Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

1964-11-06 · 88 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 84 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:190, Angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

1

Nr 190

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65,

given Stockholms slott den 6 november 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen

vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra

sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1964/65. Denna proposition torde nu få föreläggas

riksdagen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 190

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu bör framställas till riksdagen,

har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag

till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställande av vederbörande

föredragande fattat (bil. 1—10), torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag om

42 886 000 kr. å driftbudgeten och 17 237 000 kr. å kapitalbudgeten. Av

utgifterna å driftbudgeten hänför sig 10 500 000 till kostnader för deltagande

i FN :s fredsstyrka på Cypern och 780 000 kr. till svenska övervakningskontingenten

i Korea under försvarsdepartementets huvudtitel samt

2 250 000 kr. till bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. under socialdepartementets huvudtitel. Under ecklesiastikdepartementets

huvudtitel äskas anslag om sammanlagt 4 000 000 kr.

för åtgärder i samband med reformeringen av de gymnasiala skolorna

samt under försvars- och civildepartementens huvudtitlar sammanlagt

22 000 000 kr. för täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. Övriga anslagsäskanden å driftbudgeten uppgår till mindre

betydande belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och

andra utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tidpunkt

under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.

Av utgifterna å kapitalbudgeten avser 2 000 000 kr. vissa byggnadsarbeten

m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare under statens

allmänna fastighetsfond, 10 000 000 kr. statens bosättningslånefond

under statens utlåningsfonder samt 1 500 000 kr. lån till uppehållande av

driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag och 3 000 000 kr. lån till

vissa räkfiskare under fonden för låneunderstöd.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10)

fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

3

Bilaga 1

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november

1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Statsrådet Lindström anmäler under utrikesdepartementets handläggning

hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

C. Internationell biståndsverksamhet

[1] 7a. Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning. Något anslag

för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

I skrivelse den 21 oktober 1964 har nämnden för internationellt bistånd

redogjort för de merkostnader, som beräknats uppkomma i samband med

nämndens flyttning till nya lokaler, som upplåtits av byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har beslutat att till nämnden upplåta lokaler i kvarteret

Orgelpipan nr 7, Klarabergsgatan 60, omfattande hela våningsplanet 4

trappor och delar av våningen 3 trappor upp. Övriga kontorslokaler i denna

fastighet har upplåtits till socialstyrelsen och generalpoststyrelsen. Planering

av lokalerna samt av den fasta och lösa inredningen har i samråd mellan

byggnadsstyrelsen, nämnden, generalpoststyrelsen och socialstyrelsen

pågått sedan början av år 1964.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

De lokaler, som kommer att disponeras av nämnden, rymmer förutom

tjänsterum ett styrelserum, föreläsningssal, fem konferensrum, bibliotek,

arkiv i våningsplan och källarplan, förrådsrum, tre lunchrum och tre smärre

rum. Vissa kostnader, beräknade till 340 200 kr, för vilka medel icke tidigare

anvisats, torde komma att uppstå i samband med utrustning av lokalerna

och inflyttning. Nämnden har vid planeringen av de nya lokalernas

möblering och inredning sökt att i största möjliga utsträckning utnyttja

redan befintligt inventariebestånd, som emellertid icke förslår vid den ökning

av antalet tjänsterum och speciellt inredda lokaler för särskilda ändamål,

som nämnden erhåller i samband med inflyttningen i den av byggnadsstyrelsen

anvisade fastigheten.

Föredraganden

NIB får genom flyttningen sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande

sätt. Av särskild betydelse är att NIB nu får sin personal samlad på ett

ställe. Jag har ingen erinran mot beräkningen av kostnaderna för utrustningen

av de nya lokalerna och hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Nämnden för internationellt bistånd (NID): Utrustning

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag om 340 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Arnold Willén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

5

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför

därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

G. Diverse

[1] 3. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. Genom beslut den 28

juni 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att från det

ä riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar

rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. intill

ett belopp av högst 150 000 kr. utbetala ersättningar för kostnader för utredning

in. in., som kunde föranledas av det försvarets fastighetsnämnd

den 6 september 1962 meddelade uppdraget att företaga översiktlig planering

rörande det framtida utnyttjandet av Järvafältet.

1 skrivelse den 11 september 1964 har försvarets fastighetsnämnd meddelat,

att provröjningar som verkställts genom chefens för armén försorg

visat att det inom den del av Järvafältet som är belägen söder om vägen

Barkarby—Tureberg finns två områden där blindgångare förekommer. Då

särskilt för arbetet kvalificerad personal med för ändamålet speciellt an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

skattad utrustning tunnits att tillgå på platsen i samband med provröjningarna

har nämnden ansett starka skäl tala för att fortsätta röjningsarbetet

i syfte att i görlig mån befria södra delen av Järvafältet från blindgångare.

Detta arbete har påbörjats inom det ena av områdena. Fastighetsnämnden

har vidare funnit det i nuvarande läge lämpligen böra ankomma

på kronan att verkställa projektilröjning även inom det andra område av

södra Järvafältet inom vilket blindgångarrisk föreligger för att möjliggöra

vissa av Stockholms stads fastighetskontor planerade undersökningsarbeten

för ett framtida avloppssystem inom Järvafältet. Kostnaderna för sålunda

återstående röjningsarbeten på södra delen av Järvafältet har beräknats

uppgå till ca 420 000 kr. Genom provröjningarna och de hittills verkställda

röjningarna, som dragit en kostnad av 144 000 kr., har de genom Kungl.

Maj :ts beslut den 28 juni 1963 anvisade medlen i det närmaste förbrukats.

Enligt fastighetsnämnden borde återstående kostnader för projektilröjning

kunna förskottsvis bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogande

stående medel för att sedermera täckas från de medel, som inflyter vid

kommande försäljning av mark från Järvafältet.

Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt fortifikationsförvaltningen

att förskottsvis av omhänderhavda medel utbetala

högst 420 000 kr. för projektilröjning inom den del av Järvafältet som är

belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg samt föreskrivit att Kungl.

Maj:t framdeles skall besluta om sättet för ifrågavarande kostnaders slutliga

bestridande.

För egen del anser jag, att medel för slutligt bestridande av ifrågavarande

kostnader bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1964/65. Jag föreslår därför, att ett sådant

anslag, benämnt Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, om 420 000

kr. anvisas för ändamålet. Kronans kostnader i förevarande hänseende bör

självfallet ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den militära

verksamheten på Järvafältet, vilket torde väl uppvägas av värden som

statsverket kan tillgodoräkna sig vid bortflyttningar (jfr prop. 1962: 190).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 420 000 kr.

[2] 4. Kostnader för deltagande i FN:s fredsstyrka på Cypern. I prop.

1964:113 hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande att organisera

en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man att ingå i en FN:s

fredsstyrka på Cypern under tre månader. För ändamålet äskades ett reservationsanslag

av 12 milj. kr. Med hänsyn till de många osäkra faktorer

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

som vidlådde anslagsberäkningarna hemställde Kungl. Maj :t därjämte om

bemyndigande att, därest så visade sig nödvändigt, anlita anslaget till oförutsedda

utgifter för täckande av överskjutande kostnader för den svenska

kontingenten. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 38; rskr. 117). En

kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal organiserades enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 3 april 1964 för att under längst tre månader ingå

i den av FN upprättade fredsstyrkan på Cypern.

Med anledning av framställning av FN:s generalsekreterare förordnade

Kungl. Maj :t — efter hörande av utrikesnämnden — den 10 april 1964

att den svenska militära kontingenten skulle utökas med ca 340 man frivillig

personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära uppgifter. Då anslagsberäkningen

i prop. 1964: 113 gjorts med utgångspunkt i en styrka på ca

700 man, hemställde Kungl. Maj :t i prop. 1964: 154 att medel för den kostnad

som tilläggskontingenten medförde skulle anvisas under ett särskilt

reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64.

Anslaget föreslogs upptagas med 3,1 milj. kr. I sitt utlåtande över propositionen

uttalade statsutskottet (SU 133) att Kungl. Maj :t, för det fall

Kungl. Maj :t, efter hörande av utrikesnämnden, skulle finna erforderligt

att förändra Sveriges FN-insats på Cypern borde ha möjlighet att bestrida

överskjutande kostnader med anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Riksdagen biföll utlåtandet (rskr. 271).

Genom beslut den 25 juni 1964 förordnade Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens

hörande, att den svenska militära FN-kontingenten på Cypern

vid utgången av den tid, för vilken huvuddelen av personalen vid kontingenten

enligt avtal förbundit sig att tjänstgöra vid densamma, skulle

avlösas av en ny sådan kontingent omfattande ca 1 040 man frivillig personal,

varav ca 40 man för vissa polisiära uppgifter, för att under längst

tre månader ingå i FN :s fredsstyrka på Cypern. Kungl. Maj :t medgav att

till bestridande av de kostnader som föranleddes av beslutet fick tagas i

anspråk — utöver medel som kunde kvarstå outnyttjade av de av riksdagen

till kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern anvisade

reservationsanslagen — förskottsvis ett belopp av högst 13 milj. kr. av

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t förklarade sig

framdeles vilja meddela beslut i fråga om slutligt bestridande av de kostnader

för vilka anslaget till oförutsedda utgifter skulle komma att tagas

i anspråk.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 24 september och den 2 oktober 1964

har, efter framställning av FN :s generalsekreterare, kontingenten avlösts

av den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 provisoriskt organiserade

beredskapsstyrkan för FN-tjänst jämte 40 man för vissa polisuppgifter.

Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt att för bestridande av kostnader som

föranleddes av besluten fick förskottsvis tagas i anspråk belopp av tillhopa

högst 6,5 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

förklarade sig framdeles vilja meddela beslut om kostnadernas slutliga bestridande.

Av hittills anvisade medel för bestridande av kostnader för deltagande i

FN:s fredsstyrkor på Cypern återstod vid ingången av oktober 1964 ett belopp

av ca 850 000 kr. Huvuddelen av detta belopp torde emellertid vara

bundet genom redan vidtagna dispositioner. Kostnaderna för kontingenten

samt vissa kostnader för utbildning i Sverige kan beräknas till i genomsnitt

8,5 milj. kr. för månad. Vid oförändrad styrka under ytterligare en 3-månadersperiod

skulle alltså krävas ett anslag av 10,5 milj. kr. Medel härför bör

begäras på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall

härtill torde kostnader som förskottsvis bestritts från anslaget till oförutsedda

utgifter slutligt få bestridas från anslaget. Jag förutsätter att därest

Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens hörande, skulle finna erforderligt

att förändra Sveriges FN-insats på Cypern överskjutande kostnader kan

bestridas med anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för deltagande i FN:s fredsstgrka på

Cypern å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.

[3] 5. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i prop. 1953:234 angående täckning av kostnaderna för svenskt

deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i

Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts

i mars 1954. Övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt

men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer

mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt

12 120 000 kr. Hittills har således anvisats 17 120 000 kr. för ifrågavarande

ändamål.

I skrivelse den 12 oktober 1964 har försvarets civilförvaltning anmält,

att ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervakningskontingentens

fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

Behållningen under anslaget uppgick den 31 augusti 1964 till omkring

217 000 kr. Härav var ca 2 600 kr. bundna i utestående oredovisade för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

skott. Den icke disponerade behållningen uppgick således till 214 400 kr.

Kostnaderna under tiden januari—augusti 1964 uppgick till i genomsnitt

ca 58 500 kr. för månad, vilket med 7 500 kr. för månad överstiger vad

som på förhand beräknats beträffande kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964:

105 s. 6).

För verksamheten under 1965 beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksamheten

bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars

anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills

anvisade belopp torde täcka medelsbehovet intill utgången av december

1964.

Departementschefen

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i

Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör

emellertid beräknas för tiden till och med utgången av år 1965. Jag förutsätter,

att kontingentens personalstyrka alltfort hålles så låg som det är

möjligt.

Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall

täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december

1964. För den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett medelsbehov

av 65 000 kr. för månad, d. v. s. ett 14 000 kr. högre månatligt

belopp än som beräknats för verksamheten under kalenderåret 1964 (jfr

prop. 1964: 105 s. 6). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar. För

kalenderåret 1965 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas

som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter

samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens

verksamhet. Jag förutsätter liksom tidigare, att eventuellt behov av ytterligare

medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda

utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas

framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett

reservationsanslag av 780 000 kr.

[4] 6. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.

Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmälan

av prop. 1964: 187 angående löncgradsplaceringen av vissa tjänster

in. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition, nr 190 år 1964

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Vissa exploateringskostnader m. m. I skrivelse den 9 april 1964 har

fortifikationsförvaltningen med överlämnande av två köpekontrakt angående

försäljning av vissa markområden i Täby köping hemställt, att avtalen

måtte godkännas.

Enligt kontrakten har ämbetsverket — under förbehåll av Kungl. Maj :ts

godkännande — å kronans vägnar träffat avtal om försäljning av dels två

områden om tillhopa 38 000 m2 av stadsägan nr 4383 + 4385 + 4671 i

Täby köping till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare för ett pris av 4 kr.

50 öre per m2, dels ett område om cirka 2 000 m2 av samma stadsäga till

Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjef ond för ett pris av 9 kr. per m2.

Den till försäljning föreslagna marken är obebyggd och belägen omkring

300 meter öster om Näsby slott inom ett kronan tillhörigt, av sjökrigsskolan

disponerat område i sydöstra delen av Täby köping. Marken

erfordras icke för utbildningsverksamhet vid sjökrigsskolan eller för skolans

framtida utveckling.

De aktuella områdena är redovisade på kasernbyggnaders delfond av

försvarets fastighetsfond. Områdena är icke bokförda för sig utan ingår i

en större redovisningsenhet. Fortifikationsförvaltningen uppskattar deras

bokförda värde till 75 öre per m2. På uppdrag av ämbetsverket har områdena

värderats och därvid åsatts ett värde av 4 kr. 50 öre per m2 i fråga

om den mark, som avses skola förvärvas av bostadsrättsföreningen, och

9 kr. per m2 för det område, som avses skola överlåtas till stiftelsen. Enligt

en senare företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen

önskar förvärva, icke åsättas ett lägre värde än 6 kr. per m2. Bostadsstyrelsen

har icke velat motsätta sig att marken värderas till 6 respektive 9 kr.

per m2.

Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vidkommande,

förklarat sig icke ha något att erinra mot att en upplåtelse

kommer till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

förklarat sig icke ha något att erinra mot att en på uppdrag av bostadsrättsföreningen

upprättad skiss till stadsplan för områdena i fråga lägges

till grund för den planerade bebyggelsen.

Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare, som är en sammanslutning av

sjöofficerare och vederlikar, har till ändamål att genom förvärv och förvaltning

av fast egendom i Täby köping åt medlemmarna upplåta bostäder

eller andra lokaler. Ändamålet för Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjefond

är att anskaffa eller uppföra ett kollektivhus med bostadslägenheter,

vilka avses upplåtas åt bland annat sjöofficerare eller änkor efter

sjöofficerare.

Då en upplåtelse av ifrågavarande områden kommer att underlätta bostadsanskaffningen

för marinens personal, har jag för egen del icke något

att erinra mot en sådan. Efter att ha närmare övervägt formerna härför

har jag emellertid funnit mig icke kunna dela fortifikationsförvaltningens

uppfattning, att områdena bör försäljas. Med hänsyn till bland annat den

värdestegring, som den aktuella marken kan väntas undergå, anser jag

mig i stället böra förorda, att områdena -— såsom ursprungligen avsetts —

upplåtes med tomträtt, vilket gör det möjligt att låta värdestegringen stanna

hos kronan. Jag vill erinra om att Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 på

hemställan av riksdagen (SU 1963: 42; rskr. 124) tillkallat sakkunniga för

att utreda bland annat frågan om åtgärder i syfte att förhindra oförtjänta

jordvärdestegringsvinster. Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända

utlåtande, att en ökad användning av tomträttsupplåtelser av statlig

mark var väl värd att pröva såsom ett alternativ till försäljning.

För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vidtagas

för bildandet av rättsligen bestående tomter inom de aktuella områdena.

Till dessa åtgärder hör att kronan måste förvärva ett cirka 300 m2

stort område, som skall ingå i en av tomterna men för närvarande innehas

av annan ägare. Därjämte måste i exploateringsområdet ingående mark

för vägar utan ersättning överlåtas till Täby köping med äganderätt.

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågavarande

områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar

till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av

Kungl. Maj :t med utgångspunkt i ett råmarkspris av 9 kr. per in2 i

fråga om mark som upplåtes till stiftelsen och 6 kr. per in2 i fråga om

mark som upplåtes till bostadsrättsföreningen.

Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att kronan i egenskap av

markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggningsarbeten

i form av vägar, vatten- och avloppsledningar in. in., som erfordras

för exploateringen av marken. På grundval av vissa för bostadsrättsföreningen

och stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningcn

beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten enligt följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

1. Vägar m. in............................................ 237 000

2. Vatten- och avloppsledningar ............................ 190 000

3. Kommunala anslutningsavgifter .......................... 133 000

4. Oförutsett m. m......................................... 90 000

Summa kr. 650 000

På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnaderna

för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med

tomträtt till sammanlagt 650 000. kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet

begäres på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form

av anslag för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders delfond.

Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt

praxis inräknas i de färdiga tomtområdenas markvärde. Någon amortering

av detta belopp från tomträttshavarnas sida avses icke ske. Det för

exploateringen erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovisningshänseende

få betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medge att i det föregående angivna markområden i

Täby köping må upplåtas med tomträtt;

b) medge att i det föregående angiven mark för vägar

må överlåtas till Täby köping utan ersättning;

c) till Vissa exploatering skostnader in. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

S. Lindow

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

13

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 196b,

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

C. Socialvård, nykterhetsvård m. m.

[1] 2 a. Socialstyrelsen: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte

uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Socialstyrelsen hemställer, att medel måtte anvisas för bestridande av

kostnader i samband med att styrelsen skall flytta till nya lokaler. För styrelsens

fem byråer, som f. n. är inrymda i tre olika fastigheter i Stockholm,

har byggnadsstyrelsen upplåtit lokaler i en nybyggd lastighet i stadens

centrum. Lokalerna omfattar 128 tjänsterum samt sessionssal och vissa

med andra myndigheter gemensamma utrymmen. Inflyttning beräknas ske

i mitten av januari 1965. Kostnaderna i samband med flyttningen beräknas

till sammanlagt 478 000 kr. Av detta belopp avser 66 000 kr. andel i

telefonväxel och elektrisk utrustning, 330 000 kr. inköp av möbler, textilier

och viss annan utrustning jämte inredning av arkiv och bibliotek in. in.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

samt 82 000 kr. transportkostnader och vissa andra i samband med flyttningen

beräknade utgifter.

Departementschefen

Socialstyrelsen flyttar omkring årsskiftet till nya lokaler. Verket får därigenom

sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande sätt. Det av styrelsen

efter samråd med statskontoret framlagda förslaget till utrustning av de

nya lokalerna bör i huvudsak godtas. Till en del är det nuvarande inventariebeståndet

förslitet eller eljest olämpligt för användning i de nya lokalerna.

Jag förordar, att högst 325 000 kr. beräknas för inköp av möbler

och viss annan utrustning samt för inredning av arkiv och bibliotek m. m.

Vidare beräknar jag styrelsens andel av kostnaderna för telefonväxel och

elektrisk utrustning till 65 000 kr. Slutligen bör för transportkostnader och

vissa andra utgifter i samband med flyttningen beräknas 60 000 kr. Sammanlagt

bör sålunda anvisas 450 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Socialstyrelsen: Utrustning å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kr.

[2] 19 a. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning. Något

anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Socialstyrelsen har framlagt förslag till viss utrustning i samband med

nybyggnad av en statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare.

Kostnaderna härför beräknas uppgå till 855 000 kr. Större delen

av detta belopp torde erfordras först under budgetåret 1965/66. Under byggnadstiden

uppkommer emellertid ett visst medelsbehov, vilket för budgetåret

1964/65 beräknats till ca 150 000 kr. för belysnings- och teleutrustning

m. m.

Departementschefen

Jag tillstyrker i det följande att en ny statlig vårdanstalt för kvinnliga

alkoholmissbrukare uppföres i Örebro i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag. Beträffande denna byggnadsfråga

får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnas härefter under

kapitalbudgeten. Redan under innevarande budgetår kommer anskaffning

av viss utrustning till anstalten att erfordras. För detta ändamål beräknar

jag en medelsanvisning av 100 000 kr. för innevarande budgetår.

Dessutom bör med hänsyn till långa leveranstider för ytterligare utrustning

till den nya vårdanstalten inhämtas riksdagens medgivande att be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

ställa sådan utrustning till ett värde av högst 300 000 kr. att betalas tidigast

under budgetåret 1965/66. Sådant beställningsbemyndigande till ett

belopp av 50 000 kr. bör därjämte inhämtas i fråga om en telefonväxel,

som skall installeras vid Svartsjöanstalten i samband med att en ny byggnad

för sjuk- och mottagningsavdelning och administrationslokaler uppföres

vid denna vårdanstalt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medge, att utrustning till statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare må beställas till ett värde av högst

350 000 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1965/66;

b) till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

H. Universitetssjukhus in. m.

[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1964/65 anvisats ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.

Inledning

Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj :t godkänt överenskommelse

mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för

upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upprustningen

i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstämmelse

med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet

i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till omoch

tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.

För upprustningen skall dock gälla vissa från utredningsförslaget

avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet

skall enligt överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Staden

bidrager med 60 procent av kostnaderna för byggnadsåtgärderna. Beträffande

bakgrunden till överenskommelsen samt de närmare villkoren i

densamma m. m. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9.

Genom beslut den 21 februari och 9 oktober 1964 har Kungl. Maj:t bl. a.

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att, såsom första och andra etapperna av

om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, låta utföra ombyggnadsarbeten

inom byggnaderna för den medicinska kliniken och den förutvarande

neuro-kirurgiska kliniken inom en total kostnadsram av ca 5,8

milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. 1 heloppet ingår emellertid kostnader för

viss laboratorieinredning in. in. till ett uppskattat värde av 445 000 kr.

Från byggnadsstyrelsen har inhämtats, att ifrågavarande inredning in. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196 i

är att hänföra till lös egendom. Byggnadsåtgärderna inom de nämnda

etapperna avses vara slutförda under våren 1965. Härigenom erhålles bl. a.

lokaler inom neurokirurgibyggnaden för apotek och personalbostäder, vilka

skall ersätta lokaler, som rives i samband med framdragandet av den provisoriska

Klarabergsleden under sommaren 1965.

Kostnaderna för anskaffande av utrustning i samband med den allmänna

upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt

bestridas av staten.

I det inledningsvis omnämnda betänkandet framlades förslag till anskaffande

av utrustning till ett värde av 3 566 000 kr. Enligt förslaget avsåg

denna utrustning endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att dessa

enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.

Bl. a. framhöll utredningen, att en ersättning t. ex. av det nedslitna och

omoderna sängbeståndet inom en femårsperiod var i hög grad önskvärd.

Förslag därom framlades dock ej.

Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt

karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrustning

av serafimerlasarettet.

För påbörjande av utrustningsanskaffningen anvisades under förevarande

reservationsanslag för budgetåret 1963/64 ett belopp av 1,2 milj. kr. För

innevarande budgetår har för ifrågavarande utrustningsändamål anvisats

1 milj. kr. Från anslaget skall emellertid fr. o. m. innevarande budgetår

bestridas jämväl kostnaden för sådan engångsanskaffning av inventarier

och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet framförda förslag,

vilken kostnad tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag.

Det har ankommit på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskommitténs

förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om utrustningsanskaffningen.

Hittills har utrustningsförslag avseende den medicinska kliniken, det kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet, det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet

samt anestesiavdelningen vid lasarettet varit föremål för Kungl. Maj :ts

prövning. Därvid har det visat sig, att vissa ofrånkomliga utrustningsbehov

inte anmälts till 1962 års utredning om serafimerlasarettet eller upptagits i

förslagen, att viss apparatur väsentligt stigit i pris efter år 1962, samt att

administrationskostnader ävensom kostnader för transport och installation

av utrustningen m. m. inte medtagits i utredningens kostnadsuppskattning.

Dessa omständigheter har medfört, att framlagda utrustningsförslag inneburit

högre kostnader än vad utredningen förutsatt. Vidare har en förnyelse

av sängar och sängbord inom den medicinska kliniken befunnits nödvändig.

Kostnaderna för utrustningsanskaffning enligt godkända utrustningsförslag

från utrustningskommittén samt hittillsvarande medelsanvisning framgår

av följande sammanställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Utredningens

förslag

Medicinska kliniken................ 871 000

Kliniskt-fysiologiska lab........... 356 000

Kliniskt-ketniska lab............... 651 000

Anestesiavdelningen .............. 73 000

Utrustnings
kommitténs
förslag
1

019 000

459 000

866 000

138 000

Summa kr. 1 951 000 2 482 000

HittiUs

anvisat

1 019 000

385 000

400 000

66 000

1 870 000

Kungl. Maj:t har därjämte genom beslut den 4 juni 1964 föreskrivit, att

kommittén i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset må under innevarande

budgetår disponera 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning

som inte omfattas av utredningens förslag, vilket innebär oförändrad medelstilldelning

för ändamålet i förhållande till sistförflutna budgetår. De medel

under förevarande anslag som avsetts för utrustning — 2,2 milj. kr. har

därigenom helt tagits i anspråk.

Förslag

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår, att på tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande anslag anvisas

1 836 000 kr. till anskaffande av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet

med följande sammanställning.

1. Anestesiavdelningen .............

2. Apoteket .......................

3. Resterande utrustning enligt förslag

serafimerlasarettet ..............

4. Administrationskostnader .........

....................... 72 000

....................... 140 000

av 1962 års utredning om

...................... 1 604 000

................ 20 000

Summa kr. 1 836 000

1. Sedan kommittén överlämnat förslag till utrustning för anestesiavdelningen,

kostnadsberäknat till 138 000 kr., har Kungl. Maj :t för ändamålet

anvisat 66 000 kr. Då det är angeläget att utrustningen av anestesiavdelningen

kommer till stånd utan tidsutdräkt, hemställer kommittén att återstående

medelsbehov, 72 000 kr., anvisas för innevarande budgetår.

2. Kommittén har verkställt en utredning av utrustningsbehovet för apoteket

vid lasarettet. Resultatet härav redovisas i ett till framställningen fogat

utrustningsförslag. Kostnaderna beräknas till 140 000 kr. Apoteket skal!

vara installerat och i fullständig funktion vid lasarettet innan rivningen av

nuvarande apoleksbyggnad påbörjas under augusti månad 1965. Medel till

anskaffning av hela den planerade utrustningen måste därför anvisas under

innevarande budgetår.

3. Hittills har kommittén redovisat huvuddelen av utrustningsbehovet för

2 Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

medicinska kliniken ävensom totala behovet av utrustning för kliniskt-fysiologiska

och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen

samt sjukhusapoteket. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande utrustning

har av utredningen beräknats till 1 956 000 kr. och av kommittén

till 2 622 000 kr.

Pågående utredning av utrustningsbehovet i övrigt för lasarettet har ännu

inte fortskridit så långt att specificerade utrustningsförslag kan framläggas.

Kommittén räknar emellertid med att kunna redovisa återstående utrustningsförslag

redan under innevarande budgetår, vilket innebär alt erforderliga

medel för anskaffning av utrustningen också bör anvisas för sagda budgetår.

I avvaktan på redovisningen av ifrågavarande utrustningsförslag äskar

kommittén tills vidare för ändamålet ett belopp motsvarande skillnaden mellan

den av utredningen beräknade totala utruslningskostnaden, 3 560 000 kr.,

och den av utredningen beräknade sammanlagda kostnaden för redan överlämnade

utrustningsförslag, 1 956 000 kr. Mellanskillnaden utgör 1 604 000

kr.

4. Kommittén äger under budgetåret 1964/65 disponera högst 330 000 kr.

för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning till serafimerlasarettets

kliniker och avdelningar som inte omfattas av framförda

förslag i det av utredningen avgivna betänkandet. Anskaffningen av ifrågavarande

utrustning kommer att medföra ett betydande merarbete för

kommittén. För att täcka härav föranledda administrationskostnader -— beräknade

efter 6 procent å 330 000 kr. — anser kommittén det påkallat att ett

till 20 000 kr. avrundat belopp anvisas för ändamålet.

Departementschefen

Den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbt tempo

och skall vara avslutad före den 1 juli 1967. För byggnadsverksamheten

vid lasarettet, till vilken Stockholms stad bidrar med 60 procent av kostnaderna,

har staten under budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat sammanlagt

2,4 milj. kr., motsvarande en total kostnadsram för verksamheten av

6 milj. kr. De två första etapperna av om- och tillbyggnadsarbetena vid lasarettet

beräknas vara slutförda under våren 1965. Kostnaderna härför har beräknats

komma att uppgå till ca 5,8 milj. kr., varifrån dock bör dras kostnader

för viss till lös egendom hänförlig inredning in. m. — omkring 450 000

kr. — vilka bör bestridas från medel som anvisats för utrustning. Tredje

etappen, omfattande en nybyggnad för olycksfallsintagning och vissa ombyggnadsarbeten

inom befintliga byggnader, beräknas kunna igångsättas under

andra kvartalet 1965. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår

för denna etapp kan beräknas komma att ungefärligen motsvara de för

ändamålet tillgängliga medlen, totalt ca 650 000 kr. Som framgår av den i

det föregående lämnade redogörelsen har de för utrustningsändamål under

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

anslaget hittills anvisade medlen — totalt 2,2 milj. kr. — redan i sin helhet

tagits i anspråk. För täckande av kostnaderna för nyssnämnda inredning

m. m. torde således erfordras en medelsanvisning av 450 000 kr. under innevarande

budgetår.

Det är angeläget att utrustningsanskaffningen för lasarettet kan ske i

samma takt som den byggnadsmässiga upprustningen. Jag förordar därför,

att ytterligare 1 800 000 kr. anvisas under budgetåret 1964/65 till fortsatt

anskaffning av utrustning till lasarettet. Därvid förutsätter jag, att

en på anslaget tidigare uppkommen behållning av ca 23 000 kr. får ianspråktagas

för ändamålet.

Det torde liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen

för anvisade medel närmare besluta om vilken utrustning som under den

fortsatta upprustningen bör anskaffas vid serafimerlasarettet under innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 250 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 har under

denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 140 000 kr. till

förvärv av mark m. m. för en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga

alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har enligt riksdagens bemyndigande godkänt

avtal med Örebro stad om ifrågavarande markförvärv.

Den nya vårdanstalten för kvinnliga alkoholmissbrukare är avsedd att

omfatta 46 vårdplatser inberäknat en mindre sjukavdelning. Sedan byggnadsstyrelsen

verkställt projektering av anstalten fram t. o. m. huvudhandlingar,

har Kungl. Maj:t den 13 mars 1964 uppdragit åt styrelsen alt med

vissa förändringar fortsätta projekteringen fram t. o. m. bygghandlingar och

på grundval av dessa handlingar infordra anbud på byggnadsföretaget.

Bgggnadsstgrelsen har numera redovisat på grundval av fullständiga

bygghandlingar infordrade anbud för ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsens

förslag avser en huvudbyggnad, tre vårdavdelningspaviljonger, en

rekreationsbyggnad, en verkstad och ett uthus. Samtliga byggnader med un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961

dantag av huvudbyggnaden skall uppföras i ett plan. Huvudbyggnaden innehåller

dels lokaler för administration och personal — såsom kontorsrum,

konferensrum, bibliotek, matsal — dels en sjuk- och mottagningsavdelning

med väntrum, expedition m. m. samt sex vårdplatser i enkelrum med toaletter,

dagrum, serveringskök och undersökningsrum m. m. och dels en

vårdavdelning med tio platser. De tre vårdpaviljongerna med tio platser i

varje innehåller — liksom den till huvudbyggnaden förlagda vårdavdelningen

— tio enkelrum försedda med toalettutrymmen. Rummen grupperas

tem och fem kring var sitt dagrum. I varje paviljong inrymmes också ett

serveringskök och en matsal, som även är avsedd för gruppterapi. Rekreationsbyggnaden

innehåller bl. a. samlingssal, tillika motionssal, samt bibliotek,

expedition och omklädningsrum. Verkstadsbyggnaden omfattar bl. a.

en syverkstad och utrymmen för förråd och expedition.

Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen beräknats til! sammanlagt

4 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnaderna fördelar

sig på följande sätt.

Markkostnad ............................................. 90 000

Projekteringskostnad ...................................... 520 000

Byggnadskostnad .......................................... 3 093 000

VVS-kostnad .............................................. 577 000

El-kostnad................................................ 160 000

Centraladministration ...................................... 260 000

Summa kr. 4 700 000

Av det angivna beloppet beräknas 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret

1964/65. Arbetena beräknas kunna igångsättas i november 1964 och vara

avslutade i mars 1966. Styrelsen har vidare meddelat, att det på tilläggsstat

II för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet 140 000 kr. har disponerats så,

att 90 000 kr. använts för markköp och 50 000 kr. för dräneringsarbeten.

Departementschefen

För vård och behandling av kvinnliga alkoholmissbrukare finns f. n. vid

de allmänna vårdanstalterna 57 platser, nämligen 31 vid den statliga anstalten

Brotorp och 26 vid den erkända anstalten Hagbyhemmet. En viss

platsbrist föreligger vid dessa vårdanstalter. Brotorpsanstalten, som är avsedd

för ett mera svårskött klientel, har nyligen blivit om- och tillbyggd

och får i huvudsak anses vara tillfredsställande. Hagbyhemmet, som är inrymt

i en av huvudmannen förhyrd fastighet, har däremot befunnits vara i

sådant skick, att hemmet bör utmönstras ur anstaltsorganisationen.

Såsom jag tidigare anmält (prop. 1964: 105 s. 12), har socialstyrelsen

föreslagit, att en ny statlig anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare uppföres

som ersättning för Hagbyhemmet. Det synes mig angeläget, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Hagbyhemmet snarast ersättes med en ny statlig anstalt med hela riket som

upptagningsområde. I likhet med socialstyrelsen anser jag, att den nya statliga

anstalten bör omfatta 40 vårdplatser med möjlighet till någon utökning,

om behov därav skulle uppkomma. Dessutom bör anstalten ha tillgång till

sex platser vid en sjuk- och mottagningsavdelning.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har erforderlig mark för den nya

anstalten förvärvats invid mentalsjukhuset Mellringe i Örebro stad.

Byggnadsstyrelsens förslag till utformning av vårdanstalten innebär en

fördelning av klientelet på vårdgrupper med tio platser för varje grupp.

Därigenom torde en lämplig differentiering kunna ske. Jag tillstyrker, att

byggnadsföretaget utföres i huvudsaklig överensstämmelse med det nu

framlagda förslaget.

Byggnadsstyrelsen har på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknat

kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1964 till sammanlagt 4,7 milj.

kr., varav den egentliga byggnadskostnaden utgör ca 3,1 milj. kr. Kostnadsberäkningarna

bör godtas.

Medelsbehovet under budgetåret 1964/65 för ifrågavarande byggnadsarbeten

kan beräknas till 2 milj. kr. Byggnadsföretaget bör upptas i gällande

investeringsplan för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter

för alkoholmissbrukare såsom företag, avsett att påbörjas under budgetåret

1964/65. Kostnadsramen bör därvid anges till 4,7 milj. kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964. Beträffande kostnaderna för utrustning av anstalten

hänvisas till vad jag anfört under punkten 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordat förslag rörande en ny statlig

vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare;

b) till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter

för alkoholmissbrukare å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.

[5] 9. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

48 000 000 kr.

Mentalsjukvårdsberedningen hemställer, att kostnadsramarna för vissa

byggnadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen för

godkännande, sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar

numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kostnadsläget

den 1 juli 1963 i likhet med vad som gäller beträffande de av

innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnadsföretag

i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1964:86; SU 58; rskr 171).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår

av följande sammanställning.

1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Vissa yttre arbeten till vårdenheten för barn m. m. samt till

medicinskt centrum och vårdpaviljong MK 75 .............. 3 620 000

2. S:ta Gertruds sjukhus i Västervik:

Vattenförsörjning....................................... 775 000

3. Vipeholms sjukhus i Lund:

Rationalisering av panncentral............................ 1 250 000

4. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Vattenförsörjning ....................................... 500 000

5. Sundby sjukhus vid Strängnäs:

Elarbeten 1963 .......................................... 760 000

6. S:t Lars sjukhus i Lund:

Om- och tillbyggnad av centralkök........................ 3 000 000

7. Mariebergs sjukhus i Kristinehamn:

Elarbeten 1963 .......................................... 515 000

8. Umedalens sjukhus vid Umeå:

Elarbeten 1963 .......................................... 430 000

1. I den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har för yttre arbeten vid

Ulleråkers sjukhus upptagits en preliminär kostnadsram på 2 465 000 kr.

Till dessa kostnader bör även läggas de kostnader på 420 000 kr. för yttre

arbeten, som tidigare inräknats i kostnaderna för vissa beslutade byggnadsobjekt,

nämligen barnavdelningen, medicinskt centrum och centralköket,

men som numera befunnits böra utföras i samband med övriga yttre arbeten.

Kostnadsramarna för de tre nämnda byggnadsföretagen kommer i investeringsplanen

för nästa budgetår att justeras med hänsyn härtill. Med

utgångspunkt i tidigare beräkningar skulle de totala kostnaderna för de

yttre arbetena således uppgå till sammanlagt 2 885 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har sedermera anmält, att ett ändrat tekniskt utförande

av värme- och varmvattenförsörjningen vid sjukhuset medför en merkostnad

av sammanlagt 480 000 kr. Kungl. Maj :t har därefter på våren 1964

medgivit, att en första etapp av de ifrågavarande arbetena finge igångsättas

inom en kostnadsram av 1 220 000 kr. Bygghandlingar har numera upprättats

beträttande de återstående arbetena (etapp 2). Kostnaderna härför beräknas

till 2 400 000 kr. Detta innebär en kostnadsökning med 255 000 kr.,

som föranletts av vissa kompletteringar i förhållande till det ursprungliga

programmet. Den sammanlagda kostnadsramen för angivna yttre arbeten

skulle sålunda uppgå till 3 620 000 kr.

2. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 66 framlagt förslag beslöt

1961 års riksdag (SU 60; rskr 182), att ett nytt vattentorn skulle uppföras

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196i

vid S:ta Gertruds sjukhus. Vid överarbetningen av den av nämnda års riksdag

godtagna planen för upprustning av sjukhuset har det visat sig lämpligt

att i detta sammanhang även utföra viss omläggning av sjukhusets

ledningssystem. På grundval av upprättade huvudhandlingar beräknas

kostnaderna för det sålunda utökade objektet för att förbättra vattenförsörjningen

vid sjukhuset till 775 000 kr.

3. Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. 1962: 76 framlagt förslag beslöt

1962 års riksdag (SU 129; rskr 297), att vissa kompletterings- och rationaliseringsåtgärder

inom panncentralen m. m. vid Vipeholms sjukhus skulle

företas. Arbetena avsåg utbyte av en varmvattenpanna mot en ny högeffektvarmvattenpanna,

anskaffning av ytterligare en varmvattenberedare, komplettering

av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbeten

m. m. Vidare skulle utföras vissa rationaliseringsåtgärder, främst utrustning

av den föreslagna varmvattenpannan och därjämte två ångpannor

med anordningar för oljeeldning, installation av oljecistern samt anordnande

av torrkokningsskydd på två ångpannor. Slutligen skulle sjukhusets

ledningssystem delvis läggas om för att få en enhetlig och ekonomisk värmedistribution.

Därefter har övervägts huruvida under en övergångstid annat bränsle

lämpligen borde användas. En övergång till oljeeldning har emellertid numera

visat sig innebära sådana ekonomiska fördelar, att ifrågavarande rationaliseringsåtgärder

bör företas.

Kostnaderna för de angivna arbetena har tidigare uppskattats till 875 000

kr. i prisläget den 1 juli 1963. Vid det fortsatta projekteringsarbetet har det

befunnits lämpligt att i detta sammanhang utföra ledningsarbeten i större

omfattning än som ursprungligen avsågs. Detta medför en merkostnad av

200 000 kr. De på grundval av färdiga bygghandlingar beräknade kostnaderna

för de övriga arbetena ökar med 175 000 kr. jämtört med den tidigare

uppskattade kostnaden. Den totala kostnadsramen utgör sålunda 1 250 000

kr.

4. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa arbeten i syfte att förbättra vattenförsörjningen vid

Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts, beräknas

kostnadsramen för dessa arbeten till 500 000 kr.

5. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Sundby sjukhus. Sedan huvudhandlingar

numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbeten

till 760 000 kr.

6. I anslagsframställningen för budgetåret 1963/64 tramlade mentalsjukvärdsberedningen

förslag till om- och tillbyggnad av centralköket vid S:t

Lars sjukhus. Kostnaderna beräknades i prisläget den 1 juli 1962 till

2 900 000 kr., varav 450 000 kr. för anordnande av ett provisoriskt kök under

ombyggnadstiden. I prop. 1963:63 anförde föredragande statsrådet bl. a.,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

att möjligheterna att åstadkomma besparingar i fråga om det provisoriska

köket borde ytterligare övervägas. Beredningen och byggnadsstyrelsen har

däretter undersökt ett tlertal olika alternativ för att lösa provisoriefrågan

utan att finna något billigare, genomförbart alternativ. Beredningen föreslår

därför, att det tidigare redovisade förslaget nu genomföres.

Den totala kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralköket vid

S:t Lars sjukhus bör med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen

höjas från 2 900 000 kr. till 3 000 000 kr.

7. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Mariebergs sjukhus. Sedan huvudhandlingar

numera utförts, beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till

515 000 kr.

8. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Umedalens sjukhus. Sedan huvudhandlingar

numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande

arbeten till 430 000 kr.

Departementschefen

I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa

byggnadsobjekt någon kostnadsram inte fastställts och i fråga om några

byggnadsföretag endast angivits en preliminär kostnadsram. Med hänsyn till

angelägenheten av att ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid,

upptogs för budgetåret 1964/65 medel härför i investeringsplanen. Det förutsattes,

att kostnadsramarna för dessa arbeten skulle underställas 1964 års

riksdag för godkännande vid riksdagens höstsession.

Sedan på huvudhandlingar eller bygghandlingar grundade kostnadsberäkningar

numera verkställts beträffande flertalet av ifrågavarande byggnadsobjekt,

har mentalsjukvårdsberedningen framlagt förslag till komplettering

av investeringsplanen med kostnadsramar för dessa arbeten.

De av beredningen framlagda förslagen avser åtta byggnadsobjekt till en

sammanlagd kostnad av ca 11 milj. kr. Härav belöper närmare 8 milj. kr.

på yttre arbeten vid Ulleråkers sjukhus, om- och tillbyggnad av centralkök

vid S:t Lars sjukhus samt rationalisering av panncentral vid Vipeholms

sjukhus, övriga arbeten avser vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds

och Ulleråkers sjukhus samt elarbeten vid Sundby, Mariebergs och

Umedalens sjukhus.

Den av beredningen föreslagna kostnadsramen för yttre arbeten vid Ulleråkers

sjukhus uppgår till 3 620 000 kr. Häri ingår 420 000 kr. för vissa

yttre arbeten, som tidigare inräknats i byggnadskostnaderna för barnavdelning,

medicinskt centrum och centralkök. Dessa arbeten bör utföras

i samband med övriga yttre arbeten vid sjukhuset. Kostnadsramarna för

de tre nämnda byggnadsföretagen bör i investeringsplanen för nästa bud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

getår justeras med hänsyn härtill. Jämfört med tidigare beräkningar har

kostnaderna för första etappen av de yttre arbetena vid Ulleråkers sjukhus

ökat med 480 000 kr. på grund av ändrat tekniskt utförande av värmeoch

varmvattenförsörjningen. För andra etappen har beräknats en merkostnad

av 255 000 kr. till följd av kompletteringar i förhållande till det

ursprungliga programmet. Genom vissa inskränkningar i den andra byggnadsetappen

torde kostnaderna kunna begränsas till sammanlagt 3 500 000

kr. Jag föreslår, att kostnadsramen fastställes till detta belopp.

Kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralkök vid S:t Lars sjukhus

bör i enlighet med beredningens förslag fastställas till 3 000 000 kr.

Detta innebär endast en anpassning till prisläget den 1 juli 1963 av tidigare

beräknad kostnad på 2 900 000 kr. Olika alternativ har numera undersökts

när det gäller att provisoriskt lösa köksfrågan under ombyggnadstiden.

Därvid har konstaterats, att en provisorisk köksbyggnad måste uppföras

i huvudsak enligt tidigare framlagt förslag. Kostnaderna härför ingår

i den angivna kostnadsramen för om- och tillbyggnadsarbetena.

Vissa rationaliseringsarbeten inom panncentralen vid Vipeholms sjukhus

— bl. a. övergång till oljeeldning — bör nu komma till utförande. Jag föreslår,

att den på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknade kostnadsramen

av 1 250 000 kr. godtas. Häri ingår en merkostnad pa 200 000 kr.

för utförande av ledningsarbeten i större omfattning än som ursprungligen

planerats.

Kostnadsramarna för vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds

och Ulleråkers sjukhus samt för elarbeten vid Sundby, Mariebergs och Umedalens

sjukhus bör fastställas i enlighet med beredningens förslag.

De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med

vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetåret

1964/65, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande

objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för

vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus in. m.

Statens utlåningsfonder

[6] 3. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån till

trolovade eller äkta makar samt till ogift mor med minderårigt barn. För

innevarande budgetår har anslaget uppförts med ett formellt belopp av

1 000 kr. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1937/38 har

t. o. in. innevarande budgetår anvisats tillhopa. 61 104 700 kr.

Fullmäktige i riksbanken har anfört, att utlåningen från fonden vid ut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

gången av budgetåret 1963/64 uppgick till 52 888 336 kr. mot 42 950 868 kr.

vid budgetårets början, dvs. en ökning med nära 10 milj. kr. Antalet utestående

lån utgjorde vid samma tidpunkter 34 405 och 34 438.

Lånens medelbelopp har ökat betydligt sedan lånemaximum höjts från

under budgetåret 1962/63 och ca 2 100 kr. under budgetåret 1961/62.

3 000 till 4 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1962. Medelbeloppet för lån som utgivits

under budgetåret 1963/64 uppgick till ca 3 300 kr. mot ca 2 900 kr.

Under budgetåret 1963/64 har utgivits 7 546 nya lån till ett sammanlagt

belopp av 24 913 283 kr. Summan av amorteringar och slutbetalningar uppgick

till 14 975 816 kr. Vid ingången av innevarande budgetår fanns på fonden

ett belopp av endast ca 4,6 milj. kr. disponibelt. Det förefaller uppenbart,

att det tillgängliga beloppet inte är tillräckligt för att fylla lånebehovet

under detta budgetår.

Med en nyutlåning av 8 000 lån till ett medelbelopp av 3 400 kr. samt med

en i stort sett oförändrad återbetalning av 15 milj. kr. skulle medelsbehovet

för innevarande budgetår uppgå till ca 12 milj. kr. Detta innebär att ca 7,5

milj. kr. skulle erfordras utöver tillgängliga medel. Försiktigheten synes

emellertid bjuda, att det tilläggsanslag som anvisas för innevarande budgetår

bestämmes till 10 milj. kr. Fullmäktige hemställer, att 10 milj. kr.

anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1964/65.

Departementschefen

Såsom riksbanksfullmäktige anfört har medelbeloppen för lån som utgivits

under budgetåret 1963/64 höjts avsevärt i jämförelse med de båda

föregående budgetåren. Då därjämte även antalet utlämnade lån stigit betydligt

— 7 546 mot 6 026 under budgetåret 1961/62 och 6 729 under budgetåret

1962/63 — torde de tillgängliga medlen i fonden inte förslå till att

täcka det väntade lånebehovet under innevarande budgetår. Ytterligare medel

bör därför anvisas. Riksbanksfullmäktige har ansett ett belopp av ca

10 milj. kr. erforderligt. Nämnda belopp bör ställas till förfogande på tillläggsstat

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Anders Leion

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

27

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson

Lindström, Lindholm, KliNg, Skoglund, Edenman, Johansson

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

samt anför därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

B. Televerket

[1] 1. Teleanläggningar m. m. Med skrivelse den 17 september 1964 har telestyrelsen

underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppförande av en

ny telefonstationsbyggnad inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm och

därvid anfört bl. a. följande.

Till de två automatstationerna Södra Vasa (Vegagatan 12) och Norra

Vasa (Norrtullsgatan 47) inkopplas abonnenter i Vasastaden, vidare i

Brunnsvikenområdet samt vissa delar av Karlbergs-, Norrbacka- och Hagaområdena.

Stationernas sammanlagda kapacitet om ca 50 000 nummer är

numera i det närmaste ianspråktagen. Då abonnentökningen inom de berörda

områdena under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 6 000

nummer, blir det nödvändigt — om ett stopp i inkopplingen av nya abonnenter

skall kunna undvikas —• att företaga en utbyggnad, som medger att

ytterligare stationsutrustning kan vara färdigmonterad senast år 1967.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

Möjligheter till en utvidgning av verksamheten i anslutning till de båda

belintliga stationerna finnes icke, varför lokaler för den tillkommande stationsutrustningen

måste anskaffas genom nybyggnad.

Telestyrelsen redogör för sina närmare överväganden i ärendet och

redovisar därvid det erbjudande, som styrelsen fått att på närmare angivna

villkor förvärva en av John Mattson Byggnadsaktiebolag ägd fastighet, nämligen

tomten nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden (Roslagsgatan 30).

Fastigheten har ett från telenätsynpunkt lämpligt läge och representerar enligt

styrelsen den utan tvekan bästa lösningen av lokalproblemet. Köpeskillingen

inkl. ersättning för evakueringskostnader etc. utgör 900 000 kr.,

vilket belopp med hänsyn till omständigheterna i ärendet icke bedömes såsom

oskäligt.

För att den planerade automatstationen skall bli färdigställd till år 1967

krävs, att byggnadsarbetena om möjligt igångsättes under 1964 och slutföres

under 1965. Den totala byggnadskostnaden — innefattande rivning av

den nuvarande byggnaden å tomten — uppskattas till 2,7 milj. kr., varav

0,7 milj. kr. erfordras innevarande budgetår och 2,0 milj. kr. det nästkommande.

Den sammanlagda kostnad, som hänför sig till innevarande budgetår,

blir sålunda inräknat kostnaden för förvärvet av fastigheten (0,9 -f0,

7) 1,6 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att den

måtte medgivas att förvärva angivna fastighet inom kvarteret Väduren i

Vasastaden och där utföra en nybyggnad för stationsändamål samt att till

täckande av de på budgetåret 1964/65 belöpande kostnaderna taga i anspråk

medel från anslaget Teleanläggningar in. m.

Departementschefen

Den utökning av stationskapaciteten, som ifrågavarande byggnadsprojekt

siktar till, motiveras av telestyrelsen med den förhållandevis kraftiga tillströmning

av nya telefonabonnenter, som kan väntas under de närmaste

åren inom Vasastaden och vissa kringliggande områden. Projektet innebär,

att telestyrelsen för att möta den fortsatta expansionen förvärvar tomten

nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden och där uppför en ny stationsbyggnad.

Priset för tomten inkl. vissa evakueringskostnader m. m. anges

till 0,9 milj. kr. och kostnaden för nybyggnaden till 2,7 milj. kr.

De skäl, som styrelsen anfört för en utökning av stationskapaciteten inom

berörda område och för uppförande av en ny stationsbyggnad, finner jag

väl styrkta. De kostnader, som förvärvet av tomten och byggnadsarbetena

beräknats föranleda, anser jag också med hänsyn till vad som inhämtats

i ärendet kunna godtagas.

Under hänvisning till det anförda vill jag förorda, att medgivande lämnas

telestyrelsen till genomförande av projektet. Av kostnaden, som förutsättes

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

belasta anslaget Teleanläggningar m. m„ torde i enlighet med styrelsens

beräkning 1,6 milj. kr. komma att falla på innevarande budgetår. Detta

belopp bör kunna rymmas inom ramen för de medel, som ställts till styrelsens

förfogande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medge att en telefonstationsbyggnad må uppföras

på för ändamålet förvärvad tomtmark i Vasastaden i Stockholm.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Anders Ferm

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

31

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

F. Diverse

[1] 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött

lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom

det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.

Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparformerna

anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga utlottningar

av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna minimikrav

i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av riksgäldskontoret

och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren

1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj.

Till motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat re
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

servationsanslag av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen

för en centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisat ett reservationsanslag

av 800 000 kr. Av detta belopp avser 300 000 kr. propagandaåtgärder

för ungdomens lönsparande, 300 000 kr. propagandaåtgärder för det

allmänna lönsparandet och 200 000 kr. framställning av en propagandafilm,

särskilt anpassad för ungdomens lönsparande. Ledningen för den

centralt bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår representanter

för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i omfattning.

Den vid slutet av år 1963 innestående behållningen uppgick till

214 milj. kr., en ökning från föregående år med 19 milj. kr. Antalet anslutna

lönsparare visar emellertid endast en obetydlig nettoökning under

år 1963. Under detta år ökade sålunda antalet lönsparare endast med 250,

medan motsvarande ökning under 1962 var ca 15 000. Till en del torde

den stagnerade nettoökningen sammanhänga med att ett ökat antal lönsparare

enligt gällande regler av åldersskäl tvingats lämna denna sparform.

Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande

vid slutet av år 1963 ca 166 000. Behållningen per lönsparare utgjorde i

genomsnitt 1 283 kr.

Det allmänna lönsparandet har under de två första åren, 1962 och 1963,

fått en förhållandevis god anslutning. Vid slutet av år 1963 uppgick antalet

anslutna lönsparare till ca 436 000, en ökning från föregående år med

ca 100 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tid till 730

milj. kr., en ökning från föregående år med 248 milj. kr. Behållningen

motsvarar i genomsnitt 1 675 kr. per lönsparare.

Kommittén för allmänna lönsparandet har upplyst, att kampanj arbetet

under våren 1964 koncentrerats till det allmänna lönsparandet och under

hösten till ungdomens lönsparande. Kampanjen har skett genom annonsering

i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklammaterial

samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. Propagandafilmen

har färdigställts och kan utnyttjas i höstens kampanj. Enligt

kommittén har anslutningen till båda sparformerna hittills under år 1964

utvecklat sig gynnsamt. Kommittén uppskattar antalet ungdomslönsparare

vid utgången av år 1964 till 180 000. Som mål för år 1965 uppställes en

ökning av antalet sådana lönsparare till 200 000. För att detta mål skall

kunna nås, är det enligt kommittén av vikt, att sparinstituten lämnas

fortsatt stöd i arbetet att öka antalet lönsparare av alla åldrar. Kommittén

anser det därför önskvärt, att den pågående centralt bedrivna kampanjen

fortsättes under år 1965. Förberedelsearbetet härför bör igångsättas

redan vid årsskiftet 1964/65. För kampanj arbetet, som anses i huvudsak

böra inriktas på ungdomens lönsparande, erfordras ett belopp av

500 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k

Kommittén anmäler vidare, att den sedan resultatet av 1965 års kampanj

redovisats ämnar göra en undersökning av kampanjåtgärdernas effekt.

Resultatet av denna undersökning skall tjäna som underlag för bedömandet

av eventuellt framtida behov av statsfinansierade propagandaåtgärder.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.

En åtgärd i detta syfte är befrämjandet av lönsparandet. Hittills

bedrivna kampanjer för lönsparande har givit ett gott resultat. Jag finner

det mot denna bakgrund angeläget att den under år 1964 bedrivna

centrala kampanjen fortsättes under år 1965. Det fortsatta kampanjarbetet

bör syfta till att befrämja rekryteringen av sparare i alla åldrar. Propagandaåtgärderna

bör därför inriktas på såväl det allmänna lönsparandet

som ungdomens lönsparande. För detta ändamål föreslår jag att det

av kommittén för allmänna lönsparandet beräknade beloppet 500 000 kr.

anvisas. Jag förutsätter, att de medel som kan komma att kvarstå från

årets kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt

2 200 000 kr. att under de fyra senaste budgetåren ha ställts till

förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Innan

ytterligare propagandaåtgärder för framtiden övervägs, finner jag det

lämpligt att, såsom kommittén föreslagit, en undersökning av kampanjåtgärdernas

effekt verkställes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kampanj för lönsparande å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden föi låneunderstöd

[2] 12 a. Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag.

Koppoms pappersfabriks aktiebolag i Järnskogs kommun, Värmlands

län, bildades år 1889. Under senare år har aktierna i bolaget ägts

av Aktiebolaget Hedström & Co i Göteborg. Detta bolag försattes den 15

juni 1964 i konkurs.

Under de senaste åren har Koppoms pappersfabriks aktiebolag fått vidkännas

betydande förluster. Den redovisade förlusten för år 1963 uppgick

till ca 1 858 000 kr. I syfte att få till stånd ett förbättrat resultat genom

3 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

ökad produktion och längre gående specialisering av papperstillverkningen

har bolaget under senare år gjort betydande investeringar. Enligt uppgjord

investeringsplan skulle upprustningen fortsättas. De gjorda investeringarna

medförde emellertid inte den förbättring av läget som ansågs erforderlig.

Då även de första två månaderna år 1964 uppvisade förlust,

beslöt bolagsledningen att betalningarna skulle inställas.

Under betalningsinställelsen arbetade bolaget med betydande svårigheter.

Det visade sig bl. a. vara svårt att finna avsättning för bolagets produkter,

sannolikt delvis beroende på kundernas oro för bolagets framtid.

För att få erforderligt rörelsekapital ansökte bolaget genom Värmlands

läns företagareförening om en statlig garanti för ett lån om 2 000 000 kr.

Beloppet ändrades sedermera av bolaget till att gälla i första hand 275 000

kr. Lånet var avsett att upptagas i Sveriges kreditbank, som redan tidigare

lämnat bolaget stora krediter. Enligt företagareföreningen skulle ett kreditstöd

om 275 000 kr. möjliggöra för bolaget att uppehålla driften till utgången

av juni månad 1964.

Genom beslut den 14 maj 1964 beviljade Kungl. Maj :t garanti enligt

kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd,

hantverk och småindustri för lån till bolaget om högst 275 000 kr. I beslutet

förutsattes att frågan om inriktningen av bolagets fortsatta verksamhet

skyndsamt skulle utredas av en av företagareföreningen tillkallad utredningsman.

Då ifrågavarande utredning i slutet av juli förelåg klar, visade den ett

sådant resultat, att ytterligare statlig lånegaranti till bolaget inte kunde

påräknas. Med anledning härav och då bolaget befann sig i en allvarlig

likviditetskris fann sig bolagsledningen föranlåten att den 28 juli 1964

ansöka om bolagets försättande i konkurs, vilken ansökan beviljades.

Den väsentliga anledningen till bolagets obestånd torde enligt den i samband

med konkursen upprättade förvaltningsberättelsen ha varit den svåra

kris med ringa lönsamhet, varunder en stor del av den svenska pappersindustrin

arbetat under ett flertal år, kombinerad med den omständigheten

att erforderliga investeringar inte gjorts i tid.

Alltsedan det stod klart att en konkurs i bolaget var ofrånkomlig har

i samråd med Sveriges kreditbank olika vägar prövats för att kunna fortsätta

driften vid anläggningarna. Bolaget har mer än 150 anställda och

dess verksamhet är av stor betydelse för sysselsättningen i området. Järnskogs

kommun ligger också inom den del av landet, där speciella åtgärder

vidtagits för att förbättra arbetstillgången. Möjligheterna att bereda de

hos bolaget anställda annan sysselsättning har av arbetsmarknadsmyndigheterna

bedömts såsom starkt begränsade. Arbetsmarknadsstyrelsen har

därför genom stödbeställningar sökt att tillfälligt understödja en fortsatt

drift.

En möjlighet att på längre sikt trygga driften yppades genom att Öjer
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

viks sågverks aktiebolag, ett dotterföretag till Rottneros aktiebolag, avgav

ett för konkursförvaltningen godtagbart anbud på tillgångarna i konkursboet.

Förutsättningen för detta anbud var emellertid, att ett statligt lån

på 1 500 000 kr. kunde lämnas till köparen. Ett avtal, som även godtagits

av kreditbanken, har sedermera träffats under den angivna förutsättningen.

Det ifrågavarande avtalet är träffat mellan Koppoms pappersfabriks aktiebolag

i konkurs såsom säljare och öjerviks sågverks aktiebolag såsom

köpare. Avtalet innebär att Öjerviks sågverks aktiebolag övertar konkursboets

tillgångar. Såsom förutsättning gäller att köparen av statsmakterna

erhåller ett ränte- och amorteringsfritt lån om 1 500 000 kr. Lånet skall avskrivas

med en femtedel årligen under förutsättning att köparen uppehåller

driften vid pappersfabriken i stort sett i samma omfattning som

tidigare. Om driften nedlägges före utgången av den närmaste femårsperioden,

skall lånet återbetalas till den del som resterar vid tidpunkten för

nedläggandet. Såsom säkerhet för lånet skall ställas inteckningar i fabriksfastigheten

inom ett värde av 5 000 000 kr. Avtalet innehåller vidare bl. a.

ett åtagande från köparens sida att för den fortsatta driften av bruket i

största möjliga utsträckning anställa den personal som tidigare varit anställd

i brukets tjänst.

Utan statlig medverkan i någon form skulle sysselsättningen i Koppom

inte kunna upprätthållas. En nedläggning av bruket utan att några nya

arbetstillfällen skapades skulle medföra så allvarliga följder för Järnskogs

kommun att ett statligt engagemang i någon form bleve påkallat. Den lösning

som nu erbjudes genom avtalet med öjerviks sågverks aktiebolag

framstår som godtagbar. Statens finansiella medverkan synes rimligt avvägd

i jämförelse med de kostnader som lokaliseringsåtgärder i liknande

delar av landet betingat, inte minst med hänsyn till att den ger en grundad

anledning att förvänta en fortsatt drift vid bruket under en relativt lång

period. Principiella invändningar kan visserligen riktas mot att statligt

stöd utgår vid förvärv av en existerande anläggning. Sådana invändningar

grundar sig på angelägenheten att undvika att statligt stöd medför en kapitalöverföring

till säljaren utan att därmed skapa några förbättrade sysselsättningsbetingelser.

Den föreslagna transaktionen har emellertid inte

denna innebörd, eftersom alternativet skulle vara att konkursboets tillgångar

realiserades utan att någon sysselsättning bereddes de anställda

vid bruket. I elt sådant läge skulle staten få pröva andra och till sina verkningar

osäkrare åtgärder än det lånestöd som här föreslås.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till uppehållande av driften vid Koppoms

pappersfabriks aktiebolag å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

1 500 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 190 år 196i

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

37

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt

anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

L1 ] 13. Information om skolreformen. Detta anslag har för innevarande

budgetår uppförts med 180 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på

anslaget en reservation av i runt tal 6 000 kr. Anslaget är avsett för informationsverksamhet

rörande grundskolan.

Ggmnasieutredningen har i sitt betänkande Ett nytt gymnasium (SOU

1963: 42 s. 793 f) förklarat, att utredningen finner det oundgängligen nödvändigt

att en omfattande information ges om det nya gymnasiet. Utredningen

har (s. 826) för detta ändamål räknat med ett medelsbehov av 0,5

milj. kr. under vartdera av budgetåren 1964/65 och 1965/66.

I utlåtande över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens betänkanden

har skolöverstgrelsen framhållit, att informationsbehovet i

samband med gymnasiereformen kommer alt vara ännu större än vid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

grundskolereformen eftersom majoriteten av föräldrarna till gymnasiets

elever har ringa personlig erfarenhet av den skolform det gäller. Den samverkan

mellan hem och skola, som förutsätts ske vid valet av studiegång,

kräver därför enligt skolöverstyrelsens mening särskilt stor uppmärksamhet.

Även elevinformationen måste ges en sådan utformning, att elevernas egna

ställningstaganden vid val av ämnen och lärokurser kan ske på grundval

av verklig kännedom om vad olika alternativ innebär. De av gymnasieutredningen

föreslagna beloppen för informationsändamål har överstyrelsen

funnit tillräckliga, under förutsättning att den hittills av arbetsmarknadsstyrelsen

bedrivna och även i fortsättningen angelägna rådgivningen beträffande

val av studiegång i relation till framtida yrkesval bekostas från

andra anslag. Överstyrelsen har i utlåtandet hemställt, att för information

om gymnasiet ett belopp av 0,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1964/65.

Departementschefen

I prop. 1964: 171 har jag i stort sett anslutit mig till vad skolöverstyrelsen

i sitt utlåtande över gymnasieutredningens förslag anfört beträffande

informationsverksamhetens uppläggning m. m. Med hänsyn till angelägenheten

av att informationsverksamheten börjar så snart som möjligt

töre den allmänna övergången läsåret 1966/67 till den nya gymnasieorganisationen

bör, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, på tilläggsstat

för innevarande budgetår uppföras 0,5 milj. kr., avseende information

om gymnasie- och fackskolereformen. Det synes lämpligt att detta belopp

anvisas under förevarande anslag, som från och med budgetåret 1965/66

bör erhålla rubriken Information om skolreformerna m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Information om skolreformen å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

[2] 67. Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. I statsverkspropositionen

1964 (bil. 10 s. 330 f.) har för budgetåret 1964/65 investeringsramen

för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet angivits

till 350 milj. kr., varav 270 milj. kr. avser permanenta och 80 milj.

kr. provisoriska anläggningar. Medelsbehovet för detta budgetår har med

hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen och tidigare fattade

bidragsbeslut beräknats till 129 milj. kr., vilket belopp i riksstaten upptagits

under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet.

För riksdagen bör anmälas, att detta anslag av i det följande redovisade

skäl torde komma att belastas med större belopp än som upptagits i riksstaten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 9 september 1964 framhållit,

att väntade förändringar på arbetsmarknaden i de s. k. skogslänen nödvändiggör

insatser från samhällets sida. Vid en genomgång av tänkbara

projekt för en lokal förstärkning av sysselsättningen har styrelsen stannat

inför några skolbyggnadsföretag av hög angelägenhet. Det gäller sex projekt

i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Då den för innevarande

budgetår fastställda bidragsramen redan disponerats av skolöverstyrelsen

genom beslut om statsbidrag, bindande förhandsbesked eller utfästelser

i annan ordning, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte bemyndiga skolöverstyrelsen att utöver den för innevarande

budgetår fastställda investeringsramen lämna statsbidrag till de

sex skolbyggnadsföretagen.

Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t bemyndigat skolöverstyrelsen

att budgetåret 1964/65 disponera en extra investeringsram av

högst 10 milj. kr. för statsbidrag till sådana, med hänsyn till arbetsmarknadsläget

särskilt angelägna skolbyggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet,

som avses i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse.

Det erforderliga statsbidraget till dessa skolbyggnadsföretag kan väntas

belasta förevarande förslagsanslag med ca 3,5 milj. kr. Med tillämpning

av för detta anslag gällande utbetalningsregler kan hälften av det erforderliga

statsbidraget eller 1,75 milj. kr. beräknas bli tagna i anspråk under

innevarande budgetår. Återstående belopp bör inräknas i de för budgetåren

1965/67 erforderliga anslagsbeloppen.

I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m.

har jag i enlighet med gymnasieutredningens förslag förordat införande

av statsbidrag till byggnadsarbeten vid gymnasier. I huvudsak skall därvid

enligt förslaget tillämpas nu gällande bestämmelser om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid högre kommunala skolor. Statsbidrag bör, enligt

vad jag i nyssnämnda proposition förordat, kunna utgå till kostnader för

byggnadsarbeten, som påbörjas efter den 1 juli 1964. I enlighet med

gymnasieutredningens förslag förordar jag en investeringsram för nu löpande

budgetår av 50 milj. kr., avseende byggnadsarbeten för gymnasier

och fackskolor. Det erforderliga statsbidraget vid en investeringsram av

denna omfattning kan beräknas till ca 16 milj. kr. Det är emellertid inte

nödvändigt att ett särskilt anslag uppföres på riksstaten för bidrag till byggnadsarbeten

vid gymnasier och fackskolor. Kostnaderna härför bör bestridas

ur förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, från vilket under såväl budgetåret 1963/64 som innevarande

budgetår bidrag kunnat utgå till byggnadsarbeten vid fackskolor. Med

tillämpning av de utbetalningsregler, som förutsättes bli gällande, kan

omkring 8 milj. kr. beräknas komma att utbetalas under innevarande

budgetår.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj-.ts proposition nr 190 år 196b

Med hänsyn till anslagets konstruktion fordrar de angivna åtgärderna

inte någon särskild medelsanvisning på tilläggsstat, men det bör givas

riksdagen till känna, att anslaget av här redovisade skäl kan förutses bli

belastat med ca (1 750 000 -j- 8 000 000 =) 9 750 000 kr. eller avrundat

10 000 000 kr. mer än som beräknats i riksstaten.

E. Högre utbildning och forskning

[3] 140. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservationsanslag

till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. av 30 milj. kr. Av nämnda belopp disponeras 29 585 000 kr. av utrustningsnämnden

för universitet och högskolor för ändamål upptagna i

särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnadsram

för varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av

budgetåret 1964/65 för de till varje läroanstalt hörande objekten. Nämnden

äger dock inom ramen för tillgängliga medel -— oavsett i inrednings- och

utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida

kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten

intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som kostnadsram.

De tidigare på utrustningsnämnden ankommande uppgifterna med avseende

på planering och upphandling av snickeriinredningar, elektriska armaturer

och möbler m. m. har numera enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4

juni 1964 överförts från utrustningsnämnden till byggnadsstyrelsen respektive

tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Vidare skall

framdeles förslag till utrustning — bl. a. kostnadsramar — utarbetas av

särskilda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (jfr prop. 1964:50;

SU 119; rskr 293). De nya planeringsorganen har emellertid icke kunnat

komma i effektiv verksamhet i sådan tid att de haft möjlighet att avge förslag

till kostnadsramar redan till hösten 1964.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den

23 september 1964 hemställt om höjning av vissa i inrednings- och utrustningsplanen

ingående kostnadsramar eller införande i planen av nya

sådana för universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Nämndens förslag

avser i huvudsak inredning och utrustning av sådana nytillkommande lokaler

som avses kunna tagas i bruk senast fr. o. in. höstterminen 1965. För

att åtgärder för inköp av ifrågavarande inredning och utrustning — som

enligt en mellan utrustningsnämnden och byggnadsstyrelsen träffad överenskommelse

helt skall åvila nämnden — skall kunna vidtagas så tidigt

som möjligt har nämnden anhållit om bemyndigande att redan under

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

budgetåret 1964/65 få anlita för nämnden tillgängliga medel under förevarande

reservationsanslag.

Vidare har Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan med

skrivelser den 7 september och den 15 oktober 1964 hemställt om anslag

för inredning och utrustning av nya lokaler i sjökartebyråns f. d. byggnad

på Skeppsholmen.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Lunds universitet

Gamla tvätter ibyggnaden och gamla ko k sbyggnaden

vid Lunds lasarett. I gällande inrednings- och utrustningsplan

finnes för detta objekt uppförd en delram av 300 000 kr. Enligt utrustningsnämnden

skall tvättbyggnaden utnyttjas för biblioteksändamål

och köksbyggnaden för i första hand ämnena företagsekonomi, nationalekonomi

och internationell ekonomi. Tvättbyggnaden och första etappen

av köksbyggnaden beräknas — framhåller nämnden — kunna tagas i bruk

omkring årsskiftet 1964/65 och återstoden av köksbyggnaden under år

1966. Nämnden föreslår att kostnadsramen höjes från 300 000 kr. till

800 000 kr. Då planeringen icke slutförts i alla avseenden bör enligt nämnden

den höjda ramen, som anses tillräcklig för att tillgodose inredningsoch

utrustningsbehoven intill utgången av budgetåret 1965/66, alltjämt

betecknas som delram.

Stockholms universitet

Utökade lokaler för genetik. Genetiska institutionen är förlagd

till huvudbyggnaden i kvarteret Vega. Institutionen kommer, enligt

vad nämnden framhåller, att erhålla ökade utrymmen i anslutning till

sina nuvarande lokaler. En ökning av utbildningskapaciteten i ämnet blir

därigenom möjlig. För inredning och utrustning av de tillkommande lokalerna

föreslår utrustningsnämnden en definitiv kostnadsram av 140 000 kr.

Utökade lokaler för slaviska språk. Enligt föreliggande

planering avses ämnet kvartärgeologi erhålla nya lokaler inom Frescatiområdet.

Ämnets nuvarande lokaler i den s. k. gamla bergsskolan i kvarteret

Vega skall övertagas av slaviska institutionen, som tidigare disponerar

övriga lokaler i byggnaden. För inredning och utrustning av de tillkommande

utrymmena föreslår nämnden en definitiv ram av 20 000 kr.

Vissa lokaler i k v. Kungstenen. Såsom redovisades i prop.

1963: 190 (s. 42) kommer ämnena geografi, geologi och mineralogi att erhålla

utökade lokaler inom byggnaden Kungstensgatan 45 i kvarteret Kung
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

stenen i samband med att de lokaler friställes som hittills disponerats för

ämnena botanik och matematik samt matematisk-naturvetenskapliga biblioteket.

Nybyggnaden för botanik i det s. k. Lilla Frescati har enligt nämnden nu

tagits i bruk. Under innevarande höst kommer matematiska institutionen

och matematisk-naturvetenskapliga biblioteket att inflytta i nybyggnad i

kvarteret Mimer (Mimer II).

Studerandeantalet i examensämnet kulturgeografi är icke begränsat. Däremot

har — framhåller nämnden — utbildningskapaciteten i examensämnet

geografi varit begränsad till normalt 40 tvåbetygsstuderande per år.

Genom det ifrågavarande lokaltillskottet kan enligt nämnden kapaciteten

ökas till 80 tvåbetygsstuderande per år.

I enlighet med vad som förordades i prop. 1963: 190 har för undervisningsutrustning

m. m. för ämnet geografi uppförts en definitiv ram av

125 000 kr. och för allmän utrustning en delram av 150 000 kr. Sedan detaljerad

inredningsplanering nu kunnat ske anser sig nämnden böra

föreslå att delramen för allmän utrustning av lokalerna, vilka omfattar

omkring 1 750 m3, ersättes med en definitiv ram av 320 000 kr.

Nya lokaler för kvartärgeologi. Detta ämne avses, såsom

redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42), erhålla provisoriska lokaler i befintliga

byggnader inom Frescatiområdet. Enligt föreliggande planer kommer

lokalerna att iordningställas så att inflyttning kan ske omkring årsskiftet

1964/65.

I gällande inrednings- och utrustningsplan finnes för ändamålet uppförd

en delram av 150 000 kr. Enligt utrustningsnämnden måste avsevärda behov

av inredning och utrustning tillgodoses för att institutionen skall kunna

fylla avsedda nya uppgifter för utbildning och forskning. Nämnden

anser det dock möjligt att begränsa anskaffningarna inom en kostnad av

300 000 kr. och föreslår därför att den ovannämnda kostnadsramen höjes

med 150 000 kr. till 300 000 kr. Ramen bör i samband därmed kunna betecknas

som definitiv.

Lokaler för analytisk kemi. I enlighet med i prop. 1964: 47

framlagt förslag har staten från Nobelstiftelsen förvärvat den i anslutning

till universitetsområdet i Frescati belägna stadsägan nr 7 inom stadsdelen

Brunnsviken i Stockholm (SU 47; rskr 148). I förvärvet ingick dels de

byggnader som disponeras av nuvarande forskningsinstitutet för atomfysik,

dels vissa byggnader som tidigare disponerats av Nobelinstitutets

avdelning för kemi. De sistnämnda byggnaderna har i huvudsak upplåtits

för institutionen för analytisk kemi vid universitetet i Stockholm.

Den ifrågavarande förläggningen av institutionen löser enligt nämnden

provisoriskt ämnets lokalfråga. Om några år avses dock ämnet erhålla per
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

manenta lokaler i den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi

som Kungl. Maj :t genom beslut den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att projektera. Med beaktande härav har nämnden funnit att resurser

för inredning och utrustning för närvarande bör ställas till förfogande

intill ett belopp av 500 000 kr. Genom beslut den 29 maj 1964 anvisade

Kungl. Maj :t 50 000 kr. för ändamålet från den under förevarande reservationsanslag

uppförda anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition. Med hänsyn

härtill föreslår nämnden att en delram av 450 000 kr. upptages i inrednings-

och utrustningsplanen.

Telefonväxel. I gällande inrednings- och utrustningsplan är för

telefonväxel, matsal m. m. uppförd en definitiv kostnadsram av 320 000 kr.,

varav 100 000 kr. avser en i nybyggnaden för kemiska övningslaboratoriet

provisoriskt installerad växel.

Enligt utrustningsnäinnden har i samverkan mellan nämnden samt byggnadsstyrelsen

och televerket en ingående planering skett i fråga om teleorganisationen

på längre och kortare sikt för universitetets blivande anläggningar

inom Frescatiområdet. Nämnden har härvid förutsatt, att den

första av de två nybyggnader för samhällsvetenskap m. in., som Kungl. Maj :t

genom beslut den 17 maj 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera,

kommer att färdigställas till höstterminen 1967. Den andra av de båda

byggnaderna har förutsatts stå färdig under loppet av budgetåret 1967/68.

Nämnden finner ingen tvekan råda om att en s. k. koordinatväljarväxel

av typen A 344 bör installeras inom Frescatiområdet. En växel av detta slag

är utbyggbar successivt med fritt antal anknytningar. I första omgången

bör växeln enligt nämnden anordnas med 1 000 anknytningar. För telefonväxlar

av nämnda typ gäller synnerligen långa leveranstider. Om växeln

beställes under de närmaste månaderna kan den enligt nämnden vara installerad

under loppet av budgetåret 1968/69. Nämnden har därvid förutsatt

att utrymme för växeln kommer att beredas inom den andra av de ovannämnda

byggnaderna. Den slutliga anläggningskostnaden för växeln kan

icke nu anges. Vid samråd mellan nämnden och televerket har emellertid

beräknats en kostnad av ca 620 000 kr. enligt nu gällande prisläge.

För att tillgodose telefonbehovet för tiden innan den slutliga koordinatvälj

arväxeln hunnit färdigställas måste enligt nämnden ytterligare provisorier

tillgripas. Mest ekonomiskt är enligt nämnden att utbygga den i kemiska

övningslaboratoriet befintliga, provisoriska växeln med 200 anknytningar.

Kostnaden härför uppgår enligt nämnden till ca 100 000 kr., vartill

kommer ca 80 000 kr. för yttre ledningar mellan den nämnda växeln och

den första av nybyggnaderna för samhällsvetenskap m. m. Ifrågavarande

ledningar avses emellertid komma att ingå i det framtida ledningsnätet och

innebär sålunda ingen merkostnad. I samband med att den provisoriska

växeln ersättes med den slutliga får enligt gällande bestämmelser beställa
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

ren tillgodoräkna sig 70 % av kostnaderna för den provisoriska växelapparaten,

d. v. s. i förevarande fall ca 100 000 kr.

För att möjliggöra utläggande i god tid av nödvändiga beställningar föreslår

nämnden att kostnadsramen för telefonväxel ökas från nuvarande

100 000 kr. till 800 000 kr. Ramen bör enligt nämnden betecknas som delram.

Umeå universitet

Pedagogik, geografi samt franska och tyska språken.

För allmän utrustning av de av Umeå stad förhyrda undervisningspaviljongerna

har i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförts en

definitiv kostnadsram av 640 000 kr. Vidare har för undervisningsutrustning

för fysikämnena uppförts en definitiv ram av 860 000 kr.

För undervisningsutrustning för ämnet geografi, som tills vidare skall

inrymmas i paviljongerna, föreslår utrustningsnämnden nu en delram av

110 000 kr.

Kostnaden för erforderlig undervisningsutrustning för ämnet pedagogik,

som under innevarande budgetår tillfälligt kunnat inrymmas i paviljongerna,

beräknar nämnden till ca 20 000 kr. För inredning av de lokaler utanför

paviljongerna, som enligt nämnden måste anskaffas, beräknar nämnden

ett belopp av 15 000 kr. Med hänsyn härtill föreslår nämnden att en delram

av 35 000 kr. fastställes för ämnet pedagogik.

För inredning och utrustning av lokaler i folkskoleseminariet i Umeå för

engelska språket har anvisats 64 000 kr. (prop. 1964: 74; SU 94; rskr 214).

Från höstterminen 1965 avses undervisning komma att meddelas även i

franska och tyska språken. Lokaler för nämnda ämnen förutsättes komma

att upplåtas i seminariebyggnaden. För inredning av ifrågavarande lokaler

föreslår utrustningsnämnden att en delram av 30 000 kr. uppföres i inrednings-

och utrustningsplanen.

Konsthögskolan

Nya lokaler för arkitekturskolan m. m. Genom beslut

den 16 oktober 1964 medgav Kungl. Maj :t, att sjöfartsstyrelsens sjökartebyrås

f. d. byggnad på Skeppsholmen finge upplåtas för konsthögskolans

räkning. Byggnadsstyrelsen bemyndigades iordningställa lokalerna för högskolans

arkitekturskola samt kansli och teoretiska undervisning. Kostnaderna

för inredning och utrustning av lokalerna beräknas enligt akademiens

framställning den 7 september 1964 och en kompletterande skrivelse

från akademien den 15 oktober 1964 till 132 470 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

45

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 ställdes till utrustningsnämndens

för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som tidigare

disponerades av nämnden — 29 585 000 kr. att disponeras för ändamål

upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högskolor

m. m. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av

riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva

ramar, d. v. s. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar

t. o. m. budgetåret 1964/65, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av

företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader

i regel torde vara att förvänta.

I det föregående har redogörelse endast lämnats för de förslag som jag

funnit böra prövas i förevarande sammanhang. Med anledning av vad som

redovisats förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar godkännes,

nämligen

Läroanstalt/institution

(motsvarande)

Ny ram eller

ändring av

tidigare ram

(1000-tal kr.)

Kostnadsrarr

definitiv

ram

(1000-tal kr.)

delram

t. o. m. 30/6

1965

art1 2

1

2

3

4

5

Lunds universitet

Ombyggnad av gamla tvätteribygg-

naden och gamla köksbyggnaden

vid Lunds lasarett..............

+ 200

500

2 b

Stockholms universitet

Utökade lokaler i kv. Vega:

Genetik........................

+ 140

140

3

Slaviska språk..................

+ 20

20

3

Vissa lokaler i kv. Kungstenen:

Allmän utrustning..............

+ 150

300

2 b

Kvartärgeologi ..................

+ 150

300

2 b

Analytisk kemi ..................

+ 400

400

3

Telefonväxel, matsal m. m.........

— 100

220

2 a

Telefonväxel ....................

+ 800

800

3

Umeå universitet

Pedagogik........................

+ 35

35

3

Geografi ........................

+ no

no

3

Franska och tyska................

+ 30

30

3

Konsthögskolan

+ 120

120

3

1 Art av kostnadsram för respektive företag:

1. Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

2 a. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).

2 b. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Förslag beträffande tidigare ej behandlad kostnadsram (ny kostnadsram).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

I den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi vid universitetet

i Stockholm som nu projekteras avses ämnet analytisk kemi erhålla

permanenta lokaler. Jag förutsätter att den anskaffning som nu sker kommer

att beaktas vid planeringen av inredning och utrustning för nybyggnaden.

I enlighet med vad nämnden föreslagit uppför jag en ny kostnadsram

för telefonväxel av 800 000 kr. Ramen bör betecknas som delram. I samband

härmed bör den i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförda

definitiva kostnadsramen för telefonväxel, matsal m. m. sänkas med 100 000

kr. Hittills nedlagda kostnader för provisorisk telefonväxel bör redovisas

under den nu uppförda nya kostnadsramen.

I förevarande sammanhang finner jag angeläget framhålla att de kostnadsramar

som fastställes för inredning och utrustning i första hand bör

ianspråktagas för tillgodoseende av utbildningens behov. Först sedan erforderliga

inrednings- och utrustningsresurser ställts till förfogande för detta

ändamål bör återstående ramutrymme få ianspråktagas för andra behov.

Samråd vad beträffar önskvärd utbildningskapacitet etc. för de olika ämnena

synes böra ske såväl med vederbörande lokal- och utrustningsprogramkommitté

som med universitetskanslersämbetet även vad gäller de objekt

för vilka nämnden utarbetat förslag till kostnadsramar m. m.

De ifrågavarande kostnadsramarna bör endast utnyttjas i den utsträckning

som under utrustningsarbetets gång befinnes nödvändigt. Varje möjlighet

till besparing bör tagas till vara under det fortsatta arbetet med utrustningsf

öretagen.

Finansieringen av företagen bör såsom nämnden föreslagit ske på så sätt,

att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel för att under

budgetåret 1964/65 bestrida uppkommande kostnader för inredning

och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för vederbörande

företag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

vissa kostnader för inredning och utrustning vid universiteten

i Lund, Stockholm och Umeå samt vid konsthögskolan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196U

47

F. Lärarutbildning

[4] 38. Lärares fortbildning m. m. Reservationsanslaget Lärares fortbildning

m. m. har i riksstaten för innevarande budgetåret uppförts med 9 880 000 kr.

Dessa medel är huvudsakligen avsedda att tillgodose behovet av fortbildning

för grundskolans lärare.

I utlåtande den 14 februari 1964 över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens

betänkanden har skolöverstyrelsen föreslagit, att på

tilläggsstat för budgetåret 1964/65 uppföres 3,5 milj. kr., avsedda för fortbildning

med sikte på genomförandet av gymnasie- och fackskolereformerna.

överstyrelsen understryker i sin motivering för förslaget, att det

i anslutning till nämnda reformer är nödvändigt att under en övergångstid

anordna en på det nya gymnasiet och fackskolan direkt inriktad lärarfortbildning

av betydande omfattning. Detta kräver, framhåller överstyrelsen,

särskilda medel dels för framställning av studiematerial, studieplaner

och anvisningar m. m. dels — och framför allt — för en intensiv

kursverksamhet, överstyrelsen räknar med att det för innevarande budgetår

begärda beloppet skall möjliggöra kurser av olika slag och längd

för inemot ett tusental lärare.

Departementschefen

Gymnasieutredningen har för ifrågavarande ändamål preliminärt uppskattat

kostnaderna för budgetåret 1964/65 till ca 1 milj. kr. Skolöverstyrelsen

har föreslagit att 3,5 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår.

För egen del finner jag, sedan numera större klarhet vunnits om behovet

av förberedande lärarfortbildning inför gymnasie-fackskolereformen och

om kostnaderna därför, en uppräkning erforderlig. På grundval härav och

med hänsyn till angelägenheten av att tiden fram till reformens genomförande

utnyttjas på effektivast möjliga sätt anser jag, såsom jag också

framhållit i prop. 1964: 171, att medel i den av skolöverstyrelsen beräknade

omfattningen bör ställas till förfogande för innevarande budgetår. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärares fortbildning m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 24. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I investeringsplanen för

universitetet i Lund upptages bl. a. en kostnadsram av 450 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1963 för nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.

En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1964: 72

(s. 41 f. och 48). I enlighet med riksdagens beslut i anledning av nämnda

proposition (SU 72; rskr 191) uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 4

juni 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra den ifrågavarande byggnaden.

Med skrivelse den 19 oktober 1964 har byggnadsstyrelsen anmält att en

på grundval av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen

att kostnaden för byggnadsföretaget torde komma att med ca 80 000 kr.

överstiga den fastställda kostnadsramen, som enligt prisläget den 1 juli 1964

motsvaras av beloppet 465 000 kr. Styrelsen finner icke troligt att ett förnyat

anbudsförfarande vid senare tidpunkt leder till lägre kostnader.

Departementschefen

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anmält förordar jag, att den av

styrelsen föreslagna kostnadsramen, 545 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1964, godkännes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.

[6] 25. Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Av skäl som

redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 627 ff.) har investeringsanslagen

till universiteten — bortsett från universiteten i Uppsala och Lund

— och högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets område fr. o. m.

innevarande budgetår sammanförts till ett gemensamt anslag, benämnt

Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Under denna anslagsrubrik

har i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppförts ett investeringsanslag

av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten i Göteborg,

Stockholm och Umeå samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och

de tekniska högskolorna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. gjort framställning

om anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65.

Styrelsen har vidare hemställt, att vissa byggnadsföretag nr. m. måtte underställas

riksdagens prövning under hösten 1964. Av tillgängliga handlingar

inhämtas bl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Universitetet i Göteborg

Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades senast i prop.

1964: 1 (bil. 10 s. 634). Sprängningsarbetena för etapp I, som omfattar institutionslokaler

för universitetets språkvetenskapliga sektion, påbörjades

i oktober 1963.

I skrivelse den 24 juli 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att en på grundval

av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen att kostnaden

för byggnadsföretaget trots gjorda reduceringar torde komma att

med ca 200 000 kr. överstiga den fastställda kostnadsramen av 3 200 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnadsökningen berodde enligt styrelsen

på dels ökade projekteringskostnader, dels arbetskraftssituationen.

Genom beslut den 6 augusti 1964 medgav Kungl. Maj :t att arbetena finge

påbörjas utan hinder av den ifrågavarande kostnadsökningen. Enligt byggnadsstyrelsen

föreligger nu möjligheter att nybyggnaden till vissa delar skall

kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.

Universitetet i Stockholm

Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien

I skrivelse den 12 juni 1963 framlade djurgårdsnämnden efter samråd

med byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen förslag rörande avvecklingen

av Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentallältet å

Norra Djurgården i Stockholm (Frescatiområdet). Med anledning härav

föreskrev Kungl. Maj :t, i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop.

1959: 106; SU 103; rskr 256), genom beslut den 11 juli 1963 bl. a., att akademiens

nyttjanderätt till Experimentalfältet med undantag av tre mindre

områden skulle upphöra, räknat från den 1 juli 1963. Såsom redovisades

i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 642) erhöll akademien som ersättning

för till staten överlåtna byggnader m. m. ett belopp av 1 550 000 kr. I

enlighet med vad som förordades i 1963 års statsverksproposition (bil. 10

s. 667) redovisades nämnda belopp under anslagsposten till försörjningsåtgärder,

delposten till särskilda utgifter, i investeringsplanen för universitetet

i Stockholm.

Med skrivelse den 29 juni 1964 har djurgårdsnämnden nu underställt

Kungl. Maj :ts prövning en mellan nämnden och akademien villkorligt träffad

överenskommelse angående upphörande av akademiens återstående

nyttjanderätt till delar av Experimentalfältet. överenskommelsen, som ingåtts

efter samråd med byggnadsstyrelsen, har följande lydelse.

»Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom djurgårdsnämnden och Kungl.

Skogs- och lantbruksakademien (nedan kallad SLA) har denna dag träftats

följande överenskommelse angående upphörande av SLA:s återstående nyttjanderätt

till delar av Experimentalfältet å Norra Djurgården i Stockholm:

4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961

§ 1-

Mom. 1. SLA överlåter till Kungl. Maj:t och kronan med äganderätt följande

byggnader å Experimentalfältet:

A. Akademiens del av den s. k. stora institutionsbyggnaden med tillträde

den 1 januari 1965;

B. Akademiens museibyggnad med tillträde den 1 oktober 1967, dock att

kronan skall äga rätt att dessförinnan tillträda byggnaden under förutsättning

att kronan ombesörjer och bekostar av Nordiska museet godkänd förvaring

av i byggnaden befintliga museiföremål. Erforderlig märkning, fotografering

och inpackning av föremålen skall ske före magasineringen;

C. Akademiens s. k. bostadsvilla och tillhörande uthus med tillträde den 1

januari 1965.

De överlåtna byggnaderna äro å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden

nr 6299, angivna under beteckningarna A, B och C respektive.

Mom. 2. Vid kronans tillträde av överlåten byggnad upphör SLA:s nyttjanderätt

till respektive tomtplats.

§ 2.

Mom. 1. Kungl. Maj:t och kronan upplåter till SLA med tomträtt det område

av kvarteret Vega i Stockholm, som finnes angivet med röda begränsningslinjer

å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden nr 6300, och överlåter

samtidigt till SLA med äganderätt den å området befintliga s. k. Gamla

Bergsskolan, som då skall vara utrymd. Övriga byggnader å området ingå

ej i överlåtelsen och skola av kronan bortföras före tillträdet. För tomträttsupplåtelsen,

som sker från och med den 1 juli 1968, skola gälla de villkor,

som angivas i bifogade förslag till tomträttskontrakt.

Mom. 2. Den s. k. bostadsvillan uthyres till SLA intill den 1 oktober 1968

mot en fast årlig hyra av 10 000: — kronor och med skyldighet för SLA att

svara för villans yttre och inre underhåll, uppvärmning och övriga driftskostnader

ävensom för vård och underhåll av erforderligt tomtområde. Såframt

icke särskild överenskommelse om förlängning av hyresrätten träffas,

upphör densamma att gälla den 1 oktober 1968 utan särskild uppsägning,

varvid villan skall vara utrymd genom SLA:s försorg. De nuvarande lägenhetsinnehavarna

skola dock dessförinnan hava anvisats godtagbara lägenheter

genom kronans förmedling. Vid förtida avflyttning upphör hyresrätten så

snart båda lägenheterna utrymts.

Mom. 3. I ersättning för de av SLA överlåtna byggnaderna och avståendet

av nyttjanderätten till tomtplatserna betalar Kungl. Maj:t och kronan, utöver

i mom. 1 ovan i denna paragraf angivet vederlag, till SLA i ett för allt

enmiljontvåhundrasjuttiofemtusen (1 275 000) kronor. Beloppet utbetalas

med 650 000 kronor en månad efter det att denna överenskommelse godkänts

av Kungl. Maj :t, med 400 000 kronor vid kronans tillträde av museibyggnaden

och med återstoden så snart SLA omhändertagit sina å Experimentalfältet

förvarade museiföremål.

§ 3.

Mom. 1. Därest kronan icke begagnat sig av sin rätt att enligt § 1 mom. 1 B

ovan magasinera museiföremålen och taga museibyggnaden i anspråk före

den 1 oktober 1967, åligger det SLA att senast nämnda dag hava utrymt museibyggnaden

å Experimentalfältet.

Därest SLA på grund av omständigheter, varöver SLA ej kunnat råda, icke

vid nämnda tidpunkt hunnit iordningställa ersättningslokaler för niusei
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 1!)0 år 1964

51

föremålen, skall kronan bestrida kostnaderna för föremålens magasinering

tills ersättningslokaler ordnats av SLA, dock längst intill den 1 oktober 1970.

Mom. 2. Kungl. Maj:t och kronan bestrider kostnaderna för flyttning av

förutnämnda mnseiföremål till den nya förvaringsplatsen i Julita eller annan

plats för ett nytt museum. Kronan äger rätt att ombesörja flyttningen.

§ 4.

SLA avstår i och med denna överenskommelse från ytterligare anspråk i

anledning av upphörandet av akademiens nyttjanderätt till Eperimentalfältet.

§ 5.

Förestående överenskommelse träffas under villkor om Kungl. Maj :ts godkännande.

»

Av djurgårdsnämndens ovannämnda skrivelser den 12 juni 1963 och den

29 juni 1964 framgår bl. a. följande angående den s. k. stora institutionsbyggnaden.

Ifrågavarande byggnad uppfördes av Skogs- och lantbruksakademien

(SLA) år 1838 och tillbyggdes år 1926 med anlitande av statsmedel. I enlighet

med hemställan i prop. 1938: 211 beslöt riksdagen att godtaga SLA:s förslag

om upplåtelse av akademiens del av byggnaden till statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt.

I mål angående expropriation av fastigheten Sporren nr 8 med adress

Mäster Samuelsgatan 47 i Stockholm, vilken fastighet av kronan avgiftsfritt

upplåtits till SLA, som där disponerade sammanträdes- och kanslilokaler,

ingicks 1954 ett förlikningsavtal mellan byggnadsstyrelsen, SLA och Stockholms

stads fastighetsnämnd. Enligt avtalet förband sig byggnadsstyrelsen

bl. a. att bereda statens lantbrukskemiska kontrollanstalt nya lokaler, om

möjligt senast den 1 juli 1958, för att möjliggöra för akademien att inflytta

i stora institutionsbyggnaden på Experimentalfältet.

Sistnämnda fråga behandlades sedermera i prop. 1956: 77 angående omorganisation

av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt av kemiska

analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

m. m. Genom anstaltens beslutade förläggning till Ultuna möjliggjordes, enligt

vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i nämnda

proposition, att stora institutionsbyggnaden å Experimentalfältet skulle bli

disponibel för SLA.

Då utbyggnaden av universitetet i Stockholm lett till att SLA icke kan

ianspråktaga stora institutionsbyggnaden bör staten enligt djurgårdsnämndens

uppfattning medverka till att SLA på annat sätt erhåller en långsiktig

lösning av sin lokalfråga. Efter samråd med Frescatikommittén och byggnadsstyrelsen

har nämnden funnit att den i avtalet nämnda s. k. gamla

bergsskolan i kv. Vega synes kunna avstås av staten för SLA:s verksamhet.

För tomträttsupplåtelsen skall enligt överenskommelsen gälla de villkor

som anges i ett till överenskommelsen fogat förslag till tomträttskontrakt.

Kontraktet innebär bl. a. följande.

1. Akademien förbinder sig att icke till exteriören förändra gamla bergsskolan,

vilken är byggnadsminnesmärke.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

2. En inom tomten befintlig barackbyggnad skall före akademiens tillträde

ha bortförts av staten.

3. Ritningar och beskrivningar med avseende på varje byggnadsåtgärd,

för vars utförande byggnadslov erfordras, skall underställas byggnadsstyrelsen

för godkännande.

4. Byggnaden får icke utan byggnadsstyrelsens godkännande användas

till annat än akademiens ändamål.

5. För omprövning av tomträttsavgäldens belopp gäller minimiperioder

om tjugu år och för uppsägning av tomträtten minimiperioder om fyrtio år.

Byggnadsstyrelsen har den 7 september 1964 avgivit yttrande över nämndens

ifrågavarande framställning. Efter hörande av lokal- och utrustningsprogramkommittén

för universitetet och högskolorna i Stockholm anför styrelsen

i huvudsak följande.

I gamla bergsskolan är institutionen för slaviska språk vid Stockholms

universitet nu inrymd. Då styrelsen inte med säkerhet kunnat bedöma om

permanenta lokaler för institutionen kan färdigställas inom Frescatiområdet

till den 1 juli 1968, då byggnaden enligt avtalet skall vara utrymd, har

byggnadsstyrelsen träffat en hyresöverenskommelse med SLA som innebär

att staten om så erfordras äger förhyra bergsskolan med tillhörande tomtområde

till den 1 juli 1971.

SLA:s lokaler vid Hovslagargatan måste rivas i samband med att den s. k.

Blasieholmsleden byggs. För ombyggnad av bergsskolan för akademiens

behov åtgår ca ett år. Med anledning härav kan den nämnda hyresöverenskommelsen

bringas att upphöra före den 1 juli 1971 om så är nödvändigt

för att SLA icke skall ställas utan lokaler.

Med hänsyn till att den ifrågavarande hyresöverenskommelsen väsentligt

minskat riskerna för en kostnadskrävande flyttning av den berörda institutionen

har lokal- och utrustningsprogramkommittén icke haft någon

erinran mot att den av djurgårdsnämnden föreslagna överenskommelsen

godkännes. Byggnadsstyrelsen finner för sin del att överenskommelsen bör

godtagas.

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för 1 u-b lock

BygSna(isstyreIsen underställde med skrivelse den 17 april 1964 Kungl.

Maj :ts prövning bl. a. huvudhandlingar för den första etappen och byggnadsprogram

för den andra etappen av ett s. k. lu-block (lu = utbildning

upp till tvåbetygsnivån), innehållande lokaler för utbildning i ämnena fysiologi,

medicinsk fysik och medicinsk kemi samt för utbildning upp till tvåbetygsnivå

i ämnena botanik, genetik, kemi, zoofysiologi och zoologi (jfr

prop. 1964: 74 s. 28 och 81 f.).

I den första etappen inrymmes det kemiska övningslaboratorium, för

vilket närmare redogörelse lämnades i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 644 f. och

s. 659 ff.). Lokalprogrammet för laboratoriet har under projekteringen

efter förslag av 1962 års umeåkommitté utökats med sju enheter utöver vad

som redovisades i nämnda proposition. För att ett uppförande av lu-blocket

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

i flera etapper icke skulle medföra en fördyring, projekterades etapp I att

omfatta 24 rumsenheter utöver vad som erfordrades för övningslaboratoriet.

De ifrågavarande enheterna avsågs för övriga ämnen inom blocket. I

förhållande till byggnadsprogrammet för laboratoriet minskades etappen

med en hörsal om 80 platser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1964:2; bil. 6; SU 21;

rskr 69) uppdrog Kungl. Maj :t den 6 maj 1964 åt byggnadsstyrelsen att

utföra etapp I av lu-blocket inom en kostnadsram av 6 500 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsarbetena påbörjades under juli månad

1964. Såvitt byggnadsstyrelsen nu kan bedöma föreligger vissa möjligheter

att erforderliga lokaler skall kunna iordningställas i sådan tid att undervisning

i naturvetenskaplig kemi planenligt kan påbörjas hösten 1965.

Sedan en av umeåkommittén vid sammanträde, den 29 maj 1964 föreslagen

ökning av lokalprogrammet om 5 enheter beaktats, kan programmet för

etapp II sammanfattas sålunda.

Enheter

Genetik ................................................... 27,5

Botanik .................................................. 57,5

Zoologi ................................................... 53,0

Zoofysiologi ............................................... 19>5

Fysiologi och medicinsk fysik .............................. 22,0

Botanik, zoofysiologi och zoologi, gemensamt ................ 1,0

Botanik och zoologi, gemensamt ............................ 12,0

Zoofysiologi, fysiologi och medicinsk fysik, gemensamt........ 10,0

Vissa servicelokaler, gemensamt ............................ 8,0

Lektions- och seminarierum, gemensamt...................... 26,0

Summa 236,5

Den intagningskapacitet per termin, för vilken lokalerna beräknats, fram
-

går av följande sammanställning.

Ett

Två

Övriga

betyg

betyg

Genetik

hösttermin...........................

48

vårtermin ...........................

........ 24

24

Botanik ...............................

........ 24

48

Zoologi ................................

........ 24

48

Zoofysiologi ...........................

Fysiologi och medicinsk fysik

........ 24

48

41

medicinsk utbildning .................

odontologisk utbildning................

30

blandad utbildning....................

10—15

Enligt de i prop. 1961: 108 och prop 1964: 74 redovisade tidsplanerna för

utbyggnaden av utbildningen skall undervisningen i de olika ämnena påbörjas

enligt följande:

Zoologi ......................................... höstterminen 1966

Fysiologi och medicinsk fysik .................... vårterminen 1967

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

Genetik ........................................ höstterminen 1967

Botanik ........................................ höstterminen 1967

Genom att 24 rumsenheter finnes disponibla i etapp I kommer etapp II,

som består av en s. k. treskeppig laboratoriebyggnad i tre våningar samt en

byggnadskropp i två våningar som sammanbinder etapperna I och II (jfr

prop. 1964: 74 s. 27), att omfatta ca 215 enheter jämte en föreläsningssal

med 100 platser, som ersätter den sal om 80 platser som tidigare planerats

för det kemiska övningslaboratoriet.

Genom beslut den 6 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att utföra projektering av etapp II, som kostnadsuppskattals till

7 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden

7 970 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Styrelsen räknar med att huvudhandlingar

skall kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning under november

1964. Med hänsyn till att Kungl. Maj :t medgivit, att projekteringen

av ifrågavarande byggnadsetapp må fortsättas till bygghandlingar under

den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna prövas av

Kungl. Maj :t, föreligger enligt styrelsen vissa möjligheter att byggnadsarbetena

kan påbörjas redan under mars 1965.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen

Med skrivelse den 25 februari 1964 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad vid fysiologiska

institutionen vid karolinska institutet. Av tillgängliga handlingar inhämtas

bl. a. följande.

Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 142; SU 112; rskr 264) har läkarutbildningskapaciteten

i Stockholm från hösten 1963 ökats från 168 till

208 nybörjarplatser per år. Såsom redovisades i prop. 1963: 142 >(s. 61) erfordras

härför bl. a. en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Läkarutbildningsberedningens

förslag till lokalprogram omfattar 90 rumsenheter,

varav 22 enheter för gemensamma seminarie- och lektionsrum, 54 enheter

för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk

fysik samt 14 enheter för kapprum m. m. Med hänsyn till att ett av beredningen

förordat lokaltillskott genom ombyggnad av den kemiska institutionsbyggnaden

avstyrkts av byggnadsstyrelsen har lokalprogrammet utökats

med 12 enheter för kemiska institutionen. Programmet för tillbyggnaden

omfattar således tillhopa 102 enheter.

Byggnadsstyrelsen har framhållit att projekteringsarbetet — med hänsyn

till knappheten på byggnadsmark inom karolinska institutets område och

den därav följande önskvärdheten av att exploateringen hålles hög — icke

bör bindas snävt till lokalprogrammet.

Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadssty
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

relsen att projektera tillbyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar och

medgav därvid att projekteringen — med hänsyn till föreliggande speciella

omständigheter — finge fortsättas till bygghandlingar under den tid kostnadsberäkning

verkställes och huvudhandlingar prövas av Kungl. Maj :t.

Vid projekteringsarbetet skulle styrelsen iakttaga vad som anfördes i en

till beslutet fogad promemoria. Enligt promemorian skulle inte hinder föreligga

mot att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns

vara starkt motiverat att uppföra en större tillbyggnad än ifrågavarande

102 enheter, hänsyn härtill togs vid projekteringen. Ställning till

dispositionen av de eventuellt tillkommande utrymmena skulle tagas framdeles.

I avvaktan härpå skulle utrymmena lämnas oinredda. Vid projekteringen

skulle vidare kravet på största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjandet

iakttagas.

I byggnadsprogrammet anmälde byggnadsstyrelsen att kostnaden för en

tillbyggnad av ca 100 enheter uppskattats till 3 600 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden 3 725 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964. De i nämnda belopp ingående kostnaderna för grundläggningsarbeten

är förhållandevis höga beroende på de mindre goda

grundförhållandena inom området. Kostnaderna för erforderliga försörjningsåtgärder,

som delvis avser även en planerad tillbyggnad för flyg- och

navalmedicin, uppskattades av styrelsen till 450 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna

påbörjas under första kvartalet 1965. Tillbyggnaden avses kunna tagas i

bruk fr. o. m. höstterminen 1966.

Tekniska högskolan i Lund

Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad

Såsom anmäldes i prop. 1963:89 (s. 26 ff.) godkände Kungl. Maj :t genom

beslut den 12 juli 1962 byggnadsprogram för nybyggnad för sektionen

för väg- och vattenbyggnad. Till grund för byggnadsprogrammet låg

ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund utarbetat lokalprogram.

Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaden för nybyggnaden till

19 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Med skrivelse den 27 april 1964 redovisade byggnadsstyrelsen huvudhandlingar

för ifrågavarande nybyggnad. Kostnaden för nybyggnaden beräknades

av styrelsen på grundval av nämnda handlingar och enligt prisläget

den 1 juli 1963 till 19 milj. kr., varav för extraordinär grundläggning

800 000 kr., vilket motsvaras av 19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1964. Härtill kommer kostnader för erforderliga försörj ningsåtgärder, vilka

beräknats till 1 milj. kr.

De i huvudhandlingarna redovisade nettogolvytorna om sammanlagt

9 985 in- fördelar sig enligt följande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Hörsalar ............................ 575 m2

Seminarierum ........................ 228 m2

Ritsalar ............................. 1 008 m2

Kontorslokaler ....................... 1 694 m2

Laboratorieutrymmen ................. 5 809 m2

Gemensamma utrymmen .............. 671 m2

I huvudhandlingarna föreslogs, att byggnadens souterrainvåning skulle

utgrävas. Härigenom kunde ett förrådsutrymme om ca 400 m2 tillkomma

utöver nyss angivna utrymmen.

I en promemoria den 23 juni 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att bjälklagskonstruktionen

i laboratoriehallarna kunde förenklas. En betydande

besparing skulle därigenom bli möjlig. Denna fråga skulle närmare studeras

vid den fortsatta projekteringen.

Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av de redovisade handlingarna fortsätta projekteringen

tram till och med färdigställande av bygghandlingar samt att därefter för

Kungl. Maj :t redovisa på anbud grundad kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelsen räknar nu med att nämnda redovisning skall kunna

lämnas i februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas omedelbart

efter det att uppdrag lämnats styrelsen. Enligt styrelsen torde byggnaden

kunna vara helt färdig vid höstterminens början 1967. Vissa lokaler

beräknas dock kunna tagas i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1966.

Departementschefen

I de i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 657 ff.) redovisade investeringsplanerna

för de lärosäten, för vilka investeringsmedel anvisats under

förevarande anslag, beräknades i enlighet med vad berörda myndigheter föreslagit

medelsförbrukningen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till

80 568 000 kr. respektive 81 096 000 kr. Med hänsyn till vunna erfarenheter

rörande differensen mellan beräknade och faktiska investeringsutgifter reducerades

nämnda belopp med 30 % respektive 20 %, d. v. s. med ca 40

milj. kr., vid beräkningen av investeringsanslaget för budgetåret 1964/65

(jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 627 ff. och s. 669). Jag utgick därvid från att erforderlig

medelsanvisning skulle kunna ske på tilläggsstat till riksstaten,

därest detta skulle visa sig nödvändigt för att den förutsatta byggnadsverksamheten

icke skulle försenas på grund av otillräcklig medelsanvisning.

Medelsreservationen per den 1 juli 1964 var ca 49 milj. kr. För budgetåret

1964/65 har på ordinarie riksstat anvisats 30 335 000 kr., varför sammanlagt

närmare 80 milj. kr. under innevarande budgetår står till förfogande för

byggnadsverksamheten vid de ifrågavarande universiteten och högskolorna.

Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under det nu löpande

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

budgetåret är för närvarande mycket svårt att bedöma. Ett bättre underlag

för en sådan bedömning kommer emellertid att föreligga senare under budgetåret.

Jag avser att om så erfordras taga upp denna fråga till behandling

i samband med kommande förslag i fråga om utgifter på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1964/65.

I det föregående har redogörelse lämnats endast för de byggnadsföretag

in. m. som jag med hänsyn till arbetenas påbörjande eller av andra skäl ansett

böra redovisas för riksdagen i förevarande sammanhang.

Jag kommer i det följande att för varje läroanstalt redovisa mina ställningstaganden

rörande de olika byggnadsföretagen. Kostnaderna för de till

dessa hörande försörjningsåtgärderna torde inrymmas i de tidigare fastställda

kostnadsramarna. Innan sistnämnda arbeten påbörjas torde erforderliga

handlingar få prövas av Kungl. Maj :t.

Universitetet i Göteborg. Byggnadsstyrelsen har såsom redovisats i det föregående

genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 augusti 1964 bemyndigats att

igångsätta de egentliga byggnadsarbetena för första etappen av nybyggnaden

för humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg utan hinder av

att kostnaden för byggnadsföretaget beräknats komma att överstiga den fastställda

kostnadsramen. Kostnadsökningen -— ca 200 000 kr. -— som torde

bero på omständigheter över vilka byggnadsstyrelsen icke kunnat råda, i

första hand arbetskraftssituationen, synes i förevarande sammanhang böra

anmälas för riksdagen. I investeringsplanen för universitetet i Göteborg bör

kostnadsramen för ifrågavarande företag höjas med 200 000 kr. till 3 400 000

kr. enligt prisläget den 1 juli 1964.

Universitetet i Stockholm. Såsom framgår av det föregående har riksdagen

i anledning av prop. 1959: 106 bemyndigat Kungl. Maj :t att besluta i

vilken ordning Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentalfältet

skall upphöra. Hittills har till akademien utbetalats 1 550 000

kr. i ersättning för byggnader m. in. som överlåtits till staten. Det nu förevarande

av djurgårdsnämnden framlagda förslaget till överenskommelse angående

upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt avser tre

mindre områden med där uppförda byggnader, överenskommelsen innebär

bl. a. att till akademien i ersättning för byggnaderna m. m. skall överlåtas

med äganderätt den s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega och att den till gamla

bergsskolan hörande tomtmarken skall mot formell avgift upplåtas till

akademien med tomträtt. Vidare skall till akademien utbetalas ett belopp av

1 275 000 kr.

Frågan om överlåtelse av gamla bergsskolan samt om upplåtelse av den

tillhörande tomtmarken med tomträtt är av den art att den bör underställas

riksdagens prövning.

För egen del finner jag det i likhet med djurgårdsnämnden rimligt — icke

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

minst med hänsyn till tidigare uttalanden i ämnet — att staten medverkar

till en lösning av akademiens lokalfråga.

Enligt överenskommelsen skall gamla bergsskolan vara utrymd den 1

juli 1968. Byggnadsstyrelsen har emellertid träffat en hyresöverenskommelse

med akademien som innebär att institutionen för slaviska språk, som nu

är inrymd i byggnaden, under vissa förutsättningar kan disponera de nuvarande

lokalerna till den 1 juli 1971. Härigenom har riskerna minskats för

att det skall bli nödvändigt med en kostsam flyttning av institutionen i avvaktan

på att permanenta lokaler anordnas inom Frescatiområdet.

I förevarande sammanhang vill jag erinra om att byggnaden är kulturminnesmärke.

Det av nämnden redovisade förslaget till tomträttskontrakt synes

innebära tillräckliga garantier för att de kulturhistoriska värdena bevaras

för framtiden.

Mot bakgrund av det anförda finner jag mig kunna tillstyrka överlåtelsen

av gamla bergsskolan och tomträttsupplåtelsen av den tillhörande tomtmarken.

Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att godkänna överenskommelsen i denna del. Under förutsättning av

att nämnda bemyndigande erhålles avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att

tomträttskontrakt ingås med akademien av i huvudsak det innehåll som

framgår av ett till överenskommelsen fogat förslag.

I investeringsplanen för universitetet i Stockholm bör uppföras en särskild

kostnadsram av 2 825 000 kr., vilket belopp motsvarar summan av det

tidigare utbetalade beloppet av 1 550 000 kr. och det i den förevarande överenskommelsen

ingående ersättningsbeloppet av 1 275 000 kr. Den befintliga

ramen för försörj ningsåtgärder, delposten till särskilda utgifter, torde i samband

därmed böra minskas med 2 825 000 kr. till 1 525 000 kr.

Universitetet i Umeå. För den andra etappen av det s. k. lu-blocket i

Umeå föreligger ännu icke kostnadsberäkning grundad på huvudhandlingar.

Det är utomordentligt angeläget att tidsplanen för utbyggnaden av universitetet

i Umeå hålles. Jag förordar därför, med stöd av uttalandet vid

1960 års riksdag (prop. 119; SäU 1 s. 69) rörande en särbehandling i vissa

tall av ärenden sammanhängande med utbyggnaden av universitet och högskolor,

att riksdagens godkännande av en preliminär kostnadsram — motsvarande

den uppskattade kostnaden av 7 970 000 kr. enligt prisläget den 1

juli 1964 — inhämtas.

Karolinska institutet. Såsom framgår av det föregående uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering

av en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Mot bakgrund av

knappheten på byggnadsmark inom institutets område och den därav följande

önskvärdheten av en hög exploatering medgav Kungl. Maj :t därvid

att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns starkt

motiverat att uppföra en tillbyggnad som innehöll mer lokaler än vad som

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b 59

upptagits i lokalprogrammet om 102 enheter, hinder icke skulle föreligga

att vid projekteringen hänsyn togs till angivna skäl.

Huvudhandlingar för nybyggnaden har ännu icke färdigställts. Den föreliggande

kostnadsuppskattningen lydande på 3 725 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964, vilken grundar sig på ett lokalprogram omfattande ca 100

enheter, får med hänsyn till att byggnadsföretagets omfattning icke slutligt

avgjorts betraktas som förhållandevis osäker.

Då det emellertid är synnerligen väsentligt att de lokalbehov tillgodoses

som sammanhänger med den beslutade ökningen av läkarutbildningskapaciteten

i Stockholm, förordar jag med hänvisning till det ovan nämnda uttalandet

vid 1960 års riksdag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande

av en preliminär kostnadsram av 3 750 000 kr. enligt prisläget den

1 juli 1964.

Tekniska högskolan i Lund. Kostnaden för nybyggnaden för sektionen för

väg- och vattenbyggnad har på grundval av huvudhandlingar beräknats till

19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Såsom redovisats i det föregående

torde enligt byggnadsstyrelsen en besparing kunna göras om bjälklagskonstruktionen

i laboratoriehallen förenklades. Vid det pågående projekteringsarbetet

studeras denna fråga närmare. I avvaktan på att en på anbud

grundad kostnadskalkyl upprättats förordar jag, att en preliminär kostnadsram

av 19 665 000 kr. godkännes.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör följande nya och

ändrade kostnadsramar, vilka är beräknade enligt prisläget den 1 juli 1964,

godkännas, nämligen

Universitetet i Göteborg

Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I.............. 3 400 000

Universitetet i Stockholm

Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien .............. 2 825 000

Försörjningsåtgärder

Försörj ningsåtgärder

c) Särskilda utgifter.................................... 11 525 000

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för lu-block, etapp II ........................ca 7 970 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen..................ca 3 725 000

* Delram t. o. ni. 19G4/65.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Knngl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Tekniska högskolan i Lund

Nybyggnad för sekt. för väg- och vattenbyggnad ..........ca 19 665 000

Därest riksdagen icke har någon erinran däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att fastställa slutgiltiga kostnadsramar för andra etappen

av nybyggnaden för lu-block vid universitetet i Umeå och för tillbyggnaden

vid fysiologiska institutionen vid karolinska institutet sedan huvudhandlingar,

innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, redovisats av byggnadsstyrelsen.

Den slutliga kostnadsramen för nybyggnaden för sektionen

för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Lund torde böra fastställas

av Kungl. Maj :t sedan en på anbud grundad kostnadskalkyl redovisats

av byggnadsstyrelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag i

det föregående förordat godkänna överenskommelsen med

Skogs- och lantbruksakademien i vad den avser överlåtelse

av byggnad och upplåtelse av tomtmark till akademien;

b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

vissa kostnader för byggnadsarbeten vid vissa universitet

och högskolor.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

61

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt

anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

[1] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret

1964/65 är under förevarande anslagsrubrik Uppfört ett anslag av 3 049 000

kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att på tilläggsstat anvisas

96 200 kr. för att täcka vissa personalkostnader.

Styrelsen anför, att ändrat avtal för den kollektivavtalsanställda personalen

medför en ökad kostnad av 88 450 kr. Merkostnaderna för arbetsgivaravgifter

till sjukförsäkring och tilläggspensionering uppgår til! 7 750

kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker utsädesföreningens förslag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 19 (ii

I detta sammanhang torde få anmälas ett den 24 juni 1964 av särskilt

tillkallad utredningsman avgett betänkande angående marknadsföringen

av förädlingsresultat från Sveriges utsädesförening.

Gällande ordning för marknadsföringen m. m.

Växtförädlingsverksamheten i Svalöv påbörjades 1886. Under de första

åren svarade förädlarna själva för förökning och marknadsföring av de

Iramställda sorterna. Det ansågs dock mindre ändamålsenligt att på detta

sätt sammankoppla förädlingsarbetet med kommersiell verksamhet. Därför

bildades 1891 Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för att ta hand

om sistnämnda verksamhet.

Enligt särskilda avtal lämnar bolaget ersättning till föreningen för rätten

att marknadsföra dess sorter. I enlighet med 1913 fastställda stadgar för

utsädesföreningen, vilka fortfarande gäller, skall dylika avtal för att bli

giltiga godkännas av Kungl. Maj :t.

Samma år slöts ett tioårigt avtal, vilket dock redan 1918 ersattes av ett

ej tidsbegränsat avtal. Enligt ett nytt avtal 1925 utgick ersättning till föreningen

i form av en fast grundavgift jämte en tilläggsavgift med en procent

av den del av bolagets årliga försäljning av föreningens originalvaror,

som översteg 1,5 milj. kr. Tilläggsavgiften höjdes 1930 till två procent.

Detta avtals giltighetstid avsågs bli minst fem år. När avtalet underställdes

1930 års riksdag uttalade denna dock (prop. 271; JoU 71; rskr. 273),

att avtalstiden inte borde överskrida tre år samt anhöll om en utredning

rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. Denna utrednings

förslag ledde ej till annat än att lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att inom

den gällande organisationens ram verkställa en viss översyn av den statsunderstödda

växtförädlingsverksamheten.

I anledning av uppdraget föreslog lantbruksstyrelsen 1933, att systemet

med endast ett marknadsföringsorgan för utsädesföreningens förädlingsresultat

skulle bibehållas. Styrelsen förordade vidare ett nytt avtal, vilket

var förmånligare för föreningen än tidigare avtal. Förslaget godkändes sedermera

av statsmakterna (prop. 104; JoU 50; rskr. 154). Ett nytt avtal tillkom

1938. Detta kunde inte uppsägas förrän tidigast efter fem år. Avtalet

godtogs av riksdagen (prop. 1; IX ht s. 169; JoU 1 s. 54; rskr. 9).

Avtal som träffats efter 1938 har ej underställts riksdagens prövning.

Dessa avtal har gällt för kortare tidsperioder och i huvudsak inte inneburit

annan ändring än att ersättningsbeloppet efter hand höjts.

Det senaste av Kungl. Maj :t godkända avtalet avsåg tiden den 1 oktober

1961—30 september 1962. Samtidigt reglerades vissa spörsmål, som uppstått

på grund av utsädesbolagets förvärv av Otto J. Olson & Sons AB i

Hammenhög vilket företag bedriver såväl växtförädling av åkerbruks- och

trädgårdsväxter som förökning och försäljning av utsäde och fröer av dessa

växter. Avtalet innebar, att föreningen garanterades en ersättning på minst

500 000 kr. Efter den 1 oktober 1962 har utsädesbolaget —- oavsett att något

av Kungl. Maj :t godkänt avtal inte förelegat — betalat ersättning till för
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964 63

eningen enligt sist gällande avtal. Föreningen har å sin sida alltjämt till

bolaget överlämnat framkomna sorter.

År 1960 tillkallades en särskild utredningsman för att verkställa utredning

angående de ekonomiska och organisatoriskt-tekniska spörsmål, som

kunde väntas uppkomma vid utsädesföreningen i samband med att särskilda

växtförädlingsavgifter blev tillgängliga. Utredningen, benämnd 1960

års Svalövsutredning, hade också att undersöka i vad mån införandet av

växtförädlingsavgifterna påverkade föreningens förhållande till utsädesbolaget.

Den 26 september 1963 träffade föreningen och bolaget ett nytt tioårigt

avtal, vilket överlämnades till Kungl. Maj :t för godkännande. Enligt detta

skulle ersättningen till föreningen utgå i form av en årlig grundavgift av

300 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad på grundval av bolagets försäljning.

I anledning av avtalet erbjöd sig Aktiebolaget Hallands Frökontor

att marknadsföra utsädesföreningens sorter, varvid ersättning skulle utgå

med en årlig grundavgift av 450 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad enligt

samma grunder, som angetts i avtalet mellan föreningen och utsädesbolaget.

Den 23 oktober 1963 avlämnade 1960 års Svalövsutredning betänkande

angående ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädesförening.

I betänkandet framlades bl. a. förslag i fråga om marknadsföringen

av föreningens sorter.

I beslut den 3 januari 1964 fann Kungl. Maj:t att ställning ej borde tas

till förslagen om marknadsföring av föreningens växtförädlingsprodukter

utan att viss ytterligare utredning i ämnet verkställdes. Samma dag tillkallades

en särskild utredningsman med uppgift att — efter överläggningar

med utsädesföreningen, utsädesbolaget och andra intressenter — framlägga

förslag till lösning av frågan om marknadsföringen.

1964 års utredning

Beträffande organisationen av marknadsföringen av föreningens förädling

sresultat anför utredningen, att tre olika alternativ övervägts. Det första

innebär att föreningen själv svarar för förökning och marknadsföring av

sina nya sorter. Alternativet avvisas av utredningen dels på grund av att

denna organisation redan prövats med mindre gott resultat, dels med hänsyn

till de stora investeringar i mark och anläggningar, som skulle komma

att krävas. Enligt det andra alternativet överlämnas sortmaterialet för förökning

och försäljning till ett flertal företag. Detta alternativ anser utredningen

vara mindre lämpligt med hänsyn till bl. a. svårigheten för föreningen

att tillfredsställande kontrollera verksamheten. Det tredje alternativet,

som i princip motsvarar vad som nu tillämpas, innebär att föreningen

överlåter sina sorter för förökning och försäljning till ett enda fristående

företag.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

Utredningen uttalar, att kravet på tillfredsställande kontroll av förökning

och marknadsföring enligt utsädesföreningens mening kan helt tillgodoses

vid det tredje alternativet. Även föreningens önskemål om största möjliga

ekonomiska utbyte av marknadsföringen uppfylls. För egen del understryker

utredningen fördelarna med det tredje alternativet men framhåller, att

det är ett ovillkorligt krav att marknadsföringsorganet inte diskriminerar

andra utsädesföretag eller vissa avnämarkategorier.

Utredningen prövar härefter frågan om Aktiebolaget Hallands Frökontor

som ensam förökare och marknadsförare av utsädesföreningens växtmaterial.

Utredningen avvisar därvid erbjudandet från frökontoret främst med

hänvisning till svårigheten för detta att tillgodose utsädesföreningens behov

av försöksmark i anslutning till dess anläggningar i Svalöv.

Mot bakgrunden av det anförda har utredningen tagit upp överläggningar

om nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget om marknadsföringen.

Syftet har därvid bl. a. varit att få till stånd ett avtal som är

förenligt med gällande näringsfrihetslagstiftning. Överläggningarna har

gett till resultat ett den 5 juni 1964 träffat nytt avtal för tiden den 1 oktober

1963—den 1 oktober 1973. Utredningen förordar, att detta avtal godkänns

av Kungl. Maj :t.

Avtalet innebär i huvudsak att föreningen upplåter till bolaget ensamrätten

att utom och inom landet utnyttja föreningens rätt till sina sorter.

Bolaget åtar sig därvid att saluhålla utsäde i efterfrågade kvantiteter på

skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Hänsyn till eu

eventuell svensk anslutning till den internationella konventionen rörande

skydd för växtförädlingsprodukter har tagits genom att det klart utsagts,

att avtalet ej gäller sorter, som kan komma att omfattas av ett utvidgat

rättsskydd. Bolagets ersättning till föreningen utgår med 1,5 procent av bolagets

och dess dotterbolags fakturerade försäljning av utsädesvaror framställda

av föreningens växtförädlingsmaterial. Därutöver skall bolaget betala

en tilläggsavgift på 35 procent av samtliga belopp, som bolaget vid försäljning

utom landet av föreningens sorter erhåller utöver sina svenska

katalogpriser i form av överpriser, royalties, offentligrättsliga avgifter m. in.,

ävensom lika stor del av de överpriser bolaget erhåller utöver sina originalpriser

vid försäljning inom landet av eliter av sorterna.

I avtalet har vidare bestämts, att bolagets avgift under det första avtalsåret

skall utgöra minst 450 000 kr. Detta garantibelopp — liksom för övrigt

föreningens ersättning till bolaget för försöksjordar — skall justeras

i enlighet med förändringen i det kostnadsprisindex, som används vid

jordbruksregleringen. Om detta index senare bortfaller, skall ett motsvarande

index tillämpas. Ersättningen till föreningen skulle om dessa grunder

hade tillämpats räkenskapsåret 1962/63 ha uppgått till ca 475 000 kr.

Det stadgas vidare i avtalet att bolaget och dess nuvarande och blivande

dotterbolag inte får bedriva egen växtförädlingsverksamhet i Svalöv och att

de inte heller på annan plats får — med undantag av sorter som redan

vid avtalets undertecknande bearbetades av dotterbolagen — bedriva växiförädlingsverksamhet

annat än med sådana växtslag som inte bearbetas av

föreningen. Bolaget får endast som komplettering i servicesyfte och i samråd

med föreningens styrelse föröka och distribuera andra utsädesvaror än

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

sådana, som framställts på grundval av föreningens växtförädlingsmaterial.

Enligt det nya avtalet skall Kungl. Maj :t utse en ledamot och en suppleant

i utsädesbolagets styrelse. Bestämmelsen om styrelsesuppleant innebär

en förstärkning av det allmännas representation. Utredningen förutsätter,

att vederbörande kallas till bolagets styrelsesammanträden i samma

utsträckning som dess övriga styrelsesuppleanter. Det allmännas representanter

i styrelsen bör enligt utredningen ha möjlighet att såväl bevaka det

allmännas intressen som att främja samarbetet mellan bolaget och utsädesföreningen.

Yttranden m. in.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor framhåller, att intet synes

vara att erinra mot utredningens förslag från de synpunkter ämbetet

har att företräda. Riksrevisionsverket vill inte motsätta sig utredningens

förslag.

Sedan utredningen avlämnat sitt betänkande har Aktiebolaget Hallands

Frökontor i särskild skrift den 9 oktober 1964 anfört, att i utredningsförslaget

i avsevärd grad hänsyn tas till de synpunkter frökontoret framfört

i fråga om marknadsföringen av utsädesföreningens växtmaterial. Grunden

för frökontorets tidigare aktion i ärendet har därigenom bortfallit. Frökontoret

förklarar vidare, att det återtar sina förut avgivna anbud rörande

marknadsföringen av föreningens sorter.

Departementschefen

Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter

har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, övervägts

i skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utredningsmannen

har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och

därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast

bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsmannens

medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan föreningen

och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober

1963—den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse

om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växtförädlingsprodukter

i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande

till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga

tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd

av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande

skydd för växtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelserna

indexreglerats.

Vid min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av

marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag

ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara tillfredsställande

såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till föreningens

intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej

haft något att erinra.

5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

De senast gällande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de

underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma principiella

utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag

emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens

kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.

De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av

ändrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min

mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen

för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag

av 96 000 kr.

J. Fiskeriväsendet m. m.

[2] 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad jag anför under

kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 350 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[3] 2. Kontorsbyggnader för domänverket. För uppförande av ny kontorsbyggnad

för Malingsbo revir har å riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats

ett investeringsanslag av 70 000 kr.

Domänstyrelsen hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas

25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.

Styrelsen anför, att ökad byggnadsvolym medför en kostnadsökning av

13 500 kr. Merkostnader för höjda arbetslöner och materialkostnader uppgår

till 5 500 kr. Tidigare kostnadsberäkning upptar inte kostnader för

oljeeldning och utvändiga vatten- och avloppsledningar. Dessa kostnader

beräknas till 6 000 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Departementschefen

Domänstyrelsens yrkande föranleder ingen erinran från min sida. Jag

hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorsbyggnader för domänverket å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 kr.

[4] 7. Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt

disponerade egendomarna i Stora Råby. Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

hemställer, att för ändamålet uppförs ett anslag av 62 000

kr. Anstaltsstyrelsen anför bl. a. följande.

Efter framställning av styrelsen beviljade 1963 års riksdag (JoU 1; rskr.

9) ett investeringsanslag av 55 000 kr. för att ombygga och iståndsätta

vissa ekonomibyggnader i Stora Råby, vilka skulle användas för förvaring

av traktorer, jordbruksredskap m. m. samt som lagerlokal. Ifrågavarande

byggnader var i synnerligen stort behov av yttre reparation och underhåll

för att en pågående värdeförstöring skulle kunna förhindras. Kostnaderna

för att genomföra de planerade förbättringarna synes emellertid

ha beräknats alltför lågt. När anslaget beviljats kunde styrelsen inte få

arbetena utförda annat än mot löpande räkning. Styrelsen har emellertid

nu lyckats få in tre fasta anbud, varav det lägsta slutar på drygt 101 000

kr. Styrelsen beräknar den totala kostnaden till 117 000 kr.

Departementschefen

Enligt vad jag inhämtat av anstaltsstyrelsen har någon ändring i det

tidigare godtagna byggnadsprogrammet inte skett. Den av styrelsen nu beräknade

totalkostnaden 117 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964 torde

därför böra godtas. Då 55 000 kr. beviljats tidigare torde 62 000 kr. nu böra

anvisas å tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala

frökontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora

Råby å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

[5] 14 a. Lån till vissa räkfiskare. Genom beslut den 29 mars 1963 godkände

Kungl. Maj :t en överenskommelse mellan Sverige och Norge av

innebörd att den fiskerättsliga reglering, som tillkom genom överenskommelsen

den 20 december 1950 angående fiskeriförhållanden i vissa till

Sverige och Norge hörande vattenområden, skulle avvecklas under en övergångsperiod

fram till den 31 december 1964. Samma dag uppdrog Kungl.

5j Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 190

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196-1

Maj :t åt fiskeristyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och

Svenska Västkustfiskarnas centralförbund närmare utreda verkningarna

för svensk del av att avtalet upphör den 31 december 1964 samt att inkomma

med förslag till åtgärder, ägnade att avhjälpa för berörda fiskare

uppkommande svårigheter.

Fiskeristyrelsen har med skrivelse den 27 augusti 1964 överlämnat förslag

till åtgärder i nyss nämnt syfte. Härvid konstateras, att 1963 års överenskommelse

medför att fisket inom visst område — i det följande benämnt

konventionsområdet -— går förlorat för svenska fiskare. Rörande

det fiske, som från svensk sida bedrivits inom området, uttalas i huvudsak.

Bortsett från en del fiske efter makrill har svenska fiskare under senare

år knappast bedrivit annat än räkfiske inom konventionsområdet. Detta

erbjuder särskilt gynnsamma möjligheter härtill. Området ligger endast

en å två timmars gångtid från exempelvis Kosteröarna, där ett stort antal

räkfiskare bor. Fisket har därför kunnat bedrivas med ganska små båtar

och svaga motorer och sålunda med relativt låga omkostnader. Förhållandet

belyses bl. a. av att räktrålarnas bruttotonnage i genomsnitt är ca

20 ton i norra Bohuslän mot ca 45 ton i den övriga delen av landskapet.

Räkfisket inom konventionsområdet har under senare år bedrivits av ett

antal fiskare bosatta på kuststräckan Svinesund—Rossö. Mera tillfälligt

har området även besökts av räktrålare, som hör hemma längre söder ut.

Vid utgången av 1962 utgjorde räkfiskarna på kuststräckan Svinesund—

Rossö 86,1 procent av hela antalet där bosatta yrkesfiskare. Antalet räktrålare

i bruk uppgick 1963 till 92. I fråga om 76 trålare har uppgetts,

att de under tiden 1961—1963 i större eller mindre utsträckning använts

för fiske inom konventionsområdet. Besättningen på dessa båtar var 207

man. Sammanlagda fångstvärdet av räkfiske inom konventionsområdet

beräknas ha uppgått till ca 2,1 milj. kr. 1961, ca 2,5 milj. kr. 1962 och ca

2,3 milj. kr. 1963. Detta motsvarar ungefär tio procent av det sammanlagda

värdet av räkfångsten i landet.

Fiskeristyrelsen anser, att stöd från det allmännas sida bör lämnas

för att avhjälpa de svårigheter, som drabbar berörda fiskare genom

att 1950 års överenskommelse med Norge upphör. I första hand bör

de fiskare stödjas, som inriktar sig på att skaffa större båtar eller starkare

motorer för att kunna uppsöka längre bort belägna fiskevatten. Den lämpligaste

stödformen är att till kostnaderna härför beviljas lån, som liknar

fiskerilånen och som avskrivs till viss del efter ett antal år om båten alltjämt

används i fiske. Lånen bör även avse kostnader för att skaffa radar.

Då möjligheterna att finansiera anskaffningen av annan eller ny båt genom

att den gamla båten säljs synes begränsade, måste lånen täcka en

mycket stor del av kostnaden. Mot bakgrunden av bl. a. den starka inriktningen

på räkfiske i nordligaste Bohuslän är det angeläget, att stödet

utformas så att inte antalet räkfiskebåtar onödigt ökas. I princip bör där
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

för endast sådana räkfiskare, som är bosatta på sträckan Svinesund—Rossö

och som under 1960—1964 utövat räkfiske inom konventionsområdet, få

förevarande lån. Detta bör dock inte hindra, att en förutvarande ickeräkfiskare

vid behov kan intas i ett båtlag. Om ett båtlag redan skaffat

större båt eller ny motor bör lån också kunna erhållas.

Med hänvisning till denna motivering föreslås, att lån bör utgå med

högst 80 procent av kostnad för att skaffa annan båt och motor samt för

ombyggnad av båt ävensom med 100 procent av kostnaden för radaranläggning.

Lånen bör helst vara räntefria. Sedan 60 procent av lånebeloppet

återbetalats, bör återstoden avskrivas om båten nyttjats i fiske och ej försålts

till annan ägare. Medel till lån bör finnas tillgängliga redan den 1

januari 1965. Lånen bör kunna sökas under fem år efter denna tidpunkt.

I fråga om övriga lånevillkor innebär förslaget i huvudsak.

Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen. En representant för arbetsmarknadsstyrelsen

och en för Svenska Västkustfiskarnas centralförbund bör

få närvara vid styrelsens behandling av låneärenden. Lån bör inte få lyftas

förrän båten levererats eller ombyggnaden eller motorbytet utförts samt

låntagaren visat, att den är i det skick som förutsatts vid lånets beviljande.

Fiskeristyrelsen bör dock, då så befinns skäligt, få medge att viss

del av lånet må lyftas tidigare.

Lån bör vara amorteringsfritt under tre år från första lyftningsdagen.

Därefter bör lån avseende begagnad båt, utbytt motor och radar återbetalas

med lika belopp inom högst tio år samt i fråga om ny båt inom högst tolv

år. Fiskeristyrelsen bör då särskilda skäl föranleder därtill få bevilja anstånd

högst ett år i sänder med amortering. För lån, som avser båt med

bruttodräktighet av 25 registerton eller däröver, bör ställas säkerhet i form

av inteckning i båten. Inteckningen till säkerhet för ombyggnad av båt och/

eller utbyte av motor bör ligga inom 80 procent av båtens värde efter åtgärden.

Båt skall hållas försäkrad till sitt fulla värde och bör inte utan fiskeristyrelsens

medgivande få underkastas mera genomgripande ändring.

Samtliga delägare i den nya båten bör underteckna låneansökningen. Av

delägarna bör minst två vara myndiga yrkesfiskare.

För räkfiskare, som inte anser sig kunna skaffa annan båt eller starkare

motor till befintlig båt och som fortsätter fisket med den gamla båten inom

kvarvarande fiskeområden, kan fisket bli så föga lönsamt att de måste sluta

fiska. Eftersom utbudet av båtar kan väntas bli onormalt stort, torde de

knappast kunna säljas till rimligt pris. I ett dylikt läge bör statlig inlösen

av båtarna kunna ifrågakomma.

Även i övrigt kan behov uppkomma av hjälp med statliga medel till räkfiskare,

som på grund av ålder eller av annan anledning inte kan vinna

rimlig bärgning av fortsatt fiske. Det synes skäligt att dylika fiskare exempelvis

för tiden intill ålderspensioneringen tillförsäkras ett årligt belopp.

Härvid skulle deras genomsnittliga inkomst under senare år kunna ligga till

grund för att fastställa beloppets storlek.

För att få en överblick av medelsbehovet har vissa förfrågningar gjorts

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

hos berörda fiskare. Därvid har önskemål framkommit om anskaffning av

högst 25 större båtar och utbyte av 20 motorer. Med utgångspunkt från

bl. a. en beräknad kostnad av 200 000 kr. per båt och 60 000 kr. per motor

anser fiskeristyrelsen, att 7,5 milj. kr. erfordras för långivningen. För inlösen

av båtar beräknas 0,5 milj. kr. och för övriga stödåtgärder ett lika stort

belopp. Medelsbehovet bör tillgodoses genom att en särskild fond inrättas.

Tillkomsten av denna fond bör dock inte få medföra minskning av utlåningen

från den befintliga fiskerilånefonden.

Slutligen finner fiskeristyrelsen det befogat, att den nya fiskegränsen

utanför Oslofjordens mynning åtminstone under en övergångstid genom

svenska statens försorg patrulleras av ett par med moderna navigationsinstrument

utrustade båtar. Svårigheter anses nämligen föreligga för fiskare

att bestämma läget av gränsen.

Över fiskeristyrelsens skrivelse har remissyttranden avgetts av statskontoret,

riksrevisionsverket, statens jordbruksnämnd, länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län samt Svenska Västkustfiskarnas centralförbund.

Samtliga remissinstanser ansluter sig till fiskeristyrelsens uppfattning att

särskilda stödåtgärder bör vidtas för att hjälpa berörda fiskare. I fråga om

omfattningen och utformningen av det statliga stödet tillstyrks förslaget

helt endast av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som dock ifrågasätter

om inte en särskild, allsidigt sammansatt nämnd bör tillsättas för att avgöra

ärendena rörande det statliga stödet. Samtidigt förordar länsstyrelsen,

att lokaliseringsfrämjande åtgärder vidtas för att stimulera utbyggnaden

av industrin inom berört område i syfte att skapa sysselsättningsmöjligheter

åt de fiskare, som upphör med fisket. Svenska Västkustfiskarnas centralförbund

har ej annan erinran än att medelsanvisningen för förtidspensionering

av fiskare bör höjas till 1 milj. kr.

Avvikande mening i nyssnämnda hänseenden framförs däremot av statskontoret,

som framhåller att stödet bör utformas så att det inte leder till

återverkningar och svårigheter på andra håll och därmed i sin tur medför

krav på specialregleringar och vidgade ekonomiska insatser från statens

sida. Det är också angeläget, att åtgärderna blir till verklig hjälp för berörda

fiskare utan att framstå som alltför förmånliga i förhållande till vad som

gäller för övriga västkustfiskare.

Med hänsyn härtill framlägger statskontoret i huvudsak följande förslag

till utformning av stödet.

Långivningen bör begränsas till fiskare på kuststräckan Svinesund—

Rossö, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt och som av ålder bedrivit

och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsområdet. Lånen bör vara

av sådan storlek att fiskare, som vill utbyta sin nuvarande båt mot större,

i princip skall kunna göra detta utan ökad egen kontantinsats. Lånebeloppet

bör således helt eller i det närmaste täcka kostnaden för den nya båten

efter avdrag av nettovärdet av den gamla båten. I regel bör lån ej få överstiga

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196''r

80 procent av anskaffningskostnaden för ny båt, men möjlighet bör hållas

öppen även för något högre låneprocent. För ny motor och installation av

radar bör procenttalet utgöra högst 80 resp. högst 100 procent. Ränte- och

amorteringsfrihet för lånen bör medges under två år, varefter lånen bör

förräntas efter fastställd normalränta (f. n. 5,25 procent) samt återbetalning

ske av hela lånet såvida ej särskilda omständigheter föranleder annat.

Med här föreslagen räntefrihet skulle subventionen för ett lån på 200 000

kr. med nuvarande räntesatser utgöra i runt tal 40 000 kr.

För delägare i båt som slutar fiska bör möjlighet finnas att täcka prisfallsrisken

på det äldre båt- och redskapsmaterialet. Någon statlig inlösen

bör däremot inte ifrågakomma. Vidare bör möjlighet finnas att undantagsvis

bistå äldre fiskare under en övergångsperiod. Förevarande statliga insatser

för dem som slutar fiska bör inte överstiga den räntesubvention som

kan beräknas vid anskaffning av större båt. I övrigt erforderliga åtgärder

får vidtas i annan ordning bl. a. genom medverkan av arbetsmarknadsstyrelsen.

Beslut om lån bör fattas av Kungl. Maj :t eller av fiskeristyrelsen efter

samråd med statens jordbruksnämnd eller statskontorets fondbyrå. Med

hänsyn till de från fiskerilånen avvikande normerna är det lämpligast att

under fonden för låneunderstöd för långivningen skapa en särskild lånefond,

benämnd räkfiskelånefonden. Storleken av fonden kan svårligen beräknas.

För av statskontoret i övrigt föreslagna stödåtgärder bör medel

äskas under ett förslagsanslag på driftbudgeten med för innevarande budgetår

200 000 kr. och för budgetåret 1965/66 1 milj. kr.

Riksrevisionsverket finner övervägande skäl tala för att lånen maximeras

och löper med ränta. Det kapitalbelopp, som må komma att anvisas för

verksamheten, bör tillföras fiskerilånefonden men hållas skilt från övriga

fondmedel. Verket ifrågasätter vidare om på grundval av föreliggande utredning

medel bör ställas till förfogande för inlösen av äldre båtar m. m.

Statens jordbruksnämnd finner viss försiktighet vid långivningen motiverad

bl. a. med hänsyn till eventuella återverkningar för räkfisket på annat

håll. Nämnden anser vidare, att lånen i princip bör förbehållas delägarna

i de fiskebåtar som under ett antal år använts för räkfiske inom konventionsområdet.

Spekulationsköp bör såvitt möjligt förebyggas och hänsyn tas

till att investeringar i större båtar för sillfiske ej bör ske. Lån bör därför

utgå endast för att anskaffa båtar som avses för annat fiske än havsfiske

ef ler sill. Nämnden tillstyrker, att lån må utgå med högst 80 procent av anskaffningskostnaden

för båt och motor. Däremot kan nämnden ej tillstyrka

befrielse från återbetalningsskyldighet eller att låneräntan sätts lägre än

fyra procent. Även i övrigt bör enligt nämnden gälla samma villkor, som

för lån från fiskerilånefonden.

Departementschefen

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av

1950 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som

svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgång
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196t

en av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nuvarande

huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt

fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde

inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt

utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna anser

jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens

sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.

Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan

Svinesund—Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske

inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet

bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra

områden, möjlighet härtill. Av utredningen framgår att ett rationellt fiske

inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsätter

att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste

formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeristyrelsen

och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som

täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna lämnas

förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det

torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar

blir i tillfälle att inga i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda

båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bör

samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.

Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl

knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva

sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som

i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt m. m. är hänvisade till lån ur

fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens

förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostnaden

för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom

intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skäl

föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant

skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir

onormalt låg. Fiskeristyrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt

bör kunna förvärvas för en kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill

och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag

förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180000

kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bör lån i regel ej beviljas

med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla

båten.

I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bör gälla samma

villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta

två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1961

procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år. Anstånd

med amortering bör för en tid av högst sex månader knnna beviljas av

fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omständigheter

föreligger bör Kungl. Maj :t äga medge befrielse från återbetalningsskyldighet.

Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t och bör

i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av 1059 års

riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekämpande syfte.

Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin näring,

annan sysselsättning bör — liksom fallet är för yrkesgrupper som drabbas

av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden

uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På

grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl

föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller

ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av

fiskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och

redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan

Svinesund—Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande

fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga

inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället

få ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att

fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör

utgå med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från

fiske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning

bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sig

realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del, och till hans förmögenhetsställning

i övrigt. Kungl. Maj:t bör äga utfärda närmare bestämmelser

om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.

Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att

inom två år söka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till

fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som

torde höra täckas genom investeringsanslag nnder fonden för låneunderstöd,

beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit

under fiskeristyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde

3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen

bör utgå från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till

vissa räkfiskarc. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå

till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av

nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas

350 000 kr. för ändamålet.

Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av

den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfartsstyrelsen

att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt underlätta

fiskarnas navigering invid den nya gränsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Raimond Kolk

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

75

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson,

anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

F. Atomenergiverksamhet

[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har

anvisats ett förslagsanslag av 7 500 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att en överenskommelse rörande

Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967 godkänns samt att medel anvisas

för fortsatt deltagande i projektet.

Konventionen den 20 december 1957 om upprättandet av ett europeiskt

bolag för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic) ratificerades

av Sverige den 18 december 1959 med stöd av riksdagens bemyndigande

(jfr prop. 1958:59). Det ursprungliga aktiekapitalet i Eurochemic

utgjorde 20 milj. avräkningsenheter i Europeiska betalningsunionen (en

enhet motsvarar ca 1 US dollar). Sveriges andel var 8 %. I enlighet härmed

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

tecknade atombolaget 32 aktier med ett nominellt värde av 1,6 milj. avräkningsenheter

(8,3 milj. kr.).

En höjning av aktiekapitalet till 28,95 milj. avräkningsenheter beslöts

är 1961, varvid atombolaget tecknade ytterligare 10 aktier med ett värde

av 0,5 milj. avräkningsenheter (2,6 milj. kr.). Aktieteckningen godkändes

av riksdagen år 1962 (jfr prop. 1962: 1 bil. 12 s. 135).

Emellertid stod vid slutet av år 1963 klart, att ökningen av aktiekapitalet

ej var tillräcklig för att trygga anläggningens färdigställande, tagande i

drift samt det tortsatta drifts- och forskningsprogrammet. Vid undersökning

av olika alternativ för verksamheten befanns det ekonomiskt och

tekniskt mest fördelaktigt att färdigställa anläggningen, vilket beräknades

kunna ske år 1965, och därefter driva den i begränsad omfattning under

åren 1966 och 1967 för att på så sätt bringa ned det erforderliga medelsbehovet.

Med ett sådant program uppskattas medelsbehovet under åren

1964—1967 till 14,8 milj. avräkningsenheter. Eurochemics styrelse samt

den särskilda grupp för Eurochemic, som tillsatts inom det europeiska

atomenergiorganets (ENEA) styrelse, föreslog att 6,8 milj. avräkningsenheter,

vilka fordras för att färdigställa anläggningen, skulle täckas genom

ytterligare aktieteckning. Kostnaden för forskningsprogrammet och

underskottet av driften föreslogs täckas genom bidrag till OECD i förhållande

till nationalproduktens storlek. Aktieteckningen förutsatte en överenskommelse

mellan de deltagande regeringarna om finansieringen av de

övriga kostnaderna för Eurochemic tram t. o. in. år 1967. Sedan en sådan

överenskommelse träffats vid OECD:s rådsmöte den 16 juni 1964 fattade

Eurochemics bolagsstämma och särskilda gruppen den 1 juli 1964 formellt

beslut om utökning av aktiekapitalet med 6,8 milj. avräkningsenheter till

35,75 milj. enheter. Beslutet biträddes från svensk sida med förbehåll för

riksdagens godkännande.

För Sveriges del innebär denna uppgörelse ett åtagande att teckna 12

aktier till ett värde av 600 000 avräkningsenheter (3,1 milj. kr.) samt att

bidra till driften och forskningsprogrammet för åren 1964—1967 med

ett belopp, som räknat på gällande OECD-kvoter för de deltagande länderna

uPPgår till högst 487 000 enheter (2,6 milj. kr.). För den nya aktieteckningen

beräknas komma att erfordras under innevarande budgetår ca 2,2

milj. kr. samt under budgetåret 1965/66 ca 0,9 milj. kr. Fördelningen på

budgetår av bidragen till driften och forskningsprogrammet, vilka avses

intlyta till OECD-budgeten, kan ej helt överblickas. För budgetåret 1964/65

uPPgår bidraget till 0,52 milj. kr. och återstoden kan uppskattas att utfalla

med ungefär lika delar under de tre följande budgetåren.

Beträffande värdet ur svensk synpunkt av Eurochemic framhåller atombolaget

följande. Genom deltagande i projektet erhålls grundläggande erfarenheter

beträffande kemisk upparbetning av använt kärnbränsle. Redan

nu kan sägas, att de erfarenheter som förvärvats genom deltagande i

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k

detta projekt på konstruktionsstadiet varit mycket värdefulla bl. a. genom

att svensk personal arbetat i Eurochemic och svenska företag fullgjort leveranser

till anläggningen. Ett fortsatt svenskt deltagande i projektet kommer

att ge erfarenheter av driften och det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete

som planeras. På detta sätt kan inom landet bevaras den

kompetens som är nödvändig för att uppföra en motsvarande svensk anläggning,

vilket beräknas bli ekonomiskt motiverat under 1970-talet. Bolaget

har i betydande utsträckning kunnat inskränka sitt eget experimentella

arbete på upparbetningsområdet och har helt inriktat sitt program på

att utnyttja erfarenheterna från Eurochemic.

Ett ytterligare skäl till att fullfölja arbetena inom Eurochemic är, att bolaget

där har möjlighet att upparbeta bränsleelement från Ågesta- och eventuellt

även från Marvikenreaktorn för att utvinna plutonium för det svenska

reaktorprogrammet. Dessutom kommer nu Eurochemic-anläggningen

att utföras så att den även kan ta emot höganrikat bränsle. Detta ger en

möjlighet att i Europa upparbeta bränsleelement från R2-reaktorn i Studsvik.

Detta kan visa sig ekonomiskt fördelaktigt, då man härigenom undgår

den långa transporten till Amerikas förenta stater.

Delegationen för atomenergifrågor har i yttrande över atombolagets skrivelse

tillstyrkt fortsatt svenskt deltagande i projektet i enlighet med den

föreliggande överenskommelsen.

Departementschefen

I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 109) anmäldes, att medelsbehovet

för innevarande budgetår för att täcka driftsunderskottet vid den gemensamma

europeiska anläggningen Eurochemic för kemisk behandling

av bestrålat atombränsle endast kunde tas upp preliminärt med ett belopp

av 1,9 milj. kr. De ytterligare utredningar och förhandlingar som sedermera

ägt rum har lett fram till ett förslag att färdigställa anläggningen år

1965 och därefter driva den i begränsad omfattning under åren 1966 och

1967. Härigenom skulle det erforderliga medelsbehovet kunna nedbringas

utan att syftet med anläggningen äventyrades. Det för åren 1964—1967

behövliga beloppet har beräknats till 14,8 milj. avräkningsenlieter motsvarande

omkring 77 milj. kr. För Sveriges del skulle detta innebära teckning

av ytterligare 12 aktier till ett värde av omkring 3,1 milj. kr. För denna

aktieteckning torde behövas 2,2 milj. kr. för innevarande samt 0,9 milj. kr.

för nästa budgetår. För bidrag till driften av anläggningen och forskningsprogrammet

erfordras upp till 2,6 milj. kr. Beloppet avses att tillskjutas

via OECD-budgeten. Det kommer uppskattningsvis att fördela sig med 0,52

milj. kr. under budgetåret 1964/65 och med omkring 0,7 milj. kr. för vart

och ett av de tre följande budgetåren.

Enligt min mening innebär vårt deltagande i Eurocliemicprojektet stora

fördelar för vårt land. Härigenom kan vi för en relativt begränsad kostnad

6 Dihang till riksdagens protokoll 106i. 1 samt. Nr ISO

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

tillgodogöra oss erfarenheter av stort värde för att genomföra det svenska

atomenergiprogrammet. Jag förordar således att ifrågavarande överenskommelse

godkänns. Erforderligt medelsbehov för aktieteckningen torde liksom

hittills få täckas från förslagsanslaget Internationellt atomenergisamarbete.

Kostnaderna för forskningsprogrammet samt för täckande av underskottet

torde få belasta det under tredje huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna överenskommelsen

rörande finansiering av Eurochemics verksamhet

t. o. m. år 1967.

I. Ekonomisk försvarsberedskap

[2] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 800 000 kr. Medlen är avsedda för utförande av vissa

förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar, som uppförts med

statsbidrag.

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap hemställer, att å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisas ytterligare 400 000 kr.

till ifrågavarande projekt.

Ärendet är av den natur att redogörelse för detsamma inte bör lämnas

till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de

handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

För utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar

som uppförts med statsbidrag torde, utöver redan anvisade medel,

böra anvisas 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flytande bränslen å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Fredrik Denecke

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A

79

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följ ande.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[1] 40. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. För detta ändamål har för

budgetåret 1964/65 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 hemställt om bemyndigande

att igångsätta vissa byggnadsarbeten avseende ett nytt landsstatshus

i Örebro. Av handlingarna inhämtas följande.

Den regionala förvaltningen i Örebro är f. n. förlagd till dels delar av

Örebro slott, dels kronans byggnader inom stadsägan 1171 och dels förhyrda

lokaler på olika platser i staden. Nuvarande lokalbestånd är otillräckligt

och en stor del av lokalerna är inte ändamålsenliga. Delar av enskilda förvaltningsenheter

har måst förläggas till olika platser, och enheter med stark

anknytning sinsemellan ligger på stort avstånd från varandra. Dessa förhållanden

orsakar svårigheter i förvaltningens arbete, dubblering av utrustning

m. fl. olägenheter.

Huvudhandlingar för nybyggnad av landsstatshus i Örebro har av byggnadsstyrelsen

redovisats för Kungl. Maj:t i skrivelse den 16 mars 1964, var
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

vid kostnaderna beräknats till i runt tal 8 150 000 kr. i prisläget den 1 juli

1963. Genom nybyggnaden erhålles ca 3 600 m2 kontorsrumsyta samt en

butiksvåning. I nybyggnaden avses i första hand skola inrymmas följande

organ inom och utom länsstyrelsen, nämligen landskontor med datakontor,

häradsskrivarna i Örebro och Kumla fögderier, länsbostadsnämnd, länsskolnämnd,

länsnykterhetsnämnd, statens skyddskonsulent, länsläkarorganisationen,

länsingenjören och statens justerare.

Genom beslut den 6 maj 1964 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av förenämnda huvudhandlingar utföra projektering

fram till och med färdiga bygghandlingar. Enligt föreliggande tidsplaner

räknar styrelsen med att bygghandlingar skall kunna föreligga i december

1964. Under förutsättning att uppdrag att utföra arbetena erhålles

torde igångsättning kunna ske i mars 1965. Byggnadstiden har beräknats till

ca 20 månader. Såsom styrelsen anmält i samband med redovisningen av

huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsobjekt, skulle styrelsen i

sina petita återkomma med förslag ifråga om erforderliga medel för objektet

under budgetåret 1964/65. Den nu upprättade investeringsplanen jämte

på grundval av denna uppgjord finansieringsplan utvisar att något medelstillskott

för innevarande budgetår inte erfordras, då den beräknade förbrukningen

för Örebro, 2 000 000 kr., rymmes inom ramen för reserverade och

för budgetåret anslagna medel.

Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen är lokalförhållandena för

länsförvaltningen i Örebro otillfredsställande. Behov föreligger således att

uppföra ett landsstatshus i Örebro. Avsikten är att inrymma bl. a. länsstyrelsens

datakontor i detta nya kontorshus. Riksdagen har med bifall till

prop. 1963: 32 (SU 41; rskr. 101) beslutat, att maskiner för automatisk

databehandling skall införas som hjälpmedel inom folkbokföringen m. m.

För att den nya organisationen planenligt skall kunna genomföras måste

datakontorets lokaler tas i bruk under sista kvartalet 1966. Härför erfordras

att byggnadsarbetena påbörjas redan under innevarande budgetår.

Kostnaderna för projektet har beräknats till 8 150 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963. Då jag inte har någon erinran mot kostnaderna för det

föreslagna byggnadsföretaget, vars omfattning tidigare godtagits av Kungl.

Maj:t, förordar jag att företaget kommer till stånd enligt föreliggande förslag.

Såsom styrelsen förutsett torde för ändamålet erforderliga medel för

budgetåret 1964/65 rymmas inom ramen för redan anvisade anslag. Återstående

belopp bör inräknas i de för kommande budgetår erforderliga anslagsbeloppen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A

att medge att ett nytt landsstatshus må uppföras i Örebro

i enlighet med av mig förordat förslag.

Statens utlåningsfonder

[2] 14. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att lån

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas intill 1 340

milj. kr. under år 1964. Beloppet har beräknats på grundval av ett bostadshyggnadsprogram

för år 1964 av 85 000 lägenheter, varav 54 000 i statsbelånade

flerfamiljshus samt 25 000 i statsbelånade småhus.

I anledning av en framställning av arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen

har Kungl. Maj:t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnads^

företag avseende högst 2 000 lägenheter i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län får

medgivas under år 1964 utan hinder av att beslut om bostadslån för ifrågavarande

företag inte ryms inom den för år 1964 fastställda låneramen. Vidare

har Kungl. Maj :t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnadsföretag

avseende ytterligare högst 3 000 lägenheter — företrädesvis i rikets tre

största städer med omgivande kommuner — må medgivas under året oaktat

beslut om bostadslån inte ryms inom nyssnämnda låneram.

Bostadsstyrelsen har i en särskild framställning upplyst, att bostadslån

för småhus under år 1964 till följd av minskade möjligheter att erhålla

bottenlån på lånemarknaden har måst fördjupas mer än som förutsatts

vid beräkning av låneramen.

Departementschefen

Ramen för beviljande av bostadslån under år 1964 har av riksdagen bestämts

till 1 340 milj. kr. Beloppet har framräknats på grundval av ett bostadsbyggnadsprogram

för året av 85 000 lägenheter, därav 54 000 i statsbelånade

flerfamiljshus och 25 000 i statsbelånade småhus.

Såsom framgått av min redogörelse har igångsättningsprogrammet för år

1964 efter medgivande av Kungl. Maj :t utvidgats med 5 000 lägenheter.

Syftet har varit dels att i anslutning till lokaliseringspolitiska strävanden

öka bostadsbyggandet i expansiva orter i norrlandslänen samt Värmlands

och Kopparbergs län och att därigenom även skapa förbättrade sysselsättningsbetingelser

under den kommande vintern för byggnadsarbetare i dessa

områden, dels att möjliggöra ett ökat bostadstillskott i storstadsområdena,

där bristen på bostäder är mest framträdande. För att beslut om

bostadslån för ifrågavarande byggnadsföretag skall kunna meddelas under

året behöver den av riksdagen fastställda ramen för långivningen utökas.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår också att bostadslånen för

småhus till följd av minskade möjligheter att erhålla underliggande kredit

på lånemarknaden har måst fördjupas i större omfattning än som förut
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

satts vid beräkning av låneramen. Enligt vad jag under hand inhämtat från

bostadsstyrelsen torde igångsättningen av småhus under år 1964 komma

att stanna vid ca 24 000 lägenheter mot ursprungligen beräknade 25 000.

Påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus antages i gengäld överstiga beräknat

antal med 1 000. För att bostadslån under året skall kunna beviljas

för ca 24 000 lägenheter i småhus, erfordras en utökning av låneramen.

Kungl. Maj :t har vidare meddelat bestämmelser, genom vilka låneunderlaget

höjts i fråga om byggnadsföretag, där de egentliga byggnadsarbetena

påbörjats efter den 30 juni 1964. Även av detta skäl erfordras en utökning

av ramen. Å andra sidan kan det beräknas åtgå ett mindre belopp än som

tidigare antagits för en retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta

under år 1963.

Den erforderliga låneramen beräknar jag, på grundval av uppgifter som

har lämnats av bostadsstyrelsen, i enlighet med följande uppställning.

Milj. kr.

Lån till nya flerfamiljshus (60 000 X 13 400) .............. 804

Lån till nya småhus (24 000 X 18 100) .................... 434

Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån...... 90

Retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta under år 1963 30

Höjning av lån till bostäder, igångsatta under andra halvåret

1964 .................................................... 50

Avrundat 1 410

Låneramen bör alltså fastställas till 1 410 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medge att lån, som skall utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, må beviljas intill 1 410 000 000 kr. under

år 1964.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

83

Bilaga 10

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å

Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler härefter

under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

E. Diverse

[1] 10. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av propositionen 1964:

187 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.

[2] 11. Kostnader för dyrortsundersökning. I prop. 1963: 54 behandlades

frågan om principerna för en prisgeografisk undersökning. Härvid lämnades

en sammanfattande redogörelse för den utredning (SOU 1962: 39)

»Ortsprisindex», som av en särskilt tillkallad utredningsman verkställts rörande

metoderna för en prisgeografisk undersökning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

De i propositionen iramförda förslagen rörande genomförandet av den

prisgeografiska undersökningen sammanföll i flertalet hänseenden med förslagen

i den ovan nämnda utredningen. I fråga om metoderna för beräkning

av resekostnader följdes i propositionen icke det av utredningsmannen

lämnade förslaget. Metoderna lör resekostnadernas beräknande hänsköts i

stället till statistiska centralbyrån för vidare utredning. Den i propositionen

redovisade kostnaden för den prisgeografiska undersökningen innefattade

icke kostnader för beräkning av reseposten.

Riksdagen biföll propositionen (SU 1963: 65; rskr 174).

Med skrivelse den 15 maj 1964 har statistiska centralbyrån redovisat

en utredning rörande behandlingen av resekostnaderna vid dyrhetsberäkningen.

Ö\er den salunda redovisade utredningen bär utlåtanden avgivits

av dyrortsnämnden, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Vid sin granskning av den i »Ortsprisindex» föreslagna metoden, som

väsentligen innebär en anknytning till det vid 1951 års dyrortsundersökning

tillämpade förfaringssättet, har centralbyrån funnit att det förelåg

bristande överensstämmelse mellan innebörden av 1951 års metod och den

teoretiska modell, som skulle ligga till grund för dyrhetsjämförelsen, nämligen

en jämförelse vid lika standard.

Centralbyrån föreslår en empirisk undersökning av resekostnaderna vid

1964 års dyrortsundersökning, där de resekostnadskorrigerade dyrhetstalen

bör bestå dels av en faktor som tar hänsyn till skillnaden i resebehovskostnad,

dels av en faktor som innebär en korrigering med hänsyn till den relativa

standardförändring som resebehovet medför. Dyrhetstalen skattas

genom en stickprovsundersökning på varje jämförelseort (kommunblock),

varvid resekostnaden bestämmes enligt »Iägsta-kostnad-principen», vilket

innebär att varje resa antas kunna företas på två sätt, antingen med allmänna

färdmedel (på »billigaste» sätt) eller med egen personbil (en

»standardbil»). Kostnaderna beräknas för båda alternativen och den eftersökta

kostnaden blir alltid den lägsta av de två framräknade. Tillsammans

med en »tidskostnad» som restiden åsättes för att användas för bestämning

av standardkorrigering erhålles en skattningsfunktion för orten.

Kostnaden för att genomföra en undersökning enligt den empiriska metoden

har av centralbyrån beräknats till 650 000 kr.

Centralbyrån anger i sin skrivelse att om den empiriska metoden ej godtages

som alternativ kunde ifrågakomma det förfaringssätt som anvisas i

»Ortsprisindex», nämligen en modifierad version av den metod som användes

vid 1951 års dyrortsundersökning. Kostnaderna för en undersökning

enligt detta alternativ har av centralbyrån uppskattats till ca 40 000 kr.

Remissinstanserna har i sina uttalanden väsentligen uppehållit sig vid

trågan om vilken av de av centralbyrån skisserade undersökningsmetoder
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k 85

na som bör tillämpas. Samtliga remissinstanser har härvid stannat för att

förorda den empiriska metoden.

Departementschefen

När anslag beviljades till den nu pågående dyrortsundersökningen, inräknades

inte kostnaderna för beräknande av resekostnadsposten. Denna

fråga skulle upptas senare på grundval av en utredning av statistiska centralbyrån.

Centralbyråns nu framlagda utredning om metoderna för resekostnadernas

beräknande innefattar två alternativa förslag. Det ena av dessa alternativ

»schablonalternativet» innebär i sina huvuddrag en lösning enligt de

riktlinjer som tillämpades vid 1951 års dyrortsundersökning. Det andra

alternativet, det »empiriska alternativet», innebär att undersökning utförs

på de olika orterna rörande vissa faktiska förhållanden, som påverkar

resefrekvensen för hushållen.

Av dessa alternativ förordar jag det »empiriska alternativet» trots att

kostnaderna härför är större än för »schablonalternativet». Vissa besparingar

syns kunna göras inom ramen för detta av mig förordade alternativet.

Sålunda syns undersökningen kunna begränsas till att avse enbart ett

urval av kommunblock. Härigenom skulle kostnaderna minska från beräknade

650 000 kr. till 412 000 kr.

Den av centralbyrån utformade empiriska undersökningsmodellen förutsätter

att vissa värden fastställs i särskild ordning. Hit hör t. ex. resebehovets

sammansättning och värdet av restid. Jag är inte beredd att tixera

dessa värden förrän erforderliga diskussioner i frågan med personalorganisationerna

kunnat slutföras. Det torde därefter få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela centralbyrån erforderliga direktiv.

Arbetsresekostnaderna bör givetvis i princip redovisas på den ort, där

arbetsplatsen är belägen eftersom arbetsplatsens ortsgrupp bestämmer lönen.

I detta sammanhang synes böra upptagas frågan om de ökade kostnader

som på grund av höjda löner uppstår för den undersökning, som utförs

inom ramen för det av 1963 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1963/64

anvisade reservationsanslaget Kostnader för dyrortsundersökning. Statistiska

centralbyrån har beräknat de ifrågavarande ökningarna till 288 000

kr., varvid inräknats samtliga kostnadsökningar fram till undersökningens

färdigställande vid slutet av 1965.

Medel för resekostnadsundersökningen och kostnadsökningarna inom ramen

för tidigare anvisat anslag torde upptagas med 700 000 kr. och få uppfödas

å tilläggsstat I för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

att till Kostnader för dyrortsundersökning å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

J.-E. Sahlin

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

87

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

III. Utrikesdepartementet

C 7 a Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning,

reservationsanslag ................................ 340 000

IV. Försvarsdepartementet

G 3 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservationsanslag

...................................... 420 000

G 4 Kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern,

reservationsanslag ............................... 10 500 000

G 5 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

...................................... 780 000

G 6 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering

m. m., förslagsanslag .................... 4 000 000

15 700 000

V. Socialdepartementet

C 2 a Socialstyrelsen: Utrustning, reservationsanslag ...... 450 000

C 19 a Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning,

reservationsanslag........................... 100 000

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafi
merlasarettet

m. m., reservationsanslag ............ 2 250 000

2 800 000

VII. Finansdepartementet

F 10 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag........ 500 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 13 Information om skolreformen, reservationsanslag ... 500 000

F 38 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 3 500 000

4 000 0000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196/i

IX. Jordbruksdepartementet

F 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening................ 96 000

J 9 a Bidrag till vissa räkfiskare, förslagsanslag.......... 350 000

446 000

X. Handelsdepartementet

I 5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flytande bränslen, reservationsanslag .... 400 000

XII. Civildepartementet

E 10 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering

m. m., förslagsanslag................ 18 000 000

EU Kostnader för dyrortsundersökning, reservationsanslag

............................................ 700 000

_18 700 000

Säger för driftbudgeten 42886000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

2 Kontorsbyggnader för domänverket ................ 25 000

7 Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frö
kontrollanstalt

disponerade egendomarna i Stora Råby 62 000

87 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter

för alkoholmissbrukare ........................... 2 000 000

/V. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Vissa exploateringskostnader m. m................. 650 000

V. Statens utlånings fonder

Socialdepartementet:

3 Statens bosättningslånefond

10 000 000

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

VI. Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks

aktiebolag................................ 1 500 000

Jordbruksdepartementet:

Lån till vissa räkfiskare .......................... 3 000 000

4 500 000

Säger för kapitalbudgeten 17237000

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640679

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:399 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av dels framställning angående Tumba pappersbruk, m. m., dels i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. Rskr. 1964:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. a1 i texten
  3. Rskr. 1964:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, t vad propositionen a a1 i texten
  4. Rskr. 1964:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, t vad propositionen a a1 i texten
  5. Rskr. 1964:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 196k/65, i vad propositione a1 i texten

Visa alla 20