Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:6, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr (i år 1964

1

Nr 6

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt;

given Stockholms slott den 13 december 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att akademier genomgående skall vara undantagna

från skyldighet att betala arvsskatt.

Förslaget är avsett att träda i kraft den 1 juli 1964. I

I Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 sand. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 6 år 1964

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att

främja vård av behövande ålderstigna,

sjuka eller lytta, dock icke där

ändamålet är att sålunda tillgodose

medlemmar av viss eller vissa släkter;
stiftelse

eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja vetenskaplig undervisning eller

forskning.

Skattebefrielse enligt denna paragraf

tillkommer icke sammanslutning,

som har till syfte att i sin

verksamhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, och ej

heller utländsk stiftelse eller sammanslutning.

§•

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

bär till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att

främja vård av behövande ålderstigna,

sjuka eller lytta, dock icke där

ändamålet är att sålunda tillgodose

medlemmar av viss eller vissa släkter;
akademi

och sådan stiftelse eller

sammanslutning, som har till huvudsakligt

ändamål att främja vetenskaplig

undervisning eller forskning.

Skattebefrielse enligt denna paragraf

tillkommer icke sammanslutning,

som har till syfte att i sin

verksamhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, och ej

heller utländsk akademi, stiftelse

eller sammanslutning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964 men skall icke äga tilllämpning,

där skattskyldighet inträtt dessförinnan.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1963: 35.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungk Maj.ts proposition nr 6 år 1964

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 december 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om frihet från arvsskatt

för akademier och anför därvid följande.

Inledning

I skrivelse den 4 januari 1963 har Svenska akademien hemställt om en

sådan ändring av gällande författning, att akademien befrias från arvsskatt.

Över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt

och Stockholms rådhusrätt.

Jag anhåller nu att få ta upp detta ärende till närmare behandling.

Gällande beskattningsregler m. m.

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

(arvsskatteförordningen) är från skattskyldighet enligt förordningen

befriade bl. a. staten liksom stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt

ändamål att främja vetenskaplig undervisning eller forskning.

Skattefriheten avser således både arvsskatt och gåvoskatt.

Vad beträffar tillämpligheten av 3 § i fråga om akademier anförde föredragande

departementschefen följande vid tillkomsten av 1941 års arvsskatteförordning

(prop. 1941: 192 s. 145 f).

Enligt arvsskattekommitténs förslag skola förutom fromma stiftelser från

klass II i skattetariffen avföras övriga där upptagna juridiska personer,

däribland akademier och allmänna undervisningsverk. I likhet med vad nu

gäller vid inkomstbeskattningen äro i 1936 års skattekommittés förslag (rörande

inkomstbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar m. fl. juri
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung}. Maj:ts proposition nr 6 år 1964

diska personer) akademier och allmänna undervisningsverk upptagna bland

de juridiska personer, som skola komma i åtnjutande av skattebefrielse. Då

det gäller testamentsdonationer till sådana inrättningar blir vid tillämpning

av arvsskattekommitténs förslag frågan huruvida skattebefrielse skall äga

rum att bedöma från fall till fall. En akademi eller ett allmänt undervisningsverk

av statlig karaktär åtnjuter sålunda skattefrihet i sin egenskap

av statsinstitution. Flertalet icke statliga akademier torde bedriva sådan

verksamhet, som är att hänföra till vetenskaplig forskning, och kommer

därigenom att åtnjuta skattefrihet. På grund av förslagets bestämmelse

om skattefrihet för sammanslutningar för främjande av ungdoms utbildning

torde även i andra fall skattefrihet regelmässigt komma att inträda

för stipendie- eller understödsfonder, som avse utbildning vid akademi,

exempelvis i konst eller musik. Vad angår allmänt undervisningsverk kommer

skattefrihet att åtnjutas i alla fall då dess verksamhet avser barns eller

ungdoms utbildning eller meddelande av vetenskaplig undervisning. Slutligen

må i detta sammanhang framhållas att, om en testamentsdonation

till en akademi eller ett allmänt undervisningsverk icke på någon av nu

angivna grunder blir fri från skatt, i allt fall skattelindring inträder därigenom

att förvärvet såsom avsett för främjande av ett kulturellt ändamål

kommer att beskattas enligt klass III i tariffen.

Frågan om Svenska akademiens skyldighet att betala arvsskatt har nyligen

bedömts i ett hovrättsavgörande (Svea hovrätts beslut den 15 oktober

1962, V: ö 36). Hovrätten fann, att akademien inte var någon statlig institution,

och ansåg akademien skattskyldig. Skatten beräknades emellertid

enligt den lindrigare skattetariff i klass III i 28 § arvsskatteförordningen,

som gäller för allmännyttiga sammanslutningar. Hovrättens beslut har vunnit

laga kraft.

De skattesubjekt, som arvsbeskattas enligt klass III, är enligt 38 § arvsskatteförordningen

befriade från gåvoskatt.

När det gäller kommunalskatt samt statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt,

är akademier i stor utsträckning frikallade från skattskyldighet.

Enligt 5 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen undantas sålunda

i princip sådana byggnader, som tillhör akademier, från skatteplikt

för fastighet. Kommunal inkomstskatt behöver akademier enligt 53 § 1

mom. d) kommunalskattelagen inte betala för annan inkomst än inkomst

av fastighet. I den mån en fastighet, som tillhör akademi, används för akademiens

ändamål är akademien emellertid befriad från kommunal inkomstskatt

även för fastighetsinkomsten (54 § d).

Enligt 7 § första stycket e) förordningen om statlig inkomstskatt är akademier

befriade från sådan skatt för hela sin inkomst. Med friheten från

statlig inkomstskatt följer enligt 6 § 1 mom. första stycket b) förordningen

om statlig förmögenhetsskatt även frihet från statlig förmögenhetsskatt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

K un (jk Mnj:ls proposition nr G år tf) G i

5

Svenska akademiens framställning

I sin skrivelse framhåller Svenska akademien, att »akademier» i lag uttryckligen

befriats från inkomstskatt. Motsvarande uttryckliga lagregler

saknas i fråga om arvsbeskattningen, fortsätter akademien. I rättspraxis

har akademien ansetts vara arvsskatteskyldig.

Akademien anser sig ha anledning att räkna med möjligheten av ytterligare

testamentslegat från personer, som önskar stödja dess verksamhet.

Akademien ifrågasätter, om det inte finns skäl att befria den från skyldighet

att betala arvsskatt, och hemställer därför om en sådan överarbetning

av gällande författning, att akademien befrias från skattskyldighet.

Remissyttrandena

Svea hovrätt tillstyrker en utredning av frågan om frihet för Svenska akademien

från skyldighet att betala arvsskatt. En sådan utredning torde enligt

hovrättens mening böra omfatta även andra, akademien liknande samfund.

Stockholms rådhusrätt behandlar i sitt yttrande först frågan, om akademier

enligt gällande förordning kan anses befriade från skyldighet att betala

arvsskatt.

Rådhusrätten erinrar om att enligt 1914 års arvsskatteförordning endast

kronan var befriad från arvsskatt, medan bl. a. akademier hänfördes till dåvarande

arvsskatteklass II. I det betänkande, som lades till grund för den

nuvarande arvsskatteförordningen, föreslog 1938 års arvsskattekommitté

en betydande utvidgning av kretsen skattefria rättssubjekt. I betänkandet

påpekades, att den föreslagna skattebefrielsen huvudsakligen skulle komma

sådana rättssubjekt till godo som beskattades enligt klass II i 1914 års

förordning. Därefter räknade kommittén upp de juridiska personer, som

hörde till denna arvsskatteklass och för vilka skattskyldighet fortfarande

skulle föreligga enligt kommitténs förslag. Bland dessa återfinns inte akademierna,

framhåller rådhusrätten.

Kommittén synes sålunda ha förutsatt, menar rådhusrätten, att akademier

var att hänföra till några av de rättssubjekt, som enligt 3 § i förslaget

skulle vara befriade från arvsskatt. Departementschefen förklarade däremot,

framhåller rådhusrätten vidare, att frågan om en akademi eller ett allmänt

undervisningsverk skulle åtnjuta skattefrihet fick bedömas från fall till fall.

Han förutsatte dock, att skattebefrielse skulle äga rum för sådana rättssubjekt,

antingen på grund av att de var att betrakta som statliga institutioner

eller med hänsyn till de ändamål som de främjade. I fall, då skattefrihet inte

förelåg, skulle skatt tas ut efter den nya klass III.

Eftersom förarbetena till gällande arvsskatteförordning enligt rådhusrättens

mening inte kan anses ge något entydigt svar på frågan om akademier

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 6 år 1964

generellt är befriade från arvsskatt, får denna fråga enligt rådhusrättens

uppfattning avgöras för varje akademi med hänsyn till om samfundet kan

betecknas som en statlig institution eller med beaktande av det huvudsakliga

ändamål akademien har att främja.

De akademier, som kan komma i fråga i detta sammanhang, fortsätter

rådhusrätten, är — förutom Svenska akademien — Vitterhetsakademien,

Vetenskapsakademien, Konstakademien och Musikaliska akademien. Vitterhetsakademiens

och Vetenskapsakademiens huvudsakliga ändamål är att

främja vetenskaplig forskning. Oavsett om dessa akademier kan betecknas

som statliga institutioner eller inte, är de därför enligt rådhusrättens mening

befriade från arvsskatt. Detsamma gäller Konstakademien och Musikaliska

akademien, anser rådhusrätten. Som dessa akademiers huvudsakliga uppgift

framstår nämligen numera den utbildning för i huvudsak ungdom, som

bedrivs i de till akademierna anknutna högskolorna.

Efter en erinran om det förut omnämnda hovrättsavgörandet angående

Svenska akademiens skyldighet att erlägga arvsskatt uttalar rådhusrätten

som sin uppfattning, att det inte kan anses motiverat att upprätthålla en

skillnad i arvsskattehänseende mellan Svenska akademien och övriga här

angivna akademier. Svenska akademiens huvudsakliga ändamål är enligt

dess stadgar att verka för språkvård och främjande av skaldekonsten. Detta

är, betonar rådhusrätten, ett ändamål, som i hög grad är förtjänt av det allmännas

stöd. Såsom ett viktigt led i den språkvårdande verksamheten ger

akademien ut en ordbok över svenska språket. Denna ordbok är uppenbarligen

ett vetenskapligt verk, påpekar rådhusrätten, som menar att även de av

akademien utgivna minnesteckningarna och övriga publikationer har vetenskaplig

karaktär.

Rådhusrätten erinrar även om att Svenska akademien enligt gällande författningar

är befriad från skyldighet att betala statlig inkomstskatt och annan

kommunal inkomstskatt än skatt för inkomst av fastighet.

På grundval av det anförda och med hänsyn till att 1938 års arvsskattekonunitté

synes ha förutsatt generell skattefrihet för akademier tillstyrker

rådhusrätten Svenska akademiens hemställan.

Departementschefen

Enligt 3 § arvsskatteförordningen är bl. a. staten samt stiftelse och sammanslutning,

som har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig undervisning

eller forskning, befriade från skattskyldighet enligt förordningen.

Skattefriheten gäller således både arvsskatt och gåvoskatt.

Arvsskatteförordningen nämner däremot inte uttryckligen akademier

bland de skattefria subjekten. Om en akademi inte är att anse som statlig

institution, måste därför frågan, om skattefrihet föreligger enligt 3 § arvsskatteförordningen,

avgöras med hänsyn till akademiens huvudsakliga ändamål.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung,k Maj:ts proposition nr (1 år 196 i

Vid tillämpning av de nu återgivna bestämmelserna i arvsskatteförordningen

har i rättspraxis uppkommit frågan, om Svenska akademien är skyldig

att betala arvsskatt för egendom som tillfaller akademien genom testamente.

I ett lagakraftägande hovrättsavgörande bär akademien ansetts ha

sådan skyldighet. Däremot torde det vara klart, att akademien enligt förordningens

bestämmelser är befriad från skyldighet att betala gåvoskatt.

Vitterhetsakademien och Vetenskapsakademien, vilka båda har till ändamål

att främja vetenskaplig forskning, torde redan vara befriade från skattskyldighet

enligt arvsskatteförordningen. Konstakademien och Musikaliska

akademien torde likaledes, med hänsyn till sin utbildningsverksamhet, vara

undantagna från sådan skattskyldighet. Även Svenska akademien, vars

betydelse och insatser för svenskt kulturliv —- inte minst på det vetenskapliga

området genom bl. a. utgivandet av akademiens ordbok — är välkända

för alla, bör enligt min mening åtnjuta arvsskattefrihet. Att frita vissa

namngivna rättssubjekt från skattskyldighet är emellertid mindre lämpligt

och bör därför i möjligaste mån undvikas. Man torde nå den bästa lösningen

och samtidigt erhålla önskvärd klarhet i tillämpningshänseende genom

att — i likhet med vad som för närvarande gäller i fråga om allmänna skatter

— uttryckligen frikalla akademier från skattskyldighet enligt arvsskatteförordningen.

Med akademi torde — när därmed inte avses detsamma som högskola —

enligt svenska förhållanden böra förstås ett litterärt, vetenskapligt eller

konstnärligt samfund med mer eller mindre utpräglad karaktär av officiell

institution och med uppgift att främja eller understödja litteratur, vetenskaper

eller sköna konster eller annan kultur främjande verksamhet. En akademi,

som avses med den föreslagna bestämmelsen, torde sålunda åtminstone

i regel ha offentlig sanktion av något slag. Såsom framhållits i fråga om

motsvarande inkomstskattebestämmelse, bör en organisation givetvis inte få

skattefrihet enbart genom att beteckna sig som akademi.

Jag förordar sålunda, att 3 § arvsskatteförordningen ändras i enlighet

med det anförda. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1964.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå 1964 års riksdag att anta ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse av

3 § förordningen den 6 juni 19M (nr M6) om arvsskatt och gåvoskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Göran Dalne

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631480

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:52 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 196lf skall a1 i texten
  2. BevU 1964:2 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den G juni 1941 s. 3 i texten