Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av institut för verkstadsteknisk forskning

1964-07-01 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:57, Angående inrättande av institut för verkstadsteknisk forskning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 196b

1

Nr 57

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

institut för verkstadsteknisk forskning; given Stockholms

slott den 21 februari 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla det förslag,

om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj :t att sluta avtal

mellan staten och Stiftelsen för verkstadsteknisk forskning angående inrättande

och drift av ett institut för verkstadsteknisk forskning. Avtalet syftar

till en utbyggnad av den tillämpade Verkstadstekniska forskningen, informationstjänsten

på detta område samt forskarutbildning m. m.

Det förutsätts att staten och stiftelsen under avtalsperioden, fem år räknat

från den 1 juli 1964, bidrager med hälften vardera till kostnaderna för

institutets drift å sammanlagt 1 milj. kr. för budgetår. Vidare föreslås att

staten skall ställa kontorslokaler hyresfritt till institutets förfogande samt

bidraga med samma belopp som industrien, dock högst 500 000 kr. för budgetår,

till kostnaderna vid utläggning av forskningsuppdrag. För statens

bidrag härtill och till driften föreslås för budgetåret 1964/65 anslag på sammanlagt

1 milj. kr.

Avsikten är att verksamheten efter ett inledningsskede skall byggas ut

ytterligare och institutet förses med egna laboratorieresurser. 1

1 Hihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. AV 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ts proposition nr 57 år 196i

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 196t.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om inrättande av institut

för verkstadsteknisk forskning samt anför därvid följande.

Med stöd av Ivungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den It november

1960 tre sakkunniga1 med uppdrag att verkställa utredning rörande den

fortsatta verksamheten vid Metallografiska institutet och vissa därmed sammanhängande

frågor, avseende bl. a. verkstadsindustriens behov av centralt

bedriven forskning.

1 direktiven till de sakkunniga tog jag upp frågan om en breddning av

institutets verksamhet till alt omfatta andra verkstadsindustriens forskningsproblem

än de strikt metallografiska. Jag förklarade mig närmast

hysa den åsikten, att med hänsyn till olika målsättningar en dylik utvidgad

forskning icke lämpligen borde äga rum inom institutets ram utan anförtros

ett särskilt branschinstitut. Däremot var jag inte beredd att på tillgängligt

material avvisa tanken på ett gemensamt institut.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen metallforskningskommittén,

avgav hösten 1961 ett första delbetänkande angående verksamheten vid Metallografiska

institutet efter den 1 juli 1962. Förslaget låg till grund för

statsmakternas beslut om den fortsatta driften vid institutet, vilket numera

benämnes Institutet för metallforskning (prop. 1962: 73, SU 50, rskr. 149).

Beslutet innebar att institutets uppgifter begränsats till huvudsakligen tidigare

forskningsområde.

I ett andra delbetänkande den 10 januari 1964 (stencil) har kommittén

lagt fram förslag angående central verkstadsteknisk forskning. Betänkandet

innefattar bl. a. förslag till avtal angående inrättande och drift av ett

verkstadstekniskt branschforskningsinstitut samt förslag till stadgar för

ett dylikt institut. Avtalsförslaget torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

1 Gen. dir. I. Löfqvist (ordförande), avd. chefen S. Lundberg och överdir. L. Simonsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ta proposition nr 57 år 1.9fii

över belänkandet har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, statskontoret,

statens tekniska forskningsråd, Ingeniörsvetenskapsakademien, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, Institutet för metallforskning, Jernkontoret,

Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund samt Sveriges varvsindustriförening.

MetaUforskningskommitténs betänkande

I. Verkstadsindustriens omfattning, struktur och konkurrensförhållanden

I industristatistiken för 1960 upptas verkstadsproduktionen till 15,7 miljarder

kr., motsvarande 32 procent av industriens hela produktionsvärde.

År 1962 hade värdet stigit till 17,5 miljarder kr. För verkstadsindustriens

olika delbranscher var fördelningen av produktionsvärdet följande, nämligen

järn- och metallmanufaktur 16 procent, den mekaniska industrien 42

procent, varven 11 procent, den övriga transportmedelsindustrien 16 procent

samt den elektrotekniska industrien 15 procent.

Antalet anställda inom verkstadsindustrien utgjorde år 1961 totalt

362 009 personer, av vilka 267 000 var arbetare och 95 000 tjänstemän. Andelen

tjänstemän har visat en successiv ökning från 15 procent 1938 till 26

procent 1961. Orsaken härtill är den växande betydelse utvecklings- och

konstruktionsarbetet fått tillsammans med de ökade resurser, som krävs

för bl. a. metodstudier och arbetsberedning.

År 1960 redovisade verkstadsindustrien sammanlagt ca 4800 arbetsställen

med minst 5 anställda. Till arbetsställen med mellan 5 och 100 arbetare

hänförde sig 91 procent av arbetsställena och 32 proeent av arbetarantalet.

Arbetsställen med minst 500 arbetare svarade för enbart 1,7 procent

av antalet arbetsställen men 42 procent av arbetarna.

Utvecklingen tyder enligt kommittén på att de små och stora företagen

kommit att svara för en ökad del av sysselsättningen medan de medelstora

företagen fått en minskad andel. De små företagens stigande betydelse är

en följd av uppkomsten av ett stort antal reparations- och serviceverkstäder

liksom en specialisering såsom underleverantörer till främst bil- och

varvsindustrien. De stora arbetsställena har de senaste åren växt snabbt till

följd av både utbyggnad av egna verkstäder och fusioner. Ofta ingår flera

arbetsställen i samma företag. Ett flertal koncernbildningar har genomförts.

År 1959 fanns inom verkstadsindustrien 13 av de 20 största industrikoncernerna

i landet.

Den totala parken av verkstadsmaskiner i Sverige värderas till ca 8 miljarder

kr. De årliga maskininvesteringarna beräknas uppgå till 700 milj. kr.

medan kostnaderna för underhålls- och reparationsarbeten beräknas till

över 350 milj. kr. för år.

lj- Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 57

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1964

Verkstadsindustrien är huvudsakligen förlagd till Götaland och Svealand.

Vissa skillnader i lokaliseringen föreligger för de olika delbranscherna. Liksom

inom andra industrigrenar sker en utflyttning av olika tillverkningsenheter

från de stora städerna till orter med bättre tillgång på arbetskraft.

Av den svenska verkstadsindustriens produktion exporterades 1962 34

procent, motsvarande ett belopp av ca 6 miljarder kr. eller 40 procent av det

totala exportvärdet. Verkstadsindustrien har härigenom blivit Sveriges största

exportbransch. Exportandelen varierar självfallet mellan olika företag.

Det är icke ovanligt att företag exporterar mer än 50 procent av sin produktion.

Företag finns med en exportandel mellan 80 och 90 procent. För de

mindre företagsenheterna är produktionen till övervägande del riktad mot

hemmamarknaden. I den mån dessa arbetar som underleverantörer till större

företag går produkterna dock ofta indirekt på export.

Den svenska marknaden är praktiskt taget helt öppen för andra länder.

Några kvantitativa restriktioner av betydelse förekommer inte och tullnivån

är internationellt sett låg, för järn- och metallmanufaktur 8 procent samt

för maskiner och elektrisk utrustning 10 procent. Av landets totala behov

av verkstadsprodukter år 1962 med ett värde av 17 miljarder kr. utgjordes

5,5 miljarder eller bortåt en tredjedel av import.

De nuvarande marknadsbildningarna i Europa ställer verkstadsindustrien

inför stora konkurrensproblem. Inom EEC får den svenska industrien svårare

att konkurrera med medlemsländerna, som inbördes sänker sina tullar.

När det gäller EFTA-länderna har å andra sidan de snabba tullsänkningarna

stimulerat handelsutbytet.

Trots att lönenivån i Sverige internationellt sett ligger högt har den svenska

verkstadsindustrien i allmänhet kunnat hålla en konkurrensmässig

prisnivå. Detta beror dels på en långt driven rationalisering och dels på att

en stor del av tillverkningen är specialprodukter. Branschen har i allmänhet

haft fullt kapacitetsutnyttjande och nöjaktig räntabilitet. Produktionen har

dock under efterkrigstiden vuxit långsammare än fallet varit inom verkstadsindustrien

i många andra europeiska länder och även långsammare än

vissa andra industribranscher i Sverige.

II. Nu bedriven forskning

Verkstadsindustriens produkter har blivit allt mer komplicerade. I företagens

utvecklingsarbete har innovationer kommit att bli ett konventionellt

inslag. Nya produkter utvecklas och befintliga ändras ständigt med avseende

på utformning och kvalitet. Den nödvändiga snabba anpassningen till

kundernas önskemål skapar problem i ett så litet land som Sverige, där endast

ett fåtal företag är stora nog för att orka med de insatser som krävs för

att kunna följa med den tekniska utvecklingen.

Den forskning som erfordras för att möjliggöra en fortsatt höjning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Knngl. Maj:ts proposition nr 57 är 1964

verkstadsindustriens produktivitet och konkurrensförmåga hänför sig till

olika områden, av vilka endast vissa är speciella för branschen. Den fråga,

som nu tagits upp av kommittén är den Verkstadstekniska forskningen,

d. v. s. den som sammanhänger med bearbetningsmetoderna. I denna ingår

rationalisering av arbetsprocesserna genom förbättrat utnyttjande av maskiner,

verktyg och material samt tillämpning av automatiska förfaranden

för tillverkning, avsyning, kontroll, transporter m. m. Rationaliseringen

måste enligt kommittén i stor utsträckning baseras på forsknings- och utvecklingsarbete,

som också syftar till liell nya och mera effektiva produktionsmetoder.

Forskning inom det Verkstadstekniska området bedrives f. n. dels av de

tekniska högskolorna och inom vissa sektorer jämväl av andra statliga eller

statsunderstödda institutioner, dels av institutioner helt ägda av industrien

och dels slutligen inom olika industriföretag. Tekniska forskningsrådet utdelar

forskningsbidrag till bl. a. högskole- och industriforskningslaboratorier

och fria forskare samt tar initiativ till ny forskning.

De tekniska högskolorna utför grundläggande forskning och viss tillämpningsforskning.

Verksamheten inom det av staten och industrien gemensamt

drivna Institutet för metallforskning har i sin verksamhet beröring

med Verkstadstekniska forskningsfrågor. Samma gäller i viss mån för statens

provningsanstalt. Ingeniörsvetenskapsakademien driver genom sina organ

en utrednings- och forskningsverksamhet, varav vissa delar faller inom

verkstadsindustriens forskningsområde, nämligen de som ombesörjes av

svetskommissionen, tryckkärlskommissionen och korrosionsnämnden.

Mekanförbundet, som är verkstadsindustriens branschorganisation, utför

ett omfattande verkstadstekniskt forsknings- och utredningsarbete. Arbetet

utförs i kommittéer med ledamöter från industrier, högskolor m. m. men

även av personal, som är anställd hos förbundet. Förbundet har ett smideslaboratorium

i Eskilstuna och ett gjuterilaboratorium i Jönköping.

Tekniska röntgencentralen AB — med ett 40-tal företag som delägare —- har till uppgift att huvudsakligen med oförstörande provningsmetoder utföra

materialkontroll samt utöva rådgivande verksamhet och teknisk vetenskaplig

forskning på detta område.

Varvsindustriföreningen har inrättat Stiftelsen för skeppsbyggnadsteknisk

forskning, vilken utför forskningsverksamhet på vissa för varvsindustrien

direkt betydelsefulla områden. Verksamheten bedrivs genom att

forskningsuppdrag utlämnas till laboratorier och experter hos varven, statens

skeppsprovningsanstalt, de tekniska högskolorna m. fl.

De större företagen inom branschen bedriver i någon form utvecklingsoch

serviceverksamhet inom det egna området. Industrilaboratorierna utnyttjas

främst för målbunden forskning och provning. Enligt en av mekanförbundet

år 1961 gjord enkät är inom industrien ca 450 personer sysselsatta

med verkstadstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 196 i

III. Behovet av utvidgad forskning

För att bilda sig eu uppfattning om forskningsbehoven in. in. inom såväl

det metallografiska som det Verkstadstekniska området skaffade kommittén

redan i samband med utarbetandet av sitt första delbetänkande uppgifter

från berörda institutioner och organ. Uppgifter inhämtades från bl. a.

tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Jernkontoret,

mekanförbundet, varvsindustriföreningen, Metallografiska institutet (numera

Institutet för metallforskning), Metallindustriens forskningsförening, Tekniska

röntgencentralen AB, tekniska forskningsrådet samt Ingeniörsvetenskapsakademiens

korrosionsnämnd och svetskommission.

Uppgiftsmaterialet gav vid handen att den Verkstadstekniska forskningen

icke borde inlemmas i Institutet för metallforskning. Ett nära samarbete

borde emellertid komma till stånd mellan detta institut och ett verkstadstekniskt

forskningsorgan. Enighet förelåg om behovet av en väsentligt utbyggd

verkstadsteknisk forskning. Ur uppgiftsmaterialet må här återges följande.

Chalmers tekniska högskola har till kommittén överlämnat ett yttrande

av avdelningskollegiet för maskinteknik vid högskolan. I yttrandet framhålls,

att en gemensam forskning inom ett särskilt institut för verkstadsindustrien

skulle på ett ändamålsenligt sätt komplettera forskningsverksamheten

vid de tekniska högskolorna, Metallografiska institutet och mekanförbundets

gjuterilaboratorium. Kollegiet exemplifierar det nya forskningsinstitutets

uppgifter genom att ange följande fem huvudpunkter, nämligen utbildning

av forskare, frågor rörande svensk verkstadsindustris konkurrenskraft,

internationellt utbyte av forskningsrön, effektivisering och ekonomisering

av forskningen samt forskningsresurser för de mindre företagen. Vidare

redovisas olika arbetsområden för ett forskningsinstitut för verkstadsindustrien.

Mekanförbundet uttalar, att ett särskilt branschforskningsinstitut för

verkstadsindustrien är av utomordentlig vikt för denna industris framtid.

En lång rad viktiga problem väntar på sin lösning, vilka endast i undantagsfall

kan angripas av industriföretagen själva. Jämfört med utlandet är

forskningsinsatserna i Sverige förhållandevis ringa. Ökade insatser krävs

för att Sverige skall kunna följa med det alltmer ökade tempot i den tekniska

utvecklingen. Det samarbete, som eftersträvas mellan olika länder

för att få till stånd en mera planmässig forskning, medför krav på medverkan

också från vårt land.

Även om de tekniska högskolornas kapacitet för grundforskning utnyttjas

i möjlig utsträckning motsvarar den icke branschens behov. Ett branschforskningsinstitut

erfordras, vilket också skulle bli ett centrum för vidareutbildning

av forskare. F. n. är bristen på ingenjörer och framför allt forskare

betydande på grund av otillräckliga utbildningsmöjligheter.

1 fråga om undersökningar av mera allmän natur kan det inträffa att

flera företag arbetar på samma problem. Det är viktigt att forskningen bedrives

på ett ekonomiskt riktigt sätt. För dess effektiva tillgodogörande och

förnuftiga avvägning är betydelsefullt att forskningsarbetets planering följs

upp och resultaten snabbt meddelas. Med hänsyn till verkstadsindustriens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majrts proposition nr .''57 år WC>h

mångsidighet blir forskningsprogrammet för ett branschforskningsinstitut

omfattande. Arbetet måste koncentreras till områden av särskild vikt.

Varvsindnstriföreningen framhåller att varvsindustrien har intresse att

delta i forskningsplaneringen vid ett branschforskningsinstitut. Såväl Stiftelsen

för skeppsbyggnadsteknisk forskning som varven kan tänkas lämna

uppdrag till ett sådant institut att utföras mot ersättning. I samband med

utlämnandet av större arbetsuppgifter är det även möjligt att någon forskare

kan placeras vid institutet för viss tid. Föreningen anger vidare olika

forskningsuppgifter, som anses aktuella vid ett för verkstadsindustrien gemensamt

branschforskningsinstitut. I dessa innefattar föreningen också

svetsforskning.

För att undvika dubblering av dyrbar utrustning och specialutbildad personal

bör enligt Jernkontoret ett verkstadsteknislct institut redan från början

ges eu sådan inriktning, att det inte tar upp ett avancerat studium av

frågor, som faller inom Metallografiska institutets område, utan i stället

inleder ett nära samarbete med delta institut.

Metallografiska institutet understryker vikten av att kontakten mellan institutet

och ett verkstadstekniskt branschforskningsinstitut inte inskränker

sig till en remittering av uppdrag från det ena institutet till det andra. Fn

verklig samplanering hör redan vid uppläggningen av forskningsuppgifterna

ske av sådana frågor som har gemensamt intresse.

Metallindustriens forskningsförening, som representerar leverantörer av

halvfabrikat till mekaniska verkstäder, tillstyrker att frågor, berörande

exempelvis skärande bearbetning, plastisk formgivning och svetsning samt

andra fogningsmetoder behandlas vid ett centralt branschforskningsinstitut.

Föreningen påpekar betydelsen av att instituten för metallforskning

och verkstadsteknisk forskning geografiskt ligger nära varandra, så att

specialister och dyrbar utrustning kan utnyttjas rationellt.

Tekniska röntgencentralen AB anför, att sedan överenskommelse träffats

mellan röntgencentralen och Ingeniörsvetenskapsakademien om att inrätta

en svetsteknisk forskningsavdelning vid röntgencentralen torde behovet av

forskning inom svetsområdet vara väl tillgodosett. Svetstekniken utgör ej

heller ett särskilt branschintresse utan berör alla industrigrenar.

Företrädare för olika verkstadsindustrier har till kommittén hl. a. framfört

följande synpunkter.

Det för industrien särskilt aktuella problemområdet befinner sig mellan

grundläggande forskning, som närmast ankommer på de tekniska högskolorna,

och den praktiska tillämpningen. Högskolorna hör i ökad omfattning

fortsätta sina viktiga grundläggande forskningsinsatser men inte belastas

med informationsuppgifter, tekniskt utvecklingsarbete m. in. Företagen med

egna Verkstadstekniska laboratorieresurser måste ofta skjuta undan viktiga

långsiktiga problem för att det skall bli möjligt att hinna med kortsiktiga

men för företagen mera direkt lönande frågor. Vissa av de problem, som

nu behandlas av industrilaboratorierna är vidare gemensamma för hela

branschen och borde handläggas centralt.

De frågor som inte kan lösas inom företaget söker man nu, i den mån det

går, få lösta genom att från fall till fall vända sig till maskin- och materialleverantörer,

experter inom landet exempelvis vid de tekniska högskolorna

eller i utlandet.

Vid tillämpningen av tekniska framsteg inom industrien uppstår såväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1964

praktiska som ekonomiska svårigheter. Nya material kommer fram i snabb

takt medan förnyelsen av maskinparken är en långsam process. Erforderlio

anpassning av maskinparken till nya material kommer därför ofta ej till

stånd i tillräcklig takt. Därför är det viktigt för industrien att få kännedom

om nyheter på bearbetningsområdet så att de successiva maskinanskaffningarna

kan ske med hänsyn härtill. Erfarenheter från olika håll inom industrien

rörande tillämpningen av tekniska nyheter behöver vidare sammanställas

pa ett effektivare sätt än nu sker.

Det skulle vara till stor fördel om det kunde tillskapas en central för

verkstadsteknisk forskning och information, gärna som ett av staten och industrien

gemensamt drivet branschforskningsinstitut. Från småindustrihål]

iramhålls särskilt betydelsen av att även staten satsar medel på ett institut.

Av vikt ar att industrien engagerar sig i forskningen och blir medansvarig

tor dennas inriktning.

Ett branschforskningsinstitut kan inte ersätta annorstädes redan etablerad

verkstadsteknisk forskning, exempelvis inom mekanförbundets kommittéer,

men väl komplettera den samt ge den möjlighet att utnyttja laboratorieresurser

och snabbt få vissa undersökningar genomförda. Genom ett

institut skulle den mindre industrien få laboratorieresurser till sitt förfogande.

En del industrirepresentanter har framhållit att institutet ej bör förses

med egna laboratorier förrän det i ett inledande skede förvärvat erfarenheter

av verksamheten och med utgångspunkt härifrån kan projektera ett verkstadstekniskt

laboratorium. I synnerhet under inledningsskedet bör verksamheten

bedrivas så att man centralt planerar experimentella forskningsarbeten,

som sedan lämnas ut till industrilaboratorier.

I maskinvalsfrågor skulle institutet kunna göra en insats exempelvis genom

att utarbeta godhetsnormer. v b

Institutet bör vara ett vidareutbildningsställe för yngre civilingenjörer

som sedermera kan anstallas inom industrien. Till vidareutbildningen av

verkstadsföretagens tekniker bör institutet bidra exempelvis genom att

medverka i fortbildningskurser och vid konferenser i olika delar av landet.

Kommittén uttalar för sin del, att bibehållandet av verkstadsindustriens

konkurrenskraft förutsätter en fortlöpande stegring av produktiviteten. Detta

aktualiserar behovet av eu ökad verkstadsteknisk forskning, en forskning

som delvis bör tillgodoses centralt. Därtill bör skapas möjligheter till en

förbättrad information om den tekniska utvecklingen på området.

Liksom skett inom vissa andra industrigrenar bör inrättas ett branschlorskningsinstitut,

grundat på samverkan mellan staten och industrien. Institutet

bör ha till syfte att i nära samarbete med mekanförbundet, de tekniska

hogskolorna, universiteten samt andra tekniska och vetenskapliga

institutioner bedriva tillämpad teknisk forskning rörande maskiner, verktyg

och metoder på verkstadsteknikens område, medverka till vidareutbildning

av tekniker och forskare inom områden, som beröres av institutets

verksamhet, samt utbyta informationer och ge litteraturservice inom sitt

verksamhetsområde.

Institutets egen forskning bör irämst ägnas uppgifter av stor allmän

räckvidd för verkstadsindustrien, vilkas lösande på ett verksamt sätt skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 19 ti i

kunna bidra till industriens produktivitet. Till en viss del kan arbetsuppgifterna

komma att bestå i att närmare studera förfaranden, som framkommit

på andra håll inom och utom landet och att då så betinncs lämpligt bearbeta

dessa med hänsyn till deras tillämpning i svensk industri. Av betydelse

är dock att institutet tar upp nya idéer och utvecklar dessa. En viktig

uppgift är att studera olika bearbetningsförfaranden med hänsyn till utvecklingen

på materialområdet. Ett centralt forskningsinstitut skulle också

kunna utföra ett viktigt arbete av betydelse främst för de mindre företagen

genom att studera godhetsnormer och andra förhållanden av betydelse för

maskinval.

Med hänsyn till branschens struktur bör institutet driva sin verksamhet

så att resultaten kan tillämpas i industrien utan insats av ytterligare utvecklingsarbete.

Från ekonomisk synpunkt är det viktigt att forskningsresultaten

omsättes i praktiken utan onödigt dröjsmål och att en så stor del

av industrien som möjligt får tillfälle att utnyttja dessa resultat. Industriens

brist på egna forskningsresurser medför att man kan förvänta ett stort och

ökat behov av uppdragsforskning och serviceverksamhet. Härigenom kan

institutet få en god kännedom om industriens olika problem och impulser

till egen forskning.

Syftet med informationstjänsten bör vara att ge industrien kännedom om

forskningsresultat vid institutet och andra institutioner inom och utom

landet. Informationen kan behöva kombineras med uppgift om de praktiska

förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av resultatens

utnyttjande.

Viktigt är att institutet fortlöpande håller sig informerat om problemen

inom branschen liksom de möjligheter denna har att rationalisera och införa

olika nyheter. De omfattande kontakter mekanförbundet har bör därvid

vara till god hjälp.

Det är av utomordentlig betydelse för svensk industri att den får del av

de forskningsrön som kommer fram i utlandet. Genom utbyte av forskningsresultat

skulle branschinstitutet på ett effektivt sätt kunna förmedla

sådana rön till den svenska industrien. Kommittén hänvisar till den samordning

av den verkstadsekonomiska forskningen, som genomförts på det

internationella planet i Europa bl. a. inom ramen för OECD. Av särskild vikt

är att branschforskningsinstitutet inleder ett nära samarbete med därför

lämpade institutioner i andra nordiska länder. Intresse för ett sådant samarbete

med svenska forskningsorgan föreligger.

IV. Kommitténs förslag

Erfarenheterna visar enligt kommittén att ett effektivt arbetande centralorgan

för verkstadsteknisk forskning behöver betydande resurser beträffande

såväl personal, laboratorieutrymmen och andra lokaler som utrustning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1964

På sikt bör forskningsinstitutet få en organisation av ca 50 personer, omfattande

förslagsvis 4 forskningsledare med assistenter, tillsammans 15_20

personer, och en informationsavdelning om ca 10 personer. För administration

och teknisk service krävs ytterligare ca 20 personer. Kommittén utgår

från att institutet mera permanent skall driva en del av verksamheten genom

utläggning av forskningsuppdrag hos industri- och högskolelaboratorier.

Årskostnaderna för löner, pensioner och omkostnader kan i dagens

kostnadsläge beräknas till ca 2 milj. kr.

Storleken av erforderliga lokaler är f. n. svårbedömbar. Förutom laboratorie-,

verkstads- och kontorslokaler för institutets egen personal erfordras

utrymmen för utomstående forskare in. fl. och dessutom lokaler för kurser

och annan utbildning. Kommittén har utgått från en sammanlagd nettoyta

av 3 000 m2. Uppförande av en byggnad av denna storlek torde f. n. medföra

en kostnad av 4 å 5 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för erforderlig

utrustning, beräknade till 3 å 4 milj. kr.

Kommittén ansluter sig till den från både forsknings- och industrihåll anförda

synpunkten att institutet bör tillföras egna laboratorieresurser men

anser att detta bör anstå tills erfarenheter skapats om en central forskningsverksamhet.

Under ett inledande skede bör institutets arbetsuppgift vara att

bedriva tillämpad verkstadsteknisk forskning genom egen personal och stipendiater,

placerade hos högskole- och industrilaboratorier, eller genom att

lägga ut forskningsuppdrag samt att utbilda forskare närmast för rekrytering

till ett utbyggt institut. Härtill kommer informationsverksamhet och

slutligen projektering och annat förberedelsearbete avseende egna laboratorier

vid institutet. I detta arbete ingår prövning av var ett nytt institut

bör förläggas.

Under inledningsskedet, som lämpligen bör omfatta 5 år, föreslås att institutet

successivt bygges ut till följande organisation, nämligen förutom

styrelse och chef, 2 forskargrupper om vardera 3 personer, en informationsavdelning

med 5 å 6 personer, 5 stipendiater, en person för planeringsarbete

samt 2 personer för kansligöromål, alltså sammanlagt 20 anställda. Den

inbördes fördelningen på olika arbetsuppgifter bör ankomma på styrelsen.

Avlönings- och pensionskostnader för den angivna personalen samt institutets

omkostnader torde belöpa sig till sammanlagt 1 milj. kr. om året.

Kostnaderna för utläggning av allmänna forskningsuppdrag har kommittén

med utgångspunkt från föreliggande forskningsbehov uppskattat till

högst 5 milj. kr. för den närmaste femårsperioden eller 1 milj. kr. för år.

Lokalbehovet begränsar sig under inledningsskedet till kontorsrum. Utrymmesbehovet

beräknar kommittén till ca 300 m2. Under ifrågavarande

skede bör institutet vara beläget i eller nära Stockholm eller Göteborg med

hänsyn till dar befintliga resurser. Den årliga hyreskostnaden uppskattas

till ca 30 000 kr.

Kommittén har förhandlat med representanter för verkstadsindustrien

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 196 A

om att inrätta ett branschiorskningsinstitut av den föreslagna omfattningen.

Därvid har industrien företrätts av särskilda delegerade, utsedda av

inekanförbundet, vars medlemmar svarar för drygt 70 procent av de anställda

inom verkstadsindustrien och 80 procent av branschens produktion,

överenskommelse har nåtts om inrättande av institutet liksom om avtal och

stadgar för detta. Vid samverkan med staten rörande institutet har industrien

ansetts böra företrädas av en särskild stiftelse. Mekanförbundet har beslutat

att bilda en sådan stiftelse, benämnd Stiftelsen för verkstadsteknisk

forskning. Sedan statsmakterna fattat beslut om inrättande av institutet

förutsätter kommittén, att avtal om detta ingås mellan staten och stiftelsen.

I anslutning härtill bör stadgar fastställas för institutet.

Enligt förslaget till avtal skall arbetsuppgifterna för institutet bestå i att

bedriva tillämpad teknisk forskning rörande maskiner, verktyg och metoder

på verkstadsteknikens område, att medverka till vidareutbildning av

tekniker och forskare, att utbyta information och ge litteraturservice samt

att projektera och på annat sätt förbereda egna laboratorier vid institutet.

Den forskningsverksamhet till vilken staten bidrager skall företrädesvis avse

problem av allmänt intresse inom institutets verksamhetsområde. Staten

och stiftelsen skall bidra med hälften var till institutets driftskostnader ä

sammanlagt 1 milj. kr. för budgetår. Dessutom skall staten bidra med samma

belopp som industrien till kostnaderna för institutets utläggning av

allmänna forskningsuppdrag, dock högst med 500 000 kr. för budgetår.

Om ytterligare medel erfordras för utläggning av allmänna forskningsuppdrag

är institutet oförhindrat att efter förhandlingar med stiftelsen

göra framställning härom hos Kungl. Maj :t. Enligt avtalsförslaget skall

institutet kostnadsfritt erhålla erforderliga lokaler av staten.

Yttranden

Remissinstanserna uttrycker sin tillfredsställelse med kommitténs förslag

och ansluter sig till den förordade etappvisa utbyggnaden av forskningsinstitutet.

Tekniska forskningsrådet anför sålunda, att rådet vidhåller sin

tidigare redovisade uppfattning, att ett branschforskningsinstitut för verkstadsteknisk

forskning bör komma till stånd och anser att det nu framlagda

förslaget är väl ägnat att tillgodose den Verkstadstekniska forskningens

behov. Det syns också välbetänkt att utbyggnaden sker i två etapper.

Särskilt viktigt är att institutet under utbyggnadsperioden vidtar kraftiga

åtgärder för utbildning av forskare. I annat fall kan institutets möjligheter

att snabbt handlägga sina kommande uppgifter bli allvarligt beskurna

på grund av brist på kvalificerade krafter.

Enligt forskningsrådet bör den ekonomiska ramen för utläggning avforskningsuppdrag

redan under den första femårsperioden vidgas utöver

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1964

kommitténs förslag. En successiv ökning till 2 milj. kr. för år är önskvärd.

Möjligheten att på ett ekonomiskt och snabbt verkande sätt öka forskningsresurserna

genom att lägga ut uppdrag hos härför lämpade organ bör enligt

rådets uppfattning generellt uppmärksammas för flertalet branschforskningsinstitut.

Ingeniörsvetenskapsakademien lägger särskild vikt vid att resurserna för

spridning av kännedom om forskningsresultaten blir tillräckliga. Då verkstadsindustrien

består av många olika typer av företag, skilda med avseende

på storlek och verksamhetens inriktning, är problemet svårare än inom

andra branscher. En väl utvecklad avdelning för spridning av information

och för kontaktverksamhet är därför erforderlig vid sidan av den forskande

verksamheten.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola ifrågasätter om startperioden

utan laboratorium verkligen behöver utsträckas till fem år. En period

för erforderlig planerings- och byggnadstid om förslagsvis ca tre år kan

tänkas som alternativ. Laboratoriebyggnaden skulle därefter successivt kunna

förses med utrustning i den takt, som begränsas av bl. a. tillgången på

kvalificerad personal. Efter totalt sett ca fem år skulle enligt denna plan institutet

vara funktionsdugligt med eget laboratorium. Utan tillgång till sådant

kan själva forskningsverksamheten befaras bli mindre väl tillgodosedd.

Jernkontoret erinrar om, att arbetsuppgifterna under det första utbyggnadsskedet

föreslås bestå av tillämpad teknisk forskning rörande maskiner,

verktyg och metoder på verkstadsteknikens område. Jernkontoret har inte

något att invända mot denna målsättning men vill dock framhålla, att vissa

gränsdragningsfrågor, t. ex. mot de materialtekniska och svetsningstekniska

områdena, säkerligen snabbt kommer att aktualiseras. Institutets strävan

bör vara att på bästa sätt utnyttja de forskningsresurser som redan finns

eller som på ett mera naturligt sätt kan komma att tillskapas på andra håll

i landet.

Institutet för metallforskning understryker —- liksom tidigare skett vid

kontakterna med kommittén —- vikten av samplanering av sådana uppgifter,

som berör båda instituten liksom de serviceuppgifter på uppdragsbasis

beträffande analys, framställning av högrena material etc., som Institutet

för metallforskning torde kunna utföra för det Verkstadstekniska branschforskningsinstitutet.

Enligt mekanförbundet har kommittén på ett utomordentligt sätt motiverat

behovet av central verkstadsteknisk forskning. Förslaget om hur forskningen

skall bedrivas synes mekanförbundet i allt väsentligt lämpligt.

Statskontoret konstaterar, att driftsbidraget till institutet utformats enligt

de generella regler, som senast tillämpats i det av kommittén utarbetade,

av statsmakterna godkända avtalet rörande Institutet för metallforskning.

Enligt statskontorets uppfattning bör även beträffande de bransch
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 196i 13

forskningsinstitut, vilka nu har detaljreglerade avtal, efter erforderliga utredningar

övervägas en övergång till den generella avtalstypen.

Frågan om forskningsinstitutets definitiva förläggning tas upp i vissa yttranden.

Frågan blir aktuell först i samband med en andra avtalsperiod.

Tekniska forskningsrådet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna

anser att lokaliseringsfrågan tills vidare bör hållas öppen och att tillkomsten

av en fjärde teknisk högskola bör uppmärksammas vid frågans fortsatta

behandling.

Byggnadsstyrelsen förutsätter att institutet förläggs till ort med teknisk

högskola och understryker vikten av att lokaliseringsfrågan behandlas på

tidigast möjliga stadium. Inom Stockholms- och Göteborgsregionerna råder

för närvarande brist på såväl lokaler som planerad mark. Samtidigt erbjuder

dessa områden möjligheter att ansluta forskningsinstitutet till organ

med likartad verksamhet. Förutsättningar beräknas finnas att i en framtid

förlägga institutet i en lämplig miljö. Industriförbundet uttalar, att en förutsättning

för en framgångsrik verksamhet inom institutet torde vara en

nära kontakt med unga forskare. Detta gör det angeläget att institutet förläggs

till stad med teknisk högskola.

Departementschefen

Verkstadsindustrien är vår mest betydelsefulla industribransch vad gäller

såväl produktions- och exportvärde som antalet sysselsatta. I branschen

verkar de flesta av Sveriges stora industrikoncerner och några av våra

mest namnkunniga företag. Antalet mindre och medelstora företag är emellertid

mycket stort och sätter sin prägel på branschen. För många orter inom

landets olika delar är företag inom verkstadsindustrien utslagsgivande för

sysselsättningen.

Det är av utomordentlig vikt att branschens konkurrensförmåga uppehälles

såväl på hemmamarknaden som i fråga om exporten. Den internationella

ekonomiska integrationen ger branschen ett hårt klimat att arbeta i

men också ökad möjlighet till vidareutveckling och expansion. Förutsättningen

härför är emellertid att produktiviteten inom branschen kan hållas

på hög nivå. Med hänsyn till det stora antalet mindre företag skapar detta

särskilda problem. Olika åtgärder krävs, bl. a. utökad forsknings- och

informationsverksamhet. Både grundläggande och tillämpad forskning på

det Verkstadstekniska området drivs i förhållandevis liten omfattning i vårt

land. För den grundläggande forskningen pågår en upprustning inom ramen

för utbyggnaden av de tekniska högskolorna. Beträffande den tillämpade

forskningen liksom i gränsområdet mellan denna och grundforskningen

krävs emellertid en ökning av resurserna. Jag finner det befogat att

staten bär en del av kostnaderna härför. Liksom inom vissa andra industri
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 196b

grenar bör verksamheten i enlighet med kommitténs förslag ske i samverkan

mellan staten och vederbörande industrier genom ett branschforskningsinstitut.

Vad kommittén i likhet med hörda organisationer m. fl. anfört visar att

behov föreligger av en omfattande verkstadsteknisk forskning, utbildning

och informationstjänst, som innebär betydande krav på forskare och annan

personal liksom på lokaler och teknisk utrustning. Enligt kommittén

behövs vid full utbyggnad av ett branschforskningsinstitut ett femtiotal

anställda till en årlig kostnad för löner m. in. om ca 2 milj. kr. Därtill kommer

kostnaden vid utläggning av vissa forskningsuppdrag. För investeringar

i byggnader och utrustning anges ett medelsbehov i storleksordningen

7 å 9 milj. kr. Avsikten är emellertid att utbyggnaden av institutets

verksamhet skall ske etappvis.

Under en första period, som kommer att omfatta minst fem år, förutsätts

en mera begränsad organisation. Förutom styrelse och chef skall personalstyrkan

endast omfatta ett tjugotal anställda. Driftskostnaden tas upp

till ca 1 milj. kr. för år, vartill kommer ett i medeltal lika stort årsbelopp

för utläggning av forskningsuppdrag. Forskningen skall bedrivas med anlitande

av högskole- och industrilaboratorier. Stor vikt läggs vid forskarutbildningen.

Nybyggnad av laboratorier får anstå tills erfarenhet vunnits om verksamhetens

ändamålsenliga utformning. Även om motiv onekligen finns för

en snabbare utbyggnad talar enligt min mening övervägande skäl för den

av kommittén förutsatta ordningen. Åtskilliga organisationsfrågor skall

lösas och inriktningen av verksamheten noga prövas. Även utbildningen av

erforderligt antal forskare för institutets verksamhet tar en avsevärd tid.

Kommittén föreslår att kostnaderna för verksamheten skall delas lika

mellan staten och industrien. Mot bakgrund av verkstadsindustriens struktur

med ett mycket stort antal medelstora och små företag finner jag skäligt

att staten påtar sig denna kostnadsandel. Jag förutsätter att institutets

forskningsverksamhet och informationstjänst inriktas så att den kan tillgodogöras

också av dessa företag och väsentligt bidra till deras utveckling.

Kommittén har kommit till enighet med särskilda av mekanförbundet utsedda

delegerade om ett förslag till avtal angående inrättande och drift av

ett institut, benämnt Institutet för verkstadsteknisk forskning. Avtalspart

från mekanförbundets sida avses bli en särskild av förbundet bildad stiftelse,

benämnd Stiftelsen för verkstadsteknisk forskning. Motsvarande förfarande

har tillämpats vid inrättande av andra branschforskningsinstitut. Det

föreslagna avtalet, som enbart avser den mindre organisationen, d. v. s. ett

institut utan egna laboratorier, är femårigt och avses träda i kraft den 1

juli 1964.

Enligt avtalsförslaget består arbetsuppgifterna i att bedriva tillämpad

teknisk forskning rörande maskiner, verktyg och metoder på verkstadstek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 196b

nikens område, att medverka till vidareutbildning av tekniker och forskare,

att utbyta informationer och ge litteraturservice samt att projektera och

på annat sätt förbereda egna laboratorier för institutet. Staten och stiftelsen

bidrar med hälften var till bestridande av institutets driftskostnader om

sammanlagt 1 milj. kr. för budgetår. Dessutom påtar sig staten att med

samma belopp som industrien, dock högst 500 000 kr. för budgetår, bestrida

kostnaderna för utläggning av allmänna forskningsuppdrag. Institutets styrelse

må dock, om ytterligare medel erfordras för sistnämnda ändamål, efter

förhandlingar med stiftelsen göra framställning härom hos Kungl. Maj :t.

Enligt förslaget skall staten vidare hyresfritt ställa lokaler till institutets

förfogande under avtalstiden. Såsom framgår av betänkandet avses härmed

kontorslokaler. Jag föreslår att avtalstexten förtydligas på denna punkt.

Institutet bör enligt kommitténs mening under denna tid förläggas till

Stockholm eller Göteborg. Den årliga hyreskostnaden beräknas till ca 30 000

kr. för år. I samband med institutets projektering av egna laboratorier förutsätts

att den definitiva placeringen av institutet skall utredas. Såsom framförts

i vissa remissyttranden bör man därvid icke vara helt bunden till nyssnämnda

två städer.

Vad gäller den närmare omfattningen av verksamheten vid det föreslagna

institutet och fördelningen på resp. staten och Stiftelsen för verkstadsteknisk

forskning av kostnaderna för driften och kostnaderna för utläggning

av forskningsuppdragen anser jag att avtalsförslaget innefattar en rimlig

avvägning. Jag kan även godta vad som föreslagits i fråga om institutets

lokaler. Det torde få åvila institutet att i samråd med byggnadsstyrelsen avgöra

lokalfrågan i inledningsskedet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då betänkandet och avtalsförslaget

ej i övriga delar föranleder någon erinran från min sida, förordar jag

att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att på statens vägnar

sluta avtal med stiftelsen i huvudsaklig överensstämmelse med avtalsförslaget.

Därest under avtalstiden behov av smärre jämkningar i avtalet

skulle uppkomma, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens

del träffa överenskommelse om erforderliga ändringar.

Kommittén har även lagt fram förslag till stadgar för institutet. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga.

Bidraget till institutets drift torde böra anvisas som ett förslagsanslag och

bidraget till utläggning av forskningsuppdrag i form av ett reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med anförda riktlinjer på statens vägnar sluta

avtal med Stiftelsen för verkstadsteknisk forskning;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1964

b) till Institutet för verkstadsteknisk forskning: driftsbidrag

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kr.;

c) till Institutet för verkstadsteknisk forskning: bidrag

till utläggning av forskningsuppdrag för budgetåret 1964/66

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Westlund

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 196i

17

Bilaga

Förslag

till

avtal mellan Svenska staten och Stiftelsen för verkstadsteknisk forskning

angående inrättande och drift av Institutet för verkstadsteknisk

forskning

§ 1

Svenska staten och Stiftelsen för verkstadsteknisk forskning åtaga sig att

i enlighet med detta avtal inrätta och driva ett forskningsinstitut, benämnt

Institutet för verkstadsteknisk forskning.

Institutets syfte är att i nära samarbete med Sveriges Mekanförbund, de

tekniska högskolorna, universiteten samt andra industriella och vetenskapliga

institutioner

bedriva tillämpad teknisk forskning rörande maskiner, verktyg och metoder

på verkstadsteknikens område med hjälp av forskningsgrupper eller

genom utläggning av forskningsuppdrag vid tekniska högskolor, industrilaboratorier

eller andra lämpliga institutioner samt genom forskningsstipendiater

placerade vid forsknings- och industrilaboratorier i Sverige och utlandet,

medverka till vidareutbildning av tekniker och forskare inom områden,

som beröras av institutets verksamhet,

utbyta information och ge litteraturservice inom sitt verksamhetsområde

samt

projektera och på annat sätt förbereda ett eget laboratorium för institutet.

§ 2

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar vilka

för alt vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3

Staten och stiftelsen bidraga med hälften vardera till bestridande av institutets

driftskostnader å sammanlagt en miljon kronor för budgetår.

Staten bidrager dessutom med samma belopp som industrien till bestridandet

av kostnaderna för institutets utläggning av allmänna forskningsuppdrag,

dock högst 500 000 kronor för budgetår.

Institutets styrelse är oförhindrad att, om ytterligare medel erfordras för

utläggning av allmänna forskningsuppdrag, efter förhandlingar med stiftelsen

hos Kungl. Maj :t göra framställning härom.

§ 4

Staten förbinder sig även att under den tid avtalet gäller hyresfritt ställa

erforderliga lokaler till institutets förfogande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1961-

§ 5

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,

skall företrädesvis avse problem av allmänt intresse inom institutets verksamhetsområde.

§ 6

Stiftelsen skall vara så uppbyggd, att varje företag inom det forskningsområde,

som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet att genom

bidrag till stiftelsen efter samma grunder, vilka gälla för övriga stödjande

industriföretag, bliva delaktigt i forskningsverksamheten.

§ 7

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1969.

Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses

förlängt för ett år.

§ 8

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1964.

Stockholm den

För För Stiftelsen för

Svenska staten verkstadsteknisk forskning

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640204

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1964:186 Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökade resurser för den tekniska forskningen, såvitt motionerna avser utredning rörande branschforskningsinstituten. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1964:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av institut för verkstadsteknisk forskning. a1 i texten