Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:175, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 196b

1

Nr 175

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9

(nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i

tryckfrihetsmål; given Stockholms slott den 16 oktober

196b.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den

22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Rune Hermansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål,

innebärande att deras ersättning skall bestämmas i samma ordning

som gäller för nämndemän i häradsrätt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med

vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 april 1949 med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

Juryman åtnjuter av statsmedel Bestämmelser om ersättning till

dagtraktamente och reseersättning juryman meddelas av Konungen,

enligt de grunder som gälla för

landstingsmän.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 9 oktober

1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamötei anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrade bestämmelser

om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål samt anför därvid

följande.

I skrivelse 1964: 155 har riksdagen hos Kungl. Maj:t anhållit om översyn

av gällande bestämmelser om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål. Med

anledning härav har inom justitiedepartementet i juni 1964 upprättats en

promemoria i ämnet (stenc. Ju 1964: B 5) med förslag till ändrade ersättningsregler.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av justitiekanslersämbetet,

Göta hovrätt, Stockholms och Göteborgs rådhusi ätter,

rådhusrätten i Malmö, Sveriges advokatsamfund, föreningarna Sveriges häradshövdingar

och Sveriges stadsdomare, Svenska stadsförbundet, Svenska

kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska tidningsutgivaieföreningen,

Svenska journalistförbundet samt Publicistklubben.

Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till

behandling.

Gällande bestämmelser

Regler om rättegången i tryckfrihetsmål finnes dels i tryckfrihetsförordningen

(12 kap.), dels i lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål. Sådana mål upptages av rådhusrätten

i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej linnes i staden,

av den rådhusrätt inom länet som enligt Kungl. Maj :ts förordnande äi

behörig att upptaga tryckfrihetsmål för länet. Kungl. Maj :t kan förordna att

även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål. Sålunda

har rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg och Borås fått

behörighet att handlägga tryckfrihetsmål. Saknas rådhusrätt inom länet,

äger Kungl. Maj :t utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga sådana

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 175

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr il5 år 196i

mål; behörighet av detta slag har tillagts rådhusrätten i Jönköping för Skaraborgs

län, Stockholms rådhusrätt för Gotlands län och rådhusrätten i

Gävle för Kopparbergs län.

I tryckfrihetsmål vari ansvarstalan föres skall frågan, huruvida skriften

är brottslig, prövas av en jury med nio medlemmar, såvida icke parterna

på ömse sidor vill hänskjuta målet till rättens avgörande utan sådan prövning.

För varje län — dock gemensamt för Stockholms stad och län — skall

genom val för en tid av fyra år utses sammanlagt 24 jurymän. Valen förrättas

av landsting och stadsfullmäktige. Att mottaga jurymannauppdrag

är en medborgerlig plikt. Den som fyllt 60 år äger likväl avsäga sig uppdraget.

Vill juryman eljest avgå, skall rådhusrätten pröva, om giltigt hinder

för uppdragets utövande föreligger. Juryman får ej utan laga förfall undandraga

sig att tjänstgöra i visst mål.

Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt

de grunder som gäller för landstingsmän. Härmed åsyftas emellertid

icke de föreskrifter som numera gäller beträffande gottgörelse åt landstingsman

utan — såsom följer av 7 § lagen den 14 maj 1954 (nr 320) om

införande av nuvarande landstingslag av samma år (senaste lydelse av 7 §

se SFS 1957; 53) — bestämmelserna i 23 § i den förut gällande landstingslagen

av år 1924. Sistnämnda bestämmelser i deras lydelse enligt lag den

4 april 1952 (nr 118) innebär att landstingsman, som ej bor på den ort där

landstinget hålles, under landstingets möte samt under resan fram och åter

åtnjuter dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning, medan landstingsman,

som bor på landstingsorten, under mötet åtnjuter dagtraktamente

med 20 kronor.

Till jämförelse må nämnas att— enligt en av Kungl. Maj :t med stöd av

riksdagens beslut utfärdad kungörelse den 30 april 1953 (nr 236), ändrad

år 1957 (nr 270) och 1962 (nr 172) — nämndeman för tjänstgöring i häradsrätt

åtnjuter dels reseersättning och traktamente enligt rese- och traktamentsklass

B i allmänna resereglementet, vilket betyder bl. a. att traktamente

för närvarande kan utgå med högst 32 kronor för dag och 23 kronor

för natt, dels, med viss begränsning i fråga om resdag, dagarvode om 60

kronor för varje förrättningsdag inberäknat resdag. Ersättningarna utgår

av statsmedel. Nämndeman vid rådhusrätt åtnjuter ersättning av kommunala

medel med varierande belopp enligt bestämmelser, som vederbörande

stad meddelat.

Frågans behandling vid 1964 års vårriksdag

Spörsmålet om höjd ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål aktualiserades

vid innevarande års riksdag genom de likalydande motionerna I: 214

och II: 262. I motionerna erinras om att traktamentsbestämmelserna i 1924

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964

5

ars landstingslag i dess år 1952 fastställda lydelse alltjämt är normerande

för traktamentet till juryman. Någon uppräkning av beloppen har icke ägt

rum. En uppräkning skulle i och för sig vara motiverad både i betraktande

av den allmänna utvecklingen på traktaments- och arvodesområdet och med

hänsyn till att levnadskostnadsindex sedan år 1952 stigit med nära 40 procent.

Motionerna utmynnar i en hemställan att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t anhålla, att nu gällande bestämmelser om traktamente till juryman

göres till föremål för skyndsam översyn.

I yttranden av Stockholms och Göteborgs rådhusrätter tillstyrktes motionerna.

I första lagutskottets utlåtande 1964: 21 anföres att en vass höjning av

ifrågavarande ersättningar är motiverad redan med hänsyn till den förändring

av penningvärdet, som inträffat sedan traktamentsbeloppen fastställdes

år 1952. Härtill kommer att avsevärt gynnsammare regler sedan dess

införts beträffande gottgörelse till innehavare av andra, jämförliga uppdrag,

såsom exempelvis uppdraget att vara nämndeman vid häradsrätt. Även utskottet

finner därför att en översyn av bestämmelserna om ersättning

till juryman lämpligen bör äga rum med syfte i första hand att åstadkomma

kompensation för den inträffade penningvärdeförsämringen. I samband

härmed synes enligt utskottets mening böra övervägas, i vad mån reglerna

jämväl i annat hänseende bör omarbetas till bättre överensstämmelse med

de regler som gäller i fråga om andra, jämförliga uppdrag.

Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till motionerna måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av gällande bestämmelser om ersättning

till juryman i tryckfrihetsmål. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med utskottets hemställan.

Departementspromemorian

Efter redogörelse bl. a. för bakgrunden till nu gällande ersättningsregler

erinras i promemorian om att juryman jämlikt 12 § lagen med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål åtnjuter dagtraktamente och reseersättning

av statsmedel enligt de grunder som gäller för landstingsmän.

Stadgandet syftar på ersättningsreglerna i 23 § av 1924 års lag om landsting.

Dessa regler, i deras år 1952 ändrade lydelse, innebär att landstingsman,

som ej bor på sammanträdesorten, under landstingets möte samt under

resan fram och äter får dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning,

medan på sammanträdesorten bosatt landstingsman har rätt till

dagtraktamente under mötet med 20 kronor.

I promemorian konstateras vidare att redan försämringen av penningvärdet

efter år 1952, såsom första lagutskottet anmärkt, utgör skäl till höjning

av ersättningen till jurymännen. En sådan höjning skulle kunna åstadkommas

genom eu efter penningvärdets utveckling avvägd uppräkning av de nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964

varande traktamentsbeloppen. Emellertid ger de ersättningsregler, som numera

gäller för innehavare av andra jämförliga förtroendeuppdrag, anledning

att överväga en lösning efter andra linjer. Härvid ligger närmast till

hands att taga bestämmelserna om ersättning till nämndemän som utgångspunkt.

Enligt kungörelse av år 1953 i numera gällande lydelse äger nämndemän

vid häradsrätt åtnjuta dels dagarvode om 60 kronor, dels resekostnadsersättning

och traktamente enligt föreskrifter i allmänna resereglementet. Ersättningarna

utgår av statsmedel. Beträffande arvodet framhölls under förarbetena

att ersättningens utformning och storlek var beroende av skilda,

mot varandra i viss mån stridande intressen. Å ena sidan borde gottgörelsen

avvägas så, att den icke förändrade nämndemansuppdragets karaktär av ett

heders- och förtroendeuppdrag; å andra sidan fick beaktas att ersättningen

ej bestämdes på sådant sätt, att valet av nämndemän i verkligheten begränsades

till dem som hade ekonomiska förutsättningar att åtaga sig uppdraget.

Liknande synpunkter kan, yttras i promemorian, anläggas i fråga om

gottgörelse till jurymän. Möjligen skulle kunna göras gällande att tryckfrihetsmål

är förhållandevis sällsynta och att tjänstgöring såsom juryman

därför icke behöver medföra ekonomiska uppoffringar i lika hög grad som

tjänstgöring såsom nämndeman (under tiden den 1 januari 1950—den 30

september 1962 avgjordes i hela landet endast 46 tryckfrihetsmål under

medverkan av jury). Denna omständighet synes emellertid icke utgöra anledning,

varför jurymännen i ersättningshänseende skall vara sämre ställda

än nämndemännen.

Mot bakgrunden av det anförda och med beaktande av vad som förekommit

under frågans behandling vid 1964 års vårriksdag, förordas i promemorian

att ledamöter av jury i tryckfrihetsmål får samma rätt till dagarvode

om 60 kronor som för närvarande tillkommer nämndemän i häradsrätt.

Med hänsyn till den ringa frekvensen av tryckfrihetsmål kan statsverkets

kostnader för dessa dagarvoden beräknas bli obetydliga och icke

föranleda någon anslagshöjning. Regleras arvodesfrågan på sätt som här

förordats, bör uppenbarligen även bestämmelserna om resekostnadsersättning

och traktamente till nämndemän gälla för jurymännen.

Det har överlåtits på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser

angående ersättning till häradsrätternas nämndemän. Enligt promemorian

synes motsvarande ordning utan olägenhet kunna gälla jämväl beträffande

gottgörelse åt jurymän.

Under åberopande av det sagda föreslås i promemorian att 12 § lagen med

vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål ändras så, att åt

Kungl. Maj :t ges befogenhet att meddela bestämmelser om ersättning till

jurymän. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1965.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Mnj:ts proposition nr 175 år 1964

7

Remissyttrandena

I departementspromemorian framlagda förslag till lösning av trågan om

ersättning till jurymän har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga

yttranden.

Justitiekansler sämbetet säger sig icke ha något att invända mot att ersättningsfrågan

för jurymännen ordnas på samma sätt som för nämndemännen

vid häradsrätterna. Det kan visserligen göras gällande att skälen

för ekonomisk gottgörelse är svagare beträffande jurymän än i fråga om

nämndemän, eftersom jurymännens tjänstgöring i praktiken ej är på långt

när så betungande som nämndemännens. Då en höjning av nu utgående

ersättning till jurymän ansetts motiverad, ter det sig emellertid enligt ämbetets

mening naturligt att anknyta till de regler som gäller för nämndemän.

Svenska journalistförbundet påpekar att uppdraget som juryman i

tryckfrihetsmål har en karaktär, närliggande uppdraget som nämndeman

i häradsrätt eller rådhusrätt. Det förefaller därför rimligt att dessa båda slag

av heders- eller förtroendeuppdrag ersättes efter samma grunder. Även

Svenska landstingsförbundet finner det lämpligt att de bestämmelser, som

gäller för ersättning till nämndemän, tages till utgångspunkt för lösandet

av ersättningsfrågan till jurymän. Enligt vad Publicistklubben anför synes

den föreslagna lagändringen leda till god rättvisa på ifrågavarande område.

Departementschefen

Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål

åtnjuter jurymän ersättning av statsmedel för sitt uppdrag med samma

belopp som tidigare utgick till landstingsmän. För nämndemän vid

häradsrätt gäller andra, förmånligare bestämmelser. Deras ersättningsfråga

är reglerad genom en av Kungl. Maj :t utfärdad särskild kungörelse i ämnet,

vilken tillerkänner dem rätt till ett dagarvode om 60 kronor jämte resekostnadsersättning

och traktamente. Anmärkas bör att för nämndemän vid rådhusrätt

för närvarande gäller olika kommunala regler. Vid rådhusrätternas

förstatligande, som föreslagits skola ske vid årsskiftet 1964/65 (jtr prop.

1964: 156), avses enhetliga bestämmelser komma att införas för nämndemännen

vid samtliga underrätter.

I departementspromemorian har föreslagits att reglerna om ersättning till

häradsrätternas nämndemän göres tillämpliga även på jurymännen. Härtill

ansluter jag mig. Ett genomförande av en sådan ordning förutsätter att 12 §

i nämnda lag ändras. Lagändringen hör göras så, att det överlåtes åt Kungl.

Maj :t att meddela bestämmelser om jurymännens ersättning. Det ändrade

stadgandet torde böra träda i kraft den 1 januari 1965. Som anmärkts i promemorian

torde den förordade förbättringen av jurymännens ersättningsvillkor

icke föranleda någon anslagshöjning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 196b

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr

16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål, vilket torde

få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bilaga.1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Margit Hirén

1 Förslaget, som är likaly dande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964

9

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 13 oktober

1964.

Närvarande:

justitierådet Hagbergh,

regeringsrådet Wilkens,

justitieråden Riben,

Bergsten.

Enligt lagrådet den 9 oktober 1964 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,

Hertigen av Halland, i statsrådet samma dag, hade Kungl. Maj :t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad

lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Bengt Rydin.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 16 oktober

196/1.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler t.f.

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Hermansson, lagrådets den 13

oktober 1964 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 9 oktober 1964 remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april

1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,

att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Claes Florin

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640599

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.