Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm

16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:28, Angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 19(ii

1

Nr 28

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande

av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner

gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset)

på Blanchetomten i Stockholm; given Stockholms

slott den 3 januari 196i.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla det förslag,

om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att för budgetåret 1964/65 anvisas ett investeringsanslag

av 3 375 000 kr. för att uppföra en gemensam administrationsbyggnad

(Sverigehuset) för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner

på Blanchetomten i Stockholm. Förutom turisttrafikförbundet skall

upplysningsberedningen, Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet

och Stockholms turisttrafikförbund få kontorslokaler i byggnaden, som

också kommer att innehålla utställningslokaler m. m.

Byggnaden har kostnadsberäknats till 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli

1963. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1964

Utdrag av protokollet över

handelsärenden, hållet inför Hans

i statsrådet å Stockholms slott den

Maj:t Konungen

3 januari 1964.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om uppförande av

en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbgggnad

(Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm och anför

därvid följande.

Förslag har vid flera tidigare tillfällen lagts fram om åtgärder för en närmare

samverkan mellan organen för svensk upplysningsverksamhet i utlandet,

främst Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet. Därvid har bl. a. tagits upp frågan om att sammanföra

upplysningsorganen till en byggnad i syfte att vinna ett rationellare

utnyttjande av tillgängliga personella resurser. Läget på hyresmarknaden

i Stockholm och svårigheterna i fråga om finansieringen har emellertid

stått hindrande i vägen för en praktisk lösning. Allt eftersom kraven på

ökade insatser från upplysningsorganen växt, och administrationen i takt

därmed byggts ut, har emellertid lokalsituationen för flera av organen blivit

mycket besvärande. Exempelvis disponerar Svenska institutet för närvarande

lokaler i ej mindre än sex olika fastigheter i Stockholm. Svenska

tunsttrafikförbundets administration är visserligen samlad inom en förbundet

tillhörig fastighet i Klara i Stockholm, men huset är omodernt och ligger

inom rivningszon.

Med hänsyn till dessa förhållanden tillkallade chefen för handelsdepartementet

i januari 1959 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande fem sakkunnig^

med uppgift att pröva de praktiska förutsättningarna för att nå

en slutlig lösning av upplysningsorganens lokalfråga och den samverkan i

effektivitetssyfte som kunde åstadkommas genom ett lokalt samgående. Det

skulle även ankomma på utredningen att pröva frågan om Svenska turisttrafikförbundets

framtida medelsbehov och uppkommande personalfrågor.

De sakkunniga avlämnade sitt betänkande i juli 1960. Betänkandet blev därefter

föremål för remissbehandling i sedvanlig ordning. I vad betänkandet

„ 1 i™ne''al,dirf^ÖIen G'' Benlund, dåv. byråchefen S. E. Backlund, byråchefen E. G. C

Berggren, direktoren R. Sachs samt f. d. bruksdisponenten, tekn. dr., G. K. Sundblad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 är 196b 3

piller Svenska turisttrafikförbundets ekonomi in. in. bär förslag redan lagts

fram för och prövats av riksdagen (se 1961 års statsverksproposition, X ht,

p. 104, SU 10, Rskr 10). Redovisningen i det följande begränsas därför till

lokalfrågan.

Utredningsbetänkandet

På grundval av ett omfattande undersökningsarbete avseende upplysningsorganens

verksamhet och organisation m. m. föreslår utredningen, att

Svenska institutet, dåvarande Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd

till mindre utvecklade områden (numera nämnden för internationellt

bistånd), Svenska turisttrafikförbundet, Svensk-internationella pressbyrån

samt utrikesdepartementets pressrum sammanförs inom gemensamma lokaler.

Förslaget inbegriper även Svensk-amerikanska nyhetsbyråns stockholmskontor

genom att dettas arbetsuppgifter förutsätts överflyttade till

främst Svenska institutet och Svensk-internationella pressbyrån. Utredningen

föreslår också att vissa utanför de egentliga upplysningsorganens krets arbetande

institutioner, nämligen Svenska Unescorådet och dåvarande Turisttrafikföreningen

för Stockholms stad och Stockholms län (numera Stockholms

turisttrafikförbund), bereds lokaler i anslutning till upplysningsorganens.

Personalen vid de egentliga upplysningsorganen uppgick vid tiden för utredningsarbetet

till 76 personer. De disponerade en sammanlagd lägenhetsyta

av 1 496 m2. Utrymmena bedömdes av utredningen otillräckliga redan

med upplysningsverksamhetens dåvarande omfattning. Detta gällde i synnerhet

Svenska institutet.

För att kunna uppskatta det framtida utrymmesbehovet för upplysningsorganen

vid en förutsatt lokal samverkan och utröna fördelarna i olika

hänseenden av en dylik samverkan, gjorde utredningen en noggrann analys

av upplysningsorganens arbetsuppgifter och granskade i samband därmed

den inom respektive organ tillämpade arbetsrutinen. På grundval av denna

analys — rörande vars närmare innehåll må hänvisas till betänkandet konstaterar

utredningen, att såväl ifråga om den egentliga upplysningsverksamheten

som beträffande serviceverksamheten och administrationen åtskilliga

fördelar torde vara att vänta av en lokalgemenskap, som i sig bl. a. möjliggör

att likartade funktioner hos de skilda organen förs samman.

I fråga om den egentliga upplysningsverksamheten lägger utredningen

fram två förslag till ökad samordning, nämligen inrättande av ett för upplysningsorganen

gemensamt bildarkiv och inordning — enligt vad nyss antytts

— av Svensk-amerikanska nyhetsbyråns arbetsuppgifter här i Stockholm

inom Svenska institutet och Svensk-internationella pressbyrån.

För en rationalisering av serviceverksamheten föreslår utredningen inrättande

av ett för samtliga berörda organ gemensamt informationscentrum,

där olika kategorier av Sverige-besökare skall kunna få tillgång till den allmänna

information om vårt land som de önskar. Ansvaret för ett dylikt ge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:is proposition nr 28 år 196i

mensaint informationscentrum bör anförtros Svenska institutet och därvid

lämpligast dess bibliotek. Det gäller främst service åt besökare i form av

muntliga upplysningar och tillhandahållande av informationsmaterial samt

besvarande av skriftliga förfrågningar. I den mån biblioteket inte kan besvara

en förfrågan, bör det kunna ge anvisning om var information i denna

fråga står att få. I anslutning till informationscentrum bör finnas läsrum

samt lokaler för enskilt studium och arbete. I närheten av informationscentrum

bör också förläggas utrikesdepartementets pressrum såsom det naturliga

serviceorganet för såväl de i Stockholm stationerade utländska journalisterna

som för de journalister, vilka har ärenden till något av upplysningsorganen.

För att kanalisera besökarna till informationscentrum eller till

andra enheter inom byggnaden, skall innanför huvudentrén finnas en för

upplysningsorganen gemensam reception. I anslutning till huvudentrén bör

vidare den regionala turistorganisationen i Stockholm, Stockholms turisttrafikförbund,

ha en informationsbyrå, som kan tillhandahålla enklare turistiska

upplysningar samt i övrigt hänvisa turisterna till förbundets egentliga

informationskontor i det centrala Stockholm. Utredningen erinrar om

att det bär gäller information av rent lokal turistisk karaktär och av beskaffenhet

att i och för sig inte falla på de egentliga upplysningsorganen.

Vad angår administrationen föreslår utredningen följande gemensamma

funktioner vid upplysningsorgan, nämligen kassa- och bokföring, distribution

och lagring av informationsmaterial, budskickning och mångfaldigande

av text, skötsel av telefonväxel samt inköp av kontorsmateriel m. in. Utredningen

föreslår också att viss samordning prövas i fråga om utskriftsarbetet.

Ej minst bör, enligt utredningens mening, den växande distributionen från

upplysningsorganen därigenom kunna rationaliseras. Särskilt utrymme bör

beredas för en gemensam telexanläggning. Ytterligare bör i lokalerna finnas

for upplysningsorganen gemensamma sammanträdesrum. Utredningen förordar

att sammanträdeslokalerna disponeras så, att de vid behov kan tjänstgöra

även som föreläsnings- och samlingslokaler. Möjligheter skulle härigenom

öppnas för ett bättre omhändertagande av grupper av sludiebesökare

och stipendiater.

Utgående från dessa förslag om gemensamma funktioner in. m. för uppiysningsorganen

uppskattar utredningen behovet av gemensamma utrymmen

till omkring 900 m2 nyttig golvrumsyta. Plats har därvid beräknats för

väntrum, bibliotek, läs- och arbetsrum, konferens- och sammanträdesrum,

filmvisningsrum, lunchrum, telexanläggning samt lagerlokaler för bild-,

film-, utställnings-, publikations- och stencilmaterial. Ytterligare har inom

den angivna golvrumsytan avsatts utrymme för en kameral avdelning, en

distnbutionsexpedition och ett stencilrum samt för skrivcentral, reception

och telefonväxel. Utredningen konstaterar att gemensamma utrymmen av

denna omfattning innebär en väsentlig ökning i förhållande till vad upplysningsorganen

för närvarande förfogar över. Det erinras emellertid om att

åtskilliga av de lokaler, som skall ingå i de gemensamma utrymmena, för

narvarande antingen saknas helt eller också är otillräckliga. Det gäller sär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S år Wli''i

skilt lokalerna för mottagande av besökare men även distributions- och lagerlokalerna.

Utredningen anser sig också böra räkna med en viss utvidgning

av upplysningsverksamheten framöver.

Vad sedan gäller upplysningsorganens sammanlagda behov av tjänsterum

och liknande uppskattar utredningen detsamma till 1 000 m-, Till grund

härför ligger av utredningen införskaffade preliminära bedömningar av

Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet, Svensk-internationella

pressbyrån och utrikesdepartementets pressbyrå rörande den personalstyrka,

som dessa organ anser sig behöva inom en femårsperiod räknat från år

1960.

Utredningen har också gjort en uppskattning av personalbehovet vid den

föreslagna gemensamma administrativa avdelningen och beräknar att där

erfordras 17 personer. Besparingarna på lönesidan, jämfört med vad som

gällde vid tiden för utredningsarbetet, blir måttliga, endast omkring 20 000

kr. Utredningens förslag till personalorganisation innebär emellertid också

att vissa funktioner förstärks, främst bildtjänsten och receptionen. De

främsta fördelarna av sammanslagningen torde för övrigt ligga i den renodling

av arbetsuppgifterna, som förslaget syftar till och som i sin tur leder

till att personalen utnyttjas mera rationellt. Resultatet blir att större arbetseffekt

kommer att utvecklas redan inom eu given kostnadsram. Om den av

utredningen förutsatta lokalgemenskapen förverkligas, bör en ytterligare

prövning av personalbehovet vid avdelningen ske. En sådan prövning, som

lämpligen synes kunna ombesörjas av det statliga rationaliseringsorganet,

bör ske mot bakgrunden av den vid tidpunkten för sammanflyttningen rådande

arbetsbelastningen vid upplysningsorganen.

Utredningen har vid sina diskussioner av olika förslag till lokalfrågans

lösning utgått från att de för upplysningsorganen gemensamma lokalerna

dels bör ligga centralt, dels bör vara tillräckligt stora för att täcka ett utrymmesbehov

även sett på litet längre sikt. Som nyss angivits uppskattas detta

utrymmesbehov av utredningen till inemot 2 000 in- nyttig golvrumsyta.

Utredningen framhåller att med bibehållande av dessa grundförutsättningar

flera olika typer av lokallösning i och för sig är tänkbara. En staten tillhörig

byggnad kan utnyttjas, i befintligt skick eller efter ombyggnad, en byggnad

i enskild ägo kan utnyttjas med hyresrätt eller förvärvas av staten, en

nybyggnad kan uppföras på en tomt som antingen ägs av staten eller förvärvas

för ändamålet.

Utredningen har i första hand undersökt möjligheterna att för upplysningsorganens

räkning utnyttja lokaler inom någon befintlig byggnad i det

centrala Stockholm. Åtskilliga projekt av denna art har därvid prövats, men

alla har måst avvisas, sedan det visat sig att de föreslagna lokalerna antingen

varit otillräckliga redan i nuläget eller också saknat expansionsmöjligheter.

1 ett fall där utrymmena i och för sig syntes tillräckliga, befanns hyres- och

ombyggnadskostnaderna orimligt höga, särskilt med hänsyn till att lokalerna

ej heller efter en ombyggnad kunde anses fullt tillfredsställande. Byggnadsstyrelsen

har inte heller ansett sig kunna för närvarande erbjuda upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 196''t

lysningsorganen gemensamma lokaler. Utredningen förordar därför att lokalfrågan

löses genom en nybyggad. För en dylik lösning talar även att eu

nybyggnad erbjuder vissa bestämda fördelar, som skulle vara svårare att erhålla

vid varje annan form av lösning. Lokalerna kan sålunda effektivt disponeras

och utformas med utgångspunkt från upplysningsorganens delvis

speciella behov av utrymmen för olika funktioner. En nybyggnad möjliggör

vidare att ge upplysningsorganen det gemensamma »ansikte» utåt, som hittills

saknats och som behövs.

Utredningen understryker, att kravet på att de för upplysningsorganen

gemensamma lokalerna bör ligga inom det centrala Stockholm givetvis begränsar

möjligheterna att finna lämplig tomtmark för en nybyggnad. Under

diskussionerna i denna fråga stannade utredningen vid två alternativa

förslag, av vilka det ena avsåg den obebyggda södra delen av kvarteret Förrådsbacken

(Diplomatstaden) och det andra avsåg de bebyggda tomterna

Kungl. Trädgården nr 2 och (delvis) nr 4 samt del av den obebyggda tomten

Kungl. Trädgården nr 5 (Västra Trädgårdsgatan/Hamngatan). Byggnadsstyrelsen

var emellertid ej — med hänsyn till behovet av statlig markreserv —

beredd att tillstyrka att den mark, som det förstnämnda alternativet avsåg,

uppläts för det av utredningen föreslagna ändamålet. Utredningen föreslår

därför i samförstånd med byggnadsstyrelsen, att upplysningsorganens lokalfråga

löses genom uppförandet av ett nytt kontorshus enligt det senare

alternativet.

Den tomtmark, som omfattas av utredningsförslaget, utgörs dels av det

stycke av tomten Kungl. Trädgården nr 4, där för närvarande eu del av det

s. k. Blanchehuset ligger (Blanchehuset ligger delvis på område, som enligt

aktuella planer kommer att tas i anspråk för Hamngatans breddning),

dels av tomten Kungl. Trädgården nr 2, som ägs av Fastighets aktiebolaget

Hulvudstaden och på vilken Blancheteatern för närvarande är belägen, dels

av del av den för närvarande obebyggda tomten Kungl. Trädgården nr 5, som

ägs av Svenska tändsticks aktiebolaget (Fastighetsaktiebolaget Match).

Hela tomten Kungl. Trädgården nr 4 ägs av staten, som dock endast äger disponera

över Blanchefastigheten och över ett mindre angränsande markomiåde.

Återstoden av Kungl. Trädgården nr 4 disponeras enligt särskilt avtal

av Stockholms stad. Den av utredningen föreslagna tomtmarken för nybyggnaden

oinfattar ca 1 100 m2. Grundförhållandena, som preliminärt undersökts

av byggnadsstyrelsen, bedöms vara tillfredsställande. För det av

förslaget berörda området har modern stadsplan inte fastställts.

För att det område, varom här är fråga, skall kunna utnyttjas för en nybyggnad

enligt utredningens förslag, måste hela den av förslaget berörda

tomtmarken komma i statens ägo. För det ändamålet redovisar utredningen

i betänkandet två förslag till markbytesavtal mellan Kungl. Maj:t och

Kronan å den ena sidan och Fastighets aktiebolaget Hufvudstaden respektive

Svenska tändsticks aktiebolaget å den andra sidan. Till markfrågan

återkommes i det följande.

Enligt do skisser, som för utredningens räkning upprättats genom byge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:Is proposition nr 2S år

nadsstyrelsens försorg, ger den föreslagna tomten vid Västra 1 rädgårdsgalan

utrymme åt en byggnad, som omsluter ca 5 700 in- över mark och minst

ca 800 in2 under mark. Byggnaden har då volymberäknats till det maximum,

som tomtens storlek och förutsatta begränsningar av byggnadsrätten i höjdled

tillåter.

Utredningen anser del självfallet att en byggnad med det av utredningen

föreslagna läget inte i sin helhet bör användas för kontorsändamål. Särskilt

gaveln mot Hamngatan men även sidorna mot Kungsträdgården och mot

Västra Trädgårdsgatan måste i gatuplanet bedömas erbjuda attraktiva affärslägen.

I första hand syns därvid sådana hyresgäster böra ifrågakomma,

vilkas rörelse i något avseende anknyter till upplysningsorganens inriktning

och verksamhet. Utredningen nämner i det sammanhanget, att Scandinavian

Airlines System under hand hos utredningen har anmält sitt intresse

av att i en eventuell nybyggnad erhålla kontors- och försäljningslokaler.

Ytterligare tänkbara hyresgäster är en affärsbank, som har intresse av

att öppna ett mindre kontor för valutaväxling m. m., eller ett företag i detaljhandelsledet,

i vars varusortiment återfinns svenska produkter av hög

kvalitet. Utredningen anför slutligen att, i den mån lokalerna under mark

inte utnyttjas av upplysningsorganen, kan också dessa lokaler hyras ut för

användning såsom utställnings- eller samlingslokaler. Detsamma bör gälla

kontorsutrymmena. I den utsträckning dessa tills vidare inte behöver tas i

anspråk av upplysningsorganen eller med dem samarbetande institutioner,

kan och bör de upplåtas till andra statliga institutioner. Utredningen föreslår

även att en restaurang inryms i byggnaden.

Utredningen uppskattar kostnaderna för en nybyggnad av nu angivet

slag till 7,5 milj. kr. i 1959 års prisläge och föreslår att de erforderliga ineden

anvisas över ett särskilt investeringsanslag under statens allmänna faslighetsfond

på handelsdepartementets kapitalbudget. Utredningen har även

dryftat möjligheterna att annorledes än genom medelsanvisning över riksstaten

finansiera främst den del av byggnaden, som avses för de egentliga

upplysningsorganen. Med hänsyn till ändamålet har utredningen därvid inte

ansett det uteslutet att statliga lotterimedel skulle kunna komma i fråga.

Jtredningen avstår emellertid från att lägga fram ett direkt förslag därom.

Tttrandena

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av järnvägsstyrelsai,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, Svenska Unescorådet, kommerskollegimi

efter hörande av handelskamrarna i riket, Svenska institutet för kultuellt

utbyte med utlandet, Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, Sveriges allnunna

exportförening, Sveriges industriförbund, Svenska turisttrafikförbutdet,

Sveriges redareförening, Scandinavian Airlines System, Svensk-intenationella

pressbyrån, Stockholms turisttrafikförbund (Turisttrafikförenigen

för Stockholms stad och Stockholms län) samt Stockholms hotellochrestaurantförening.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196''r

Samtliga de hörda instanserna understryker nyttan och värdet av eu förbättrad

samordning i effektivitetssyfte mellan organen för svensk upplysningsverksamhet

i utlandet. Flertalet av instanserna tillstyrker ur den synpunkten

i allt väsentligt utredningsbetänkandet eller lämnar detsamma

utan erinran, såväl när det gäller sammanslagning av vissa funktioner hos

upplysningsorganen som i fråga om lokalfrågans lösning.

Statskontoret lämnar öppen frågan om i nuvarande (sept. 1960) budgetära

läge statsmedel via riksstaten bör ställas till förfogande för en nybyggnad

för upplysningsorganen. Ämbetsverket tillägger, att därest ett dylikt nybygge

anses böra komma till utförande, förtjänar det av utredningen diskuterade

alternativet om en finansiering medelst lotterimedel att närmare övervägas.

Emellertid kan ifrågasättas om det med hänsyn till pågående utredning

om den internationella tekniska biståndsverksamheten är lämpligt att ta

upp till fristående prövning spörsmålet om upplysningsverksamhetens organisation.

Först när utredningen om den tekniska utlandshjälpen är slutförd

kan nämligen bedömas hur därmed sammanhängande arbetsuppgifter kominer

att påverka Svenska institutets övriga uppgifter med upplysningsverksamheten

som den ursprungligen centrala.

Kommerskollegium finner det i och för sig naturligt alt staten, när det

gäller en verksamhet som i så hög grad vunnit statsmakternas stöd, också

medverkar till att verksamheten kan bedrivas under effektiva former. Ämbetsverket

vill emellertid framhålla att några egentliga besparingar i fråga

om administrationen icke torde uppkomma genom den av utredningen föreslagna

lokalgemenskapen. Snarare kan förutses att de kraftigt utökade lokalerna

kommer att medföra personalutvidgningar. Upplysningsorganens nuvarande

årliga hyresutgifter om 70 000 kr. kommer också att flerdubblas

vid inflyttning i de nya lokalerna.

Järnvägsstyrelsen och Stockholms turisttrafikförbund har båda reagera:

mot den av utredningen framförda tanken, att förbundets informationsbyri

i den nya byggnaden endast skulle lämna enklare turistiska upplysningar

men i övrigt hänvisa besökare till förbundets övriga informationskontor i

det centrala Stockholm. Byrån bör i stället vara så dimensionerad och organiserad,

att den skall kunna tillhandahålla all den information och service,

som faller inom förbundets verksamhet.

Senare förslag och åtgärder

I 1967 års statsverksproposition (X ht, p. 104) uttalade jag min positiv

inställning till tanken på en gemensam byggnad (i det följande kallad S-erigehuset)

för flera av organen för upplysningsverksamhet i utlandet, .äg

lörutsätter, i likhet med utredningen, alt en dylik lokalgemenskap — ;enom

de möjligheter den ger till löpande inbördes kontakt och samarbte

mellan de olika organens tjänstemän — skapar bättre förutsättningar or

samordnade insatser såväl när det gäller service och information åt utländska

besökare som beträffande upplysningsverksamheten utomlads.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knngl. Maj:ts proposition nr 28 år 196b

Då härtill kommer de förväntade rationaliseringsvinsterna i fråga om sådana

funktioner som bokföring, distribution, bildtjänst in. in. av lokal

samverkan bar man, uttalade jag, anledning att räkna med att denna skall

ge utslag i en effektivare och utåt slagkraftigare upplysningsverksamhet.

Jag framhöll emellertid all flera frågor återstår att klara, innan byggnadsprojektet

kan sältas igång, bl. a. slutreglering av existerande hyresavtal,

markbyten, stadsplanefrågor etc., vilket allt måste prövas, innan ärendet

kan underställas riksdagen.

Vad sålunda uttalats föranledde inte någon erinran från riksdagens sida

(SU 1961: 10, Rskr 10).

I anslutning till vad i betänkandet föreslagits om markfrågan överlämnade

bgggnadsstgrelsen med skrivelse den 24 januari 1961 för Kungl. Maj:ts

prövning dels ett mellan styrelsen och Fastighets aktiebolaget Hufvudstaden

den 24 och den 26 januari 1961 ingånget avtal, dels ett mellan styrelsen och

Fastighetsaktiebolaget Match den 24 januari 1961 ingånget avtal, båda avseende

markbyte för en rationell lösning av tomtfrågan för det planerade

Sverigehuset. Enligt det förstnämnda avtalet överlåter kronan till fastighetsbolaget

Hufvudstaden tomten nr 6 i kvarteret Rännilen i hörnet av Små1

andsgatan och Birger Jarlsgatan i Stockholm, medan samma bolag å sin

sida till kronan överlåter tomten nr 2 i kvarteret Kungl. Trädgården, varjämte

bolaget i mellanskillnad erlägger 1 100 000 kr. Beloppet utgör skillnaden

mellan värdena å ifrågavarande fastigheter enligt utredningar av

opartiska värderingsmän. Enligt det andra avtalet överlåter kronan till fastighetsbolaget

Match ett område om ca 55 in- av tomten nr 4 i kvarteret

Kungl. Trädgården, medan detta bolag å sin sida till kronan överlåter ett

område om ca 138 m2 av tomten nr 5 i samma kvarter. Bytet sker utan

vederlag. Som förutsättning för båda avtalens giltighet gällde bl. a. att

Kungl. Maj :t före den 1 juli 1961 godkände desamma. Sedan riksdagen

(SU 99, Rskr 267) bemyndigat Kungl. Maj :t att godkänna markbytesavtalen

godkände Kungl. Maj :t desamma den 16 juni 1961.

Genom beslut den 26 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj.t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval bl. a. av det i betänkandet om Sverigehuset framlagda

byggnadsprogrammet projektera byggnadsföretaget fram till och med färdigställande

av huvudhandlingar inklusive kostnadsberäkning, varefter

ärendet skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning. I samma beslut hemställdes

till fullmäktige i riksgäldskontoret att till byggnadsstyrelsen på

rekvisition i mån av behov utbetala högst 800 000 kr. från det för budgetåret

1960/61 under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslaget

Vissa projekteringskostnader att av byggnadsstyrelsen användas

för bestridande av de med ifrågavarande projekteringsarbeten förenade

kostnaderna.

I prop. 1961: 17b föreslog Kungl. Maj :t inrättande fr. o. m. den 1 januari

1962 av ett statligt centralt administrationsorgan, benämnt nämnden för internationellt

bistånd, med uppgift att handlägga frågor berörande det svenska

tekniska biståndet till underutvecklade länder. Till det nya organet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Ma j:ts proposition nr 28 år 196''i

skulle överföras bl. a. de arbetsuppgifter, som för det dåvarande åvilade

Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd och Centralkommittén

för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade områden. Vad Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit biträddes av riksdagen (SU 1%1: 157, Rskr 365).

Den 11 maj 1962 törordnade Kungl. Maj:t en särskild rådgivare att stå

till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande svensk

upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs även att

vara ordförande i den upplysningsberedning som tillkallades med stöd av

Kungl. Maj .ts beslut den 25 maj 1962. Om tillkomsten av dessa funktioner

har 1963 års riksdag underrättats genom anmälan i statsverkspropositionen

(Bil. 5, p. 35).

Inom ramen för uppdraget den 26 maj 1961 gjorde byggnadsstyrelsen en

ny inventering av lokalbehovet för de organ, som utredningen föreslog skulle

beredas plats i Sverigehuset. Till grund härför lades personalsituationen

hos resp. organ den 1 januari 1962 samt uppskattningar och önskemål från

organen själva om personalens sannolika storlek, och därmed utrymmesbeh°''''et,

dels den 1 januari 1965, dels den 1 januari 1970. Dessa nya uppskattningar

låg avsevärt högre än enligt det byggnadsprogram, som fanns redovisat

i betänkandet och som godkänts av Kungl. Maj :t genom beslutet den

26 maj 1961. Sålunda skulle redan år 1965, d. v. s. vid ungefär den tidpunkt

näi Sverigehuset kan stå färdigt, enligt de nya önskemålen och uppskattningarna

behövas ca 3 400 m2 golvrumsyta jämfört med utredningens 2 000

in- dylik yta. Av ökningen gäller 800 å 900 in- de gemensamma utrymmena

och återstoden tjänsterum. Fram till år 1970 skulle lokalbehovet stiga vtterligare.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 maj 1962 konstaterar byggnadsstyrelsen,

att det är omöjligt att inom ramen för det planerade Sverigehuset vid

Kungsträdgården tillgodose dessa omfattande lokalönskemål. Den uppkomna

situationen förklaras främst av att upplysningsorganens administration

under mellantiden byggts ut avsevärt. Bl. a. kar administrationen av den internationella

biståndsverksamheten blivit föremål för omorganisation och

utvidgning. Vidare har en helt ny institution, upplysningsberedningen, tillkommit.

Ett fullföljande av Blancheprojektet förutsätter därför en omprövning

såväl av frågan rörande vilka organ, som bör beredas plats i byggnaden,

som i fråga om storleken av de för dessa organ erforderliga lokalerna.

Byggnadsstyrelsen hemställer i skrivelsen att Kungl. Maj.t måtte föranstalta

om cn sådan omprövning.

I anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse överarbetades byggnadsprogrammet

inom handelsdepartementet. På grundval av en inom departementet

utarbetad promemoria föreskrev Kungl. Maj.t den 28 juni 1962, att byggnadsstyrelsen

i det fortsatta projekteringsarbetet avseende Sverigehuset

skulle beakta lokalbehovet för följande institutioner, nämligen upplysningsberedningen,

Svenska turisttrafikförbundet, Svenska institutet, utrikesdepartementets

pressbyrå (pressrum) samt Stockholms turisttrafikförbund. Angående

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån förutsattes, att dess administra
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Knngt. Mnj.ls proposition nr 28 ar 1U(>''i 11

tion i Stockholm inordnades inom Svenska institutet och Svensk-internationella

pressbyrån.

Sedan byggnadsstyrelsen i augusti 1962 lios Kungl. Maj :t anmält preliminärt

medelsbehov för byggnationen för budgetåret 1966/64 samt meddelat

sin avsikt alt återkomma i ärendet, redovisar styrelsen med skrivelsen den 28

januari 1963 huvudhandlingar för projektet samt hemställer om erforderlig

medelsanvisning till ändamålet lör budgetåret 1963/64. Styrelsen räknai

med att byggnadsarbetena skall kunna sättas igång under våren 1964. De

samlade kostnaderna för byggnationen uppskattas till 10 milj. kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962. Därvid har förutsatts att Sverigehusct med hänsyn

till såväl sitt läge vid Kungsträdgården i nära anslutning till Stockholms nya

city som sin användning måste ges en mera representativ utformning än vad

som normalt är fallet vid uppförande av statliga ämbetsbyggnader.

I skrivelsen understryks emellertid att vissa med Sverigehusets uppförande

och dess finansiering sammanhängande frågor ännu ej vunnit sin slutliga

lösning. Det gäller bl. a. den nedre källarvåningens utformning —- besvärliga

markförhållanden kan nödvändiggöra en omdisponering jämfört

med det ursprungliga byggnadsförslaget. Vidare har i samband med stadsplanefrågorna,

vilka är under behandling inom Stockholms stad, diskuterats

möjligheten att lägga ut tomten söder om Sverigehusct, vilken är i privat

ägo och som aldrig varit utbyggd, till park. En sådan lösning kunde möjliggöra

en förlängning av Sverigehuset med ca 5 m. En sådan förlängning

skulle för en uppskattad kostnad av 600 000 kr. enligt gällande prisläge, utöver

ökade uthyrningsutrymmen i bottenvåningen, ge ett tillskott av 325 in2 kontorsyta.

I fråga om anordnandet av erforderligt antal parkeringsplatser för

fastigheten ägde förhandlingar rum mellan byggnadsstyrelsen och Stockholms

stad. Förhandlingar pågick även rörande ersättning till innehavaren av restaurangen

i det nuvarande Blanchehuset.

Byggnadsstyrelsen har under våren och sommaren 1963 överarbetat byggnadsförslaget

och utarbetat nya huvudhandlingar för Sverigehuset. Dessa redovisades

för Kungl. Maj:t med skrivelse den 26 augusti 1963. I anslutning

därtill anför byggnadsstyrelsen bl. a. följande.

Genom en på grund av markförhållandena nödvändig omdisponering av

den nedre källarvåningen har en besparing av ca 175 000 kr. kunnat

göras. Omdisponeringen innebär bl. a., att panncentralen flyttas från den

del av huset som ligger utmed Kungsträdgården till dess motsatta sida utmed

Västra Trädgårdsgatan. I samband med omdisponering av den nedre

källaren har styrelsen också utrett möjligheterna att ombesörja uppvärmning

av byggnaden på andra sätt än med mera konventionella metoder. Det

har emellertid visat sig att el-uppvärmning från ekonomisk synpunkt blir

alltför oförmånlig samt att eventuell fjärrvärmeanslutning kan komma till

stånd alltför långt fram i tiden för att lämpa sig för Sverigehuset. Bl. a. på

grund härav har det inte varit möjligt att helt utesluta den undre källarvåningen.

Den uppkomna besparingen torde emellertid helt komma att uppvägas

av en volymökning i den högre, mot Hamngatan liggande delen av

byggnaden i samband med att denna del av stadsplanemässiga skäl förskjutes

så att den kommer att ligga helt parallellt med Hamngatan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1964

Den tidigare ifrågasatta förlängningen av byggnaden i sydlig riktning är

inte längre aktuell. Styrelsen framhåller i detta sammanhang att stadsplanen

för såväl Sverigehusets tomt som den söder därom belägna tomten ännu ei

är fastställd.

Fastighetens parkeringsfråga beräknas kunna lösas genom en överenskommelse

med Stockholms stad, varvid erforderliga parkeringsplatser — ca

65 st — erhålls i något närbeläget parkeringshus, vilket kommer att uppföras

i samband med genomförandet av principplanen för nedre Norrmalm.

Den investeringskostnad som kan ankomma på statsverket i detta fall kan

inte nu med bestämdhet förutsägas, då den blir beroende av bl. a. formen

för parkeringshusets finansiering och drift. Totala kostnaden för anordnande

av erforderligt antal platser i parkeringshus torde emellertid preliminärt

kunna uppskattas till storleksordningen 1 300 000 kr.

b rågan om ersättning till innehavaren av restaurangen i nuvarande

Blanchehuset har varit föremål för förhandlingar mellan styrelsen och restaurangägaren.

Kostnaden för ifrågavarande inlösen torde komma att uppgå

till ca 375 000 kr.

BygSnadsstyrelsen har också gjort en uppskattning av hyreskostnaderna

in. m. i Sverigehuset. Med ett antaget markvärde av 5 000 000 kr., en byggnadskostnad

av 10 000 000 kr. samt kapital- och driftkostnader beräknade

enligt för dylika byggnader sedvanliga normer erfordras för täckande av

fastighetens årliga utgifter ca 1 025 000 kr. På basis av lokalernas beskaffenhet

och belägenhet inom byggnaden kan av nämnda belopp 486 000 kr. beräknas

falla på kontorsutrymmen för de till inflyttning i Sverigehuset föreslagna

institutionerna, 120 000 kr. på de för dessa institutioner gemensamma

lokalerna samt 419 000 kr. på utställningslokalerna, skyltfönster, lagerutrymmen,

servering, kiosk, bank och vissa kontorsutrymmen.

Vad gäller hyran för utställningslokalerna m. m. betonar byggnadsstyrelsen

att de hyresgäster som skall disponera utrymmena ännu inte är utsedda.

Det har dock törutsatts att lokalerna, förutom mindre utrymmen för

en cafeteria med möjlighet till servering sommartid på terrassen mot Kungsträdgården

och en bank för huvudsakligen växling av valuta, kommer att

hyras ut till företrädare för svenskt konsthantverk och konstindustri såsom

Svenska slöjdföreningen, Handarbetets vänner, Konsthantverksföreningen

och Svensk hemslöjd,

heter att erlägga marknadsmässiga hyror av angiven storlek. Den hyra

som kan erhållas av de mera affärsbetonade företagen torde jämväl bli

beroende av under vilka tider under dygnet verksamheten kan bedrivas

inom lokalerna. Ifrågavarande preliminärhyror torde således inte närmare

kunna bestämmas förrän hyresgäster blivit utsedda och förhandlingar kunnat

tas upp med dessa om hyressättningen.

Beträffande fastighetens egentliga vård och skötsel framhåller styrelsen

att inga speciella åtgärder syns erforderliga. Däremot torde bl. a. arbetsuppgifterna

att samordna nyttjandet av de gemensamma anläggningarna såsom

sammanträdesrum, forskarrum etc. kräva en särskild befattningshavare.

Byggnadsstyrelsen anför i promemoria den 3 oktober 1963 att efter

verkställd omarbetning av huvudhandlingarna kostnaderna för byggnads
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196i

företaget beräknas till 10,6 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963. Denna

summa fördelar sig enligt följande.

Projekteringskostnad .................................. kr- 850 000

Byggnadskostnad ...................................... » 6 400 000

Byggnadskostnad oförutsett ............................ * 650 000

VVS-kostnad .......................................... » 1 300 000

VVS-kostnad oförutsett ................................ * 175 000

El-kostnad ............................................ * 575 000

El-kostnad oförutsett .................................. » 50 000

Centraladministration .................................. » 600 000

Summa kr. 10 600 000

Efter överväganden mellan finans- och handelsdepartementen samt byggnadsstyrelsen

har styrelsen i skrivelse den 18 december 1963 meddelat att

kostnaden för byggnadsföretaget efter viss justering av detsamma beräknas

till 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.

Styrelsen räknar med att det kommer att ta sex å sju månader att tärdigställa

bygghandlingar efter det styrelsen fått Kungl. Maj :ts uppdrag.

Jämfört med bedömningarna i januari 1963 förutsätts en viss försening

av tidpunkten för arbetenas igångsättning. Dessa torde sålunda kunna börja

först under senare halvåret av år 1964. Med anledning härav fordras inte

några medel förrän under budgetåret 1964/65. Medelsbehovet för nämnda

budgetår beräknas med en trolig byggnadstid av 24 månader till 3 milj. kr.

Kungl. Maj :t har den 19 december 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av de huvudhandlingar som lagts fram utföra projektering

av byggnaden inom en kostnadsram av 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli

1963 fram till och med färdigställande av bygghandlingar.

Departementschefen

Upplysningsverksamheten i utlandet om Sverige har under de senaste

åren varit föremål för särskilt intresse från statsmakternas sida. En differentierad

och sakligt väl underbyggd information om de kulturella, sociala

och ekonomiska förhållandena i vårt land bör gagna den svenska samhällsekonomien

och skapa ökad förståelse i utlandet för svenska ställningstaganden.

Betydande statsanslag till upplysningsverksamheten har redan beviljats

av riksdagen och i årets statsverksproposition föreslås ytterligare höjningar.

Vid sidan av dessa anslag från statens sida görs också stora insatser

från det enskilda näringslivet.

Upplysningsverksamheten bedrivs i skiftande former. Vid sidan av det

arbete, som naturligt ingår i utrikesförvaltningens och det enskilda näringslivets

aktivitet i utlandet, bör även nämnas den verksamhet med specialiserad

inriktning som bedrivs av Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet,

Svenska turisttrafikförbundet, Sveriges allmänna exportförening och

svenska institutioner i utlandet såsom handelskamrar m. fl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1964

Den rent kommersiella och resefrämjande upplysningsaktiviteten hänger

nära samman med den verksamhet, som syftar till att öka utlandets förståelse

för svenska samhällsförhållanden och för svensk utrikes- och handelspolitik.

Mot bakgrund av detta framstår klart kravet på samordning

och slagkraft i det svenska upplysningsarbetet utomlands. Detta krav var

vägledande, när Kungl. Maj :t våren 1962 förordnade en särskild rådgivare

att stå till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande

svensk upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs

även att vara ordförande i eu särskild upplysningsberedning. Den särskilde

rådgivarens uppgift är bl. a. att — i samråd med upplysningsberedningen

och i intim samverkan med näringslivets organisationer och andra enskilda

sammanslutningar — samordna och på längre sikt planlägga upplysningsverksamheten

i utlandet.

Redan i januari 1959 hade emellertid tagits ett betydelsefullt steg mot

närmare samarbete mellan de statliga och statsunderstödda organen på upplysningsområdet.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillsatte jag då

en utredning med huvuduppgift att undersöka om det var praktiskt möjligt

att till en byggnad föra ihop dessa organ, främst Svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet och Svenska turisttrafikförbundet. Utredningen

avlämnade i juli 1960 sitt betänkande. Däri föreslogs att Svenska institutet

och Svenska turisttrafikförbundet m. fl. organ på upplysningsområdet

skulle inrymmas i gemensamma lokaler. För ändamålet skulle uppföras en

byggnad på delvis statsägd tomtmark i hörnet av Hamngatan och Västra

trädgårdsgatan vid Kungsträdgården i Stockholm. Markfrågan skulle lösas

genom vissa markbytesavtal, varigenom hela det för byggnaden avsedda

tomtområdet skulle komma i statens ägo. Till grund för utredningsarbetet

låg omfattande undersökningar om upplysningsorganens arbetsuppgifter,

arbetsrutiner etc. samt analys av de praktiska fördelarna i olika hänseenden

av en lokalgemenskap.

Alla myndigheter och organisationer som hördes över betänkandet ansåg,

att det skulle vara nyttigt och värdefullt för svensk upplysningsverksamhet

i utlandet om upplysningsorganen inrymdes i gemensamma lokaler.

För att göra en lösning av upplysningsorganens lokalfråga möjlig enligt

betänkandet underställde Kungl. Maj :t i prop. 1961:121 markfrågan riksdagens

prövning. I propositionen hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande

att godkänna de av utredningen i samråd med byggnadsstyrelsen uppgjorda

preliminära markbytesavtalen. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet

(SU 99, Rskr 267). Staten har härefter blivit ägare till det

aktuella markområdet i kvarteret Kungl. Trädgården.

I maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att projektera

^y§Snadsföretaget fram till och med huvudhandlingar. Vid en i anledning av

detta uppdrag inom byggnadsstyrelsen verkställd ny inventering av lokalbehovet

för upplysningsorganen in. fl. förde de institutioner, som enligt

byggnadsprogrammet skulle beredas plats i Sverigehuset, fram så stora önskemål

om lokalutrymmen, att den tilltänkta byggnaden inte skulle räcka

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 28 år V.Xiå

15

till. Situationen förklarades främst av alt nämnden för internationellt bistånd

och upplysningsberedningen tillkommit.

Kungl. Maj:t stannade i delta läge för att det tilltänkta Sverigehuset hörde

förbehållas de egentliga upplysningsorganen. Del kunde nämligen inte

bortses från alt byggnaden huvudsakligen planerats i syfte att främja den

mera allmänt inriktade upplysningsverksamhet, som bedrivs framför allt

av Svenska institutet och Svenska luristtrafikförbundet, samt för att klara

dessa båda institutioners mycket besvärliga lokalförhållanden. Den 28 juni

1962 beslöt därför Kungl. Maj :t, att lokalfrågan för nämnden för internationellt

bistånd skulle lösas av byggnadsstyrelsen i annan ordning och att

alltså nämndens framtida lokalbehov inte skulle beaktas av styrelsen i det

fortsatta projekteringsarbetet avseende Sverigehuset.

Projekteringen av Sverigehuset är numera förd så långt att huvudhandlingar

föreligger och Kungl. Maj :t har i december 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att färdigställa bygghandlingar för en byggnad inom en kostnad

av 10 milj. kr. efter prisläget den 1 juli 1963. Med beaktande av den

tid som åtgår för att färdigställa bygghandlingar räknar byggnadsstyrelsen

med att byggnadsarbetena skal! kunna sättas igång i december 1964 och att

huset skall kunna tas i bruk 24 månader senare. För budgetåret 1964/65

beräknar styrelsen en medelsförbrukning av 3 milj. kr.

Redan vid anmälan i 1961 års statsverksproposition av anslaget Bidrag

till Svenska turisttrafikförbundet betonade jag min positiva inställning till

tanken på en gemensam byggnad för flera av organen för upplysning i utlandet.

Det är nämligen min uppfattning att en dylik lokalgemenskap kan

medverka till en rationalisering och förbättring av upplysningsverksamheten.

F. n. torde framför allt upplysningsorganens förmåga att sköta serviceverksamheten

gentemot de utländska besökarna lida avbräck av att organens

lokaler ligger åtskilda. Särskilt Svenska institutets lokaler är trånga,

ej ändamålsenliga samt uppdelade på flera adresser. Man har anledning att

just på detta område vänta några av de mest betydande rationaliseringsvinsterna

av en lokalgemenskap. Ett sammanförande av upplysningsorganen

till en byggnad torde även i övrigt skapa förutsättningar för en effektivare

upplysningsverksamhet genom de möjligheter till nära samverkan

i det dagliga arbetet, som därvid öppnar sig. Särskilt framträdande blir givetvis

vinsterna i sådana fall, när likartade administrativa funktioner hos

de olika organen kan slås ihop, vilket utredningen rekommenderar skall ske

på flera punkter. Redan den omständigheten att samtliga organens tjänstemän

arbetar inom samma lokaler kan väntas ge »osynliga vinster» genom

de tillfällen till dagliga inbördes kontakter mellan tjänstemännen, som en

sådan lokalgemenskap ger.

Det är visserligen riktigt att sammanslagningen inte kommer att leda till

några egentliga besparingar i upplysningsorganens administration och att

dessa kommer att belastas med ökade hyreskostnader. Häremot bör emellertid

— såsom utredningen visat på grundval av ett omfattande sakmaterial

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196i

— ställas den effektivisering av upplysningsverksamheten, som blir resultatet

av en lokalgemenskap. I fråga om hyreskostnaderna torde det dessutom

förhålla sig så, att varje annan lösning inom centrala Stockholm av

upplysningsorganens lokalfråga skulle komma att föranleda en höjning av

de samlade hyresutgifterna. Vad några av remissinstanserna i detta hänseende

anfört ger mig alltså inte anledning till erinran mot de riktlinjer, som

dragits upp i betänkandet för en närmare samverkan mellan upplysningsorganen

eller mot förslagen i betänkandet till praktiska lösningar för att

skapa denna samverkan. Personalsammansättningen vid den förutsatta gemensamma

administrativa avdelningen bör prövas på nytt när tiden för inflyttning

närmar sig. En sådan prövning får naturligtvis ske mot bakgrund

av då rådande arbetsbelastning vid upplysningsorganen.

Jag tillstyrker sålunda att det i kvarteret Kungl. Trädgården uppförs en

nybyggnad för huvudsakligen kontorsändamål att disponeras av upplysningsberedningen,

Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet, utrikesdepartementet

för dess pressrum samt Stockholms turisttrafikförbund.

Även om de av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för projektet, 10

milj. kr., är höga anser jag mig dock, med hänsyn till angelägenheten av

att snarast lösa lokalfrågan för dessa institutioner, kunna godta projektet.

Jag vill emellertid understryka vikten av att styrelsen i det fortsatta projekteringsarbetet

och under arbetenas utförande noggrant tar till vara de

ytterligare möjligheter till besparingar som erbjuder sig.

Som jag tidigare anfört har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att färdigställa

bygghandlingar m. m. för Sverigehuset. Arbetena bör kunna sättas

igång senast i december 1964. Med denna tidsplan räknar byggnadsstyrelsen

för byggnadskostnaderna med ett behov av 3 milj. kr. för budgetåret

1964/65. Dessa bedömningar föranleder inte någon erinran från min sida.

Utöver medel till byggnadskostnaderna erfordras ca 375 000 kr. såsom

ersättning till inlösen av restaurangen i nuvarande Blanchehuset.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska tnristtrafikförbundet

m. fl. för budgetåret 1964/65 under Statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 3 375 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

J. Thomas Stensson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630305

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam admin a1 i texten