Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196U

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:62, Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196U

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196U

1

Nr 62

Kungl. Maj:ts proposition tiU riksdagen angående utökning av kulturfondens

för Sverige och Finland kapital: given Stockholms

slott den 21 februari 196i

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Kulturfonden för Sverige och Finland bildades efter beslut år 1958. Dess

ändamål är att främja de kulturella förbindelserna mellan de båda länderna.

Fondkapitalet utgör efter en år 1962 beslutad förhöjning 10 miljoner kr. I propositionen

föreslås en ytterligare utökning av kapitalet med 5 miljoner kr. till

sammanlagt 15 miljoner kr. Den årliga avkastningen av fondkapitalet skulle

härigenom komma att uppgå till ca 900 000 kr. Förslaget får bl. a. ses som en av

de olika åtgärder som vidtages för att stärka samhörigheten mellan det finsktalande

Finland och de övriga nordiska länderna.

1 — Bihang till riksdagens •protokoll 1961.

1 sand.

Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 19 6It.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

År 1960 bildades med stöd av riksdagens beslut (prop. 1958: B 57, rskr B 129)

en fond med ändamål att främja de kulturella förbindelserna mellan Sverige och

Finland. Det då anvisade fondkapitalet utgjorde 5 miljoner kr. och erhölls genom

avsättning av räntelikvider, som erlades av Finland för under krigsåren lämnade

svenska statskrediter. År 1962 godkände riksdagen (prop. 1962: 83, rskr 191) en

överenskommelse mellan Sverige och Finland, som innebar att ytterligare 5 miljoner

kr. skulle avsättas till fonden. I enlighet med nämnda beslut har under

budgetåren 1959/60, 1960/61 och 1962/63 avsatts sammanlagt 10 miljoner kr.,

varav hälften tillgodoförts fonden i finska mark och hälften i svenska kronor.

Avsättningen har gått till på så sätt att av de inflytande räntelikvidema överenskomna

belopp omedelbart utbetalts till fonden över ett särskilt avsättningsanslag

under åttonde huvudtiteln.

Genom överenskommelse mellan de båda länderna fastställdes år 1960 stadga

för kulturfonden av vilken framgår, att den har till ändamål att främja de kulturella

förbindelserna mellan länderna genom att i form av bidrag ur fondkapitalets

avkastning understödja strävanden att öka kännedomen om och kontakten

mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk. Avkastningen disponeras av

en styrelse bestående av sex ledamöter, av vilka tre utses av vartdera landets

regering.

Avkastningen av det nuvarande fondkapitalet uppgår per år till ca 275 000 kr.

i Sverige och i Finland till ett något högre belopp. Fördelning av bidrag ur fonden

sker en gång årligen. Bland de ändamål till vilka bidrag lämnats ur fonden

kan nämnas konstutställningar, konserter, teatergästspel, tryckning, vetenskapliga

undersökningar, studieresor och understöd till föreningar för en verksamhet

i enlighet med fondens syfte.

Styrelsen för kulturfonden har i skrivelse den 30 oktober 1963 anhållit, att av

de räntemedel som Finland kommer att erlägga på sin krigsskuld till Sverige ett

belopp av 5 miljoner kr. måtte överföras till fonden för en utökning av dess

kapital.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196b

T skrivelsen konstaterar styrelsen, att erfarenheterna av kulturfondens hittillsvarande

verksamhet varit mycket positiva och att det visat sig att fonden fyller

ett behov. Det sammanlagda belopp som begärts i ansökningarna om bidrag har

varje år överstigit de medel som varit tillgängliga för utdelning. Många bchjärtansvärda

förslag har delvis eller icke alls kunnat beaktas.

Stvrelsen pekar på tre ändamål, som det är särskilt aktuellt att stödja med

medel från fonden. Sålunda har beslut fattats om att ett led i fondens fortsatta

verksamhet skall vara att anordna Sverigeveckor i Finland och Finlandsveckor i

Sverige. Den första svenska veckan i Finland avses komma till stånd i oktober

1964. En åtgärd som styrelsen finner angelägen är att i olika former stödja de

till ett antal av omkring 100 000 uppgående finländarna i Sverige. Slutligen erinrar

stvrelsen om behovet av att pa olika sätt bidraga till att det i Finland kommer

att finnas personer med åtminstone viss kunskap i svenska, inte minst därför

att sådana kunskaper krävs för Finlands deltagande i det nordiska samarbetet.

Departementschefen. Kulturfonden för Sverige och Finland har nu varit i

verksamhet under så lång tid att det hunnit visa sig, att den fyller en viktig uppgift

i kultursamarbetet mellan de båda länderna. Intresset för fonden har under

senare år kraftigt ökat. Enligt vad jag inhämtat har salunda antalet ansökningar

om bidrag innevarande år stigit med ungefär en tredjedel i förhallande till föregående

år. Bidragen ur fonden utgör enligt min mening ett mycket värdefullt

komplement till de statliga medel som i båda länderna årligen anvisas för svenskfinländska

kulturändamål.

Styrelsen för kulturfonden har i sill framställning om en höjning av fondkapitalet

motiverat sitt förslag genom att hänvisa till vissa områden, som det enligt

styrelsens uppfattning är särskilt angeläget att stödja men som samtidigt är

mycket kostnadskrävande. Jag finner motiveringarna beaktansvärda. Frågan om

förstärkta resurser för fonden måste emellertid också ses mot bakgrunden av den

diskussion som under senare år förts — inte minst inom Nordiska kulturkommissionen

— rörande nödvändigheten av att vidtaga åtgärder för att förstärka

samhörigheten mellan det finsktalande Finland och det övriga Norden. Därvid

har bl. a. vikten av en ökad informationsverksamhet mellan Finland och det

övriga Norden framhävts. Från svensk sida har redan olika åtgärder i syfte att

förbättra det finska språkets ställning i Sverige och det svenska språkets i Finland

aktualiserats. Sålunda har i årets statsverksproposition föreslagits en ny

professur i finska språket och kulturen vid Stockholms universitet liksom också

en utökad kursverksamhet i svenska för finskspråkiga lärare. Enligt min mening

är kulturfonden ett lämpligt instrument för att stödja ändamål i syfte att stärka

samhörigheten mellan det finsktalande Finland och främst Sverige i sådana fall

då medel från årligen anvisade statliga anslag ej kan ställas till förfogande eller

då sådana av olika skäl över huvud taget ej kan påräknas. Bl. a. torde det på

grund av språksvårigheterna finnas ett betydande behov av förstärkt ömsesidig

informationsverksamhet rörande kultur- och näringsliv i de båda länderna. För

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1964

det syftet bör bl. a. de föreslagna svenska veckorna i Finland och finländska

veckorna i Sverige kunna fylla en viktig uppgift. Allt detta innebär att ökade

anspråk ställes på fondens ekonomiska resurser, som redan förut visat sig otillräckliga.

Antalet ingivna ansökningar har sålunda varje år varit flerdubbelt

större än antalet beviljade bidrag.

Mot bakgrund av vad som här anförts vill jag förorda, att kulturfondens

resurser förstärkes genom att fondkapitalet höjes. Ett beslut av den innebörden

skulle också stå i god överensstämmelse med den samarbetsöverenskommelse

som de nordiska länderna ingick år 1962, det s. k. Helsingforsavtalet. Enligt dess

artikel 13 har de fördragslutande parterna enats om att i syfte att stödja och

stärka den kulturella utvecklingen främja det fria nordiska folkbildningsarbetet

och utbytet inom litteratur, konst, musik, teater, film och övriga kulturområden.

Ökningen av fondkapitalet bör bestämmas till 5 miljoner kr. att avsättas under

nästa budgetår, vilket belopp ungefär motsvarar den sammanlagda summa av

4,3 miljoner kr., som Finland under samma tid kommer att inbetala som räntor

på sin statsskuld till Sverige. Vid bifall till detta förslag kommer fondkapitalet

att fr. o. m. nästa budgetår uppgå till 15 miljoner kr. Med nuvarande förräntning

i de båda länderna utgör avkastningen av ett kapital av denna storlek sammanlagt

ca 900 000 kr., vilket torde vara tillfyllest för de ändamål som tillgodoses

med bidrag ur fonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till kulturfonden för Sverige och Finland

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 5 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Marianne Soop

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640399

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående utökning av kulturfondens för Sverige och Finland kapital. a1 i texten