Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr b75), m. m

1964-10-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:188, Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr b75), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 196b

1

Nr 188

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr b75), m. m.; given Stockholms slott den 29

oktober 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr 475);

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i anledning av beslut inom

i Bryssel vissa ändringar i tulltaxan med avseende på

in. m. Vidare förordas sänkning av tullen på delar till

reslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 1

Tullsamarbetsrådet

stärkelseprodukter

götkokiller. De föjanuari

1965.

1 liihang till riksdagens protokoll l''J6i. 1 samt. Nr 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 188 år 1964

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga1.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för

Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. skall

avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den

nu utfärdade förordningen.

Bilaga

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade:

1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem,

företrät, förestrat eller på annat sätt modifierat .... fri

2. stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt modifierad

........................................ fri

3. andra .......................................... 10 %

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

B. götkokiller samt delar därtill ........................ 5 %

1 Senaste lydelse av tulltaxenr 39.06 se 1960: 257.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1964

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 29 oktober 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar

i tulltaxan, m. m., och anför därvid följande.

I en till finansdepartementet den 10 februari 1964 inkommen skrivelse

har generaltullstyrelsen lagt fram förslag till ändringar i den svenska tulltaxan

med avseende på vissa stärkelseprodukter m. m. Förslaget är föranlett

av beslut som det internationella Tullsamarbetsrådet i Bryssel fattat

om ändrad tullklassificering.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits

av statens jordbruksnämnd och kommerskollegium. Statens jordbruksnämnd

har därjämte överlämnat ett yttrande från Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. och kommerskollegium har överlämnat ett yttrande

från Sveriges kemiska industrikontor.

I detta sammanhang torde också böra anmälas en framställning från

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag om nedsättning av tullen på delar

till götkokiller. Yttranden över denna framställning har avgivits av generaltullstyrelsen

och kommerskollegium.

Förslag och yttranden

Enligt gällande ordning hänföres företräd eller förestrad stärkelse

__ som bl. a. användes inom textil- och pappersindustrin som appretur
medel

— till tulltaxenr 35.05 eller 39.06 A. 2. Till tulltaxenr 35.05 hänföres

de produkter där stärkelsen endast till mindre del företrats eller förestrats

(produkter med låg substitutionsgrad). Produkter med hög substitutionsgrad

hänföres till nr 39.06 A. 2.

De stärkelseprodukter som hänföres till nr 35.05 är fria från tull men

omfattas av jordbruksregleringen och belägges i de llesta fall med dels en

införselavgift på för närvarande 40 kronor 40 öre för 100 kg, dels en kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 188 år 1964

pensationsavgift på 5 kronor för 100 kg, om varan införes i fast form, och

på 2 kronor 50 öre för 100 kg i annat fall. Är ifrågavarande produkter berättigade

till EFTA-behandling utgår införselavgiften med för närvarande

15 kronor.

För varor hänförliga till tulltaxenr 39.06 A.2. utgår tull med 10 % av

värdet.

Företrät eller förestrat växtslem hänföres till tulltaxenr 13.03 B.

och är trilt från tull. Någon jordbruksavgift utgår inte heller.

Generaltullstyrelsen förordar i sitt förslag att all företräd eller förestrad

stärkelse hänföres till tulltaxenr 39.06 A. 2. med tullfrihet men belägges

med jordbruksavgifter efter samma grunder som gäller för varor under nr

35.05. Vidare föreslås att även företrät eller förestrat växtslem med bibehållen

tullfrihet överföres till tulltaxenr 39.06 A. 2. Styrelsen framhåller att

tillförlitliga metoder att analytiskt särskilja de olika stärkelseprodukterna

saknas och att en gränsdragning med hänsyn till varans egenskaper visat

sig vansklig. Efter ingående diskussioner inom tullsamarbetsrådets kemistkommitté

har rådet därför i maj 1963 beslutat att ändra kommentaren till

Brysselnomenklaturen så att all företräd eller förestrad stärkelse hänföres

till tulltaxenr 39.06 A. 2.

I motiveringen till sitt förslag anför styrelsen i övrigt följande.

Med hänsyn till avgiftsbelastningen på stärkelseråvaran och konkurrensen

med till nr 35.05 hänförliga varor torde nu ifrågavarande stärkelseprodukter,

vilka utgöra relativt betydande varuslag, även efter ett överförande

till nr 39.06 böra inbegripas under jordbruksregleringen och befrias från

tull men avgiftsbeläggas efter samma grunder som varor hänförliga till nr

35.05. Detta bör såväl av principiella skäl som med hänsyn till vanskligheten

av en gränsdragning gälla även de redan tidigare till nr 39.06 häntörda

stärkelseprodukterna; enär dessa varuslag äro av relativt underordnad

betydelse, torde en ändring av denna innebörd i ekonomiskt hänseende

icke spela någon större roll.

Även generaltullstyrelsens förslag beträffande överflyttningen av företrät

eller förestrat växtslem från tulltaxenr 13.03 till nr 39.06 A. 2. är föranlett av

ett beslut av tullsamarbetsrådet. Det hittills till tulltaxenr 13.03 hänförliga

företräde eller förestrade växtslemmet bör enligt styrelsens mening även i

tortsättningen vara tullfritt. För att uppnå den av tullsamarbetsrådet eftersträvade

förenklingen i tullklassificeringen bör, framhåller styrelsen, även

de jämförelsevis betydelselösa produkter av växtslem som redan faller under

tulltaxenr 39.06 A. 2. göras tullfria.

Generaltullstyrelsens förslag har lämnats utan erinran av de hörda remissinstanserna.

Såvitt avser stärkelseprodukterna framhåller kommerskollegium

att styrelsens förslag kan innebära en något förhöjd avgiftsbelastning

på de varor som nu hänföres till nr 39.06 A. 2. och är belagda med

10 % tull. Någon nämnvärd svensk tillverkning, vars tullförhållanden

kan komma att påverkas, synes emellertid enligt kollegium inte förekom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 196i

ma. Importen av ifrågavarande stärkelseprodukter är för övrigt obetydlig.

Med hänsyn härtill och då förslaget anses vara ägnat att underlätta tulltaxeringen

och då det även ur tullskyddssynpunkt bedömes som sakligt

berättigat, har kollegium i princip inte något att erinra mot detsamma.

(1 ö t k o k i 11 e r är i tulltaxan upptagna under tulltaxenr 84.43 B. med

tull av 5 % av värdet. Delar till götkokiller hänföres däremot till tulltaxenr

84.43 C. med tull av 10 % av värdet.

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag hemställer om sådan ändring i

tulltaxan att delar till götkokiller belägges med tull av samma höjd som

gäller för kompletta götkokiller. Bolaget framhåller att manufaktureringsgraden

är densamma för båda varuslagen.

Framställningen tillstyrkes såväl av generaltullstyrelsen som av kommerskollegium.

Kommerskollegium framhåller för sin del att i den svenska

tulltaxan den principen i allmänhet tillämpats, att delar till maskiner och

apparater belägges med samma tull som uttages för den kompletta varan,

såvida inte särskilda skäl talar för annat. Något särskilt skäl till avvikelse

t rån huvudprincipen när det gäller delar till götkokiller anser kollegium

knappast kunna åberopas i föreliggande fall.

Departementschefen

Som framgått av det sagda har inga erinringar framförts mot de nu

föreslagna ändringarna i tulltaxan. Jag finner mig för egen del kunna

tillstyrka förslagen. Inte heller enligt min mening bör sålunda den mindre

ökning i avgiftsbelastningen som kan uppkomma för vissa stärkelseprodukter

stå i vägen för den eftersträvade förenklingen i tullklassificeringen.

Såvitt avser tullavvecklingen gentemot EFTA-länderna bör för nyssnämnda

stärkelseprodukter som bastullar gälla samma bastullar som gäller

för varor hänförliga till tulltaxenr 35.05. Någon erinran häremot har

inte heller framförts från EFTA-rådet, som underställts frågan. Vidare bör

delar till götkokiller få samma bastull som kompletta götkokiller.

Samtidigt som frågan om ändring av tulltaxan underställes riksdagen

torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidta de av

tulltaxans ändrade lydelse föranledda ändringarna i förteckningen över varor

som omfattas av jordbruksregleringen.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

mätte genom proposition föreslå riksdagen att

dels anta ctl inom finansdepartementet utarbetat förslag

till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475)

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta sådana ändringar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 188 år 196b

i regleringsförfattningarna på jordbrukets område som föranleds

av ändringen i tulltaxan.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640725

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten
  2. BevU 1964:67 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 s. 2 i texten