Sök i Ratio Lex

Angående personalstater för viss personal i teknisk tjänst vid marinen m. m

1964-11-13 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:201, Angående personalstater för viss personal i teknisk tjänst vid marinen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196b

1

Nr 201

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående personalstater

för viss personal i teknisk tjänst vid marinen m. m.;

given Stockholms slott den 13 november 196A.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till personalstater för viss personal i

teknisk tjänst vid marinen. Antalet beställningar i sådan tjänst föreslås

utgöra, vid flottan 365 (—191) för underofficerare och 515 (—84) för

underbefäl samt vid kustartilleriet 139 (+—0) för underofficerare och

155 (-1--0) för underbefäl. Behovet av beställningar vid flottan har grun
dats

på den krigsorganisation som bedömes föreligga i början av 1/170- talet medan behovet vid kustartilleriet har grundats på nuvarande fredsorganisation.

1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 19GU. 1 sand. Nr 201

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 13 november 1964.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,

fråga om personalstater för viss personal i teknisk tjänst vid marinen

samt anför därvid följande.

1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret1 avlämnade

i december 1961 betänkande (del IV) angående vissa personalfrågor

m. m. inom den tekniska tjänsten vid marinen (stenc.). Betänkandet lades

till grund för beslut av 1962 års riksdag (prop. 88; SU 66; rskr 186). I detta

betänkande framlade utredningen inte några förslag rörande omfattning

och sammansättning av personal med teknisk kompetens motsvarande nuvarande

underofficerare och underbefäl samt vissa andra i samband därmed

aktuella spörsmål. Med skrivelse den 31 december 1963 har utredningen

avgivit betänkande (del V) med förslag angående beräkningar av

behoven av viss teknisk personal inom marinen m. m. (stenc. Fö 1963:5).

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren — efter

hörande av chefen för marinen — försvarets civilförvaltning, statskontoret

och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO
S)\
Nuvarande

organisation

Underofficerare och underbefäl inom marinen —- utom förvaltare — fördelas

på yrkesavdelningar och inom dessa på yrkesgrenar. Yrkesavdelningarna

för den tekniska tjänsten är maskinavdelningen och hantverksavdelningen.

Inom flottan är underofficerarna fördelade inom maskin
1

Direktören C.W. Curtman, ordförande, personalchefen K.E.G. Boija, byråchefen K.E.

Jerdenius, expeditionschefen Å.B. Paulsson och generaldirektören G.B. Wallén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196-t

avdelningen på yrkesgrenarna ångmaskinister, motormaskinister, elektromaskinister,

eldledningsmaskinister, ubåtsmaskinister och helikoptermästare

samt inom hantverksavdelningen på yrkesgrenarna radiomästare,

artillerimästare, torpedmästare, skeppsmästare och telemästare. Vid kustartilleriet

förekommer inom maskinavdelningen yrkesgrenen maskinister

samt inom hantverksavdelningen yrkesgrenarna artillerimästare, instrumentmästare

och telemästare. Underbefälet fördelas inom ifrågavarande

yrkesavdelningar på motsvarande yrkesgrenar.

Pensionsåldern för underofficers- och underbefälspersonalen vid maskinoch

hantverksavdelningarna är 55 år, dock med undantag för förvaltare,

vilka pensioneras vid 60 års ålder.

Av de i marinens personalförteckning för budgetåret 1964/65 upptagna

underofficersbeställningarna avses följande för maskinoch

hantverksavdelningarna.

Flottan

Kustartilleriet

Förvaltare Ao 19...................

....... 2

—

Förvaltare Ao 17...................

....... 97

24

Flaggunderofficerare Ao 15 .........

221

51

Underofficerare av 2. graden

263

64

583

139

I tablån redovisade förvaltarbeställningar avser för flottan sådana som

företrädesvis samt för kustartilleriet sådana som för närvarande är besatta

med underofficerare ur någon av ifrågavarande yrkesavdelningar.

Beställningarna för förvaltare fördelas på befattningar av Kungl. Maj:t.

Huvuddelen av de underofficerare vid flottan som tillhör maskinavdelningen

tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister

(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-

och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör även

vid örlogsvarven (motsvarande) såsom biträden åt marinförvaltningens

nybyggnadskontrollanter, uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg

m. in. Ett mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.

De av flottans underofficerare som tillhör hantverksavdelningen fullgör

vid tjänstgöring ombord huvudsakligen service- och uppbördsmannatjänst.

De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna bestrider

befattningar som uppbördsmän för förråd eller på avrustade fartyg,

chefer för radiostationer, instruktionsunderofficerare vid utbildningsanstalter

in. in.

Kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

har i allmänhet uppgifter, som har samband med driften och

underhållet av materielen. Till denna kategori kan även räknas förrådsförvaltare,

uppbördsmän vid regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens

nybyggnadskontrollanter in. fl. Härjämte tas ifrågavarande perso1*

— Bihang till riksdagens protokoll 196 i. 1 sand. A''r 201

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj. ts proposition nr 201 år 196i

nal i anspråk som lärare vid vissa skolor. Kustartilleriets maskinister

bestrider vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.

Av nuvarande antal underbefälsbeställningar är följande

avsedda för maskin- och hantverksavdelningarna.

Flottan

Förste högbåtsmän Ao 13 90

Högbåtsmän Ao 11 ...... 239

Furirer Ae 8/7.......... 355

684

Kustartilleriet

Flaggfurirer Ao 13...... 23

Överfurirer Ao 11........ 57

Furirer Ao, Ae 8/7 ...... 75

155

Flaggfurirerna vid kustartilleriet fördelas inte på yrkesavdelningar.

Med stöd av bestämmelser, som meddelats av Kungl. Maj :t, har ett

flertal underofficerare meddelats vikariatslöneförordnande i Ao 17 och

Ao 19.

Rekryteringen av flottans underbefäl sker dels bland stamanställda

befälselever (anställda med kontrakt på 15 månader), dels bland värnpliktiga

som uttagits för underbefälsutbildning. Sistnämnda rekryteringsväg

har hittills inte tillfört flottan fast anställd personal i nämnvärd omfattning.

Redan vid anställningens början sker uppdelning på yrkesavdelning'' och

yrkesgren. I anslutning härtill bedrives utbildningen på olika linjer.

1954 års personalkårutrednings förslag

Utredningen föreslår, att nuvarande underofficerare och underbefäl vid

marinens maskin- och hantverksavdelningar erhåller civilmilitär anställningsform.

Följande tjänstebenämningar anses böra användas, nämligen

för nuvarande underbefäl: marintekniker (Ao 11) och förste marintekniker

(Ao 13) samt för nuvarande underofficerare: maskinist respektive mästare

(Ao 13), flaggmaskinist respektive flaggmästare (Ao 15) samt övermaskinist

respektive förste verkmästare (Ao 17—19). Även furirer inom maskinoch

hantverksavdelningarna föreslås få civilmilitär anställningsform med

tjänstebenämningen biträdande marintekniker.

Utredningens förslag i denna del innebär en upprepning av tidigare framlagt

förslag (jfr prop. 1962: 88 s. 34 f och 82) utom i vad avser biträdande

marintekniker som utredningen tidigare förutsatt skola ha militär anställningsform

(furirer).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 201 år 106h

5

Personnlstatsberäkningar för flottan

Flottans nuvarande stat för underofficerare och underbefäl vid maskinoch

hantverksavdelningarna är, påpekar utredningen, beräknad efter en

större organisation än den nu gällande. Underofficersstatens omfattning är

sålunda grundad i första hand på de undersökningar och förslag som framlades

av marinens underofficerssakkunniga i betänkande den 19 januari

1951. Förslaget underställdes riksdagens prövning i prop. 1951: 110 (SU 4,

177; rskr 4). Grunderna för statsammansättningen för flottans underbefäl

prövades senast av 1953 och 1955 års riksdagar (prop. 1953: 110; SU 130;

rskr 273 och prop. 1955: 110; SU 128; rskr 300). Därefter har endast

smärre ändringar skett av antalet beställningar. Med hänsyn till de väsentliga

förändringar som därefter skett och kommer att ske under de närmaste

åren har det enligt utredningen varit nödvändigt att göra en fullständig

omräkning av personalbehovet i fråga om nuvarande underofficerare och

underbefäl i teknisk tjänst.

Flottans behov av underofficerare och underbefäl på aktiv stat för

maskin- och hantverksavdelningarna har hittills beräknats på grundval av

krigsorganisationen. Denna princip har alltjämt ansetts böra följas. Med

hänsyn till att flottan för närvarande är inne i en omställningsperiod har

den sannolika krigsorganisationen i början av 1970-talet ansetts böra läggas

till grund för behovsberäkningarna. Denna riktpunkt har också

bedömts lämplig med hänsyn till att den långa utbildningstiden framför allt

för underofficer (motsvarande) medför att rekryteringen under de närmaste

åren påverkar personaltillgångarna först i slutet av 1960-talet.

Utredningen sammanfattar de riktlinjer som uppställts för arbetets bedrivande

i denna del enligt följande.

Med utgångspunkt i nämnda krigsorganisation fastställes i första hand

det antal befattningar vid stridande förband som bör uppehållas av aktiv

personal. Nämnda avvägning grundas på en ingående värdering av varje

befattning eller grupp av befattningar. Med hänsyn till de krav som i krig

måste uppställas för de olika befattningarna uppdelas dessa i två kompetensnivåer,

en med såväl praktisk som teoretisk yrkesinriktad vidareutbildning

efter grundskolan (mästare och maskinister) och eu med huvudsakligen

praktisk yrkesinriktad vidareutbildning (marintekniker). Med ledning

av det sålunda framräknade antalet befattningar beräknas krigsorganisationens

totala behov av stampersonal av olika kategorier. Antalet bör avpassas

så att det inrymmer för krigsplacering vid stridande enheter tillräckligt

antal beställningshavare i lämpliga ålderslägen.

Personalen bör i fredsorganisationen användas för utbildningsarbetet vid

förband, utbildningsanstalter och skolor ävensom för vård och skötsel av

materiel vid förband m. in. I viss utsträckning bör personalen även utnyttjas

i stabs- och förvaltningstjänst. Till det på nämnda grunder framräknade

personalbehovet i fred bör läggas personal under utbildning, ersättare för

sjuka etc.

Därest krigsbehovet väsentligt överstiger fredsbehovet undersökes jämväl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj:ts proposition nr 201 år 1964

om icke personalens användningsområde i fredsorganisationen kan utökas,

exempelvis genom att den avses för sådana befattningar bl. a. i verkstadstjänst

som nu uppehålls av civil personal. Därest detta icke visar sig praktiskt

genomförbart bör merbehovet i krigsorganisationen täckas genom

inrättande av beställningar å reservstat.

Med ledning av de riktlinjer som sålunda dragits upp för arbetets bedrivande

bär detaljarbetet med att taga fram erforderligt underlag för

behovsberäkningarna samt att sammanställa uppgifterna i personalstater

efter framställning av utredningen utförts av chefen för marinen.

Till grund för marinchefens behovsberäkningar inom krigsorganisationen

bär legat det fartygsbestånd som redovisats i särskild skrivelse,

vilken torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Prognosen

beträffande fartygsbeståndet inrymmer givetvis åtskillig osäkerhet. Personalberäkningarna

har därför angetts vara approximativa.

Marinchefen har beträffande flottans fartygsutveckling ansett sig böra

räkna med en successiv förskjutning av vissa underhållsfunktioner. Vid

övergång till smärre fartygsenheter har sålunda förutsatts att dessa i

fråga om underhållstjänsten i högre grad än tidigare måste repliera på

operationsbaserna. Detta medför enligt marinchefen att ett ökat antal

beställningshavare på aktiv stat måste avses för underhållstjänst i landorganen.

Denna ökning har approximativt beräknats i utredningen. Härvid

har man utgått från dagens krigsorganisation, varefter man eftersträvat

att bedöma sannolik utveckling inom olika verksamhetsgrenar.

Vid behovsberäkningarna har hänsyn i möjlig mån även tagits till fartygens

fördelning på förband och sjöstyrkor. Till följd härav har i vissa

fall räknats med stampersonal på endast vartannat fartyg eller på ett

fartyg i förbandet. Detta har ansetts möjligt i sådana fall då stampersonal

inte behövts för den rutinmässiga driften eller stridsverksamheten utan

först i fall av haveritjänst i bas eller särskilt kvalificerat underhållsarbete

där. Det bar vidare eftersträvats att hänföra likartade befattningar till

samma personalkategori. Den metod för bemanning med alternativt underofficerare

eller underbefäl i vissa tekniska befattningar som föreslogs av

marinens underofficerssakkunniga har sålunda ansetts böra frångås.

I övrigt framhålles att samtliga befattningar för tekniska underofficerare

och underbefäl av minst furirs grad värderats. Till grund härför har legat

den befattningsutredning som anbefalldes av chefen för marinen 1959. I

värderingen har deltagit befattningshavare ur alla befälskategorier. Resultatet

har sedan överarbetats inom marinledningen. Personalförbunden har

successivt informerats och tillfälle bär beretts dem att framlägga sina

åsikter.

Vid beräkningarna av personalbehovet inom fredsorganisationen har förutsatts

att omkring en tredjedel av stamfartygen skall vara rustade. Härtill

har räknats med ett antal fartyg rustade i fartygsdepå. Marinchefen har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 100k 7

vidare utgått från nuvarande värnpliktsutbildningssystem, innebärande

att helårsrustade fartyg byter besättning endast en gång om året. Särskild

personal har ej beräknats för eventuella repetitionsövningar i krigsförband.

Vid värderingen av fredsbefattningarna bär normalt räknats med värnpliktiga

i alla de fall då dessa ansetts inom ramen för nu gällande tjänstgöringstid

kunna meddelas erforderlig grundkompetens för att''fullgöra

uppgifterna. Det har därvid förutsatts att vissa befattningar som nu är

avsedda för stampersonal framdeles skall kunna fyllas med värnpliktiga

även om detta skulle medföra krav på utbildningskontingenten utöver dem

som föreslagits i ÖB 62 respektive i ÖB-svaren till 1962 års försvarskommitté.

I förslaget har den nuvarande principen med särskilda uppbördsmän

för avrustade fartyg inte tillämpats. Sålunda har varje för krigsorganisationen

beräknad förvaltarbeställning, vilken inte erfordras för motsvarande

uppgifter i fred, hänförts till annan befattning i fredsorganisationen och

därvid huvudsakligen till dess landdel.

De förslag till statsammansättning som marinchefen redovisat Som ett

resultat av de gjorda behovsberäkningarna har byggts på vissa förutsättningar

som närmare angivits i skrivelsen. Sålunda har räknats med att de

tekniska underofficerarna skall kunna befordras till flaggunderofficerare

i medeltal efter sex år som underofficerare av 2. graden samt att i genomsnitt

minst 30 % av varje åldersklass skall kunna befordras till förvaltare

senast vid 42 års ålder. För det tekniska underbefälet förutsättes befordran

till högbåtsman skola ske efter två furirsår, varvid även elever under utbildning

skall kunna befordras. Befordran till 1. högbåtsman förutsättes

kunna ske senast 16 år efter furirsförordnande. Statsammansättningen har

vidare uppgjorts utgående från vissa beräknade procentuella förtidsavgångar

för skilda kategorier.

Marinchefen har vidare förklarat som sin uppfattning att inga pensionsåldrar

bör höjas. För de förvaltarbeställningar som bör tillkomma för

maskintjänstchef på ubåt har räknats med en pensionsålder av 55 år.

Sammanfattningsvis innebär marinchefens förslag eu icke oväsentlig

minskning av antalet underofficers- och underbefälsbeställningar år 1972

jämfört med organisationen innevarande budgetår. Sålunda beräknas behovet

av underofficerare till 424, innebärande eu minskning med 159 beställningar.

Härtill kommer dock eif behov av 37 beställningar på reservstat.

För underbefälet redovisas ett behov av sammanlagt 737 beställningar, eller

53 beställningar mera än budgetåret 1964/65. Även för denna kategori beräknas

beställningar på reservstat, till antalet 2(5.

Utredningen anser som framgått av del förut sagda att antalet aktiva

bestäliningshavare bör bestämmas med utgångspunkt i krigsorganisationen.

Den väsentliga delen av flottans krigsorganisation utgöres av stridsfartyg^!.

Det fartygsbestånd som utredningen utgått från framgår av bilaga, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år

torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Utredningen

har ansett sig böra räkna med en något mindre organisation än marinchefen

gjort i sitt förslag. Av bl. a. nämnda anledning innebär utredningens förslag

jämfört med marinchefens ett något lägre totalt personalbehov.

När det gällt att fastställa antalet befälsbefattningar på varje fartyg samt

i vilken omfattning dessa bör avses för stampersonal har utredningen ansett

sig helt böra utgå från marinchefens förslag. Likaså har utredningen räknat

med den av marinchefen gjorda fördelningen av stambefattningarna mellan,

å ena sidan, maskinist- och mästarpersonal (underofficerare) och, å andra

sidan, teknikerpersonal (underbefäl). Däremot har utredningen i viss mån

en annan uppfattning om hur med nämnda utgångspunkter det totala

personalbehovet i krig lämpligen bör tillgodoses.

Utredningen bortser till en början från personalbehovet inom helikopterorganisationen.

Utredningen har med ledning av marinchefens underlag beräknat antalet

befattningar i 1972 års krigsrustade flotta för maskinist- och mästarpersonal

(underofficerare) samt för teknikerpersonal (underbefäl). I syfte

att tillgodose behovet av viss personalreserv bör det häremot svarande

antalet beställningshavare enligt utredningens mening uppräknas med

ca 10 %.

Utredningen anser emellertid att såsom tillgång i krigsorganisationen

bör räknas med — förutom aktiv personal — även från dylik stat förtidsavgången

personal. Det torde enligt utredningen få förutsättas att sådan

personal under åtminstone fem år efter sin avgång från aktiv stat bör

kunna utnyttjas i krigsbefattning på samma sätt som aktiv personal. Antalet

anses i stort kunna uppskattas med ledning av hittillsvarande avgångsfrekvens.

Sedan behovet av aktiv personal för de krigsrustade fartygen sålunda

beräknats, kan enligt utredningen krigsorganisationens totala personalbehov

bedömas med ledning härav. En faktor som härvid anses äga betydelse är

krigsplaceringsåldern i befattning ombord. Utredningen anser sig böra utgå

från att här avsedd personal som regel inte krigsplaceras ombord efter

i genomsnitt 50 års ålder. Personalstaten i krig bör därför avpassas så att

den vid en jämn åldersfördelning inrymmer ett tillräckligt stort antal

beställningshavare i högst angiven ålder för att minimibehovet i krig skall

täckas.

Storleken av eu efter nämnda grunder beräknad aktiv personalkader blir

enligt utredningen beroende även av vilken pensionsålder som tillämpas.

Om man för samtliga här avsedda kategorier utgår från en pensionsålder

av 60 år, vilken pensionsålder lägst gäller för närmast motsvarande personal

vid armén och flygvapnet, kan enligt utredningens bedömning det totala

behovet beräknas till, för maskinist- och mästarpersonal (underofficerare)

350 samt för teknikerpersonal (underbefäl) 600. Inom ramen för en dylik

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196 i
kader

bör även, såvitt utredningen kan bedöma, krigsorganisationens

behov av aktiv personal i landorganen väl kunna tillgodoses, främst med

beställningshavare över 50. år. I nämnda siffror ingår, som anförts i det

föregående, dock inte behovet av personal för helikopterorganisationen.

Vad därefter gäller frågan om det fredsorganisaloriska utrymmet för

eu personalkader av angiven storlek framhåller utredningen att förutsättningarna

härför synes i viss mån oklara. Utredningen erinrar härvid

om att statskontoret i sin år 1963 avlämnade rapport angående organisationsundersökningar

vid marinkommando Syd föreslagit en icke obetydlig

minskning av antalet underofficers- och underbefälsbefattningar jämfört

med nuvarande organisation. Motsvarande undersökningar kommer att ske

inom övriga marinkommandon. Försvarsledningsutredningens nyligen

framlagda förslag rörande ändrad regional ledningsorganisation kan också

inverka på personalbehoven.

Oaktat en viss osäkerhet i underlaget anser sig utredningen likväl ha skäl

att utgå från att det angivna antalet beställningshavare erfordras även i

fred. Härvid har jämväl beaktats hur stor del av personalen som kan antas

befinna sig under utbildning in. m., vilket i stort sett bör beräknas enligt

marinchefens förslag. Enligt utredningens bedömningar skulle därför en

total personalkader av förut angiven storlek vara till fyllest för att täcka

flottans behov av aktivt befäl i 1972 års krigs- och fredsorganisation. Behov

av att inrätta beställningar på reservstat skulle således med utredningens

förslag inte för närvarande föreligga.

För marinens helikopterorganisation erforderlig personal har i marinchefens

förslag fördelats mellan flottan och kustartilleriet i enlighet med

de proportioner som för närvarande tillämpas. Enär utbildningen är i stort

sett densamma talar starka skäl för att samtlig personal i helikopterorganisationen

bildar en befordringsenhet och redovisas under gemensam

personalstat. Det har synts utredningen lämpligast att härför erforderliga

beställningar inräknas i flottans personalstat.

För flottans krigs- och fredsorganisation har marinchefen upptagit ett

behov av 6 helikoptermästare och 59 helikoptermekaniker. Motsvarande

behov för kustartilleriet har angivits till 4 respektive 13. Om man utgår

från nämnda förslag bör de för flottan i det föregående redovisade personalstaterna

uppräknas med 10 beställningar för maskinister och mästare samt

med 72 för tekniker och alltså totalt upptagas till 360 resp. (avrundat) 670.

I konsekvens härmed bortser utredningen vid beräkningarna av kustartilleriets

personalstater från behovet av personal för ifrågavarande ändamål.

Utredningens förslag innebär jämfört med organisationen innevarande budgetår,

beträffande underofficerarna (motsvarande) eu minskning med 223

beställningar och beträffande underbefälet (motsvarande) en minskning

med 14 beställningar.

Marinchefens förslag innefattar även fördelning av beställningarna på

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 100''i

tjänstegrader. Enligt utredningens mening bör emellertid grundutbildningen

till maskinist (mästare) — i huvudsak motsvarande nuvarande underofficersutbildning

på teknisk linje — medföra kompetens att i krig uppehålla

befattning för sådan personal. Med hänsyn härtill saknas enligt utredningen

grund för att i krigsorganisationen fördela befattningarna på

tjänstegrader. Frågan härom anses främst vara ett fredsorganisatoriskt

spörsmål.

Med hänsyn bl. a. till de förändringar i fredsorganisationen som kan

förväntas som ett resultat av statskontorets undersökningar bör enligt utredningens

mening någon fördelning av beställningarna, grundad på en

prövning av varje befattning, ej göras. Särskilt anses detta gälla i fråga om

nuvarande förvaltarbeställningar, vilka hittills fördelats på befattningar

av Kungl. Maj :t. Utredningen anser att en sådan ordning i fortsättningen

inte är möjlig att tillämpa. Antalet beställningar för övermaskinist och

förste verkmästare (motsvarande) anses i stället böra få fastställas efter

vissa procentuella beräkningsgrunder, varvid skälig hänsyn anses böra

tagas till personalens berättigade krav på befordringsmöjligheter inom

ifrågavarande karriär. Frågan härom torde enligt utredningen vara av den

art att den bör avgöras genom förhandlingar liksom frågan om berörda

beställningars uppdelning på olika lönegrader. Det anses dock vara lämpligt,

att Kungl. Maj:t föreskriver vilka typer av befattningar som i första hand

bör avses för övermaskinist och förste verkmästare (motsvarande).

I fråga om beställningarnas fördelning på tjänstegrader i övrigt anser

utredningen att den i stort sett bör ske enligt de proportioner som marinchefen

räknat med. Staterna bör enligt utredningens mening vara så sammansatta

att personalen normalt kan vinna befordran efter viss tids tjänstgöring

i lägre beställning. Utredningen räknar därvid med att det inom

teknikerkarriären, liksom för motsvarande personalgrupper inom armén

och flygvapnet, skall finnas s. k. förste tjänster och att befordran till

sådan beställning bör ske enligt samma principer som vid övriga försvarsgrenar.

Utredningen framhåller att de här redovisade behovsberäkningarna närmast

får betraktas som en riktpunkt för personalbehovets utveckling på lång

sikt. Det framräknade resultatet anses dock otvetydigt utvisa att nuvarande

personalstater är överdimensionerade i förhållande till behovet och att en

icke oväsentlig minskning av antalet beställningar kan ske. Minskningen

bör enligt utredningen ske successivt och anpassas efter de för varje

budgetår gällande organisatoriska förutsättningarna samt till den faktiska

personaltillgången. Utredningen framhåller att av nuvarande ca 600 beställningar

för underofficer inom maskin- och hantverksavdelningarna är ca

445 besatta samt att av de ca 680 underbefälsbeställningarna inom ifrågavarande

yrkesavdelningar för närvarande ca 440 är besatta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i

Personntstntsberäkningnr för kustartilleriet

Kustartilleriets personalstat för underofficerare och underbefäl är beräknad

på grundval av nu gällande fredsorganisation. Denna är i stora delar

fastställd av Kungl. Maj:t.

Kustartilleriinspektören har för utredningen redovisat behovet av underofficerare

och underbefäl i teknisk tjänst i krigs- och fredsorganisationen.

Beräkningarna utvisar att det totala behovet av personal i såväl dagens som

1970 års krigsorganisation är större än i fredsorganisationen. Det bedömes

emellertid att de krigsorganisatoriska behoven i stor utsträckning kan

täckas med — förutom aktiv personal — förtidsavgången personal samt i

någon mån annan värnpliktig personal. Förändringar av den aktiva kadern

i fred blir följaktligen beroende av förändringar i fredsorganisationen.

Kustartilleriet kommer enligt föreliggande materielplaner att tillföras

viss ny komplicerad materiel under 1960-talet. Materieltillförseln medför

behov av ytterligare personal för teknisk service och underhåll av materielen.

På grundval av de från kustartilleriinspektionen erhållna uppgifterna

bedömer utredningen att för budgetåret 1964/65 erfordras en ökning med

nio underofficerare och nio underbefäl för artilleri-, instrument- och telemateriel.

Därjämte har kustartilleriinspektören upptagit en viss ökning

av personalstaten för nya robotförband. Enligt utredningens mening bör

anstå med en utökning för nämnda ändamål till dess fastare underlag

föreligger i fråga om robotförbandens organisation och tidpunkten för deras

inlemmande i krigsorganisationen.

Av det av kustartilleriinspektören till utredningen överlämnade underlaget

framgår att den planerade materieltillförseln beräknas t. o. in. år 1970

medföra behov av ökning av den aktiva personalkadern med sammanlagt

39 underofficerare och 22 underbefäl. Härvid bortses från det redovisade

behovet av personal för helikopterorganisationen liksom även från nya

beställningar för 13 underofficerare och 3 underbefäl som föreslagits skola

tillkomma i utbyte mot vissa civila tjänster främst vid de fasta maskinanläggningarna.

Frågan om en eventuell fortsatt utbyggnad av kustartilleriets personalstater

bör enligt utredningen prövas årligen i samband med behandlingen

av marinens anslagsäskanden. De ifrågavarande utbytena av civila tjänster

för maskinpersonal mot beställningar har motiverats med att en höjning

av mobiliseringsberedskapen vid kustartilleriets anläggningar är önskvärd.

Befattningarna ingår i den av Kungl. Maj :t fastställda organisationen

av stabs- och förvaltningsorganen vid kustartilleriförsvaren m. in. I de

senast meddelade organisationsbesluten bär för dylika befattningar i viss

omfattning avsetts militär personal i stället för såsom tidigare civil personal.

Med hänsyn till att organisationen successivt prövas av Kungl. Maj:t

har utredningen inte ansett sig böra föreslå någon ändring av befälsstaterna

med anledning av de i det föregående framförda synpunkterna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196b

I kustartilleriinspektörens förslag har de nytillkommande beställningarna

hänförts till bestämda lönegrader. I viss omfattning har även nu befintliga

beställningar föreslagits uppflyttade till högre lönegrader. Frågan härom

är enligt utredningen närmast av den art att den bör avgöras genom förhandlingar

och utredningen har därför inte ansett sig böra ta ställning härtill.

Slutligen anmäler utredningen att den vid genomgång av här ifrågavarande

personals uppgifter samt dess utnyttjande i krigs- och fredsorganisationen

inte kunnat konstatera några förhållanden som motiverar annan

avgångsålder än som gäller för närmast motsvarande personal vid armén

och flygvapnet.

Rekrytering och utbildning

I betänkandet del V — liksom i del IV — framlägger personalkårutredningen

även vissa synpunkter på rekryteringen och utbildningen av den

tekniska underbefälspersonalen vid flottan. Huvuddelen av underbefälet

rekryteras nu bland kontraktsanställda befälselever. Möjlighet finns dock

till rekrytering även från värnpliktiga. Det bör enligt utredningen vara

möjligt att även inom marinen — såsom inom armén — bygga rekryteringen

av teknisk underbefälspersonal helt på värnpliktiga med civil yrkesutbildning.

Utredningen föreslår, att nuvarande kontraktsanställning av flottans

underbefäl upphör och att rekryteringen i fortsättningen sker endast bland

värnpliktiga. Värnpliktsrekryteringen vid flottan bör vidare enligt utredningen

stimuleras genom att en premie om förslagsvis 5 000 kr. införes

att utgå till värnpliktig som genomgått teknisk underbefälsutbildning vid

flottan och därefter tjänstgjort som furir ett år. Även detta förslag framfördes

i utredningens betänkande del IV.

I prop. 1962: 88 erinrade föredragande departementschefen om att förslaget

att införa särskild premie vid flottan hade mött åtskilliga invändningar

från remissinstanserna. Föredraganden ansåg sig fördenskull inte

beredd att ta ställning till förslaget, som borde ytterligare övervägas. I

avvaktan härpå borde någon ändring inte ske beträffande underbefälsrekryteringen

vid flottan.

Utredningen förutsätter i betänkandet del V i anslutning till vad chefen

för marinen anfört i sitt remissyttrande över utredningens tidigare förslag,

att det uppdrages åt marinchefen att närmare utreda hur föreslagen omläggning

skall genomföras ävensom andra i samband härmed aktuella

frågor samt att till Kungl. Maj :t inkomma med härav betingat förslag.

Vid fullständig övergång till värnpliktsrekrytering vid flottan måste antalet

beställningar för rekryteringspersonalen anpassas härefter. Det bör enligt

utredningen ankomma på marinchefen att föreslå de ändringar som påkallas

med anledning härav.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1961

13

Yttrandena

Utredningens förslag rörande anställningsform för marinens

underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst tillstyrkes av statskontoret,

dock endast under förutsättning att ifrågavarande personal skall kunna

åläggas rent militär tjänst, såsom dagbefäls- och vakttjänst.

Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och chefen för marinen anser

att frågan om civilmilitär eller militär anställningsform bör hänskjutas

till den sakkunnige med uppdrag att utreda befälsordningen vid marinen.

Chefen för marinen accepterar utredningens förslag till tjänstebenämningar

för underbefäl. Underofficerarna bör enligt chefen för marinen benämnas

mästare, flaggmästare och verkmästare. Benämningarna anses kunna införas

oberoende av anställningsform.

Beträffande befordringsförhållandena för underofficerare

och underbefäl vid marinen understryker överbefälhavaren nödvändigheten

av att dessa blir reglerade så att någorlunda likformighet med motsvarande

personalkårer inom armén uppnås. Uppenbara behov av tjänsteomvandlingar

bör enligt överbefälhavaren inte vila i avvaktan på detalj utredningar.

Chefen för marinen och TCO-S finner det med hänsyn till den höga avgångsfrekvensen

inom marinens tekniska personal nödvändigt att beslut om organisationens

framtida utformning snarast träffas.

Utredningen har vid sina personalstatsberäkningar utgått från en pensionsålder

av 60 år. Överbefälhavaren anser den utveckling mot lättare

enheter vår flotta genomgår peka snarare mot sänkt pensionsålder än

mot höjd. överbefälhavaren anser vidare att pensionsåldern rimligen bör

bestämmas av tjänstekraven och inte av anställningsformen. Frågan om

pensionsåldern för nu berörd personal bör enligt överbefälhavaren hänskjutas

till militära tjänstgöringsåldersutredningen. Inte heller chefen för

marinen kan — mot bakgrunden av krigsorganisationens krav — godtaga

den föreslagna höjningen av pensionsåldrarna, vilken anses leda till en höjning

av den sjökommenderade personalens ålder. Chefen för marinen erinrar

i sitt yttrande om att utredningen tycks ha frångått sin i betänkandet

del IV uttalade uppfattning att slutlig övergång till landbefattning normalt

skulle ske vid 40—45 års ålder. Försvarets civilförvaltning anser det ogörligt

atl grunda personalstatsberäkningarna på eu ändrad pensionsålder då

pensionsåldersfrågan är under utredning.

Utredningens b e d ö in n i n g av p e r s o n a 1 b e h o v för den tekniska

personalen föranleder inte någon erinran från statskontorets sida.

Överbefälhavaren finner den av utredningen skisserade metodiken atl

beräkna behovet av personalstater samt det underlag chefen för marinen

ställt till utredningens förfogande i princip lämpliga, överbefälhavaren anser

dock alt utredningens behovsberäkningar avseende läget vid 1970-talets

början, vilka understiger marinchefens med inemot 20 %, leder till eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år lt)G\

avsevärd försämring av organisationen. Det totala behovet av beställningar

för underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst vid flottan bör enligt

överbefälhavaren fram till budgetåret 1967/68 successivt minskas enligt

det underlag marinchefen överlämnat till utredningen. Friställda beställningar

anses böra utnyttjas för att stärka uppkommande behov i förslå

hand inom marinen för andra ändamål än de utredningen behandlat, överbefälhavaren

tillstyrker de av utredningen föreslagna ökningarna i kustartilleriets

stater fr. o. in. budgetåret 1964/65. Behovet anses böra tillgodoses

genom motsvarande minskning inom flottan.

Försvarets civilförvaltning anser sig inte ha något underlag för bedömning

av personalstatsberäkningarna, men har inte någon erinran mot en successiv

minskning av överflödiga beställningar.

I anslutning till utredningens synpunkter på möjligheterna att i fredsorganisationen

utnyttja förtidsavgången personal framhåller

chefen för marinen att en icke oväsentlig del av ifrågavarande personal

erhåller statlig eller kommunal anställning eller övergår till handelsflottan

i sådana befattningar, som även erfordras i krig, och därför inte kan användas

i krigsorganisationen. Försvarets civilförvaltning anser utredningens

synpunkter i denna del riktiga, dock enbart under förutsättning att ifrågavarande

personal verkligen är tillgänglig.

Beträffande helikopter per sonalen framhåller chefen för marinen

att denna under inga förhållanden kan bilda en egen befordringsenhet

medan TCO-S hävdar att den bör som en särskild yrkesgren ingå i de nya

befordringsenheter som vid flottan beräknas tillkomma för de tekniska

underofficerarna resp. underbefälen.

Förslaget om övergång till värnpliktsrekrytering tillstyrkcs

av TCO-S och försvarets civilförvaltning, som ifrågasätter om inte sådan

rekrytering borde ske även beträffande däcks- och ekonomiavdelningarna.

Förslaget att chefen för marinen skall utreda eventuell omläggning tillstyrkes

av överbefälhavaren och chefen för marinen. Överbefälhavaren förutsätter

att statsmakternas ställningstagande i frågan får anstå tills resultatet

av marinchefens utredning föreligger. Statskontoret ifrågasätter om

en övergång till värnpliktsrekrytering är genomförbar inom den relativt

begränsade värnpliktskontingenten vid flottan utan att särskilda åtgärder

vidtages för att öka urvalsunderlaget.

Försvarets civilförvaltning anser det angeläget att även inom marinen

anpassa utbildningen i den militära anställningen till den civila

utbildningen. Frågan om sättet för en sådan anpassning synes enligt civilförvaltningen

böra bli föremål för särskild utredning.

Förslaget om införande av p r e in i e s y s t e in för enbart den tekniska

personalen vid flottan avstyrkes av TCO-S, försvarets civilförvaltning och

statskontoret. Enligt överbefälhavaren och chefen för marinen bör — innan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i 15

ställning tages i frågan — konsekvenserna av ett premiesystem ha klarlagts

inom hela krigsmakten.

De partementschefen

Inom den tekniska tjänsten vid marinen tas i anspråk bl. a. officerare

med viss teknisk utbildning (tekniska officerare), civilmilitära mariningenjörer

med antingen högskole- eller gymnasiekompetens samt underofficerare

och underbefäl, huvudsakligen vid maskin- och hantverksavdelningarna.

Vid 1962 års riksdag (prop. 1962: 88; SU 66; rskr. 186) behandlades

frågor rörande den tekniska tjänsten inom marinen. Ställning togs

därvid till frågor om anställning, rekrytering och utbildning av mariningenjörer.

Underofficerare och underbefäl i teknisk tjänst fördelas inom yrkesavdelningarna

på yrkesgrenar. Sålunda är inom flottan underofficerarna

fördelade inom maskinavdelningen på yrkesgrenarna ångmaskinister,

motormaskinister, elektromaskinister, eldledningsmaskinister, ubåtsmaskinister

och helikoptermästare samt inom hantverksavdelningen på radiomästare,

artillerimästare, torpedmästare, skeppsmästare och telemästare.

Vid kustartilleriet förekommer inom maskinavdelningen endast yrkesgrenen

maskinister samt inom hantverksavdelningen yrkesgrenarna artillerimästare,

instrumentmästare och telemästare. Underbefälet fördelas inom

ifrågavarande yrkesavdelningar på motsvarande yrkesgrenar.

Av de i marinens personalförteckning för budgetåret 1964/65 upptagna

underofficersbeställningarna avses 583 beställningar vid flottan och 139

vid kustartilleriet för maskin- och hantverksavdelningarna. Av de i samma

personalförteckning upptagna underbefälsbeställningarna avses 684 beställningar

vid flottan och 155 vid kustartilleriet för ifrågavarande avdelningar.

Antalet besatta beställningar vid flottan understiger väsentligt det

i personalförteckningen upptagna antalet.

Huvuddelen av de underofficerare vid flottan som tillhör maskinavdelningen

tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister

(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-

och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör även

vid örlogsvarven (motsvarande) såsom biträden åt marinförvaltningens

nybyggnadskontrollanter, uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg

in. in. Ett mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.

De av flottans underofficerare som tillhör hantverksavdelningen fullgör

vid tjänstgöring ombord huvudsakligen service- och uppbördsmannatjänst.

De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna bestrider

befattningar som uppbördsmän för förråd eller på avrustade fartyg,

chefer för radiostationer, instruktionsunderofficerare vid utbildningsanstalter

in. in.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961

Kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna

har i allmänhet uppgifter, som har samband med driften och

underhållet av materielen. Till denna kategori kan även räknas förrådsförvaltare,

uppbördsmän vid regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens

nybyggnadskontrollanter in. fl. Härjämte tas ifrågavarande personal

i anspråk som lärare vid vissa skolor. Kustartilleriets maskinister bestrider

vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.

Rekryteringen av flottans underbefälspersonal sker dels bland stamanställda

befälselever, som anställes med kontrakt på 15 månader, dels

bland värnpliktiga, som uttagits för underbefälsutbildning. Huvuddelen

av underbefälet rekryteras bland kontraktsanställda befälselever.

1954 års personalkår utredning föreslår i sitt i december 1963 avlämnade

betänkande (del V) att nuvarande underofficerare och underbefäl vid

marinens maskin- och hantverksavdelningar skall erhålla civilmilitär anställningsform

samt att nuvarande kontraktsanställning av befälselever vid

flottan skall upphöra och ersättas av värnpliktsrekrytering. För att främja

rekryteringen av teknisk personal föreslås införande av ett premiesystem.

Utbildningen av den tekniska personalen bör enligt utredningen så snart

som möjligt anpassas till det civila skolväsendets utbyggnad. Slutligen

framlägger kårutredningen förslag till personalstatsberäkningar för nuvarande

underofficerare och underbefäl vid marinens maskin- och hantverksavdelningar.

Vid remissbehandlingen har flertalet instanser förordat att slutlig prövning

av frågan om ifrågavarande personals anställningsform får anstå tills

resultat föreligger av pågående utredning om marinens befäl. Flertalet

remissmyndigheter har vidare understrukit önskvärdheten av övergång till

enbart värnpliktsrekrytering av underbefäl vid flottan, samtidigt som de

intagit en negativ hållning till förslaget att i samband härmed införa en

särskild premie. Kårutredningens metodik vid beräkningen av behovet av

personalstater har i huvudsak godtagits av remissmyndigheterna.

Vad först angår frågan om anställningsformen för nu ifrågavarande kategori

av personal i teknisk tjänst vid marinen kan starka skäl anses tala

för att ifrågavarande personal i likhet med motsvarande personalgrupper

vid armén och flygvapnet erhåller civilmilitär anställningsform. Några för

marinen speciella skäl som talar emot en sådan anställningsform synes inte

föreligga. Med hänsyn till att vissa frågor om gränsdragningar mellan olika

befälskategorier kan komma att aktualiseras i samband med den nu igångsatta

utredningen om marinens befäl anser jag dock att någon förändring

inte bör genomföras för närvarande.

Beträffande underbefälsrekryteringen vid flottan utgår jag från att denna

framdeles bör ske endast bland värnpliktiga. Chefen för marinen bör få

i uppdrag att närmare utreda hur en sådan omläggning skall genomföras

ävensom andra i samband härmed aktuella frågor, såsom t. ex. erforderliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 196b

ändringar i antalet beställningar för rekryteringspersonalen. Marinchefen

bör i samband härmed även få i uppdrag att till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag till åtgärder för anpassning av den tekniska underofficers- och

underbefälspersonalens utbildning till det civila skolväsendets utbyggnad.

Förslaget bör utformas så att de möjligheter till förkortning av utbildningstiden,

som yppas genom en sådan anpassning, tillvaratas i full utsträckning.

Jag torde i annat sammanhang få återkomma med hemställan i ämnet.

I likhet med flertalet remissmyndigheter anser jag mig böra avstyrka utredningens

förslag om införande av ett premiesystem för viss personal i

teknisk tjänst vid marinen.

Nuvarande personalstater för underofficerare och underbefäl vid flottans

maskin- och hantverksavdelningar finner jag i likhet med utredningen vara

överdimensionerade i förhållande till behovet, varför en betydande minskning

av antalet beställningar bör kunna ske. Samtidigt bör en sådan förändring

ske i fråga om statsammansättningen att befordringsförhållandena

för ifrågavarande personal vid marinen bättre ansluter till vad som gäller

för motsvarande personal inom andra delar av krigsmakten.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag till personalstatsberäkningar.

Vid mina beräkningar utgår jag — i avbidan på resultaten

av pågående utredningsarbete — från oförändrad pensionsålder för

ifrågavarande personal.

Jag grundar i fråga om flottan mina personalstatsberäkningar på

den krigsorganisation som man nu kan bedöma kommer att föreligga i

början av 1970-talet. Jag beräknar härvid inte någon personal för motorkanonbåtar,

då något statsmakternas beslut om anskaffning av dylika ej

föreligger. Jag utgår vidare från att i regel ej skall tillämpas så hög ålder

för krigsplacering ombord som utredningen föreslagit. Vidare beräknar

jag i detta sammanhang ej några beställningar för radiopersonal. För helikopterpersonal

erforderliga beställningar har jag däremot i enlighet med

utredningens förslag inräknat i flottans personalstat. Jag föreslår i enlighet

härmed att beställningarna för flottan fördelas enligt följande (inom parentes

anges förändringar i förhållande till för budgetåret 1964/65 gällande

personalstater).

Underofficerare

Förvaltare Ao 19 .................. 30 (+ 28)

Förvaltare Ao 17 .................. 60 (— 30)

Flaggunderofficer Ao 15 ........... 186 (— 20)

Underofficer av 2. graden Ao 13 .... 89 (— 169)

Summa 365 (— 191)

I den mån antalet för närvarande besatta beställningar kommer att överstiga

antalet beställningar i den nu föreslagna staten bör behövligt antal

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 196i

beställningar enligt Kungl. Maj :ts bestämmande få överföras till särskild

stat för övertaliga underofficerare.

Underbefäl

Förste högbåtsman Ao 13 ........ 90 (± 0)

Högbåtsman Ao 11 ................ 325 (+ 126)

Furir Ae 8/7 .................... 100 (—-210)

Summa 515 (— 84)

Beräkningarna av behovet av ifrågavarande personal för kustartilleriet

grundar jag i likhet med utredningen på nuvarande fredsorganisation.

Jag räknar nu inte med någon utbyggnad av antalet beställningar.

Frågan härom bör prövas årligen i samband med behandlingen av chefens

för marinen anslagsäskanden. Beställningarna för kustartilleriet bör enligt

min mening fördelas enligt följande (inom parentes anges förändringar

i förhållande till för budgetåret 1964/65 gällande personalstater).

Underofficerare

Förvaltare Ao 19 ................ 11 (+11)

Förvaltare Ao 17 ................ 22 (—- 2)

Flaggunderofficer Ao 15 .......... 71 (+20)

Underofficer av 2. graden Ao 13 ... . 35 (—29)

Summa 139 (± 0)

Underbefäl

Flaggfurir Ao 13 ................ 23 (± 0)

Överfurir Ao 11 .................. 111 (+ 54)

Furir Ao/Ae 8/7 ................. 21 (—54)

Summa 155 (± 0)

Till förvaltare bör befordras endast personal som visat särskild skicklighet.

Beställningarna i Ao 19 bör avses för bestämda befattningar. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom. Beställningarna i Ao 17

bör vidare avses endast för vissa av Kungl. Maj :t angivna typer av befattningar.

Underofficer som den 31 december 1964 innehar vikariatslöneförordnande

i lönegrad Ao 17 och som inte befordras till förvaltare vid flottan eller

kustartilleriet bör få bibehålla sin vikariatslön tills vidare, dock längst

under den tid under vilken han upprätthåller innehavd befattning.

Beställningarna för underbefäl har fördelats på lönegrader med utgångspunkt

i de principer för befordran som för närvarande gäller.

Överläggningar har ägt rum med berörd personalorganisation angående

lönegradsplaceringen m. in. av beställningarna för underofficer. Mot förslagen

har vederbörande personalorganisation förklarat sig inte ha något

att erinra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1964

Vid bifall till mina förslag i det föregående minskas antalet beställningar

avsevärt. Den nya organisationen kommer följaktligen att vara betydligt

mindre kostnadskrävande än den nuvarande. Då någon omedelbar ändring

i antalet besatta beställningar inte är att räkna med uppkommer emellertid

vissa merkostnader till följd av lönegradsuppflyttningar. Kostnadsökningen

under förslagsanslaget Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. under

innevarande budgetår kan beräknas till i runt tal 300 000 kr. Anledning

att låta ökningen komma till anslagsmässigt uttryck i budgeten för innevarande

budgetår torde ej föreligga.

Av mig i det föregående föreslagna förändringar torde böra genomföras

fr. o. m. den 1 januari 1965.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för marinen som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

S. Lindow

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 196Jf/65 till Vissa exploatering sk a1 i texten
  2. SU 1964:208 ■Nr 208—209 Statsutskottets utlåtande nr 208 år 196b s. 1 i texten