Angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m
1964-02-10 · 45 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 41 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:65, Angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b
1
Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss omorganisation
av jordbrukstekniska institutet och statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m.;
given Stockholms slott den 6 mars 196b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna ett med
Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal angående fortsatt
drift av jordbrukstekniska institutet under tiden den 1 juli 1964—den
30 juni 1969. Enligt avtalet skall staten bidra med 500 000 kr. och stiftelsen
med lägst 250 000 kr. för budgetår till kostnaderna för institutets verksamhet.
Vidare förordas, att statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
skall ställas under ledning av styrelsen för lantbrukshögskolan och benämnas
statens lantbruksbyggnadsförsök. Anstalten, som avses kvarbli i Lund,
föreslås få till huvudsaklig uppgift att bedriva försöksverksamhet beträffande
jordbrukets och trädgårdsnäringens driftsbyggnader. Förslag framläggs
att öka resurserna för försöksverksamheten genom vissa personalförstärkningar
och höjd medelsanvisning till försökskostnader.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961c 1 samt. Nr 65
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b
Utdrag ur protokollet över jordbruksfonden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 mars 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående
viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader, m. m. samt anför därvid.
I. Inledning
Genom beslut den 30 december 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla tre sakkunniga för utredning rörande
verksamheten, organisationen och ekonomin vid statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader och jordbrukstekniska institutet. Med stöd
av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga landshövdingen B. A.
Fallenius, tillika ordförande, professorn K. G. L. Hjelm och agronomen S.
Jansson.
De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års jordbrukstekniska
utredning, har i september 1962 avgett betänkande angående organisationen
av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
(SOU 1962:45).
Över betänkandet har yttranden — i vissa fall efter hörande av underordnade
organ — avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,
styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för lantbrukshögskolan,
styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, statens råd för byggnadsforskning, statens
institut för byggnadsforskning, vattenvårdsnämnden, jordbrukets upplysningsnämnd,
trädgårdsnäringsutredningen, Skogs- och lantbruksakademien,
jordbrukets forskningsråd, styrelsen för jordbrukstekniska institutet, Stadsfullmäktige
i Lunds stad, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Lands
-
3
Kanyl. Maj. ts proposition nr 65 år 1664
bygdens folk (RLF), Svenska lantarbetsgivareföreningen, Landsbygdens
byggnadsförening (LBF), Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund och
Jordbrukstekniska föreningen. Särskild skrift i ämnet har inkommit från
Föreningen Sveriges maskinkonsulenter.
Genom beslut den 19 december 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byråchefen
T. T. M. Foghelin att efter samråd med styrelsen för lantbrukshögskolan
och med biträde av förste kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S.
E. Johansson under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande ingå avtal
angående fortsatt drift av jordbrukstekniska institutet. Förslag till sådant
avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning och till nya stadgar
för institutet har överlämnats med skrivelse den It) februari 1964.
I årets statsverksproposition (bil. Ils. 120—121) har Kungl. Maj:t på min
hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1964/65 beräkna
a) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar
ett förslagsanslag av 501 000 kr.
b) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader
ett förslagsanslag av 181 000 kr.
c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten
ett reservationsanslag av 150 000 kr.
d) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet ett anslag av 400 000 kr.
Jag återkommer nu till dessa anslagsfrågor. I anslutning därtill torde
få anmälas skrivelse den 7 augusti 1963 från styrelsen för statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader rörande vissa underskott m. m., som
uppkommit i anstaltens jordbruksdrift. Vidare bör i detta sammanhang
redovisas av byggnadsrådet G. A. Mårdh i anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag
med skrivelse den 12 februari 1964 överlämnat — under förbehåll a\
Kungl. Maj :ts godkännande — med Lunds stad träffat avtal rörande avveckling
av arrendekontrakt i fråga om forskningsanstaltens försöksgårdar
Linnero och Habo in. in.
II. Nuvarande förhållanden
Jordbrukstekniska institutet. På grundval av förslag från 1942 års joidbrukskommitté
(SOU 1944:45) bemyndigade 1945 års riksdag (prop. 37,
JoU 56, rskr 272) Kungl. Maj:t att träffa avtal med Jordbrukstekniska föreningen
angående inrättande och drivande av ett jordbrukstekniskt institut.
Institutets arbetsuppgifter utgör tekniskt-vetenskaplig forskning och uppföljning
av utvecklingen inom de forskningsområden, som rör jordbrukstekniken,
samt undervisnings- och upplysningsverksamhet. Avtalet mellan
Kungl. Maj :t och föreningen träffades och stadgar för institutets verksamhet
fastställdes den 9 november 1945.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1964
Avtalet skulle gälla t. o. in. budgetåret 1954/55 och därefter förlängas
för femårsperioder, såvida det inte uppsades av endera parten senast ett
år före avtalstidens utgång. Enligt beslut av 1953 års riksdag (IX ht s.
208, JoU 1, rskr 9) ändrades avtalet beträffande såväl Kungl. Maj:ts som
föreningens bidrag till institutet. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 juni
1959 uppsades avtalet med giltighet fr. o. m. den 1 juli 1960. Det har
emellertid därefter fyra gånger förlängts för ettårsperioder, senast till den
30 juni 1964. Vid den senaste förlängningen ändrades ånyo avtalet i fråga
om bidragen till institutet.
Kungl. Maj :t och Jordbrukstekniska föreningen, som representerar såväl
jordbruket som industrin, har förbundit sig att genom årliga anslag bidra
til] institutets verksamhet. Som garanti för föreningens åtagande skall föreningen
införskaffa och till styrelsen för institutet överlämna förbindelser
från berörda organisationer inom näringslivet.
Institutets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av nio ledamöter.
Kungl. Maj: t förordnar ordförande samt fyra ledamöter, medan
Jordbrukstekniska föreningen utser de återstående fyra ledamöterna. Vidare
är sedan 1946 som ledamot av styrelsen adjungerad en representant
lör elkraftproduktionen. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott samt
ett utskott för elfrågor. Vidare arbetar inom institutet jordbrukstekniska
standardiseringskommittén, som tillsätter ett antal specialkommittéer.
Institutets styrelse utser i samråd med lantbrukshögskolans styrelse chef
för institutet. Denne har varit skyldig att — i den mån lantbrukshögskolans
styrelse så beslutat — vara föreståndare för lantbrukshögskolans
maskintekniska institution samt huvudlärare och examinator i ämnet maskin-
och redskapslära vid högskolan. Från den 1 juli 1962 har vid högskolan
inrättats en professur vid en institution för arbetsmetodik och teknik,
som ersatt den maskintekniska institutionen. F. n. är på institutets
personalplan upptagna 17 befattningar, av vilka dock sex är vakanta på
grund av medelsbrist. Under de senaste åren har personalen uppgått till
i medeltal 22 personer, av vilka tio anställts för undersökningar, som bekostats
med tillfälliga anslag.
Institutet och institutionen för arbetsmetodik och teknik har gemensamma
lokaler vid Ultuna, vilka ägs av staten. Vid institutets tillkomst ställdes
viss utrustning till förfogande av Jordbrukstekniska föreningen. Till utrustning
anvisades dessutom särskilt statsbidrag.
Försöken vid institutet inleds i regel med litteraturgenomgång och förundersökning
i begränsad skala. Huvudundersökningarna är vanligen uppdelade
på laboratorieförsök vid Ultuna och fältförsök, som förläggs hos
föisöksvärdar i skilda delar av landet. Resultaten redovisas i någon av
institutets tre publikationsserier. Beträffande genomförda och pågående
undersökningar torde få hänvisas till betänkandet sid. 11 och 154.
Enligt det ursprungliga avtalet med Jordbrukstekniska föreningen bidrog
staten med 250 000 kr. om äret till institutets verksamhet. Fr. o. m.
budgetåret 1953/54 höjdes statsbidraget till 325 000 kr. och för budgetåret
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 dr t!)6''i •>
1 963/04 har anvisats 400 000 kr. Näringslivets bidrag till institutet tastställdes
1945 till lägst 40 000 kr. och höjdes 1953 till lägst 50 000 kr. samt
1903 till lägst 75 000 kr. Bidragen från enskilt håll har avsevärt överstigit
minimibeloppen. För budgetåren 1957/58- 1959/60 har sålunda årsfaidragen
uppgått till 60 000 70 000 kr. och 1960/61 1962/63 till 112 500
kr. Härjämte bidrar näringslivet genom att ställa bl. a. maskiner och peisonal
till förfogande. Under senare år har därjämte betydande bidrag från
fonder, forskningsråd, stiftelser in. in. underlättat finansieringen av veiksamheten.
Dessa bidrag uppgick budgetåren 1958/59—1960/61 till i genomsnitt
150 000 kr. och för budgetåren 1961/62 1962/63 översteg de
200 000 kr.
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Genom beslut av 1951
års riksdag (prop. 21, JoU 14, rskr 226) ombildades den sedan 1943 verksamma
statens forskningskommitté för lantmannabyggnader till en permanent
institution benämnd statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader.
Anstaltens uppgift är att genom vetenskaplig forskning och praktiska
försök verka för att lantmannabyggnader av olika slag erhåller en ändamålsenlig
utformning främst ur byggnadsekonomiska, jordfaruksekonomiska
och hygieniska synpunkter.
Anstalten förlädes till Lund, där staden för en period av 20 år enligt arrendeavtal
upplät egendomen Lilla Råby. 1952 arrenderade forskningsanstalten
likaledes av Lunds stad Habo säteri i Lomma. Efter framställning
från Lunds stad avstod forskningsanstalten 1953 från arrendet av Lilla
Råby mot att staden i utbyte upplät egendomen Linnero. I samband härmed
överlämnades från staden som gåva vissa områden med där befintliga
byggnader (anstaltens institutionsbyggnader in. in.). Med gåvan förknippades
som villkor att om staten upphör med att använda de överlåtna
fastigheterna för anstalten utan att annan statlig institution av motsvarande
omfattning förläggs dit, skall staten utge ersättning till staden för de
överlåtna fastigheterna svarande mot de värden, som marken med kvarvarande
överlåtna byggnader då kan ha.
Egendomen Linnero ligger intill Lunds stad och omfattar ca 72 ha aker.
Habo ligger i Lomma ca två mil från Linnero och omfattar 147 ha åker.
Vid Habo finns bl. a. byggnader och anläggningar för lösdriftsförsök, svinstallsförsök,
silobyggnader, potatislagerhus och traktorgarage. Vid Linnero
finns ett försöksbostadshus, ungdjursstall, försökshus för höns, siloanläggningar,
garage och takförsök m. in. Anstaltens administrationsbyggnader
ligger på det i det föregående berörda till staten överlåtna området vid
Råby. Avståndet härifrån till Linnero är ca 5 km och till Habo 15 km. Här
finns bl. a. kvarn- och torkanläggning för den samlade jordbruksdriften
samt vissa lagerhus.
Forskningsanstalten leds av eu styrelse, som består av fem av Kungl.
Maj:t utsedda ledamöter jämte anstaltens föreståndare. Denne handhar
den direkta ledningen av verksamheten.
Forskningsanstaltens personal budgetåret 1963/64 framgår av följande
sammanställning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196 i
Tjänst Lönegrad
1 föreståndare ........................................ jjp 3
2 försöksledare (varav en kontraktsanställd) ............ Ae 25
1 förste avdelningsingenjör ............................ Ae 27
1 kamrer are .......................................... Ae 19
1 assistent............................................ Ae 17
1 ingenjör............................................ Ag 19
1 ingenjör .................................... högst Ae 15
2 assistenter .......................................... Ae 11
1 kontorist .......................................... Ae 9
2 kontorsbiträden .................................... Af 2 Ae 5
Härutöver tår 26 000 kr. användas till ersättningar till experter och extra
arbetskraft. Medel för att anställa ytterligare en högskoleutbildad befattningshavare
har ställts till förfogande av industrin och av statens jordbruksnämnd
för arbetet med jordbrukets byggnadskostnadsindex.
De båda avdelningar, på vilka anstaltens försöksverksamhet är uppdelad,
förestås av försöksledare. Deras uppgift är att närmast under föreståndaren
leda och övervaka försöken samt att själva delta i försöksarbetet, planlägga
verksamheten samt att medverka vid publicering av resultaten.
Den närmaste ledningen av jordbruksdriften vid anstaltens försöksgårdar
handhas av en assistent. Vid Linnero finns vidare en rättare och en lantarbetare
samt vid Habo två ladugårdsförmän och en lantarbetare.
I anstaltens personal ingår därjämte en snickare, en smed samt ytterligare
en lantarbetare, vilka bl. a. sysselsätts med uppgifter som hänger samman
med försöksverksamheten.
Anstaltens undersökningar inleds med teoretiska utredningar, litteraturstudier,
ritningsarbete, ekonomiska förhandskalkyler o. s. v. Härefter följer
byggnadsexperiment i full skala vid de egna försöksgårdarna. Ett 70- tal försöksbyggnader eller ändringsarbeten har utförts under de senaste tio
åren. Undersökningarna fortsätts genom praktiska tillämpningar hos lantbrukare.
Resultaten av försöken redovisas i tre publikationsserier. Beträftande
genomförda och pågående undersökningar torde få hänvisas till betänkandet
sid. 43 och 165.
Medel för verksamheten vid forskningsanstalten anvisas på avlöningsoch
omkostnadsanslag av gängse slag. Härutöver finns ett särskilt reservationsanslag
till försöksverksamheten. Driften av jordbruket vid försöksgårdarna
skall vara ekonomiskt skild från anstaltens verksamhet i övrigt.
Överskott från jordbruksdriften skall tillföras anslaget till försöksverksamheten
för att etter Kungl. Maj:ts prövning användas till forskning eller för
att täcka framtida underskott å jordbruksdriften. Något överskott har ej
uppkommit. Genom medelsanvisning under omkostnadsanslaget kompenseras
anstalten för arrendekostnaderna för försöksgårdarna. Till anstaltens
försöksverksamhet har utgått direkt stöd från näringslivet i form av material
och maskiner. Vidare har anstalten erhållit anslag från bl. a. statens
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i
nämnd för byggnadsforskning, jordbrukets forskningsråd och exportmedelsfonden.
Vid skilda tillfällen har genom investeringsanslag på kapitalbudgeten rörelsekapital
såsom lån ställts till förfogande för driften av anstaltens försöksgårdar,
in. in. Under budgetåren 1950/60 har härtill anvisats tillhopa
700 000 kr. Sedan viss amortering skett kvarstår såsom amorterings- och
räntefritt lån ett belopp av 640 000 kr. För att täcka förluster på jordbruksdriften
har under budgetåren 1960/64 av medel på driftbudgeten anvisats
tillhopa 317 000 kr.
På Linnero och på anstaltens huvudområde i Råby har uppförts försöksbostadshus,
benämnda Linnerohuset I resp. II. Linnerohuset I ligger på
mark som tillhör Lunds stad och Linnerohuset II på till staten överlåten
mark. För att uppföra dessa båda hus har forskningsanstalten erhållit statliga
lån.
III. Utredningens synpunkter och förslag
Som allmän motivering anför utredningen inledningsvis, att jordbruket
befinner sig i snabb utveckling och att stora krav ställs på dess förmåga
till modernisering och anpassning till ändrade tekniska och ekonomiska
förutsättningar. I den fortlöpande rationaliseringsprocessen framstår lösningen
av jordbrukets byggnads- och mekaniseringsproblem som grundläggande
moment med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse dessa
frågor har för jordbruksnäringen.
Sedan andra världskriget har svenskt jordbruk genomgått en mycket omfattande
mekanisering. Denna har varit av utomordentlig betydelse för
jordbrukets effektivisering. Främst därigenom har arbetsförbrukningen
kunnat nedbringas med drygt 40 procent sedan 1945. Alltjämt uppgår emellertid
arbetskostnaderna till mer än hälften av jordbrukets totala produktionskostnader.
Årskostnaderna för maskinerna beräknas uppgå till omkring
600 milj. kr.
Många av de stora och mera lättköpta vinsterna genom mekanisering torde
nu ha nåtts inom de flesta av jordbrukets produktionsgrenar. I varje
fall är det uppenbart att en fortsatt snabb produktivitetsförbättring ej kan
vinnas utan väsentliga insatser i fråga om forskning och försök på maskinområdet.
Det stora kapitalbehovet för mekaniseringsåtgärder har medfört
betydande finansieringssvårigheter. Den maskintekniska utvecklingen har
efter hand frambringat allt större och dyrbarare konstruktioner, vilka visserligen
har en hög verkningsgrad men är svåra att utnyttja i jordbruket
med dess i allmänhet små företag. Det är därför i hog grad angeläget alt genom
tekniska och organisatoriska åtgärder söka hålla maskininvesteringarna
inom ekonomiskt rimliga gränser och att bättre utnyttja maslunbe
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
ståndet. En omfattande försöksverksamhet rörande samspelet mellan maskiner
och arbetskraft framstår därför såsom ytterst betydelsefull. Utredningen
hänvisar också till de möjligheter, som föreligger att genom förbättrade
metoder och lämpliga tekniska hjälpmedel minska de stora årliga variationerna
i skördarnas storlek och i produktkvalitet.
På grund av en relativt stor animalisk produktion, strängt vinterklimat
och små brukningsenheter har svenskt jordbruk ett omfattande byggnadsbestånd.
Återanskaffningsvärdet av ekonomibyggnaderna kan uppskattas
till omkring 20 miljarder kr. Då byggnadernas tekniska varaktighet är
lång, medan förändringar snabbt kan inträffa i fastigheternas storlek, produktionens
inriktning och i de tekniska konstruktionerna, blir investeringar
i byggnader mycket riskfyllda och kan ofta hindra en rationell produktionsanpassning.
Utredningen erinrar vidare om att ungefär hälften av
jordbruksarbetet bedrivs i anslutning till byggnader, varför deras konstruktion,
planlösning och maskintekniska utrustning även är en betydelsefull
arbetsteknisk faktor.
Angivna förhållanden visar tydligt att svenskt jordbruk bar mycket att
vinna genom ganska små rationaliseringsåtgärder på byggnadsområdet. Det
är följaktligen av utomordentligt stor vikt att forskningen intensifieras.
Särskilt betydelsefullt är att genom utveckling av enklare konstruktioner
nedbringa byggnadskostnaderna, att genom rationellare planlösning och
mekaniska hjälpmedel minska arbetsförbrukningen samt att åstadkomma
byggnader som är mera anpassningsbara till ändrade tekniska och ekonomiska
förutsättningar.
Utredningen framhåller att starka skäl sålunda föreligger för en väsentlig
förstärkning av resurserna för forskning, försök och upplysningsverksamhet
beträffande jordbruksteknik och lantbrukets byggnadsfrågor så att
ökad effektivitet och förbättrad ekonomi kan uppnås. Med hänsyn till de
stora värden som maskiner och byggnader representerar och till det stegrade
behovet av arbets- och kostnadsbesparande åtgärder framstår de medel,
som nu ställts till förfogande för vetenskapligt utvecklingsarbete inom
berörda sektorer, som alltför begränsade.
Utredningen påtalar, att på forskningsanstaltens och institutets arbetsprogram
står gemensamma eller angränsande arbetsuppgifter och att det
därför är angeläget att sådana former skapas för den framtida verksamheten
att dubbelarbete undviks. En god samverkan måste upprätthållas med
andra sektorer inom jordbruksforskningen och med de tekniska forskningsinstitutionerna.
De problem som kan följa av svårigheten att dra klara gränser
mellan berörda forskningsområden anser utredningen främst bör lösas
genom att ett för hela verksamheten gemensamt arbetsprogram skapas. Utredningen
understryker också önskvärdheten av ett förbättrat internordiskt
samarbete såväl inom den jordbrukstekniska forskningen som beträffande
utvecklingen av jordbrukets byggnader.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr f>5 år I åti''i
Vad gäller jordbrukstekniska institutets ställning i förhållande till lanthrukshögskolan
framhåller utredningen, att den är medveten om att forskningen
och den högre undervisningen på det maskintekniska området kommer
att ombesörjas av institutionen för arbetsmetodik och teknik, medan
den programbundna försöksverksamheten inom samma område förläggs
till institutet om detta bibehålls som ett fristående organ. Ett sådant organ
innebär ett avsteg från de för högskolan i övrigt gällande principerna om
samordning av forskning, undervisning och försök. Med hänsyn härtill skulle
organisatoriska fördelar stå att vinna om institutet omvandlades till eu
försöksavdelning vid högskoleinstitutionen. Utredningen finner å andra sidan
att starka skäl taiar mot en sådan sammanslagning. Institutets fria
form och samarbete med jordbruket och industrin har nämligen i hög grad
bidragit till institutets goda arbetsresultat.
Det för utredningen viktigaste skälet för en fortsatt drift av institutet i
halvstatlig form ligger emellertid på det ekonomiska planet. Under sitt arbete
har utredningen erhållit garantier om ett bidrag till institutets fortsatta
verksamhet med minst 200 000 kr. från jordbruket och minst 100 000
kr. från industrin per år för eu femårsperiod, under förutsättning att näringslivet
liksom nu får delta i ledningen av institutet. Detta har förutsatts
komma att drivas som ett halvstatligt forskningsinstitut enligt avtal mellan
staten och en stiftelse för svensk jordbruksteknisk forskning. Enligt vad
som framkommit vid utredningens diskussioner med näringslivets representanter
kan däremot fortlöpande ekonomiskt stöd av någon större omfattning
inte påräknas till försöksverksamheten vid en helstatlig institution.
Med tanke på de omfattande arbetsuppgifterna för den maskintekniska
forskningen och försöksverksamheten anser utredningen att det är nödvändigt
att ta tillvara de resurser som näringslivet är berett att ställa till
förfogande. Genom att stödet kommer att lämnas som garanterade femårsbundna
bidrag från en stiftelse undanröjs enligt utredningens mening också
risken av ett beroendeförhållande för institutet i relation till de enskilda
bidragsgivarna. Utredningen förordar därför, att jordbrukstekniska institutet
skall drivas i samverkan mellan staten och en stiftelse för jordbruksteknisk
forskning. De utöver avtalet mellan parterna erforderliga föreskrifterna
för verksamheten bör meddelas i av Kungl. Maj:t fastställda stadgar
för institutet samt i övrigt av styrelsen för institutet. Utredningen föreslår,
att förhandlingar upptas mellan representanter för statsmakterna och stiftelsen
om nämnda avtal.
Med hänsyn till de mångsidiga intressen, som bör vara företrädda i ledningen
för institutet föreslår utredningen att styrelsen omfattar ordförande
och tio ledamöter. Med tanke på att statsbidraget liksom hittills torde
komma att utgöra den största delen av inkomsterna anser utredningen att
Kungl. Maj :t bör tillsätta ordförande och fem styrelseledamöter, medan
stiftelsen utser återstående fem ledamöter.
Utredningen finner det önskvärt att möjlighet kan beredas professorn i
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b
arbetsmetodik och teknik vid lantbrLikshögskolan att jämväl föreslå institutet,
om högskolans och institutets styrelser så beslutar. Vidare framhåller
utredningen vikten av att personalen vid institutet medverkar vid undervisningen
i arbetsmetodik och teknik. Utredningen pekar också på att möjligheter
föreligger att samordna bl. a. den kamerala verksamheten mellan
institutet och högskolan.
Beträffande statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader ställning
i förhållande till lantbrukshögskolan uttalar utredningen, att behovet av
bättre samordning av forskning, försök och undervisning inom anstaltens
.sektor med övriga motsvarande grenar inom jordbruksområdet är så väl
grundat, att forskningsanstaltens förläggning och organisatoriska ställning
bör omprövas. Utredningen diskuterar härefter lämpligheten av att forskningsanstalten
inordnas i lantbrukshögskolan och anför i sammandrag följande.
Samarbetet med institutioner inom angränsande forskningsområden har
enligt utredningens bedömning inte kommit till stånd i tillräcklig omfattning,
utan forskningsanstaltens verksamhet har blivit isolerad i förhållande
till övrig jordbruksforskning. Därigenom har anstalten fått mindre inflytande
på utvecklingen än vad dess betydelsefulla arbetsområde motiverar.
Enligt utredningens mening hänger detta samman med att anstalten
är ett för litet organ för att utgöra en självständig, effektivt arbetande vetenskaplig
institution.
Även om lantbrukshögskolans undervisning i byggnadslära inte skall syfta
till att utbilda konstruktörer eller specialister på detta område, framstår
behovet av eu vidgad undervisning i byggnadsfrågor för blivande agronomer
som mycket stort. Undervisningen bör inriktas på frågor rörande samspelet
mellan byggnader, maskiner och arbetskraft samt på byggnadstyper,
planlösningar och byggnadsekonomi. Möjligheterna att rationellt ordna denna
undervisning förbättras avsevärt genom eu anknytning av forskningsanstalten
till högskolan. Behovet av en förbättrad forskarutbildning talar
också för att jordbrukets byggnadsforskning närmare samordnas med högskolans
verksamhet. Även upplysnings- och rådgivningsverksamheten beträffande
lantbrukets byggnader blir enligt utredningens mening mindre
effektiv genom den nuvarande organisatoriska uppdelningen av forskningen
samt den otillräckliga undervisningen.
Från många håll, framför allt från flera hushållningssällskap och lantbruksnämnder,
har framhållits att anstaltens verksamhet kommit att i alltför
hög grad inriktas på sydsvenska problem, medan norrländska och mellansvenska
frågor blivit eftersatta. Förläggning av centrum för verksamheten
till Ultuna kommer att öka förutsättningarna för en mera jämn fördelning
av resurserna och för en bättre kontakt med hela landets jordbruk.
Utredningen påpekar, att en organisatorisk samordning av forskningsanstalten
med lantbrukshögskolan ger möjlighet att inordna anstaltens försöksgårdar
under ledningen för högskolans försöksgårdar. Vidare bedömer
utredningen det fördelaktigt, att den förutsatta samordningen gör det möjligt
att överflytta huvuddelen av anstaltens kamerala verksamhet till lantbrukshögskolan.
Mot en organisatorisk samordning med lantbrukshögskolan med bibehållande
av anstaltens nuvarande förläggning har utredningen inte kunnat finna
några bärande skäl. Som främsta skäl för anstaltens förläggning till
Kungl. Maj:ts proposition nr <15 dr It)(It
11
Skåne har anförts de goda kontaktmöjligheterna med jordbruket i södra
Sverige. Detta skäl skulle kunna anföras för en omlokalisering av större
delen av landets jordbruksforskning. Då emellertid denna i huvudsak är
förlagd till Ultuna kan utredningen inte finna detta skäl avgörande för att
bevara nuvarande förläggning av anstalten. Utredningen anser att kontakterna
med de tekniska högskolorna bör kunna upprätthållas i minst samma
utsträckning som nu vid en förläggning av anstalten till Ultuna. Kontakterna
med den allmänna byggnadsforskningen kommer att underlättas om eu
förflyttning sker till Ultuna.
Under hänvisning till det anförda föreslår utredningen att forskningsanstalten
ställs under styrelsens för lantbrukshögskolan ledning i såväl vetenskapligt
som i administrativt och kameralt avseende. I samband därmed
bör undervisningen i byggnadslära vid högskolan omhändertas av anstalten.
Då enbart en sådan ändring inte är tillfyllest för effektiv samordning,
förordar utredningen att jämväl principbeslut fattas om att överflytta anstalten
till Ultuna. Inordningen i högskolan skall således ske i två etapper.
1 den första skall anstalten ligga kvar i Lund och stå under högskolans ledning.
I etapp två skall anstalten i samband med omflyttning till Ultuna eller,
om så befinns lämpligt, vid ett tidigare tillfälle omvandlas till institution
för byggnadslära vid lantbrukshögskolan. Det torde enligt utredningens
uppfattning få ankomma på högskolans styrelse att överväga formerna
och tiden för att genomföra etapp två. Möjligheten att behålla viss verksamhet
i Lund eller att förlägga en mindre del därav till Alnarp bör också prövas.
För den direkta ledningen av anstaltens verksamhet till dess flyttningen
till Ultuna sker föreslår utredningen att en lokal nämnd inrättas. Nämnden
bör ha närmaste uppsikt över verksamhet, ekonomi och försöksgårdar samt
bereda de ärenden, som skall avgöras av högskolestyrelsen, och upprätta
förslag till anslagsäskanden. Utredningen förutsätter, att förslag till försöksplaner
kommer att upprättas av anstaltens föreståndare och avdelningsföreståndarna.
I den lokala nämnden bör ingå lantbrukshögskolans rektor
och försöksintendent samt föreståndarna för anstalten och för jordbrukstekniska
institutet jämte en representant för tekniska högskolan i Lund och
eu företrädare för jordbruket.
För att ytterligare effektivisera samordningen av försöksverksamheten
inom den tekniskt betonade sektorn av jordbruket anser utredningen det
vara lämpligt att inrätta en teknisk sektion inom lantbrukshögskolans försökskollegium.
Detta innebär ingen ändring i styrelsens för jordbrukstekniska
institutet bestämmanderätt över institutets arbetsprogram. Utredningen
finner det dock naturligt att samtliga av sektionens verksamhet berörda
organ eftersträvar den åsyftade samordningen av verksamheten. Kan institutets
styrelse inte ansluta sig till det av försökskollegiet förordade programmet,
utgår utredningen från att överläggningar upptas mellan styrelsen
för institutet och styrelsen för lantbrukshögskolan. För att underlätta
samordningen mellan försökskollegiet och institutet anser utredningen det
lämpligt att efter hand statens representanter i institutsstyrelsen åtminsto
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i
ne till en del utgörs av ledamöter av kollegiesektionen. Denna, som bör ha
samma ställning och funktion som kollegiets övriga sektioner, förordas få
följande sammansättning.
Professorn i arbetsmetodik och teknik
Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid jordbrukstekniska institutet
Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid forskningsanstalten för
lantmannabyggnader
Professorn i husdjurens utfodring och vård
Professorn i växtodling
Professorn i driftsekonomi
Försöksintendenten
En representant för resp. statens maskinprovningar, veterinärhögskolan och
lantbruksstyrelsen ävensom för LBF
Tre representanter för jordbruket
Två representanter för industrin
Efter forskningsanstaltens ändring till högskoleinstitution kommer den
att representeras av professor och statsagronomer. En representant för de
tekniska högskolorna bör ingå i sektionen sedan den föreslagna lokala
nämnden för forskningsanstalten upphört. Vid behandling av arbetsprogrammet
för jordbrukets byggnadsforskning bör en gemensam representant
för statens råd och institut för byggnadsforskning adjungeras.
Utredningen övergår därefter till att behandla jordbrukstekniska institutets
verksamhet, interna organisation och ekonomi. Med hänsyn till den
samordning och anpassning av försöksverksamheten, som följer av att denna
inordnas i ett gemensamt försöksprogram, föreslår utredningen för sin
del inte något detaljerat arbetsprogram för institutet. En lämplig grund för
de närmaste årens arbete utgör, anser utredningen, det av institutets styrelse
föreslagna programmet. I detta ingår bl. a. uppgifter i fråga om grödans
skörd och tillvaratagande, materialhanteringen vid inomgårdsarhetet och
ladugårdsarbetets rationalisering.
Utredningen anser det lämpligt att institutets personal organiseras på tre
avdelningar.
Två av avdelningarna bör handha fältarbetets resp. inomgårdsarbetets förenkling
och mekanisering. Härjämte bör finnas en allmän avdelning, som
utöver personal för arbete med de uppgifter, som ej faller inom specialavdelningarnas
områden, även skall inrymma personal för institutets administrativa
och kamerala verksamhet, upplysnings- och konsulterande verksamhet,
teknisk service åt försöken m. m.
T institutets personalstat bör enligt utredningens uppfattning särskild
tjänst som föreståndare upptas. Med hänsyn till önskvärdheten av en så nära
samordning som möjligt mellan institutionen för arbetsmetodik och teknik
samt institutet har utredningen förordat att professorn i ämnet, om så
anses lämpligt av såväl lantbrukshögskolans som institutets styrelser, skall
beredas möjlighet att förestå även institutet. Oavsett hur chefsfrågan löses
anser utredningen att föreståndaren utöver ledningen av verksamheten själv
bör förestå den allmänna avdelningen.
Det i flera sammanhang framförda önskemålet om en bättre inordning av
det jordbrukstekniska försöksarbetet i ett driftsekonomiskt sammanhang
bör tillgodoses genom samarbete med kalkylavdelningen vid lantbrukshög
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964
skolans företagsekonomiska institution. Utredningen förutsätter vidare att
någon av försöksledarna eller assistenterna jämsides med andra uppgifter
får svara för det standardiseringsarbete, som bör ankomma på institutet.
Däremot anser utredningen att elfrågorna är av så stor betydelse bl. a. för
utvecklingen av materialhanteringen och av sådan omfattning att eu särskild
befattningshavare får åta sig dessa frågor.
Både institutets styrelse och andra har framfört förslag om ett intensifierat
upplysningsarbete från institutets sida främst genom en för sådan verksamhet
särskilt avdelad befattningshavare. Med tanke på den omfattning institutets
upplysningsverksamhet i jordbrukstekniska frågor redan har och
på behovet att utvidga insatserna på detta område föreslår utredningen att
en särskild befattning härför ingår i personalorganisationen.
Med stöd av angivna motivering föreslår utredningen följande personalorganisation
för institutet.
Allmänna avdelningen
Föreståndare .......
Assistent ...........
Assistent ...........
Upplysningsspecialist
Kontorist .........
Kanslibiträde .......
Kontorsbiträde .....
Verkmästare .......
Mekaniker .........
Montör ...........
Vaktmästare .......
Lön
B 3
A 19
rb
A 27
A 9
A 7
A 5
A 15
A 9
A 9
A 7
Avdelningen för fältarbetets mekanisering
Avdelningsföreståndare ............................
Försöksledare ....................................
Assistent ..........................................
Kontorist ........................................
Avdelningen för inomgårdsarbete och materialhantering
Avdelningsföreståndare .............................. B 1
Försöksledare ...................................... A 23
Ingenjör för elfrågor.................................. A 21
Assistent ............................................ rb
Kontorist .......................................... A 9
Härutöver erfordras för extra arbetskraft 50 000 kr. per år.
Beträffande kostnaderna för institutets verksamhet anför utredningen
bl. a. följande.
I fråga om arvoden till styrelseledamöter föreslår utredningen att 5 000
kr. beräknas. Den föreslagna personalorganisationen medför en lönekostnad
i 1962 års löneläge av 470 000 kr. Ålderstillägg kan beräknas kosta 25 000
kr. per år. Beträffande institutspersonalens pension ansluter sig utredningen
till de förslag som framlagts av en inom handelsdepartementet tillkallad
särskild utredningsman. För den angivna personalorganisationen kan pensionsavgifterna
uppskattas till 50 000 kr. per år. De årliga avgifterna till allmän
sjukförsäkring m. m. beräknas till 10 000 kr. Totalt uppgår här berörda
kostnader till 610 000 kr. för år. Medelsbehovet för omkostnader och öv
-
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196i
riga utgifter anges till 370 000 kr. Den totala utgiftsramen för institutet beräknar
utredningen till 980 000 kr., varav 80 000 kr. väntas inflyta genom
försäljning av publikationer.
Finansieringen av institutets verksamhet skall enligt utredningens förslag
ske genom bidrag dels från staten, dels från stiftelsen. Bidraget från stiftelsen
beräknar utredningen enligt utfästelser från intressenterna uppgå till
300 000 kr. per år för en femårsperiod. Statsbidraget till institutet anser utredningen
böra höjas till 600 000 kr., vilket belopp intressenterna ställer
som villkor för sitt bidrag.
Utredningen anser att liksom vid flertalet branschforskningsinstitut bör
statsmedlen i första hand användas för att avlöna huvuddelen av personalen.
Statens löneåtagande för denna personal bör dock inte omfatta ålderstillägg.
Pensionsavgifterna bör fördelas mellan staten och stiftelsen i samma
relation som lönekostnaderna. Till omkostnaderna bör såväl staten som
stiftelsen lämna bidrag, medan staten liksom hittills bör svara för erforderliga
lokaler.
Staten bör svara för under avtalsperioden uppkommande lönehöjningar
för den del av personalen som avlönas med statsmedel. Statsbidraget kan således
komma att höjas under avtalsperioden. Detta kan ändra kostnadsfördelningen,
eftersom näringslivets bidrag är avsett att vara lika stort under
hela avtalsperioden. Utredningen har beaktat detta i sitt förslag till kostnadsfördelning.
Den föreslagna ökningen av institutets personal medför ytterligare behov
av lokaler för institutet. Utredningen förutsätter att lokalfrågan prövas i
samband med den pågående utbyggnaden av lantbrukshögskolans lokaler.
Byggnadsstyrelsen har på begäran av utredningen uppskattat kostnaderna
för en omdisposition av nuvarande lokaler till 420 000 kr. och för utbyggnad
till 400 000 kr.
Den av utredningen föreslagna omfattningen av institutets verksamhet
förutsätter att ett engångsanslag ställs till förfogande för utrustning och inredning.
Denna fråga bör behandlas i samband med överläggningar angående
ett nytt avtal. De bidrag, som utredningen föreslagit från staten och stiftelsen,
torde under inledningen av avtalsperioden ej kunna las helt i anspråk
till löner och omkostnader utan möjlighet kan beräknas uppkomma
att avsätta medel för utrustning och inredning.
Utredningen behandlar därefter statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader
verksamhet, interna organisation och ekonomi. Inledningsvis
uttalar utredningen att någon detaljreglering av anstaltens arbetsuppgifter
inte kan komma i fråga med hänsyn till att verksamheten fortlöpande kommer
att inordnas i lanbrukshögskolans försöksprogram. Verksamhetens
inriktning får därvid anpassas med hänsyn till jordbrukets krav, verksamheten
på andra områden och tillgängliga resurser. Utredningen inskränker
sig därför till vissa allmänna riktlinjer, som den anser bör vara vägledande
för verksamheten.
Knngl. Mnj:ts proposition nr fiö är IHH/i
15
Anstaltens verksamhet har spänt över ett betydligt större område än vad
som anges i instruktionen. Utredningen förordar, att verksamheten helt
koncentreras till byggnadsfrågor och inom denna sektor uteslutande ägnas
åt jordbrukets driftsbyggnader såsom olika typer av ladugårdar, andra
byggnader för djur samt lager- och förvaringsbyggnader. Härutöver bör användningen
av äldre byggnader ägnas särskild uppmärksamhet. Någon
självständig verksamhet i fråga om driftsplanering finner utredningen dock
inte nödvändig. Dessa frågor bör lösas i samarbete med kalkylavdelningen
vid lanthrukshögskolans företagsekonomiska institution. En verksamhet beträffande
lantbrukets bostäder anser utredningen inte vara motiverad ens i
så begränsad omfattning som anstaltens nuvarande instruktion medger.
Byggnadsteknisk grundforskning bör inte förekomma vid anstalten. Utredningen
pekar på att vissa undersökningar vid anstalten ofta bar haft karaktär
av provningsverksamhet. Sådan provning bör endast förekomma, då
den ej lämpligen kan utföras av annat organ. Förekommande provning bör
utföras mot ersättning enligt samma grunder som gäller för annan provningsverksamhet
på jordbruksområdet.
Beträffande vattenreningsfrågorna framhåller utredningen att det inte
bör ankomma på en institution av anstaltens karaktär och omfattning att
behandla problem, som kräver tillgång till bl. a. kemisk och biologisk expertis
samt specialutrustning för detta ändamål. Inom ramen för ett redan
inlett samarbete på området torde emellertid vissa arbetsuppgifter, som direkt
berör djurstallarnas och siloanläggningarnas konstruktion, kunna behandlas
av anstalten.
Utredningen förordar vidare, att anstaltens verksamhet utvidgas till att
omfatta även trädgårdsnäringens byggnadsfrågor.
Utredningen har härefter upp frågan om lämpligheten av det vid anstalten
tillämpade systemet med egna försöksgårdar. Byggnadsförsök innebär ett
kraftigare och mera långsiktigt verkande ingrepp i driften vid en brukningsenhet
än andra slag av jordbruksförsök. Genom sin omfattning medför också
byggnadsförsök ett väsentligt risktagande. Detta förhållande utgör ett avgörande
skäl mot systemet med koncentration av försöken till egna gårdar.
Försöksverksamheten i den form den drivits av anstalten blir enligt utredningens
mening i alltför hög grad beroende av förhållandena på de egna
gårdarna. Möjligheten att starta nya undersökningar kan begränsas av nödvändigheten
att fullfölja redan påbörjade experiment.
Enligt utredningens mening torde den effektivaste formen för försöksverksamheten
vara en kombination av en centralt belägen, tillräckligt stor
och väl utrustad försöksplats för laboratorie- och modellförsök jämte vissa
försök i full skala samt en omfattande, regionalt spridd försöksverksamhet.
Utredningen ansluter sig därför till den från många håll framförda tanken
på en ökad försöksverksamhet hos försöksvärdar. Härvid bör både staten,
t. ex. domänverket, tillhöriga och olika slag av enskilda jordbruk komma i
fråga. Att anlita försöksvärdar medför ökad flexibilitet i anstaltens försöksresurser
och eu ur flera synpunkter värdefull spridning av försöken. Utredningen
anser det önskvärt att möjligheterna till samverkan mellan försöks
-
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b
verksamheten och enskilda jordbrukare på detta område underlättas genom
liberal långivning och bidrag för att täcka de med försöken förknippade
arbetsinsatserna och riskerna. Det torde enligt utredningens mening närmast
få ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga dylika åtgärder.
Utredningen framhåller också att tillgången till egna försöksgårdar framtvingat
en splittring av anstaltens verksamhet genom att jordbruksdriften
krävt en betydande insats från anstaltsledningens sida. Frågan om behovet
av egna försöksgårdar för jordbrukets byggnadsforskning får enligt utredningens
mening slutgiltigt prövas av lantbrukshögskolans styrelse efter dess
övertagande av ledningen för verksamheten.
Utredningens förslag till personalorganisation för anstalten grundas på
att vid denna bör finnas en allmän avdelning, en planeringsavdelning och
en byggnadsteknisk avdelning. I den allmänna avdelningen bör ingå särskild
personal för upplysning och rådgivning beträffande lantbrukets byggnader.
Härigenom blir det möjligt att bättre än nu tillgodose det stora behovet av
sådan verksamhet. Det arbete, med typritningar, som nu utförs inom lantbruksstyrelsens
byggnadssektion anser utredningen bör överflyttas till anstaltens
allmänna avdelning.
Utredningen framlägger följande personaltablå.
Allmän avdelning
1 föreståndare ...........
1 assistent .............
1 upplysningsspecialist . . .
2 specialrådgivare .......
2 ritingenjörer .........
1 kansliskrivare .........
1 kontorist .............
2 kontorsbiträden .......
1 telefonist .............
1 vaktmästare ...........
Planeringsavdelning
1 avdelningsföreståndare .
1 förste avdelningsagronom
1 försöksledare .........
2 assistenter.............
2 tekniska biträden.......
1 kontorist .............
1 kontorsbiträde .........
Byggnadsteknisk avdelning
1 avdelningsföreståndare .
1 förste avdelningsingenjör
1 försöksledare .........
2 assistenter.............
Lön
Bp 3
rb
A 27
A 23 (1 i Röbäcksdalen)
Ae
21
Ae 11
Ae 9
Ae 5 (1 i Röbäcksdalen)
Ae
5
Ae 7
B 1
Ae 27
Ae 23
rb
Ae 17
Ae 9
Ae 5
B 1
Ae 27
Ae 23
rb
17
Kungl. Maj:ts proposition nr ti5 dr ltitil
1 instrumenttekniker .......................... Ae 21
1 ritingenjör ................................ Ae 21
1 montör .................................... Ae 0
1 kontorist .................................. Ae It
1 kontorsbiträde .............................. Ae 5
Utredningen understryker behovet av en förbättrad löneställning för den
ledande forskningspersonalen. Vidare förutsätter utredningen att vid tillsättande
av föreståndare-, avdelningsföreståndare- och försöksledarebefattningarna
kompetenskraven i tillämpliga delar anpassas till i lönehänseende
motsvarande tjänster vid lantbrukshögskolan.
Anstaltsföreståndaren bör handha den direkta ledningen för den allmänna
avdelningen. Han skall vidare ha ansvaret för undervisningen i byggnadslära
vid lantbrukshögskolan. Med hänsyn till föreståndarens omfattande
arbetsuppgifter anser utredningen det lämpligt att eu assistent ställs till
hans förfogande för att i möjligaste mån frigöra honom från rutinärenden.
Önskemål om en till Norrland lokalt knuten del av verksamheten vill utredningen
beakta genom att föreslå att en specialrådgivare placeras vid Röbäcksdalen.
Vidare är det lämpligt att någon av försöksledarna eller assistenterna
för kortare perioder får sin verksamhet förlagd dit samt att ett
skrivbiträde placeras i Röbäcksdalen.
Kontoristen på allmänna avdelningen bör bl. a. svara för biblioteksarbete
och dokumentationsverksamhet under ledning av den vid forskningsanstalten
stationerade specialrådgivaren. En av ritingenjörerna har förutsatts
till viss del ägna sig åt uppgifter som i form av uppdrag lämnas till anstalten.
För att förstärka personalen för de tekniska försökens utförande föreslår
utredningen, att på den byggnadstekniska avdelningen inrättas en tjänst
som instrumenttekniker för konstruktion och vård av den speciella tekniska
utrustning som erfordras för försöken, en tjänst som ritingenjör samt en
montörstjänst. Utredningen förutsätter, att liksom hittills den personal som
i övrigt erfordras för försökens praktiska utförande avlönas med medel från
anslaget till försöksverksamheten. Ett belopp av 30 000 kr. bör anvisas för
att bestrida kostnaderna för ersättningar till anlitade experter.
Beträffande forskningsanstaltens ekonomi uttalar utredningen med stöd
av en särskild undersökning att kostnaderna för försöksbyggnader på anstaltens
gårdar och de direkta förlusterna på jordbruksdriften under åren
1958—1961 kan beräknas till i genomsnitt 200 000 å 250 000 kr. per år. Utredningen
påpekar, att användning av ett sådant belopp för försöksverksamhet
hos försöksvärdar skulle ha möjliggjort en väsentlig ökning av försöken.
Utredningen förutsätter, att lantbrukshögskolans styrelse äskar erforderliga
medel för att i samband med omorganisationen reglera underskottet
på anstaltens jordbruksdrift. Med hänsyn till anstaltens ansträngda likviditet
är det enligt utredningens mening dock nödvändigt att redan för
budgetåret 1962/63 anvisa 150 000 kr. för att avveckla huvuddelen av anstaltens
kortfristiga skulder. Utredningen förordar vidare att de såsom rörelsekapital
för jordbruksdriften anvisade lånen nedskrivs från 640 000 kr.
till 340 000 kr.
2 Bihang till riksdagens protokoll 196It. 1 samt. Nr 65
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b
Utredningen förslår följande avlöningsstat för budgetåret 1963/64.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän . .
Arvoden och särskilda ersättningar,
Anslag för
1962/63
38 300
Av utred- ningen före- slaget anslag
38 300
Ändring
bestämda av Kungl. Maj:t ........
5 500
2 000
— 3 500
Avlöningar till icke-ordinarie personal ..
225 000
532 000
+ 307 300
Rörligt tillägg......................
Kompensation för höjda folkpensions-
91 000
209 400
+ 118 400
avgifter ........................
4 600
10 000
+ 5 400
Summa kr.
364 400
792 000
+ 427 600
Utredningens förslag att flytta över typritningsarbetet från lantbruksstyrelsens
byggnadssektion till anstalten skulle för lantbruksstyrelsens del innebära
en minskning av lönekostnaderna med 50 000 kr. Dessutom bör lantbrukshögskolans
kostnader för undervisningen i husbyggnadslära, vartill
arvode utgår med 10 500 kr., kunna bortfalla.
Med tanke på bl. a. den föreslagna personalökningens storlek, den utvidgade
försöksverksamheten, betydelsen av det internordiska samarbetet samt
de med den föreslagna högskoleundervisningen förenade kostnaderna förordar
utredningen en höjning av anstaltens omkostnadsanslag. För budgetåret
1963/64 bör anslaget öka enligt följande sammanställning.
Anslag för
1962/63
Av utred- ningen före- slaget anslag
Ändring
Sjukvård m. m.......................
500
1 000
+ 500
Reseersättningar ....................
30 200
60 000
+ 29 800
Utrustning ........................
10 000
30 000
+ 20 000
Publikationstryck....................
18 000
25 000
-}- 7 000
Expenser ..........................
32 000
60 000
+ 28 000
Ersättning till jordbruksdriften........
49 400
—
— 49 400
Summa kr.
140 100
176 000
+ 35 900
Avgår särskilda uppbördsmedel ........
15 100
30 000
+ 14 900
Nettoutgift kr.
125 000
146 000
+ 21 000
Anslaget till försöksverksamheten föreslår utredningen tills vidare böra
uppgå till 250 000 kr.
Utredningen har även övervägt frågan om att överföra till jordbrukets
byggnadsforskning en skälig andel av de byggnadsforskningsavgifter som
står till statens råds för byggnadsforskning förfogande. Med tanke bl. a. på
de omfattande konsekvenser som en dylik specialdestination av forskningsmedel
skulle få anser utredningen dock att frågan faller utanför dess uppdrag.
19
Kanyl. Mnj:ts proposition nr 65 år 196''t
Utredningen berör slutligen vissa byggnadsfrågor och engängsnnslag till
utrustning vid anstalten. Med hänsyn till att verksamheten efter en övergångsperiod
bör flyttas från Lund bedömer utredningen det som mycket
gynnsamt att anstaltens lokaler i Lund kan utvidgas utan omfattande kostnader.
Utredningen föreslår, att för de byggnadsarbeten, som blir nödvändiga
intill dess omflyttning sker, och för erforderlig inredning anvisas ett
engångsanslag av 10 000 kr. Härutöver bör de tekniska resurserna förstärkas.
Enligt vad utredningen kunnat finna har en eftersläpning ägt rum i
detta avseende. Ett engångsanslag av oO 000 kr. bör fa disponeras föi att
anskaffa teknisk utrustning.
IV. Remissyttranden
Inledningsvis uttalar sig åtskilliga remissorgan, bl. a. lantbrnksstyrelsen,
styrelsen för statens maskinprovningar, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
statens råd för byggnadsforskning, Svenska lantarbetareförbundet
och Riksförbundet Landsbygdens folk, för en väsentlig förstärkning av
resurserna för forskning, försök och upplysningsverksamhet
beträffande jordbruksteknik och lantbrukets
byggnadsfrågor. Jordbrukets forskningsråd delar helt
utredningens uppfattning att en fortsatt produktivitetsförbättring inom
jordbruksnäringen inte kan uppnås utan väsentliga insatser inom jordbruksteknisk
forskning och försöksverksamhet. Trädgårdsnäringsutrcdningen
understryker det angelägna i att även trågan om trädgårdsbyggnader
tas upp vid forskningsanstalten.
De flesta remissinstanserna delar utredningens uppfattning att vissa oiganisationsförändringar
beträffande jordbrukstekniska institutet och statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader är påkallade.
Frågan om den principiella utformningen av en ändrad
organisation för jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader har ingående diskuterats av remissinstanserna.
Utredningens förslag rörande institutet tillstyrks av såväl
Jordbrukstekniska föreningen som styrelsen för jordbrukstekniska institutet.
Styrelsen framhåller, att anordningen med gemensam chef för institutet
och institutionen för arbetsmetodik och teknik fungerat bra hittills. Med en
ökad omfattning av verksamheten kommer dock det administrativa arbetet
att bli så omfattande, att en gemensam chef får alltför liten tid över till att
delta i forskningsarbetet och medverka i undervisningen vid lantbrukshögskolan.
Institutet och institutionen bör därför ha var sin föreståndare. Det
är enligt styrelsens mening ofrånkomligt att det nya avtalet konstrueras så
att staten ansvarar för de under avtalsperioden uppkommande lönehöjningarna
för den del av personalen som avlönas med statsmedel. Liknande upp
2
+ Bihang till riksdagens protokoll 19S5.1 samt. AV 65
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 166i
fattning beträffande behovet av särskild chef för institutet hyser Föreningen
Sveriges maskinkonsulenter. Styrelsen för statens maskinprovningar
framhåller, atl man inte bör välja en organisation där föreståndaren blir
ställd under två skilda styrelser, vilka ansvarar för var sin krävande verksamhet.
Riksrevisionsverket och statskontoret biträder förslaget i betänkandet
både i fråga om institutet och forskningsanstalten. Statskontoret framhåller
därvid, att eu gemensam chef för institutet och institutionen för arbetsmetodik
och teknik är ägnad att effektivisera samordningen mellan dessa
båda. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, som ej
har något att erinra mot utredningens förslag rörande institutets organisation,
anser att eu samordning mellan lantbrukshögskolan och forskningsanstalten
bör genomföras snarast möjligt. Ej heller överstyrelsen för de
tekniska högskolorna har något att invända vad gäller institutet, men anser
att organisationen av forskningsanstalten behöver ytterligare övervägas.
Bl. a. bör lantbruksbyggnadsforskningens relation till den allmänna
byggnadsforskningen ingående undersökas. Statens institut för byggnadsforskning
finner däremot utredningens förslag beträffande forskningsanstalten
vara väl motiverat och statens råd för byggnadsforskning tillstyrker
anstaltens anknytning till lantbrukshögskolan. Även Landsbygdens byggnadsförening
har i stort sett samma uppfattning.
Helt avvisande till utredningens förslag rörande forskningsanstalten ställer
sig endast anstaltens styrelse, som uttalar sig för att nuvarande organisation
bibehålls oförändrad. Jordbrukets forskningsråd erinrar om att lantbrukshögskolan
befinner sig i ett mycket ansträngt nyordnings- och utvidgningsläge
och alt åtskilliga organisationsproblem ännu långt ifrån är lösta.
Rådet anser därför, att inordning av forskningsanstalten i högskolan bör
anstå tills vidare. Däremot ställer sig rådet positivt till den föreslagna organisations-
och finansieringsformen beträffande jordbrukstekniska institutet,
men hävdar att det årliga bidraget från enskilt håll bör i huvudsak
\ara lika stort som det statliga. Även en helstatlig organisationsform kan
emellertid enligt rådets mening övervägas med hänsyn till att samarbete
och samordning med andra statliga institutioner därigenom avsevärt underlättas.
Styrelsen för lantbrukshögskolan godtar tills vidare utredningens förslag
beträffande institutet men framhåller, att institutet helst bör organiseras
som en försöksavdelning till institutionen för arbetsmetodik och teknik. Industrins
relativt obetydliga bidrag bör inte utgöra något hinder för en effektivare
samordning mellan institutet och övrig försöksverksamhet. Däremot
hälsar styrelsen förslagen rörande forskningsanstalten med tillfredsställelse
och framhåller, att denna så snart ske kan bör förläggas till Ultuna. Även
Svenska lantarbetsgivareföreningen finner det vara i sin ordning att forskningsanstalten
infogas i högskolan. Det hade enligt föreningens mening dock
21
Kungl. Muj:ts proposition nr <15 är It) (i i
varit önskvärt, alt utredningen lagil upp frågan om lämpligheten av alt
sammanslå institutet och forskningsanstalten till ett gemensamt försöksorgan
för jordbrukets tekniska utrustning. Ehuru föreningen finner det
i princip vara riktigare att staten ställer medel till förfogande för försöksverksamhet
på det maskintekniska området, har föreningen med hänsyn
till det privata näringslivets intresse och lämnade utfästelser om ekonomiskt
bidrag dock ingen erinran mot att institutet förblir en halvstatlig institution.
Svenska lantarbetareförbnndet framhåller önskvärdheten av att
institutet och forskningsanstalten sammanförs till en helt statlig institution
med egen styrelse. Samma uppfattning hyser Skogs- och lantbruksakademien,
som finner det mindre lyckligt att göra jordbrukstekniska institutet
beroende av anslag från jordbrukets organisationer och från industrin.
Arbetet på det aktuella området kräver för att bli sakligt vägledande
enligt akademiens mening absolut objektivitet. Andra branschforskningsinstitut
av halvstatlig karaktär är inte jämförbara med jordbrukstekniska
institutet. Vid dessa institut utnyttjas forskningsresultaten nästan uteslutande
av den understödjande industrin. Helt annorlunda skall detta institut
arbeta. Dess resultat skall i första hand delges maskinköparna. Samma
synpunkter i fråga om objektiviteten anför också lantbruksstyrelsen och
styrelsen för statens maskinprovningar. Dessa myndigheter föreslår också
att den programbundna forskning, som annars skulle bedrivas vid den föreslagna
institutionen för byggnadslära, i stället sammanförs med den programbundna
forskningsverksamheten på det jordbrukstekniska området till
ett gemensamt organ. Styrelsen för statens maskinprovningar förordar därvid
en fristående statlig institution, medan lantbruksstyrelsen uttalar sig
för ett gemensamt institut.
Sveriges lantbruksförbund framhåller, att förbundet och dess organisationer
på begäran av utredningen förklarat sig berett att lämna visst årligt
bidrag till en jordbruksteknisk stiftelse under den första tidsperioden och
under förutsättning att av utredningen beräknat statsbidrag ställs till förfogande.
Sedan organisationerna förklarat sig beredda härtill, har emellertid
jordbrukets ekonomiska läge avsevärt försämrats och därmed har också
möjligheterna att lämna bidrag minskat. Staten bör därför enligt förbundets
mening ta på sig större andel av kostnaden för institutets verksamhet
än som förutsatts av utredningen och därigenom bidra till en ökad lönsamhet
i jordbruket. Enligt Riksförbundet Landsbygdens folks mening
finns det ej några skäl till att jordbruket och näringslivet skall påta sig
kostnader, som rätteligen bör bestridas av staten. Riksförbundet förordar
därför att institutet organiseras som en försöksavdelning under institutionen
för arbetsmetodik och teknik och att forskningsanstalten omvandlas
till en särskild institution för byggnadslära vid högskolan.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964
Vad gäller utredningens förslag, att inordningen av forskningsanstalten
i lantbrukshögskolan skall ske i två
etapper uppehåller sig remissinstanserna i huvudsak vid frågan om anstaltens
flyttning till Ultuna.
Styrelsen för statens maskinprovningar framhåller, att det är angeläget
att förefintliga försöks- och forskningsresurser inte förflyttas från södra
delen av landet. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsins
tit ut uttalar att, med hänsyn till att lantbrukshögskolans verksamhet blir
lokaliserad till flera platser och till att Alnarp kommer att utgöra en av
dessa, synes den föreslagna samordningen mellan forskningsanstalten och
högskolan inte behöva medföra förflyttning av anstalten till Ultuna. Med
hänsyn till att en väsentlig del av den svenska trädgårdsodlingen är koncentrerad
till södra Sverige kan trädgårdsnäringsutredningen för sin del
inte biträda förslaget att forskningsanstalten flyttas till Ultuna. Liknande
uppfattning hyser Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Skogs- och
lantbruksakademien framhåller, att oavsett var ledningen för verksamheten
förläggs bör nu tillgängliga försöksresurser på byggnadsområdet inte förilyttas
från Skåne. Erforderliga resurser för byggnadsförsöksverksamhet
bor emellertid skapas i mellersta och norra delarna av landet. Stadsfullmäktige
i Lunds stad anför, att om det med hänsyn till vad utredningen uttalat
kan visa sig ändamålsenligt att nedlägga verksamheten vid forskningsanstalten,
skall staden inte lägga hinder i vägen för en avveckling av arrendeförhållandet
mellan staden och anstalten före avtalstidens utgång. Stadsfullmäktige
anser emellertid, att forskningsverksamheten bör kvarbii i Lund
med hänsyn till annan sådan verksamhet i staden. Enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens
mening är det synnerligen angeläget, att forskningsanstalten
fortsättningsvis bedriver sin försöksverksamhet så att även det
sydsvenska jordbrukets intressen tillgodoses. Detta torde lämpligen kunna
ske genom en till Skåne förlagd försöksstation. Svenska lantarbetareförbundet
framhåller, att tyngdpunkten för forskningen inte får flyttas från
södra Sverige.
Några invändningar mot utredningens uttalanden att jordbruk stekniska
institutets arbetsuppgifter bör vara i stort
sett samma som de nuvarande har ej framförts vid remissbehandlingen.
Vad gäller forskningsanstaltens arbetsuppgifter understryker
de flesta remissinstanserna starkt utredningens förslag, att verksamheten
uteslutande bör ägnas åt jordbrukets driftsbyggnader och åt trädgårdsnäringens
byggnadsproblem.
Statens institut för byggnadsforskning anför i detta sammanhang att
byggnadsteknisk forskning bedrivs av ett stort antal institutioner vid de
tekniska högskolorna, av specialiserade forskningsinstitut samt av institutet
för byggnadsforskning. Fördelningen av forskningsuppgifterna är f. n.
i stort sett den att arbetet med material och konstruktioner omhänderhas
av de förra, medan institutets arbete har koncentrerats till uppgifter inom
områdena för samhällsplanering, byggnadsplanering (särskilt bostäder och
skolor), VVS-teknik, produktionsteknik och förvaltning. Inom området material
och konstruktioner söker institutet f. n. koncentrera sitt arbete till
insamling och analys av långtidserfarenheter av material och konstruktio
-
23
Kungl. Maj.ts proposition nr (>~> är 1964
»er. Detta erfarenhetsmaterial kan läggas till grund för uppställandel av
egenskapskrav och cgenskapsredovisningar, vilka kan användas i olika led
i projekteringen. Sådana egenskapskrav liar speciell karaktär inom jordbrukets
driftsbyggnader t. ex. djurstallar och spannmålslager. Del synes
därför vara rationellt, att studiet av dessa egenskapsfrågor genomförs i sammanhang
med studiet av driftsförhållandena inom jordbruksnäringen. På
sannna grunder synes det motiverat att därtill knyts studiet av driftsbyggnadernas
planering, konstruktion och produktion, medan den egentliga materialforskningen
blir tillgodosedd inom befintliga byggnadstekniska forskningsinstitutioner.
Endast när det gäller speciella problem, som blott förekommer
vid jordbrukets driftsbyggnader, kan det vara lämpligt med materialforskning
vid forskningsanstalten för lantmannabyggnader. I stort sett
samma synpunkter bar statens råd för byggnadsforskning. Svenska lantarbetsgivareföreningen
understryker betydelsen av att forskningsanstalten, i
den män det ej sker på annat håll, ägnar sig åt materialprovning som är av
vikt för jordbrukets ekonomibyggnader. Bland andra Riksförbundet Landsbygdens
folk påtalar att forskningsanstalten engagerat sig på områden, som
måste anses ligga helt vid sidan om vad som anges i gällande instruktion.
Sådana engagemang bör snarast avvecklas. Landsbygdens byggnadsförening
understryker behovet av att forskningsverksamheten koncentreras
till större, mera begränsade och aktuella byggnadsuppgifter som kan ge
praktiskt användbara resultat. Forskningen bör successivt inriktas på väsentliga
frågor och klara av dessa innan man börjar med nya.
Utredningens uppfattning att det av forskningsanstalten tillämpade systemet
med egna försök sgårdar bör omprövas och eventuellt ersättas
av försöksverksamhet hos försöksvärdar delas av ett stort antal remissinstanser,
däribland statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,
styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitnt, Skogs- och lantbruksakademien.
Riksförbundet Landsbygdens folk och Landsbygdens byggnadsförening.
Enligt styrelsens för lantbrukshögskolan mening ställer inte försöksverksamheten
i fråga om byggnader andra krav på tillgång till försöksgårdar än
andra grenar av försöksverksamheten på jordbrukets område. Styrelsen föreslår,
att de till forskningsanstalten hörande försöksgårdarna skiljs från
anstaltens verksamhet och ställs under samma förvaltning som lantbrukshögskolans
egendomar. Statens institut för byggnadsforskning anser, att
det för studiet av driftsbyggnadernas betydelse från jordbrukets synpunkt
blir önskvärt med eu omfattande praktisk försöksverksamhet. Denna bör
då bedrivas under de skilda förutsättningar som landets olika regioner ger
i avseende på klimat och jordbruksproduktionens inriktning. När det gäller
försök fältmässigt i stor skala, förefaller det lämpligt att dessa i enlighet
med utredningens förslag förläggs till försöksvärdar, där forskarna kan
följa försöken under verklighetstrogna betingelser. Enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens
uppfattning bör den omständigheten, att forskningsanstaltens
försöksgårdar går med ekonomisk förlust inte i och för sig få
vara avgörande för en övergång till ett nytt system. Egna försöksgårdar synes
endast kunna avvaras om ett tillräckligt dimensionerat och utrustat
försöksområde med erforderliga anordningar ställs till anstaltens förfogande
för omfattande modellförsök i full skala. Vidare krävs att anstalten ges
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1964
möjligheter att efter modellstudier söka sig ut till försöksvärdar för att pröva
byggnader och övriga anordningar i praktisk drift.
Helt avvikande uppfattning gentemot utredningen rörande behovet av
egna försöksgårdar hyser endast styrelsen för statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader.
Förslaget att upprättandet av typritningar för lantbruksbyggnader
skall flyttas från lantbruksstyrelsen till forskningsanstalten
har föranlett invändningar från några remissorgan.
Lantbruksstyrelsen, som bestämt avstyrker utredningens förslag i denna
del, anför att på styrelsens byggnadssektion ankommer att svara för de
uppgifter, som sammanhänger med den centrala ledningen av byggnadskonsulenternas
arbete och att bistå dessa vid mera krävande arbetsuppgifter.
För att konsulenterna i möjligaste mån skall kunna hinna med sina arbetsuppgifter
har det varit nödvändigt att centralt upprätta typritningar av
olika slag. Arbetet har utförts vid de tillfällen, då de uppgifter som är förknippade
med den centrala ledningen av byggnadskonsulenternas verksamhet
ej helt tagit sektionens arbetskraft i anspråk. Statens institut för byggnadsforskning
uttalar, att den föreslagna överflyttningen är tveksam och
anser, att lantbruksstyrelsen bör redovisa hittills vunna erfarenheter av
typritningsverksamheten och behovet av teknisk rådgivning innan ställning
tas i denna fråga. Institutet nämner vidare att typritningsverksamheten för
enfamiljshus, som nu handhas av byggnadsstyrelsen, skall omprövas av
bostadsstyrelsen och institutet för byggnadsforskning i samråd.
Den föreslagna anpassningen av verksamheten vid jordbrukstekniska institutet
och forskningsanstalten till ett gemensamt försöksprogram, som
skall behandlas inom en teknisk sektion av lantbruks högskolans
försök skollegium har allmänt tillstyrkts i remissyttrandena.
Därvid understryker bl. a. lantbruksstyrelsen att utvecklingen har
medfört, att det i dagens läge råder ett nära samband mellan jordbrukets
byggnadsfrågor och dess maskinfrågor. Särskilt gäller detta transporterna
inom gårdsplatsen och byggnaderna. Det är sannolikt att utvecklingen mot
alltmera mekaniserade inomgårdstransporter kommer att ytterligare betona
sambandet mellan byggnader och maskiner. Styrelsen för lantbrukshögskolan
anser utredningens förslag innebära ett stort steg i rätt riktning, men
framhåller att samordning av den tekniska forskningen med övrig forskning
på jordbruks- och trädgårdsområdet också är nödvändig. Liknande
uppfattning hyser Svenska lantarbetareförbundet.
Den inre organisationen av jordbrukstekniska institutet
behandlas i ett mindre antal remissyttranden.
Statskontoret anser sig ej böra gå in på någon bedömning av den föreslagna
personalorganisationen med hänsyn till att denna beror av de i avtal
överenskomna bidragen till institutets verksamhet. Riksrevisionsverket
finner, att den kamerala verksamheten m. m. vid institutet bör samordnas
med lantbrukshögskolans. Lantbruksstyrelsen tillstyrker, att erforderlig
personal för upplysningsverksamhet tillförs institutet liksom att möjlighe
-
Kungl. Maj:ta proposition nr (So dr l!)(S''i
25
ter skapas för intern dokumentationstjänst. Styrelsen för lanlbrukshögskolan
hyser den uppfattningen, att specialrådgivningen på det tekniska området
hör organiseras på samma sätt som på lantbrukets övriga områden och
intas i den befintliga specialrådgivningen. Styrelsen har i princip intet alt
invända mot att jordbrukstekniska institutets kamerala verksamhet ombesörjs
av högskolans kansli. Som krav härför sätter styrelsen personalförstärkning
och ytterligare lokaler. Om institutet och institutionen för arbetsmetodik
får gemensam chef, erfordras en kvalificerad chefsassistent för administrativa
uppgifter m. in. Styrelsen för jordbrukstekniska institutet anser
utredningens förslag till personalorganisation vara i stort selt lämplig,
men förutsätter att ändringar senare får vidtas inom institutets ekonomiska
ram om så visar sig erforderligt.
Även personalorganisationen vid forskningsanstalten
har berörts i ett fåtal yttranden.
Statskontoret uttalar, att det finner densamma i stort sett väl avvägd och
framhåller att en upprustning av de personella resurserna i första hand bör
ta sikte på upplysningsverksamheten och specialrådgivningen. Styrelsen för
statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer om en personalupprustning
i enlighet med ett i yttrandet redovisat förslag. Statens institut
för byggnadsforskning tillstyrker att informationsfrågor handläggs av
en särskild avdelning. Trädgårdsnäringsutredningen hyser den uppfattningen
att man bör räkna med att en intensifierad byggnadsforskning på
trädgårdsområdet framdeles kommer att kräva viss personalförstärkning.
Jordbrukets forskningsråd framhåller, att planeringsavdelningen bör bli eu
viktig del av verksamheten och av största värde inte minst för lantbruksnämnderna.
Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker, att en särskild
tjänst inrättas för upplysningsverksamheten.
Utredningens förslag beträffande lokaler för institutet och
för forskningsanstalten har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser,
som behandlat frågan.
Statskontoret konstaterar att ett genomförande av den föreslagna omdisponeringen
av institutets lokaler skulle innebära ett effektivare utnyttjande
av de befintliga utrymmena. Styrelsen för lantbruksbögskolan uttalar, att
nybyggnad blir oundgängligen nödvändig vid överflyttning av forskningsanstaltens
verksamhet till Ultuna. Den bör ske i samband med nybyggnad för
institutionen för arbetsmetodik och teknik samt för jordbrukstekniska institutet.
Styrelsen för jordbrukstekniska institutet, som finner det angeläget
att ändringsarbetena påbörjas, uttalar åsikten, alt utredning snarast bör
verkställas beträffande utbyggnad av jordbrukstekniska institutets och institutionens
för arbetsmetodik och teknik kontorslokaler.
Beträffande förslaget att inrätta en lokal nämnd för forskningsanstalten
har remissinstanserna skilda uppfattningar.
Sålunda tillstyrks förslaget av Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges
handelsträdgårdsmästareförbund, som anser att nämnden bör få permanent
karaktär. Jordbrukets forskningsråd anser det lämpligare att den
nuvarande styrelsen tills vidare får kvarstå i stället för att en lokal nämnd
inrättas. Helt avvisande till förslaget ställer sig endast styrelsen för statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964
Frågan om att utnyttja medel ur byggnadsforskningsfond
e n för försök med lantbruksbyggnader har berörts av några remissinstanser.
Statens råd för byggnadsforskning framhåller, att det såvitt nu kan bedömas
inte finns utrymme för större forskningsinsatser på jordbruksbyggnadernas
område, eftersom rådets resurser är hårt tagna i anspråk. Överstyrelsen
för de tekniska högskolorna anför, att en mera ingående undersökning
av relationerna mellan lantbruksbyggnadsforskningen och den allmänna
byggnadsforskningen blir nödvändig av rent administrativa skäl om
dylika medel skall tilldelas jordbruksbyggnadsforskningen.
I likhet med utredningen bedömer flertalet av remissinstanserna det angeläget
att behovet av undervisning i byggnadslära vid
lantbrukshögskolan tillgodoses i samband med omorganisationen
av forskningsanstalten. Sålunda anser Skogs- och lantbruksakademien det
vara helt otillräckligt att lita till speciallärare i ett så viktigt ämne och förordar
att en professur i byggnadslära inrättas. I huvudsak samma uppfattning
hyser Riksförbundet Landsbygdens folk, för vilket det framstår som
mycket angeläget att de blivande agronomerna ges möjligheter att fördjupa
sina studier i detta ämne.
V. Förslag till avtal rörande den fortsatta driften av
jordbrukstekniska institutet
De i inledningen nämnda förhandlingarna rörande avtal om den fortsatta
driften av jordbrukstekniska institutet har lett till ett den 10 februari
1964 — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffat femårigt
avtal, som avses att träda i kraft den 1 juli 1964. Avtalet torde såsom bilaga
A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Härjämte har överlämnats
förslag till stadgar för institutet.
Förhandlingsmannen anmäler i den skrivelse, varmed avtalet överlämnats,
att förhandlingarna föregåtts av överläggningar med representanter
för lantbrukshögskolans styrelse, Sveriges lantbruksförbund, industrier
med tillverkning av maskiner, redskap och annan teknisk utrustning för
jordbruket. Förhandlingarna har skett med företrädare för en stiftelse, benämnd
Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forskning, som för frågor rörande
jordbrukstekniska institutet bildats av Sveriges lantbruksförbund
samt vissa industriföretag med intresse för institutets verksamhet. Vid förhandlingarna
har förutsatts att institutets arbetsuppgifter och verksamhetens
omfattning i stort sett skall överensstämma med vad 1961 års jordbrukstekniska
utredning härvidlag föreslagit i sitt betänkande.
Till avtalsförslaget har i skrivelsen gjorts i huvudsak följande kommentarer.
27
Knngl. Maj:ts proposition nr (i5 iir t!>(>''/
Stulen skall enligt avtalet liksom hittills hyresfritt ställa lokaler vid Ultuna
till institutets förfogande. Då de befintliga utrymmena, vilka disponeras
gemensamt av institutet och institutionen för arbetsmetodik, redan nu
är hårt utnyttjade, torde vissa ytterligare kontorslokaler erfordras för att
klara den personalökning som kan följa av avtalet. De mest akuta lokalbehoven
för institutets del kan i viss mån tillgodoses genom omändring av
vissa kallutrymmen. För att lokalbehoven för såväl institutet som institutionen
skall kunna helt täckas torde emellertid erfordras utvidgning av utrymmena.
Det synes vara lämpligt att en ny byggnad uppförs snarast möjligt
i omedelbar anslutning till de befintliga kontorslokalerna. Det torde
därför böra uppdras åt byggnadsstyrelsen att dels utföra de berörda omändringsarbetena,
dels igångsätta erforderlig planering för den nödvändiga nybyggnaden.
Det förutsätts att institutet, högskolan och byggnadsstyrelsen i
avvaktan på att lokalfrågan slutligen kan lösas överenskommer om de ändringar
i lokalfördelningen, som kan befinnas erforderliga.
I § 9 i avtalet stadgas, att storleken av statens och stiftelsens bidrag under
avtalstiden kan bli föremål för nya förhandlingar, därest lönenivån för
statstjänstemännen allmänt skulle ökas eller minskas med mer än 10 procent
jämfört med de för 1963 gällande lönerna för dessa befattningshavare.
Vid förhandlingarna har härvid förutsatts att bidragsproportionerna mellan
staten och stiftelsen skall bibehållas vid ökad bidragsinsats.
För att bibehålla institutets resurser vid en oförändrad nivå har stiftelsen
sagt sig vilja räkna med en ökning av stiftelsens och statens bidrag till
institutet även om lönenivån inte ändrats i sådan omfattning som angetts i
§ 9 i avtalet.
Enligt avtalet skall vid institutet finnas en föreståndare samt den personal
i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången
på medel bestämmer. Stiftelsen har i fråga om föreståndarbefattningen
framhållit, att den förutsätter, att befattningen skall vara heltidsbefattning
vid institutet och att den nuvarande tillförordnade föreståndaren utses till
ordinarie föreståndare.
I förslaget till stadgar föreskrivs bl. a. att institutets angelägenheter skall
handhas av en styrelse, som består av ordförande och tio ledamöter, av vilka
Kungl. Maj :t förordnar ordföranden och fem ledamöter och återstående
fem ledamöter utses av stiftelsen. På styrelsen ankommer att efter samråd
med styrelsen för lantbrukshögskolan utse chef för institutet och på förslag
av denne tillsätta övrig personal vid institutet. Institutets allmänna
forsknings- och försöksprogram skall enligt stadgeförslaget utformas i
samråd med den tekniska sektionen av lantbrukshögskolans försökskollegium
och ingå i lantbrukshögskolans riksförsöksprogram. Det ankommer
på institutets chef att i försökskollegiet föredra frågor som rör det allmänna
programmet.
Befattningshavarna vid institutet är enligt stadgeförslaget skyldiga att, i
den mån det ej hindrar arbetet vid institutet, medverka vid utbildningen av
studerande vid lantbrukshögskolan. Möjlighet att utföra examensarbeten
och specialstudier vid institutet medges i den mån detta kan ske utan olägenhet
för övrig verksamhet vid institutet.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964
Den kamerala verksamheten vid institutet ankommer enligt stadgeförslaget
på institutsstyrelsen. Förhandlingsmannen framhåller i detta sammanhang,
att frågan om den kamerala verksamheten skall bedrivas i institutets
egen regi eller uppdras åt någon annan sålunda avgörs av styrelsen. Härvid
bör enligt förhandlingsmannen självfallet beaktas de möjligheter till
kostnadsminskning, som kan föreligga genom att den kamerala verksamheten
helt eller delvis mot ersättning ombesörjs av lantbrukshögskolan.
VI. Anslagsskrivelse för budgetåret 1964/65 från styrelsen för statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar. För innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 358 000 kr. I statsverkspropositionen (bil. Ils. 120) har anslaget, såsom
tidigare anförts, uppförts med ett beräknat belopp av 501 000 kr.
Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,
att anslaget ökas med 478 000 kr.
Ökning
eller
minskning
1. Personalförändringar
A. Allmänna avdelningen
a) 1 assistent Af 17/Ae 19 ............................ -j- 23 616
b) 1 upplysningsspecialist, arvode motsvarande A 27 .... -f- 37 128
c) 2 specialrådgivare, arvode motsvarande A 23.......... -}- 59 280
d) 2 ritingenjörer Ae 21 .............................. -j- 59 280
e) 1 kontorsbiträde Af 2/Ae 5.......................... -f- 11 016
f) 1 vaktmästare Ae 7 ................................ -j- 13512
B. Planeringstekniska avdelningen
a) 1 avdelningsföreståndare B 1 ........................ + 49 716
b) 1 förste avdelningsagronom Ae 27.................... -|- 41 532
c) 1 försöksledare Ae 23 .............................. 33 144
d) 2 tekniska biträden Ae 17 .......................... -)- 47 232
e) 1 kontorist Ae 9 .................................... 14 988
f) 1 kontorsbiträde Af 2/Ae 5.......................... -|- 11 016
g) Minskning med 1 försöksledare Ae 25 ................ — 37 128
C. Avdelningen för byggnadsteknik
a) 1 avdelningsföreståndare B 1 ........................ + 49 716
b) 1 försöksledare Ae 23 .............................. -(- 33 144
c) 1 assistent Af 17/Ae 19 ............................ -|- 23 616
d) 1 montör Ae 9 .................................... -{- 14 988
opaginerad Kontrollera mot PDF
354
Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1964
teten finner det absurt att skilja zoofysiologi och växtfysiologi från den kemiska
ämnesgruppen, särskilt biokemin, gentemot vilket ämne inga klara gränser existerar,
och i stället förena dem med för dem så främmande vetenskaper som naturgeografi
och geologi. Detta skulle tvärtemot vad utredningen säger innebära ett
försvårande av behandlingen av många vetenskapliga frågor, såsom bedömning
av gradualavhandlingar och sökande till lediga professurer.
Fakulteten kan inte finna att det inom överskådlig tid blir en så stark expansion
av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas organisation, att en uppdelning
ur denna synpunkt är motiverad.
Ekonomiska fakulteten i Lund anför:
Fakulteten är av den uppfattningen, att det från forskningssynpunkt ej kan
finnas något att erinra mot förslaget att den ekonomiska fakulteten utvidgas till
en samhälls- och företagsvetenskaplig fakultet. Även från undervisningssynpunkt
finns vissa skäl för en sådan anordning, särskilt som flera av ämnena inom denna
utvidgade fakultet tillhör såväl civilekonomutbildningen som samhällsvetarutbildningen.
När fakulteten dock vänder sig mot förslaget, så sker detta av följande
skäl. Fakulteten har blivit alltmera övertygad om riktigheten av den uppfattningen,
vilken torde vara allmänt utbredd bland näringslivets ledande män,
att en läroanstalt för utbildning av civilekonomer bör koncentrera sin utbildningsverksamhet
på denna uppgift. Enbart det förhållandet, att man inom näringslivet
hyser misstro mot möjligheterna att inom en och samma fakultet meddela
fullgod utbildning åt såväl blivande befattningshavare inom företagen som
åt blivande förvaltningstjänstemän synes fakulteten vara anledning att iakttaga
försiktighet gentemot tanken att omorganisera fakulteten och utvidga dess utbildningsmål.
Den intima kontakt som ekonomiska fakulteten har med de båda självständiga
handelshögskolorna i landet synes bäst kunna utvecklas om fakulteten får behålla
utexaminering av ekonomer som sitt enda utbildningsmål. I detta sammanhang
kan ytterligare pekas på samarbetet mellan de nordiska ländernas handelshögskolor,
vilket kommer till uttryck bl. a. i en nordisk rektorskonferens. Samtliga
äldre handelshögskolor i de nordiska länderna är självständiga i förhållande
till universiteten, och det är fakultetens bestämda uppfattning att man i grannländerna
starkt värnar om denna självständighet. Även om man från de nordiska
handelshögskolornas sida ej underlät att uttrycka tvekan beträffande
lämpligheten att anknyta den sydsvenska läroanstalten till universitetet, blev
den ekonomiska fakulteten dock accepterad i de nordiska handelshögskolornas
krets och är nu vid rektorskonferenserna representerad av dekanus och prodekanus.
Man kan med oro fråga sig hur fakultetens ställning kommer att bli inom
det nordiska samarbetet, om den alltmer skulle förlora sin handelshögskolekaraktär
och bli ett mera splittrat utbildningsorgan.
Fakulteten finner sålunda övervägande skäl tala mot cn utvidgning och omorganisation
av dess funktioner.
Större konsistoriet i Lund anför i huvudsak följande:
I likhet med den humanistiska fakulteten och den ekonomiska fakulteten kan
konsistoriet inte tillstyrka utredningens förslag utan förordar bestämt, att den
ekonomiska fakulteten bibehålies. Däremot bör den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen
och ämnena pedagogik och psykologi utbrytas till en självständig
samhällsvetenskaplig fakultet.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten.
Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats eif reservationsanslag
av 50 000 kr. Anslaget har, såsom tidigare anförts, i statsverkspropositionen
(bil. 11 s. 121) uppförts med ett beräknat belopp av
150 000 kr.
Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,
att anslaget ökas med 150 000 kr.
Motiv. I likhet med 1961 års jordbrukstekniska utredning anser anstaltsstyrelsen
det nödvändigt med en väsentlig, reell utökning av försöksresurserna.
Slutligen har styrelsen för forskningsanstalten hemställt att under fonden
för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag av 145 000 kr.
såsom förskott för inköp av inventarier till anstaltens för söksgårdar.
VII. Vissa förslag rörande statens forskningsanstalts för
lantmannabyggnader försöksgårdar
Skrivelse från styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
rörande underskott i jordbruksdriften. I skrivelsen den 7 augusti 1963
hemställer styrelsen att 617 000 kr. ställs till förfogande för olika ändamål i
samband med jordbruksdriften. Styrelsen anför att skuldsättningen vid anstaltens
jordbruk vid utgången av budgetåret 1961/62 uppgick till 236 114
kr. Under budgetåret 1962/63 har skuldsättningen ytterligare ökat och
uPP§ick den 30 juni 1963 till 344 351: 26 kr., fördelat på 66 fordringsägare.
Av beloppet är 279 930: 07 kr. räntebelagt, vilket medför räntekostnader per
år på 20 628 kr. Med hänsyn till att vissa svårigheter föreligger att helt överblicka
skulderna anser styrelsen det inte uteslutet, att beloppet kan växa
något, uppskattningsvis 5 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för att
täcka skulderna uppgår sålunda till avrundat 370 000 kr. Styrelsen framhåller
att det inte är möjligt att genom överskott på jordbruksdriften kunna
reglera dessa skulder.
För budgetåret 1963/64 beräknar styrelsen, att inkomsterna av jordbruksdriften
kommer att uppgå till ca 582 000 kr. och utgifterna till ca 691 000
kr. Underskott på ungefär 109 000 kr. beräknas sålunda uppkomma. Rörande
anledningen härtill anför styrelsen i sammandrag följande.
Inkomsterna minskar genom att betydande arealer vårsådda grödor har
måst plöjas upp. Sålunda har hela sockerbetsodlingen på 11,6 ha plöjts
upp på grund av skötselsvårigheter. 18,6 ha korn samt 4 ha fodermärgkål
har uppkörts delvis på grund av sen sådd och mycket svag utveckling inen
huvudsakligen på grund av förekomst av svårare rotogräs. Av återstående
kornareal uppvisar närmare 7 ha glest bestånd med svag utveckling.
Styrelsen har vidare för avsikt att inköpa maskiner för ca 60 000 kr.
Avloppsförhållandena vid Habo försöksgard motsvarar enligt styrelsen
inte de krav som hälsovårdsstadgan uppställer. De brister, som närmast
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten.
Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats eif reservationsanslag
av 50 000 kr. Anslaget bär, såsom tidigare anförts, i statsverkspropositionen
(bil. 11 s. 121) uppförts med ett beräknat belopp av
150 000 kr.
Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,
att anslaget ökas med 150 000 kr.
Motiv. I likhet med 1961 års jordbrukstekniska utredning anser anstaltsstyrelsen
det nödvändigt med en väsentlig, reell utökning av försöksresurserna.
Slutligen har styrelsen för forskningsanstalten hemställt att under fonden
för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag av 145 000 kr.
såsom förskott för inköp av inventarier till anstaltens försöksgårdar.
VII. Vissa förslag rörande statens forskningsanstalts för
lantmannabyggnader försöksgårdar
Skrivelse från styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
rörande underskott i jordbruksdriften. I skrivelsen den 7 augusti 1963
hemställer styrelsen att 617 000 kr. ställs till förfogande för olika ändamål i
samband med jordbruksdriften. Styrelsen anför att skuldsättningen vid anstaltens
jordbruk vid utgången av budgetåret 1961/62 uppgick till 236 114
kr. Under budgetåret 1962/63 har skuldsättningen ytterligare ökat och
"PPgick den 30 juni 1963 till 344 351: 26 kr., tördelat på 66 fordringsägare.
Av beloppet är 279 930: 07 kr. räntebelagt, vilket medför räntekostnader per
är på 20 628 kr. Med hänsyn till att vissa svårigheter föreligger att helt överblicka
skulderna anser styrelsen det inte uteslutet, att beloppet kan växa
något, uppskattningsvis 5 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för att
täcka skulderna uppgår sålunda till avrundat 370 000 kr. Styrelsen framhåller
att det inte är möjligt att genom överskott på jordbruksdriften kunna
reglera dessa skulder.
För budgetåret 1963/64 beräknar styrelsen, att inkomsterna av jordbruksdriften
kommer att uppgå till ca 582 000 kr. och utgifterna till ca 691 000
kr. Underskott på ungefär 109 000 kr. beräknas sålunda uppkomma. Rörande
anledningen härtill anför styrelsen i sammandrag följande.
Inkomsterna minskar genom att betydande arealer vårsådda grödor har
måst plöjas upp. Sålunda har hela sockerbetsodlingen på 11,6 ha plöjts
upp på grund av skötselsvårigheter. 18,6 ha korn samt 4 ha fodermärgkål
har uppkörts delvis på grund av sen sådd och mycket svag utveckling men
huvudsakligen på grund av förekomst av svårare rotogräs. Av återstående
kornareal uppvisar närmare 7 ha glest bestånd med svag utveckling.
Styrelsen har vidare för avsikt att inköpa maskiner för ca 60 000 kr.
Avloppsförhållandena vid Habo försöksgård motsvarar enligt styrelsen
inte de krav som hälsovårdsstadgan uppställer. De brister, som närmast
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år l!)6''i
föreligger, består huvudsakligen i att pressaft från ensilageberedning, urin
och spol va t ten från djurstallarna samt spillvatten från bostäderna icke renas
1 tillräcklig utsträckning och att till följd därav närliggande vattendrag
förorenas. Styrelsen finner det synnerligen angeläget att de påtalade bristerna
omedelbart avhjälps. Kostnaderna härför beräknas till 20 350 kr.
Härutöver bar styrelsen funnit det driftsekonomiskt motiverat att företa
vissa ombyggnader av de olika djurstallarna. Dessa ombyggnader synes särskilt
kunna minska behovet av ströhalm och de kostnader som föreligger
i detta avseende. Därjämte uppnås väsentliga besparingar av arbetskostnaderna.
Styrelsen framhåller vidare, att ombyggnaderna ger stora möjligheter
att genomföra studier av aktuella inredningsdetaljer. Ombyggnadskostnaderna
bär beräknats till 117 575 kr., vilket belopp torde kunna amorteras
under en tid av två år.
Yttrande. Riksrevisionsverket framhåller beträffande de 370 000 kr.,
som begärts för att täcka skulder per den 30 juni 1963, att forskningsanstalten
i balansräkningen den 30 juni 1963 redovisar en balanserad förlust
av 404 199 kr. 46 öre. Beloppet bör täckas genom att anvisa medel å anstaltens
omkostnadsanslag.
Medel för att täcka eventuellt underskott för jordbruksdriften budgetåret
1963/64 synes även böra ställas till förfogande från omkostnadsanslaget.
Det belopp å 20 350 kr., som erfordras för att avhjälpa brister i avloppsförhållandena
vid försöksgården Habo, torde likaledes böra anvisas
frän anstaltens omkostnadsanslag.
Beträffande de föreslagna ombyggnaderna av djurstallar å försöksgården
Habo för 117 575 kr. framhåller riksrevisionsverket att, om medel anses
böra ställas till förfogande för ändamålet, bör detta ske genom ytterligare
medelsanvisning under reservationsanslaget till anstaltens försöksverksamhet.
Förslag till avtal angående avveckling av arrendekontrakt rörande försöksgårdarna.
Såsom nämnts i inledningen har förhandlingar skett med
Lunds stad angående avveckling av de med staden träffade kontrakten om
arrende för forskningsanstaltens räkning av egendomarna Habo och Linnero.
Det avtal, som under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande träffats
i detta ämne, innebär att arrendekontrakten skall upphöra att gälla den 14
mars 1964. Staden har dock förbundit sig att medverka till att ny arrendator
av egendomen Habo åtar sig att minst intill den 14 mars 1966 hålla
erforderlig nötkreatursbesättning och träffa sådan överenskommelse med
anstalten, som gör det möjligt att fullfölja vissa pågående försök på
egendomen. Även i fråga om egendomen Linnero skall anstalten under
vissa villkor äga rätt att behålla försök. I enlighet med verkställd avträdessyn
skall kronan — sedan vissa på egendomarna av kronan nedlagda kostnader
avräknats — ersätta staden med 125 000 kr. Detta belopp skall
erläggas senast den 15 juli 1964. Staden skall å sin sida överta betalnings
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
skyldigheten för återstående belopp av det egnahemslån som anstalten erhållit
för det på Linnero belägna försöksbostadshuset. I avtalet har dessutom
överenskommits att ett mellan byggnadsstyrelsen och Lunds stad träffat
avtal om arrende för forskningsanstaltens räkning av visst tomtområde
skall upphöra per den 14 mars 1964.
hörhandlingsmannen har i den skrivelse, varmed avtalet överlämnats,
gjort i huvudsak följande kommentarer.
Arrendeavtalet rörande Linnero, som gäller till den 14 mars 1971, innehåller
inga bestämmelser om avträdessyn eller skyldigheter som förpliktar
kronan att ersätta staden för brister. Kronan har ägt rätt att på egendomen
uppföra erforderliga byggnader, dock med förbehåll att om byggnaderna
inte bortförts inom tre månader efter avträdet desamma tillfaller
staden. Förutom det förut nämnda försöksbostadshuset har på Linnero
uppförts ett hönshus för försöksverksamhet. Detta har aldrig utnyttjats och
bedöms inte utgöra någon tillgång för egendomen.
Upplåtelsekontraktet rörande Habo, som utgår den 14 mars 1967, innehåller
bl. a. bestämmelser om att kronan mottagit egendomen i befintligt
skick och att de brister, som fanns vid tillträdet skulle avhjälpas av kronan
utan att staden eller annan skulle utge ersättning härför. Kronan åligger
att väl hävda egendomen samt hålla den i hög växtkraft. I fråga om
byggnaderna har staden 1952 utgett 89 500 kr. för reparations- och förbättringsåtgärder,
varefter dessa ansetts tillträdda utan brist.
Vid avträdessyn, som i enlighet med arrendekontraktets bestämmelser
hållits i januari 1964, har kostnaderna för att avhjälpa brister på byggnaderna
m. m. beräknats till 52 757 kr. Kostnaderna för att avhjälpa brister
på diken, markvägar och stängsel samt jord och betesvallar har beräknats
till 94 480 kr. Vid förhandlingarna har enighet nåtts om att de
angivna kostnaderna skall jämkas till totalt 144 000 kr.
Forskningsanstalten har på Habo uppfört lösdriftsstall m. in. samt inrett
ladugården för gödsvinsproduktion. Dessa anläggningar, som befinner sig
i mindre gott skick och som staden i likhet med synemännen ansett obehövliga
för egendomen, har inte kunnat tillmätas något värde vid förhandlingarna.
Däremot har kronan gottskrivits 19 000 kr. för vissa i mangårdsbyggnaden
utförda åtgärder. Sålunda återstår för kronan att erlägga
125 000 kr.
Förhandlingsmannen framhåller slutligen att jorden på Habo befinner
sig i mycket dåligt skick. Möjligheterna att under de tre år som återstår av
arrendetiden kunna driva jordbruket utan förluster torde få bedömas som
små. Jorden på Linnero är mycket ogräsbemängd och kräver under minst
två år ogräsbekämpning med trädning av stora arealer. Under denna tid
torde någon lönsamhet av jordbruket inte kunna påräknas. Iståndsättande
av byggnaderna på Habo genom kronans försorg beräknas komma att
kosta betydligt mer än vad kronan har att utge enligt avtalet. Med hänsyn
till det anförda och då en fortsatt drift av jordbruket kommer att kräva
betydande kapitalinsatser för att anskaffa maskiner och redskap torde
det ur ekonomisk synpunkt vara mest lämpligt att snarast möjligt avveckla
arrendena.
Yttrande. Riksrevisionsverket föreslår, att för avvecklingen av arrendeavtalen
erforderliga medel anvisas under ett särskilt obetecknat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196 i
33
VIII. Departementschefen
Byggnads- och inekaniseringsfrågorna liar mycket stor betydelse för jordbruksnäringen.
Detta belyses av att återanskaffningsvärdet av jordbrukets
ekonomibyggnader uppskattas till 20 000 miljoner kr. och av att det årligen
torde investeras omkring 500 miljoner kr. i maskiner. Ett rationellt utnyttjande
av dessa investeringar är följaktligen av stor vikt för jordbruksföretagens
lönsamhet. Därtill kommer att kostnaderna för maskinanskaffning
och byggnadsåtgärder mycket påtagligt inverkar på jordbrukets kapitalbehov.
Berörda frågor har ingående behandlats av 1961 års jordbrukstekniska
utredning i del betänkande angående jordbrukstekniska institutet och statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader, för vilket redogjorts i det
föregående. Utredningen har därvid starkt framhållit behovet av en ökad
försöksverksamhet beträffande jordbrukets och trädgårdsnäringens byggnads-
och mekaniseringsfrågor. I likhet med nära nog samtliga remissinstanser
anser även jag, att angelägenheten av denna försöksverksamhet är
framträdande. Med hänsyn till verksamhetens betydelse för jordbrukets rationalisering
är det enligt min mening motiverat att de statliga insatserna
på området ökas.
I fråga om inriktningen av försöksverksamheten på det jordbrukstekniska
området har utredningen bland annat uttalat, att verksamheten bör syfta
till rationell användning inom jordbruksföretagen av teknisk utrustning
av olika slag. Därvid framstår undersökningar rörande samspelet mellan
sådan utrustning och den mänskliga arbetskraften som särskilt betydelsefulla.
Vidare bör enligt utredningen försök att genom förbättrade skördemetoder
och användning av lämpliga tekniska hjälpmedel minska årsvariationerna
i skördarnas storlek och kvalitet ha en viktig plats i verksamheten.
För egen del anser jag, att den av utredningen angivna inriktningen
är väl ägnad att ligga till grund för den fortsatta försöksverksamheten.
Bland annat finner jag det vara önskvärt, att därvid uppmärksammas frågan
om den ur skilda synpunkter lämpligaste mekaniseringsgraden inom
jordbruksföretag av olika storlek.
Den särskilda försöksverksamheten rörande jordbruksbyggnader har utredningen
funnit böra begränsas till frågor rörande driftsbyggnaderna. Enligt
min mening är en sådan avgränsning motiverad. Anledning torde knappast
finnas att göra åtskillnad mellan forskning i fråga om lantbrukets bostäder
och forskning som bedrivs beträffande annan småhusbebyggelse på
landsbygden. Vad gäller driftsbyggnaderna är det mycket angeläget att finna
vägar för att genom ändringsarbeten utnyttja det äldre byggnadsbeståndet
i nutida driftsformer. Även problemet att finna användning för sådana
34
Kiingl. Maj. ts proposition nr 65 år 7,964
ekonomibyggnader, som blir överflödiga i samband med jordbrukets rationalisering,
bör angripas. Nya ekonomibyggnader torde för närvarande inte
sällan utformas utan tillräcklig hänsyn till de krav, som följer av alt jordbruksföretagens
storlek och driftsinriktning fortlöpande bör kunna anpassas
efter utvecklingen. Det är därför nödvändigt att, såsom utredningen och
åtskilliga remissinstanser understrukit, försöken att utforma byggnader,
som tillgodoser nämnda krav, intensifieras. Jag ansluter mig härjämte till
utredningens förslag att försöksverksamheten bör utsträckas till att omfatta
motsvarande frågor rörande trädgårdsnäringens driftsbyggnader.
Vad gäller organisationen an den jordbrukstekniska försöksverksamhet,
som nu bedrivs i samverkan mellan staten och näringslivet vid jordbrukstekniska
institutet, har utredningen övervägt lämpligheten av att infoga
denna i lantbrukshögskolan. Verksamheten skulle i så fall bedrivas av en
för söksavdelning vid institutionen för arbetsmetodik och teknik. Utredningen
har dock stannat för att förorda fortsatt samverkan mellan staten och
näringslivet vid ett utbyggt jordbrukstekniskt institut. Flertalet av remissinstanserna
har anslutit sig till utredningens förslag i denna del. Såsom
närmare framgår av redogörelsen i det föregående har dock i ett par remissyttranden
förordats inordning i lantbrukshögskolan, medan i några
andra föreslagits samordning av den jordbrukstekniska och den byggnadstekniska
försöksverksamheten.
Vid mitt ställningstagande till denna organisationsfråga har jag fäst stor
vikt vid att såväl utredningen som remissinstanserna allmänt framhållit
att det hittillsvarande samarbetet mellan staten och näringslivet i det jordbrukstekniska
institutet lett till goda resultat. Detta utgör enligt min mening
ett starkt skäl för att organisationsformen bibehålls. Den i årets statsverksproposition
(bil. It s. 112) på grundval av utredningens betänkande föreslagna
tekniska sektionen av lantbrukshögskolans försökskollegium medför
dessutom, såsom jag närmare kommer att utveckla i det följande, tillfredsställande
möjligheter att samordna bland annat institutets försöksverksamhet
med den som bedrivs av högskolan. Mot bakgrunden härav och
då från näringslivets sida fortsatt intresse visats för att delta i finansieringen
av institutets verksamhet har Kung], Maj:t på min föredragning föranstaltat
om förhandlingar rörande avtal om fortsatt drift av jordbrukstekniska
institutet.
Den tillkallade förhandlingsmannen har efter överläggningar med representanter
för lantbrukshögskolans styrelse, Sveriges lantbruksförbund
och vissa industrier upptagit förhandlingar med företrädare för Stiftelsen
Svensk jordbruksteknisk forskning. Denna har bildats av Sveriges lantbruksförbund
och industriföretag med intresse för det jordbrukstekniska
institutets verksamhet. Förhandlingarna har i stort sett bedrivits med utgångspunkt
från utredningens förslag i ämnet. De har, såsom framgår av
förhandlingsmannens i det föregående redovisade skrivelse, lett till ett___
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 är ltHM
mulor förutsättning av Kungl. Muj:ts godkännande träffat preliminärt
avtal om driften av jordbrukstekniska institutet under tiden den 1 juli
1964—den 30 juni 1969. I anslutning därtill liar upprättats förslag till stadgar
för institutet.
Det träffade avtalet innebär, att staten och stiftelsen åtar sig att under
avtalsperioden ansvara för driften vid institutet. Detta skall ha till uppgift
afl i samarbete med biand annat lantbrukshögskolan bedriva forskning och
försök på det jordbrukstekniska området främst beträffande jordbrukets
maskiner och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel ävensom att bedriva
undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de tekniska
hjälpmedlens rationella användning i jordbruket. Enligt avtalet skall staten
bidra med 500 000 kr. och stiftelsen med minst 250 000 kr. för budgetår
till kostnaderna för institutets verksamhet. Det har dock överenskommits
alt om staten under avtalsperioden skulle höja sitt bidrag till 600 000 kr.
så skall stiftelsen öka sitt bidrag till minst 300 000 kr. Vidare innehåller
avtalet en bestämmelse att, om löneläget för statstjänstemän ändras på visst
närmare angivet sätt, bidragens storlek skall kunna bli föremål för nya förhandlingar.
Liksom nu skall staten hyresfritt ställa lokaler till förfogande
för institutet samt svara för kostnaderna för uppvärmning in. in.
Institutets uppgifter enligt avtalet tillgodoser enligt min mening de synpunkter
på inriktningen av den jordbrukstekniska försöksverksamheten,
som utredningen anlagt och som jag i det föregående anslutit mig till. Den
omfattning av institutets verksamhet, som torde följa av avtalsförslaget,
liksom fördelningen av kostnaderna mellan staten och stiftelsen med 500 000
kr. respektive minst 250 000 kr. för budgetår anser jag innebära eu lämplig
avvägning. I förhållande till vad som gäller för innevarande budgetår ökas
sålunda statens bidrag med 100 000 kr. och näringslivets avtalsenliga minimibidrag
med 175 000 kr. Möjligheterna att från statens sida höja bidraget
med ytterligare 100 000 kr., vilket enligt avtalet föranleder att stiftelsens
bidrag ökas med 50 000 kr., torde få prövas vid den årliga budgetbehandlingen.
Avtalsförslaget föranleder ej heller i övrigt någon erinran från min
sida. Det är enligt min uppfattning önskvärt att institutets styrelse överlägger
med lantbrukshögskolans styrelse om att i kostnadsbesparande syfte
uppdra de kamerala göromålen åt högskolan.
På grund av det anförda förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
bemyndigande att för statens del godkänna avtalet. Därest under avtalstiden
behov av smärre jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det
få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta härom. Det torde
vidare liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa stadgar för
institutet.
Institutets lokalbehov kommer alt behandlas av den lokalprogramkommitté
för lantbrukshögskolan in. in., som jag tidigare denna dag inhämtat
Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla. Kostnaderna för uppvärmning
m. m. torde liksom hittills få bestridas från lantbrukshögskolans anslag.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i
Utredningens förslag till organisation av försöksverksamheten i fråga om
lantbrukets byggnader innebär, att den nuvarande statens forskningsanstalt
lör lantmannabyggnader skall inordnas i lantbrukshögskolan. I princip har
detta förslag tillstyrkts av de flesta remissinstanserna. Det framgår vidare
av vad utredningen och remissinstanserna anfört, att försöksverksamheten
på förevarande speciella område ej lämpligen bör ingå i uppgifterna för
statens institut för byggnadsforskning.
Även jag anser att ifrågavarande försöksverksamhet bör knytas till lantbrukshögskolan.
Driftsbyggnaderna utgör nämligen så betydelsefulla delar
av jordbruks- och trädgårdsföretagen att det ur flera synpunkter måste anses
vara angeläget att byggnadsförsöken nära samordnas med övrig försöksverksamhet
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
inordningen av byggnadsförsöken i lantbrukshögskolan förutsätter enligt
min mening ej nödvändigtvis att den av forskningsanstalten för lantmannabyggnader
bedrivna verksamheten i Lund flyttas till Ultuna. Jag anser
med hänsyn till de skäl, som utredningen och särskilt vissa remissinstanser
anfört mot en sådan förflyttning, att försöksverksamheten tills vidare
bör kvarbli i Lund. Den bör organiseras som en särskild anstalt och stå
under ledning av lantbrukshögskolans styrelse. Anstalten, vars verksamhet
alltjämt torde böra finansieras över särskilda anslag på riksstaten, bör benämnas
statens lantbruksbyggnadsförsök. Till utredningens förslag att anstalten
senare skall ombildas till en högskoleinstitution är jag ej beredd att
nu ta ställning. Behovet av undervisning i byggnadslära vid lantbrukshögskolan
bör i huvudsak kunna tillgodoses genom att befattningshavare vid
byggnadsförsöken anlitas härför.
Utredningen har föreslagit, att en särskild lokal nämnd skall ha det närmaste
överinseendet över bland annat anstaltens verksamhet och ekonomi
samt bereda ärenden som skall avgöras av högskolestyrelsen. Då det vid
lantbrukshögskolan redan finns organ, som fullgör uppgifter motsvarande
dem som skulle åvila nämnden, torde denna enligt min mening kunna undvaras.
Anstaltens direkta ledning under högskolestyrelsen och rektor bör
alltjämt ankomma på en föreståndare. Denna bör även åläggas undervisningen
i byggnadslära vid högskolans Ultunadel. De kamerala göromålen
vid byggnadsförsöken bör, såsom berörts i årets statsverksproposition (bil.11
s. 132), ankomma på det för högskolans Alnarpsdel och Alnarpsinstitutet
gemensamma kansliet i Alnarp.
Arbetsuppgifterna i stort för statens lantbruksbyggnadsförsök följer av
\ad jag i det föregående uttalat rörande inriktningen av försöksverksamheten
beträffande jordbrukets och trädgårdsnäringens driftsbyggnader. Det är
givetvis angeläget att ett nära samarbete sker mellan försöksanstalten och
lantbruksorganisationen. I anstaltens uppgifter bör dock enligt min mening
tills vidare inte ingå den av lantbruksstyrelsen bedrivna verksamheten
med att upprätta typritningar för lantbruksbyggnader. Spörsmålet här
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
.37
Kiingl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b
om bör ånyo prövas i anslutning till de överväganden om den statliga och
statsunderstödda organisationen för jordbrukets rationalisering vartill 1960
års jordbruksutrednings arbete kan leda. .lag delar utredningens uppfattning,
att det är av stort värde att resultaten av försöksverksamheten sprids
så snabbt och effektivt som möjligt. Utredningens förslag att nu tillföra
försöksanstalten särskild personal härför kan jag dock inle tillstyrka.
Den inre organisationen av försöksanstalten anser jag inte böra bindas
genom någon av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställd indelning i avdelningar
eller sektioner. Det får ankomma på högskolestyrelsen och föreståndaren
att bestämma den indelning av personalen som befinns lämplig med
hänsyn till aktuella arbetsuppgifter.
Jag har i det föregående betonat vikten av att försöksverksamheten beträffande
jordbrukets och trädgårdsnäringens byggnadsfrågor intensifieras.
Härför krävs enligt min mening en betydande upprustning av resurserna
för byggnadsförsöken. Denna upprustning bör nu avse eu förstärkning
av personalresurserna genom att, utöver vid forskningsanstalten nu befintliga
tjänster, inrättas en försöksledartjänst i Ae 27, eu sådan tjänst i
Ae 25, en försöksteknikertjänst i Ae 17, en tjänst som expeditionsvakt i
Ae 7 och eu tjänst som kanslibiträde i Ae 7. Den befintliga föreståndartjänsten
i Bp 3 bör utbytas mot en dylik tjänst i Be 3. Vidare bör en försöksledartjänst
i Ae 25 utbytas mot en avdelningsdirektörstjänst i Be 1 och
en tjänst som förste avdelningsingenjör i Ae 27 ändras till en försöksledartjänst
i samma lönegrad. En ingenjörstjänst i Ag 19 och en sådan tjänst i
högst Ae 15 samt en assistentljänst i Ae 17 och två dylika tjänster i Ae 11
bör utbytas mot en tjänst som försökstekniker i Ae 19, en sådan tjänst i
Ae 17 och tre i Ae 15. Slutligen bör en kontoristtjänst i Ae 9 ändras till
tjänst som kansliskrivare i Ae 11. I anledning av vad jag förordat rörande
skötseln av de kamerala göromålen bör den befintliga tjänsten som kamrerare
i Ae 19 indras.
Tablå över de tjänster, som vid bifall till mina här framlagda förslag,
kommer att finnas under nästa budgetår vid försöksanstalten, torde såsom
bilaga B få fogas till detta protokoll. De extra ordinarie tjänsterna i högre
lönegrad än Ae 19 bör upptas på personalförteckning. I detta sammanhang
bör anmälas att i det föregående framlagda förslag till lönegradsplaceringar
av tjänster varit föremål för överläggningar med vederbörande personalorganisationer,
som därvid godtagit förslagen.
Till frågan om förstärkning av försöksresurserna i övrigt återkommer
jag i det följande vid behandlingen av anslagsfrågorna.
Utredningen har ansett att det av forskningsanstalten för lantmannabyggnader
tillämpade systemet med egna försöksgårdar bör omprövas ur
såväl metodiska som ekonomiska synpunkter. Detta system medför nämligen
enligt utredningen eu begränsning av försöksverksamhetens möjligheter.
I stället bör försöksvärdar i olika delar av landet kunna anlitas i ökad
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1565
omfattning. Utredningens uppfattning delas av åtskilliga remissinstanser.
Enligt min mening talar starka skäl för att byggnadsförsöken efter inledande
modellstudier bör fullföljas hos försöksvärdar. Härigenom blir det möjligt
att utföra försöken vid jordbruksföretag av olika storlek och driftsinriktning
i skilda delar av landet. Jag anser därför, att den fortsatta försöksverksamheten
i största möjliga utsträckning bör ske med anlitande av försöksvärdar.
Frågan om lämpliga former för att underlätta möjligheterna att
anlita dylika försöksvärdar bör närmare övervägas av styrelsen för lantbrukshögskolan
i samråd med lantbruksstyrelsen.
Jordbruksdriften vid forskningsanstaltens två försöksgårdar har lett till
mycket betydande underskott. Med hänsyn härtill och då fortsatt drift av
gårdarna bland annat torde medföra betydande utgifter för investeringar
hai, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, preliminär överenskommelse
träffats med Lunds stad att arrendeavtalen beträffande försöksgårdarna
skall upphöra den 14 mars 1964. Vissa pågående försök får ändå
fullföljas. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag på mitt förslag godkänt överenskommelsen.
Till de ekonomiska frågorna i anledning av försöksgårdarnas
avveckling återkommer jag i det följande.
Vid behandlingen av lantbrukshögskolans avlöningsanslag i årets statsverksproposition
(bil. 11 s. 112) har jag— med hänvisning till att jag senare
ämnade föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga förevarande
proposition — förordat att lantbrukshögskolans försökskollegium utvidgas
med en teknisk sektion. Denna bör ha samma ställning och funktion som
försökskollegiets Övriga sektioner. Den huvudsakliga uppgiften för sektionen
bör således vara att inordna försöksverksamheten rörande jordbruksteknik
och lantbruksbyggnader i det riksförsöksprogram, som upprättas i
fråga om försöksverksamhet i övrigt på lantbrukets område. Såsom utredningen
avsett bör riksförsöksprogrammet läggas till grund för arbetet såväl
vid jordbrukstekniska institutet som vid statens lantbruksbyggnadsförsök.
I den tekniska sektionen av försökskollegiet bör ingå professorn i arbetsmetodik
och teknik, föreståndaren för jordbrukstekniska institutet, föreståndaren
för statens lantbruksbyggnadsförsök, professorn i husdjurens utfodring
och vård, professorn i växtodling, professorn i företagsekonomi
samt försöksintendenten. Härjämte bör högskolestyrelsen utse två representanter
för jordbruket, en för trädgårdsnäringen och två för industrin.
Till sektionen anser jag dessutom böra knytas eu representant för vardera
statens maskinprovningar, veterinärhögskolan och lantbruksstyrelsen samt
eu gemensam representant för statens råd och institut för byggnadsforskning
och en för de tekniska högskolorna. Sektionsordförande bör utses av
Kungl. Maj:t efter förslag av högskolestyrelsen. I likhet med övriga sektionsordförande
i försökskollegiet bör ordföranden i den tekniska sektionen
ingå i högskolans kollegienämnd.
Kungl. Maj .ta proposition nr ti.r> dr l!tti''i 39
Medel för statens lantbruksbyggnadsförsök hör liksom fallet äi vid forskningsanstalten
föi- lantmannabyggnader anvisas under tre särskilda anslag
till avlöningar, omkostnader och försöksverksamhet. Vid beräkningen av
medelsbehovet har jag därvid utgått från de för innevarande budgetår anvisade
anslagen till forskningsanstalten.
Mina förslag i det föregående rörande personalen vid statens byggnadsförsök
medför ett ökat anslagsbehov av 128 000 kr. Å andra sidan kan anslaget
minskas med ett belopp av 0 500 kr., som beräknats till arvoden åt
forskningsanstaltens styrelse och dess sekreterare. För att tillgodose behovet
av att anlita särskild expertis bör under en särskild anslagspost för ersättningar
till expertis upptas 26 000 kr. Enligt mina beräkningar bör anslaget
härjämte höjas med 16 500 kr. på grund av löneomräkning in. in. Under
den nya anslagsrubriken Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar
bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av 522 000
kr. Detta förslag innebär en ökning med 164 000 kr. i förhållande till motsvarande
anslag för innevarande budgetår.
1 jämförelse med forskningsanstaltens omkostnadsanslag hör anslagsposten
till reseersättningar uppräknas med 10 000 kr. i anledning av personalförstärkningarna.
Av posten bör 1 000 kr. få disponeras för internordiska
tjänsteresor. Anslagsposten till utrustning föreslår jag höjd med 10 000
kr. Vidare bör anslagsposten till publikationstryck ökas med 900 kr., delposten
till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 1 500 kr. och delposten
till övriga expenser höjas med 6 000 kr. Såsom särskilda uppbördsmedel bör
upptas ersättning för vissa uppdrag, försålda meddelanden m. m. med 5 000
kr.
Under en särskild anslagspost bör upptas det belopp av 125 000 kr., som
enligt i det föregående nämnd överenskommelse rörande avveckling av
arrendeavtalen beträffande försöksgårdarna skall erläggas till Lunds stad
senast den 15 juli 1964 såsom ersättning för synebrist. Däremot kan anslaget
minskas med 55 500 kr., som under anslagsposten för ersättning till
jordbruksdriften anvisats för att bestrida arrendekostnaderna. Sammanlagt
erfordras sålunda till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader
för nästa budgetår en medelsanvisning av 250 000 kr.
I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom att
Kungl. Maj :t i anledning av i det föregående redovisad skrivelse från styrelsen
för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader angående det
ekonomiska läget för anstaltens jordbruksdrift in. in. genom beslut den
18 oktober 1963 medgelt att anstaltens omkostnadsanslag får belastas med
dels 100 000 kr. för att minska till jordbruksdriften hänförliga kortfristiga
krediter, dels 20 300 kr. för att förbättra avloppssystemet vid försöksgården
Habo. I anslutning till förhandlingarna om att avveckla arrendena
av försöksgårdarna har jag inhämtat uppgifter om den ekonomiska ställning,
som kan väntas föreligga för jordbruksdriften den 14 mars 1964.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964
Av uppgifterna framgår, att tillgångar och kortfristiga skulder väntas balansera
på ett belopp av omkring 380 000 kr. Därest det vid avvecklingen
skulle visa sig att underskott uppkommer, torde jag få återkomma till
Kungl. Maj :t angående medgivande att belasta omkostnadsanslaget med de
belopp, som erfordras för att täcka dessa.
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående kvarstår av de långfristiga
krediter för jordbruksdriften m. m., som ställts till forskningsanstaltens
förfogande såsom lån från fonden för förlag till statsverket, ett
belopp av 640 000 kr. Då tillgångar motsvarande detta belopp saknas, torde
de kvarstående lånen böra avskrivas genom att beloppet täcks via fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster. Riksdagens medgivande till denna
avskrivning torde böra inhämtas.
Resurserna för byggnadsförsöken bör utöver vad jag tidigare föreslagit
förstärkas genom en betydande höjning av medelsanvisningen för att bestrida
försökskoslnader. Jag vill därför föreslå, att för nästa budgetår medelsanvisningen
härtill höjs från nuvarande 50 000 kr. till 150 000 kr. Beloppet
bör upptas under ett reservationsanslag med rubriken Statens lantbruksbyggnadsförsök:
Försöksverksamheten.
I enlighet med avtalet rörande driften av jordbrukstekniska institutet
torde för budgetåret 1964/65 anslaget Bidrag till jordbrukstekniska institutet
böra uppföras med 500 000 kr. Anslaget bör liksom anslagen till
branschforskningsinstituten inom handelsdepartementets verksamhetsområde
ha karaktär av förslagsanslag.
Det torde ta ankomma pa Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar,
som kan erfordras i anledning av de i detta anförande framlagda
förslagen.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk
forskning angående drift av jordbrukstekniska institutet
2)
godkänna de framlagda förslagen rörande organisationen
in. in. av försöksverksamheten i fråga om lantbruksbyggnader
3)
bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för statens lantbruksbyggnadsförsök i enlighet
med vad jag föreslagit i det föregående
4) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbruksbyggnadsförsök,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1964/65:
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1U6\
41
Avlöningsstat
1. Ersättningar till expertis, förslagsvis.......... 26 GOD
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... <542 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 154 000
Summa kr. 522 000
5) å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar ett
förslagsanslag av 522 000 kr.
b) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader ett
förslagsanslag av 250 000 kr.
c) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Försöksverksamheten
ett reservationsanslag av 150 000 kr.
d) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet ett förslagsanslag
av 500 000 kr.
6) medge avskrivning i enlighet med vad jag förordat i
det föregående av lån ur fonden för förlag till statsverket
till jordbruksdriften m. m. vid statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
B. Siöalth
42
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196i
Bilaga A
Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk
forskning angående driften av jordbrukstekniska institutet
under tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1969
§ 1
Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning åtager
sig att i enlighet med detta avtal ansvara för driften vid Jordbrukstekniska
institutet, vilket institut inrättats och drivits enligt tidigare avtal
mellan Ivungl. Maj:t och Jordbrukstekniska föreningen. Institutets syfte
ar att i samarbete med lantbrukshögskolan, statens maskinprovningar och
statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader samt under samverkan
med andra institutioner bedriva forskning och försök på det jordbrukstekniska
området, främst beträffande jordbrukets maskiner och andra mekaniska
och elektriska hjälpmedel ävensom att bedriva undervisningsoch
upplysningsverksamhet angående de tekniska hjälpmedlens rationella
användning i jordbruket.
§ 2
Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka
för att vara gällande skall fastställas av Kungl. Maj :t ävensom arbetsordning
och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets
styrelse.
§ 3
Kungl. Maj.t förbinder sig att utan särskild kostnad för institutet ställa
lokaler vid Ultuna till institutets förfogande.
§ 4
\ id institutet skall finnas anställd en föreståndare samt den personal i
övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på medel
bestämmer.
§ 5
Kungl. Maj :t bidrager till kostnaderna för institutets verksamhet med ett
årligt belopp av 500 000 kronor. Kungl. Maj :t bestrider även kostnaderna
för uppvärmning och underhåll av lokaler, som institutet disponerar, ävensom
skötsel av vägar, parkeringsplatser, gräsmattor, planteringar o. d.
§ 6
Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,
skall företrädesvis avse problem av allmänt intresse inom institutets
verksamhetsområde.
§ 7
Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering
av institutets verksamhet, på sätt som i stadgarna närmare angives och så
att institutets möjligheter för forskning utnyttjas ändamålsenligt. Stiftelsen
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b 43
förbinder sig atl med anslag om minst 250 000 kronor för budgetår bidrag»
till verksamheten.
§ 8
Därest Kungl. Maj:t skulle höja sitt bidrag enligt § 5 till 600 000 kronor
för budgetår förbinder sig stiftelsen att med anslag om minst 300 000
kronor för budgetår bidraga till institutets verksamhet.
§ 9
Därest under avtalstiden lönerna för befattningshavare, som är underkastade
statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt skulle ökas eller
minskas med mer än tio procent jämfört med de för år 1963 gällande lönerna
för dessa befattningshavare, skall på yrkande av avtalspart bidragen
enligt §§ 5 och 7 bliva föremål för nya förhandlingar.
§ 10
Stiftelsen skall vara så uppbyggd, alt alla svenska företag eller andra
svenska organisationer inom det område, som är föremål för institutets
verksamhet, har möjlighet att genom bidrag till stiftelsen efter samma
grunder som gäller för övriga stödjande företag och organisationer bliva
delaktiga i forskningsverksamheten.
§ 11
Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1969. Uppsäges avtalet
icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses förlängt för
fem år.
§ 12
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1964, under förutsättning att det dessförinnan
godkännes av Kungl. Maj :t. Stockholm den 10 februari 1964.
För Kungl. Maj:t och kronan För Stiftelsen Svensk jordbruks
teknisk
forskning
Tryggve Foghelin Stig Johansson C. XV. Curtman H. Lindmark
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b
Bilaga B
Tablå över tjänster vid statens lantbruksbyggnadsförsök
från och med den 1 juli 1964
1 föreståndare ....................................... Be 3
1 avdelningsdirektör.................................. Be 1
2 försöksledare ...................................... Ae 27
2 försöksledare ...................................... Ae 25
1 försökstekniker .................................... Ae 19
2 försökstekniker .................................... Ae 17
3 försökstekniker .................................... Ae 15
1 kansliskrivare...................................... Ae 11
1 expeditionsvakt .................................... Ae 7
1 kanslibiträde ...................................... Ae 7
2 kontorsbiträden ................................... Af 2 Ae 5
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640229
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt a1 i texten