemässiga avgift som utgår enligt förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift för fondpapper.

Jag föreslår därför att redovisningen med stämpelmärken i ifrågavarande

värderingsärenden helt slopas.

Beträffande skyldigheten att avsända särskilt besked att protokollsutdrag

finns att avhämta vill jag erinra om, att — enligt Kungl. Maj :ts cirkulär

den 18 oktober 1946 till samtliga till statsförvaltningen hörande myndigheter

angående skyldighet att tillhandagå allmänheten med översändande

av expeditioner m. in. — expeditioner av alla slag bör tillställas vederbörande

med anlitande av postverket. Dessa allmängiltiga bestämmelser

synes böra tillämpas även beträffande de ifrågavarande protokollsutdragen.

Jag tillstyrker således att skyldigheten att avsända brev med underrättelse

till sökanden om avhämtande av protokollsutdrag slopas. Lämpligen bör

utdraget tillställas sökanden genom tjänstepostförskott. I samband härmed

bör respittiden för utmätning, som nu är två veckor från underrättelsens

avsändande, ändras till en månad från det protokollsutdrag avsänts.

Såsom ett remissorgan föreslagit bör det åligga protokollföraren hos

prövningsnämnden att tillställa även taxeringsintendenten ett utdrag av

protokoll med beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde.

Den särskilda liggaren över beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde

synes även enligt min mening kunna undvaras. Någon särskild omständighet,

som numera motiverar förandet av denna liggare, torde inte

föreligga. Jag tillstyrker därför att bestämmelserna om liggaren avskaffas.

Den uppgiftsskyldighet, som enligt 10 § skall fullgöras till lokal skattemyndighet

och ordförande i taxeringsnämnd genom utdrag ur liggaren, bör i

stället ske genom utdrag av prövningsnämndens protokoll.

Vad jag nu föreslagit föranleder ändring av 4, 9, 10 och 12 §§ samt upphävande

av 11 §. Vidare bör en redaktionell jämkning av 13 § i förordningen

vidtas i syfte att ersätta förekommande hänvisningar till 1928 års taxeringstörordning

med hänvisningar till motsvarande författningsrum i 1956 års

taxeringsförordning. De av mig nu förordade ändringarna föranleder även

vissa jämkningar i de särskilda föreskrifterna (SFS 1933: 358; ändrad genom

1943:955) för tillämpning av förordningen. Beslut härom torde få

meddelas i administrativ ordning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 17b år 196b

29

VI. Förordningen om arvsskatt och gåvoskatt

26 §.

Gällande ordning

Enligt 26 § fjärde stycket förordningen om arvsskatt och gåvoskatt må

advokatfiskalen vid hovrätten i dit fullföljt skatteärende göra framställning

om förordnande av särskild värderingsman. Bestämmelsen har samband

med den rätt advokatfiskalen vid hovrätt enligt 60 § samma förordning

har att anföra besvär mot beslut i skatteärende.

Genom förordning den 21 maj 1964 (nr 310) har i arvsskatteförordningen

gjorts vissa ändringar, vilka skall träda i kraft den 1 januari 1965. Den

nya lydelsen av 64 § 1 mom. innehåller bemyndigande för Kungl. Maj :t

att förordna den myndighet, som skall granska beskattningsmyndighets

beslut i ärenden angående fastställande, eftergift eller återvinning av arvsskatt

och gåvoskatt. Även 72 § har samtidigt ändrats och stadgar i sin nya

lydelse, att det ankommer på den enligt 64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten

att föra det allmännas talan i mål och ärenden, där

arvsskatteförordningen är tillämplig.

Departementschefen

Såsom framgår av vad jag uttalat vid 64 § i förslaget till förordning om

ändring i arvsskatteförordningen (prop. 1964: 75 s. 336) har bestämmelsen

i 64 § 1 mom. tillkommit för att ge Kungl. Maj :t möjlighet att flytta

över advokatfiskalens arbetsuppgifter till en central myndighet. Tills så

sker är det meningen, att den rättsliga granskningen av besluten i fråga

om arvsskatt och gåvoskatt skall ligga kvar hos hovrätternas advokatfiskaler.

Samma blir förhållandet i fråga om rätten att enligt 72 § föra

det allmännas talan i skatteprocess mot den skattskyldige. Därför skulle

uttrycket advokatfiskalen i 26 § och dess motsvarigheter i 48 och 60 §§

i och för siig kunna bibehållas tills vidare. Emellertid är det önskvärt

att eu centralisering av granskningsverksamheten skall kunna ske utan

tidsutdräkt, om utredningen ger vid handen att sådan centralisering bör

äga rum. Med hänsyn härtill och då det i de genom förordningen den

21 maj 1964 ändrade paragraferna konsekvent talas om den enligt 64 §

1 mom. förordnade granskningsmyndigheten i stället för advokatfiskalen

eller liknande, bör motsvarande ändringar göras i 26 § liksom även i de

i det följande berörda 48 och 60 §§.

3 Dihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 171

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mctj:ts proposition nr 17b år 19/i''t

48 §.

Gällande ordning

I tredje stycket av denna paragraf, som innehåller sekretessbestämmelser

beträffande deklaration till ledning för skattens beräkning, finns en hänvisning

till 62 § andra stycket. Genom förordningen den 21 maj 1964 angående

ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt har 62 §

ändrats på sådant sätt, att den tidigare föreskriften i andra, stycket angående

skyldighet för länsstyrelse att vid beslut i skatteärende i särskilt

protokoll anteckna den skattskyldiges namn och hemvist samt skattens

belopp utgått ur paragrafen. Någon motsvarande bestämmelse finns

numera överhuvudtaget inte i arvsskatteförordningen. I dess nya lydelse,

som träder i kraft den 1 januari 1965, stadgar 62 § andra stycket endast

att länsstyrelsens beslut i skatteärende skall upptagas i särskild beslutsförteckning

samt att närmare föreskrifter om denna förteckning meddelas

av Kungl. Maj :t.

Departementschefen

Beträffande de i 48 § första stycket föreslagna ändringarna, som är en

följd av att Kungl. Maj:t bemyndigats förordna granskningsmyndighet,

hänvisar jag till vad jag anfört vid 26 §.

Frågan vilka anteckningar den särskilda beslutsförteckningen skall innehålla

kommer i fortsättningen helt att regleras i administrativ ordning.

För att inte någon ändring i sak skall ske beträffande sekretessbestämmelserna

i 48 § bör därför hänvisningen i paragrafens tredje stycke till

stadgandet i 62 § andra stycket kompletteras med angivande av de uppgifter

om den skattskyldige och skatten, som fanns intagna i den tidigare

lydelsen av sistnämnda stadgande.

60 §.

Gällande ordning

Rätt att anföra besvär mot beslut i ärende angående arvsskatt och gåvoskatt

tillkommer enskild part och advokatfiskalen vid hovrätt. Vid beslut

av underrätt eller länsstyrelse angående fastställande, återvinning eller eftergift

av skatt är besvärstiden tre år och räknas från beslutets dag.

Departementschefen

I 43 § stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964, som skall träda i

kraft den 1 januari 1965, stadgas att, när skattskyldig vitsordat gransk
ningsanmärkning,

skall anses —- bl. a. vid beräknande av besvärstid_ som

om beslut om skattens fastställande meddelats av inskrivningsdomaren

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 774 är 196 i

den dag granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

Enligt 45 § första stycket samma förordning skall vid besvär i nyssnämnda

fall klaganden inkomma direkt till hovrätten med sin dit ställda besvär

sinlaga. Dessa stadganden har, såsom jag anfört vid 42—46 §§ i förslaget

till stämpelskatteförordning (prop. 1964: 75 s. 260), föranletts av

att i praxis, i varje fall beträffande arvsskatt, advokatfiskals stämpelbeläggning

i anledning av granskningsanmärkning jämställts med beslut

av beskattningsmyndighet. Detta innebär att besvärstiden har räknats från

dagen för stämpelbeläggningen. Besvären har i sådant fall getts in direkt

till hovrätt, där prövning skett.

Nu har genom förordningen den 21 maj 1964 angående ändring i förordningen

om arvsskatt och gåvoskatt ett nytt redovisningssystem för sådan

skatt tillkommit. Skatten skall i fortsättningen inte redovisas med

stämpelmärken och dessutom skall all skatt inbetalas till länsstyrelsen.

Detta gäller följaktligen även skatt som erlägges sedan skattskyldig vitsordat

granskningsanmärkning. Således kommer ej heller beträffande arvsskatt

och gåvoskatt någon stämpelbeläggning att ske hos granskningsmyndigheten.

Därför bör även i arvsskatteförordningen införas en bestämmelse,

som ger mottagandet av ett meddelande om skattskyldigs vitsordande

av granskningsanmärkning samma verkan som advokatfiskalens

stämpelbeläggning nu har, d. v. s. som ett beslut av beskattningsmyndigheten

om skattens fastställande. Dessutom bör i sådant fall, i likhet med

vad som föreskrivits i 45 § första stycket stämpelskatteförordningen, besvärsinlaga

inges direkt till hovrätten. De nya bestämmelserna bör dock

inte tillämpas, om granskningsanmärkning framställts före dessas ikraftträdande.

I enlighet med vad jag anfört vid 26 § skall besvärsrätt tillkomma den

enligt 64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten. Detta föranleder

en formell jämkning av 60 § första stycket.

VII. Förordningen om rätt att av riksskattenämnden erhålla

förhandsbesked i taxeringsfrågor

Gällande ordning

Enligt 9 § första stycket förordningen den 1 juni 1951 (nr 442) om

rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor

är sökande pliktig att, om nämnden inte annorledes beslutar, för meddelat

förhandsbesked till kronan erlägga efter omständigheterna lämpad

avgift, lägst 100 och högst 500 kronor. I 15 § förordningen den 7 december

1883 angående expeditionslösen stadgas lösenfrihet för dylikt förhandsbesked.

Enligt 73 § förordningen den 1 december 1959 (nr 50)7) om

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 b år 196b

allmän varuskatt är avgiftsbes tämmelserna i förstnämnda förordning inte

tillämpliga beträffande förhandsbesked angående fråga, som avser taxering

till allmän varuskatt.

Avgiften redovisas genom stämpelbeläggning av det protokollsutdrag

rörande förhandsbeskedet som tillställes sökanden. Enligt 10 § skall därvid

användas enkla beläggningsstämplar som nämns i 1914 års stämpelförordning,

I tillämpliga delar skall lända till efterrättelse vad som i stämpelförordningen

är stadgat om tillhandahållande av stämplar till statsmyndigheternas

expeditioner, om tillsyn över stämpelavgiftens erläggande

samt om uppbörd och redovisning.

Utredningen

Med hänsyn till avgiftsbestämmelsernas utformning har utredningen ansett

det inte vara lämpligt att överföra dem till lösenkungörelsen. Utredningen

har i stället i lösenlistan under rubriken Skatter infört en hänvisning

av innebörd, att angående expeditionsavgift för förhandsbesked av

riksskattenämnden är särskilt stadgat.

Yttrandena

Riksskattenämnden har förklarat sig dela utredningens uppfattning och

understrukit att de skäl, som år 1951 föranledde utfärdande av separata

stämpelbestämmelser för förhandsbesked, alltjämt får anses äga giltighet.

Ej heller har nämnden ansett de av utredningen föreslagna författningarna

behöva föranleda någon redaktionell ändring i 1951 års nyssnämnda

förordning.

Sedermera har riksskattenämnden hemställt om höjning av maximiavgiften

till 1 000 kronor. Nämnden anför.

Föreskriften om en högsta avgift å 500 kronor har gällt alltsedan riksskattenämnden

inrättades. De frågor, som i form av ansökan om förhandsbesked

underställes riksskattenämnden, rör i en del fall miljonbelopp.

Särskilt under de senare åren har förmärkts en tendens att i en och

samma ansökan upptaga flera frågor, vilka avser olika delar av en affärstransaktion

men som har sådant sammanhang med varandra att de _

ehuru de kräver ställningstagande och besvarande var för sig — lämpligen

bör behandlas i ett och samma förhandsbesked. Med avseende å dylika fall

framstår enligt nämndens mening en avgift om högst 500 kronor som opåkallat

låg. Detsamma gäller vissa andra ärenden, där frågan rör osedvanligt

stort belopp.

Departementschefen

I likhet med utredningen och riksskattenämnden vill jag, särskilt med

hänsyn till de höga avgiftsbeloppen, förorda att bestämmelserna om stämpelavgift

för riksskattenämndens förhandsbesked kvarstår i 1951 års för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 17b år 196b

ordning. Emellertid bör redovisningen med stämpelmärken slopas i likhet

med vad jag nyss föreslagit i fråga om avgift enligt förordningen om

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet. I enlighet

härmed bör 10 § slopas och ersättas med bestämmelser i administrativ

ordning.

Vad beträffar den av riksskattenämnden begärda höjningen av maximiavgiften

från 500 till 1 000 kronor har framställningen härom, med hänsyn

till att i nämnden ingår representanter för näringslivet och dessa

inte anmält avvikande mening i frågan, inte ansetts behöva särskilt remissbehandlas.

Då de av riksskattenämnden anförda skälen synes väl motivera

en höjning av maximiavgiften till 1 000 kronor, vill jag tillstyrka att

9 § i 1951 års förordning ändras i enlighet härmed. Äldre bestämmelser

i fråga om avgiftens storlek bör dock gälla, om ansökan om förhandsbesked

inkommit före den 1 januari 1965.

I nära anslutning till vad som föreslagits i fråga om tiden för utmätning

av avgift för protokollsutdrag rörande preliminärt taxeringsvärde

bör tiden, då utmätning av avgiften för förhandsbesked skall ske, bestämmas

till en månad efter det att kravet framställts.

VIII. Förordningen med särskilda bestämmelser om biografföreställningar

m. in.

Gällande ordning

Då film godkännes eller förbjuds för offentlig förevisning, utfärdar statens

biografbyrå enligt 6 § 1 mom. förordningen den 5 juni 1959 (nr 348)

med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. tillståndskort

resp. förbudskort. Nu uttas för dylikt kort enligt 3 § stämpelförordningen,

rubriken Bevis annat, stämpelavgift med en krona. En erinran om stämpelförordningens

bestämmelser angående stämpelbeläggning finns i förstnämnda

författningsrum. I samband därmed utgår enligt 12 § instruktionen

den 31 maj 1963 (nr 357) för statens biografbyrå särskild filmgranskningsavgift,

beräknad efter filmens längd.

Utredningen

Med hänsyn till den särskilda filmgranskningsavgiften föreslår utredningen

att stämpelavgiften och stämpelbeläggningen av bevisen slopas. I

stället bör enligt utredningens mening den särskilda filmgranskningsavgiften

höjas, förslagsvis genom införande av en grundavgift oavsett filmens

längd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 17b år 1964

Yttrandena

Statens biografbyrå hälsar med tillfredsställelse förslaget att stämpelbeläggningen

av censurkorten skall slopas. En icke oväsentlig rationalisering

av arbetet på byråns expedition skulle härigenom vinnas till fördel för andra

kontorsuppgifter. Biografbyrån finner i princip inget att erinra mot att

i taxan införs en grundavgift.

Föreningen Sveriges filmproducenter anser likaledes slopande av stämpelbeläggningen

och höjning av filmgranskningsavgiften lämpligt med hänsyn

bl. a. till att det i någon mån torde förenkla arbetet på biografbyrån.

Departementschefen

I likhet med utredningen och remissorganen tillstyrker jag att särskild

avgift inte längre skall tas ut för tillståndskort och förbudskort. Bestämmelserna

om stämpelavgift bör därför utmönstras ur 1959 års förordning.

Frågan om den särskilda filmgranskningsavgiftens storlek torde få prövas

senare i administrativ ordning.

IX. Stämpelskatteförordningen

8 §•

Gällande ordning

Enligt 8 § 1 mom. stämpelskatteförordningen skall som värde av fast

egendom vid beräkning av stämpelskatten gälla taxeringsvärdet för året

närmast före det år, då lagfart sökes. Vid köp skall i stället köpeskillingen

vara bestämmande för skattens beräkning, om den överstiger taxeringsvärdet.

För det fall att egendomen inte är särskilt taxerad för året närmast före

lagtartsansökan skall enligt bestämmelse i 1 mom. tredje stycket i stället

gälla egendomens värde vid tidpunkten för förvärvet. Detta värde skall inskrivningsdomaren

fastställa med ledning av värderingsintyg eller annan

utredning. Sådan särskild prövning av egendomens värde skall även ske,

när egendomen efter den tidpunkt, som varit bestämmande för taxeringsvärdet,

men före förvärvet undergått värdeminskning av i 1 mom. tredje

stycket angivet slag. Vidare stadgas i samma moment fjärde stycket, att

värdeökning, som skett efter förvärvet på grund av nybyggnad eller av annan

liknande anledning, inte skall inräknas i egendomens värde vid beräkning

av stämpelskatten.

Departementschefen

Enligt 2 § förordningen angående lagfart å fång till fast egendom skall

lagfart sökas inom viss tid från det fånget skedde. Är förvärvet beroende av

suspensivt villkor, räknas lagfartstiden från den tidpunkt då villkoret upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

fylles. Om köpekontrakt innehåller föreskrift att köpebrev skall utfärdas,

sedan visst villkor uppfyllts, räknas således enligt rättspraxis lagfartstiden

från köpebrevets dag. Lagfart kan sökas och förklaras vilande på grund av

köpekontraktet men inte beviljas förrän köpebrevet utfärdats. Fånget anses

med andra ord inte ha skett förrän villkoret uppfyllts.

I 30 § 1 mom. första stycket a) stämpelskatteförordningen stadgas, att

beslut rörande stämpelskatt beträffande förvärv av fast egendom eller

tomträtt skall meddelas på den inskrivningsdag, då ansökan i ärendet först

upptages. Detta innebär att stämpelskatt skall fastställas redan i samband

med att ansökan vilandeförklaras. Om således vid ett villkorat förvärv

av fast egendom särskilt taxeringsvärde för året närmast före lagfartsansökan

saknas skulle inskrivningsdomaren komma i den situationen,

att han enligt 8 § skulle bestämma egendomens värde vid tidpunkten för

förvärvet samtidigt som han förklarade ansökan vilande, därför att något

förvärv enligt gällande tolkning av 2 § lagfartsförordningen icke hade

skett.

Det kan icke uteslutas, att 8 § kommer att tolkas på samma sätt som

2 § lagfartsförordningen i fråga om förvärv som är beroende av villkor som

uppskjuter den definitiva äganderättsövergången. Skulle så ske, kan tveksamhet

uppkomma om vilken tidpunkt som skall vara bestämmande för

skattens beräkning. Denna oklarhet bör undanröjas. Jag får därför förorda

att i 8 § 1 mom. uttrycken »tidpunkten för förvärvet», »före förvärvet» och

»efter förvärvet» ändras till »tidpunkten för upprättande av den handling,

varå förvärvet grundas», »före fångeshandlingens upprättande» respektive

»efter fångeshandlingens upprättande». På så sätt blir vid villkorat förvärv

dagen för köpekontraktets upprättande bestämmande vid värdering

enligt 8 §.

22 §.

Frihet från stämpelskatt för Kommunlåneinstitutets obligationer bör

stadgas i enlighet med vad jag nyss antört i Iråga om frihet från tondstämpel

för samma obligationer.

30 §.

Gällande ordning

Skatteplikt för förvärv av fast egendom och tomträtt inträder enligt 30 §

2 mom. andra stycket a), när förvärvet sker. Enligt 1 mom. första stycket

a) gäller som huvudregel vid förvärv av tast egendom och tomträtt, att beslut

rörande stämpelskatt meddelas på den inskrivningsdag då ansökan i

ärendet först upptages, oberoende av om ansökan sedan vilandeförklaras

eller beviljas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 år 1964

Departementschefen

Det är visserligen principiellt riktigt att, såsom nu är stadgat i stämpelskattetörordningen,

låta skatteplikten inträda redan i och med förvärvet.

Emellertid har efter de nya bestämmelsernas antagande yppats farhågor att

en sådan bestämmelse skulle kunna leda till skatteflykt i två skilda hänseenden.

Jag har vid 8 § redogjort för hur 2 § lagfartsförordningen i praxis tolkas,

da fråga är om förvärv som är beroende av villkor. Det kan icke uteslutas,

att uttrycket »när förvärvet sker» i 2 mom. andra stycket a) kommer att

tolkas på samma sätt som motsvarande uttryck i 2 § lagfartsförordningen.

I så fall skulle vid villkorade förvärv av fast egendom skatteplikt ej ha inträtt,

när lagfart sökes på köpekontraktet och beslut rörande stämpelskatten

jämlikt 1 mom. första stycket a) skulle meddelas. Någon skatt skulle

således ej kunna fastställas när lagfartsansökan upptages och förklaras vilande.

Stadgandet att skatteplikt inträder, när förvärvet sker, torde vidare få

den effekten att enligt de allmänna reglerna om tioårig preskription statens

anspråk på stämpelskatt preskriberas, om lagfart eller inskrivning sökes,

sedan mer än tio år förflutit efter förvärvet. Genom att under en längre tid

underlåta att söka lagfart skulle fastighetsförvärvaren således helt undgå

stämpelskatt. För att hindra detta skulle erfordras en effektivare övervakning

av att lagfartsplikten fullgöres i rätt tid än som för närvarande är

möjlig.

För att undvika de nu påtalade konsekvenserna av den tidigare beslutade

tidpunkten för skattepliktens inträde vid förvärv av fast egendom bör man

redan nu ändra denna tidpunkt. Jag anser mig därför böra föreslå, att skatteplikt

vid förvärv av fast egendom eller tomträtt i stället skall inträda när

ansökan om lagfart eller inskrivning först upptas till prövning av inskrivningsdomaren.

En sådan ordning ansluter sig nära till vad som nu gäller

enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Övergångsbestämmelser

Gällande ordning

Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till stämpelskatteförordningen

skall förvärv av fast egendom, tomträtt, kronohemman., skattlagt krononybygge

och fartyg, som skett före ikraftträdandet av stämpelskatteförordningen,

följa motsvarande äldre bestämmelser i fråga om skatteplikt, skattens

beräkning och återvinning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

37

Departementschefen

Särskilda övergångsbestämmelser för förvärv av fast egendom synes påkallade

även om den föreslagna ändringen av 30 § genomföres. Stadgandet

i punkt 3 bör därför ändras, så att det överensstämmer med vad jag föreslagit

i nämnda paragraf angående skattepliktens inträde. Liksom jag beträffande

inteckning för fordran anfört vid övergångsbestämmelserna i förslaget

till stämpelskatteförordning (prop. 1%4: 75 s. 275), är syftet med

de nya övergångsbestämmelserna att hindra dubbelbeskattning. Däremot

bör de nya bestämmelserna inte få leda till att skatt för äldre fång blir

högre än om man alltjämt tillämpat äldre bestämmelser i fråga om skatteplikt

och skattens beräkning.

I fråga om tomträtt skulle den för fast egendom ifrågasatta regeln innebära

att skatteplikt skulle inträda så snart fångeshandlingen inges efter

årsskiftet, oberoende av tidpunkten för fångeshandlingens upprättande. Med

hänsyn till att lagfartsstämpel inte uttagits vid förvärv av tomträtt bör

dock i stället gälla att förvärv, som grundas på avtal ingånget före de nya

bestämmelsernas ikraftträdande, skall behandlas enligt de äldre reglerna,

även om fåmgeshandlingen företes efter årsskiftet. Särskilt stadgande

härom bör intagas i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till stämpelskatteförordningen.

Övergångsbestämmelser rörande förvärv av åborätt, som enligt 4 § Jdir

fritt från stämpelskatt, synes inte erforderliga.

X. Departementschefens hemställan

I enlighet med vad som anförts i det föregående föreligger inom finansdepartementet

förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 juni 1919 (nr 367)

om fri rättegång;

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6

november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper;

3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;

4) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr

357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

5) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt;

6) förordning angående undring i förordningen den 1 juni 1951 (nr

442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxerings

frågor;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 17b år 196b

7) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 1 mom. förordningen den

5 juni 1959 (nr 3b8) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar

m. m.; samt

8) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 196b

(nr 308).

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över det under 1) angivna lagförslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174 år 1964

39

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 13 oktober

1964.

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 10 oktober 1964 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

9 september 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 juni

1919 (nr 367) om fri rättegång.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

kammarrättsassessorn Stig Wernlund.

Lagrådet yttrade:

Enligt första stycket av paragrafen i dess föreslagna nya lydelse skall

part, som åtnjuter fri rättegång, vara befriad från erläggande av ansökningsavgift

och expeditionsavgift för expeditioner angående rättegången. Regeln

om befrielse från erläggande av ansökningsavgift, vilken saknar motsvarighet

i lagrummets nuvarande lydelse, är avsedd att ersätta 19 § törsta

stycket andra punkten i 1914 års stämpelförordning i vad detta stadgande

innebär, att föreskriften i 7 § andra stycket om stämpellrihet beträffande

vissa expeditioner för person, som erhållit fri rättegång, skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om stämpelavgift enligt 8 § lör ansökning om

stämning vid domstol och för annan ansökning varigenom mål eller ärende

anhängiggöres vid domstol. Lagrådet förutsätter, att i den blivande expeditionskungörelsen

kommer att användas en terminologi, som icke kan

föranleda missförstånd i fråga om innebörden av de i lagförslaget brukade

uttrycken »ansökningsavgift» och »expeditionsavgift».

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 17b år 196b

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 16 oktober 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 13 oktober

1964 avgivna utlåtande över det den 9 september 1964 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 19 jum

1919 (nr 367) om fri rättegång.

Föredraganden anför.

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran. Det torde efter en mindre

redaktionell jämkning få föreläggas riksdagen för antagande.

Föredraganden hemställer liäretter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att

dels antaga det av lagrådet granskade förslaget till lag angående ändrad

lydelse av 3 § lagen den 19 juni 1919 (nr 367) om fri rättegång med nyss

angiven jämkning,

dels antaga de härvid fogade förslagen till

1) förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper;

2) förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;

3) förordning angående ändring i förordningen den lb juni 1933 (nr

357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

4) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 19bl (nr bl6)

om arvsskatt och gåvoskatt;

5) förordning angående ändring i förordningen den 1 juni 1951 (nr bb2)

om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor;

6) förordning angående ändrad lydelse av 6 § 1 mom. förordningen den

5 juni 1959 (nr 3b8) med särskilda bestämmelser om biograf föreställningar

m. m.; samt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 17b år 196b 41

7) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 196b

(nr 308);

vilka med en mindre redaktionell jämkning överensstämmer med de vid

statsrådsprotokollet den 9 september 1964 fogade förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640579

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1964:68 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen om fri rättegång, m. m. s. 1 i texten