Sök i Ratio Lex

Angående förstatligande av Vetenslcapsalcademiens forskningsinstitut för experimentell fysik m.m

1964-02-21 · 37 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:47, Angående förstatligande av Vetenslcapsalcademiens forskningsinstitut för experimentell fysik m.m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1061

Nr 47

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstatligande av

Vetenslcapsalcademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik m.m.; given Stockholms slott den 21 februari

1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av ett betänkande av riksmuseiutredningen föreslås i propositionen,

att Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik (Nobelinstitutet

för fysik) fr. o. m. den 1 juli 1964 ombildas till ett fristående statligt

institut, benämnt forskningsinstitutet för atomfysik, med uppgift att bedriva

forsknings- och utbildningsverksamhet på atomfysikens område. En tjänst som

föreståndare och professor och bl. a. tre laboraturer föreslås inrättade vid institutet.

Till driftkostnader för det statliga institutet under budgetåret 1964/65 föreslås

anslag med sammanlagt 1 086 000 kr., vilket jämfört med motsvarande

bidragskostnader under innevarande budgetår innebär en ökning av statens

kostnader med 599 000 kr.

Vidare förordas, att staten övertager den fastighet, där forskningsinstitutet är

beläget för en köpeskilling av 4 000 000 kr. .

1 — Bihav(j till riksdagens ''protokoll 1961. 1 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

JJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, liåUet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 1964-

Närvarande:

Statsministern Erländer, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående förstatligande

av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik

m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1964/65 beräkna

a) till Forskningsinstitutet för experimentell fysik m. m. ett anslag av 1 090 000

kr. (s. 534);

b) till Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen ett investeringsanslag av

4 000 000 kr. (s. 669).

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ift or 1964-

I. Inledning

Med stöd av Kung!. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1959 tillkallades samma

dag fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande

naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning till

universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål.

De sakkunniga,1 som antagit benämningen rihsmuseiutredningen, har med

skrivelse den 10 november 1962 avgivit betänkandet »Naturhistoriska riksmuseets

framtida ställning och organisation» (Ecklesiastikdepartementet 1962:2,

stencilerat). Över betänkandet har yttranden avgivits av ett antal myndigheter,

organisationer m. m. Förslaget jämte vid remissbehandlingen framförda erinringar

och synpunkter är föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Utredningen har vidare med skrivelse den 12 november 1963 avgivit betänkandet

»Forskningsinstitutet för experimentell fysik. Förslag om institutets

framtida ställning» (Ecklesiastikdepartementet 1963:11, stencilerat). I betänkandet

föreslås bl. a. att Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik skall fr. o. m. den 1 juli 1964 ombildas till ett fristående statligt

institut.

Över betänkandet har, efter remiss, utlåtanden avgivits av kanslersämbetet

för rikets universitet efter hörande av berörda universitetsmyndigheter, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna efter hörande av berörda högskolemyndigheter,

statskontoret, riksrevisionsverket, statens personalpensionsverk, byggnadsstyrelsen,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning,

statens tekniska forskningsråd, Vetenskapsakademien, försvarets forskningsanstalt,

delegationen för atomenergifrågor samt Frescatikommittén.

Vidare har vissa sammanslutningar och organisationer m. m. beretts tillfälle

att yttra sig över betänkandet. Med anledning härav har yttranden avgivits av

Nobelstiftelsen, Svenska teknologföreningen, AB Atomenergi, Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

samt Landsorganisationen i Sverige (LO).

Härjämte har Vetenskapsakademien i sedvanlig ordning framlagt förslag till

äskanden för nästa budgetår avseende anslaget Bidrag till vetenskaplig verksamhet

vid Vetenskapsakademien.

1 F. d. kanslern för rikets universitet A. Thomson, ordförande, dåvarande chefen för tekniska

museet, intendenten T. Althin (t. o. m. den 7 november 1961), ledamoten av riksdagens första

kammare, chefredaktören A. J. Andersson, kanslichefen T. Arén och ledamoten av riksdagens andra

kammare, övningsskolläraren J. Blidfors.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr Irf år 196k

II. Forskningsinstitutets tillkomst, utbyggnad och

organisation m. m.

Tillkomst och utbyggnad

Enligt Nobelstiftelsens grundstadgar, utfärdade år 1900, kan de prisutdelande

organen upprätta särskilda vetenskapliga institutioner med uppgift att biträda

med utredningar vid prisbedömningama samt att i övrigt främja stiftelsens

ändamål.

År 1903 inrättade Vetenskapsakademien i överensstämmelse härmed Nobelinstitutets

avdelning för fysikalisk kemi med professor Svante Arrhenius som

föreståndare. För institutets räkning förvärvade Nobelstiftelsen 1907 med äganderätt

ett till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande område omfattande 4 hektar

56 ar 52 kvadratmeter mot en ersättning av 200 000 kr. På området uppfördes

efter kort tid byggnader för institutet; inflyttningen skedde 1909.

Efter Arrhenius’ bortgång år 1927 ombildades den enda dittills upprättade

avdelningen av Nobelinstitutet till en avdelning för fysik (teoretisk fysik). Till

föreståndare utsågs professor C. W. Oseen. Sedan denne avlidit år 1944, inriktades

avdelningens verksamhet ånyo på kemi, nu organisk kemi.

På Nobelstiftelsens område uppfördes för nobelmedel under åren 1936—39

huvudbyggnader — inklusive en mindre cyklotronhall — för Nobelinstitutets

avdelning i fysik (experimentell fysik). Senare tillkom dels en föreläsningssal

(1945), dels en större cyklotronhall jämte laboratorium (1945—47). Byggnaderna

har från början upplåtits åt Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik, vilket inledde sin verksamhet år 1937 med professor Manne Siegbahn

som föreståndare.

Nobelinstitutet är nu uppdelat på två avdelningar — en i fysik och

en i kemi. Enligt grundstadgarna för Vetenskapsakademien står institutet under

akademiens vård och inseende.

Tillkomsten och utbyggnaden av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut

för experimentell fysik baseras på en rad riksdagsbeslut.

I korthet återges här beslutens innebörd.

1936 års riksdagsbeslut. I propositionen 1936:1 VIII ht (s. 78 ff.) föreslogs,

att en personlig professur i experimentell fysik skulle inrättas vid Vetenskapsakademien

för professorn vid universitetet i Uppsala K. M. G. Siegbahn. Staten

skulle dels svara för kostnaderna för Siegbahns lön intill hans inträde i pensionsåldern

år 1951, dels under samma tid lämna ett årligt bidrag av 35 000 kr. till

driften av ett forskningsinstitut, som Vetenskapsakademien åtagit sig att inrätta

med anlitande av Nobelmedel. Som villkor för dessa åtaganden från statens sida

skulle gälla, dels att Vetenskapsakademien inrättade nämnda forskningsinstitut

fr. o. in. den 1 juli 1937, dels att från enskilt håll — Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse — lämnades ett årligt bidrag av 55 000 kr. till institutets driftkostnader

under minst tio år, räknat fr. o. m. den 1 juli 1937.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 47 ur 1004 •>

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (SU 64; Rskr 175). I likhet med

departementschefen förutsatte riksdagen, att ansprak pa fortsatta bidiag a\

statsmedel till driftkostnaderna icke skulle komma att ställas pa staten efter

Siegbahns avgång.

1943 års riksdagsbeslut. Av eu redogörelse i propositionen 1943:1 VIII ht

(s. 09 ff.) framgår, att forskningsinstitutets cyklotronanläggning för framställning

av radioaktiva ämnen huvudsakligen bekostats av Knut och Alice Wallcnbergs

stiftelse, vilken under perioden 1940—43 ställt även ett arsbidrag av

48 000 kr. till förfogande för driften av laboratoriet. 1943 års riksdag beslöt, att

staten till driften av cyklotronanläggningen under tre år, räknat fr. o. m. den

1 juli 1943, skulle lämna ett årligt bidrag av 25 000 kr. (SU 8; Rskr 8).

1946 års riksdagsbeslut. I propositionen 1946: 95 framhöll departementschefen

bl. a., att forskningsinstitutet alltsedan tillkomsten varit speciellt inriktat pa

kärnfysiska forskningar, dvs. på studiet av atomkärnornas byggnad och reaktioner.

Vid sidan av den egentliga forskningsverksamheten hade inom institutet

ägt rum en betydande utbildning på licentiand- och doktorandniva, något som

enligt departementschefen medverkat till att ge institutet karaktären av ett

komplement till universitets- och högskoleorganisationen. Denna institutets

ställning skulle komma att ytterligare befästas — framhölls det — om staten i

ökad utsträckning understödde dess verksamhet.

Riksdagen fann — i likhet med departementschefen — att staten borde ekonomiskt

understödja en planerad utvidgning av institutets verksamhet (SU 79;

Rskr 164). Det statliga årliga driftbidraget bestämdes till totalt 250 000 kr.,

vilket innebar en ökning med 190 000 kr. Till byggnadsarbeten och utrustning

anvisades såsom engångsanslag sammanlagt 270 000 kr.

1948 års riksdagsbeslut. Efter förslag i propositionen 1948:1 VIII ht (s. 45 ff.)

beslöt riksdagen, att vid forskningsinstitutet skulle inrättas en tjänst som kborator,

personlig för f. d. professorn i fysik vid Åbo akademi S. H. E. Slätis

(SU 8; Rskr 8).

Organisation, personal och finansiering

Forskningsinstitutet för experimentell fysik består av fyra avdelningar, nämligen

acceleratoravdelningen, isotopavdelningen, kärnkemiska avdelningen och

elektronikavdelningen. De administrativa uppgifterna vid institutet ombesörjes

av Vetenskapsakademien. Den omedelbara ledningen av institutets verksamhet

utövas av cn föreståndare. Beslut om anställande av forskare och tjänstemän

på högre befattningar vid institutet fattas av Vetenskapsakademien.

Till föreståndare för institutet utsågs vid dess start professor Manne Siegbahn.

Efter dennes pensionering år 1951 har föreståndarebefattningen hållits vakant.

Den har interimistiskt uppehållits av professor Siegbahn, som under åren 1951—

58 erhållit arvode via riksstaten och därefter av Vetenskapsakademien.

Av befattningarna vid institutet är endast den personliga laboraturen statlig.

Lön till övrig personal utbetalas av statens råd för atomforskning (AFR) och

Vetenskapsakademien (VA).1 Ifrågavarande befattningar är i lönehänseende

1 Vetenskapsakademiens utbetalningar till löner och materiel vid institutet bestrides dels från

det statliga bidragsanslaget fr. o. in. budgetåret 1937/38, dels av akademiens egna medel fr. o. m.

budgetåret 1958/59.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

likställda med motsvarande statliga tjänster. Pensionsfrågan är för en del av

personalen ordnad genom anslutning till statens personalpensionsverk.

Följande sammanställning visar antalet befattningar m. m. placerade vid institutet

den 1 juli 1963 — med fördelning på olika kategorier.

Befattning

Lön ut- betalas från

Anm.

Forskare med lägst docentkompetens (9)

laborator Bo 1 ....................

personlig statlig tjänst för S. H. E.

Slätis

laborator Bl ....................

VA

accelera tora vdelningen

laborator Bl ....................

VA

elektronikavdelningen

laborator A 25 ...................

VA

kämkemiska avdelningen

2 docenter A 25 ..................

VA

forskare A 25.....................

AFR

personlig befattning för S. Hultberg

2 docenter A 24 ..................

AFR

Övriga forskare (10)

3 forskningsassistenter A 21 ........

VA

4 forskningsassistenter A 21........

AFR

2 forskningsassistenter A 19........

AFR

forskningsassistent A 19 ...........

VA

Övrig personal (25)

förste driftingenjör A 24 ..........

VA

acceleratoravdelningen

driftingenjör A 21 ................

AFR

elektronikavdelningen

driftingenjör A 21 ................

VA

2 laboratorieingenjörer A 19........

VA

acceleratoravdelningen

laboratorieingenjör A 19 ...........

VA

elektronikavdelningen

2 laboratorieingenjörer A 15........

AFR

acceleratoravdelningen

laboratorieingenjör A 17 ...........

VA

isotopavdelningen

laboratorieingenjör A15 ...........

AFR

elektronikavdelningen

laboratorieingenjör Al5 ...........

AFR

kämkemiska avdelningen

2 laboratorieingenjörer A 14........

AFR

acceleratoravdelningen

elmekaniker A 12 .................

AFR

verkstaden

förste instrumentmakare A 12 ......

VA

verkstaden

laboratorietekniker A12 ..........

VA

acceleratoravdelningen

laboratorietekniker A12 ..........

AFR

acceleratoravdelningen

instrumentmakare A 11 ...........

VA

verkstaden

2 instrumentmakare All ..........

AFR

verkstaden

kansliskrivare All ...............

VA

kontorist A 9 .....................

VA

mekaniker A 9....................

AFR

verkstaden

vaktmästare A 9 ................

VA

vaktmästare A 8 .................

VA

Det totala antalet befattningar — utöver föreståndarens — vilka vid den

aktuella tidpunkten var placerade vid institutet, uppgick sålunda till 44; av befattningshavarna

erhöll 21 lön från forskningsrådet. Vid institutet arbetade här
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 nr 1964

jämte ett tjugotal forskare, huvudsakligen licentiandcr och doktorander från

dels tekniska högskolan i Stockholm, dels Stockholms universitet. Vidare fanns

vid institutet — utöver den mera permanenta personalstyrkan ett mindre

antal biträden, avlönade med medel under Vetenskapsakademiens förvaltning.

Forskningsinstitutet har alltifrån sin tillkomst ar 1937 erhållit bidrag till

driftkostnaderna under riksstatsanslaget Bidrag till (vetenskaplig verksamhet

vid) vetenskapsakademien. Fr. o. m. budgetåret 1949/50 har statsmedel

kommit institutet till del även genom atomkommittén (sedan den 1 juli 1959:

statens råd för atomforskning). Härjämte har institutet erhållit bidrag från dels

Vetenskapsakademien (fr. o. m. budgetaret 1958/59), dels enskilt hall.

I följande tabell redovisas hur driftkostnaderna för institutet bestritts under

perioden 1937/38—1962/63.

Bidrag till verksamheten vid forskningsinstitutet för experimentell fysik

1937/38—1962/63

(löner, materiel, instrumentell utrustning)

Budgetår

Bidrag under Bidrag från Bidrag från

riksstats- statens råd för Vetenskapsaka-

anslag atomforskning demien (även

(jfr anm. 1) (jfr anm. 2) Nobelmedel)

Övriga

bidrag

(jfr anm.

3 och 4)

Totalt

1937/38 .......

35 000

55 000

90 000

1938/39 .......

35 000

55 000

90 000

1939/40 .......

35 000

55 000

90 000

1940/41 .......

35 000

55 000

90 000

1941/42 .......

35 000

55 000

90 000

1942/43 .......

35 000

55 000

90 000

1943/44 .......

60 000

55 000

115 000

1944/45 .......

60 000

55 000

115 000

1945/46 .......

99 000

55 000

154 000

1946/47 .......

250 000

55 000

305 000

1947/48 .......

250 000

55 000

305 000

1948/49 ......

250 000

55 000

305 000

1949/50 ......

250 000

386 100

55 000

091100

1950/51 ......

250 000

461 300

55 000

766 300

1951/52 ......

250 000

384 700

55 000

689 700

1952/53 ......

298 700

402 300

55 000

756 000

1953/54 ......

423 700 (5)

306 000

55 000

784 700

1954/55 ......

423 700

337 000

55 000

815 700

1955/56 ......

443 700

344 700

55 000

843 400

1956/57 ......

465 300

381 500

55 000

901 800

1957/58 ......

499 300

493 900

55 000

1 048 200

1958/59 ......

504 300

558 900

19 000

55 000

1 137 200

1959/60 ......

437 600 (6)

645 000

145 100

—

1 227 700

1960/61 ......

437 600

598 300

173 500

—

1 209 400

1961/62 ......

437 600

604 500

199 600

—

1 241 700

1962/63 ......

437 600

758 800

234 400

—

1 430 800

Summa 6 738 100

6 063 000

771 600

1 210 000

15 382 700

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

Ul“V.er de 1 kolumnen »Bidrag under riksstatsanslag. angivna beloppen har anvisats

l O T av.p''°.fsora,M- Siegbahn (personlig professur) under budgetåren 1937/38—

åretm/a/M^ter liar särskilt an-ode utgått t.o.m. budgetåret 1958/59. Vidare har fr.o.m. budgetaret

1948/49 medel utgått till avlöning av f. d. professorn S. H. E. Slätis (personlig laboratur)

• ''\nJn< 5r !Bld.r?g flan statens rSd för atomforskning, innefattar alla anslag till verksamheten vid

ärprdiminärt ^ ^ *''°''1958/59 atomkommittén) enligt dess redogörelser. Beloppet för 1962/63

\vAnmi3'' De..Lk,0l"m"en *Öv,r!ga bidrag, redovisade beloppen avser anslag från Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse. Ursprungligen avsågs att anslaget skulle utgå under tio år. Utfästelsen ut
föraett^rTsänederU

^ * Under ytterl,gare fera Är'' Budgetåren 1952/53—1958/59 beviljades anslaget

,1,1’™'', in

anslag till underhåll^ av byggnaderna samt till institutets bibliotek. Vidare har statens naturveten
SkX

ga r0pklj''ngSra< Tod-ar/-n fÖljd ,av är bidragit med mindre bel°PP. tillsammans ca 50 000 kr

Anm. o. Budgetaret 19o3/o4 överflyttades 125 000 kr. av bidragsbeloppet från anslaget till

Jfr propositionenl^SSl! 1''vinlt^s.^^s ff.*^ldra^ UU forskninSsinstitul<* ^ experimentell fysik..

störremdel''avUvHsk f minskninS,av riksstatsanslaget med hänsyn till att en allt

ndent i Vetenskapsakademiens inkomster av almanacksprivilegiet kunnat avsättas till akadenuens

reservfond. Jfr propositionen 1959: 1 VIII ht, s. 75 ff.

oDe av forskningsinstitutet disponerade byggnaderna uppfördes — såsom framhållits

i det föregående — i tre etapper under åren 1936—47. Byggnadskostnaderna

har huvudsakligen bestritts av Nobelmedel (fysiska Nobelprisgruppens

organisationsfond); bokföringsvärdet är 1 360 000 kr. Försäkringsvärdet

uppgick 1963 för byggnaderna till 6 825 000 kr., för maskinerna till

5 000 000 kr. och för biblioteket till 170 000 kr., totalt 11 995 000 kr.1

Från enskilt håll har mottagits bidrag till dyrbarare utrustning — främst

cyklotronerna — av sammanlagt 2 232 000 kr., varav 1 314 000 kr. från Knut

och Alice Wallenbergs stiftelse, 603 000 kr. från Rockefellcrstiftelsen, 215 000 kr.

från ASEA och 100 000 kr. från Wenner-Grens stiftelse.

Till kostnaderna för utrustning in. m. av cyklotronerna har Vetenskapsakademien

lämnat bidrag under åren 1954—55 och 1958 med sammanlagt 225 000 kr.

År 1959 anslog akademien 70 000 kr. till utredning rörande utbyggnad av lokalerna

för den större cvklotronen. Därjämte har akademien 1953 beviljat 25 300

kr. till en transformator och 1959 20 000 kr. till förbättring av telefonanläggningen.

Akademiens bidrag av denna typ uppgår sålunda till totalt 340 300 kr.,

vilket belopp anvisats från akademiens inkomster av alamanacksprivilegiet.

Även statsmedel har tilldelats forskningsinstitutet för dess anläggningsarbeten.

1946 års riksdag anslog för budgetåren 1945/47 270 000 kr, varav för budgetåret

1945/46 på tilläggsstat II 50 000 kr. till utrustning och för budgetåret

1946/47 220 000 kr. till byggnadsarbeten och utrustning. Genom atomkommittén

har därjämte sammanlagt 1 243 000 kr. beviljats under budgetåren 1946''49

för utrustning av anläggningarna. De från statens råd för atomforskning (t. o m.

19o8/o9 atomkommittén) erhållna bidragen för utrustning o. d. budgetåren

1949/o0—1962/63 har redovisats inom beloppen i den nyss återgivna sammanställningen

rörande bidrag till verksamheten vid forskningsinstitutet.

i 1 byggnaderna på området, vilka disponeras av Nobelinstitutets avdelning

bär ett bokformgsvärde av 425 000 kr. Försäkringsvärdet 1963 för dessa byggnader var ] ''

for maskinerna 500 000 kr, totalt 2 074 000 kr ‘

för kemi,

74 000 kr.,

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

III. Forskningsinstitutets framtida ställning och

organisation m. m.

A. Utredningen

Riksmuseiutredningcn skall enligt sina direktiv för en rad under Vetenskapsakademien

stående institutioner pröva den framtida organisatoriska ställningen i

förhållande till universitetet i Stockholm. Bland dessa institutioner befinner sig

forskningsinstitutet för experimentell fysik, om vilket i direktiven anfördes bl. a.

följande.

Frågan om forskningsinstitutets framtida ställning bör nu prövas. Några bindande

riktlinjer för frågans lösning anser jag mig inte böra anvisa. Därest de

sakkunniga finner, att staten bör ikläda sig ansvaret för institutets verksamhet,

bör de ingående överväga frågan om organisationsformen. Från bl. a. lokalmässiga

synpunkter synes en samordning av institutets verksamhet med universitetets

ligga närmast till hands. Inriktningen av institutets forskningsuppgifter

motiverar samtidigt anordningar i syfte att utveckla samarbetet med motsvarande

institutioner vid tekniska högskolan.

Utredningen har vid sina överväganden av frågan om institutets framtida

ställning ansett sig böra beakta även vissa för utredningen redovisade uppgifter

om den nuvarande och planerade forskningsverksamheten vid institutet. I det

följande lämnas en redogörelse för detta material.

Verksamheten vid institutet

Den forskningsverksamhet som bedrivs vid institutet är — såsom förut

nämnts — inriktad på studium av atomkärnornas byggnad och reaktioner. Utredningen

framhåller, att här till forskarnas förfogande står en omfattande och

exklusiv utrustning, bl. a. en högspänningsanläggning för energier upp till

1 miljon elektronvolt (MeV), en mindre cyklotron för deuteronenergien 7 MeV

samt en större cyklotron för 25 MeV. På forskningsprogrammet har kärnspektroskopiska

mätningar intagit en rangställning.

Bredvid den avancerade forskningen förekommer utbildning på licentiand- och

doktorandstadierna i form av dels seminarieundervisning, dels enskild handledning

inom arbetsgrupper. Under vårterminen 1963 har 21 licentiander och

doktorander haft sin forskning förlagd till institutet. Formellt tillhör de antingen

tekniska högskolan (KTH) eller universitetet i Stockholm. Majoriteten av dem

som disputerat för doktorsgrad i teknisk fysik vid KTH har utfört det experimentella

arbetet vid institutet. Vidare har plats här beretts åt praktikanter och

studerande med examensarbeten inom det aktuella ämnesområdet.

T. o. m. läsåret 1962/63 har 30 forskare disputerat för doktorsgrad på avhand
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

lingar som tillkommit genom experimentellt vetenskapligt arbete vid institutet.

Samtliga dessa forskare har erhållit avhandlingsbetyg som ger dem möjlighet att

bli antagna till docent. Många av dem innehar nu nyckelposter inom ramen för

det svenska atomenergiprogrammet, andra har fått ledande befattningar utomlands.

Forskningsinstitutet — som i internationella sammanhang benämns Nobelinstitutet

för fysik — uppehåller kontinuerligt kontakt med ett betydande antal

utländska institutioner. Kontakterna har som främsta syfte utbyte av informationer.

Hittills har vid institutet publicerats mer än 000 vetenskapliga uppsatser.

Vidare har regelbundet gästforskare från skilda länder vistats vid institutet.

Utredningen framhåller vidare bl. a. följande.

Forskningsinstitutet för experimentell fysik har länge haft ledningen inom den

kärnfysikaliska forskningen i vårt land. Under senare år har emellertid även

andra institutioner tagit upp en omfattande forskningsverksamhet på området,

främst de fysiska institutionerna i Uppsala, Lund och Göteborg samt Gustaf

Werners institut i Uppsala, vilket disponerar en synkrocyklotron på 190 MeV.

I Lund är under uppbyggnad en elektronsynkrotron på 1 200 MeV. Även vid

försvarets forskningsanstalt och vid AB Atomenergi bedrivs en omfattande kämfysikalisk

forskning.

Utvecklingen på kärnfysikens område går så snabbt och medför sådana kostnader,

att berörda institutioner mer och mer tvingas att koncentrera forskningen

till vissa specialiteter. Detta förhållande utgör ett problem i alla länder och har

fått till följd ett ökat internationellt samarbete, i Västeuropa inom ramen för

CERN. Denna organisation, som räknar bl. a. Sverige som medlemsland, har i

Geneve låtit uppföra två stora acceleratorer, dels en synkrocyklotron på 600

MeV, dels en protoncyklotron, i vilken energien kan drivas upp till 25 000 MeV.

Mot bakgrunden av den dynamiska utvecklingen inom den grundläggande

atomforskningen har ledningen för forskningsinstitutet i skilda sammanhang

framhållit nödvändigheten av att institutets resurser utökas. Sålunda har begärts

medel för tillbyggnad av institutets cyklotronlaboratorium i syfte att av den

större cyklotronen få fram väsentligt högre partikelenergi. Vidare har framförts

önskemål om medel för bl. a. konstruktion av en ny mätapparatur, som tillåter

att mätningar utföres samtidigt med bestrålningarna. Kostnaderna för en tillbyggnad

av föreslagen omfattning har 1963 uppskattats till ca 3 300 000 kr. Härutöver

har beräknats kostnader för inredning och utrustning 500 000 kr., för

magneter in. in. ca 1 000 000 kr. samt för en datamaskin omkring 1 500 000 kr.

För att den större cyklotronen skall kunna svara mot de krav som ställs i

samband med nu aktuella forskningsuppgifter, har institutets ledning funnit det

nödvändigt att förbereda en ombyggnad av nämnda cyklotron. Kostnaderna för

cn ombyggnad har 1962 beräknats till 4 500 000 kr. För genomförande av den

första etappen av arbetet — omfattande ca en tredjedel av hela projektet —■ har

medel begärts i april 1962 från malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Ärendet har av fonden remitterats till statens råd för atomforskning,

vilket i sin tur överlämnat detsamma för prövning inom rådets aeceleratorkommitté.

Det totala investeringsbehovet vid forskningsinstitutet under de närmaste

åren har sålunda av institutets ledning bedömts uppgå till omkring 10,S miljoner

kr., varav ca 7 miljoner kr. utgör kostnader för forskningsapparatur. Som jäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr år 19G.’, 11

förclse kan nämnas, att den befintliga apparaturen år 1902 ansågs representera

ett återanskaffningsvärde av ca 15 miljoner kr.

Frågan om medelstilldelning för komplettering av forskningsapparaturen vid

institutet är, såsom här anförts, under övervägande inom bl. a. atomforskningsrådet

och malmfonden, dvs. instanser som självständigt disponerar resurser för

stöd åt forskning. En eventuell tillbyggnad av cyklotronlaboratoriet — för vilken

kostnaderna beräknats uppgå till totalt ca 3,8 miljoner kr. — anses emellertid

kunna komma till stånd endast genom ett direkt statligt bidrag, varav 3,3 miljoner

kr. via kapitalbudgeten. Vid en bedömning av frågan huruvida ett ekonomiskt

åtagande av aktuell omfattning från statens sida visavi forskningsinstitutet

kan anses skäligt, måste enligt utredningens mening hänsyn tagas till ett

flertal olika faktorer.

Behovet av en förstärkning av resurserna för den svenska kärnfysikaliska

forskningen är enligt utredningens uppfattning väl dokumenterat. Preciserade

önskemål om förbättrade forskningsresurser har i skilda sammanhang framförts

från en rad institutioner inom denna sektor. Var de nya insatserna bör ske är

emellertid ett spörsmål, som utredningen finner sig ej böra närmare analysera.

Ett ekonomiskt engagemang från statens sida i samband med en tillbyggnad

till institutet bör enligt utredningens mening ifrågakomma endast under förutsättning

att en för staten godtagbar lösning av frågan om institutets ställning

m. m. kan åstadkommas. Detta villkor torde lämpligen kunna uppfyllas därigenom,

att institutet på något sätt inordnas i den statliga utbildnings- och forskningsorganisationen.

Av den föregående redogörelsen framgår, att viss utbildningsverksamhet bedrivs

vid forskningsinstitutet. Undervisningen har hittills varit koncentrerad till

högstadiet. Licentiander och doktorander med inriktning på kärnfysikalisk forskning

har alltifrån institutets tillkomst haft möjlighet att förlägga det experimentella

arbetet hit.

Då såväl tekniska högskolan som universitetet i Stockholm i stort sett saknar

»tung» apparatur inom ämnesområdet, är utbildningsverksamheten vid institutet,

framhåller utredningen, av vitalt intresse för nämnda läroanstalter. Tekniska

högskolan har redan nu den närmast berörda institutionen — fysik IV — placerad

i en tillbyggnad till institutet. Genom utflyttningen av Stockholms universitet

till Frescatiområdet skapas förutsättningar för en fastare organiserad samverkan

även mellan universitetets fysiska institution och forskningsinstitutet.

Enligt vad som framhållits från skilda håll råder ett betydande behov av

fysiker med sådan utbildning som forskningsinstitutet kan erbjuda. Med hänsyn

härtill och mot bakgrunden av vad som förut anförts anser utredningen det

angeläget, att institutets ställning som utbildningsinstitution på riksplanet ytterligare

befästes.

I den föreslagna tillbyggnaden har beräknats utrymme för bl. a. laboratorieoch

skrivrum åt forskare från universitetet och tekniska högskolan i Stockholm.

Om nyssnämnda organisatoriska förändringar kommer till stånd, torde — enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr kl år 196k

utredningen — ökade utrymmen erfordras för utbildningsändamål. Utredningen

förutsätter därför, att i ett läge med statligt huvudmannaskap för institutet det

får ankomma på vederbörande myndigheter att uppgöra det slutliga programmet

för den aktuella tillbyggnaden. Därvid bör prövas dels dispositionen av de

nytillkommande lokalerna, dels dessas totala omfattning.

Institutets framtida ställning

I direktiven till utredningen angavs inga bindande riktlinjer för en lösning

av spörsmålet om institutets framtida ställning. Jag framhöll dock, såsom förut

nämnts, att bl. a. från lokalmässiga synpunkter en samordning av institutets

verksamhet med universitetets syntes ligga närmast till hands. Det föreföll vidare

motiverat att vidtaga anordningar i syfte att utveckla samarbetet med tekniska

högskolan. Vid min anmälan i 1960 års statsverksproposition av frågan om utbildning

av civilingenjörer på atomenergiområdet uttalade jag bl. a., att frågan

om det fortsatta samarbetet mellan forskningsinstitutet och tekniska högskolan

borde ses även mot bakgrunden av de nya samordningsproblem — inte minst i

lokalmässigt hänseende — som genomförandet av den i propositionen föreslagna

utbildningsorganisationen på atomenergiområdet aktualiserade.

Utredningen finner för sin del, att såväl forsknings- som utbildningsverksamheten

vid institutet framstår som en riksangelägenhet. Med den utveckling som

kan förutses på atomforskningens område torde det enligt utredningen bli nödvändigt,

att staten i allt större utsträckning tar på sig det ekonomiska ansvaret

för institutet. Redan nu motsvarar det statliga stödet mer än fyra femtedelar

av de årliga kostnaderna för verksamheten. Med hänsyn härtill finner utredningen

det i hög grad motiverat, att staten även i rättsligt avseende blir institutets

huvudman. Önskemålet om ett inordnande av institutet i den statliga forsknings-

och utbildningsorganisationen talar enligt utredningens mening likaså för

ett förstatligande.

Staten bör enligt utredningens uppfattning dels övertaga ansvaret för verksamheten

vid institutet, dels förvärva mark, anläggningar och annan för verksamheten

erforderlig egendom. Först genom att staten helt påtager sig ansvaret

för institutet skapas garantier för att detta skall kunna på tillfredsställande sätt

fullgöra sina uppgifter, framhåller utredningen, som vidare anser, att genom ett

förstatligande möjligheter erhålles att med hänsyn till ändrade förhållanden

vidtaga omdispositioner av tillgängliga resurser. Härtill kommer, understrykes

det, att den mark på vilken institutet är beläget direkt ansluter till universitetets

område.

Förutsatt att institutet kommer att läggas under statligt huvudmannaskap,

finnes — enligt utredningen — tre alternativ till lösning av frågan om institutets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Muj.ts proposition nr \7 ur 196.) 13

framtida organisatoriska ställning. Det första innebär att institutet inordnas

under Stockholms universitet, det andra att institutet överföres till tekniska

högskolan i Stockholm, det tredje att institutet göres till eu från övriga utbildnings-

och forskningsanstalter fristående enhet.

Utredningen framhåller i fortsättningen bl. a. följande.

Institutets resurser spelar med hänsyn till lokalisering, vetenskaplig inriktning

och teknisk utrustning eu betydande roll för såväl universitetet som tekniska

högskolan. För båda dessa läroanstalter torde det vara av intresse att fn inträda

i ansvarig ställning för verksamheten vid institutet. En organisatorisk inordning

under universitetet skulle kunna betecknas som både tekniskt och utbildningsmässigt

rationell med hänsyn till att en rad naturvetenskapliga universitetsinstitutioner

inom en nära framtid kommer att placeras i institutets omedelbara

närhet. Som motiv för en anknytning till tekniska högskolan skulle kunna

anföras, att denna — såsom förut nämnts — har institutionen för fysik IY förlagd

i direkt anslutning till forskningsinstitutets lokaler samt att en betydande

utbildningsverksamhet på atomenergiområdet bedrivs vid högskolan.

Det synes utredningen vanskligt att förutsäga konsekvenserna av en inordning

av forskningsinstitutet under den ena eller under den andra av läroanstalterna.

Om det formella ansvaret anförtros åt ett av de båda lärosätena, bör

enligt utredningens mening inrättas någon form av »institutsrad», i vilket universitetet

och tekniska högskolan representeras med lika antal ledamöter. Utredningen

anser det emellertid osäkert, om ett dylikt rad kommer att vara tillräckligt

starkt för att eliminera eventuellt uppkommande intressemotsättningar

beträffande utnyttjandet av institutets resurser.

För utredningen framstår det som synnerligen önskvärt, att såväl universitetet

som tekniska högskolan beredes möjlighet att inom ramen för högre utbildning

och forskning på atomfysikens område utnyttja forskningsinstitutets personella

och tekniska resurser. Enligt utredningens uppfattning kan detta mål säkrast

uppnås, om institutet ges en i förhållande till bada dessa utbildningsanstalter

oberoende ställning. Riktigheten av detta ställningstagande torde få anses bekräftad

av de erfarenheter, som vunnits genom institutets hittillsvarande verksamhet

i självständiga former. Någon begränsning av institutets utnyttjande

till enbart de nämnda läroanstalterna är emellertid ej avsedd. Tvärtom synes

en självständig status för institutets vidkommande innebära ökad garanti för att

forskare och studenter från landets alla lärosäten får lika möjligheter att utnyttja

institutets resurser. En fristående ställning torde vidare erbjuda ett

gynnsamt utgångsläge för institutet i dess strävan att även i fortsättningen

hävda en rangställning inom ifrågavarande forskningsområde pa såväl det

nationella som det internationella planet.

Väljes sistnämnda organisationsalternativ, bör institutet ställas under ledning

av en särskild styrelse utsedd av Kungl. Maj:t. Denna bör enligt utredningens

uppfattning ges en sådan sammansättning, att den inom ramen för institutets

resurser skall kunna tillgodose såväl institutets egna som de olika läroanstalternas

intressen.

Av vad som här tidigare anförts framgår, att utredningen funnit starka skäl

tala för ett förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut. Enligt

utredningens mening bör detta fr. o. m. den 1 juli 19G4 ombildas till ett fristående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr b7 år 1964

statligt institut för fullföljande av den hittills bedrivna forsknings- och utbildningsverksamheten

på atomfysikens område.

Efter upprepade överläggningar med företrädare för Vetenskapsakademien

har utredningen — under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande

— med akademien träffat avtal av nämnda innebörd. I avtalet fastslås

även att institutet skall ha den benämning och den organisation, som Kungl.

Maj:t bestämmer.

Benämningsfrågan finner utredningen vara av relativt underordnad betydelse.

Det förefaller emellertid utredningen önskvärt, att Nobel-namnet på ett eller

annat sätt fästes vid det statliga institutet. Utredningen har stannat för att

föreslå benämningen Alfred Nobels institut för atomfysik, detta i analogi med

vad som skett beträffande vissa andra forskningsinstitut, vilka uppkallats efter

framstående gynnare av vetenskaplig forskning. En dylik lösning av namnfrågan

torde enligt utredningen vara möjlig även med hänsyn till föreskrifterna i Nobelstiftelsens

grundstadgar.

Institutet bör — med hänsyn till dess utbildningsfunktioner — stå under

överinseende av kanslern för rikets universitet, hävdar utredningen, som vidare

finner, att institutet hör till de inrättningar som även vid ett genomförande av

universitetsutredningens förslag rörande universitetsorganisationen bör ligga

direkt under kanslersämbetet.

Vetenskapsakademiens nuvarande funktioner i fråga om forskningsinstitutet

bör enligt utredningens uppfattning överföras på en av Kungl. Maj:t utsedd

styrelse, medan den direkta ledningen av institutets verksamhet även i fortsättningen

bör utövas av en föreståndare. Denne bör enligt utredningen ingå i styrelsen

tillsammans med representanter för universitetet i Stockholm, tekniska

högskolan i Stockholm, statens råd för atomforskning samt Vetenskapsakademien.

De kamerala göromålen torde — framhålles det — av praktiska skäl böra

åvila universitetet.

Institutets framtida personalorganisation m. m.

Omfattningen av den personal som den 1 juli 1963 var placerad vid institutet

framgår av en förut redovisad sammanställning. Bortsett från innehavaren av

en personlig laboratur var samtliga befattningshavare arvoderade, 22 av medel

disponerade av Vetenskapsakademien — statsbidrag, almanacksmedel m. m. —

och 21 av medel från statens råd för atomforskning. Akademien har under senare

år tillskjutit allt större belopp av almanacksmedel för att täcka personalkostnader

m. m. vid institutet, detta som följd av att statsbidraget fr. o. m. budgetåret

1959/60 varit konstant och utgått med ett lägre belopp än tidigare.

Antalet personer med mera varaktig anställning vid institutet har varierat

något. I följande sammanställning redovisas personalorganisationen — med för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ta proposition nr 47 år 1964 1

delning mellan de löneutbetalande organen, dvs. Vetenskapsakademien och

atomforskningsrådet — per den 1 januari respektive ar under perioden 1959

1963 samt den 1 juli 19G3.

Löneutbetalande organ 1950 1960 1961 1962 1963 1/7 63

Vetenskapsakademien ............... 21 23 20 21 21 22

Statens råd för atomforskning ....... 19 20 18 20 19 21

Summa befattningar 40 43 38 41 40 * I

Frågan om den framtida personalorganisationen — efter ett förstatligande av

forskningsinstitutet — har aktualiserats i skilda sammanhang. Ett detaljerat

förslag i ämnet har framlagts av Vetenskapsakademien i en promemoria till utredningen

i juni 1963. Enligt akademien bör vid det statliga institutet finnas en

professur, liksom fallet var under den första femtonårsperioden av forskningsinstitutets

verksamhet, vidare den personliga laboratorstjänsten, de 22 befattningar

som nu — i kameralt avseende — sorterar under Vetenskapsakademien,

10 av de 21 befattningar som för närvarande finansieras av statens råd för atomforskning

samt en telefonisttjänst.

Utredningen finner, att ett förstatligande av forskningsinstitutet maste medföra,

att staten får övertaga det omedelbara ansvaret för den personal som erfordras

för institutets verksamhet. Det kan emellertid — enligt utredningens

mening — diskuteras, hur många av de till forskningsinstitutet knutna befattningarna

som bör ombildas till fasta tjänster vid det statliga institutet.

Enligt utredningens uppfattning bör en ram för personalorganisationen fastställas,

i princip innefattande dels de befattningar, som nu bekostas av statliga

bidragsmedel, dels de som före den 1 juli 1959 inrättats med hjälp av statsbidrag

men som därefter finansierats av Vetenskapsakademien. Till frågan om överförande

till institutet av vissa befattningar som forskningsrådet nu bekostar har

utredningen ej velat taga ställning.

I likhet med Vetenskapsakademien har utredningen funnit, att vid det statliga

institutet bör inrättas en föreståndartjänst i professors ställning och med

professors lön (lönegrad Bo 3). Vidare bör den personliga laboratorstjänsten för

S. H. E. Slätis även formellt knytas till institutet. Med ledning av tillgängliga

uppgifter om det genomsnittliga antalet befattningshavare, som — enligt nyssnämnda

förutsättningar — under året 1959—1963 varit avlönade genom Vetenskapsakademien,

har utredningen funnit sig böra föreslå en »basorganisation»

av 22 tjänster.

Följande förteckning utgör riksmuseiutredningens förslag till personalorganisation

vid det statliga forskningsinstitutet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964.

Tjänst

Lön utbetalas

för närvarande

av (Igr)

Anm.

Föreståndare och professor i Bo 3 ...

_

Ny tjänst1

Laborator i Bo 1...................

Statsmedel

Personlig tjänst för S. H. E. Slätis

Laborator i Bo 1 ...................

VA

Acceleratoravdelningen

Laborator i Bo 1 ...................

VA

Elektronikavdelningen

Laborator i Bo 1 ...................

VA (A 25)

Kämkemiska avdelningen

Två forskare i Ae 27...............

VA (doc. A 25)

Fyra forskningsassistenter i Ae 21 ...

VA (en i A 19)

Förste forskningsingenjör i Ae 25 ....

VA (A 24)

Forskningsingenjör i Ae 23 .........

VA (A 21)

Tre laboratorieingenjörer i Ae 19 . .. .

VA

Laboratorieingenjör i Ael7 ..........

VA

Laboratorieingenjör i högst Ae 15 ... .

VA (A 12)

Förste instrumentmakare i Ae 13 .. . .

VA (A 12)

Instrumentmakare i Ae 11 ..........

VA

Kansliskrivare i Ae 11 ..............

VA

Kontorist i Ae9 ................

VA

Institutionstekniker i Ae 9 ........

VA

Vaktmästare i Ae 7 ............

VA (A 8)''

* Tjänsten motsvarar den tidigare personliga professuren för M. Siegbahn.

/ Nuvarande innehavare av befattningen i A 8 placeras på tjänst i Ao 8, vilken föres på övergångsstat.

Först sedan innehavaren av denna tjänst avgått, bör tillsättning få ske av den föreslagna

tjänsten i Ae 7.

I sammanställningen återfinns i allt väsentligt de befattningar, vars innehavare

nu avlönas av medel som disponeras av Vetenskapsakademien. Jämfört med

nuvarande förhallanden föreslås dock vissa justeringar i fråga om tjänstebenämning

och lönegradsplacering; dessa syftar enligt utredningen till att anpassa institutstjänsterna

till motsvarande universitetsinstitutioners personalorganisation.

Tjänsterna pa B-löneplan föreslås bli ordinarie; övriga tjänster bör enligt utredningen

inrättas som extra ordinarie. Innehavarna av nuvarande befattningar

förutsätts av utredningen utan ansökningsförfarande få övergå till motsvarande

här föreslagna tjänster. Utredningen finner vidare, att institutet bör ges möjlighet

att anställa viss arvoderad arbetskraft. För detta ändamål räknar utredningen

med ett medelsbehov av ca 40 000 kr.

Föreståndaren för institutet bör enligt utredningen utses av Kungl. Maj:t på

förslag av styrelsen samt efter utlåtande av universitetskanslern; styrelsen bör

kunna tillkalla högst tre sakkunniga. Såsom föreståndare bör enligt utredningens

uppfattning i första hand ifrågakomma svensk eller utländsk vetenskapsman,

vilken vunnit högt anseende såsom forskare inom den vetenskapsgren som institutet

företräder.

Innehavarna av de tre icke-personliga tjänsterna som laborator vid institutet

föreslås av utredningen fungera såsom avdelningsföreståndare. Då laborator

skall tillsättas, bör — framhåller utredningen — förfaras på sätt som föreslagits

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts -proposition nr 47 är 1964

beträffande tillsättning av föreståndare; för behörighet till tjänst som laborator

bör fordras styrkt vetenskaplig skicklighet utöver vad som enligt 14(5 § umversitetsstatuterna

krävs för antagning som docent.

Bland föreståndarens åligganden bör enligt utredningen ingå — förutom att

bedriva vetenskaplig forskning inom vederbörligt ämnesområde — att vid institutet

meddela undervisning 65 timmar per år, förrätta examination samt handleda

dem som bedriver studier eller forskning vid institutet. På laborator vid

institutet bör vila motsvarande åligganden; innehavare av tjänst som forskare

eller forskningsassistent bör jämväl vara skyldig att lämna handledning åt dem

som studerar eller forskar vid institutet. Efter kanslerns bestämmande bör

nämnda skyldigheter beträffande undervisning och examination kunna fullgöras

vid universitetet eller tekniska högskolan i Stockholm eller vid badadera.

Utredningen finner det ej motiverat, att tjänstinnehavarna kommer i åtnjutande

av ferier. Sålunda bör enligt utredningen eljest tillämpliga bestämmelser

angående semester för statstjänstemän avgöra tjänstinnehavarnas rättigheter i

förevarande avseende. Utredningen har vidare latit företaga vissa undersökningar

beträffande nuvarande anställningshavares pensionsförhållanden vid ett

förstatligande av forskningsinstitutet.

Vissa uppskattningar av driftkostnaderna vid institutet

Verksamheten vid forskningsinstitutet finansierades under budgetåret 1962/63

på sätt som framgår av följande sammanställning.

Bidragsgivare

Belopp

.............. 437 600

.............. 234 400

................ 758 800

Summa kr. 1 430 800

1 Härtill kommer avlöningskostnaderna för den till institutet knutna laboratorstjänsten, personlig

för S. H. E. Slätis.

Utredningen anför i fortsättningen bl. a. följande.

De av Vetenskapsakademien för verksamheten vid institutet disponerade medlen

uppgick sålunda till (437 600 + 234 400 =) 672 000 kr., varav riksstatsanslaget

utgjorde ca 65 % samt de av akademien tillskjutna beloppen ca 35 %. Det

statliga bidraget är för budgetåret 1963/64 uppfört med oförändrat belopp.

Såsom nyss framgått kommer det av utredningen framlagda förslaget till

personalorganisation vid det statsägda institutet ej att beröra den del av den

befintliga personalen, som erhåller lön från atomforskningsrådet. Utredningen,

som förutsätter att rådet kommer att framgent stödja verksamheten vid institutet

i minst den omfattning som för närvarande sker, bortser i sina följande

kostnadsuppskattningar från de driftkostnader som i fortsättningen kan komma

att belasta forskningsrådet.

2 — Bihang till rilcsdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr b7

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964.

Årskostnaden för avlöningar (1963 års löner) till de 22 befattningshavare som

Vetenskapsakademien för närvarande avlönar uppgår till ca 640 000 kr. I allmänhet

sker en viss reducering av de nominella avlöningskostnaderna på grund

av att någon eller några av de vid institutet anställda forskarna erhåller tjänstledighet

vanligen utan lön — för bl. a. studier och forskningsarbete utomlands.

Nämnda förhållande utgör främsta orsak till att utgifterna till avlöningar

under budgetåret 1962/63 utgjort endast 480 000 kr. Inbesparingen av lönemedel

under detta budgetår utgjorde sålunda i runt tal 160 000 kr. Detta belopp har

till viss del utnyttjats för att täcka materielkostnader m. m.

Bokföringen av medelsförbrukningen vid institutet sker utan angivande av

hur stor del av utgifterna som faller på riksstatsanslaget respektive akademibidraget.

Ett räkneexempel baserat på nämnda fördelning 65 % : 35 % ger till

resultat, att för avlöningar vid institutet 1962/63 använts av statens bidrag

312 000 kr. och av akademiens 168 000 kr.

För omkostnader och materiel m. m. vid institutet användes under budgetåret

1962/63 — delvis genom utnyttjande av inbesparade lönemedel — 192 000 kr.,

dvs. det belopp som utgör skillnaden mellan den totala medelstillgången 672 000

kr. och avlöningskostnaderna 480 000 kr. Med utgångspunkt i fördelningen

65 % : 35 % kan beräknas att staten 1962/63 svarat för 126 000 kr. och akademien

för 66 000 kr.

Driftkostnaderna vid forskningsinstitutet under budgetåret 1962/63 sammanfattas

i följande tablå. Utgångspunkt har därvid varit nyss redovisade antaganden

rörande bl. a. kostnadsfördelningen.

Bidragsgivare

Avlöningar

Omkostnader

och materiel

Summa

Staten via riksstatsanslag........

Vetenskapsakademien ...........

126 000

66 000

438 000

Summa 480 000

192 000

672 000

Utredningen har med utgångspunkt i sitt här förut återgivna förslag till personalorganisation

utarbetat ett utkast till avlöningsstat. Lönekostnaderna har

beräknats efter näst högsta löneklassen. Från anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har förutsatts utgå dels ett

befattningsarvode av 1 740 kr. till institutets föreståndare, dels dagarvoden av

sammanlagt 1 260 kr. (förslagsvis) till styrelsens ledamöter i enlighet med 4 §

kommittékungörelsen. Till arvoderad personal har under anslagsposten Avlöningar

till icke-ordinarie personal beräknats ett belopp av 40 000 kr. Vidare har

utredningen räknat med att det rörliga tillägget för budgetåret 1964/65 skall

utgöra 45 % av grundlönesumman.

Utkast till avlöningsstat för budgetåret 1964/65

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .........

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................

............................ 177 000

Kungl. Maj:t, förslagsvis____ 3 000

............................ 406 000

............................ 244 000

Summa kr. 830 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kuncjl. Maj:ts ''proposition nr Jfl år 196-f

Utredningen förordar, att på riksstaten under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1964/65 uppföres ett förslagsanslag till Alfred Nobels institut för atomfysik:

Avlöningar av 830 000 kr.

Behovet av medel för omkostnader vid det statliga institutet har av utredningen

uppskattats motsvara ca 10 % av avlöningsanslaget. Denna nivå anges

av utredningen vara den normala vid liknande mindre institutioner, som disponerar

över särskilda materielanslag. Med hänsyn härtill föreslår utredningen,

att på riksstaten under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1964/65 uppföres

ett förslagsanslag till Alfred Nobcls institut för atomfysik: Omkostnader av

83 000 kr.

Vid institutioner med experimentell forskningsinriktning kan enligt utredningen

medelsbehovet för materiel m. m. schablonmässigt beräknas motsvara en

sjättedel av avlöningsanslaget. Utredningen, som ej funnit anledning föreligga

till någon mera väsentlig avvikelse från denna norm, föreslår att på riksstaten

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1964/65 uppföres ett reservationsanslag

till Alfred Nobels institut för atomfysik: Materiel m. m. av 135 000 kr.

Statens av utredningen uppskattade driftkostnader för det förstatligade institutet

under budgetåret 1964/65 — jämförda med motsvarande bidragskostnader

under innevarande budgetår — framgår av följande tabell.

Ändamål

Belopp

1963/64

Belopp

1964/65

Förändring

Avlöningar

Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell fysik

Lön till laborator S. H. E. Slätis ..................

Anslag 611 Alfred Nobels institut för atomfysik......

312 0001

49 700

830 000

Summa avlöningar

Omkostnader och materiel

Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell fysik

Anslag till Alfred Nobels institut för atomfysik

a) Omkostnader ...............................

b) Materiel m.m...............................

361 700

125 6001

830 000

83 000

135 000

+ 468 300

Summa omkostnader och materiel m. m.

125 600

218 000

+ 92 400

Summa summarum

487 300

1 048 000

+ 560 700

1 Fördelningen av bidragsbeloppet mellan avlöningar, omkostnader och materiel har skett genom

en uppskattning.

Den av utredningen föreslagna ombildningen av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut

för experimentell fysik till ett självständigt statligt institut skulle

sålunda fr. o. m. budgetåret 1964/65 medföra en merkostnad för statsverket

under driftbudgeten av 560 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

Vissa fastighetsfrågor m. m.

Nobelstiftelsen äger, såsom tidigare anförts, ett inom stadsdelen Brunnsviken i

Stockholm beläget markområde av ca 45 000 m2, utgörande stadsägan nr 7. Stiftelsen

erhöll den 25 november 1907 lagfart på fastigheten. Denna begränsas i

väster av Norrtälje vägen och i övrigt av mark, som äges av staten. Området

omedelbart öster om fastigheten är reserverat för universitetet.

På stiftelsens område finns byggnader för Nobelstiftelsens avdelningar för

kemi (uppförda 1907—09) och fysik (huvudbyggnaderna uppförda 1936—39)

samt vissa bostadshus. Sistnämnda institutionsbyggnader, vilka såsom nämnts

är huvudsakligen upplåtna till Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik, inrymmer förutom de båda cyklotronanläggningarna bl. a. en

föreläsningssal samt ett bibliotek, som utgör en del av Vetenskapsakademiens

bibliotek.

I direktiven för riksmuseiutredningen angavs såsom föremål för utredningsarbetet

endast frågorna om institutets framtida ställning och organisation. Utredningen

framhåller, att nämnda frågor nära sammanhänger med möjligheterna

att disponera Nobelstiftelsens mark. Den beslutade utflyttningen av Stockholms

universitet till Frescati har medfört, att frågan om eventuellt förvärv av stiftelsens

ifrågavarande fastighet kommit att intaga en central ställning i utredningsarbetet.

Utredningen har med anledning härav upptagit förhandlingar med

Nobelstiftelsen om ett statligt övertagande av äganderätten till fastigheten.

Värdering av fastigheten med därå uppförda byggnader har skett dels år 1961

på föranstaltning av stiftelsen, dels år 1963 inom byggnadsstyrelsen. De därvid

av respektive värderingsmän gjorda uppskattningarna framgår av följande uppställning.

Stiftelsens

värderingsmän

Byggnadsstyrelsen

Markvärde ....................

................... 2 420 000

2 100 000

Byggnadernas värde ............

3 300 000

Totalt 5 850 000

5 400 000

Sedermera har Nobelstiftelsen i skrivelse den 17 oktober 1963 som sin uppfattning

anfört, att fastighetens marknadsmässiga värde icke bör kunna sättas

lägre än 6,6 miljoner kr. I skrivelsen framhålles vidare, att man — om hänsyn

tages till penningvärdets försämring (enligt konsumentprisindex) av de belopp

Nobelstiftelsen sedan år 1907 investerat i mark och byggnader (exklusive underhåll)

— kommer fram till ett nuvärde av ca 6,3 miljoner kr.

Enligt vad utredningen inhämtat har Nobelstiftelsen i de byggnader som disponeras

av avdelningarna för fysik och kemi av nobelmedel nedlagt ca 2,0 miljoner

kr.

Vid förhandlingar med Nobelstiftelsen har utredningen icke ansett sig kunna

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

föreslå högre köpeskilling än 4,0 miljoner kr. I skrivelse den 11 november 1903

har Nobelstiftelsen accepterat förslaget. Vissa av Nobelstiftelsen i ifrågavarande

skrivelse uppställda villkor synes utredningen uppfyllda genom förutnämnda

avtal med Vetenskapsakademien.

Preliminär överenskommelse har träffats mellan utredningen och stiftelsen av

innehåll att staten från Nobelstiftelsen förvärvar ifrågavarande fastighet för eu

köpeskilling av 4,0 miljoner kr. Vidare har utverkats rätt för staten att omedelbart

få beträda fastigheten för bl. a. transporter till och från universitetsområdet.

Att så kan ske är av särskild betydelse under tid, då byggnation för universitetet

pågår.

Med Vetenskapsakademien har utredningen — såsom anförts i det föregående

— träffat preliminärt avtal rörande ombildning av akademiens forskningsinstitut

till ett statligt institut. Enligt uppgörelsen skall den för verksamheten vid

institutet avsedda utrustningen liksom andra forskningsinstitutet tillhöriga inventarier

vederlagsfritt överföras till staten. Härifrån skall dock undantagas

institutets arkiv, på institutet uppställda delar av akademiens bibliotek samt på

institutet deponerade apparater ur akademiens fysiska kabinett, vilket allt skall

förbli akademiens egendom.

Slutligen erinrar utredningen om vissa vid förhandlingarna aktualiserade frågor

beträffande rätt för institutets nuvarande föreståndare, professor Manne

Siegbahn, att fortfarande disponera viss institutet tillhörig utrustning. Från Vetenskapsakademiens

sida har sålunda framförts önskemål om att Siegbahn såsom

hittills själv och genom sina medhjälpare skall äga rätt att utnyttja institutets

utrustning i den omfattning som erfordras för fullföljande av hans spektrografiska

forskningsarbeten ävensom erhålla dispositionsrätt över för dessa forskningsarbeten

anskaffad utrustning. Nobelstiftelsen har å sin sida framhållit angelägenheten

av att professor Siegbahn även i fortsättningen ges rätt att — så

länge han önskar — personligen utöva vederlagsfri nyttjanderätt till föreståndarbostaden

vid institutet. Mot bakgrunden av professor Siegbahns avgörande

insatser i samband med institutets tillkomst och uppbyggnad samt med hänsyn

till att han under närmare 30 år fungerat såsom ledare för institutet, har utredningen

funnit det rimligt att han erhåller de sålunda angivna förmånerna.

De träffade överenskommelserna har kommit till uttryck i två villkorliga

avtal, det ena mellan riksmuseiutredningen och Nobelstiftelsen om förvärv

av fastigheten och det andra mellan utredningen och Vetenskapsakademien om

övertagande av ansvaret för den vid institutet bedrivna forsknings- och utbildningsverksamheten.

Avtalstexterna har följande lydelse.

»Under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande hava riksmuseiutredningen

och Nobelstiftelsen träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Nobelstiftelsen, nedan

kallad stiftelsen, angående fastighetsöverlåtelse.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

1 §•

Stiftelsen överlåter härigenom till staten stadsägan nr 7 inom stadsdelen

Brunnsviken i Stockholms stad med därå uppförda byggnader för Kungl. Vetenskapsakademiens

Nobelinstitut med dess avdelningar för fysik och kemi för en

köpeskilling om fyra miljoner (4 000 000) kr.

2 §‘

Fastigheten, som är gravationsfri, överlåtes med förbehåll för den vederlagsfria

nyttjanderätt till föreståndarebostaden vid Nobelinstitutets avdelning för

fysik, som tillerkänts professorn Manne Siegbahn att personligen utövas så länge

han det önskar.

3§.

Fastigheten, som överlåtes i befintligt skick, skall tillträdas den 1 juli 1964

eller, om det i ingressen förutsatta godkännandet då ännu ej föreligger, vid det

månadsskifte som inträffar närmast efter det att sådant godkännande erhållits.

Skulle staten före tillträdesdagen önska beträda fastigheten för erforderliga

besiktningar av densamma, för körslor till och från det innanför fastigheten

liggande universitetsområdet eller för andra liknande ändamål, skall tillstånd

härtill lämnas med beaktande av att väsentlig olägenhet icke därigenom uppkommer

för den å fastigheten bedrivna verksamheten.

4 §.

Stiftelsen garanterar, att byggnaderna å fastigheten intill tillträdesdagen äro

försäkrade till betryggande belopp. Skulle skada övergå fastigheten före tillträdesdagen,

skall den stiftelsen tillkommande skadeersättningen tillfalla staten

mot det att staten fullgör köpeskillingslikviden enligt detta avtal. Stiftelsen är

befriad från skyldighet att återställa fastigheten i förut befintligt skick.

5 §•

För fastigheten utgående skatter och andra utgifter betalas av säljaren till

den del de belöpa å tiden före tillträdesdagen.

6 §•

Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen, då det åligger stiftelsen att

överlämna kvitterat köpebrev samt övriga för lagfart å fånget erforderliga handlingar.

7 §•

Erhålles icke det i ingressen förutsatta godkännandet före 1965 års utgång,

förfaller avtalet.»

»Under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande hava riksmuseiutredningen

och Kungl. Vetenskapsakademien träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Kungl. Vetenskapsakademien

angående ombildning av akademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik till ett statligt institut.

1 §•

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik skall den

1 juli 1964 ombildas till ett statligt institut för fullföljande av den vid institutet

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘2 .‘5

Kungl. Maj:ts proposition nr Ift år 1964.

hittills bedrivna forsknings- och utbildningsverksamheten på atomfysikens område.

Institutet skall hava den benämning och den organisation, som Kungl.

Maj:t bestämmer.

2 §■

För verksamheten avsedd vetenskaplig utrustning och andra till forskningsinstitutet

hörande inventarier skola vid ombildningen utan vederlag tillfalla

staten. Institutets arkiv, på institutet uppställda delar av akademiens bibliotek

samt på institutet deponerade apparater ur akademiens fysiska kabinett förblir

dock akademiens egendom.

Staten tillförsäkrar professorn Manne Siegbahn rätten att i fortsättningen

såsom hittills själv och genom sina medhjälpare utnyttja institutets egendom i

den omfattning som erfordras för fullföljande av hans spektrografiska forskningsarbeten,

ävensom dispositionsrätten över den för dessa forskningsarbeten anskaffade

utrustningen.

3 §•

Detta avtal är gällande endast under förutsättning att jämväl avtal om statens

förvärv från Nobelstiftelsen av stadsägan nr 7 inom stadsdelen Brunnsviken

i Stockholms stad kommer till stånd.»

B. Yttranden

Remissinstanserna uttrycker allmänt sin tillfredsställelse över att förslag nu

framlagts om förstatligande av forskningsinstitutet. Några myndigheter berör

inledningsvis frågan om forskningsinstitutets roll inom svensk

atomforskning. Statens råd för atomforskning framhåller i detta sammanhang

huvudsakligen följande.

Forskningsinstitutet för experimentell fysik har sedan sin tillkomst i slutet på

1930-talet varit en mycket stor tillgång för svensk kärnfysikalisk forskning. Till

en början var det vår utan tvekan främsta och största institution på området,

och det var för atomkommitténs arbete av största betydelse, att en sådan institution

av högsta internationella klass fanns inom landet. Sedermera har även

andra institutioner byggts ut med betydande resurser, varför forskningsinstitutet

ej har samma dominerande roll inom kärnfysiken som tidigare. Genom den

oklarhet som länge rått om institutets fortsatta roll och dess plats i svensk vetenskapsorganisation

har behövlig modernisering uppskjutits, och institutets resurser

har därför ej i tillbörlig grad kunnat anpassas till den pågående snabba utvecklingen

av kärnfysiken. Vid institutet finns emellertid potentiella resurser av

både personell och annan art, som gör det angeläget att så snart som möjligt en

reorganisation och upprustning av institutet genomföres. Rådet anser liksom utredningen,

att denna reorganisation måste innebära att institutet förstatligas.

Endast därigenom kan tillräckliga resurser ställas till institutets förfogande och

tillräcklig stabilitet och kontinuitet i arbetet garanteras.

Behovet av en upprustning av institutets materiella resurser

betonas även av försvarets forskningsanstalt och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm. Av fakultetens yttrande inhämtas bl. a. följande

om institutets nuvarande forskningsresurser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 47 år 1964

Nobelinstitutet kan till sin omfattning numera jämföras med en normal svensk

universitetsinstitution, dock med den väsentliga skillnaden att vid Nobelinstitutet

under det senaste decenniet inga betydande nyinvesteringar gjorts i basapparatur.

En del av existerande apparatur och övrig maskinell utrustning är

därför hårt nedsliten och föråldrad. Som ett exempel kan anföras den högspänningsanläggning

för energier upp till 1 miljon elektronvolt, som utredningen

nämner bland de »exklusiva» tillgångarna. Denna apparatur har icke längre

något värde för kärnfysikforskning, och det är inom institutet aktuellt att demontera

den.

Värdet av att institutets uppgift som utbildningsinstitution

på riksplanet ytterligare befästes understrykes av flera remissinstanser.

Försvarets forskningsanstalt framhåller i detta sammanhang bl. a. följande.

Det synes, såsom utredningen föreslagit, i dagens läge vara välbetänkt att

institutet ålägges vissa utbildningsfunktioner. Forskningsanstalten vill framhålla

att dessa liksom hittills uteslutande bör ligga på det högre planet och avse

forskarutbildning. Detta åliggande bör dock icke vara av sådan omfattning, att

forskningens kvalitet blir lidande härpå utan närmast ses som en integrerande

del av forskningsverksamheten.

I fråga om institutets ställning i förhållande till övriga

institutioner, som bedriver utbildning och forskning på området, föreligger

en splittrad opinion. Utredningens förslag om ett fristående institut tillstyrkes

av bl. a. överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som anför i huvudsak

följande.

Såsom riksmuseiutredningen framhållit är vid ett förstatligande av forskningsinstitutet

någon begränsning av dess utnyttjande till endast Stockholms

universitet och tekniska högskolan i Stockholm ej tänkt, utan forskare och studerande

från alla landets lärosäten avses skola få lika möjligheter att även i

fortsättningen anlita institutets resurser. Det synes överstyrelsen också ändamålsenligt,

att den mycket dyrbara apparatur och utrustning, som erfordras för

verksamheten på det kärnfysiska området, där så kan ske, koncentreras till ett

ställe inom landet. Med hänsyn till angivna omständigheter vill överstyrelsen

för sin del — i likhet med kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola — förorda, att i enlighet med utredningens

förslag institutet även efter ett förstatligande gives karaktären av ett fristående

riksinstitut för forsknings- och utbildningsverksamheten inom kärnfysikens

område.

Tanken på att bevara institutet som en fristående enhet vinner anslutning

även hos universitetskanslersämhetet, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

i Uppsala och Göteborg, kollegienämndema vid tekniska högskolan i

Stockholm och Chalmers tekniska högskola, statens naturvetenskapliga forskningsråd,

Vetenskapsakademien och Svenska telcnologföreningen.

Avdelningskollegiet för avdelningen för teknisk fysik vid tekniska högskolan i

Stockholm — liksom i princip även SACO — föreslår en anknytning av institutet

till endera universitetet eller tekniska högskolan, medan en anknytning direkt

till Stockholms universitet förordas av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 47 år 1964

i Lund, det större konsistoriet och matematislc-naturvetenskapliga fakulteten i

Stockholm, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, byggnadsstyrelsen,

statens tekniska forskningsråd och ÅR Atomenergi. Statens råd för atomforskning

framhåller i denna fråga i huvudsak följande.

Utvecklingen under senare år har deciderat varit den, att förut fristående

institut successivt anslutits till lämpligt universitet eller högskola. Orsaken till

denna utveckling har främst varit erfarenheten att rekryteringen av personal

bäst sker genom det naturliga flöde av studerande ungdom som lättare finner

sin väg till ett institut inom ett universitets eller en högskolas ram än till ett

fristående institut. Enligt rådets uppfattning bör i första rummet komma i fråga

en anslutning av institutet till Stockholms universitet.

Enligt statskontorets uppfattning har utredningen sannolikt överdrivit den

risk för intressemotsättningar mellan berörda utbildningsorgan, som skulle kunna

uppstå vid ett inordnande av institutet i universitetsorganisationen. En sådan

inordning borde — framhålles det — naturligast ta formen av en direkt

anknytning av institutet till Stockholms universitet. Med hänsyn till att universitetsorganisationen

är under utredning motsätter sig statskontoret emellertid

inte, att institutet under en övergångsperiod erhåller den ställning som utredningen

föreslagit.

Den av utredningen förordade benämningen Alfred Nobels institut för

atomfysik diskuteras i vissa yttranden. Vetenskapsakademien anför, att ordet

atomfysik unmera ofta begagnas för att karakterisera den disciplin som sysslar

med atomernas yttre delar och dessas reaktioner till skillnad från kämföreteelsema.

Akademien anser det vara mest ändamålsenligt att välja namnet

Alfred Nobels institut för kärnfysik, emedan det nya institutet enligt akademiens

uppfattning avses bli inriktat på kämfysikaliska uppgifter. Denna benämning

förordas även av överstyrelsen för de tekniska högskolorna, kollegienämnden och

avdelningskollegiet för avdelningen för teknisk fysik vid tekniska högskolan i

Stockholm samt SACO.

Matematisk-naturvctenskapliga fakulteten i Stockholm föreslår namnet Alfred

Nobels institut för fysik, då man anser, att det vore olyckligt att för framtiden

inskränka institutets verksamhetsområde genom en alltför begränsande benämning.

Detta förslag tillstyrkes av större konsistoriet vid Stockholms universitet.

Förslaget framföres även av AB Atomenergi, som framhåller, att — samtidigt

som formerna för institutets verksamhet ändras — man även bör överväga forskningsarbetets

inriktning och dess samordnande på lämpligaste sätt med den

verksamhet, som bedrivs vid andra institutioner i landet inom kärnfysik, kärnkemi

och fasta tillståndets fysik.

Frågan om institutets styrelse behandlas i några yttranden. Universitetskanslern,

liksom matematislc-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg,

anser att en representation av berörda läroanstalter utanför Stockholm bör övervägas.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola framhåller, att högsko
3

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

lan sedan många år haft ett nära samarbete med institutet, samt föreslår, att

representanter för de universitet och högskolor utanför Stockholm, som utnyttjar

institutets resurser, skall ingå i styrelsen. Överstyrelsen för de tekniska högskolorna

avstyrker göteborgshögskolans förslag med motiveringen att riksintresset

synes kunna i tillräckling omfattning tillgodoses genom att Vetenskapsakademien

erhåller en representant i styrelsen.

Flera remissinstanser, bl. a. statens råd för atomforskning, anser att rådet icke

bör vara representerat i styrelsen, eftersom det bör stå helt fritt i förhållande till

anslagsönskemål från institutet på samma sätt som till sådana önskemål från

andra institutioner. SACO, Svenska teknologföreningen och AB Atomenergi

föreslår, att försvarets forskningsanstalt samt AB Atomenergi blir represenrade

i styrelsen.

Utredningens förslag till personalorganisation är föremål för en ingående

diskussion bland remissinstanserna. I ett flertal yttranden föreslås, att

alla eller åtminstone en del av de befattningar vid institutet, vars innehavare nu

avlönas av statens råd för atomforskning, skall överföras till det statliga institutet.

Vetenskapsalcademien framhåller i detta sammanhang bl. a. följande.

Akademien finner det uppenbart, att en fortsatt verksamhet på hög forskningsnivå

av den art som i betänkandet avses för det ombildade institutet rimligen

påkallar tillgång till personal i den omfattning som det nuvarande institutet

genom samtliga anslag de senaste åren förfogat över. Vid ett genomförande

av föreliggande förslag måste det därför bli en av den nya styrelsens första uppgifter

att reglera förhållandena för den del av den erforderliga personalen som

utredningen i sitt betänkande icke tagit ställning till.

I flera yttranden hänvisas till ett uttalande i propositionen 1959:105 om det

principiellt lämpliga i att överföra från forskningsrådsanslagen till respektive

läroanstalters anslag kostnaderna för sådana forskningsprojekt, som utvecklats

till mera permanent verksamhet.

Statens råd för atomforskning anser, att personalorganisationen bör utformas

enligt det förslag till basorganisation som Vetenskapsakademien framförde till

utredningen i juni 1963 och som skulle innebära en överföring av tio av de befattningar,

som rådet hittills bekostat.

Utredningens förslag att låta de nuvarande innehavarna av befattningar, som

förordats bli överförda till det statliga institutet, övergå till de nya tjänsterna

utan ansökan kritiseras av några remissinstanser. Kollegienämnden vid tekniska

högskolan i Stockholm anser, att åtminstone någon av de vid institutet föreslagna

laboraturerna bör ledigförklaras på sedvanligt sätt. Syftet med ett ledigförklarande

skulle vara att bereda också utomstående forskare möjlighet att erhålla

en fast anställning vid institutet. Även överstyrelsen för de tekniska högskolorna

tar upp frågan och föreslår, att samtliga tre laboraturer ledigförklaras.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet anser, att

alla de nya statliga tjänsterna skall ledigförklaras och sökas i vanlig ordning.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm finner starka skäl tala

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 hr 1DG4

för att det vid institutet borde finnas två professurer i kärnfysik, en tillhörande

Stockholms universitet och eu tillhörande tekniska högskolan. Nämnden avstar

dock från att framlägga detta förslag med hänsyn till att behovet av professurer

och laboraturcr inom vissa andra av högskolans ämnesområden måste anses ha

högre angelägenhetsgrad.

SACO anser, att två professurer bör inrättas, vilkas innehavare bör svara för

kontakten med respektive universitetet och högskolan; den ene befattningshavaren

bör förordnas på begränsad tid som chef för institutet.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, som i sin diskussion

av de högre tjänsterna vid institutet utgår från att detta ställs under universitetets

huvudmannaskap, finner det ändamålsenligt, att institutet organiseras

som en avdelning vid universitetets institution för fysik. Den direkta ledningen

av institutet bör enligt fakulteten utövas av innehavaren av en ny ordinarie

professur i fysik vid universitetet. Vidare föreslås, att två av de tre icke-personliga

laboratorstjänsterna vid institutet överföres till universitetet och där göres

till ordinarie tjänster. Professuren föreslås inrättad i fysik, speciellt kärnstrukturforskning,

den ena laboraturen i kärnfysikalisk mätteknik och den andra laboraturen

i fysik, speciellt kärnstrukturforskning. Den tredje laboraturen vid institutet

förordas av fakulteten bli överförd till tekniska högskolan i Stockholm och

samtidigt omvandlad till professur i kärnstrukturforskning. Innehavaren av sistnämnda

professur bör enligt fakulteten ha sin forskningsverksamhet förlagd till

institutet; de med denna forskningsverksamhet förenade kostnaderna för basutrustning

föreslås bestridda av universitetet. Detta arrangemang synes fakulteten

ligga helt i linje med universitetsutredningens synpunkter angående ett gemensamt

utnyttjande av institutionernas tekniska resurser. Den föreslagna specialiseringen

av respektive tjänster anses vidare skapa garantier för ett kontinuerligt

fullföljande av den verksamhet som nu bedrivs vid institutet.

Mateuiatisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala förordar, att den för

S. H. E. Slätis personliga laboraturen omvandlas till en personlig professur. Fakulteten

framhåller vidare, att — om institutet blir fristående — föreståndaren

bör ha säte och stämma i matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm

och i tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium.

I samband med sin behandling av personalfrågorna tar ett par av remissinstanserna

upp spörsmålet om den roll i utbildningsorganisationen som institutets

föreståndare och laboratorer kan och bör spela. Svenska teknologföreningen uttalar

i huvudsak följande.

I betänkandet, avsnittet om forskningsinstitutets framtida personalorganisation,

föreslås att bland föreståndarens och laboratorernas åligganden bör ingå

undervisning och examination samt studie- och forskningshandledning. Ett sådant

stärkande av de formella kontakterna med utbildningsanstalterna är i och

för sig glädjande. Emellertid förefaller det Svenska teknologföreningen tveksamt,

om i varje fall handledning kan utövas effektivt vare sig av föreståndaren, med

alla de uppgifter som i övrigt åvilar honom, eller av de tre laboratorerna, som

fungerar som föreståndare för de olika avdelningarna vid institutet. Frånvaron

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifl år 196^

av forskningshandledartjänster på chefsplanet, lämpligen formellt knutna till

respektive tekniska högskolan och Stockholms universitet, utgör personalorganisationens

svaghet vid det stärkande av institutets ställning såsom utbildningsinstitution,

som utredningen avser att åvägabringa.

SACO förordar, att ytterligare forskningshandledartjänster inrättas. Forskarrekryteringsproblemet

tas upp av Vetenskapsakademien, som därvid framhåller

i huvudsak följande.

Akademien vill understryka vikten av att det ombildade institutet — utan

hinder av sin självständiga status med dess möjligheter att bereda forskare och

studenter från landets alla lärosäten lika villkor — odlar ett nära samarbete på

licentiand- och doktorandnivå med motsvarande institutioner vid Stockholms

universitet och vid tekniska högskolan. En fastare form för detta samarbete torde

bli behövlig för att säkerställa rekryteringen av yngre forskare. Den skulle bäst

kunna uppnås genom att från vartdera av de båda nämnda lärosätena en professur

blev knuten direkt till institutets forskning.

En komplettering av institutets forskningsorganisation med en högre befattning

i teoretisk fysik föreslås av bl. a. AB Atomenergi.

I fråga om personalens anställningsförhållanden framhåller SACO, att viss

kompensation för den utökade undervisningsskyldigheten enligt organisationens

uppfattning är motiverad samt att SACO icke kan acceptera, att de tjänstemän,

som hittills åtnjutit ferier, utan vidare förlorar denna förmån.

De föreslagna omkostnads- och materiel anslagen bedöms av en

rad remissinstanser såsom alltför knappt tilltagna. Statens råd för atomforskning

anser, att det behövs i det närmaste dubbelt så stora anslag. Försvarets forskningsanstalt

uttalar, att de föreslagna anslagen enligt forskningsanstaltens uppfattning

ej tillnärmelsevis motsvarar det verkliga behovet.

Det av utredningen med Nobelstiftelsen preliminärt slutna avtalet om statens

förvärv av stiftelsens område med där uppförda byggnader

för Vetenskapsakademiens Nobelinstitut med dess avdelningar för fysik och

kemi har ej föranlett invändningar från remissinstanserna. Byggnadsstyrelsen

finner det angeläget, att ifrågavarande fastighet förvärvas av kronan med hänsyn

till planeringen för Stockholms universitets blivande anläggningar inom

Frescatiområdet. Frescatikommittén yttrar i detta sammanhang följande.

Enligt Frescatikommitténs mening är det av största vikt, att alla möjligheter

att utöka statens markinnehav i Frescati tillvaratages. Ifrågavarande markområde

är väl lämpat som markreserv för fortsatt utbyggnad av institutioner för

högre utbildning och forskning, och kommittén biträder förslaget om att staten

på i avtalet angivna villkor övertager äganderätten till ifrågavarande fastighet.

Nobelstiftelsen anför, att det torde få ankomma på Vetenskapsakademien att

meddela stiftelsen, om den finner utredningens slutliga förslag motsvara förutsättningarna

för att stiftelsen skall vara bunden av det med utredningen tecknade

köpeavtalet. Vetenskapsakademien finner, att det förslag som riksmusei
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts -proposition nr Ift är 19Gb

utredningen med sitt betänkande framlagt i allt väsentligt överensstämmer med

de förutsättningar på vilka akademien grundat sitt beslut att biträda avtalet

med utredningen. Akademien tillstyrker därför i princip utredningens förslag.

C. Departementschefen

Genom statsmakternas beslut våren 1959 ombildades dåvarande Stockholms

högskola till universitet fr. o. m. den 1 juli 1960. Beslutet — som fattades i anledning

av propositionen 1959: 106 — innebar vidare, att universitetet successivt

skulle flyttas ut till Frescatiområdet på Norra Djurgården. I propositionen erinrade

jag bl. a. om vissa frågor, som efter beslut om universitetets utflyttning till

Frescati borde tagas upp till behandling. Ett av de spörsmål jag därvid nämnde

var frågan om den framtida ställningen för vissa andra utbildnings- och forskningsinstitutioner

vid Frescati. Av dessa berörde jag särskilt Vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik (Nobelinstitutet för fysik), vilket

är beläget intill det nya universitetsområdet. De sakkunniga, vilka tillkallades

med anledning härav och som antog namnet riksmuseiutredningen, har — som

framgår av min redovisning i det föregående — i ett nyligen framlagt betänkande

rörande forskningsinstitutet föreslagit, att detta skall ombildas till ett fristående

statligt institut, benämnt Alfred Nobels institut för atomfysik. Institutet skall

enligt förslaget ställas under universitetskanslerns överinseende och ledas av en

särskild styrelse. Samtidigt med att institutet förstatligas bör — enligt utredningen

— staten förvärva den av Nobelstiftelsen ägda stadsägan nr 7 i stadsdelen

Brunnsviken jämte där uppförda byggnader för Vetenskapsakademiens Nobelinstitut

med dess avdelningar för fysik och kemi. Utredningens förslag, över

vilket yttranden avgivits av en rad remissinstanser, synes mig nu böra läggas till

grund för statsmakternas beslut i ärendet.

Forskningsinstitutet intar sedan mer än tjugofem år en ledande ställning inom

svensk atomforskning. Institutet disponerar över dyrbar apparatur — bl. a. två

cyklotroner — som spelar en väsentlig roll inte minst för forskare från universitetet

och tekniska högskolan i Stockholm. Ett betydelsefullt forskningssamarbete

bedrives av institutet med såväl svenska som utländska universitets- och

högskoleinstitutioner på atomfysikens område. Dessa och en rad andra faktorer

har efter hand givit forskningsinstitutet karaktären av en riksinstitution. Utbildningsverksamheten

vid institutet är koncentrerad till licentiand- och doktorandstadiema

och omfattar främst studerande vid universitetet och tekniska

högskolan. Sedan forskningsinstitutets tillkomst år 1937 har ett trettiotal forskare

framlagt gradualavhandlingar baserade på experimentella undersökningar

vid institutet. I likhet med utredningen anser jag det angeläget, att institutet i

ökad utsträckning utnyttjas som utbildningsinstitution på riksplanet.

Institutets ledning har — såsom framgår av utredningens betänkande — redo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘JO

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

visat vissa planer rörande utbyggnad av institutet. Även en rad andra institutioner

med forskningsverksamhet inom atomfysiken har i skilda sammanhang framfört

önskemål om nyinvesteringar och ökade driftanslag. Frågorna om behovet

av en förstärkning av den svenska atomforskningens resurser och om fördelningen

av eventuella nya insatser på detta område övervägs inom bl. a. atomforskningsrådets

acceleratorkommitté. Något förslag om förstärkning av forskningsinstitutets

resurser har kommittén ännu inte framlagt. Med hänsyn bl. a.

härtill är jag inte beredd att ta ställning till de av institutet framlagda utbyggnadsplanema.

Utredningen, som funnit såväl utbildningsorganisatoriska som ekonomiska skäl

tala för att staten bör övertaga ansvaret för forskningsinstitutet, har under förbehåll

av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande träffat avtal med Vetenskapsakademien

om förstatligande av institutet. I likhet med en enig remissopinion

finner jag, att forskningsinstitutet bör ombildas till ett statligt institut

med uppgift att bedriva utbildning och forskning på atomfysikens område.

Detta bör ske fr. o. in. den 1 juli 1964.

Spörsmålet om det statliga institutets ställning i förhållande till övriga läroanstalter

beröres ej i avtalet. Frågan diskuteras emellertid ingående i utredningens

betänkande. Såsom framgår av detta är institutet av stor betydelse för

såväl universitetet som tekniska högskolan i Stockholm. För en anknytning av

institutet till universitetet talar enligt utredningen, att en rad institutionsbyggnader

för de naturvetenskapliga ämnena vid universitetet inom få år kommer

att uppföras i institutets omedelbara närhet. En samordning med tekniska högskolan

kan enligt utredningen motiveras av att högskolan redan har institutionen

för fysik IV förlagd i direkt anslutning till forskningsinstitutets lokaler.

Utredningen anser emellertid, att universitetet och tekniska högskolan bör tillförsäkras

samma rätt att disponera institutets resurser. Med hänsyn härtill förordar

utredningen, att institutet bevaras som en fristående forsknings- och utbildningsenhet.

Enligt utredningen skulle institutets ställning som riksinstitution

härigenom markeras. Remissopinionen är i den aktuella frågan delad i två läger;

den ena gruppen tillstyrker utredningens förslag, medan den andra förordar en

samordning av institutet med Stockholms universitet. Statskontoret erinrar om

att universitetsorganisationen för närvarande är under omprövning och anser

med hänsyn härtill, att institutet under en övergångsperiod bör erhålla den

ställning som utredningen föreslagit. För egen del förordar jag, att institutet

tills vidare förblir en fristående institution.

Efter ett förstatligande av institutet bör detta enligt utredningen benämnas

Alfred Nobels institut för atomfysik. Jag vill i detta sammanhang erinra om

att i avtalet med Vetenskapsakademien bl. a. inskrivits, att det statliga institutet

skall ha den benämning som Kungl. Maj:t bestämmer. I avtalet har vidare

fastslagits, att det statsägda institutet skall fullfölja den forsknings- och utbildningsverksamhet

på atomfysikens område som bedrives vid det nuvarande institutet.

Jag finner, att det statliga institutet bör benämnas forskningsinstitutet för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr J+7 är 1964 *51

atomfysik. Det bör vidare — i enlighet med vad utredningen förordat — stå

under universitetskanslerns överinseende och ledas av eu särskild av Kungl.

Maj:ts utsedd styrelse; denna styrelse bör därvid bl. a. övertaga Vetenskapsakademiens

nuvarande funktioner i fråga om institutet. I annat sammanhang avser

jag att framlägga förslag till bestämmelser angående styrelsens sammansättning

och åligganden m. m. liksom beträffande ansvaret för de kamerala göromalen.

Den nuvarande personalorganisationen vid institutet omfattar ett fyrtiotal

befattningshavare. Av dessa avlönas ca hälften av Vetenskapsakademien och

de övriga av statens råd för atomforskning. Till akademien har sedan institutets

tillkomst utgått ett statligt bidrag till verksamheten. Bidraget motsvarar for

innevarande budgetår inte fullt % av akademiens kostnader. Ett förstatligande

av institutet bör enligt utredningen följas av att staten övertar ansvaret för i

stort sett alla de befattningar, vilkas innehavare nu avlönas genom akademien.

Utredningens förslag innebär, att det fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid institutet

bör finnas — förutom en ny tjänst som föreståndare och professor — sammanlagt

22 permanenta tjänster, däribland tre laboraturer. Härjämte föreslås, att den

vid institutet placerade personliga laboratorstjänsten för S. H. E. Slätis även

formellt knytes till institutet. Vid remissbehandlingen har framförts en rad synpunkter

rörande den föreslagna personalorganisationen. I åtskilliga yttranden

understryks önskvärdheten av att åtminstone nagra av de befattningar som nu

finansieras genom atomforskningsrådet överföres till det statliga institutet som

permanenta tjänster. Enligt min mening torde utredningens personalföislag motsvara

den för institutets verksamhet erforderliga basorganisationen.

Jag övergår nu till att behandla vissa spörsmål rörande de av utredningen

föreslagna tjänsterna. Jag tillstyrker, att en tjänst som föreståndare och professor

i lönegrad Bo 3 inrättas vid institutet fr. o.m. budgetåret 1964/65. Mot utredningens

förslag om tillsättningsförfarande för professorstjänsten har jag intet att

invända. I detta sammanhang vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition

(bil. 10, s. 377) understrukit vikten av att vid ledigförklarande av högre

lärartjänster sådana åtgärder vidtages, att kvalificerade utländska forskare stimuleras

att söka tjänster i Sverige inom ämnen, där såväl undervisning som

forskning saknar för verksamheten avgörande nationella särdrag.

Den för f. d. professorn vid Åbo akademi S. H. E. Slätis personliga laboratorstjänsten,

vilken inrättades genom beslut av 1948 års riksdag, bör i enlighet med

utredningens förslag överföras till institutet fr. o. m. nästa budgetar. Samtidigt

bör inrättas tre tjänster som laborator i Bo 1. Dessa tre laboratorstjänster bör

såsom utredningen föreslagit vara förenade med avdelningsföreståndarskap vid

institutet. I överensstämmelse med utredningens förslag förordar jag vidare, att

fr. o. m. nästa budgetår inrättas två tjänster som forskare i Ae 27, en tjänst som

förste forskningsingenjör i Ae 25, en tjänst som forskningsingenjör i Ae 23 samt

fyra tjänster som forskningsassistent i Ae21. Härjämte beräknar jag för nästa

budgetår — i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag — medel

till följande tjänster, nämligen en tjänst som forskningsingenjör i Ae 21, två

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

tjänster som laboratorieingenjör i Ae 19, en tjänst som laboratorieingenjör i

Ae 17, en tjänst som laboratorieingenjör i högst Ae 15, en tjänst som förste instrumentmakare

i Ae 13, en tjänst som instrumentmakare i Aell, två tjänster

som kansliskrivare i Ae 11, en tjänst som institutionstekniker i Ae 9 och en tjänst

som vaktmästare i Ae 7. Slutligen räknar jag med ett belopp av 40 000 kr. till

arvoderad arbetskraft m. m.

På här föreslagna tjänster bör — framhåller utredningen — utan föregående

ansökningsförfarande få förordnas innehavarna av motsvarande befattningar vid

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut. Vissa remissinstanser ger emellertid

uttryck åt en annan uppfattning och kräver, att bl. a. tjänsterna som laborator

skall ledigförklaras och sökas i vanlig ordning. Med anledning härav finner jag,

att de tre nytillkommande laboratorstjänsterna bör förklaras till ansökan lediga.

Vid besättande av laboratur vid institutet bör tillämpas samma tillsättningsförfarande

som föreslagits gälla för tjänsten som föreståndare och professor. Innehavarna

av övriga institutsbefattningar, som avlönas av akademien, bör utan

ansökan få förordnas på motsvarande här föreslagna statliga tjänster.

För innehavaren av den nuvarande befattningen som vaktmästare i A 8

— vilken befattning enligt vad jag nyss förutsatt skall motsvaras av en statlig

tjänst placerad i Ae 7 — är jag inte beredd att, såsom utredningen föreslagit,

förorda en tjänst i Ao 8 på övergångsstat. Med hänsyn till den nuvarande befattningshavarens

tidigare tjänstgöringsförhållanden äger emellertid Kungl. Maj:t

besluta, att denne skall erhålla en personlig tjänst i lönegrad A 8.

I likhet med utredningen finner jag, att innehavare av tjänst som professor

eller laborator vid institutet bör inom ramen för sin tjänstgöringsskyldighet

åläggas att undervisa 65 timmar per läsår samt att förrätta examination och att

handleda dem som bedriver studier eller forskning vid institutet. Likaledes bör

innehavare av tjänst som forskare eller forskningsassistent vara skyldig att

lämna handledning. Efter kanslerns bestämmande bör nämnda skyldigheter

kunna fullgöras vid universitetet eller tekniska högskolan i Stockholm eller vid

bådadera.

Mot den här föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna vid institutet och

därmed sammanhängande spörsmål har vederbörande personalrepresentanter

förklarat sig inte ha någon erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

vidtaga de åtgärder, som övergångsvis kan komma att erfordras i samband med

genomförandet av den nya personalorganisationen.

Det för innevarande budgetår uppförda riksstatsanslaget Bidrag till vetenskaplig

verksamhet vid vetenskapsakademien är uppdelat på tre anslagsposter,

avseende dels bidrag till forskningsinstitutet för experimentell fysik, dels lönekostnad

för laboratorn S. H. E. Slätis’ personliga laboratur vid institutet, dels

ock lönekostnad för laboratorn och föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga

station. Därest forskningsinstitutet förstatligas i överensstämmelse med vad jag i

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr /7 ur 1''JGJf

det föregående förordat, bör för nästa budgetår det nyssnämnda anslaget utgå

ur riksstaten. I samband med ett kommande förslag angående anslag för budgetåret

1964/65 till vissa forskningsråd m.m. avser jag att även upptaga fråga om

medelsanvisning till avlöning för laboratorn och föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga

station.

Vid bifall till vad jag här förordat bör i personalförteckning under ett förslagsanslag,

benämnt Forskningsinstitutet för atomfysik: Avlöningar, uppföras följande

tjänster, nämligen en som föreståndare och professor i Bo 3, fyra som

laborator i Bo 1, varav en personlig för S. H. E. Slätis, två som forskare i Ae 27,

en som förste forskningsingenjör i Ae 25, en som forskningsingenjör i Ae 23, fyra

som forskningsassistent i Ae 21 och en som forskningsingenjör i Ae 21. Det totala

medelsbehovet under forskningsinstitutets avlöningsanslag beräknar jag för budgetåret

1964/65 till 835 000 kr.

Utredningen har för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov för omkostnader

av 83 000 kr., motsvarande 10 % av det föreslagna avlöningsanslaget. Enligt

vad jag inhämtat kommer emellertid kostnaderna för elektrisk kraft att väsentligt

överstiga de belopp, som ryms inom ramen för utredningens beräkning.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra räkna upp det av utredningen angivna

beloppet. Sålunda bör för budgetåret 1964/65 till forskningsinstitutet anvisas ett

särskilt förslagsanslag till omkostnader av 166 000 kr.

Medelsbehovet för materiel m.m. under budgetåret 1964/65 kan begränsas

till 85 000 kr., vilket belopp därför bör anvisas till forskningsinstitutet under ett

särskilt reservationsanslag till materiel m. in.

Under de senaste budgetåren har omkring hälften av driftkostnaderna vid

forskningsinstitutet bestritts genom bidrag från statens råd för atomforskning.

Vid min beräkning av institutets anslagsbehov för nästa budgetår har jag — i

likhet med utredningen — utgått från förutsättningen att forskningsrådet även

framdeles kommer att stödja verksamheten vid institutet. Enligt förut nämnda

avtal med Vetenskapsakademien skall vidare den för verksamheten vid institutet

avsedda vetenskapliga utrustningen jämte andra till forskningsinstitutet hörande

inventarier vid ombildningen utan vederlag tillfalla staten.

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut är förlagt till en Nobelstiftelsen tillhörig

fastighet, belägen omedelbart väster om det nya universitetsområdet i

Frescati. Fastigheten, som utgör stadsägan nr 7 inom stadsdelen Brunnsviken

i Stockholm, omfattar ett markområde av ca 45 000 m2 jämte byggnader för

Vetenskapsakademiens Nobelinstitut med dess avdelningar för fysik och kemi.

Beslutet om utflyttning av Stockholms universitet till Frescatiområdet har

aktualiserat frågan om ett statligt förvärv av denna fastighet. Staten skulle

genom att övertaga äganderätten till fastigheten tillförsäkra universitetet dels

en betydande markreserv, dels förbättrade tillfartsmöjligheter till universitetsområdet.

Riksmuseiutredningen har därför under förbehåll av Kungl. Maj:ts

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964

och riksdagens godkännande med Nobelstiftelsen slutit ett avtal av innebörd,

att stiftelsen mot en köpeskilling av 4 miljoner kr. till staten överlåter det aktuella

området med därå uppförda byggnader.

Med hänsyn till stockholmsuniversitetets behov av tillräckliga markresurser

för en ändamålsenlig planering av universitetets blivande anläggningar i Frescati

finner jag avtalet om förvärv av Nobelstiftelsens fastighet invid universitetsområdet

i Frescati tillfredsställande. Genom detta avtal kommer staten att i

fortsättningen disponera över ett sammanhängande område öster om Norrtäljevägen.

Köpeskillingen för fastigheten — 4 miljoner kr. — har jag inte någon

erinran mot. Jag förordar därför, att ifrågavarande fastighet — mark och byggnader

— förvärvas av staten för ett pris av 4 000 000 kr.

Det bör här nämnas att institutets hittillsvarande föreståndare, professorn

Manne Siegbahn, genom båda de aktuella avtalen personligen tillförsäkras vissa

förmåner. Vad i övrigt gäller de närmare detaljerna i avtalen torde få hänvisas

till avtalstexterna, vilka återgivits i det föregående.

Enligt min mening medför de båda avtalen för staten gynnsamma lösningar.

Jag förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna

förevarande två med Nobelstiftelsen respektive Vetenskapsakademien villkorligt

slutna avtal. Jag vill erinra om att enligt avtalet med akademien detta blir gällande

endast under förutsättning att jämväl avtalet med Nobelstiftelsen kommer

till stånd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf:ts proposition nr lft år 196 b

35

IV. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med Nobelstiftelsen

angående överlåtelse till staten av fastighet inom

stadsdelen Brunnsviken i Stockholm;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad

jag i det föregående förordat godkänna avtal med Vetenskapsakademien

angående ombildning av akademiens forskningsinstitut

för experimentell fysik till ett statligt institut;

II. besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1964 inrättas en

statlig institution för utbildning och forskning på atomfysikens

område, benämnd forskningsinstitutet för atomfysik;

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i

det föregående förordat fastställa personalförteckning för forskningsinstitutet

för atomfysik, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för forskningsinstitutet

för atomfysik, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 177 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 410 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 245 000

Summa kr. 835 000

c) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 835 000 kr.;

d) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 166 000 kr.;

e) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr /7 år 196k

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kr.;

f) till Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen för budgetåret

1964/65 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.;

g) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder i övrigt som fordras för genomförandet av vad jag

i det föregående föreslagit.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Marianne Soop

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47 år 1964 37

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 3

II. Forskningsinstitutets för fysik tillkomst, utbyggnad och organisation

in. ............................................................ 4

Tillkomst och utbyggnad ..................................... 4

Organisation, personal och finansiering......................... 5

III. Institutets framtida ställning och organisation m. m................ 9

A. Utredningen ............................................. 9

Verksamheten vid institutet ............................ 9

Institutets framtida ställning ........................... 12

Institutets framtida personalorganisation m. m............ 14

Vissa uppskattningar av driftkostnaderna vid institutet .... 17

Vissa fastighetsfrågor m. m.............................. 20

B. Yttranden ............................................... 23

C. Departementschefen ...................................... 29

IV. Hemställan

35

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik m.m. a1 i texten
  2. SU 1964:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik m. m. s. 2 i texten