Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap

1964-10-29 · 19 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:186, Angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196b

1

Nr 186

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och

Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och

förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på

kvarlåtenskap; given Stockholms slott den 29 oktober

196b.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 9 september 1964 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 14 oktober 1964

undertecknat avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för

undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande

skatter på kvarlåtenskap vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att godkänna nämnda avtal.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige samt

Storbritannien och Nordirland ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning

och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap.

Avtalet ersätter ett den 28 juli 1960 ingånget avtal mellan Sverige samt

Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande

skatter på kvarlåtenskap. Det nya avtalet har möjliggjorts genom numera

vidtagna ändringar i brittisk lagstiftning och innebär, i motsats till det

gällande avtalet, att dubbelbeskattning i princip fullständigt undvikes.

Avtalet träder i kraft den dag utväxlingen av ratifikationshandlingarna

sker. Det blir tillämpligt i fråga om kvarlåtenskap efter personer, som avlider

efter ikraftträdandet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 saml. .Yr 186

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering

och Förenade Konungarikot Storbritannien

och Nordirlands regering för undvikande

av dubbelbeskattning och

förhindrande av skatteflykt

beträffande skatter å

kvarlåtenskap

Konungariket Sveriges regering

och Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirlands regering

hava,

föranledda av önskan att ingå ett

avtal för undvikande av dubbelbeskattning

och förhindrande av skatteflykt

beträffande skatter å kvarlåtenskap,

överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel

I

(1) De skatter, som avses i detta

avtal, äro:

(a) Beträffande Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland

:

i Storbritannien utgående kvarlåtenskapsskatt.

(b) Beträffande Sverige:

i Sverige utgående arvsskatt.

(2) Detta avtal skall även tilllämpas

beträffande alla andra skatter,

vilka äro i huvudsak likartade

med de i paragraf (1) ovan angivna

skatterna och vilka påläggas i Sverige

eller Storbritannien efter undertecknandet

av detta avtal.

Artikel 11

(1) Där icke sammanhanget annat

föranleder, skola i detta avtal

följande uttryck hava nedan angiven

betydelse:

(a) uttrycket »Förenade Konungariket»

åsyftar Storbritannien och

Nordirland;

(b) uttrycket »Storbritannien»

betyder England, Wales och Skottland

men inbegriper icke Norman
-

Convention between the Government of

the Kingdom of Sweden and the Government

of the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland for the avoidance

of double taxation and the prevention of

fiscal evasion with respect to duties on the

estates of deceased persons

The Government of the Kingdom

of Sweden and the Government of

the United Kingdom of Great Britain

and Northern Ireland;

Desiring to conclude a Convention

for the avoidance of double taxation

and the prevention of fiscal evasion

with respect to duties on the estates

of deceased persons;

Have agreed as follows:

Article 1

(1) The duties which are the

subject of the present Convention

are:

(a) in the United Kingdom of

Great Britain and Northern Ireland:

the estate duty imposed in Great

Britain;

(b) in Sweden:

the succession duty imposed in

Sweden.

(2) The present Convention shall

also apply to any other duties of

a substantially similar character

to the duties referred to in paragraph

(1) above which may be

imposed in Great Britain or Sweden

subsequently to the date of signature

of the present Convention.

Artide II

(1) In the present Convention,

unless the context otherwise requires:
(a)

the term “United Kingdom”

means Great Britain and Northern

Ireland;

(b) the term “Great Britain”

means England, Wales and Scotland,

and does not include The

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196t

diska öarna (Channel Islands) och

ön Man;

(c) uttrycket »stat», då det användes

beträffande den ena eller

den andra avtalsslutande staten

åsyftar Sverige eller Storbritannien,

alltefter som sammanhanget kräver

;

(d) uttrycket »skatt» åsyftar den

i Sverige utgående arvsskatten eller

den i Storbritannien utgående kvarlåtenskapsskatten,

alltefter som

sammanhanget kräver.

(2) (a) Vid tillämpningen av detta

avtal skall frågan, huruvida en

avliden vid sin död var bosatt inom

eu av de avtalsslutande staterna, avgöras

i överensstämmelse med gällande

lag i den staten.

(b) Då på grund av bestämmelserna

i punkt (a) ovan en avliden

anses vara bosatt i båda de avtalsslutande

staterna, skall följande

gälla:

(i) Han skall anses vara bosatt i

den avtalsslutande stat, i vilken han

hade ett hem som stadigvarande

stod till hans förfogande vid hans

död. Om han hade ett sådant hem i

båda de avtalsslutande staterna, anses

han vara bosatt i den avtalsslutande

stat med vilken han hade de

starkaste personliga och ekonomiska

förbindelserna (centrum för levnadsintressena).

(ii) Om det icke kan avgöras, i

vilken avtalsslutande stat centrum

för levnadsintressena befann sig,

eller om han icke i någondera avtalsslutande

staten hade ett hem

som stadigvarande stod till hans

förfogande, anses han vara bosatt

i den avtalsslutande stat, där han

stadigvarande vistades.

(i i i)

It

Channel Islands and the Isle of

Man;

(c) the term “territory”, when

used in relation to one or the other

Contracting Party, means Great

Britain or Sweden, as the context

requires;

(d) the term “duty” means the

estate duty imposed in Great Britain

or the succession duty imposed in

Sweden, as the context requires.

(2) (a) For the purposes of the

present Convention, the question

whether a deceased person was

domiciled åt the time of his death

in any part of the territory of one

of the Contracting Parties shall be

determined in accordance with the

law in force in that territory.

(b) Where by reason of the provisions

of sub-paragraph (a) above

a deceased person is deemed to be

domiciled in the territory of each

of the Contracting Parties, then this

case shall be solved in accordance

with the following rules:

(i) he shall be deemed to be

domiciled in the territory of the

Contracting Party in which he had

a permanent home available to him

åt the time of his death; if he had

a permanent home available to him

in the territory of each of the Contracting

Parties, he shall be deemed

to be domiciled in the territory of

the Contracting Party with which

his personal and economic relations

were closest (centre of vital interests)

;

(ii) if the Contracting Party in

whose territory he had his centre

of vital interests can not be determined,

or if he had not a permanent

home available to him in the territory

of eitlier Contracting Party,

he shall be deemed to be domiciled

in the territory of the Contracting

Party in which he had an habitual

abode;

(i i i) if he had an habitual abode

Om han stadigvarande visBihang

till riksdagens protokoll lOGft. 1 samt. Nr ISO

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majt:s proposition nr 186 år 196h

tades i båda de avtalsslutande staterna

eller om han icke vistades stadigvarande

i någon av dem, anses

han äga hemvist i den stat, i vilken

han var medborgare.

(iv) Om han var medborgare i

båda staterna eller om han icke var

medborgare i någon av dem, skola

beskattningsmyndigheterna i de båda

avtalsslutande staterna avgöra

frågan genom ömsesidig överenskommelse.

(3) Då en av de avtalsslutande

staterna tillämpar bestämmelserna i

avtalet, skall, såvida icke sammanhanget

annorlunda kräver, varje

däri förekommande uttryck, vars

innebörd icke särskilt angivits, anses

hava den betydelse, som uttrycket

har enligt gällande lagar i

den ifrågavarande staten rörande

sådana skatter, som avses i avtalet.

Artikel III

(1) Om en avliden vid sin död

var bosatt inom den ena avtalsslutande

statens område, skall, såvitt

gäller skattens bestämmande ävensom

tillämpningen av artikel V och

avräkningsförfarandet enligt artikel

VI, frågan, var varje slag av egendom

skall anses vara belägen, avgöras

uteslutande i överensstämmelse

med bestämmelserna i artikel

IV.

(2) Paragraf (1) av denna artikel

är tillämplig allenast under förutsättning

att, med bortseende från

artikel IV:

(a) skatt skulle utgå för egendomen

enligt lagstiftningen i båda

de avtalsslutande staterna; eller

(b) skatt skulle utgå för egendomen

enligt lagstiftningen i den ena

avtalsslutande staten och skulle utgå

även enligt lagstiftningen i den

andra avtalsslutande staten, därest

ej uttryckligt undantag från skatteplikt

stadgats i sistnämnda lagstiftning.

(3) Paragraf (1) av denna arti
-

in the territory of each of the Contracting

Parties, or in the territory

of neither, he shall be deemed to

be domiciled in that of which he

was a national;

(iv) if he was a national of

both territories or of neither of

them, the taxation authorities of the

Contracting Parties shall determine

the question by mutual agreement.

(3) In the application of the provisions

of the present Convention

by either Contracting Party any term

not otherwise defined shall, unless

the context otherwise requires, have

the meaning which it has under

the law in force in the territory of

that Party relating to the duties

which are the subject of the Convention.

Article III

(1) Where a person was åt the

time of his death domiciled in any

part of the territory of one of the

Contracting Parties, the situs of any

property shall for the purpose of

the imposition of duty and for the

purposes of Article V and of the

credit to be allowed under Article

VI be determined exclusively in

accordance with the rules in Article

IV.

(2) Paragraph (1) of this Article

shall apply if, and only if, apart

from the said Article IV:

(a) duty would be imposed on

the property under the law of the

territory of each of the Contracting

Parties; or

(b) duty would be imposed on

the property under the law of the

territory of one of the Contracting

Parties and would, but för some

specific exemption, also be imposed

thcreon under the law of the territory

of the other Contracting

Party.

(3) Paragraph (1) of this Article

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196t

kel är icke tillämplig i den mån

densamma skulle leda till att skatt

skulle utgå i den ena avtalsslutande

staten för egendom, för vilken, med

bortseende från sagda paragraf, skatt

icke skall utgå i den staten.

Artikel IV

De bestämmelser, som åsyftas i

paragraf (1) av artikel III, äro:

(a) rättigheter, vilka avse fast

egendom (dock icke sådana rättigheter

för vilka fast egendom utgör

säkerhet), skola anses vara belägna

å den ort, där den fasta egendomen

finnes;

(b) rättigheter, vilka avse sådana

materiella ting av lös egendoms

natur (dock icke sådana rättigheter

för vilka dylika ting utgöra säkerhet),

beträffande vilka särskild

bestämmelse icke meddelats i det

följande, eller sedlar eller annan å

utställningsorten såsom lagligt betalningsmedel

erkänd valuta eller

växlar eller löpande skuldebrev, skola

anses vara belägna å den ort, där

de materiella tingen, sedlarna, valutan,

växlarna eller skuldebreven

finnas vid dödsfallet, eller, därest

egendomen är under befordran från

eu ort till annan, å destinationsorten;
(c)

fordringar, vare sig säkerhet

för desamma ställts eller icke —

härunder inbegripas av stat, kommun

eller offentlig myndighet utfärdade

värdepapper samt av bolag

utfärdade debentures men inbegripas

icke sådana fordringar för vilka

särskild bestämmelse meddelats

i denna artikel — skola anses vara

belägna å den ort, där den avlidne

var bosatt vid sin död;

(d) aktier eller andelar i bolag

eller ekonomisk förening — härunder

inbegripas aktier eller andelar

som innehavas av annan person

(nominec), vare sig rätten att uppbära

avkastningen (bencficial own
-

shall not apply if by reason of its

application duty would be imposed

in the territory of one of the Contraeting

Parties on property on

which, apart from the said paragraph,

duty would not be imposed

in that territory.

Artide IV

The rules referred to in paragraph

(1) of Article III are;

(a) rights or interests (otherwise

than by way of security) in

or over immovable property shall

be deemed to be situated åt the

place where such property is located;

(b) rights or interests (otherwise

than by way of security) in or

over tangible movable property,

other than such property for which

specific provision is hereinafter

made, and in or over bank or currency

notes, other forms of currency

recognised as legal tender in the

place of issue, negotiable bilis

of exchange and negotiable promissory

notes, shall be deemed to be

situated åt the place where such

property, notes, currency or documents

are located åt the time of

death or, if in trnnsitu, åt the place

of destination;

(c) debts, secured or unsecured,

ineluding securities issued by any

Government, municipality or public

authority, and debentures and debenture

stock issued by any company

but exeluding the forms of

indebtedness for which specific provision

is made herein, shall be

dceined to be situated åt the place

where the deceased person was

domiciled åt the time of his death;

(d) shares or stock in a company

(ineluding shares or stock held by

a nominec, whether the bencficial

ownersbip is evidenced by scrip

certificates or otherwise) shall be

deemed to be situated åt the place

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196k

ership) framgår av skriftlig handling

eller annorledes — skola anses

vara belägna å ort inom den stat,

inom vilken eller enligt vars lagstiftning

bolaget eller föreningen bildats;
(e)

rätt till penningbelopp, som

utfalla på grund av försäkringsavtal,

skall anses vara belägen å den

ort, där den avlidne var bosatt vid

sin död;

(f) fartyg och luftfartyg ävensom

andelar däri skola anses vara

belägna å den ort, där fartyget eller

luftfartyget registrerats;

(g) goodwill såsom tillgång i rörelse

eller fritt yrke skall anses vara

belägen å den ort, där rörelsen

eller yrket, vartill densamma hänför

sig, utövas;

(h) patent, varumärke, mönster,

upphovsrätt ävensom rätt att nyttja

patent, varumärke, mönster eller

egendom som är föremål för upphovsrätt

skola anses vara belägna å

den ort, där den avlidne var bosatt

vid sin död;

(i) på rättsstridig handling grundade

rätts- eller skadeståndsanspråk,

som kunna göras gällande för den

avlidnes dödsbos räkning, skola anses

vara belägna å den ort, där rättseller

skadeståndsanspråken uppkomrno;
(j)

domfästa fordringar skola anses

vara belägna å domstolens kansliort;
(k)

tillgångar, vilka ingå i oskift

dödsbo, skola anses vara belägna

där varje särskild tillgång är belägen

enligt föreskrifterna under

(a)—(j) samt (1) i denna artikel;

(l) varje annan rättighet skall

anses vara belägen å den ort, där

rättigheten anses vara belägen enligt

gällande lag i den avtalsslutande

stat, i vilken den avlidne var bosatt.

in or under the law of which the

company was incorporated;

(e) moneys payable under a policy

of assurance or insurance shall be

deemed to be situated åt the place

where the deceased person was

domiciled åt the time of this death;

(f) ships and aircraft and shares

thereof shall be deemed to be

situated åt the place of registration

of the ship or aircraft;

(g) goodwill as a trade, business

or professional asset shall be deemed

to be situated åt the place where

the trade, business or profession

to which it pertains is carried on;

(h) patents, trade marks, designs,

Copyright and rights or licences to

use any patent, trade mark, design

or copyrighted material shall be

deemed to be situated åt the place

where the deceased person was

domiciled åt the time of his death;

(i) rights or causes of action ex

delicto surviving for the benefit of

an estate of a deceased person shall

be deemed to be situated åt the

place where such rights or causes

of action arose;

(j) judgment debts shall be

deemed to be situated åt the place

where the judgment is recorded;

(k) assets forming part of an

undivided estate shall be deemed

to be situated where each individual

asset is located in accordance with

rules (a)—(j) and (1) of this

Article;

(l) any other right or interest

shall be deemed to be situated åt

the place determined by the law in

force in the territory of the Contracting

Party in whose territory

the deceased person was domiciled.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196''r

Artikel V

(1) Vid bestämmandet av det belopp

varå skatt skall beräknas skola

medgivas de avdrag, som äro tillåtna

enligt gällande lag i den stat i

vilken skatten utgår.

(2) Skall skatt utgå i den ena

avtalsslutande staten i anledning

av någons frånfälle, och var den

avlidne vid sin död icke bosatt inom

denna stat utan inom den andra

avtalsslulande staten, skall vid

bestämmandet av skattens belopp

eller av tillämplig skattesats hänsyn

icke tagas till egendom belägen

utanför den förstnämnda staten.

Vad nu sagts skall icke äga tillämpning

beträffande i Storbritannien

utgående skatt för egendom som

övergår till annan på grund av förordnande

underkastat lagstiftningen

i Storbritannien eller beträffande

i Sverige utgående skatt i fall då

en svensk medborgare vid sitt frånfälle

var bosatt i Storbritannien.

Artikel VI

(1) Då skatt utgår i den ena avtalsslutande

staten för egendom,

som icke är belägen i den staten

utan är belägen i den andra avtalsslutande

staten, skall den förstnämnda

staten från så stor del av

sin skatt (beräknad enligt eljest

gällande regler), som är hänförlig

till ifrågavarande egendom, medgiva

avräkning (ej överstigande beloppet

av den till egendomen hänförliga

skatten) för så stor del av

den i den andra avtalsslutande staten

påförda skatten, som är hänförlig

till berörda egendom.

(2) Om en avliden vid sin död

var bosatt inom den ena avtalsslutande

statens område och skatt

utgår i båda de avtalsslutande staterna

för egendom, som är belägen

utanför båda staterna, skall den

stat, inom vilken den avlidne icke

var bosatt vid sin död, från så stor

Article V

(1) In determining the amount

on which duty is to be computed,

permitted deductions shall be allowed

in accordance with the law

in force in the territory in which

the duty is imposed.

(2) Where duty is imposed in

the territory of one Contracting

Party on the death of a person who

åt the time of his death was not

domiciled in any part of that territory

but wras domiciled in some

part of the territory of the other

Contracting Party, no account shall

be taken, in determining the amount

or rate of such duty, of property

situated outside the former territory;

provided that this paragraph shall

not apply to duty imposed in Great

Britain on property passing under

a disposition governed by the law

of Great Britain or to duty imposed

in Sweden in the case of a Swedish

national dying domiciled in any part

of Great Britain.

Article VI

(1) Where one Contracting Party

imposes duty on any property which

is not situated in its territory but

is situated in the territory of the

other Contracting Party, the former

Party shall allow against so much

of its duty (as otherwise computed)

as is attributable to that property

a credit (not exceeding the amount

of the duty so attributable) equal

to so much of the duty imposed

in the territory of the other Contracting

Party as is attributable to

such property.

(2) Where a person was åt the

time of his death domiciled in any

part of the territory of one of the

Contracting Parties and each Contracting

Party imposes duty on any

property which is situated outside

the territories of botli Parties, the

Party of the territory where the

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196i

del av sin skatt (beräknad enligt

eljest gällande regler), som är hänförlig

till ifrågavarande egendom,

medgiva avräkning (ej överstigande

beloppet av den till egendomen hänförliga

skatten) för så stor del av

den i den andra avtalsslutande staten

påförda skatten, som är hänförlig

till berörda egendom.

(3) Vid tillämpningen av denna

artikel skall beloppet av den i en

avtalsslutande stat påförda skatt,

som skall anses hänförlig till varje

slag av egendom, fastställas sedan

hänsyn tagits till varje annan avräkning

för skatt, skatteavdrag och

skattelindring eller varje annan eftergift

eller nedsättning av skatt

än sådan, som medgives i fråga om

skatt, vilken påföres i den andra

avtalsslutande staten.

Artikel VII

(1) Framställning om avräkning

för skatt eller återbetalning av skatt

grundad på bestämmelserna i detta

avtal skall göras inom sex år räknat

från den dag då den person,

beträffande vars kvarlåtenskap

framställningen göres, avlidit eller

då händelse, som föranleder skattskyldighetens

inträde, inträffar å

senare dag, inom sex år från sagda

dag.

(2) Ränta skall icke utgå å skattebelopp

som återbetalas på grund

av bestämmelserna i paragraf (1).

Artikel VIII

(1) Beskattningsmyndigheterna i

de båda avtalsslutande staterna skola

utbyta sådana upplysningar (av

beskaffenhet att stå till beskattningsmyndigheternas

förfogande enligt

de båda avtalsslutande staternas

respektive skattelagar) som äro

nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna

i föreliggande avtal eller

för att förebygga bedrägeri eller för

att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt i fråga

om de skatter, som avses i avtalet.

deceased was not domiciled åt the

time of his death shall allow against

so much of its duty (as otherwise

computed) as is attributable to that

property a credit (not exceeding the

amount of the duty so attributable)

equal to so much of the duty imposed

in the territory of the other

Contracting Party as is attributable

to such property.

(3) For the purposes of this

Artide, the amount of the duty of

a Contracting Party attributable to

any property shall be ascertained

after taking into account any credit,

allowances and relief or any

remission or reduction of duty

otherwise than in respect of duty

payable in the territory of the

other Contracting party.

Article VII

(1) Any claim for a credit or a

refund of duty founded on the provisions

of the present Convention

shall be made within six years from

the date of the death of the deceased

person in respect of whose estate

the claim is made, or, wliere the

event causing duty to be payable

occurs åt some later date, within

six years from that date.

(2) Any such ref und shall be

made without payment of interest

on the amount so refunded.

Artide VIII

(1) The taxation authorities of

the Contracting Parties shall exehange

such information (being information

available under the

respective taxation laws of the Contracting

Parties) as is necessary for

carrying out the provisions of the

present Convention or for the prevention

of fraud or the administration

of statutory provisions

against legal avoidance in relation

to the duties which are the subject

of the present Convention. Any in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196b

De utbytta upplysningarna skola behandlas

såsom hemliga och få icke

yppas för andra personer än dem,

som handlägga tillämpning, taxering

och uppbörd av de skatter, som

avses i avtalet. Sådana upplysningar

få emellertid icke utbytas, som

skulle röja affärshemlighet eller något

i affärsverksamhet nyttjat förfaringssätt.

(2) Beskattningsmyndigheterna i

de båda avtalsslutande staterna må

träda i direkt förbindelse med varandra

för genomförandet av bestämmelserna

i detta avtal ävensom till

undanröjande av svårigheter eller

tveksamhet vid avtalets tillämpning

eller tolkning.

(3) Uttrycket »beskattningsmyndigheter»

åsyftar i detta avtal för

Sveriges vidkommande finansministern

eller hans befullmäktigade

ombud, för Storbritanniens vidkommande

»the Commissioners of Inland

Revenue» eller deras befullmäktigade

ombud och för Nordirlands

vidkommande finansministern

eller hans befullmäktigade ombud.

Därest avtalet jämlikt artikel

IX utsträckes att gälla något i nämnda

artikel angivet territorium skall

för detta territoriums vidkommande

med »beskattningsmyndigheter»

förstås den myndighet i sagda territorium,

som är behörig att handlägga

frågor rörande sådana skatter,

som avses i detta avtal.

Artikel IX

(1) Detta avtal må, antingen i

dess helhet eller med vissa jämkningar,

utvidgas till att även avse

varje territorium, för vars förbindelser

med främmande makter Förenade

Konungariket har att svara,

under förutsättning att därstädes

utgå skatter, som äro i huvudsak

likartade med dem, vilka avses i

detta avtal. Varje sådan utvidgning

av avtalet skall gälla från den dag

och med de jämkningar och villkor

(inbegripet även villkor angående

formation so exchanged shall be

treated as secret and shall not be

disclosed to any person other than

those concerned with the administration,

assessment and collection

of the duties which are the subject

of the present Convention. No information

sliall be exchanged which

might disclose any trade secret or

trade process.

(2) The taxation authorities of

the Contracting Parties may communicate

with each other directly

for the purpose of giving effect to

the provisions of this Convention

and for resolving any difficulty or

doubt as to the application or interpretation

of the Convention.

(3) In this Convention, the term

“taxation authorities” means, in the

case of Great Britain, the Commissioners

of Inland Revenue or their

authorised representative; in the

case of Sweden, the Minister of

Finance or his authorised representative;

in the case of Northern Ireland

the Minister of Finance or his

authorised representative; and, in

the case of any territory to which

the present Convention is extended

under Artide IX, the taxation

authority for the administration in

such territory of the duties to which

the present Convention applies.

Article IX

(1) The present Convention may

be extended, either in its entiretv

or with modifications, to any territory

for whose international relations

the United Kingdom is responsible

and which imposes duties

substantially similar in character to

those which are the subject of the

Convention, and any such extension

shall take effect from such date

and subject to such modifications

and conditions (including conditions

as to termination) as may be

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

giltighetstiden) som bestämmas genom

noteväxling mellan de båda avtalsslutande

staterna.

(2) Därest detta avtal jämlikt artikel

XII upphör att gälla beträffande

Sverige och Förenade Konungariket,

skall, om icke annat uttryckligen

överenskommits mellan de båda

avtalsslutande staterna, avtalet

upphöra att gälla även beträffande

varje territorium, vartill avtalet utsträckts

jämlikt denna artikel.

Artikel X

(1) Detta avtal skall äga tillämpning

beträffande Nordirland och

kvarlåtenskapsskatt, som utgår i

Nordirland, på samma sätt som det

äger tillämpning beträffande Storbritannien

och den kvarlåtenskapsskatt,

som utgår i Storbritannien.

Avtalet skall dock kunna uppsägas

enbart beträffande Nordirland i enlighet

med bestämmelserna i artikel

XII.

(2) Dock skall skatt icke utgå

i Sverige för i Nordirland belägen

fast egendom, så länge som skatt

icke utgår i Nordirland för i Sverige

belägen fast egendom, som

övergår till annan annorledes än

på grund av förordnande underkastat

lagstiftningen i Nordirland. Om

den avlidne vid sin död var bosatt

i Sverige, må emellertid vid bestämmandet

av den för återstoden

av kvarlåtenskapen tillämpliga skattesatsen

hänsyn tagas till sådan i

Nordirland belägen fast egendom.

Artikel XI

(1) Detta avtal skall ratificeras

i enlighet med vardera avtalsslutande

statens grundlagar och övriga

föreskrifter.

(2) Ratifikationshandlingarna

skola utväxlas i London snarast

möjligt.

(3) Avtalet skall träda i kraft den

dag utväxlingen av ratifikationshandlingarna

sker och skall tilläm
-

specified and agreed between the

Contracting Parties in Notes to be

exchanged for this purpose.

(2) The termination in respect

of the United Kingdom or Sweden

of the present Convention under Artide

XII shall, unless otherwise

expressly agreed by the Contracting

Parties, terminate the application of

the Convention to any territory to

which it has been extended under

this Artide.

Article X

(1) The present Convention shall

apply in relation to Northern Ireland

and to the estate duty imposed

in Northern Ireland as it applies in

relation to Great Britain and to the

estate duty imposed in Great Britain,

but shall be separately terminable

in respect of Northern Ireland in

accordance with the provisions of

Article XII.

(2) Duty shall not be imposed,

however, in Sweden on immovable

property situated in Northern Ireland

so long as duty is not imposed in

Northern Ireland on immovable property

situated in Sweden passing

otherwise than under a disposition

governed by the law of Northern Ireland;

provided that where a deceased

person was domiciled in Sweden åt

the tirne of his death, such property

situated in Northern Ireland may

be taken into account in determining

the rate of duty on the remainder

of his estate.

Article XI

(1) The present Convention shall

bo ratified in accordance with the

respective constitutional and legal

requirements of the territories of

the Contracting Parties.

(2) The instruments of ratification

shall be exchanged åt London

as soon as possible.

(3) The present Convention shall

enter into force on the date of the

exchange of instruments of ratifi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

hungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

pas i fråga om kvarlåtenskap efter

personer som avlida å eller efter

nämnda dag.

(4) Avtalet mellan Sverige samt

Förenade Konungariket och Nordirland

till lindring i dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap,

vilket undertecknades i

London den 28 juli 1960, skall upphöra

att gälla såvitt angår sådana

skatter, beträffande vilka förevarande

avtal jämlikt paragraf (3)

ovan äger tillämpning.

Artikel XII

Detta avtal skall förbliva i kraft

utan tidsbegränsning, men envar av

de avtalsslutande staterna äger att

— senast den 30 juni under ett

kalenderår, dock icke tidigare än

tre år efter det att avtalet trätt i

kraft — på diplomatisk väg skriftligen

uppsäga avtalet hos den andra

avtalsslutande staten. Har uppsägningstiden

iakttagits, upphör avtalets

giltighet med utgången av det

kalenderår under vilket uppsägningen

äger rum; dock att avtalet alltjämt

skall äga tillämpning i fråga

om kvarlåtenskap efter personer

som avlida före årets utgång.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade

av respektive regering,

undertecknat detta avtal.

Som skedde i Stockholm i två

exemplar, på svenska och engelska

språken, vilka båda texter äga lika

vitsord, den 14 oktober 1964.

För Konungariket Sveriges

regering:

(Med förbehåll för ratifikation efter

riksdagens godkännande)

Torsten

För Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirlands

regering:

cation and shall be applicable to

estates of persons who die on or

after that date.

(4) The Convention between

Sweden and the United Kingdom of

Great Britain and Northern Ireland

for relief from double taxation with

respect to duties on the estates of

deceased persons, signed åt London

on the 28th of July, 1960, shall

terminate and cease to be effective

as respects duties to which the

present Convention in accordance

with paragraph (3) above applies.

Article XII

The present Convention shall remain

in force indefinitely but

either of the Contracting Parties

may, on or before the thirtieth day

of June in any year, but not earlier

than three years after the Convention

enters into force, give to

the other Contracting Party, through

the diplomatic channel, written

notice of termination. In such event

the Convention shall cease to be

effective åt the end of the calendar

year in which the notice is given

but shall continue to apply in

respect of the estate of any person

dving before the end of that year.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto

by their respective Governments,

have signed the present Convention.

Done in duplicate åt Stockholm,

in the Swedish and English languages,

both texts being equally

authoritative this 14th day of October

1964.

For the Government of the Kingdom

of Sweden:

(Subject to ratification after the

approval of the Riksdag)

Nilsson

For the Government of the United

Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland:

/•*. M. Crosthwaite

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 september

1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet,

statsrådet Palme, anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige

samt Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning

och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap samt

anför därvid följande.

Den 28 juli 1960 träffades mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

ett avtal till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter på kvarlåtenskap.

Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1960: 181, BevU 83, Rskr

391) och trädde i kraft den 14 februari 1961 (SFS 1961:97).

På grund av dåvarande utformning av brittisk skattelagstiftning kunde

1960 års arvsskatteavtal icke utformas så att dubbelbeskattning kunde

fullständigt undanröjas i samtliga fall. Blott i fråga om fast egendom kan

dubbelsbeskattning undvikas helt. Beträffande annan egendom medför avtalet

i regel endast en lindring i bestående dubbelbeskattning. Dödsboet kan

i dessa fall vid arvsbeskattningen i den avlidnes hemviststat erhålla avdrag

såsom för skuld för den skatt, som i den andra staten påföres där belägen

egendom.

Genom år 1962 vidtagna ändringar i brittisk skattelagstiftning skapades

förutsättningar på brittisk sida att träffa avtal om undvikande av dubbelbeskattning

av kvarlåtenskap i sådana situationer, som tidigare icke kunnat

regleras. Med anledning härav framfördes från svensk sida förslag om inledande

av förhandlingar om revision av 1960 års avtal i syfte att så långt

möjligt få till stånd en allmängiltig lösning av dubbelbeskattningsfrågorna.

Sedan man på brittisk sida förklarat sig beredd att upptaga sådana förhandlingar,

ägde dessa rum i Stockholm mellan särskilt utsedda förhandlingsdelegationer

under tiden den 6—den 8 februari 1963. På svensk sida

fördes förhandlingarna under ordförandeskap av chefen för finansdepartementets

rättsavdelning hovrättsrådet Erik Åqvist. Förhandlingarna resulterade

i ett på engelska språket avfattat förslag till avtal för undvikande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

dubbelsbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på

kvarlåtenskap. Genom efterföljande skriftväxling vidtogs viss ändring i

förslaget, varjämte enighet nåddes om svensk text till avtalsförslaget.

Förslaget till arvsskatteavtal torde få fogas såsom Bilaga1 vid statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Avtalsförslaget har remitterats till Svea hovrätt, som i utlåtande den 11

mars 1963 förklarat att förslaget ej föranlett någon erinran från de synpunkter

hovrätten haft att anlägga vid sitt bedömande.

I detta sammanhang torde jag få i korthet beröra den brittiska arvsskattelagstiftningen.

I Storbritannien uttages arvsskatt i form av kvarlåtenskapsskatt (estate

duty). Skatten beräknas på nettovärdet av den avlidnes kvarlåtenskap,

vari ingår även vissa av den avlidne inom fem år före dödsfallet fullbordade

gåvor samt vissa försäkringsförmåner m. m. Skattskyldighetens omfattning

är beroende av den avlidnes bosättning (domicile) och egendomens

belägenhet. Sålunda utgår skatt på all den avlidnes kvarlåtenskap, om denne

vid sitt frånfälle var bosatt i Storbritannien. Var den avlidne vid sin

död ej bosatt i Storbritannien, utgår skatt endast på där belägen egendom.

Kvarlåtenskap icke överstigande 5 000 pund är fri från skatt. Likaså fritages

från beskattning vissa av staten utfärdade värdepapper vilka efterlämnas

av person, som saknade hemvist (domicile, ordinary residence) i

Storbritannien och Nordirland. Skatten är starkt progressiv; skattesatsen

varierar mellan 1 procent på kvarlåtenskaper mellan 5 000 och 6 000 pund

och 80 procent på kvarlåtenskaper över 1 miljon pund. Den uppnådda skattesatsen

utgår på hela den skattepliktiga kvarlåtenskapen. En med 45 procent

reducerad skatteskala tillämpas emellertid såvitt avser jordbruksegendom

och viss industriell egendom. I de fall då egendom utanför Storbritannien

är underkastad arvsbeskattning såväl i Storbritannien som i den stat,

där egendomen är belägen, medges avräkning från brittisk skatt för den i

den andra staten erlagda skatten.

I Nordirland uttages en kvarlåtenskapsskatt, som i administrativt hänseende

är skild från den som uttages i Storbritannien. Skattereglerna överensstämmer

i stort sett med dem som gäller för Storbritannien. Utomlands

belägen fast egendom inräknas dock ej i den kvarlåtenskap, som kan beskattas

i Nordirland.

Under det föreliggande avtalsförslaget inbegripes kvarlåtenskapsskatten

i Storbritannien och i Nordirland samt den svenska arvsskatten [art. I (1)

och X (1)]. Avtalet avses skola i första hand äga tillämpning på kvarlåtenskap

efter personer, som vid dödsfallet var bosatta i någon av de avtalsslutande

staterna, men förslagets giltighetsområde har icke uttryckligen be
1

Bilagan har uteslutits här. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med förslaget

utom därutinnan alt ratifikationsortens namn införts i art. XI (2) samt att, sedan datering

och underskrift verkställts, uppgift härom införts.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år W64

gränsats härtill. Således avses även att kvarlåtenskapen efter exempelvis

en i tredje stat bosatt svensk medborgare skall i förekommande fall behandlas

enligt avtalsförslagets föreskrifter. Begreppet bosättning är ej definierat

i förslaget. I fråga om vad som därmed förstås gäller i första hand

den interna lagstiftningen i de avtalsslutande staterna [art. II (2)]. För tilllämpning

av avtalet i fall av s. k. dubbel bosättning föreslås utförliga regler.

Dessa ansluter nära till den bestämning av bosättningsbegreppet, som antagits

såsom rekommendation av OECD i fråga om dubbelbeskattningsavtal

beträffande inkomst- och förmögenhetsskatter.

Sverige har tidigare ingått arvsskatteavtal med de nordiska grannländerna

och med flertalet stater på den europeiska kontinenten. De svenska

avtalen, liksom avtalen mellan dessa stater inbördes, bygger väsentligen på

enhetliga principer för undvikande av dubbelbeskattningen. Bestämmelserna

i dessa avtal innebär i korthet att beskattningsrätten till de skilda tillgångarna

i kvarlåtenskapen uppdelas på visst sätt mellan de avtalsslutande

staterna. Beskattningen av vissa slag av förmögenhet, främst fast egendom

samt egendom nedlagd i rörelse, förbehålles som allmän regel den

stat, där egendomen är belägen, med uteslutande av den andra staten. Annan

egendom får i allmänhet beskattas endast i den stat, där den avlidne

var bosatt vid dödsfallet. I

I förhållandet till Storbritannien och Nordirland har överenskommelse ej

kunnat träffas i enlighet med ovan angivna principer. Detta sammanhänger

med att Storbritannien, med hänsyn till skattesystemets utformning, av ålder

tillämpat andra grunder för den avtalsmässiga regleringen av dubbelbeskattning

på arvsbeskattningens område. Enligt föreliggande avtalsförslag

undvikes dubbelbeskattning i princip genom avräkning av den ena

statens arvsskatt från skatten i den andra staten, s. k. credit of tax. Bestämmelsen

härom återfinnes i art. VI. Förutom den angivna metoden föreslås

i avtalet en regel innebärande en begränsning av beskattningsrätten

i den stat där arvlåtaren ej var bosatt vid sitt frånfälle. Denna stat får enligt

art. V (2) vid påförande av arvsskatt i princip icke taga hänsyn till annan

egendom än sådan, som enligt avtalet anses vara belägen i denna stat. Motsvarande

begränsning gäller icke för den andra avtalsslutande staten, d. v. s.

i regel den avlidnes hemviststat, vilken i stället har att medge avräkning

för den skatt som erlagts i den förstnämnda staten. Beskattningsrätten begränsas

sålunda i den ena staten till där belägen egendom, men denna stat

skall enligt avtalet icke minska sin skatt genom avräkningsförfarande. Den

andra staten, i regel den avlidnes hemviststat, får uttaga arvsskatt enligt

gällande lagstiftning men skall i uppkommande fall av dubbelbeskattning

från sin skatt avräkna skatten i den förstnämnda staten.

Då den avlidne var svensk medborgare och hade hemvist i Storbritannien

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 196b

förutser avtalet emellertid en annan lösning. I angivna fall äger vardera

staten uttaga skatt i enlighet med sin egen lagstiftning. För att lösa uppkommande

dubbelbeskattning skall i vardera staten avräkning ske för den

skatt som uttagits i den andra staten. Enligt art. VI (1) skall Storbritannien

från brittisk skatt på kvarlåtenskapen avräkna den svenska skatt som belöper

på i Sverige belägen egendom. Den svenska arvsskatten skall enligt

art. VI (2) minskas med brittisk skatt som belöper på egendom belägen

utanför Sverige.

Den nu redovisade regleringen av dubbelbeskattningen på kvarlåtenskap

förutsätter uttömmande föreskrifter om i vilken av de båda staterna olika

slag av i kvarlåtenskapen ingående egendom skall anses belägen i avtalets

mening (art. III). Sådana föreskrifter har intagits i art. IV i förslaget.

Föreskrifterna har praktiskt taget oförändrade överförts från gällande

svensk-brittiska arvsskatteavtal. I förslaget har tillagts en specialregel beträffande

egendom som ingår i oskift dödsbo. Vissa av dessa lokaliseringsbestämmelser

har samma innebörd som de regler, vilka för Sveriges del tidigare

kommit till användning i andra arvsskatteavtal. Detta gäller bl. a.

bestämmelserna angående rättigheter avseende fast egendom [art. IV (a):

ort där den fasta egendomen finnes] samt fordringar, försäkringsförmåner

och immaterialrättigheter [art. IV (c), (e) och (h): arvlåtarens bosättningsort],

De för rättigheter avseende lös sak och för aktier givna bestämmelserna

[art. IV (b): den faktiska förvaringsplatsen respektive (d): den

stat enligt vars lagstiftning bolaget bildats] skiljer sig däremot från tidigare

i flertalet svenska avtal tillämpade regler. Detsamma är förhållandet i fråga

om de i art. IV intagna lokaliseringsföreskrifterna rörande fartyg, goodwill,

domfästa fordringar in. in.

De nämnda lokaliseringsreglerna bör ej förstås som kollisionsnormer i

den meningen att genom dem den ena avtalsslutande staten förbehålles beskattningsrätten

till viss tillgång i kvarlåtenskapen med uteslutande av den

andra staten. Det må framhållas att lokaliseringsreglerna i art. IV för

svenskt vidkommande får särskild betydelse i följande fall. Då den avlidne

var bosatt i Storbritannien skall reglerna beaktas för bestämmande av beskattningsunderlaget

för arvsbeskattningen i enlighet med art. V (2), om

den avlidne icke var svensk medborgare. Om den avlidne var svensk medborgare,

har de betydelse vid tillämpning av det i art. VI (2) angivna avräkningsförfarandet.

Lokaliseringsreglerna skall vidare, då den avlidne vid

frånfället var bosatt i Sverige, beaktas för medgivande av avräkning av skatt

enligt art. VI (1).

Bestämmelserna om själva metoden för dubbelbeskattningens undanröjande

har intagits i art VI. Här föreslås, som jag tidigare antytt, att

dubbelbeskattningen i princip skall undvikas genom anlitande av den s. k.

crcdit of tax-metoden. Denna har i fråga om arvsskatt för svenskt vid
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

kommande hittills kommit till användning endast i avtalet med Spanien

(SFS 1964: 97).

För Sveriges del innebär den i avtalsförslaget föreskrivna metoden följande.

Avräkning från svensk skatt skall enligt avtalet ske av brittisk skatt på

efterlämnad egendom belägen i Storbritannien, om den avlidne (vare sig

han var svensk medborgare eller ej) vid tidpunkten för sin död var bosatt i

Sverige. Vidare skall brittisk skatt på egendom i Storbritannien avräknas

från svensk skatt om den avlidne var svensk medborgare bosatt i Storbritannien

eller i tredje stat. Var den efterlämnade egendomen belägen i tredje

stat äger sådan avräkning rum, om den avlidne vid sin död var svensk medborgare

bosatt i Storbritannien. Det må anmärkas, att vid tillämpningen

av bestämmelserna i art. VI endast så stor del av den svenska skatten som

belöper på den dubbelbeskattade egendomen skall tagas i anspråk för avräkning

av brittisk skatt.

Utöver de i den tidigare redogörelsen berörda bestämmelserna innehåller

avtalsförslaget regler om vad som skall förstås med i avtalet använda uttryckssätt

(art. II), framställningar om avtalets tillämpning (art. VII), utbyte

av upplysningar mellan de behöriga myndigheterna (art. VIII) samt

utvidgning av avtalets tillämplighetsområde i territoriellt hänseende (art.

IX).

De i avtalet föreslagna bestämmelserna avses skola tillämpas även beträffande

Nordirland och där uttagen kvarlåtenskapsskatt [art. X (1)].

I fråga om beskattning av i dödsbo ingående fast egendom skall dock den

särskilda regeln i art. X (2) iakttagas. Enligt denna skall arvsskatt ej

utgå i Sverige för tast egendom i Nordirland så länge skatt ej uttages i

Nordirland enligt där gällande lagstiftning för i Sverige belägen fast egendom.

Var den avlidne bosatt i Sverige får dock vid bestämmandet av skattesatsen

för den svenska arvsskatten på återstoden av kvarlåtenskapen hänsyn

tagas till sådan i Nordirland belägen fast egendom.

Avtalet töreslås träda i kraft den dag utväxling av ratifikationshandlingarna

sker samt erhålla tillämpning i fråga om kvarlåtenskap efter personer

som avlider på eller efter den dagen [art. XI (3)].

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Vid tillkomsten av gällande

svensk-brittiska arvsskatteavtal av år 1960 stod det klart att de i avtalet

ä ömse sidor gjorda åtagandena om skattelättnad endast kunde erbjuda

partiella lösningar av dubbelbeskaltningsfrågorna mellan de båda länderna.

Att man då inte kunde nå längre betingades av en restriktiv inställning på

brittisk sida, motiverad av då gällande intern brittisk lagstiftning. Icke minst

med hänsyn till de nära förbindelser som råder mellan Sverige och Storbritannien

har det emellertid framstått som ett starkt önskemål att få till stånd

en mera definitiv reglering av avtalsfrågan. Det hinder som brittiska lagstiftningen

tidigare inneburit har numera undanröjts. Det avtalsförslag,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

varom förhandlingsdelegationerna enats, bygger på reciprocitetssynpunkter

och innebär att dubbelbeskattningen i princip undvikes fullt ut. Då förslaget

får anses innebära en tillfredsställande lösning av spörsmålen på detta

område, tillstyrker jag att detsamma godkännes från svensk sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande

departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna

det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande

av skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Sven-Olof horberg

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 september 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Föredragande: Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

Palme.

I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena 1 :o)—4:o) fatta

det beslut, som vid varje ärende antecknats.

3:o)

Gemensamt utrikesdepartements- och finansärende

Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet

godkänt förslag till avtal mellan Konungariket Sveriges regering

och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering

för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande

skatter å kvarlåtenskap. Enligt artikel XI (1) i förslaget skall

avtalet ratificeras.

Kungl. Maj :t bemyndigar ministern för utrikes ärendena att — med förbehåll

för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna avtalet.

Ur protokollet:

S. Wahlquist

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.s proposition nr 186 år 1964

19

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 29 oktober 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

Palme.

Sedan Kungl. Maj :t den 9 september 1964 bemyndigat ministern för utrikes

ärendena att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande—

underteckna avtal mellan Konungariket Sveriges regering och

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands regering för undvikande

av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande

skatter på kvarlåtenskap, har avtalet den 14 oktober 1964 blivit vederbörligen

undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 9

september 1964 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå

riksdagen att godkänna nämnda avtal.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640670

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för undvikande a1 i texten
  2. BevU 1964:65 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbesk s. 1 i texten