Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av konvention om kontinentalsockeln m. in

1964-11-06 · 30 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:197, Angående godkännande av konvention om kontinentalsockeln m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 197 år 196\

1

Nr 197

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av konvention om kontinentalsockeln m. in.; given

Stockholms slott den G november 196i.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 12 §

regeringsformen föreslå riksdagen att godkänna en den 29 april 1958 i

Geneve dagtecknad konvention om kontinentalsockeln m. m.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en i Geneve den 29

april 1958 dagtecknad konvention om kontinentalsockeln jämte ett fakultativt

protokoll rörande obligatoriskt biläggande av tvister om tolkningen

och tillämpningen av bl. a. kontinentalsockelkonventionen. Enligt denna

konvention utövar strandstaten suveräna rättigheter över den utanför territorialgränsen

liggande kontinentalsockeln, såvitt gäller dennas utforskande

och tillgodogörandet av dess naturtillgångar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196 b. 1 samt. A''r 197

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunql. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

Ltdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regentcn, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 6 november

1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

ministern för utrikes ärendena fråga angående godkännande av en i Geneve

den 29 april 19o8 dagtecknad konvention om kontinentalsockeln m. in. och

anför därvid följande.

Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet »kontinentalsockeln» betecknar

den förhållandevis långsamt sluttande del av havsbottnen, som är

belägen mellan stranden och början av den s. k. kontinentalsluttningen, där

bottenprofilen övergår i en brantare sluttning ned mot de stora havsdjupen.

Denna övergång torde flerstädes ske på ett djup av omkring 200 meter.

Bredden på den sålunda beskrivna kontinentalsockeln är högst varierande.

På sina ställen är den endast någon kilometer bred medan den på

andra sträcker sig ett tusental kilometer ut från kusten.

Kontinentalsockeln anses rymma rika naturtillgångar, särskilt i form av

mineral, olja och naturgas. Sökandet efter fyndigheter har pågått under

många år vid vissa kuster och har här och var givit mycket lönande resultat

med påföljd att intresset för kontinentalsockeln och dess rikedomar

snabbt vuxit. Icke minst har letandet under senare år efter olja och naturgas

i Nordsjön tilldragit sig stor uppmärksamhet.

Vetenskapens och teknikens snabba utveckling under och efter andra

världskriget har ökat möjligheterna att exploatera havsbottnens naturrikedomar.

Samtidigt har insikten om nämnda tillgångars begränsning framkallat

en strävan från många staters sida att skaffa sig kontroll över dem

för att förebygga missbruk. Denna strävan har tagit sig uttryck i statliga

anspråk på viss höghetsrätt över kontinentalsockeln. I en del fall har dock

anspråken varit mera långtgående än som motiverats av nämnda syfte och

inneburit intrång i havets hävdvunna frihet både i vad gäller sjöfart och

fiske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1964

Den moderna utvecklingen av de folkrättsliga reglerna avseende kontinentalsockeln

kan sägas ha inletts av Förenta Staterna. I eu proklamation

den 28 september 1945 förklarade president Truman, att amerikanska staten

ansåg sig ha äganderätt till naturtillgångarna i kontinentalsockeln

utanför landets kuster samt ägde utöva kontroll och jurisdiktion över dem.

Uttryckligen angavs emellertid, att de ovanför sockeln belägna vattnen förblev

fritt hav.

Efter den amerikanska proklamationen har många andra stater unilateralt

framställt anspråk på kontinentalsockeln. Anspråken är till sin karaktär

tämligen skiftande. En typ av anspråk ansluter sig nära till 1945

års amerikanska proklamation och inskränker sig sålunda till naturtillgångarna

på havsbottnen och i dess underlag. Till denna kategori torde få

hänföras bl. a. Norges genom en kunglig resolution den 31 maj 1963 framförda

anspråk på överhöghet över kontinentalsockeln utanför Norges kust

såvitt gäller utnyttjandet och utforskandet av dess naturtillgångar. En annan

typ av anspråk, framställda av en rad latinamerikanska stater, går

längre och gäller också jurisdiktionen över vattnen över kontinentalsockeln,

det s. k. epikontinentala havet. Dessa jurisdiktionskrav avser i första hand

fisket. Kravens tyngdpunkt ligger i vissa fall på fiskerättigheterna och i

andra på rätten att vidtaga åtgärder till skydd för fiskbeståndet in. in. Att

systematiskt klart skilja dessa krav från vissa strandstaters anspråk på

särskilda fiskezoner eller på s. k. »conservation zones» utanför territorialgränsen

låter sig knappast göra. Icke heller territorialvattenbegreppet kan

hällas distinkt från det suveränitetsbegrepp som inrymmes i vissa latinamerikanska

staters anspråk i anslutning till kontinentalsockeln. Flera stater

längs Sydamerikas västkust, som nästan helt saknar geologisk kontinentalsockel

i egentlig mening, har sålunda framfört långtgående jurisdiktionskrav

avseende vattnen intill 200 sjömil från kusten.

Många av de stater, som genom ensidiga deklarationer gjort anspråk på

kontinentalsockeln, har till stöd för dessa åberopat gällande folkrätt. Häremot

har andra stater, däribland Sverige, invänt, att folkrätten tvärtom

hävdar havets frihet och att undantag som inskränker denna frihet i princip

blott kan grundas på mellanfolkliga överenskommelser.

För att söka sammanjämka de meningsskiljaktigheter, som sålunda uppstått

mellan olika stater och grupper av stater, upptog Förenta Nationernas

kommission för internationell rätt frågan om kontinentalsockeln på sitt

arbetsprogram. Efter flera års förberedelsearbeten framlade kommissionen

är 1956 förslag till konventionsbestämmelser angående kontinentalsockeln.

Förslaget behandlades vid den konferens om kodifieringen av de folkrättsliga

reglerna om havet, som med deltagande av ombud för 86 stater ägde

rum i Förenta Nationernas regi i Geneve under tiden den 24 februari—27

april 1958. Vid denna konferens antogs konventionen om kontinentalsockeln

samt ytterligare tre konventioner, nämligen konventionen om territorial
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

havet och tilläggszonen, konventionen om det fria havet och konventionen

om lisket och bevarandet av de levande naturtillgångarna i det fria havet.

I anslutning till konventionerna antogs också ett fakultativt signaturprotokoll

om obligatoriskt biläggande av tvister rörande tolkningen och tillämpningen

av konventionerna.

fråga är i detta sammanhang endast om konventionen om kontinentalsockeln

och det fakultativa protokollet men nämnas kan att Sverige hittills

icke biträtt någon av de fyra konventionerna.

Kontinentalsockelkonventionen trädde i kraft den 10 juni 1964. Den har

numera biträtts av följande 24 stater:

Amerikas Förenta stater, Australien, Bulgarien, Cambodja, Colombia,

Danmark, Dominikanska Republiken, Guatemala, Haiti, Israel, Madagaskar.

Malaysia, Polen, Portugal, Rumänien, Senegal, Sovjetunionen, Storbritannien,

Sydafrika, Tjeckoslovakien, Uganda, Ukraina, Venezuela och Vitryssland.

Konventionens och det fakultativa protokollets texter på engelska och

franska jämte översättning till svenska torde såsom bilagor (Bilaga 1 och

2) få fogas vid detta protokoll.

Konventionen

I det följande skall lämnas en redogörelse för kontinentalsockelkonventionens

innehåll.

I art. 1 moment a. definieras uttrycket kontinentalsockeln, sådant detta

användes i konventionstexten. I sockeln inbegripes havsbottnen och dess underlag

i de områden under vatten, vilka gränsar till kusterna men är belägna

utanför territorialgränsen. Sockeln sträcker sig ut till ett vattendjup av 200

meter eller, därutanför, intill dess djupet omöjliggör exploatering. I artikelns

moment b. föreskrives, att konventionen även gäller motsvarande områden

kring öar.

Konventionen har således en dubbel bestämning av kontinentalsockelns

gräns mot de stora vattendjupen, primärt ett djup av 200 meter och subsidiärt

vad som brukar kallas exploateringsgränsen.

Vad Sverige beträffar ger konventionens definition till resultat att en

kontinentalsockel i konventionens mening finnes överallt utanför den

svenska territorialgränsen i de hav som omger Sverige.

Art. 2 bestämmer och begränsar strandstatens rätt med avseende på

kontinentalsockeln.

Enligt törsta stycket utövar strandstaten suveräna rättigheter över sockeln,

men blott i vad avser utforskandet och tillgodogörandet av dess

naturtillgångar.

I andra stycket understrykes rättigheternas exklusiva karaktär. Ingen

äger sålunda, i de fall där strandstaten icke själv låter utforska eller ex
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b 5

ploatera sockeln, bedriva sådan verksamhet eller göra gällande någon rätt

till sockeln, såvida icke strandstaten givit sin uttryckliga tillåtelse.

1 tredje stycket utsäges, att strandstatens rättigheter avseende kontinentalsockeln

ej är beroende av besittningstagande, vare sig effektivt eller

symboliskt. Icke heller erfordras någon form av viljeförklaring från strandstatens

sida.

Stycket fyra anger närmare vilka av kontinentalsockelns naturtillgångar,

som avses i konventionen. Hit räknas mineraliska och andra icke levande

tillgångar, vilka finnes antingen på själva havsbottnen eller därunder. Hit

hör också de levande organismer, som kallas sedentära, d. v. s. de organismer,

vilka på det utvecklingsstadium då de kan utnyttjas antingen är helt

orörliga på havsbottnen eller därunder eller ej kan röra sig annat än i direkt

kontakt med havsbottnen eller dess underlag.

Artikeln vilar på en kompromiss mellan staternas vitt skiljaktiga intressen

och anspråk. Den utgår å ena sidan från att det alltjämt skall slås

vakt om havets traditionella frihet, främst i vad avser sjöfart och fiske. Ä

andra sidan inför den en ny regel enligt vilken en strandstat skall ha

vissa, noga angivna rättigheter i vad gäller naturförekomsterna i kontinensockeln

utanför dess territorialvatten.

I art. 3 fastslås, att strandstatens rättigheter med avseende på kontinentalsockeln

ej får inverka på det ovanförliggande vattnets egenskap av fritt

hav. Ej heller inverkar rättigheterna på det fria luftrummet.

Art. b stadgar begränsningar i strandstatens rättigheter, avsedda att bevara

den hävdvunna friheten att nedlägga och underhålla kablar och ledningar

på havsbottnen.

Art. 5 understryker i sitt första stycke,ytterligare en gång, syftet att icke

inkräkta på havets frihet. Sålunda föreskrives, att strandstaten ej äger bedriva

verksamhet på kontinentalsockeln på ett sätt som, i vidare mån än

som kan anses berättigat, medför intrång i sjöfart, fiske eller bevarandet av

havets biologiska tillgångar. Stycket innehåller också eu principbestämmelse

till skydd för oceanografisk och annan vetenskaplig forskning på kontinentalsockeln;

eu kompletterande regel återfinnes i åttonde stycket.

Enligt andra stycket har strandstat rätt att uppföra de inrättningar som

är erforderliga för utforskandet av sockeln och tillgodogörandet av dess naturtillgångar

samt äger upprätta säkerhetszoner kring sådana inrättningar.

Tredje stycket begränsar säkerhetszonernas utsträckning till maximalt

500 meter, räknat från inrättningens yttersida. Strandstaten äger vidtaga erforderliga

åtgärder för att skydda säkerhetszon. Fartyg av varje nationalitet

måste respektera sådan zon.

I fjärde stycket fastslås att inrättning av här avsett slag, ehuru underkastad

strandstatens jurisdiktion, ej är att betrakta som eu ö och följaktligen

ej, där så eljest skulle vara fallet, har eget territorialvatten.

I femte stycket föreskrives, att inrättandet av säkerhetszon måste bringas

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

till andra staters kännedom. Betryggande varningsanordningar skall inrättas

och vidmakthållas. Anläggning, som nedlagts eller ej längre brukas,

måste helt demonteras.

I sjätte stycket meddelas förbud mot att anläggningar eller säker hetszoner

placeras så, att de hindrar sjöfarten i traditionellt utnyttjade farleder,

vilka är oumbärliga för den internationella sjötrafiken.

Sjunde stycket ålägger strandstaten alla de åtgärder som erfordras för

att skydda havets biologiska tillgångar mot skadliga ämnen.

Enligt det förut nämnda åttonde stycket måste strandstatens samtycke

inhämtas till varje forskningsåtgärd på kontinentalsockeln. Sådant samtycke

får dock normalt ej vägras en kvalificerad institution, som avser

bedriva uteslutande vetenskapliga undersökningar av kontinentalsockelns

fysiska eller biologiska egenskaper samt publicera resultaten av dessa.

Strandstaten har rätt att deltaga i verksamheten eller att vara representerad

därvid.

Art. 6 behandlar de viktiga frågorna om bestämmande av gräns på kontinentalsockel

på vilken två eller flera stater kan göra anspråk.

I första hand bör gräns bestämmas genom avtal mellan de berörda staterna.

Saknas avtal skall gräns, om särskilda omständigheter ej föranleda

annat, bestämmas på något av följande sätt.

Då staterna ligger mitt emot varandra, skall gränsen utgöras av mittlinjen

mellan de baslinjer från vilka de berörda staternas territorialvatten

beräknas.

Gränsar staterna i sidled till varandra, skall gränsen bestämmas med tilllämpning

av principen om lika avstånd från närmaste punkt på baslinjen

för vardera statens territorialvatten.

Slutligen gives anvisningen, att gräns som bestämts med tillämpning

av artikeln skall beskrivas med hänvisning till sjökort, geografiska kännemärken

samt fasta riktmärken på land.

Anmärkas kan att nämnda baslinjer kan utgöras antingen av de faktiska

strandlinjerna bestämda på visst sätt eller av s. k. räta baslinjer

dragna mellan längst ut mot havet belägna öar, skär eller uddar.

Art. 7 stadgar, att konventionens bestämmelser ej skall inverka på strandstatens

rätt att exploatera havsbottnens underlag genom tunnelbyggen. I sådana

fall saknar det överliggande havets djup all betydelse.

Art. 8—15 innehåller traktattekniska formföreskrifter.

I art. 8 och 9 återfinnes bestämmelser om konventionens undertecknande

och ratifikation. Tiden för undertecknande utlöpte enligt artikeln den 31

oktober 1958.

I art. 10 stadgas om anslutning till konventionen. För stater, som i likhet

med Sverige ej begagnat sin möjlighet att underteckna avtalet enligt art. 8,

blir anslutning tekniskt det sätt varpå staten kan biträda konventionen.

Anslutningsinstrument skall deponeras hos FN:s generalsekreterare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 197 år 196k 7

I art. 11 meddelas bestämmelser om konventionens ikraftträdande. Såsom

redan nämnts har konventionen trätt i kraft den 10 juni 1964.

För stat, som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter dess

ikraftträdande, träder den i kraft den trettionde dagen efter det staten deponerat

sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.

Art. 12 tillerkänner var stat rätt att vid undertecknande eller ratifikation

av konventionen eller vid anslutning till denna göra förbehåll med avseende

på dess bestämmelser. Från denna rätts tillämpningsområde har

emellertid undantagits de grundläggande bestämmelserna i art. 1—3.

Art. 13 föreskriver, att envar fördragsslutande part när som helst äger påkalla

ändring i konventionen, sedan fem år förflutit från dagen för dess

ikraftträdande. Någon uppsägningsklausul finnes icke.

I art. Ii ålägges generalsekreteraren viss underrättelseskyldighet beträffande

undertecknande av konventionen, deposition av ratifikations- eller

anslutningsinstrument m. in.

Art. 15 slutligen föreskriver, att konventionens original, vars engelska,

franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras

hos FN:s generalsekreterare.

Fakultativa protokollet

Såsom förut nämnts antog 1958 års havsrättskonferens också ett fakultativt

signaturprotokoll om obligatoriskt biläggande av tvister rörande tolkningen

och tillämpningen av de fyra samtidigt antagna konventionerna avseende

de folkrättsliga reglerna om havet. Protokollet är sammanlänkat

med konventionerna på så sätt att varje stat som biträder någon av konventionerna

kan, om den så önskar, ansluta sig också till protokollet (art.

V). Sådan anslutning innebär, att staten i förhållande till varje annan stat

som biträtt protokollet ikläder sig förpliktelse att hänskjuta avgörandet av

eventuell tvist om tolkningen och tillämpningen av någon av de fyra konventionerna

till den internationella domstolen (art. I). Undantagna fråm förpliktelsen

är tvister avseende vissa bestämmelser i konventionen om fisket och

bevarandet av de levande naturtillgångarna i det fria havet, på vilka ett särskilt

i konventionen reglerat förfarande skall komma till användning (art.

II). Parterna i en tvist som faller inom protokollets tillämpningsområde är

emellertid oförhindrade att genom särskild överenskommelse hänskjuta tvisten

till en skiljedomstol i stället för den internationella domstolen (art. III).

De kan också överenskomma att först söka lösa tvisten genom ett förlikningsförfarande

(art. IV).

Departementschefen

Det har länge varit känt eller på goda vetenskapliga grunder kunnat antagas

att kontinentalsockeln kring världens landområden innehåller rika

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

naturtillgångar. På grund av teknikens framsteg kan dessa tillgångar numera

i stor utsträckning lokaliseras och tillgodogöras och de kan sålunda

komma att utgöra viktiga bidrag till försörjningen av världens snabbt växande

betolkning. För att så skall kunna ske måste tillgångarna brukas rationellt

och skyddas mot utplundring. Detta i sin tur kräver att klarhet skapas

i frågan om det rättsliga läget.

Utvecklingen mot ett folkrättsligt erkännande av särskilda kontinentalsockelsrättigheter

för strandstater har gått snabbt under de senaste årtiondena.

Alltjämt kan det dock möjligen ifrågasättas om några strandstatens

rättigheter kan grundas på allmänna folkrättsliga regler. Uppfattningarna

härom går isär inom doktrinen och något entydigt svar kan ej hämtas ur

statspraxis.

Sverige, som i vart tall tidigare tagit avstånd från strandstaters unilaterala

anspråk på kontinentalsockeln, synes ha goda skäl av principiell natur

att ge sin anslutning till den mellanfolkliga överenskommelse som kommit

till stånd i form av 1958 års konvention om kontinentalsockeln. Primärt

reglerar denna konvention visserligen endast förhållandet mellan konventionsparterna,

men det kan antagas att konventionen, i synnerhet om

den vinner stor anslutning, får normerande betydelse även utanför kretsen

av de kontraherande staterna. Från svensk synpunkt skulle detta vara att

löredraga framför en fortsatt utveckling som ger spelrum för strandstaters

godtycke och egenintresse.

Genom anslutning till kontinentalsockelkonventionen skulle Sverige få

en säker folkrättslig grund för framställandet av anspråk på kontinentalsockeln

och för genomförandet av svensk lagstiftning för reglering av de

frågor rörande koncessionsförfarande, jurisdiktion in. in., som aktualiseras

vid en eventuell exploatering av kontinentalsockeln eller vid forskningsverksamhet

inriktad på sockeln. Vad beträffar sådan lagstiftning vill jag

erinra om att Kungl. Maj :t denna dag bemyndigat chefen för justitiedepartementet

att tillkalla sakkunniga för att framlägga förslag därom.

Om förekomsten av naturtillgångar i den kontinentalsockel på vilken

Sverige kan göra anspråk är hittills föga känt. Enligt uttalande från sakkunnigt

håll är emellertid den geologiska strukturen sådan att fyndigheter

väl kan tänkas förekomma av exempelvis naturgas och olja. Ett visst intresse

för igångsättande av undersökningar har också gjort sig märkbart.

Detta har tagit sig uttryck i bl. a. förfrågningar angående möjligheterna att

erhålla undersökningstillstånd berörande kontinentalsockeln.

I samband med att Sverige ansluter sig till konventionen och uttryckligen

gör gällande anspråk på kontinentalsockeln kommer vissa gränsfrågor avseende

kontinentalsockeln att uppstå i förhållandet till grannstaterna vid

de vatten som omger Sveriges kuster. Utanför den svenska territorialgränsen

vidtager nämligen en kontinentalsockel i konventionens mening som

utan avbrott får anses sträcka sig till andra strandstaters territorialgräns.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 196b

Större vattendjup än 200 meter finnes visserligen på några ställen i östersjöområdet

och Skagerack men på grund av deras belägenhet och begränsade

omfattning torde de icke kunna anses skära av kontinentalsockeln

mellan de länder vilkas intressesfärer beröres. Uppdelningen av kontinentalsockeln

mellan staterna kan förutsättas komma att ske på grundval av konventionens

regler. Danmark, Polen och Sovjetunionen har nämligen ratificerat

konventionen. Finland har vidtagit åtgärder i ratifikationssyfte och

Norge har upptagit principerna i konventionens regler i sin lagstiftning.

Konventionens primära regel är att gräns på kontinentalsockeln skall bestämmas

genom avtal. Saknas avtal gäller som subsidiär huvudregel att

uppdelningen av kontinentalsockel, som gränsar till mer än en stat, skall

ske på grund av en mittlinje mellan baslinjerna för berörda staters territorialvatten,

om staterna ligger mitt emot varandra, och efter principen om

lika avstånd från dessa baslinjer, om staterna gränsar till varandra i sidled.

Denna subsidiära huvudregel i konventionen synes på ett i princip tillfredsställande

sätt reglera avgränsningsfrågorna. Utredning kommer emellertid

att ske i syfte att klarlägga i vad mån omständigheter föreligger som enligt

svensk uppfattning bör föranleda avvikelser från denna huvudregels tilllämpning

på uppdelningen av kontinentalsockeln mellan Sverige och andra

stater.

Konventionen saknar bestämmelser om ett obligatoriskt skiljedomsförfarande

för slitande av tvister om konventionens tolkning och tillämpning. Sådana

bestämmelser hade föreslagits av kommissionen för internationell rätt

men förslaget därom samlade icke den erforderliga majoriteten vid havsrättskonferensen

i Geneve. Till följd därav ansåg sig bl. a. den svenska delegationen

icke kunna rösta för konventionen som helhet. Avsaknaden av

skiljedomsbestämmelser bör dock icke få stå i vägen för svensk anslutning

till konventionen, vars materiella innehåll kan betecknas som i huvudsak

tillfredsställande särskilt i betraktande av att det utgör en kompromiss mellan

å ena sidan stater som velat värna havens frihet även i detta sammanhang

och å andra sidan stater som velat i konventionen inskriva bestämmelser

till stöd för långtgående anspråk på såväl sockeln som vattnen däröver.

Det fakultativa protokollet om obligatoriskt biläggande av tvister ger viss

ersättning för de av Sverige och många andra stater förordade bestämmelserna

i själva konventionen om ett obligatoriskt skiljedomsförfarande för

tvisters avgörande och kan sägas kompensera avsaknaden av sådana bestämmelser

i samma utsträckning som konventionsparterna biträder protokollet.

Någon helt tillfredsställande ersättning kan protokollet emellertid

icke väntas bli. De stater som motsatte sig skiljedomsbestämmelser i konventionen,

däribland östersjöstaterna Polen och Sovjetunionen, måste

nämligen antagas ställa sig lika avvisande till det fakultativa protokollet

s°m till nämnda bestämmelser. Även om sålunda bristen i konventionen

icke kan elimineras genom det fakultativa protokollet synes Sverige böra bild

Bihang till riksdagens protokoll I9(i''i. 1 samt. Xr 7.97

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964

träda detta och därigenom ge stöd åt skiljedomstanken i detta sammanhang.

På grund av att det fakultativa protokollet anknutits icke blott till kontinentalsockelkonventionen

utan också till de tre andra förut nämnda konventionerna

avseende de folkrättsliga reglerna om havet kommer svensk

anslutning till protokollet i det nu aktuella sammanhanget att innebära

att Sverige blir bundet — bortsett från den eventuella reservationsmöjligheten

— enligt protokollets regler även vad gäller de tre andra konventionerna,

om och när Sverige biträder dessa. Ett sådant resultat skulle stå

i överensstämmelse med den ståndpunkt som här förordats vad gäller

kontinentalsookeln och ter sig helt godtagbart mot bakgrunden av Sveriges

traditionellt positiva inställning till grundsatsen om fredlig lösning av internationella

tvister genom deras hänskjutande till internationellt organ. En

förpliktelse enligt det fakultativa protokollet skulle för övrigt i viss utsträckning

sammanfalla med åtaganden som Sverige redan tidigare gjort, bl. a.

genom avgivandet av förklaring om den internationella domstolens obligatoriska

behörighet i rättstvister enligt den s. k. fakultativa klausulen i den

tör domstolen gällande stadgan.

Under åberopande av det anförda får jag föreslå, att konventionen den

-9 april 1958 om kontinentalsockeln och det fakultativa signaturprotokollet

samma dag rörande obligatoriskt biläggande av tvister måtte jämlikt 12 §

regeringsformen framläggas för riksdagen för godkännande, och hemställer

alltså

att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att godkänna konventionen och det fakultativa protokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arnold Willén

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

Convention on

the Continental Shelf

The States Parties to this Convention
Have

agreed as follows:

Article 1

För the purpose of these articles,

the term “Continental shelf” is used

as referring (a) to the seabed and

subsoil of the submarine areas adjacent

to the coast but outside the

area of the territorial sea, to a

depth of 200 metres or, beyond

that limit, to where the depth of

the super jacent waters admits of

the exploitation of the natural resources

of the said areas; (b) to the

seabed and subsoil of similar submarine

areas adjacent to the coasts

of islands.

Article 2

1. The Coastal State exercises

over the Continental shelf sovereign

rights for the purpose of exploring

it and exploiting its natural resources.

2. The rights referred to in paragraph

1 of this article are exclusive

in the sense that if the Coastal State

does not explore the Continental

shelf or exploit its natural resources,

no one may undertake these activities,

or make a claim to the Continental

shelf, without the express

consent of the Coastal State.

3. The rights of the Coastal State

over the Continental shelf do not

depend on occupation, effective or

notional, or on any express proclamation.

4. The natural resources referred

to in these articles consist of the

mineral and other non-living resour
-

Convention sur

le Plateau Continental

Les Etats parties å la présente

Convention

Sont convenus des dispositions

suivantes :

Article premier

Aux fins des presents articles,

1’expression « plateau Continental »

est utilisée pour désigner ; a) le lit

de la mer et le sous-sol des régions

sous-marines adjacentes aux cötes,

mais situées en dehors de la mer

territoriale, jusqu’å une profondeur

de 200 métres ou, au-delä de cette

limite, jusqu’au point ou la profondeur

des eaux surjacentes permet

1’exploitation des ressources naturelles

desdites régions ; b) le lit de

la mer et le sous-sol des régions

sous-marines analogues qui sont

adjacentes aux cötes des iles.

Article 2

1. L’Etat riverain excerce des

droits souverains sur le plateau

Continental aux fins de 1’exploration

de celui-ci et de 1’exploitation de ses

ressources naturelles.

2. Les droits visés au paragraphe

1 du présent article sont exclusifs

en ce sens que, si l’Etat riverain

n’explore pas le plateau Continental

ou n’exploite pas ses ressources

naturelles, nul ne peut entreprendre

de telles activités ni revendiquer de

droits sur le plateau Continental

sans le consentement exprés de 1’Etat

riverain.

3. Les droits de l’Etat riverain sur

le plateau Continental sont indépendants

de 1’occupation effective ou

fictive aussi bien que de toute proclamation

expresse.

4. Les ressources naturelles visées

dans les présents articles comprennent

les ressources minérales et au
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196i

Bilaga 1

(Översättning)

Konvention om

kontinentalsockeln

De stater som biträda denna konvention
Ha

överenskommit som följer:

Artikel 1

I förevarande artiklar förstås med

uttrycket kontinentalsockeln a)

havsbottnen och dennas underlag

i de områden under vatten, vilka

gränsa till kusterna men äro belägna

utanför territorialvattnet intill

ett djup av 200 meter, eller, därutanför,

belägna på sådant vattendjup,

som medgiver tillgodogörande

av naturtillgångar i sagda områden;

b) havsbottnen och dennas underlag

i de områden under vatten,

vilka på motsvarande sätt gränsa

till öar.

Artikel 2

1. Strandstaten utövar suveräna

rättigheter över kontinentalsockeln

för dennas utforskande och tillgodogörandet

av dess naturtillgångar.

2. De i stycket 1. av denna artikel

avsedda rättigheterna tillkomma uteslutande

strandstaten i den meningen

att, därest denna ej utforskar

kontinentalsockeln eller tillgodogör

sig dess naturtillgångar, icke heller

annan äger utöva sådan verksamhet

eller göra gällande rättigheter till

kontinentalsockeln utan strandstatens

uttryckliga medgivande.

3. Strandstatens rättigheter avseende

kontinentalsockeln äro oberoende

av effektivt eller symboliskt

besittningstagande och av varje uttrycklig

förklaring.

4. De naturtillgångar vilka avses

i dessa artiklar omfatta mineraliska

och andra icke levande tillgångar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

ees of the seabed and subsoil together

with living organisms belonging

to sedentary species, that is

to say, organisms which, åt the harvestable

stage, either are immobile

on or under the seabed or are unable

to move except in constant physical

contact with the seabed or the subsoil.

Article 3

The rights of the Coastal State

over the Continental shelf do not

affeet the legal status of the superj

acent waters as high seas, or that

of the airspace above those waters.

Article b

Subject to its right to take reasonable

measures for the exploration

of the Continental shelf and the exploitation

of its natural resources,

the coastal State may not impede

the laying or maintenance of submarine

cables or pipe lines on the

Continental shelf.

Article 5

1. The exploration of the Continental

shelf and the exploitation of

its natural resources must not result

in any unjustifiable interference

with navigation, fishing or the

conservation of the living resources

of the sea, nor result in any interference

with fundamental oceanographic

or other scientific research

carried out with the intention of

open publication.

2. Subject to the provisions of paragraphs

1 and 6 of this article, the

coastal State is entitled to construct

and maintain or operate on the Continental

shelf installations and other

devices necessary for its exploration

and the exploitation of its natural

resources, and to establish

safety zones around such installa
-

tres ressources non vivantes du lit

de Ia mer et du sous-sol, ainsi que

les organismes vivants qui appartiennent

aux espéces sédentaires,

c’est-å-dire les organismes qui, au

stade ou ils peuvent étre péchés, sont

soit immobiles sur le lit de la mer

ou au-dessous de ce lit, soit incapables

de se déplacer si ce n’est en

restant constamment en contact physique

avec le lit de la mer ou le soussol.

Article 3

Les droits de 1’Etat riverain sur

le plateau Continental ne portent pas

atteinte au régime des eaux surjacentes

en tant que haute mer, ni å

celui de 1’espace aérien situé audessus

de ees eaux.

Article b

L’Etat riverain ne peut entraver

la pose ou 1’entretien de cåbles ou

de pipe-lines sous-inarins sur le plateau

Continental, réserve faite de son

droit de prendre des mesures raisonnables

pour l’exploration du plateau

Continental et 1’exploitation de ses

ressources naturelles.

Article 5

1. L’exploration du plateau Continental

et Fexploitation de ses ressources

naturelles ne doivent pas

avoir pour effet de géner d’une maniére

injustifiable la navigation, la

péche ou la conservation des ressources

biologiques de la mer, ni de

géner les recherces océanographiques

fondamentales ou les autres recherches

scientifiques effectuées avec

1’intention d’en publier les résultats.

2. Sous réserve des dispositions

des paragraphes 1 et 6 du présent

article, 1’Etat riverain a le droit de

construire et d’entretenir ou de faire

fonetionner sur le plateau Continental

les installations et autres dispositifs

nécessaires pour l’exploration

de celui-ci et Fexploitation de ses

ressources naturelles, et d’établir

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196i

på havsbottnen och i dennas underlag

samt de levande organismer,

vilka tillhöra sedentära arter, d.v.s.

organismer, vilka, på det stadium

där de kunna bli föremål för fångst,

äro antingen orörliga på havsbottnen

eller därunder, eller äro oförmögna

till rörelse, annat än i ständig fysisk

beröring med havsbottnen eller

dennas underlag.

Artikel 3

Strandstatens rättigheter avseende

kontinentalsockeln inverka ej på

de rättsregler som gälla för det överliggande

vattnet såsom fritt hav eller

för luftrummet däröver.

Artikel i

Strandstaten äger ej hindra utläggandet

eller underhållet av kablar

eller rörledningar under vattnet

på kontinentalsockeln i vidare mån

än som följer av dess rätt att vidtaga

skäliga åtgärder för utforskandet

av sockeln samt tillgodogörandet

av dennas naturtillgångar.

Artikel 5

1. Utforskandet av kontinentalsockeln

och tillgodogörandet av dess

naturtillgångar må ej på ett oberättigat

sätt lända till intrång i sjöfarten,

i fisket eller i bevarandet av

havets biologiska tillgångar och må

ej heller lända till intrång i den

oceanografiska grundforskningen

eller annan vetenskaplig forskning,

vars resultat äro avsedda att offentliggöras.

2. Med de inskränkningar som

följa av styckena 1 och 6 av denna

artikel äger strandstaten rätt att på

kontinentalsockeln uppföra och underhålla

eller driva de anläggningar

och andra inrättningar, vilka äro

erforderliga för utforskandet av

sockeln och tillgodogörandet av dess

naturtillgångar, samt att upprätta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1964

tions and devices and to take in

those zones measures necessary för

their protection.

3. The safety zones referred to in

paragraph 2 of this article may extend

to a distance of 500 metres

around the installations and other

devices which have been erected,

measured from each point of their

outer edge. Ships of all nationalities

must respect these safety zones.

4. Sueh installations and devices,

though under the jurisdiction of the

Coastal State, do not possess the

status of islands. They have no territorial

sea of their own, and their

presence does not affect the delimitation

of the territorial sea of the

Coastal State.

5. Due notice must be given of

the construction of any such installations,

and permanent means

for giving warning of their presence

must be maintained. Any installations

which are abandoned or

disused must be entirely removed.

6. Neither the installations or devices,

nor the safety zones around

them, may be established where interference

may be caused to the use

of recognized sea lanes essential to

international navigation.

7. The Coastal State is obliged to

undertake, in the safety zones, all

appropriate measures for the protection

of the living resources of the

sea from harmful agents.

8. The consent of the Coastal State

shall be obtained in respect of any

research concerning the Continental

shelf and undertaken there. Nevertheless

the Coastal State shall not

normally withhold its consent it''

the request is submitted by a qualified

institution with a view to purely

scientific research into the physi
-

des zones de sécurité autour de ees

installations ou dispositifs et de

prendre dans ees zones les mesures

nécessaires å leur protection.

3. Les zones de sécurité visées au

paragraphe 2 du présent article peuvent

s’étendre å une distance du 500

métres autour des installations ou

autres dispositifs qui ont été ainénagés,

mesurée å partir de chaque

point de leur bord extérieur. Les navires

de toutes nationalités sont tenns

de respeeter ees zones de sécurité.

4. Ces installations ou dispositifs,

tout en étant soumis å la juridiction

de l’Etat riverain, n’ont pas le status

d’iles. Ils n’ont pas de mer territoriale

qui leur soit propre, et leur

présence n’influe pas sur la délimitation

de la mer territoriale de l’Etat

riverain.

5. Avis doit étre dument donné de

la construction de ces installations,

el 1’entretien des moyens permanents

de signalisation nécessaires

doit étre assuré. Toutes les installations

abandonnées ou ne servant

plus doivent étre complétement enlevées.

6. Ni les installations ou dispositifs,

ni les zones de sécurité établies

autour de ceux-ci ne doivent étre

situés dans des parages ou ils peuvent

géner 1’utilisation des routes

maritimes réguliéres indispensables

å la navigation internationale.

7. L’Etat riverain est tenu de

prendre dans les zones de sécurité

toutes les mesures propres å protéger

les ressources biologiques de la

mer contre les agents nuisibles.

8. Le consentement de l’Etat riverain

doit étre obtenu pour toutes

recherches touchant le plateau Continental

entreprises sur place. Toutefois,

1’Etat riverain ne refusera

normalement pas son consentement

lorsque la demande sera présentée

par une institution qualifiée, en vue

de recherches de nature purement

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 196i

säkerhetszoner omkring sagda anläggningar

eller inrättningar och i

dessa zoner vidtaga erforderliga åtgärder

till deras skydd.

3. De säkerhetszoner, vilka avses

i stycket 2 av denna artikel må ha

en utsträckning av 500 meter, räknat

från varje punkt på yttersidan

av de anläggningar eller andra in

rättningar som uppförts. Fartyg av

varje nationalitet ha att respektera

sådana säkerhetszoner.

4. Här avsedda anläggningar och

inrättningar äro väl underkastade

strandstatens jurisdiktion men äro

ej att betrakta som öar. De ha inget

eget territorialvatten och deras förekomst

inverkar ej på avgränsningen

av strandstatens territorialvatten.

5. Inrättandet av här avsedda

anläggningar skall vederbörligen

kungöras varjämte permanenta anordningar

utvisande deras läge skola

vidmakthållas. Varje anläggning,

vilken nedlagts eller ej längre brukas,

skall helt avlägsnas.

6. Varken anläggningar, inrättningar

eller omkring sådana upprättade

säkerhetszoner må vara belägna

i farvatten, där de kunna

lända till intrång i nyttjandet av sådana

allmänna farleder, som äro

oumbärliga för den internationella

sjöfarten.

7. Strandstaten åligger att inom

säkerhetszon vidtaga alla lämpliga

åtgärder för att skydda havets biologiska

tillgångar mot skadliga ämnen.

8. Strandstatens medgivande skall

inhämtas till alla undersökningar

berörande kontinentalsockeln som

äro avsedda att bedrivas på platsen.

Dock bör strandstaten i regel icke

vägra sitt medgivande, då ansökan

göres av en kvalificerad institution

och åsyftar uteslutande vetenskapliga

undersökningar avseende konti
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964

cal or biological characteristics of

the Continental shelf, subject to the

proviso that the Coastal State shall

liave the right, if it so desires, to

participate or to be represented in

the research, and that in any event

the results shall be published.

Article 6

1. Where the same Continental

shelf is adjacent to the territories

of two or more States whose coasts

are opposite each other, the boundary

of the Continental shelf appertaining

to such States shall be determined

by agreement between them.

In the absence of agreement, and

unless another boundary line is justified

by special circumstances, the

boundary is the median line, every

point of which is equidistant from

the nearest points of the baselines

from which the breadth of the territorial

sea of each State is measured.

2. Where the same Continental

shelf is adjacent to the territories

of two adjacent States, the boundary

of the Continental shelf shall be

determined by agreement between

them. In the absence of agreement,

and unless another boundary line

is justified by special circumstances,

the boundary shall be determined

by application of the principle

of equidistance from the nearest

points of the baselines from which

the breadth of the territorial sea of

each State is measured.

3. In delimiting the boundaries of

the Continental shelf, any lines

which are drawn in accordance with

the principles set out in paragraphs

1 and 2 of this article should be defined

with reference to charts and

geographical features as they exist

åt a particular date, and reference

should be made to fixed permanent

identifiable points on the land.

scientifique concernant les caractéristiques

physiqnes ou biologiques

du plateau Continental, ä condition

que 1’Etat riverain puisse, s’il le souhaite,

participer ä ees recherches ou

s’y faire représenter, et qu’en tout

cas les résultats en soient publiés.

Article 6

1. Dans le cas ou un méme plaleau

Continental est adjacent aux

territoires de deux ou plusieurs

Etats dont les cötes se font face, la

délimitation du plateau Continental

entre ees Etats est déterminée par

accord entre ees Etats. A défaut

d’accord, et ä moms que des circonstances

spéciales ne justifient

une autre délimitation, celle-ci est

constituée par la ligne médiane dont

tons les points sont équidistants des

points les plus proches des lignes

de base å partir desquelles est mesurée

la largeur de la mer territoriale

de chacun de ees Etats.

2. Dans le cas ou un méme plateau

Continental est adjacent aux territoires

de deux Etats limitrophes, la

délimitation du plateau Continental

est déterminée par accord entre

ees Etats. A défaut d’accord, et ä

moms que des circonstances spéciales

ne justifient une autre délimitation,

celle-ci s’opére par application

du principe de 1’équidistance des

points les plus proches des lignes de

base å partir desquelles est mesurée

la largeur de la mer territoriale de

chacun de ees Etats.

3. Lors de la délimitation du plateau

Continental, toute ligne de démarcation

établie conformément aux

principes mentionnés dans les paragraphes

1 et 2 du présent article

devrait étre définie par reference aux

cartes et aux caractéristiques géographiques

existant å une date donnée,

et il devrait étre fait mention

de points de repére fixes et permanents

å terre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

nentalsockelns fysiska eller biologiska

egenskaper, och förutsatt att

strandstaten, om den så önskar, äger

deltaga i undersökningsarbetet eller

låta sig därvid representera samt att,

under alla förhållanden, resultaten

därav offentliggöras.

Artikel 6

1. I de fall då samma kontinentalsockel

gränsar till två eller flera

mittemot varandra liggande staters

territorier skall sockelns gräns mellan

dessa stater bestämmas genom

avtal dem emellan. I brist på

avtal, och såvida icke särskilda omständigheter

föranleda annat, skall

gränsen utgöras av en mittlinje, på

vilken varje punkt är belägen på lika

stort avstånd från de närmaste

punkterna på de baslinjer varifrån

bredden av varje stats territorialvatten

räknas.

2. 1 de fall då samma kontinentalsockel

gränsar till två angränsande

staters territorier, skall sockelns

gräns bestämmas genom avtal mellan

staterna. I brist på avtal, och såvida

icke särskilda omständigheter

föranleda annan gränslinje, skall

gränsen bestämmas med tillämpning

av principen om lika avstånd från

de närmaste punkterna på de baslinjer

varifrån bredden av vardera

statens territorialvatten räknas.

3. Då gräns bestämmes på kontinentalsockeln,

skall envar gränslinje,

vilken fastställts i enlighet

med principerna i styckena 1 och 2

av denna artikel, beskrivas med

hänvisning till sådana sjökort och

geografiska kännemärken, vilka vid

en given tidpunkt äro för handen;

därjämte skola fasta och beständiga

riktmärken på land angivas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i

Article 7

The provisions of these artides

shail not prejudice the right of the

Coastal State to exploit the subsoil

by means of tunnelling irrespective

of the depth of water above the subsoil.

Artide 8

This Convention shall, until 31

October 1958, be open for signature

by all States Members of the United

Nations or of any of the specialized

agencies, and by any other State

invited by the General Assembly of

the United Nations to become a Party

to the Convention.

Artide 9

This Convention is subject to ratification.

The instruments of ratification

shall be deposited with the

Secretary-General of the United Nations.

Artide 10

This Convention shall be open for

accession by any States belonging

to any of the categories mentioned

in article 8. The instruments of accession

shall be deposited with the

Secretary-General of the United Nations.

Artide 11

1. This Convention shall come into

force on the thirtieth day following

the date of deposit of the twentysecond

instrument of ratification or

accession with the Secretary-General

of the United Nations.

2. For each State ratifying or acceding

to the Convention after the

deposit of the twrenty-second instrument

of ratification or accession,

the Convention shall enter into force

on the thirtieth day after deposit by

such State of its instrument of ratification

or accession.

Artide 7

Les dispositions des présents artides

n’affectent en rien le droit de

TEtat riverain d’exploiter le soussol

en recourant au percement de

tunnels, quelle que soit la hauteur

des eaux au-dessus du sous-sol.

Artide 8

La présente Convention sera, jusqu’

au 31 octobre 1958, ouverte å la

signature de tous les Etats Membres

de 1’Organisation des Nations Unies

ou d’une institution spécialisée, ainsi

que de tout autre Etat invité par

l’Assemblée générale des Nations

Unies å devenir partie å la Convention.

Artide 9

La présente Convention sera ratifiée.

Les instruments de ratification

seront déposés auprés du Secrétaire

général de 1’Organisation des

Nations Unies.

Article 10

La présente Convention sera ouverte

å 1’adhésion de tout Etat appartenant

å l’une des catégories

mentionnées å 1’article 8. Les instruments

d’adhésion seront déposés

auprés du Secrétaire général de

1’Organisation des Nations Unies.

Artide 11

1. La présente Convention entrera

en vigueur le trentiéme jour qui

suivra la date du dépöt auprés du

Secrétaire général de 1’Organisation

des Nations Unies du vingt-deuxiéme

instrument de ratification ou d’adhésion.

2. Pour chacun des Etats qui ratifieront

la Convention ou y adhéreront

aprés le dépöt du vingt-deuxiéme

instrument de ratification ou d’adhésion,

la Convention entrera en

vigueur le trentiéme jour aprés le

dépöt par cet Etat de son instrument

de ratification ou d’adhésion.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i

Artikel 7

Bestämmelserna i dessa artiklar

skola ej inverka på strandstatens

rätt att, oavsett vattendjupet, bruka

havsbottnens underlag genom

anläggande av tunnlar.

Artikel 8

Denna konvention skall intill den

31 oktober 1958 vara öppen för undertecknande

av envar stat, som är

medlem i Förenta Nationerna eller

i något av dess fackorgan, ävensom

varje annan stat, som inbjudes att

biträda konventionen av Förenta

Nationernas generalförsamling.

Artikel 9

Denna konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrument skall

deponeras hos Förenta Nationernas

generalsekreterare.

Artikel 10

Denna konvention skall vara öppen

för anslutning av envar stat,

som tillhör någon av de i artikel 8

nämnda kategorierna. Anslutningsinstrument

skall deponeras hos Förenta

Nationernas generalsekreterare.

Artikel 11

1. Denna konvention skall träda

i kraft den trettionde dagen efter

den dag då det tjuguandra ratifikations-

eller anslutningsinstrumentet

deponerats hos Förenta Nationernas

generalsekreterare.

2, För envar stat, som ratificerar

eller ansluter sig till konventionen

efter deponerandet av det tjuguandra

ratifikations- eller anslutningsinstrumentet,

skall konventionen

träda i kraft den trettionde dagen

efter deponerandet av vederbörande

stats ratifikations- eller anslutningsinstrument.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

Article 12

1. Åt the time of signature, ratification

or accession, any State may

make reservations to articles of the

Convention other than to articles 1

to 3 inclusive.

2. Any Contracting State making

a reservation in accordance with

the preceding paragraph may åt any

time withdraw the reservation by a

communication to that effect adressed

to the Secretary-General of the

United Nations.

Article 13

1. Af ter the expiration of a period

of five years from the date on

which this Convention shall enter

into force, a request for the revision

of this Convention may be made åt

any time by any Contracting Party

hy means of a notification in writing

addressed to the Secretary-General

of the United Nations.

2. The General Assembly of the

United Nations shall decide upon

the steps, if any, to be taken in

respect of such request.

Article 14

The Secretary-General of the United

Nations shall inform all States

Members of the United Nations and

the other States referred to in article

8:

(a) Of signatures to this Convention

and of the deposit of instruments

of ratification or accession,

in accordance with articles 8, 9 and

1°;

(b) Of the date on which this

Convention will come into force, in

accordance with article 11;

(c) Of requests for revision in

accordance with article 13;

(d) Of reservations to this Convention,

in accordance with article

12.

Article 12

1. Au moment de la signature, de

la ratification ou de 1’adhésion, tout

Etat pourra formuler des réserves

aux articles de la Convention autres

que les articles 1 å 3 inclus.

2. Tout Etat contractant ayant

formulé des réserves conformément

an paragraphe précédent pourra å

tout moment les retirer par une

communication å cet effet adressée

au Secrétaire général de 1’Organisation

des Nations Unies.

Article 13

1. Apres expiration d’une période

de cinq ans å partir de la date å

laquelle la présente Convention entrera

en vigueur, une demande de

revision de la présente Convention

peut étre formulée en tout temps,

par toute partie contractante, par

voie de notification écrite adressée

au Secrétaire général de 1’Organisation

des Nations Unies.

2. L’Assemblée générale des Nations

Unies statue sur les mesures

å prendre, le cas échéant, au sujet

de cette demande.

Article 14

Le Secrétaire général de 1’Organisation

des Nations Unies notifie å

tous les Etats Membres de 1’Organisation

des Nations Unies et aux

autres Etats visés å 1’article 8 :

a) Les signatures apposées å la

présente Convention et le dépöt des

instruments de ratification ou

d’adhésion, conformément aux articles

8, 9 et 10 ;

b) La date å laquelle la présente

Convention entrera en vigueur, conformément

å 1’article 11 ;

c) Les demandes de revision présentées

conformément å 1’article 13 ;

d) Les réserves å cette Convention

présentées conformément å 1’article

12.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964

23

Artikel 12

1. Vid undertecknande, ratifikation

eller anslutning äger stat göra

förbehåll beträffande andra artiklar

i konventionen än artiklarna 1—3.

2. Envar fördragsslutande stat,

vilken med tillämpning av nästföregående

stycke gjort förbehåll, äger

vid varje tidpunkt återtaga dessa

genom meddelande härom till Förenta

Nationernas generalsekreterare.

Artikel 13

1. Efter utgången av en tid av fem

år från den dag då denna konvention

träder i kraft, äger envar fördragsslutande

part när som helst

hemställa om översyn av konventionen

genom skriftlig framställning

till Förenta Nationernas generalsekreterare.

2. Förenta Nationernas generalförsamling

skall besluta om de åtgärder

vartill sådan framställning

må föranleda.

Artikel 14

Förenta Nationernas generalsekreterare

skall till alla Förenta Nationernas

medlemsstater samt övriga

stater, som avses i artikel 8, lämna

meddelande om:

a) undertecknande av konventionen

och deponering av ratifikationseller

anslutningsinstrument, jämlikt

artiklarna 8, 9 och 10;

b) den dag då konventionen jämlikt

artikel 11 träder i kraft;

c) framställning om översyn jämlikt

artikel 13;

d) förbehåll avseende konventionen

jämlikt artikel 12.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i

Article 15

The original of this Convention,

ol which the Chinese, English,

French, Russian and Spanish texts

are equally authentic, shall be deposited

with the Secretary-General

of the United Nations, who shall

send certified copies thereof to all

States referred to in article 8.

In witness whereof the undersigned

Plenipotentiairies, being duly

authorized thereto by their respective

Governments, have signed this

Convention.

Done åt Geneva, this twentyninth

day of April one thousand nine

hundred and fifty-eight.

Article 15

L’original de la présente Convention,

dont les textes anglais, chinois,

espagnol, fran^ais et russe font

également foi, sera déposé auprés

du Secrétaire général de 1’Organisation

des Nations Unies, qui en fera

tenir copie certifiée conforme å tous

les Etats visés å 1’article 8.

En foi de quoi les plénipotentiaires

sous-signés, dument autorisés par

leurs gouvernements respectifs, ont

signé la présente Convention.

Fait å Geneve, le vingt-neuf avril

mil neuf cent cinquante-huit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

25

Artikel 15

Originalet till denna konvention,

vars engelska, franska, kinesiska,

ryska och spanska texter äga lika

vitsord, skall deponeras hos Förenta

Nationernas generalsekreterare, som

skall sända bestyrkta kopior därav

till alla stater som avses i artikel 8.

Till bekräftelse härav ha undertecknade

befullmäktigade ombud,

därtill vederbörligen bemyndigade

av sina respektive regeringar, underskrivit

denna konvention.

Som skedde i Geneve den tjugonionde

april nittonhundrafemtioåtta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196b

Optional protocol of signature concerning

the compulsory settlement of disputes

The States Parties to this Protocol

and to any one or more of

the Conventions on the Law of the

Sea adopted by the United Nations

Conference on the Law of the Sea

held åt Geneva from 24 February

to 27 April 1958,

Expressing their wish to resort, in

all matters concerning them in

respect of any dispute arising out

of the interpretation or application

of any article of any Convention on

the Law of the Sea of 29 April

1958, to the compulsory jurisdiction

of the International Court of Justice,

unless some other form of

settlement is provided in the Convention

or has been agreed upon

by the Parties within a reasonable

period,

Have agreed as follows:

Article 1

Disputes arising out of the interpretation

or application of any Convention

on the Law of the Sea shall

lie within the compulsory jurisdiction

of the International Court

of Justice, and may accordingly be

brought before the Court by an application

made by any party to the

dispute being a Party to this Protocol.

Article II

This undertaking relätes to all the

provisions of any Convention on the

Law of the Sea except, in the Convention

on Fishing and Conservation

of the Living Resources of the High

Seas, artides 4, 5, 6, 7 and 8, to

Protocole de signature facultative concernant

le reglement obligatoire des differends

Les Etats parties au présent Protocole

et å l’une quelconque ou å

plusieurs des conventions sur le droit

de la mer adoptées par la Conférence

des Nations Unies sur le

droit de la mer, qui s’est tenue ä

Geneve du 24 février au 27 avril

1958,

Exprimant leur désir de recourir,

pour ce qui les concerne, å la juridiction

obligatoire de la Cour internationale

de Justice pour la solution

de tous différends touchant 1’interprétation

ou 1’application de tous les

artides de toutes les conventions sur

le droit de la mer en date du 29

avril 1958, å moms qu’un autre

mode de reglement n’ait été prévu

dans la convention ou n’ait été accepté

d’un commun accord par les

parties dans un délai raisonnable,

Sont convenus des dispositions

suivantes:

Article premier

Les différends relatifs å 1’interprétation

ou å l’application de toutes

les conventions sur le droit de la

mer reléveront de la compétence

obligatoire de la Cour internationale

de Justice, qui, å ce titre, pourra

étre saisie par une requéte de toute

partie au différend qui sera elleméme

partie au présent Protocole.

Article II

Le présent engagement vise l’ensemble

des dispositions de toutes les

conventions sur le droit de la mer,

å 1’exception des artides 4, 5, 6, 7 et

8 de la Convention sur la péche et

la conservation des ressources bio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

27

Bilaga 2

(Översättning)

Fakultativt signaturprotokoll rörande obligatoriskt

biläggande av tvister

De stater, som biträda detta protokoll

och en eller flera av de havsrättskonventioner

som antagits av

Förenta Nationernas den 24 februari—den

27 april 1958 avhållna havsrättskonferens,

ha uttryckt sin önskan att för sin

del underkasta sig den internationella

domstolens obligatoriska domsrätt

för slitandet av varje tvist rörande

tolkningen och tillämpningen

av artiklarna i någon av de den 29

april 1958 dagtecknade havsrättskonventionerna,

såframt icke annat

sätt för tvistens biläggande föreskrivits

i den berörda konventionen

eller inom skälig tid avtalats av

parterna, och

ha överenskommit som följer:

Artikel I

Tvist rörande tolkningen eller tilllämpningen

av någon av havsrättskonventionerna

faller under den internationella

domstolens obligatoriska

domsrätt och må i enlighet härmed

anhängiggöras vid domstolen

av part i tvisten som själv biträtt

detta protokoll.

Artikel II

Detta åtagande gäller havsrättskonventionernas

samtliga bestämmelser

med undantag av artiklarna

4, 5, 6, 7 och 8 i konventionen rörande

fisket och bevarandet av de

levande naturtillgångarna i det fria

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

which artides 9, 10, 11 and 12 of

that Convention remain applicable.

Article 111

The Parties may agree, within a

period of two months after one party

has notified its opinion to the other

that a dispute exists, to resort not

to the International Court of Justice

hut to an arbitral tribunal. After the

expiry of the said period, either

Party to this Protocol may bring

the dispute before the Court by an

application.

Artide IV

1. Within the same period of two

months, the Parties to this Protocol

may agree to adopt a conciliation

procedure before resorting to the

International Court of Justice.

2. The conciliation commission

shall make its recommendations

within five months after its appointment.

lf its recommendations are

not accepted by the parties to the

dispute within two months after

they have been delivered, either party

may bring the dispute before the

Court by an application.

Artide V

This Protocol shall remain open

for signature by all States who become

Parties to any Convention on

the Law of the Sea adopted by the

United Nations Conferencc on the

Law of the Sea and is subject to

ratification, where necessary, according

to the constitutional requireinents

of the signatory States.

Artide VI

The Secretary-General of the

United Nations shall inform all

States who become Parties to any

logiques de la haute mer, auxquels

les artides 9, 10, 11 et 12 de cette

convention demeurent applicables.

Artide III

Les parties peuvent convenir, dans

un délai de deux mois apres notification

par une partie å 1’autre qu’il

existe, å son avis, un litige, d’adopter

d’un commun accord, au lieu du

recours å la Cour internationale de

Justice, une procédure devant un

tribunal d’arbitrage. Ce délai étant

écoulé, chaque partie au présent

Protocole peut, par voie de requéte,

saisir la Cour du différend.

Artide IV

1. Les parties au présent Protocole

peuvent également convenir d’un

commun accord, dans le méme délai

de deux mois, de recourir å une procédure

de conciliation avant d’en

appeler å la Cour internationale de

Justice.

2. La Commission de conciliation

devra formuler ses recommendations

dans les cinq mois suivant sa constitution.

Si celles-ci ne sont pas acceptées

par les parties au litige dans

1’espace de deux mois aprés leur

énoncé, chaque partie sera libre de

saisir la Cour du différend par voie

de requéte.

Artide V

Le présent Protocole restera ouvert

ä la signature de tous les Etats qui

deviendront parties å l’une quelconque

des conventions sur le droit

de la mer adoptées par la Conférence

des Nations Unies sur le droit

de la mer et est, le cas échéant,

soumis å ratification, conformément

aux dispositions constitutionnelles

des Etats signataires.

Artide VI

Le Secrétaire général de l’Organisation

des Nations Unies informera

tous les Etats qui devien
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1961

havet. På dessa förbli artiklarna 9,

10, 11 och 12 i samma konvention

tillämpliga.

Artikel III

Inom en frist av två månader efter

det part underrättat motparten

om att enligt partens uppfattning

tvist föreligger, må parterna överenskomma

om att hänskjuta tvisten

till skiljedom i stället för till den

internationella domstolen. När nämnda

frist utlöpt må endera parten

medelst ansökan anhängiggöra

tvisten vid domstolen.

Artikel IV

1. Inom samma frist av två månader

må parterna överenskomma

om att underkasta sig ett förlikningsförfarande

innan hänvändelse

sker till den internationella domstolen.

2. Förlikningskommissionen skall

framlägga sitt förslag inom fem månader

efter det att den tillsatts. Om

detta icke antages av parterna i

tvisten inom två månader efter dess

framläggande, må endera parten

medelst ansökan anhängiggöra tvisten

vid domstolen.

Artikel V

Detta protokoll skall hållas öppet

för undertecknande av alla stater

som biträda någon av de av Förenta

Nationernas havsrättskonferens antagna

havsrättskonventionerna och

skall ratificeras i de fall då detta

erfordras enligt de undertecknande

staternas konstitutionella regler.

Artikel VI

Förenta Nationernas generalsekreterare

skall underrätta alla stater

som biträda någon av havsrättskon
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196å

Convention on the Law of the Sea

of signatures to this Protocol and of

the deposit of instruments of ratification

in accordance with article V.

Article VII

The original of this Protocol, of

which the Chinese, English, French,

Russian and Spanish texts are

equally authentic, shall be deposited

with the Secretary-General of the

United Nations, who shall send certified

copies thereof to all States referred

to in article V.

In witness whereof the undersigned

Plenipotentiaries, being duly

authorized thereto by their respective

Governments, have signed this Protocol.

Done åt Geneva, this twenty-ninth

day of April one thousand nine

hundred and fifty-eight.

nent parties å l’une quelconque des

conventions sur le droit de la mer

des signatures apposées au présent

Protocole et du dépöt des instruments

de ratification conformément

å 1’article V.

Article VII

L’original du présent Protocole,

dont les textes chinois, anglais,

francais, russe et espagnol font

également foi, sera déposé auprés

du Secrétaire général de l’Organisations

des Nations Unies qui en adressera

des copies certifiées conformes

å tous les Etats visés å 1’article V.

En foi de quoi les plénipotentiaires

soussignés, dument autorisés par

leurs gouvernements respectifs, ont

signé le présent Protocole.

Fait å Geneve, le vingt-neuf avril

mil neuf cent cinquante-huit.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

ventionerna om undertecknande av

detta protokoll och om deponering

av ratifikationsinstrument i enlighet

med artikel V.

Artikel VII

Originalet till detta protokoll, vars

engelska, franska, kinesiska, Tyska

och spanska texter äga lika vitsord,

skall deponeras hos Förenta Nationernas

generalsekreterare, som skall

överlämna bestyrkta avskrifter därav

till alla i artikel V angivna stater.

Till bekräftelse härav ha undertecknade

befullmäktigade ombud,

därtill vederbörligen bemyndigade

av sina respektive regeringar, underskrivit

detta protokoll.

Som skedde i Geneve den tjugonionde

april nittonhundrafemtioåtta.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640665

Doktrin (1)

  1. Betänkande ang. kontinentalsockeln m. m., SvJT 1966 s. 74 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konvention om kontinentalsockeln m. m. a1 i texten
  2. UU 1964:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av konvention om kon r , tinentalsockeln m. m. ■ s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1966 s. 74 Betänkande ang. kontinentalsockeln m. m. s. 74 i texten