Angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m
1964-11-13 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:200, Angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b
l
Nr 200
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 196b/65 till underrätterna, m. m.; given
Stockholms slott den 13 november 196b.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill KungJ. Maj :t
härmed föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen framläggs vissa förslag i anslutning till den till höstsessionen
med innevarande års riksdag uppskjutna prop. 1964: 156 angående
huvudmannaskapet för rådhusrätterna m. m.
Sålunda framläggs förslag om antalet tjänster för biträdes- och expeditionsvaktspersonal
vid rådhusrätterna. Vidare föreslås vissa personalförstärkningar
vid hovrätternas administrativa avdelningar.
Med anledning av vissa den 1 januari 1965 inträffande judiciella indelningsändringar
föreslås några mindre förändringar i personalorganisationen
vid domsagorna.
Därjämte föreslås, att en — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens
godkännande — träffad förhandlingsöverenskommelse om avlönings-
och anställningsvillkor för personal inom domstolsorganisationen
m. m. godkänns.
Det totala medelsbehovet för de i prop. 1964: 156 och nu förevarande proposition
framlagda förslagen beräknas till i runt tal 20 milj. kr. för första
halvåret 1965.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 200
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 13 november
1964.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående vissa anslag
för budgetåret 1964/65 till underrätterna, m.. m., och anför därvid följande.
Inledning
Kungl. Maj:t har i prop. 1964: 156 (princippropositionen) föreslagit, att
de kommunala domstolarna, rådhusrätterna, skall förstatligas den 1 januari
1965. Riksdagen har uppskjutit behandlingen av propositionen till
höstsessionen med innevarande års riksdag.
I propositionen har förslag framlagts i de lagstiftningsfrågor som aktualiseras
av förstatligandet och de organisationsförändringar som bör genomföras
i samband därmed. Vidare har framlagts förslag om antalet borgmästare
och rådmän i de 31 rådhusrätter som beräknas bestå i den framtida
underrättsorganisationen.
Till grund för propositionen ligger förslag, som framlagts av domstolskommittén
i dess den 1 oktober 1963 dagtecknade betänkande, benämnt
»Rådhusrätternas förstatligande» (SOU 1963:56).
Sedan propositionen avlåtits till riksdagen har inom justitiedepartementet
företagits en undersökning av de arbetsuppgifter som ankommer på biträdes-
och expeditionsvaktspersonalen vid rådhushätterna.
1 personalfrågor, som berörs av förslaget om förstatligandet av rådhusrätterna,
har överläggningar hållits mellan företrädare för justitie- och civildepartementen,
å ena sidan, samt för Statstjänarkartellen, Sveriges akademikers
centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion, å andra
sidan, överläggningarna har resulterat i en den 10 november 1964 dagtecknad
förhandlingsöverenskommelse angående avlönings- och anställningsvillkor
för personal inom domstolsorganisationen m. m.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b
Jag anhåller nu att till närmare behandling få uppta vissa frågor om rådhusrätternas
personalorganisation och organisationen av hovrätternas administrativa
avdelningar efter förstatligandet.
Vidare anhåller jag att få uppta vissa spörsmål om förändring av den
nuvarande personalorganisationen i domsagor, vilka berörs av förändringar
i den judiciella indelningen som inträffar samtidigt med förstatligandet.
Slutligen anhåller jag att få framlägga de kostnadsberäkningar och förslag
till anslagsäskanden för tiden den 1 januari—den 30 juni 1065, som
föranleds av de framlagda förslagen.
Personalorganisationen vid rådhusrätterna
Det i princippropositionen föreslagna antalet borgmästare och rådmän
avser samtliga rådhusrätter i den nuvarande domstolsorganisationen utom
de i Växjö, Alingsås, Kristinehamn, Söderhamn och Härnösand. I propositionen
framhålls, att det finns anledning räkna med att dessa fem städer
inom en nära framtid kommer att förenas med domsaga. Såsom närmare
kommer att utvecklas i det följande avser jag att föreslå Kungl. Maj :t
att meddela beslut om landsrättsförläggning av städerna Alingsås, Söderhamn
och Härnösand den 1 januari 1965. Däremot föreligger ännu inte
förutsättningar att meddela beslut om landsrättsförläggning av Växjö och
Kristinehamn. I enlighet med vad som föreslås i princippropositionen
(s. 142) torde därför rådhusrätterna i sistnämnda båda städer få övertas
av staten med tills vidare oförändrad organisation. Detta innebär, att vid
dessa rådhusrätter skall finnas tjänster för en borgmästare och två rådmän.
I princippropositionen framhålls, att förverkligandet av den avsedda gemensamma
underrättsorganisationen bl. a. förutsätter, att rådhusrätternas
nuvarande assessorstjänster, i den mån de inte omvandlas till rådmanstjänster,
vid behov ersätts med fiskaler och tingsnotarier med liknande arbetsuppgifter
som tingssekreterare, fiskalskompetenta biträden eller tingsnotarier
i domsagorna. Vidare uttalas, att man sannolikt får räkna med en
relativt lång övergångstid, innan den nya organisationen kan genomföras
fullt ut, och att anledning ännu inte föreligger att ta ställning till kommitténs
förslag att inrätta särskilda tjänster för tingssekreterare eller att
bestämma något antal fiskaler eller tingsnotarier. Behovet av sådan personal
bör, framhålls det i propositionen, på samma sätt som sker i fråga om
häradsrätterna, prövas årligen i samband med att anslag äskas till verksamheten
vid domstolarna. 1 enlighet med vad som uttalas i princippropositionen
torde för ändamålet erforderliga medel böra för första halvåret
1965 beräknas under medelsreservcn.
lf Dihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 200
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964
I fråga om den icke rättsbildade personalen anförs i princippropositionen,
att under senare år en översyn skett av organisationen för icke rättsbildad
personal i domsagorna och att därvid åtskilliga göromål av mindre
kvalificerad natur kunnat överföras från rättsbildad till icke rättsbildad
arbetskraft. Inom justitiedepartementet har, sedan princippropositionen avlåtits
till riksdagen, i samråd med vederbörande hovrätter och rådhusrätter
verkställts en undersökning av de arbetsuppgifter som för närvarande ankommer
på rådhusrätternas icke rättsbildade personal. Vid undersökningen
har framkommit, att en överföring av arbetsuppgifter från rättsbildad
till icke rättsbildad personal redan genomförts vid många rådhusrätter på
i huvudsak samma sätt som i domsagorna. Även en sådan uppgift som protokollföring
— vilken i domsagorna av utbildningsskäl i princip ankommer
på tingsnotarier och tingsnotarieaspiranter — har i viss utsträckning övertagits
av biträdespersonal. Å andra sidan har undersökningen visat, att
domare vid en del rådhusrätter fortfarande sköter göromål som i domsagorna
regelmässigt handhas av icke rättsbildade biträden. Redan i samband
med undersökningen har emellertid i sådana fall vissa uppgifter
kommit att överföras från domare till biträden.
Den ordning för fördelningen av arbetet mellan rättsbildad och icke
rättsbildad personal som numera tillämpas i domsagorna (jfr prop. 1959: 1
II ht s. 42—44) har visat sig vara ändamålsenlig. Av särskild betydelse är att
den gjort det möjligt för domarna att mera odelat ägna sig åt de uppgifter
som oundgängligen kräver juridisk utbildning. En arbetsfördelning efter
väsentligen samma principer torde därför böra tillämpas vid rådhusrätterna.
Som tidigare nämnts har en arbetsfördelning, liknande den nu förordade,
redan genomförts vid åtskilliga rådhusrätter. Vid genomförandet
av den nya organisationen måste beaktas vissa olikheter mellan de båda
domstolstyperna. Arbetsomfånget är vanligen större vid rådhusrätterna än
i domsagorna. För att arbetet skall kunna drivas med erforderlig effektivitet
krävs därför på en del arbetsområden en större specialisering än den
som i allmänhet förekommer i domsagorna. I domsagorna är antalet inskrivningsärenden
relativt sett större. De biträden som sysselsätts med
sådana ärenden och därmed sammanhängande kassaarbete är med anledning
härav flera än vid rådhusrätterna. Å andra sidan torde målantalet
i regel vara proportionellt större vid rådhusrätterna. Dessa och andra
olikheter medför att organisationen på biträdessidan ej kan vid alla rådhusrätter
göras helt överensstämmande med den som tillämpas i domsagorna.
Kvalificerade arbetsuppgifter bör dock kunna överföras till den
icke rättsbildade personalen i ungefär samma utsträckning som skett i
domsagorna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om erforderliga
åtgärder för att genomföra en arbetsfördelning efter nu angivna
riktlinjer.
Domstolskommittén har inte framlagt förslag till personalplaner för bi
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196i
trädes- och expeditionsvaktspersonal vid rådhusrätterna. Kommittén har
i betänkandet »Rådhusrätternas förstatligande» förklarat sig anse, att de
nuvarande befattningarna borde kunna behållas tills vidare.
Vid den nyss nämnda undersökningen av den icke rättsbildade personalens
arbetsuppgifter har även behovet av sådan personal granskats. Därvid
har framkommit, att den 1 juli 1964 fanns 630 tjänster för icke rättsbildade
biträden vid de 33 rådhusrätter, som kommer att kvarstå i organisationen
under tiden närmast efter förstatligandet. Detta biträdesantal
får anses väl avvägt med hänsyn till de uppgifter som för närvarande
åvilar rådhusrätternas personal. Med hänsyn bl. a. till att magistratsuppgifterna
inte längre kommer att belasta denna personal torde emellertid
antalet tjänster för icke rättsbildade biträden kunna minskas till 610. Skulle
så anses erforderligt, bör Kungl. Maj :t äga inrätta ytterligare 10 tjänster,
avsedda för icke rättsbildade protokollförare.
Även de arbetsuppgifter som ankommer på expeditionsvaktspersonalen
vid rådhusrätterna har undersökts inom justitiedepartementet i samråd
med vederbörande hovrätter och rådhusrätter. Antalet tjänstemän av detta
slag vid rådhusrätterna uppgick den 1 juli 1964 till 89. Särskilt vid
de mindre rådhusrätterna, där behov av en heltidstjänst för ändamålet
inte föreligger, är vanligt att vederbörande har arbetsuppgifter för både
rådhusrättens och stadsförvaltningens del. En sådan anordning bör, om
så finns lämpligt, kunna bestå även efter förstatligandet. I den statliga rådhusrättsorganisationen
torde böra ingå 81 tjänster för expeditionsvaktspersonal.
Därjämte bör för de minsta rådhusrätternas del beräknas medel
för arvode åt deltidsanställda expeditionsvakter.
I fråga om administrationen av rådhusrätterna framhålls i princippropositionen,
att delegation av hovrätts beslutanderätt i administrativa ärenden
till de stora rådhusrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö blir nödvändig
redan av praktiska skäl. Vid dessa rådhusrätter måste viss biträdespersonal
helt avdelas för administrativa uppgifter och det torde med hänsyn
till vikten av dessa göromåls skötsel dessutom vara erforderligt, att under
borgmästaren finns en chefstjänsteman för administrativa ärenden. Administrationen
vid Stockholms rådhusrätt har sådant omfång och så stor betydelse
för verksamheten vid rådhusrätten, att en tjänst som avdelningsdirektör
bör inrättas vid denna domstol. Vid Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten
i Malmö biträds för närvarande borgmästaren vid handläggningen
av administrativa ärenden av en rådman, som även deltar i den dömande
verksamheten. Denna anordning torde tills vidare böra bestå.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964
Personalförstärkningar vid hovrätternas administrativa avdelningar
Domstolskommittén har, som redovisats i princippropositionen, föreslagit,
att hovrätterna skall vara administrativa chefsmyndigheter för rådhusrätterna
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller för
häradsrätterna. Kommittén har framhållit att viss förstärkning härigenom
kan påkallas av den inom hovrätterna med administrativa ärenden sysselsatta
personalen. Kommittén har emellertid ej prövat det behov, som kan
uppstå i sådant avseende, utan förutsatt, att detta skulle anmälas av vederbörande
hovrätt.
Hovrätterna (skr. 8/11, 17/12, 27/12 och 28/12 1963 samt 14/1, 21/1,
14/8, 21/8, 27/8, 28/8 och 31/8 1964) har hemställt, att följande förändringar
vidtas vid hovrätternas administrativa avdelningar från den 1 januari
1965 med anledning av de ökade arbetsuppgifter, som rådhusrätternas
förstatligande medför, och att anslaget Hovrätterna: Avlöningar i följd
härav för budgetåret 1964/65 höjs med avrundat 196 000 kr.
Personalförändringar
Svea hovrätt ökning
1 kontorsskrivare Ao 13 .................................. 11 351
1 kontorsskrivare Ag 13 .................................. 11 351
2 kansliskrivare Ag 11 .................................... 20 479
1 kontorist Ag 9 ........................................ 9 241
2 kontor sbiträden högst Ae 5 .............................. 15 034
Göta hovrätt
1 kontorist Ao 9 ........................................ 8 223
1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 6 688
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1 assistent Ao 17 ........................................ 12 943
1 kansliskrivare Ao 11 .................................... 9 203
1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 6 688
Hovrätten för Västra Sverige
1 byrådirektör Ao 25 .................................... 20 724
1 kontorsskrivare Ao 13 .................................. 10 833
1 kontorist Ao 9 ........................................ 8 732
1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 7112
Hovrätten för Nedre Norrland
1 kontorsbiträde högst Ae 5 .............................. 7112
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b
7
Ökning
Hovrätten för Övre Norrland
1 kanslibiträde Ao 7 ...................................... 7 865
Tjäns teförändringa r
Svea hovrätt
1 fiskal Ae 21 — byrådirektör År 25 ........................ 3 485
1 kamrerare Ao 19 — Ao 23 ................................ 3 551
1 kansliskrivare Ao 11 — assistent Ao 17 .................... 3 730
1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 11 .................... 998
Göta hovrätt
1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 287
1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 11 .................... 979
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 287
Hovrätten för Västra Sverige
1 kamrerare Ao 17 — Ao 21 ................................ 3 249
Ordinariesättning
Svea hovrätt
1 kanslibiträde Ag 7 •— Ao 7................................
196 145
Departementschefen
I princippropositionen föreslås, att hovrätterna skall vara administrativa
chefsmyndigheter för rådhusrätterna liksom nu för häradsrätterna. Arbetsbördan
vid hovrätternas administrativa avdelningar kommer härigenom
att öka avsevärt. Jag tillstyrker hovrätternas förslag, att med anledning
av den ökade arbetsbördan ytterligare 18 tjänster skall inrättas vid
nämnda avdelningar. I avbidan på närmare erfarenheter av arbetet bör de
nya tjänsterna tills vidare inrättas som icke-ordinarie. Av dessa tjänster
torde vid Svea hovrätt få inrättas en tjänst som assistent i Ag 15, en som
kontor sskrivare i Ae 13, en som kansliskrivare i Ag 11, en som kontorist
i Ag 9, en som kanslibiträde i Ag 7 och två som kontorsbiträde högst Ae 5,
vid Göta hovrätt en som assistent i Ag 15 och en som kontorsbiträde högst
Ae 5, vid hovrätten över Skåne och Blekinge en som assistent i Ag 15, en
som kansliskrivare i Ag 11 och en som kontorsbiträde högst Ae 5, vid
hovrätten för Västra Sverige en som förste byråsekreterare i Ae 23, en
som kontorsskrivare i Ag 13, en som kontorist i Ag 9 och en som kansli
2f
Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 200
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b
biträde i Ag 7 samt vid vardera av hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten
för Övre Norrland en som kontorsbiträde högst Ae 5.
Med anledning av organisationsförändringarna bör därjämte inrättas,
vid Svea hovrätt en tjänst som byrådirektör i Ae 25, en som kamrerare i
Ao 23 och en som kontorsskrivare i Ao 13, vid envar av Göta hovrätt, hovrätten
över Skåne och Blekinge samt hovrätten för Västra Sverige en som
kamrerare i Ao 21, vid hovrätten för Nedre Norrland en som kamrerare
i Ao 19 och en som kansliskrivare i Ao 11 samt vid hovrätten för Övre
Norrland en som kamrerare i Ao 19. Vid bifall till detta förslag torde
följande tjänster utgå, nämligen vid Svea hovrätt en tjänst som fiskal i
Ae 21, en som kamrerare i Ao 19 och en som kanslibiträde i Ao 7, vid
envar av Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge och hovrätten
för Västra Sverige en som kamrerare i Ao 17, vid hovrätten för Nedre
Norrland en som kamrerare i Ao 17 och en som kontorist i Ao 9 samt vid
hovrätten för Övre Norrland en som kamrerare i Ao 17.
Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innefattar även frågan om
Iönegradsplacering m. in. för de i det föregående berörda nya tjänsterna.
Ändringar av personalorganisationen i domsagorna
Utredning rörande landsrättsförläggning har verkställts bl. a. i fråga om
städerna Alingsås, Söderhamn och Härnösand. Jag ämnar föreslå Kungl.
Maj :t att förordna, att rådhusrätterna i dessa städer skall upphöra samtidigt
med huvudmannaskapsreformen den 1 januari 1965 och att städerna i
judiciellt avseende förenas med respektive Vättle, Ale och Kullings domsaga,
Sydöstra Hälsinglands domsaga och Ångermanlands södra domsaga.
Sammanlagt finns för närvarande endast fyra ordinarie domare vid rådhusrätterna
i Alingsås, Söderhamn och Härnösand, nämligen en rådman i
Alingsås, en rådman i Söderhamn och två rådmän i Härnösand. I anledning
av landsrättsförläggningarna bör inrättas två tingsdomartjänster, nämligen
en personlig tjänst i Sydöstra Hälsinglands domsaga för den nuvarande rådmannen
i rådhusrätten i Söderhamn och en tjänst i Ångermanlands södra
domsaga. Därjämte bör inrättas en tjänst som tingssekreterare i Vättle, Ale
och Kullings domsaga. En av rådmännen i rådhusrätten i Härnösand bör
utan ansökningsförfarande utnämnas till innehavare av den nyinrättade
tingsdomartjänsten i Ångermanlands södra domsaga. De rådmanstjänster,
som innehas av den nuvarande rådmannen i rådhusrätten i Alingsås och av
den återstående rådmannen i rådhusrätten i Härnösand, bör föras på övergångsstat
och innehavarna förordnas att handlägga domargöromål vid annan
domstol. Därvid torde den domsaga, med vilken ifrågavarande stad förenas,
i första hand komma i fråga.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 7.964
Jag får härjämte erinra om att Kungl. Maj:t förordnat, att Sköns köping
och Alnö socken i Medelpads östra domsaga samt Sättna och Selångers socknar
i Medelpads västra domsaga den 1 januari 1965 skall i kommunalt
och judiciellt hänseende sammanläggas med Sundsvalls stad. Kungl. Maj :t
har vidare förordnat, att återstoden av nämnda båda domsagor samtidigt
skall sammanläggas till en domsaga, benämnd Medelpads domsaga. Det
nuvarande häradshövdingämbetet i Medelpads västra domsaga, som inte är
tillsatt med ordinarie innehavare, torde i anledning av sammanläggningen få
indragas.
Såsom jag anmält i tidigare sammanhang (jfr prop. 1964: 1 bil. 4 s. 30)
har Kungl. Maj:t förordnat, att Umeå socken, för närvarande ingående i
Umeå domsaga, den 1 januari 1965 skall i kommunalt och judiciellt hänseende
sammanläggas med Umeå stad. Kungl. Maj :t har vidare föreskrivit, att
återstoden av Umeå domsaga samtidigt skall förenas med Västerbottens södra
domsaga och att i anledning härav en tjänst som häradshövding skall indragas.
De av mig nu anmälda judiciella indelningsändringarna medför, att
inom domsagoorganisationen bör, utöver vad tidigare anförts om tjänster
för domarpersonal, den 1 januari 1965 inrättas tre tjänster som kansliskrivare
i Ao 11, två tjänster som kanslibiträde i Ao 7 och tre tjänster som
kontorsbiträde högst Ae 5 samt indragas en tjänst som kontorsskrivare i
Ao 13 och tre tjänster som kontorist i Ao 9. De ökade kostnader som blir
en följd av organisationsförändringarna torde för första halvåret 1965 få
bestridas från den medelsreserv som finns under häradsrätternas avlöningsanslag.
Förhandlingsöverenskommelsen
I anslutning till ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till ny
organisation av rådhusrätterna och hovrätternas administrativa avdelningar
har under oktober och november 1964 förhandlingar förts med Statstjänarkartellen,
Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion
angående avlönings- och anställningsvillkor för icke blott
personal vid rådhusrätterna utan även rättsbildad personal inom domstolsorganisationen
i övrigt. Förhandlingarna har resulterat i en den 10 november
1964 -— under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande
— träffad överenskommelse med organisationerna.
Efter samråd med chefen för civildepartementet finner jag mig böra förorda
att den sålunda träffade överenskommelsen godkänns och underställs
riksdagens prövning, överenskommelsen torde få fogas såsom Bilaga till
statsrådsprotokollet i detta ärende.
Förhandlingsöverenskommelsen innebär, att domsagorna och rådhusrätterna,
frånsett Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrät
-
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196i
ten i Malmö, placeras i tre lönegrupper, benämnda I—III, av vilka lönegrupp
I avser de minsta och lönegrupp III de största enheterna, beräknat efter antalet
mål och ärenden. För domsagornas del motsvaras den föreslagna lönegruppen
1 av de nuvarande lönegrupperna I och II, den föreslagna lönegruppen
II av den nuvarande lönegruppen III samt den föreslagna lönegruppen
III av de nuvarande lönegrupperna IV och V. Någon lönegruppsindelning
av rådhusrätterna finns för närvarande inte.
Borgmästaren i Stockholm placeras i B 6. Borgmästarna i Göteborg och
Malmö placeras i B 5 med rätt till avlöningsförstärkning på 3 600 kr. för år.
Häradshövdingar och övriga borgmästare placeras enligt förhandlingsöverenskommelsen
i B 4. Till häradshövding och borgmästare i domsaga
resp. rådhusrätt, som hänförs till lönegrupp II eller III, skall utgå avlöningsförstärkning
med 2 400 kr. för år i lönegrupp II och med 4 800 kr. för
år i lönegrupp III.
Rådmännen i Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten
i Malmö samt rådmän och tingsdomare i rådhusrätt resp. i domsaga,
som hänförs till lönegrupp III, placeras i B 3. I B 3 placeras vidare den
tingsdomare som är gemensam för domsagorna i Jämtland. Övriga rådmän
och tingsdomare placeras i B 1. Till rådmännen i Stockholms rådhusrätt
skall utgå avlöningsförstärkning med 3 600 kr. för år. Till ordförande på
avdelning i Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten
i Malmö skall utgå befattningsarvode med 4 200 kr. för år och till vice ordförande
på avdelning i samma rådhusrätter befattningsarvode med 2 100 kr.
för år.
Överenskommelsen innebär vidare, att de tjänster för biträdande häradshövding,
som nu finns i domsagorna, förändras till tingsdomartjänster.
Vid vattendomstolarna placeras vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör
i B 4. Avlöningsförstärkning skall utgå med 6 000 kr. för år till en vattenrättsdomare
vid envar av Övre Norrbygdens, Nedre Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstolar, med 4 800 kr. för år till övriga vattenrättsdomare
och med 2 400 kr. för år till sådan vattenrättsingenjör som är stationerad
i Luleå, Umeå eller Östersund. Biträdande vattenrättsdomare placeras
i B 2.
I fråga om hovrätterna har överenskommits, att avlöningsförstärkning
skall utgå med 6000 kr. för år till lagman på avdelning i Svea hovrätt, som
utgör vattenöverdomstol, och med 2 400 kr. för år till övriga lagmän. Vattenrättsråd
placeras i B 4 med rätt till avlöningsförstärkning på 2 400 kr.
för år.
Till revisionssekreterare, som är specialföredragande i patentmål, sjörättsmål,
skiftesmål (inkl. expropriationsmål) eller vattenmål, skall utgå
befattningsarvode med 3 600 kr. för år.
Fiskal i hovrätt eller kammarrätten samt tingssekreterare placeras i A 23.
Vattenrättssekreterare placeras i A 25 med möjlighet till placering i A 27
efter prövning i varje särskilt fall.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år tf)(Ii
Beträffande icke rättsbildad personal vid rådhusrätterna innebär överenskommelsen
att sådan personal inplaceras i lönegrad i huvudsaklig anslutning
till de normer som gäller för biträdespersonal vid domsagor.
Enligt gällande dispositionsföreskrifter för hovrätternas och häradsrätternas
avlöningsanslag äger hovrätterna tilldela stenografikunniga biträden
1 högst A 5, vilka anlitas för stenografering vid rättegångsförhandlingar, särskilda
arvoden (jfr prop. 1947: 268 s. 92; SIAIJ 3; rskr 449). Dessa arvoden
må för närvarande bestämmas till högst 1 500 kr. för år till biträde i hovrätt
och till högst 1 200 kr. för år till biträde i domsaga. Den nu träffade
överenskommelsen innebär att sådant arvode skall kunna utgå med högst
2 400 kr. för år till stenografikunniga kanslibiträden och kontorsbiträden
vid hovrätterna, häradsrätterna och rådhusrätterna enligt vederbörande hovrätts
närmare bestämmande. I anslutning härtill får jag föreslå, att sådan
ersättning även skall kunna tillerkännas stenografikunniga kanslibiträden
och kontorsbiträden vid vattendomstolarna.
Enligt förhandlingsöverenskommelsen skall vad nu angivits gälla från
och med den 1 januari 1965. Överenskommelsen avser även vissa ändringar
från och med den 1 juli 1965 av löneställningen för rättsbildad personal
vid hovrätterna, kammarrätten, försäkringsdomstolen och arbetsdomstolen.
Överenskommelsen i denna del innebär bl. a. att försäkringsdomare uppflyttas
från B 3 till B 4 samt att hovrättsråd och kammarrättsråd placeras i
B 3 (nu B 1). Härav föranledda förslag till ändringar i vederbörande personalförteckningar
m. m. torde få anmälas av vederbörande departementschefer
för Kungl. Maj :t i samband med anmälan om anslag för nästkommande
budgetår.
1 fråga om avlöningsförmåner i övrigt samt pensionsförmåner m. m. för
personal, som övergår till statlig tjänst i samband med rådhusrätternas förstatligande,
är följande i överenskommelsen innefattade förslag av den beskaffenhet
att de bör redovisas för riksdagen.
Enligt överenskommelsen skall statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar) gälla för de tjänstemän som övergår från kommunal till statligt lönegradsplacerad
anställning.
Rättsbildad personal vid rådhusrätt skall efter övergången till statligt reglerade
tjänster äga rätt att med sina tjänster förena sådana tjänstebefattningar
eller uppdrag, som de innehar med stöd av nu gällande bestämmelser.
För borgmästare skall från och med 1965 i fråga om bisysslor gälla vad
som föreskrivs för häradshövding i 7 § Saar.
Den i 28 § B Saar angivna möjligheten för häradshövding att åtnjuta oavkortad
lön under högst 15 dagar för kalenderår vid tjänstledighet för vinnande
av lättnad i arbetsbördan eller för ombesörjande av enskilda angelägenheter
skall enligt överenskommelsen gälla även för vattenrättsdomare
och borgmästare samt för de rådmän i Stockholm, som nu åtnjuter samma
förmån.
Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) blir tillämpligt på an
-
12
Knngl. Maj. ts proposition nr 200 år tOdl
ställningarna inom den statliga rådhusrättsorganisationen. Emellertid har
vid förhandlingarna nåtts enighet om att ett personligt kvarstående på
kommunala pensionsbestämmelser skall kunna ske.
Överenskommelsen innebär vidare att för sådan tjänsteman på kommunala
pensionsbestämmelser, som vid utgången av år 1964 skulle kunnat förtidspensioneras
om SPR gällt, skall den omständigheten att sagda reglemente
då icke gällde för honom ej utgöra hinder mot en förtidspensionering
vid nämnda tidpunkt.
Förhandingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag som hittills
berörts, vissa förslag rörande avlöningsförmåner in. in. beträffande vilka
det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Förslagen gäller tillgodoräkning
av tidigare kommunal tjänstgöring i löne- och pensionshänseende
samt inplacering i pensioneringsperioder av personal som berörs av reformen.
Enligt överenskommelsen skall vidare de i domsagostadgan den It
juni 1943 meddelade bestämmelserna om arbetstid gälla för personal vid
rådhusrätt. I övrigt innebär överenskommelsen bl. a. att bestämmelsen i
18 § TB Saar om inskränkning i rätten till vikariatsersättning vid förordnande
att uppehålla domartjänst i domsaga skall gälla även vid rådhusrätt.
Överenskommelsen innefattar slutligen vissa förslag till övergångsanordningar,
som har till syfte att utgöra skydd mot löneminskning för sådana
tjänstemän inom den nuvarande rådhusrättsorganisationen, som övergår
till statlig tjänst, och att underlätta den föreslagna omorganisationen. Knngl.
Maj :t torde böra bemyndigas att meddela erforderliga övergångsbestämmelser.
Ordinarie och icke-ordinarie tjänster m. m.
Förhållandet mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie tjänster i den
nya underrättsorganisationen avser jag att behandla i det följande i samband
med anslagsfrågorna. Det antal ordinarie tjänster som därvid föreslås
medför att en särskild reglering av vissa kommunala befattningshavares
anställningsform efter övergången till statstjänst blir erforderlig.
Beträffande vissa kommunala befattningshavare tillämpas för närvarande
en anställningsform, som företer likheter med ordinarie statlig anställning.
Detta gäller exempelvis kommunal befattningshavare för vilken stadsförbundets
normaltjänstereglemente gäller och som innehaft kommunal ordinarie
tjänst under minst 15 år eller, om han fyllt 40 år, under minst
10 år. Enligt 1947 års allmänna tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse
är motsvarande kvalifikationstid 10 år eller, om tjänstemannen
fyllt 40 år, minst 5 år. För vissa tjänstemän kan en sådan fastare anställningsform
gälla oavsett anställningstiden.
För sådan kommunal befattningshavare vid rådhusrätt som har en anställningsform
av det slag som nu sagts anser jag det skäligt, att en per
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964
sonlig statlig ordinarie tjänst i lönegrad motsvarande den kommunala
tjänsten inrättas, om befattningshavaren eljest ej skulle erhålla en ordinarie
statlig tjänst med samma eller högre lönegrad vid övergången i samband
med reformen. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens
bemyndigande att i dylika fall inrätta särskilda personliga ordinarie
tjänster, vilka bör uppföras på övergångsstat, och att utfärda närmare bestämmelser
om förutsättningarna för att erhålla sådana personliga tjänster.
Även i övrigt kan det visa sig nödvändigt att vidta särskilda övergångsanordningar
för personal vid rådhusrätterna. Jag förordar därför, att Kungl.
Maj :t, i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska omläggningar,
inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta sådana anordningar.
Anslagsberäkningar m. m.
I det följande behandlar jag de anslagsfrågor för tiden den 1 januari—den
30 juni 1965 som föranleds av de i det föregående framlagda förslagen.
I riksstaten för innevarande budgetår har under andra huvudtiteln som
förslagsanslag upptagits till Häradsrätterna: Avlöningar 34 977 000 kr., till
Häradsrätterna: Omkostnader 2 392 000 kr. och till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän 6 000 000 kr. Eftersom rådhusrätterna och häradsrätterna
som allmänna underrätter utövar samma verksamhet, bör för dem
i riksstaten upptas gemensamma anslag i nyss angivna hänseenden. Dessa
anslag bör vara förslagsanslag och kallas Underrätterna: Avlöningar, Underrätterna:
Omkostnader och Underrätterna: Ersättningar till nämndemän.
Dessa anslag bör för budgetåret 1964/65 uppföras på tilläggsstat I till riksstaten
med de belopp som föranleds av kostnaderna för rådhusrätterna under
första halvåret 1965, men förefintliga medel på nämnda anslag för häradsrätterna
bör den 1 januari 1965 kunna tillföras motsvarande anslag för underrätterna.
Hovrätterna: Avlöningar
Organisationsförändringarna vid hovrätternas administrativa avdelningar
och de från och med den 1 januari 1965 föreslagna förändringarna av
vissa avlöningsiförmåner för personalen vid hovrätterna föranleder ökade
lönekostnader under första halvåret 1965 med i runt tal 371 000 kr. Ickeordinarieposten
under anslaget är ej maximerad av riksdagen och Kungl.
Maj:t torde därför få tillgodose det ytterligare medelsbehovet genom att bemyndiga
hovrätterna att ytterligare belasta nämnda anslagspost.
14
Kungi. Maj. ts proposition nr 200 år 196b
Underrätterna: Avlöningar
Anslag
1964/65 (förslag) ........................ 17 160 000
Som framgår av bilagan till statsrådsprotokollet i detta ärende kommer vid
rådhusrätterna att, utöver tjänster för borgmästare och rådmän, finnas 692
tjänster. Av dessa bör 304 inrättas som ordinarie, 381 som extra ordinarie
och 7 som extra. Följande bör vara ordinarie, nämligen 1 avdelningsdirektör
i Bo 1, 3 byråassistenter i Ao 21, 2 assistenter i Ao 17, 23 assistenter i
Ao 15, 1 expeditionsförman i Ao 13, 74 kontorsskrivare i Ao 13, 2 expeditionsförmän
i Ao 11, 102 kansliskrivare i Ao 11, 1 materialförvaltare i Ao 11,
1 uppsyningsman i Ao 11, 19 förste expeditionsvakter i Ao 9, 70 kontorister
i Ao 9 och 5 expeditionsvakter i Ao 7.
De extra ordinarie tjänsterna bör fördelas på följande kategorier, nämligen
52 expeditionsvakter i Ae 7, 127 kanslibiträden i Ae 7 och 202 kontorsbiträden
högst Ae 5.
Slutligen bör som extra inrättas 1 tjänst som kontorsskrivare i Ag 13, 1
som kansliskrivare i Ag 11, 2 som kontorist i Ag 9, 1 som kanslibiträde i
Ag 7 och 2 som kontorsbiträde högst Ag 5.
Avlöningskostnaderna för de tjänstemän, som erhåller de inom rådhusrättsorganisationen
föreslagna tjänsterna för borgmästare och rådmän,
samt för biträdes- och expeditionsvaktspersonal ävensom för den personal
som i samband med förstatligandet måste föras på övergångsstat beräknar
jag till 15 685 000 kr. för första halvåret 1965. För vikariatsändamål och
tillfälliga förstärkningar samt avlöningar till tingsnotarie- och fiskalspersonal
bör därutöver anvisas 1 475 000 kr. Nu förevarande anslag bör således
uppföras med ''(15 685 000 -f- 1 475 000) 17 160 000 kr. Av detta belopp beräknar
jag 7 066 000 kr. för avlöningar till ordinarie tjänstemän, 82 000 kr.
för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 3 930 000
kr. för avlöningar till icke-ordinarie personal samt 6 082 000 kr. till rörligt
tillägg.
Underrätterna: Omkostnader
Anslag
1964/65 (förslag).......................... 1 331 000
För första halvåret 1965 beräknar jag medelsbehovet för rådhusrätternas
del till 25 000 kr. för sjukvård in. m., 60 000 kr. för reseersättningar och
1 246 000 kr. för expenser. Av sistnämnda belopp utgör 135 000 kr. engångsutgifter.
Anslaget bör alltså uppföras med (25 000 -f 60000 -f- 1 246 000)
1 331 000 kr.
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1964
Underrätterna: Ersättningar till nämndemän
Anslag
1964/65 (förslag) .......................... 1 500 000
Ersättning till nämndeman vid rådhusrätt utgår för närvarande enligt
grunder som bestämts av varje stad för sig.
Till nämndeman vid häradsrätt utgår jämlikt av Kungl. Maj :t meddelade
bestämmelser dagarvode med 60 kr. samt resekostnadsersättning och traktamente.
Nämndeman vid rådhusrätt bör efter förstatligandet få rätt till ersättning
enligt samma grunder som nämndeman vid häradsrätt (jfr prop.
1964: 175 s. 7).
Kostnaderna för ersättningar till nämndemän vid rådhusrätterna under
första halvåret 1965 beräknar jag till 1 500 000 kr., med vilket belopp anslaget
bör uppföras.
Även de under andra huvudtiteln upptagna anslagen Högsta domstolen
in. m.: Avlöningar, Häradsrätterna: Avlöningar och Vattendomstolarna: Avlöningar
samt det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget Kammarrätten:
Avlöningar berörs av de i det föregående redovisade förslagen om ändrade
löneförmåner. Kostnadsökningen under dessa anslag kan beräknas till
i runt tal tillhopa 546 000 kr. för första halvåret 1965.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet får jag föreslå att
Kungl. Maj :t inhämtar bemyndigande att, i den mån kostnaderna kommer
att belasta anslagsposter som är maximerade av riksdagen, medge erforderliga
överskridanden.
Hemställan
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer
för personalorganisationen vid hovrätternas administrativa
avdelningar och vid rådhusrätterna;
II. godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen
den 10 november 1964 angående avlönings- och
anställningsvillkor för personal inom domstolsorganisationen
in. in.;
III. godkänna övriga i det föregående berörda förslag av
beskaffenhet alt böra prövas av riksdagen;
IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta av förslagen betingade
ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar som
utfärdats med stöd av riksdagens beslut;
V. bemyndiga Kungl. Maj:t alt meddela de föreskrifter
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1964
och vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för genomförande
av de framlagda förslagen samt meddela erforderliga
övergångsbestämmelser;
VI. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag
i det föregående förordat
A. göra erforderliga ändringar i berörda personalförteckningar;
B.
fastställa personalförteckning för underrätterna;
VII. för tillämpning under första halvåret 1965 godkänna
följande avlöningsstat för underrätterna:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................ 7 066 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .......... 82 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 3 930 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 6 082 000
Summa kr. 17 160 000
VIII. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
under andra huvudtiteln anvisa
A. till Underrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av
17 160 000 kr.;
B. till Underrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 331 000 kr.;
C. till Underrätterna: Ersättningar till nämndemän ett
förslagsanslag av 1 500 000 kr.;
IX. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1964/65 i
enlighet med vad som anförts i det föregående medge överskridande
av anslagsposter som maximerats av riksdagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år i96fr
17
Bilaga
Överenskommelse den 10 november 1964 angående avlönings- och anställningsvillkor
för personal inom domstolsorganisationen m. m.
I anslutning till ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till ny
organisation av rådhusrätterna och hovrätternas administrativa avdelningar
m. m. skall i fråga om avlönings- och anställningsvillkor för personal inom
domstolsorganisationen gälla följande.
A. Lönegradsplacering m. m.
1. Särskilda förteckningar beträffande rådhusrätter enligt bilaga 1.
För bestämmande av löneställning för borgmästare och rådman utom
1 Stockholm, Göteborg och Malmö fördelas rådhusrätterna på lönegrupper
enligt samma grunder som tillämpas för domsagor, varvid rådhusrätterna
hänförs till lönegrupper I—III enligt i bilaga 1 angiven specifikation.
Till borgmästare vid rådhusrätt i lönegrupp II och III utgår avlöningsförstärkning
med 2 400 resp. 4 800 kr. för år.
2. Särskilda förteckningar beträffande hovrätternas administrativa avdelningar
enligt bilaga 2.
3. Till lagman i B 5 skall utgå avlöningsförstärkning med 2 400 kr. för
år, dock att till lagman på avdelning i Svea hovrätt, som utgör vattenöverdomstol,
skall utgå avlöningsförstärkning med 6 000 kr. för år.
4. Häradshövding, vattenrättsråd, vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör
placeras i B 4.
Domsagorna fördelas på tre lönegrupper (I, II och III) enligt följande.
Till lönegrupp I hänförs de domsagor, som nu är hänförda till lönegrupperna
I och II. Till lönegrupp II hänförs de domsagor som nu är
hänförda till lönegrupp III. Till lönegrupp III hänförs de domsagor, som
nu är hänförda till lönegrupperna IV och V.
Avlöningsförstärkning skall utgå med 6 000 kr. för år till en vattenrättsdomare
vid envar av övre Norrbygdens, Nedre Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstolar, med 4 800 kr. för år till häradshövding
för domsaga i lönegrupp III och till övriga vattenrättsdomare samt med
2 400 kr. för år till häradshövding för domsaga i lönegrupp II, vattenrättsråd
och sådan vattenrättsingenjör, som är stationerad i Luleå,
Umeå eller Östersund.
5. Tingsdomare i domsaga, som hänförs till lönegrupp III, och den för
Jämtlandsdomsagorna gemensamme tingsdomaren placeras i B 3. Annan
tingsdomare skall vara placerad i B 1. Tjänst för biträdande häradshövding
(tingsdomare) ändras till tjänst för tingsdomare.
0. Biträdande vattenrättsdomare placeras i B 2.
7. Till revisionssekreterare, som är specialföredragande i patentmål, sjörättsmål,
skiftesmål (inkl. expropriationsmål) och vattenmål, skall utgå
befattningsarvode med 3 600 kr. för år.
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196 i
8. Vattenrättssekreterare placeras i A 25. Placering i A 27 skall kunna
ifrågakomma efter prövning i varje särskilt fall.
9. Fiskal i hovrätt och kammarrätten samt tingssekreterare placeras i
A 23.
B. Avlönings- och anställningsvillkor i övrigt
1. Saar och TB Saar skall gälla för tjänstemän som övergår från kommunal
till statligt lönegradsplacerad anställning.
2. För personal vid rådhusrätt skall bestämmelserna om arbetstid vid
domsaga gälla.
3. Tjänsteman, som den 1 januari 1965 övergår till ordinarie eller extra
ordinarie tjänst i samma lönegrad som han tillhörde närmast före övergången,
äger för tjänstetidsbefordran tillgodoräkna anställningstid i den
kommunala tjänsten enligt samma grunder som gällt för tjänstetidsbefordran
i denna.
4. Vid bestämmande av den rätt till avgiftskompensation, som kan komma
att föreligga för statsanställda vid 1965 års utgång, skall för den,
som den 1 januari 1965 övergår till tjänst inom domstolsorganisationen,
under år 1964 innehavd anställning med pensionsrätt enligt kommunala
pensionsbestämmelser likställas med anställning med pensionsrätt enligt
5. I 28 § B Saar angiven möjlighet för häradshövding att vid tjänstledighet
för vinnande av lättnad i arbetsbördan och för ombesörjande av enskilda
angelägenheter under högst 15 dagar av ett och samma kalenderår
åtnjuta oavkortad lön skall gälla jämväl för vattenrättsdomare
och borgmästare samt för de rådmän i Stockholm, som nu åtnjuta sådan
förmån.
6. Fiskal i hovrätt skall under förordnande som advokatfiskal eller tingssekreterare
och fiskalskompetent biträde i domsaga eller vid rådhusrätt
äga åtnjuta lön enligt den löneklass som med två enheter överstiger den
löneklass vari vederbörande är placerad. Sådant särskilt lönetillägg skall
utgå också till fiskal i hovrätt, som efter förordnande under sammanlagt
minst ett år som tingssekreterare, fiskalskompetent biträde eller
vattenrättssekreterare eller efter tjänstgöring vid arbetsdomstolen under
sammanlagt minst ett år återgår till tjänstgöring i hovrätt.
7. I 18 § TB Saar för häradsrätterna gällande inskränkning i rätt till vikariatsersättning
skall gälla även vid rådhusrätterna.
8. Arvode till stenografikunniga kontorsbiträden och kanslibiträden vid
hovrätt, domsaga och rådhusrätt skall utgå med högst 2 400 kr. för år
enligt vederbörande hovrätts bestämmande.
9. För utskrivning av fonogram vid Stockholms rådhusrätt skall utgå
samma ersättning som hittills.
10. Inplacering av tjänst i pensioneringsperioder sker på sätt här anges
a) då tjänsten finnes upptagen i nu gällande förteckning över pensioneringsperioder
för SPR-pensioneringen: ifrågavarande period
b) då tjänsten icke finnes upptagen i nu gällande förteckning över pensioneringsperioder
för SPR-pensioneringen: III
Övergångsperiod med samma antal ettårssteg som det antal år pensionsåldershöjningen
avser.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1904
C. Övergångsbestämmelser
1. Tjänsteman, som omedelbart före reformens ikraftträdande är anställd
inom den nuvarande rådhusrättsorganisationen och som erhåller tjänst
i den nya organisationen, äger — därest detta är till fördel för honom
— behålla sin lönegradsplacering. Vad nu sagts skall gälla jämväl för
den som omedelbart före reformens ikraftträdande innehar vikariatslöneförordnande
under de förutsättningar som för dylikt förordnande
anges i Saar. Med vikariatslöneförordnande jämställs i detta sammanhang
stadigvarande förordnande sedan den 1 juli 1964 jämlikt 35 §
1—3 mom. NTR och 29 § 1 mom. T 47. Vid tillämpning härav skall
hänsyn icke tagas till sådant avbrott i förordnandet som betingas av
semester, tjänstledighet för offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom,
havandeskap eller barnsbörd.
Här avsedd tjänsteman äger vidare i förekommande fall uppbära personlig
lönefyllnad enligt följande. Personlig lönefyllnad skall fr. o. m.
den 1 januari 1965 utgå med belopp motsvarande summan för månad
räknat av sådana för år eller månad fastställda kontanta lönetillägg i
form av avlöningsförstärkning eller personligt lönetillägg, vartill tjänstemannen
är berättigad i den omedelbart före övergången innehavda tjänsten.
Vid bestämmande av personlig lönefyllnad skall dock ej medräknas
lönetillägg, som utgör ersättning för kostnader i samband med tjänsten,
och ej heller lönetillägg, vartill tjänstemannen blivit berättigad först
etter utgången av september 1964. Tillträder tjänstemannen tjänst i
högre lönegrad än den som gäller för honom den 31 december 1964 eller
tjänst förenad med avlöningsförstärkning, skall den personliga lönefyllnaden
minskas med belopp motsvarande den genom löneklassuppflyttningen
och/eller avlöningsförstärkningen erhållna löneförhöjningen.
Personlig lönefyllnad skall avstås för tid, varunder tjänstemannen vidkännes
helt C-avdrag å lönen.
2. För den som från kommunalt reglerad anställning inom rådhusrättsorganisationen
övergår till lönegradsplacerad tjänst i den nya organisationen
skall löneklassplacering i denna tjänst ske med utgångspunkt
i den löneklassplacering, som gällt för vederbörande i hans kommunala
anställning. Tiden i den närmast före övergången gällande löneklassen
skall tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass efter övergången med
tillämpning av bestämmelserna om löneklassplacering i Saar och i anslutning
därtill utfärdade bestämmelser. Vid lönetursberäkningen skall
så anses som om högsta löneklassen inom den närmast före övergången
innehavda tjänsten omfattat två lönerum.
3. Beträffande sådan kommunalanställd tjänsteman inom rådhusrättsorganisationen,
vilken den 1 januari 1965 övergår till tjänst i den nya
organisationen, skall bestämmelserna i Saar om flyttningsersättning och
anstånd med omstationcring fr. o. in. nämnda dag tillämpas såsom om
tjänstemannen redan i den kommunala anställningen varit underkastad
Saar. Flyttningsersättning och anstånd med omstationcring i samband
med övergången må medgivas även i fall, då fråga ej är om befordran.
Flyttningsersättning enligt bär angivna grunder må medgivas för flyttning,
som sker före den 1 januari 1965 till ort å vilken tjänsteman enligt
meddelat tillsättningsbeslut erhållit tjänst fr. o. in. nämnda dag.
Har bär avsedd tjänsteman, som före den 1 januari 1965 i samband
med vikariatslöneförordnande omstationerats till ort å vilken han er
-
20
Kungl. Mnj. ts proposition nr 200 år 1964
håller statlig tjänst den 1 januari 1965, då ännu ej kunnat erhålla bostad
på denna ort, skall han fr. o.in. nämnda dag anses stationerad på
den förutvarande stationeringsorten. Den tid för vilken anstånd må
medgivas skall räknas fr. o. m. den 1 januari 1965.
Utan hinder av vad i 33 § 3 mom. Saar sägs skall flyttningsersättning
utgå till kommunalt eller statligt anställd extra tjänsteman, som
den 1 januari 1965 i samband med rådhusrätternas förstatligande erhåller
ordinarie, extra ordinarie eller extra anställning.
4. Uppbär tjänsteman, som den 31 december 1964 innehar kommunal
tjänst, livränta enligt lagen om yrkesskadeförsäkring eller däremot svarande
äldre lag på grund av yrkesskada, ådragen före den 1 januari
1965 i kommunal tjänst, skall lönen i därefter innehavd statlig anställning
nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej
Kungl. Maj:t på särskild framställning annat medgiver. Det åligger den
som uppbär dylik livränta att därom göra anmälan till vederbörande
myndighet.
5. Vid tillämpning av bestämmelserna i 28 § I, punkt 7, Saar om lön vid
tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd å tjänsteman, som åtnjuter
sådan ledighet vid 1965 års ingång, skall från den i nämnda bestämmelse
angivna tiden av högst 180 dagar avräknas tid, varunder
tjänsteman omedelbart före den 1 januari 1965 åtnjutit lön vid motsvarande
tjänstledighet i kommunalt reglerad tjänst.
6. Tjänsteman, som i närmast före övergången innehavd kommunal tjänst
åtnjuter särskilt lönetillägg enligt kommunala bestämmelser på grund
av nedflyttning i ortsgrupp, äger bibehålla detta tillägg med fortsatt
tillämpning av den 31 december 1964 gällande kommunala bestämmelser.
7. I fall då av kommun antagna pensionsbestämmelser varit tillämpliga i
december 1964 på ordinarie tjänsteman inom rådhusrättsorganisationen
och tjänstemannen vid ingången av år 1965 erhållit tjänst inom domstolsorganisationen
må han, under förutsättning att han före viss dag
skriftligen anmält sin önskan härom och att han i oavbruten följd från
ingången av år 1965 innehaft tjänst inom den statliga rådhusrättsorganisationen,
kvarstå på de kommunala pensionsbestämmelserna i deras
lydelse den 31 december 1964.
8. För sådan tjänsteman på kommunala pensionsbestämmelser, som vid
utgången av år 1964 skulle kunnat förtidspensioneras, om SPR gällt,
skall den omständigheten att SPR icke gällde ej utgöra hinder mot en
förtidspensionering vid nämnda tidpunkt.
9. Rättsbildad personal vid rådhusrätt medges att efter övergången bibehålla
sådana bisysslor som kunnat innehas utan särskilt tillstånd eller
enligt inhämtat tillstånd innehafts i den kommunala anställningen vid
utgången av 1964. Fr. o. m. 1965 skall för borgmästare i fråga om bisysslor
gälla vad härutinnan föreskrivits för häradshövding.
16. Vid tjänstledighet under 1965 med helt C-avdrag skall tjänsteman under
det antal dagar, som motsvarar under 1964 ej uttagen semester, i
löne- och pensionshänseende anses ha åtnjutit tjänstledighet för offentligt
uppdrag.
11. Statsverket ikläder sig att till personal, som nu har lön i förskott, vid
utgången av december 1964 utbetala månadslön i den före reformen
innehavda tjänsten. Sålunda utbetald lön skall återbetalas genom löneavdrag
varje månad fr. o. in. januari 1965 med 1/24 av beloppet.
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 196k
12. Personal vid rådhusrätt, som haft att på sin arbetstid fullgöra konunissionärsuppgifter
och härför uppburit särskild ersättning, skall inräkna
ett för de senaste tre åren beräknat genomsnittsbelopp, avseende den
ordinarie arbetstiden, i de personliga lönetillägg som avses i punkt 1
ovan.
13. Assessor i rådhusrätt utom i Stockholm, som i samband med omorganisationen
erhåller assessorstjänst på övergångsstat, skall så länge han
kvarstår i denna egenskap äga uppbära särskild ersättning med 2 400
kr. för år. Detta skall dock icke gälla den som med stöd av bestämmelserna
i punkt 1 ovan äger bibehålla högre lönegradsplacering än den
som gäller för tjänsten som assessor.
14. Den som före reformens ikraftträdande är anställd såsom sekreterare
vid Stockholms rådhusrätt, stadsnotarie vid Göteborgs rådhusrätt eller
notarie vid rådhusrätten i Malmö och som i denna egenskap kvarstår i
den nya organisationen skall fr. o. m. kvartalet näst efter det vederbörande
fullgjort åtta års tjänstgöring inom domstolskarriären, räknat
från inträdet såsom fiskalsaspirant i hovrätt, erhålla personlig tjänst i
Ag 27 med tjänstebenämningen assessor. För här avsedd sekreterare
vid Stockholms rådhusrätt skall den personliga tjänsten vara placerad
i Bg 1.
15. Sekreterare vid Stockholms rådhusrätt, stadsnotarie vid Göteborgs rådhusrätt
och notarie vid rådhusrätten i Malmö, som i samband med omorganisationen
erhåller personlig tjänst i lönegrad A 23 och som kvarstår
i denna egenskap, skall äga åtnjuta lön enligt lägst löneklass A 25.
Här avsedd tjänsteman som i samband med omorganisationen erhåller
personlig tjänst i lönegrad A 25 och som kvarstår i denna egenskap,
skall äga åtnjuta lön enligt den löneklass som med en enhet överstiger
den löneklass vari vederbörande är placerad.
16. De tjänstemän vid Stockholms rådhusrätt, som den 1 juli 1964 hade rätt
att vid tjänstgöring å kontorsassistenttjänst erhålla vikariatslön utan
iakttagande av bestämmelserna om kvalifikationstid i 29 § T 47 skall
övergångsvis bibehållas vid denna rätt.
D. Vissa särskilda förslag
1. Hovrättsråd placeras i B 3.
Till hovrättsråd, som är vice ordförande på avdelning i Svea hovrätt,
vilken utgör vattenöverdomstol, skall utgå befattningsarvode med 5 100
kr. för år. Till annat hovrättsråd på sådan avdelning skall utgå befattningsarvode
med 2 100 kr. för år. Till assessor och adjungerad ledamot
med vikariatslöneförordnande som assessor å dylik avdelning skall utgå
befattningsarvode med 1 800 kr. för år.
Till hovrättsråd, som är vice ordförande på annan avdelning i hovrätt
än ovan sägs, skall utgå befattningsarvode med 3 600 kr. för år.
2. Kammarrättsråd placeras i B 3.
Till kammarrättsråd, som är ordförande på särskild avdelning, skall
utgå befattningsarvode med 3 000 kr. för år.
Till kammarrättsråd, som är vice ordförande på division, skall utgå
befattningsarvode med 2 700 kr. för år.
3. I B 4 placerad tjänst som kammarrättsråd och divisionsordförande skall
vara förenad med avlöningsförstärkning av 2 400 kr. för år.
4. Försäkringsdomare placeras i B 4.
5. Sekreteraren i arbetsdomstolen placeras i A 27.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 196b
Bilaga 1
Stockholms rådhusrätt
Borgmästare placeras i B 6.
Rådman placeras i B 3 jämte avlöningsförstärkning av 3 600 kr. för år.
Härutöver skall utgå befattningsarvode med 4 200 kr. för år till rådman
som förordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för år till
rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.
Tingssekreterare placeras i A 23.
Tingsnotarie placeras i A 17/19.
I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:
1
avdelningsdirektör......
B
1
31
kansliskrivare..........
A
11
1
byråassistent...........
A
21
1
materialförvaltare ......
A
11
1
assistent ..............
A
17
1
uppsyningsman ........
A
11
4
assistenter ............
A
15
14
förste expeditionsvakter. .
A
9
6
assistenter (protokoll^-
21
kontorister ............
A
9
rare) .................
A
15
21
expeditionsvakter.......
A
7
1 expeditionsförman......
A
13
60
kanslibiträden .........
A
7
11
kontorsskrivare ........
A
13
73
kontorsbiträden . . högst
A
5
6
kontorsskrivare (proto-
kollförare) ............
A
13
Göteborgs rådhusrätt
Borgmästare placeras i B 5 jämte avlöningsförstärkning av 3 600 kr. för år.
Rådman placeras i B 3. Befattningsarvode skall utgå med 4 200 kr. för år till
rådman som förordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för
år till rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.
Tingssekreterare placeras i A 23.
Tingsnotarie placeras i A 17/19.
I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:
1 byråassistent........... A 21
1 assistent .............. A 17
1 assistent .............. A 15
7 assistenter (protokollförare)
................. A 15
5 kontor sskrivare ........ A 13
7 kontorsskrivare (protokollförare)
............ A 13
1 expeditionsförman...... A 11
15 kansliskrivare.......... A 11
2 förste expeditionsvakter.. A 9
11 kontorister ............ A 9
4 expeditionsvakter....... A 7
21 kanslibiträden ......... A 7
25 kontorsbiträden . . högst A 5
Rådhusrätten i Malmö
Borgmästare placeras i B 5 jämte avlöningsförstärkning med 3 600 kr. för år.
Rådman placeras i B 3. Befattningsarvode skall utgå med 4 200 kr. för år till
rådman som fÖTordnas som ordförande på avdelning och med 2 100 kr. för
år till rådman som förordnas som vice ordförande på avdelning.
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1964
Tingssekreterare placeras i A 23.
Tingsnotarie placeras i A 17/19.
I övrigt skall vid rådhusrätten finnas följande antal tjänster:
1 byråassistent...........
A
21
13 kansliskrivare..........
A
11
1 assistent ..............
A
15
2 förste expeditionsvakter. .
A
9
4 assistenter (protokollfö-
7 kontorister ............
A
9
rare) .................
A
15
4 expeditionsvakter.......
A
7
2 kontorsskrivare ........
A
13
15 kanslibiträden .........
A
7
4 kontorsskrivare (proto-
18 kontorsbiträden . . högst
A
5
kollförare) ............
A
13
1 expeditionsförman......
A
11
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1964
Övriga
Stad
Lönegrupp
Borgmäs- tare B 4
Rådman
B 3 Bl
Tingssekr.
A 23
Tingsnot.
A 17/19
Svea hovrätt
Södertälje............
III
1
2
Uppsala ............
III
1
4
Nyköping............
I
1
2
Eskilstuna ..........
III
1
3
Örebro ..............
III
1
4
Västerås ............
III
1
4
Gävle ..............
III
1
4
Göta hovrätt
Linköping............
III
1
4
Norrköping ..........
III
1
4
Motala..............
I
1
2
Jönköping ..........
III
1
3
Växjö ..............
I
1
2
Kalmar..............
III
1
2
Hovrätten över Skåne och
Blekinge
Karlskrona ..........
III
1
2
Kristianstad..........
III
1
2
Hälsingborg..........
III
1
4
Landskrona..........
II
1
2
Lund................
III
1
2
Hovrätten för Västra
Sverige
Halmstad............
III
1
2
Varberg..............
I
1
2
Uddevalla............
II
1
2
Vänersborg ..........
I
1
2
Borås................
III
l
3
Karlstad ............
III
1
3
Kristinehamn ........
I
1
2
Hovrätten för Nedre
Norrland
Sundsvall............
III
1
3
Östersund............
III
1
2
Hovrätten för övre
Norrland
Umeå ..............
III
1
3
Skellefteå............
I
1
2
Luleå................
III
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196i
25
rådhusrätter
Kontors- skriv. A 13
Kontors- skriv. (prot.
1.) A 13
Kansli-
skriv.
A 11
l:e exp.
vakt A 9
Konto- rist A 9
Exp.
vakt A 7
Kanslibi- träde A 7
Kontorsbi- träde h. A 5
1
2
1
2
3
2
1
2
2
2
2
5
1
1
1
2
1
2
1
1
1
4
2
1
2
2
2
2
5
2
1
2
2
2
2
5
2
2
2
2
4
2
2
2
1
2
4
3
1
1
3
2
2
6
1
1
1
1
1
1
2
1
1
3
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
1
1
3
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
6
1
1
1
1
2
1
2
1
2
3
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
1
2
4
1
2
1
2
3
1
1
1
1
1
2
1
1
1
4
1
2
1
1
3
2
2
2
1
4
1
1
1
1
2
1
2
3
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 200 dr 1964
Bilaga 2
Svea hovrätt
Administrativ avdelning
Tj änstebenämnin g
Lönegrad
Antal
Tj änstebenämning
Lönegrad
Antal
Byråchef..........
B 1
1
Kameral sektion
Byrådirektör......
A 25
1
Kamrerare........
A 23
1
Administrativ sektion
Kontorsskrivare....
A 13
1
Kansliskrivare ....
A 11
2
Assistent..........
A 15
1
Kontorsskrivare....
A 13
1
Kanslibiträde......
A 7
2
Kansliskrivare ....
A 11
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
3
Kontorist ........
A 9
1
Kanslibiträde......
A 7
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
1
Göta hovrätt
Administrativ avdelning
Tj ä nstebenämning
Lönegrad
Antal
Tjänstebenämning
Lönegrad
Antal
Byråchef..........
B 1
1
Kameral sektion
Administrativ sektion
Kamrerare........
A 21
1
Kansliskrivare ....
A 11
1
Assistent..........
A 15
1
Kontorist ........
A 9
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
X
2
Kanslibiträde......
A 7
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
1
2
Hovrätten över Skåne och Blekinge
Administrativ avdelning
Tj änstebenämning
Byråchef..........
Administrativ sektion
Assistent..........
Kansliskrivare ....
Kontorsbiträde ....
Lönegrad
Antal
Tj änstebenämning
Lönegrad
Antal
B 1
1
Kameral sektion
Kamrerare........
A 21
1
Kansliskrivare ....
A 11
1
A 15
1
Kontorist ........
A 9
1
A 11
1
Kanslibiträde......
A 7
1
högst A 5
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 196b
Hovrätten för Västra Sverige
Administrativ avdelning
27
Tj änsteb enämning
Lönegrad
Antal
Tjänstebenämning
Lönegrad
Antal
Byråchef..........
B
1
1
Kameral sektion
Förste byråsekrete-
Kamrerare........
A
21
1
rare............
A
23
1
Kansliskrivare ....
A
11
1
Administrativ sektion
Kontorsskrivare....
Kontorist ........
A
A
13
9
1
1
Kontorist ........
Kanslibiträde......
Kontorsbiträde ....
A
A
högst A
9
7
5
1
1
1
Kanslibiträde......
A
7
1
Kontorsbiträde ....
högst A
5
1
Hovrätten för Nedre Norrland
Administrativ avdelning
Tjänstebenämning
Lönegrad
Antal
Tjänstebenämning
Lönegrad
Antal
Byrådirektör......
A 27
1
Kansliskrivare ....
A 11
1
Kamrerare........
A 19
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
2
Hovrätten för övre Norrland
Administrativ avdelning
Tjänstebenämning
Lönegrad
Antal
Tj änstebenämning
Lönegrad
Antal
Byrådirektör......
A 27
1
Kansliskrivare ....
A 11
1
Kamrerare........
A 19
1
Kontorsbiträde ....
högst A 5
2
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640729
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1964:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående organisationen av delgivning sverksamheten efter förstatligandet av polisväsendet m. a1 i texten
- SU 1964:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 196b/65 till underrätterna in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 4 i texten