Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 19b9 (nr 11b) om val av borgmästare och rådman

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:19, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 19b9 (nr 11b) om val av borgmästare och rådman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 ur 196b

1

Nr 19

Kungl. Alaj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 19b9

(nr 11b) om val av borgmästare och rådman; given

Stockholms slott den 30 december 1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj .t

härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare

och rådman.

GUSTAF ADOLF

Herman Iiling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att den i § 31 regeringsformen stadgade bestämmelsen

om städernas förslagsrätt vid tillsättning av borgmästare och rådman

överföres till 1949 års lag om val av borgmästare och rådman, därest

riksdagen slutligt godkänner det av 1960 års riksdag såsom vilande antagna

förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1964.1 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1964

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av

borgmästare och rådman

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 5 april 1949 om val av borgmästare

och rådman skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

När befattning som borgmästare

eller rådman blivit ledig, skall för

upprättande av förslag till befattningens

besättande val förrättas av

stadsfullmäktige enligt vad nedan

stadgas.

Konungen äger

§•

Till befattning som borgmästare

eller lagfaren rådman i stad äga

stadsfullmäktige föreslå tre behöriga

personer. Bland de föreslagna utnämner

Konungen en till innehavare

av befattningen.

När befattning som borgmästare

eller rådman blivit ledig, skall för

upprättande av förslag till befattningens

besättande val förrättas av

stadsfullmäktige enligt vad nedan

stadgas.

--till ända.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa

öppet brev att kungörelse utfärdats om upphävande av § 31 regeringsformen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1!) år 196b

3

Utdrag av protokollet över jnstitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 december 1963.

När val-ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmaler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändring i lagen

om val av borgmästare och rådman samt anför därvid följande.

Enligt § 31 regeringsformen äger stadsfullmäktige till tjänst som boig

mästare eller lagfaren rådman i stad föreslå tre behöriga personer, bland

vilka Kungl. Maj :t utnämner en till innehavare av tjänsten. Vidare stadgas

att närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag till borgmästare-

eller rådmanstjänst meddelas genom särskild, av Kungl. Maj :t och

riksdagen samfällt stiftad lag. Sådana bestämmelser har meddelats i lagen

den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 november 1959 anförde stadsdomstolsutredningen,

att det inflytande vid tillsättning av ledamotsbefattmng i

rådhusrätt som § 31 regeringsformen tillförsäkrar magistratsstäderna sammanhänger

med att dessa städer själva bekostar sin rättsskipning. Enlig

vad utredningen framhöll skulle den komma att i sitt slutbetänkande föreslå

alt staten övertager kostnaderna för dessa domstolar. Utredningen havdade

att, om rådhusrätterna förstatligades, det ej fanns anledning att ibehålla

städernas valrätt vid tillsättande av ledainotsbefattning i rådhusratt.

1 samband med ett förstatligande borde därför § 31 regeringsformen upphävas.

Då det emellertid var ovisst, när frågan om rådhusrätternas forstatlinande

kunde komma att föreläggas riksdagen för avgörande, toreslog utredningen,

för att reformen ej skulle fördröjas, att förslag om upphävande

av § 31 regeringsformen skulle framläggas redan för 1960 års riksdag.

Med anledning av stadsdomstolsutredningens förslag framlades vid 1960

års riksdag proposition, nr 143, med förslag om upphävande av § 31 regeringsformen.

I propositionen uttalades, att i avbidan på resultatet av stadsdomstolsutredningens

arbete bestämmelsen borde överföras till 1949 ars lag

om val av borgmästare och rådman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 19Gb

Konstitutionsutskottet tillstyrkte i utlåtande nr 22 det framlagda förslaget.

Utskottet uttalade, att förslag om rådhusrätternas förstatligande kunde

vantas bli förelagt riksdagen för avgörande under de närmaste åren och att i

samband därmed frågan om upphävande av § 31 regeringsformen borde

kunna slutligt prövas. Riksdagen antog såsom vilande det av utskottet tillstyrkta

förslaget.

Vid 1961 års riksdag noterade konstitutionsutskottet i memorial nr 6 att

stadsdomstolsutredningen i januari 1961 avgivit sitt slutbetänkande, innehållande

förslag om förstatligande av rådhusrätterna. Utskottet konstaterade

därvid bl. a. att förslaget, enligt vad utredningen framhållit, endast

var ett principuttalande samt att frågan om de ekonomiska förutsättningarna

och formerna tor ett förstatligande var föremål för särskild utredning.

1 anslutning härtill erinrade utskottet om att den år 1955 tillkallade stadsutredningen,

vilken behandlade frågan om reglering av städernas särskilda

skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten — bl. a. på domstolsväsendets

område — icke slutfört sitt uppdrag. Under hänvisning till vad

sålunda förekommit och med understrykande särskilt av vad utskottet i sitt

ar 1960 avgivna utlåtande i ärendet anfört därom, att frågan om upphävande

av § 31 regeringsformen bör slutligt prövas i samband med att förslag

om rådhusrätternas förstatligande förelägges riksdagen för avgörande,

hemställde utskottet, att riksdagen måtte för sin del besluta att uppskjuta

provningen av det vid 1960 års riksdag såsom vilande antagna förslaget om

upphävande av § 31 regeringsformen till senare riksdag under löpande valperiod

till andra kammaren. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med utskottets hemställan (rskr 101).

I skrivelse till riksdagen, nr 158, lämnade Kungl. Maj :t jämlikt § 64 riksdagsordningen

sitt samtycke till riksdagens sist omnämnda beslut.

Departementschefen. Den slutliga prövningen av det vid 1960 års riksdag

sasom vilande antagna förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen

— vilken, såsom här förut redovisats, år 1961 uppskjutits till senare riksdag

under löpande valperiod till andra kammaren — har ännu icke ägt

rum. Riksdagen torde komma att företaga denna prövning under våren

1964, det sista året under löpande valperiod till andra kammaren.

Sedan grundlagsförslaget senast behandlades av riksdagen och Kungl.

Maj :t, har utredningsarbetet rörande frågan om ett förstatligande av rådhusrätterna

framskridit så långt att den synes stå inför en snar lösning. I

ett under hösten 1963 avgivet betänkande (SOU 1963:56) har domstolskommitten,

som har att verkställa en allmän översyn av domstolsväsendet,

framlagt förslag rörande de organisatoriska och lagtekniska åtgärderna

for statens övertagande av huvudmannaskapet över rådhusrätterna.

Kommittén utgår därvid från att reformen skall genomföras den 1 ja
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 År 1961

nuari 1963 eller samtidigt med förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet,

om vilket principbeslut har fattats (prop. 1962: 148, SU

183, rskr 387). Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna och formerna

för ett förstatligande av rådhusrätterna behandlas dessa spörsmål — bland

andra frågor —• i en inom finansdepartementet upprättad, den 20 november

1963 dagtecknad promemoria angående avveckling av vissa av städernas

särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Denna promemoria

innehåller förslag, som i sin tur beaktar bl. a. innehållet i ett av

1955 års stadsutredning år 1962 avgivet betänkande i ämnet (SOU 1962:9).

Även dessa förslag förutsätter att rådhusrätterna skall förstatligas den 1

januari 1965.

Domstolskommitténs berörda betänkande är, liksom omnämnda promemoria,

för närvarande föremål för remissbehandling och jag räknar med att

förslag om rådhusrätternas förstatligande skall föreläggas riksdagen under

våren 1964.

Enligt § 82 regeringsformen träder slutligen beslutad grundlagsändring i

kraft, sedan öppet brev om utfärdande av kungörelse i anledning av beslutet

upplästs i riksdagens kamrar i överensstämmelse med den ordning som

föreskrivits i § 81 regeringsformen. Ett beslut i enlighet med det vilande

förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen leder till det läget att

lagregler ej längre gäller, som tillförsäkrar städerna valrätt vid tillsättande

av tjänst som borgmästare eller rådman. För att ett sådant läge ej skall

inträda synes nuvarande bestämmelser i ämnet i grundlagsstadgandet böra

överföras till allmän lag, som får träda i kraft samtidigt som grundlagsändringen

och vilken gäller för tiden till dess att reformen om rådhusrätternas

förstatligande genomföres. Bestämmelserna torde lämpligen kunna

upptagas i 1 § lagen om val av borgmästare och rådman. Denna lag avses

för övrigt skola upphävas i sin helhet i samband med rådhusrättsreformen.

Jag får således — under förutsättning att det av riksdagen såsom vilande

antagna förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen slutligen godkännes

— förorda att i 1 § lagen om val av borgmästare och rådman införes

ett nytt stycke med bestämmelser om att till befattning som borgmästare

eller lagfaren rådman i stad äger stadsfullmäktige föreslå tre behöriga

personer och att Kungl. Maj:t bland de föreslagna utnämner en

till innehavare av befattningen.

Den förordade lagändringen torde böra träda i kraft den dag, då Kungl.

Maj :t låter i riksdagen uppläsa öppet brev att kungörelse utfärdats om upphävande

av § 31 regeringsformen.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 § lagen den 5 april 1919

(nr 11 fr) om val av borgmästare och rådman.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 196b

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Mats Larsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631600

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag dngående tillägg till lagen den 28 april 19)9 a1 i texten