Angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
1964-11-06 · 88 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 84 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:190, Angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
1
Nr 190
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65,
given Stockholms slott den 6 november 1964.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra
sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1964/65. Denna proposition torde nu få föreläggas
riksdagen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 190
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu bör framställas till riksdagen,
har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag
till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställande av vederbörande
föredragande fattat (bil. 1—10), torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag om
42 886 000 kr. å driftbudgeten och 17 237 000 kr. å kapitalbudgeten. Av
utgifterna å driftbudgeten hänför sig 10 500 000 till kostnader för deltagande
i FN :s fredsstyrka på Cypern och 780 000 kr. till svenska övervakningskontingenten
i Korea under försvarsdepartementets huvudtitel samt
2 250 000 kr. till bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. under socialdepartementets huvudtitel. Under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel äskas anslag om sammanlagt 4 000 000 kr.
för åtgärder i samband med reformeringen av de gymnasiala skolorna
samt under försvars- och civildepartementens huvudtitlar sammanlagt
22 000 000 kr. för täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. Övriga anslagsäskanden å driftbudgeten uppgår till mindre
betydande belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och
andra utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tidpunkt
under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.
Av utgifterna å kapitalbudgeten avser 2 000 000 kr. vissa byggnadsarbeten
m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare under statens
allmänna fastighetsfond, 10 000 000 kr. statens bosättningslånefond
under statens utlåningsfonder samt 1 500 000 kr. lån till uppehållande av
driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag och 3 000 000 kr. lån till
vissa räkfiskare under fonden för låneunderstöd.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10)
fattat beslut.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Monica Gustafson
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
3
Bilaga 1
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november
1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Statsrådet Lindström anmäler under utrikesdepartementets handläggning
hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
C. Internationell biståndsverksamhet
[1] 7a. Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning. Något anslag
för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
I skrivelse den 21 oktober 1964 har nämnden för internationellt bistånd
redogjort för de merkostnader, som beräknats uppkomma i samband med
nämndens flyttning till nya lokaler, som upplåtits av byggnadsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen har beslutat att till nämnden upplåta lokaler i kvarteret
Orgelpipan nr 7, Klarabergsgatan 60, omfattande hela våningsplanet 4
trappor och delar av våningen 3 trappor upp. Övriga kontorslokaler i denna
fastighet har upplåtits till socialstyrelsen och generalpoststyrelsen. Planering
av lokalerna samt av den fasta och lösa inredningen har i samråd mellan
byggnadsstyrelsen, nämnden, generalpoststyrelsen och socialstyrelsen
pågått sedan början av år 1964.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
De lokaler, som kommer att disponeras av nämnden, rymmer förutom
tjänsterum ett styrelserum, föreläsningssal, fem konferensrum, bibliotek,
arkiv i våningsplan och källarplan, förrådsrum, tre lunchrum och tre smärre
rum. Vissa kostnader, beräknade till 340 200 kr, för vilka medel icke tidigare
anvisats, torde komma att uppstå i samband med utrustning av lokalerna
och inflyttning. Nämnden har vid planeringen av de nya lokalernas
möblering och inredning sökt att i största möjliga utsträckning utnyttja
redan befintligt inventariebestånd, som emellertid icke förslår vid den ökning
av antalet tjänsterum och speciellt inredda lokaler för särskilda ändamål,
som nämnden erhåller i samband med inflyttningen i den av byggnadsstyrelsen
anvisade fastigheten.
Föredraganden
NIB får genom flyttningen sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande
sätt. Av särskild betydelse är att NIB nu får sin personal samlad på ett
ställe. Jag har ingen erinran mot beräkningen av kostnaderna för utrustningen
av de nya lokalerna och hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Nämnden för internationellt bistånd (NID): Utrustning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag om 340 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Arnold Willén
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
5
Bilaga 2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför
därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
G. Diverse
[1] 3. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. Genom beslut den 28
juni 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att från det
ä riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar
rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. intill
ett belopp av högst 150 000 kr. utbetala ersättningar för kostnader för utredning
in. in., som kunde föranledas av det försvarets fastighetsnämnd
den 6 september 1962 meddelade uppdraget att företaga översiktlig planering
rörande det framtida utnyttjandet av Järvafältet.
1 skrivelse den 11 september 1964 har försvarets fastighetsnämnd meddelat,
att provröjningar som verkställts genom chefens för armén försorg
visat att det inom den del av Järvafältet som är belägen söder om vägen
Barkarby—Tureberg finns två områden där blindgångare förekommer. Då
särskilt för arbetet kvalificerad personal med för ändamålet speciellt an
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
skattad utrustning tunnits att tillgå på platsen i samband med provröjningarna
har nämnden ansett starka skäl tala för att fortsätta röjningsarbetet
i syfte att i görlig mån befria södra delen av Järvafältet från blindgångare.
Detta arbete har påbörjats inom det ena av områdena. Fastighetsnämnden
har vidare funnit det i nuvarande läge lämpligen böra ankomma
på kronan att verkställa projektilröjning även inom det andra område av
södra Järvafältet inom vilket blindgångarrisk föreligger för att möjliggöra
vissa av Stockholms stads fastighetskontor planerade undersökningsarbeten
för ett framtida avloppssystem inom Järvafältet. Kostnaderna för sålunda
återstående röjningsarbeten på södra delen av Järvafältet har beräknats
uppgå till ca 420 000 kr. Genom provröjningarna och de hittills verkställda
röjningarna, som dragit en kostnad av 144 000 kr., har de genom Kungl.
Maj :ts beslut den 28 juni 1963 anvisade medlen i det närmaste förbrukats.
Enligt fastighetsnämnden borde återstående kostnader för projektilröjning
kunna förskottsvis bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogande
stående medel för att sedermera täckas från de medel, som inflyter vid
kommande försäljning av mark från Järvafältet.
Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt fortifikationsförvaltningen
att förskottsvis av omhänderhavda medel utbetala
högst 420 000 kr. för projektilröjning inom den del av Järvafältet som är
belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg samt föreskrivit att Kungl.
Maj:t framdeles skall besluta om sättet för ifrågavarande kostnaders slutliga
bestridande.
För egen del anser jag, att medel för slutligt bestridande av ifrågavarande
kostnader bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1964/65. Jag föreslår därför, att ett sådant
anslag, benämnt Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, om 420 000
kr. anvisas för ändamålet. Kronans kostnader i förevarande hänseende bör
självfallet ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den militära
verksamheten på Järvafältet, vilket torde väl uppvägas av värden som
statsverket kan tillgodoräkna sig vid bortflyttningar (jfr prop. 1962: 190).
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 420 000 kr.
[2] 4. Kostnader för deltagande i FN:s fredsstyrka på Cypern. I prop.
1964:113 hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande att organisera
en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man att ingå i en FN:s
fredsstyrka på Cypern under tre månader. För ändamålet äskades ett reservationsanslag
av 12 milj. kr. Med hänsyn till de många osäkra faktorer
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
som vidlådde anslagsberäkningarna hemställde Kungl. Maj :t därjämte om
bemyndigande att, därest så visade sig nödvändigt, anlita anslaget till oförutsedda
utgifter för täckande av överskjutande kostnader för den svenska
kontingenten. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 38; rskr. 117). En
kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal organiserades enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 3 april 1964 för att under längst tre månader ingå
i den av FN upprättade fredsstyrkan på Cypern.
Med anledning av framställning av FN:s generalsekreterare förordnade
Kungl. Maj :t — efter hörande av utrikesnämnden — den 10 april 1964
att den svenska militära kontingenten skulle utökas med ca 340 man frivillig
personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära uppgifter. Då anslagsberäkningen
i prop. 1964: 113 gjorts med utgångspunkt i en styrka på ca
700 man, hemställde Kungl. Maj :t i prop. 1964: 154 att medel för den kostnad
som tilläggskontingenten medförde skulle anvisas under ett särskilt
reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64.
Anslaget föreslogs upptagas med 3,1 milj. kr. I sitt utlåtande över propositionen
uttalade statsutskottet (SU 133) att Kungl. Maj :t, för det fall
Kungl. Maj :t, efter hörande av utrikesnämnden, skulle finna erforderligt
att förändra Sveriges FN-insats på Cypern borde ha möjlighet att bestrida
överskjutande kostnader med anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.
Riksdagen biföll utlåtandet (rskr. 271).
Genom beslut den 25 juni 1964 förordnade Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens
hörande, att den svenska militära FN-kontingenten på Cypern
vid utgången av den tid, för vilken huvuddelen av personalen vid kontingenten
enligt avtal förbundit sig att tjänstgöra vid densamma, skulle
avlösas av en ny sådan kontingent omfattande ca 1 040 man frivillig personal,
varav ca 40 man för vissa polisiära uppgifter, för att under längst
tre månader ingå i FN :s fredsstyrka på Cypern. Kungl. Maj :t medgav att
till bestridande av de kostnader som föranleddes av beslutet fick tagas i
anspråk — utöver medel som kunde kvarstå outnyttjade av de av riksdagen
till kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern anvisade
reservationsanslagen — förskottsvis ett belopp av högst 13 milj. kr. av
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t förklarade sig
framdeles vilja meddela beslut i fråga om slutligt bestridande av de kostnader
för vilka anslaget till oförutsedda utgifter skulle komma att tagas
i anspråk.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 24 september och den 2 oktober 1964
har, efter framställning av FN :s generalsekreterare, kontingenten avlösts
av den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 provisoriskt organiserade
beredskapsstyrkan för FN-tjänst jämte 40 man för vissa polisuppgifter.
Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt att för bestridande av kostnader som
föranleddes av besluten fick förskottsvis tagas i anspråk belopp av tillhopa
högst 6,5 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t
8 Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
förklarade sig framdeles vilja meddela beslut om kostnadernas slutliga bestridande.
Av hittills anvisade medel för bestridande av kostnader för deltagande i
FN:s fredsstyrkor på Cypern återstod vid ingången av oktober 1964 ett belopp
av ca 850 000 kr. Huvuddelen av detta belopp torde emellertid vara
bundet genom redan vidtagna dispositioner. Kostnaderna för kontingenten
samt vissa kostnader för utbildning i Sverige kan beräknas till i genomsnitt
8,5 milj. kr. för månad. Vid oförändrad styrka under ytterligare en 3-månadersperiod
skulle alltså krävas ett anslag av 10,5 milj. kr. Medel härför bör
begäras på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall
härtill torde kostnader som förskottsvis bestritts från anslaget till oförutsedda
utgifter slutligt få bestridas från anslaget. Jag förutsätter att därest
Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens hörande, skulle finna erforderligt
att förändra Sveriges FN-insats på Cypern överskjutande kostnader kan
bestridas med anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för deltagande i FN:s fredsstgrka på
Cypern å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.
[3] 5. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i prop. 1953:234 angående täckning av kostnaderna för svenskt
deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i
Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts
i mars 1954. Övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt
men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer
mot omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt
12 120 000 kr. Hittills har således anvisats 17 120 000 kr. för ifrågavarande
ändamål.
I skrivelse den 12 oktober 1964 har försvarets civilförvaltning anmält,
att ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervakningskontingentens
fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i huvudsak
följande.
Behållningen under anslaget uppgick den 31 augusti 1964 till omkring
217 000 kr. Härav var ca 2 600 kr. bundna i utestående oredovisade för
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
skott. Den icke disponerade behållningen uppgick således till 214 400 kr.
Kostnaderna under tiden januari—augusti 1964 uppgick till i genomsnitt
ca 58 500 kr. för månad, vilket med 7 500 kr. för månad överstiger vad
som på förhand beräknats beträffande kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964:
105 s. 6).
För verksamheten under 1965 beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksamheten
bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars
anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills
anvisade belopp torde täcka medelsbehovet intill utgången av december
1964.
Departementschefen
Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i
Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör
emellertid beräknas för tiden till och med utgången av år 1965. Jag förutsätter,
att kontingentens personalstyrka alltfort hålles så låg som det är
möjligt.
Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall
täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december
1964. För den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett medelsbehov
av 65 000 kr. för månad, d. v. s. ett 14 000 kr. högre månatligt
belopp än som beräknats för verksamheten under kalenderåret 1964 (jfr
prop. 1964: 105 s. 6). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar. För
kalenderåret 1965 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas
som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter
samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens
verksamhet. Jag förutsätter liksom tidigare, att eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda
utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas
framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Svenska övervakningskontingenten i Korea å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 780 000 kr.
[4] 6. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.
Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmälan
av prop. 1964: 187 angående löncgradsplaceringen av vissa tjänster
in. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
10
Kungi. Maj.ts proposition, nr 190 år 1964
att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[5] 6 a. Vissa exploateringskostnader m. m. I skrivelse den 9 april 1964 har
fortifikationsförvaltningen med överlämnande av två köpekontrakt angående
försäljning av vissa markområden i Täby köping hemställt, att avtalen
måtte godkännas.
Enligt kontrakten har ämbetsverket — under förbehåll av Kungl. Maj :ts
godkännande — å kronans vägnar träffat avtal om försäljning av dels två
områden om tillhopa 38 000 m2 av stadsägan nr 4383 + 4385 + 4671 i
Täby köping till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare för ett pris av 4 kr.
50 öre per m2, dels ett område om cirka 2 000 m2 av samma stadsäga till
Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjef ond för ett pris av 9 kr. per m2.
Den till försäljning föreslagna marken är obebyggd och belägen omkring
300 meter öster om Näsby slott inom ett kronan tillhörigt, av sjökrigsskolan
disponerat område i sydöstra delen av Täby köping. Marken
erfordras icke för utbildningsverksamhet vid sjökrigsskolan eller för skolans
framtida utveckling.
De aktuella områdena är redovisade på kasernbyggnaders delfond av
försvarets fastighetsfond. Områdena är icke bokförda för sig utan ingår i
en större redovisningsenhet. Fortifikationsförvaltningen uppskattar deras
bokförda värde till 75 öre per m2. På uppdrag av ämbetsverket har områdena
värderats och därvid åsatts ett värde av 4 kr. 50 öre per m2 i fråga
om den mark, som avses skola förvärvas av bostadsrättsföreningen, och
9 kr. per m2 för det område, som avses skola överlåtas till stiftelsen. Enligt
en senare företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen
önskar förvärva, icke åsättas ett lägre värde än 6 kr. per m2. Bostadsstyrelsen
har icke velat motsätta sig att marken värderas till 6 respektive 9 kr.
per m2.
Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vidkommande,
förklarat sig icke ha något att erinra mot att en upplåtelse
kommer till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
förklarat sig icke ha något att erinra mot att en på uppdrag av bostadsrättsföreningen
upprättad skiss till stadsplan för områdena i fråga lägges
till grund för den planerade bebyggelsen.
Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare, som är en sammanslutning av
sjöofficerare och vederlikar, har till ändamål att genom förvärv och förvaltning
av fast egendom i Täby köping åt medlemmarna upplåta bostäder
eller andra lokaler. Ändamålet för Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjefond
är att anskaffa eller uppföra ett kollektivhus med bostadslägenheter,
vilka avses upplåtas åt bland annat sjöofficerare eller änkor efter
sjöofficerare.
Då en upplåtelse av ifrågavarande områden kommer att underlätta bostadsanskaffningen
för marinens personal, har jag för egen del icke något
att erinra mot en sådan. Efter att ha närmare övervägt formerna härför
har jag emellertid funnit mig icke kunna dela fortifikationsförvaltningens
uppfattning, att områdena bör försäljas. Med hänsyn till bland annat den
värdestegring, som den aktuella marken kan väntas undergå, anser jag
mig i stället böra förorda, att områdena -— såsom ursprungligen avsetts —
upplåtes med tomträtt, vilket gör det möjligt att låta värdestegringen stanna
hos kronan. Jag vill erinra om att Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 på
hemställan av riksdagen (SU 1963: 42; rskr. 124) tillkallat sakkunniga för
att utreda bland annat frågan om åtgärder i syfte att förhindra oförtjänta
jordvärdestegringsvinster. Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända
utlåtande, att en ökad användning av tomträttsupplåtelser av statlig
mark var väl värd att pröva såsom ett alternativ till försäljning.
För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vidtagas
för bildandet av rättsligen bestående tomter inom de aktuella områdena.
Till dessa åtgärder hör att kronan måste förvärva ett cirka 300 m2
stort område, som skall ingå i en av tomterna men för närvarande innehas
av annan ägare. Därjämte måste i exploateringsområdet ingående mark
för vägar utan ersättning överlåtas till Täby köping med äganderätt.
Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågavarande
områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar
till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av
Kungl. Maj :t med utgångspunkt i ett råmarkspris av 9 kr. per in2 i
fråga om mark som upplåtes till stiftelsen och 6 kr. per in2 i fråga om
mark som upplåtes till bostadsrättsföreningen.
Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att kronan i egenskap av
markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggningsarbeten
i form av vägar, vatten- och avloppsledningar in. in., som erfordras
för exploateringen av marken. På grundval av vissa för bostadsrättsföreningen
och stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningcn
beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten enligt följande.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
1. Vägar m. in............................................ 237 000
2. Vatten- och avloppsledningar ............................ 190 000
3. Kommunala anslutningsavgifter .......................... 133 000
4. Oförutsett m. m......................................... 90 000
Summa kr. 650 000
På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnaderna
för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med
tomträtt till sammanlagt 650 000. kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet
begäres på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form
av anslag för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders delfond.
Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt
praxis inräknas i de färdiga tomtområdenas markvärde. Någon amortering
av detta belopp från tomträttshavarnas sida avses icke ske. Det för
exploateringen erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovisningshänseende
få betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medge att i det föregående angivna markområden i
Täby köping må upplåtas med tomträtt;
b) medge att i det föregående angiven mark för vägar
må överlåtas till Täby köping utan ersättning;
c) till Vissa exploatering skostnader in. m. å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 650 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
S. Lindow
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
13
Bilaga 3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 196b,
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
C. Socialvård, nykterhetsvård m. m.
[1] 2 a. Socialstyrelsen: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte
uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
Socialstyrelsen hemställer, att medel måtte anvisas för bestridande av
kostnader i samband med att styrelsen skall flytta till nya lokaler. För styrelsens
fem byråer, som f. n. är inrymda i tre olika fastigheter i Stockholm,
har byggnadsstyrelsen upplåtit lokaler i en nybyggd lastighet i stadens
centrum. Lokalerna omfattar 128 tjänsterum samt sessionssal och vissa
med andra myndigheter gemensamma utrymmen. Inflyttning beräknas ske
i mitten av januari 1965. Kostnaderna i samband med flyttningen beräknas
till sammanlagt 478 000 kr. Av detta belopp avser 66 000 kr. andel i
telefonväxel och elektrisk utrustning, 330 000 kr. inköp av möbler, textilier
och viss annan utrustning jämte inredning av arkiv och bibliotek in. in.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
samt 82 000 kr. transportkostnader och vissa andra i samband med flyttningen
beräknade utgifter.
Departementschefen
Socialstyrelsen flyttar omkring årsskiftet till nya lokaler. Verket får därigenom
sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande sätt. Det av styrelsen
efter samråd med statskontoret framlagda förslaget till utrustning av de
nya lokalerna bör i huvudsak godtas. Till en del är det nuvarande inventariebeståndet
förslitet eller eljest olämpligt för användning i de nya lokalerna.
Jag förordar, att högst 325 000 kr. beräknas för inköp av möbler
och viss annan utrustning samt för inredning av arkiv och bibliotek m. m.
Vidare beräknar jag styrelsens andel av kostnaderna för telefonväxel och
elektrisk utrustning till 65 000 kr. Slutligen bör för transportkostnader och
vissa andra utgifter i samband med flyttningen beräknas 60 000 kr. Sammanlagt
bör sålunda anvisas 450 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Socialstyrelsen: Utrustning å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kr.
[2] 19 a. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning. Något
anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
Socialstyrelsen har framlagt förslag till viss utrustning i samband med
nybyggnad av en statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare.
Kostnaderna härför beräknas uppgå till 855 000 kr. Större delen
av detta belopp torde erfordras först under budgetåret 1965/66. Under byggnadstiden
uppkommer emellertid ett visst medelsbehov, vilket för budgetåret
1964/65 beräknats till ca 150 000 kr. för belysnings- och teleutrustning
m. m.
Departementschefen
Jag tillstyrker i det följande att en ny statlig vårdanstalt för kvinnliga
alkoholmissbrukare uppföres i Örebro i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag. Beträffande denna byggnadsfråga
får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnas härefter under
kapitalbudgeten. Redan under innevarande budgetår kommer anskaffning
av viss utrustning till anstalten att erfordras. För detta ändamål beräknar
jag en medelsanvisning av 100 000 kr. för innevarande budgetår.
Dessutom bör med hänsyn till långa leveranstider för ytterligare utrustning
till den nya vårdanstalten inhämtas riksdagens medgivande att be
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
ställa sådan utrustning till ett värde av högst 300 000 kr. att betalas tidigast
under budgetåret 1965/66. Sådant beställningsbemyndigande till ett
belopp av 50 000 kr. bör därjämte inhämtas i fråga om en telefonväxel,
som skall installeras vid Svartsjöanstalten i samband med att en ny byggnad
för sjuk- och mottagningsavdelning och administrationslokaler uppföres
vid denna vårdanstalt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medge, att utrustning till statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare må beställas till ett värde av högst
350 000 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1965/66;
b) till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
H. Universitetssjukhus in. m.
[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1964/65 anvisats ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
Inledning
Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj :t godkänt överenskommelse
mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för
upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upprustningen
i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstämmelse
med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet
i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till omoch
tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.
För upprustningen skall dock gälla vissa från utredningsförslaget
avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet
skall enligt överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Staden
bidrager med 60 procent av kostnaderna för byggnadsåtgärderna. Beträffande
bakgrunden till överenskommelsen samt de närmare villkoren i
densamma m. m. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9.
Genom beslut den 21 februari och 9 oktober 1964 har Kungl. Maj:t bl. a.
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att, såsom första och andra etapperna av
om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, låta utföra ombyggnadsarbeten
inom byggnaderna för den medicinska kliniken och den förutvarande
neuro-kirurgiska kliniken inom en total kostnadsram av ca 5,8
milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. 1 heloppet ingår emellertid kostnader för
viss laboratorieinredning in. in. till ett uppskattat värde av 445 000 kr.
Från byggnadsstyrelsen har inhämtats, att ifrågavarande inredning in. m.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196 i
är att hänföra till lös egendom. Byggnadsåtgärderna inom de nämnda
etapperna avses vara slutförda under våren 1965. Härigenom erhålles bl. a.
lokaler inom neurokirurgibyggnaden för apotek och personalbostäder, vilka
skall ersätta lokaler, som rives i samband med framdragandet av den provisoriska
Klarabergsleden under sommaren 1965.
Kostnaderna för anskaffande av utrustning i samband med den allmänna
upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt
bestridas av staten.
I det inledningsvis omnämnda betänkandet framlades förslag till anskaffande
av utrustning till ett värde av 3 566 000 kr. Enligt förslaget avsåg
denna utrustning endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att dessa
enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.
Bl. a. framhöll utredningen, att en ersättning t. ex. av det nedslitna och
omoderna sängbeståndet inom en femårsperiod var i hög grad önskvärd.
Förslag därom framlades dock ej.
Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt
karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrustning
av serafimerlasarettet.
För påbörjande av utrustningsanskaffningen anvisades under förevarande
reservationsanslag för budgetåret 1963/64 ett belopp av 1,2 milj. kr. För
innevarande budgetår har för ifrågavarande utrustningsändamål anvisats
1 milj. kr. Från anslaget skall emellertid fr. o. m. innevarande budgetår
bestridas jämväl kostnaden för sådan engångsanskaffning av inventarier
och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet framförda förslag,
vilken kostnad tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag.
Det har ankommit på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskommitténs
förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om utrustningsanskaffningen.
Hittills har utrustningsförslag avseende den medicinska kliniken, det kliniskt-fysiologiska
centrallaboratoriet, det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet
samt anestesiavdelningen vid lasarettet varit föremål för Kungl. Maj :ts
prövning. Därvid har det visat sig, att vissa ofrånkomliga utrustningsbehov
inte anmälts till 1962 års utredning om serafimerlasarettet eller upptagits i
förslagen, att viss apparatur väsentligt stigit i pris efter år 1962, samt att
administrationskostnader ävensom kostnader för transport och installation
av utrustningen m. m. inte medtagits i utredningens kostnadsuppskattning.
Dessa omständigheter har medfört, att framlagda utrustningsförslag inneburit
högre kostnader än vad utredningen förutsatt. Vidare har en förnyelse
av sängar och sängbord inom den medicinska kliniken befunnits nödvändig.
Kostnaderna för utrustningsanskaffning enligt godkända utrustningsförslag
från utrustningskommittén samt hittillsvarande medelsanvisning framgår
av följande sammanställning.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Utredningens
förslag
Medicinska kliniken................ 871 000
Kliniskt-fysiologiska lab........... 356 000
Kliniskt-ketniska lab............... 651 000
Anestesiavdelningen .............. 73 000
Utrustnings
kommitténs
förslag
1
019 000
459 000
866 000
138 000
Summa kr. 1 951 000 2 482 000
HittiUs
anvisat
1 019 000
385 000
400 000
66 000
1 870 000
Kungl. Maj:t har därjämte genom beslut den 4 juni 1964 föreskrivit, att
kommittén i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset må under innevarande
budgetår disponera 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning
som inte omfattas av utredningens förslag, vilket innebär oförändrad medelstilldelning
för ändamålet i förhållande till sistförflutna budgetår. De medel
under förevarande anslag som avsetts för utrustning — 2,2 milj. kr. har
därigenom helt tagits i anspråk.
Förslag
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår, att på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande anslag anvisas
1 836 000 kr. till anskaffande av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet
med följande sammanställning.
1. Anestesiavdelningen .............
2. Apoteket .......................
3. Resterande utrustning enligt förslag
serafimerlasarettet ..............
4. Administrationskostnader .........
....................... 72 000
....................... 140 000
av 1962 års utredning om
...................... 1 604 000
................ 20 000
Summa kr. 1 836 000
1. Sedan kommittén överlämnat förslag till utrustning för anestesiavdelningen,
kostnadsberäknat till 138 000 kr., har Kungl. Maj :t för ändamålet
anvisat 66 000 kr. Då det är angeläget att utrustningen av anestesiavdelningen
kommer till stånd utan tidsutdräkt, hemställer kommittén att återstående
medelsbehov, 72 000 kr., anvisas för innevarande budgetår.
2. Kommittén har verkställt en utredning av utrustningsbehovet för apoteket
vid lasarettet. Resultatet härav redovisas i ett till framställningen fogat
utrustningsförslag. Kostnaderna beräknas till 140 000 kr. Apoteket skal!
vara installerat och i fullständig funktion vid lasarettet innan rivningen av
nuvarande apoleksbyggnad påbörjas under augusti månad 1965. Medel till
anskaffning av hela den planerade utrustningen måste därför anvisas under
innevarande budgetår.
3. Hittills har kommittén redovisat huvuddelen av utrustningsbehovet för
2 Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
medicinska kliniken ävensom totala behovet av utrustning för kliniskt-fysiologiska
och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen
samt sjukhusapoteket. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande utrustning
har av utredningen beräknats till 1 956 000 kr. och av kommittén
till 2 622 000 kr.
Pågående utredning av utrustningsbehovet i övrigt för lasarettet har ännu
inte fortskridit så långt att specificerade utrustningsförslag kan framläggas.
Kommittén räknar emellertid med att kunna redovisa återstående utrustningsförslag
redan under innevarande budgetår, vilket innebär alt erforderliga
medel för anskaffning av utrustningen också bör anvisas för sagda budgetår.
I avvaktan på redovisningen av ifrågavarande utrustningsförslag äskar
kommittén tills vidare för ändamålet ett belopp motsvarande skillnaden mellan
den av utredningen beräknade totala utruslningskostnaden, 3 560 000 kr.,
och den av utredningen beräknade sammanlagda kostnaden för redan överlämnade
utrustningsförslag, 1 956 000 kr. Mellanskillnaden utgör 1 604 000
kr.
4. Kommittén äger under budgetåret 1964/65 disponera högst 330 000 kr.
för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning till serafimerlasarettets
kliniker och avdelningar som inte omfattas av framförda
förslag i det av utredningen avgivna betänkandet. Anskaffningen av ifrågavarande
utrustning kommer att medföra ett betydande merarbete för
kommittén. För att täcka härav föranledda administrationskostnader -— beräknade
efter 6 procent å 330 000 kr. — anser kommittén det påkallat att ett
till 20 000 kr. avrundat belopp anvisas för ändamålet.
Departementschefen
Den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbt tempo
och skall vara avslutad före den 1 juli 1967. För byggnadsverksamheten
vid lasarettet, till vilken Stockholms stad bidrar med 60 procent av kostnaderna,
har staten under budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat sammanlagt
2,4 milj. kr., motsvarande en total kostnadsram för verksamheten av
6 milj. kr. De två första etapperna av om- och tillbyggnadsarbetena vid lasarettet
beräknas vara slutförda under våren 1965. Kostnaderna härför har beräknats
komma att uppgå till ca 5,8 milj. kr., varifrån dock bör dras kostnader
för viss till lös egendom hänförlig inredning in. m. — omkring 450 000
kr. — vilka bör bestridas från medel som anvisats för utrustning. Tredje
etappen, omfattande en nybyggnad för olycksfallsintagning och vissa ombyggnadsarbeten
inom befintliga byggnader, beräknas kunna igångsättas under
andra kvartalet 1965. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår
för denna etapp kan beräknas komma att ungefärligen motsvara de för
ändamålet tillgängliga medlen, totalt ca 650 000 kr. Som framgår av den i
det föregående lämnade redogörelsen har de för utrustningsändamål under
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
anslaget hittills anvisade medlen — totalt 2,2 milj. kr. — redan i sin helhet
tagits i anspråk. För täckande av kostnaderna för nyssnämnda inredning
m. m. torde således erfordras en medelsanvisning av 450 000 kr. under innevarande
budgetår.
Det är angeläget att utrustningsanskaffningen för lasarettet kan ske i
samma takt som den byggnadsmässiga upprustningen. Jag förordar därför,
att ytterligare 1 800 000 kr. anvisas under budgetåret 1964/65 till fortsatt
anskaffning av utrustning till lasarettet. Därvid förutsätter jag, att
en på anslaget tidigare uppkommen behållning av ca 23 000 kr. får ianspråktagas
för ändamålet.
Det torde liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen
för anvisade medel närmare besluta om vilken utrustning som under den
fortsatta upprustningen bör anskaffas vid serafimerlasarettet under innevarande
budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
2 250 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[4] 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 har under
denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 140 000 kr. till
förvärv av mark m. m. för en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga
alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har enligt riksdagens bemyndigande godkänt
avtal med Örebro stad om ifrågavarande markförvärv.
Den nya vårdanstalten för kvinnliga alkoholmissbrukare är avsedd att
omfatta 46 vårdplatser inberäknat en mindre sjukavdelning. Sedan byggnadsstyrelsen
verkställt projektering av anstalten fram t. o. m. huvudhandlingar,
har Kungl. Maj:t den 13 mars 1964 uppdragit åt styrelsen alt med
vissa förändringar fortsätta projekteringen fram t. o. m. bygghandlingar och
på grundval av dessa handlingar infordra anbud på byggnadsföretaget.
Bgggnadsstgrelsen har numera redovisat på grundval av fullständiga
bygghandlingar infordrade anbud för ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsens
förslag avser en huvudbyggnad, tre vårdavdelningspaviljonger, en
rekreationsbyggnad, en verkstad och ett uthus. Samtliga byggnader med un
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961
dantag av huvudbyggnaden skall uppföras i ett plan. Huvudbyggnaden innehåller
dels lokaler för administration och personal — såsom kontorsrum,
konferensrum, bibliotek, matsal — dels en sjuk- och mottagningsavdelning
med väntrum, expedition m. m. samt sex vårdplatser i enkelrum med toaletter,
dagrum, serveringskök och undersökningsrum m. m. och dels en
vårdavdelning med tio platser. De tre vårdpaviljongerna med tio platser i
varje innehåller — liksom den till huvudbyggnaden förlagda vårdavdelningen
— tio enkelrum försedda med toalettutrymmen. Rummen grupperas
tem och fem kring var sitt dagrum. I varje paviljong inrymmes också ett
serveringskök och en matsal, som även är avsedd för gruppterapi. Rekreationsbyggnaden
innehåller bl. a. samlingssal, tillika motionssal, samt bibliotek,
expedition och omklädningsrum. Verkstadsbyggnaden omfattar bl. a.
en syverkstad och utrymmen för förråd och expedition.
Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen beräknats til! sammanlagt
4 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnaderna fördelar
sig på följande sätt.
Markkostnad ............................................. 90 000
Projekteringskostnad ...................................... 520 000
Byggnadskostnad .......................................... 3 093 000
VVS-kostnad .............................................. 577 000
El-kostnad................................................ 160 000
Centraladministration ...................................... 260 000
Summa kr. 4 700 000
Av det angivna beloppet beräknas 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret
1964/65. Arbetena beräknas kunna igångsättas i november 1964 och vara
avslutade i mars 1966. Styrelsen har vidare meddelat, att det på tilläggsstat
II för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet 140 000 kr. har disponerats så,
att 90 000 kr. använts för markköp och 50 000 kr. för dräneringsarbeten.
Departementschefen
För vård och behandling av kvinnliga alkoholmissbrukare finns f. n. vid
de allmänna vårdanstalterna 57 platser, nämligen 31 vid den statliga anstalten
Brotorp och 26 vid den erkända anstalten Hagbyhemmet. En viss
platsbrist föreligger vid dessa vårdanstalter. Brotorpsanstalten, som är avsedd
för ett mera svårskött klientel, har nyligen blivit om- och tillbyggd
och får i huvudsak anses vara tillfredsställande. Hagbyhemmet, som är inrymt
i en av huvudmannen förhyrd fastighet, har däremot befunnits vara i
sådant skick, att hemmet bör utmönstras ur anstaltsorganisationen.
Såsom jag tidigare anmält (prop. 1964: 105 s. 12), har socialstyrelsen
föreslagit, att en ny statlig anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare uppföres
som ersättning för Hagbyhemmet. Det synes mig angeläget, att
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Hagbyhemmet snarast ersättes med en ny statlig anstalt med hela riket som
upptagningsområde. I likhet med socialstyrelsen anser jag, att den nya statliga
anstalten bör omfatta 40 vårdplatser med möjlighet till någon utökning,
om behov därav skulle uppkomma. Dessutom bör anstalten ha tillgång till
sex platser vid en sjuk- och mottagningsavdelning.
I enlighet med riksdagens bemyndigande har erforderlig mark för den nya
anstalten förvärvats invid mentalsjukhuset Mellringe i Örebro stad.
Byggnadsstyrelsens förslag till utformning av vårdanstalten innebär en
fördelning av klientelet på vårdgrupper med tio platser för varje grupp.
Därigenom torde en lämplig differentiering kunna ske. Jag tillstyrker, att
byggnadsföretaget utföres i huvudsaklig överensstämmelse med det nu
framlagda förslaget.
Byggnadsstyrelsen har på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknat
kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1964 till sammanlagt 4,7 milj.
kr., varav den egentliga byggnadskostnaden utgör ca 3,1 milj. kr. Kostnadsberäkningarna
bör godtas.
Medelsbehovet under budgetåret 1964/65 för ifrågavarande byggnadsarbeten
kan beräknas till 2 milj. kr. Byggnadsföretaget bör upptas i gällande
investeringsplan för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare såsom företag, avsett att påbörjas under budgetåret
1964/65. Kostnadsramen bör därvid anges till 4,7 milj. kr. enligt prisläget
den 1 juli 1964. Beträffande kostnaderna för utrustning av anstalten
hänvisas till vad jag anfört under punkten 2.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordat förslag rörande en ny statlig
vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare;
b) till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.
[5] 9. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
48 000 000 kr.
Mentalsjukvårdsberedningen hemställer, att kostnadsramarna för vissa
byggnadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen för
godkännande, sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar
numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kostnadsläget
den 1 juli 1963 i likhet med vad som gäller beträffande de av
innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnadsföretag
i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1964:86; SU 58; rskr 171).
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår
av följande sammanställning.
1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:
Vissa yttre arbeten till vårdenheten för barn m. m. samt till
medicinskt centrum och vårdpaviljong MK 75 .............. 3 620 000
2. S:ta Gertruds sjukhus i Västervik:
Vattenförsörjning....................................... 775 000
3. Vipeholms sjukhus i Lund:
Rationalisering av panncentral............................ 1 250 000
4. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:
Vattenförsörjning ....................................... 500 000
5. Sundby sjukhus vid Strängnäs:
Elarbeten 1963 .......................................... 760 000
6. S:t Lars sjukhus i Lund:
Om- och tillbyggnad av centralkök........................ 3 000 000
7. Mariebergs sjukhus i Kristinehamn:
Elarbeten 1963 .......................................... 515 000
8. Umedalens sjukhus vid Umeå:
Elarbeten 1963 .......................................... 430 000
1. I den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för vissa
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har för yttre arbeten vid
Ulleråkers sjukhus upptagits en preliminär kostnadsram på 2 465 000 kr.
Till dessa kostnader bör även läggas de kostnader på 420 000 kr. för yttre
arbeten, som tidigare inräknats i kostnaderna för vissa beslutade byggnadsobjekt,
nämligen barnavdelningen, medicinskt centrum och centralköket,
men som numera befunnits böra utföras i samband med övriga yttre arbeten.
Kostnadsramarna för de tre nämnda byggnadsföretagen kommer i investeringsplanen
för nästa budgetår att justeras med hänsyn härtill. Med
utgångspunkt i tidigare beräkningar skulle de totala kostnaderna för de
yttre arbetena således uppgå till sammanlagt 2 885 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har sedermera anmält, att ett ändrat tekniskt utförande
av värme- och varmvattenförsörjningen vid sjukhuset medför en merkostnad
av sammanlagt 480 000 kr. Kungl. Maj :t har därefter på våren 1964
medgivit, att en första etapp av de ifrågavarande arbetena finge igångsättas
inom en kostnadsram av 1 220 000 kr. Bygghandlingar har numera upprättats
beträttande de återstående arbetena (etapp 2). Kostnaderna härför beräknas
till 2 400 000 kr. Detta innebär en kostnadsökning med 255 000 kr.,
som föranletts av vissa kompletteringar i förhållande till det ursprungliga
programmet. Den sammanlagda kostnadsramen för angivna yttre arbeten
skulle sålunda uppgå till 3 620 000 kr.
2. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 66 framlagt förslag beslöt
1961 års riksdag (SU 60; rskr 182), att ett nytt vattentorn skulle uppföras
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196i
vid S:ta Gertruds sjukhus. Vid överarbetningen av den av nämnda års riksdag
godtagna planen för upprustning av sjukhuset har det visat sig lämpligt
att i detta sammanhang även utföra viss omläggning av sjukhusets
ledningssystem. På grundval av upprättade huvudhandlingar beräknas
kostnaderna för det sålunda utökade objektet för att förbättra vattenförsörjningen
vid sjukhuset till 775 000 kr.
3. Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. 1962: 76 framlagt förslag beslöt
1962 års riksdag (SU 129; rskr 297), att vissa kompletterings- och rationaliseringsåtgärder
inom panncentralen m. m. vid Vipeholms sjukhus skulle
företas. Arbetena avsåg utbyte av en varmvattenpanna mot en ny högeffektvarmvattenpanna,
anskaffning av ytterligare en varmvattenberedare, komplettering
av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbeten
m. m. Vidare skulle utföras vissa rationaliseringsåtgärder, främst utrustning
av den föreslagna varmvattenpannan och därjämte två ångpannor
med anordningar för oljeeldning, installation av oljecistern samt anordnande
av torrkokningsskydd på två ångpannor. Slutligen skulle sjukhusets
ledningssystem delvis läggas om för att få en enhetlig och ekonomisk värmedistribution.
Därefter har övervägts huruvida under en övergångstid annat bränsle
lämpligen borde användas. En övergång till oljeeldning har emellertid numera
visat sig innebära sådana ekonomiska fördelar, att ifrågavarande rationaliseringsåtgärder
bör företas.
Kostnaderna för de angivna arbetena har tidigare uppskattats till 875 000
kr. i prisläget den 1 juli 1963. Vid det fortsatta projekteringsarbetet har det
befunnits lämpligt att i detta sammanhang utföra ledningsarbeten i större
omfattning än som ursprungligen avsågs. Detta medför en merkostnad av
200 000 kr. De på grundval av färdiga bygghandlingar beräknade kostnaderna
för de övriga arbetena ökar med 175 000 kr. jämtört med den tidigare
uppskattade kostnaden. Den totala kostnadsramen utgör sålunda 1 250 000
kr.
4. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa arbeten i syfte att förbättra vattenförsörjningen vid
Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts, beräknas
kostnadsramen för dessa arbeten till 500 000 kr.
5. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Sundby sjukhus. Sedan huvudhandlingar
numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbeten
till 760 000 kr.
6. I anslagsframställningen för budgetåret 1963/64 tramlade mentalsjukvärdsberedningen
förslag till om- och tillbyggnad av centralköket vid S:t
Lars sjukhus. Kostnaderna beräknades i prisläget den 1 juli 1962 till
2 900 000 kr., varav 450 000 kr. för anordnande av ett provisoriskt kök under
ombyggnadstiden. I prop. 1963:63 anförde föredragande statsrådet bl. a.,
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
att möjligheterna att åstadkomma besparingar i fråga om det provisoriska
köket borde ytterligare övervägas. Beredningen och byggnadsstyrelsen har
däretter undersökt ett tlertal olika alternativ för att lösa provisoriefrågan
utan att finna något billigare, genomförbart alternativ. Beredningen föreslår
därför, att det tidigare redovisade förslaget nu genomföres.
Den totala kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralköket vid
S:t Lars sjukhus bör med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen
höjas från 2 900 000 kr. till 3 000 000 kr.
7. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Mariebergs sjukhus. Sedan huvudhandlingar
numera utförts, beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till
515 000 kr.
8. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Umedalens sjukhus. Sedan huvudhandlingar
numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande
arbeten till 430 000 kr.
Departementschefen
I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa
byggnadsobjekt någon kostnadsram inte fastställts och i fråga om några
byggnadsföretag endast angivits en preliminär kostnadsram. Med hänsyn till
angelägenheten av att ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid,
upptogs för budgetåret 1964/65 medel härför i investeringsplanen. Det förutsattes,
att kostnadsramarna för dessa arbeten skulle underställas 1964 års
riksdag för godkännande vid riksdagens höstsession.
Sedan på huvudhandlingar eller bygghandlingar grundade kostnadsberäkningar
numera verkställts beträffande flertalet av ifrågavarande byggnadsobjekt,
har mentalsjukvårdsberedningen framlagt förslag till komplettering
av investeringsplanen med kostnadsramar för dessa arbeten.
De av beredningen framlagda förslagen avser åtta byggnadsobjekt till en
sammanlagd kostnad av ca 11 milj. kr. Härav belöper närmare 8 milj. kr.
på yttre arbeten vid Ulleråkers sjukhus, om- och tillbyggnad av centralkök
vid S:t Lars sjukhus samt rationalisering av panncentral vid Vipeholms
sjukhus, övriga arbeten avser vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds
och Ulleråkers sjukhus samt elarbeten vid Sundby, Mariebergs och
Umedalens sjukhus.
Den av beredningen föreslagna kostnadsramen för yttre arbeten vid Ulleråkers
sjukhus uppgår till 3 620 000 kr. Häri ingår 420 000 kr. för vissa
yttre arbeten, som tidigare inräknats i byggnadskostnaderna för barnavdelning,
medicinskt centrum och centralkök. Dessa arbeten bör utföras
i samband med övriga yttre arbeten vid sjukhuset. Kostnadsramarna för
de tre nämnda byggnadsföretagen bör i investeringsplanen för nästa bud
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
getår justeras med hänsyn härtill. Jämfört med tidigare beräkningar har
kostnaderna för första etappen av de yttre arbetena vid Ulleråkers sjukhus
ökat med 480 000 kr. på grund av ändrat tekniskt utförande av värmeoch
varmvattenförsörjningen. För andra etappen har beräknats en merkostnad
av 255 000 kr. till följd av kompletteringar i förhållande till det
ursprungliga programmet. Genom vissa inskränkningar i den andra byggnadsetappen
torde kostnaderna kunna begränsas till sammanlagt 3 500 000
kr. Jag föreslår, att kostnadsramen fastställes till detta belopp.
Kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralkök vid S:t Lars sjukhus
bör i enlighet med beredningens förslag fastställas till 3 000 000 kr.
Detta innebär endast en anpassning till prisläget den 1 juli 1963 av tidigare
beräknad kostnad på 2 900 000 kr. Olika alternativ har numera undersökts
när det gäller att provisoriskt lösa köksfrågan under ombyggnadstiden.
Därvid har konstaterats, att en provisorisk köksbyggnad måste uppföras
i huvudsak enligt tidigare framlagt förslag. Kostnaderna härför ingår
i den angivna kostnadsramen för om- och tillbyggnadsarbetena.
Vissa rationaliseringsarbeten inom panncentralen vid Vipeholms sjukhus
— bl. a. övergång till oljeeldning — bör nu komma till utförande. Jag föreslår,
att den på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknade kostnadsramen
av 1 250 000 kr. godtas. Häri ingår en merkostnad pa 200 000 kr.
för utförande av ledningsarbeten i större omfattning än som ursprungligen
planerats.
Kostnadsramarna för vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds
och Ulleråkers sjukhus samt för elarbeten vid Sundby, Mariebergs och Umedalens
sjukhus bör fastställas i enlighet med beredningens förslag.
De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med
vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetåret
1964/65, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande
objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för
vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus in. m.
Statens utlåningsfonder
[6] 3. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån till
trolovade eller äkta makar samt till ogift mor med minderårigt barn. För
innevarande budgetår har anslaget uppförts med ett formellt belopp av
1 000 kr. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1937/38 har
t. o. in. innevarande budgetår anvisats tillhopa. 61 104 700 kr.
Fullmäktige i riksbanken har anfört, att utlåningen från fonden vid ut
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
gången av budgetåret 1963/64 uppgick till 52 888 336 kr. mot 42 950 868 kr.
vid budgetårets början, dvs. en ökning med nära 10 milj. kr. Antalet utestående
lån utgjorde vid samma tidpunkter 34 405 och 34 438.
Lånens medelbelopp har ökat betydligt sedan lånemaximum höjts från
under budgetåret 1962/63 och ca 2 100 kr. under budgetåret 1961/62.
3 000 till 4 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1962. Medelbeloppet för lån som utgivits
under budgetåret 1963/64 uppgick till ca 3 300 kr. mot ca 2 900 kr.
Under budgetåret 1963/64 har utgivits 7 546 nya lån till ett sammanlagt
belopp av 24 913 283 kr. Summan av amorteringar och slutbetalningar uppgick
till 14 975 816 kr. Vid ingången av innevarande budgetår fanns på fonden
ett belopp av endast ca 4,6 milj. kr. disponibelt. Det förefaller uppenbart,
att det tillgängliga beloppet inte är tillräckligt för att fylla lånebehovet
under detta budgetår.
Med en nyutlåning av 8 000 lån till ett medelbelopp av 3 400 kr. samt med
en i stort sett oförändrad återbetalning av 15 milj. kr. skulle medelsbehovet
för innevarande budgetår uppgå till ca 12 milj. kr. Detta innebär att ca 7,5
milj. kr. skulle erfordras utöver tillgängliga medel. Försiktigheten synes
emellertid bjuda, att det tilläggsanslag som anvisas för innevarande budgetår
bestämmes till 10 milj. kr. Fullmäktige hemställer, att 10 milj. kr.
anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1964/65.
Departementschefen
Såsom riksbanksfullmäktige anfört har medelbeloppen för lån som utgivits
under budgetåret 1963/64 höjts avsevärt i jämförelse med de båda
föregående budgetåren. Då därjämte även antalet utlämnade lån stigit betydligt
— 7 546 mot 6 026 under budgetåret 1961/62 och 6 729 under budgetåret
1962/63 — torde de tillgängliga medlen i fonden inte förslå till att
täcka det väntade lånebehovet under innevarande budgetår. Ytterligare medel
bör därför anvisas. Riksbanksfullmäktige har ansett ett belopp av ca
10 milj. kr. erforderligt. Nämnda belopp bör ställas till förfogande på tillläggsstat
för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens bosättningslånefond å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Anders Leion
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
27
Bilaga 4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson
Lindström, Lindholm, KliNg, Skoglund, Edenman, Johansson
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
samt anför därvid följande.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
B. Televerket
[1] 1. Teleanläggningar m. m. Med skrivelse den 17 september 1964 har telestyrelsen
underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppförande av en
ny telefonstationsbyggnad inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm och
därvid anfört bl. a. följande.
Till de två automatstationerna Södra Vasa (Vegagatan 12) och Norra
Vasa (Norrtullsgatan 47) inkopplas abonnenter i Vasastaden, vidare i
Brunnsvikenområdet samt vissa delar av Karlbergs-, Norrbacka- och Hagaområdena.
Stationernas sammanlagda kapacitet om ca 50 000 nummer är
numera i det närmaste ianspråktagen. Då abonnentökningen inom de berörda
områdena under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 6 000
nummer, blir det nödvändigt — om ett stopp i inkopplingen av nya abonnenter
skall kunna undvikas —• att företaga en utbyggnad, som medger att
ytterligare stationsutrustning kan vara färdigmonterad senast år 1967.
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
Möjligheter till en utvidgning av verksamheten i anslutning till de båda
belintliga stationerna finnes icke, varför lokaler för den tillkommande stationsutrustningen
måste anskaffas genom nybyggnad.
Telestyrelsen redogör för sina närmare överväganden i ärendet och
redovisar därvid det erbjudande, som styrelsen fått att på närmare angivna
villkor förvärva en av John Mattson Byggnadsaktiebolag ägd fastighet, nämligen
tomten nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden (Roslagsgatan 30).
Fastigheten har ett från telenätsynpunkt lämpligt läge och representerar enligt
styrelsen den utan tvekan bästa lösningen av lokalproblemet. Köpeskillingen
inkl. ersättning för evakueringskostnader etc. utgör 900 000 kr.,
vilket belopp med hänsyn till omständigheterna i ärendet icke bedömes såsom
oskäligt.
För att den planerade automatstationen skall bli färdigställd till år 1967
krävs, att byggnadsarbetena om möjligt igångsättes under 1964 och slutföres
under 1965. Den totala byggnadskostnaden — innefattande rivning av
den nuvarande byggnaden å tomten — uppskattas till 2,7 milj. kr., varav
0,7 milj. kr. erfordras innevarande budgetår och 2,0 milj. kr. det nästkommande.
Den sammanlagda kostnad, som hänför sig till innevarande budgetår,
blir sålunda inräknat kostnaden för förvärvet av fastigheten (0,9 -f0,
7) 1,6 milj. kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att den
måtte medgivas att förvärva angivna fastighet inom kvarteret Väduren i
Vasastaden och där utföra en nybyggnad för stationsändamål samt att till
täckande av de på budgetåret 1964/65 belöpande kostnaderna taga i anspråk
medel från anslaget Teleanläggningar in. m.
Departementschefen
Den utökning av stationskapaciteten, som ifrågavarande byggnadsprojekt
siktar till, motiveras av telestyrelsen med den förhållandevis kraftiga tillströmning
av nya telefonabonnenter, som kan väntas under de närmaste
åren inom Vasastaden och vissa kringliggande områden. Projektet innebär,
att telestyrelsen för att möta den fortsatta expansionen förvärvar tomten
nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden och där uppför en ny stationsbyggnad.
Priset för tomten inkl. vissa evakueringskostnader m. m. anges
till 0,9 milj. kr. och kostnaden för nybyggnaden till 2,7 milj. kr.
De skäl, som styrelsen anfört för en utökning av stationskapaciteten inom
berörda område och för uppförande av en ny stationsbyggnad, finner jag
väl styrkta. De kostnader, som förvärvet av tomten och byggnadsarbetena
beräknats föranleda, anser jag också med hänsyn till vad som inhämtats
i ärendet kunna godtagas.
Under hänvisning till det anförda vill jag förorda, att medgivande lämnas
telestyrelsen till genomförande av projektet. Av kostnaden, som förutsättes
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
belasta anslaget Teleanläggningar m. m„ torde i enlighet med styrelsens
beräkning 1,6 milj. kr. komma att falla på innevarande budgetår. Detta
belopp bör kunna rymmas inom ramen för de medel, som ställts till styrelsens
förfogande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medge att en telefonstationsbyggnad må uppföras
på för ändamålet förvärvad tomtmark i Vasastaden i Stockholm.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Anders Ferm
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
31
Bilaga 5
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
F. Diverse
[1] 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött
lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom
det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.
Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparformerna
anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga utlottningar
av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna minimikrav
i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av riksgäldskontoret
och sker särskilt för vardera sparformen.
För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren
1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj.
Till motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat re
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
servationsanslag av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen
för en centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisat ett reservationsanslag
av 800 000 kr. Av detta belopp avser 300 000 kr. propagandaåtgärder
för ungdomens lönsparande, 300 000 kr. propagandaåtgärder för det
allmänna lönsparandet och 200 000 kr. framställning av en propagandafilm,
särskilt anpassad för ungdomens lönsparande. Ledningen för den
centralt bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår representanter
för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.
Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i omfattning.
Den vid slutet av år 1963 innestående behållningen uppgick till
214 milj. kr., en ökning från föregående år med 19 milj. kr. Antalet anslutna
lönsparare visar emellertid endast en obetydlig nettoökning under
år 1963. Under detta år ökade sålunda antalet lönsparare endast med 250,
medan motsvarande ökning under 1962 var ca 15 000. Till en del torde
den stagnerade nettoökningen sammanhänga med att ett ökat antal lönsparare
enligt gällande regler av åldersskäl tvingats lämna denna sparform.
Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande
vid slutet av år 1963 ca 166 000. Behållningen per lönsparare utgjorde i
genomsnitt 1 283 kr.
Det allmänna lönsparandet har under de två första åren, 1962 och 1963,
fått en förhållandevis god anslutning. Vid slutet av år 1963 uppgick antalet
anslutna lönsparare till ca 436 000, en ökning från föregående år med
ca 100 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tid till 730
milj. kr., en ökning från föregående år med 248 milj. kr. Behållningen
motsvarar i genomsnitt 1 675 kr. per lönsparare.
Kommittén för allmänna lönsparandet har upplyst, att kampanj arbetet
under våren 1964 koncentrerats till det allmänna lönsparandet och under
hösten till ungdomens lönsparande. Kampanjen har skett genom annonsering
i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklammaterial
samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. Propagandafilmen
har färdigställts och kan utnyttjas i höstens kampanj. Enligt
kommittén har anslutningen till båda sparformerna hittills under år 1964
utvecklat sig gynnsamt. Kommittén uppskattar antalet ungdomslönsparare
vid utgången av år 1964 till 180 000. Som mål för år 1965 uppställes en
ökning av antalet sådana lönsparare till 200 000. För att detta mål skall
kunna nås, är det enligt kommittén av vikt, att sparinstituten lämnas
fortsatt stöd i arbetet att öka antalet lönsparare av alla åldrar. Kommittén
anser det därför önskvärt, att den pågående centralt bedrivna kampanjen
fortsättes under år 1965. Förberedelsearbetet härför bör igångsättas
redan vid årsskiftet 1964/65. För kampanj arbetet, som anses i huvudsak
böra inriktas på ungdomens lönsparande, erfordras ett belopp av
500 000 kr.
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k
Kommittén anmäler vidare, att den sedan resultatet av 1965 års kampanj
redovisats ämnar göra en undersökning av kampanjåtgärdernas effekt.
Resultatet av denna undersökning skall tjäna som underlag för bedömandet
av eventuellt framtida behov av statsfinansierade propagandaåtgärder.
Departementschefen
Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.
En åtgärd i detta syfte är befrämjandet av lönsparandet. Hittills
bedrivna kampanjer för lönsparande har givit ett gott resultat. Jag finner
det mot denna bakgrund angeläget att den under år 1964 bedrivna
centrala kampanjen fortsättes under år 1965. Det fortsatta kampanjarbetet
bör syfta till att befrämja rekryteringen av sparare i alla åldrar. Propagandaåtgärderna
bör därför inriktas på såväl det allmänna lönsparandet
som ungdomens lönsparande. För detta ändamål föreslår jag att det
av kommittén för allmänna lönsparandet beräknade beloppet 500 000 kr.
anvisas. Jag förutsätter, att de medel som kan komma att kvarstå från
årets kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.
Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt
2 200 000 kr. att under de fyra senaste budgetåren ha ställts till
förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Innan
ytterligare propagandaåtgärder för framtiden övervägs, finner jag det
lämpligt att, såsom kommittén föreslagit, en undersökning av kampanjåtgärdernas
effekt verkställes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kampanj för lönsparande å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Fonden föi låneunderstöd
[2] 12 a. Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag.
Koppoms pappersfabriks aktiebolag i Järnskogs kommun, Värmlands
län, bildades år 1889. Under senare år har aktierna i bolaget ägts
av Aktiebolaget Hedström & Co i Göteborg. Detta bolag försattes den 15
juni 1964 i konkurs.
Under de senaste åren har Koppoms pappersfabriks aktiebolag fått vidkännas
betydande förluster. Den redovisade förlusten för år 1963 uppgick
till ca 1 858 000 kr. I syfte att få till stånd ett förbättrat resultat genom
3 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
ökad produktion och längre gående specialisering av papperstillverkningen
har bolaget under senare år gjort betydande investeringar. Enligt uppgjord
investeringsplan skulle upprustningen fortsättas. De gjorda investeringarna
medförde emellertid inte den förbättring av läget som ansågs erforderlig.
Då även de första två månaderna år 1964 uppvisade förlust,
beslöt bolagsledningen att betalningarna skulle inställas.
Under betalningsinställelsen arbetade bolaget med betydande svårigheter.
Det visade sig bl. a. vara svårt att finna avsättning för bolagets produkter,
sannolikt delvis beroende på kundernas oro för bolagets framtid.
För att få erforderligt rörelsekapital ansökte bolaget genom Värmlands
läns företagareförening om en statlig garanti för ett lån om 2 000 000 kr.
Beloppet ändrades sedermera av bolaget till att gälla i första hand 275 000
kr. Lånet var avsett att upptagas i Sveriges kreditbank, som redan tidigare
lämnat bolaget stora krediter. Enligt företagareföreningen skulle ett kreditstöd
om 275 000 kr. möjliggöra för bolaget att uppehålla driften till utgången
av juni månad 1964.
Genom beslut den 14 maj 1964 beviljade Kungl. Maj :t garanti enligt
kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd,
hantverk och småindustri för lån till bolaget om högst 275 000 kr. I beslutet
förutsattes att frågan om inriktningen av bolagets fortsatta verksamhet
skyndsamt skulle utredas av en av företagareföreningen tillkallad utredningsman.
Då ifrågavarande utredning i slutet av juli förelåg klar, visade den ett
sådant resultat, att ytterligare statlig lånegaranti till bolaget inte kunde
påräknas. Med anledning härav och då bolaget befann sig i en allvarlig
likviditetskris fann sig bolagsledningen föranlåten att den 28 juli 1964
ansöka om bolagets försättande i konkurs, vilken ansökan beviljades.
Den väsentliga anledningen till bolagets obestånd torde enligt den i samband
med konkursen upprättade förvaltningsberättelsen ha varit den svåra
kris med ringa lönsamhet, varunder en stor del av den svenska pappersindustrin
arbetat under ett flertal år, kombinerad med den omständigheten
att erforderliga investeringar inte gjorts i tid.
Alltsedan det stod klart att en konkurs i bolaget var ofrånkomlig har
i samråd med Sveriges kreditbank olika vägar prövats för att kunna fortsätta
driften vid anläggningarna. Bolaget har mer än 150 anställda och
dess verksamhet är av stor betydelse för sysselsättningen i området. Järnskogs
kommun ligger också inom den del av landet, där speciella åtgärder
vidtagits för att förbättra arbetstillgången. Möjligheterna att bereda de
hos bolaget anställda annan sysselsättning har av arbetsmarknadsmyndigheterna
bedömts såsom starkt begränsade. Arbetsmarknadsstyrelsen har
därför genom stödbeställningar sökt att tillfälligt understödja en fortsatt
drift.
En möjlighet att på längre sikt trygga driften yppades genom att Öjer
-
35
Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
viks sågverks aktiebolag, ett dotterföretag till Rottneros aktiebolag, avgav
ett för konkursförvaltningen godtagbart anbud på tillgångarna i konkursboet.
Förutsättningen för detta anbud var emellertid, att ett statligt lån
på 1 500 000 kr. kunde lämnas till köparen. Ett avtal, som även godtagits
av kreditbanken, har sedermera träffats under den angivna förutsättningen.
Det ifrågavarande avtalet är träffat mellan Koppoms pappersfabriks aktiebolag
i konkurs såsom säljare och öjerviks sågverks aktiebolag såsom
köpare. Avtalet innebär att Öjerviks sågverks aktiebolag övertar konkursboets
tillgångar. Såsom förutsättning gäller att köparen av statsmakterna
erhåller ett ränte- och amorteringsfritt lån om 1 500 000 kr. Lånet skall avskrivas
med en femtedel årligen under förutsättning att köparen uppehåller
driften vid pappersfabriken i stort sett i samma omfattning som
tidigare. Om driften nedlägges före utgången av den närmaste femårsperioden,
skall lånet återbetalas till den del som resterar vid tidpunkten för
nedläggandet. Såsom säkerhet för lånet skall ställas inteckningar i fabriksfastigheten
inom ett värde av 5 000 000 kr. Avtalet innehåller vidare bl. a.
ett åtagande från köparens sida att för den fortsatta driften av bruket i
största möjliga utsträckning anställa den personal som tidigare varit anställd
i brukets tjänst.
Utan statlig medverkan i någon form skulle sysselsättningen i Koppom
inte kunna upprätthållas. En nedläggning av bruket utan att några nya
arbetstillfällen skapades skulle medföra så allvarliga följder för Järnskogs
kommun att ett statligt engagemang i någon form bleve påkallat. Den lösning
som nu erbjudes genom avtalet med öjerviks sågverks aktiebolag
framstår som godtagbar. Statens finansiella medverkan synes rimligt avvägd
i jämförelse med de kostnader som lokaliseringsåtgärder i liknande
delar av landet betingat, inte minst med hänsyn till att den ger en grundad
anledning att förvänta en fortsatt drift vid bruket under en relativt lång
period. Principiella invändningar kan visserligen riktas mot att statligt
stöd utgår vid förvärv av en existerande anläggning. Sådana invändningar
grundar sig på angelägenheten att undvika att statligt stöd medför en kapitalöverföring
till säljaren utan att därmed skapa några förbättrade sysselsättningsbetingelser.
Den föreslagna transaktionen har emellertid inte
denna innebörd, eftersom alternativet skulle vara att konkursboets tillgångar
realiserades utan att någon sysselsättning bereddes de anställda
vid bruket. I elt sådant läge skulle staten få pröva andra och till sina verkningar
osäkrare åtgärder än det lånestöd som här föreslås.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till uppehållande av driften vid Koppoms
pappersfabriks aktiebolag å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
1 500 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 190 år 196i
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Monica Gustafson
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
37
Bilaga 6
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt
anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
L1 ] 13. Information om skolreformen. Detta anslag har för innevarande
budgetår uppförts med 180 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på
anslaget en reservation av i runt tal 6 000 kr. Anslaget är avsett för informationsverksamhet
rörande grundskolan.
Ggmnasieutredningen har i sitt betänkande Ett nytt gymnasium (SOU
1963: 42 s. 793 f) förklarat, att utredningen finner det oundgängligen nödvändigt
att en omfattande information ges om det nya gymnasiet. Utredningen
har (s. 826) för detta ändamål räknat med ett medelsbehov av 0,5
milj. kr. under vartdera av budgetåren 1964/65 och 1965/66.
I utlåtande över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens betänkanden
har skolöverstgrelsen framhållit, att informationsbehovet i
samband med gymnasiereformen kommer alt vara ännu större än vid
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
grundskolereformen eftersom majoriteten av föräldrarna till gymnasiets
elever har ringa personlig erfarenhet av den skolform det gäller. Den samverkan
mellan hem och skola, som förutsätts ske vid valet av studiegång,
kräver därför enligt skolöverstyrelsens mening särskilt stor uppmärksamhet.
Även elevinformationen måste ges en sådan utformning, att elevernas egna
ställningstaganden vid val av ämnen och lärokurser kan ske på grundval
av verklig kännedom om vad olika alternativ innebär. De av gymnasieutredningen
föreslagna beloppen för informationsändamål har överstyrelsen
funnit tillräckliga, under förutsättning att den hittills av arbetsmarknadsstyrelsen
bedrivna och även i fortsättningen angelägna rådgivningen beträffande
val av studiegång i relation till framtida yrkesval bekostas från
andra anslag. Överstyrelsen har i utlåtandet hemställt, att för information
om gymnasiet ett belopp av 0,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1964/65.
Departementschefen
I prop. 1964: 171 har jag i stort sett anslutit mig till vad skolöverstyrelsen
i sitt utlåtande över gymnasieutredningens förslag anfört beträffande
informationsverksamhetens uppläggning m. m. Med hänsyn till angelägenheten
av att informationsverksamheten börjar så snart som möjligt
töre den allmänna övergången läsåret 1966/67 till den nya gymnasieorganisationen
bör, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, på tilläggsstat
för innevarande budgetår uppföras 0,5 milj. kr., avseende information
om gymnasie- och fackskolereformen. Det synes lämpligt att detta belopp
anvisas under förevarande anslag, som från och med budgetåret 1965/66
bör erhålla rubriken Information om skolreformerna m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Information om skolreformen å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
[2] 67. Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. I statsverkspropositionen
1964 (bil. 10 s. 330 f.) har för budgetåret 1964/65 investeringsramen
för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet angivits
till 350 milj. kr., varav 270 milj. kr. avser permanenta och 80 milj.
kr. provisoriska anläggningar. Medelsbehovet för detta budgetår har med
hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen och tidigare fattade
bidragsbeslut beräknats till 129 milj. kr., vilket belopp i riksstaten upptagits
under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet.
För riksdagen bör anmälas, att detta anslag av i det följande redovisade
skäl torde komma att belastas med större belopp än som upptagits i riksstaten.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 9 september 1964 framhållit,
att väntade förändringar på arbetsmarknaden i de s. k. skogslänen nödvändiggör
insatser från samhällets sida. Vid en genomgång av tänkbara
projekt för en lokal förstärkning av sysselsättningen har styrelsen stannat
inför några skolbyggnadsföretag av hög angelägenhet. Det gäller sex projekt
i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Då den för innevarande
budgetår fastställda bidragsramen redan disponerats av skolöverstyrelsen
genom beslut om statsbidrag, bindande förhandsbesked eller utfästelser
i annan ordning, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte bemyndiga skolöverstyrelsen att utöver den för innevarande
budgetår fastställda investeringsramen lämna statsbidrag till de
sex skolbyggnadsföretagen.
Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t bemyndigat skolöverstyrelsen
att budgetåret 1964/65 disponera en extra investeringsram av
högst 10 milj. kr. för statsbidrag till sådana, med hänsyn till arbetsmarknadsläget
särskilt angelägna skolbyggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet,
som avses i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse.
Det erforderliga statsbidraget till dessa skolbyggnadsföretag kan väntas
belasta förevarande förslagsanslag med ca 3,5 milj. kr. Med tillämpning
av för detta anslag gällande utbetalningsregler kan hälften av det erforderliga
statsbidraget eller 1,75 milj. kr. beräknas bli tagna i anspråk under
innevarande budgetår. Återstående belopp bör inräknas i de för budgetåren
1965/67 erforderliga anslagsbeloppen.
I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m.
har jag i enlighet med gymnasieutredningens förslag förordat införande
av statsbidrag till byggnadsarbeten vid gymnasier. I huvudsak skall därvid
enligt förslaget tillämpas nu gällande bestämmelser om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid högre kommunala skolor. Statsbidrag bör, enligt
vad jag i nyssnämnda proposition förordat, kunna utgå till kostnader för
byggnadsarbeten, som påbörjas efter den 1 juli 1964. I enlighet med
gymnasieutredningens förslag förordar jag en investeringsram för nu löpande
budgetår av 50 milj. kr., avseende byggnadsarbeten för gymnasier
och fackskolor. Det erforderliga statsbidraget vid en investeringsram av
denna omfattning kan beräknas till ca 16 milj. kr. Det är emellertid inte
nödvändigt att ett särskilt anslag uppföres på riksstaten för bidrag till byggnadsarbeten
vid gymnasier och fackskolor. Kostnaderna härför bör bestridas
ur förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, från vilket under såväl budgetåret 1963/64 som innevarande
budgetår bidrag kunnat utgå till byggnadsarbeten vid fackskolor. Med
tillämpning av de utbetalningsregler, som förutsättes bli gällande, kan
omkring 8 milj. kr. beräknas komma att utbetalas under innevarande
budgetår.
40
Kungl. Maj-.ts proposition nr 190 år 196b
Med hänsyn till anslagets konstruktion fordrar de angivna åtgärderna
inte någon särskild medelsanvisning på tilläggsstat, men det bör givas
riksdagen till känna, att anslaget av här redovisade skäl kan förutses bli
belastat med ca (1 750 000 -j- 8 000 000 =) 9 750 000 kr. eller avrundat
10 000 000 kr. mer än som beräknats i riksstaten.
E. Högre utbildning och forskning
[3] 140. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservationsanslag
till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. av 30 milj. kr. Av nämnda belopp disponeras 29 585 000 kr. av utrustningsnämnden
för universitet och högskolor för ändamål upptagna i
särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnadsram
för varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av
budgetåret 1964/65 för de till varje läroanstalt hörande objekten. Nämnden
äger dock inom ramen för tillgängliga medel -— oavsett i inrednings- och
utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida
kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten
intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som kostnadsram.
De tidigare på utrustningsnämnden ankommande uppgifterna med avseende
på planering och upphandling av snickeriinredningar, elektriska armaturer
och möbler m. m. har numera enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4
juni 1964 överförts från utrustningsnämnden till byggnadsstyrelsen respektive
tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Vidare skall
framdeles förslag till utrustning — bl. a. kostnadsramar — utarbetas av
särskilda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (jfr prop. 1964:50;
SU 119; rskr 293). De nya planeringsorganen har emellertid icke kunnat
komma i effektiv verksamhet i sådan tid att de haft möjlighet att avge förslag
till kostnadsramar redan till hösten 1964.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den
23 september 1964 hemställt om höjning av vissa i inrednings- och utrustningsplanen
ingående kostnadsramar eller införande i planen av nya
sådana för universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Nämndens förslag
avser i huvudsak inredning och utrustning av sådana nytillkommande lokaler
som avses kunna tagas i bruk senast fr. o. in. höstterminen 1965. För
att åtgärder för inköp av ifrågavarande inredning och utrustning — som
enligt en mellan utrustningsnämnden och byggnadsstyrelsen träffad överenskommelse
helt skall åvila nämnden — skall kunna vidtagas så tidigt
som möjligt har nämnden anhållit om bemyndigande att redan under
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
budgetåret 1964/65 få anlita för nämnden tillgängliga medel under förevarande
reservationsanslag.
Vidare har Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan med
skrivelser den 7 september och den 15 oktober 1964 hemställt om anslag
för inredning och utrustning av nya lokaler i sjökartebyråns f. d. byggnad
på Skeppsholmen.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Lunds universitet
Gamla tvätter ibyggnaden och gamla ko k sbyggnaden
vid Lunds lasarett. I gällande inrednings- och utrustningsplan
finnes för detta objekt uppförd en delram av 300 000 kr. Enligt utrustningsnämnden
skall tvättbyggnaden utnyttjas för biblioteksändamål
och köksbyggnaden för i första hand ämnena företagsekonomi, nationalekonomi
och internationell ekonomi. Tvättbyggnaden och första etappen
av köksbyggnaden beräknas — framhåller nämnden — kunna tagas i bruk
omkring årsskiftet 1964/65 och återstoden av köksbyggnaden under år
1966. Nämnden föreslår att kostnadsramen höjes från 300 000 kr. till
800 000 kr. Då planeringen icke slutförts i alla avseenden bör enligt nämnden
den höjda ramen, som anses tillräcklig för att tillgodose inredningsoch
utrustningsbehoven intill utgången av budgetåret 1965/66, alltjämt
betecknas som delram.
Stockholms universitet
Utökade lokaler för genetik. Genetiska institutionen är förlagd
till huvudbyggnaden i kvarteret Vega. Institutionen kommer, enligt
vad nämnden framhåller, att erhålla ökade utrymmen i anslutning till
sina nuvarande lokaler. En ökning av utbildningskapaciteten i ämnet blir
därigenom möjlig. För inredning och utrustning av de tillkommande lokalerna
föreslår utrustningsnämnden en definitiv kostnadsram av 140 000 kr.
Utökade lokaler för slaviska språk. Enligt föreliggande
planering avses ämnet kvartärgeologi erhålla nya lokaler inom Frescatiområdet.
Ämnets nuvarande lokaler i den s. k. gamla bergsskolan i kvarteret
Vega skall övertagas av slaviska institutionen, som tidigare disponerar
övriga lokaler i byggnaden. För inredning och utrustning av de tillkommande
utrymmena föreslår nämnden en definitiv ram av 20 000 kr.
Vissa lokaler i k v. Kungstenen. Såsom redovisades i prop.
1963: 190 (s. 42) kommer ämnena geografi, geologi och mineralogi att erhålla
utökade lokaler inom byggnaden Kungstensgatan 45 i kvarteret Kung
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
stenen i samband med att de lokaler friställes som hittills disponerats för
ämnena botanik och matematik samt matematisk-naturvetenskapliga biblioteket.
Nybyggnaden för botanik i det s. k. Lilla Frescati har enligt nämnden nu
tagits i bruk. Under innevarande höst kommer matematiska institutionen
och matematisk-naturvetenskapliga biblioteket att inflytta i nybyggnad i
kvarteret Mimer (Mimer II).
Studerandeantalet i examensämnet kulturgeografi är icke begränsat. Däremot
har — framhåller nämnden — utbildningskapaciteten i examensämnet
geografi varit begränsad till normalt 40 tvåbetygsstuderande per år.
Genom det ifrågavarande lokaltillskottet kan enligt nämnden kapaciteten
ökas till 80 tvåbetygsstuderande per år.
I enlighet med vad som förordades i prop. 1963: 190 har för undervisningsutrustning
m. m. för ämnet geografi uppförts en definitiv ram av
125 000 kr. och för allmän utrustning en delram av 150 000 kr. Sedan detaljerad
inredningsplanering nu kunnat ske anser sig nämnden böra
föreslå att delramen för allmän utrustning av lokalerna, vilka omfattar
omkring 1 750 m3, ersättes med en definitiv ram av 320 000 kr.
Nya lokaler för kvartärgeologi. Detta ämne avses, såsom
redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42), erhålla provisoriska lokaler i befintliga
byggnader inom Frescatiområdet. Enligt föreliggande planer kommer
lokalerna att iordningställas så att inflyttning kan ske omkring årsskiftet
1964/65.
I gällande inrednings- och utrustningsplan finnes för ändamålet uppförd
en delram av 150 000 kr. Enligt utrustningsnämnden måste avsevärda behov
av inredning och utrustning tillgodoses för att institutionen skall kunna
fylla avsedda nya uppgifter för utbildning och forskning. Nämnden
anser det dock möjligt att begränsa anskaffningarna inom en kostnad av
300 000 kr. och föreslår därför att den ovannämnda kostnadsramen höjes
med 150 000 kr. till 300 000 kr. Ramen bör i samband därmed kunna betecknas
som definitiv.
Lokaler för analytisk kemi. I enlighet med i prop. 1964: 47
framlagt förslag har staten från Nobelstiftelsen förvärvat den i anslutning
till universitetsområdet i Frescati belägna stadsägan nr 7 inom stadsdelen
Brunnsviken i Stockholm (SU 47; rskr 148). I förvärvet ingick dels de
byggnader som disponeras av nuvarande forskningsinstitutet för atomfysik,
dels vissa byggnader som tidigare disponerats av Nobelinstitutets
avdelning för kemi. De sistnämnda byggnaderna har i huvudsak upplåtits
för institutionen för analytisk kemi vid universitetet i Stockholm.
Den ifrågavarande förläggningen av institutionen löser enligt nämnden
provisoriskt ämnets lokalfråga. Om några år avses dock ämnet erhålla per
-
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
manenta lokaler i den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi
som Kungl. Maj :t genom beslut den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att projektera. Med beaktande härav har nämnden funnit att resurser
för inredning och utrustning för närvarande bör ställas till förfogande
intill ett belopp av 500 000 kr. Genom beslut den 29 maj 1964 anvisade
Kungl. Maj :t 50 000 kr. för ändamålet från den under förevarande reservationsanslag
uppförda anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition. Med hänsyn
härtill föreslår nämnden att en delram av 450 000 kr. upptages i inrednings-
och utrustningsplanen.
Telefonväxel. I gällande inrednings- och utrustningsplan är för
telefonväxel, matsal m. m. uppförd en definitiv kostnadsram av 320 000 kr.,
varav 100 000 kr. avser en i nybyggnaden för kemiska övningslaboratoriet
provisoriskt installerad växel.
Enligt utrustningsnäinnden har i samverkan mellan nämnden samt byggnadsstyrelsen
och televerket en ingående planering skett i fråga om teleorganisationen
på längre och kortare sikt för universitetets blivande anläggningar
inom Frescatiområdet. Nämnden har härvid förutsatt, att den
första av de två nybyggnader för samhällsvetenskap m. in., som Kungl. Maj :t
genom beslut den 17 maj 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera,
kommer att färdigställas till höstterminen 1967. Den andra av de båda
byggnaderna har förutsatts stå färdig under loppet av budgetåret 1967/68.
Nämnden finner ingen tvekan råda om att en s. k. koordinatväljarväxel
av typen A 344 bör installeras inom Frescatiområdet. En växel av detta slag
är utbyggbar successivt med fritt antal anknytningar. I första omgången
bör växeln enligt nämnden anordnas med 1 000 anknytningar. För telefonväxlar
av nämnda typ gäller synnerligen långa leveranstider. Om växeln
beställes under de närmaste månaderna kan den enligt nämnden vara installerad
under loppet av budgetåret 1968/69. Nämnden har därvid förutsatt
att utrymme för växeln kommer att beredas inom den andra av de ovannämnda
byggnaderna. Den slutliga anläggningskostnaden för växeln kan
icke nu anges. Vid samråd mellan nämnden och televerket har emellertid
beräknats en kostnad av ca 620 000 kr. enligt nu gällande prisläge.
För att tillgodose telefonbehovet för tiden innan den slutliga koordinatvälj
arväxeln hunnit färdigställas måste enligt nämnden ytterligare provisorier
tillgripas. Mest ekonomiskt är enligt nämnden att utbygga den i kemiska
övningslaboratoriet befintliga, provisoriska växeln med 200 anknytningar.
Kostnaden härför uppgår enligt nämnden till ca 100 000 kr., vartill
kommer ca 80 000 kr. för yttre ledningar mellan den nämnda växeln och
den första av nybyggnaderna för samhällsvetenskap m. m. Ifrågavarande
ledningar avses emellertid komma att ingå i det framtida ledningsnätet och
innebär sålunda ingen merkostnad. I samband med att den provisoriska
växeln ersättes med den slutliga får enligt gällande bestämmelser beställa
-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
ren tillgodoräkna sig 70 % av kostnaderna för den provisoriska växelapparaten,
d. v. s. i förevarande fall ca 100 000 kr.
För att möjliggöra utläggande i god tid av nödvändiga beställningar föreslår
nämnden att kostnadsramen för telefonväxel ökas från nuvarande
100 000 kr. till 800 000 kr. Ramen bör enligt nämnden betecknas som delram.
Umeå universitet
Pedagogik, geografi samt franska och tyska språken.
För allmän utrustning av de av Umeå stad förhyrda undervisningspaviljongerna
har i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförts en
definitiv kostnadsram av 640 000 kr. Vidare har för undervisningsutrustning
för fysikämnena uppförts en definitiv ram av 860 000 kr.
För undervisningsutrustning för ämnet geografi, som tills vidare skall
inrymmas i paviljongerna, föreslår utrustningsnämnden nu en delram av
110 000 kr.
Kostnaden för erforderlig undervisningsutrustning för ämnet pedagogik,
som under innevarande budgetår tillfälligt kunnat inrymmas i paviljongerna,
beräknar nämnden till ca 20 000 kr. För inredning av de lokaler utanför
paviljongerna, som enligt nämnden måste anskaffas, beräknar nämnden
ett belopp av 15 000 kr. Med hänsyn härtill föreslår nämnden att en delram
av 35 000 kr. fastställes för ämnet pedagogik.
För inredning och utrustning av lokaler i folkskoleseminariet i Umeå för
engelska språket har anvisats 64 000 kr. (prop. 1964: 74; SU 94; rskr 214).
Från höstterminen 1965 avses undervisning komma att meddelas även i
franska och tyska språken. Lokaler för nämnda ämnen förutsättes komma
att upplåtas i seminariebyggnaden. För inredning av ifrågavarande lokaler
föreslår utrustningsnämnden att en delram av 30 000 kr. uppföres i inrednings-
och utrustningsplanen.
Konsthögskolan
Nya lokaler för arkitekturskolan m. m. Genom beslut
den 16 oktober 1964 medgav Kungl. Maj :t, att sjöfartsstyrelsens sjökartebyrås
f. d. byggnad på Skeppsholmen finge upplåtas för konsthögskolans
räkning. Byggnadsstyrelsen bemyndigades iordningställa lokalerna för högskolans
arkitekturskola samt kansli och teoretiska undervisning. Kostnaderna
för inredning och utrustning av lokalerna beräknas enligt akademiens
framställning den 7 september 1964 och en kompletterande skrivelse
från akademien den 15 oktober 1964 till 132 470 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
45
Departementschefen
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 ställdes till utrustningsnämndens
för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som tidigare
disponerades av nämnden — 29 585 000 kr. att disponeras för ändamål
upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högskolor
m. m. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av
riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva
ramar, d. v. s. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar
t. o. m. budgetåret 1964/65, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av
företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader
i regel torde vara att förvänta.
I det föregående har redogörelse endast lämnats för de förslag som jag
funnit böra prövas i förevarande sammanhang. Med anledning av vad som
redovisats förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar godkännes,
nämligen
Läroanstalt/institution
(motsvarande)
Ny ram eller
ändring av
tidigare ram
(1000-tal kr.)
Kostnadsrarr
definitiv
ram
(1000-tal kr.)
delram
t. o. m. 30/6
1965
art1 2
1
2
3
4
5
Lunds universitet
Ombyggnad av gamla tvätteribygg-
naden och gamla köksbyggnaden
vid Lunds lasarett..............
+ 200
500
2 b
Stockholms universitet
Utökade lokaler i kv. Vega:
Genetik........................
+ 140
140
3
Slaviska språk..................
+ 20
20
3
Vissa lokaler i kv. Kungstenen:
Allmän utrustning..............
+ 150
300
2 b
Kvartärgeologi ..................
+ 150
300
2 b
Analytisk kemi ..................
+ 400
400
3
Telefonväxel, matsal m. m.........
— 100
220
2 a
Telefonväxel ....................
+ 800
800
3
Umeå universitet
Pedagogik........................
+ 35
35
3
Geografi ........................
+ no
no
3
Franska och tyska................
+ 30
30
3
Konsthögskolan
+ 120
120
3
1 Art av kostnadsram för respektive företag:
1. Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.
2 a. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).
2 b. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).
3. Förslag beträffande tidigare ej behandlad kostnadsram (ny kostnadsram).
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
I den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi vid universitetet
i Stockholm som nu projekteras avses ämnet analytisk kemi erhålla
permanenta lokaler. Jag förutsätter att den anskaffning som nu sker kommer
att beaktas vid planeringen av inredning och utrustning för nybyggnaden.
I enlighet med vad nämnden föreslagit uppför jag en ny kostnadsram
för telefonväxel av 800 000 kr. Ramen bör betecknas som delram. I samband
härmed bör den i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförda
definitiva kostnadsramen för telefonväxel, matsal m. m. sänkas med 100 000
kr. Hittills nedlagda kostnader för provisorisk telefonväxel bör redovisas
under den nu uppförda nya kostnadsramen.
I förevarande sammanhang finner jag angeläget framhålla att de kostnadsramar
som fastställes för inredning och utrustning i första hand bör
ianspråktagas för tillgodoseende av utbildningens behov. Först sedan erforderliga
inrednings- och utrustningsresurser ställts till förfogande för detta
ändamål bör återstående ramutrymme få ianspråktagas för andra behov.
Samråd vad beträffar önskvärd utbildningskapacitet etc. för de olika ämnena
synes böra ske såväl med vederbörande lokal- och utrustningsprogramkommitté
som med universitetskanslersämbetet även vad gäller de objekt
för vilka nämnden utarbetat förslag till kostnadsramar m. m.
De ifrågavarande kostnadsramarna bör endast utnyttjas i den utsträckning
som under utrustningsarbetets gång befinnes nödvändigt. Varje möjlighet
till besparing bör tagas till vara under det fortsatta arbetet med utrustningsf
öretagen.
Finansieringen av företagen bör såsom nämnden föreslagit ske på så sätt,
att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel för att under
budgetåret 1964/65 bestrida uppkommande kostnader för inredning
och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för vederbörande
företag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
vissa kostnader för inredning och utrustning vid universiteten
i Lund, Stockholm och Umeå samt vid konsthögskolan.
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196U
47
F. Lärarutbildning
[4] 38. Lärares fortbildning m. m. Reservationsanslaget Lärares fortbildning
m. m. har i riksstaten för innevarande budgetåret uppförts med 9 880 000 kr.
Dessa medel är huvudsakligen avsedda att tillgodose behovet av fortbildning
för grundskolans lärare.
I utlåtande den 14 februari 1964 över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens
betänkanden har skolöverstyrelsen föreslagit, att på
tilläggsstat för budgetåret 1964/65 uppföres 3,5 milj. kr., avsedda för fortbildning
med sikte på genomförandet av gymnasie- och fackskolereformerna.
överstyrelsen understryker i sin motivering för förslaget, att det
i anslutning till nämnda reformer är nödvändigt att under en övergångstid
anordna en på det nya gymnasiet och fackskolan direkt inriktad lärarfortbildning
av betydande omfattning. Detta kräver, framhåller överstyrelsen,
särskilda medel dels för framställning av studiematerial, studieplaner
och anvisningar m. m. dels — och framför allt — för en intensiv
kursverksamhet, överstyrelsen räknar med att det för innevarande budgetår
begärda beloppet skall möjliggöra kurser av olika slag och längd
för inemot ett tusental lärare.
Departementschefen
Gymnasieutredningen har för ifrågavarande ändamål preliminärt uppskattat
kostnaderna för budgetåret 1964/65 till ca 1 milj. kr. Skolöverstyrelsen
har föreslagit att 3,5 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår.
För egen del finner jag, sedan numera större klarhet vunnits om behovet
av förberedande lärarfortbildning inför gymnasie-fackskolereformen och
om kostnaderna därför, en uppräkning erforderlig. På grundval härav och
med hänsyn till angelägenheten av att tiden fram till reformens genomförande
utnyttjas på effektivast möjliga sätt anser jag, såsom jag också
framhållit i prop. 1964: 171, att medel i den av skolöverstyrelsen beräknade
omfattningen bör ställas till förfogande för innevarande budgetår. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärares fortbildning m. m. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[5] 24. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I investeringsplanen för
universitetet i Lund upptages bl. a. en kostnadsram av 450 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1963 för nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.
En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1964: 72
(s. 41 f. och 48). I enlighet med riksdagens beslut i anledning av nämnda
proposition (SU 72; rskr 191) uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 4
juni 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra den ifrågavarande byggnaden.
Med skrivelse den 19 oktober 1964 har byggnadsstyrelsen anmält att en
på grundval av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen
att kostnaden för byggnadsföretaget torde komma att med ca 80 000 kr.
överstiga den fastställda kostnadsramen, som enligt prisläget den 1 juli 1964
motsvaras av beloppet 465 000 kr. Styrelsen finner icke troligt att ett förnyat
anbudsförfarande vid senare tidpunkt leder till lägre kostnader.
Departementschefen
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anmält förordar jag, att den av
styrelsen föreslagna kostnadsramen, 545 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1964, godkännes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.
[6] 25. Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Av skäl som
redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 627 ff.) har investeringsanslagen
till universiteten — bortsett från universiteten i Uppsala och Lund
— och högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets område fr. o. m.
innevarande budgetår sammanförts till ett gemensamt anslag, benämnt
Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Under denna anslagsrubrik
har i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppförts ett investeringsanslag
av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten i Göteborg,
Stockholm och Umeå samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och
de tekniska högskolorna.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. gjort framställning
om anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65.
Styrelsen har vidare hemställt, att vissa byggnadsföretag nr. m. måtte underställas
riksdagens prövning under hösten 1964. Av tillgängliga handlingar
inhämtas bl. a. följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Universitetet i Göteborg
Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades senast i prop.
1964: 1 (bil. 10 s. 634). Sprängningsarbetena för etapp I, som omfattar institutionslokaler
för universitetets språkvetenskapliga sektion, påbörjades
i oktober 1963.
I skrivelse den 24 juli 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att en på grundval
av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen att kostnaden
för byggnadsföretaget trots gjorda reduceringar torde komma att
med ca 200 000 kr. överstiga den fastställda kostnadsramen av 3 200 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnadsökningen berodde enligt styrelsen
på dels ökade projekteringskostnader, dels arbetskraftssituationen.
Genom beslut den 6 augusti 1964 medgav Kungl. Maj :t att arbetena finge
påbörjas utan hinder av den ifrågavarande kostnadsökningen. Enligt byggnadsstyrelsen
föreligger nu möjligheter att nybyggnaden till vissa delar skall
kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.
Universitetet i Stockholm
Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien
I skrivelse den 12 juni 1963 framlade djurgårdsnämnden efter samråd
med byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen förslag rörande avvecklingen
av Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentallältet å
Norra Djurgården i Stockholm (Frescatiområdet). Med anledning härav
föreskrev Kungl. Maj :t, i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop.
1959: 106; SU 103; rskr 256), genom beslut den 11 juli 1963 bl. a., att akademiens
nyttjanderätt till Experimentalfältet med undantag av tre mindre
områden skulle upphöra, räknat från den 1 juli 1963. Såsom redovisades
i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 642) erhöll akademien som ersättning
för till staten överlåtna byggnader m. m. ett belopp av 1 550 000 kr. I
enlighet med vad som förordades i 1963 års statsverksproposition (bil. 10
s. 667) redovisades nämnda belopp under anslagsposten till försörjningsåtgärder,
delposten till särskilda utgifter, i investeringsplanen för universitetet
i Stockholm.
Med skrivelse den 29 juni 1964 har djurgårdsnämnden nu underställt
Kungl. Maj :ts prövning en mellan nämnden och akademien villkorligt träffad
överenskommelse angående upphörande av akademiens återstående
nyttjanderätt till delar av Experimentalfältet. överenskommelsen, som ingåtts
efter samråd med byggnadsstyrelsen, har följande lydelse.
»Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom djurgårdsnämnden och Kungl.
Skogs- och lantbruksakademien (nedan kallad SLA) har denna dag träftats
följande överenskommelse angående upphörande av SLA:s återstående nyttjanderätt
till delar av Experimentalfältet å Norra Djurgården i Stockholm:
4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961
§ 1-
Mom. 1. SLA överlåter till Kungl. Maj:t och kronan med äganderätt följande
byggnader å Experimentalfältet:
A. Akademiens del av den s. k. stora institutionsbyggnaden med tillträde
den 1 januari 1965;
B. Akademiens museibyggnad med tillträde den 1 oktober 1967, dock att
kronan skall äga rätt att dessförinnan tillträda byggnaden under förutsättning
att kronan ombesörjer och bekostar av Nordiska museet godkänd förvaring
av i byggnaden befintliga museiföremål. Erforderlig märkning, fotografering
och inpackning av föremålen skall ske före magasineringen;
C. Akademiens s. k. bostadsvilla och tillhörande uthus med tillträde den 1
januari 1965.
De överlåtna byggnaderna äro å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden
nr 6299, angivna under beteckningarna A, B och C respektive.
Mom. 2. Vid kronans tillträde av överlåten byggnad upphör SLA:s nyttjanderätt
till respektive tomtplats.
§ 2.
Mom. 1. Kungl. Maj:t och kronan upplåter till SLA med tomträtt det område
av kvarteret Vega i Stockholm, som finnes angivet med röda begränsningslinjer
å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden nr 6300, och överlåter
samtidigt till SLA med äganderätt den å området befintliga s. k. Gamla
Bergsskolan, som då skall vara utrymd. Övriga byggnader å området ingå
ej i överlåtelsen och skola av kronan bortföras före tillträdet. För tomträttsupplåtelsen,
som sker från och med den 1 juli 1968, skola gälla de villkor,
som angivas i bifogade förslag till tomträttskontrakt.
Mom. 2. Den s. k. bostadsvillan uthyres till SLA intill den 1 oktober 1968
mot en fast årlig hyra av 10 000: — kronor och med skyldighet för SLA att
svara för villans yttre och inre underhåll, uppvärmning och övriga driftskostnader
ävensom för vård och underhåll av erforderligt tomtområde. Såframt
icke särskild överenskommelse om förlängning av hyresrätten träffas,
upphör densamma att gälla den 1 oktober 1968 utan särskild uppsägning,
varvid villan skall vara utrymd genom SLA:s försorg. De nuvarande lägenhetsinnehavarna
skola dock dessförinnan hava anvisats godtagbara lägenheter
genom kronans förmedling. Vid förtida avflyttning upphör hyresrätten så
snart båda lägenheterna utrymts.
Mom. 3. I ersättning för de av SLA överlåtna byggnaderna och avståendet
av nyttjanderätten till tomtplatserna betalar Kungl. Maj:t och kronan, utöver
i mom. 1 ovan i denna paragraf angivet vederlag, till SLA i ett för allt
enmiljontvåhundrasjuttiofemtusen (1 275 000) kronor. Beloppet utbetalas
med 650 000 kronor en månad efter det att denna överenskommelse godkänts
av Kungl. Maj :t, med 400 000 kronor vid kronans tillträde av museibyggnaden
och med återstoden så snart SLA omhändertagit sina å Experimentalfältet
förvarade museiföremål.
§ 3.
Mom. 1. Därest kronan icke begagnat sig av sin rätt att enligt § 1 mom. 1 B
ovan magasinera museiföremålen och taga museibyggnaden i anspråk före
den 1 oktober 1967, åligger det SLA att senast nämnda dag hava utrymt museibyggnaden
å Experimentalfältet.
Därest SLA på grund av omständigheter, varöver SLA ej kunnat råda, icke
vid nämnda tidpunkt hunnit iordningställa ersättningslokaler för niusei
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 1!)0 år 1964
51
föremålen, skall kronan bestrida kostnaderna för föremålens magasinering
tills ersättningslokaler ordnats av SLA, dock längst intill den 1 oktober 1970.
Mom. 2. Kungl. Maj:t och kronan bestrider kostnaderna för flyttning av
förutnämnda mnseiföremål till den nya förvaringsplatsen i Julita eller annan
plats för ett nytt museum. Kronan äger rätt att ombesörja flyttningen.
§ 4.
SLA avstår i och med denna överenskommelse från ytterligare anspråk i
anledning av upphörandet av akademiens nyttjanderätt till Eperimentalfältet.
§ 5.
Förestående överenskommelse träffas under villkor om Kungl. Maj :ts godkännande.
»
Av djurgårdsnämndens ovannämnda skrivelser den 12 juni 1963 och den
29 juni 1964 framgår bl. a. följande angående den s. k. stora institutionsbyggnaden.
Ifrågavarande byggnad uppfördes av Skogs- och lantbruksakademien
(SLA) år 1838 och tillbyggdes år 1926 med anlitande av statsmedel. I enlighet
med hemställan i prop. 1938: 211 beslöt riksdagen att godtaga SLA:s förslag
om upplåtelse av akademiens del av byggnaden till statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt.
I mål angående expropriation av fastigheten Sporren nr 8 med adress
Mäster Samuelsgatan 47 i Stockholm, vilken fastighet av kronan avgiftsfritt
upplåtits till SLA, som där disponerade sammanträdes- och kanslilokaler,
ingicks 1954 ett förlikningsavtal mellan byggnadsstyrelsen, SLA och Stockholms
stads fastighetsnämnd. Enligt avtalet förband sig byggnadsstyrelsen
bl. a. att bereda statens lantbrukskemiska kontrollanstalt nya lokaler, om
möjligt senast den 1 juli 1958, för att möjliggöra för akademien att inflytta
i stora institutionsbyggnaden på Experimentalfältet.
Sistnämnda fråga behandlades sedermera i prop. 1956: 77 angående omorganisation
av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt av kemiska
analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
m. m. Genom anstaltens beslutade förläggning till Ultuna möjliggjordes, enligt
vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i nämnda
proposition, att stora institutionsbyggnaden å Experimentalfältet skulle bli
disponibel för SLA.
Då utbyggnaden av universitetet i Stockholm lett till att SLA icke kan
ianspråktaga stora institutionsbyggnaden bör staten enligt djurgårdsnämndens
uppfattning medverka till att SLA på annat sätt erhåller en långsiktig
lösning av sin lokalfråga. Efter samråd med Frescatikommittén och byggnadsstyrelsen
har nämnden funnit att den i avtalet nämnda s. k. gamla
bergsskolan i kv. Vega synes kunna avstås av staten för SLA:s verksamhet.
För tomträttsupplåtelsen skall enligt överenskommelsen gälla de villkor
som anges i ett till överenskommelsen fogat förslag till tomträttskontrakt.
Kontraktet innebär bl. a. följande.
1. Akademien förbinder sig att icke till exteriören förändra gamla bergsskolan,
vilken är byggnadsminnesmärke.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
2. En inom tomten befintlig barackbyggnad skall före akademiens tillträde
ha bortförts av staten.
3. Ritningar och beskrivningar med avseende på varje byggnadsåtgärd,
för vars utförande byggnadslov erfordras, skall underställas byggnadsstyrelsen
för godkännande.
4. Byggnaden får icke utan byggnadsstyrelsens godkännande användas
till annat än akademiens ändamål.
5. För omprövning av tomträttsavgäldens belopp gäller minimiperioder
om tjugu år och för uppsägning av tomträtten minimiperioder om fyrtio år.
Byggnadsstyrelsen har den 7 september 1964 avgivit yttrande över nämndens
ifrågavarande framställning. Efter hörande av lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm anför styrelsen
i huvudsak följande.
I gamla bergsskolan är institutionen för slaviska språk vid Stockholms
universitet nu inrymd. Då styrelsen inte med säkerhet kunnat bedöma om
permanenta lokaler för institutionen kan färdigställas inom Frescatiområdet
till den 1 juli 1968, då byggnaden enligt avtalet skall vara utrymd, har
byggnadsstyrelsen träffat en hyresöverenskommelse med SLA som innebär
att staten om så erfordras äger förhyra bergsskolan med tillhörande tomtområde
till den 1 juli 1971.
SLA:s lokaler vid Hovslagargatan måste rivas i samband med att den s. k.
Blasieholmsleden byggs. För ombyggnad av bergsskolan för akademiens
behov åtgår ca ett år. Med anledning härav kan den nämnda hyresöverenskommelsen
bringas att upphöra före den 1 juli 1971 om så är nödvändigt
för att SLA icke skall ställas utan lokaler.
Med hänsyn till att den ifrågavarande hyresöverenskommelsen väsentligt
minskat riskerna för en kostnadskrävande flyttning av den berörda institutionen
har lokal- och utrustningsprogramkommittén icke haft någon
erinran mot att den av djurgårdsnämnden föreslagna överenskommelsen
godkännes. Byggnadsstyrelsen finner för sin del att överenskommelsen bör
godtagas.
Universitetet i Umeå
Nybyggnad för 1 u-b lock
BygSna(isstyreIsen underställde med skrivelse den 17 april 1964 Kungl.
Maj :ts prövning bl. a. huvudhandlingar för den första etappen och byggnadsprogram
för den andra etappen av ett s. k. lu-block (lu = utbildning
upp till tvåbetygsnivån), innehållande lokaler för utbildning i ämnena fysiologi,
medicinsk fysik och medicinsk kemi samt för utbildning upp till tvåbetygsnivå
i ämnena botanik, genetik, kemi, zoofysiologi och zoologi (jfr
prop. 1964: 74 s. 28 och 81 f.).
I den första etappen inrymmes det kemiska övningslaboratorium, för
vilket närmare redogörelse lämnades i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 644 f. och
s. 659 ff.). Lokalprogrammet för laboratoriet har under projekteringen
efter förslag av 1962 års umeåkommitté utökats med sju enheter utöver vad
som redovisades i nämnda proposition. För att ett uppförande av lu-blocket
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
i flera etapper icke skulle medföra en fördyring, projekterades etapp I att
omfatta 24 rumsenheter utöver vad som erfordrades för övningslaboratoriet.
De ifrågavarande enheterna avsågs för övriga ämnen inom blocket. I
förhållande till byggnadsprogrammet för laboratoriet minskades etappen
med en hörsal om 80 platser.
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1964:2; bil. 6; SU 21;
rskr 69) uppdrog Kungl. Maj :t den 6 maj 1964 åt byggnadsstyrelsen att
utföra etapp I av lu-blocket inom en kostnadsram av 6 500 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsarbetena påbörjades under juli månad
1964. Såvitt byggnadsstyrelsen nu kan bedöma föreligger vissa möjligheter
att erforderliga lokaler skall kunna iordningställas i sådan tid att undervisning
i naturvetenskaplig kemi planenligt kan påbörjas hösten 1965.
Sedan en av umeåkommittén vid sammanträde, den 29 maj 1964 föreslagen
ökning av lokalprogrammet om 5 enheter beaktats, kan programmet för
etapp II sammanfattas sålunda.
Enheter
Genetik ................................................... 27,5
Botanik .................................................. 57,5
Zoologi ................................................... 53,0
Zoofysiologi ............................................... 19>5
Fysiologi och medicinsk fysik .............................. 22,0
Botanik, zoofysiologi och zoologi, gemensamt ................ 1,0
Botanik och zoologi, gemensamt ............................ 12,0
Zoofysiologi, fysiologi och medicinsk fysik, gemensamt........ 10,0
Vissa servicelokaler, gemensamt ............................ 8,0
Lektions- och seminarierum, gemensamt...................... 26,0
Summa 236,5
Den intagningskapacitet per termin, för vilken lokalerna beräknats, fram
-
går av följande sammanställning.
Ett
Två
Övriga
betyg
betyg
Genetik
hösttermin...........................
48
vårtermin ...........................
........ 24
24
Botanik ...............................
........ 24
48
Zoologi ................................
........ 24
48
Zoofysiologi ...........................
Fysiologi och medicinsk fysik
........ 24
48
41
medicinsk utbildning .................
odontologisk utbildning................
30
blandad utbildning....................
10—15
Enligt de i prop. 1961: 108 och prop 1964: 74 redovisade tidsplanerna för
utbyggnaden av utbildningen skall undervisningen i de olika ämnena påbörjas
enligt följande:
Zoologi ......................................... höstterminen 1966
Fysiologi och medicinsk fysik .................... vårterminen 1967
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
Genetik ........................................ höstterminen 1967
Botanik ........................................ höstterminen 1967
Genom att 24 rumsenheter finnes disponibla i etapp I kommer etapp II,
som består av en s. k. treskeppig laboratoriebyggnad i tre våningar samt en
byggnadskropp i två våningar som sammanbinder etapperna I och II (jfr
prop. 1964: 74 s. 27), att omfatta ca 215 enheter jämte en föreläsningssal
med 100 platser, som ersätter den sal om 80 platser som tidigare planerats
för det kemiska övningslaboratoriet.
Genom beslut den 6 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att utföra projektering av etapp II, som kostnadsuppskattals till
7 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden
7 970 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Styrelsen räknar med att huvudhandlingar
skall kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning under november
1964. Med hänsyn till att Kungl. Maj :t medgivit, att projekteringen
av ifrågavarande byggnadsetapp må fortsättas till bygghandlingar under
den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna prövas av
Kungl. Maj :t, föreligger enligt styrelsen vissa möjligheter att byggnadsarbetena
kan påbörjas redan under mars 1965.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen
Med skrivelse den 25 februari 1964 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.
Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad vid fysiologiska
institutionen vid karolinska institutet. Av tillgängliga handlingar inhämtas
bl. a. följande.
Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 142; SU 112; rskr 264) har läkarutbildningskapaciteten
i Stockholm från hösten 1963 ökats från 168 till
208 nybörjarplatser per år. Såsom redovisades i prop. 1963: 142 >(s. 61) erfordras
härför bl. a. en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Läkarutbildningsberedningens
förslag till lokalprogram omfattar 90 rumsenheter,
varav 22 enheter för gemensamma seminarie- och lektionsrum, 54 enheter
för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk
fysik samt 14 enheter för kapprum m. m. Med hänsyn till att ett av beredningen
förordat lokaltillskott genom ombyggnad av den kemiska institutionsbyggnaden
avstyrkts av byggnadsstyrelsen har lokalprogrammet utökats
med 12 enheter för kemiska institutionen. Programmet för tillbyggnaden
omfattar således tillhopa 102 enheter.
Byggnadsstyrelsen har framhållit att projekteringsarbetet — med hänsyn
till knappheten på byggnadsmark inom karolinska institutets område och
den därav följande önskvärdheten av att exploateringen hålles hög — icke
bör bindas snävt till lokalprogrammet.
Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadssty
-
55
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
relsen att projektera tillbyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar och
medgav därvid att projekteringen — med hänsyn till föreliggande speciella
omständigheter — finge fortsättas till bygghandlingar under den tid kostnadsberäkning
verkställes och huvudhandlingar prövas av Kungl. Maj :t.
Vid projekteringsarbetet skulle styrelsen iakttaga vad som anfördes i en
till beslutet fogad promemoria. Enligt promemorian skulle inte hinder föreligga
mot att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns
vara starkt motiverat att uppföra en större tillbyggnad än ifrågavarande
102 enheter, hänsyn härtill togs vid projekteringen. Ställning till
dispositionen av de eventuellt tillkommande utrymmena skulle tagas framdeles.
I avvaktan härpå skulle utrymmena lämnas oinredda. Vid projekteringen
skulle vidare kravet på största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjandet
iakttagas.
I byggnadsprogrammet anmälde byggnadsstyrelsen att kostnaden för en
tillbyggnad av ca 100 enheter uppskattats till 3 600 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden 3 725 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1964. De i nämnda belopp ingående kostnaderna för grundläggningsarbeten
är förhållandevis höga beroende på de mindre goda
grundförhållandena inom området. Kostnaderna för erforderliga försörjningsåtgärder,
som delvis avser även en planerad tillbyggnad för flyg- och
navalmedicin, uppskattades av styrelsen till 450 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna
påbörjas under första kvartalet 1965. Tillbyggnaden avses kunna tagas i
bruk fr. o. m. höstterminen 1966.
Tekniska högskolan i Lund
Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad
Såsom anmäldes i prop. 1963:89 (s. 26 ff.) godkände Kungl. Maj :t genom
beslut den 12 juli 1962 byggnadsprogram för nybyggnad för sektionen
för väg- och vattenbyggnad. Till grund för byggnadsprogrammet låg
ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund utarbetat lokalprogram.
Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaden för nybyggnaden till
19 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
Med skrivelse den 27 april 1964 redovisade byggnadsstyrelsen huvudhandlingar
för ifrågavarande nybyggnad. Kostnaden för nybyggnaden beräknades
av styrelsen på grundval av nämnda handlingar och enligt prisläget
den 1 juli 1963 till 19 milj. kr., varav för extraordinär grundläggning
800 000 kr., vilket motsvaras av 19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1964. Härtill kommer kostnader för erforderliga försörj ningsåtgärder, vilka
beräknats till 1 milj. kr.
De i huvudhandlingarna redovisade nettogolvytorna om sammanlagt
9 985 in- fördelar sig enligt följande.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Hörsalar ............................ 575 m2
Seminarierum ........................ 228 m2
Ritsalar ............................. 1 008 m2
Kontorslokaler ....................... 1 694 m2
Laboratorieutrymmen ................. 5 809 m2
Gemensamma utrymmen .............. 671 m2
I huvudhandlingarna föreslogs, att byggnadens souterrainvåning skulle
utgrävas. Härigenom kunde ett förrådsutrymme om ca 400 m2 tillkomma
utöver nyss angivna utrymmen.
I en promemoria den 23 juni 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att bjälklagskonstruktionen
i laboratoriehallarna kunde förenklas. En betydande
besparing skulle därigenom bli möjlig. Denna fråga skulle närmare studeras
vid den fortsatta projekteringen.
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av de redovisade handlingarna fortsätta projekteringen
tram till och med färdigställande av bygghandlingar samt att därefter för
Kungl. Maj :t redovisa på anbud grundad kostnadsberäkning.
Byggnadsstyrelsen räknar nu med att nämnda redovisning skall kunna
lämnas i februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas omedelbart
efter det att uppdrag lämnats styrelsen. Enligt styrelsen torde byggnaden
kunna vara helt färdig vid höstterminens början 1967. Vissa lokaler
beräknas dock kunna tagas i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1966.
Departementschefen
I de i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 657 ff.) redovisade investeringsplanerna
för de lärosäten, för vilka investeringsmedel anvisats under
förevarande anslag, beräknades i enlighet med vad berörda myndigheter föreslagit
medelsförbrukningen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till
80 568 000 kr. respektive 81 096 000 kr. Med hänsyn till vunna erfarenheter
rörande differensen mellan beräknade och faktiska investeringsutgifter reducerades
nämnda belopp med 30 % respektive 20 %, d. v. s. med ca 40
milj. kr., vid beräkningen av investeringsanslaget för budgetåret 1964/65
(jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 627 ff. och s. 669). Jag utgick därvid från att erforderlig
medelsanvisning skulle kunna ske på tilläggsstat till riksstaten,
därest detta skulle visa sig nödvändigt för att den förutsatta byggnadsverksamheten
icke skulle försenas på grund av otillräcklig medelsanvisning.
Medelsreservationen per den 1 juli 1964 var ca 49 milj. kr. För budgetåret
1964/65 har på ordinarie riksstat anvisats 30 335 000 kr., varför sammanlagt
närmare 80 milj. kr. under innevarande budgetår står till förfogande för
byggnadsverksamheten vid de ifrågavarande universiteten och högskolorna.
Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under det nu löpande
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
budgetåret är för närvarande mycket svårt att bedöma. Ett bättre underlag
för en sådan bedömning kommer emellertid att föreligga senare under budgetåret.
Jag avser att om så erfordras taga upp denna fråga till behandling
i samband med kommande förslag i fråga om utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1964/65.
I det föregående har redogörelse lämnats endast för de byggnadsföretag
in. m. som jag med hänsyn till arbetenas påbörjande eller av andra skäl ansett
böra redovisas för riksdagen i förevarande sammanhang.
Jag kommer i det följande att för varje läroanstalt redovisa mina ställningstaganden
rörande de olika byggnadsföretagen. Kostnaderna för de till
dessa hörande försörjningsåtgärderna torde inrymmas i de tidigare fastställda
kostnadsramarna. Innan sistnämnda arbeten påbörjas torde erforderliga
handlingar få prövas av Kungl. Maj :t.
Universitetet i Göteborg. Byggnadsstyrelsen har såsom redovisats i det föregående
genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 augusti 1964 bemyndigats att
igångsätta de egentliga byggnadsarbetena för första etappen av nybyggnaden
för humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg utan hinder av
att kostnaden för byggnadsföretaget beräknats komma att överstiga den fastställda
kostnadsramen. Kostnadsökningen -— ca 200 000 kr. -— som torde
bero på omständigheter över vilka byggnadsstyrelsen icke kunnat råda, i
första hand arbetskraftssituationen, synes i förevarande sammanhang böra
anmälas för riksdagen. I investeringsplanen för universitetet i Göteborg bör
kostnadsramen för ifrågavarande företag höjas med 200 000 kr. till 3 400 000
kr. enligt prisläget den 1 juli 1964.
Universitetet i Stockholm. Såsom framgår av det föregående har riksdagen
i anledning av prop. 1959: 106 bemyndigat Kungl. Maj :t att besluta i
vilken ordning Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentalfältet
skall upphöra. Hittills har till akademien utbetalats 1 550 000
kr. i ersättning för byggnader m. in. som överlåtits till staten. Det nu förevarande
av djurgårdsnämnden framlagda förslaget till överenskommelse angående
upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt avser tre
mindre områden med där uppförda byggnader, överenskommelsen innebär
bl. a. att till akademien i ersättning för byggnaderna m. m. skall överlåtas
med äganderätt den s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega och att den till gamla
bergsskolan hörande tomtmarken skall mot formell avgift upplåtas till
akademien med tomträtt. Vidare skall till akademien utbetalas ett belopp av
1 275 000 kr.
Frågan om överlåtelse av gamla bergsskolan samt om upplåtelse av den
tillhörande tomtmarken med tomträtt är av den art att den bör underställas
riksdagens prövning.
För egen del finner jag det i likhet med djurgårdsnämnden rimligt — icke
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
minst med hänsyn till tidigare uttalanden i ämnet — att staten medverkar
till en lösning av akademiens lokalfråga.
Enligt överenskommelsen skall gamla bergsskolan vara utrymd den 1
juli 1968. Byggnadsstyrelsen har emellertid träffat en hyresöverenskommelse
med akademien som innebär att institutionen för slaviska språk, som nu
är inrymd i byggnaden, under vissa förutsättningar kan disponera de nuvarande
lokalerna till den 1 juli 1971. Härigenom har riskerna minskats för
att det skall bli nödvändigt med en kostsam flyttning av institutionen i avvaktan
på att permanenta lokaler anordnas inom Frescatiområdet.
I förevarande sammanhang vill jag erinra om att byggnaden är kulturminnesmärke.
Det av nämnden redovisade förslaget till tomträttskontrakt synes
innebära tillräckliga garantier för att de kulturhistoriska värdena bevaras
för framtiden.
Mot bakgrund av det anförda finner jag mig kunna tillstyrka överlåtelsen
av gamla bergsskolan och tomträttsupplåtelsen av den tillhörande tomtmarken.
Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att godkänna överenskommelsen i denna del. Under förutsättning av
att nämnda bemyndigande erhålles avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att
tomträttskontrakt ingås med akademien av i huvudsak det innehåll som
framgår av ett till överenskommelsen fogat förslag.
I investeringsplanen för universitetet i Stockholm bör uppföras en särskild
kostnadsram av 2 825 000 kr., vilket belopp motsvarar summan av det
tidigare utbetalade beloppet av 1 550 000 kr. och det i den förevarande överenskommelsen
ingående ersättningsbeloppet av 1 275 000 kr. Den befintliga
ramen för försörj ningsåtgärder, delposten till särskilda utgifter, torde i samband
därmed böra minskas med 2 825 000 kr. till 1 525 000 kr.
Universitetet i Umeå. För den andra etappen av det s. k. lu-blocket i
Umeå föreligger ännu icke kostnadsberäkning grundad på huvudhandlingar.
Det är utomordentligt angeläget att tidsplanen för utbyggnaden av universitetet
i Umeå hålles. Jag förordar därför, med stöd av uttalandet vid
1960 års riksdag (prop. 119; SäU 1 s. 69) rörande en särbehandling i vissa
tall av ärenden sammanhängande med utbyggnaden av universitet och högskolor,
att riksdagens godkännande av en preliminär kostnadsram — motsvarande
den uppskattade kostnaden av 7 970 000 kr. enligt prisläget den 1
juli 1964 — inhämtas.
Karolinska institutet. Såsom framgår av det föregående uppdrog Kungl.
Maj :t genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering
av en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Mot bakgrund av
knappheten på byggnadsmark inom institutets område och den därav följande
önskvärdheten av en hög exploatering medgav Kungl. Maj :t därvid
att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns starkt
motiverat att uppföra en tillbyggnad som innehöll mer lokaler än vad som
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b 59
upptagits i lokalprogrammet om 102 enheter, hinder icke skulle föreligga
att vid projekteringen hänsyn togs till angivna skäl.
Huvudhandlingar för nybyggnaden har ännu icke färdigställts. Den föreliggande
kostnadsuppskattningen lydande på 3 725 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1964, vilken grundar sig på ett lokalprogram omfattande ca 100
enheter, får med hänsyn till att byggnadsföretagets omfattning icke slutligt
avgjorts betraktas som förhållandevis osäker.
Då det emellertid är synnerligen väsentligt att de lokalbehov tillgodoses
som sammanhänger med den beslutade ökningen av läkarutbildningskapaciteten
i Stockholm, förordar jag med hänvisning till det ovan nämnda uttalandet
vid 1960 års riksdag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande
av en preliminär kostnadsram av 3 750 000 kr. enligt prisläget den
1 juli 1964.
Tekniska högskolan i Lund. Kostnaden för nybyggnaden för sektionen för
väg- och vattenbyggnad har på grundval av huvudhandlingar beräknats till
19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Såsom redovisats i det föregående
torde enligt byggnadsstyrelsen en besparing kunna göras om bjälklagskonstruktionen
i laboratoriehallen förenklades. Vid det pågående projekteringsarbetet
studeras denna fråga närmare. I avvaktan på att en på anbud
grundad kostnadskalkyl upprättats förordar jag, att en preliminär kostnadsram
av 19 665 000 kr. godkännes.
I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör följande nya och
ändrade kostnadsramar, vilka är beräknade enligt prisläget den 1 juli 1964,
godkännas, nämligen
Universitetet i Göteborg
Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I.............. 3 400 000
Universitetet i Stockholm
Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien .............. 2 825 000
Försörjningsåtgärder
Försörj ningsåtgärder
c) Särskilda utgifter.................................... 11 525 000
Universitetet i Umeå
Nybyggnad för lu-block, etapp II ........................ca 7 970 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen..................ca 3 725 000
* Delram t. o. ni. 19G4/65.
60
Knngl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Tekniska högskolan i Lund
Nybyggnad för sekt. för väg- och vattenbyggnad ..........ca 19 665 000
Därest riksdagen icke har någon erinran däremot, torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att fastställa slutgiltiga kostnadsramar för andra etappen
av nybyggnaden för lu-block vid universitetet i Umeå och för tillbyggnaden
vid fysiologiska institutionen vid karolinska institutet sedan huvudhandlingar,
innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, redovisats av byggnadsstyrelsen.
Den slutliga kostnadsramen för nybyggnaden för sektionen
för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Lund torde böra fastställas
av Kungl. Maj :t sedan en på anbud grundad kostnadskalkyl redovisats
av byggnadsstyrelsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag i
det föregående förordat godkänna överenskommelsen med
Skogs- och lantbruksakademien i vad den avser överlåtelse
av byggnad och upplåtelse av tomtmark till akademien;
b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
vissa kostnader för byggnadsarbeten vid vissa universitet
och högskolor.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Jan-Mats Lindahl
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
61
Bilaga 7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt
anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
område
[1] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret
1964/65 är under förevarande anslagsrubrik Uppfört ett anslag av 3 049 000
kr.
Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att på tilläggsstat anvisas
96 200 kr. för att täcka vissa personalkostnader.
Styrelsen anför, att ändrat avtal för den kollektivavtalsanställda personalen
medför en ökad kostnad av 88 450 kr. Merkostnaderna för arbetsgivaravgifter
till sjukförsäkring och tilläggspensionering uppgår til! 7 750
kr.
Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker utsädesföreningens förslag.
62
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 19 (ii
I detta sammanhang torde få anmälas ett den 24 juni 1964 av särskilt
tillkallad utredningsman avgett betänkande angående marknadsföringen
av förädlingsresultat från Sveriges utsädesförening.
Gällande ordning för marknadsföringen m. m.
Växtförädlingsverksamheten i Svalöv påbörjades 1886. Under de första
åren svarade förädlarna själva för förökning och marknadsföring av de
Iramställda sorterna. Det ansågs dock mindre ändamålsenligt att på detta
sätt sammankoppla förädlingsarbetet med kommersiell verksamhet. Därför
bildades 1891 Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för att ta hand
om sistnämnda verksamhet.
Enligt särskilda avtal lämnar bolaget ersättning till föreningen för rätten
att marknadsföra dess sorter. I enlighet med 1913 fastställda stadgar för
utsädesföreningen, vilka fortfarande gäller, skall dylika avtal för att bli
giltiga godkännas av Kungl. Maj :t.
Samma år slöts ett tioårigt avtal, vilket dock redan 1918 ersattes av ett
ej tidsbegränsat avtal. Enligt ett nytt avtal 1925 utgick ersättning till föreningen
i form av en fast grundavgift jämte en tilläggsavgift med en procent
av den del av bolagets årliga försäljning av föreningens originalvaror,
som översteg 1,5 milj. kr. Tilläggsavgiften höjdes 1930 till två procent.
Detta avtals giltighetstid avsågs bli minst fem år. När avtalet underställdes
1930 års riksdag uttalade denna dock (prop. 271; JoU 71; rskr. 273),
att avtalstiden inte borde överskrida tre år samt anhöll om en utredning
rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. Denna utrednings
förslag ledde ej till annat än att lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att inom
den gällande organisationens ram verkställa en viss översyn av den statsunderstödda
växtförädlingsverksamheten.
I anledning av uppdraget föreslog lantbruksstyrelsen 1933, att systemet
med endast ett marknadsföringsorgan för utsädesföreningens förädlingsresultat
skulle bibehållas. Styrelsen förordade vidare ett nytt avtal, vilket
var förmånligare för föreningen än tidigare avtal. Förslaget godkändes sedermera
av statsmakterna (prop. 104; JoU 50; rskr. 154). Ett nytt avtal tillkom
1938. Detta kunde inte uppsägas förrän tidigast efter fem år. Avtalet
godtogs av riksdagen (prop. 1; IX ht s. 169; JoU 1 s. 54; rskr. 9).
Avtal som träffats efter 1938 har ej underställts riksdagens prövning.
Dessa avtal har gällt för kortare tidsperioder och i huvudsak inte inneburit
annan ändring än att ersättningsbeloppet efter hand höjts.
Det senaste av Kungl. Maj :t godkända avtalet avsåg tiden den 1 oktober
1961—30 september 1962. Samtidigt reglerades vissa spörsmål, som uppstått
på grund av utsädesbolagets förvärv av Otto J. Olson & Sons AB i
Hammenhög vilket företag bedriver såväl växtförädling av åkerbruks- och
trädgårdsväxter som förökning och försäljning av utsäde och fröer av dessa
växter. Avtalet innebar, att föreningen garanterades en ersättning på minst
500 000 kr. Efter den 1 oktober 1962 har utsädesbolaget —- oavsett att något
av Kungl. Maj :t godkänt avtal inte förelegat — betalat ersättning till för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964 63
eningen enligt sist gällande avtal. Föreningen har å sin sida alltjämt till
bolaget överlämnat framkomna sorter.
År 1960 tillkallades en särskild utredningsman för att verkställa utredning
angående de ekonomiska och organisatoriskt-tekniska spörsmål, som
kunde väntas uppkomma vid utsädesföreningen i samband med att särskilda
växtförädlingsavgifter blev tillgängliga. Utredningen, benämnd 1960
års Svalövsutredning, hade också att undersöka i vad mån införandet av
växtförädlingsavgifterna påverkade föreningens förhållande till utsädesbolaget.
Den 26 september 1963 träffade föreningen och bolaget ett nytt tioårigt
avtal, vilket överlämnades till Kungl. Maj :t för godkännande. Enligt detta
skulle ersättningen till föreningen utgå i form av en årlig grundavgift av
300 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad på grundval av bolagets försäljning.
I anledning av avtalet erbjöd sig Aktiebolaget Hallands Frökontor
att marknadsföra utsädesföreningens sorter, varvid ersättning skulle utgå
med en årlig grundavgift av 450 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad enligt
samma grunder, som angetts i avtalet mellan föreningen och utsädesbolaget.
Den 23 oktober 1963 avlämnade 1960 års Svalövsutredning betänkande
angående ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädesförening.
I betänkandet framlades bl. a. förslag i fråga om marknadsföringen
av föreningens sorter.
I beslut den 3 januari 1964 fann Kungl. Maj:t att ställning ej borde tas
till förslagen om marknadsföring av föreningens växtförädlingsprodukter
utan att viss ytterligare utredning i ämnet verkställdes. Samma dag tillkallades
en särskild utredningsman med uppgift att — efter överläggningar
med utsädesföreningen, utsädesbolaget och andra intressenter — framlägga
förslag till lösning av frågan om marknadsföringen.
1964 års utredning
Beträffande organisationen av marknadsföringen av föreningens förädling
sresultat anför utredningen, att tre olika alternativ övervägts. Det första
innebär att föreningen själv svarar för förökning och marknadsföring av
sina nya sorter. Alternativet avvisas av utredningen dels på grund av att
denna organisation redan prövats med mindre gott resultat, dels med hänsyn
till de stora investeringar i mark och anläggningar, som skulle komma
att krävas. Enligt det andra alternativet överlämnas sortmaterialet för förökning
och försäljning till ett flertal företag. Detta alternativ anser utredningen
vara mindre lämpligt med hänsyn till bl. a. svårigheten för föreningen
att tillfredsställande kontrollera verksamheten. Det tredje alternativet,
som i princip motsvarar vad som nu tillämpas, innebär att föreningen
överlåter sina sorter för förökning och försäljning till ett enda fristående
företag.
64
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
Utredningen uttalar, att kravet på tillfredsställande kontroll av förökning
och marknadsföring enligt utsädesföreningens mening kan helt tillgodoses
vid det tredje alternativet. Även föreningens önskemål om största möjliga
ekonomiska utbyte av marknadsföringen uppfylls. För egen del understryker
utredningen fördelarna med det tredje alternativet men framhåller, att
det är ett ovillkorligt krav att marknadsföringsorganet inte diskriminerar
andra utsädesföretag eller vissa avnämarkategorier.
Utredningen prövar härefter frågan om Aktiebolaget Hallands Frökontor
som ensam förökare och marknadsförare av utsädesföreningens växtmaterial.
Utredningen avvisar därvid erbjudandet från frökontoret främst med
hänvisning till svårigheten för detta att tillgodose utsädesföreningens behov
av försöksmark i anslutning till dess anläggningar i Svalöv.
Mot bakgrunden av det anförda har utredningen tagit upp överläggningar
om nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget om marknadsföringen.
Syftet har därvid bl. a. varit att få till stånd ett avtal som är
förenligt med gällande näringsfrihetslagstiftning. Överläggningarna har
gett till resultat ett den 5 juni 1964 träffat nytt avtal för tiden den 1 oktober
1963—den 1 oktober 1973. Utredningen förordar, att detta avtal godkänns
av Kungl. Maj :t.
Avtalet innebär i huvudsak att föreningen upplåter till bolaget ensamrätten
att utom och inom landet utnyttja föreningens rätt till sina sorter.
Bolaget åtar sig därvid att saluhålla utsäde i efterfrågade kvantiteter på
skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Hänsyn till eu
eventuell svensk anslutning till den internationella konventionen rörande
skydd för växtförädlingsprodukter har tagits genom att det klart utsagts,
att avtalet ej gäller sorter, som kan komma att omfattas av ett utvidgat
rättsskydd. Bolagets ersättning till föreningen utgår med 1,5 procent av bolagets
och dess dotterbolags fakturerade försäljning av utsädesvaror framställda
av föreningens växtförädlingsmaterial. Därutöver skall bolaget betala
en tilläggsavgift på 35 procent av samtliga belopp, som bolaget vid försäljning
utom landet av föreningens sorter erhåller utöver sina svenska
katalogpriser i form av överpriser, royalties, offentligrättsliga avgifter m. in.,
ävensom lika stor del av de överpriser bolaget erhåller utöver sina originalpriser
vid försäljning inom landet av eliter av sorterna.
I avtalet har vidare bestämts, att bolagets avgift under det första avtalsåret
skall utgöra minst 450 000 kr. Detta garantibelopp — liksom för övrigt
föreningens ersättning till bolaget för försöksjordar — skall justeras
i enlighet med förändringen i det kostnadsprisindex, som används vid
jordbruksregleringen. Om detta index senare bortfaller, skall ett motsvarande
index tillämpas. Ersättningen till föreningen skulle om dessa grunder
hade tillämpats räkenskapsåret 1962/63 ha uppgått till ca 475 000 kr.
Det stadgas vidare i avtalet att bolaget och dess nuvarande och blivande
dotterbolag inte får bedriva egen växtförädlingsverksamhet i Svalöv och att
de inte heller på annan plats får — med undantag av sorter som redan
vid avtalets undertecknande bearbetades av dotterbolagen — bedriva växiförädlingsverksamhet
annat än med sådana växtslag som inte bearbetas av
föreningen. Bolaget får endast som komplettering i servicesyfte och i samråd
med föreningens styrelse föröka och distribuera andra utsädesvaror än
65
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
sådana, som framställts på grundval av föreningens växtförädlingsmaterial.
Enligt det nya avtalet skall Kungl. Maj :t utse en ledamot och en suppleant
i utsädesbolagets styrelse. Bestämmelsen om styrelsesuppleant innebär
en förstärkning av det allmännas representation. Utredningen förutsätter,
att vederbörande kallas till bolagets styrelsesammanträden i samma
utsträckning som dess övriga styrelsesuppleanter. Det allmännas representanter
i styrelsen bör enligt utredningen ha möjlighet att såväl bevaka det
allmännas intressen som att främja samarbetet mellan bolaget och utsädesföreningen.
Yttranden m. in.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor framhåller, att intet synes
vara att erinra mot utredningens förslag från de synpunkter ämbetet
har att företräda. Riksrevisionsverket vill inte motsätta sig utredningens
förslag.
Sedan utredningen avlämnat sitt betänkande har Aktiebolaget Hallands
Frökontor i särskild skrift den 9 oktober 1964 anfört, att i utredningsförslaget
i avsevärd grad hänsyn tas till de synpunkter frökontoret framfört
i fråga om marknadsföringen av utsädesföreningens växtmaterial. Grunden
för frökontorets tidigare aktion i ärendet har därigenom bortfallit. Frökontoret
förklarar vidare, att det återtar sina förut avgivna anbud rörande
marknadsföringen av föreningens sorter.
Departementschefen
Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter
har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, övervägts
i skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utredningsmannen
har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och
därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast
bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsmannens
medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan föreningen
och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober
1963—den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse
om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växtförädlingsprodukter
i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande
till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga
tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd
av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande
skydd för växtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelserna
indexreglerats.
Vid min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av
marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag
ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara tillfredsställande
såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till föreningens
intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej
haft något att erinra.
5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
De senast gällande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de
underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma principiella
utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag
emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens
kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.
De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av
ändrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min
mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen
för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag
av 96 000 kr.
J. Fiskeriväsendet m. m.
[2] 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad jag anför under
kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 350 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
[3] 2. Kontorsbyggnader för domänverket. För uppförande av ny kontorsbyggnad
för Malingsbo revir har å riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats
ett investeringsanslag av 70 000 kr.
Domänstyrelsen hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas
25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.
Styrelsen anför, att ökad byggnadsvolym medför en kostnadsökning av
13 500 kr. Merkostnader för höjda arbetslöner och materialkostnader uppgår
till 5 500 kr. Tidigare kostnadsberäkning upptar inte kostnader för
oljeeldning och utvändiga vatten- och avloppsledningar. Dessa kostnader
beräknas till 6 000 kr.
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Departementschefen
Domänstyrelsens yrkande föranleder ingen erinran från min sida. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kontorsbyggnader för domänverket å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 kr.
[4] 7. Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt
disponerade egendomarna i Stora Råby. Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
hemställer, att för ändamålet uppförs ett anslag av 62 000
kr. Anstaltsstyrelsen anför bl. a. följande.
Efter framställning av styrelsen beviljade 1963 års riksdag (JoU 1; rskr.
9) ett investeringsanslag av 55 000 kr. för att ombygga och iståndsätta
vissa ekonomibyggnader i Stora Råby, vilka skulle användas för förvaring
av traktorer, jordbruksredskap m. m. samt som lagerlokal. Ifrågavarande
byggnader var i synnerligen stort behov av yttre reparation och underhåll
för att en pågående värdeförstöring skulle kunna förhindras. Kostnaderna
för att genomföra de planerade förbättringarna synes emellertid
ha beräknats alltför lågt. När anslaget beviljats kunde styrelsen inte få
arbetena utförda annat än mot löpande räkning. Styrelsen har emellertid
nu lyckats få in tre fasta anbud, varav det lägsta slutar på drygt 101 000
kr. Styrelsen beräknar den totala kostnaden till 117 000 kr.
Departementschefen
Enligt vad jag inhämtat av anstaltsstyrelsen har någon ändring i det
tidigare godtagna byggnadsprogrammet inte skett. Den av styrelsen nu beräknade
totalkostnaden 117 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964 torde
därför böra godtas. Då 55 000 kr. beviljats tidigare torde 62 000 kr. nu böra
anvisas å tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala
frökontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora
Råby å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
[5] 14 a. Lån till vissa räkfiskare. Genom beslut den 29 mars 1963 godkände
Kungl. Maj :t en överenskommelse mellan Sverige och Norge av
innebörd att den fiskerättsliga reglering, som tillkom genom överenskommelsen
den 20 december 1950 angående fiskeriförhållanden i vissa till
Sverige och Norge hörande vattenområden, skulle avvecklas under en övergångsperiod
fram till den 31 december 1964. Samma dag uppdrog Kungl.
5j Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 190
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196-1
Maj :t åt fiskeristyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och
Svenska Västkustfiskarnas centralförbund närmare utreda verkningarna
för svensk del av att avtalet upphör den 31 december 1964 samt att inkomma
med förslag till åtgärder, ägnade att avhjälpa för berörda fiskare
uppkommande svårigheter.
Fiskeristyrelsen har med skrivelse den 27 augusti 1964 överlämnat förslag
till åtgärder i nyss nämnt syfte. Härvid konstateras, att 1963 års överenskommelse
medför att fisket inom visst område — i det följande benämnt
konventionsområdet -— går förlorat för svenska fiskare. Rörande
det fiske, som från svensk sida bedrivits inom området, uttalas i huvudsak.
Bortsett från en del fiske efter makrill har svenska fiskare under senare
år knappast bedrivit annat än räkfiske inom konventionsområdet. Detta
erbjuder särskilt gynnsamma möjligheter härtill. Området ligger endast
en å två timmars gångtid från exempelvis Kosteröarna, där ett stort antal
räkfiskare bor. Fisket har därför kunnat bedrivas med ganska små båtar
och svaga motorer och sålunda med relativt låga omkostnader. Förhållandet
belyses bl. a. av att räktrålarnas bruttotonnage i genomsnitt är ca
20 ton i norra Bohuslän mot ca 45 ton i den övriga delen av landskapet.
Räkfisket inom konventionsområdet har under senare år bedrivits av ett
antal fiskare bosatta på kuststräckan Svinesund—Rossö. Mera tillfälligt
har området även besökts av räktrålare, som hör hemma längre söder ut.
Vid utgången av 1962 utgjorde räkfiskarna på kuststräckan Svinesund—
Rossö 86,1 procent av hela antalet där bosatta yrkesfiskare. Antalet räktrålare
i bruk uppgick 1963 till 92. I fråga om 76 trålare har uppgetts,
att de under tiden 1961—1963 i större eller mindre utsträckning använts
för fiske inom konventionsområdet. Besättningen på dessa båtar var 207
man. Sammanlagda fångstvärdet av räkfiske inom konventionsområdet
beräknas ha uppgått till ca 2,1 milj. kr. 1961, ca 2,5 milj. kr. 1962 och ca
2,3 milj. kr. 1963. Detta motsvarar ungefär tio procent av det sammanlagda
värdet av räkfångsten i landet.
Fiskeristyrelsen anser, att stöd från det allmännas sida bör lämnas
för att avhjälpa de svårigheter, som drabbar berörda fiskare genom
att 1950 års överenskommelse med Norge upphör. I första hand bör
de fiskare stödjas, som inriktar sig på att skaffa större båtar eller starkare
motorer för att kunna uppsöka längre bort belägna fiskevatten. Den lämpligaste
stödformen är att till kostnaderna härför beviljas lån, som liknar
fiskerilånen och som avskrivs till viss del efter ett antal år om båten alltjämt
används i fiske. Lånen bör även avse kostnader för att skaffa radar.
Då möjligheterna att finansiera anskaffningen av annan eller ny båt genom
att den gamla båten säljs synes begränsade, måste lånen täcka en
mycket stor del av kostnaden. Mot bakgrunden av bl. a. den starka inriktningen
på räkfiske i nordligaste Bohuslän är det angeläget, att stödet
utformas så att inte antalet räkfiskebåtar onödigt ökas. I princip bör där
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
för endast sådana räkfiskare, som är bosatta på sträckan Svinesund—Rossö
och som under 1960—1964 utövat räkfiske inom konventionsområdet, få
förevarande lån. Detta bör dock inte hindra, att en förutvarande ickeräkfiskare
vid behov kan intas i ett båtlag. Om ett båtlag redan skaffat
större båt eller ny motor bör lån också kunna erhållas.
Med hänvisning till denna motivering föreslås, att lån bör utgå med
högst 80 procent av kostnad för att skaffa annan båt och motor samt för
ombyggnad av båt ävensom med 100 procent av kostnaden för radaranläggning.
Lånen bör helst vara räntefria. Sedan 60 procent av lånebeloppet
återbetalats, bör återstoden avskrivas om båten nyttjats i fiske och ej försålts
till annan ägare. Medel till lån bör finnas tillgängliga redan den 1
januari 1965. Lånen bör kunna sökas under fem år efter denna tidpunkt.
I fråga om övriga lånevillkor innebär förslaget i huvudsak.
Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen. En representant för arbetsmarknadsstyrelsen
och en för Svenska Västkustfiskarnas centralförbund bör
få närvara vid styrelsens behandling av låneärenden. Lån bör inte få lyftas
förrän båten levererats eller ombyggnaden eller motorbytet utförts samt
låntagaren visat, att den är i det skick som förutsatts vid lånets beviljande.
Fiskeristyrelsen bör dock, då så befinns skäligt, få medge att viss
del av lånet må lyftas tidigare.
Lån bör vara amorteringsfritt under tre år från första lyftningsdagen.
Därefter bör lån avseende begagnad båt, utbytt motor och radar återbetalas
med lika belopp inom högst tio år samt i fråga om ny båt inom högst tolv
år. Fiskeristyrelsen bör då särskilda skäl föranleder därtill få bevilja anstånd
högst ett år i sänder med amortering. För lån, som avser båt med
bruttodräktighet av 25 registerton eller däröver, bör ställas säkerhet i form
av inteckning i båten. Inteckningen till säkerhet för ombyggnad av båt och/
eller utbyte av motor bör ligga inom 80 procent av båtens värde efter åtgärden.
Båt skall hållas försäkrad till sitt fulla värde och bör inte utan fiskeristyrelsens
medgivande få underkastas mera genomgripande ändring.
Samtliga delägare i den nya båten bör underteckna låneansökningen. Av
delägarna bör minst två vara myndiga yrkesfiskare.
För räkfiskare, som inte anser sig kunna skaffa annan båt eller starkare
motor till befintlig båt och som fortsätter fisket med den gamla båten inom
kvarvarande fiskeområden, kan fisket bli så föga lönsamt att de måste sluta
fiska. Eftersom utbudet av båtar kan väntas bli onormalt stort, torde de
knappast kunna säljas till rimligt pris. I ett dylikt läge bör statlig inlösen
av båtarna kunna ifrågakomma.
Även i övrigt kan behov uppkomma av hjälp med statliga medel till räkfiskare,
som på grund av ålder eller av annan anledning inte kan vinna
rimlig bärgning av fortsatt fiske. Det synes skäligt att dylika fiskare exempelvis
för tiden intill ålderspensioneringen tillförsäkras ett årligt belopp.
Härvid skulle deras genomsnittliga inkomst under senare år kunna ligga till
grund för att fastställa beloppets storlek.
För att få en överblick av medelsbehovet har vissa förfrågningar gjorts
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
hos berörda fiskare. Därvid har önskemål framkommit om anskaffning av
högst 25 större båtar och utbyte av 20 motorer. Med utgångspunkt från
bl. a. en beräknad kostnad av 200 000 kr. per båt och 60 000 kr. per motor
anser fiskeristyrelsen, att 7,5 milj. kr. erfordras för långivningen. För inlösen
av båtar beräknas 0,5 milj. kr. och för övriga stödåtgärder ett lika stort
belopp. Medelsbehovet bör tillgodoses genom att en särskild fond inrättas.
Tillkomsten av denna fond bör dock inte få medföra minskning av utlåningen
från den befintliga fiskerilånefonden.
Slutligen finner fiskeristyrelsen det befogat, att den nya fiskegränsen
utanför Oslofjordens mynning åtminstone under en övergångstid genom
svenska statens försorg patrulleras av ett par med moderna navigationsinstrument
utrustade båtar. Svårigheter anses nämligen föreligga för fiskare
att bestämma läget av gränsen.
Över fiskeristyrelsens skrivelse har remissyttranden avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, statens jordbruksnämnd, länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län samt Svenska Västkustfiskarnas centralförbund.
Samtliga remissinstanser ansluter sig till fiskeristyrelsens uppfattning att
särskilda stödåtgärder bör vidtas för att hjälpa berörda fiskare. I fråga om
omfattningen och utformningen av det statliga stödet tillstyrks förslaget
helt endast av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som dock ifrågasätter
om inte en särskild, allsidigt sammansatt nämnd bör tillsättas för att avgöra
ärendena rörande det statliga stödet. Samtidigt förordar länsstyrelsen,
att lokaliseringsfrämjande åtgärder vidtas för att stimulera utbyggnaden
av industrin inom berört område i syfte att skapa sysselsättningsmöjligheter
åt de fiskare, som upphör med fisket. Svenska Västkustfiskarnas centralförbund
har ej annan erinran än att medelsanvisningen för förtidspensionering
av fiskare bör höjas till 1 milj. kr.
Avvikande mening i nyssnämnda hänseenden framförs däremot av statskontoret,
som framhåller att stödet bör utformas så att det inte leder till
återverkningar och svårigheter på andra håll och därmed i sin tur medför
krav på specialregleringar och vidgade ekonomiska insatser från statens
sida. Det är också angeläget, att åtgärderna blir till verklig hjälp för berörda
fiskare utan att framstå som alltför förmånliga i förhållande till vad som
gäller för övriga västkustfiskare.
Med hänsyn härtill framlägger statskontoret i huvudsak följande förslag
till utformning av stödet.
Långivningen bör begränsas till fiskare på kuststräckan Svinesund—
Rossö, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt och som av ålder bedrivit
och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsområdet. Lånen bör vara
av sådan storlek att fiskare, som vill utbyta sin nuvarande båt mot större,
i princip skall kunna göra detta utan ökad egen kontantinsats. Lånebeloppet
bör således helt eller i det närmaste täcka kostnaden för den nya båten
efter avdrag av nettovärdet av den gamla båten. I regel bör lån ej få överstiga
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196''r
80 procent av anskaffningskostnaden för ny båt, men möjlighet bör hållas
öppen även för något högre låneprocent. För ny motor och installation av
radar bör procenttalet utgöra högst 80 resp. högst 100 procent. Ränte- och
amorteringsfrihet för lånen bör medges under två år, varefter lånen bör
förräntas efter fastställd normalränta (f. n. 5,25 procent) samt återbetalning
ske av hela lånet såvida ej särskilda omständigheter föranleder annat.
Med här föreslagen räntefrihet skulle subventionen för ett lån på 200 000
kr. med nuvarande räntesatser utgöra i runt tal 40 000 kr.
För delägare i båt som slutar fiska bör möjlighet finnas att täcka prisfallsrisken
på det äldre båt- och redskapsmaterialet. Någon statlig inlösen
bör däremot inte ifrågakomma. Vidare bör möjlighet finnas att undantagsvis
bistå äldre fiskare under en övergångsperiod. Förevarande statliga insatser
för dem som slutar fiska bör inte överstiga den räntesubvention som
kan beräknas vid anskaffning av större båt. I övrigt erforderliga åtgärder
får vidtas i annan ordning bl. a. genom medverkan av arbetsmarknadsstyrelsen.
Beslut om lån bör fattas av Kungl. Maj :t eller av fiskeristyrelsen efter
samråd med statens jordbruksnämnd eller statskontorets fondbyrå. Med
hänsyn till de från fiskerilånen avvikande normerna är det lämpligast att
under fonden för låneunderstöd för långivningen skapa en särskild lånefond,
benämnd räkfiskelånefonden. Storleken av fonden kan svårligen beräknas.
För av statskontoret i övrigt föreslagna stödåtgärder bör medel
äskas under ett förslagsanslag på driftbudgeten med för innevarande budgetår
200 000 kr. och för budgetåret 1965/66 1 milj. kr.
Riksrevisionsverket finner övervägande skäl tala för att lånen maximeras
och löper med ränta. Det kapitalbelopp, som må komma att anvisas för
verksamheten, bör tillföras fiskerilånefonden men hållas skilt från övriga
fondmedel. Verket ifrågasätter vidare om på grundval av föreliggande utredning
medel bör ställas till förfogande för inlösen av äldre båtar m. m.
Statens jordbruksnämnd finner viss försiktighet vid långivningen motiverad
bl. a. med hänsyn till eventuella återverkningar för räkfisket på annat
håll. Nämnden anser vidare, att lånen i princip bör förbehållas delägarna
i de fiskebåtar som under ett antal år använts för räkfiske inom konventionsområdet.
Spekulationsköp bör såvitt möjligt förebyggas och hänsyn tas
till att investeringar i större båtar för sillfiske ej bör ske. Lån bör därför
utgå endast för att anskaffa båtar som avses för annat fiske än havsfiske
ef ler sill. Nämnden tillstyrker, att lån må utgå med högst 80 procent av anskaffningskostnaden
för båt och motor. Däremot kan nämnden ej tillstyrka
befrielse från återbetalningsskyldighet eller att låneräntan sätts lägre än
fyra procent. Även i övrigt bör enligt nämnden gälla samma villkor, som
för lån från fiskerilånefonden.
Departementschefen
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av
1950 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som
svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgång
-
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196t
en av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nuvarande
huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt
fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde
inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt
utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna anser
jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens
sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.
Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan
Svinesund—Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske
inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet
bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra
områden, möjlighet härtill. Av utredningen framgår att ett rationellt fiske
inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsätter
att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste
formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeristyrelsen
och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som
täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna lämnas
förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det
torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar
blir i tillfälle att inga i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda
båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bör
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.
Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl
knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva
sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som
i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt m. m. är hänvisade till lån ur
fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens
förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostnaden
för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom
intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skäl
föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant
skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir
onormalt låg. Fiskeristyrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt
bör kunna förvärvas för en kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill
och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag
förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180000
kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bör lån i regel ej beviljas
med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla
båten.
I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bör gälla samma
villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta
två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra
73
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1961
procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år. Anstånd
med amortering bör för en tid av högst sex månader knnna beviljas av
fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omständigheter
föreligger bör Kungl. Maj :t äga medge befrielse från återbetalningsskyldighet.
Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t och bör
i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av 1059 års
riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin näring,
annan sysselsättning bör — liksom fallet är för yrkesgrupper som drabbas
av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden
uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På
grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl
föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller
ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av
fiskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och
redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan
Svinesund—Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande
fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga
inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället
få ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att
fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör
utgå med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från
fiske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning
bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sig
realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del, och till hans förmögenhetsställning
i övrigt. Kungl. Maj:t bör äga utfärda närmare bestämmelser
om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.
Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att
inom två år söka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till
fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som
torde höra täckas genom investeringsanslag nnder fonden för låneunderstöd,
beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit
under fiskeristyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde
3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen
bör utgå från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till
vissa räkfiskarc. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå
till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av
nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas
350 000 kr. för ändamålet.
Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av
den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfartsstyrelsen
att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt underlätta
fiskarnas navigering invid den nya gränsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Raimond Kolk
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
75
Bilaga 8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson,
anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
F. Atomenergiverksamhet
[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har
anvisats ett förslagsanslag av 7 500 000 kr.
Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att en överenskommelse rörande
Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967 godkänns samt att medel anvisas
för fortsatt deltagande i projektet.
Konventionen den 20 december 1957 om upprättandet av ett europeiskt
bolag för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic) ratificerades
av Sverige den 18 december 1959 med stöd av riksdagens bemyndigande
(jfr prop. 1958:59). Det ursprungliga aktiekapitalet i Eurochemic
utgjorde 20 milj. avräkningsenheter i Europeiska betalningsunionen (en
enhet motsvarar ca 1 US dollar). Sveriges andel var 8 %. I enlighet härmed
76
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
tecknade atombolaget 32 aktier med ett nominellt värde av 1,6 milj. avräkningsenheter
(8,3 milj. kr.).
En höjning av aktiekapitalet till 28,95 milj. avräkningsenheter beslöts
är 1961, varvid atombolaget tecknade ytterligare 10 aktier med ett värde
av 0,5 milj. avräkningsenheter (2,6 milj. kr.). Aktieteckningen godkändes
av riksdagen år 1962 (jfr prop. 1962: 1 bil. 12 s. 135).
Emellertid stod vid slutet av år 1963 klart, att ökningen av aktiekapitalet
ej var tillräcklig för att trygga anläggningens färdigställande, tagande i
drift samt det tortsatta drifts- och forskningsprogrammet. Vid undersökning
av olika alternativ för verksamheten befanns det ekonomiskt och
tekniskt mest fördelaktigt att färdigställa anläggningen, vilket beräknades
kunna ske år 1965, och därefter driva den i begränsad omfattning under
åren 1966 och 1967 för att på så sätt bringa ned det erforderliga medelsbehovet.
Med ett sådant program uppskattas medelsbehovet under åren
1964—1967 till 14,8 milj. avräkningsenheter. Eurochemics styrelse samt
den särskilda grupp för Eurochemic, som tillsatts inom det europeiska
atomenergiorganets (ENEA) styrelse, föreslog att 6,8 milj. avräkningsenheter,
vilka fordras för att färdigställa anläggningen, skulle täckas genom
ytterligare aktieteckning. Kostnaden för forskningsprogrammet och
underskottet av driften föreslogs täckas genom bidrag till OECD i förhållande
till nationalproduktens storlek. Aktieteckningen förutsatte en överenskommelse
mellan de deltagande regeringarna om finansieringen av de
övriga kostnaderna för Eurochemic tram t. o. in. år 1967. Sedan en sådan
överenskommelse träffats vid OECD:s rådsmöte den 16 juni 1964 fattade
Eurochemics bolagsstämma och särskilda gruppen den 1 juli 1964 formellt
beslut om utökning av aktiekapitalet med 6,8 milj. avräkningsenheter till
35,75 milj. enheter. Beslutet biträddes från svensk sida med förbehåll för
riksdagens godkännande.
För Sveriges del innebär denna uppgörelse ett åtagande att teckna 12
aktier till ett värde av 600 000 avräkningsenheter (3,1 milj. kr.) samt att
bidra till driften och forskningsprogrammet för åren 1964—1967 med
ett belopp, som räknat på gällande OECD-kvoter för de deltagande länderna
uPPgår till högst 487 000 enheter (2,6 milj. kr.). För den nya aktieteckningen
beräknas komma att erfordras under innevarande budgetår ca 2,2
milj. kr. samt under budgetåret 1965/66 ca 0,9 milj. kr. Fördelningen på
budgetår av bidragen till driften och forskningsprogrammet, vilka avses
intlyta till OECD-budgeten, kan ej helt överblickas. För budgetåret 1964/65
uPPgår bidraget till 0,52 milj. kr. och återstoden kan uppskattas att utfalla
med ungefär lika delar under de tre följande budgetåren.
Beträffande värdet ur svensk synpunkt av Eurochemic framhåller atombolaget
följande. Genom deltagande i projektet erhålls grundläggande erfarenheter
beträffande kemisk upparbetning av använt kärnbränsle. Redan
nu kan sägas, att de erfarenheter som förvärvats genom deltagande i
77
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k
detta projekt på konstruktionsstadiet varit mycket värdefulla bl. a. genom
att svensk personal arbetat i Eurochemic och svenska företag fullgjort leveranser
till anläggningen. Ett fortsatt svenskt deltagande i projektet kommer
att ge erfarenheter av driften och det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
som planeras. På detta sätt kan inom landet bevaras den
kompetens som är nödvändig för att uppföra en motsvarande svensk anläggning,
vilket beräknas bli ekonomiskt motiverat under 1970-talet. Bolaget
har i betydande utsträckning kunnat inskränka sitt eget experimentella
arbete på upparbetningsområdet och har helt inriktat sitt program på
att utnyttja erfarenheterna från Eurochemic.
Ett ytterligare skäl till att fullfölja arbetena inom Eurochemic är, att bolaget
där har möjlighet att upparbeta bränsleelement från Ågesta- och eventuellt
även från Marvikenreaktorn för att utvinna plutonium för det svenska
reaktorprogrammet. Dessutom kommer nu Eurochemic-anläggningen
att utföras så att den även kan ta emot höganrikat bränsle. Detta ger en
möjlighet att i Europa upparbeta bränsleelement från R2-reaktorn i Studsvik.
Detta kan visa sig ekonomiskt fördelaktigt, då man härigenom undgår
den långa transporten till Amerikas förenta stater.
Delegationen för atomenergifrågor har i yttrande över atombolagets skrivelse
tillstyrkt fortsatt svenskt deltagande i projektet i enlighet med den
föreliggande överenskommelsen.
Departementschefen
I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 109) anmäldes, att medelsbehovet
för innevarande budgetår för att täcka driftsunderskottet vid den gemensamma
europeiska anläggningen Eurochemic för kemisk behandling
av bestrålat atombränsle endast kunde tas upp preliminärt med ett belopp
av 1,9 milj. kr. De ytterligare utredningar och förhandlingar som sedermera
ägt rum har lett fram till ett förslag att färdigställa anläggningen år
1965 och därefter driva den i begränsad omfattning under åren 1966 och
1967. Härigenom skulle det erforderliga medelsbehovet kunna nedbringas
utan att syftet med anläggningen äventyrades. Det för åren 1964—1967
behövliga beloppet har beräknats till 14,8 milj. avräkningsenlieter motsvarande
omkring 77 milj. kr. För Sveriges del skulle detta innebära teckning
av ytterligare 12 aktier till ett värde av omkring 3,1 milj. kr. För denna
aktieteckning torde behövas 2,2 milj. kr. för innevarande samt 0,9 milj. kr.
för nästa budgetår. För bidrag till driften av anläggningen och forskningsprogrammet
erfordras upp till 2,6 milj. kr. Beloppet avses att tillskjutas
via OECD-budgeten. Det kommer uppskattningsvis att fördela sig med 0,52
milj. kr. under budgetåret 1964/65 och med omkring 0,7 milj. kr. för vart
och ett av de tre följande budgetåren.
Enligt min mening innebär vårt deltagande i Eurocliemicprojektet stora
fördelar för vårt land. Härigenom kan vi för en relativt begränsad kostnad
6 Dihang till riksdagens protokoll 106i. 1 samt. Nr ISO
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
tillgodogöra oss erfarenheter av stort värde för att genomföra det svenska
atomenergiprogrammet. Jag förordar således att ifrågavarande överenskommelse
godkänns. Erforderligt medelsbehov för aktieteckningen torde liksom
hittills få täckas från förslagsanslaget Internationellt atomenergisamarbete.
Kostnaderna för forskningsprogrammet samt för täckande av underskottet
torde få belasta det under tredje huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna överenskommelsen
rörande finansiering av Eurochemics verksamhet
t. o. m. år 1967.
I. Ekonomisk försvarsberedskap
[2] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 800 000 kr. Medlen är avsedda för utförande av vissa
förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar, som uppförts med
statsbidrag.
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap hemställer, att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisas ytterligare 400 000 kr.
till ifrågavarande projekt.
Ärendet är av den natur att redogörelse för detsamma inte bör lämnas
till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de
handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Departementschefen
För utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar
som uppförts med statsbidrag torde, utöver redan anvisade medel,
böra anvisas 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Fredrik Denecke
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A
79
Bilaga 9
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följ ande.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[1] 40. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. För detta ändamål har för
budgetåret 1964/65 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 hemställt om bemyndigande
att igångsätta vissa byggnadsarbeten avseende ett nytt landsstatshus
i Örebro. Av handlingarna inhämtas följande.
Den regionala förvaltningen i Örebro är f. n. förlagd till dels delar av
Örebro slott, dels kronans byggnader inom stadsägan 1171 och dels förhyrda
lokaler på olika platser i staden. Nuvarande lokalbestånd är otillräckligt
och en stor del av lokalerna är inte ändamålsenliga. Delar av enskilda förvaltningsenheter
har måst förläggas till olika platser, och enheter med stark
anknytning sinsemellan ligger på stort avstånd från varandra. Dessa förhållanden
orsakar svårigheter i förvaltningens arbete, dubblering av utrustning
m. fl. olägenheter.
Huvudhandlingar för nybyggnad av landsstatshus i Örebro har av byggnadsstyrelsen
redovisats för Kungl. Maj:t i skrivelse den 16 mars 1964, var
-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
vid kostnaderna beräknats till i runt tal 8 150 000 kr. i prisläget den 1 juli
1963. Genom nybyggnaden erhålles ca 3 600 m2 kontorsrumsyta samt en
butiksvåning. I nybyggnaden avses i första hand skola inrymmas följande
organ inom och utom länsstyrelsen, nämligen landskontor med datakontor,
häradsskrivarna i Örebro och Kumla fögderier, länsbostadsnämnd, länsskolnämnd,
länsnykterhetsnämnd, statens skyddskonsulent, länsläkarorganisationen,
länsingenjören och statens justerare.
Genom beslut den 6 maj 1964 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av förenämnda huvudhandlingar utföra projektering
fram till och med färdiga bygghandlingar. Enligt föreliggande tidsplaner
räknar styrelsen med att bygghandlingar skall kunna föreligga i december
1964. Under förutsättning att uppdrag att utföra arbetena erhålles
torde igångsättning kunna ske i mars 1965. Byggnadstiden har beräknats till
ca 20 månader. Såsom styrelsen anmält i samband med redovisningen av
huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsobjekt, skulle styrelsen i
sina petita återkomma med förslag ifråga om erforderliga medel för objektet
under budgetåret 1964/65. Den nu upprättade investeringsplanen jämte
på grundval av denna uppgjord finansieringsplan utvisar att något medelstillskott
för innevarande budgetår inte erfordras, då den beräknade förbrukningen
för Örebro, 2 000 000 kr., rymmes inom ramen för reserverade och
för budgetåret anslagna medel.
Departementschefen
Såsom framgått av den lämnade redogörelsen är lokalförhållandena för
länsförvaltningen i Örebro otillfredsställande. Behov föreligger således att
uppföra ett landsstatshus i Örebro. Avsikten är att inrymma bl. a. länsstyrelsens
datakontor i detta nya kontorshus. Riksdagen har med bifall till
prop. 1963: 32 (SU 41; rskr. 101) beslutat, att maskiner för automatisk
databehandling skall införas som hjälpmedel inom folkbokföringen m. m.
För att den nya organisationen planenligt skall kunna genomföras måste
datakontorets lokaler tas i bruk under sista kvartalet 1966. Härför erfordras
att byggnadsarbetena påbörjas redan under innevarande budgetår.
Kostnaderna för projektet har beräknats till 8 150 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963. Då jag inte har någon erinran mot kostnaderna för det
föreslagna byggnadsföretaget, vars omfattning tidigare godtagits av Kungl.
Maj:t, förordar jag att företaget kommer till stånd enligt föreliggande förslag.
Såsom styrelsen förutsett torde för ändamålet erforderliga medel för
budgetåret 1964/65 rymmas inom ramen för redan anvisade anslag. Återstående
belopp bör inräknas i de för kommande budgetår erforderliga anslagsbeloppen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A
att medge att ett nytt landsstatshus må uppföras i Örebro
i enlighet med av mig förordat förslag.
Statens utlåningsfonder
[2] 14. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att lån
som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas intill 1 340
milj. kr. under år 1964. Beloppet har beräknats på grundval av ett bostadshyggnadsprogram
för år 1964 av 85 000 lägenheter, varav 54 000 i statsbelånade
flerfamiljshus samt 25 000 i statsbelånade småhus.
I anledning av en framställning av arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen
har Kungl. Maj:t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnads^
företag avseende högst 2 000 lägenheter i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län får
medgivas under år 1964 utan hinder av att beslut om bostadslån för ifrågavarande
företag inte ryms inom den för år 1964 fastställda låneramen. Vidare
har Kungl. Maj :t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnadsföretag
avseende ytterligare högst 3 000 lägenheter — företrädesvis i rikets tre
största städer med omgivande kommuner — må medgivas under året oaktat
beslut om bostadslån inte ryms inom nyssnämnda låneram.
Bostadsstyrelsen har i en särskild framställning upplyst, att bostadslån
för småhus under år 1964 till följd av minskade möjligheter att erhålla
bottenlån på lånemarknaden har måst fördjupas mer än som förutsatts
vid beräkning av låneramen.
Departementschefen
Ramen för beviljande av bostadslån under år 1964 har av riksdagen bestämts
till 1 340 milj. kr. Beloppet har framräknats på grundval av ett bostadsbyggnadsprogram
för året av 85 000 lägenheter, därav 54 000 i statsbelånade
flerfamiljshus och 25 000 i statsbelånade småhus.
Såsom framgått av min redogörelse har igångsättningsprogrammet för år
1964 efter medgivande av Kungl. Maj :t utvidgats med 5 000 lägenheter.
Syftet har varit dels att i anslutning till lokaliseringspolitiska strävanden
öka bostadsbyggandet i expansiva orter i norrlandslänen samt Värmlands
och Kopparbergs län och att därigenom även skapa förbättrade sysselsättningsbetingelser
under den kommande vintern för byggnadsarbetare i dessa
områden, dels att möjliggöra ett ökat bostadstillskott i storstadsområdena,
där bristen på bostäder är mest framträdande. För att beslut om
bostadslån för ifrågavarande byggnadsföretag skall kunna meddelas under
året behöver den av riksdagen fastställda ramen för långivningen utökas.
Av den förut lämnade redogörelsen framgår också att bostadslånen för
småhus till följd av minskade möjligheter att erhålla underliggande kredit
på lånemarknaden har måst fördjupas i större omfattning än som förut
-
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
satts vid beräkning av låneramen. Enligt vad jag under hand inhämtat från
bostadsstyrelsen torde igångsättningen av småhus under år 1964 komma
att stanna vid ca 24 000 lägenheter mot ursprungligen beräknade 25 000.
Påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus antages i gengäld överstiga beräknat
antal med 1 000. För att bostadslån under året skall kunna beviljas
för ca 24 000 lägenheter i småhus, erfordras en utökning av låneramen.
Kungl. Maj :t har vidare meddelat bestämmelser, genom vilka låneunderlaget
höjts i fråga om byggnadsföretag, där de egentliga byggnadsarbetena
påbörjats efter den 30 juni 1964. Även av detta skäl erfordras en utökning
av ramen. Å andra sidan kan det beräknas åtgå ett mindre belopp än som
tidigare antagits för en retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta
under år 1963.
Den erforderliga låneramen beräknar jag, på grundval av uppgifter som
har lämnats av bostadsstyrelsen, i enlighet med följande uppställning.
Milj. kr.
Lån till nya flerfamiljshus (60 000 X 13 400) .............. 804
Lån till nya småhus (24 000 X 18 100) .................... 434
Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån...... 90
Retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta under år 1963 30
Höjning av lån till bostäder, igångsatta under andra halvåret
1964 .................................................... 50
Avrundat 1 410
Låneramen bör alltså fastställas till 1 410 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medge att lån, som skall utgå från lånefonden för
bostadsbyggande, må beviljas intill 1 410 000 000 kr. under
år 1964.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Ingemar Reimer
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
83
Bilaga 10
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å
Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler härefter
under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
E. Diverse
[1] 10. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av propositionen 1964:
187 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.
[2] 11. Kostnader för dyrortsundersökning. I prop. 1963: 54 behandlades
frågan om principerna för en prisgeografisk undersökning. Härvid lämnades
en sammanfattande redogörelse för den utredning (SOU 1962: 39)
»Ortsprisindex», som av en särskilt tillkallad utredningsman verkställts rörande
metoderna för en prisgeografisk undersökning.
84
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
De i propositionen iramförda förslagen rörande genomförandet av den
prisgeografiska undersökningen sammanföll i flertalet hänseenden med förslagen
i den ovan nämnda utredningen. I fråga om metoderna för beräkning
av resekostnader följdes i propositionen icke det av utredningsmannen
lämnade förslaget. Metoderna lör resekostnadernas beräknande hänsköts i
stället till statistiska centralbyrån för vidare utredning. Den i propositionen
redovisade kostnaden för den prisgeografiska undersökningen innefattade
icke kostnader för beräkning av reseposten.
Riksdagen biföll propositionen (SU 1963: 65; rskr 174).
Med skrivelse den 15 maj 1964 har statistiska centralbyrån redovisat
en utredning rörande behandlingen av resekostnaderna vid dyrhetsberäkningen.
Ö\er den salunda redovisade utredningen bär utlåtanden avgivits
av dyrortsnämnden, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.
Vid sin granskning av den i »Ortsprisindex» föreslagna metoden, som
väsentligen innebär en anknytning till det vid 1951 års dyrortsundersökning
tillämpade förfaringssättet, har centralbyrån funnit att det förelåg
bristande överensstämmelse mellan innebörden av 1951 års metod och den
teoretiska modell, som skulle ligga till grund för dyrhetsjämförelsen, nämligen
en jämförelse vid lika standard.
Centralbyrån föreslår en empirisk undersökning av resekostnaderna vid
1964 års dyrortsundersökning, där de resekostnadskorrigerade dyrhetstalen
bör bestå dels av en faktor som tar hänsyn till skillnaden i resebehovskostnad,
dels av en faktor som innebär en korrigering med hänsyn till den relativa
standardförändring som resebehovet medför. Dyrhetstalen skattas
genom en stickprovsundersökning på varje jämförelseort (kommunblock),
varvid resekostnaden bestämmes enligt »Iägsta-kostnad-principen», vilket
innebär att varje resa antas kunna företas på två sätt, antingen med allmänna
färdmedel (på »billigaste» sätt) eller med egen personbil (en
»standardbil»). Kostnaderna beräknas för båda alternativen och den eftersökta
kostnaden blir alltid den lägsta av de två framräknade. Tillsammans
med en »tidskostnad» som restiden åsättes för att användas för bestämning
av standardkorrigering erhålles en skattningsfunktion för orten.
Kostnaden för att genomföra en undersökning enligt den empiriska metoden
har av centralbyrån beräknats till 650 000 kr.
Centralbyrån anger i sin skrivelse att om den empiriska metoden ej godtages
som alternativ kunde ifrågakomma det förfaringssätt som anvisas i
»Ortsprisindex», nämligen en modifierad version av den metod som användes
vid 1951 års dyrortsundersökning. Kostnaderna för en undersökning
enligt detta alternativ har av centralbyrån uppskattats till ca 40 000 kr.
Remissinstanserna har i sina uttalanden väsentligen uppehållit sig vid
trågan om vilken av de av centralbyrån skisserade undersökningsmetoder
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k 85
na som bör tillämpas. Samtliga remissinstanser har härvid stannat för att
förorda den empiriska metoden.
Departementschefen
När anslag beviljades till den nu pågående dyrortsundersökningen, inräknades
inte kostnaderna för beräknande av resekostnadsposten. Denna
fråga skulle upptas senare på grundval av en utredning av statistiska centralbyrån.
Centralbyråns nu framlagda utredning om metoderna för resekostnadernas
beräknande innefattar två alternativa förslag. Det ena av dessa alternativ
»schablonalternativet» innebär i sina huvuddrag en lösning enligt de
riktlinjer som tillämpades vid 1951 års dyrortsundersökning. Det andra
alternativet, det »empiriska alternativet», innebär att undersökning utförs
på de olika orterna rörande vissa faktiska förhållanden, som påverkar
resefrekvensen för hushållen.
Av dessa alternativ förordar jag det »empiriska alternativet» trots att
kostnaderna härför är större än för »schablonalternativet». Vissa besparingar
syns kunna göras inom ramen för detta av mig förordade alternativet.
Sålunda syns undersökningen kunna begränsas till att avse enbart ett
urval av kommunblock. Härigenom skulle kostnaderna minska från beräknade
650 000 kr. till 412 000 kr.
Den av centralbyrån utformade empiriska undersökningsmodellen förutsätter
att vissa värden fastställs i särskild ordning. Hit hör t. ex. resebehovets
sammansättning och värdet av restid. Jag är inte beredd att tixera
dessa värden förrän erforderliga diskussioner i frågan med personalorganisationerna
kunnat slutföras. Det torde därefter få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela centralbyrån erforderliga direktiv.
Arbetsresekostnaderna bör givetvis i princip redovisas på den ort, där
arbetsplatsen är belägen eftersom arbetsplatsens ortsgrupp bestämmer lönen.
I detta sammanhang synes böra upptagas frågan om de ökade kostnader
som på grund av höjda löner uppstår för den undersökning, som utförs
inom ramen för det av 1963 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1963/64
anvisade reservationsanslaget Kostnader för dyrortsundersökning. Statistiska
centralbyrån har beräknat de ifrågavarande ökningarna till 288 000
kr., varvid inräknats samtliga kostnadsökningar fram till undersökningens
färdigställande vid slutet av 1965.
Medel för resekostnadsundersökningen och kostnadsökningarna inom ramen
för tidigare anvisat anslag torde upptagas med 700 000 kr. och få uppfödas
å tilläggsstat I för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
att till Kostnader för dyrortsundersökning å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
J.-E. Sahlin
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
87
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
III. Utrikesdepartementet
C 7 a Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning,
reservationsanslag ................................ 340 000
IV. Försvarsdepartementet
G 3 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservationsanslag
...................................... 420 000
G 4 Kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern,
reservationsanslag ............................... 10 500 000
G 5 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag
...................................... 780 000
G 6 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering
m. m., förslagsanslag .................... 4 000 000
15 700 000
V. Socialdepartementet
C 2 a Socialstyrelsen: Utrustning, reservationsanslag ...... 450 000
C 19 a Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning,
reservationsanslag........................... 100 000
H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafi
merlasarettet
m. m., reservationsanslag ............ 2 250 000
2 800 000
VII. Finansdepartementet
F 10 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag........ 500 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
D 13 Information om skolreformen, reservationsanslag ... 500 000
F 38 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag ...... 3 500 000
4 000 0000
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196/i
IX. Jordbruksdepartementet
F 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening................ 96 000
J 9 a Bidrag till vissa räkfiskare, förslagsanslag.......... 350 000
446 000
X. Handelsdepartementet
I 5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen, reservationsanslag .... 400 000
XII. Civildepartementet
E 10 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering
m. m., förslagsanslag................ 18 000 000
EU Kostnader för dyrortsundersökning, reservationsanslag
............................................ 700 000
_18 700 000
Säger för driftbudgeten 42886000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
Jordbruksdepartementet:
2 Kontorsbyggnader för domänverket ................ 25 000
7 Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frö
kontrollanstalt
disponerade egendomarna i Stora Råby 62 000
87 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ........................... 2 000 000
/V. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
6 a Vissa exploateringskostnader m. m................. 650 000
V. Statens utlånings fonder
Socialdepartementet:
3 Statens bosättningslånefond
10 000 000
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
VI. Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet:
Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks
aktiebolag................................ 1 500 000
Jordbruksdepartementet:
Lån till vissa räkfiskare .......................... 3 000 000
4 500 000
Säger för kapitalbudgeten 17237000
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640679
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar.
- Rskr. 1964:399 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av dels framställning angående Tumba pappersbruk, m. m., dels i ämnet väckt motion. a1 i texten
- Rskr. 1964:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. a1 i texten
- Rskr. 1964:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, t vad propositionen a a1 i texten
- Rskr. 1964:385 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, t vad propositionen a a1 i texten
- Rskr. 1964:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 196k/65, i vad propositione a1 i texten