Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:38, Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964

1

Nr 38

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370), m. m.; given Stockholms slott den 19 december

1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att de bestämmelser för beräkning av skattepliktig

realisationsvinst, som för närvarande gäller bl. a. vid fusion enligt

aktiebolagslagens regler av moderbolag och helägt dotterbolag — d. v. s. att

det övertagande och överlåtande företaget skall anses som en och samma

skattskyldig — skall äga motsvarande tillämpning vid sammanslagning av

sparbanker och av försäkringsbolag. Vidare föreslås — även detta i överens-»

stämmelse med gällande regler vid bl. a. fusion av aktiebolag — att den

övertagande sparbanken eller det övertagande försäkringsbolaget skall vid

taxeringen få avdraga det överlåtande företagets avdragsgilla kommunalutskylder

och i konsekvens härmed även skatta för restituerad sådan skatt.

De föreslagna nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången

vid 1965 års taxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om

moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om

moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses, och

vid fusion mellan sparbanker enligt

78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits

av ett annat försäkringsbolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964. Äldre bestämmelser skola dock

alltjämt gälla i fråga om 1964 års taxering och i fråga om eftertaxering för

år 1964 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1957: 72.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad-----beräknade

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen.

nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller

den överlåtande föreningen, utgöra

skattepliktig intäkt för moderbolaget

eller den övertagande föreningen.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning vid fusion mellan sparbanker

enligt 78 § lagen den 3 juni

1955 om sparbanker samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd

övertagits av ett annat försäkringsbolag

och beloppet i fråga icke

uppgivits till beskattning hos det

överlåtande bolaget.

4 §•

1 m o m. Från sammanlagda---nästfoljande stycke.

Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.

Har sådan fusion mellan aktie- Har sådan fusion mellan aktiebo
-

bolag eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

1 Senaste lydelse av 2 § se 1957: 73 och av

lag eller föreningar agt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

äger moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för

sådan dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken en
4

§ 1 mom. se prop. 1964:18.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b

(Nuvarande lydelse)

stycket skulle hava varit avdragsgill

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

(Föreslagen lydelse)

ligt första stycket skulle hava varit

avdragsgill för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen. Vad nu sagts

skall äga motsvarande tillämpning

vid fusion mellan sparbanker enligt

78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits av

ett annat försäkringsbolag och det

överlåtande bolaget avstår från att

yrka avdraget i fråga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964. Äldre bestämmelser sko.

do^ ^jämt gälla i fråga om 1964 års taxering och i fråga om eftertaxermg

för år 1964 eller tidigare år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 38 år 196k

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 december 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,

Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa beskattningsregler

vid fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag samt

anför därvid följande.

Inledning

Gällande lagstiftning på civilrättens område innehåller bestämmelser om

fusion av aktiebolag, av ekonomiska föreningar, av jordbrukets kreditkassor

och av sparbanker. För försäkringsbolagens del finnes bestämmelser om

frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd, d. v. s. då ett försäkringsbolags

försäkringsbestånd övertages av ett annat försäkringsbolag. Dessa civilrättsliga

regler kompletteras i viss mån med beskattningsregler, syftande till att

undanröja de hinder för fusion, som de skatterättsliga följderna av en sammanslagning

eljest kunde medföra. Sådana skatteregler finnes meddelade

för aktiebolag, ekonomiska föreningar och jordbrukets kreditkassor men

saknas för sparbanker och försäkringsbolag.

Svenska sparbanksföreningen har i en den 29 december 1962 ingiven, till

Kungl. Maj :t ställd skrivelse hemställt om sådan ändring av skatteförfattningarna,

att de för aktiebolag, ekonomiska föreningar och jordbrukets kreditkassor

gällande reglerna rörande fusion blir tillämpliga även för sparbanker.

Vidare har Svenska försäkringsbolags riksförbund i en den 30 maj

1963 ingiven, till chefen för finansdepartementet ställd skrift hemställt om

rätt för försäkringsbolag, som övertager annat bolags försäkringsbestånd,

att vid taxeringen få avdraga överlåtande bolags avdragsgilla skatt.

Med anledning av nämnda skrivelser har i september 1963 inom finansdepartementet

upprättats en promemoria angående vissa beskattningsfrågor

vid fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag (stencilerad).

Vid promemorian fogade författningsförslag torde såsom Bihang få fogas

vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 38

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ls proposition nr 38 år 1964

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kristianstads,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens

län, allmänna ombudet hos inellankommunala prövningsnämnden, Svenska

bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska försäkringsbolags riksförbund, försäkringsanstalterna

Folket och Samarbete (Folksam), Svenska kommunförbundet,

Svenska stadsförbundet samt Föreningen Auktoriserade revisorer.

De i promemorian framlagda förslagen har i huvudsak godtagits av de

hörda remissinstanserna.

Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till närmare behandling.

Civilrättsliga bestämmelser

Sparbankslagen

Sparbankerna har inte såsom aktiebolag och föreningar egenskapen av

sammanslutningar. De är juridiska personer av särskilt slag. Deras väsentliga

underlag och innehåll är själva rörelsen och förmögenhetsmassan. Denna

förvaltas av styrelse och huvudmän som representanter för insättarna.

Styrelse och huvudmän äger icke sparbanken och har icke andel däri.

Bestämmelser om fusion i begreppets trängre innebörd -— sammanslagning

utan likvidation — infördes för sparbankernas del först genom lagen

den 3 juni 1955 om sparbanker, som trädde i kraft den 1 januari 1956. Bestämmelserna,

som återfinnes i 78 § nämnda lag, är i stort sett utformade

efter mönster av fusionsreglerna i 175 § lagen om aktiebolag, d. v. s. reglerna

för fusion mellan andra aktiebolag än moderbolag och helägt dotterbolag.

Sparbankslagens fusionsregler skiljer sig dock från dem i aktiebolagslagen

samt 96 och 97 §§ lagen om ekonomiska föreningar väsentligen därigenom

att tillsynsmyndigheten (bankinspektionen) och inte domstol skall lämna

tillstånd till fusionen och att intet proklamaförfarande erfordras. Då koncernförhållanden

inte kan förekomma mellan sparbanker saknas motsvarighet

till reglerna i 174 § aktiebolagslagen om fusion mellan moderbolag och

helägt dotterbolag. Inte heller finns motsvarighet till bestämmelserna i 176 §

aktiebolagslagen, vilka reglerar fusion av aktiebolag i likvidation med annat

bolag. I propositionen med förslag till sparbankslag uttalades, att den

situation, som avses i sistnämnda lagrum, i varje fall för sparbanksväsendets

del ej hade sådana särdrag att inte de allmänna fusionsreglerna skulle

kunna tillämpas.

Enligt reglerna i 78 § sparbankslagen, kompletterade med detaljbestämmelser

i 45 § kungörelsen den 3 juni 1955 (nr 422) om sparbanker, kan

avtal träffas mellan två sparbanker, att en överlåtande sparbanks alla

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr SS år J96t

tillgångar och skulder skall övertagas av en annan genom fusion, varvid den

överlåtande sparbanken upplöses utan likvidation. Sparbankslagen saknar i

stort sett bestämmelser, som reglerar bur övertagande av tillgångar och

skulder skall ske. De ekonomiska förhållanden, som blir en följd av fusionen,

skall regleras genom ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära

en affärstransaktion, genom vilken den övertagande sparbanken förvärvar

den överlåtande sparbankens tillgångar. Hur avräkningen av övertagna

tillgångar och skulder skall ske och hur fusionsavtalet i övrigt utformas

beror på omständigheterna i de olika fallen.

Fusionsavtal kan inte träffas med mindre förslag till avtal godkänts av

huvudmännen i den överlåtande sparbanken. Inom fyra månader från det

beslutet om godkännande av fusionsavtalet fattats eller, om klandertalan

därå väckts, från det denna talan ogillats genom lagakraftägande dom

skall godkännandet av den överlåtande sparbankens styrelse anmälas för

registrering. Senast fyra månader efter det registrering skett skall såväl den

övertagande som den överlåtande sparbankens styrelse göra ansökan hos

bankinspektionen om tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet.

Bankinspektionens beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader

sedan beslutet vunnit laga kraft av båda sparbankernas styrelser anmälas

för registrering. När inspektionens beslut om tillstånd till fusionsavtalets

verkställande registrerats, anses fusionen genomförd genom att den

överlåtande sparbanken skall anses upplöst och dess tillgångar och skulder

ha övergått till den övertagande sparbanken, även till den del dessa inte omnämnts

i fusionsavtalet.

Det må anmärkas att sparbankslagen i 79 § upptar regler för sammanslagning

i annan form än genom fusion, varvid överlåtelse sker av hela rörelsen

i samband med likvidation. Sparbank förutsättes i det angivna lagrummet

kunna sammanslås även med penninginrättning som ej är sparbank.

Lagen om försäkringsrörelse

Lagen om försäkringsrörelse innehåller icke några bestämmelser om

fusion i egentlig mening. En annan form av sammanslagning av försäkringsbolag

finnes dock närmare reglerad. Enligt 295 § sagda lag kan avtal

träffas om att ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd eller del därav

skall övertagas av ett annat försäkringsbolag.

Avtalet kan träffas endast om förslaget framlagts av styrelsen i det överlåtande

bolaget och godkänts av bolagsstämman i detta bolag. De för fusioner

mellan sparbanker gällande fyramånadersfristerna, den första för registrering

av beslutet om godkännande, den andra för ansökan om tillstånd,

återfinnes även i försäkringsbolagslagstiftningen. Tillstånd av försäkringsinspektionen

till avtalets verkställande erfordras. När inspektionen registrerat

tillståndsbeslutet, skall det överlåtande bolaget anses fritaget från sina

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 190''i

förpliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka förpliktelser

i stället skall åvila det övertagande bolaget.

Vid överlåtelse av försäkringsbestånd i sin helhet övertar således det

övertagande försäkringsbolaget alla förpliktelser gentemot försäkringstagarna

och även de däremot svarande tillgångarna. I dylikt fall förutsättes

det överlåtande försäkringsbolaget behålla endast tillgångar motsvarande

aktie- eller garantikapital och skall enligt 135 eller 233 § lagen om försäkringsrörelse

efter överlåtelsen träda i likvidation.

Skatterättsliga bestämmelser

I skattelagarna har intagits bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen

vid vissa fusioner mellan aktiebolag, mellan ekonomiska föreningar

och mellan jordbrukets kreditkassor. En kortfattad redogörelse för dessa

bestämmelser torde här få lämnas.

Fusion mellan aktiebolag

Genom beslut av 1950 års riksdag infördes i skattelagarna bestämmelser,

som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen,

d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.

Vid utformningen av dessa bestämmelser har den grundläggande principen

varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden för de från dotterbolaget

övertagna tillgångarna skall vara lika med de i beskattningshänseende

gällande värdena hos dotterbolaget vid fusionstillfället. Dotterbolagets

med obeskattade vinstmedel upplagda dolda reserver skall övergå till moderbolaget

och skattemässigt behandlas, som om de uppstått hos moderbolaget.

I femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

uttryckes denna princip sålunda, att moder- och dotterbolag skall anses

ha utgjort en skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom.

kommunalskattelagen, att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget

övertagit råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning

i rörelsen, skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet

å dessa tillgångar vid fusionstillfället.

Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upptagits

till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende

gällande — det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets

rörelse.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i rä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:is proposition nr .''18 ur 196b

kenskapcrna verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionsförpliktelser,

garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband

med fusionen övertager dessa förpliktelser, äger moderbolaget inte få avdrag

— vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad

hos dotterbolaget redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag

för sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.

Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen

upptagits en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande

de hos dotterbolaget gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål,

skall räknas som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget

har samtidigt tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning

att det visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas

ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall en häremot svarande

synlig avsättning skall ha gjorts i dess räkenskaper, samt att moderbolaget

inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller denna

avsättning.

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

— beträffande vid fusion övertagna inventarier och andra liknande tillgångar

— såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det

vid fusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegränsad

rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar

äga motsvarande tillämpning.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits

den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från

dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet

och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångsvärde

resp. ingående virkesförrad för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moderbolaget

berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som

sistnämnda bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — vant berättigat

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits,

att moderbolaget skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har

införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.

Denna föreskrift är att se mot bakgrunden av, å ena sidan, det resonemanget

att överlåtelse genom fusion kan i princip jämställas med försäljning

och, å andra sidan, att moderbolaget efter fusionen bör så behandlas

som om moder- och dotterbolaget redan före fusionen varit samma skattesubjekt.

Även om moderbolaget innehaft aktierna i dotterbolaget kortare

opaginerad Kontrollera mot PDF

!0 Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964

tid än fem år, kan någon skattepliktig realisationsvinst på grund av fusionen

alltså inte uppkomma för moderbolaget. I sistnämnda anvisningspunkt

föreskrives vidare, att om moderbolaget avyttrat genom fusionen

övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust så anses, som om moderoch

dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta innebär bl. a. att såsom

tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses tidpunkten för dotterbolagets

förvärv av densamma, att såsom anskaffningskostnad skall gälla

dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffningskostnaden skall

läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet även under den

tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisationsvinstberäkningen

avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen åtnjutna värdeminskningsavdrag

även under den tid dotterbolaget ägt tillgången i fråga.

De särskilda skattereglerna gäller emellertid inte om något av de bolag

som fusionerar driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.

I förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften stadgas

stämpelplikt för förvärv av fast egendom och fartyg genom fusion enligt

175 § aktiebolagslagen, under det att förvärv av sådana tillgångar genom

fusion enligt 174 § samma lag är fritt från stämpelavgift.

Fusion mellan ekonomiska föreningar

Genom beslut av 1957 års riksdag infördes i skattelagarna särskilda bestämmelser

även vid fusion av ekonomiska föreningar, som är av beskaffenhet

som sägs i 1 § 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Dessa bestämmelser

motsvarar i stort sett de bestämmelser som gäller vid fusion

enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och för vilka redogörelse redan

lämnats och har intagits i samma paragrafer i skattelagarna.

Liksom då fråga är om fusion av aktiebolag gäller de speciella fusionsleglerna

i skattelagarna vid fusion av ekonomiska föreningar endast under

förutsättning att inte någon av föreningarna — med undantag av jordbrukets

kreditkassor —- driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med

fastigheter. Förening som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse

genom att från medlemmar mottaga medel för förvaltning

skall dock inte på denna grund anses driva penningrörelse.

I stämpelförordningen stadgas stämpelplikt för förvärv av fast egendom

och fartyg genom fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar.

Fusion mellan jordbrukets kreditkassor

Jordbrukets kreditkassor, vilka utgöres av jordbrukskassor och centralkassor

för jordbrukskredit, är registrerade som ekonomiska föreningar.

Vad om sådana föreningar är i lag stadgat skall äga motsvarande tillämp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 3H år 1964 11

ning i fråga om kreditkassorna, såvitt ej annat följer av bestämmelserna

i 1956 års lag om jordbrukskasserörelsen.

Genom beslut av 1962 års riksdag infördes samtidigt med tillskapandet

av ett civilrättsligt fusionsinstitut för jordbrukets kreditkassor även säiskilda

skatteregler för fusion av sådana kassor. Därmed genomfördes ett

undantag från bestämmelsen, alt de skatterättsliga fusionsreglerna icke gäller

sådan ekonomisk förening som driver penningrörelse. Enligt 28 § 3

mom. kommunalskattelagen skall sålunda de skatterättsliga stadgandena

rörande fusion mellan ekonomiska föreningar gälla även vid fusion enligt

87 § 1 mom. lagen om jordbrukskasserörelsen, oavsett föreningarna driver

penningrörelse. Dessa bestämmelser tillämpas från och med 1963 års taxe
niAtt

undantag i princip gjorts för förening som driver penningrörelse beror

på att speciella skatteproblem uppkommer då i fusionen deltar foretag,

som driver sådan rörelse. Tillgång som hos det överlåtande företaget utgjort

anläggningstillgång kan hos det övertagande bli lagertillgång eller tvärtom.

Motiven för 1962 års lagstiftning var följande. Redan i prop. 1956: 122

med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen, m. m. underströks, att tilllämpningen

av s. k. tvåledssystein enligt 23 § nämnda lag, d. v. s. att centralkassorna

under riksorganisationen arbetar utan jordbrukskassor, ej fick

medföra avgång av eget kapital eller annan för kasserörelsen menlig följd.

Sedermera framhölls i prop. 1962: 50 att skattekonsekvenserna vid fusion

mellan jordbrukets kreditkassor måste befaras försvåra genomförandet av

dylika fusioner. Beskattningen skulle träffa redan beskattad, såsom kapital

avsatt intäkt. Då det var angeläget att de fusionsfrämjande föreskrifter, som

samtidigt föreslogs skola införas i jordbrukskasselagen, inte motverkades av

skattelagstiftningen, ansågs särskilda bestämmelser som reglerade skattekonsekvenserna

böra meddelas. Därvid framhölls i propositionen att kreditkassornas

verksamhet var i detalj reglerad i jordbrukskasselagen, varför

man hade helt andra möjligheter att bedöma skattekonsekvenserna vid fusion

mellan dylika kassor än när fråga var om fusion mellan andra föreningar,

där endera eller båda driver penningrörelse. Vidare uttalades i propositionen

att några speciella skatteproblem inte uppkommer på den grund att

kassorna driver penningrörelse. De tillgångar, som vid fusionen övergår från

en kassa till en annan, kan inte ändra karaktär från anläggningstillgångar

till varulager eller tvärtom. Det behövde därför inte möta några betänkligheter

att låta de för icke penningdrivande föreningar gällande fusionsreglerna

bli tillämpliga även för jordbrukets kreditkassor.

Fusion mellan sparbanker

Skatteförfattningarnas fusionsregler är inte tillämpliga vid sammanslagningar

av sparbanker. I regel torde sparbankerna — under förutsättning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1964

att överföring av tillgångar sker till de hos den överlåtande sparbanken vid

fusionstillfället bokförda värdena — undga skattekonsekvenser vid fusion

på den grund att i dem icke finnes ägarintressen av något slag. På en punkt

har emellertid avsaknaden för sparbankernas del av sådana skatterättsliga

specialregler, som efter hand genomförts för aktiebolag, ekonomiska föreningar

och jordbrukets kreditkassor, visat sig medföra konsekvenser, som

ej var förutsedda då man ar 195o införde det civilrättsliga fusionsinstitutet

i sparbankslagen.

I ett den 6 september 1962 meddelat förhandsbesked har riksskattenämnden

funnit att fastighet, som i ett visst fall genom en år 1961 verkställd

fusion överförts från överlåtande till övertagande sparbank, hade förvärvats

genom ett med köp eller byte jämförligt fång. På grund härav har

nämnden förklarat att, om den övertagande sparbanken inom tio år från

fusionsförvärvet avyttrade fastigheten, den vinst som kunde uppkomma på

grund av avyttringen utgjorde för sparbanken skattepliktig realisationsvinst

i den omfattning som omförmäles i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen.

I utslag den 20 november 1962 med anledning av sparbankens besvär

över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten ej funnit skäl att

göra ändring i nämndens förhandsbesked.

Till belysande av de praktiska konsekvenserna av utslaget må nämnas,

att i det speciella fall, varom i förhandsbeskedet var fråga, den överlåtande

sparbanken hade ägt fastigheten ända sedan 1897. Det bokförda värde, till

vilket fastigheten var upptagen hos den överlåtande sparbanken — och

som också var det vid fusionstillfället tillämpade överföringsvärdet — var

därför avsevärt lägre än det försäljningsvärde fastigheten i dagens läge

betingade, i följd varav vid en försäljning den skattemässiga realisationsvinsten

skulle ha blivit betydande. I detta sammanhang må erinras om att

jämlikt 32 § sparbankslagen sparbank ej må förvärva fast egendom eller

tomträtt, såframt ej med fånget åsyftas att bereda sparbanken lokaler för

dess inrymmande. Har sparbank till skyddande av fordran eller av annan

liknande anledning förvärvat egendom, skall egendomen enligt 33 § sparbankslagen

åter avyttras, så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring

kan äga rum utan förlust för sparbanken.

Enligt stämpelförordningen föreligger stämpelfrihet vid förvärv av fast

egendom och fartyg genom fusion mellan sparbanker.

Svenska sparbanksföreningen har i sin förenämnda framställning hemställt

om sådan ändring i skattelagarna, att de för aktiebolag, ekonomiska

föreningar och jordbrukets kreditkassor gällande reglerna rörande fusion

blir tillämpliga även för sparbanker.

I skrivelsen anför sparbanksföreningen med anledning av regeringsrättens

omnämnda utslag, att det sålunda konstaterade, ej förutsedda resultatet

av fusionen ställt den övertagande sparbanken i en besvärlig situation,

då banken nu, i anslutning till en av företagsekonomiska skäl påkallad kon
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i

centration av de sammanslagna enheternas rörelse och med hänsyn till bestämmelserna

i 32 § sparbankslagen, vill försälja fastigheten i fråga. Sparbanksföreningen

finner resultatet av gällande skatteregler i ämnet framstå

som ej blott materiellt stötande utan även ägnat att skapa onödiga svårigheter,

då det gäller att genomföra av rationaliseringsskäl önskvärda sparbanksfusioner.

Föreningen anför vidare, att i departementschefens uttalande

rörande förslaget till nya civilrättsliga och skatterättsliga fusionsregler

för jordbrukskasserörelsen klart understrukits angelägenheten av

att de fusionsfrämjande föreskrifter, som föreslogs för jordbrukskasselagen,

inte motverkades av skattelagstiftningen. Avslutningsvis har sparbanksföreningen

hemställt att — till undvikande av de olägenheter för den

inom sparbanksfältct pågående strukturrationaliseringen, som ett dröjsmål

med de önskade lagändringarna skulle kunna medföra — frågan måtte

bli föremål för särskild utredning och ej hänvisas till allmänna skatteberedningen.

Fusion mellan försäkringsbolag

De skattekonsekvenser som kan bli en följd av en frivillig sammanslagning

av försäkringsföretag har inte särskilt reglerats i skattelagarna. I

stället har Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigats medgiva dispens från

den utskiftningsskatt och inkomstskatt som må uppkomma på grund av

sammanslagningen (rskr 1948: 221 och 1949: 216). I prop. 1949: 175 framhölls

bl. a. att den beskattning av fondmedel, som kunde tänkas bli aktuell

vid sammanslagningen, skulle äga rum utan att någon inkomst i egentlig

mening skulle föreligga. Å andra sidan kunde det tänkas, att en beskattning

i vissa fall framstod som motiverad, t. ex. om det övertagande bolaget

genom fusionen förvärvar medel, som användes för utdelning till aktieägarna

i bolaget. Då det skulle vara förenat med avsevärda svårigheter att

utarbeta bestämmelser, som ledde till ett i varje särskilt fall önskvärt resultat,

förordades ett dispensförfarande. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Kungl. Maj :t har med stöd av bemyndigandet medgivit befrielse vid

ett flertal sammanslagningar av försäkringsföretag från skyldighet att erlägga

statlig och kommunal inkomstskatt, som kunde uppkomma på grund

av sammanslagningen, i den mån skattskyldigheten icke föranleddes därav

att i samband med genomförandet av fusionen uppskrivning skett av värdehandlingar

eller eljest framtagits dolda reserver som tillskapats av obeskattade

vinstmedel.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i förenämnda skrivelse framhållit

att en sammanslagning av försäkringsföretag kan få till följd att det

bolag som upplöses inte kan utnyttja sitt kommunalskattcavdrag. I fall

där aktiekapitalet eller garantikapitalet är obetydligt — i fråga om ömsesidigt

bolag kan garantikapitalet även vara återbetalat — uppkommer en i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kangl. Maj. ts proposition nr 38 år 1964

förhållande till den tidigare rörelseinkomsten obetydlig kapitalinkomst.

Den kommunalskatt, som bolaget påförts på grund av sin tidigare försäkringsrörelse,

kan följaktligen beräknas vida överstiga den inkomst, från

vilken skatten må avdragas. Då det enligt förbundets mening inte finns

anledning till särbehandling av försäkringsbolags »fusioner», har förbundet

hemställt om sådan ändring i skatteförfattningarna att övertagande försäkringsbolag

får rätt till avdrag för överlåtande försäkringsbolags avdragsgilla

skatt. Riksförbundet anser en sådan ändring angelägen, enär

de angivna skatteeffekterna belastar försäkringstagarna i »fusionerande»

försäkringsbolag på ett sätt som inte torde ha varit avsett.

Departementspromemorian

I promemorian konstateras till en början att — då sparbank upplöses

genom fusion enligt 78 § sparbankslagen — övertagandet av tillgångarna

anses ske genom ett med köp eller byte jämförligt fång.

Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan sparbanker blir därför,

att skattepliktig realisationsvinst kan uppkomma för den förvärvande

sparbanken, om denna inom tio år med vinst avyttrar fastighet som övertagits

från den överlåtande sparbanken. Har fastigheten övertagits till ett

lågt bokfört värde och är den förvärvande sparbanken skyldig att snart avyttra

densamma, kan beskattningen av realisationsvinsten bli kännbar.

Det förhållandet, att fusionen kan medföra att dold reserv i fastighet

framtvingas till beskattning och att fusionen således leder till en viss avtappning

av det i spax-bankerna arbetande kapitalet, torde, framhålles i

promemorian, utgöra ett hinder för en dylik fusion. Därefter anföres.

Den företagskoncentration, som äger rum då sparbanker sammanföres

genom fusion, måste i regel anses nyttig och önskvärd både med hänsyn

till insättarnas intressen och ur allmän synpunkt såsom befrämjande den

alltmera betydelsefulla ekonomiska verksamhet sparbankerna bedriver.

Skattereglerna synes därför böra vara så utformade att de inte direkt motverkar

fusionsbildningar. Såväl på grund härav som med hänsyn till skäliga

krav på likställighet i beskattningshänseende med fusion enligt 174 §

1 mom. aktiebolagslagen, 96 § 1 mom. lagen om ekonomiska föreningar

och 87 § lagen om jordbrukskasserörelsen synes i och för sig motiverat att

införa specialregler vid fusion mellan sparbanker.

Emellertid synes, framhålles vidare i promemorian, i dagens läge en viss

restriktivitet böra iakttagas då det gäller att utvidga tillämplighetsområdet

för de skatterättsliga fusionsreglerna. Hittills har sådana bestämmelser successivt

införts först sedan det visat sig att ett påtagligt behov av en skattemässig

reglering uppstått. Beträffande de övriga fall av fusion, vilka inte

nu omfattas av de skatterättsliga fusionsreglerna, har i samband med införandet

av civilrättsliga och skatterättsliga regler vid fusion av jordbru
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ls proposition nr 38 år 1964

kets kreditkassor (prop. 1962:50) uttalats, att frågan om reglering av

skattekonsekvenserna självfallet inte kunde lösas i det sammanhanget. Det

framhölls även att man lämpligen borde avvakta de förslag, som allmänna

skalteberedningen kan komma att framlägga, innan frågan om fusionsregler

vid inkomstbeskattningen göres till föremål för närmare ställningstagande.

I promemorian anföres därefter.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes för sparbankernas del införandet

av nya skatterättsliga fusionsregler nu böra begränsas till sådana

fall där ett påtagligt behov visats föreligga. Det enda fall, som ur dessa

synpunkter torde påkalla en reglering, synes vara realisationsvinstbeskattningen.

I övrigt torde sparbankerna nämligen kunna undvika skattekonsekvenser

på grund av sammanslagningen. I sparbankerna saknas ägarintressen

och det ligger därför i sakens natur att sparbank genom fusion övertager

eu annan sparbanksrörelse med tillämpning av de hos den överlåtande

sparbanken vid fusionstillfället bokförda värdena å tillgångar och skulder.

Någon inkomstbeskattning uppkommer då i princip inte. I detta sammanhang

må erinras om att sparbanks förvärv av fast egendom genom fusion

reglerats på ett annat beskattningsområde, nämligen omsättningsskattestämplarnas,

där frihet från lagfartsstämpel råder. Härvidlag har utredningen

angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna i sitt år

1961 avgivna betänkande (SOU 1961:37) inte föreslagit någon ändring.

För att undvika att fusionen medför realisationsvinstbeskattning föreslås

i promemorian, att i punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

intages ett stadgande vari utsäges, att realisationsvinstbestämmelserna

vid fusion av aktiebolag enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen skall

äga motsvarande tillämpning vid sådan fusion av sparbanker, som avses i

78 § sparbankslagen. Utanför den föreslagna bestämmelsens tillämplighetsområde

faller således sådana sammanslagningar, som inte sker i form av

fusion i teknisk mening och som nu regleras genom 79 § sparbankslagen.

Utöver nu angiven ändring i kommunalskattelagen föreslås i promemorian,

att övertagande sparbank skall vid taxeringen till statlig inkomstskatt

äga åtnjuta sådant avdrag för kommunalutskylder, som den överlåtande

banken inte kunnat utnyttja. Denna fråga behandlas närmare i det följande.

Vad härefter angår sammanslagning av försäkringsbolag torde,

framhålles i promemorian, icke önskvärda beskattningskonsekvenser av sammanslagningen

kunna undvikas genom Kungl. Maj:ts bemyndigande att befria

från skyldighet att erlägga inkomstskatt vid fusion mellan försäkringsbolag.

Bemyndigandet innebär emellertid inte att Kungl. Maj :t kan medgiva

det övertagande bolaget rätt att vid inkomsttaxeringen åtnjuta sådant avdrag,

som författningsenligt tillkommer det överlåtande bolaget. Såsom Svenska

försäkringsbolags riksförbund framhållit i sin skrivelse kan sålunda det

övertagande bolaget inte komma i åtnjutande av sådant avdrag för kommunalutskylder

som det överlåtande bolaget efter fusionen inte kan ut
nyttj»-
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 38 år 196b

En dylik rätt till avdrag har författningsmässigt reglerats vid fusion av

aktiebolag enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och vid fusion mellan ekonomiska

föreningar och mellan jordbrukets kreditkassor. Dessa regler bör

enligt promemorieförslaget göras tillämpliga vid fusion av såväl försäkringsbolag

som sparbanker. Bestämmelse härom bör intagas i 4 § förordningen

om statlig inkomstskatt. I konsekvens härmed bör i 2 § samma förordning

föreskrivas, att det övertagande försäkringsbolaget eller sparbanken skall

skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt, för vilken det

överlåtande försäkringsbolaget respektive sparbanken skulle varit skattskyldig.

Något behov av att för försäkringsbolagens del införa samma lättnader

i fråga om realisationsvinstbeskattningen, som föreslagits för sparbanker,

torde, framhålles i promemorian, inte föreligga, eftersom enligt lagen om

försäkringsrörelse någon skyldighet inte föreligger för försäkringsbolag att

åter avyttra förvärvad fastighet.

Remissy 11 r andena

Promemorieförslaget har i huvudsak tillstyrkts av samtliga hörda remissinstanser.

I några remissyttranden ifrågasättes dock vissa tillägg till och

förtydliganden av de föreslagna bestämmelserna. Sålunda bör enligt riksskattenämnden

försäkringsbolag erhålla samma skattelättnad i fråga om

realisationsvinstbeskattningen som sparbanker. Nämnden framhåller, att

— om en övertagen kontorsfastighet icke längre skall användas för kontorslokaler

åt det övertagande försäkringsbolaget — någon realisationsvinstbeskattning

icke kan komma i fråga, eftersom fastigheten ändrar karaktär

från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Skulle däremot det

övertagande bolaget behålla dessa kontorslokaler men likväl sälja fastigheten,

kan realisationsvinstbeskattning bli aktuell.

Liknande uttalande göres av Folksam som anför följande.

Det föreligger visserligen inte något tvång i lagen om försäkringsrörelse

att avyttra förvärvad fastighet, men det kan vid ett samgående mellan två

försäkringsbolag bli frågan om att relativt kort tid efter fusionen avyttra

en organisationsfastighet (huvudkontor). Folksam anser att ett försäkringsbolag

därför bör i princip ha samma lättnader i fråga om realisationsvinstbeskattningen

som nu föreslås för sparbanker. Folksam vill därför

föreslå, att man i den föreslagna lydelsen i anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

omedelbart till ordet »sparbanker» fogar en fortsättning

som innebär, att då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertages

av ett annat försäkringsbolag motsvarande tillämpning skall gälla som

vid fusion mellan föreningar och mellan aktiebolag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr .‘18 år 196b

Även fursäkringsinspektionen anser att stadgandet i punkt 5 av anvisningarna

till 35 § komniunalskattelagen bör bli tillämpligt, då försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag. Inspektionen

anför härom.

Det ovan angivna förslaget omfattar jämväl sparbanker. För dessas vidkommande

har emellertid därutöver föreslagits vissa lättnader ifråga om

den realisationsvinstbeskattning, som kan uppkomma i anslutning till en

fusion. Dessa lättnader tar närmast sikte på den tvångsförsäljning av fast

egendom, som kan föranledas av stadgandena i 32 och 33 §§ sparbankslagen.

Någon motsvarande lättnad har ej föreslagits ifråga om försäkringsbolagen.

I anslutning härtill vill inspektionen fästa uppmärksamheten på

att eu fusion mellan försäkringsbolag i vissa fall kan medföra att det övertagande

bolaget kommer i besittning av så många aktier i ett och samma

svenska eller utländska aktiebolag att en del av aktierna måste avyttras till

följd av stadgandet i 336 § lagen om försäkringsrörelse. I den åberopade

bestämmelsen föreskrives nämligen att ett försäkringsbolag, med vissa i lagen

särskilt angivna undantag, icke utan försäkringsinspektionens medgivande

må äga mer än en tjugondei av aktierna i svenskt eller utländskt

aktiebolag, eller, om aktier med olika röstvärde finnes, större antal än att

röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondei av röstetalet för samtliga

aktier. Tillhör försäkringsbolaget koncern skall vad sålunda stadgats gälla

koncernen. Inspektionens möjligheter att ge dispens får ses mot bakgrunden

av bestämmelsens syfte att förebygga att försäkringsbolagen genom

aktieförvärv förskaffar sig för stort inflytande i företag utanför försäkringsväsendets

eget område.

Svenska sparbanksföreningen finner det angeläget, att förslaget förtydligas

på en punkt. Föreningen erinrar om, att föreningens skrivelse med

hemställan om ändrade regler i ämnet hade direkt aktualiserats av ett visst

i skrivelsen refererat fall, där fusion mellan två sparbanker genomförts

under år 1961, varvid den överlåtande sparbankens huvudkontorsfastighet

överförts till den övertagande sparbanken. Sistnämnda sparbank avsåg —

av företagsekonomiska skäl samt med hänsyn till bestämmelserna i 32 §

sparbankslagen — att inom en nära framtid avyttra den genom fusionen

förvärvade fastigheten, en försäljning som dock tills vidare måste uppskjutas

på grund av det skattemässigt ytterst ofördelaktiga resultat, som skulle

bli följden av nu gällande realisationsvinstbestämmelser. Därefter anför

föreningen.

Av den remitterade promemorian framgår ej huruvida de där föreslagna

ändrade reglerna avses skola bliva tillämpliga även på sådana fall som det

här återgivna, där visserligen försäljning av fastigheten kommer att ske

först efter lagändringarnas ikraftträdande men fusionen genomförts redan

dessförinnan. Svenska sparbanksföreningen får därför hemställa att i de

blivande övergångsbestämmelserna tydligt klarlägges, att de ändrade realisationsvinstreglerna

för sparbanker skall tillämpas vid avyttring av genom

fusion förvärvad egendom, som den övertagande sparbanken företager

efter det att lagändringarna trätt i kraft, även om fusionsförvärvet skett

redan före ikraftträdandet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i

Liknande synpunkter anföres av Föreningen Auktoriserade revisorer.

Beträffande förslaget, att bestämmelserna i 2 § sista stycket och 4 § 1

mom. sista stycket förordningen om statlig inkomstskatt skall göras tilllämpliga

på försäkringsföretag, gör länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

följande uttalande.

Länsstyrelsen vill emellertid erinra om att ett försäkringsbolag, som

överlåtit sitt försäkringsbestånd, kan fortleva även efter överlåtelsen och

därvid även ha vissa inkomster. Det synes oklart, huruvida ett försäkringsbolag,

som överlåtit sitt försäkringsbestånd till annat försäkringsbolag, genom

de föreslagna reglerna går förlustigt rätten att vid sina egna taxeringar

erhålla avdrag för kommunalskatt, som påförts bolaget. Om rätten icke

går förlorad genom överlåtelsen av försäkringsbeståndet synes — såsom

bestämmelserna utformats i förslaget — risk föreligga för att kommunalskatteavdraget

kan utnyttjas hos såväl det överlåtande som det övertagande

försäkringsbolaget. Därest det överlåtande försäkringsbolaget kommer

att fortleva under flera år och därunder har vissa inkomster, uppkommer

även frågan, om detta bolags samtliga kommunalskatteavdrag skola tillgodoföras

det övertagande bolaget, eller om de föreslagna reglerna tager

sikte på förhållandena ett enda bestämt taxeringsår. Motsvarande frågeställningar

gäller även den skattemässiga behandlingen av restituerad kommunalskatt.

Ett förtydligande om de föreslagna lagreglernas innebörd i dessa

hänseenden torde vara erforderlig, innan förslaget göres till föremål

för lagstiftning.

I några remissyttranden har upptagits eu fråga, som inte berörts i promemorian,

nämligen förlustutjämningsavdrag. Riksskattenämnden uttalar, att

det hade varit önskvärt, att en utredning gjorts om möjligheterna för fusionerande

sparbanker och försäkringsbolag att erhålla förlustutjämningsavdrag.

Kammarrätten säger sig inte kunna bedöma, huruvida en översyn av

dessa bestämmelser varit påkallad i förevarande sammanhang. Försäkringsinspektionen

ifrågasätter, om inte stadgandet i 9 § förordningen om rätt till

förlustutjämning vid taxering för inkomst borde utsträckas att gälla även

för försäkringsområdet. Svenska försäkringsbolags riksförbund finner en

sådan ändring av förordningen om förlustutjämning angelägen.

Departementschefen

Den departementspromemoria angående vissa beskattningsfrågor vid

fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag, vilken behandlats

i det föregående, har utarbetats med anledning av framställningar från

Svenska sparbanksföreningen och från Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Sparbanksföreningen framhåller i sin skrivelse, att avsaknaden för sparbankernas

del av sådana skatterättsliga specialregler, som gäller för aktiebolag,

ekonomiska föreningar och jordbrukskassor, på en punkt visat sig

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1964

medföra konsekvenser, som ej var förutsedda, då man införde de nya civilrätlsliga

fusionsbestämmelserna i 1955 års sparbankslag. Det har numera

genom utslag i regeringsrätten fastslagits att — om en sparbank, som vid

fusion med annan sparbank övertagit fastighet, avyttrar fastigheten inom

tio år från fusionsförvärvet — den vinst, som kan uppkomma på grund av

avyttringen, utgör skattepliktig realisationsvinst i den omfattning, som

omförmäles i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen.

I den skrivelse, som avgivits av riksförbundet, har hemställts om rätt

för övertagande försäkringsbolag att vid fusion få — på sätt gäller i fråga

om allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar — åtnjuta avdrag för

överlåtande försäkringsbolags avdragsgilla kommunalskatt.

Enligt det förslag, som framlagts i departementspromemorian, skall vid

bedömningen av, huruvida skattepliktig realisationsvinst uppkommer vid

försäljning av fastighet, som sparbank övertagit vid fusion, så anses som

om den övertagande och överlåtande sparbanken varit en och samma skattskyldig.

Detta innebär att — om skattepliktig realisationsvinst inte hade

förelegat om den överlåtande sparbanken försålt fastigheten — skattepliktig

dylik vinst inte heller skall uppkomma när den övertagande sparbanken

säljer densamma. Någon motsvarande bestämmelse har enligt promemorieförslaget

inte ansetts erforderlig vid fusion av försäkringsbolag,

enär ett försäkringsbolag —- i motsats till en sparbank — kan behålla en

fastighet, även om den inte utnyttjas av företaget för dess verksamhet.

Något tvång att försälja dylik fastighet föreligger inte för försäkringsföretag.

För såväl sparbanker som försäkringsbolag föreslås i departementspromemorian

regler av innebörd, att vid fusion det övertagande företaget äger

rätt till avdrag för det överlåtande företagets avdragsgilla kommunalskatt

och är skattskyldigt för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,

som skulle utgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget.

Promemorieförslaget har i huvudsak godtagits av samtliga remissinstanser

och jag kan tillstyrka, att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

Med hänsyn till vad som anförts från vissa remissinstansers sida vill jag

inte motsätta mig, att de bestämmelser i fråga om realisationsvinstbeskattningen,

som i promemorian föreslagits för sparbanker, göres tillämpliga

även för försäkringsbolag. Bestämmelserna torde dock för försäkringsbolagens

del ha relativt liten betydelse.

Med anledning av vad sparbanksföreningen anfört angående innebörden

av ikraftträdandebestämmelserna vill jag framhålla, att bestämmelserna om

realisationsvinstbeskattning blir tillämpliga vid försäljning, som sker vid

sådan tidpunkt att beskattningsfrågan skall prövas vid 1965 eller senare

års taxering. Huruvida fusionen och övertagandet ägt rum före eller efter

den nya lagens ikraftträdande har därvid ingen betydelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 196i

Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat kan ett försäkringsbolag,

som överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, fortleva någon tid efter

överlåtelsen och därvid även ha en del inkomster. Ett försäkringsbolag,

som överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, är visserligen skyldigt att träda i

likvidation men detta hindrar inte, att viss tid kan förflyta mellan fusionstillfället

och den tidpunkt, då bolaget skall anses upplöst. Rätt till avdrag för

det överlåtande bolagets kommunalutskylder bör därför tillkomma det

övertagande bolaget endast under förutsättning att det överlåtande bolaget

inte yrkar samma avdrag. Detta innebär, att det överlåtande bolaget i första

hand har rätt till avdraget men bestämmelsen lämnar med denna utformning

även möjlighet till en valrätt. Avdragsrätten kan, om det befinnes

lämpligt, överflyttas på det övertagande bolaget, genom att det överlåtande

bolaget förklarar sig avstå från att yrka avdrag. Motsvarande valrätt synes

böra föreskrivas även i fråga om skattskyldigheten för restituerad, avkortad

eller avskriven skatt, som enligt vanliga regler skulle utgjort skattepliktig

intäkt för det överlåtande bolaget.

Frågan om rätten att övertaga förlustavdrag vid fusion, som här avses,

kan inte upptagas till prövning i detta sammanhang. Jag vill erinra om att

enligt 1960 års förordning om rätt till förlustutjämning vid taxering för

inkomst möjligheten att övertaga förlustavdrag har begränsats till vissa

fall av fusioner mellan s. k. allmänna aktiebolag. Någon rätt att övertaga

förlustavdrag föreligger sålunda inte t. ex. vid fusion av ekonomiska föreningar.

Det får ankomma på allmänna skatteberedningen att pröva i vad

mån rätten att övertaga förlustavdrag bör utsträckas att gälla även i andra

fall än de, som nu angives i 1960 års förordning.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte genom proposition föreslå 1964 års riksdag att antaga inom

finansdepartementet upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964

21

Bilxang

I promemorian framlagt förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om

moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom.

första stycket avses. Har moderbolag

avyttrat egendom, som bolaget

genom sådan fusion övertagit från

dotterbolag, skall vid bedömandet av

frågan om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som

om moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses, samt

vid fusion mellan sparbanker enligt

78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1957: 72.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b

I promemorian framlagt förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

Om vad----beräknade nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen. Vad

nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning

vid fusion mellan sparbanker

enligt 78 § lagen den 3 juni 1955

om sparbanker samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd

övertagits av ett annat försäkringsbolag.

4 §•

1 m o m. Från sammanlagda---nästföljande stycke.

Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdrags
1

Senaste lydelse av 2 § se 1957: 73 och av

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdrags
4

§ 1 mom. se 1960:173.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b

(Nuvarande lydelse)

gill för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

(Föreslagen lydelse)

gill för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen. Vad nu sagts

skall äga motsvarande tillämpning

vid fusion mellan sparbanker enligt

78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits av

ett annat försäkringsbolag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att äldre bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering

och i fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631575

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelage s. 1 i texten