Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av centrala folkbokföringsoch uppbördsnämnden, m. m

1964-02-07 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:46, Angående organisationen av centrala folkbokföringsoch uppbördsnämnden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

1

Nr 46

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisationen

av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

m. m.; given Stockholms slott den 7 februari

1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272); samt

2) förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i egenskap

av riksbyrå för folkbokföringen och centrala uppbördsnämnden,

m. in.;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av riksdagens beslut föregående år angående riktlinjer för

organisationen av folkbokförings- och uppbördsväsendet, m. m. framlägges

i propositionen förslag till organisation av centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden och därav föranledda författningsändringar. Därjämte

föreslås anslag till nämndens verksamhet för budgetåret 1964/65 samt till

försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring och uppbörd under

samma budgetår. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196!i. 1 saml. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

Förslag

till

förordning angående ändring i uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1, 3 och 4 mom., 8 §, 11 §, 18 §, 23 §, 33 §,

43 § 1 mom., 72 § samt 73 § ävensom rubriken före 72 § uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 samt punkt 3 av anvisningarna till 3 §, punkt 5 av

anvisningarna till 39 § och anvisningarna till 85 § samma förordning skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 §■

1 in o m. Har lokal skattemyndighet

ej annorledes förordnat, skall,

då inkomst av tjänst hänför sig till

arbetsanställning som är avsedd att

vara kortare tid än en vecka eller

då inkomsten eljest avser bestämd

tidsperiod och uppbäres vid regelbundet

återkommande tillfällen,

preliminär A-skatt utgå med belopp,

som angivas i skattetabeller.

Riksskattenämnden fastställer för

varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,

beräknade för vecka

eller den längre tid som riksskattenämnden

bestämmer, angiva därå

belöpande preliminär skatt. Tabellerna

skola grundas på följande

förutsättningar, nämligen

att inkomsten

att den

att den

att vid —

Tabellerna skola

3 mom. Skattetabellerna skola

angiva den preliminära skatten under

förutsättning att statlig inkomstskatt

beräknas med tillämpning av 1

1 mom. Har lokal skattemyndighet

ej annorledes förordnat, skall,

då inkomst av tjänst hänför sig till

arbetsanställning som är avsedd att

vara kortare tid än en vecka eller då

inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod

och uppbäres vid regelbundet

återkommande tillfällen, preliminär

A-skatt utgå med belopp, som angivas

i skattetabeller. Centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden

fastställer, efter samråd med riksskattenämnden,

för varje inkomstår

sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,

beräknade för vecka

eller den längre tid som centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden

bestämmer, angiva därå belöpande

preliminär skatt. Tabellerna

skola grundas på följande förutsättningar,

nämligen

under inkomståret,

för förmögenhet,

tilläggspensionsavgift, samt

angivna utskylderna.

antal kronor.

3 mom. Skattetabellerna skola

angiva den preliminära skatten under

förutsättning att statlig inkomstskatt

beräknas med tillämpning av

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1962: 595 (jfr prop. 1964:18), av 4 § 3 mom. se 1962: 666,

av 8 § se 1961: 627, av 18 och 33 §§ se 1954: 340, av 43 § se 1959: 174, av 72 § se 1958: 300 samt

av 73 § se 1957: 70.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ui ur l!!6''i

.''i

(Nuvarande lydelse)

det procenttal av grundbeloppet, som

bestämts för inkomståret, att sjukförsäkringsavgift

beräknas i enlighet

med vad riksförsäkringsverket

bestämmer för inkomståret samt att

det sammanlagda beloppet av kommunal

inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel beräknas för

skattekrona och skatteöre till vissa i

hela krontal bestämda belopp, vilka

av riksskattenämnden fastställas för

varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke

sägs, må riksskattenämnden beträffande

Stockholm, Göteborg eller

Malmö, efter framställning av vederbörande

stad, upprätta särskild

tabell för inom staden skattskyldiga,

avseende eu utdebitering för

kommunalt ändamål i femtiotal

ören, samt meddela de närmare föreskrifter,

som må erfordras för tilllämpning

av tabellen. Den merkostnad,

som kan uppkomma för upprättandet

av sådan tabell, skall gäldas

av vederbörande stad.

4 m o m. I skattetabellerna skall

därjämte intagas en särskild kolumn,

vari angives det belopp varmed

preliminär A-skatt skall beräknas

å inkomst för dag av sådan

anställning som är avsedd vara kortare

tid än en vecka. För samtliga

skattetabeller skola enahanda belopp

angivas i den särskilda kolumnen

att tillämpas oberoende av arbetstagarens

civilstånd och annan i 2

mom. angiven omständighet. Skattebeloppen

skola beräknas på grundval

av beräknelig genomsnittlig sysselsättning

under året och av den

uidebitering till kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

samt med tillämpning av det

ortsavdrag som riksskattenämnden

för varje år bestämmer. Den särskilda

skattekolumnen skall avse eu

lägsta dagsinkomst av tio kronor. I

övrigt skall vad ovan i denna para
-

(Föreslagen lydelse)

det procenttal av grundbeloppet, som

bestämts för inkomståret, att sjukförsäkringsavgift

beräknas i enlighet

med vad riksförsäkringsverket

bestämmer för inkomståret samt att

det sammanlagda beloppet av kommunal

inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel beräknas för

skattekrona och skatteöre till vissa

1 hela krontal bestämda belopp, vilka

av centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden fastställas för

varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke

sägs, må centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden beträffande

Stockholm, Göteborg eller Malmö,

efter framställning av vederbörande

stad, upprätta särskild tabell för inom

staden skattskyldiga, avseende

en utdebitering för kommunalt ändamål

i femtiotal ören, samt meddela

de närmare föreskrifter, som må

erfordras för tillämpning av tabellen.

Den merkostnad, som kan uppkomma

för upprättandet av sådan

tabell, skall gäldas av vederbörande

stad.

4 in o in. I skattetabellerna skall

därjämte intagas en särskild kolumn,

vari angives det belopp varmed

preliminär A-skatt skall beräknas

å inkomst för dag av sådan anställning

som är avsedd vara kortare

tid än en vecka. För samtliga

skattetabeller skola enahanda belopp

angivas i den särskilda kolumnen

att tillämpas oberoende av arbetstagarens

civilstånd och annan i

2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen

skola beräknas på grundval

av beräknelig genomsnittlig sysselsättning

under året och av den

utdebitering till kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

samt med tillämpning av det

ortsavdrag, som centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden för

varje år bestämmer. Den särskilda

skattekolumnen skall avse en lägsta

dagsinkomst av tio kronor. I övrigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

graf sägs i tillämpliga delar gälla

vid skattebeloppens beräkning.

8

Åtnjuter skattskyldig-----

Riksskattenämnden fastställer de

värden, som i första stycket angivna

naturaförmåner skola anses äga

genomsnittligt inom riket vid tilllämpning

av denna förordning.

Nämnda värden skola angivas i skattetabellerna.

11

Preliminär A-skatt--------

Till andra vid taxering medgivna

avdrag för kostnader för fullgörande

av tjänst än ovan sagts må hänsyn

tagas vid beräkning av preliminär

A-skatt allenast där den i 72 §

omförmälda centrala uppbördsnämnden

förklarat att så må ske.

18

Preliminär självdeklaration skall

avfattas å blankett enligt av riksskattenämnden

fastställt formulär.

Preliminär självdeklaration--

Preliminär självdeklaration--

Preliminär självdeklaration--

skall vad ovan i denna paragraf sägs

i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens

beräkning.

§•

— sammanlagda värde.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

fastställer, i samråd

med riksskattenämnden, de värden,

som i första stycket angivna naturaförmåner

skola anses äga genomsnittligt

inom riket vid tillämpning

av denna förordning. Nämnda värden

skola angivas i skattetabellerna.

§•

genom försäkring.

Till andra vid taxering medgivna

avdrag för kostnader för fullgörande

av tjänst än ovan sagts må hänsyn

tagas vid beräkning av preliminär

A-skatt allenast där centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden

förklarat att så må ske.

§•

Preliminär självdeklaration skall

avfattas å blankett enligt av riksskattenämnden

efter samråd med

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

fastställt formulär.

----—— sådan kännedom.

----——- före inkomståret.

-----22 § sägs.

23 §.

Skatt skall--------—

Uppbördsterminerna under — —

Riksskattenämnden må om särskilda

omständigheter därtill föranleda,

efter generalpoststyrelsens hörande,

föreskriva att uppbördsterinin

under viss månad skall infalla under

annan tid än nyss sagts.

— under uppbördslermin.

------ mån förskjutes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

må om särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter

generalpoststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss

månad skall infalla under annan

tid än nyss sagts.

---av skatt.

-----i fråga.

För skattskyldig

Vid debetsedel, —

33 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts propos

(Nuvarande lydelse)

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar

och skattekort skall

upprättas i enlighet med av riksskattenämnden

fastställt formulär.

43

1 in o in. Arbetsgivare skall----

Efter utgången--------

Har debetsedel---------- —

Det ankommer på riksskattenämnden

att fastställa formulär till erforderliga

blanketter för uppgiftsskyldighet

som i detta moment sägs.

Blanketterna skola genom statsverkets

försorg kostnadsfritt tillhandahållas

arbetsgivare.

Centrala uppbörd snämnden

72

Kungl. Maj:t förordnar en för hela

riket gemensam nämnd (centrala

uppbördsnämnden) med uppgift att

dels, efter framställning från länsstyrelse,

lokal skattemyndighet, arbetsgivare

eller skattskyldig eller när

anledning därtill eljest uppkommer,

meddela bindande förklaring beträffande

frågor om sättet för uttagande

av preliminär skatt samt om

verkställande av skatteavdrag,

dels lämna anvisningar i frågor

rörande uppbördsförfarandet,

dels, efter framställning från länsstyrelse

eller lokal skattemyndighet,

avgiva yttranden i ärenden rörande

uppbörd av skatt,

dels ock, när anledning därtill föreligger,

till Kungl. Maj:t avgiva förslag

till föreskrifter rörande tillämpning

av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande

och fyra ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande.

Ordföranden och vice ordföranden

skola vara lagkunniga och erfarna

i domarvärv, allmänna eller admi
-

ition nr 46 år

(Föreslagen lydelse)

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar

och skattekort skall

upprättas i enlighet med av centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden

fastställt formulär.

§■

--skatteavdraget angivits.

---skall erläggas.

- ■—--kvarstående skatten.

Det ankommer på centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden

att fastställa formulär till erforderliga

blanketter för uppgiftsskyldighet

som i detta moment sägs. Blanketterna

skola genom statsverkets

försorg kostnadsfritt tillhandahållas

arbetsgivare.

Central tillsyn ni. m.

§•

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

skall handlägga centrala

uppgifter inom och utöva tillsyn

över uppbördsväsendet i riket

såvitt avser debitering och uppbörd

av skatt enligt bestämmelserna i denna

förordning.

Det åligger nämnden att efter

framställning från länsstyrelse, lokal

skattemyndighet, arbetsgivare eller

när anledning därtill eljest uppkommer,

meddela bindande förklaring

beträffande frågor om sättet för uttagande

av preliminär skatt samt

om verkställande av skatteavdrag.

Närmare föreskrifter angående

nämndens organisation och åligganden

meddelas av Konungen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nistratwa, eller eljest väl kvalificerade

för sin uppgift. Av övriga ledamöter

skola en äga särskild insikt

och erfarenhet i uppbördsfrågor

samt två vara i arbetsförhållanden

erfarna och kunniga. Sistnämnda

båda ledamöter förordnas för två år

i sänder, en efter förslag av svenska

arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd

och en efter förslag av landsorganisationen

i Sverige.

För envar ledamot utses en suppleant

enligt samma regler som gälla

för utseende av ledamöter.

Förslag till ledamot och suppleant

skall för att vinna avseende upptaga

minst två personer, lämpliga såsom

ledamot, och två personer, lämpliga

såsom suppleant. Har vederbörligt

förslag icke avgivits, förordnar

Kungl. Maj:t ändå ledamot och

suppleant.

Nämnden är beslutför, då tre

medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må i den utsträckning

Kungl. Maj:t förordnar åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet

skola de i 79, 80, 85 och 88 §§

taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna

i tillämpliga delar gälla.

73

Häradsskrivare, kronokamrerare,

tjänsteman hos lokal skattemyndighet

eller hos länsstyrelse, ordförande

och ledamöter i den centrala

uppbördsnämnden, hos nämnden

anställda tjänstemän samt sakkunnig,

som biträder nämnden, ävensom,

med motsvarande tillämpning

av bestämmelserna i 50 § 1 mom.

första, andra, tredje och fjärde styckena

taxeringsförordningen, taxeringsnämnd

och prövningsnämnd

äga taga del av preliminär självdeklaration

eller annan uppgift eller

handling, som avlämnats eller tillhandahållits

enligt bestämmelse i

§•

Häradsskrivare, kronokamrerare,

tjänsteman hos lokal skattemyndighet

eller hos länsstyrelse, ordförande

och ledamöter i centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, hos

nämnden anställda tjänstemän samt

sakkunnig, som biträder nämnden,

ävensom, med motsvarande tillämpning

av bestämmelserna i 50 § 1

mom. första, andra, tredje och fjärde

styckena taxeringsförordningen,

taxeringsnämnd och prövningsnämnd

äga taga del av preliminär självdeklaration

eller annan uppgift eller

handling, som avlämnats eller tillhandahållits

enligt bestämmelse i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr bG är 19Gb

(Nuvarande lydelse)

denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling, som nyss

sagts, skall jämväl tillhandahållas

andra myndigheter än de förut

nämnda, därest dessa i och för sin

verksamhet böra erhålla del därav.

Den, som------—----

Självdeklaration, uppgift---—

Vad i------------

(Föreslagen lydelse)

denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling, som nyss

sagts, skall jämväl tillhandahållas

andra myndigheter än de förut

nämnda, därest dessa i och för sin

verksamhet böra erhålla del därav.

-----årlig taxering.

-----årlig taxering.

---- stycket avses.

Anvisningar

till :

3. Den i 72 § omförmälda centrala

nppbördsnämnden skall, då så

finnes påkallat, meddela bindande

förklaringar beträffande frågor om

sättet för uttagande av preliminär

skatt.

§•

3. Centrala folkbokförings- och

nppbördsnämnden skall, då så finnes

påkallat, meddela bindande förklaringar

beträffande frågor om sättet

för uttagande av preliminär skatt.

till 39

5. Det ankommer på centrala nppbördsnämnden

att i den omfattning

behov därav föreligger meddela bindande

besked rörande tillämpningen

av bestämmelserna om när skatteavdrag

skall göras. Därjämte må

nämnden, då fråga är om anställning

som är avsedd att vara kortare

tid än en vecka, föreskriva att skatteavdrag

ej skall verkställas, därest

sådant avdrag skulle medföra avsevärda

olägenheter eller om särskilda

skäl eljest föreligga. Även i andra

fall må nämnden, där detta med

hänsyn till skattskyldigs inkomsteller

anställningsförhållanden finnes

påkallat, förklara att skatteavdrag

ej skall verkställas.

5. Det ankommer på centrala folkbokförings-

och uppbördsnåmnden

att i den omfattning behov därav föreligger

meddela bindande besked

rörande tillämpningen av bestämmelserna

om när skatteavdrag skall

göras. Därjämte må nämnden, då

fråga är om anställning som är avsedd

att vara kortare tid än en vecka,

föreskriva att skatteavdrag ej

skall verkställas, därest sådant avdrag

skulle medföra avsevärda olägenheter

eller om särskilda skäl eljest

föreligga. Även i andra fall må

nämnden, där detta med hänsyn till

skattskyldigs inkomst eller anställningsförhållanden

finnes påkallat,

förklara att skatteavdrag ej skall

verkställas.

till 85 §.

Som exempel----------frångå deklarationen.

Centrala uppbördsnåmnden äger Centrala folkbokförings- och upplåning

anvisningar i frågor rörande bördsnämnden äger lämna anvisräntebefrielse.

ningar i frågor rörande räntebefriel
se.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr i6 år 196b

Förslag

till

förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån

i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala

uppbördsnämnden, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

De uppgifter och befogenheter, som i gällande författningar eller genom

särskilda av Kungl. Maj :t meddelade beslut stadgats skola tillkomma

dels statistiska centralbyrån sasom utövare av den centrala ledningen av

och tillsynen över folkbokföringen i riket (riksbyrå för folkbokföringen)

dels ock centrala uppbördsnämnden, skola från och med den 1 juli 1964 i

stället ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, såvitt

ej annat föreskrives.

Utan hinder av vad sålunda stadgats skall tillsvidare gälla att hos statistiska

centralbyrån skall föras i 60 § folkbokföringsförordningen den 28

juni 1946 (nr 469) omförmält, av personakter för döda eller dödförklarade

bestående dödregister.

Därest tvekan uppkommer huruvida visst ärende eller grupper av ärenden

skola såsom avseende folkbokföringen i riket överföras till centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden eller icke, skola nämnden och

statistiska centralbyrån i samråd meddela föreskrifter härom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kiuujl. Maj.ts proposition nr b6 år 196b

9

Utdrag no protokollet över finansurenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om organisationen

av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, m. m. samt anför därvid

följande.

Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 32; SU 41; rskr 101) skall

automatiska datamaskiner införas som hjälpmedel inom folkbokföringen

och för arbetet med bl. a. uppbörd och redovisning av de direkta skatterna.

Den i administrativt hänseende erforderliga centrala ledningen av och tillsynen

över folkbokförings- och uppbördsverksamheten skall enligt statsmakternas

beslut fr. o. m. den 1 juli 1964 åvila ett nytt organ, centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden. Till följd härav skall den nuvarande

centrala uppbördsnämnden, statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå

och generalpoststyrelsens skattekontor upphöra. Den nya nämnden skall

även överta uppbördsorganisationskommitténs återstående arbetsuppgifter.

Med skrivelse den 9 september 1963 har uppbördsorganisationskommittén1

framlagt förslag till organisation m. in. för centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden.

över kommitténs förslag har efter remiss yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten, statistiska

centralbyrån, delegationen för statistikfrågor, riksrevisionsverket, centrala

uppbördsnämnden, riksskattenämnden, riksarkivet, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands

och Norrbottens län, domkapitlen i Uppsala ärkestift samt Linköpings,

Skara, Växjö, Göteborgs, Karlstads och Luleå stift, lokaliseringsutredningen

rörande statlig verksamhet, länsstyrelsernas utbildningsnämnd,

1 Landskamreraren K. S. Edström, ordförande, avdelningschefen G. F. Bruno, budgetavdelningschefen

A. L. G. Lindmark, kammarrättsrådet S. F. von Otter samt t. f. överdirektören

W. Å. E. Pernelid.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

ordföranden i allmänna skatteberedningen, Föreningen Sveriges kronokamrerare,

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska landskommunernas förbund,

Svenska stadsförbundet, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges

akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisations

(TCO) statstjänstemannasektion.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av kronokamreraren

i Hälsingborg och liäradsskrivaren i Malmö fögderi. Domkapitlen i Linköpings

och Luleå stift har åberopat yttranden av vederbörande kyrkobokföringsinspektör

i stiften.

Landsorganisationen i Sverige, vilken även beretts tillfälle yttra sig över

förslaget, har förklarat sig avstå härifrån.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av anslagen inom finansdepartementets

verksamhetsområde framhöll jag, att jag senare ämnade

framlägga förslag om proposition till årets riksdag rörande organisation

m. m. för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Kungl. Maj :t

har på min hemställan under sjunde huvudtiteln, punkterna 43—45, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 beräkna följande anslag, nämligen till Centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 879 000

kr., till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Omkostnader ett

förslagsanslag av 942 000 kr. samt till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring

och uppbörd ett förslagsanslag av 2 079 000 kr.

Jag anhåller nu att få uppta hithörande anslagsfrågor m. in. till fortsatt

behandling. Vidare anhåller jag att få anmäla de författningsändringar

som föranledes av tillkomsten av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

I.

I. Nuvarande centrala organ och deras arbetsuppgifter

Centrala uppbördsnämnden

Centrala uppbördsnämnden tillskapades i enlighet med beslut vid 1945

års riksdag.

Föreskrifter rörande nämndens arbetsuppgifter och organisation lämnas

i 72 § uppbördsförordningen. Härav framgår, att nämnden har till

uppgift att dels efter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet,

arbetsgivare eller skattskyldig eller när anledning därtill eljest uppkommer,

meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för

uttagande av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag, dels

lämna anvisningar i frågor rörande uppbördsförfarandet, dels efter fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj it* proposition nr ''iti år 19 ti''i 11

ställning från länsstyrelse eller lokal skattemyndighet avge yttranden i

ärenden rörande uppbörd av skatt och dels, när anledning därtill föreligger,

till Kungl. Maj :t avge förslag till föreskrifter rörande tillämpning av uppbördsförordningen.

Enligt Kungl. brev den 8 juni 1951 (nr 460) skall det vidare ankomma

på nämnden att fastställa normalbelopp för existensminimum enligt första

punkten av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen.

Nämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden

skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv, allmänna eller administrativa,

eller eljest väl kvalificerade för sin uppgift. Av övriga ledamöter

skall en äga särskild insikt och erfarenhet i uppbördsfrågor samt två vara

i arbetsförhållanden erfarna och kunniga. Sistnämnda båda ledamöter förordnas

för två år i sänder, en efter förslag av Svenska arbetsgivarföreningarnas

förtroenderåd och en efter förslag av Landsorganisationen i Sverige.

För envar ledamot utses eu suppleant enligt samma regler som gäller för

utseende av ledamöter.

Genom centrala uppbördsnämndens försorg utges en tryckt publikation

»Meddelanden från centrala uppbördsnämnden». I denna återges de förklaringar

och anvisningar m. m. som meddelats av nämnden.

Statistiska centralbyrån

Enligt folkbokföringsförordningen skall statistiska centralbyrån i egenskap

av riksbyrå för folkbokföringen utöva den centrala ledningen av och

tillsynen över folkbokföringen i riket. Hos riksbyrån skall föras dels förteckning

över födelsenummer, dels dödregister, samt register över obefintliga

och emigrantregister, bestående av de till riksbyrån insända personakterna

för döda eller dödförklarade, obefintliga och utvandrare och dels

dubblettaktregister, upptagande personakter, vilka på grund av skada eller

nötning ersatts med nya. Vidare föreskrivs att hos riksbyrån skall föras

sökregister över den i riket kyrkobokförda befolkningen. Enligt kungörelse

den 30 maj 1952 (nr 342) angående fortsatt uppskov med tillämpningen

av vissa bestämmelser i folkbokföringsförordningen skall emellertid

upprättandet av nämnda sökregister anstå tills vidare intill dess Kungl.

Maj :t annorledes förordnar. Närmare föreskrifter rörande riksbyråns åligganden

meddelas av Kungl. Maj:t.

I instruktionen för centralbyrån stadgas, att centralbyrån skall meddela

övriga folkbokföringsmyndigheter de föreskrifter som erfordras utöver i

annan ordning givna bestämmelser. Ärenden angående folkbokföringen

handlägges på en av ämbetetsverkets tio byråer, nämligen folkbokföringsbyrån.

Personalplanen för folkbokföringsbyrån upptar för närvarande en byrå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

chef, sex befattningshavare i lönegraderna A 17—25 och 18 1/2 befattningshavare

under lönegrad 17.

Riksbyrån åvilande arbetsuppgifter är av administrativ, juridisk, kameral

och organisationsteknisk art. Sin funktion av lednings- och tillsynsorgan

utövar riksbyrån bl. a. genom att dels tillställa berörda folkbokföringsmyndigheter

m. fl. anvisningar och instruktioner för tillämpning av gällande

författningar och bestämmelser beträffande folkbokföringen i riket;

dels planlägga större arbetsuppgifter, som åvilar främst länsbyråerna, dels

iöreta studie- och organisationsbesök hos länsbyråerna, varvid bl. a. arbetsmetoder

och arbetets planläggning genomgås, olika trycknings- och präglingsarbeten

m. m. i mån av behov planläggs samt vunna erfarenheter rörande

rationella arbetsmetoder m. in. delges länsbyråerna, dels tjänstgöra

som rådgivningsbyrå för de olika folkboklöringsmyndigheterna, dels utarbeta

yttranden och förslag i remissärenden rörande folkbokföringsfrågor,

dels till Kungl. Maj :t anmäla brister samt avge förslag till förbättringar i

gällande lagstiftning på folkbokföringens område, dels utbetala och disponera

de under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda anslagen till ersättningar

till kyrkobokföringsinspektörer och ersättningar till Stockholm, Göteborg

och Malmö för vissa kostnader för folkbokföringen, dels jämte länsstyrelserna

utbetala och disponera det under nämnda huvudtitel uppförda

anslaget till viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m., dels träffa avtal

med leverantörer om inköp av maskiner m. in. och underhåll av maskinparken

vid länsbyråerna, dels förmedla eller kontrollera rekvisitioner

av arbetsmaterial in. m. från folkbokföringsorganen till centralupphandlande

eller annan myndighet och dels fastställa formulär till mantalsblanketter

och prästbevis m. m. Det åligger riksbyrån vidare bl. a. att efter

rekvisition av pastor utfärda personakt för den som invandrat till riket och

för den som överföres från bok över obefintliga.

Genom riksbyråns försorg utges, när anledning därtill föreligger, tryckta

cirkulär, vilka går under arbetsnamnet »Riksbyråns cirkulär», innefattande

anvisningar rörande folkbokföringsverksamheten, orienteringar om ny lagstiftning

m. m.

Riksskattenämnden

Riksskattenämnden, som trädde i verksamhet fr. o. in. den 1 juli 1951,

tillkom efter förslag av 1947 års taxeringssakkunniga.

Nämndens arbetsuppgifter hänför sig främst till taxeringsverksamheten.

En av nämndens viktigaste arbetsuppgifter härvidlag är att meddela förhandsbesked

i taxeringsfrågor. Ett annat betydelsefullt område för nämnden

är att genom rådgivande och vägledande verksamhet främja en riktig

och likformig taxering samt verka för en effektiv och ändamålsenlig taxeringskontroll.

Även i fråga om taxering till och upphörd m. m. av allmän

varuskatt har riksskattenämnden vissa rådgivande funktioner m. in.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: In proposition nr hd år t it (i k 13

Riksskattenämnden fullgör också vissa funktioner som sammanhänger

med skatteuppbörden. Nämnden fastställer sålunda, enligt i uppbördsförordningen

meddelade föreskrifter, tabeller för preliminär A-skall, värden ä

naturaförmåner, formulär till preliminär självdeklaration, formulär till

debetsedel å preliminär skatt (A- och B-skatt), slutlig skatt och tillkommande

skatt, formulär till skatlekort och formulär till blanketter för s. k.

arbetsgivarekvitto. Med stöd av kungörelsen med vissa föreskrifter angående

tillämpningen av uppbördsförordningen fastställer nämnden formulär

till debiteringslängd samt formulär till uppbördskort. Vidare kan nämnden,

efter generalpoststyrelsens hörande, föreskriva att uppbördstermin under

viss månad skall infalla under tid som avviker från eljest gällande tid. Av

instruktionen för riksskattenämnden framgår, att nämnden handlägger

vissa ärenden, som avser tillämpningen av mellan Sverige och främmande

makt ingånget avtal angående handräckning i skatteärenden.

För utförandet av de angivna arbetsuppgifterna inom riksskattenämnden

tas i anspråk 11/2 befattningshavare i byråsekreterarkarriären och ca tre

i biträdeskarriären.

Riksskattenämnden utger även tryckta publikationer, nämligen »Meddelanden

från Riksskattenämnden», serie I angående taxering i allmänhet och

serie II angående allmän varuskatt.

Generalpoststyrelsen

Generalpoststyrelsens skattekontor, som ingår i styrelsens kameralbyrå,

utövar den centrala ledningen över den postala uppbördsorganisationen. Arbetsuppgifterna

kan sammanfattas sålunda, att skattekontoret dels utfärdar

anvisningar och instruktioner av administrativ eller organisationsteknisk

art för postens skatteavdelningar i residensstäderna, dels svarar för underhåll

och reparation av skatteavdelningarnas hålkortsmaskiner och dels

granskar fortlöpande av dessa skatteavdelningar, postgirokontorets skatteavdelning

och det centrala skattekontot avgiven uppbördsredovisning samt

upprättar de statistiska uppgifter, som skall lämnas till riksrevisionsverket,

övriga myndigheter och avdelningar inom generalpoststyrelsen.

Kontoret verkställer årligen revision eller inspektion hos skatteavdelningarna

och det centrala skattekontot, reglerar fordringar och skulder — clearingen

— mellan skatteavdelningarna, handlägger vissa ärenden om anstånd

med inbetalning av skatt från arbetsgivare och beslutar i ärenden om

godkännande av förteckningar, som skall användas av vissa arbetsgivare

vid skatteredovisning. Vidare meddelar kontoret i vissa fall betalningsbemyndiganden

och bokföringsföreskrifter om skatteuppbördsmedel samt

handlägger ärenden rörande ersättning för postverkets och vissa penninginrättningars

bestyr med skatteuppbörden. Skattekontoret ombesörjer även

att medel, som inbetalts till postgirokontona för skatteavdelningarna och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196i

postgirokontorets skatteavdelning, dagligen insattes på statsverkets checkräkning

i riksbanken samt att de sålunda insatta medlen efter utgången av

varje uppbördstermin tillgodoföres länsstyrelse. Kontoret överlämnar därjämte

efter januari månads utgång till varje länsstyrelse avräkning rörande

medelst återbetalningskort utbetald överskjutande preliminär skatt.

Skattekontorets personal omfattar enligt gällande personalförteckning

fyra befattningshavare i lönegraderna A 15—23 och två i lönegrad under

A 15.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket skall som revisionsorgan kontrollera bl. a., att skatter

är rätt uträknade. Verket skall tillse, att räkenskaper och redovisningshandlingar

avseende uppbördsverksamheten blir vederbörligen granskade.

Efter samråd med vederbörliga myndigheter fastställer verket vissa för

uppbördsredovisningen erforderliga formulär in. m. Verket utövar även en

omfattande rådgivningsverksamhet såvitt avser på länsstyrelse och lokal

skattemyndighet ankommande arbetsuppgifter inom uppbördsverksamheten.

Verket äger jämlikt 58 § 2 mom. uppbördsförordningen att, i den mån

så påkallas, meddela särskilda föreskrifter i fråga om befrielse från skyldighet

att erlägga restavgift. Vidare skall verket jämlikt 68 § 2 mom. och

70 § 2 mom. samma förordning underrätta vederbörande länsstyrelse därest

vid granskning hos verket befunnits, att anledning föreligger till antagande

att slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt blivit någon påförd

obehörigen eller med för högt belopp eller att skattskyldig tillgodoräknats

överskjutande preliminär skatt med för lågt belopp respektive att skatt blivit

från debitering obehörigen utesluten eller till för lågt belopp påförd eller

att preliminär skatt blivit gottskriven med för högt belopp.

Länsstyrelsen i Stockholms län

För länsstyrelsen i Stockholms län är upprättat ett särskilt postgirokonto

som utgör skattereklamationskonto. Till detta konto överföres skattebelopp,

som trots erforderliga undersökningar och efterforskningar inte kunnat

identifieras och tillgodoföras vederbörande skattskyldiga. Länsstyrelsen

åligger att upprätta två särskilda register över till skattereklamationskontot

insända skatteposter. Länsstyrelsen har att efter förfrågan lämna besked

huruvida visst skattebelopp innestår å skattereklamationskontot. Om

så är fallet, skall länsstyrelsen utbetala beloppet i enlighet med anvisning

av vederbörande länsstyrelse eller lokala skattemyndighet i stad.

Enligt anvisningar av centrala uppbördsnämnden lämnar lokal skattemyndighet

i samband med utfärdande av debetsedel å preliminär skatt för här

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr it! år 196 i

15

i riket icke mantalsskrivna danska, finska, norska och svenska arbetstagare

uppgift på särskild blankett till ett vid länsstyrelsen i Stockholms län

inrättat centralt register.

Arbetsuppgifterna sysselsätter i genomsnitt 11/2 årsarbetskraft (kanslibiträde).

Blankettkommissionen

Kommissionen har enligt sin instruktion till huvudsaklig uppgift att

fastställa vissa för länsstyrelserna och fögderiförvaltningen erforderliga

blanketter till handlingar, för vilka blanketter inte blivit bestämda genom

allmän författning eller av central myndighet, samt att låta trycka och tillhandahålla

blanketterna, i den mån detta inte tillkommer annan myndighet.

Innan nya blanketter fastställs eller gamla blanketter upphävs eller

ändras, skall kommissionen höra samtliga eller av frågan berörda länsstyrelser.

II. Uppbördsorganisationskommitténs förslag

A. CENTRALA FOLKBOKFÖRINGS- OCH UPPBÖRDSNÄMNDENS

FRAMTIDA ARBETSUPPGIFTER OCH ORGANISATION

1 rbetsuppgifter

Ämbetsbefattning

Kommittén erinrar inledningsvis om att föredragande departementschefen

i prop. 1963: 32 uttalat, att vid utarbetandet av förslag till organisation

för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden särskilt bör tillses

att klara gränser dras mellan nämndens och länsstyrelsernas befogenheter

och skyldigheter så att någon tvekan om ansvarsfördelningen inte

kan uppkomma. Länsstyrelserna bör således självfallet även i fortsättningen

vara ansvariga för folkbokförings- och uppbördsverksamheten inom

länen. De bör ha ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande

föreskrifter. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden å sin

sida skall bära ansvaret för att länsstyrelserna erhåller de föreskrifter och

instruktioner, råd och anvisningar m. m. som länsstyrelserna behöver för

att folkbokförings- och uppbördsverksamheten skall kunna bedrivas i enhetliga

och rationella former.

Genom centrala uppbördsnämndens omändring till centralmyndighet

för folkbokföring och uppbörd öppnas möjlighet att till ett organ sammanföra

arbetsuppgifter, som har samband med varandra, men som nu är

fördelade på olika centrala myndigheter. Flertalet uppgifter kommer att

bestå även efter ADB-systemets genomförande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

Ledningen av och tillsynen över folkbokföringen åvilar statistiska centralbyrån

i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen. Centrala folkbokförings-

och uppbördsnämndens funktioner kommer här att bli av i huvudsak

samma karaktär som de, vilka ankommer på riksbyrån. Även om

några egentliga nya arbetsuppgifter inte tillkommer inom detta område,

kommer de dock med all sannolikhet att öka i omfattning. Samordningsfrågorna

kan förutses komma att träda i förgrunden på ett helt annat sätt

än vad fallet är för närvarande. Skälet härtill är att det inom folkbokföringssystemet

registrerade materialet kommer att kunna utnyttjas i vida

större utsträckning än nu.

Inom uppbördsområdet fullgöres centrala uppgifter av postverket, som

bl. a. utfärdar anvisningar och instruktioner för postens skatteavdelningar

i residensstäderna, av riksskattenämnden, som bl. a. fastställer vissa för

uppbörden erforderliga formulär samt av centrala uppbördsnämnden, som

bl. a. har att avge bindande förklaring beträffande frågor om sättet för

uttagande av preliminär skatt och att lämna anvisningar rörande uppbördsförfarandet.

De uppgifter som det här är fråga om avses skola överföras

till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, vad postverket

beträffar som en följd av att de skatteavdelningarna åvilande funktionerna

skall flyttas över på länsstyrelserna. Vad beträffar fördelningen av arbetsuppgifter

mellan riksskattenämnden och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

anser kommittén det angeläget att söka åstadkomma en

så klar gränsdragning som möjligt mellan dessa nämnders ämbetsområden.

Den principen bör enligt kommittén följas, att ärenden som rör taxeringsförfarandet

skall hänföras till riksskattenämnden och ärenden som

rör debiterings- och uppbördsförfarandet, inberäknat vad som avser preliminär

taxering, till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Även riksrevisionsverket fullgör centrala funktioner inom uppbördsområdet,

men dessa är av mera speciell natur och sammanhänger främst

med verkets ställning som central myndighet för kontroll av statens inkomster.

I denna sin egenskap har verket bl. a. att kontrollera att skatter

är rätt uträknade, att fastställa vissa för uppbördsredovisningen erforderliga

formulär samt att meddela vissa föreskrifter rörande indrivning av

skatt. Kommittén förutsätter, att arbetsuppgifter in. m. avseende skatteindrivningen

inte skall falla inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

ämbetsområde.

Centrala uppbördsnämnden har, ehuru nämnden inte formellt är något

tillsynsorgan, bidragit till att befrämja en enhetlig tillämpning av bestämmelserna

på uppbördsområdet. Så har skett bl. a. genom att nämnden i

publikationen Meddelanden från centrala uppbördsnämnden gett spridning

åt åtskilliga av de yttranden som nämnden avgett i ärenden rörande

uppbörd av skatt samt de anvisningar nämnden lämnat i frågor rörande

uppbördsförfarandet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mnj.ts proposition nr 4fi är 19(i\

Kommittén framhåller, att ADB-systemet förutsätter eu intensiv rådgivnings-

och ledningsverksamhet. Långa bearbetningskedjor skall utföras

helt maskinellt. Ett effektivt och ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga

personalresurser förutsätter, att system- och programmeringsarbetet utföres

centralt. De manuella och halvmanuella arbetsrutiner, som föregår

och följer på den automatiska databehandlingen, kräver enhetlig utformning.

Ett viktigt led i systemarbetet är därför utvecklingen av arbetsrutiner

av skilda slag, inte bara de som direkt sammanhänger med ADBarbetet

utan även manuella rutiner hos datakontor och lokala organ.

Handläggningen av nu förefintliga centrala uppgifter inom folkbokförings-

och uppbördssystemet bör enligt kommittén överflyttas på centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden. Till nämnden bör även förläggas

de nya centrala arbetsuppgifter som uppkommer till följd av ADB-systemets

införande. Lika viktigt är, att det organ som handlägger centrala

arbetsuppgifter och utfärdar föreskrifter och anvisningar för verksamheten

även skall följa upp densamma och öva tillsyn över att föreskrifter

och instruktioner m. m. efterlevs.

Mot bakgrund av det sagda anser kommittén, att centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämndens tillsynsfunktioner skall få en omfattning och inriktning

som i stort sett för närvarande motsvarar riksbyråns inom folkbokföringsområdet.

Kommittén föreslår således, att ämbetsbefattningen för centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden generellt sett skall anges så, att nämnden

skall handlägga centrala uppgifter inom och utöva tillsyn över dels

folkbokföringsväsendet dels ock uppbördsväsendet i vad detsamma avser

debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen. Målet för

nämndens verksamhet skall vara att ernå en riktig och enhetlig tillämpningav

folkbokförings- och uppbördsförfattningarna samt ett ändamålsenligt

och ekonomiskt arbetande folkbokförings- och uppbördssystem.

Föreskrifter rörande bl. a. riksbyråns, riksskattenämndens och centrala

uppbördsnämndens åligganden återfinns i författningar, som reglerar verksamheten

inom folkbokförings- och uppbördsområdet, samt i instruktionerna

för statistiska centralbyrån och riksskattenämnden. Inrättandet av

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och överflyttandet på denna

nämnd av vissa av de uppgifter och befogenheter som nu ankommer på

da angivna tre myndigheterna medför att åtskilliga författningsändringar

behöver vidtas. De av Kungl. Maj :t med riksdagen beslutade författningar,

som närmast berörs, är folkbokföringsförordningen och uppbördsförordningen.

De i folkbokföringsförordningen erforderliga ändringarna skulle främst

bestå i att stadgandet i 59 § om att statistiska centralbyrån i egenskap av

riksbyrå för folkbokföringen skall utöva den centrala ledningen av och

2 Dihang till riksdagens protokoll i96i. 1 samt. A’r 46

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 196k

tillsynen över folkbokföringen i riket ersättes med ett stadgande att centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden skall utöva denna ledning och

tillsyn. Benämningen riksbyrån för folkbokföringen bör enligt kommittén

utmönstras. I folkbokföringsförordningen skulle som följd härav på ett

flertal ställen uttrycket riksbyrån behöva ersättas med centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden. Eftersom förordningen ändock relativt

snart synes böra omarbetas nära nog fullständigt, anser kommittén det

vara lämpligare att, i stället för att ändra ett stort antal författningsrum,

föreslå utfärdandet av en förordning, enligt vilken de uppgifter och befogenheter

som tillkommer centralbyrån i egenskap av riksbyrå i stället

skall tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Från huvudregeln om överflyttning av arbetsuppgifterna anser kommittén

dock det undantaget böra göras att personakterna för döda eller dödförklarade

tills vidare alltjämt bör arkiveras hos centralbyrån. Sådana personakter

bör därför även i fortsättningen insändas till centralbyrån och inte

till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Motivet härför är att

dessa personakter saknar egentlig betydelse för folkbokföringsverksamheten

såsom sådan. Däremot har de betydelse för den statistiska verksamheten

och utnyttjas därjämte i viss utsträckning vid sådant forskningsarbete,

där vederbörande forskare samtidigt behöver ha tillgång till annat

hos centralbyrån arkiverat material. Ett ytterligare skäl till att personakterna

för döda och dödförklarade tills vidare bör kvarbli hos centralbyrån

är, att frågan om var dessa akter lämpligen skall arkiveras är föremål

för prövning.

Framförallt i författningar tillkomna före år 1947 kan förekomma stadganden

av innebörd att t. ex. handlingar som berör folkbokföringen skall

insändas till statistiska centralbyrån. Kommittén föreslår, att det för sådana

fall skall ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

och statistiska centralbyrån att i samråd avgöra om ärendet skall anses

tillkomma den ena eller den andra myndigheten.

Vad uppbördsförordningen beträffar har kommittén funnit det erforderligt

att föreslå vissa ändringar. Skälet härtill är främst innehållet i 72 §,

vari nu regleras centrala uppbördsnämndens åligganden och sammansättning

m. m. Författningsrummet föreslås skola ändras så, att däri fastslås,

att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall handlägga centrala

uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i vad det avser

debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen, att nämnden

skall meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande

av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag samt

att närmare föreskrifter angående nämndens organisation och åligganden

meddelas av Kungl. Maj :t.

Övriga förslag till ändringar i uppbördsförordningen är betingade av att

vissa arbetsuppgifter föreslås skola överflyttas från riksskattenämnden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 46 år 196b

till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De arbetsuppgifter det

här gäller är främst fastställande av skattetabeller (4 §), fastställande av

värden å naturaförmåner (8 §), fastställande av formulär till preliminär

självdeklaration (18 §), meddelande om föreskrift att uppbördstermin skall

kunna infalla under annan tid än eljest gäller (23 §), fastställande av formulär

till debetsedlar (33 §) och till blankett för s. k. arbetsgivarkvitto

(43 §).

Med den ställning såsom central tillsynsmyndighet som nämnden erhåller

synes det ligga i sakens natur, att nämnden, dess enskilda ledamöter

och tjänstemän hos nämnden skall företa resor för att hålla sig underrättade

om förhållandena inom folkbokförings- och uppbördsområdet.

Kommittén erinrar vidare om att riksskattenämnden handlägger vissa

ärenden, som avser tillämpningen av avtal mellan Sverige och främmande

makt angående handräckning i skatteärenden. Föreskrifter härom återfinns

i ett flertal kungörelser. Vissa av de ärendegrupper som omfattas av

dessa författningar synes enligt kommittén vara av den art att de mera

faller inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens än inom

riksskattenämndens ämbetsområde. De ärenden som åsyftas är de som

avser debitering och indrivning av svensk skatt i främmande land samt

uttagande här i riket av utländsk skatt. Kommittén föreslår, att handläggningen

av dessa ärenden överflyttas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

En sådan överflyttning förutsätter, att ändring sker i berörda

författningar.

Huvuddragen av nämndens arbetsuppgifter

Den närmare beskrivningen av centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

arbetsuppgifter redovisar kommittén i ett förslag till instruktion

för nämnden. Kommittén lämnar i anslutning härtill en redogörelse

för vissa viktigare arbetsuppgifter som enligt dess förslag skall ankomma

på nämnden.

Till dessa uppgifter hör att fastställa normalbelopp för existensminimum

enligt första punkten av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen.

Denna uppgift, som enligt Kungl. Maj :ts beslut f. n. handhas av centrala

uppbördsnämnden (SFS 1951:460), bör enligt kommittén i fortsättningen

tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Kommittén föreslår vidare, att det skall åvila centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden att, i den mån det inte enligt särskild föreskrift ankommer

på annan myndighet eller Kungl. Maj:t själv fattar beslut i frågan,

fastställa formulär till sådana blanketter som användes inom folkbokförings-

och uppbördsverksamheten. Motsvarande arbetsuppgifter ankommer

nu på generalpoststyrelsen, riksbyrån, riksskattenämnden och blankettkommissionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Nämnden bör således från riksbyrån överta uppgiften att fastställa bl. a.

formulär till mantalsuppgifter, mantalslängdens personella liggare och mantalslängdens

fastighetsliggare för år då allmän fastighetstaxering skall äga

rum, samt prästbevis. Från riksskattenämnden bör övertas bestyret att fastställa

formulär till preliminär självdeklaration, formulär till debetsedlar,

skattekort och uppbördskort samt formulär till debiteringslängd och formulär

till s. k. arbetsgivarkvitto.

Enligt 12S § taxeringsförordningen åligger det riksskattenämnden att,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, fastställa bl. a. formulär till vissa i förordningen

angivna längder. Kommittén har övervägt, om arbetet härmed

bör överflyttas på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Motivet

för en sådan överflyttning skulle vara, att längdernas utformning måste

anpassas efter de tekniska hjälpmedlen. I och för sig saknar det betydelse

om riksskattenämnden fastställer formulären efter samråd med centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden eller om fastställandet göres av sistnämnda

myndighet efter samråd med riksskattenämnden. Kommittén har

bl. a. mot bakgrund av den gränsdragning som gjorts mellan nämndens

och riksskattenämndens ämbetsområden, ansett sig böra stanna för att inte

föreslå någon ändring i detta hänseende.

Blankettkommissionen fastställer formulär till ett stort antal blanketter,

som används inom folkbokförings- och uppbördsverksamlieten. Kommittén

anser det lämpligt, att på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

överföra uppgiften att fastställa formulär till dessa blanketter, ävensom

till de blanketter i övrigt som används av folkbokförings- och uppbördsmyndigheterna.

Enligt kommittén är det även angeläget att andra blankettformulär,

som berör folkbokföringsmyndigheterna, erhåller en ur folkbokföringssynpunkt

godtagbar utformning. Fastställande av sådana formulär

bör därför i största möjliga utsträckning ske efter samråd med nämnden.

Hos länsstyrelsen i Stockholms län föres särskilt register över utfärdade

debetsedlar å preliminär skatt till dansk, finsk, norsk och svensk arbetstagare

som inte är mantalsskriven i Sverige. Uppgiften att föra detta register

anses böra överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Enligt kommitténs mening bör senast i samband med ADB-systemets

genomförande detta register utvidgas till att omfatta samtliga arbetstagare,

som inte är här mantalsskrivna. Kommittén föreslår, att en sådan utvidgning

sker redan i anslutning till att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

övertar registerföringen. Frågan om registrets fortbestånd torde

dock bli beroende av om dubbelbeskattningssakkunnigas förslag till löneskatt

genomföres.

Inom kommittén har diskuterats huruvida handhavandet av skattereklamationskontot

lämpligen bör överflyttas från länsstyrelsen i Stockholms

län till nämnden. Denna uppgift synes naturligen höra hemma hos ett centralt

organ. Kommittén föreslår därför, att uppgiften överföres till nämnden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1064

Flertalet av de arbetsuppgifter inom uppbördsområdet, som nu åvilar generalpoststyrelsens

skattekontor, är direkt avhängiga av postverkets ställning

som uppbördsorgan. I detta avseende beräknas inte ske någon förändring

förrän i slutfasen av ADB-systemets genomförande i hela riket. Postverkets

nuvarande funktion som uppbördsorgan kan beräknas upphöra sedan

uppbörden av den preliminära skatten för inkomståret 1967 avslutats.

När det gäller uppbörden av preliminär skatt för inkomståret 1968 och

följande år förutsättes postverket komma att fylla i stort sett samma funktion

inom uppbördsväsendet som banker m. fl. penninginrättningar. Bland

arbetsuppgifter av central karaktär i uppbördsförfarandet och som alltså

bör överflyttas på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden nämner

kommittén främst den att ombesörja skatteclearingen mellan länsstyrelserna,

att handlägga vissa ärenden om anstånd med inbetalning av skatt

från arbetsgivare och att handlägga ärenden rörande ersättning för postverkets

och vissa penninginrättningars bestyr med skatteuppbörden.

Kommittén berör härefter nämndens rådgivande och vägledande verksamhet

främst i fråga om tillämpningen av materiella regler. Ett viktigt

led i denna verksamhet skall vara att avge yttranden i anledning av framställningar

från regionala och lokala folkbokförings- och uppbördsmyndigheter.

En motsvarande verksamhet utövas för närvarande av såväl riksbyrån

som centrala uppbördsnämnden. En motsvarighet till de av dessa

myndigheter utgivna tryckta cirkulären och meddelandena bör enligt kommittén

utges genom nämndens försorg. Nämnden skall vidare noga följa

utvecklingen på folkbokförings- och uppbördsområdet och i lämplig form

hålla myndigheterna orienterade om inträffade förändringar och meddela

de föreskrifter som i anslutning därtill erfordras. Med den överblick som

nämnden kommer att ha över folkbokförings- och uppbördsområdet måste

det även bli en betydelsefull uppgift för nämnden att uppmärksamma i vad

mån förbättringar kan åstadkommas inom folkbokförings- och uppbördsorganisationen.

Riksbyrån kallar f. n. landets kyrkobokföringsinspektörer till överläggningar

när så är lämpligt. Genom inrikesdepartementets försorg ordnas, i

regel en gång årligen, en konferens för häradsskrivarna i riket. Centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden bör enligt kommittén ha möjlighet

att även i fortsättningen kalla såväl nu nämnda befattningshavare som

tjänstemän vid länsstyrelserna till överläggningar.

Kommittén behandlar vidare nämndens uppgifter avseende utbildningsfrågorna.

Övergången till ADB-system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet

kommer att medföra en nära nog fullständig omläggning av hithörande

arbetsrutiner hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Även

pastorsämbetena och vissa andra myndigheter beröres, ehuru i mindre grad.

Det nya systemet präglas av en långtgående integration i databehandlingen.

Detta ställer krav på en samverkan och en enhetlighet inom organisationen

av helt andra mått än fallet är i nuvarande registreringssystem. Erfa
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1964

renheterna från andra verksamhetsområden, där ADB-system införts, visar

enligt kommittén betydelsen av en väl tillrättalagd information och utbildning

och att behovet av att sätta in tillräckliga resurser ofta underskattats.

På sådana håll, där behovet av en intensiv och omfattande informations-

och utbildningsverksamhet blivit tillräckligt beaktat anses detta

väsentligen ha bidragit till en smidig omläggning.

För att i någon mån söka belysa storleken av den personalkader som i

detta fall skall erhålla information och utbildning framhåller kommittén,

att det för närvarande finns nära 200 häradsskrivare och kronokamrerare

och att personalen hos dessa lokala skattemyndigheter uppgår till över

3 500 personer. Personalen på länsstyrelsernas nuvarande uppbördssektioner

uppgår till inte fullt 700 personer. Drygt 1 800 pastorsexpeditioner med

en personal om uppskattningsvis 4 000 personer beröres. Personalen hos

taxeringsnämnder och allmänna försäkringskassor kan inte heller förbises

i detta sammanhang. Stor vikt måste enligt kommittén läggas vid utbildningen

av datakontorens personal. Förutsättningen för att denna personal

med maskinernas hjälp skall kunna utföra sin del av arbetet är dock att

övrig inom systemet verksam personal behandlar datamaterialet och sköter

dataleveranserna till datakontoren enligt givna instruktioner. Utbildningen

av sistnämnda personalkategori är följaktligen minst lika viktig som utbildningen

av datakontorens personal.

Såväl informations- som utbildningsverksamheten får olika inriktning

och omfattning under tiden för ADB-systemets genomförande och sedan

det väl trätt i full funktion. Under genomförandeiiden skall informationen

syfta till att ge olika personalkategorier en mera allmän redogörelse för

målsättningen i stort. Den skall avse att ge en beskrivning av systemets utformning,

verkningssätt, hjälpmedel, möjligheter, begränsningar och konsekvenser

i allmänhet och för den enskilde befattningshavaren i synnerhet.

Utbildningen under denna tid skall ha till syfte att bibringa resp. personalkategorier

de ingående och detaljerade kunskaper om folkbokförings- och

uppbördssystemet som erfordras för att befattningshavarna skall kunna

fullgöra sina åligganden inom speciella avsnitt av verksamheten i dess nya

utformning.

Informations- och utbildningsverksamheten skall anpassas till personal

på olika nivåer. Vidare skall den anpassas efter de speciella områden inom

vilken personalen är verksam, nämligen folkbokföring, taxering och uppbörd.

Den skall även anpassas efter var inom organisationen den huvudsakliga

verksamheten ligger, d. v. s. vid länsstyrelse, lokal skattemyndighet,

taxeringsnämnd eller pastorsämbete. Kurser in. in. beräknas skola hållas

såväl centralt som regionalt.

Planläggningen av informations- och utbildningsverksamheten, utformningen

av materialet härför och slutligen själva meddelandet av information

och utbildning i form av föredrag och kurser m. in. blir en viktig och

omfattande uppgift.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 är 1964

Kommittén bär utgått från att den skall ansvara för huvudparten av den

informations- och utbildningsverksamhet som erfordras i anledning av

ADB-systemets genomförande. En följd av att centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden träder i funktion redan den 1 juli 1964 blir att nämnden

får överta denna uppgift från kommittén.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden beräknas följaktligen

komma att, i samverkan med befintliga utbildningsorgan, få svara för den

nödvändiga utbildningsverksamheten. En gränsdragning måste dock göras

inte bara med hänsyn till förhållandena under genomförandetiden utan

också för att klarlägga nämndens framtida funktion på utbildningsområdet.

Informationssidan ligger enligt kommitténs mening helt inom ramen

för nämndens verksamhet.

Kommittén förutsätter, att länsstyrelsernas utbildningsnämnd liksom hittills

skall anordna utbildning för personal inom landskanslistkarriären.

Däremot bör det enligt kommittén inte ankomma på utbildningsnämnden

att handha och svara för den speciella utbildning som direkt sammanhänger

med ADB-systemets genomförande. Planläggningen och genomförandet av

denna utbildning utgör en del av centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

ansvar för genomförandet. Den praktiska utformningen och anordnandet

av utbildningen bör dock ske i samverkan med utbildningsnämnden.

När det gäller utbildningen av sådan personal som skall svara för driften

av länsstyrelsernas maskinanläggningar liksom av system- och piogrammeringspersonal

hos nämnden kan enligt kommittén diskuteras om utbildningen

skall handhas av nämnden eller statskontoret. Det mycket nära

sambandet mellan å ena sidan ADB-tekniken som sådan och tillämpningen

av denna samt å andra sidan datainsamlingen och den manuella databehandlingen

ävensom utbildningens speciella inriktning talar enligt kommitténs

mening för att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden i

samverkan med statskontoret och, i förekommande fall, andra utbildningsorgan

bör svara för att det under genomförandetiden anordnas erforderlig

ADB-utbildning för personalen. Denna samverkan gäller då särskilt utbildningens

pedagogiska utformning, val av hjälpmedel och utbildningsteknik

i allmänhet.

Även det framtida behovet av information och utbildning kan enligt kommittén

bedömas bli avsevärt. Under de första åren efter ADB-systemets genomförande

torde metoderna kunna förbättras och förfinas. Utbildningsbehovet

blir därvid relativt omfattande. Kommittén framhåller särskilt, att

det sagda även gäller förhållandena på pastorsexpeditionerna. Det har ansetts

som en brist att grundläggande utbildning för biträdespersonalen på

dessa expeditioner saknas. Denna fråga synes i fortsättningen böra ägnas

större uppmärksamhet.

Det står således enligt kommittén klart, att utbildning av personal, som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

skall knytas till folkbokförings- och uppbördsverksamheten, liksom fortbildning

av personal inom verksamheten skall äga rum i framtiden. Den

framtida gränsdragningen mellan vad som skall ankomma på nämnden och

vad som skall ankomma på andra organ, när genomförandeskedet lämnats,

är svårt att nu bedöma. Enligt kommitténs mening synes dock nämnden, i

dess egenskap av tillsynsmyndighet på folkbokförings- och uppbördsområdet,

böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag rörande den målsättning som

skall gälla för utbildningsverksamheten inom nämndens ämbetsområde.

Nämnden bör vidare, i samverkan med vederbörliga utbildningsorgan, planlägga

utbildningen.

Ansvaret för den automatiska databehandlingen i länen skall bäras av

länsstyrelserna. I överensstämmelse härmed skall det också i princip vara

länsstyrelsernas sak att ansvara för anskaffning av erforderlig maskinutrustning

och materiel. Kommittén anser emellertid att det bör åligga centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden att — i förekommande fall efter

samråd med statskontoret — i sådana frågor biträda länsstyrelserna

och meddela de föreskrifter som erfordras, bl. a. rörande leveranskontraktens

utformning. Särskilt när det blir fråga om mera omfattande upphandlingar

kan det vara lämpligt att nämnden helt svarar härför.

Kommittén framhåller, att allt med folkbokförings- och uppbördsverksamheten

sammanhängande programmeringsarbete bör ske inom centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden. Programmeringsarbeten för andra

arbetsuppgifter bör i princip inte utföras inom nämnden. I vad mån det

kan finnas anledning göra avsteg från denna princip bör enligt kommittén

bedömas från fall till fall och i allmänhet efter samråd med statskontoret.

Ansvaret för planeringen av den maskinella verksamheten och för utarbetandet

av de program som erfordras härför bör följakligen åvila centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden. Nämnden skall i egenskap av centralt

tillsynsorgan meddela erforderliga föreskrifter i detta hänseende. Det

är enligt kommittén ofrånkomligt att det i ADB-systemet från centralt håll

skei en i vissa fall mycket detaljerad planläggning av arbetet hos regionala

och lokala myndigheter. Nämnden bör därför meddela föreskrifter som avser

manuella och halvmanuella arbetsrutiner och övervaka att dessa föreskrifter

efterleves. Det är också ur ekonomisk synpunkt viktigt att regionala

och lokala organ avlastas sådana arbetsuppgifter som med fördel och

med mindre sammanlagd personalinsats kan utföras centralt.

Det har förutsatts att länsstyrelsernas datakontor i högre grad än den

nuvarande folkbokföringsdetaljen kommer att få karaktären av en länsstyrelsens

serviceanläggning. Denna kan förutses komma att utnyttjas för arbetsuppgifter

åt länsstyrelsens olika sektioner liksom även för arbeten åt

andra länsorgan men därjämte också för arbetsuppgifter, som ligger helt

utanför de egentliga länsförvaltningsuppgifterna. Det bör enligt kommittén

tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden alt verka för att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1064

maskinanläggningarna blir ändamålsenligt och ekonomiskt utnyttjade inte

bara för arbeten som innefattas i folkbokförings- och uppbördsverksamheten.

Till detta ändamål anses nämnden böra utfärda erforderliga föreskrifter.

Det anses också böra ankomma på nämnden att meddela bestämmelser

om i vad mån de olika register som föres hos datakontoren får utnyttjas

för andra än folkbokförings- och uppbördsändamål.

Med hänsyn till de stora värden som maskinutrustningarna vid datakontoren

representerar är det enligt kommittén angeläget att ha en klar överblick

över datakontorens ekonomi. Ur denna synpunkt anses det lämpligt

att datakontoren ur anslagssynpunkt och i bokföringshänseende särredovisas

i särskilda anslagsposter under länsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag.

En dylik särredovisning ökar också möjligheterna att låta

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden granska länsstyrelsernas

anslagsäskanden och avge yttrande över desamma. I syfte att göra det möjligt

för nämnden att få en god överblick över utnyttjandet av maskinanläggningarna

föreslår kommittén att hos nämnden skall verkställas den

redovisning som härför erfordras. Denna bör bygga på rapporter från länsstyrelserna.

Enligt kommittén bör nämnden vidare fastställa de principer, efter vilka

ersättning för produkter från länsstyrelsernas datamaskinanläggningar

skall utgå. Härvid bör nämnden i den utsträckning så är påkallat fastställa

särskilda taxor. Samråd bör i förekommande fall ske med statskontoret

och riksrevisionsverket.

Slutligen berör kommittén frågan om eventuella nya arbetsuppgifter för

nämnden. Den erinrar om att dubbelbeskattningssakkunniga i sitt betänkande

(SOU 1962: 59) bl. a. föreslagit, att en särskild löneskattenämnd med

ett till denna knutet löneskattekontor skall inrättas. De arbetssuppgifter

som enligt de sakkunnigas förslag avsetts ankomma på denna nämnd (kontoret)

bör enligt kommittén fördelas på lokala skattemyndigheter, länsstyrelser

samt den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Organisation

Inledning

Kommittén erinrar inledningsvis om att Kungl. Maj :t och riksdagen i

princip godtagit en av kommittén tidigare framlagd skiss till organisation

för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Enligt denna skulle

nämnden, med riksskattenämnden som förebild, byggas upp med ett kansli

bestående av två byråer, nämligen en folkbokförings- och uppbördsbyrå

samt en planeringsbyrå. Nämnden skulle bestå av ordförande och ytterligare

sex ledamöter. Av de sistnämnda skulle en i likhet med ordföranden

vara lagfaren och erfaren i domarvärv eller i administrativ verksamhet, en

äga särskild insikt i folkbokförings- (kyrkobokförings-) frågor och en sär
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

skild insikt i och erfarenhet av uppbördsfrågor samt tre vara i arbetsförhållanden

erfarna och kunniga.

Rörande frågan om ansvaret för det dagliga arbetet inom nämndens kansli

och för samordningen av arbetet byråerna emellan har uttalats, att under

den period, då nämnden bygges upp och ADB-systemet genomföres liksom

under tiden närmast därefter, det torde vara ofrånkomligt att nämndens

ordförande eller vice ordförande tjänstgör på heltid. Huruvida det kunde

bli möjligt att sedermera lägga ifrågavarande uppgift på en av byråcheferna

eller att fördela arbetet mellan en deltidstjänstgörande ordförande eller

vice ordförande och någon av byråcheferna finge tas under omprövning,

när man fått erfarenhet av den nya organisationen.

Nämndens sammansättning m. m.

Kommittén anser, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall

utgöras av ordförande, vice ordförande och ytterligare ett antal ledamöter.

Beträffande frågan om formella kompetenskrav för ordföranden och vice

ordföranden konstaterar kommittén, att för centrala uppbördsnämnden gäller

att ordföranden och vice ordföranden skall vara lagkunniga och erfarna

i domarvärv, allmänna eller administrativa, eller att de eljest skall vara

väl kvalificerade för sin uppgift. Innebörden av det för ordföranden och

vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden uppställda kompetenskravet

synes enligt kommittén närmast vara att till uppdragen i fråga i första

hand skall utses personer, som har domarerfarenhet. Även annan som är

väl kvalificerad för sin uppgift kan dock uppenbarligen komma i fråga. Det

skulle främst vara de från centrala uppbördsnämnden övertagna arbetsuppgifterna

som skulle motivera uppställandet av speciella kompetenskrav

beträffande ordföranden och vice ordföranden. Några formella kompetenskrav

beträffande ordförande och vice ordförande i statliga nämnder torde

dock numera sällan uppställas. Kommittén har därför frångått sin tidigare

framförda tanke att särskilda kompetenskrav skall gälla för ordföranden

och vice ordföranden i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Bland nämndens ledamöter bör däremot finnas två personer med sakkunskap

på folkbokförings- och uppbördsområdena och tre som har erfarenhet

av arbetsförhållanden.

Kommittén erinrar om att representanterna för arbetsgivar- och arbetstagarintressena

i centrala uppbördsnämnden utses efter förslag av huvudorganisationerna

inom dessa områden. Någon motsvarande föreskrift finns

inte för riksskattenämnden. Det torde dock vara regel att berörda intressegrupper

får tillfälle att under hand framföra sina önskemål innan ledamöterna

utses. Kommittén anser att motsvarande tillvägagångssätt bör tilllämpas

vid utseende av ledamöterna i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr Mi år It)(ii

Nämnden skall börja sin verksamhet redan den 1 juli 1964. Den skall

fullfölja del på kommittén ankommande utredningsarbetet men också, i högre

grad än som tidigare kunnat förutsättas, bära ansvaret för förberedelserna

för datareformens genomförande. Mot bakgrund härav ifrågasätter

kommittén om inte nämnden under en övergångstid bör erhålla en i viss

mån annan sammansättning än som avses bli fallet när reformen är genomförd.

Det kan bl. a. vara lämpligt att till nämnden såsom ledamöter ha

knutna personer med särskild sakkunskap i och ingående erfarenhet av

organisations- och maskintekniska frågor. Detta gör, att frågan om antalet

ledamöter i nämnden bör hållas öppen. Kommittén föreslår därför, att

nämnden skall bestå av ordförande, vice ordförande och det ytterligare antal

ledamöter, dock minst fem, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Kommittén har övervägt, huruvida ledamöterna, med undantag av ordföranden

och vice ordföranden, bör förordnas för särskilda ärendegrupper.

Enligt kommitténs mening bör dock finnas möjlighet för nämndens samtliga

ledamöter att delta i alla förekommande ärenden.

För envar ledamot bör enligt kommittén förordnas en personlig suppleant,

dock att för representanterna för arbetsgivar- och arbetstagarintressena

bör utses sammanlagt sex suppleanter. Därigenom kan, bättre än genom

ett system med personliga suppleanter, tillgodoses önskvärdheten av att

bereda olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tillfälle att närvara

vid nämndens överläggningar.

Nämndens samtliga ledamöter föreslås skola förordnas för viss tid, högst

fyra år. Förordnande såsom ledamot bör kunna återkallas. Motsvarande bör

också gälla för suppleant. Nämnden föreslås vidare skola ha rätt att, i den

mån så erfordras för utredning av visst ärende eller för att biträda nämnden

vid handläggningen av vissa typer av ärenden, tillkalla experter och

sakkunniga.

Kommittén erinrar om att i tidigare sammanhang framförts önskemål

om, att statistiska centralbyrån skulle bli representerad i centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden vid behandling av frågor rörande statistikproduktionen.

Behovet av sådan representation finner kommittén lämpligen

böra tillgodoses genom en till nämnden knuten expert. Dessutom föreslås

att nämnden skall samråda med statistiska centralbyrån i frågor, som

kan beröra statistikproduktion.

Kommittén har inte funnit anledning att nu gå närmare in på frågan

om ansvaret för det dagliga arbetet inom nämndens kansli och för samordningen

av arbetet byråerna emellan. Mot bakgrund härav och med beaktande

av att nämndens ordförande eller vice ordförande på heltid skall

ägna sig åt arbetet inom nämnden och att beträffande denne skall gälla

vad i allmänna verksstadgan föreskrives om myndighets chef, har kommittén

utformat organisationen enligt alternativet med heltidstjänstgörande

ordförande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Nämndens kansli

Kommittén har tidigare utgått från att nämndens kansli skall vara organiserat

på två byråer, nämligen en byrå för folkbokförings- och uppbördsärenden

och en byrå för ärenden angående planeringen i allmänhet och

driften av maskinanläggningarna. Viss kritik har riktats mot förslaget att

till en gemensam byrå sammanföra såväl folkbokförings- som uppbördsärendena.

Folkbokföringsärendena torde enligt kommittén komma att få ungefär

samma omfattning som för närvarande. Eventuellt kan det bli fråga om eu

viss ökning till följd av de mera omfattande samordningsfunktioner som

följer med ADB-systemet.

Kommittén berör härefter omfattningen av de arbetsuppgifter som kommer

att falla inom uppbördsområdet. För de ifrågavarande arbetsuppgifterna

har för närvarande centrala uppbördsnämnden sin sekreterare, vilken

har uppdraget som bisyssla. Från centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

sida måste ägnas stor uppmärksamhet åt hela uppbördsområdet.

En tillsynsverksamhet motsvarande den som förekommer på folkbokföringsområdet

måste komma till stånd. För att så skall kunna ske erfordras

en större personalstyrka än den som centrala uppbördsnämnden haft

till sitt förfogande. Ehuru kommittén således är inställd på att det erfordras

goda personella resurser för att nå ett rationellt verkande uppbördssystem,

finner den det inte vara möjligt att för närvarande med någorlunda

grad av säkerhet bedöma personalbehovet.

Mot bakgrund av det sagda förordar kommittén, att man inte från början

inrättar någon särskild byrå för uppbördsärenden. Enligt kommittén bör

således folkbokförings- och uppbördsärendena tillsvidare hänföras till en

byrå, förslagsvis benämnd administrativa byrån. Inom denna bör finnas

två sektioner, en för folkbokföringsärenden och en för uppbördsärenden.

För handläggning av ärenden som sammanhänger med planeringen i allmänhet

och driften av maskinanläggningarna bör enligt kommittén inrättas

en särskild byrå, förslagsvis benämnd tekniska byrån. Denna byrå föreslås

skola indelas i tre sektioner, en för de arbetsuppgifter som avser systemutformning

och programmering m. in., en för organisationsfrågor i

allmänhet och en för ärenden angående driftsekonomi m. m.

Som tidigare berörts skall nämnden planlägga och anordna utbildning

av personal inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Handläggningen

av därmed sammanhängande frågor bör enligt kommittén inte falla på någon

av de två byråerna utan fullgöras inom en särskild sektion, förslagsvis

benämnd utbildningssektionen. Med hänsyn till sektionens ställning inom

organisationen anser kommittén att för chefen för denna sektion i vissa

avseenden bör gälla vad som föreskrives om byråchef.

De för nämnden gemensamma allmänna kansligöromålen synes enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kanyl. Maj.ts proposition nr b 6 år 196b

kommittén kunna handläggas inom eu arbetsdetalj under någon av sektionerna

på administrativa byrån. Frågan härom anses böra avgöras av den

blivande nämnden och regleras i nämndens arbetsordning.

Kommittén föreslår således, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

kansli tillsvidare organiseras på två byråer, nämligen en administrativ

byrå, omfattande två sektioner, och en teknisk byrå, omfattande

tre sektioner, samt därjämte en särskild utbildningssektion.

Behovet av personal hos det centrala organet för fullgörandet av de arbetsuppgifter

som skall dels överflyttas från generalpoststyrelsens skattekontor,

riksbyrån och centrala uppbördsnämnden och dels tillkomma med

anledning av datamaskinteknikens införande har kommittén i tidigare sammanhang

uppskattat till ca 45 personer. Detta antal låg till grund för de

beräknade årskostnaderna för ADB-systemet. Personalbehovet kommer dock

alt vara större under tiden för ADB-systemets genomförande än under tiden

därefter.

Att nu göra en verklighetsbetonad bedömning av det framtida personalbehovet

inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden anser kommittén

mycket vanskligt. En rad frågor återstår att utreda. De är av sådan natur

att de kan påverka behovet av personal hos bl. a. det centrala organet. Inte

minst vanskligt är det att söka göra en rättvisande bedömning av antalet

personer, som om ca fem år erfordras för den mera tekniskt betonade delen

av arbetet, såsom systemuppföljning samt ny- och omprogrammering

m. m. Av kommittén vunna erfarenheter visar, att vad som kan betecknas

som system- och programmeringsarbete nästan undantagslöst kräver en

större arbetsinsats än vad man från början räknat med. Automatisk databehandling

inom statlig och privat administration är en relativt ny företeelse

i vårt land. Endast i något enstaka fall torde vad som kan betecknas

som genomförandeskedet vara passerat. Några normer för hur beräkningarna

av erforderligt personalbehov för tiden efter ett ADB-projekts slutgiltiga

genomförande finns inte utformade. Särskilt stora blir svårigheterna att

göra sådana beräkningar, när det gäller en organisation som nu ifrågavarande

med dess dubbla maskinsystem och regionalt uppställda maskinanläggningar.

Då det sålunda saknas en säker utgångspunkt för att i dagens läge göra

en tillförlitlig bedömning av det framtida personalbehovet inom den av

kommittén föreslagna organisationen, anser kommittén att frågan härom

tillsvidare måste lämnas öppen. Ett ställningstagande kan enligt kommittén

göras först sedan erfarenheter vunnits av verksamheten inom centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden och mera omfattande erfarenhet erhållits

från ADB-verksamheten inom statsförvaltningen i övrigt. Beträffande

personalbehovet under genomförandetiden återkommer kommittén i

det följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

Mot bakgrund av vad nu sagts begränsar kommittén sig till att föreslå,

att vardera av de två byråerna skall förestås av en byråchef och varje sektion

av en byrådirektör. Personal i övrigt anses böra få anställas i mån av

behov och tillgång på medel. På personalförteckning för nämnden anses

böra uppföras endast chefspersonal och viss biträdespersonal.

Av principiella skäl anses det numera, att sakkunnigutredningar inte bör

till behandling uppta sådana lönefrågor, som enligt vedertagen ordning avgöres

efter förhandling med vederbörande personalorganisation. Med hänsyn

härtill har kommittén inte gått in på frågan om lönegradsplaceringen

av personalen.

I syfte att ernå en i möjligaste mån rörlig lönesättning anser kommittén

det lämpligt att, beträffande en del av de på personalförteckning uppförda

tjänsterna, tillämpa systemet med högst-lönegrad. I likhet med vad som

numera tillämpas inom vissa andra områden av statsförvaltningen anses

det även lämpligt att medelst kontrakt till nämnden knyta speciellt kvalificerade

personer i ledande ställning.

Erfarenheterna av kanslist- och assistenttjänster inom statsförvaltningen

har visat sig vara goda. Kommittén föreslår därför att även för vissa kvalificerade

göromål inom sektionerna användes kanslister och assistenter.

B. CENTRALA FOLKBOKFÖRINGS- OCH UPPBÖRDSNÄMNDENS

ARBETSUPPGIFTER OCH ORGANISATION UNDER TIDEN

FÖR ADB-SYSTEMETS GENOMFÖRANDE

Inledning

Det nyss redovisade förslaget till framtida organisation för centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden är utformat närmast som en stomme

till den organisation som kan bli erforderlig sedan omorganisationen inom

folkbokförings- och uppbördsverksamheten blivit fullt genomförd.

Av uttalande i prop. 1963: 32 framgår, att centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden, när den träder i funktion den 1 juli 1964, skall överta

uppbördsorganisationskommitténs återstående arbetsuppgifter. För att så

skall kunna ske förutsättes att nämndens personal tillfälligt förstärkes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden kommer följaktligen att

under en övergångstid fungera som dels den nuvarande centrala uppbördsnämnden,

dels centralt tillsynsorgan för folkbokföringen i riket, sådant

detta är utformat enligt gällande organisation, dels centralt utredningsorgan

för den närmare utformningen av det nya systemet, dels ledningsorgan

för försöksverksamheten i Stockholms län och Östergötlands län

och dels centralt tillsynsorgan för genomförandet av den totala omorganisationen.

De tre sistnämnda arbetsuppgifterna kommer att under tiden

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

fram till ingången av år 1968 kräva eu avsevärd arbetsinsats från nämndens

sida och påverka personalbehovet under denna tid.

Arbetsuppgifter

Kommitténs arbete har främst varit inriktat på att klarlägga huruvida

maskiner för automatisk databehandling lämpligen kan och bör användas

för folkbokförings- och uppbördsverksamheten, att dra upp riktlinjer för

utformningen av ett sådant ADB-system och för den härför erforderliga

organisationen. Jämsides härmed och sedan principbeslut fattats om den

föreslagna omorganisationen har förberedelser vidtagits härför. Detta arbete

har bl. a. omfattat sådant utrednings- och systemarbete, som erfordrats

för att man skall kunna ersätta den nuvarande maskinutrustningen

med modernare sådan.

Förutom det förslag till organisation för centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden som nu redovisas, räknar kommittén med att före den

1 juli 1964, kunna framlägga de förslag till organisatoriska förändringar

inom landskontoren som är direkt betingade av övergången till ADB-system.

På kommittén i övrigt ankommande utredningsarbete m. m. får fullföljas

av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De sålunda återstående

arbetsuppgifterna kan särskiljas i två huvudgrupper nämligen

dels sådana som är direkt avhängiga av övergången till ADB-system och

dels sådana som av annan anledning skall lösas i detta sammanhang. Även

om de återstående arbetsuppgifterna kan fördelas på dessa två huvudgrupper,

föreligger i många fall ett sådant inbördes sammanhang mellan

de till grupperna hörande frågorna att de inte kan lösas helt separat.

Kommittén lämnar följande översikt över de olika ämnesområden och

frågor, som inte beräknas vara slutbehandlade före den 1 juli 1964.

Grupp 1. Frågor som är direkt avhängiga av övergången till ADB-system

1. Systemarbete omfattande främst fullföljande av pågående system- och

programmeringsarbete avseende fastighets-, befolknings- och skatteregistrering,

lösande av vissa integrationsproblem i fråga om bl. a. allmän försäkring,

sjömansskatt och allmän varuskatt samt lösande av vissa revisionsproblem;
2.

Slutförande av förberedelser för och genomförande av försöksverksamheten

;

3. Uppföljning av försöksverksamheten;

4. Förberedande och genomförande av övergången till ADB-system i

riket i dess helhet;

5. Information och utbildning;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

6. Upprättande av nytt förslag rörande vilka län som skall utrustas

med datamaskiner;

7. Redogörelse för utfallet av försöksverksamhet m. m. avsedd att ligga

till grund för definitivt beslut angående anskaffning av maskinutrustning

av typ IBM resp. SAAB;

8. Utredning rörande lämpligheten av att använda hålremsutrustning

jämsides med eller i stället för hålkortsutrustning;

9. Frågan om decentraliserad uppställning av stansutrustningen;

10. Lokalfrågornas lösande och uppföljning av arbeten vid om- och nybyggnader

för datakontoren;

11. Anskaffnings-, installations- och underhållsfrågor avseende datakontorens

maskinutrustning;

12. Utrednings- och författningsarbete avseende främst samtliga författningar

inom folkbokförings-, taxerings- och uppbördsområdet jämte andra

berörda författningsområden, sekretessfrågor, arkiveringsfrågor och

taxefrågor;

13. Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation.

Grupp 2. Frågor som inte är direkt avhängiga av övergången till ADBsystem
1.

En eventuell överflyttning från pastorsämbetena till andra myndigheter

av bestyret med folkbokföringen. Vid bedömningen av denna fråga

har att beaktas bl. a. följande problem, nämligen vilka skäl som talar för

och emot en bortflyttning, till vilken myndighet i förekommande fall en

överflyttning bör ske, en eventuell överflyttnings konsekvenser i fråga om

pastoratsindelning m. m. jämte registerföring och avisering samt lagstiftningsfrågor;
2.

Kyrkobokföringens ordnande, varvid bl. a. uppkommer följande frågor,

nämligen församlingsbokens vara eller inte vara, utfärdande av personakter,

arkivering av sådana akter, ministerialböcker och vissa ickeobligatoriska

böcker och register, flyttningsanmälans fullgörande, prästbevis

av olika slag samt aviseringsfrågor;

3. Mantalsskrivningens ordnande, varvid bl. a. uppkommer följande

problem, nämligen mantalsblanketternas eventuella slopande, tidpunkten

för mantalsskrivningen, mantalsskrivning baserad på faktiska kyrkobokföringen

viss dag eller bosättningen viss dag, mantalsskrivning av personer

med ofta växlande vistelseort, mantalsskrivningen av fastigheter samt

processuella frågor;

4. Folkbokföringen i Stockholm, Göteborg och eventuellt några andra städer;
5.

Medborgarkortsfrågan.

Vad beträffar tidpunkten för framläggandet av utredningar och förslag

m. m. framhåller kommittén, att författningsändringar, som föranledes av

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 ur 1964

en övergång till ADB-system, bör träda i kraft den 1 januari 1968. Särskilda

övergångsbestämmelser måste dock finnas, som möjliggör att ADB-systemet

i viss utsträckning kan tillämpas redan under år 1967. Uppläggningsarbetena

för den totala omläggningen beräknas skola påbörjas under hösten

1966. Erforderliga ändringar i författningar torde därför i möjligaste mån

böra genomföras vid 1966 års riksdag. I detta sammanhang framhålles, att

man bör räkna med en total omarbetning av folkbokföringsförordningen.

Organisation

Uppbördsorganisationskommittén består av ordförande och ytterligare

fyra ledamöter, av vilka en tillika är kommitténs huvudsekreterare. Till

kommittén har knutits 14 experter, av vilka för närvarande fyra är tjänstlediga

från sina ordinarie tjänster för att på heltid biträda kommittén. Därjämte

fullgör två biträdande sekreterare samt ytterligare ett antal personer

heltidstjänstgöring hos kommittén.

De på kommittén vilande arbetsuppgifterna kan i princip uppdelas på fyra

huvudgrupper nämligen: 1) utredningsarbete som närmast sammanhänger

med det nya systemets utformning i materiellt hänseende liksom

med övriga frågor av materiell natur, remisser, författningsarbete, betänkandeskrivning

samt allmänna kanslifunktioner; 2) sådant arbete som sammanhänger

med ADB-systemets utformning i stort och i detalj samt programmering

m. m.; 3) sådant arbete som sammanhänger med ADB-systemets

genomförande, såsom planering för försöksverksamhetens igångsättande

och drift samt för det totala genomförandet; 4) information och utbildning.

Totalt uppgår den inom kommittén anställda personalen till ca 40 personer.

Av dessa är flertalet tjänstlediga från befattningar inom den statliga

förvaltningen, några från befattningar inom den kommunala förvaltningen

och återstoden, ca 15 personer (inkl. skrivbiträdespersonal), anställda av

kommittén. Hos kommittén tjänstgör därjämte för närvarande nio personer,

vilka utlånats från dåvarande matematikmaskinnämnden. Maskinföretagen

IBM och SAAB har för ifrågavarande arbetsuppgifter avdelat sammanlagt

16 personer, vilka fullgör sitt arbete hos kommittén.

Inklusive företagens personal arbetar således ca 65 personer med de kommittén

åvilande arbetsuppgifterna. I stort sett samma personalstyrka beräknas

åtminstone under de närmaste åren vara erforderlig för att nämnden

skall kunna fullfölja kommitténs arbetsuppgifter. Därtill kommer den personal

om ca 35 personer som erfordras för de arbetsuppgifter som överföres

från riksbyrån, riksskattenämnden och centrala uppbördsnämnden samt

för allmänna kanslifunktioner.

I enlighet med vad kommittén tidigare angivit föreslår den att möjlighet

skall finnas att under genomförandetiden förstärka centrala folkbokförings
3

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 46

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

och uppbördsnämnden med ledamöter med erfarenhet av bl. a. organisations-

och maskintekniska frågor. Därutöver anses behovet av expertis med

särskild kännedom om förhållandena inom andra verksamhetsområden vara

särskilt påtagligt under den tid, då detaljutformningen av ADB-systemet

pågår. Man måste därför enligt kommittén räkna med att under nämnda tid

till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden ha knutet ett större antal

experter än vad som sedermera blir erforderligt.

C. KOSTNADSBERÄKNINGAR

De av kommittén redovisade kostnadsberäkningarna avser budgetåret

1964/65. Kostnaderna bör enligt kommittén anslagsmässigt fördelas på sådant

sätt, att de på nämnden belöpande kostnaderna redovisas under två anslag,

förslagsvis benämnda Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Avlöningar och Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Omkostnader,

samt att de på försöksverksamheten belöpande kostnaderna redovisas

under ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden: Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring

och uppbörd.

1. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningskostnaderna har beräknats till 2 879 100 kr. Beräkningen har

skett utifrån följande förutsättningar: Posten arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t omfattar arvode och, i förekommande

fall, ersättning för mistade avlöningsförmåner till nämndens ordförande,

vice ordförande och ytterligare sju ledamöter ävensom till tillkallade experter.

Posten ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft omfattar bl. a.

ersättningar dels till särskilt tillkallade sakkunniga dels ock till den under

budgetaret beräknade erforderliga på personalförteckning icke uppförda

personalen om ca 80 personer. Med hänsyn till osäkerheten av den gjorda

uppskattningen rörande personalbehovet har ett marginaltillägg gjorts motsvarande

kostnaden för avlöningar till 15 personer. Posten avlöningar till

övrig personal omfattar avlöningar till den på personalförteckning uppförda

personalen. Posten rörligt tillägg har beräknats på grundval av den närmast

föregående posten.

Med beaktande härav erhåller avlöningsstaten följande utseende.

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis ............................................. 104 400

2. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, förslagsvis 2 440 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 11)64

3. Avlöningar till övrig personal, förslagsvis.................. 230 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 103 900

Summa kr. 2 879 100

2. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Omkostnader, förslagsanslag

Beräkningen av omkostnadsanslaget har kommittén delvis baserat på

uppskattningar som gjorts inom statistiska centralbyrån för att söka klarlägga

folkbokföringsbyråns andel i ämbetsverkets motsvarande anslag samt

på egna schablonmässiga uppskattningar. Vid beräkningen av posten övriga

expenser har kommittén utgått från att inrättandet av centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden kräver vissa engångskostnader för anskaffning

av inventarier m. m. Kommittén har därvid räknat med att nämnden

övertar kommitténs inventarier i fråga om möbler och kontorsmaskiner

m. m. samt att folkbokföringsbyråns möbelutrustning befinner sig i sådant

skick att i det närmaste total nyanskaffning blir erforderlig. Beräkningen

av anskaffningskostnaden ifråga, ca 265 000 kr., har genomgåtts med expertis

från statskontoret. Vid beräkningen av posten kursverksamhet m. m.

har förutsatts, att initialkostnaden för iordningställande av kursmaterial

m. m. faller på budgetåret 1964/65.

Omkostnadsstaten skulle enligt dessa beräkningar erhålla följande utseende.

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis................................ 5 000

2. Reseersättningar, förslagsvis................................ 75 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ........................ 35 000

b) Övriga expenser, förslagsvis ............................ 415 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ......................>....... 10 000

5. Kursverksamhet m. m., förslagsvis............................ 402 000

Summa kr. 942 000

3. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring

och uppbörd, förslagsanslag

Under detta anslag upptas samtliga de kostnader som under budgetåret

1964/65 kan beräknas uppkomma för försöksverksamheten inom Stockholms

och Östergötlands län. Avlöningskostnaderna och omkostnaderna

framgår av följande stat.

3j- Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 46

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

a) Försöksverksamheten i B län

Avlöningar

1. Avlöningar, förslagsvis .......................... 323 000 323 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................... 2 000

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis................ 2 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis................ 9 000

b) övriga expenser, förslagsvis .................. 50 000

4. Övriga utgifter

a) Maskinhyror, förslagsvis ...................... 593 000

b) Transportkostnader, förslagsvis ................ 1 000

c) Stansning i service hos Stockholms stad, förslagsvis 25 000

5. Anskaffning och underhåll av inventarier, förslagsvis 20 000

6. Anskaffning av magnetband, förslagsvis............ 6 000 708 000

Summa för B län, kr. 1 031 000

b) Försöksverksamheten i E län

Avlöningar

1. Avlöningar, förslagsvis .......................... 223 000 223 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................... 1 000

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis ................ 8 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis................ 12 000

b) övriga expenser, förslagsvis .................. 45 000

4. övriga utgifter

a) Maskinhyror, förslagsvis ...................... 735 000

b) Transportkostnader, förslagsvis ................ 1 000

5. Anskaffning och underhåll av inventarier, förslagsvis 15 000

6. Magnetband, förslagsvis .......................... 8 000 825 000

Summa för E län, kr. 1 048 000

Summa för B och E län, kr. 2 079 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr Ad är 196A 37

III. Remissyttranden

Beträffande centrala folkbokförings- och n p p b ö r d snämndens

ä in betsbefattning och arbetsuppgifter ansluter

sig de llcsta remissinstanser till kommitténs förslag. Av de anförda

synpunkterna må följande återges.

Statskontoret anser det riktigt, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

verkar för ett effektivt utnyttjande av länsstyrelsernas datamaskinanläggningar

även för andra uppgifter än dem som taller inom nämndens

område och att nämnden i sådana frågor samråder med statskontoret.

Uppgifter om maskinutnyttjande bör därför fortlöpande tillhandahållas

statskontoret av nämnden.

Ämbetsverket framhåller vidare, att det enligt nu framlagt förslag till

central organisation på uppbördsområdet synes vara möjligt att inordna

löneskatteuppbörden i det allmänna uppbördssystemet. I likhet med kommittén

anser statskontoret, att den av dubbelbeskattningssakkunniga föreslagna

löneskattenämnden med löneskattekontor (SOU 1962:59) inte bör

inrättas, utan ifrågavarande arbetsuppgifter fördelas på centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, länsstyrelser och lokala skattemyndigheter.

Intill dess att ett förslag om införande av definitiv källskatt föreligger

finner däremot länsstyrelsen i Malmöhus län, att riksskattenämnden i första

hand bör handlägga löneskatteärenden.

Riksrevisionsverket konstaterar, att postverkets särskilda funktion som

uppbördsorgan kan beräknas upphöra sedan uppbörden av den preliminära

skatten för inkomståret 1967 avslutats. Vissa arbetsuppgifter av central karaktär

i uppbördsförfarandet föreslås därför skola överflyttas på centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden, främst den att ombesörja skatteclearingen

mellan länsstyrelserna. Verket är emellertid av den uppfattningen

att ifrågavarande kassamässiga clearing bör kunna slopas genom lämpliga

redovisningstekniska åtgärder och avser att närmare utreda denna fråga.

Lämpligheten av att till nämnden överföra reklamationskontot från länsstyrelsen

i Stockholms län kan enligt riksrevisionsverket ifrågasättas, enär

det i huvudsak representerar en kassamässig funktion av den art som

åligger de skatteredovisande myndigheterna, nämligen länsstyrelserna.

Handläggningen av ärenden enligt handräckningsavtalen mellan Sverige

och de övriga nordiska länderna behandlas av några remissinstanser. Riksskattenämnden

konstaterar sålunda, att den alltjämt skall handlägga sådana

ärenden som avser delgivning av handlingar och införskaffande av uppgifter

i beskattningsärenden. För respektive myndigheter i Danmark, Finland

och Norge måste det enligt nämnden framstå såsom opraktiskt, att i

handräckningsärenden ha att göra med flera svenska myndigheter. Riksskattenämnden

förordar därför, att samtliga internordiska handräckningsärenden

överföres till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

En annan ståndpunkt intar däremot länsstyrelserna i Östergötlands och

Malmöhus län. De av riksskattenämnden nu handlagda ärendena, som avser

tillämpningen av handräckningsavtalen i skatteärenden bör enligt länsstyrelserna

inte överflyttas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Dessa ärenden avser i huvudsak indrivning av skatt, vilket principiellt

anses falla utanför nämndens verksamhetsområde.

Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller, att om den av polisberedningen

i dess betänkande nr 9 föreslagna nämnden för exekutionsväsendets centrala

organisation inrättas, torde böra övervägas om inte handräckningsärendena

hör hemma inom dess ämbetsområde.

Beträffande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens tillsyn över

folkbokförings- och uppbördsverksamheten i länen anför länsstyrelsen i

Malmöhus län, att utformningen av förslaget till instruktion för nämnden

ger nämnden större befogenheter än vad enbart ett överflyttande av riksbyråns

för folkbokföringen åligganden motiverar. Länsstyrelsen bär inte

några erinringar mot att den centrala nämnden får rätt att utöva tillsyn

'' '' även i vidsträckt bemärkelse — över göromål som har samband med driften

av maskinanläggningarna. Samtidigt understryker den dock att ett flertal

göromål vid debitering och uppbörd av skatt har ett sådant samband

med länsstyrelsernas verksamhet att handläggningen av dessa göromål inte

utan inskränkningar bör falla under nämndens tillsyn. Länsstyrelsen anser

därför att förslaget till instruktion bör ändras så att därav framgår begränsningarna

i nämndens tillsynsrätt över uppbördsväsendet. Även länsstyrelsen

i Östergötlands län anser, att området för nämndens befogenheter

bör avgränsas tydligare, så att risken av kompetenskonflikt i förhållande till

länsstyrelse och länsstyrelse underställd lokal skattemyndighet i möjligaste

mån elimineras.

Liknande synpunkter framför länsstyrelsen i Skaraborgs län, som inte

finner att kommittén anfört bärande skäl för en förhållandevis långtgående

direktivrätt från nämnden gentemot bl. a. länsstyrelserna. För att verksamheten

inom länsstyrelserna skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt anses

det fullt tillräckligt att nämnden — på samma sätt som riksskattenämnden

på taxeringsområdet — genom vägledande råd och anvisningar främjar en

riktig och enhetlig verksamhet. Om likväl en viss direktivrätt anses oundgängligen

erforderlig, bör denna rätt enligt länsstyrelsens mening begränsas

att gälla endast driften vid datamaskinanläggningarna. Länsstyrelsen ställer

sig även tveksam till en särredovisning av datakontorens kostnader i

länsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsbokföring. I detta sammanhang

ifrågasätter länsstyrelsen om inte den erforderliga överblicken över datakontorens

ekonomi bör kunna erhållas med utgångspunkt från ett fåtal

lättillgängliga fakta, t. ex. antalet årsarbetskrafter på kontoret eller antalet

ianspråktagna magnetband eller hålkort.

Statstjänstemännens riksförbund understryker betydelsen av eu klar

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 106i

gränsdragning mellan centrala folkbokförings- ocli uppbördsnämndens och

länsstyrelsernas uppgifter i personalutbildningsfrågor.

Enligt domkapitlet i Linköpings stift bör eu gränsdragning även göras

mellan domkapitlens och andra myndigheters skyldigheter beträffande kyrkobokföringen.

Beträffande fördelningen av uppgifter mellan centrala folkbokförings- och

och uppbördsnämnden och statistiska centralbyrån ifrågasätter länsstyrelsen

i Norrbottens län om inte för erhållande av ett enhetligt och rationellt

uppgiftslämnande samtliga uppgifter avseende folkbokföringen borde kunna

överlämnas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och att

nämnden och statistiska centralbyrån sinsemellan bestämde fördelningen.

Statistiska centralbyrån understryker, att det kommer att innebära en påfrestning

för regionala och lokala folkbokföringsorgan att inrätta sig efter

det nya ADB-systemet. Detta gäller särskilt om nya principer införes för

den lokala folkbokföringen. Mot bakgrunden härav framhåller centralbyrån

angelägenheten av att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden beredes

erforderlig frihet att närmare bestämma tidsschemat för utredningen

av de frågor som sammanhänger med ADB-systemet.

Delegationen för statistikfrågor berör frågan om en effektiv samordning

av de statistiska och administrativa rutinerna. Det är enligt delegationen

angeläget, att den decentraliserade organisationen av databehandlingen

inom folkbokförings- och uppbördsväsendet inte leder till en splittring av

statistikproduktionen. Ansvaret för statistisk bearbetning och statistiskt

utnyttjande av folkbokförings- och uppbördsmaterialet måste därför åvila

centralbyrån, vare sig det är fråga om en i egentlig mening officiell statistik

eller det är fråga om specialbearbetningar utförda i form av service till särskilda

konsumenter. Detta bör enligt delegationen framgå av nämndens

instruktion liksom också att nämnden skall samråda med statistiska centralbyrån

i frågor, som kan beröra statistikproduktionen.

Överståthållarämbetet erinrar om att ämbetet enligt uppbördsreglementet

för Stockholm har att fastställa formulär till debiteringslängd, debetsedel

och uppbördskort. Ämbetet ifrågasätter om inte dessa uppgifter bör

överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. I varje fall

anses den ändringen böra vidtas, att fastställandet av formulären bör ske efter

samråd med nämnden och inte som f. n. efter samråd med generalpoststyrelsen.

Beträffande kommitténs förslag till organisation för centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden berör vissa remissinstanser nämndens

sammansättning.

Statskontoret framhåller sålunda riktigheten av att nämndens ordförande

eller vice ordförande fungerar som heltidstjänstgörande och verkställande

chef med ansvar för hela verksamhetens bedrivande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Statistiska centralbyrån tar upp frågan om ansvaret för det dagliga arbetet

inom nämndens kansli och samordningen av arbetet byråerna emellan.

Centralbyrån framhåller att ledamöterna, var och en med sin huvudsakliga

gärning förlagd till andra områden, en ordförande med uppdraget som bisyssla

eller en med det dagliga arbetets detaljer belastad byråchef inte kan

samla sig till den överblick och den inriktning av arbetet efter större linjer

som erfordras, för att förväntningarna om nämndens effektivitet skall kunna

intrias. Frågan om chefsansvaret bör därför enligt centralbyrån erhålla

en positiv lösning. Centralbyrån erinrar vidare om att den i tidigare yttrande

framhållit, att nämnden skulle vara bättre betjänt av att kunna förordna

en person med sakkunskap i kyrkobokföringsfrågor att såsom expert

biträda nämnden och dess kansli än av att ha någon med denna sakkunskap

som ledamot. Enligt den föreslagna instruktionen för centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden skall en av ledamöterna äga särskild

insikt och erfarenhet i folkbokföringsfrågor. Detta synes innebära, att även

sakkunskap inom andra folkbokföringsområden än kyrkobokföringen kan

bli representerad. Centralbyrån vidhåller sin åsikt, men vill inte motsätta sig

att frågan löses på det sättet, att nämnden både skall ha tillgång till expertis

i kansliarbetet och en folkbokföringskunnig ledamot.

Ämbetsverket framhåller även ADB-systemets genomgripande konsekvenser

för bearbetningsprocessen inom viktiga statistikgrenar och behovet

av en samordning mellan denna verksamhet och registreringsverksamheten.

Kommittén har ansett behovet bliva tillräckligt tillgodosett genom

en till nämnden knuten expert och en instruktionsbestämmelse om samråd.

Centralbyrån finner detta vara en otillräcklig ersättning för den nuvarande

ordningen, enligt vilken folkbokförings- och statistikfrågor handläggs

inom eft och samma ämbetsverk, och yrkar att bli representerad i

nämnden genom en ledamot, åtminstone under uppläggningsskedet.

Liknande synpunkter anföres av delegationen för statistikfrågor, som

betonar att statistiska centralbyrån bör vara representerad i nämnden vid

behandling av frågor som kan beröra statistikproduktion. Om detta behov

skulle tillgodoses genom en expert bör det i instruktionen för nämnden uttryckligen

anges att det skall finnas en till nämnden knuten expert representerande

statistikproduktionens intressen.

Domkapitlen i Karlstads och Luleå stift anser, att en av nämndens ledamöter

bör äga särskild insikt i och erfarenhet av kyrkobokföringsfrågor.

Enligt TCO.s statstjänstemannasektion bör de tre ledamöter, som skall

vara erfarna och kunniga i arbetsförhållanden, utses efter förslag av arbetsmarknadens

huvudorganisationer.

Rörande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens kansliorganisation

framhåller statskontoret, att detaljorganisationen av nämndens kansli,

såvitt nu kan bedömas, förefaller rimlig. Ämbetsverket förutsätter dock,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 46'' år

att nar den nya nämndens verksamhet normaliserats, eu organisationsundersökning

göres för fastställande av sektionsindelning och arbetsfördelning

mellan sektionerna samt en detaljerad personalorganisation.

Statistiska centralbyrån konstaterar att dess folkbokföringsbyrå synes

komma att ingå i nämnden med i huvudsak oförändrad personaluppsättning,

dock med avstående av viss personal till tekniska byrån. Ämbetsverket

framhåller emellertid, att personalbehovet för de närmaste åren

måste bedömas med tveksamhet. Centralbyrån bär tidigare fäst uppmärksamheten

på den eftersläpning i arbetsuppgifterna och den tunga arbetsbörda

på de högre tjänsterna som blivit följden av personalknapphet. Byrån

torde därför inte kunna övergå till nämnden helt utan arbetsbalanser.

Vid sidan av det löpande arbetet skall personalen hos nämnden undergå

utbildning för att bli införsatt i det nya folkbokföringssystemet. Personalen

måste dessutom, såväl för egen information som för att kunna bidra

med sin erfarenhet, ha möjlighet att fortlöpande följa nämndens utredningsarbete.

Det är därför enligt centralbyrån angeläget att personalramen

även under de närmaste åren skall kunna bli föremål för justeringar efter

hand som behov därav yppar sig.

Domkapitlet i Växjö stift, Sveriges akademikers centralorganisation och

TCO:s statstjänstemannasektion anser folkbokförings- och uppbördsärendena

vara så skilda till sin natur, att den administrativa byrån bör uppdelas

på två byråer — en folkbokföringsbyrå och en uppbördsbyrå. TCO:s

statstjänstemannasektion föreslår i detta sammanhang, att uppbördsbyrån

förutom uppbördsfrågor bör handlägga maskin- och utbildningsfrågorna

inom nämnden. Arbetsuppgifterna för ekonomisektionen inom den tekniska

byrån anses böra uppdelas mellan statskontoret och länsstyrelserna.

Vidare anses verksamheten inom systemsektionen böra överflyttas till statskontoret.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter om inte en särskild byrå

för uppbördsärenden redan från början bör inrättas. Enligt domkapitlet

i Linköpings stift bör en särskild byrå för folkbokföringen inrättas och till

denna knytas en expert för kyrkobokföringsfrågor.

Riksarkivet utgår från att nämnden i erforderlig utsträckning kommer

att anlita experter på arkivfrågor.

Svenska arbetsgivareföreningen ifrågasätter funktionsdugligheten hos

den av kommittén föreslagna organisationen av den tekniska byrån. Även

om byrån organiseras på tre sektioner, kan avsevärda svårigheter väntas

uppstå för den byråchef som skall administrera både de tekniska och ekonomiska

funktionerna inom denna byrå, på vilken faller såväl produktionen

av data som det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Föreningen

ifrågasätter, om det inte vore praktiskt att flytta ekonomisektionen från

den tekniska byrån. Därvid skulle ekonomi- och personalärenden, där givetvis

utbildningsfrågorna har väsentlig betydelse, handläggas inom en

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196 i

byrå, förslagsvis kallad den ekonomiska, som skulle sortera direkt under

kansliets ledning.

Länsstyrelsen i Östergötlands län finner det inte uteslutet, att huvuddelen

av utbildnings- och organisationsfrågorna, sedan ADB-verksamheten

väl kommit i gång, kan avlastas centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Dessa frågor skulle då överföras till andra härför lämpliga organ

— länsstyrelsernas utbildningsnämnd respektive statskontoret. Med

hänsyn härtill ifrågasätter länsstyrelsen, om de planerade utbildnings- och

organisationssektionerna bör ingå i kansliets fasta organisation. Det torde

i stället enligt länsstyrelsen böra övervägas att till nämndens kansli under

tiden för genomförandet av ADB-systemet anknyta expertgrupper med huvudsaklig

uppgift att handha utbildnings- och organisationsfrågor.

Samordningen av utbildningsverksamheten med andra statliga organ,

såsom statskontoret, länsstyrelsernas utbildningsnämnd samt det reguljära

yrkesutbildningsväsendet synes enligt TCO:s statstjänstemannasektion

föga ha beaktats av kommittén. Organisationen hävdar, att vidareutbildningen

för personalen vid de statliga ADB-anläggningarna i huvudsak bör

läggas inom den offentliga yrkesundervisningen. Den av kommittén föreslagna

utbildningssektionen anses därför böra reduceras till att omfatta en

utbildningsledare inom en av nämndens byråer. Denne utbildningsledare

skulle då få till uppgift att i samråd med statskontoret och skolverket planera

erforderlig utbildning för personal inom nämndens område.

En liknande ståndpunkt intas av'' länsstyrelsernas utbildningsnämnd. Såvitt

gäller den utbildning som måste ske under genomförandetiden bär utbildningsnämnden

inga erinringar mot förslaget. Med hänsyn till den nu

pågående utvecklingen inom datatekniken ifrågasätter utbildningsnämnden

emellertid om inte ett centralt, hela statsförvaltningen överspännande

utbildningsorgan bör tillskapas inom detta område. I vart fall synes det

nämnden som om det — mot bakgrund av den oklarhet, som råder beträffande

utbildningsbehovet efter genomförandetiden — skulle vara mindre

välbetänkt att låsa fast utbildningen inom centrala folkbokförings- och

uppbördsnämndens förvaltningsområde på det sätt som skett i kommitténs

instruktionsförslag.

Vissa remissinstanser har berört personal- och utbildningsfrågor.

Sålunda konstaterar bl. a. statskontoret, statistiska centralbyrån,

länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Skaraborgs och Norrbottens

län, domkapitlet i Lulea stift, Föreningen Sveriges kronokamrerare

och Statstjänstemännens riksförbund med tillfredsställelse att kommittén

allvarligt betonat behovet av en intensiv utbildningsverksamhet.

Statstjänstemännens riksförbund konstaterar med oro, att kommittén inte

berört frågan om inlemmande av bl. a. de nuvarande föreståndarna för

postverkets skatteavdelningar i den nya organisationen. Dessa tjänstemän,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Knngl. Maj:Is proposition nr U> år W61

som alla genomgått postassistents- eller postexpeditörskurs, har en mångårig

erfarenhet från arbete med skatteupphörd och skattebokföring och innehar

samtliga ordinarie tjänst i postverket. Förbundet finner det anmärkningsvärt,

att kommittén f. n. inte synes planera att ta i anspråk denna

personal, som med en viss vidareutbildning skulle komma att utgöra en

mycket värdefull tillgång för den nya organisationen. Vidare erinrar förbundet

om att kommittén i sitt principbetänkande föreslagit, att en särskild

delegation skulle tillsättas för handläggning av de personalproblem som

kan uppkomma i samband med den nya organisationen av folkbokföringsoch

uppbördsväsendet. Förbundet understryker angelägenheten av att en

sådan delegation snarast tillsättes. Dessutom kräver förbundet, att överläggningar

om utbildning och eventuell omplacering av berörd personal kommer

till stånd samt att den personal, som berörs av omorganisationen, erhåller

information i ärendet.

Beträffande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens lokalfråga

och lokalisering på längre sikt har lokaliseringsutredningen

rörande statlig verksamhet inite kunnat finna något avgörande skäl för

eu förläggning till Stockholms-området. I princip anser utredningen, att

nämnden i fråga om samarbetsbehovet med den centrala statsförvaltningen

i övrigt inte skiljer sig från andra statliga verksamhetsgrenar, för vilka

utredningen ansett en utflyttning möjlig att genomföra.

När det gäller frågan om lokaler för nämnden finner byggnadsstyrelsen

det naturligt, att nämnden förlägges i nära anslutning till en datamaskinanläggning

av den typ som avses för länsstyrelsernas datakontor. Styrelsen

föreslår även, att nämnden skall åläggas att yttra sig över framställningar

i lokalfrågor för datakontoren, innan sådana ärenden anhängiggöres

hos byggnadsstyrelsen.

Kommitténs författnings förslag har i regel godtagits eller lämnats

utan erinringar av remissinstanserna. I några yttranden har dock

andra synpukter på uppbördsförordningens utformning framförts.

I fråga om kompetenskrav för den föreslagna nämndens ordförande och

vice ordförande framhåller kammarrätten följande.

Enligt förslaget skall de kompetenskrav, som i 72 § uppbördsförordningen

uppställts för ordföranden och vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden,

icke gälla för dem, som kommer att inneha motsvarande funktioner

i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Som skäl härför

har kommittén åberopat att några formella kompetenskrav beträffande ordförande

och vice ordförande i statliga nämnder numera sällan uppställes.

Emellertid må i detta sammanhang framhållas följande. I 19 § andra stycket

taxeringsförordningen och 74 § andra stycket förordningen om allmän

varuskatt föreskrives formella kompetenskrav för ordförande och vice ordförande

i riksskattenämnden. Ordföranden skall vara lagfaren. Enligt

nämnda stadgande i taxeringsförordningen skall vice ordföranden vara

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1961

lagfaren eller ha avlagt examen vid handelshögskola. Både ordföranden och

vice ordföranden skall dessutom jämlikt samma stadgande vara erfarna i

domarvärv eller i administrativ verksamhet. Vid handläggningen av ärende

enligt förordningen om allmän varuskatt skall dock vice ordföranden jämlikt

nyssnämnda stadgande i samma förordning vara såväl lagfaren som

erfaren i domarvärv eller i administrativ verksamhet, d. v. s. ha samma formella

kompetens som ordföranden.

Med hänsyn bland annat till centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

uppgift att uppmärksamma inadvertenser och ofullkomligheter i den

materiella lagstiftningen på folkbokförings- och uppbördsområdet anser

kammarrätten att krav på såväl lagfarenhet som erfarenhet i domarvärv eller

i administrativ verksamhet bör uppställas både för ordföranden och för vice

ordföranden i nämnden.

Skulle sådana kompetenskrav likväl anses alltför rigorösa synes emellertid

lägre kompetenskrav än vad för närvarande gäller för ordförande och

vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden icke böra införas för motsvarande

befattningar i den tilltänkta centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Även riksskattenämnden förordar — bl. a. med hänsyn till de för näringslivet

ömtåliga avgörandena i fråga om utlämnande av kontrolluppgifter

enligt handräckningsavtal mellan Sverige och de nordiska länderna

— att krav bör uppställas på att ordföranden och vice ordföranden i nämnden

skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv eller i administrativ verksamhet.

Tveksamhet mot alt slopa kompetenskravet uttalas även av länsstyrelsen

i Norrbottens län. I

I några yttranden berörs gränsdragningen mellan riksskattenämndens

och den föreslagna nämndens arbetsuppgifter.

Enligt förslaget skall centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

efter samråd med riksskattenämnden fastställa källskattetabeller och de

värden å naturaförmåner i form av kost och bostad eller endera av dessa

förmåner, som skall ligga till grund för uttagandet av källskatt. Överståthållarämbetet

anser att fastställande av skattetabeller är beroende av fastställandet

av värdet på naturaförmåner och att sistnämnda fastställande i

själva verket är en anvisning för taxeringsarbetet. Ämbetet föreslår därför

att dessa arbetsuppgifter även framdeles skall ankomma på riksskattenämnden.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig i samma riktning. Riksskattenämnden

uttalar beträffande fastställandet av källskattetabellerna, att utarbetandet

av tabellerna huvudsakligen innefattar endast räknearbete. Egentligt

behov av samråd rörande tabellerna föreligger inte. Nämnden, som inte

framför några erinringar mot att tabellernas fastställande överföres till centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden, förordar därför att bestämmelsen

om samråd med riksskattenämnden får utgå. I fråga om fastställandet av

värdet på naturaförmåner som skall ligga till grund för uttagandet av källskatt

anser nämnden, att värderingen av förmånerna vid preliminärbeskattningen

har sådant samband med deras värdering vid taxeringen att övervä
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Knngl. Maj.ts proposition nr 46‘ år 196b

gande skäl talar för att värdena även i fortsättningen skall fastställas av

riksskattenämnden. Om likväl fastställandet av dessa värden anses böra

tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bör, med hänsyn

till de intressen riksskattenämnden bar alt bevaka, fastställandet ske i

(enligt förslaget »efter») samråd med riksskattenämnden. Även länsstyrelsen

i Östergötlands län förordar att naturaförmånernas värdering i kä 11- skattehänseende även i framtiden handhas av riksskattenämnden.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Malmöhus län ifrågasätter slutligen

om icke fastställandet av formulär till preliminär självdeklaration även

framdeles bör ske av riksskattenämnden.

IV. Departementschefen

Med bifall till propositionen 1963: 32 har riksdagen (SU 41; rskr 101)

beslutat, att automatiska datamaskiner skall införas som hjälpmedel inom

folkbokföringen och för arbetet med bl. a. uppbörd och redovisning av de

direkta skatterna. Beslutet innebär, att länsstyrelserna med vissa undantag

skall förses med egna datamaskinanläggningar. Dessa anläggningar skall

ersätta länsstyrelsernas nuvarande adresseringsmaskiner och de hos postverkets

skatteavdelningar befintliga hålkortsmaskinerna. Skatteavdelningarnas

arbetsuppgifter skall i samband härmed överföras till länsstyrelserna.

Vid de länsstyrelser som förses med datamaskinanläggningar skall inom

landskontoret inrättas en ny sektion, benämnd datakontoret.

Den centrala ledningen av och tillsynen över folkbokförings- och uppbördsverksamheten

skall enligt statsmakternas beslut fr. o. in. den 1 juli

1964 ankomma på ett nyinrättat organ, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Till den nya nämnden skall överföras de uppgifter som nu

ankommer på centrala uppbördsnämnden och statistiska centralbyråns

folkbokföringsbyrå.

När statsmakterna förra året hade att ta ställning till organisationen för

folkbokförings- och uppbördsväsendet, godtogs i princip en av uppbördsorganisationskommittén

framlagd organisationsskiss till den nya folkbokförings-

och uppbördsnämnden. Det skulle emellertid ankomma på kommittén

att lägga fram ett detaljerat förslag till nämndens organisation. Kommittén

har nu redovisat sitt förslag rörande den nya nämndens uppgifter

och organisation.

Vid min anmälan av den förut nämnda propositionen 1963: 32 framhöll

jag, att vid utarbetandet av förslag till organisation för centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden borde tillses att klara gränser drogs mellan

nämndens och länsstyrelsernas befogenheter och skyldigheter. Mot denna

bakgrund har kommittén uttalat, att länsstyrelserna självfallet även i fortsättningen

bör ha ansvaret för folkbokförings- och uppbördsverksamheten i

4 Bihang titt riksdagens protokoll 196i. 1 samt Nr 46

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

länen. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall å sin sida svara

för att länsstyrelserna erhåller de föreskrifter och instruktioner samt råd

och anvisningar som erfordras för att verksamheten skall kunna bedrivas

i enhetliga och rationella former.

När det gäller överföring av uppgifter från andra centrala organ innebär

kommitténs förslag, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden på

folkbokföringsområdet i stort sett skulle överta de uppgifter som nu åvilar

statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen. Inom

uppbördsområdet skulle nämnden svara för de centrala uppgifter som nu

fullgöres av postverket och centrala uppbördsnämnden samt vissa av riksskattenämndens

åligganden. Beträffande avgränsningen mot riksskattenämnden

har kommittén ansett att principen bör vara att ärenden som rör

taxeringsförfarandet skall hänföras till riksskattenämnden och ärenden som

avser debiterings- och uppbördsförandet till centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden.

Från de nu angivna utgångspunkterna har kommittén föreslagit, att ämbetsbefattningen

för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden generellt

sett skall anges så, att nämnden skall handlägga centrala uppgifter

inom och utöva tillsyn över dels folkbokföringsväsendet och dels uppbördsväsendet

i vad detsamma avser debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen.

Målet för nämndens verksamhet skall vara att ernå eu

riktig och enhetlig tillämpning av folkbokförings- och uppbördsförfattningarna

samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt folkbokförings- och uppbördssystem.

Den närmare beskrivningen av nämndens uppgifter har kommittén

redovisat i ett förslag till instruktion för nämnden.

Den av kommittén angivna omfattningen av nämndens uppgifter har —

med några undantag till vilka jag återkommer i det följande — i huvudsak

godtagits av de hörda remissinstanserna. Flera länsstyrelser har dock ansett,

att nämndens befogenheter gentemot länsstyrelserna bort begränsas,

och klarare preciseras.

Jag vill för min del framhålla, att det primära ansvaret för folkbokförings-

och uppbördsverksamheten måste ligga på länsplanet. Även om jag

har förståelse för de från länsstyrelserna framförda synpunkterna, vill jag

emellertid understryka, att den genomgripande omdaning av folkbokföringsoch

uppbördsväsendet som datareformen innebär, kräver en mera långtgående

systematisering av arbetsrutinerna än vad som hittills varit erforderlig.

Om syftet med reformen skall uppnås, måste den centrala nämnden

ingående kunna följa och ge anvisningar för verksamheten vid datakontoren.

System- och programmeringsarbetet måste ges en enhetlig utformning

och även de manuella arbetsrutinerna måste anpassas till datateknikens

krav. Jag kan därför i allt väsentligt ansluta mig till kommitténs synpunkter

rörande nämndens tillsyns- och rådgivningsuppgifter, när det

gäller folkbokförings- och uppbördsverksamheten i länen. Likaledes anslu
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr hd är 1!)(H

ter jag mig i huvudsak till vad kommittén föreslagit rörande redovisningen

av kostnaderna för datamaskinanläggningarna och utnyttjandet av dessa

anläggningar.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har särskilt gränsdragningen

gentemot riksskattenämnden uppmärksammats. Två frågor har härvid

kommit i blickpunkten. Den ena gäller handläggningen av ärenden som

avser tillämpningen av avtal mellan Sverige och främmande makt angående

handräckning i skatteärenden. Sådana ärenden handlägges nu i vad de avser

Danmark, Finland och Norge av riksskattenämnden. Vissa av dessa

ärenden är enligt kommittén av den art att de mera faller inom centrala

folkbokförings- och uppbördsnämndens än inom riksskattenämndens område.

Kommittén har därför föreslagit, att dessa ärenden överföres till

den nya nämnden. Såsom riksskattenämnden själv påpekat skulle denna

emellertid ha kvar ärenden, som avser delgivning och införskaffande av uppgifter.

I likhet med riksskattenämnden anser jag det önskvärt, att samtliga ärenden

rörande tillämpningen av de ifrågavarande handräckningsavtalen kan

handläggas inom en myndighet. Jag föreslår därför, att dessa uppgifter i

sin helhet överföres till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Härutöver bör ärenden, som innebär tillämpning av handräckningsavlal

med andra länder än de tre förut nämnda och som f. n. handlägges

inom finansdepartementet, även kunna överföras till centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden. Detta förutsätter, att överenskommelse i förekommande

fall träffas med vederbörande främmande stat. Erforderligt bemyndigande

torde emellertid redan nu böra utverkas av riksdagen.

Den andra gränsdragningsfrågan gäller fastställandet av preliminärskattetabeller

och de värden å naturaförmåner som skall ligga till grund för uttagandet

av preliminärskatt. Enligt kommitténs förslag skall dessa uppgifter

ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Riksskattenämnden

och flera länsstyrelser anser dock, att fastställandet av värdena

å naturaförmåner alltjämt bör ankomma på riksskattenämnden. Enligt min

mening har den ifrågavarande uppgiften ett nära samband med upprättandet

av preliminärskattetabellerna. Jag förordar därför att fastställandet av

värden å naturaförmåner skall ankomma på centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden men att detta skall ske i samråd med riksskattenämnden.

Vidare delar jag den av några remissmyndigheter framförda tanken,

att uppgiften att fastställa formulär till preliminär självdeklaration bör

kvarligga hos riksskattenämnden.

Ytterligare några frågor, som aktualiserats vid remissbehandlingen av

kommitténs förslag, vill jag här beröra. I anledning av vad riksrevisionsverket

anfört om slopande av skatteclearingen mellan länsstyrelserna vill jag

framhålla, att jag är ense med verket om att denna fråga närmare bör övervägas.

Vidare ansluter jag mig till överståthållarämbetets förslag om att de

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196i

formulär till debiteringslängd, debetsedel och uppbördskort, som nu fastställes

av ämbetet, i stället bör fastställas av centrala folkbokförings- och

uppbördsnäinnden.

Med de nu angivna ändringarna kan jag i huvudsak godta uppbördsorganisationskommitténs

förslag rörande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

uppgifter. Den närmare beskrivningen av nämndens uppgifter —

i den mån dessa inte är reglerade i författning — torde på sedvanligt sätt få

ske genom den instruktion, som Kungl. Maj :t fastställer för nämnden. Jag

anser mig därför inte i detta sammanhang böra gå in på detaljerna i kommitténs

förslag.

En fråga vill jag emellertid särskilt beröra, nämligen utbildningsverksamheten.

Som kommittén framhållit kommer övergången till automatisk databehandling

att medföra en nära nog fullständig omläggning av de hithörande

arbetsrutinerna hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Även

andra myndigheter berörs härav, bl. a. pastorsämbetena. Om denna reform

skall kunna genomföras, krävs en omfattande information och utbildning

av den berörda personalen. Erfarenheten visar att övergången till automatisk

databehandling inom skilda områden i väsentlig grad underlättas genom

en väl tillrättalagd utbildning och information för alla personalkategorier.

Det är enligt min mening naturligt, att ansvaret för och ledningen av

utbildningsverksamheten i detta fall kommer att åvila centrala folkbokförings-

och uppbördsnäinnden. De allmänna riktlinjer som kommittén angett

för informations- och utbildningsverksamheten under genomförandetiden

finner jag lämpliga.

Självfallet är behovet av information och utbildning särskilt påtagligt under

tiden för genomförandet av datareformen. Även därefter kommer emellertid

utbildning och information att inta en framträdande plats i arbetet

med ledning av folkbokförings- och uppbördsverksamheten. Omfattningen

och inriktningen av denna verksamhet synes dock inte nu kunna närmare

bedömas. Densamma måste givetvis anpassas efter den aktuella situationen.

Det bör därför ankomma på nämnden att sedermera dra upp närmare riktlinjer

för den fortsatta utbildningsverksamheten.

När centrala folkbokförings- och uppbördsnäinnden träder i verksamhet

den 1 juli i år, kommer den att få överta uppbördsorganisationskommitténs

återstående uppgifter. Förutom att vara centralt lednings- och tillsynsorgan

för folkbokföringen och uppbörden kommer nämnden alltså att under de

närmaste åren även få svara för utrednings- och planeringsarbetet för genomförandet

av datareformen och för ledningen av den nu pågående försöksverksamheten

med automatiska datamaskiner i Stockholms och Östergötlands

län. Mot de allmänna riktlinjer, som kommittén uppdragit för det

fortsatta utredningsarbetet — innefattande jämväl för Kungl. Maj :ts beslut

angående maskinanskaffningen erforderlig utredning — har jag ingen

erinran. Jag förutsätter, att i förekommande fall samråd sker med stats
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Mnj.ts proposition nr iC> år 1964

kontoret. I övrigt vill jag understryka angelägenheten av att erforderliga

förslag kan framläggas i sådan tid att reformen inte fördröjes.

Liksom tidigare förutsatts bör man utgå irån att det nya systemet för aibetet

inom folkbokförings- och uppbördsväsendet i sina huvuddrag skall

tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1968.

Jag övergår härefter till frågan om centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

sammansättning och kansliorganisation.

Enligt uppbördsorganisationskommitténs förslag skall nämnden bestå av

ordförande, vice ordförande samt ytterligare minst fem ledamöter. Av ledamöterna

skall två ha sakkunskap på folkbokförings- och uppbördsområdena

och tre ha erfarenhet av arbetsförhållanden. Nämndens ordförande eller

vice ordförande skall på heltid ägna sig åt nämndens arbete. Mot kommitténs

förslag har erinringar gjorts bl. a. av de remissinstanser, som företräder

den statistiska verksamheten. Dessa har ansett, att i nämnden även bör ingå

eu ledamot som företräder statistikproduktionen. Därjämte har från några

domkapitels sida invänts att en av ledamöterna särskilt bör representera

kyrkobokföringen. I sistnämnda avseende har dock statistiska centralbyrån

ansett behovet av sakkunskap kunna tillgodoses genom att en expert i kyrkobokföringsfrågor

knytes till nämnden.

För egen del vill jag rörande nämndens sammansättning framhålla, att

jag finner det riktigt, att nämndens ordförande åtminstone under genomförandetiden

och tiden närmast därefter skall fullgöra heltidstjänstgöring för

nämnden och att han ansvarar för verksamheten såsom en verkschef. Såväl

genomförandet av den ifrågavarande omorganisationen av folkbokföringsoch

uppbördsväsendet som den fortsatta centrala ledningen under den närmaste

tiden därefter kommer att medföra så omfattande och krävande ställningstaganden

från nämndens sida att ordföranden fortlöpande bör följa och

leda verksamheten. Det vidlyftiga utrednings- och organisationsarbete, som

särskilt under de närmaste åren kommer att krävas för att fullfölja datareformen,

kan enligt min mening motivera att eventuellt ytterligare någon avnämndens

ledamöter under eu kortare övergångstid kan knytas till nämnden

med heltidstjänstgöring.

Beträffande nämndens sammansättning i övrigt anser jag i likhet med

kommittén, att nämnden utöver ordföranden och vice ordföranden bör utgöras

av minst fem ledamöter. Under genomförandetiden räknar jag med att

nämnden kan behöva förstärkas med några ledamöter med speciell erfarenhet

av datamaskintekniska, organisatoriska och administrativa frågor.

Jag utgår liksom kommittén från att ledamöterna kommer att representera

erfarenhet från olika områden, som är av betydelse för nämndens

verksamhet. Någon direkt föreskrift härom anser jag dock inte i detta

sammanhang erforderlig.

När det gäller samordningen av centrala folkbokförings- och uppbörds
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kiingl. Maj.ts proposition nr 16 år 196å

nämndens verksamhet med den statliga statistikproduktionen är del självfallet

angeläget att den nära samverkan som nu kunnat ske genom att riksbyrån

för folkbokföringen varit inordnad i statistiska centralbyrån kan fortsätta.

Detta bör, som kommittén också föreslagit, komma till uttryck i

nämndens instruktion genom en föreskrift om samråd med centralbyrån i

hithörande frågor. Vid behov kan till nämnden knytas en expert på statistiska

frågor.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså, att nämnden skall bestå av ordförande,

vice ordförande samt det antal ledamöter, dock minst fem, som

Ivungl. Maj :t bestämmer. För ledamöterna bör utses erforderligt antal suppleanter.

I detta sammanhang vill jag även beröra den av bl. a. kammarrätten och

riksskattenämnden upptagna frågan om formella kompetenskrav för ordföranden

och vice ordföranden. Såsom kommittén och remissinstanserna erinrat

om gäller f. n. att ordföranden och vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden

skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv, allmänna eller

administrativa, eller eljest väl kvalificerade för sin uppgift. Även i fråga

om ordföranden och vice ordföranden i riksskattenämnden är formella kompetenskrav

uppställda.

Såsom kommittén erinrat om föreskrives numera som regel inte några

formella kompetenskrav för uppdrag och tjänster inom statsförvaltningen.

Några särskilda skäl att frångå denna princip synes i förevarande fall inte

föreligga. Som framgått av vad jag nyss anfört rörande kompetensvillkoren

för centrala uppbördsnämnden föreligger inte heller för denna något absolut

villkor om lagfarenhet för ordföranden och vice ordföranden. I likhet med

kommittén anser jag därför, att några i författning intagna kompetenskrav

för ordförande och vice ordförande i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

inte bör uppställas.

Vad beträffar centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens kansliorganisation

har uppbördsorganisationskommittén övervägt huruvida folkbokförings-

och uppbördsfrågorna skulle förläggas till skilda byråer. Kommittén

har dock inte ansett det möjligt att f. n. med tillräcklig grad av säkerhet

bedöma omfattningen av uppgifterna. Den har därför stannat för att föreslå,

att folkbokförings- och uppbördsärendena tills vidare sammanföres till en

byrå, benämnd administrativa byrån. Denna byrå skulle vara uppdelad på en

folkbokförings- och en uppbördssektion. Från flera remissinstansers sida

har dock yrkats på att två särskilda byråer borde inrättas för de nu ifrågavarande

ärendena.

Såsom kommittén framhållit kan man räkna med att de ärenden på folkbokföringens

område, som kommer att överföras till den nya nämnden, blir

av i stort sett samma omfattning som de som nu åvilar statistiska centralbyråns

folkbokföringsbyrå. Härtill kommer de förhållandevis omfattande

uppbördsärendena. De uppgifter, som skall handläggas av den föreslagna

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

administrativa byrån, blir alltså betydande. Liksom kommittén anser jag

dock alt det ännu inte föreligger tillräckligt underlag för att bedöma den

framtida omfattningen av dessa uppgifter. .lag är därför inte beredd att förorda

någon delning av ärendena på skilda byråer utan föreslår i likhet med

kommittén att dessa ärenden förlägges till eu administrativ byrå. Denna bör

som kommittén förutsatt arbeta på två sektioner, nämligen eu för folkbokloringsärenden

och en för uppbördsärenden.

Under de närmaste åren kommer nämnden emellertid såväl på folkbokförings-

som uppbördssidan att få en rad uppgifter i samband med dataieformens

genomförande. Till större delen torde dessa uppgifter, såsom jag näimare

kommer till i det följande, få fullgöras med hjälp av tillfällig expertis.

Åtskilliga uppgifter av övergående natur kommer emellertid att ligga på

administrativa byrån. Jag räknar därför med att chefstjänsten föi denna byrå

under en övergångstid eventuellt kan behöva dubbleras.

För handläggningen av de ärenden, som sammanhänger med planeringen

i allmänhet och driften av maskinanläggningarna, har kommittén föreslagit

eu särskild byrå, benämnd tekniska byTan. Denna skulle enligt kommitténs

förslag vara indelad i tre sektioner, nämligen en systemsektion, en organisationssektion

och en ekonomisektion. Mot denna organisation har i några remissyttranden

riktats erinringar, särskilt vad gäller ekonomiärendenas inplacering

inom byrån.

Som kommittén framhållit kommer det nya ADB-systemet att medföra att

betydande delar av arbetet inom folkbokföringen och skatteuppbörden skall

utföras helt maskinellt. För att systemet skall fungera väl är det oundgängligen

erforderligt med eu noggrann planering och systemutformning och ett

rationellt utnyttjande av de maskinella resurserna. Likaledes är det väsentligt,

att maskinparken kan utnyttjas också för andra uppgifter än folkbokföring

och uppbörd. I detta arbete kommer de tekniska och ekonomiska fiagorna

att ha ett nära samband. Jag finner det därför naturligt, att dessa uppgifter,

såsom kommittén föreslagit, förlägges till samma byrå.

Som förut berörts skall nämnden planlägga och organisera utbildning av

personalen inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Hithörande frågor

skall enligt kommitténs förslag handläggas inom en fristående sektion, benämnd

utbildningssektionen. Denna skulle alltså inte inordnas i någon av

byråerna utan direkt lyda under nämndens ledning. Några remissinstansei,

bl. a. länsstyrelsernas utbildningsnämnd, har ifrågasatt lämpligheten av att

redan nu binda organisationen, när det gäller personalutbildningen.

Vid min genomgång av nämndens arbetsuppgifter har jag understrukit betydelsen

av information och utbildning när det gäller den i folkbokföringsoch

uppbördsväsendet verksamma personalen. Utbildningens betydelse har

också allmänt vitsordats av remissinstanserna. Självfallet kommer utbildningsverksamheten

att bli särskilt accentuerad under genomförandetiden.

Såsom kommittén framhållit kan emellertid även det framtida behovet av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

infoi mation och utbildning beräknas bli avsevärt. Det är enligt min mening

väsentligt, att dessa uppgifter kan handläggas av särskilt avdelad personal.

Jag ansluter mig därför till kommitténs förslag om en utbildningssektion

hos nämnden.

När det gäller utbildningssektionens verksamhet vill jag framhålla, att den

mera omfattande och grundläggande ADB-utbildningen naturligen bör ligga

inom det ordinarie utbildningsväsendet. Jag vill även erinra om den centrala

funktion, som statskontoret numera har när det gäller utbildningen av ADBpei

sonal för den statliga verksamheten. Den utbildning som närmast ankommer

på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bör därför vara sådan

utbildning som direkt har anknytning till arbetet inom folkbokföringen

och skatteuppbörden. Självfallet kan några klara gränser inte dras upp, utan

utbildningsbehovet får bedömas efter det aktuella läget. Det är härvid givetvis

erforderligt med ett samråd mellan nämnden och andra utbildningsorgan,

främst statskontoret och länsstyrelsernas utbildningsnämnd. Jag utgår

därför från att nämnden kommer att ha ett nära samarbete med dessa organ

när det gäller utbildningens inriktning och utformning.

Vad angår frågan om personalbehovet för nämnden anser kommittén att

närmare utgångspunkter saknas för att i dagens läge göra en tillförlitlig bedömning

av den framtida personalorganisationen. Ett ställningstagande kan

enligt kommittén först göras sedan erfarenheter vunnits av verksamheten

inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och mera omfattande

erfarenheter erhållits från ADB-verksamheten inom statsförvaltningen i övrigt.

Kommitténs förslag är därför utformat som en stomme till den organisation,

som kan bli erforderlig sedan omorganisationen inom folkbokföringsoch

uppbördsväsendet blivit fullt genomförd. Mot bakgrund härav har kommittén

begränsat sig till att föreslå, att vardera av de två byråerna skall förestås

av en byråchef och varje sektion av en byrådirektör. Personal i övrigt

bör enligt kommittén få anställas i mån av behov och tillgång på medel. På

personalförteckningen för nämnden skulle därför uppföras endast chefspersonalen

och viss biträdespersonal.

Beträffande personalbehovet under genomförandetiden har kommittén erinrat

om att inom densamma f. n. sysselsättes ca 65 personer, inklusive den

personal som ställts till förfogande av maskinföretagen. Centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden kommer att från den 1 juli i år överta kommitténs

återstående uppgifter. Kommittén bedömer därför att i stort sett samma

personalstyrka ertordras härför. Därtill kommer ca 35 personer som erfordras

för de uppgifter som skulle överföras från statistiska centralbyråns

folkbokföringsbyrå, riksskattenämnden och centrala uppbördsnämnden

samt för allmänna kanslifunktioner. Totalt beräknar kommittén alltså personalbehovet

för de närmaste åren till i runt tal 100 personer.

Såsom kommittén framhållit, är det självfallet inte möjligt att innan närmare

eifarenhetei Aiinnits, av den nya organisationen med säkerhet kunna

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr Ui år 1964

bedöma det framtida personalbehovet för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

.lag delar därför kommitténs uppfattning att organisationen

nu bör bestämmas endast såvitt gäller den personal som kan beräknas bli

erforderlig för ledningsfunktioner i den permanenta organisationen och att

behovet av arbetskraft i övrigt under genomförandetiden får täckas med anlitande

av experter och extra tjänstemän. Kommitténs bedömning av personalbehovet

för de närmaste åren anser jag mig även i huvudsak kunna biträda.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår jag att vid nämnden inrättas två

byråchefstjänster i Be 1, tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 och tre

tjänster som högst byrådirektör i Ae 25. De tre tjänsterna i högst Ae 27 avser

jag närmast för folkbokförings-, system- och organisationssektionerna.

Berörda personalorganisationer har vid överläggningar förklarat sig inte

ha något att erinra mot de av mig förordade lönegradsplaceringarna.

Nämndens behov av personal i övrigt torde tills vidare i huvudsak få

täckas genom extratjänster. De biträdestjänster som motsvaras av indragningar

av ordinarie och extra ordinarie biträdestjänster hos statistiska

centralbyrån och riksskattennämnden bör dock inrättas såsom ordinarie

resp. extra ordinarie. I enlighet härmed bör på personalförteckningen för

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden uppföras en kontorsskrivare

i Ao 13, två kansliskrivare i Ao 11, tre kanslibiträden i Ao 7 samt fyra kontorsbiträden

i Ao 5. Vidare beräknar jag medel för fyra kanslibiträdestjänster

i Ae 7 och fyra biträdestjänster i reglerad befordringsgång.

I likhet med vad som gällt vid andra organisationsändringar kan särskilda

övergångsåtgärder behöva vidtas för genomförande av förslagen. Bl. a. kan

det bli fråga om att på övergångsstat uppföra tjänster för de ordinarie tjänstemän

hos statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå, som inte kan erhålla

ordinarie tjänst hos den nya nämnden. Vidare torde det få förutsättas

att av omorganisationen berörda innehavare av extra-ordinarie tjänst hos

statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå och riksskattenämnden i stället

beredes sådan tjänst hos centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Jag föreslår, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta

erforderliga övergångsåtgärder.

Jag övergår härefter till frågan om anslag till nämndens verksamhet för

nästa budgetår.

Nämnden bör såsom jag tidigare anfört bestå av ordförande, vice ordförande

samt det ytterligare antal ledamöter, dock minst fem, som Kungl.

Maj :t bestämmer. Arvoden till dessa torde böra fastställas av Kungl. Maj :t.

För detta ändamål samt för ersättning för mistade avlöningsförmåner till

ledamöter, som fullgör heltidstjänstgöring för nämndens räkning, beräknar

jag 160 000 kr.

Under nämndens anslagsposter till ordinarie och icke-ordinarie personal

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

inräknar jag endast lönekostnaden för de ordinarie och extra ordinarie

tjänster som jag förut nämnt. Lönekostnaderna för den övriga personalen

liksom även för den tillfälliga expertis, som erfordras för nämndens utredningsarbete,

beräknar jag under en särskild anslagspost till ersättningar till

expertis och tillfällig arbetskraft. Denna upptar jag till 2 200 000 kr.

När det gäller omkostnaderna för nämndens verksamhet har jag ingen erinran

mot den av kommittén föreslagna omkostnadsstaten. Jag beräknar

därvid under anslagsposten till reseersättningar 5 000 kr. för internordiska

tjänsteresor. Omkostnadsanslaget upptar jag totalt till 942 000 kr.

Kostnaderna för försöksverksamheten med datamaskiner inom folkbokföring

och uppbörd beräknar jag i enlighet med kommitténs förslag till sammanlagt

2 079 000 kr. Härav avser 546 000 kr. avlöningar och 1 533 000 kr.

omkostnader.

De av kommittén framlagda författningsförslagen föranleder — utöver

vad jag redan anfört — ingen erinran från min sida.

V. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. antaga de i det föregående nämnda förslagen till

1) förordning angående ändring i uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272); samt

2) förordning om överflyttande på centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden av uppgifter, som tillkomma

statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen

och centrala uppbördsnämnden, in. m.;

B. godkänna av mig i det föregående angivna riktlinjer

för centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens uppgifter

och organisation;

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden att från och med den 1

juli 1964 eller senare dag, som kan befinnas lämplig — sedan

i förekommande fall överenskommelse därom träffats

med vederbörande främmande stat — övertaga med tilllämpningen

av mellan Sverige och främmande stater ingångna

handräckningsavtal sammanhängande arbetsuppgifter,

vilkas handläggning enligt nuvarande bestämmelser

ankommer på Kungl. Maj :t eller riksskattenämnden;

D. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder

för förslagens genomförande;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

E. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa den personalförteckning

för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

F. godkänna följande avlöningsstat för centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 107 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 160 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis.......................... 2 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 335 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 198 000

Summa kr. 3 000 000

G. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr;

H. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kr;

I. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring och

uppbörd för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 079 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196b

Bihang

Uppbördsorganisationskommitténs författningsförslag

Förslag till förordning angående ändring i uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1, 3 och 4 mom., 8 §, It §, 18 §, 23 §, 33 §,

43 § 1 mom., 72 § samt 73 § ävensom rubriken före 72 § uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 samt punkt 3 av anvisningarna till 3 §, punkt 5 av

anvisningarna till 39 § och anvisningarna till 85 § samma förordning skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

1 mom. Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst

av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara

kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod

och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatt

utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden fastställer, efter samråd med riksskattenämnden, för

varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller

den längre tid som centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bestämmer,

angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på

följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten —--under inkomståret,

att den —■ — ■— för förmögenhet,

att den---tilläggspensionsavgift, samt

att vid---angivna utskylderna.

Tabellerna skola----antal kronor.

3 mom. Skattetabellerna skola angiva den preliminära skatten under förutsättning

att statlig inkomstskatt beräknas med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret, att sjukförsäkringsavgift

beräknas i enlighet med vad riksförsäkringsverket bestämmer

för inkomståret samt att det sammanlagda beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel beräknas för skattekrona och

skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, vilka av centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden fastställas för varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke sägs, må centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning

av vederbörande stad, upprätta särskild tabell för inom staden

skattskyldiga, avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtiotal

ören, samt meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning

av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av

sådan tabell, skall gäldas av vederbörande stad.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1962: 595, av 4 § 3 mom. se 1962: 666, av 8 § se

1961:627, av"l8 och 33 §§ se 1954:340, av 43 § se 1959:174, av 72 § se 1958:300 samt av

73 § se 1957: 70.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr it! år W6“i

/i inom. I skattetabellerna skall därjämte intagas eu särskild kolumn, vari

angives det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas å inkomst för

dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För

samtliga skattetabeller skola enahanda belopp angivas i den särskilda kolumnen

all tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i

2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen skola beräknas på grundval

av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och av den utdebitering

till kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel samt

med tillämpning av det ortsavdrag, som centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

för varje år bestämmer. Den särskilda skattekolumnen skall

avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. I övrigt skall vad ovan i denna

paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

8 §•

Åtnjuter skattskyldig ---— sammanlagda värde.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden fastställer, efter samråd

med riksskattenämnden, de värden, som i första stycket angivna naturaförmåner

skola anses äga genomsnittligt inom riket vid tillämpning av denna

förordning. Nämnda värden skola angivas i skattetabellerna.

11 §•

Preliminär A-skatt---genom försäkring.

Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader för fullgörande av

tjänst än ovan sagts må hänsyn tagas vid beräkning av preliminär A-skatt

allenast där centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden förklarat att

så må ske.

18 §.

Preliminär självdeklaration skall avfattas å blankett enligt av centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden fastställt formulär.

Preliminär självdeklaration---sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration ----före inkomståret.

Preliminär självdeklaration — ---22 § sägs.

23 §.

Skatt skall —--under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under---— mån förskjutes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden må om särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter generalpoststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss månad skall infalla under annan tid

än nyss sagts.

33 §.

För skattskyldig —- --av skatt.

Vid debetsedel, —--i fråga.

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar och skattekort skall upprättas

i enlighet med av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

fastställt formulär.

43 §.

1 mom. Arbetsgivare skall---skatteavdraget angivits.

Efter utgången — — — skall erläggas.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 196b

Har debetsedel----kvarstående skatt.

Det ankommer på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att

fastställa formulär till erforderliga blanketter för uppgiftsskyldighet som i

detta moment sägs. Blanketterna skola genom statsverkets försorg kostnadsfritt

tillhandahållas arbetsgivare.

Central tillsyn m. m.

72 §.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall handlägga centrala

uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i riket såvitt avser

debitering och uppbörd av skatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

Det åligger nämnden att, efter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet,

arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer,

meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av

preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

Närmare föreskrifter angående nämndens organisation och åligganden

meddelas av Konungen.

73 §.

Häradsskrivare, kronokamrerare, tjänsteman hos lokal skattemyndighet

eller hos länsstyrelse, ordförande och ledamöter i centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden, hos nämnden anställda tjänstemän samt sakkunnig,

som biträder nämnden, ävensom, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna

i 50 § 1 mom. första, andra, tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen,

taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del av

preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats

eller tillhandahållits enligt bestämmelse i denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling, som nyss sagts, skall jämväl tillhandahållas

andra myndigheter än de förut nämnda, därest dessa i och för sin

verksamhet böra erhålla del därav.

Den, som---årlig taxering.

Självdeklaration, uppgift---årlig taxering.

Vad i---- stycket avses.

Anvisningar

till 3 §.

3. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall, då så finnes påkallat,

meddela bindande förklaringar beträffande frågor om sättet för uttagande

av preliminär skatt.

till 39 §.

5. Det ankommer på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att

i den omfattning behov därav föreligger meddela bindande besked rörande

tillämpningen av bestämmelserna om när skatteavdrag skall göras. Därjämte

må nämnden, då fråga är om anställning som är avsedd att vara kortare

tid än en vecka, föreskriva att skatteavdrag ej skall verkställas, därest

sådant avdrag skulle medföra avsevärda olägenheter eller om särskilda skäl

eljest föreligga. Även i andra fall må nämnden, där detta med hänsyn till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1964 59

skaltskyldigs inkomst eller anställningsförhållanden finnes påkallat, förklara

att skatteavdrag ej skall verkställas.

till 85 §.

Som exempel —--frångå deklarationen.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden äger lämna anvisningar

i frågor rörande räntebefrielse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Förslag till förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i

egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala

uppbördsnämnden, m. m.

Kungl. Maj :t har, med riksdagen, funnit gott förordna som följer.

De uppgifter och befogenheter, som enligt vad av Kungl. Maj :t i gällande

författningar eller genom särskilda beslut stadgats skola tillkomma dels

statistiska centralbyrån såsom utövare av den centrala ledningen av och

tillsynen över folkbokföringen i riket (riksbyrå för folkbokföringen) dels

ock centrala uppbördsnämnden, skola i stället ankomma på centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden, såvitt ej annat föreskrives.

Utan hinder av vad sålunda stadgats skall tillsvidare gälla att hos statistiska

centralbyrån skall föras i 60 § folkbokföringsförordningen den 28 juni

1946 (nr 469) omförmält, av personakter för döda eller dödförklarade bestående

dödregister.

Därest tvekan uppkommer huruvida, med hänsyn till ärendets beskaffenhet,

visst ärende eller grupper av ärenden skola såsom avseende folkbokföringen

i riket överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

eller icke, äger nämnden och statistiska centralbyrån att i samråd meddela

föreskrifter härom.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr b6 år 196A

Innehållsförteckning

Propositionen ....................................>... \

F örfa ttn in gs förslag

Förslag till förordning angående ändring i uppbördsförord
ningen

den 5 juni 1953 (nr 272) ........................ 2

Förslag till förordning om överflyttande på centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden av uppgifter som tillkomma

statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen

och centrala uppbördsnämnden, m. m........... 8

Utdrag av statsrådsprotokollet den 7 februari 196b 9

I. Nuvarande centrala organ och deras arbetsuppgifter . . JO

Centrala uppbördsnämnden ........................ 10

Statistiska centralbyrån............................ \ 1

Riksskattenämnden................................ 12

Generalpoststyrelsen .............................. 13

Riksrevisionsverket................................ 14

Länsstyrelsen i Stockholms län...................... 14

Blankettkommissionen ............................ 15

II. Uppbördsorganisationskommitténs förslag............ 15

A. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

framtida arbetsuppgifter och organisation ........ 15

Arbetsuppgifter ................................ 15

Ämbetsbefattning .............................. 15

Huvuddragen av nämndens arbetsuppgifter........ 19

Organisation .................................. 25

Inledning...................................... 25

Nämndens sammansättning m. m................. 26

Nämndens kansli .............................. 28

B. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens arbetsuppgifter

och organisation under tiden för ADB
systemets

genomförande ........................ 30

Inledning...................................... 30

Arbetsuppgifter ................................ 31

Organisation .................................. 33

C. Kostnadsberäkningar............................ 34

III. Remissyttranden .................................. 37

IV. Departementschefen .............................. 45

V. Departementschefens hemställan.................... 54

Bihang. Uppbördsorganisationskommitténs författningsförslag

................................................ 56

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640131

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av centrala folkbokföringsoch uppbördsnämnden, m.m., jämte i ämnet väck a1 i texten
  2. SU 1964:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående organisationen av centrala folkbokföringsoch uppbördsnämnden, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten