Sök i Ratio Lex

Angående viss upprustning av Djurgården, m. m

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:183, Angående viss upprustning av Djurgården, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 196i

1

Nr 183

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss upprustning

av Djurgården, m. m.; given Stockholms slott

den 29 oktober 196 b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en av djurgårdsnämnden framlagd dispositionsplan

för Kungl. Djurgården, vilken förutsättes tjäna till vägledning vid

fortsatta ställningstaganden i fråga om den kronan tillhöriga djurgårdsmarken.

En utgångspunkt är härvidlag, att återstående ännu icke exploaterade

områden i så stor utsträckning som möjligt skall reserveras för parkoch

rekreationsändamål. I anslutning till planen föreslås en väsentlig upprustning

av ifrågavarande områden. Kostnaderna härför avses delvis bestridas

av Stockholms stad, som i särskilt avtal påtagit sig det ekonomiska

ansvaret för upprustning och underhåll av vägar och parkeringsplatser, för

upprustning och underhåll av beslysningsanordningar samt för renhållning.

Vad angår de upprustningsåtgärder, som förutsättes ankomma på markägaren

och då närmast dj urgårdsförvaltningen, avser dessa iståndsättning

av parkområdena, reglering av vissa avloppsfrågor samt upprustning av

byggnader. För att täcka kostnaderna för dessa åtgärder ävensom för ett

förbättrat fortlöpande underhåll föreslås i propositionen, att ett belopp om

5 milj. kr. tages i anspråk av vissa hos statskontoret redovisade exploateringsmedel,

vilka främst härrör från djurgårdsnämndens tidigare försäljning

av djurgårdsmark.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 183

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 196b

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 29 oktober 196b.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående

viss upprustning av Djurgården, in. m., och anför därvid följande.

Inledning

Djurgårdsnämnden, som upphörde vid utgången av juni månad 1964,

hade enligt sin av Kungl. Maj :t den 16 maj 1958 (nr 204) utfärdade instruktion

bl. a. att beträffande statens mark på Djurgården »verkställa en

allmän planläggning i fråga om markens användning för parkändamål,

statliga och andra offentliga byggnader samt enskild bebyggelse». I enlighet

härmed överlämnade nämnden den 12 januari 1964 till statsrådet

och chefen för kommunikationsdepartementet förslag till dispositionsplan

för Kungl. Djurgården i Stockholm.

Vid upprättandet av planen hade djurgårdsnämnden utgått från att de

närmare formerna tör Stockholms stads medverkan vid genomförandet i

vissa hänseenden av planen skulle regleras genom särskild överenskommelse.

Med skrivelse den 14 maj 1964 överlämnade nämnden också ett den

21 april 1964 dagtecknat avtal mellan å ena sidan djurgårdsnämnden och

Kungl. Djurgårdens förvaltning — i fortsättningen benämnd djurgårdsförvaltningen

— samt å andra sidan Stockholms stads gatunämnd angående

iståndsättning, underhåll och vård av rekreationsområdena på Kungl.

Djurgården. Avtalet skulle gälla under förutsättning av Kungl. Maj :ts och

Stockholms stadsfullmäktiges slutliga godkännande. —- Med samma skrivelse

överlämnade djurgårdsnämnden också en mellan djurgårdsförvaltningen

och Stockholms stads gatunämnd den 21 april 1964 ingången överenskommelse

angående vissa omedelbara åtgärder för upprustning av

rekreationsområdena på Södra Djurgården samt förbättring av trafik- och

parkeringsförhållandena därstädes, vilken överenskommelse biträtts av

nämnden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964

över förslaget till dispositionsplan har yttranden avgivits av riksmarskalksämbetet

efter hörande av djurgårdsförvaltningen samt av överbefälhavaren,

byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet,

överstyrelsen för de tekniska högskolorna, överståthållarämbetet,

utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen

in. in., frescatikommittén, tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté,

vetenskapsakademien, Stockholms stadskollegium, regionplanenämnden

för stockholmstrakten, Skytteförbundens överstyrelse och

Föreningen Hjortskyttarna.

Över den nämnda skrivelsen med bifogade avtal har yttranden avgivits

av byggnadsstyrelsen, statskontoret och riksrevisionsverket.

Dispositionsplanen för Kungl. Djurgården

Djurgårdsnämnden erinrar inledningsvis om den successiva exploatering,

som sedan slutet av 1800-talet ägt rum av den kronan tillhöriga djurgårdsmarken

och som i huvudsak inriktats på Norra Djurgården. Närmast har

utvecklingen betingats av det växande Stockholms markbehov. Genom särskilda

vid olika tidpunkter träffade, av riksdagen godkända avtal mellan

kronan och Stockholms stad har sålunda till staden med äganderätt överlåtits

de vidsträckta områdena vid Hjorthagen, Värtahamnen, K aknäs och

Kampementsbacken. Härtill kommer den mark, som kronan själv efter

sladsplaneläggning exploaterat genom främst tomtförsäljning för bostadsbyggande

och upplåtelser för olika statliga ändamål. Denna sistnämnda

exploateringsverksamhet, som totalt gett bruttointäkter om ca 135 milj. kr.,

har intill 1947 handhafts av djurgårdskonunissionen och därefter av djurgårdsnämnden.

Av den djurgårdsmark om ca 1 500 hektar som kronan förfogade över

i slutet av 1800-talet har enligt nämnden genom angivna försäljningar till

staden och exploateringsåtgärder i övrigt disponerats ca 550 hektar. Återstående

icke stadsplanclagda djurgårdsmark om ca 950 hektar har delvis

utarrenderats eller eljest upplåtits till olika allmänna institutioner och ändamål,

vissa kommersiella, idrotts- och rekreationsändamål ävensom till

viss enskild bebyggelse. Angivna mark är emellertid delvis icke exploaterad.

Den park- och vägmark etc., som det här är fråga om, anges på Södra

Djurgården uppgå till 180 hektar och på Norra Djurgården till 345 hektar.

Om till denna sistnämnda areal lägges de arealer inom Ladugårdsgärdesoch

Kaknäsområdena, som upplåtits resp. överlåtits till Stockholms stad

under förbehåll om deras användning för rekreationsändamål, uppgår den

sammanlagda icke exploaterade marken på Norra Djurgården till 570

hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b

1 fråga om den löpande förvaltningen av den kronan alltjämt tillhöriga

icke stadsplanelagda djurgårdsmarken gäller i princip, att den — som en

följd av den historiskt betingade dispositionsrätt till marken som tillkommer

den regerande konungen — utövas av riksmarskalksämbetet genom

den till ämbetet knutna djurgårdsförvaltningen. Denna svarar i princip för

markupplåtelser till andra än statliga ändamål, uppbär arrenden etc. för

gjorda upplåtelser samt disponerar ifrågavarande medel ävensom vissa ränteintäkter

samt ersättningar från Stockholms stad till bl. a. park- och vägunderhållet

på Djurgården.

Djurgårdsnämnden framhåller, att det med hänsyn till den utsträckning

i vilken Djurgården exploaterats framstår som angeläget att genom planläggning

klarlägga, vilka delar av den kronan tillhöriga marken som för

framtiden bör bevaras obebyggda och såsom parkområden hållas fritt tillgängliga

för allmänheten. Det förslag till dispositionsplan som nu framlagts

utgör ett försök till riktlinjer härvidlag. Planens innebörd

kan enligt nämnden anges vara att utgöra en markägarens särskilda översiktsplan,

vilken avser att tjäna till ledning och efterrättelse för de myndigheter,

som förvaltar marken eller eljest har att träffa avgöranden angående

densamma. Den har även det vidare syftet att tjäna som underlag

för överenskommelser mellan kronan och staden i frågor, som rör markens

närmare planläggning och användning för bebyggelse eller som park.

Dispositionsplanen omfattar i huvudsak de nyssnämnda delar av kronans

markinnehav på Norra och Södra Djurgården, som icke intagits i stadsplan.

Närmast gäller det då stadsägorna nr 26 + 27 och nr 44 på Södra

Djurgården samt stadsägan nr 15, huvuddelen av stadsägan nr 22 + 24 och

viss mindre del av stadsägan nr 1 på Norra Djurgården.

Enligt nämnden bör exploateringen av ifrågavarande mark nu vara i huvudsak

avslutad. Endast i några fall har vissa utbyggnadsmöjligheter förutsetts

för redan befintliga institutioner. Strävandena bör i stället inriktas

på att till naturlig park avsätta större sammanhängande områden av den

djurgårdsmark, som f. n. icke stadigvarande disponeras för andra ändamål.

I planen framlagda förslag innebär, att i huvudsak tre sådana större

parkområden skall finnas, nämligen Södra Djurgården öster om Skansen,

Ladugårdsgärdet samt den del av Norra Djurgården, som är belägen norr

om tekniska högskolan och mellan universitetsområdet i väster och Husarviken

i öster. Den i planen förutsatta dispositionen av djurgårdsmarken

innebär i övrigt följande.

Beträffande Södra Djurgården, som av ålder ansetts vara Stockholms

främsta rekreationsområde, finner nämnden det självklart, att någon

ytterligare mark icke anvisas för bebyggelse. Det konstateras, att området

från planläggningssynpunkt innefattar två till karaktären väsentligt

olika huvuddelar. Medan den västra delen får sin prägel främst av de där

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b

befintliga kulturinstitutionerna, nöjesanläggningarna, restaurangerna m. m.,

utmärkes den östra av fri och vacker natur med endast smärre inslag av

spridd bebyggelse. Den senare delen — närmast då området öster om Skansen

— bör enligt nämnden på sikt bibehållas som ett större sammanhängande

rekreations- och parkområde. Från synpunkten av dettas tillgänglighet

för allmänheten ägnas i planen uppmärksamhet åt väg- och trafikproblemen.

För att komma ifrån nuvarande olägenheter till följd av bristande

trafikdifferentiering och besvärande motorfordonstrafik även på småvägarna

föreslås i planen lösningar, som innebär utbyggnad av vissa vägar och

avstängning av andra för biltrafik, omläggning av gång- och ridvägar etc.

Ett viktigt element i nämndens förslag såvitt angår Södra Djurgården är

utbyggnaden av gångvägarna längs de vackra strandpartierna. Med sikte

härpå bör i fråga om de för bostadsbebyggelse upplåtna strandtomterna sådan

ändring i arrendevillkoren vidtagas, att promenadutrymme friställs.

Sammanhängande gångvägar av i det närmaste en mils längd blir på så

sätt möjliga. I övrigt berörs olika problem, såsom anordnandet av entrén

till Södra Djurgården, dispositionen av den mark, som friställs i samband

med en förväntad bortflyttning av den militära verksamheten vid

Galärvarvet etc.

Den del av planområdet, som är belägen på Norra Djurgården öster om

Lidingövägen, domineras av det öppna Ladugårdsgärdet. Detta är genom ett

år 1946 mellan kronan och Stockholms stad träffat avtal upplåtet till

staden för tiden fram till 1997 och skall enligt bestämmelserna i avtalet

användas såsom ett för allmänheten utan avgift tillgängligt friområde.

Planen utgår från att området på sikt bibehåller denna funktion. I sammanhanget

konstateras den betydelse, som det angränsande, till staden försålda

Kaknäsområdet har som komplement till rekreationsområdet på Ladugårdsgärdet.

Med hänsyn härtill är det angeläget, att dess i samband med försäljningen

överenskomna användning som strövområde upprätthålles.

1 här ifrågavarande del av planområdet ingår även ett intill Ladugårdsgärdet

i väster beläget område, som disponeras för statliga byggnader (Tre

Vapen och Konstfackskolan), vidare ett österut vid Djurgårdsbrunnsviken

beläget område, vilket huvudsakligen utnyttjas för museiändamål. Härvidlag

förutsättes i planen inga ändringar.

Den del av Norra Djurgården, som ligger väster om Lidingövägen,

utgör mer än hälften av hela Djurgården. Området närmast

Lidingövägen domineras av idrottsanläggningar av olika slag och har

därigenom sin huvudsakliga användning bunden. I söder — i anslutning till

Valhallavägen och Drottning Kristinas väg — ligger tekniska högskolan

och olika statliga och enskilda forskningsinstitutioner, några enskilda sjukhus

etc. I de västra delarna mot Brunnsviken är bl. a. vissa högskolor —

Skogshögskolan och Veterinärhögskolan — belägna, och i nordväst där re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964

dan tidigare mark upplåtits för olika statliga institutioner av främst forskningsbetonad

och museal karaktär ligger vid Frescati det nya universitetsområdet.

Norrut utgör Lilla Värtan en naturlig gräns, från vilken i områdets

nordöstra del en långsmal vik skjuter in — den s. k. Husarviken.

I övrigt rymmer ifrågavarande del av Norra Djurgården rekreations- och

strövområden. Allmänt sett torde dessa icke ha besökts i lika stor utsträckning

som Södra Djurgården, vilket anses sammanhänga med bl. a. att de

varit mera avsides belägna och att parkvårdsresurserna icke räckt till för

att göra olika delar av dem tillräckligt attraktiva. Mera besökta platser är

Lill-Jansskogen, Uggleviken och Fiskartorpsterrängen.

Djurgårdsnämnden anser, att området har förutsättningar att bli ett av

Stockholms förnämsta rekreationsområden. Det erinras emellertid om att

den för allmänheten fritt tillgängliga marken icke oväsentligt minskats genom

de beslut, som under senare år fattats om utbyggnad av olika statliga

institutioner. Angeläget är därför, alt stor försiktighet iakttages vid den

fortsatta dispositionen av djurgårdsmarken. I fråga om Stockholms universitet

uteslutes icke möjligheten av att ytterligare mark kan komma att

erfordras för dess utveckling på sikt. Härvidlag hänvisas till de markreserver,

som finns väster och nordväst om universitetsområdet. Med hänsyn härtill

bör den gällande östra gränsen för universitetet kunna godtagas som

definitiv. I sammanhanget hänvisas också till den tänkbara markreserv för

framtida statlig bebyggelse, som finns i Söderbrunnsområdet öster om

Roslagsjärnvägen mellan universitetet i norr och tekniska högskolan i söder.

Beträffande den senare, som nyligen fått mark reserverad för en utbyggnad,

utgår planen från att ytterligare odisponerad mark ej kan ställas

till törtogande. Fn framtida expansion bör i stället inriktas på mark, som

nu utnyttjas för andra ändamål men som kan stå till förfogande i framtiden,

exempelvis söder om Drottning Kristinas väg. För veterinärhögskolans

del hänvisas till den reserv, som det likaledes vid Roslagsjärnvägen belägna

Hjortbergsområdet representerar. Utrymme anvisas också för en idrottsanläggning

i anslutning till universitets- och högskoleområdet.

De kvarvarande disponibla områdena bör enligt nämnden ordnas på sådant

sätt, att de i ökad utsträckning kan utnyttjas för friluftsliv och olika

former av motionsidrott. Bl. a. de i planen tänkta utvecklingsmöjligheterna

för Skid- och friluftsfrämjandets anläggningar vid Fiskartorpet bör ses

mot bakgrund härav. Vad angår de nordväst om Fiskartorpet belägna skjutbanorna

vid Stora Skuggan bör en bortflyttning av dessa förberedas så att

området efter ifrågavarande arrendetids utgång år 1971 kan disponeras som

ett för allmänheten tillgängligt rekreationsområde. Bland de åtgärder

som föreslås i övrigt ingår iordningställande av en längre sammanhängande

strandpromenad i väster utmed Brunnsviken.

Nämndens förslag innebär som tidigare nämnts, att ett större sammanhängande

rekreationsområde skapas norr om tekniska högskolan samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196i 7

mellan universitetet i väster och Husarviken i öster. Beträttande den närmare

dispositionen av ifrågavarande område —• liksom av djurgårdsmarken

överhuvud — vill nämnden dock reservera sig för de ändringar, som

kan följa av den kommande sträckningen av vissa större trafikleder på

Djurgården.

Dispositionsplanens genomförande förutsätter åtgärder

av olika slag. I vissa fall blir det aktuellt att friställa mark, som nu är upplåten

för enskilda ändamål. Åtgärder krävs vidare för att törsätta mark

med därå befintlig vegetation, byggnader och andra anläggningar i ett skick,

som svarar mot de föreslagna användningssätten. Angeläget är att väg- och

trafikfrågorna får en bättre lösning. Avloppsförhållandena är otillfredsställande

och kräver en reglering. För åtskilliga av djurgårdsförvaltningens

byggnader och anläggningar föreligger behov av moderniseringar och förbättringar.

Genomförandet av de angivna upprustningsåtgärderna rymmes icke inom

ramen för de medel, som via den s. k. djurgårdskassan står till djurgårdsförvaltningens

förfogande för skötseln av djurgårdsmarken. En förstärkning

utifrån av förvaltningens resurser blir därför nödvändig. I sammanhanget

påtalas det intresse, som Stockholms stad har av att vissa av de föreslagna

åtgärderna vidtages, då områdena därigenom får ett ökat värde ur

rekreationssynpunkt för dess befolkning. Redan nu bestrider staden — i

anslutning till ett år 1926 träffat avtal — vissa kostnader för väghållning,

renhållning och belysning. En del av åtgärderna är emellertid av den

karaktär, att kostnaderna för desamma naturligen bör bestridas av markägaren,

d. v. s. av djurgårdsförvaltningen. Härav föranlett medelsbehov

ävensom resultatet av överläggningar med Stockholms stad i bidragstrågan

redovisas i särskild ordning.

Yttrandena. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller lämnat

utan erinran förslaget till dispositionsplan, dock i vissa fall med reservationer

för enskildheter i denna.

Bijggnndsstijrelsen konstaterar, att planen i tillämpliga delar synes överensstämma

med 1952 års generalplan för Stockholm och regionplanen för

Stockholmsområdet, och förutsätter, att den också samordnas med den

reviderade generalplan, som är under utarbetande. Utan hinder av den

omprövning av dispositionsplanen i vissa hänseenden, som därvid kan aktualiseras,

får planen redan nu anses utgöra ett nöjaktigt underlag för bedömande

och avgörande av de frågor, som den avser att reglera. Även

Stockholms stadskollegium finner planen vara i överensstämmelse med

den nuvarande översiktliga planeringen för Stockholmsområdet och ansluter

sig i princip till den föreslagna markdispositionen. Det förutsättes emellertid,

att planen endast avser alt ange de allmänna riktlinjerna för djurgårdsfrågornas

fortsatta behandling, överståthållarämbetet och kam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964

markollegiet framhåller, att någon nybebyggelse på Djurgården icke bör

ske vare sig tör statliga eller enskilda ändamål utöver vad som anges i

planen. Riksmarskalksämbetet åberopar utlåtande av djurgårdsförvaltningen,

som framhåller, att det med hänsyn till förvaltningens parkvårdande

uppgitter är av väsentlig betydelse, att huvuddragen av markens

framtida användning fastställes. Överbefälhavaren finner för sin del

svårigheter att taga ställning till planen, så länge olika problem sammanhängande

med militära myndigheters lokalbehov och lokalisering icke lösts.

Några remissinstanser har reserverat sig med hänsyn till enskildheter i

planen. Byggnadsstyrelsen förutsätter, att vissa gränsjusteringar måste hållas

öppna i avvaktan på fortsatt planering, exempelvis i fråga om universitetsområdet

på Norra Djurgården. Universitetets markbehov behandlas även

av frescatikommittén, som framhåller att framtida anspråk på ytterligare

mark kan förutsättas i samband med universitetets expansion. Med hänsyn

härtill bör dess nu gällande östra gräns icke fastställas såsom definitiv.

Expansionsutrymme kan även bli erforderligt söderut utöver det av nämnden

anvisade Söderbrunnsområdet. Beträffande det i planen förordade

nedläggandet av skjutbanorna på Norra Djurgården uttalar sig överbefälhavaren

och Skytteförbundens överstyrelse för banornas bibehållande. För

det fall ett nedläggande blir aktuellt bör enligt överbefälhavaren och överståthållarämbetet

garantier skapas för att likvärdiga banor tillkommer på

annan lämplig plats.

Vad som föreslagits i fråga om upprustning av park- och strövområden,

vägnät etc. har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Beträffande

fördelningen mellan kronan och Stockholms stad av kostnaderna för de

ifrågavarande åtgärderna hänvisas allmänt till förhandlingar i särskild

ordning mellan berörda parter.

Ansvarsfördelning och kostnader vid genomförandet av vissa upprustningsåtgärder

m. m. på Kungl. Djurgården

De i dispositionsplanen angivna överläggningarna med Stockholms stad

angående betingelserna för de på Djurgården belägna

rekreationsområdenas iståndsättning och vård har

såsom inledningsvis nämnts resulterat i ett avtal mellan å ena sidan djurgårdsnämnden

och djurgårdsförvaltningen och å andra sidan Stockholms

stads gatunämnd. Avtalet ersätter den år 1926 mellan kronan och staden

träffade överenskommelsen angående underhåll och vård av Djurgården.

Det gäller under förutsättning att det slutligt godkännes av Kungl. Maj.t och

Stockholms stadsfullmäktige före den 1 januari 1965 resp. den 1 december

1964 samt skall äga tillämpning från förstnämnda tidpunkt.

I avtalet — som icke avser den djurgårdsmark, vars användning regleras

av det särskilda s. k. Bromma-Ladugårdsgärdesavtalet av år 1946 —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b

förklarar sig parterna överens om att en väsentlig upprustning av Kungl.

Djurgårdens rekreationsområden snarast skall ske i enlighet med riktlinjerna

i den av djurgårdsnämnden upprättade dispositionsplanen. Förslag

till åtgärder för sådan upprustning skall kunna väckas av såväl djurgårdsförvaltningen

som gatunämnden. Vad angår fördelningen av kostnaderna,

skall dessa bestridas av staden såvitt avser anläggning, förbättring och underhåll

av vägar och parkeringsplatser, renhållning därav ävensom av

Djurgårdens stränder samt upprustning, underhåll och drift av belysningen

inom rekreationsområdena. Förvaltningen skall å sin sida bestrida

kostnaderna för den egentliga parkvården inom dessa. Beträffande kostnaderna

för andra anläggningar, såsom anordningar för lek och idrott och

serviceanordningar i övrigt, skall förvaltningen och gatunämnden från fall

till fall träffa särskild överenskommelse. Av de åtgärder, för vilka det ekonomiska

ansvaret sålunda åvilar staden, skall på sätt närmare regleras i

avtalet vissa utföras genom gatunämndens och vissa genom djurgårdsförvaltningens

försorg. Inför större arbeten förutsättes detaljplaner upprättade,

vilka skall antagas av envar av nämnda myndigheter, innan de kommer

till utförande.

Förutom nyssnämnda avtal föreligger såsom inledningsvis också nämnts

en av djurgårdsnämnden biträdd, mellan djurgårdsförvaltningen och Stockholms

stads gatunämnd träffad överenskommelse avseende

vissa mera omedelbara åtgärder för upprustning av

rekreationsområdena på Södra Djurgården samt för förbättring

av väg- och trafikförhållandena därstädes. Överenskommelsen är

att betrakta som ett första led i tillämpningen av det förenämnda avtalet,

och de däri förutsatta åtgärderna grundar sig på förslagen i dispositionsplanen.

De i överenskommelsen redovisade åtgärderna är avsedda att genomföras

under den närmaste fyraårsperioden och syftar framför allt till

att förbättra väg- och trafikförhållandena på Södra Djurgården. Sålunda är

avsikten att tillskapa den i planen upptagna sammanhängande strandpromenaden

runt praktiskt taget hela Södra Djurgården från Djurgårdsbron

över Blockhusuddcn till Valdemarsudde. Strandpromenaden får en sammanlagd

längd av ca 9 km, därav ca 3 km representerar nyanläggningar.

Den allmänna körtrafiken på Södra Djurgården bör enligt överenskommelsen

begränsas till vissa angivna delvis utbyggda huvudvägar. Härigenom

kan vissa andra av de nuvarande bilvägarna reserveras för promenerande.

Parkeringstorhållandena avses ordnade genom några få i terrängen

väl infogade större parkeringsområden. En allmän upprustning och utbyggnad

av vägbelysningen förutsättes komma till stånd. Kostnaderna

för sålunda redovisade åtgärder beräknas till 1 750 000 kr. och skall i sin

helhet bestridas av Stockholms stad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 196A

Överenskommelsen innefattar vidare en sedan flera år planerad omdaning

av parkområdet vid Djurgårdsbron — den s. k. Lusthusporten — i avsikt

att skapa en inbjudande entré titll Södra Djurgården. Kostnaderna

uppskattas till 550 000 kr., av vilket belopp staden och djurgårdsförvaltningen

erlägger vardera hälften eller 275 000 kr.

Överenskommelsen utgår från att en intensifiering av parkvården och

markarbetena på Södra Djurgården kommer till stånd, därvid vissa delar

av upprustningen utföres under de närmaste åren genom engångsåtgärder.

Såsom framgår av det föregående förutsätter dispositionsplanen vissa

åtgärder, som det närmast ankommer på markägaren att

vidtaga. Det gäller då närmast iståndsättning och vård av själva parkområdena,

ombyggnad och modernisering av eu del av djurgårdsförvaltningens

byggnader samt reglering av vissa avloppsfrågor.

Vården av Djurgårdens parkområden har i flera hänseenden blivit eftersatt,

vilket främst berott på bristande resurser men även på osäkerhet beträffande

Djurgårdens användning på längre sikt. För att Djurgården skall

kunna fylla iunktionen som ett av Stockholms viktigaste rekreationsområden

måste en upprustning och en förbättrad parkvård komma till stånd.

Den i det föregående redovisade uppgörelsen med staden utgår också från

att så sker. I avvaktan på resultatet av en av djurgårdsförvaltningen inledd

mera långsiktig planering av parkvården har djurgårdsnämnden i

samråd med förvaltningen verkställt en översiktlig genomgång av de åtgärder,

som uppenbarligen bör vidtagas under den närmaste framtiden.

Till grund för kostnadsberäkningen har legat uppgifter om kostnaderna för

tidigare likartade upprustningsarbeten utförda såväl i förvaltningens som

stadens regi.

På Södra Djurgården har behov bedömts föreligga av genomhuggning och

röjning av bestånden samt därefter under en längre tid av markberedande

åtgärder inom områden om tillhopa 80 hektar. Kostnaden härför har uppskattats

till 6 000 kr. för hektar eller sammanlagt ca 500 000 kr. Södra Djurgårdens

stränder och Friesens park samt terrängen omkring Skansen, Rosendals

slott och förutvarande Bellmansro utgör sådana områden, inom vilka

de erforderliga mera speciella upprustningsåtgärderna bör göras till föremål

för särskilda överenskommelser mellan djurgårdsförvaltningen och

stadens gatunämnd. Redan nu kan emellertid förvaltningens kostnadsandel

i sammanhanget beräknas till ca 500 000 kr. Med hänsyn tagen även till den

förut angivna iståndsättningen av parkanläggningen vid Lusthusporten blir

sålunda förvaltningens kostnader för upprustning av Södra Djurgårdens

parkområden sammanlagt (500 000 + 500 000 -f 275 000) 1 275 000 kr. eller

i runt tal 1 300 000 kr.

På Norra Djurgården har upprustningsåtgärder av i stort sett samma

slag som på Södra Djurgården bedömts erforderliga för ca 40 hektar av

Lill-Jansskogen. För detta ändamål ävensom för vissa andra parkvårdande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 7.964

åtgärder inom Lill-Jansskogen i dess helhet erfordras ett medelstillskott

av 200 000 kr. Inom övriga delar av Norra Djurgården förutsattes eu mera

extensiv parkvård. Åtgärder av engångsnatur såsom genomhuggning och

röjning har bedömts nödvändiga på ca 150 hektar till en uppskattad kostnad

av 3 000 kr. för hektar eller tillhopa 450 000 kr. Den nu aktuella

upprustningen av Djurgården i dess helhet representerar sålunda ett sammanlagt

medelsbehov av (1 300 000 200 000 -j- 450 000) 1 950 000 kr.

På upprustning av djurgårdsförvaltningens byggnadsbestånd har sedan

början av 1950-talet lagts ned ca 3 milj. kr. Ytterligare upprustnings- och

moderniseringsbehov föreligger, vilka representerar en kostnad av ca 1

milj. kr. Av detta belopp hänför sig ungefär hälften till byggnader, som är

att betrakta som kulturminnesmärken, exempelvis Ugglevikskällan och Rosendals

slott. Återstoden erfordras för att täcka kostnaderna för fortsatt

ombyggnad och modernisering av förvaltningens bostads- och ekonomibyggnader.

Avloppsförhållandena på Djurgården är i många fall otilllredsställande

ordnade. På ett stort antal platser finnes sålunda byggnader och anläggningar,

från vilka avloppsvattnet efter endast obetydlig rening ledes ut i

Saltsjön och andra recipienter. En reglering av angivna förhållanden måste

med hänsyn till gällande bestämmelser komma till stånd. I sammanhanget

erinras om att Österbygdens vattendomstol i deldom den 25 januari 1963

medgivit uppskov med den erforderliga regleringen intill utgången av år

1964. Ytterligare något uppskov anses kunna påräknas. Avloppsfrågorna

håller f. n. på att utredas. Arbetet har dock ännu icke drivits så långt, att

möjligheter finnes att närmare ange de kostnader, som kan komma att

åvila djurgårdsförvaltningen. Preliminärt torde de dock kunna beräknas till

ca 1,5 milj. kr.

De i det föregående redovisade åtgärderna avseende upprustning av parkanläggningar

och byggnadsbestånd samt reglering av avloppsförhållandena

är av engångskaraktär. Tillhopa representerar de ett medelsbehov'' av ca

(1,95 + 1,0 -f 1,5) 4,45 milj. kr. Till detta kommer en förutsedd icke obetydlig

ökning av kostnaderna för den löpande parkvården. En ökning med

50 procent under loppet av en tioårsperiod torde härvidlag utgöra en försiktig

uppskattning. Detta innebär, att de årliga underhållskostnaderna vid

periodens slut kommer att ha stigit med ungefär 250 000 kr.

Djurgårdsnämnden erinrar om att kostnaderna för Kungl. Djurgårdens

skötsel bestrids med medel från den s. k. djurgårdskassan, för vilken en

stat årligen fastställs av Kungl. Maj :t. Omslutningen i kassan var för budgetåret

1962/63 ca 1,6 milj. kr. Av detta belopp utgjordes på inkomstsidan

huvuddelen av tomtavgifter och hyresintäkter etc. samt återstoden av bl. a.

ersättning från Stockholms stad för väghållning samt ränta på djurgårdslonden.

Beträffande denna sistnämnda fond konstateras, att den bildats

genom avsättning i särskilda fall av medel, som influtit vid exploatering

av djurgårdsmark. Ränteavkastningen på fonden, som f. n. är bokförd till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964

ett värde av ca 2,2 milj. kr., är i princip avsedd som bidrag till täckning av

förvaltningens driftutgifter. För angivna budgetår har räntan från fonden

upptagits till 127 000 kr.

Enligt djurgårdsnäinnden torde möjligheter finnas att i någon mån öka

förvaltningens inkomster ävensom att i viss begränsad utsträckning successivt

omtördela användningen av driftmedlen till förmån för parkvården.

Uppenbart är emellertid, att en förstärkning av förvaltningens resurser under

alla förhållanden måste ske, om den föreslagna upprustningen skall

komma till stånd.

Vid sådant förhållande är det enligt djurgårdsnämnden naturligt att

överväga, om icke den erforderliga förstärkningen bör ske genom tillskott

av de medel, som influtit i anslutning till nämndens försäljning av mark

på Djurgården. Ifrågavarande exploateringsmedel redovisas hos statskontoret

under en särskild diversemedelstitel och uppgår f. n. till ca 50 milj. kr.

En mindre del härav erfordras till täckning av kostnader för åtgärder i

samband med exploateringen, och återstoden avses tillförda statens allmänna

fastighetsfond. Nämnden föreslår, att till djurgårdsfonden dessförinnan

avsättes lämpligt belopp, som tillsammans med avkastningen därav

kan efter Kungl. Maj :ts bestämmande användas för upprustningen av Djurgården.

Enligt djurgårdsnämndens mening kan investeringarna lämpligen planläggas

på följande sätt. Parkvårdsåtgärderna, kostnadsberäknade till i runt

tal 2 milj. kr., genomföres successivt under tioårsperioden 1965—1975. Regleringen

av avloppsfrågorna, preliminärt kostnadsberäknad till 1,5 milj. kr.,

sker under femårsperioden 1965—1970 och upprustningen av byggnadsbeståndet,

kostnadsberäknad till 1 milj. kr., under femårsperioden 1970—1975.

Därigenom erhålles en förhållandevis jämn fördelning av investeringsutgifterna

över tioårsperioden och dessa kan till viss del finansieras med avkastningen

av fonden. Avkastningen av resterande överförda fondmedel blir

däretter en förstärkning med hänsyn till de efter hand ökande underhållskostnaderna.

Djurgårdsnämnden har beräknat, att ett tillskott till djurgårdsfonden

av 5 milj. kr. blir erforderlig.

Yttranden. Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att principavtalet angående

de på Djurgården belägna rekreationsområdenas iståndsättning, underhåll

och vård godkännes. Beträffande finansieringen av den föreslagna

upprustningen finner styrelsen liksom riksrevisionsverket det vara riktigt,

att det lör ändamålet erforderliga kapitaltillskottet sker genom överföring

av lämpligt belopp av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel till djurgärdstonden.

Statskontoret framhåller såvitt avser finansieringsfrågan,

att behovet av medel hänför sig till såväl räntabla som icke räntabla investeringar.

Till de förra är att räkna regleringen av avloppsförhållandena och

viss upprustning av byggnadsbeståndet representerande en kostnad om tillhopa

ca 2 milj. kr. Denna synes i princip böra täckas genom ianspråktagande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Knngl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b

av djurgårdsfondens tillgångar. Vid ett genomförande av den föreslagna

upprustningen i övrigt — avseende parkområdena och viss del av byggnadsbeståndet

— blir emellertid en förstärkning av djurgårdsförvaltningens resurser

nödvändig. För det fall en sådan upprustning bedömes nu böra komma

till stånd, kan medel lämpligen ställas till förfogande för den närmaste

femårsperioden med förslagsvis ett belopp av 1,25 milj. kr.

Departementschefen

Kungl. Djurgården utgör sedan länge ett av de främsta rekreationsområdena

inom Stockholmsområdet. Med djurgårdsmarkens belägenhet nära

den centrala stadsbebyggelsen har dock en successiv exploatering särskilt

av Norra Djurgården icke kunnat undgås. Det växande Stockholms anspråk

på expansionsutrymme för bebyggelse och andra ändamål bar sålunda i

olika sammanhang måst tillgodoses. Förutom genom särskilda markavtal

med staden har kronan själv efter stadsplaneläggning exploaterat betydande

områden genom främst tomtförsäljning för bostadsbyggande och användning

för olika statliga ändamål. Allteftersom exploateringen fortskridit har

emellertid med växande styrka krav från olika håll framförts på att åtgärder

vidtages med sikte på att för framtiden bevara tillräckligt stora områden

av Djurgården såsom obebyggda och för allmänheten fritt tillgängliga

parkområden.

Djurgårdsnämnden, som handhaft den av kronan bedrivna exploateringsverksamheten

på Djurgården, har i januari 1964 — inför sin avveckling

med utgången av juni månad detta år — i enlighet med sin instruktion

framlagt en plan över djurgårdsmarkens fortsatta disposition. Planen,

som i det föregående närmare redovisats och som i huvudsak innefattar

de delar av kronans markinnehav vilka icke intagits i stadsplan,

har väsentligen två syften. Den avser sålunda dels att klarlägga vilka delar

av Djurgården som i fortsättningen skall skyddas från vidare exploatering,

dels att ange hur dessa områden bör disponeras och upprustas för

att på bästa sätt kunna tjäna rekreations- och friluftsändamål.

Allmänt kan innebörden av planen sägas vara att någon ytterligare exploatering

av djurgårdsmark icke skall ske. Endast med hänsyn till inom

området redan befintliga institutioner har vissa mera begränsade markreservationer

gjorts. Nämnden föreslår, att den återstående icke exploaterade

marken — i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till tidigare

ställningstaganden av statsmakterna — bevaras i form av större sammanhängande

park- och rekreationsområden. Planen förutsätter tre sådana områden,

nämligen Södra Djurgården öster om Skansen omfattande ca 180

hektar, kvarvarande delar av Ladugårdsgärdet om ca 110 hektar samt den

del av Norra Djurgården, som är belägen norr om tekniska högskolan mellan

universitetsområdet i väster och Husarviken i öster och som omfattar

ca 360 hektar. Det är sålunda fråga om områden med en sammanlagd

areal av ca 650 hektar, vartill kommer de tidigare av kronan till Stock
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964

holms stad försålda områdena vid Kaknäs om ca 140 hektar, vilka förutsatts

disponerade för friluftsändamål.

För egen del ansluter jag mig till den grundsyn, som dispositionsplanen

ger uttryck åt med avseende på den ifrågavarande djurgårdsmarkens värde

från park- och rekreationssynpunkt och även — såvitt gäller vissa delar

av den — från kulturhistorisk synpunkt. Att slå vakt om dessa naturvärden

och tillse, att de icke förstöres genom en alltför långt driven exploatering

framstår som ett angeläget intresse. En grundläggande förutsättning

för att detta skall kunna ske på ett rationellt och framsynt sätt är att till

grund för fortsatta ställningstaganden finnes en noga genomtänkt dispositionsplan

för området.

Om den nu framlagda dispositionsplanen kan allmänt sägas, att den i

tillämpliga delar synes överensstämma med regionplanen för Stockholmsområdet

och med 1952 års generalplan för Stockholm. Samråd har även ägt

rum med stadens myndigheter i syfte att planen skall kunna inordnas i

den reviderade generalplan för staden, som är under utarbetande. Vad beträffar

dispositionsplanens karaktär kan syftet med planen givetvis icke

vara att i detalj binda fortsatta överväganden. Redan med hänsyn till exempelvis

den osäkerhet, som föreligger i fråga om de eventuella trafikledernas

framtida dragning genom djurgårdsområdena, är något sådant icke möjligt.

Planen får i stället betraktas som en markägarens särskilda översiktsplan,

som avser att tillhandahålla underlag och ange de allmänna riktlinjerna

för den fortsatta behandlingen av markfrågorna. Med denna syn på planen

kan jag i likhet med de i ärendet hörda remissinstanserna i allt väsentligt

ansluta mig till de målsättningar, som innefattas däri.

Någon ytterligare exploatering av den kronan tillhöriga djurgårdsmarken

för nya ändamål bör sålunda i princip icke ske. För vissa inom området

redan befintliga institutioner kan det emellertid bedömas bli nödvändigt

att i framtiden medge viss ytterligare markexploatering. Jag tänker då

närmast på universitetsområdet vid Frescati och de institutioner som har

sin verksamhet i anslutning därtill. Den reservation, som härvidlag göres,

bör emellertid förenas med krav på att vid en sådan utbyggnad största möjliga

hushållning iakttages med tillgänglig mark, så att intrånget på de

för rekreationsändamål disponibla områdena begränsas till vad som är

absolut nödvändigt. Vad i övrigt angår planen vill jag allmänt ansluta mig

till vad i denna uttalas om angelägenheten av att park- och rekreationsområdena

ges en sammanhängande form. Från denna synpunkt ter det sig

bl. a. önskvärt, att de på Norra Djurgården belägna skjutbanorna vid Stora

Skuggan ilyttas bort. Deras läge medför en delning av omgivande friområden

på ett sätt som minskar dessas användbarhet. Den närmare tidpunkten

för bortflyttningen får bli beroende av när annan från olika synpunkter

acceptabel förläggning av verksamheten blir möjlig.

I dispositionsplanen behandlas vidare de åtgärder, som bör vidtagas med

sikte på en upprustning av de berörda park- och rekreationsområdena. Det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1964

gäller upprustning av parkbestånden, utbyggnad av vägnätet, en längre

driven differentiering av motor- och gångtrafiken, reglering av avloppsförhållandena

samt ombyggnad och modernisering av vissa delar av djurgårdsförvaltningens

byggnadsbestånd.

Vissa av de angivna åtgärderna är sådana, att Stockholms stad bör ha

ett direkt intresse av att de kommer till stånd. Med hänsyn härtill har

överläggningar ägt rum mellan å ena sidan djurgårdsnämnden och den

under riksmarskalksämbetet sorterande djurgårdsförvaltningen såsom företrädare

för kronan samt å andra sidan Stockholms stads gatunämnd såsom

företrädare för staden med sikte på att uppnå en principuppgörelse

angående ansvarsfördelningen i fråga om olika slag av upprustnings- och

underhållsarbeten. Överläggningarna har lett till ett i det föregående redovisat

preliminärt avtal, som allmänt kan sägas lägga ansvaret för upprustning

och underhåll av vägnätet samt för renhållning och belysning på

staden samt ansvaret för den egentliga parkvården på djurgårdsförvaltningen.

I principavtalet förutsättes att detta successivt kompletteras med

särskilda överenskommelser mellan djurgårdsförvaltningen och gatunämnden,

i vilka de erforderliga upprustningsåtgärderna för olika delar av Djurgården

och de därmed förenade kostnaderna närmare preciseras. En första

sådan överenskommelse avseende Södra Djurgården har redan träffats,

däri staden påtagit sig anläggningsarbeten till en kostnad av sammanlagt

ca 2 milj. kr.

I såväl principavtalet som den särskilda överenskommelsen om Södra

Djurgården har djurgårdsförvaltningen allmänt förutsatts vidtaga snara

åtgärder för en intensifiering av parkvården. Djurgårdsnämnden har i den

skrivelse, varmed principavtalet underställts Kungl. Maj :ts prövning, redovisat

vilka åtgärder som med hänsyn härtill bör vidtagas och vilka kostnader

som följer därmed. En kostnadsberäkning har även gjorts såvitt avser

den i dispositionsplanen förutsatta regleringen av avloppsförhållandena

och upprustningen av byggnadsbeståndet. De olika åtgärderna, som är av

engångskaraktär och beräknas kunna genomföras under en tioårsperiod,

har bedömts representera ett sammanlagt medelsbehov av ca 4,5 milj. kr.

Härutöver erfordras visst ökat utrymme för det löpande parkunderhållet.

Då de medel, som djurgårdsförvaltningen f. n. disponerar för löpande

driftsändamål — arrende- och hyresinkomster, räntemedel från den s. k.

djurgårdsfonden cfc. — icke förslår för alt täcka angivna kostnader, bör

enligt nämnden särskilda resurser ställas till förfogande för ändamålet.

Därvid anses ett lämpligt arrangemang vara att av vissa hos statskontoret

redovisade exploateringsmedel — vilka härrör från djurgårdsnämndens

markförsäljning och f. n. uppgår till ca 50 milj. kr. — taga i anspråk

5 milj. kr. Kapitalbeloppet föreslås tillfört den nyssnämnda djurgårdsfonden

och jämte den successiva avkastningen på beloppet bli disponerat

för de ifrågavarande upprustningsåtgärderna och för ett förbättrat fortlöpande

underhåll.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1964

För egen del finner jag det naturligt att, då en ordning nu eftersträvas

som innebär att berörda ännu icke exploaterade områden såvitt möjligt

bevaras för rekreations- och friluftsändamål, åtgärder vidtages för att försälta

dessa områden i ett sådant skick, som verkligen gör dem lämpliga för

en dylik användning. Jag finner det likaså naturligt — med hänsyn till det

särskilda värde som ifrågavarande områden har för huvudstadens befolkning

— att Stockholms stad på ett väsentligt sätt deltar i kostnaderna för

den föreslagna upprustningen. Vad angår den inventering, som skett av

erforderliga förbättringsåtgärder, finner jag icke någon anledning till erinran.

Den principuppgörelse som träffats med staden angående fördelningen

av det ekonomiska ansvaret för dessa finner jag också utgöra en

rimlig avvägning.

För det upprustningsarbete, som det ansetts ankomma på markägaren

och närmast då djurgårdsförvaltningen att ombesörja, synes en förstärkning

av förvaltningens resurser av den storleksordning som djurgårdsnämnden

föreslagit böra komma till stånd. Med hänsyn härtill och då det icke

synes föreligga anledning till erinran mot förslaget att i angiven utsträckning

taga i anspråk de ifrågavarande markexploateringsmedlen, tillstyrker

jag sålunda, att av desamma 5 milj. kr. tillföres djurgårdsfonden för

att på sätt Kungl. Maj :t senare beslutar disponeras för de aktuella upprustningsändamålen.

Beträffande angivna hos statskontoret redovisade exploateringsmedel

må nämnas, att en del därav erfordras till bl. a. täckning av vissa på kronan

ankommande ännu icke reglerade kostnader i anslutning till den verkställda

markexploateringen på Djurgården. Återstående medel — frånräknat

då det belopp som enligt det föregående torde tillföras djurgårdsfonden

— har avsetts att vid lämplig tidpunkt bli överförda till statens allmänna

fastighetsfond. Avsikten är, att då närmare klarhet vunnits om återstående

anspråk på ifrågavarande medel ställning skall tagas till frågan om dessas

slutliga disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att av djurgårdsnämndens

markförsäljningsmedel överföra ett belopp om 5 milj. kr.

till djurgårdsfonden att användas på sätt föreslagits i det

föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bert Holmberg

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640671

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående viss upprustning av Djurgården TO. TO. s. 1 i texten