Angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm
16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:28, Angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 19(ii
1
Nr 28
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande
av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner
gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset)
på Blanchetomten i Stockholm; given Stockholms
slott den 3 januari 196i.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla det förslag,
om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att för budgetåret 1964/65 anvisas ett investeringsanslag
av 3 375 000 kr. för att uppföra en gemensam administrationsbyggnad
(Sverigehuset) för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner
på Blanchetomten i Stockholm. Förutom turisttrafikförbundet skall
upplysningsberedningen, Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet
och Stockholms turisttrafikförbund få kontorslokaler i byggnaden, som
också kommer att innehålla utställningslokaler m. m.
Byggnaden har kostnadsberäknats till 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli
1963. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 28
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1964
Utdrag av protokollet över
handelsärenden, hållet inför Hans
i statsrådet å Stockholms slott den
Maj:t Konungen
3 januari 1964.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om uppförande av
en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam administrationsbgggnad
(Sverigehuset) på Blanchetomten i Stockholm och anför
därvid följande.
Förslag har vid flera tidigare tillfällen lagts fram om åtgärder för en närmare
samverkan mellan organen för svensk upplysningsverksamhet i utlandet,
främst Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet för kulturellt
utbyte med utlandet. Därvid har bl. a. tagits upp frågan om att sammanföra
upplysningsorganen till en byggnad i syfte att vinna ett rationellare
utnyttjande av tillgängliga personella resurser. Läget på hyresmarknaden
i Stockholm och svårigheterna i fråga om finansieringen har emellertid
stått hindrande i vägen för en praktisk lösning. Allt eftersom kraven på
ökade insatser från upplysningsorganen växt, och administrationen i takt
därmed byggts ut, har emellertid lokalsituationen för flera av organen blivit
mycket besvärande. Exempelvis disponerar Svenska institutet för närvarande
lokaler i ej mindre än sex olika fastigheter i Stockholm. Svenska
tunsttrafikförbundets administration är visserligen samlad inom en förbundet
tillhörig fastighet i Klara i Stockholm, men huset är omodernt och ligger
inom rivningszon.
Med hänsyn till dessa förhållanden tillkallade chefen för handelsdepartementet
i januari 1959 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande fem sakkunnig^
med uppgift att pröva de praktiska förutsättningarna för att nå
en slutlig lösning av upplysningsorganens lokalfråga och den samverkan i
effektivitetssyfte som kunde åstadkommas genom ett lokalt samgående. Det
skulle även ankomma på utredningen att pröva frågan om Svenska turisttrafikförbundets
framtida medelsbehov och uppkommande personalfrågor.
De sakkunniga avlämnade sitt betänkande i juli 1960. Betänkandet blev därefter
föremål för remissbehandling i sedvanlig ordning. I vad betänkandet
„ 1 i™ne''al,dirf^ÖIen G'' Benlund, dåv. byråchefen S. E. Backlund, byråchefen E. G. C
Berggren, direktoren R. Sachs samt f. d. bruksdisponenten, tekn. dr., G. K. Sundblad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 är 196b 3
piller Svenska turisttrafikförbundets ekonomi in. in. bär förslag redan lagts
fram för och prövats av riksdagen (se 1961 års statsverksproposition, X ht,
p. 104, SU 10, Rskr 10). Redovisningen i det följande begränsas därför till
lokalfrågan.
Utredningsbetänkandet
På grundval av ett omfattande undersökningsarbete avseende upplysningsorganens
verksamhet och organisation m. m. föreslår utredningen, att
Svenska institutet, dåvarande Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd
till mindre utvecklade områden (numera nämnden för internationellt
bistånd), Svenska turisttrafikförbundet, Svensk-internationella pressbyrån
samt utrikesdepartementets pressrum sammanförs inom gemensamma lokaler.
Förslaget inbegriper även Svensk-amerikanska nyhetsbyråns stockholmskontor
genom att dettas arbetsuppgifter förutsätts överflyttade till
främst Svenska institutet och Svensk-internationella pressbyrån. Utredningen
föreslår också att vissa utanför de egentliga upplysningsorganens krets arbetande
institutioner, nämligen Svenska Unescorådet och dåvarande Turisttrafikföreningen
för Stockholms stad och Stockholms län (numera Stockholms
turisttrafikförbund), bereds lokaler i anslutning till upplysningsorganens.
Personalen vid de egentliga upplysningsorganen uppgick vid tiden för utredningsarbetet
till 76 personer. De disponerade en sammanlagd lägenhetsyta
av 1 496 m2. Utrymmena bedömdes av utredningen otillräckliga redan
med upplysningsverksamhetens dåvarande omfattning. Detta gällde i synnerhet
Svenska institutet.
För att kunna uppskatta det framtida utrymmesbehovet för upplysningsorganen
vid en förutsatt lokal samverkan och utröna fördelarna i olika
hänseenden av en dylik samverkan, gjorde utredningen en noggrann analys
av upplysningsorganens arbetsuppgifter och granskade i samband därmed
den inom respektive organ tillämpade arbetsrutinen. På grundval av denna
analys — rörande vars närmare innehåll må hänvisas till betänkandet konstaterar
utredningen, att såväl ifråga om den egentliga upplysningsverksamheten
som beträffande serviceverksamheten och administrationen åtskilliga
fördelar torde vara att vänta av en lokalgemenskap, som i sig bl. a. möjliggör
att likartade funktioner hos de skilda organen förs samman.
I fråga om den egentliga upplysningsverksamheten lägger utredningen
fram två förslag till ökad samordning, nämligen inrättande av ett för upplysningsorganen
gemensamt bildarkiv och inordning — enligt vad nyss antytts
— av Svensk-amerikanska nyhetsbyråns arbetsuppgifter här i Stockholm
inom Svenska institutet och Svensk-internationella pressbyrån.
För en rationalisering av serviceverksamheten föreslår utredningen inrättande
av ett för samtliga berörda organ gemensamt informationscentrum,
där olika kategorier av Sverige-besökare skall kunna få tillgång till den allmänna
information om vårt land som de önskar. Ansvaret för ett dylikt ge
-
4
Kungi. Maj:is proposition nr 28 år 196i
mensaint informationscentrum bör anförtros Svenska institutet och därvid
lämpligast dess bibliotek. Det gäller främst service åt besökare i form av
muntliga upplysningar och tillhandahållande av informationsmaterial samt
besvarande av skriftliga förfrågningar. I den mån biblioteket inte kan besvara
en förfrågan, bör det kunna ge anvisning om var information i denna
fråga står att få. I anslutning till informationscentrum bör finnas läsrum
samt lokaler för enskilt studium och arbete. I närheten av informationscentrum
bör också förläggas utrikesdepartementets pressrum såsom det naturliga
serviceorganet för såväl de i Stockholm stationerade utländska journalisterna
som för de journalister, vilka har ärenden till något av upplysningsorganen.
För att kanalisera besökarna till informationscentrum eller till
andra enheter inom byggnaden, skall innanför huvudentrén finnas en för
upplysningsorganen gemensam reception. I anslutning till huvudentrén bör
vidare den regionala turistorganisationen i Stockholm, Stockholms turisttrafikförbund,
ha en informationsbyrå, som kan tillhandahålla enklare turistiska
upplysningar samt i övrigt hänvisa turisterna till förbundets egentliga
informationskontor i det centrala Stockholm. Utredningen erinrar om
att det bär gäller information av rent lokal turistisk karaktär och av beskaffenhet
att i och för sig inte falla på de egentliga upplysningsorganen.
Vad angår administrationen föreslår utredningen följande gemensamma
funktioner vid upplysningsorgan, nämligen kassa- och bokföring, distribution
och lagring av informationsmaterial, budskickning och mångfaldigande
av text, skötsel av telefonväxel samt inköp av kontorsmateriel m. in. Utredningen
föreslår också att viss samordning prövas i fråga om utskriftsarbetet.
Ej minst bör, enligt utredningens mening, den växande distributionen från
upplysningsorganen därigenom kunna rationaliseras. Särskilt utrymme bör
beredas för en gemensam telexanläggning. Ytterligare bör i lokalerna finnas
for upplysningsorganen gemensamma sammanträdesrum. Utredningen förordar
att sammanträdeslokalerna disponeras så, att de vid behov kan tjänstgöra
även som föreläsnings- och samlingslokaler. Möjligheter skulle härigenom
öppnas för ett bättre omhändertagande av grupper av sludiebesökare
och stipendiater.
Utgående från dessa förslag om gemensamma funktioner in. m. för uppiysningsorganen
uppskattar utredningen behovet av gemensamma utrymmen
till omkring 900 m2 nyttig golvrumsyta. Plats har därvid beräknats för
väntrum, bibliotek, läs- och arbetsrum, konferens- och sammanträdesrum,
filmvisningsrum, lunchrum, telexanläggning samt lagerlokaler för bild-,
film-, utställnings-, publikations- och stencilmaterial. Ytterligare har inom
den angivna golvrumsytan avsatts utrymme för en kameral avdelning, en
distnbutionsexpedition och ett stencilrum samt för skrivcentral, reception
och telefonväxel. Utredningen konstaterar att gemensamma utrymmen av
denna omfattning innebär en väsentlig ökning i förhållande till vad upplysningsorganen
för närvarande förfogar över. Det erinras emellertid om att
åtskilliga av de lokaler, som skall ingå i de gemensamma utrymmena, för
narvarande antingen saknas helt eller också är otillräckliga. Det gäller sär
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S år Wli''i
skilt lokalerna för mottagande av besökare men även distributions- och lagerlokalerna.
Utredningen anser sig också böra räkna med en viss utvidgning
av upplysningsverksamheten framöver.
Vad sedan gäller upplysningsorganens sammanlagda behov av tjänsterum
och liknande uppskattar utredningen detsamma till 1 000 m-, Till grund
härför ligger av utredningen införskaffade preliminära bedömningar av
Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet, Svensk-internationella
pressbyrån och utrikesdepartementets pressbyrå rörande den personalstyrka,
som dessa organ anser sig behöva inom en femårsperiod räknat från år
1960.
Utredningen har också gjort en uppskattning av personalbehovet vid den
föreslagna gemensamma administrativa avdelningen och beräknar att där
erfordras 17 personer. Besparingarna på lönesidan, jämfört med vad som
gällde vid tiden för utredningsarbetet, blir måttliga, endast omkring 20 000
kr. Utredningens förslag till personalorganisation innebär emellertid också
att vissa funktioner förstärks, främst bildtjänsten och receptionen. De
främsta fördelarna av sammanslagningen torde för övrigt ligga i den renodling
av arbetsuppgifterna, som förslaget syftar till och som i sin tur leder
till att personalen utnyttjas mera rationellt. Resultatet blir att större arbetseffekt
kommer att utvecklas redan inom eu given kostnadsram. Om den av
utredningen förutsatta lokalgemenskapen förverkligas, bör en ytterligare
prövning av personalbehovet vid avdelningen ske. En sådan prövning, som
lämpligen synes kunna ombesörjas av det statliga rationaliseringsorganet,
bör ske mot bakgrunden av den vid tidpunkten för sammanflyttningen rådande
arbetsbelastningen vid upplysningsorganen.
Utredningen har vid sina diskussioner av olika förslag till lokalfrågans
lösning utgått från att de för upplysningsorganen gemensamma lokalerna
dels bör ligga centralt, dels bör vara tillräckligt stora för att täcka ett utrymmesbehov
även sett på litet längre sikt. Som nyss angivits uppskattas detta
utrymmesbehov av utredningen till inemot 2 000 in- nyttig golvrumsyta.
Utredningen framhåller att med bibehållande av dessa grundförutsättningar
flera olika typer av lokallösning i och för sig är tänkbara. En staten tillhörig
byggnad kan utnyttjas, i befintligt skick eller efter ombyggnad, en byggnad
i enskild ägo kan utnyttjas med hyresrätt eller förvärvas av staten, en
nybyggnad kan uppföras på en tomt som antingen ägs av staten eller förvärvas
för ändamålet.
Utredningen har i första hand undersökt möjligheterna att för upplysningsorganens
räkning utnyttja lokaler inom någon befintlig byggnad i det
centrala Stockholm. Åtskilliga projekt av denna art har därvid prövats, men
alla har måst avvisas, sedan det visat sig att de föreslagna lokalerna antingen
varit otillräckliga redan i nuläget eller också saknat expansionsmöjligheter.
1 ett fall där utrymmena i och för sig syntes tillräckliga, befanns hyres- och
ombyggnadskostnaderna orimligt höga, särskilt med hänsyn till att lokalerna
ej heller efter en ombyggnad kunde anses fullt tillfredsställande. Byggnadsstyrelsen
har inte heller ansett sig kunna för närvarande erbjuda upp
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 196''t
lysningsorganen gemensamma lokaler. Utredningen förordar därför att lokalfrågan
löses genom en nybyggad. För en dylik lösning talar även att eu
nybyggnad erbjuder vissa bestämda fördelar, som skulle vara svårare att erhålla
vid varje annan form av lösning. Lokalerna kan sålunda effektivt disponeras
och utformas med utgångspunkt från upplysningsorganens delvis
speciella behov av utrymmen för olika funktioner. En nybyggnad möjliggör
vidare att ge upplysningsorganen det gemensamma »ansikte» utåt, som hittills
saknats och som behövs.
Utredningen understryker, att kravet på att de för upplysningsorganen
gemensamma lokalerna bör ligga inom det centrala Stockholm givetvis begränsar
möjligheterna att finna lämplig tomtmark för en nybyggnad. Under
diskussionerna i denna fråga stannade utredningen vid två alternativa
förslag, av vilka det ena avsåg den obebyggda södra delen av kvarteret Förrådsbacken
(Diplomatstaden) och det andra avsåg de bebyggda tomterna
Kungl. Trädgården nr 2 och (delvis) nr 4 samt del av den obebyggda tomten
Kungl. Trädgården nr 5 (Västra Trädgårdsgatan/Hamngatan). Byggnadsstyrelsen
var emellertid ej — med hänsyn till behovet av statlig markreserv —
beredd att tillstyrka att den mark, som det förstnämnda alternativet avsåg,
uppläts för det av utredningen föreslagna ändamålet. Utredningen föreslår
därför i samförstånd med byggnadsstyrelsen, att upplysningsorganens lokalfråga
löses genom uppförandet av ett nytt kontorshus enligt det senare
alternativet.
Den tomtmark, som omfattas av utredningsförslaget, utgörs dels av det
stycke av tomten Kungl. Trädgården nr 4, där för närvarande eu del av det
s. k. Blanchehuset ligger (Blanchehuset ligger delvis på område, som enligt
aktuella planer kommer att tas i anspråk för Hamngatans breddning),
dels av tomten Kungl. Trädgården nr 2, som ägs av Fastighets aktiebolaget
Hulvudstaden och på vilken Blancheteatern för närvarande är belägen, dels
av del av den för närvarande obebyggda tomten Kungl. Trädgården nr 5, som
ägs av Svenska tändsticks aktiebolaget (Fastighetsaktiebolaget Match).
Hela tomten Kungl. Trädgården nr 4 ägs av staten, som dock endast äger disponera
över Blanchefastigheten och över ett mindre angränsande markomiåde.
Återstoden av Kungl. Trädgården nr 4 disponeras enligt särskilt avtal
av Stockholms stad. Den av utredningen föreslagna tomtmarken för nybyggnaden
oinfattar ca 1 100 m2. Grundförhållandena, som preliminärt undersökts
av byggnadsstyrelsen, bedöms vara tillfredsställande. För det av
förslaget berörda området har modern stadsplan inte fastställts.
För att det område, varom här är fråga, skall kunna utnyttjas för en nybyggnad
enligt utredningens förslag, måste hela den av förslaget berörda
tomtmarken komma i statens ägo. För det ändamålet redovisar utredningen
i betänkandet två förslag till markbytesavtal mellan Kungl. Maj:t och
Kronan å den ena sidan och Fastighets aktiebolaget Hufvudstaden respektive
Svenska tändsticks aktiebolaget å den andra sidan. Till markfrågan
återkommes i det följande.
Enligt do skisser, som för utredningens räkning upprättats genom byge
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Kungl. Maj:Is proposition nr 2S år
nadsstyrelsens försorg, ger den föreslagna tomten vid Västra 1 rädgårdsgalan
utrymme åt en byggnad, som omsluter ca 5 700 in- över mark och minst
ca 800 in2 under mark. Byggnaden har då volymberäknats till det maximum,
som tomtens storlek och förutsatta begränsningar av byggnadsrätten i höjdled
tillåter.
Utredningen anser del självfallet att en byggnad med det av utredningen
föreslagna läget inte i sin helhet bör användas för kontorsändamål. Särskilt
gaveln mot Hamngatan men även sidorna mot Kungsträdgården och mot
Västra Trädgårdsgatan måste i gatuplanet bedömas erbjuda attraktiva affärslägen.
I första hand syns därvid sådana hyresgäster böra ifrågakomma,
vilkas rörelse i något avseende anknyter till upplysningsorganens inriktning
och verksamhet. Utredningen nämner i det sammanhanget, att Scandinavian
Airlines System under hand hos utredningen har anmält sitt intresse
av att i en eventuell nybyggnad erhålla kontors- och försäljningslokaler.
Ytterligare tänkbara hyresgäster är en affärsbank, som har intresse av
att öppna ett mindre kontor för valutaväxling m. m., eller ett företag i detaljhandelsledet,
i vars varusortiment återfinns svenska produkter av hög
kvalitet. Utredningen anför slutligen att, i den mån lokalerna under mark
inte utnyttjas av upplysningsorganen, kan också dessa lokaler hyras ut för
användning såsom utställnings- eller samlingslokaler. Detsamma bör gälla
kontorsutrymmena. I den utsträckning dessa tills vidare inte behöver tas i
anspråk av upplysningsorganen eller med dem samarbetande institutioner,
kan och bör de upplåtas till andra statliga institutioner. Utredningen föreslår
även att en restaurang inryms i byggnaden.
Utredningen uppskattar kostnaderna för en nybyggnad av nu angivet
slag till 7,5 milj. kr. i 1959 års prisläge och föreslår att de erforderliga ineden
anvisas över ett särskilt investeringsanslag under statens allmänna faslighetsfond
på handelsdepartementets kapitalbudget. Utredningen har även
dryftat möjligheterna att annorledes än genom medelsanvisning över riksstaten
finansiera främst den del av byggnaden, som avses för de egentliga
upplysningsorganen. Med hänsyn till ändamålet har utredningen därvid inte
ansett det uteslutet att statliga lotterimedel skulle kunna komma i fråga.
Jtredningen avstår emellertid från att lägga fram ett direkt förslag därom.
Tttrandena
Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av järnvägsstyrelsai,
byggnadsstyrelsen, statskontoret, Svenska Unescorådet, kommerskollegimi
efter hörande av handelskamrarna i riket, Svenska institutet för kultuellt
utbyte med utlandet, Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, Sveriges allnunna
exportförening, Sveriges industriförbund, Svenska turisttrafikförbutdet,
Sveriges redareförening, Scandinavian Airlines System, Svensk-intenationella
pressbyrån, Stockholms turisttrafikförbund (Turisttrafikförenigen
för Stockholms stad och Stockholms län) samt Stockholms hotellochrestaurantförening.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196''r
Samtliga de hörda instanserna understryker nyttan och värdet av eu förbättrad
samordning i effektivitetssyfte mellan organen för svensk upplysningsverksamhet
i utlandet. Flertalet av instanserna tillstyrker ur den synpunkten
i allt väsentligt utredningsbetänkandet eller lämnar detsamma
utan erinran, såväl när det gäller sammanslagning av vissa funktioner hos
upplysningsorganen som i fråga om lokalfrågans lösning.
Statskontoret lämnar öppen frågan om i nuvarande (sept. 1960) budgetära
läge statsmedel via riksstaten bör ställas till förfogande för en nybyggnad
för upplysningsorganen. Ämbetsverket tillägger, att därest ett dylikt nybygge
anses böra komma till utförande, förtjänar det av utredningen diskuterade
alternativet om en finansiering medelst lotterimedel att närmare övervägas.
Emellertid kan ifrågasättas om det med hänsyn till pågående utredning
om den internationella tekniska biståndsverksamheten är lämpligt att ta
upp till fristående prövning spörsmålet om upplysningsverksamhetens organisation.
Först när utredningen om den tekniska utlandshjälpen är slutförd
kan nämligen bedömas hur därmed sammanhängande arbetsuppgifter kominer
att påverka Svenska institutets övriga uppgifter med upplysningsverksamheten
som den ursprungligen centrala.
Kommerskollegium finner det i och för sig naturligt alt staten, när det
gäller en verksamhet som i så hög grad vunnit statsmakternas stöd, också
medverkar till att verksamheten kan bedrivas under effektiva former. Ämbetsverket
vill emellertid framhålla att några egentliga besparingar i fråga
om administrationen icke torde uppkomma genom den av utredningen föreslagna
lokalgemenskapen. Snarare kan förutses att de kraftigt utökade lokalerna
kommer att medföra personalutvidgningar. Upplysningsorganens nuvarande
årliga hyresutgifter om 70 000 kr. kommer också att flerdubblas
vid inflyttning i de nya lokalerna.
Järnvägsstyrelsen och Stockholms turisttrafikförbund har båda reagera:
mot den av utredningen framförda tanken, att förbundets informationsbyri
i den nya byggnaden endast skulle lämna enklare turistiska upplysningar
men i övrigt hänvisa besökare till förbundets övriga informationskontor i
det centrala Stockholm. Byrån bör i stället vara så dimensionerad och organiserad,
att den skall kunna tillhandahålla all den information och service,
som faller inom förbundets verksamhet.
Senare förslag och åtgärder
I 1967 års statsverksproposition (X ht, p. 104) uttalade jag min positiv
inställning till tanken på en gemensam byggnad (i det följande kallad S-erigehuset)
för flera av organen för upplysningsverksamhet i utlandet, .äg
lörutsätter, i likhet med utredningen, alt en dylik lokalgemenskap — ;enom
de möjligheter den ger till löpande inbördes kontakt och samarbte
mellan de olika organens tjänstemän — skapar bättre förutsättningar or
samordnade insatser såväl när det gäller service och information åt utländska
besökare som beträffande upplysningsverksamheten utomlads.
9
Knngl. Maj:ts proposition nr 28 år 196b
Då härtill kommer de förväntade rationaliseringsvinsterna i fråga om sådana
funktioner som bokföring, distribution, bildtjänst in. in. av lokal
samverkan bar man, uttalade jag, anledning att räkna med att denna skall
ge utslag i en effektivare och utåt slagkraftigare upplysningsverksamhet.
Jag framhöll emellertid all flera frågor återstår att klara, innan byggnadsprojektet
kan sältas igång, bl. a. slutreglering av existerande hyresavtal,
markbyten, stadsplanefrågor etc., vilket allt måste prövas, innan ärendet
kan underställas riksdagen.
Vad sålunda uttalats föranledde inte någon erinran från riksdagens sida
(SU 1961: 10, Rskr 10).
I anslutning till vad i betänkandet föreslagits om markfrågan överlämnade
bgggnadsstgrelsen med skrivelse den 24 januari 1961 för Kungl. Maj:ts
prövning dels ett mellan styrelsen och Fastighets aktiebolaget Hufvudstaden
den 24 och den 26 januari 1961 ingånget avtal, dels ett mellan styrelsen och
Fastighetsaktiebolaget Match den 24 januari 1961 ingånget avtal, båda avseende
markbyte för en rationell lösning av tomtfrågan för det planerade
Sverigehuset. Enligt det förstnämnda avtalet överlåter kronan till fastighetsbolaget
Hufvudstaden tomten nr 6 i kvarteret Rännilen i hörnet av Små1
andsgatan och Birger Jarlsgatan i Stockholm, medan samma bolag å sin
sida till kronan överlåter tomten nr 2 i kvarteret Kungl. Trädgården, varjämte
bolaget i mellanskillnad erlägger 1 100 000 kr. Beloppet utgör skillnaden
mellan värdena å ifrågavarande fastigheter enligt utredningar av
opartiska värderingsmän. Enligt det andra avtalet överlåter kronan till fastighetsbolaget
Match ett område om ca 55 in- av tomten nr 4 i kvarteret
Kungl. Trädgården, medan detta bolag å sin sida till kronan överlåter ett
område om ca 138 m2 av tomten nr 5 i samma kvarter. Bytet sker utan
vederlag. Som förutsättning för båda avtalens giltighet gällde bl. a. att
Kungl. Maj :t före den 1 juli 1961 godkände desamma. Sedan riksdagen
(SU 99, Rskr 267) bemyndigat Kungl. Maj :t att godkänna markbytesavtalen
godkände Kungl. Maj :t desamma den 16 juni 1961.
Genom beslut den 26 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj.t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval bl. a. av det i betänkandet om Sverigehuset framlagda
byggnadsprogrammet projektera byggnadsföretaget fram till och med färdigställande
av huvudhandlingar inklusive kostnadsberäkning, varefter
ärendet skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning. I samma beslut hemställdes
till fullmäktige i riksgäldskontoret att till byggnadsstyrelsen på
rekvisition i mån av behov utbetala högst 800 000 kr. från det för budgetåret
1960/61 under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsanslaget
Vissa projekteringskostnader att av byggnadsstyrelsen användas
för bestridande av de med ifrågavarande projekteringsarbeten förenade
kostnaderna.
I prop. 1961: 17b föreslog Kungl. Maj :t inrättande fr. o. m. den 1 januari
1962 av ett statligt centralt administrationsorgan, benämnt nämnden för internationellt
bistånd, med uppgift att handlägga frågor berörande det svenska
tekniska biståndet till underutvecklade länder. Till det nya organet
10
Kungl. Ma j:ts proposition nr 28 år 196''i
skulle överföras bl. a. de arbetsuppgifter, som för det dåvarande åvilade
Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd och Centralkommittén
för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade områden. Vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit biträddes av riksdagen (SU 1%1: 157, Rskr 365).
Den 11 maj 1962 törordnade Kungl. Maj:t en särskild rådgivare att stå
till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande svensk
upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs även att
vara ordförande i den upplysningsberedning som tillkallades med stöd av
Kungl. Maj .ts beslut den 25 maj 1962. Om tillkomsten av dessa funktioner
har 1963 års riksdag underrättats genom anmälan i statsverkspropositionen
(Bil. 5, p. 35).
Inom ramen för uppdraget den 26 maj 1961 gjorde byggnadsstyrelsen en
ny inventering av lokalbehovet för de organ, som utredningen föreslog skulle
beredas plats i Sverigehuset. Till grund härför lades personalsituationen
hos resp. organ den 1 januari 1962 samt uppskattningar och önskemål från
organen själva om personalens sannolika storlek, och därmed utrymmesbeh°''''et,
dels den 1 januari 1965, dels den 1 januari 1970. Dessa nya uppskattningar
låg avsevärt högre än enligt det byggnadsprogram, som fanns redovisat
i betänkandet och som godkänts av Kungl. Maj :t genom beslutet den
26 maj 1961. Sålunda skulle redan år 1965, d. v. s. vid ungefär den tidpunkt
näi Sverigehuset kan stå färdigt, enligt de nya önskemålen och uppskattningarna
behövas ca 3 400 m2 golvrumsyta jämfört med utredningens 2 000
in- dylik yta. Av ökningen gäller 800 å 900 in- de gemensamma utrymmena
och återstoden tjänsterum. Fram till år 1970 skulle lokalbehovet stiga vtterligare.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 maj 1962 konstaterar byggnadsstyrelsen,
att det är omöjligt att inom ramen för det planerade Sverigehuset vid
Kungsträdgården tillgodose dessa omfattande lokalönskemål. Den uppkomna
situationen förklaras främst av att upplysningsorganens administration
under mellantiden byggts ut avsevärt. Bl. a. kar administrationen av den internationella
biståndsverksamheten blivit föremål för omorganisation och
utvidgning. Vidare har en helt ny institution, upplysningsberedningen, tillkommit.
Ett fullföljande av Blancheprojektet förutsätter därför en omprövning
såväl av frågan rörande vilka organ, som bör beredas plats i byggnaden,
som i fråga om storleken av de för dessa organ erforderliga lokalerna.
Byggnadsstyrelsen hemställer i skrivelsen att Kungl. Maj.t måtte föranstalta
om cn sådan omprövning.
I anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse överarbetades byggnadsprogrammet
inom handelsdepartementet. På grundval av en inom departementet
utarbetad promemoria föreskrev Kungl. Maj.t den 28 juni 1962, att byggnadsstyrelsen
i det fortsatta projekteringsarbetet avseende Sverigehuset
skulle beakta lokalbehovet för följande institutioner, nämligen upplysningsberedningen,
Svenska turisttrafikförbundet, Svenska institutet, utrikesdepartementets
pressbyrå (pressrum) samt Stockholms turisttrafikförbund. Angående
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån förutsattes, att dess administra
-
Knngt. Mnj.ls proposition nr 28 ar 1U(>''i 11
tion i Stockholm inordnades inom Svenska institutet och Svensk-internationella
pressbyrån.
Sedan byggnadsstyrelsen i augusti 1962 lios Kungl. Maj :t anmält preliminärt
medelsbehov för byggnationen för budgetåret 1966/64 samt meddelat
sin avsikt alt återkomma i ärendet, redovisar styrelsen med skrivelsen den 28
januari 1963 huvudhandlingar för projektet samt hemställer om erforderlig
medelsanvisning till ändamålet lör budgetåret 1963/64. Styrelsen räknai
med att byggnadsarbetena skall kunna sättas igång under våren 1964. De
samlade kostnaderna för byggnationen uppskattas till 10 milj. kr. enligt
prisläget den 1 juli 1962. Därvid har förutsatts att Sverigehusct med hänsyn
till såväl sitt läge vid Kungsträdgården i nära anslutning till Stockholms nya
city som sin användning måste ges en mera representativ utformning än vad
som normalt är fallet vid uppförande av statliga ämbetsbyggnader.
I skrivelsen understryks emellertid att vissa med Sverigehusets uppförande
och dess finansiering sammanhängande frågor ännu ej vunnit sin slutliga
lösning. Det gäller bl. a. den nedre källarvåningens utformning —- besvärliga
markförhållanden kan nödvändiggöra en omdisponering jämfört
med det ursprungliga byggnadsförslaget. Vidare har i samband med stadsplanefrågorna,
vilka är under behandling inom Stockholms stad, diskuterats
möjligheten att lägga ut tomten söder om Sverigehusct, vilken är i privat
ägo och som aldrig varit utbyggd, till park. En sådan lösning kunde möjliggöra
en förlängning av Sverigehuset med ca 5 m. En sådan förlängning
skulle för en uppskattad kostnad av 600 000 kr. enligt gällande prisläge, utöver
ökade uthyrningsutrymmen i bottenvåningen, ge ett tillskott av 325 in2 kontorsyta.
I fråga om anordnandet av erforderligt antal parkeringsplatser för
fastigheten ägde förhandlingar rum mellan byggnadsstyrelsen och Stockholms
stad. Förhandlingar pågick även rörande ersättning till innehavaren av restaurangen
i det nuvarande Blanchehuset.
Byggnadsstyrelsen har under våren och sommaren 1963 överarbetat byggnadsförslaget
och utarbetat nya huvudhandlingar för Sverigehuset. Dessa redovisades
för Kungl. Maj:t med skrivelse den 26 augusti 1963. I anslutning
därtill anför byggnadsstyrelsen bl. a. följande.
Genom en på grund av markförhållandena nödvändig omdisponering av
den nedre källarvåningen har en besparing av ca 175 000 kr. kunnat
göras. Omdisponeringen innebär bl. a., att panncentralen flyttas från den
del av huset som ligger utmed Kungsträdgården till dess motsatta sida utmed
Västra Trädgårdsgatan. I samband med omdisponering av den nedre
källaren har styrelsen också utrett möjligheterna att ombesörja uppvärmning
av byggnaden på andra sätt än med mera konventionella metoder. Det
har emellertid visat sig att el-uppvärmning från ekonomisk synpunkt blir
alltför oförmånlig samt att eventuell fjärrvärmeanslutning kan komma till
stånd alltför långt fram i tiden för att lämpa sig för Sverigehuset. Bl. a. på
grund härav har det inte varit möjligt att helt utesluta den undre källarvåningen.
Den uppkomna besparingen torde emellertid helt komma att uppvägas
av en volymökning i den högre, mot Hamngatan liggande delen av
byggnaden i samband med att denna del av stadsplanemässiga skäl förskjutes
så att den kommer att ligga helt parallellt med Hamngatan.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1964
Den tidigare ifrågasatta förlängningen av byggnaden i sydlig riktning är
inte längre aktuell. Styrelsen framhåller i detta sammanhang att stadsplanen
för såväl Sverigehusets tomt som den söder därom belägna tomten ännu ei
är fastställd.
Fastighetens parkeringsfråga beräknas kunna lösas genom en överenskommelse
med Stockholms stad, varvid erforderliga parkeringsplatser — ca
65 st — erhålls i något närbeläget parkeringshus, vilket kommer att uppföras
i samband med genomförandet av principplanen för nedre Norrmalm.
Den investeringskostnad som kan ankomma på statsverket i detta fall kan
inte nu med bestämdhet förutsägas, då den blir beroende av bl. a. formen
för parkeringshusets finansiering och drift. Totala kostnaden för anordnande
av erforderligt antal platser i parkeringshus torde emellertid preliminärt
kunna uppskattas till storleksordningen 1 300 000 kr.
b rågan om ersättning till innehavaren av restaurangen i nuvarande
Blanchehuset har varit föremål för förhandlingar mellan styrelsen och restaurangägaren.
Kostnaden för ifrågavarande inlösen torde komma att uppgå
till ca 375 000 kr.
BygSnadsstyrelsen har också gjort en uppskattning av hyreskostnaderna
in. m. i Sverigehuset. Med ett antaget markvärde av 5 000 000 kr., en byggnadskostnad
av 10 000 000 kr. samt kapital- och driftkostnader beräknade
enligt för dylika byggnader sedvanliga normer erfordras för täckande av
fastighetens årliga utgifter ca 1 025 000 kr. På basis av lokalernas beskaffenhet
och belägenhet inom byggnaden kan av nämnda belopp 486 000 kr. beräknas
falla på kontorsutrymmen för de till inflyttning i Sverigehuset föreslagna
institutionerna, 120 000 kr. på de för dessa institutioner gemensamma
lokalerna samt 419 000 kr. på utställningslokalerna, skyltfönster, lagerutrymmen,
servering, kiosk, bank och vissa kontorsutrymmen.
Vad gäller hyran för utställningslokalerna m. m. betonar byggnadsstyrelsen
att de hyresgäster som skall disponera utrymmena ännu inte är utsedda.
Det har dock törutsatts att lokalerna, förutom mindre utrymmen för
en cafeteria med möjlighet till servering sommartid på terrassen mot Kungsträdgården
och en bank för huvudsakligen växling av valuta, kommer att
hyras ut till företrädare för svenskt konsthantverk och konstindustri såsom
Svenska slöjdföreningen, Handarbetets vänner, Konsthantverksföreningen
och Svensk hemslöjd,
heter att erlägga marknadsmässiga hyror av angiven storlek. Den hyra
som kan erhållas av de mera affärsbetonade företagen torde jämväl bli
beroende av under vilka tider under dygnet verksamheten kan bedrivas
inom lokalerna. Ifrågavarande preliminärhyror torde således inte närmare
kunna bestämmas förrän hyresgäster blivit utsedda och förhandlingar kunnat
tas upp med dessa om hyressättningen.
Beträffande fastighetens egentliga vård och skötsel framhåller styrelsen
att inga speciella åtgärder syns erforderliga. Däremot torde bl. a. arbetsuppgifterna
att samordna nyttjandet av de gemensamma anläggningarna såsom
sammanträdesrum, forskarrum etc. kräva en särskild befattningshavare.
Byggnadsstyrelsen anför i promemoria den 3 oktober 1963 att efter
verkställd omarbetning av huvudhandlingarna kostnaderna för byggnads
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196i
företaget beräknas till 10,6 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963. Denna
summa fördelar sig enligt följande.
Projekteringskostnad .................................. kr- 850 000
Byggnadskostnad ...................................... » 6 400 000
Byggnadskostnad oförutsett ............................ * 650 000
VVS-kostnad .......................................... » 1 300 000
VVS-kostnad oförutsett ................................ * 175 000
El-kostnad ............................................ * 575 000
El-kostnad oförutsett .................................. » 50 000
Centraladministration .................................. » 600 000
Summa kr. 10 600 000
Efter överväganden mellan finans- och handelsdepartementen samt byggnadsstyrelsen
har styrelsen i skrivelse den 18 december 1963 meddelat att
kostnaden för byggnadsföretaget efter viss justering av detsamma beräknas
till 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.
Styrelsen räknar med att det kommer att ta sex å sju månader att tärdigställa
bygghandlingar efter det styrelsen fått Kungl. Maj :ts uppdrag.
Jämfört med bedömningarna i januari 1963 förutsätts en viss försening
av tidpunkten för arbetenas igångsättning. Dessa torde sålunda kunna börja
först under senare halvåret av år 1964. Med anledning härav fordras inte
några medel förrän under budgetåret 1964/65. Medelsbehovet för nämnda
budgetår beräknas med en trolig byggnadstid av 24 månader till 3 milj. kr.
Kungl. Maj :t har den 19 december 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av de huvudhandlingar som lagts fram utföra projektering
av byggnaden inom en kostnadsram av 10 milj. kr. i prisläget den 1 juli
1963 fram till och med färdigställande av bygghandlingar.
Departementschefen
Upplysningsverksamheten i utlandet om Sverige har under de senaste
åren varit föremål för särskilt intresse från statsmakternas sida. En differentierad
och sakligt väl underbyggd information om de kulturella, sociala
och ekonomiska förhållandena i vårt land bör gagna den svenska samhällsekonomien
och skapa ökad förståelse i utlandet för svenska ställningstaganden.
Betydande statsanslag till upplysningsverksamheten har redan beviljats
av riksdagen och i årets statsverksproposition föreslås ytterligare höjningar.
Vid sidan av dessa anslag från statens sida görs också stora insatser
från det enskilda näringslivet.
Upplysningsverksamheten bedrivs i skiftande former. Vid sidan av det
arbete, som naturligt ingår i utrikesförvaltningens och det enskilda näringslivets
aktivitet i utlandet, bör även nämnas den verksamhet med specialiserad
inriktning som bedrivs av Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet,
Svenska turisttrafikförbundet, Sveriges allmänna exportförening och
svenska institutioner i utlandet såsom handelskamrar m. fl.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1964
Den rent kommersiella och resefrämjande upplysningsaktiviteten hänger
nära samman med den verksamhet, som syftar till att öka utlandets förståelse
för svenska samhällsförhållanden och för svensk utrikes- och handelspolitik.
Mot bakgrund av detta framstår klart kravet på samordning
och slagkraft i det svenska upplysningsarbetet utomlands. Detta krav var
vägledande, när Kungl. Maj :t våren 1962 förordnade en särskild rådgivare
att stå till vederbörande departementschefers förfogande i frågor rörande
svensk upplysningsverksamhet i utlandet. Till denne rådgivare uppdrogs
även att vara ordförande i eu särskild upplysningsberedning. Den särskilde
rådgivarens uppgift är bl. a. att — i samråd med upplysningsberedningen
och i intim samverkan med näringslivets organisationer och andra enskilda
sammanslutningar — samordna och på längre sikt planlägga upplysningsverksamheten
i utlandet.
Redan i januari 1959 hade emellertid tagits ett betydelsefullt steg mot
närmare samarbete mellan de statliga och statsunderstödda organen på upplysningsområdet.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillsatte jag då
en utredning med huvuduppgift att undersöka om det var praktiskt möjligt
att till en byggnad föra ihop dessa organ, främst Svenska institutet för kulturellt
utbyte med utlandet och Svenska turisttrafikförbundet. Utredningen
avlämnade i juli 1960 sitt betänkande. Däri föreslogs att Svenska institutet
och Svenska turisttrafikförbundet m. fl. organ på upplysningsområdet
skulle inrymmas i gemensamma lokaler. För ändamålet skulle uppföras en
byggnad på delvis statsägd tomtmark i hörnet av Hamngatan och Västra
trädgårdsgatan vid Kungsträdgården i Stockholm. Markfrågan skulle lösas
genom vissa markbytesavtal, varigenom hela det för byggnaden avsedda
tomtområdet skulle komma i statens ägo. Till grund för utredningsarbetet
låg omfattande undersökningar om upplysningsorganens arbetsuppgifter,
arbetsrutiner etc. samt analys av de praktiska fördelarna i olika hänseenden
av en lokalgemenskap.
Alla myndigheter och organisationer som hördes över betänkandet ansåg,
att det skulle vara nyttigt och värdefullt för svensk upplysningsverksamhet
i utlandet om upplysningsorganen inrymdes i gemensamma lokaler.
För att göra en lösning av upplysningsorganens lokalfråga möjlig enligt
betänkandet underställde Kungl. Maj :t i prop. 1961:121 markfrågan riksdagens
prövning. I propositionen hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande
att godkänna de av utredningen i samråd med byggnadsstyrelsen uppgjorda
preliminära markbytesavtalen. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet
(SU 99, Rskr 267). Staten har härefter blivit ägare till det
aktuella markområdet i kvarteret Kungl. Trädgården.
I maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att projektera
^y§Snadsföretaget fram till och med huvudhandlingar. Vid en i anledning av
detta uppdrag inom byggnadsstyrelsen verkställd ny inventering av lokalbehovet
för upplysningsorganen in. fl. förde de institutioner, som enligt
byggnadsprogrammet skulle beredas plats i Sverigehuset, fram så stora önskemål
om lokalutrymmen, att den tilltänkta byggnaden inte skulle räcka
Kungl. Mcij:ts proposition nr 28 år V.Xiå
15
till. Situationen förklarades främst av alt nämnden för internationellt bistånd
och upplysningsberedningen tillkommit.
Kungl. Maj:t stannade i delta läge för att det tilltänkta Sverigehuset hörde
förbehållas de egentliga upplysningsorganen. Del kunde nämligen inte
bortses från alt byggnaden huvudsakligen planerats i syfte att främja den
mera allmänt inriktade upplysningsverksamhet, som bedrivs framför allt
av Svenska institutet och Svenska luristtrafikförbundet, samt för att klara
dessa båda institutioners mycket besvärliga lokalförhållanden. Den 28 juni
1962 beslöt därför Kungl. Maj :t, att lokalfrågan för nämnden för internationellt
bistånd skulle lösas av byggnadsstyrelsen i annan ordning och att
alltså nämndens framtida lokalbehov inte skulle beaktas av styrelsen i det
fortsatta projekteringsarbetet avseende Sverigehuset.
Projekteringen av Sverigehuset är numera förd så långt att huvudhandlingar
föreligger och Kungl. Maj :t har i december 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att färdigställa bygghandlingar för en byggnad inom en kostnad
av 10 milj. kr. efter prisläget den 1 juli 1963. Med beaktande av den
tid som åtgår för att färdigställa bygghandlingar räknar byggnadsstyrelsen
med att byggnadsarbetena skal! kunna sättas igång i december 1964 och att
huset skall kunna tas i bruk 24 månader senare. För budgetåret 1964/65
beräknar styrelsen en medelsförbrukning av 3 milj. kr.
Redan vid anmälan i 1961 års statsverksproposition av anslaget Bidrag
till Svenska turisttrafikförbundet betonade jag min positiva inställning till
tanken på en gemensam byggnad för flera av organen för upplysning i utlandet.
Det är nämligen min uppfattning att en dylik lokalgemenskap kan
medverka till en rationalisering och förbättring av upplysningsverksamheten.
F. n. torde framför allt upplysningsorganens förmåga att sköta serviceverksamheten
gentemot de utländska besökarna lida avbräck av att organens
lokaler ligger åtskilda. Särskilt Svenska institutets lokaler är trånga,
ej ändamålsenliga samt uppdelade på flera adresser. Man har anledning att
just på detta område vänta några av de mest betydande rationaliseringsvinsterna
av en lokalgemenskap. Ett sammanförande av upplysningsorganen
till en byggnad torde även i övrigt skapa förutsättningar för en effektivare
upplysningsverksamhet genom de möjligheter till nära samverkan
i det dagliga arbetet, som därvid öppnar sig. Särskilt framträdande blir givetvis
vinsterna i sådana fall, när likartade administrativa funktioner hos
de olika organen kan slås ihop, vilket utredningen rekommenderar skall ske
på flera punkter. Redan den omständigheten att samtliga organens tjänstemän
arbetar inom samma lokaler kan väntas ge »osynliga vinster» genom
de tillfällen till dagliga inbördes kontakter mellan tjänstemännen, som en
sådan lokalgemenskap ger.
Det är visserligen riktigt att sammanslagningen inte kommer att leda till
några egentliga besparingar i upplysningsorganens administration och att
dessa kommer att belastas med ökade hyreskostnader. Häremot bör emellertid
— såsom utredningen visat på grundval av ett omfattande sakmaterial
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 196i
— ställas den effektivisering av upplysningsverksamheten, som blir resultatet
av en lokalgemenskap. I fråga om hyreskostnaderna torde det dessutom
förhålla sig så, att varje annan lösning inom centrala Stockholm av
upplysningsorganens lokalfråga skulle komma att föranleda en höjning av
de samlade hyresutgifterna. Vad några av remissinstanserna i detta hänseende
anfört ger mig alltså inte anledning till erinran mot de riktlinjer, som
dragits upp i betänkandet för en närmare samverkan mellan upplysningsorganen
eller mot förslagen i betänkandet till praktiska lösningar för att
skapa denna samverkan. Personalsammansättningen vid den förutsatta gemensamma
administrativa avdelningen bör prövas på nytt när tiden för inflyttning
närmar sig. En sådan prövning får naturligtvis ske mot bakgrund
av då rådande arbetsbelastning vid upplysningsorganen.
Jag tillstyrker sålunda att det i kvarteret Kungl. Trädgården uppförs en
nybyggnad för huvudsakligen kontorsändamål att disponeras av upplysningsberedningen,
Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet, utrikesdepartementet
för dess pressrum samt Stockholms turisttrafikförbund.
Även om de av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för projektet, 10
milj. kr., är höga anser jag mig dock, med hänsyn till angelägenheten av
att snarast lösa lokalfrågan för dessa institutioner, kunna godta projektet.
Jag vill emellertid understryka vikten av att styrelsen i det fortsatta projekteringsarbetet
och under arbetenas utförande noggrant tar till vara de
ytterligare möjligheter till besparingar som erbjuder sig.
Som jag tidigare anfört har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag att färdigställa
bygghandlingar m. m. för Sverigehuset. Arbetena bör kunna sättas
igång senast i december 1964. Med denna tidsplan räknar byggnadsstyrelsen
för byggnadskostnaderna med ett behov av 3 milj. kr. för budgetåret
1964/65. Dessa bedömningar föranleder inte någon erinran från min sida.
Utöver medel till byggnadskostnaderna erfordras ca 375 000 kr. såsom
ersättning till inlösen av restaurangen i nuvarande Blanchehuset.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska tnristtrafikförbundet
m. fl. för budgetåret 1964/65 under Statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 3 375 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
J. Thomas Stensson
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630305
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. institutioner gemensam admin a1 i texten