Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund

18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:24, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.tx proposition nr 24 dr 196/i

1

Nr 24

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj

1957 (nr 281) om kommunalförbund; given Stockholms

slott den 19 december 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§

lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunalförbund skall få i huvudsak samma

rätt att utan Kungl. Maj :ts medgivande uppta lån och ingå borgen som enligt

kommunallagen tillkommer primärkommunerna. Det skall ankomma på

förbundsmedlemmarna att i förbundsordningen bestämma om låne- och

borgensrätt skall finnas och vilka begränsningar som skall gälla för förbundets

låne- och borgensrätt. Underställningsfri kortfristig lånerätt föreslås

begränsad till högst 2 kronor för varje på förbundsmedlemmarna sammanlagt

belöpande skattekrona samt till vad som är skäligt med hänsyn till arten

och omfattningen av förbundets verksamhet och förbundsmedlemmarnas

ekonomiska förhållanden.

I—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 år 1964

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 281)

om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

För kommunalförbund---deras tjänstgöringstid;

5) den rätt att upptaga lån, som 5) den rätt att upptaga lån eller

finnes böra medgivas förbundet; ingå borgen, som finnes böra medgi
vas

förbundet, med angivande av det

högsta sammanlagda belopp, intill

vilket lån må upptagas eller borgen

tecknas, och i vad mån lån eller borgen

som ej fordrar Konungens medgivande

må förekomma;

6) den rätt-------och förvaltning.

Förbundsordning skall----tillhandahålla medel.

Därest förbund skall----olika förvaltningsorganen.

Därest förbund har-----skall ske.

18 §.

Kommunalförbund må ej utan Konungens

medgivande upptaga lån i

annat fall än i 59 § första stycket

kommunallagen sägs.

Kommunalförbund må utan Konungens

medgivande upptaga lån intill

det sammanlagda belopp, som är

skäligt med hänsyn till arten och omfattningen

av förbundets verksamhet

och till förbundsmedlemmarnas ekonomiska

förhållanden, dock, om

landstingskommun ej ingår i förbundet,

högst med det belopp som motsvarar

en utdebitering av två kronor

för varje å förbundsmedlemmarna

belöpande skattekrona enligt de un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 24 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

der nästföregående år fastställda

taxeringarna. Lån, som här avses,

skall vara ställt att återbetalas inom

fem år och, därest lånetiden är mer

än ett år, att årligen avbetalas; dock

må kommunalförbund vid förvärv av

intecknad egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen

intecknad gäld, som är ställd

att betalas inom längre tid eller i annan

ordning.

Med lån avses i första stycket även

borgen.

I övrigt må kommunalförbund ej

utan Konungens medgivande upptaga

lån eller ingå borgen i andra fall

än som avses i 58 § andra stycket

och 59 § kommunallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

Har förbundsordning fastställts före lagens ikraftträdande, må kommunalförbund

inom ramen för den i förbundsordningen bestämda lånerätten

upptaga lån, som avses i 59 § första stycket kommunallagen, utan hinder av

att i förbundsordningen icke särskilt angivits i vad mån sådant lån må

upptagas.

1* —

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 24

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 21 år 196i

Utdrag av protokollet över inrikesärcnden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 december

1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, afGeijerstam, Hermansson, Holmqvist,

Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga om underställningsfri

lånerätt för kommunalförbund in. m. samt anför.

Inledning

Kommunalförbunden kan enligt lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund

inte tillerkännas underställningsfri lånerätt i samma utsträckning

som jämlikt kommunallagen gäller för kommunerna. Sedan 1960 års riksdag

i anledning av motioner hemställt om förutsättningslös utredning av frågan

om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund (rskr 1960: 226),

uppdrog Kungl. Maj :t den 18 november 1960 åt kommunalrättskommittén

att verkställa den begärda utredningen. Kommittén har i ett i december

1962 avgivet betänkande om Kommunalförbundens lånerätt (SOU

1963: 2)1 lagt fram förslag till ändringar i lagen om kommunalförbund.

Förslaget är enhälligt och kommitténs experter har anslutit sig därtill.

över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av bostadsstyrelsen.

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet,

skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län, som bifogat yttranden

från två kommunalförbund, länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus samt Västernorrlands län, vilka bifogat yttranden från

sammanlagt 28 kommuner, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och kommunala finansrådet.

Jag anhåller nu att få taga upp denna fråga till behandling.

1 Kommunalrättskommittén, som tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den

23 januari 1959, har vid utarbetandet av betänkandet bestått av landshövdingen Thorwald

Bergquist, ordförande, ledamöterna av riksdagens första kammare direktören Carl Albert Anderson

och Nils-Eric Gustafsson, ledamoten av andra kammaren direktören C. W. Carlsson samt

förutvarande ledamoten av första kammaren kaptenen Axel Mannerskantz och förutvarande

ledamoten av andra kammaren kommunaldirektören Olof Wiklund. Experter har varit preccptorn

vid Stockholms universitet Fritz Kaijser, förste sekreteraren i svenska stadsförbundet Rolf

Romson och direktören i svenska kommunförbundet S. A. Järdler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2\ år 1!HSi

Nuvarande ordning

De borgerliga priinärkominunernas lånerätt regleras i 58—60 §§ i 1953 års

kommunallag. I 58 tf första stgcket finns bestämmelse om den allmänna, underställningsfria

lånerätten. Denna är till beloppet begränsad. Lån får upptas

intill ett sammanlagt belopp motsvarande till'' flertalet kommuner fem kronor

för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen samt för städer, som ej deltar i landsting,

sju kronor per skattekrona. Lånen skall vara ställda att återbetalas

inom fem år och att, vid längre lånetid än ett år, avbetalas årligen. Den i bestämmelsen

avsedda lånerätten har tillkommit närmast för att tillgodose kommunernas

behov av kassaförlag och av medel för finansiering lånevägen

under kortare tid av vissa investeringar. Undantag från de stadgade tidsgränserna

görs för lån, som övertas vid förvärv av intecknad egendom. Lån,

som upptas för gäldande av äldre lån, är enligt 58 § andra stycket underställningsfria

om de enligt uttryckligt beslut skall användas för detta ändamål

och återbetalas inom de betalningsterminer, som gäller för det äldre

lånet. Några beloppsgränser uppställs inte för dessa avlösningslån och kommunerna

är också obundna av vad i första stycket stadgas om betalningstider

och betalningsordning. Enligt bestämmelsen i 58 § tredje stycket skall

med lån i 58 § avses även borgen.

Mera speciella fall av underställningsfrihet behandlas i 59 § kommunallagen.

Enligt 59 § första stycket äger kommun utan underställning uppta

lån av statsmedel, som beviljas kommunen av Kungl. Maj:t. Vidare må

lån av statsmedel, som beviljas av statlig myndighet, och lån för bostadsbyggnadsföretag,

som godkänts för statlig belåning, upptas i den omfattning

och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Enligt 59 § andra stycket

äger kommun åtaga sig ansvarighet gentemot staten för lån, som av statsmedel

beviljas annan än kommun, samt borgensansvar för lån åt bostadsltyggnadsföretag,

som godkänts för statlig belåning. Dessa åtaganden får

äga rum i den omfattning och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Slutligen

äger kommun enligt 59 § tredje stycket på de villkor Kungl. Maj :t

bestämmer upptaga lån till vatten- och avloppsanläggningar.

Det i 59 § åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att bestämma omfattning

och villkor för lånerätt har föranlett utfärdande av särskilda bestämmelser,

senast i kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa

bestämmelser angående kommuns upptagande av lån, m. m. Enligt kungörelsen

äger kommun utan Kungl. Maj :ts medgivande uppta lån samt

ikläda sig ansvarighet eller under vissa förutsättningar åtaga sig borgensansvar

för lån enligt kungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537) om bostadslån,

kungörelsen samma dag (nr 538) om förbättringslån och kungörelsen

den 19 maj 1961 (nr 153) om tvätterilån. Kungörelsen reglerar vidare villkoren

för kommuns rätt att utan underställning uppta bottenlån hos bank

eller annan kreditinrättning för byggnadsföretag, för vilka beviljats lån

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 24 år 1964

enligt de nämnda lånekungörelserna, och att åtaga sig borgensansvar för

byggnadskreditiv och för sekundärlån åt statligt belånade byggnadsföretag.

För den underställningsfria lånerätten för vatten- och avloppsanläggningar

föreskrivs bl. a. att lånet skall avse nyanläggning inom kommunen för vattenförsörjning

och avlopp, vilken inte enbart eller i huvudsak är avsedd för

enskilt näringsföretag.

Den underställningskrävande lånerätten behandlas i 60 § kommunallagen.

Med Kungl. Maj :ts medgivande får enligt denna bestämmelse kommun uppta

lån eller ingå borgen även i andra fall än dem som avses i 58 och 59 §§.

Kommunalförbunden kan —- med visst undantag — tillerkännas endast

underställningskrävande lånerätt. Enligt 18 § lagen den 31 maj 1957 om

kommunalförbund gäller nämligen att kommunalförbund ej må utan Kungl.

Maj :ts medgivande uppta lån i annat fall än i 59 § första stycket kommunallagen

sägs. Kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa bestämmelser

angående kommuns upptagande av lån, in. in. är avfattad med

utgångspunkt i kommuns låneförhållanden och innehåller inte några särbestämmelser

beträffande kommunalförbunden. — Kommunalförbunden

kan inte tilläggas rätt att ikläda sig borgen och andra dylika åtaganden för

annans skuld. Enligt 4 g kommunalförbundslagen skall förbundsordningen,

som enligt 21 § fastställs av länsstyrelsen, innehålla bestämmelser om bl. a.

den rätt att uppta lån, som finnes böra medges förbundet. Om kommunalförbund

medges lånerätt, bör enligt uttalanden vid bestämmelsens tillkomst

det högsta belopp förbundet äger upplåna alltid anges i förbundsordningen.

Enligt kreditmarknadsstatistiska uppgifter, som redovisas i kommunalrättskommitténs

betänkande, uppgick primärkommunernas tillfälliga lån

vid utgången av 1961 till sammanlagt 511 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet

av anläggningslån, upptagna med Kungl. Maj:ts tillstånd, uppgick enligt

den kommunala finansstatistiken vid utgången av 1960 till 5 492 miljoner

kronor. Huvuddelen av lånetillstånden avser planerings- och anläggningsverksambet,

fastighetsförvaltning, industrier och affärsdrivande verk samt

undervisnings- och bildningsverksamhet.

F. n. finns omkring 250 kommunalförbund, av vilka de flesta avser polisväsendet.

Förbundens sammanlagda långfristiga lån uppgick 1959 till omkring

70 miljoner kronor. Härav belöpte större delen på förbunden för teknisk

verksamhet och skolförbunden. Förbundsmedlemmarna i de 11 tekniska

förbund, som fanns 1960, hade enligt 1961 års taxering ett sammanlagt

skatteunderlag på omkring 36 miljoner kronor och medlemmarna i de

1960 befintliga skolförbunden omkring 9 miljoner.

Komniunalrättskommittén

Reformbehovet

En reform skulle enligt kommittén kunna få endast begränsad betydelse,

eftersom antalet kommunalförbund på andra områden än polisväsendet är

ringa och eftersom bara ett mindre antal förbund torde behöva en under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

KiiikjI. Maj.ts proposition nr 24 år /.%‘4

ställningsfri lånerätt. All fördelarna av en ändring skulle bli förhållandevis

begränsade, och det även vid ökad användning av konununallörhund,

anses likväl inte avgörande. Även när det gäller eu fri lånerätt måste det bil

förbundsmedlemmarnas sak alt bestämma om ett förbund skall ha sådan

lånerätt eller inte. Förbund, som inte behöver eu fri lånerätt, skulle självfallet

komma att lämnas utan sådan och för deras vidkommande skulle

därför nuvarande ordning lämnas orubbad. Det är kommitténs mening att

i detta läge tillräckliga skäl för eu reform kan finnas redan om i blott ett

begränsat antal fall finns klara behov av eu fri lånerätt.

Härefter redovisar kommittén skälen för och emot eu reform med utgångspunkt

i de intressen som kan beröras av en fri lånerätt.

Från kommunalförbundens egen synpunkt skulle en fri lånerätt enligt

kommittén ofta kunna medföra bestämda fördelar. Förbunden skulle erhålla

möjligheter att på enklaste sätt skaffa rörelsemedel och medel för vissa

investeringar. Nuvarande ordning anses medföra att särskilda åtgärder — särskilt

vid förbundsverksamhetens igångsättande — ofta erfordras för att

skaffa medel till här berörda behov. En fri lånerätt skulle öka förbundens

rörelsefrihet till förmån för förbundsverksamhetens effektivitet. Den

skulle medge större möjligheter till en från ekonomisk synpunkt lämplig

planering och utformning av förbundsverksamheten.

De relativt få kommunalförbund som har något verkligt behov av en

underställningsfri lånerätt är enligt kommittén främst förbunden för teknisk

verksamhet — vattenverk, avloppsverk, elverk, renhållningsverk o. d.

— och förbunden på skolans område. För dessa förbund är medelsbehoven

ofta så stora och varierande under olika tider att fri lånerätt skulle medföra

avsevärda fördelar. Därtill kommer att dessa förbund ofta har många medlemmar,

vilket gör att en medelsanskaffning över förbundsmedlemmarna

kan vara särskilt omständlig. För här avsedda förbund kan en fri lånerätt

ofta framstå såsom ett naturligt komplement till en underställningskrävande

sådan. I anslutning till omfattande investeringar kan medel behöva upplånas

särskilt för utredningar, projektering och andra åtgärder, som i vart

fall inte omedelbart kan finansieras genom huvudlånen för investeringarna.

Kommittén anför i detta sammanhang ytterligare att förbund med omfattande

ekonomiskt betonad verksamhet knappast torde kunna undgå en

viss skuldsättning. Även om några lån inte upptas, måste i bokföringen

redovisas skulder i form av exempelvis inkomstförskott eller av affärskiediter

eller obetalda utgifter. Det kan framstå såsom från formell och saklig

synpunkt opåkallat att här alltför strikt upprätthålla en gräns mellan sådana

skulder och kortfristiga låneskulder.

Genom att kommunalförbund inte får göra borgensåtaganden försvåras

enligt kommittén användning av förbundsformen på socialvårdens och bostadsförsörjningens

områden. Kommittén räknar med att samarbete på dessa

områden kan komma i tråga inom ett kommunblock såsom ett led i

strävandena mot kommunsainmanläggning och att förbundsfounen kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2i år 196i

visa sig mera ändamålsenlig också för permanent samarbete än man hittills

antagit. Om samverkan skall kunna äga rum finner kommittén i vart

fall att det från förbundssynpunkt är angeläget att förbunden utrustas med

underställningsfri borgensrätt.

Genom lagstiftning 1962 fick kommunerna rätt att utan underställning

uppta bottenlån för kommunala bostadsbyggnadsföretag. Kommittén erinrar

om att skäl därvid ansågs saknas för att inbegripa kommunalförbunden i

reformen men påpekar att detta undantag inte kommit till uttryck i lagtexten;

18 § kommunalförbundslagen hänvisar nämligen utan inskränkning

till alla i 59 § första stycket kommunallagen upptagna fall av underställningsfrihet.

När det gäller dessa bottenlån anser kommittén på samma

skäl som i fråga om borgensåtaganden på bostadsförsörjningens område att

lånerätten bör vara fri. Kommittén konstaterar slutligen att underställningsfri

lånerätt beträffande vatten- och avloppsanläggningar, vilken 1961

tillerkändes kommunerna, skulle medföra fördelar även för förbunden.

För långivarna anser kommittén en fri lånerätt inte kunna medföra olägenheter

eller risker. Kommunalförbunden är klart avgränsade offentligrättsliga

subjekt med samma kreditvärdighet som kommunerna. Bakom

förbunden står kommunerna, vilkas betalningsförmåga kan tagas i anspråk

genom utdebiteringsbeslut av förbundsfullmäktige eller genom särskild utdebitering

från länsstyrelsens sida. Den nuvarande underställningskrävande

lånerätten har inte ansetts innebära några vådor, trots att den medger

en större och långfristigare upplåning än vad en fri lånerätt efter mönster

av 58 § kommunallagen skulle göra.

När det gäller förhållandet till den centrala lånekontrollen konstaterar

kommittén att flertalet kommuner för närvarande långt ifrån utnyttjar

hela Utrymmet för den i 58 § kommunallagen reglerade fria lånerätten. Förbundens

behov torde därför redan nu i stor utsträckning kunna tillgodoses

genom fria lån tagna av förbundsmedlemmarna. Utan eftersättande av andra

lånebehov har kommunerna sålunda kunnat låna i erforderlig utsträckning

också för förbundsändamål och det finns alltså i stort sett utrymme

för att överflytta viss del av kommunernas fria lånerätt till förbunden och

för att bibehålla nuvarande ram för fri kommunal upplåning. Kommittén

antar dessutom att en fri lånerätt för förbunden, lagd ovanpå medlemmarnas

lånerätt, inte avsevärt skulle öka den faktiska upplåningen.

En utvidgning av ramen för den fria lånerätten skulle enligt kommittén

knappast ha någon betydelse ens om man antog att hela den upplåning,

som kan komma att ske genom förbunden, skulle vara ett nytillskott. För

kommunernas vidkommande utgör de kortfristiga lånen ungefär eu tiondedel

av de långfristiga. Vid samma fördelning för kommunalförbundens del

skulle deras kortfristiga, stående lånebelastning hålla sig under 10 miljoner

kronor.

En frihet för förbunden att ikläda sig borgen för statliga lån och lån åt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 21 år 9

bostadsbyggnadsföretag samt att låna till vatten- och avloppsanläggningar

(59 § andra och tredje styckena kommunallagen) skulle, anför kommittén,

inte kunna medföra någon ökning av den sammanlagda, fria upplåningen.

Ett överflyttande av verksamhet, för vilken denna låne- eller borgensratt

bär betydelse, från kommunerna till kommunalförbund, kan sagas innebara

eu motsvarande flyttning av lånebehoven. Skulle förbunden inte ges någon

fri låne- eller borgensratt, får antagas att deras lånebehov i första hand

skulle täckas omvägen över förbundsniedlemmarna och med begagnande

av deras frihet. Det är nämligen knappast tänkbart att man har annat an

i undantagsfall på kommunalt håll skulle föredra underställningskrävande

förbundslån framför fria lån från medlemmarnas sida.

På grund av det anförda och då förbunden har sådan organisation och

sadana verksamhetsformer att de har lika goda möjligheter som kommunerna

att iaktta en sund lånepolitik finner kommittén att en uppmjukning

av bestämmelserna inte skulle innebära någon försvagning från lanekontrollsynpunkt

och att den centrala lånekontrollen väsentligen saknar betydelse

för tillvaratagande av förbundsmedlemmarnas intressen gentemot

förbunden.

I fråga om den fria lånerättens betydelse i övrigt för relationerna mellan

förbundsmedlemmarna och förbunden erinrar kommittén forst om att en

ökad lånerätt skulle kunna försvaga förbundsmedlemmarnas inflytande

över förbundens verksamhet men framhåller i det sammanhanget, att det

självfallet måste bli förbundsmedlemmarnas sak att bestämma om förbundet

skall ha fri lånerätt eller inte och att uppställa begränsningar för eu

sådan. Kommittén anser inte heller att en fri lånerätt från forbundsmedlemmarnas

synpunkt kan inge allvarligare betänkligheter än en understallningskrävande,

eftersom förbundens i princip temporära natur kan gora

en kontroll över den långfristiga upplåningen för större investeringar mera

påkallad än en kontroll över en begränsad, kortfristig upplåning. Kommittén

vill hålla för troligt att man ofta på kommunalt håll kan vara mera benägen

att till ett förbund lämna ifrån sig en kortfristig lånerätt an en

låt° vara underställningskrävande — långfristig. Särskilt i förbund, som

tillagts en långt gående självständighet, är det vidare enligt kommittén

mindre konsekvent att ett direktinflytande från förbundsmedlemmarnas

sida alltid skall behöva finnas när det gäller kortfristig upplåning. Ett direktinflytande

i ett så begränsat hänseende kan knappast ha någon avsevärd

betydelse. Andra regler tillgodoser på ett verksammare sätt förbundsmedlemmarnas

intressen av medinflytande över och kontroll av förbundsverksainheten,

tillägger kommittén.

Sammanfattningsvis finner kommittén att en fri lånerätt skulle medföra

påtagliga fördelar, särskilt för större förbund med omfattande och kostnadskrävande

uppgifter. Jämväl från förbundsmedlemmarnas synpunkt

skulle, särskilt i sådana förbund, fördelar stå att vinna av en reform. En

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 21 år 1964

reform syns inte heller medföra några betydande olägenheter för långivarna

eller för den centrala lånekontrollen. Goda möjligheter föreligger att

komma tillrätta med de tekniska problem, som kan vara förenade med eu

fri förbundslånerätt. Kommittén föreslår därför att en reform nu genomförs.

Lånebestämmelsernas utformning

Vid utformningen av lånebestämmelserna har kommittén ansett sig bunden

av nu gällande primärkommunala lånebestämmelser.

För d e n a 11 in ä n n a, fria 1 å n e r ä 11 e n (58 § första stycket kommunallagen)

diskuterar kommittén två alternativ. Det första avser en låneratt

som inryms i och inkräktar på förbundsmedlemmarnas lånerätt. Det

skulle innebära att medlemmarna i varje särskilt fall finge avgöra hur stor

del av deras lånerätt som skulle avstås för förbundsverksamhet och de skulle

tvingas att noggrant avväga omfattningen av varje förbunds lånerätt

Kommittén finner emellertid i anslutning till konkreta exempel, varom här

hanvisas tall betänkandet s. 35, att detta alternativ kan medföra tillämpndngssvårigheter.

Det andra alternativet är en fristående, ovanför förbundsmedlemmarnas

laneratt liggande förbundslånerätt. En sådan utformning skulle enligt kommittén

medföra avsevärda fördelar i tillämpningen. Man skulle nämligen

slippa invecklade avstämningar mellan de olika förbundsmedlemmarnas

och förbundets aktuella lånebelastning. Mot detta alternativ kan enligt kommittén

visserligen invändas att det vidgar ramen för den sammanlagda

kommunala upplåningen och kan medföra att kommunerna inte iakttar

tillbörlig återhållsamhet när de tilldelar förbund lånerätt. Emellertid anses

en sammankoppling med förbundsmedlemmarnas lånerätt nu knappast

fylla någon funktion. Kommunerna utnyttjar merendels inte fullt ut sin

egen fria lånerätt och har alltså i stort sett redan nu möjligheter att genom

underställmngsfria lån skaffa medel för förbundsverksamhet. Upplåningen

från förbundens sida kan inte väntas få någon sammantagen omfattnin»

av betydelse. Om förhållandet mellan långfristiga och kortfristiga lån antas

bli detsamma för förbunden som för kommunerna — de kortfristiga

lånen understiger nu 10 procent av de långfristiga — skulle de nuvarande

kommunalforbunden tillhopa kunna beräknas låna högst ett sammanlagt

belopp, som inte uppgår till 10 miljoner kronor. Skäl synes därför saknas

att valja den från tillämpningssynpunkt mindre fördelaktiga utformningen

med en sammankopplad lånerätt. Kommittén förordar därför alternativet med

fristående förbundslånerätt.

En fristående lånerätt kan, anför kommittén, utformas antingen efter

monster av landstingslagen så, att ingen beloppsgräns utan endast längsta

anetid bestäms i lagen, eller efter mönster av kommunallagen med det

högsta lånebeloppet bestämt i lagen efter förbundsmedlemmarnas samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ''>''i år 1 >

lagda ekonomiska resurser och därjämte eu föreskrift om längsta lånetid.

Under hänvisning till att kommunalförbundslagens lånebestämmelser sä

längt som möjligt bör anslutas till kommunallagens förordar kommittén

den senare lösningen och löreslår att högsta lånebeloppet i kommunalföi - handslagen anges i förhållande till förbundsmedlemmarnas sammanlagda

ekonomiska resurser sådana dessa framgår av sammanlagda antalet skattekronor.

Kommittén framhåller att några mera exakta grunder för beräkning

av lämpligt lånebelopp per skattekrona inte torde stå att finna och

stannar för eu gräns av 2 kronor per skattekrona. Det ankommer på förbundsmedlemmarna

att i stadgarna för varje förbund bestämma det belopp

intill vilket lån skall få upptas utan Kungl. Maj :ts tillstånd och de måste då

hålla beloppet inom denna beloppsgräns. Kommittén nämner \ idare att den

föreslagna gränsen kan synas hög men att den bör anpassas även till tänkbara

ytterlighetsfall av ingående samverkan på flera kostnadskrävande

verksamhetsområden.

Eftersom förbundens lånebehov varierar avsevärt, skulle enligt kommittén

den föreslagna beloppsgränsen uppenbarligen i många fall ha föga

värde som spärr. Om en beloppsbegränsning skall upprätthållas, synes det

därför nödvändigt med eu kompletterande spärr beträffande beloppet. Det

är då enligt kommitténs bedömande lämpligt alt beloppsbestämmelsen får

innehålla att förbunden kan medges rätt att i skälig omfattning upplåna

medel, dock högst intill ett belopp av 2 kronor per skattekrona. Skäligheten

bör bestämmas efter verksamhetens art och omfattning och eftei föibundsmedlemmarnas

ekonomiska förhållanden. Med denna skälighetsregel erbjuds

möjligheter att vid fastställande av förbundsordning eller efter besvär komma

till rätta med uppenbara överdrifter vid tilldelande av lånerätt.

I fråga om lånetid förordar kommittén i enlighet med kommunallagen att

en längsta återbetalningstid av 5 år får gälla för kommunalförbunden.

Särskilda bestämmelser för de speciella samverkansfall då

en kommun deltar i flera kommunalförbund eller då primärkommun och

municipalsamhälle ingår i förbund skulle enligt kommittén lätt bli alltför

invecklade och sakna nämnvärd betydelse. Förslaget innebär därför att

varje förbund skall kunna ges full lånerätt och att även municipalsamhällets

skatteunderlag skall medräknas särskilt. För kommunalförbund, vari

landstingskommun ingår, föreslås i beloppshänseende endast den förut

nämnda skälighetsregeln gälla.

Kommunalförbunden bör vidare enligt kommitténs förslag äga ingå b o rg

e n och uppta lån för gäldande av äldre lån efter samma gi under

som enligt 58 § andra och tredje styckena kommunallagen gäller för

kommunerna. För den allmänna, fria borgensrätten och lånerätten bör gälla

gemensamma gränser. Om ett förbund tilldelas underställningsfii lånerätt

bör — om inte annat uttryckligen sägs — rätten anses innefatta borgensrätt

och rätt att uppta lån för gäldande av äldre lån. Intet bör emellertid hindra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 år 1964

att medlemmarna bestämmer att borgensrätt eller rätt att uppta avlösningslån

inte skall finnas eller att särskilda beloppsgränser skall gälla för borgensrätten.

För avlösningslanen bör nagra särskilda beloppsbegränsningar

inte finnas. Dessa lån bör emellertid då inte få spränga de gränser, som

förbundsmedlemmarna satt för den underställningskrävande lånerätten.

Slutligen föreslår kommittén att kommunalförbund skall efter samma

grunder som enligt 59 § kommunallagen gäller för s p e c i a 1 f a 11 e n av

underst ällningsfr ihet få rätt att uppta lån av statsmedel, lån för

bostadsbyggnadsföretag, som godkänts för statlig belåning, och lån till vatten-

och avloppsanläggningar samt ingå borgen gentemot staten och för

godkända bostadsbyggnadsföretag. Kommittén prövar i detta sammanhang

frågan om förbundsmedlemmarna skall kunna beloppsbegränsa rätten. Frågorna

om låne- och borgensrätt över huvud skall finnas för ett förbund avgörs

av förbundsmedlemmarna. Kommittén anser därför mest naturligt

att medlemmarna också skall kunna stadga beloppsbegränsningar. En sådan

lösning ter sig också mest följdriktig med hänsyn till att gränser skall

uppställas till och med för den underställningskrävande lånerätten. Om

särskilda gränser inte beslutas för sådan låne- och borgensrätt, som behandlas

i 59 § kommunallagen, bör rätten enligt kommittén anses underkastad

samma gränser, som den allmänna, fria lånerätten.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser biträder kommitténs uppfattning om b e h o v e t

a'' under ställningsfri lånerätt för kommunalförbund

samt tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om en reform

i sådant syfte.

Kommunindelningens betydelse för kommunalförbunden berörs av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, som anser att även i framtiden vissa

samhällsuppgifter kommer att kräva samverkan i förbund, främst vattenförsörjning

och undervisning. Vidare torde den pågående kommunblockbildningen

enligt länsstyrelsen åtminstone under en övergångstid framtvinga

ökad användning av kommunalförbund och vidare kan det måhända

i framtiden visa sig att kommunalförbund — av permanent karaktär och

med uppgift att ombesörja begränsade samhällsuppgifter — i vissa fall

är den lämpligaste lösningen av kommunindelningsfrågan.

Att en underställningsfri lånerätt blir till gagn eller behövs för vissa

betydelsefulla förbund, främst inom vattenförsörjningen och undervisnings^

äsendet, framhålls särskilt av kammarkollegiet samt länsstyrelserna i Stockholms

och Malmöhus lön. Beträffande vatten- och avloppsanläggningar uttalar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att de för närvarande utgör en förutsättning

för bostadsbebyggelse och att de hittills mest kommit till stånd på

initiativ av enskilda kommuner. Styrelsen fortsätter härom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 24 år 1904 1:1

Behovet av ett samgående mellan två eller liera kommuner för att gemensamt

ordna vatten- och avlopps Irågan har emellertid på senare tid alltmer

aktualiserats både av tekniska och ekonomiska skäl. Det ökade vattenbehovet

har sålunda tvingat samhällena allt längre från förbrukningsoiten

i sökandet efter lämpliga vattentäkter. Skärpta krav på reningsåtgärder har

haft motsvarande verkan i fråga om avloppsreningsverken. Erforderligt

samgående på området har hittills mestadels skett genom överenskommelser

mellan berörda kommuner utan utnyttjande av kommunalförbundsinstitutet,

vilket givetvis även i fortsättningen synes kunna ske utan direkt påvisbara

nackdelar. Styrelsen anser emellertid att möjlighet för kommunerna

bör finnas, icke minst med hänsyn till den utveckling, som kan skönjas på

vatten- och avloppsområdet, att även inom ramen för ett kommunalförbund

kunna lösa finansieringsfrågorna på ett smidigt sätt. Det kan då anses befogat,

att kommunalförbunden även medgives underställningsfri lånerätt och

rätt att ingå borgen i nära överensstämmelse med vad som redan gäller for

de enskilda kommunerna.

på skolans område får en underställningsfri lånerätt största betv delsen

för de kommunalförbund som behöver investera i nya skollokaler, anför

skolöverstyrelsen och anger följande skäl.

Innan huvudlånen för dylika investeringar beviljas, kan ett behov av

medel uppstå för att kostnaderna för arkitekternas arbete och övrig projektering

skall kunna täckas. Då särskilt lånetillstånd för anskaffande av inventarier

till skolanläggningar regelmässigt icke lämnas, torde kommunalförbunden

— i likhet med kommunerna — ha ett behov av att underställningsfritt

kunna uppta lån för sagda ändamål. Inventariekostnaderna uppgår,

särskilt för högstadieskolor, till betydande belopp. Vidare uppstår givetvis

ett lånebehov, om de verkliga byggnadskostnaderna, som icke sällan

är fallet, blir högre än det schablonmässigt uträknade bidragsunderlaget,

vilket också utgör lånetak.

Att kommunalförbunden saknar rätt att ingå borgen eller i övrigt åtaga

sig ansvarighet för annans skuld får enligt länsstyrelsen i Stockholms län

anses utgöra den kanske svåraste bristen i det nu rådande systemet. Därigenom

har nämligen förbundsinstitutets användbarhet för interkommunal

samverkan på socialvårds- och bostadsförsörjningsområdena begränsats.

Länsstyrelsen anser i hög grad angeläget att denna brist undanröjs.

Också när det gäller lånebestämmelsernas utformning

ansluter sig remissinstanserna i allmänhet till kommitténs förslag.

Därest omfattningen av förbundens allmänna, fria lånerätt i enlighet med

förslaget bestäms inte bara efter skatteunderlaget utan också efter skälighet,

måste denna lånerätt enligt kammarkollegiet fixeras till ett visst belopp

som skall anges i förbundsordningen. Detta medför att en eventuell

ökning av skatteunderlaget inom ett förbund efter tidpunkten för förbundsordningens

fastställande inte vidgar den förbundet medgivna lånerätten.

Denna fråga behandlar också svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund och kommunala finansrådet, vilka menar att en

nedgång av skatteunderlaget hos förbundsmedlemmarna synes kräva eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 år 1964

ändring i förbundsordningens föreskrift om högsta fria lånebelopp och att

detta bör komma till uttryck i lagtexten.

Den föreslagna beloppsgränsen 2 kronor per skattekrona anses väl hög

av fullmäktige i Stenbrohults kommun, som anför att ett lånebehov som

närmar sig högsta tillåtna belopp ofta torde avse investeringar planlagda i

så god tid att underställning av lånebeslutet väl skulle medhinnas.

Förslaget om en kompletterande spärrbestämmelse som föranleder skälighetsprövning

innebär enligt svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund och kommunala finansrådet en principiell nyhet, och

bestämmelsen anses ge länsstyrelserna vidsträckta befogenheter att vägra

fastställa förbundsordningar. Organisationerna motsätter sig inte en sådan

skahghetsklausul men förklarar sig utgå från att den kommer att utnyttjas

försiktigt.

Departementschefen

Såsom huvudregel gäller att kommunala beslut om upptagande av lån eller

ingående av borgen skall underställas Kungl. Maj :ts prövning och fastställelse.

Underställningsplikten syftar väsentligen till att åstadkomma ett

skydd för den kommunala förmögenheten och att öka Kungl. Maj :ts möjligheter

till överblick över och samordning på det samhällsekonomiska området.

Från regeln om underställningsskyldighet finns såsom framgår av den

förut lämnade redogörelsen vissa undantag. Därvid märks främst den beloppsmässiga,

på skatteunderlagets storlek beroende fria lånerätten. Dess

syfte ar att tdlgodose behoven av kassaförlag och av medel för finansieringav

vissa investeringar med lånemedel under kortare tid. Sådan underställningsfri

lånerätt kan för närvarande inte tillerkännas kommunalförbund.

För vissa särskilt angivna långfristiga lån och borgensåtaganden, främst

sådana som avser eller äger samband med bostadsförsörjningen, föreligger

också underställningsfrihet för kommunerna. Sådan fri lånerätt kan tillkomma

även kommunalförbund för lån av statsmedel som Kungl. Maj:t

beviljat samt, i den mån Kungl. Maj :t så beslutar, lån av statsmedel som

statlig myndighet beviljat och lån för bostadsbvggnadsföretag som godkants

for statlig belåning. Enligt statsmakternas ställningstagande vid bestämmelsernas

tillkomst skulle denna fria lånerätt dock vara förbehållen

de borgerliga primärkommunerna. Kommunalförbund kan inte i något fall

tilläggas rätt att ingå borgen för annans skuld.

De i riksdagen framförda önskemålen om en reform grundas främst på

uppfattningen att kommunalförbunden behöver möjlighet att på ett smidigare

och snabbare sätt än nu skaffa sig rörelsekapital. Kommunalrättskommittcn

visar enligt min mening på ett övertygande sätt att ett sådant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunr/l. \Inj:ts proposition nr 24 är /.%''4 i:»

behov i vissa fall föreligger. .lag delar även kommitténs mening att det

skulle gagna en del kommunalförbund att kunna få också den i 59 8 kommunallagen

stadgade speciella underställningstria låne- och borgensrätten.

Det sistnämnda gäller, såsom understrukits vid remissbehandlingen, särskilt

kommunalförbunden för teknisk verksamhet och på undervisningens område.

För dem är medelsbehoven ofta mycket betydande, och det stora antalet

förbundsmedleinmar i särskilt den förstnämnda gruppen gör för närvarande

medelsanskaffningen besvärlig och tidsödande. Härtill kommer att

en underställningsfrihet för lån till vatten- och avloppsanläggningar och

för lån och borgensåtaganden i samband med bostadsbyggnadsföretag i sin

män kan bidra till att kommunalförbundet bättre kan utnyttjas på bostadsförsörjningens

område.

Kommittén finner, med instämmande eller utan erinran av remissinstanserna,

inte bara att en underställningsfri låne- och borgensrätt skulle vara

till fördel för kommunalförbunden och deras medlemskommuner utan ä\en

att den inte skulle medföra några olägenheter för långivarna eller för den

av statsmakterna utövade lånekontrollen.

Jag förordar således kommitténs av remissinstanserna omfattade förslag

att underställningsfri låne- och borgensrätt skall kunna tillerkännas kommunalförbund.

Den omständigheten att dessa är förhållandevis få bor inte

medföra att man avstår från en reform som skulle bli till nytta for dem. En

inom vissa gränser fri lånerätt blir som kommittén framhåller ett naturligt

komplement till den underställningskrävande lånerätten.

Vid utformningen av sitt förslag om en fri kortfristig lånerätt för kommunalförbund

prövar kommittén två vägar: att inrymma förbundens lånerätt

inom förbundsmedlemmarnas och att helt frikoppla förbundens lånerätt

därifrån. Kommittén finner därvid att en sammankoppling av medlemmarnas

och förbundens lånerätt numera knappast skulle fylla någon uppgift

som spärr mot en alltför stor sammantagen kommunal upplåning, eftersom

kommunerna oftast inte fullt utnyttjar sin egen fria lånerätt. På grund

härav och då en fristående förbundslånerätt vid sidan av medlemmarnas

är enklare från tillämpningssynpunkt förordar kommittén en sådan. Liksom

remissinstanserna biträder jag detta förslag.

.lag anser lämpligt att den allmänna underställningsfria lånerätten såsom

”kommittén föreslår ställs i relation till medlemskommunernas sammanlagda

skatteunderlag. Som kommittén framhåller går det inte att finna

exakta grunder för beräkning av lämpligt högsta lånebelopp. Det föreslagna

beloppet 2 kronor per skattekrona kan, jämfört med 5 kronor för primarkommun,

synas högt. Jag vill emellertid erinra om att överförandet av en viss

uppgift från kommuner till kommunalförbund minskar lånebehovet hos

medlemmarna och att det bör ankomma på dem att i förbundsordningen bestämma

det högsta belopp intill vilket lån får upptas. Vidare bör det högsta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 24 år 1964

tillåtna lånebeloppet avpassas så att det möjliggör samverkan inom samma

kommunalförbund på flera kostnadskrävande verksamhetsområden. Jag

finner därför inte anledning frångå kommitténs förslag på denna punkt.

Som en ytterligare garanti, vid sidan av skatteunderlagsgränsen, mot för

omfattande lånerätt finner jag lämpligt att lånerätten såsom kommittén

föreslår begränsas även till ett efter skälighet bedömt högsta belopp. I enlighet

med kommitténs mening bör skälighetsprövningen, som görs av länsstyrelsen

i samband med granskning av förbundsordningen, ha till syfte att motverka

uppenbara överdrifter vid tilldelande av lånerätt. Länsstyrelserna bör

därvid ägna särskild uppmärksamhet åt sådana fall då en kommun ingår

i flera kommunalförbund.

Genom att lånerätten prövas i samband med förbundsordningens fastställande

kan, som framhålls av några remissinstanser, därefter inträdande ändringar

i förbundsmedlemmarnas skatteunderlag inte beaktas vid utövande

av lånerätten. Vid ökat skatteunderlag medför detta ingen annan olägenhet

än besväret att vid behov få ändring i förbundsordningen fastställd. Vid

minskat skatteunderlag gör sig däremot kontrollsynpunkten gällande. De

fall, där lånerätten skulle komma att ligga nära högsta tillåtna belopp, torde

med hänsyn till vad jag förut anfört bli sällsynta. Anledning synes inte

finnas att för dem utfärda särskilda lagbestämmelser. I förbundsordningens

lånerättsbestämmelser kan, om det i något fall skulle behövas, i stället intas

en klausul om lägre lånetak för det fall att skatteunderlaget nedgår till

en viss angiven lägre nivå.

Liksom kommittén anser jag att den för primärkommunala underställmngsfria

lån enligt 58 § kommunallagen gällande längsta återbetalningstiden

om d år bor tillämpas även på allmän underställningsfri lånerätt för

kommunalförbund.

Beträffande sådana samverkansfall då en kommun deltar i flera kommunalförbund,

kunde övervägas att fastställa ett maximum av två kronor

för

finge dela på detta utrymme för lånerätt. Förbundslånerätt innebär emellertid

i stor utsträckning att lånebehov flyttas från förbundsmedlemmarna till

förbunden och en lånerätt för varje förbund efter fullt skatteunderlag betyder

foga for den sammanlagda kommunala upplåningen. På grund härav

och då den förut föreslagna skälighetsbegränsningen i förbundsordningen

utgör tillräcklig garanti mot en alltför omfattande lånerätt biträder jag

kommitténs uppfattning att särskilda regler inte behövs för dessa specialfall.

For kommunalförbund vari landsting ingår torde som kommittén föreslår

en beloppsbegränsning efter skälighet vara tillräcklig.

Jag tillstyrker förslaget att borgensrätt skall tillkomma kommunalförbund

pa samma sätt som enligt 58 § kommunallagen gäller för kommunerna.

Om i förbundsordningen stadgas olika beloppsgränser för lån och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Moj.ts proposition nr Vt är 1i)C>i

borgen bör de samordnas så att det av lagen bestämda maximum inte

överskrids. I fråga om avlösningslån biträder jag likaledes kommitténs förslag.

Av del förut sagda framgår att underställningsfrihct i de specialfall, som

regleras i 59 § kommunallagen, kan få stor betydelse för vissa förbund och

jag biträder därför kommitténs förslag även på denna punkt. Med hänsyn

främst till den kontroll som vanligen i annan ordning sker beträffande bär

aktuella investeringar och åtaganden synes någon högsta beloppsgräns inte

behöva anges i lagen. En annan sak är att förbundsmcdlemmarna kan önska

begränsa låne- och borgensrätten. Redan enligt gällande bestämmelser kan

kommunalförbund tillerkännas rätt att låna av statsmedel enligt 59 § första

stycket kommunallagen och denna lånerätt är underställningsfri. I förbundsordningen

skall dock anges maximibelopp. Detta bör på de skäl kommittén

anför gälla för alla specialfallen av underställningsfrihet. Själ\fallet

bör det däremot inte tillkomma förbundsmedlemmarna att bestämma att

låne- och borgensbeslut, som enligt kommunallagen är underställningsfria,

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, men väl att göra den inskränkningen

alt förbundet inte får uppta lån eller ingå borgen i sådana fall

där Kungl. Maj :ts medgivande inte behövs.

I sammanfattning föreslås alltså följande. Liksom hittills får kommunalförbund

genom bestämmelse i förbundsordningen tilläggas rätt att uppta

lån; härtill kommer nu rätt att ingå borgen. Högsta låne- och borgensbelopp

skall alltid anges i förbundsordningen. Därvid kan bestämmas olika maximibelopp

för lån och borgen samt för skilda verksamhetsgrenar inom förbundet.

Har förbundet fått låne- och borgensrätt skall beslutet att uppta lån

och ingå borgen inte underställas Kungl. Maj :ts prövning i de fall som avses

i 58 § andra stycket och 59 § kommunallagen. I förbundsordningen får inte

föreskrivas att sådana beslut skall underställas. Förbundsmedlemmarna äger

vidare genom bestämmelse i förbundsordningen tillskapa en underställningsfri

låne- och borgensrätt, som främst avser att tillgodose behovet av förlagsmedel

och som motsvarar 58 § första och tredje styckena kommunallagen.

Förutom den beloppsbegränsning, som förbundsmedlemmarna alltid skall

göra, gäller här en legal sådan begränsning efter skatteunderlag och skälighet.

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet utarbetats förslag

till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957

(nr 281) om kommunalförbund. Som särskild motivering till de sålunda

föreslagna lagändringarna vill jag anföra följande.

4 § 5) innehåller i förhållande till gällande lydelse ett förtydligande av

hur låne- och borgensrätten skall anges i förbundsordningen. Dels skall anges

maximibelopp och dels i vad mån underställningsfri låne- eller borgensrätt

skall förekomma. Det måste anges särskilt om sådan rätt enligt 18 §

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 24 år 1964

första stycket och enligt tredje stycket skall finnas. Olika beloppsgränser kan

bestämmas för fri och för underställningskrävande lånerätt samt för olika

typer av den fria lånerätten. Det vanligaste torde bli att så sker. 1 fråga om

underställningsfri låne- och borgensrätt enligt 18 § första och andra styckena

måste vid förbundsordningens fastställelse alltid iakttas de av lagen uppställda

begränsningarna. Skulle en föreslagen förbundsordning endast innehålla

ett maximibelopp för låne- och borgensrätt måste alltså detta belopp

falla inom lagens begränsningar såvitt avser det i 18 § första och andra

styckena nämnda fallet men inte i fråga om låne- och borgensrätt enligt 18 §

tredje stycket.

Enligt 18 § kommunalförbundslagen äger kommunalförbund f. n. uppta

lån utan Kungl. Maj :ts medgivande i de fall som avses i 59 § första stycket

kommunallagen. En förutsättning härför är självfallet att förbundet i förbundsordningen

medgivits rätt att överhuvudtaget uppta lån. Sådant medgivande

är enligt gällande ordning inte uppdelat på underställningskrävande

och underställningsfria lån. Enligt den löreslaga lydelse av 4 § 5) skall däremot

i förbundsordningen särskilt anges i vad mån lån får upptas utan

Kungl. Maj :ts medgivande. Den underställningsfria lånerätten enligt 59 §

första stycket kommunallagen skulle därmed bortfalla för de redan bestående

förbunden, eftersom de i sina förbundsordningar saknar särskilda bestämmelser

som anger i vad mån underställningsfri lånerätt får förekomma.

Dessa förbund skulle således nödgas ändra sina förbundsordningar för att

behålla hittills gällande fria lånerätt. Den föreslagna övergångsbestämmelsen

innebär att detta syfte vinns utan sådana ändringar.

För att redan verksamma förbund skall få underställningsfri låne- eller

borgensrätt i övrigt krävs däremot ändring i förbundsordningen.

Föreskrifterna i 18 § första och andra styckena motsvarar 58 § första och

tredje styckena kommunallagen, med den skillnaden att beloppsgränsen inte

prövas i varje låneärende utan vid förbundsordningens fastställande. Om

betydelsen av ändrat skatteunderlag hos förbundsmedlemmarna har jag förut

uttalat mig.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1964.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

genom proposition föreslå 1964 års riksdag att antaga inom inrikesdepartementet

upprättat förslag till lag angående ändrad Igdelse av 4 och 18 §§

lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Norborg

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten