Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m

1964-11-13 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:200, Angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b

l

Nr 200

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m.; given

Stockholms slott den 13 november 196b.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill KungJ. Maj :t

härmed föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till

riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen framläggs vissa förslag i anslutning till den till höstsessionen

med innevarande års riksdag uppskjutna prop. 1964: 156 angående

huvudmannaskapet för rådhusrätterna m. m.

Sålunda framläggs förslag om antalet tjänster för biträdes- och expeditionsvaktspersonal

vid rådhusrätterna. Vidare föreslås vissa personalförstärkningar

vid hovrätternas administrativa avdelningar.

Med anledning av vissa den 1 januari 1965 inträffande judiciella indelningsändringar

föreslås några mindre förändringar i personalorganisationen

vid domsagorna.

Därjämte föreslås, att en — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännande — träffad förhandlingsöverenskommelse om avlönings-

och anställningsvillkor för personal inom domstolsorganisationen

m. m. godkänns.

Det totala medelsbehovet för de i prop. 1964: 156 och nu förevarande proposition

framlagda förslagen beräknas till i runt tal 20 milj. kr. för första

halvåret 1965.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 200

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 13 november

1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående vissa anslag

för budgetåret 1964/65 till underrätterna, m.. m., och anför därvid följande.

Inledning

Kungl. Maj:t har i prop. 1964: 156 (princippropositionen) föreslagit, att

de kommunala domstolarna, rådhusrätterna, skall förstatligas den 1 januari

1965. Riksdagen har uppskjutit behandlingen av propositionen till

höstsessionen med innevarande års riksdag.

I propositionen har förslag framlagts i de lagstiftningsfrågor som aktualiseras

av förstatligandet och de organisationsförändringar som bör genomföras

i samband därmed. Vidare har framlagts förslag om antalet borgmästare

och rådmän i de 31 rådhusrätter som beräknas bestå i den framtida

underrättsorganisationen.

Till grund för propositionen ligger förslag, som framlagts av domstolskommittén

i dess den 1 oktober 1963 dagtecknade betänkande, benämnt

»Rådhusrätternas förstatligande» (SOU 1963:56).

Sedan propositionen avlåtits till riksdagen har inom justitiedepartementet

företagits en undersökning av de arbetsuppgifter som ankommer på biträdes-

och expeditionsvaktspersonalen vid rådhushätterna.

1 personalfrågor, som berörs av förslaget om förstatligandet av rådhusrätterna,

har överläggningar hållits mellan företrädare för justitie- och civildepartementen,

å ena sidan, samt för Statstjänarkartellen, Sveriges akademikers

centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion, å andra

sidan, överläggningarna har resulterat i en den 10 november 1964 dagtecknad

förhandlingsöverenskommelse angående avlönings- och anställningsvillkor

för personal inom domstolsorganisationen m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b

Jag anhåller nu att till närmare behandling få uppta vissa frågor om rådhusrätternas

personalorganisation och organisationen av hovrätternas administrativa

avdelningar efter förstatligandet.

Vidare anhåller jag att få uppta vissa spörsmål om förändring av den

nuvarande personalorganisationen i domsagor, vilka berörs av förändringar

i den judiciella indelningen som inträffar samtidigt med förstatligandet.

Slutligen anhåller jag att få framlägga de kostnadsberäkningar och förslag

till anslagsäskanden för tiden den 1 januari—den 30 juni 1065, som

föranleds av de framlagda förslagen.

Personalorganisationen vid rådhusrätterna

Det i princippropositionen föreslagna antalet borgmästare och rådmän

avser samtliga rådhusrätter i den nuvarande domstolsorganisationen utom

de i Växjö, Alingsås, Kristinehamn, Söderhamn och Härnösand. I propositionen

framhålls, att det finns anledning räkna med att dessa fem städer

inom en nära framtid kommer att förenas med domsaga. Såsom närmare

kommer att utvecklas i det följande avser jag att föreslå Kungl. Maj :t

att meddela beslut om landsrättsförläggning av städerna Alingsås, Söderhamn

och Härnösand den 1 januari 1965. Däremot föreligger ännu inte

förutsättningar att meddela beslut om landsrättsförläggning av Växjö och

Kristinehamn. I enlighet med vad som föreslås i princippropositionen

(s. 142) torde därför rådhusrätterna i sistnämnda båda städer få övertas

av staten med tills vidare oförändrad organisation. Detta innebär, att vid

dessa rådhusrätter skall finnas tjänster för en borgmästare och två rådmän.

I princippropositionen framhålls, att förverkligandet av den avsedda gemensamma

underrättsorganisationen bl. a. förutsätter, att rådhusrätternas

nuvarande assessorstjänster, i den mån de inte omvandlas till rådmanstjänster,

vid behov ersätts med fiskaler och tingsnotarier med liknande arbetsuppgifter

som tingssekreterare, fiskalskompetenta biträden eller tingsnotarier

i domsagorna. Vidare uttalas, att man sannolikt får räkna med en

relativt lång övergångstid, innan den nya organisationen kan genomföras

fullt ut, och att anledning ännu inte föreligger att ta ställning till kommitténs

förslag att inrätta särskilda tjänster för tingssekreterare eller att

bestämma något antal fiskaler eller tingsnotarier. Behovet av sådan personal

bör, framhålls det i propositionen, på samma sätt som sker i fråga om

häradsrätterna, prövas årligen i samband med att anslag äskas till verksamheten

vid domstolarna. 1 enlighet med vad som uttalas i princippropositionen

torde för ändamålet erforderliga medel böra för första halvåret

1965 beräknas under medelsreservcn.

lf Dihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 200

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964

I fråga om den icke rättsbildade personalen anförs i princippropositionen,

att under senare år en översyn skett av organisationen för icke rättsbildad

personal i domsagorna och att därvid åtskilliga göromål av mindre

kvalificerad natur kunnat överföras från rättsbildad till icke rättsbildad

arbetskraft. Inom justitiedepartementet har, sedan princippropositionen avlåtits

till riksdagen, i samråd med vederbörande hovrätter och rådhusrätter

verkställts en undersökning av de arbetsuppgifter som för närvarande ankommer

på rådhusrätternas icke rättsbildade personal. Vid undersökningen

har framkommit, att en överföring av arbetsuppgifter från rättsbildad

till icke rättsbildad personal redan genomförts vid många rådhusrätter på

i huvudsak samma sätt som i domsagorna. Även en sådan uppgift som protokollföring

— vilken i domsagorna av utbildningsskäl i princip ankommer

på tingsnotarier och tingsnotarieaspiranter — har i viss utsträckning övertagits

av biträdespersonal. Å andra sidan har undersökningen visat, att

domare vid en del rådhusrätter fortfarande sköter göromål som i domsagorna

regelmässigt handhas av icke rättsbildade biträden. Redan i samband

med undersökningen har emellertid i sådana fall vissa uppgifter

kommit att överföras från domare till biträden.

Den ordning för fördelningen av arbetet mellan rättsbildad och icke

rättsbildad personal som numera tillämpas i domsagorna (jfr prop. 1959: 1

II ht s. 42—44) har visat sig vara ändamålsenlig. Av särskild betydelse är att

den gjort det möjligt för domarna att mera odelat ägna sig åt de uppgifter

som oundgängligen kräver juridisk utbildning. En arbetsfördelning efter

väsentligen samma principer torde därför böra tillämpas vid rådhusrätterna.

Som tidigare nämnts har en arbetsfördelning, liknande den nu förordade,

redan genomförts vid åtskilliga rådhusrätter. Vid genomförandet

av den nya organisationen måste beaktas vissa olikheter mellan de båda

domstolstyperna. Arbetsomfånget är vanligen större vid rådhusrätterna än

i domsagorna. För att arbetet skall kunna drivas med erforderlig effektivitet

krävs därför på en del arbetsområden en större specialisering än den

som i allmänhet förekommer i domsagorna. I domsagorna är antalet inskrivningsärenden

relativt sett större. De biträden som sysselsätts med

sådana ärenden och därmed sammanhängande kassaarbete är med anledning

härav flera än vid rådhusrätterna. Å andra sidan torde målantalet

i regel vara proportionellt större vid rådhusrätterna. Dessa och andra

olikheter medför att organisationen på biträdessidan ej kan vid alla rådhusrätter

göras helt överensstämmande med den som tillämpas i domsagorna.

Kvalificerade arbetsuppgifter bör dock kunna överföras till den

icke rättsbildade personalen i ungefär samma utsträckning som skett i

domsagorna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga

åtgärder för att genomföra en arbetsfördelning efter nu angivna

riktlinjer.

Domstolskommittén har inte framlagt förslag till personalplaner för bi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196i

trädes- och expeditionsvaktspersonal vid rådhusrätterna. Kommittén har

i betänkandet »Rådhusrätternas förstatligande» förklarat sig anse, att de

nuvarande befattningarna borde kunna behållas tills vidare.

Vid den nyss nämnda undersökningen av den icke rättsbildade personalens

arbetsuppgifter har även behovet av sådan personal granskats. Därvid

har framkommit, att den 1 juli 1964 fanns 630 tjänster för icke rättsbildade

biträden vid de 33 rådhusrätter, som kommer att kvarstå i organisationen

under tiden närmast efter förstatligandet. Detta biträdesantal

får anses väl avvägt med hänsyn till de uppgifter som för närvarande

åvilar rådhusrätternas personal. Med hänsyn bl. a. till att magistratsuppgifterna

inte längre kommer att belasta denna personal torde emellertid

antalet tjänster för icke rättsbildade biträden kunna minskas till 610. Skulle

så anses erforderligt, bör Kungl. Maj :t äga inrätta ytterligare 10 tjänster,

avsedda för icke rättsbildade protokollförare.

Även de arbetsuppgifter som ankommer på expeditionsvaktspersonalen

vid rådhusrätterna har undersökts inom justitiedepartementet i samråd

med vederbörande hovrätter och rådhusrätter. Antalet tjänstemän av detta

slag vid rådhusrätterna uppgick den 1 juli 1964 till 89. Särskilt vid

de mindre rådhusrätterna, där behov av en heltidstjänst för ändamålet

inte föreligger, är vanligt att vederbörande har arbetsuppgifter för både

rådhusrättens och stadsförvaltningens del. En sådan anordning bör, om

så finns lämpligt, kunna bestå även efter förstatligandet. I den statliga rådhusrättsorganisationen

torde böra ingå 81 tjänster för expeditionsvaktspersonal.

Därjämte bör för de minsta rådhusrätternas del beräknas medel

för arvode åt deltidsanställda expeditionsvakter.

I fråga om administrationen av rådhusrätterna framhålls i princippropositionen,

att delegation av hovrätts beslutanderätt i administrativa ärenden

till de stora rådhusrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö blir nödvändig

redan av praktiska skäl. Vid dessa rådhusrätter måste viss biträdespersonal

helt avdelas för administrativa uppgifter och det torde med hänsyn

till vikten av dessa göromåls skötsel dessutom vara erforderligt, att under

borgmästaren finns en chefstjänsteman för administrativa ärenden. Administrationen

vid Stockholms rådhusrätt har sådant omfång och så stor betydelse

för verksamheten vid rådhusrätten, att en tjänst som avdelningsdirektör

bör inrättas vid denna domstol. Vid Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten

i Malmö biträds för närvarande borgmästaren vid handläggningen

av administrativa ärenden av en rådman, som även deltar i den dömande

verksamheten. Denna anordning torde tills vidare böra bestå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964

Personalförstärkningar vid hovrätternas administrativa avdelningar

Domstolskommittén har, som redovisats i princippropositionen, föreslagit,

att hovrätterna skall vara administrativa chefsmyndigheter för rådhusrätterna

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller för

häradsrätterna. Kommittén har framhållit att viss förstärkning härigenom

kan påkallas av den inom hovrätterna med administrativa ärenden sysselsatta

personalen. Kommittén har emellertid ej prövat det behov, som kan

uppstå i sådant avseende, utan förutsatt, att detta skulle anmälas av vederbörande

hovrätt.

Hovrätterna (skr. 8/11, 17/12, 27/12 och 28/12 1963 samt 14/1, 21/1,

14/8, 21/8, 27/8, 28/8 och 31/8 1964) har hemställt, att följande förändringar

vidtas vid hovrätternas administrativa avdelningar från den 1 januari

1965 med anledning av de ökade arbetsuppgifter, som rådhusrätternas

förstatligande medför, och att anslaget Hovrätterna: Avlöningar i följd

härav för budgetåret 1964/65 höjs med avrundat 196 000 kr.

Personalförändringar

Svea hovrätt ökning

1 kontorsskrivare Ao 13 .................................. 11 351

1 kontorsskrivare Ag 13 .................................. 11 351

2 kansliskrivare Ag 11 .................................... 20 479

1 kontorist Ag 9 ........................................ 9 241

2 kontor sbiträden högst Ae 5 .............................. 15 034

Göta hovrätt

1 kontorist Ao 9 ........................................ 8 223

1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 6 688

Hovrätten över Skåne och Blekinge

1 assistent Ao 17 ........................................ 12 943

1 kansliskrivare Ao 11 .................................... 9 203

1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 6 688

Hovrätten för Västra Sverige

1 byrådirektör Ao 25 .................................... 20 724

1 kontorsskrivare Ao 13 .................................. 10 833

1 kontorist Ao 9 ........................................ 8 732

1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 7112

Hovrätten för Nedre Norrland

1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 7112

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b

7

Ökning

Hovrätten för Övre Norrland

1 kanslibiträde Ao 7 ...................................... 7 865

Tjäns teförändringa r

Svea hovrätt

1 fiskal Ae 21 — byrådirektör År 25 ........................ 3 485

1 kamrerare Ao 19 — Ao 23 ................................ 3 551

1 kansliskrivare Ao 11 — assistent Ao 17 .................... 3 730

1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 11 .................... 998

Göta hovrätt

1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 287

1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 11 .................... 979

Hovrätten över Skåne och Blekinge

1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 287

Hovrätten för Västra Sverige

1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 249

Ordinariesättning

Svea hovrätt

1 kanslibiträde Ag 7 •— Ao 7................................

196 145

Departementschefen

I princippropositionen föreslås, att hovrätterna skall vara administrativa

chefsmyndigheter för rådhusrätterna liksom nu för häradsrätterna. Arbetsbördan

vid hovrätternas administrativa avdelningar kommer härigenom

att öka avsevärt. Jag tillstyrker hovrätternas förslag, att med anledning

av den ökade arbetsbördan ytterligare 18 tjänster skall inrättas vid

nämnda avdelningar. I avbidan på närmare erfarenheter av arbetet bör de

nya tjänsterna tills vidare inrättas som icke-ordinarie. Av dessa tjänster

torde vid Svea hovrätt få inrättas en tjänst som assistent i Ag 15, en som

kontor sskrivare i Ae 13, en som kansliskrivare i Ag 11, en som kontorist

i Ag 9, en som kanslibiträde i Ag 7 och två som kontorsbiträde högst Ae 5,

vid Göta hovrätt en som assistent i Ag 15 och en som kontorsbiträde högst

Ae 5, vid hovrätten över Skåne och Blekinge en som assistent i Ag 15, en

som kansliskrivare i Ag 11 och en som kontorsbiträde högst Ae 5, vid

hovrätten för Västra Sverige en som förste byråsekreterare i Ae 23, en

som kontorsskrivare i Ag 13, en som kontorist i Ag 9 och en som kansli
2f

Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b

biträde i Ag 7 samt vid vardera av hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten

för Övre Norrland en som kontorsbiträde högst Ae 5.

Med anledning av organisationsförändringarna bör därjämte inrättas,

vid Svea hovrätt en tjänst som byrådirektör i Ae 25, en som kamrerare i

Ao 23 och en som kontorsskrivare i Ao 13, vid envar av Göta hovrätt, hovrätten

över Skåne och Blekinge samt hovrätten för Västra Sverige en som

kamrerare i Ao 21, vid hovrätten för Nedre Norrland en som kamrerare

i Ao 19 och en som kansliskrivare i Ao 11 samt vid hovrätten för Övre

Norrland en som kamrerare i Ao 19. Vid bifall till detta förslag torde

följande tjänster utgå, nämligen vid Svea hovrätt en tjänst som fiskal i

Ae 21, en som kamrerare i Ao 19 och en som kanslibiträde i Ao 7, vid

envar av Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge och hovrätten

för Västra Sverige en som kamrerare i Ao 17, vid hovrätten för Nedre

Norrland en som kamrerare i Ao 17 och en som kontorist i Ao 9 samt vid

hovrätten för Övre Norrland en som kamrerare i Ao 17.

Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innefattar även frågan om

Iönegradsplacering m. in. för de i det föregående berörda nya tjänsterna.

Ändringar av personalorganisationen i domsagorna

Utredning rörande landsrättsförläggning har verkställts bl. a. i fråga om

städerna Alingsås, Söderhamn och Härnösand. Jag ämnar föreslå Kungl.

Maj :t att förordna, att rådhusrätterna i dessa städer skall upphöra samtidigt

med huvudmannaskapsreformen den 1 januari 1965 och att städerna i

judiciellt avseende förenas med respektive Vättle, Ale och Kullings domsaga,

Sydöstra Hälsinglands domsaga och Ångermanlands södra domsaga.

Sammanlagt finns för närvarande endast fyra ordinarie domare vid rådhusrätterna

i Alingsås, Söderhamn och Härnösand, nämligen en rådman i

Alingsås, en rådman i Söderhamn och två rådmän i Härnösand. I anledning

av landsrättsförläggningarna bör inrättas två tingsdomartjänster, nämligen

en personlig tjänst i Sydöstra Hälsinglands domsaga för den nuvarande rådmannen

i rådhusrätten i Söderhamn och en tjänst i Ångermanlands södra

domsaga. Därjämte bör inrättas en tjänst som tingssekreterare i Vättle, Ale

och Kullings domsaga. En av rådmännen i rådhusrätten i Härnösand bör

utan ansökningsförfarande utnämnas till innehavare av den nyinrättade

tingsdomartjänsten i Ångermanlands södra domsaga. De rådmanstjänster,

som innehas av den nuvarande rådmannen i rådhusrätten i Alingsås och av

den återstående rådmannen i rådhusrätten i Härnösand, bör föras på övergångsstat

och innehavarna förordnas att handlägga domargöromål vid annan

domstol. Därvid torde den domsaga, med vilken ifrågavarande stad förenas,

i första hand komma i fråga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 7.964

Jag får härjämte erinra om att Kungl. Maj:t förordnat, att Sköns köping

och Alnö socken i Medelpads östra domsaga samt Sättna och Selångers socknar

i Medelpads västra domsaga den 1 januari 1965 skall i kommunalt

och judiciellt hänseende sammanläggas med Sundsvalls stad. Kungl. Maj :t

har vidare förordnat, att återstoden av nämnda båda domsagor samtidigt

skall sammanläggas till en domsaga, benämnd Medelpads domsaga. Det

nuvarande häradshövdingämbetet i Medelpads västra domsaga, som inte är

tillsatt med ordinarie innehavare, torde i anledning av sammanläggningen få

indragas.

Såsom jag anmält i tidigare sammanhang (jfr prop. 1964: 1 bil. 4 s. 30)

har Kungl. Maj:t förordnat, att Umeå socken, för närvarande ingående i

Umeå domsaga, den 1 januari 1965 skall i kommunalt och judiciellt hänseende

sammanläggas med Umeå stad. Kungl. Maj :t har vidare föreskrivit, att

återstoden av Umeå domsaga samtidigt skall förenas med Västerbottens södra

domsaga och att i anledning härav en tjänst som häradshövding skall indragas.

De av mig nu anmälda judiciella indelningsändringarna medför, att

inom domsagoorganisationen bör, utöver vad tidigare anförts om tjänster

för domarpersonal, den 1 januari 1965 inrättas tre tjänster som kansliskrivare

i Ao 11, två tjänster som kanslibiträde i Ao 7 och tre tjänster som

kontorsbiträde högst Ae 5 samt indragas en tjänst som kontorsskrivare i

Ao 13 och tre tjänster som kontorist i Ao 9. De ökade kostnader som blir

en följd av organisationsförändringarna torde för första halvåret 1965 få

bestridas från den medelsreserv som finns under häradsrätternas avlöningsanslag.

Förhandlingsöverenskommelsen

I anslutning till ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till ny

organisation av rådhusrätterna och hovrätternas administrativa avdelningar

har under oktober och november 1964 förhandlingar förts med Statstjänarkartellen,

Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion

angående avlönings- och anställningsvillkor för icke blott

personal vid rådhusrätterna utan även rättsbildad personal inom domstolsorganisationen

i övrigt. Förhandlingarna har resulterat i en den 10 november

1964 -— under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande

— träffad överenskommelse med organisationerna.

Efter samråd med chefen för civildepartementet finner jag mig böra förorda

att den sålunda träffade överenskommelsen godkänns och underställs

riksdagens prövning, överenskommelsen torde få fogas såsom Bilaga till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

Förhandlingsöverenskommelsen innebär, att domsagorna och rådhusrätterna,

frånsett Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrät
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196i

ten i Malmö, placeras i tre lönegrupper, benämnda I—III, av vilka lönegrupp

I avser de minsta och lönegrupp III de största enheterna, beräknat efter antalet

mål och ärenden. För domsagornas del motsvaras den föreslagna lönegruppen

1 av de nuvarande lönegrupperna I och II, den föreslagna lönegruppen

II av den nuvarande lönegruppen III samt den föreslagna lönegruppen

III av de nuvarande lönegrupperna IV och V. Någon lönegruppsindelning

av rådhusrätterna finns för närvarande inte.

Borgmästaren i Stockholm placeras i B 6. Borgmästarna i Göteborg och

Malmö placeras i B 5 med rätt till avlöningsförstärkning på 3 600 kr. för år.

Häradshövdingar och övriga borgmästare placeras enligt förhandlingsöverenskommelsen

i B 4. Till häradshövding och borgmästare i domsaga

resp. rådhusrätt, som hänförs till lönegrupp II eller III, skall utgå avlöningsförstärkning

med 2 400 kr. för år i lönegrupp II och med 4 800 kr. för

år i lönegrupp III.

Rådmännen i Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten

i Malmö samt rådmän och tingsdomare i rådhusrätt resp. i domsaga,

som hänförs till lönegrupp III, placeras i B 3. I B 3 placeras vidare den

tingsdomare som är gemensam för domsagorna i Jämtland. Övriga rådmän

och tingsdomare placeras i B 1. Till rådmännen i Stockholms rådhusrätt

skall utgå avlöningsförstärkning med 3 600 kr. för år. Till ordförande på

avdelning i Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten

i Malmö skall utgå befattningsarvode med 4 200 kr. för år och till vice ordförande

på avdelning i samma rådhusrätter befattningsarvode med 2 100 kr.

för år.

Överenskommelsen innebär vidare, att de tjänster för biträdande häradshövding,

som nu finns i domsagorna, förändras till tingsdomartjänster.

Vid vattendomstolarna placeras vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör

i B 4. Avlöningsförstärkning skall utgå med 6 000 kr. för år till en vattenrättsdomare

vid envar av Övre Norrbygdens, Nedre Norrbygdens och

Mellanbygdens vattendomstolar, med 4 800 kr. för år till övriga vattenrättsdomare

och med 2 400 kr. för år till sådan vattenrättsingenjör som är stationerad

i Luleå, Umeå eller Östersund. Biträdande vattenrättsdomare placeras

i B 2.

I fråga om hovrätterna har överenskommits, att avlöningsförstärkning

skall utgå med 6000 kr. för år till lagman på avdelning i Svea hovrätt, som

utgör vattenöverdomstol, och med 2 400 kr. för år till övriga lagmän. Vattenrättsråd

placeras i B 4 med rätt till avlöningsförstärkning på 2 400 kr.

för år.

Till revisionssekreterare, som är specialföredragande i patentmål, sjörättsmål,

skiftesmål (inkl. expropriationsmål) eller vattenmål, skall utgå

befattningsarvode med 3 600 kr. för år.

Fiskal i hovrätt eller kammarrätten samt tingssekreterare placeras i A 23.

Vattenrättssekreterare placeras i A 25 med möjlighet till placering i A 27

efter prövning i varje särskilt fall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år tf)(Ii

Beträffande icke rättsbildad personal vid rådhusrätterna innebär överenskommelsen

att sådan personal inplaceras i lönegrad i huvudsaklig anslutning

till de normer som gäller för biträdespersonal vid domsagor.

Enligt gällande dispositionsföreskrifter för hovrätternas och häradsrätternas

avlöningsanslag äger hovrätterna tilldela stenografikunniga biträden

1 högst A 5, vilka anlitas för stenografering vid rättegångsförhandlingar, särskilda

arvoden (jfr prop. 1947: 268 s. 92; SIAIJ 3; rskr 449). Dessa arvoden

må för närvarande bestämmas till högst 1 500 kr. för år till biträde i hovrätt

och till högst 1 200 kr. för år till biträde i domsaga. Den nu träffade

överenskommelsen innebär att sådant arvode skall kunna utgå med högst

2 400 kr. för år till stenografikunniga kanslibiträden och kontorsbiträden

vid hovrätterna, häradsrätterna och rådhusrätterna enligt vederbörande hovrätts

närmare bestämmande. I anslutning härtill får jag föreslå, att sådan

ersättning även skall kunna tillerkännas stenografikunniga kanslibiträden

och kontorsbiträden vid vattendomstolarna.

Enligt förhandlingsöverenskommelsen skall vad nu angivits gälla från

och med den 1 januari 1965. Överenskommelsen avser även vissa ändringar

från och med den 1 juli 1965 av löneställningen för rättsbildad personal

vid hovrätterna, kammarrätten, försäkringsdomstolen och arbetsdomstolen.

Överenskommelsen i denna del innebär bl. a. att försäkringsdomare uppflyttas

från B 3 till B 4 samt att hovrättsråd och kammarrättsråd placeras i

B 3 (nu B 1). Härav föranledda förslag till ändringar i vederbörande personalförteckningar

m. m. torde få anmälas av vederbörande departementschefer

för Kungl. Maj :t i samband med anmälan om anslag för nästkommande

budgetår.

1 fråga om avlöningsförmåner i övrigt samt pensionsförmåner m. m. för

personal, som övergår till statlig tjänst i samband med rådhusrätternas förstatligande,

är följande i överenskommelsen innefattade förslag av den beskaffenhet

att de bör redovisas för riksdagen.

Enligt överenskommelsen skall statens allmänna avlöningsreglemente

(Saar) gälla för de tjänstemän som övergår från kommunal till statligt lönegradsplacerad

anställning.

Rättsbildad personal vid rådhusrätt skall efter övergången till statligt reglerade

tjänster äga rätt att med sina tjänster förena sådana tjänstebefattningar

eller uppdrag, som de innehar med stöd av nu gällande bestämmelser.

För borgmästare skall från och med 1965 i fråga om bisysslor gälla vad

som föreskrivs för häradshövding i 7 § Saar.

Den i 28 § B Saar angivna möjligheten för häradshövding att åtnjuta oavkortad

lön under högst 15 dagar för kalenderår vid tjänstledighet för vinnande

av lättnad i arbetsbördan eller för ombesörjande av enskilda angelägenheter

skall enligt överenskommelsen gälla även för vattenrättsdomare

och borgmästare samt för de rådmän i Stockholm, som nu åtnjuter samma

förmån.

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) blir tillämpligt på an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj. ts proposition nr 200 år tOdl

ställningarna inom den statliga rådhusrättsorganisationen. Emellertid har

vid förhandlingarna nåtts enighet om att ett personligt kvarstående på

kommunala pensionsbestämmelser skall kunna ske.

Överenskommelsen innebär vidare att för sådan tjänsteman på kommunala

pensionsbestämmelser, som vid utgången av år 1964 skulle kunnat förtidspensioneras

om SPR gällt, skall den omständigheten att sagda reglemente

då icke gällde för honom ej utgöra hinder mot en förtidspensionering

vid nämnda tidpunkt.

Förhandingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag som hittills

berörts, vissa förslag rörande avlöningsförmåner in. in. beträffande vilka

det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Förslagen gäller tillgodoräkning

av tidigare kommunal tjänstgöring i löne- och pensionshänseende

samt inplacering i pensioneringsperioder av personal som berörs av reformen.

Enligt överenskommelsen skall vidare de i domsagostadgan den It

juni 1943 meddelade bestämmelserna om arbetstid gälla för personal vid

rådhusrätt. I övrigt innebär överenskommelsen bl. a. att bestämmelsen i

18 § TB Saar om inskränkning i rätten till vikariatsersättning vid förordnande

att uppehålla domartjänst i domsaga skall gälla även vid rådhusrätt.

Överenskommelsen innefattar slutligen vissa förslag till övergångsanordningar,

som har till syfte att utgöra skydd mot löneminskning för sådana

tjänstemän inom den nuvarande rådhusrättsorganisationen, som övergår

till statlig tjänst, och att underlätta den föreslagna omorganisationen. Knngl.

Maj :t torde böra bemyndigas att meddela erforderliga övergångsbestämmelser.

Ordinarie och icke-ordinarie tjänster m. m.

Förhållandet mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie tjänster i den

nya underrättsorganisationen avser jag att behandla i det följande i samband

med anslagsfrågorna. Det antal ordinarie tjänster som därvid föreslås

medför att en särskild reglering av vissa kommunala befattningshavares

anställningsform efter övergången till statstjänst blir erforderlig.

Beträffande vissa kommunala befattningshavare tillämpas för närvarande

en anställningsform, som företer likheter med ordinarie statlig anställning.

Detta gäller exempelvis kommunal befattningshavare för vilken stadsförbundets

normaltjänstereglemente gäller och som innehaft kommunal ordinarie

tjänst under minst 15 år eller, om han fyllt 40 år, under minst

10 år. Enligt 1947 års allmänna tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse

är motsvarande kvalifikationstid 10 år eller, om tjänstemannen

fyllt 40 år, minst 5 år. För vissa tjänstemän kan en sådan fastare anställningsform

gälla oavsett anställningstiden.

För sådan kommunal befattningshavare vid rådhusrätt som har en anställningsform

av det slag som nu sagts anser jag det skäligt, att en per
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964

sonlig statlig ordinarie tjänst i lönegrad motsvarande den kommunala

tjänsten inrättas, om befattningshavaren eljest ej skulle erhålla en ordinarie

statlig tjänst med samma eller högre lönegrad vid övergången i samband

med reformen. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens

bemyndigande att i dylika fall inrätta särskilda personliga ordinarie

tjänster, vilka bör uppföras på övergångsstat, och att utfärda närmare bestämmelser

om förutsättningarna för att erhålla sådana personliga tjänster.

Även i övrigt kan det visa sig nödvändigt att vidta särskilda övergångsanordningar

för personal vid rådhusrätterna. Jag förordar därför, att Kungl.

Maj :t, i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska omläggningar,

inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta sådana anordningar.

Anslagsberäkningar m. m.

I det följande behandlar jag de anslagsfrågor för tiden den 1 januari—den

30 juni 1965 som föranleds av de i det föregående framlagda förslagen.

I riksstaten för innevarande budgetår har under andra huvudtiteln som

förslagsanslag upptagits till Häradsrätterna: Avlöningar 34 977 000 kr., till

Häradsrätterna: Omkostnader 2 392 000 kr. och till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän 6 000 000 kr. Eftersom rådhusrätterna och häradsrätterna

som allmänna underrätter utövar samma verksamhet, bör för dem

i riksstaten upptas gemensamma anslag i nyss angivna hänseenden. Dessa

anslag bör vara förslagsanslag och kallas Underrätterna: Avlöningar, Underrätterna:

Omkostnader och Underrätterna: Ersättningar till nämndemän.

Dessa anslag bör för budgetåret 1964/65 uppföras på tilläggsstat I till riksstaten

med de belopp som föranleds av kostnaderna för rådhusrätterna under

första halvåret 1965, men förefintliga medel på nämnda anslag för häradsrätterna

bör den 1 januari 1965 kunna tillföras motsvarande anslag för underrätterna.

Hovrätterna: Avlöningar

Organisationsförändringarna vid hovrätternas administrativa avdelningar

och de från och med den 1 januari 1965 föreslagna förändringarna av

vissa avlöningsiförmåner för personalen vid hovrätterna föranleder ökade

lönekostnader under första halvåret 1965 med i runt tal 371 000 kr. Ickeordinarieposten

under anslaget är ej maximerad av riksdagen och Kungl.

Maj:t torde därför få tillgodose det ytterligare medelsbehovet genom att bemyndiga

hovrätterna att ytterligare belasta nämnda anslagspost.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj. ts proposition nr 200 år 196b

Underrätterna: Avlöningar

Anslag

1964/65 (förslag) ........................ 17 160 000

Som framgår av bilagan till statsrådsprotokollet i detta ärende kommer vid

rådhusrätterna att, utöver tjänster för borgmästare och rådmän, finnas 692

tjänster. Av dessa bör 304 inrättas som ordinarie, 381 som extra ordinarie

och 7 som extra. Följande bör vara ordinarie, nämligen 1 avdelningsdirektör

i Bo 1, 3 byråassistenter i Ao 21, 2 assistenter i Ao 17, 23 assistenter i

Ao 15, 1 expeditionsförman i Ao 13, 74 kontorsskrivare i Ao 13, 2 expeditionsförmän

i Ao 11, 102 kansliskrivare i Ao 11, 1 materialförvaltare i Ao 11,

1 uppsyningsman i Ao 11, 19 förste expeditionsvakter i Ao 9, 70 kontorister

i Ao 9 och 5 expeditionsvakter i Ao 7.

De extra ordinarie tjänsterna bör fördelas på följande kategorier, nämligen

52 expeditionsvakter i Ae 7, 127 kanslibiträden i Ae 7 och 202 kontorsbiträden

högst Ae 5.

Slutligen bör som extra inrättas 1 tjänst som kontorsskrivare i Ag 13, 1

som kansliskrivare i Ag 11, 2 som kontorist i Ag 9, 1 som kanslibiträde i

Ag 7 och 2 som kontorsbiträde högst Ag 5.

Avlöningskostnaderna för de tjänstemän, som erhåller de inom rådhusrättsorganisationen

föreslagna tjänsterna för borgmästare och rådmän,

samt för biträdes- och expeditionsvaktspersonal ävensom för den personal

som i samband med förstatligandet måste föras på övergångsstat beräknar

jag till 15 685 000 kr. för första halvåret 1965. För vikariatsändamål och

tillfälliga förstärkningar samt avlöningar till tingsnotarie- och fiskalspersonal

bör därutöver anvisas 1 475 000 kr. Nu förevarande anslag bör således

uppföras med ''(15 685 000 -f- 1 475 000) 17 160 000 kr. Av detta belopp beräknar

jag 7 066 000 kr. för avlöningar till ordinarie tjänstemän, 82 000 kr.

för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 3 930 000

kr. för avlöningar till icke-ordinarie personal samt 6 082 000 kr. till rörligt

tillägg.

Underrätterna: Omkostnader

Anslag

1964/65 (förslag).......................... 1 331 000

För första halvåret 1965 beräknar jag medelsbehovet för rådhusrätternas

del till 25 000 kr. för sjukvård in. m., 60 000 kr. för reseersättningar och

1 246 000 kr. för expenser. Av sistnämnda belopp utgör 135 000 kr. engångsutgifter.

Anslaget bör alltså uppföras med (25 000 -f 60000 -f- 1 246 000)

1 331 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1964

Underrätterna: Ersättningar till nämndemän

Anslag

1964/65 (förslag) .......................... 1 500 000

Ersättning till nämndeman vid rådhusrätt utgår för närvarande enligt

grunder som bestämts av varje stad för sig.

Till nämndeman vid häradsrätt utgår jämlikt av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser dagarvode med 60 kr. samt resekostnadsersättning och traktamente.

Nämndeman vid rådhusrätt bör efter förstatligandet få rätt till ersättning

enligt samma grunder som nämndeman vid häradsrätt (jfr prop.

1964: 175 s. 7).

Kostnaderna för ersättningar till nämndemän vid rådhusrätterna under

första halvåret 1965 beräknar jag till 1 500 000 kr., med vilket belopp anslaget

bör uppföras.

Även de under andra huvudtiteln upptagna anslagen Högsta domstolen

in. m.: Avlöningar, Häradsrätterna: Avlöningar och Vattendomstolarna: Avlöningar

samt det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget Kammarrätten:

Avlöningar berörs av de i det föregående redovisade förslagen om ändrade

löneförmåner. Kostnadsökningen under dessa anslag kan beräknas till

i runt tal tillhopa 546 000 kr. för första halvåret 1965.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet får jag föreslå att

Kungl. Maj :t inhämtar bemyndigande att, i den mån kostnaderna kommer

att belasta anslagsposter som är maximerade av riksdagen, medge erforderliga

överskridanden.

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer

för personalorganisationen vid hovrätternas administrativa

avdelningar och vid rådhusrätterna;

II. godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen

den 10 november 1964 angående avlönings- och

anställningsvillkor för personal inom domstolsorganisationen

in. in.;

III. godkänna övriga i det föregående berörda förslag av

beskaffenhet alt böra prövas av riksdagen;

IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade

ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar som

utfärdats med stöd av riksdagens beslut;

V. bemyndiga Kungl. Maj:t alt meddela de föreskrifter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964

och vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för genomförande

av de framlagda förslagen samt meddela erforderliga

övergångsbestämmelser;

VI. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag

i det föregående förordat

A. göra erforderliga ändringar i berörda personalförteckningar;
B.

fastställa personalförteckning för underrätterna;

VII. för tillämpning under första halvåret 1965 godkänna

följande avlöningsstat för underrätterna:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 7 066 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .......... 82 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 3 930 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 6 082 000

Summa kr. 17 160 000

VIII. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

under andra huvudtiteln anvisa

A. till Underrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av

17 160 000 kr.;

B. till Underrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 331 000 kr.;

C. till Underrätterna: Ersättningar till nämndemän ett

förslagsanslag av 1 500 000 kr.;

IX. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1964/65 i

enlighet med vad som anförts i det föregående medge överskridande

av anslagsposter som maximerats av riksdagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år i96fr

17

Bilaga

Överenskommelse den 10 november 1964 angående avlönings- och anställningsvillkor

för personal inom domstolsorganisationen m. m.

I anslutning till ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till ny

organisation av rådhusrätterna och hovrätternas administrativa avdelningar

m. m. skall i fråga om avlönings- och anställningsvillkor för personal inom

domstolsorganisationen gälla följande.

A. Lönegradsplacering m. m.

1. Särskilda förteckningar beträffande rådhusrätter enligt bilaga 1.

För bestämmande av löneställning för borgmästare och rådman utom

1 Stockholm, Göteborg och Malmö fördelas rådhusrätterna på lönegrupper

enligt samma grunder som tillämpas för domsagor, varvid rådhusrätterna

hänförs till lönegrupper I—III enligt i bilaga 1 angiven specifikation.

Till borgmästare vid rådhusrätt i lönegrupp II och III utgår avlöningsförstärkning

med 2 400 resp. 4 800 kr. för år.

2. Särskilda förteckningar beträffande hovrätternas administrativa avdelningar

enligt bilaga 2.

3. Till lagman i B 5 skall utgå avlöningsförstärkning med 2 400 kr. för

år, dock att till lagman på avdelning i Svea hovrätt, som utgör vattenöverdomstol,

skall utgå avlöningsförstärkning med 6 000 kr. för år.

4. Häradshövding, vattenrättsråd, vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör

placeras i B 4.

Domsagorna fördelas på tre lönegrupper (I, II och III) enligt följande.

Till lönegrupp I hänförs de domsagor, som nu är hänförda till lönegrupperna

I och II. Till lönegrupp II hänförs de domsagor som nu är

hänförda till lönegrupp III. Till lönegrupp III hänförs de domsagor, som

nu är hänförda till lönegrupperna IV och V.

Avlöningsförstärkning skall utgå med 6 000 kr. för år till en vattenrättsdomare

vid envar av övre Norrbygdens, Nedre Norrbygdens och

Mellanbygdens vattendomstolar, med 4 800 kr. för år till häradshövding

för domsaga i lönegrupp III och till övriga vattenrättsdomare samt med

2 400 kr. för år till häradshövding för domsaga i lönegrupp II, vattenrättsråd

och sådan vattenrättsingenjör, som är stationerad i Luleå,

Umeå eller Östersund.

5. Tingsdomare i domsaga, som hänförs till lönegrupp III, och den för

Jämtlandsdomsagorna gemensamme tingsdomaren placeras i B 3. Annan

tingsdomare skall vara placerad i B 1. Tjänst för biträdande häradshövding

(tingsdomare) ändras till tjänst för tingsdomare.

0. Biträdande vattenrättsdomare placeras i B 2.

7. Till revisionssekreterare, som är specialföredragande i patentmål, sjörättsmål,

skiftesmål (inkl. expropriationsmål) och vattenmål, skall utgå

befattningsarvode med 3 600 kr. för år.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196 i

8. Vattenrättssekreterare placeras i A 25. Placering i A 27 skall kunna

ifrågakomma efter prövning i varje särskilt fall.

9. Fiskal i hovrätt och kammarrätten samt tingssekreterare placeras i

A 23.

B. Avlönings- och anställningsvillkor i övrigt

1. Saar och TB Saar skall gälla för tjänstemän som övergår från kommunal

till statligt lönegradsplacerad anställning.

2. För personal vid rådhusrätt skall bestämmelserna om arbetstid vid

domsaga gälla.

3. Tjänsteman, som den 1 januari 1965 övergår till ordinarie eller extra

ordinarie tjänst i samma lönegrad som han tillhörde närmast före övergången,

äger för tjänstetidsbefordran tillgodoräkna anställningstid i den

kommunala tjänsten enligt samma grunder som gällt för tjänstetidsbefordran

i denna.

4. Vid bestämmande av den rätt till avgiftskompensation, som kan komma

att föreligga för statsanställda vid 1965 års utgång, skall för den,

som den 1 januari 1965 övergår till tjänst inom domstolsorganisationen,

under år 1964 innehavd anställning med pensionsrätt enligt kommunala

pensionsbestämmelser likställas med anställning med pensionsrätt enligt

5. I 28 § B Saar angiven möjlighet för häradshövding att vid tjänstledighet

för vinnande av lättnad i arbetsbördan och för ombesörjande av enskilda

angelägenheter under högst 15 dagar av ett och samma kalenderår

åtnjuta oavkortad lön skall gälla jämväl för vattenrättsdomare

och borgmästare samt för de rådmän i Stockholm, som nu åtnjuta sådan

förmån.

6. Fiskal i hovrätt skall under förordnande som advokatfiskal eller tingssekreterare

och fiskalskompetent biträde i domsaga eller vid rådhusrätt

äga åtnjuta lön enligt den löneklass som med två enheter överstiger den

löneklass vari vederbörande är placerad. Sådant särskilt lönetillägg skall

utgå också till fiskal i hovrätt, som efter förordnande under sammanlagt

minst ett år som tingssekreterare, fiskalskompetent biträde eller

vattenrättssekreterare eller efter tjänstgöring vid arbetsdomstolen under

sammanlagt minst ett år återgår till tjänstgöring i hovrätt.

7. I 18 § TB Saar för häradsrätterna gällande inskränkning i rätt till vikariatsersättning

skall gälla även vid rådhusrätterna.

8. Arvode till stenografikunniga kontorsbiträden och kanslibiträden vid

hovrätt, domsaga och rådhusrätt skall utgå med högst 2 400 kr. för år

enligt vederbörande hovrätts bestämmande.

9. För utskrivning av fonogram vid Stockholms rådhusrätt skall utgå

samma ersättning som hittills.

10. Inplacering av tjänst i pensioneringsperioder sker på sätt här anges

a) då tjänsten finnes upptagen i nu gällande förteckning över pensioneringsperioder

för SPR-pensioneringen: ifrågavarande period

b) då tjänsten icke finnes upptagen i nu gällande förteckning över pensioneringsperioder

för SPR-pensioneringen: III

Övergångsperiod med samma antal ettårssteg som det antal år pensionsåldershöjningen

avser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1904

C. Övergångsbestämmelser

1. Tjänsteman, som omedelbart före reformens ikraftträdande är anställd

inom den nuvarande rådhusrättsorganisationen och som erhåller tjänst

i den nya organisationen, äger — därest detta är till fördel för honom

— behålla sin lönegradsplacering. Vad nu sagts skall gälla jämväl för

den som omedelbart före reformens ikraftträdande innehar vikariatslöneförordnande

under de förutsättningar som för dylikt förordnande

anges i Saar. Med vikariatslöneförordnande jämställs i detta sammanhang

stadigvarande förordnande sedan den 1 juli 1964 jämlikt 35 §

1—3 mom. NTR och 29 § 1 mom. T 47. Vid tillämpning härav skall

hänsyn icke tagas till sådant avbrott i förordnandet som betingas av

semester, tjänstledighet för offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom,

havandeskap eller barnsbörd.

Här avsedd tjänsteman äger vidare i förekommande fall uppbära personlig

lönefyllnad enligt följande. Personlig lönefyllnad skall fr. o. m.

den 1 januari 1965 utgå med belopp motsvarande summan för månad

räknat av sådana för år eller månad fastställda kontanta lönetillägg i

form av avlöningsförstärkning eller personligt lönetillägg, vartill tjänstemannen

är berättigad i den omedelbart före övergången innehavda tjänsten.

Vid bestämmande av personlig lönefyllnad skall dock ej medräknas

lönetillägg, som utgör ersättning för kostnader i samband med tjänsten,

och ej heller lönetillägg, vartill tjänstemannen blivit berättigad först

etter utgången av september 1964. Tillträder tjänstemannen tjänst i

högre lönegrad än den som gäller för honom den 31 december 1964 eller

tjänst förenad med avlöningsförstärkning, skall den personliga lönefyllnaden

minskas med belopp motsvarande den genom löneklassuppflyttningen

och/eller avlöningsförstärkningen erhållna löneförhöjningen.

Personlig lönefyllnad skall avstås för tid, varunder tjänstemannen vidkännes

helt C-avdrag å lönen.

2. För den som från kommunalt reglerad anställning inom rådhusrättsorganisationen

övergår till lönegradsplacerad tjänst i den nya organisationen

skall löneklassplacering i denna tjänst ske med utgångspunkt

i den löneklassplacering, som gällt för vederbörande i hans kommunala

anställning. Tiden i den närmast före övergången gällande löneklassen

skall tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass efter övergången med

tillämpning av bestämmelserna om löneklassplacering i Saar och i anslutning

därtill utfärdade bestämmelser. Vid lönetursberäkningen skall

så anses som om högsta löneklassen inom den närmast före övergången

innehavda tjänsten omfattat två lönerum.

3. Beträffande sådan kommunalanställd tjänsteman inom rådhusrättsorganisationen,

vilken den 1 januari 1965 övergår till tjänst i den nya

organisationen, skall bestämmelserna i Saar om flyttningsersättning och

anstånd med omstationcring fr. o. in. nämnda dag tillämpas såsom om

tjänstemannen redan i den kommunala anställningen varit underkastad

Saar. Flyttningsersättning och anstånd med omstationcring i samband

med övergången må medgivas även i fall, då fråga ej är om befordran.

Flyttningsersättning enligt bär angivna grunder må medgivas för flyttning,

som sker före den 1 januari 1965 till ort å vilken tjänsteman enligt

meddelat tillsättningsbeslut erhållit tjänst fr. o. in. nämnda dag.

Har bär avsedd tjänsteman, som före den 1 januari 1965 i samband

med vikariatslöneförordnande omstationerats till ort å vilken han er
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mnj. ts proposition nr 200 år 1964

håller statlig tjänst den 1 januari 1965, då ännu ej kunnat erhålla bostad

på denna ort, skall han fr. o.in. nämnda dag anses stationerad på

den förutvarande stationeringsorten. Den tid för vilken anstånd må

medgivas skall räknas fr. o. m. den 1 januari 1965.

Utan hinder av vad i 33 § 3 mom. Saar sägs skall flyttningsersättning

utgå till kommunalt eller statligt anställd extra tjänsteman, som

den 1 januari 1965 i samband med rådhusrätternas förstatligande erhåller

ordinarie, extra ordinarie eller extra anställning.

4. Uppbär tjänsteman, som den 31 december 1964 innehar kommunal

tjänst, livränta enligt lagen om yrkesskadeförsäkring eller däremot svarande

äldre lag på grund av yrkesskada, ådragen före den 1 januari

1965 i kommunal tjänst, skall lönen i därefter innehavd statlig anställning

nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej

Kungl. Maj:t på särskild framställning annat medgiver. Det åligger den

som uppbär dylik livränta att därom göra anmälan till vederbörande

myndighet.

5. Vid tillämpning av bestämmelserna i 28 § I, punkt 7, Saar om lön vid

tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd å tjänsteman, som åtnjuter

sådan ledighet vid 1965 års ingång, skall från den i nämnda bestämmelse

angivna tiden av högst 180 dagar avräknas tid, varunder

tjänsteman omedelbart före den 1 januari 1965 åtnjutit lön vid motsvarande

tjänstledighet i kommunalt reglerad tjänst.

6. Tjänsteman, som i närmast före övergången innehavd kommunal tjänst

åtnjuter särskilt lönetillägg enligt kommunala bestämmelser på grund

av nedflyttning i ortsgrupp, äger bibehålla detta tillägg med fortsatt

tillämpning av den 31 december 1964 gällande kommunala bestämmelser.

7. I fall då av kommun antagna pensionsbestämmelser varit tillämpliga i

december 1964 på ordinarie tjänsteman inom rådhusrättsorganisationen

och tjänstemannen vid ingången av år 1965 erhållit tjänst inom domstolsorganisationen

må han, under förutsättning att han före viss dag

skriftligen anmält sin önskan härom och att han i oavbruten följd från

ingången av år 1965 innehaft tjänst inom den statliga rådhusrättsorganisationen,

kvarstå på de kommunala pensionsbestämmelserna i deras

lydelse den 31 december 1964.

8. För sådan tjänsteman på kommunala pensionsbestämmelser, som vid

utgången av år 1964 skulle kunnat förtidspensioneras, om SPR gällt,

skall den omständigheten att SPR icke gällde ej utgöra hinder mot en

förtidspensionering vid nämnda tidpunkt.

9. Rättsbildad personal vid rådhusrätt medges att efter övergången bibehålla

sådana bisysslor som kunnat innehas utan särskilt tillstånd eller

enligt inhämtat tillstånd innehafts i den kommunala anställningen vid

utgången av 1964. Fr. o. m. 1965 skall för borgmästare i fråga om bisysslor

gälla vad härutinnan föreskrivits för häradshövding.

16. Vid tjänstledighet under 1965 med helt C-avdrag skall tjänsteman under

det antal dagar, som motsvarar under 1964 ej uttagen semester, i

löne- och pensionshänseende anses ha åtnjutit tjänstledighet för offentligt

uppdrag.

11. Statsverket ikläder sig att till personal, som nu har lön i förskott, vid

utgången av december 1964 utbetala månadslön i den före reformen

innehavda tjänsten. Sålunda utbetald lön skall återbetalas genom löneavdrag

varje månad fr. o. in. januari 1965 med 1/24 av beloppet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196k

12. Personal vid rådhusrätt, som haft att på sin arbetstid fullgöra konunissionärsuppgifter

och härför uppburit särskild ersättning, skall inräkna

ett för de senaste tre åren beräknat genomsnittsbelopp, avseende den

ordinarie arbetstiden, i de personliga lönetillägg som avses i punkt 1

ovan.

13. Assessor i rådhusrätt utom i Stockholm, som i samband med omorganisationen

erhåller assessorstjänst på övergångsstat, skall så länge han

kvarstår i denna egenskap äga uppbära särskild ersättning med 2 400

kr. för år. Detta skall dock icke gälla den som med stöd av bestämmelserna

i punkt 1 ovan äger bibehålla högre lönegradsplacering än den

som gäller för tjänsten som assessor.

14. Den som före reformens ikraftträdande är anställd såsom sekreterare

vid Stockholms rådhusrätt, stadsnotarie vid Göteborgs rådhusrätt eller

notarie vid rådhusrätten i Malmö och som i denna egenskap kvarstår i

den nya organisationen skall fr. o. m. kvartalet näst efter det vederbörande

fullgjort åtta års tjänstgöring inom domstolskarriären, räknat

från inträdet såsom fiskalsaspirant i hovrätt, erhålla personlig tjänst i

Ag 27 med tjänstebenämningen assessor. För här avsedd sekreterare

vid Stockholms rådhusrätt skall den personliga tjänsten vara placerad

i Bg 1.

15. Sekreterare vid Stockholms rådhusrätt, stadsnotarie vid Göteborgs rådhusrätt

och notarie vid rådhusrätten i Malmö, som i samband med omorganisationen

erhåller personlig tjänst i lönegrad A 23 och som kvarstår

i denna egenskap, skall äga åtnjuta lön enligt lägst löneklass A 25.

Här avsedd tjänsteman som i samband med omorganisationen erhåller

personlig tjänst i lönegrad A 25 och som kvarstår i denna egenskap,

skall äga åtnjuta lön enligt den löneklass som med en enhet överstiger

den löneklass vari vederbörande är placerad.

16. De tjänstemän vid Stockholms rådhusrätt, som den 1 juli 1964 hade rätt

att vid tjänstgöring å kontorsassistenttjänst erhålla vikariatslön utan

iakttagande av bestämmelserna om kvalifikationstid i 29 § T 47 skall

övergångsvis bibehållas vid denna rätt.

D. Vissa särskilda förslag

1. Hovrättsråd placeras i B 3.

Till hovrättsråd, som är vice ordförande på avdelning i Svea hovrätt,

vilken utgör vattenöverdomstol, skall utgå befattningsarvode med 5 100

kr. för år. Till annat hovrättsråd på sådan avdelning skall utgå befattningsarvode

med 2 100 kr. för år. Till assessor och adjungerad ledamot

med vikariatslöneförordnande som assessor å dylik avdelning skall utgå

befattningsarvode med 1 800 kr. för år.

Till hovrättsråd, som är vice ordförande på annan avdelning i hovrätt

än ovan sägs, skall utgå befattningsarvode med 3 600 kr. för år.

2. Kammarrättsråd placeras i B 3.

Till kammarrättsråd, som är ordförande på särskild avdelning, skall

utgå befattningsarvode med 3 000 kr. för år.

Till kammarrättsråd, som är vice ordförande på division, skall utgå

befattningsarvode med 2 700 kr. för år.

3. I B 4 placerad tjänst som kammarrättsråd och divisionsordförande skall

vara förenad med avlöningsförstärkning av 2 400 kr. för år.

4. Försäkringsdomare placeras i B 4.

5. Sekreteraren i arbetsdomstolen placeras i A 27.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b

Bilaga 1

Stockholms rådhusrätt

Borgmästare placeras i B 6.

Rådman placeras i B 3 jämte avlöningsförstärkning av 3 600 kr. för år.

Härutöver skall utgå befattningsarvode med 4 200 kr. för år till rådman

som förordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för år till

rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.

Tingssekreterare placeras i A 23.

Tingsnotarie placeras i A 17/19.

I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:

1

avdelningsdirektör......

B

1

31

kansliskrivare..........

A

11

1

byråassistent...........

A

21

1

materialförvaltare ......

A

11

1

assistent ..............

A

17

1

uppsyningsman ........

A

11

4

assistenter ............

A

15

14

förste expeditionsvakter. .

A

9

6

assistenter (protokoll^-

21

kontorister ............

A

9

rare) .................

A

15

21

expeditionsvakter.......

A

7

1 expeditionsförman......

A

13

60

kanslibiträden .........

A

7

11

kontorsskrivare ........

A

13

73

kontorsbiträden . . högst

A

5

6

kontorsskrivare (proto-

kollförare) ............

A

13

Göteborgs rådhusrätt

Borgmästare placeras i B 5 jämte avlöningsförstärkning av 3 600 kr. för år.

Rådman placeras i B 3. Befattningsarvode skall utgå med 4 200 kr. för år till

rådman som förordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för

år till rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.

Tingssekreterare placeras i A 23.

Tingsnotarie placeras i A 17/19.

I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:

1 byråassistent........... A 21

1 assistent .............. A 17

1 assistent .............. A 15

7 assistenter (protokollförare)

................. A 15

5 kontor sskrivare ........ A 13

7 kontorsskrivare (protokollförare)

............ A 13

1 expeditionsförman...... A 11

15 kansliskrivare.......... A 11

2 förste expeditionsvakter.. A 9

11 kontorister ............ A 9

4 expeditionsvakter....... A 7

21 kanslibiträden ......... A 7

25 kontorsbiträden . . högst A 5

Rådhusrätten i Malmö

Borgmästare placeras i B 5 jämte avlöningsförstärkning med 3 600 kr. för år.

Rådman placeras i B 3. Befattningsarvode skall utgå med 4 200 kr. för år till

rådman som fÖTordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för

år till rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1964

Tingssekreterare placeras i A 23.

Tingsnotarie placeras i A 17/19.

I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:

1 byråassistent...........

A

21

13 kansliskrivare..........

A

11

1 assistent ..............

A

15

2 förste expeditionsvakter. .

A

9

4 assistenter (protokollfö-

7 kontorister ............

A

9

rare) .................

A

15

4 expeditionsvakter.......

A

7

2 kontorsskrivare ........

A

13

15 kanslibiträden .........

A

7

4 kontorsskrivare (proto-

18 kontorsbiträden . . högst

A

5

kollförare) ............

A

13

1 expeditionsförman......

A

11

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1964

Övriga

Stad

Lönegrupp

Borgmäs- tare B 4

Rådman

B 3 Bl

Tingssekr.

A 23

Tingsnot.

A 17/19

Svea hovrätt

Södertälje............

III

1

2

Uppsala ............

III

1

4

Nyköping............

I

1

2

Eskilstuna ..........

III

1

3

Örebro ..............

III

1

4

Västerås ............

III

1

4

Gävle ..............

III

1

4

Göta hovrätt

Linköping............

III

1

4

Norrköping ..........

III

1

4

Motala..............

I

1

2

Jönköping ..........

III

1

3

Växjö ..............

I

1

2

Kalmar..............

III

1

2

Hovrätten över Skåne och

Blekinge

Karlskrona ..........

III

1

2

Kristianstad..........

III

1

2

Hälsingborg..........

III

1

4

Landskrona..........

II

1

2

Lund................

III

1

2

Hovrätten för Västra

Sverige

Halmstad............

III

1

2

Varberg..............

I

1

2

Uddevalla............

II

1

2

Vänersborg ..........

I

1

2

Borås................

III

l

3

Karlstad ............

III

1

3

Kristinehamn ........

I

1

2

Hovrätten för Nedre

Norrland

Sundsvall............

III

1

3

Östersund............

III

1

2

Hovrätten för övre

Norrland

Umeå ..............

III

1

3

Skellefteå............

I

1

2

Luleå................

III

1

2

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196i

25

rådhusrätter

Kontors- skriv. A 13

Kontors- skriv. (prot.

1.) A 13

Kansli-

skriv.

A 11

l:e exp.

vakt A 9

Konto- rist A 9

Exp.

vakt A 7

Kanslibi- träde A 7

Kontorsbi- träde h. A 5

1

2

1

2

3

2

1

2

2

2

2

5

1

1

1

2

1

2

1

1

1

4

2

1

2

2

2

2

5

2

1

2

2

2

2

5

2

2

2

2

4

2

2

2

1

2

4

3

1

1

3

2

2

6

1

1

1

1

1

1

2

1

1

3

1

1

1

1

1

1

1

2

1

2

1

1

3

1

1

1

1

1

2

2

2

2

2

2

6

1

1

1

1

2

1

2

1

2

3

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

2

2

2

1

2

4

1

2

1

2

3

1

1

1

1

1

2

1

1

1

4

1

2

1

1

3

2

2

2

1

4

1

1

1

1

2

1

2

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 dr 1964

Bilaga 2

Svea hovrätt

Administrativ avdelning

Tj änstebenämnin g

Lönegrad

Antal

Tj änstebenämning

Lönegrad

Antal

Byråchef..........

B 1

1

Kameral sektion

Byrådirektör......

A 25

1

Kamrerare........

A 23

1

Administrativ sektion

Kontorsskrivare....

A 13

1

Kansliskrivare ....

A 11

2

Assistent..........

A 15

1

Kontorsskrivare....

A 13

1

Kanslibiträde......

A 7

2

Kansliskrivare ....

A 11

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

3

Kontorist ........

A 9

1

Kanslibiträde......

A 7

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

1

Göta hovrätt

Administrativ avdelning

Tj ä nstebenämning

Lönegrad

Antal

Tjänstebenämning

Lönegrad

Antal

Byråchef..........

B 1

1

Kameral sektion

Administrativ sektion

Kamrerare........

A 21

1

Kansliskrivare ....

A 11

1

Assistent..........

A 15

1

Kontorist ........

A 9

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

X

2

Kanslibiträde......

A 7

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

1

2

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Administrativ avdelning

Tj änstebenämning

Byråchef..........

Administrativ sektion

Assistent..........

Kansliskrivare ....

Kontorsbiträde ....

Lönegrad

Antal

Tj änstebenämning

Lönegrad

Antal

B 1

1

Kameral sektion

Kamrerare........

A 21

1

Kansliskrivare ....

A 11

1

A 15

1

Kontorist ........

A 9

1

A 11

1

Kanslibiträde......

A 7

1

högst A 5

1

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b

Hovrätten för Västra Sverige

Administrativ avdelning

27

Tj änsteb enämning

Lönegrad

Antal

Tjänstebenämning

Lönegrad

Antal

Byråchef..........

B

1

1

Kameral sektion

Förste byråsekrete-

Kamrerare........

A

21

1

rare............

A

23

1

Kansliskrivare ....

A

11

1

Administrativ sektion

Kontorsskrivare....

Kontorist ........

A

A

13

9

1

1

Kontorist ........

Kanslibiträde......

Kontorsbiträde ....

A

A

högst A

9

7

5

1

1

1

Kanslibiträde......

A

7

1

Kontorsbiträde ....

högst A

5

1

Hovrätten för Nedre Norrland

Administrativ avdelning

Tjänstebenämning

Lönegrad

Antal

Tjänstebenämning

Lönegrad

Antal

Byrådirektör......

A 27

1

Kansliskrivare ....

A 11

1

Kamrerare........

A 19

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

2

Hovrätten för övre Norrland

Administrativ avdelning

Tjänstebenämning

Lönegrad

Antal

Tj änstebenämning

Lönegrad

Antal

Byrådirektör......

A 27

1

Kansliskrivare ....

A 11

1

Kamrerare........

A 19

1

Kontorsbiträde ....

högst A 5

2

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640729

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående organisationen av delgivning sverksamheten efter förstatligandet av polisväsendet m. a1 i texten
  2. SU 1964:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 4 i texten