Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av \6 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:18, Med förslag till lag om ändrad lydelse av \6 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 196b

1

Nr 18

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av \6 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms

slott den 3 januari 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — i anslutning till finansplanen för budgetåret

1964/65 _ att avdrag vid inkomsttaxeringen icke vidare skall medges för

folkpensionsavgift.

Avdragsrätten föreslås upphävd fr. o. m. den 1 juli 1964. Vid 1965 års

taxering, som avser inkomståret 1964, skall avdrag därför övergångsvis

medges med hälften av folkpensionsavgiften.

Avdragsrättens upphävande skall beaktas även i källskattehänseende. Nya

tabeller för beräkning av preliminär A-skatt skall fastställas och tillämpas

under andra halvåret 1964. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 196b

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46 §.

2 mom. I hemortskommunen —

2) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående folkpensionsavgift

eller tilläggspensionsavgift,

som under beskattningsåret

påförts den skattskyldige, dels

ock avgift för pensionsförsäkring,

som ej avses i 33 §, därest avgiften

under beskattningsåret erlagts för

försäkring, vilken äges av den skattskyldige

själv eller, i förekommande

fall, hans make eller hans omyndiga

barn;

----eller uppfostran;

2) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående tilläggspensionsavgift,

som under beskattningsåret

påförts den skattskyldige,

dels ock avgift för pensionsförsäkring,

som ej avses i 33 §,

därest avgiften under beskattningsåret

erlagts för försäkring, vilken

äges av den skattskyldige själv eller,

i förekommande fall, hans make eller

hans omyndiga barn;

3) för dels sådan i slutlig eller tillkommande skatt ingående sjukförsäkringsavgift

—---- 1 000 kronor.

Har skattskyldig-----eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig -----------nämnda tid.

Avdrag, som------------18 år.

Denna lag trader i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband

med lagens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Äldre bestämmelser skola alltjämt tillämpas i fråga om folkpensionsavgift,

som ingår i slutlig skatt enligt 1963 eller tidigare års taxering eller

ock i tillkommande skatt avseende 1963 eller tidigare års taxering eller eftertaxering

för år 1963 eller tidigare år.

2. Avdrag för folkpensionsavgift, som ingår i slutlig skatt enligt 1964 års

taxering eller ock i tillkommande skatt avseende 1964 års taxering eller eftertaxering

för samma år, må, med tillämpning i övrigt av de vid lagens

ikraftträdande senast gällande förutsättningarna, åtnjutas med hälften av

det påförda avgiftsbeloppet.

1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1963: 50.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år l!)6l

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 m o in. Från sammanlagda

Skattskyldig, som varit här i riket

bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta

avdrag för periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

för folkpensionsavgifter

och tilläggspensionsavgifter samt för

avgifter för pensionsförsäkring och

för annan personförsäkring ävensom

för underhåll åt ej hemmavarande

barn under 16 år, allt i den omfattning

som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

sägs.

Har sådan — —------

nästföljande stycke.

Skattskyldig, som varit här i riket

bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta

avdrag för periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

för tilläggspensionsavgifter

samt för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan personförsäkring

ävensom för underhåll åt ej

hemmavarande barn under 16 år,

allt i den omfattning som i 46 § 2

mom. kommunalskattelagen sägs.

___överlåtande föreningen.

4 §•

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Äldre bestämmelser skola alltjämt tillämpas i fråga om folkpensionsavgift,

som ingår i slutlig skatt enligt 1963 eller tidigare års taxering eller

ock i tillkommande skatt avseende 1963 eller tidigare års taxering eller ef
tertaxering

för år 1963 eller tidigare år. . 10ftl

2. Avdrag för folkpensionsavgift, som ingår i slutlig skatt enligt 1964 a^s

taxering eller ock i tillkommande skatt avseende 1964 års taxering eller eftertaxering

för samma år, må, med tillämpning i övrigt av de vid forordningens

ikraftträdande senast gällande förutsättningarna, åtnjutas med

hälften av det påförda avgiftsbeloppet.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1960:173.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1964

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

iQ?QäiFifG^m .r,°r-njS’ att 4 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni

1953 skall erhålla andrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Har lokal —

Skattetabellerna skola

a 11 vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels ortsavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3) avsedd skattskyldig, avdrag

enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels därutöver ett belopp

av fyrahundrafemtio kronor för

skattskyldig, som avses i 2 mom.

första stycket 2), och trehundra kronor

för annan skattskyldig, dels ock,

såvitt angår taxeringen till statlig

inkomstskatt, för kommunala utskylder

med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre det belopp,

som enligt 3 mom. legat till

grund vid uträknandet av de i vederbörlig

tabell angivna utskylderna.

Tabellerna skola---antal kronor

(Föreslagen lydelse)

4 §•

— sådana tabeller.

--tilläggspensionsavgift, samt

att vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels ortsavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3) avsedd skattskyldig, avdrag

enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen,

dels ock, såvitt angår

taxeringen till statlig inkomstskatt,

för kommunala utskylder med belopp,

motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträknandet

av de i vederbörlig tabell angivna

utskylderna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964 och skall äga tillämpnina

i avseende å beräkning av preliminär A-skatt från och med nämnda da*

Ö *

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1962: 595.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 196b

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om upphävande

av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen för folkpensionsavgift samt anför

därvid följande.

Inledning

I finansplanen för budgetåret 1964/65 anmälde jag min avsikt att föreslå

upphävande av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen för folkpensionsavgift.

Jag anhåller att nu få upptaga denna fråga till närmare behandling.

Såsom bidrag till statens kostnader för folkpensioneringen skall i princip

varje svensk medborgare i åldern 18—66 år erlägga folkpensionsavgift

för varje år. Den som under året näst före taxeringsåret inte varit mantalsskriven

i Sverige eller som för december månad året näst före taxeringsåret

åtnjutit folkpension (ålders- eller förtidspension) är betriad från pensionsavgift.

Motsvarande gäller i fråga om den som avlidit före årets ingång.

Avgiftsbefrielse gäller också för den som har en till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst, vilken inte uppgår till 2 400 kr. Om han är gift och

skall taxeras enligt för sådan skattskyldig gällande bestämmelser samt andre

maken inte är fritagen från skyldighet att erlägga pensionsavgift, fordras

dock att makarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomster sammanlagt

inte uppgår till minst 2 400 kr. Vissa utlänningar är skyldiga att erlägga

pensionsavgift, bl. a. medborgare i något av de andra nordiska länderna.

Bestämmelserna om folkpensionsavgift är intagna i lagen den 25

maj 1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen.

Pensionsavgiften var enligt 1946 års folkpensioneringslag i dess ursprungliga

lydelse en procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 1964

skatt taxerade inkomst eller, beträffande gifta, en halv procent av makarnas

sammanlagda taxerade inkomst. För varje avgiftspliktig var dock

högsta avgift 100 kr., motsvarande en taxerad inkomst av 10 000 kr. Till

en början gällde även en minimiavgift. Varje avgiftspliktig skulle således

erlägga minst 6 kr. i folkpensionsavgift, vilket innebar att personer i avgiftspliktig

ålder, vilkas taxerade inkomst understeg 600 kr. eller som

saknade taxerad inkomst, likväl påfördes folkpensionsavgift. I samband

med höjning år 1951 av deklarationspliktsgränsen från 600 till 1 200 kr.

borttogs bestämmelsen om minimiavgift och bestämdes i stället att personer,

vilkas taxerade inkomst inte uppgår till 1 200 kr., skulle vara befriade

från folkpensionsavgift.

År 1953 höjdes folkpensionsavgiftens procenttal till 1,8 och maximibeloppen

till följd härav till 180 kr. för ensamstående och 360 kr. för gifta

tillsammans. En ny sådan höjning ägde rum år 1955, då avgiften bestämdes

till 2,5 procent med maxima av 250 resp. 500 kr. Fr. o. in. den 1

januari 1959 är avgiften enligt beslut år 1958 höjd till 4 procent av den

taxerade inkomsten. Detta beslut innefattade även ändringar beträffande

beräkning av avgiftsmaximum. Makar, som båda är avgiftspliktiga och

taxeras enligt lör gift skattskyldig gällande bestämmelser, skall erlägga

avgift med sammanlagt högst 600 kr. Därvid skall iakttagas, att om vardera

makens taxerade inkomst överstiger 7 500 kr., envar påföres pensionsavgift

med 300 kr. Om endast den ene makens taxerade inkomst

överstiger 7 500 kr., minskas i förekommande fall dennes avgift så att

sammanlagda beloppet av makarnas pensionsavgifter ej överstiger 600 kr.

Andra avgiftspliktiga erlägger avgift med högst 600 kr. Numera skall således

pensionsavgiften i princip beräknas å högst 15 000 kr. taxerad inkomst

såväl för ogift och därmed jämställd som för makar gemensamt.

Den nedre gränsen för påföring av folkpensionsavgift höjdes år 1961

från 1 200 kr. till 2 400 kr. Detta skulle emellertid ha lett till en lägsta

folkpensionsavgift av 96 kr. För att undgå det med en såg hög lägsta

avgift förknippade tröskelproblemet beslöts en avtrappning av avgifterna

närmast över inkomstgränsen. Lägsta avgift är enligt gällande bestämmelser

10 kr. och avgiften stiger sedan med en femtedel av inkomsten

i vad den överstiger 2 400 kr. till dess hela 4 procent av den taxerade

inkomsten kan tas ut. Detta inträffar vid en taxerad inkomst av 2 940 kr.

Folkpensionsavgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen enligt stadgande

i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen och 4 § 1 inom. förordningen

om statlig inkomstskatt. På grund härav äger en skattskyldig, som varit

bosatt här i riket under hela beskattningsåret, i hemortskommunen åtnjuta

avdrag för i slutlig eller tillkommande skatt ingående folkpensionsavgift,

som under beskattningsåret påförts den skattskyldige. Om en skattskyldig

varit bosatt här i riket endast en del av beskattningsåret, får avdrag åtnjutas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kanyl. Maj.ts proposition nr 18 är 19G\

blott i (ten män det belöper å nämnda tid. Har folkpensionsavgift, för vilken

avdrag åtnjutits vid inkomsttaxeringen, restituerats, avkortats eller

avskrivits, skall sådan intäkt jämlikt 35 g 5 mom. kommunalskattelagen

upptas till beskattning som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

Rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen för folkpensionsavgiften

torde bygga på tankegången att folkpensioneringen är att anse som en

pensionsförsäkring. Beskattningen av pensionsförsäkringar har i vårt land

utformats så att avdrag medges för premierna, medan de utfallande pensionsbeloppen

beskattas. Denna beskattningsmetod torde ha sin motivering

i uppfattningen att försäkringsbeloppet huvudsakligen utgör en återbetalning

av erlagda premier. Beskattas med ett sådant betraktelsesätt de

utfallande beloppen utan att avdragsrätt föreligger för premierna blir resultatet

att samma inkomst beskattas två gånger. Beskattningsprincipen beträffande

pensionsförsäkringar får ses mot bakgrunden av alt privata pensionsförsäkringar

regelmässigt uppbygges efter det s. k. premiereservsystemet,

vilket innebär att inom försäkringsorganet sker en fondering av sådan

storlek att densamma jämte framtida avgifter och räntor darå vid

varje tillfälle skall förslå till att uppfylla de förefintliga försäkringsforpliktelserna.

Den obegränsade avdragsrätten för folkpensionsavgiften har sitt ursprung

i 1928 års skattelagstiftning. Folkpensioneringen reglerades vid

denna tid av bestämmelserna i 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring.

Såsom namnet antyder var 1913 års lag i princip uppbyggd efter försäkringsmässiga

grunder och avgiftspensionen enligt lagen utgick på grund

härav i förhållande till inbetalade avgifter. Det var med hänsyn härtill

fullt naturligt att i 1928 års skattelagstiftning klassificera folkpensionen

som en pensionsförsäkring och att medgiva avdragsrätt vid inkomstbeskattningen

för erlagda avgifter.

Emellertid är folkpensioneringen inte längre uppbyggd efter samma

grunder som i den ursprungliga författningen. Redan i 1935 års folkpensionslagstiftning

övergavs premiereservsystemet och i dess ställe infördes

ett system med begränsad fondering av pensionsavgifterna. I den nu gällande

lagen om allmän försäkring finns intet direkt försäkringsmässigt samband

mellan inbetalade avgifter och utgående folkpensionsförmåner. Folkpensionsavgifterna

kan på grund av det sagda närmast betraktas som

normerade årliga bidrag till samma års kostnader för folkpensioneringen.

Såsom från flera håll tidigare framhållits måste folkpensionsavgiften

numera ses som en efter speciella grunder utgående allmän skatt. Tid

efter annan har också röster höjts för att slopa folkpensionsavgiften som

sådan och inarbeta den i de statliga inkomstskatteskalorna, vilket skulle

medföra vissa fördelar bl. a. från taxerings- och uppböidssynpunkt.

Avdragsrätten vid den progressiva inkomstbeskattningen i förening med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 196b

maximeringen av avgiften gör att avgiften är starkt regressiv vid inkomster

överstigande ca 18 000 kr., d. v. s. den reella belastningen på den avgiftspliktige

sjunker ju mer inkomsterna stiger över 18 000 kr.

Den regressiva karaktären i folkpensionsavgiften i dess nuvarande

konstruktion medför att en höjning av avgiftsprocenten utan annan samtidig

ändring reellt sett blir mer betungande för inkomsttagare i låga inkomstlägen.

Regressiviteten hos folkpensionsavgiften belyses av denna tabell, som

visar avdragsrättens inverkan på den statliga inkomstskatten. Vid tabellens

utarbetande har räknats med oförändrat avdrag för kommunalutskylder

och med en kommunal utdebitering av kr. 16,50 per skattekrona.

Årsinkomst

kr.

Nuv. folkpen- sionsavgiftens

bruttobelopp

kr.

Avdragsrättens

inverkan på der

statliga in- komstskatten

kr.

Nuv. folkpen- sionsavgiftens

nettobelopp

(kol. 2-kol. 3)

kr.

Folkpensionsav- giftens storlek

om avdragsrät- ten inte funnes

kr.

i

2

3

4

5

Gifta

4 000 ..............

138

—

138

144

6 000 ..............

210

- 21

189

218

8 000 ..............

274

- 27

247

285

10 000 ..............

339

- 34

305

352

12 000 ..............

402

- 40

362

419

15 000 ..............

499

- 50

449

519

18 000 ..............

595

- 60

535

600

20 000 ..............

600

- 120

480

600

25 000 ..............

600

- 180

420

600

30 000 ..............

600

- 228

372

600

40 000 ..............

600

- 228

372

600

50 000 ..............

600

- 258

342

600

75 000 ..............

600

- 288

312

600

100 000 ..............

600

- 324

276

600

200 000 ..............

600

- 390

210

600

Ensamstående

4 000 ..............

135

- 14

121

141

6 000 ..............

200

- 20

180

208

8 000 ..............

264

- 26

238

275

10 000 ..............

328

- 56

272

341

12 000 ..............

392

- 78

314

408

15 000 ..............

488

- 122

366

508

18 000 ..............

584

- 175

409

600

20 000 ..............

600

- 180

420

600

25 000 ..............

600

- 216

384

600

30 000 ..............

600

- 246

354

600

40 000 ..............

600

- 270

330

600

50 000 ..............

600

- 270

330

600

75 000 ..............

600

- 318

282

600

100 000 ..............

600

- 324

276

600

200 000 ..............

600

- 390

210

600

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 är 196b

Såsom tidigare antytts har rätten till avdrag tör tolkpensionsavgitt tidigare

i skilda sammanhang ifrågasatts. Bl. a. upptogs detta spörsmål till

diskussion i den promemoria (steneilerad) om folkpensioneringens finansiering,

som år 19(50 avlämnades av en av mig tillkallad utredningsman (regeringsrådet

C. V. Äbjörnsson). I promemorian som omfattade hela frågckomplexet

om folkpensioneringens finansiering genom skatter och avgifter

föreslogs olika åtgärder för att bibehålla samma grad av avgiftsfinansiering

som gällde år 1960. Bland dessa åtgärder ingick även slopande av rätten

till avdrag för avgifterna. Promemorian har i sedvanlig ordning remissbehandlats.

1 de remissyttranden som särskilt berörde deltrågan om avdragsrätten

förekom uttalanden såväl för som emot promemorieförslaget. Bland

de skäl som åberopades för ett bibehållande av avdragsrätten må främst

nämnas det förhållandet, att spörsmålet om socialförsäkringsavgifternas

konstruktion f. n. utredes av allmänna skatteberedningen. Flera remissinstanser

fäste även avgörande vikt vid att folkpensionsavgiften fortfarande

hade drag av pensionsförsäkringsavgift. Även avdragsrättens inverkan på

progressionsförhållandena inom den statliga beskattningen åberopades.

Den i promemorian föreslagna höjningen av folkpensionsavgifterna har av

olika skäl hittills icke behövt genomföras.

Departementschefen

Såsom jag närmare utvecklat i finansplanen är en förstärkning av statens

inkomster nu ofrånkomlig. Vid övervägande av olika möjligheter att

åstadkomma denna förstärkning har den för närvarande gällande rätten till

avdrag vid inkomsttaxeringen för folkpensionsavgift kommit i blickpunkten.

Folkpensionsavgiften är som nämnts beräknad på vederbörandes taxerade

inkomst, dock högst på en taxerad inkomst av 15 000 kr. Avgiften tår

enligt gällande beskattningsregler avdragas i deklarationen vid såväl den

statliga som den kommunala inkomsttaxeringen. De nuvarande bestämmelserna

medför att avgiften successivt ökar upp till en taxerad inkomst av

15 000 kr., medan densamma vid högre inkomster i realiteten kommer att

minska till följd av statsskattens progressivitet. Folkpensionsavgiften skiljer

sig från den egentliga inkomstskatten därigenom att den utgår även på inkomster

som är mindre än ortsavdraget. Genom maximeringen till ett visst

belopp och genom avdragsrätten är den regressiv i motsats inte endast

till den progressiva statliga inkomstskatten utan även till den proportionella

kommunalskatten och en allmän varuskatt. Fn höjning av folkpensionsavgiften

utan en samtidig justering av skattesystemets utformning

innebär alltså en förskjutning i finansieringsbördan från de större till de

mindre inkomsttagarna. Om det gäller att åstadkomma en viss inkomstförstärkning

för staten genom exempelvis eu höjning av folkpensionsavgiften

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 196b

eller genom en allmän varubeskattning innebär alternativet med avgiftshöjningen

en starkare belastning för mindre inkomsttagare. Av denna orsak

anser jag det icke vara möjligt att, med bibehållen avdragsrätt, höja nu utgående

avgifter.

Reglerna om avgifternas och pensionernas behandling i beskattningshänseende

sammanhänger med det ursprungliga betraktelsesättet om folkpensionens

karaktär av försäkring. Försäkringskaraktären har även varit avgörande

för att pensionsavgiften maximerats. Allmänt har bakom dessa ställningstaganden

legat att pensionsavgiften inte bör uppgå till högre belopp

än vad som skulle kunna vara försäkringsmässigt motiverat. Mot ett dylikt

betraktelsesätt kan numera emellertid riktas flera erinringar. För det första

bör framhållas, att pensionsförmånerna utgår med samma belopp oavsett

storleken av erlagda avgifter. Vidare må erinras om att folkpensionen är

värdebeständig såtillvida att den är indexreglerad. Därjämte har pensionen

successivt höjts med s. k. standardtillägg för att bättre anpassa den till utvecklingen

av den aktiva befolkningens levnadsstandard. De utgående folkpension

sbeloppen har härigenom allmänt blivit högre än vad som vid eu

försäkringsteknisk beräkning skulle ha motsvarat erlagda avgifter.

Genom att folkpensionsavgifterna förlorat sin karaktär av försäkringsavgifter,

får ett slopande av rätten till avdrag för avgifterna inga konsekvenser

beträffande skattskyldigheten för uppburna pensionsförmåner.

Emot avskaffande av avdragsrätten talar enligt min mening främst det

skälet, att frågan om socialförsäkringsavgifterna i stort f. n. utredes avallmänna

skatteberedningen, och förslag i ämnet kan väntas senare i år.

Denna invändning torde dock inte vara avgörande. Den omläggning av avgiftsuttaget,

som enligt vad jag inhämtat övervägs av beredningen, är av

djupgående natur och tillika ett led i en allmän omprövning av hela skatte - och avgiftssystemet. Partiella och till äventyrs tidsmässigt begränsade förändringar

i huvudsak inom ramen för gällande regler beträffande folkpensionsavgiften

torde inte hindra skatteberedningen att fullfölja sina överväganden

eller statsmakterna att framdeles, i det större sammanhanget, fatta

de beslut som då kan befinnas önskvärda.

Den skattehöjning som följer av avdragsrättens slopande begränsar sig

till sådana skattskyldiga som har att erlägga folkpensionsavgift. Detta innebär

att bl. a. lolkpensionärerna inte berörs av den ifrågasatta åtgärden.

I övrigt medför borttagandet av avdragsrätten vid lägre inkomster blott

obetydliga förändringar i skattebelastningen. Den höjning av den statliga

inkomstskatten i olika inkomstlägen som blir en följd av ett bortfall avavdraget

för folkpensionsavgift framgår av denna uppställning, som samtidigt

är en illustration av de regressiva verkningarna av nuvarande bestämmelser

på området.

1 kommunalskattehänseende tår ett slopande av avdragsrätten i och för

sig inga verkningar. Kommunalskatten är nämligen proportionell och utde
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 1961

Årsinkomst

ökning

der, om

slopas,

Gifta

av statliga utskyl- avdragsrätten

<r.

Ensamstående

Årsinkomst

ökning av statliga utskyl- der, om avdragsrätten

slopas, kr.

Gifta Ensamstående

4 000 .. ..

6 000 ...

8 000 ...

10 000 ...

12 000 .. .

6

. . 29

.. 38

.. 47

.. 57

20

28

37

69

94

25 000 ....

30 000

40 000 ....

50 000 ....

75 000 .. ..

180

228

228

258

288

216

246

270

270

318

15 000 ...

18 000 . . .

.. 70

.. 65

142

191

100 000 ....

200 000 ...

324

390

324

390

20 000 ...

.. 120

180

biteringen fastställs med hänsyn till skatteunderlaget i kommunen. Ett slopande

av rätten till avdrag för folkpensionsavgiften medför automatiskt en

ökning av det kommunala skatteunderlaget och denna ökning möjliggör en

i motsvarande mån lägre utdebitering än som eljest skulle ha fastställts.

Då den kommunala ekonomin i allmänhet är ansträngd de senaste arens

utdebiteringshöjningar är ett bevis härför — torde man realistiskt få räkna

med att slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgifter på små håll

får konsekvenser även vid den kommunala beskattningen. I så fall ersätter

den en eljest nödvändig kommunal skattehöjning via höjning av den

kommunala utdebiteringen. Huruvida vad här föreslagits i fråga om avdragsrätten

får effekt i den kommunala beskattningen blir således beroende

av beslut i de kommunala församlingarna.

De synpunkter jag här framfört föranleder mig att förorda, att rätten till

avdrag för folkpensionsavgift slopas vid inkomsttaxeringen. De nya reglerna

på området bör gälla så att de påverkar skatteinkomsterna under hela nästkommande

budgetår. De bör därför träda i kraft den 1 juli 1964. Nya

källskattetabeiler, som uppgjorts med utgångspunkt från de ändrade förhållandena,

bör tillämpas redan från nämnda dag. Det ankommer på riksskattenämnden

att fastställa sådana tabeller. Utbyte av skattetabeller under

löpande inkomstår har skett vid ett par tillfällen tidigare och kan ordnas

i administrativ väg.

I 1965 års deklaration skulle, med nuvarande bestämmelser, avdrag medges

med den folkpensionsavgift som upptagits på debetsedel å slutlig skatt

enligt 1964 års taxering. Om avdragsrätten slopas från 1 juli 1964, bör vid

1965 års taxering, som i princip avser 1964 års inkomster, avdrag medges

med hälften av folkpensionsavgiiten enligt 19b4 ars taxering. Härigenom

undvikes att avdragsrättens slopande leder till ökad kvarskatt. Anledning

torde inte föreligga att i fråga om avdragsrätten vid 1965 års taxering ha

särregler för skattskyldiga, som år 1965 taxeras för annat beskattningsår än

kalenderåret 1964.

Nuvarande avdragsrätt förutsätter, att avgiften påförts under beskatt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 18 år 1964

ningsåret. Vid taxeringshöjningar i överinstans och eftertaxeringar kan

folkpensionsavgift påföras i efterhand. Efter slopandet av rätten till avdrag

för folkpensionsavgift synes man därför övergångsvis alltjämt böra

medge samma rätt till avdrag, som skulle ha förelegat om avgiften i vanlig

ordning hade ingått i slutlig skatt.

Bestämmelserna om rätt till avdrag för folkpensionsavgift återfinnes i

4ö § 2 mom. kommunalskattelagen och 4 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt. Dessa törfattningsrum bör alltså ändras i angivna hänseende.

Ändiing erfordras även i 4 § 1 mom. uppbördsförordningen, som anger

giunderna för källskattetabellerna. Enligt gällande regler utvisar dessa tabeller

skatten, fördelad på varje avlöningsperiod, vid en tänkt taxering av

mot lönen svarande årsinkomst. Vid denna tänkta taxering räknar man

med vissa avdrag. Källskattetabellerna räknar således — förutom med kom
inunalskatteavdrag,

ortsavdrag och i förekommande fall förvärvsavdrag_

med ett schabloniserat avdrag på 450 kr. för gifta och 300 kr. för ensamstående.

Detta schablonavdrag understiger de flesta löntagares avdrag för

folkpensionsavgift och lämnar då övriga vid den slutliga taxeringen påräkneliga

avdrag obeaktade. Detta leder till ett överuttag av källskatt som

är avsiktligt och har tillkommit för att undvika att de skattskyldiga får

kvarskatt. I någon mån kompenseras den låga beräkningen av avdrag för

folkpensionsavgift m. m. därav, att man vid den till grund för källskattetabellerna

liggande tänkta taxeringen nödgas beräkna avdraget för kommunalutskylder

efter en metod som för flertalet skattskyldiga ger ett större

avdrag än som vid den verkliga taxeringen tillgodoräknas dem.

De nuvarande principerna för uppgörande av källskattetabellerna synes

bäst bibehållas, om slopandet av rätten till avdrag för folkpensionsavgift får

leda till, att de nyss nämnda schablonavdragen om 450 kr. för gifta och

300 kr. för ensamstående bortfaller. Jag förordar därför att grunderna för

uppgörande av källskattetabellerna ändras i detta hänseende."

Den finansiella effekten av de här föreslagna åtgärderna kan för helår

räknat beräknas till en ökning av den statliga inkomstskatten på 280 milj.

kr. och av den kommunala inkomstskatten — om utdebiteringssatserna bibehålies

oförändrade — på 215 milj. kr. Dessa belopp avser förhållandena

sedan de nya reglerna påverkat den slutliga taxeringen. Under budgetåret

1964/65 inskränker sig reformens verkningar till de ändringar i källskatteuppborden,

som blir en följd av att nya grunder skall gälla för källskattetabeller.

De ökade skatteintäkterna under nämnda budgetår kan beräknas

till 350 milj. kr.

Inom finansdepartementet har upprättats förslag till de i det föregående

berörda författningsändringarna. Under åberopande av det anförda hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen att

antaga de inom finansdepartementet upprättade förslagen till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1964

1) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631587

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1964:30 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 10 i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ä s. 2 i texten
  2. BevU 1964:15 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 sept s. 3 i texten