Sök i Ratio Lex

Angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m

1964-02-10 · 45 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:65, Angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss omorganisation

av jordbrukstekniska institutet och statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m.;

given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Kungl. Maj :t bemyndigas godkänna ett med

Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal angående fortsatt

drift av jordbrukstekniska institutet under tiden den 1 juli 1964—den

30 juni 1969. Enligt avtalet skall staten bidra med 500 000 kr. och stiftelsen

med lägst 250 000 kr. för budgetår till kostnaderna för institutets verksamhet.

Vidare förordas, att statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

skall ställas under ledning av styrelsen för lantbrukshögskolan och benämnas

statens lantbruksbyggnadsförsök. Anstalten, som avses kvarbli i Lund,

föreslås få till huvudsaklig uppgift att bedriva försöksverksamhet beträffande

jordbrukets och trädgårdsnäringens driftsbyggnader. Förslag framläggs

att öka resurserna för försöksverksamheten genom vissa personalförstärkningar

och höjd medelsanvisning till försökskostnader.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961c 1 samt. Nr 65

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b

Utdrag ur protokollet över jordbruksfonden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående

viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader, m. m. samt anför därvid.

I. Inledning

Genom beslut den 30 december 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen

för jordbruksdepartementet att tillkalla tre sakkunniga för utredning rörande

verksamheten, organisationen och ekonomin vid statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader och jordbrukstekniska institutet. Med stöd

av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga landshövdingen B. A.

Fallenius, tillika ordförande, professorn K. G. L. Hjelm och agronomen S.

Jansson.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års jordbrukstekniska

utredning, har i september 1962 avgett betänkande angående organisationen

av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

(SOU 1962:45).

Över betänkandet har yttranden — i vissa fall efter hörande av underordnade

organ — avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,

styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för lantbrukshögskolan,

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, statens råd för byggnadsforskning, statens

institut för byggnadsforskning, vattenvårdsnämnden, jordbrukets upplysningsnämnd,

trädgårdsnäringsutredningen, Skogs- och lantbruksakademien,

jordbrukets forskningsråd, styrelsen för jordbrukstekniska institutet, Stadsfullmäktige

i Lunds stad, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Lands
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kanyl. Maj. ts proposition nr 65 år 1664

bygdens folk (RLF), Svenska lantarbetsgivareföreningen, Landsbygdens

byggnadsförening (LBF), Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund och

Jordbrukstekniska föreningen. Särskild skrift i ämnet har inkommit från

Föreningen Sveriges maskinkonsulenter.

Genom beslut den 19 december 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byråchefen

T. T. M. Foghelin att efter samråd med styrelsen för lantbrukshögskolan

och med biträde av förste kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S.

E. Johansson under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande ingå avtal

angående fortsatt drift av jordbrukstekniska institutet. Förslag till sådant

avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning och till nya stadgar

för institutet har överlämnats med skrivelse den It) februari 1964.

I årets statsverksproposition (bil. Ils. 120—121) har Kungl. Maj:t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1964/65 beräkna

a) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar

ett förslagsanslag av 501 000 kr.

b) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader

ett förslagsanslag av 181 000 kr.

c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

d) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet ett anslag av 400 000 kr.

Jag återkommer nu till dessa anslagsfrågor. I anslutning därtill torde

få anmälas skrivelse den 7 augusti 1963 från styrelsen för statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader rörande vissa underskott m. m., som

uppkommit i anstaltens jordbruksdrift. Vidare bör i detta sammanhang

redovisas av byggnadsrådet G. A. Mårdh i anledning av Kungl. Maj :ts uppdrag

med skrivelse den 12 februari 1964 överlämnat — under förbehåll a\

Kungl. Maj :ts godkännande — med Lunds stad träffat avtal rörande avveckling

av arrendekontrakt i fråga om forskningsanstaltens försöksgårdar

Linnero och Habo in. in.

II. Nuvarande förhållanden

Jordbrukstekniska institutet. På grundval av förslag från 1942 års joidbrukskommitté

(SOU 1944:45) bemyndigade 1945 års riksdag (prop. 37,

JoU 56, rskr 272) Kungl. Maj:t att träffa avtal med Jordbrukstekniska föreningen

angående inrättande och drivande av ett jordbrukstekniskt institut.

Institutets arbetsuppgifter utgör tekniskt-vetenskaplig forskning och uppföljning

av utvecklingen inom de forskningsområden, som rör jordbrukstekniken,

samt undervisnings- och upplysningsverksamhet. Avtalet mellan

Kungl. Maj :t och föreningen träffades och stadgar för institutets verksamhet

fastställdes den 9 november 1945.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1964

Avtalet skulle gälla t. o. in. budgetåret 1954/55 och därefter förlängas

för femårsperioder, såvida det inte uppsades av endera parten senast ett

år före avtalstidens utgång. Enligt beslut av 1953 års riksdag (IX ht s.

208, JoU 1, rskr 9) ändrades avtalet beträffande såväl Kungl. Maj:ts som

föreningens bidrag till institutet. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 juni

1959 uppsades avtalet med giltighet fr. o. m. den 1 juli 1960. Det har

emellertid därefter fyra gånger förlängts för ettårsperioder, senast till den

30 juni 1964. Vid den senaste förlängningen ändrades ånyo avtalet i fråga

om bidragen till institutet.

Kungl. Maj :t och Jordbrukstekniska föreningen, som representerar såväl

jordbruket som industrin, har förbundit sig att genom årliga anslag bidra

til] institutets verksamhet. Som garanti för föreningens åtagande skall föreningen

införskaffa och till styrelsen för institutet överlämna förbindelser

från berörda organisationer inom näringslivet.

Institutets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av nio ledamöter.

Kungl. Maj: t förordnar ordförande samt fyra ledamöter, medan

Jordbrukstekniska föreningen utser de återstående fyra ledamöterna. Vidare

är sedan 1946 som ledamot av styrelsen adjungerad en representant

lör elkraftproduktionen. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott samt

ett utskott för elfrågor. Vidare arbetar inom institutet jordbrukstekniska

standardiseringskommittén, som tillsätter ett antal specialkommittéer.

Institutets styrelse utser i samråd med lantbrukshögskolans styrelse chef

för institutet. Denne har varit skyldig att — i den mån lantbrukshögskolans

styrelse så beslutat — vara föreståndare för lantbrukshögskolans

maskintekniska institution samt huvudlärare och examinator i ämnet maskin-

och redskapslära vid högskolan. Från den 1 juli 1962 har vid högskolan

inrättats en professur vid en institution för arbetsmetodik och teknik,

som ersatt den maskintekniska institutionen. F. n. är på institutets

personalplan upptagna 17 befattningar, av vilka dock sex är vakanta på

grund av medelsbrist. Under de senaste åren har personalen uppgått till

i medeltal 22 personer, av vilka tio anställts för undersökningar, som bekostats

med tillfälliga anslag.

Institutet och institutionen för arbetsmetodik och teknik har gemensamma

lokaler vid Ultuna, vilka ägs av staten. Vid institutets tillkomst ställdes

viss utrustning till förfogande av Jordbrukstekniska föreningen. Till utrustning

anvisades dessutom särskilt statsbidrag.

Försöken vid institutet inleds i regel med litteraturgenomgång och förundersökning

i begränsad skala. Huvudundersökningarna är vanligen uppdelade

på laboratorieförsök vid Ultuna och fältförsök, som förläggs hos

föisöksvärdar i skilda delar av landet. Resultaten redovisas i någon av

institutets tre publikationsserier. Beträffande genomförda och pågående

undersökningar torde få hänvisas till betänkandet sid. 11 och 154.

Enligt det ursprungliga avtalet med Jordbrukstekniska föreningen bidrog

staten med 250 000 kr. om äret till institutets verksamhet. Fr. o. m.

budgetåret 1953/54 höjdes statsbidraget till 325 000 kr. och för budgetåret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 dr t!)6''i •>

1 963/04 har anvisats 400 000 kr. Näringslivets bidrag till institutet tastställdes

1945 till lägst 40 000 kr. och höjdes 1953 till lägst 50 000 kr. samt

1903 till lägst 75 000 kr. Bidragen från enskilt håll har avsevärt överstigit

minimibeloppen. För budgetåren 1957/58- 1959/60 har sålunda årsfaidragen

uppgått till 60 000 70 000 kr. och 1960/61 1962/63 till 112 500

kr. Härjämte bidrar näringslivet genom att ställa bl. a. maskiner och peisonal

till förfogande. Under senare år har därjämte betydande bidrag från

fonder, forskningsråd, stiftelser in. in. underlättat finansieringen av veiksamheten.

Dessa bidrag uppgick budgetåren 1958/59—1960/61 till i genomsnitt

150 000 kr. och för budgetåren 1961/62 1962/63 översteg de

200 000 kr.

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Genom beslut av 1951

års riksdag (prop. 21, JoU 14, rskr 226) ombildades den sedan 1943 verksamma

statens forskningskommitté för lantmannabyggnader till en permanent

institution benämnd statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader.

Anstaltens uppgift är att genom vetenskaplig forskning och praktiska

försök verka för att lantmannabyggnader av olika slag erhåller en ändamålsenlig

utformning främst ur byggnadsekonomiska, jordfaruksekonomiska

och hygieniska synpunkter.

Anstalten förlädes till Lund, där staden för en period av 20 år enligt arrendeavtal

upplät egendomen Lilla Råby. 1952 arrenderade forskningsanstalten

likaledes av Lunds stad Habo säteri i Lomma. Efter framställning

från Lunds stad avstod forskningsanstalten 1953 från arrendet av Lilla

Råby mot att staden i utbyte upplät egendomen Linnero. I samband härmed

överlämnades från staden som gåva vissa områden med där befintliga

byggnader (anstaltens institutionsbyggnader in. in.). Med gåvan förknippades

som villkor att om staten upphör med att använda de överlåtna

fastigheterna för anstalten utan att annan statlig institution av motsvarande

omfattning förläggs dit, skall staten utge ersättning till staden för de

överlåtna fastigheterna svarande mot de värden, som marken med kvarvarande

överlåtna byggnader då kan ha.

Egendomen Linnero ligger intill Lunds stad och omfattar ca 72 ha aker.

Habo ligger i Lomma ca två mil från Linnero och omfattar 147 ha åker.

Vid Habo finns bl. a. byggnader och anläggningar för lösdriftsförsök, svinstallsförsök,

silobyggnader, potatislagerhus och traktorgarage. Vid Linnero

finns ett försöksbostadshus, ungdjursstall, försökshus för höns, siloanläggningar,

garage och takförsök m. in. Anstaltens administrationsbyggnader

ligger på det i det föregående berörda till staten överlåtna området vid

Råby. Avståndet härifrån till Linnero är ca 5 km och till Habo 15 km. Här

finns bl. a. kvarn- och torkanläggning för den samlade jordbruksdriften

samt vissa lagerhus.

Forskningsanstalten leds av eu styrelse, som består av fem av Kungl.

Maj:t utsedda ledamöter jämte anstaltens föreståndare. Denne handhar

den direkta ledningen av verksamheten.

Forskningsanstaltens personal budgetåret 1963/64 framgår av följande

sammanställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196 i

Tjänst Lönegrad

1 föreståndare ........................................ jjp 3

2 försöksledare (varav en kontraktsanställd) ............ Ae 25

1 förste avdelningsingenjör ............................ Ae 27

1 kamrer are .......................................... Ae 19

1 assistent............................................ Ae 17

1 ingenjör............................................ Ag 19

1 ingenjör .................................... högst Ae 15

2 assistenter .......................................... Ae 11

1 kontorist .......................................... Ae 9

2 kontorsbiträden .................................... Af 2 Ae 5

Härutöver tår 26 000 kr. användas till ersättningar till experter och extra

arbetskraft. Medel för att anställa ytterligare en högskoleutbildad befattningshavare

har ställts till förfogande av industrin och av statens jordbruksnämnd

för arbetet med jordbrukets byggnadskostnadsindex.

De båda avdelningar, på vilka anstaltens försöksverksamhet är uppdelad,

förestås av försöksledare. Deras uppgift är att närmast under föreståndaren

leda och övervaka försöken samt att själva delta i försöksarbetet, planlägga

verksamheten samt att medverka vid publicering av resultaten.

Den närmaste ledningen av jordbruksdriften vid anstaltens försöksgårdar

handhas av en assistent. Vid Linnero finns vidare en rättare och en lantarbetare

samt vid Habo två ladugårdsförmän och en lantarbetare.

I anstaltens personal ingår därjämte en snickare, en smed samt ytterligare

en lantarbetare, vilka bl. a. sysselsätts med uppgifter som hänger samman

med försöksverksamheten.

Anstaltens undersökningar inleds med teoretiska utredningar, litteraturstudier,

ritningsarbete, ekonomiska förhandskalkyler o. s. v. Härefter följer

byggnadsexperiment i full skala vid de egna försöksgårdarna. Ett 70- tal försöksbyggnader eller ändringsarbeten har utförts under de senaste tio

åren. Undersökningarna fortsätts genom praktiska tillämpningar hos lantbrukare.

Resultaten av försöken redovisas i tre publikationsserier. Beträftande

genomförda och pågående undersökningar torde få hänvisas till betänkandet

sid. 43 och 165.

Medel för verksamheten vid forskningsanstalten anvisas på avlöningsoch

omkostnadsanslag av gängse slag. Härutöver finns ett särskilt reservationsanslag

till försöksverksamheten. Driften av jordbruket vid försöksgårdarna

skall vara ekonomiskt skild från anstaltens verksamhet i övrigt.

Överskott från jordbruksdriften skall tillföras anslaget till försöksverksamheten

för att etter Kungl. Maj:ts prövning användas till forskning eller för

att täcka framtida underskott å jordbruksdriften. Något överskott har ej

uppkommit. Genom medelsanvisning under omkostnadsanslaget kompenseras

anstalten för arrendekostnaderna för försöksgårdarna. Till anstaltens

försöksverksamhet har utgått direkt stöd från näringslivet i form av material

och maskiner. Vidare har anstalten erhållit anslag från bl. a. statens

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i

nämnd för byggnadsforskning, jordbrukets forskningsråd och exportmedelsfonden.

Vid skilda tillfällen har genom investeringsanslag på kapitalbudgeten rörelsekapital

såsom lån ställts till förfogande för driften av anstaltens försöksgårdar,

in. in. Under budgetåren 1950/60 har härtill anvisats tillhopa

700 000 kr. Sedan viss amortering skett kvarstår såsom amorterings- och

räntefritt lån ett belopp av 640 000 kr. För att täcka förluster på jordbruksdriften

har under budgetåren 1960/64 av medel på driftbudgeten anvisats

tillhopa 317 000 kr.

På Linnero och på anstaltens huvudområde i Råby har uppförts försöksbostadshus,

benämnda Linnerohuset I resp. II. Linnerohuset I ligger på

mark som tillhör Lunds stad och Linnerohuset II på till staten överlåten

mark. För att uppföra dessa båda hus har forskningsanstalten erhållit statliga

lån.

III. Utredningens synpunkter och förslag

Som allmän motivering anför utredningen inledningsvis, att jordbruket

befinner sig i snabb utveckling och att stora krav ställs på dess förmåga

till modernisering och anpassning till ändrade tekniska och ekonomiska

förutsättningar. I den fortlöpande rationaliseringsprocessen framstår lösningen

av jordbrukets byggnads- och mekaniseringsproblem som grundläggande

moment med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse dessa

frågor har för jordbruksnäringen.

Sedan andra världskriget har svenskt jordbruk genomgått en mycket omfattande

mekanisering. Denna har varit av utomordentlig betydelse för

jordbrukets effektivisering. Främst därigenom har arbetsförbrukningen

kunnat nedbringas med drygt 40 procent sedan 1945. Alltjämt uppgår emellertid

arbetskostnaderna till mer än hälften av jordbrukets totala produktionskostnader.

Årskostnaderna för maskinerna beräknas uppgå till omkring

600 milj. kr.

Många av de stora och mera lättköpta vinsterna genom mekanisering torde

nu ha nåtts inom de flesta av jordbrukets produktionsgrenar. I varje

fall är det uppenbart att en fortsatt snabb produktivitetsförbättring ej kan

vinnas utan väsentliga insatser i fråga om forskning och försök på maskinområdet.

Det stora kapitalbehovet för mekaniseringsåtgärder har medfört

betydande finansieringssvårigheter. Den maskintekniska utvecklingen har

efter hand frambringat allt större och dyrbarare konstruktioner, vilka visserligen

har en hög verkningsgrad men är svåra att utnyttja i jordbruket

med dess i allmänhet små företag. Det är därför i hog grad angeläget alt genom

tekniska och organisatoriska åtgärder söka hålla maskininvesteringarna

inom ekonomiskt rimliga gränser och att bättre utnyttja maslunbe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

ståndet. En omfattande försöksverksamhet rörande samspelet mellan maskiner

och arbetskraft framstår därför såsom ytterst betydelsefull. Utredningen

hänvisar också till de möjligheter, som föreligger att genom förbättrade

metoder och lämpliga tekniska hjälpmedel minska de stora årliga variationerna

i skördarnas storlek och i produktkvalitet.

På grund av en relativt stor animalisk produktion, strängt vinterklimat

och små brukningsenheter har svenskt jordbruk ett omfattande byggnadsbestånd.

Återanskaffningsvärdet av ekonomibyggnaderna kan uppskattas

till omkring 20 miljarder kr. Då byggnadernas tekniska varaktighet är

lång, medan förändringar snabbt kan inträffa i fastigheternas storlek, produktionens

inriktning och i de tekniska konstruktionerna, blir investeringar

i byggnader mycket riskfyllda och kan ofta hindra en rationell produktionsanpassning.

Utredningen erinrar vidare om att ungefär hälften av

jordbruksarbetet bedrivs i anslutning till byggnader, varför deras konstruktion,

planlösning och maskintekniska utrustning även är en betydelsefull

arbetsteknisk faktor.

Angivna förhållanden visar tydligt att svenskt jordbruk bar mycket att

vinna genom ganska små rationaliseringsåtgärder på byggnadsområdet. Det

är följaktligen av utomordentligt stor vikt att forskningen intensifieras.

Särskilt betydelsefullt är att genom utveckling av enklare konstruktioner

nedbringa byggnadskostnaderna, att genom rationellare planlösning och

mekaniska hjälpmedel minska arbetsförbrukningen samt att åstadkomma

byggnader som är mera anpassningsbara till ändrade tekniska och ekonomiska

förutsättningar.

Utredningen framhåller att starka skäl sålunda föreligger för en väsentlig

förstärkning av resurserna för forskning, försök och upplysningsverksamhet

beträffande jordbruksteknik och lantbrukets byggnadsfrågor så att

ökad effektivitet och förbättrad ekonomi kan uppnås. Med hänsyn till de

stora värden som maskiner och byggnader representerar och till det stegrade

behovet av arbets- och kostnadsbesparande åtgärder framstår de medel,

som nu ställts till förfogande för vetenskapligt utvecklingsarbete inom

berörda sektorer, som alltför begränsade.

Utredningen påtalar, att på forskningsanstaltens och institutets arbetsprogram

står gemensamma eller angränsande arbetsuppgifter och att det

därför är angeläget att sådana former skapas för den framtida verksamheten

att dubbelarbete undviks. En god samverkan måste upprätthållas med

andra sektorer inom jordbruksforskningen och med de tekniska forskningsinstitutionerna.

De problem som kan följa av svårigheten att dra klara gränser

mellan berörda forskningsområden anser utredningen främst bör lösas

genom att ett för hela verksamheten gemensamt arbetsprogram skapas. Utredningen

understryker också önskvärdheten av ett förbättrat internordiskt

samarbete såväl inom den jordbrukstekniska forskningen som beträffande

utvecklingen av jordbrukets byggnader.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr f>5 år I åti''i

Vad gäller jordbrukstekniska institutets ställning i förhållande till lanthrukshögskolan

framhåller utredningen, att den är medveten om att forskningen

och den högre undervisningen på det maskintekniska området kommer

att ombesörjas av institutionen för arbetsmetodik och teknik, medan

den programbundna försöksverksamheten inom samma område förläggs

till institutet om detta bibehålls som ett fristående organ. Ett sådant organ

innebär ett avsteg från de för högskolan i övrigt gällande principerna om

samordning av forskning, undervisning och försök. Med hänsyn härtill skulle

organisatoriska fördelar stå att vinna om institutet omvandlades till eu

försöksavdelning vid högskoleinstitutionen. Utredningen finner å andra sidan

att starka skäl taiar mot en sådan sammanslagning. Institutets fria

form och samarbete med jordbruket och industrin har nämligen i hög grad

bidragit till institutets goda arbetsresultat.

Det för utredningen viktigaste skälet för en fortsatt drift av institutet i

halvstatlig form ligger emellertid på det ekonomiska planet. Under sitt arbete

har utredningen erhållit garantier om ett bidrag till institutets fortsatta

verksamhet med minst 200 000 kr. från jordbruket och minst 100 000

kr. från industrin per år för eu femårsperiod, under förutsättning att näringslivet

liksom nu får delta i ledningen av institutet. Detta har förutsatts

komma att drivas som ett halvstatligt forskningsinstitut enligt avtal mellan

staten och en stiftelse för svensk jordbruksteknisk forskning. Enligt vad

som framkommit vid utredningens diskussioner med näringslivets representanter

kan däremot fortlöpande ekonomiskt stöd av någon större omfattning

inte påräknas till försöksverksamheten vid en helstatlig institution.

Med tanke på de omfattande arbetsuppgifterna för den maskintekniska

forskningen och försöksverksamheten anser utredningen att det är nödvändigt

att ta tillvara de resurser som näringslivet är berett att ställa till

förfogande. Genom att stödet kommer att lämnas som garanterade femårsbundna

bidrag från en stiftelse undanröjs enligt utredningens mening också

risken av ett beroendeförhållande för institutet i relation till de enskilda

bidragsgivarna. Utredningen förordar därför, att jordbrukstekniska institutet

skall drivas i samverkan mellan staten och en stiftelse för jordbruksteknisk

forskning. De utöver avtalet mellan parterna erforderliga föreskrifterna

för verksamheten bör meddelas i av Kungl. Maj:t fastställda stadgar

för institutet samt i övrigt av styrelsen för institutet. Utredningen föreslår,

att förhandlingar upptas mellan representanter för statsmakterna och stiftelsen

om nämnda avtal.

Med hänsyn till de mångsidiga intressen, som bör vara företrädda i ledningen

för institutet föreslår utredningen att styrelsen omfattar ordförande

och tio ledamöter. Med tanke på att statsbidraget liksom hittills torde

komma att utgöra den största delen av inkomsterna anser utredningen att

Kungl. Maj :t bör tillsätta ordförande och fem styrelseledamöter, medan

stiftelsen utser återstående fem ledamöter.

Utredningen finner det önskvärt att möjlighet kan beredas professorn i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b

arbetsmetodik och teknik vid lantbrLikshögskolan att jämväl föreslå institutet,

om högskolans och institutets styrelser så beslutar. Vidare framhåller

utredningen vikten av att personalen vid institutet medverkar vid undervisningen

i arbetsmetodik och teknik. Utredningen pekar också på att möjligheter

föreligger att samordna bl. a. den kamerala verksamheten mellan

institutet och högskolan.

Beträffande statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader ställning

i förhållande till lantbrukshögskolan uttalar utredningen, att behovet av

bättre samordning av forskning, försök och undervisning inom anstaltens

.sektor med övriga motsvarande grenar inom jordbruksområdet är så väl

grundat, att forskningsanstaltens förläggning och organisatoriska ställning

bör omprövas. Utredningen diskuterar härefter lämpligheten av att forskningsanstalten

inordnas i lantbrukshögskolan och anför i sammandrag följande.

Samarbetet med institutioner inom angränsande forskningsområden har

enligt utredningens bedömning inte kommit till stånd i tillräcklig omfattning,

utan forskningsanstaltens verksamhet har blivit isolerad i förhållande

till övrig jordbruksforskning. Därigenom har anstalten fått mindre inflytande

på utvecklingen än vad dess betydelsefulla arbetsområde motiverar.

Enligt utredningens mening hänger detta samman med att anstalten

är ett för litet organ för att utgöra en självständig, effektivt arbetande vetenskaplig

institution.

Även om lantbrukshögskolans undervisning i byggnadslära inte skall syfta

till att utbilda konstruktörer eller specialister på detta område, framstår

behovet av eu vidgad undervisning i byggnadsfrågor för blivande agronomer

som mycket stort. Undervisningen bör inriktas på frågor rörande samspelet

mellan byggnader, maskiner och arbetskraft samt på byggnadstyper,

planlösningar och byggnadsekonomi. Möjligheterna att rationellt ordna denna

undervisning förbättras avsevärt genom eu anknytning av forskningsanstalten

till högskolan. Behovet av en förbättrad forskarutbildning talar

också för att jordbrukets byggnadsforskning närmare samordnas med högskolans

verksamhet. Även upplysnings- och rådgivningsverksamheten beträffande

lantbrukets byggnader blir enligt utredningens mening mindre

effektiv genom den nuvarande organisatoriska uppdelningen av forskningen

samt den otillräckliga undervisningen.

Från många håll, framför allt från flera hushållningssällskap och lantbruksnämnder,

har framhållits att anstaltens verksamhet kommit att i alltför

hög grad inriktas på sydsvenska problem, medan norrländska och mellansvenska

frågor blivit eftersatta. Förläggning av centrum för verksamheten

till Ultuna kommer att öka förutsättningarna för en mera jämn fördelning

av resurserna och för en bättre kontakt med hela landets jordbruk.

Utredningen påpekar, att en organisatorisk samordning av forskningsanstalten

med lantbrukshögskolan ger möjlighet att inordna anstaltens försöksgårdar

under ledningen för högskolans försöksgårdar. Vidare bedömer

utredningen det fördelaktigt, att den förutsatta samordningen gör det möjligt

att överflytta huvuddelen av anstaltens kamerala verksamhet till lantbrukshögskolan.

Mot en organisatorisk samordning med lantbrukshögskolan med bibehållande

av anstaltens nuvarande förläggning har utredningen inte kunnat finna

några bärande skäl. Som främsta skäl för anstaltens förläggning till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr <15 dr It)(It

11

Skåne har anförts de goda kontaktmöjligheterna med jordbruket i södra

Sverige. Detta skäl skulle kunna anföras för en omlokalisering av större

delen av landets jordbruksforskning. Då emellertid denna i huvudsak är

förlagd till Ultuna kan utredningen inte finna detta skäl avgörande för att

bevara nuvarande förläggning av anstalten. Utredningen anser att kontakterna

med de tekniska högskolorna bör kunna upprätthållas i minst samma

utsträckning som nu vid en förläggning av anstalten till Ultuna. Kontakterna

med den allmänna byggnadsforskningen kommer att underlättas om eu

förflyttning sker till Ultuna.

Under hänvisning till det anförda föreslår utredningen att forskningsanstalten

ställs under styrelsens för lantbrukshögskolan ledning i såväl vetenskapligt

som i administrativt och kameralt avseende. I samband därmed

bör undervisningen i byggnadslära vid högskolan omhändertas av anstalten.

Då enbart en sådan ändring inte är tillfyllest för effektiv samordning,

förordar utredningen att jämväl principbeslut fattas om att överflytta anstalten

till Ultuna. Inordningen i högskolan skall således ske i två etapper.

1 den första skall anstalten ligga kvar i Lund och stå under högskolans ledning.

I etapp två skall anstalten i samband med omflyttning till Ultuna eller,

om så befinns lämpligt, vid ett tidigare tillfälle omvandlas till institution

för byggnadslära vid lantbrukshögskolan. Det torde enligt utredningens

uppfattning få ankomma på högskolans styrelse att överväga formerna

och tiden för att genomföra etapp två. Möjligheten att behålla viss verksamhet

i Lund eller att förlägga en mindre del därav till Alnarp bör också prövas.

För den direkta ledningen av anstaltens verksamhet till dess flyttningen

till Ultuna sker föreslår utredningen att en lokal nämnd inrättas. Nämnden

bör ha närmaste uppsikt över verksamhet, ekonomi och försöksgårdar samt

bereda de ärenden, som skall avgöras av högskolestyrelsen, och upprätta

förslag till anslagsäskanden. Utredningen förutsätter, att förslag till försöksplaner

kommer att upprättas av anstaltens föreståndare och avdelningsföreståndarna.

I den lokala nämnden bör ingå lantbrukshögskolans rektor

och försöksintendent samt föreståndarna för anstalten och för jordbrukstekniska

institutet jämte en representant för tekniska högskolan i Lund och

eu företrädare för jordbruket.

För att ytterligare effektivisera samordningen av försöksverksamheten

inom den tekniskt betonade sektorn av jordbruket anser utredningen det

vara lämpligt att inrätta en teknisk sektion inom lantbrukshögskolans försökskollegium.

Detta innebär ingen ändring i styrelsens för jordbrukstekniska

institutet bestämmanderätt över institutets arbetsprogram. Utredningen

finner det dock naturligt att samtliga av sektionens verksamhet berörda

organ eftersträvar den åsyftade samordningen av verksamheten. Kan institutets

styrelse inte ansluta sig till det av försökskollegiet förordade programmet,

utgår utredningen från att överläggningar upptas mellan styrelsen

för institutet och styrelsen för lantbrukshögskolan. För att underlätta

samordningen mellan försökskollegiet och institutet anser utredningen det

lämpligt att efter hand statens representanter i institutsstyrelsen åtminsto
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i

ne till en del utgörs av ledamöter av kollegiesektionen. Denna, som bör ha

samma ställning och funktion som kollegiets övriga sektioner, förordas få

följande sammansättning.

Professorn i arbetsmetodik och teknik

Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid jordbrukstekniska institutet

Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid forskningsanstalten för

lantmannabyggnader

Professorn i husdjurens utfodring och vård

Professorn i växtodling

Professorn i driftsekonomi

Försöksintendenten

En representant för resp. statens maskinprovningar, veterinärhögskolan och

lantbruksstyrelsen ävensom för LBF

Tre representanter för jordbruket

Två representanter för industrin

Efter forskningsanstaltens ändring till högskoleinstitution kommer den

att representeras av professor och statsagronomer. En representant för de

tekniska högskolorna bör ingå i sektionen sedan den föreslagna lokala

nämnden för forskningsanstalten upphört. Vid behandling av arbetsprogrammet

för jordbrukets byggnadsforskning bör en gemensam representant

för statens råd och institut för byggnadsforskning adjungeras.

Utredningen övergår därefter till att behandla jordbrukstekniska institutets

verksamhet, interna organisation och ekonomi. Med hänsyn till den

samordning och anpassning av försöksverksamheten, som följer av att denna

inordnas i ett gemensamt försöksprogram, föreslår utredningen för sin

del inte något detaljerat arbetsprogram för institutet. En lämplig grund för

de närmaste årens arbete utgör, anser utredningen, det av institutets styrelse

föreslagna programmet. I detta ingår bl. a. uppgifter i fråga om grödans

skörd och tillvaratagande, materialhanteringen vid inomgårdsarhetet och

ladugårdsarbetets rationalisering.

Utredningen anser det lämpligt att institutets personal organiseras på tre

avdelningar.

Två av avdelningarna bör handha fältarbetets resp. inomgårdsarbetets förenkling

och mekanisering. Härjämte bör finnas en allmän avdelning, som

utöver personal för arbete med de uppgifter, som ej faller inom specialavdelningarnas

områden, även skall inrymma personal för institutets administrativa

och kamerala verksamhet, upplysnings- och konsulterande verksamhet,

teknisk service åt försöken m. m.

T institutets personalstat bör enligt utredningens uppfattning särskild

tjänst som föreståndare upptas. Med hänsyn till önskvärdheten av en så nära

samordning som möjligt mellan institutionen för arbetsmetodik och teknik

samt institutet har utredningen förordat att professorn i ämnet, om så

anses lämpligt av såväl lantbrukshögskolans som institutets styrelser, skall

beredas möjlighet att förestå även institutet. Oavsett hur chefsfrågan löses

anser utredningen att föreståndaren utöver ledningen av verksamheten själv

bör förestå den allmänna avdelningen.

Det i flera sammanhang framförda önskemålet om en bättre inordning av

det jordbrukstekniska försöksarbetet i ett driftsekonomiskt sammanhang

bör tillgodoses genom samarbete med kalkylavdelningen vid lantbrukshög
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964

skolans företagsekonomiska institution. Utredningen förutsätter vidare att

någon av försöksledarna eller assistenterna jämsides med andra uppgifter

får svara för det standardiseringsarbete, som bör ankomma på institutet.

Däremot anser utredningen att elfrågorna är av så stor betydelse bl. a. för

utvecklingen av materialhanteringen och av sådan omfattning att eu särskild

befattningshavare får åta sig dessa frågor.

Både institutets styrelse och andra har framfört förslag om ett intensifierat

upplysningsarbete från institutets sida främst genom en för sådan verksamhet

särskilt avdelad befattningshavare. Med tanke på den omfattning institutets

upplysningsverksamhet i jordbrukstekniska frågor redan har och

på behovet att utvidga insatserna på detta område föreslår utredningen att

en särskild befattning härför ingår i personalorganisationen.

Med stöd av angivna motivering föreslår utredningen följande personalorganisation

för institutet.

Allmänna avdelningen

Föreståndare .......

Assistent ...........

Assistent ...........

Upplysningsspecialist

Kontorist .........

Kanslibiträde .......

Kontorsbiträde .....

Verkmästare .......

Mekaniker .........

Montör ...........

Vaktmästare .......

Lön

B 3

A 19

rb

A 27

A 9

A 7

A 5

A 15

A 9

A 9

A 7

Avdelningen för fältarbetets mekanisering

Avdelningsföreståndare ............................

Försöksledare ....................................

Assistent ..........................................

Kontorist ........................................

Avdelningen för inomgårdsarbete och materialhantering

Avdelningsföreståndare .............................. B 1

Försöksledare ...................................... A 23

Ingenjör för elfrågor.................................. A 21

Assistent ............................................ rb

Kontorist .......................................... A 9

Härutöver erfordras för extra arbetskraft 50 000 kr. per år.

Beträffande kostnaderna för institutets verksamhet anför utredningen

bl. a. följande.

I fråga om arvoden till styrelseledamöter föreslår utredningen att 5 000

kr. beräknas. Den föreslagna personalorganisationen medför en lönekostnad

i 1962 års löneläge av 470 000 kr. Ålderstillägg kan beräknas kosta 25 000

kr. per år. Beträffande institutspersonalens pension ansluter sig utredningen

till de förslag som framlagts av en inom handelsdepartementet tillkallad

särskild utredningsman. För den angivna personalorganisationen kan pensionsavgifterna

uppskattas till 50 000 kr. per år. De årliga avgifterna till allmän

sjukförsäkring m. m. beräknas till 10 000 kr. Totalt uppgår här berörda

kostnader till 610 000 kr. för år. Medelsbehovet för omkostnader och öv
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196i

riga utgifter anges till 370 000 kr. Den totala utgiftsramen för institutet beräknar

utredningen till 980 000 kr., varav 80 000 kr. väntas inflyta genom

försäljning av publikationer.

Finansieringen av institutets verksamhet skall enligt utredningens förslag

ske genom bidrag dels från staten, dels från stiftelsen. Bidraget från stiftelsen

beräknar utredningen enligt utfästelser från intressenterna uppgå till

300 000 kr. per år för en femårsperiod. Statsbidraget till institutet anser utredningen

böra höjas till 600 000 kr., vilket belopp intressenterna ställer

som villkor för sitt bidrag.

Utredningen anser att liksom vid flertalet branschforskningsinstitut bör

statsmedlen i första hand användas för att avlöna huvuddelen av personalen.

Statens löneåtagande för denna personal bör dock inte omfatta ålderstillägg.

Pensionsavgifterna bör fördelas mellan staten och stiftelsen i samma

relation som lönekostnaderna. Till omkostnaderna bör såväl staten som

stiftelsen lämna bidrag, medan staten liksom hittills bör svara för erforderliga

lokaler.

Staten bör svara för under avtalsperioden uppkommande lönehöjningar

för den del av personalen som avlönas med statsmedel. Statsbidraget kan således

komma att höjas under avtalsperioden. Detta kan ändra kostnadsfördelningen,

eftersom näringslivets bidrag är avsett att vara lika stort under

hela avtalsperioden. Utredningen har beaktat detta i sitt förslag till kostnadsfördelning.

Den föreslagna ökningen av institutets personal medför ytterligare behov

av lokaler för institutet. Utredningen förutsätter att lokalfrågan prövas i

samband med den pågående utbyggnaden av lantbrukshögskolans lokaler.

Byggnadsstyrelsen har på begäran av utredningen uppskattat kostnaderna

för en omdisposition av nuvarande lokaler till 420 000 kr. och för utbyggnad

till 400 000 kr.

Den av utredningen föreslagna omfattningen av institutets verksamhet

förutsätter att ett engångsanslag ställs till förfogande för utrustning och inredning.

Denna fråga bör behandlas i samband med överläggningar angående

ett nytt avtal. De bidrag, som utredningen föreslagit från staten och stiftelsen,

torde under inledningen av avtalsperioden ej kunna las helt i anspråk

till löner och omkostnader utan möjlighet kan beräknas uppkomma

att avsätta medel för utrustning och inredning.

Utredningen behandlar därefter statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader

verksamhet, interna organisation och ekonomi. Inledningsvis

uttalar utredningen att någon detaljreglering av anstaltens arbetsuppgifter

inte kan komma i fråga med hänsyn till att verksamheten fortlöpande kommer

att inordnas i lanbrukshögskolans försöksprogram. Verksamhetens

inriktning får därvid anpassas med hänsyn till jordbrukets krav, verksamheten

på andra områden och tillgängliga resurser. Utredningen inskränker

sig därför till vissa allmänna riktlinjer, som den anser bör vara vägledande

för verksamheten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mnj:ts proposition nr fiö är IHH/i

15

Anstaltens verksamhet har spänt över ett betydligt större område än vad

som anges i instruktionen. Utredningen förordar, att verksamheten helt

koncentreras till byggnadsfrågor och inom denna sektor uteslutande ägnas

åt jordbrukets driftsbyggnader såsom olika typer av ladugårdar, andra

byggnader för djur samt lager- och förvaringsbyggnader. Härutöver bör användningen

av äldre byggnader ägnas särskild uppmärksamhet. Någon

självständig verksamhet i fråga om driftsplanering finner utredningen dock

inte nödvändig. Dessa frågor bör lösas i samarbete med kalkylavdelningen

vid lanthrukshögskolans företagsekonomiska institution. En verksamhet beträffande

lantbrukets bostäder anser utredningen inte vara motiverad ens i

så begränsad omfattning som anstaltens nuvarande instruktion medger.

Byggnadsteknisk grundforskning bör inte förekomma vid anstalten. Utredningen

pekar på att vissa undersökningar vid anstalten ofta bar haft karaktär

av provningsverksamhet. Sådan provning bör endast förekomma, då

den ej lämpligen kan utföras av annat organ. Förekommande provning bör

utföras mot ersättning enligt samma grunder som gäller för annan provningsverksamhet

på jordbruksområdet.

Beträffande vattenreningsfrågorna framhåller utredningen att det inte

bör ankomma på en institution av anstaltens karaktär och omfattning att

behandla problem, som kräver tillgång till bl. a. kemisk och biologisk expertis

samt specialutrustning för detta ändamål. Inom ramen för ett redan

inlett samarbete på området torde emellertid vissa arbetsuppgifter, som direkt

berör djurstallarnas och siloanläggningarnas konstruktion, kunna behandlas

av anstalten.

Utredningen förordar vidare, att anstaltens verksamhet utvidgas till att

omfatta även trädgårdsnäringens byggnadsfrågor.

Utredningen har härefter upp frågan om lämpligheten av det vid anstalten

tillämpade systemet med egna försöksgårdar. Byggnadsförsök innebär ett

kraftigare och mera långsiktigt verkande ingrepp i driften vid en brukningsenhet

än andra slag av jordbruksförsök. Genom sin omfattning medför också

byggnadsförsök ett väsentligt risktagande. Detta förhållande utgör ett avgörande

skäl mot systemet med koncentration av försöken till egna gårdar.

Försöksverksamheten i den form den drivits av anstalten blir enligt utredningens

mening i alltför hög grad beroende av förhållandena på de egna

gårdarna. Möjligheten att starta nya undersökningar kan begränsas av nödvändigheten

att fullfölja redan påbörjade experiment.

Enligt utredningens mening torde den effektivaste formen för försöksverksamheten

vara en kombination av en centralt belägen, tillräckligt stor

och väl utrustad försöksplats för laboratorie- och modellförsök jämte vissa

försök i full skala samt en omfattande, regionalt spridd försöksverksamhet.

Utredningen ansluter sig därför till den från många håll framförda tanken

på en ökad försöksverksamhet hos försöksvärdar. Härvid bör både staten,

t. ex. domänverket, tillhöriga och olika slag av enskilda jordbruk komma i

fråga. Att anlita försöksvärdar medför ökad flexibilitet i anstaltens försöksresurser

och eu ur flera synpunkter värdefull spridning av försöken. Utredningen

anser det önskvärt att möjligheterna till samverkan mellan försöks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b

verksamheten och enskilda jordbrukare på detta område underlättas genom

liberal långivning och bidrag för att täcka de med försöken förknippade

arbetsinsatserna och riskerna. Det torde enligt utredningens mening närmast

få ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga dylika åtgärder.

Utredningen framhåller också att tillgången till egna försöksgårdar framtvingat

en splittring av anstaltens verksamhet genom att jordbruksdriften

krävt en betydande insats från anstaltsledningens sida. Frågan om behovet

av egna försöksgårdar för jordbrukets byggnadsforskning får enligt utredningens

mening slutgiltigt prövas av lantbrukshögskolans styrelse efter dess

övertagande av ledningen för verksamheten.

Utredningens förslag till personalorganisation för anstalten grundas på

att vid denna bör finnas en allmän avdelning, en planeringsavdelning och

en byggnadsteknisk avdelning. I den allmänna avdelningen bör ingå särskild

personal för upplysning och rådgivning beträffande lantbrukets byggnader.

Härigenom blir det möjligt att bättre än nu tillgodose det stora behovet av

sådan verksamhet. Det arbete, med typritningar, som nu utförs inom lantbruksstyrelsens

byggnadssektion anser utredningen bör överflyttas till anstaltens

allmänna avdelning.

Utredningen framlägger följande personaltablå.

Allmän avdelning

1 föreståndare ...........

1 assistent .............

1 upplysningsspecialist . . .

2 specialrådgivare .......

2 ritingenjörer .........

1 kansliskrivare .........

1 kontorist .............

2 kontorsbiträden .......

1 telefonist .............

1 vaktmästare ...........

Planeringsavdelning

1 avdelningsföreståndare .

1 förste avdelningsagronom

1 försöksledare .........

2 assistenter.............

2 tekniska biträden.......

1 kontorist .............

1 kontorsbiträde .........

Byggnadsteknisk avdelning

1 avdelningsföreståndare .

1 förste avdelningsingenjör

1 försöksledare .........

2 assistenter.............

Lön

Bp 3

rb

A 27

A 23 (1 i Röbäcksdalen)
Ae

21

Ae 11

Ae 9

Ae 5 (1 i Röbäcksdalen)
Ae

5

Ae 7

B 1

Ae 27

Ae 23

rb

Ae 17

Ae 9

Ae 5

B 1

Ae 27

Ae 23

rb

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr ti5 dr ltitil

1 instrumenttekniker .......................... Ae 21

1 ritingenjör ................................ Ae 21

1 montör .................................... Ae 0

1 kontorist .................................. Ae It

1 kontorsbiträde .............................. Ae 5

Utredningen understryker behovet av en förbättrad löneställning för den

ledande forskningspersonalen. Vidare förutsätter utredningen att vid tillsättande

av föreståndare-, avdelningsföreståndare- och försöksledarebefattningarna

kompetenskraven i tillämpliga delar anpassas till i lönehänseende

motsvarande tjänster vid lantbrukshögskolan.

Anstaltsföreståndaren bör handha den direkta ledningen för den allmänna

avdelningen. Han skall vidare ha ansvaret för undervisningen i byggnadslära

vid lantbrukshögskolan. Med hänsyn till föreståndarens omfattande

arbetsuppgifter anser utredningen det lämpligt att eu assistent ställs till

hans förfogande för att i möjligaste mån frigöra honom från rutinärenden.

Önskemål om en till Norrland lokalt knuten del av verksamheten vill utredningen

beakta genom att föreslå att en specialrådgivare placeras vid Röbäcksdalen.

Vidare är det lämpligt att någon av försöksledarna eller assistenterna

för kortare perioder får sin verksamhet förlagd dit samt att ett

skrivbiträde placeras i Röbäcksdalen.

Kontoristen på allmänna avdelningen bör bl. a. svara för biblioteksarbete

och dokumentationsverksamhet under ledning av den vid forskningsanstalten

stationerade specialrådgivaren. En av ritingenjörerna har förutsatts

till viss del ägna sig åt uppgifter som i form av uppdrag lämnas till anstalten.

För att förstärka personalen för de tekniska försökens utförande föreslår

utredningen, att på den byggnadstekniska avdelningen inrättas en tjänst

som instrumenttekniker för konstruktion och vård av den speciella tekniska

utrustning som erfordras för försöken, en tjänst som ritingenjör samt en

montörstjänst. Utredningen förutsätter, att liksom hittills den personal som

i övrigt erfordras för försökens praktiska utförande avlönas med medel från

anslaget till försöksverksamheten. Ett belopp av 30 000 kr. bör anvisas för

att bestrida kostnaderna för ersättningar till anlitade experter.

Beträffande forskningsanstaltens ekonomi uttalar utredningen med stöd

av en särskild undersökning att kostnaderna för försöksbyggnader på anstaltens

gårdar och de direkta förlusterna på jordbruksdriften under åren

1958—1961 kan beräknas till i genomsnitt 200 000 å 250 000 kr. per år. Utredningen

påpekar, att användning av ett sådant belopp för försöksverksamhet

hos försöksvärdar skulle ha möjliggjort en väsentlig ökning av försöken.

Utredningen förutsätter, att lantbrukshögskolans styrelse äskar erforderliga

medel för att i samband med omorganisationen reglera underskottet

på anstaltens jordbruksdrift. Med hänsyn till anstaltens ansträngda likviditet

är det enligt utredningens mening dock nödvändigt att redan för

budgetåret 1962/63 anvisa 150 000 kr. för att avveckla huvuddelen av anstaltens

kortfristiga skulder. Utredningen förordar vidare att de såsom rörelsekapital

för jordbruksdriften anvisade lånen nedskrivs från 640 000 kr.

till 340 000 kr.

2 Bihang till riksdagens protokoll 196It. 1 samt. Nr 65

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b

Utredningen förslår följande avlöningsstat för budgetåret 1963/64.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän . .

Arvoden och särskilda ersättningar,

Anslag för

1962/63

38 300

Av utred- ningen före- slaget anslag

38 300

Ändring

bestämda av Kungl. Maj:t ........

5 500

2 000

— 3 500

Avlöningar till icke-ordinarie personal ..

225 000

532 000

+ 307 300

Rörligt tillägg......................

Kompensation för höjda folkpensions-

91 000

209 400

+ 118 400

avgifter ........................

4 600

10 000

+ 5 400

Summa kr.

364 400

792 000

+ 427 600

Utredningens förslag att flytta över typritningsarbetet från lantbruksstyrelsens

byggnadssektion till anstalten skulle för lantbruksstyrelsens del innebära

en minskning av lönekostnaderna med 50 000 kr. Dessutom bör lantbrukshögskolans

kostnader för undervisningen i husbyggnadslära, vartill

arvode utgår med 10 500 kr., kunna bortfalla.

Med tanke på bl. a. den föreslagna personalökningens storlek, den utvidgade

försöksverksamheten, betydelsen av det internordiska samarbetet samt

de med den föreslagna högskoleundervisningen förenade kostnaderna förordar

utredningen en höjning av anstaltens omkostnadsanslag. För budgetåret

1963/64 bör anslaget öka enligt följande sammanställning.

Anslag för

1962/63

Av utred- ningen före- slaget anslag

Ändring

Sjukvård m. m.......................

500

1 000

+ 500

Reseersättningar ....................

30 200

60 000

+ 29 800

Utrustning ........................

10 000

30 000

+ 20 000

Publikationstryck....................

18 000

25 000

-}- 7 000

Expenser ..........................

32 000

60 000

+ 28 000

Ersättning till jordbruksdriften........

49 400

—

— 49 400

Summa kr.

140 100

176 000

+ 35 900

Avgår särskilda uppbördsmedel ........

15 100

30 000

+ 14 900

Nettoutgift kr.

125 000

146 000

+ 21 000

Anslaget till försöksverksamheten föreslår utredningen tills vidare böra

uppgå till 250 000 kr.

Utredningen har även övervägt frågan om att överföra till jordbrukets

byggnadsforskning en skälig andel av de byggnadsforskningsavgifter som

står till statens råds för byggnadsforskning förfogande. Med tanke bl. a. på

de omfattande konsekvenser som en dylik specialdestination av forskningsmedel

skulle få anser utredningen dock att frågan faller utanför dess uppdrag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kanyl. Mnj:ts proposition nr 65 år 196''t

Utredningen berör slutligen vissa byggnadsfrågor och engängsnnslag till

utrustning vid anstalten. Med hänsyn till att verksamheten efter en övergångsperiod

bör flyttas från Lund bedömer utredningen det som mycket

gynnsamt att anstaltens lokaler i Lund kan utvidgas utan omfattande kostnader.

Utredningen föreslår, att för de byggnadsarbeten, som blir nödvändiga

intill dess omflyttning sker, och för erforderlig inredning anvisas ett

engångsanslag av 10 000 kr. Härutöver bör de tekniska resurserna förstärkas.

Enligt vad utredningen kunnat finna har en eftersläpning ägt rum i

detta avseende. Ett engångsanslag av oO 000 kr. bör fa disponeras föi att

anskaffa teknisk utrustning.

IV. Remissyttranden

Inledningsvis uttalar sig åtskilliga remissorgan, bl. a. lantbrnksstyrelsen,

styrelsen för statens maskinprovningar, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

statens råd för byggnadsforskning, Svenska lantarbetareförbundet

och Riksförbundet Landsbygdens folk, för en väsentlig förstärkning av

resurserna för forskning, försök och upplysningsverksamhet

beträffande jordbruksteknik och lantbrukets

byggnadsfrågor. Jordbrukets forskningsråd delar helt

utredningens uppfattning att en fortsatt produktivitetsförbättring inom

jordbruksnäringen inte kan uppnås utan väsentliga insatser inom jordbruksteknisk

forskning och försöksverksamhet. Trädgårdsnäringsutrcdningen

understryker det angelägna i att även trågan om trädgårdsbyggnader

tas upp vid forskningsanstalten.

De flesta remissinstanserna delar utredningens uppfattning att vissa oiganisationsförändringar

beträffande jordbrukstekniska institutet och statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader är påkallade.

Frågan om den principiella utformningen av en ändrad

organisation för jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader har ingående diskuterats av remissinstanserna.

Utredningens förslag rörande institutet tillstyrks av såväl

Jordbrukstekniska föreningen som styrelsen för jordbrukstekniska institutet.

Styrelsen framhåller, att anordningen med gemensam chef för institutet

och institutionen för arbetsmetodik och teknik fungerat bra hittills. Med en

ökad omfattning av verksamheten kommer dock det administrativa arbetet

att bli så omfattande, att en gemensam chef får alltför liten tid över till att

delta i forskningsarbetet och medverka i undervisningen vid lantbrukshögskolan.

Institutet och institutionen bör därför ha var sin föreståndare. Det

är enligt styrelsens mening ofrånkomligt att det nya avtalet konstrueras så

att staten ansvarar för de under avtalsperioden uppkommande lönehöjningarna

för den del av personalen som avlönas med statsmedel. Liknande upp
2

+ Bihang till riksdagens protokoll 19S5.1 samt. AV 65

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 166i

fattning beträffande behovet av särskild chef för institutet hyser Föreningen

Sveriges maskinkonsulenter. Styrelsen för statens maskinprovningar

framhåller, atl man inte bör välja en organisation där föreståndaren blir

ställd under två skilda styrelser, vilka ansvarar för var sin krävande verksamhet.

Riksrevisionsverket och statskontoret biträder förslaget i betänkandet

både i fråga om institutet och forskningsanstalten. Statskontoret framhåller

därvid, att eu gemensam chef för institutet och institutionen för arbetsmetodik

och teknik är ägnad att effektivisera samordningen mellan dessa

båda. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, som ej

har något att erinra mot utredningens förslag rörande institutets organisation,

anser att eu samordning mellan lantbrukshögskolan och forskningsanstalten

bör genomföras snarast möjligt. Ej heller överstyrelsen för de

tekniska högskolorna har något att invända vad gäller institutet, men anser

att organisationen av forskningsanstalten behöver ytterligare övervägas.

Bl. a. bör lantbruksbyggnadsforskningens relation till den allmänna

byggnadsforskningen ingående undersökas. Statens institut för byggnadsforskning

finner däremot utredningens förslag beträffande forskningsanstalten

vara väl motiverat och statens råd för byggnadsforskning tillstyrker

anstaltens anknytning till lantbrukshögskolan. Även Landsbygdens byggnadsförening

har i stort sett samma uppfattning.

Helt avvisande till utredningens förslag rörande forskningsanstalten ställer

sig endast anstaltens styrelse, som uttalar sig för att nuvarande organisation

bibehålls oförändrad. Jordbrukets forskningsråd erinrar om att lantbrukshögskolan

befinner sig i ett mycket ansträngt nyordnings- och utvidgningsläge

och alt åtskilliga organisationsproblem ännu långt ifrån är lösta.

Rådet anser därför, att inordning av forskningsanstalten i högskolan bör

anstå tills vidare. Däremot ställer sig rådet positivt till den föreslagna organisations-

och finansieringsformen beträffande jordbrukstekniska institutet,

men hävdar att det årliga bidraget från enskilt håll bör i huvudsak

\ara lika stort som det statliga. Även en helstatlig organisationsform kan

emellertid enligt rådets mening övervägas med hänsyn till att samarbete

och samordning med andra statliga institutioner därigenom avsevärt underlättas.

Styrelsen för lantbrukshögskolan godtar tills vidare utredningens förslag

beträffande institutet men framhåller, att institutet helst bör organiseras

som en försöksavdelning till institutionen för arbetsmetodik och teknik. Industrins

relativt obetydliga bidrag bör inte utgöra något hinder för en effektivare

samordning mellan institutet och övrig försöksverksamhet. Däremot

hälsar styrelsen förslagen rörande forskningsanstalten med tillfredsställelse

och framhåller, att denna så snart ske kan bör förläggas till Ultuna. Även

Svenska lantarbetsgivareföreningen finner det vara i sin ordning att forskningsanstalten

infogas i högskolan. Det hade enligt föreningens mening dock

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Muj:ts proposition nr <15 är It) (i i

varit önskvärt, alt utredningen lagil upp frågan om lämpligheten av alt

sammanslå institutet och forskningsanstalten till ett gemensamt försöksorgan

för jordbrukets tekniska utrustning. Ehuru föreningen finner det

i princip vara riktigare att staten ställer medel till förfogande för försöksverksamhet

på det maskintekniska området, har föreningen med hänsyn

till det privata näringslivets intresse och lämnade utfästelser om ekonomiskt

bidrag dock ingen erinran mot att institutet förblir en halvstatlig institution.

Svenska lantarbetareförbnndet framhåller önskvärdheten av att

institutet och forskningsanstalten sammanförs till en helt statlig institution

med egen styrelse. Samma uppfattning hyser Skogs- och lantbruksakademien,

som finner det mindre lyckligt att göra jordbrukstekniska institutet

beroende av anslag från jordbrukets organisationer och från industrin.

Arbetet på det aktuella området kräver för att bli sakligt vägledande

enligt akademiens mening absolut objektivitet. Andra branschforskningsinstitut

av halvstatlig karaktär är inte jämförbara med jordbrukstekniska

institutet. Vid dessa institut utnyttjas forskningsresultaten nästan uteslutande

av den understödjande industrin. Helt annorlunda skall detta institut

arbeta. Dess resultat skall i första hand delges maskinköparna. Samma

synpunkter i fråga om objektiviteten anför också lantbruksstyrelsen och

styrelsen för statens maskinprovningar. Dessa myndigheter föreslår också

att den programbundna forskning, som annars skulle bedrivas vid den föreslagna

institutionen för byggnadslära, i stället sammanförs med den programbundna

forskningsverksamheten på det jordbrukstekniska området till

ett gemensamt organ. Styrelsen för statens maskinprovningar förordar därvid

en fristående statlig institution, medan lantbruksstyrelsen uttalar sig

för ett gemensamt institut.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att förbundet och dess organisationer

på begäran av utredningen förklarat sig berett att lämna visst årligt

bidrag till en jordbruksteknisk stiftelse under den första tidsperioden och

under förutsättning att av utredningen beräknat statsbidrag ställs till förfogande.

Sedan organisationerna förklarat sig beredda härtill, har emellertid

jordbrukets ekonomiska läge avsevärt försämrats och därmed har också

möjligheterna att lämna bidrag minskat. Staten bör därför enligt förbundets

mening ta på sig större andel av kostnaden för institutets verksamhet

än som förutsatts av utredningen och därigenom bidra till en ökad lönsamhet

i jordbruket. Enligt Riksförbundet Landsbygdens folks mening

finns det ej några skäl till att jordbruket och näringslivet skall påta sig

kostnader, som rätteligen bör bestridas av staten. Riksförbundet förordar

därför att institutet organiseras som en försöksavdelning under institutionen

för arbetsmetodik och teknik och att forskningsanstalten omvandlas

till en särskild institution för byggnadslära vid högskolan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

Vad gäller utredningens förslag, att inordningen av forskningsanstalten

i lantbrukshögskolan skall ske i två

etapper uppehåller sig remissinstanserna i huvudsak vid frågan om anstaltens

flyttning till Ultuna.

Styrelsen för statens maskinprovningar framhåller, att det är angeläget

att förefintliga försöks- och forskningsresurser inte förflyttas från södra

delen av landet. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsins

tit ut uttalar att, med hänsyn till att lantbrukshögskolans verksamhet blir

lokaliserad till flera platser och till att Alnarp kommer att utgöra en av

dessa, synes den föreslagna samordningen mellan forskningsanstalten och

högskolan inte behöva medföra förflyttning av anstalten till Ultuna. Med

hänsyn till att en väsentlig del av den svenska trädgårdsodlingen är koncentrerad

till södra Sverige kan trädgårdsnäringsutredningen för sin del

inte biträda förslaget att forskningsanstalten flyttas till Ultuna. Liknande

uppfattning hyser Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Skogs- och

lantbruksakademien framhåller, att oavsett var ledningen för verksamheten

förläggs bör nu tillgängliga försöksresurser på byggnadsområdet inte förilyttas

från Skåne. Erforderliga resurser för byggnadsförsöksverksamhet

bor emellertid skapas i mellersta och norra delarna av landet. Stadsfullmäktige

i Lunds stad anför, att om det med hänsyn till vad utredningen uttalat

kan visa sig ändamålsenligt att nedlägga verksamheten vid forskningsanstalten,

skall staden inte lägga hinder i vägen för en avveckling av arrendeförhållandet

mellan staden och anstalten före avtalstidens utgång. Stadsfullmäktige

anser emellertid, att forskningsverksamheten bör kvarbii i Lund

med hänsyn till annan sådan verksamhet i staden. Enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens

mening är det synnerligen angeläget, att forskningsanstalten

fortsättningsvis bedriver sin försöksverksamhet så att även det

sydsvenska jordbrukets intressen tillgodoses. Detta torde lämpligen kunna

ske genom en till Skåne förlagd försöksstation. Svenska lantarbetareförbundet

framhåller, att tyngdpunkten för forskningen inte får flyttas från

södra Sverige.

Några invändningar mot utredningens uttalanden att jordbruk stekniska

institutets arbetsuppgifter bör vara i stort

sett samma som de nuvarande har ej framförts vid remissbehandlingen.

Vad gäller forskningsanstaltens arbetsuppgifter understryker

de flesta remissinstanserna starkt utredningens förslag, att verksamheten

uteslutande bör ägnas åt jordbrukets driftsbyggnader och åt trädgårdsnäringens

byggnadsproblem.

Statens institut för byggnadsforskning anför i detta sammanhang att

byggnadsteknisk forskning bedrivs av ett stort antal institutioner vid de

tekniska högskolorna, av specialiserade forskningsinstitut samt av institutet

för byggnadsforskning. Fördelningen av forskningsuppgifterna är f. n.

i stort sett den att arbetet med material och konstruktioner omhänderhas

av de förra, medan institutets arbete har koncentrerats till uppgifter inom

områdena för samhällsplanering, byggnadsplanering (särskilt bostäder och

skolor), VVS-teknik, produktionsteknik och förvaltning. Inom området material

och konstruktioner söker institutet f. n. koncentrera sitt arbete till

insamling och analys av långtidserfarenheter av material och konstruktio
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr (>~> är 1964

»er. Detta erfarenhetsmaterial kan läggas till grund för uppställandel av

egenskapskrav och cgenskapsredovisningar, vilka kan användas i olika led

i projekteringen. Sådana egenskapskrav liar speciell karaktär inom jordbrukets

driftsbyggnader t. ex. djurstallar och spannmålslager. Del synes

därför vara rationellt, att studiet av dessa egenskapsfrågor genomförs i sammanhang

med studiet av driftsförhållandena inom jordbruksnäringen. På

sannna grunder synes det motiverat att därtill knyts studiet av driftsbyggnadernas

planering, konstruktion och produktion, medan den egentliga materialforskningen

blir tillgodosedd inom befintliga byggnadstekniska forskningsinstitutioner.

Endast när det gäller speciella problem, som blott förekommer

vid jordbrukets driftsbyggnader, kan det vara lämpligt med materialforskning

vid forskningsanstalten för lantmannabyggnader. I stort sett

samma synpunkter bar statens råd för byggnadsforskning. Svenska lantarbetsgivareföreningen

understryker betydelsen av att forskningsanstalten, i

den män det ej sker på annat håll, ägnar sig åt materialprovning som är av

vikt för jordbrukets ekonomibyggnader. Bland andra Riksförbundet Landsbygdens

folk påtalar att forskningsanstalten engagerat sig på områden, som

måste anses ligga helt vid sidan om vad som anges i gällande instruktion.

Sådana engagemang bör snarast avvecklas. Landsbygdens byggnadsförening

understryker behovet av att forskningsverksamheten koncentreras

till större, mera begränsade och aktuella byggnadsuppgifter som kan ge

praktiskt användbara resultat. Forskningen bör successivt inriktas på väsentliga

frågor och klara av dessa innan man börjar med nya.

Utredningens uppfattning att det av forskningsanstalten tillämpade systemet

med egna försök sgårdar bör omprövas och eventuellt ersättas

av försöksverksamhet hos försöksvärdar delas av ett stort antal remissinstanser,

däribland statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,

styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitnt, Skogs- och lantbruksakademien.

Riksförbundet Landsbygdens folk och Landsbygdens byggnadsförening.

Enligt styrelsens för lantbrukshögskolan mening ställer inte försöksverksamheten

i fråga om byggnader andra krav på tillgång till försöksgårdar än

andra grenar av försöksverksamheten på jordbrukets område. Styrelsen föreslår,

att de till forskningsanstalten hörande försöksgårdarna skiljs från

anstaltens verksamhet och ställs under samma förvaltning som lantbrukshögskolans

egendomar. Statens institut för byggnadsforskning anser, att

det för studiet av driftsbyggnadernas betydelse från jordbrukets synpunkt

blir önskvärt med eu omfattande praktisk försöksverksamhet. Denna bör

då bedrivas under de skilda förutsättningar som landets olika regioner ger

i avseende på klimat och jordbruksproduktionens inriktning. När det gäller

försök fältmässigt i stor skala, förefaller det lämpligt att dessa i enlighet

med utredningens förslag förläggs till försöksvärdar, där forskarna kan

följa försöken under verklighetstrogna betingelser. Enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens

uppfattning bör den omständigheten, att forskningsanstaltens

försöksgårdar går med ekonomisk förlust inte i och för sig få

vara avgörande för en övergång till ett nytt system. Egna försöksgårdar synes

endast kunna avvaras om ett tillräckligt dimensionerat och utrustat

försöksområde med erforderliga anordningar ställs till anstaltens förfogande

för omfattande modellförsök i full skala. Vidare krävs att anstalten ges

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1964

möjligheter att efter modellstudier söka sig ut till försöksvärdar för att pröva

byggnader och övriga anordningar i praktisk drift.

Helt avvikande uppfattning gentemot utredningen rörande behovet av

egna försöksgårdar hyser endast styrelsen för statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader.

Förslaget att upprättandet av typritningar för lantbruksbyggnader

skall flyttas från lantbruksstyrelsen till forskningsanstalten

har föranlett invändningar från några remissorgan.

Lantbruksstyrelsen, som bestämt avstyrker utredningens förslag i denna

del, anför att på styrelsens byggnadssektion ankommer att svara för de

uppgifter, som sammanhänger med den centrala ledningen av byggnadskonsulenternas

arbete och att bistå dessa vid mera krävande arbetsuppgifter.

För att konsulenterna i möjligaste mån skall kunna hinna med sina arbetsuppgifter

har det varit nödvändigt att centralt upprätta typritningar av

olika slag. Arbetet har utförts vid de tillfällen, då de uppgifter som är förknippade

med den centrala ledningen av byggnadskonsulenternas verksamhet

ej helt tagit sektionens arbetskraft i anspråk. Statens institut för byggnadsforskning

uttalar, att den föreslagna överflyttningen är tveksam och

anser, att lantbruksstyrelsen bör redovisa hittills vunna erfarenheter av

typritningsverksamheten och behovet av teknisk rådgivning innan ställning

tas i denna fråga. Institutet nämner vidare att typritningsverksamheten för

enfamiljshus, som nu handhas av byggnadsstyrelsen, skall omprövas av

bostadsstyrelsen och institutet för byggnadsforskning i samråd.

Den föreslagna anpassningen av verksamheten vid jordbrukstekniska institutet

och forskningsanstalten till ett gemensamt försöksprogram, som

skall behandlas inom en teknisk sektion av lantbruks högskolans

försök skollegium har allmänt tillstyrkts i remissyttrandena.

Därvid understryker bl. a. lantbruksstyrelsen att utvecklingen har

medfört, att det i dagens läge råder ett nära samband mellan jordbrukets

byggnadsfrågor och dess maskinfrågor. Särskilt gäller detta transporterna

inom gårdsplatsen och byggnaderna. Det är sannolikt att utvecklingen mot

alltmera mekaniserade inomgårdstransporter kommer att ytterligare betona

sambandet mellan byggnader och maskiner. Styrelsen för lantbrukshögskolan

anser utredningens förslag innebära ett stort steg i rätt riktning, men

framhåller att samordning av den tekniska forskningen med övrig forskning

på jordbruks- och trädgårdsområdet också är nödvändig. Liknande

uppfattning hyser Svenska lantarbetareförbundet.

Den inre organisationen av jordbrukstekniska institutet

behandlas i ett mindre antal remissyttranden.

Statskontoret anser sig ej böra gå in på någon bedömning av den föreslagna

personalorganisationen med hänsyn till att denna beror av de i avtal

överenskomna bidragen till institutets verksamhet. Riksrevisionsverket

finner, att den kamerala verksamheten m. m. vid institutet bör samordnas

med lantbrukshögskolans. Lantbruksstyrelsen tillstyrker, att erforderlig

personal för upplysningsverksamhet tillförs institutet liksom att möjlighe
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr (So dr l!)(S''i

25

ter skapas för intern dokumentationstjänst. Styrelsen för lanlbrukshögskolan

hyser den uppfattningen, att specialrådgivningen på det tekniska området

hör organiseras på samma sätt som på lantbrukets övriga områden och

intas i den befintliga specialrådgivningen. Styrelsen har i princip intet alt

invända mot att jordbrukstekniska institutets kamerala verksamhet ombesörjs

av högskolans kansli. Som krav härför sätter styrelsen personalförstärkning

och ytterligare lokaler. Om institutet och institutionen för arbetsmetodik

får gemensam chef, erfordras en kvalificerad chefsassistent för administrativa

uppgifter m. in. Styrelsen för jordbrukstekniska institutet anser

utredningens förslag till personalorganisation vara i stort selt lämplig,

men förutsätter att ändringar senare får vidtas inom institutets ekonomiska

ram om så visar sig erforderligt.

Även personalorganisationen vid forskningsanstalten

har berörts i ett fåtal yttranden.

Statskontoret uttalar, att det finner densamma i stort sett väl avvägd och

framhåller att en upprustning av de personella resurserna i första hand bör

ta sikte på upplysningsverksamheten och specialrådgivningen. Styrelsen för

statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer om en personalupprustning

i enlighet med ett i yttrandet redovisat förslag. Statens institut

för byggnadsforskning tillstyrker att informationsfrågor handläggs av

en särskild avdelning. Trädgårdsnäringsutredningen hyser den uppfattningen

att man bör räkna med att en intensifierad byggnadsforskning på

trädgårdsområdet framdeles kommer att kräva viss personalförstärkning.

Jordbrukets forskningsråd framhåller, att planeringsavdelningen bör bli eu

viktig del av verksamheten och av största värde inte minst för lantbruksnämnderna.

Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker, att en särskild

tjänst inrättas för upplysningsverksamheten.

Utredningens förslag beträffande lokaler för institutet och

för forskningsanstalten har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser,

som behandlat frågan.

Statskontoret konstaterar att ett genomförande av den föreslagna omdisponeringen

av institutets lokaler skulle innebära ett effektivare utnyttjande

av de befintliga utrymmena. Styrelsen för lantbruksbögskolan uttalar, att

nybyggnad blir oundgängligen nödvändig vid överflyttning av forskningsanstaltens

verksamhet till Ultuna. Den bör ske i samband med nybyggnad för

institutionen för arbetsmetodik och teknik samt för jordbrukstekniska institutet.

Styrelsen för jordbrukstekniska institutet, som finner det angeläget

att ändringsarbetena påbörjas, uttalar åsikten, alt utredning snarast bör

verkställas beträffande utbyggnad av jordbrukstekniska institutets och institutionens

för arbetsmetodik och teknik kontorslokaler.

Beträffande förslaget att inrätta en lokal nämnd för forskningsanstalten

har remissinstanserna skilda uppfattningar.

Sålunda tillstyrks förslaget av Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund, som anser att nämnden bör få permanent

karaktär. Jordbrukets forskningsråd anser det lämpligare att den

nuvarande styrelsen tills vidare får kvarstå i stället för att en lokal nämnd

inrättas. Helt avvisande till förslaget ställer sig endast styrelsen för statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

Frågan om att utnyttja medel ur byggnadsforskningsfond

e n för försök med lantbruksbyggnader har berörts av några remissinstanser.

Statens råd för byggnadsforskning framhåller, att det såvitt nu kan bedömas

inte finns utrymme för större forskningsinsatser på jordbruksbyggnadernas

område, eftersom rådets resurser är hårt tagna i anspråk. Överstyrelsen

för de tekniska högskolorna anför, att en mera ingående undersökning

av relationerna mellan lantbruksbyggnadsforskningen och den allmänna

byggnadsforskningen blir nödvändig av rent administrativa skäl om

dylika medel skall tilldelas jordbruksbyggnadsforskningen.

I likhet med utredningen bedömer flertalet av remissinstanserna det angeläget

att behovet av undervisning i byggnadslära vid

lantbrukshögskolan tillgodoses i samband med omorganisationen

av forskningsanstalten. Sålunda anser Skogs- och lantbruksakademien det

vara helt otillräckligt att lita till speciallärare i ett så viktigt ämne och förordar

att en professur i byggnadslära inrättas. I huvudsak samma uppfattning

hyser Riksförbundet Landsbygdens folk, för vilket det framstår som

mycket angeläget att de blivande agronomerna ges möjligheter att fördjupa

sina studier i detta ämne.

V. Förslag till avtal rörande den fortsatta driften av

jordbrukstekniska institutet

De i inledningen nämnda förhandlingarna rörande avtal om den fortsatta

driften av jordbrukstekniska institutet har lett till ett den 10 februari

1964 — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffat femårigt

avtal, som avses att träda i kraft den 1 juli 1964. Avtalet torde såsom bilaga

A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Härjämte har överlämnats

förslag till stadgar för institutet.

Förhandlingsmannen anmäler i den skrivelse, varmed avtalet överlämnats,

att förhandlingarna föregåtts av överläggningar med representanter

för lantbrukshögskolans styrelse, Sveriges lantbruksförbund, industrier

med tillverkning av maskiner, redskap och annan teknisk utrustning för

jordbruket. Förhandlingarna har skett med företrädare för en stiftelse, benämnd

Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forskning, som för frågor rörande

jordbrukstekniska institutet bildats av Sveriges lantbruksförbund

samt vissa industriföretag med intresse för institutets verksamhet. Vid förhandlingarna

har förutsatts att institutets arbetsuppgifter och verksamhetens

omfattning i stort sett skall överensstämma med vad 1961 års jordbrukstekniska

utredning härvidlag föreslagit i sitt betänkande.

Till avtalsförslaget har i skrivelsen gjorts i huvudsak följande kommentarer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Knngl. Maj:ts proposition nr (i5 iir t!>(>''/

Stulen skall enligt avtalet liksom hittills hyresfritt ställa lokaler vid Ultuna

till institutets förfogande. Då de befintliga utrymmena, vilka disponeras

gemensamt av institutet och institutionen för arbetsmetodik, redan nu

är hårt utnyttjade, torde vissa ytterligare kontorslokaler erfordras för att

klara den personalökning som kan följa av avtalet. De mest akuta lokalbehoven

för institutets del kan i viss mån tillgodoses genom omändring av

vissa kallutrymmen. För att lokalbehoven för såväl institutet som institutionen

skall kunna helt täckas torde emellertid erfordras utvidgning av utrymmena.

Det synes vara lämpligt att en ny byggnad uppförs snarast möjligt

i omedelbar anslutning till de befintliga kontorslokalerna. Det torde

därför böra uppdras åt byggnadsstyrelsen att dels utföra de berörda omändringsarbetena,

dels igångsätta erforderlig planering för den nödvändiga nybyggnaden.

Det förutsätts att institutet, högskolan och byggnadsstyrelsen i

avvaktan på att lokalfrågan slutligen kan lösas överenskommer om de ändringar

i lokalfördelningen, som kan befinnas erforderliga.

I § 9 i avtalet stadgas, att storleken av statens och stiftelsens bidrag under

avtalstiden kan bli föremål för nya förhandlingar, därest lönenivån för

statstjänstemännen allmänt skulle ökas eller minskas med mer än 10 procent

jämfört med de för 1963 gällande lönerna för dessa befattningshavare.

Vid förhandlingarna har härvid förutsatts att bidragsproportionerna mellan

staten och stiftelsen skall bibehållas vid ökad bidragsinsats.

För att bibehålla institutets resurser vid en oförändrad nivå har stiftelsen

sagt sig vilja räkna med en ökning av stiftelsens och statens bidrag till

institutet även om lönenivån inte ändrats i sådan omfattning som angetts i

§ 9 i avtalet.

Enligt avtalet skall vid institutet finnas en föreståndare samt den personal

i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången

på medel bestämmer. Stiftelsen har i fråga om föreståndarbefattningen

framhållit, att den förutsätter, att befattningen skall vara heltidsbefattning

vid institutet och att den nuvarande tillförordnade föreståndaren utses till

ordinarie föreståndare.

I förslaget till stadgar föreskrivs bl. a. att institutets angelägenheter skall

handhas av en styrelse, som består av ordförande och tio ledamöter, av vilka

Kungl. Maj :t förordnar ordföranden och fem ledamöter och återstående

fem ledamöter utses av stiftelsen. På styrelsen ankommer att efter samråd

med styrelsen för lantbrukshögskolan utse chef för institutet och på förslag

av denne tillsätta övrig personal vid institutet. Institutets allmänna

forsknings- och försöksprogram skall enligt stadgeförslaget utformas i

samråd med den tekniska sektionen av lantbrukshögskolans försökskollegium

och ingå i lantbrukshögskolans riksförsöksprogram. Det ankommer

på institutets chef att i försökskollegiet föredra frågor som rör det allmänna

programmet.

Befattningshavarna vid institutet är enligt stadgeförslaget skyldiga att, i

den mån det ej hindrar arbetet vid institutet, medverka vid utbildningen av

studerande vid lantbrukshögskolan. Möjlighet att utföra examensarbeten

och specialstudier vid institutet medges i den mån detta kan ske utan olägenhet

för övrig verksamhet vid institutet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964

Den kamerala verksamheten vid institutet ankommer enligt stadgeförslaget

på institutsstyrelsen. Förhandlingsmannen framhåller i detta sammanhang,

att frågan om den kamerala verksamheten skall bedrivas i institutets

egen regi eller uppdras åt någon annan sålunda avgörs av styrelsen. Härvid

bör enligt förhandlingsmannen självfallet beaktas de möjligheter till

kostnadsminskning, som kan föreligga genom att den kamerala verksamheten

helt eller delvis mot ersättning ombesörjs av lantbrukshögskolan.

VI. Anslagsskrivelse för budgetåret 1964/65 från styrelsen för statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar. För innevarande

budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag

av 358 000 kr. I statsverkspropositionen (bil. Ils. 120) har anslaget, såsom

tidigare anförts, uppförts med ett beräknat belopp av 501 000 kr.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,

att anslaget ökas med 478 000 kr.

Ökning

eller

minskning

1. Personalförändringar

A. Allmänna avdelningen

a) 1 assistent Af 17/Ae 19 ............................ -j- 23 616

b) 1 upplysningsspecialist, arvode motsvarande A 27 .... -f- 37 128

c) 2 specialrådgivare, arvode motsvarande A 23.......... -}- 59 280

d) 2 ritingenjörer Ae 21 .............................. -j- 59 280

e) 1 kontorsbiträde Af 2/Ae 5.......................... -f- 11 016

f) 1 vaktmästare Ae 7 ................................ -j- 13512

B. Planeringstekniska avdelningen

a) 1 avdelningsföreståndare B 1 ........................ + 49 716

b) 1 förste avdelningsagronom Ae 27.................... -|- 41 532

c) 1 försöksledare Ae 23 .............................. 33 144

d) 2 tekniska biträden Ae 17 .......................... -)- 47 232

e) 1 kontorist Ae 9 .................................... 14 988

f) 1 kontorsbiträde Af 2/Ae 5.......................... -|- 11 016

g) Minskning med 1 försöksledare Ae 25 ................ — 37 128

C. Avdelningen för byggnadsteknik

a) 1 avdelningsföreståndare B 1 ........................ + 49 716

b) 1 försöksledare Ae 23 .............................. -(- 33 144

c) 1 assistent Af 17/Ae 19 ............................ -|- 23 616

d) 1 montör Ae 9 .................................... -{- 14 988

opaginerad Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1964

teten finner det absurt att skilja zoofysiologi och växtfysiologi från den kemiska

ämnesgruppen, särskilt biokemin, gentemot vilket ämne inga klara gränser existerar,

och i stället förena dem med för dem så främmande vetenskaper som naturgeografi

och geologi. Detta skulle tvärtemot vad utredningen säger innebära ett

försvårande av behandlingen av många vetenskapliga frågor, såsom bedömning

av gradualavhandlingar och sökande till lediga professurer.

Fakulteten kan inte finna att det inom överskådlig tid blir en så stark expansion

av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas organisation, att en uppdelning

ur denna synpunkt är motiverad.

Ekonomiska fakulteten i Lund anför:

Fakulteten är av den uppfattningen, att det från forskningssynpunkt ej kan

finnas något att erinra mot förslaget att den ekonomiska fakulteten utvidgas till

en samhälls- och företagsvetenskaplig fakultet. Även från undervisningssynpunkt

finns vissa skäl för en sådan anordning, särskilt som flera av ämnena inom denna

utvidgade fakultet tillhör såväl civilekonomutbildningen som samhällsvetarutbildningen.

När fakulteten dock vänder sig mot förslaget, så sker detta av följande

skäl. Fakulteten har blivit alltmera övertygad om riktigheten av den uppfattningen,

vilken torde vara allmänt utbredd bland näringslivets ledande män,

att en läroanstalt för utbildning av civilekonomer bör koncentrera sin utbildningsverksamhet

på denna uppgift. Enbart det förhållandet, att man inom näringslivet

hyser misstro mot möjligheterna att inom en och samma fakultet meddela

fullgod utbildning åt såväl blivande befattningshavare inom företagen som

åt blivande förvaltningstjänstemän synes fakulteten vara anledning att iakttaga

försiktighet gentemot tanken att omorganisera fakulteten och utvidga dess utbildningsmål.

Den intima kontakt som ekonomiska fakulteten har med de båda självständiga

handelshögskolorna i landet synes bäst kunna utvecklas om fakulteten får behålla

utexaminering av ekonomer som sitt enda utbildningsmål. I detta sammanhang

kan ytterligare pekas på samarbetet mellan de nordiska ländernas handelshögskolor,

vilket kommer till uttryck bl. a. i en nordisk rektorskonferens. Samtliga

äldre handelshögskolor i de nordiska länderna är självständiga i förhållande

till universiteten, och det är fakultetens bestämda uppfattning att man i grannländerna

starkt värnar om denna självständighet. Även om man från de nordiska

handelshögskolornas sida ej underlät att uttrycka tvekan beträffande

lämpligheten att anknyta den sydsvenska läroanstalten till universitetet, blev

den ekonomiska fakulteten dock accepterad i de nordiska handelshögskolornas

krets och är nu vid rektorskonferenserna representerad av dekanus och prodekanus.

Man kan med oro fråga sig hur fakultetens ställning kommer att bli inom

det nordiska samarbetet, om den alltmer skulle förlora sin handelshögskolekaraktär

och bli ett mera splittrat utbildningsorgan.

Fakulteten finner sålunda övervägande skäl tala mot cn utvidgning och omorganisation

av dess funktioner.

Större konsistoriet i Lund anför i huvudsak följande:

I likhet med den humanistiska fakulteten och den ekonomiska fakulteten kan

konsistoriet inte tillstyrka utredningens förslag utan förordar bestämt, att den

ekonomiska fakulteten bibehålies. Däremot bör den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen

och ämnena pedagogik och psykologi utbrytas till en självständig

samhällsvetenskaplig fakultet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats eif reservationsanslag

av 50 000 kr. Anslaget har, såsom tidigare anförts, i statsverkspropositionen

(bil. 11 s. 121) uppförts med ett beräknat belopp av

150 000 kr.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,

att anslaget ökas med 150 000 kr.

Motiv. I likhet med 1961 års jordbrukstekniska utredning anser anstaltsstyrelsen

det nödvändigt med en väsentlig, reell utökning av försöksresurserna.

Slutligen har styrelsen för forskningsanstalten hemställt att under fonden

för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag av 145 000 kr.

såsom förskott för inköp av inventarier till anstaltens för söksgårdar.

VII. Vissa förslag rörande statens forskningsanstalts för

lantmannabyggnader försöksgårdar

Skrivelse från styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

rörande underskott i jordbruksdriften. I skrivelsen den 7 augusti 1963

hemställer styrelsen att 617 000 kr. ställs till förfogande för olika ändamål i

samband med jordbruksdriften. Styrelsen anför att skuldsättningen vid anstaltens

jordbruk vid utgången av budgetåret 1961/62 uppgick till 236 114

kr. Under budgetåret 1962/63 har skuldsättningen ytterligare ökat och

uPP§ick den 30 juni 1963 till 344 351: 26 kr., fördelat på 66 fordringsägare.

Av beloppet är 279 930: 07 kr. räntebelagt, vilket medför räntekostnader per

år på 20 628 kr. Med hänsyn till att vissa svårigheter föreligger att helt överblicka

skulderna anser styrelsen det inte uteslutet, att beloppet kan växa

något, uppskattningsvis 5 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för att

täcka skulderna uppgår sålunda till avrundat 370 000 kr. Styrelsen framhåller

att det inte är möjligt att genom överskott på jordbruksdriften kunna

reglera dessa skulder.

För budgetåret 1963/64 beräknar styrelsen, att inkomsterna av jordbruksdriften

kommer att uppgå till ca 582 000 kr. och utgifterna till ca 691 000

kr. Underskott på ungefär 109 000 kr. beräknas sålunda uppkomma. Rörande

anledningen härtill anför styrelsen i sammandrag följande.

Inkomsterna minskar genom att betydande arealer vårsådda grödor har

måst plöjas upp. Sålunda har hela sockerbetsodlingen på 11,6 ha plöjts

upp på grund av skötselsvårigheter. 18,6 ha korn samt 4 ha fodermärgkål

har uppkörts delvis på grund av sen sådd och mycket svag utveckling inen

huvudsakligen på grund av förekomst av svårare rotogräs. Av återstående

kornareal uppvisar närmare 7 ha glest bestånd med svag utveckling.

Styrelsen har vidare för avsikt att inköpa maskiner för ca 60 000 kr.

Avloppsförhållandena vid Habo försöksgard motsvarar enligt styrelsen

inte de krav som hälsovårdsstadgan uppställer. De brister, som närmast

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats eif reservationsanslag

av 50 000 kr. Anslaget bär, såsom tidigare anförts, i statsverkspropositionen

(bil. 11 s. 121) uppförts med ett beräknat belopp av

150 000 kr.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer,

att anslaget ökas med 150 000 kr.

Motiv. I likhet med 1961 års jordbrukstekniska utredning anser anstaltsstyrelsen

det nödvändigt med en väsentlig, reell utökning av försöksresurserna.

Slutligen har styrelsen för forskningsanstalten hemställt att under fonden

för förlag till statsverket anvisas ett investeringsanslag av 145 000 kr.

såsom förskott för inköp av inventarier till anstaltens försöksgårdar.

VII. Vissa förslag rörande statens forskningsanstalts för

lantmannabyggnader försöksgårdar

Skrivelse från styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

rörande underskott i jordbruksdriften. I skrivelsen den 7 augusti 1963

hemställer styrelsen att 617 000 kr. ställs till förfogande för olika ändamål i

samband med jordbruksdriften. Styrelsen anför att skuldsättningen vid anstaltens

jordbruk vid utgången av budgetåret 1961/62 uppgick till 236 114

kr. Under budgetåret 1962/63 har skuldsättningen ytterligare ökat och

"PPgick den 30 juni 1963 till 344 351: 26 kr., tördelat på 66 fordringsägare.

Av beloppet är 279 930: 07 kr. räntebelagt, vilket medför räntekostnader per

är på 20 628 kr. Med hänsyn till att vissa svårigheter föreligger att helt överblicka

skulderna anser styrelsen det inte uteslutet, att beloppet kan växa

något, uppskattningsvis 5 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för att

täcka skulderna uppgår sålunda till avrundat 370 000 kr. Styrelsen framhåller

att det inte är möjligt att genom överskott på jordbruksdriften kunna

reglera dessa skulder.

För budgetåret 1963/64 beräknar styrelsen, att inkomsterna av jordbruksdriften

kommer att uppgå till ca 582 000 kr. och utgifterna till ca 691 000

kr. Underskott på ungefär 109 000 kr. beräknas sålunda uppkomma. Rörande

anledningen härtill anför styrelsen i sammandrag följande.

Inkomsterna minskar genom att betydande arealer vårsådda grödor har

måst plöjas upp. Sålunda har hela sockerbetsodlingen på 11,6 ha plöjts

upp på grund av skötselsvårigheter. 18,6 ha korn samt 4 ha fodermärgkål

har uppkörts delvis på grund av sen sådd och mycket svag utveckling men

huvudsakligen på grund av förekomst av svårare rotogräs. Av återstående

kornareal uppvisar närmare 7 ha glest bestånd med svag utveckling.

Styrelsen har vidare för avsikt att inköpa maskiner för ca 60 000 kr.

Avloppsförhållandena vid Habo försöksgård motsvarar enligt styrelsen

inte de krav som hälsovårdsstadgan uppställer. De brister, som närmast

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år l!)6''i

föreligger, består huvudsakligen i att pressaft från ensilageberedning, urin

och spol va t ten från djurstallarna samt spillvatten från bostäderna icke renas

1 tillräcklig utsträckning och att till följd därav närliggande vattendrag

förorenas. Styrelsen finner det synnerligen angeläget att de påtalade bristerna

omedelbart avhjälps. Kostnaderna härför beräknas till 20 350 kr.

Härutöver bar styrelsen funnit det driftsekonomiskt motiverat att företa

vissa ombyggnader av de olika djurstallarna. Dessa ombyggnader synes särskilt

kunna minska behovet av ströhalm och de kostnader som föreligger

i detta avseende. Därjämte uppnås väsentliga besparingar av arbetskostnaderna.

Styrelsen framhåller vidare, att ombyggnaderna ger stora möjligheter

att genomföra studier av aktuella inredningsdetaljer. Ombyggnadskostnaderna

bär beräknats till 117 575 kr., vilket belopp torde kunna amorteras

under en tid av två år.

Yttrande. Riksrevisionsverket framhåller beträffande de 370 000 kr.,

som begärts för att täcka skulder per den 30 juni 1963, att forskningsanstalten

i balansräkningen den 30 juni 1963 redovisar en balanserad förlust

av 404 199 kr. 46 öre. Beloppet bör täckas genom att anvisa medel å anstaltens

omkostnadsanslag.

Medel för att täcka eventuellt underskott för jordbruksdriften budgetåret

1963/64 synes även böra ställas till förfogande från omkostnadsanslaget.

Det belopp å 20 350 kr., som erfordras för att avhjälpa brister i avloppsförhållandena

vid försöksgården Habo, torde likaledes böra anvisas

frän anstaltens omkostnadsanslag.

Beträffande de föreslagna ombyggnaderna av djurstallar å försöksgården

Habo för 117 575 kr. framhåller riksrevisionsverket att, om medel anses

böra ställas till förfogande för ändamålet, bör detta ske genom ytterligare

medelsanvisning under reservationsanslaget till anstaltens försöksverksamhet.

Förslag till avtal angående avveckling av arrendekontrakt rörande försöksgårdarna.

Såsom nämnts i inledningen har förhandlingar skett med

Lunds stad angående avveckling av de med staden träffade kontrakten om

arrende för forskningsanstaltens räkning av egendomarna Habo och Linnero.

Det avtal, som under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande träffats

i detta ämne, innebär att arrendekontrakten skall upphöra att gälla den 14

mars 1964. Staden har dock förbundit sig att medverka till att ny arrendator

av egendomen Habo åtar sig att minst intill den 14 mars 1966 hålla

erforderlig nötkreatursbesättning och träffa sådan överenskommelse med

anstalten, som gör det möjligt att fullfölja vissa pågående försök på

egendomen. Även i fråga om egendomen Linnero skall anstalten under

vissa villkor äga rätt att behålla försök. I enlighet med verkställd avträdessyn

skall kronan — sedan vissa på egendomarna av kronan nedlagda kostnader

avräknats — ersätta staden med 125 000 kr. Detta belopp skall

erläggas senast den 15 juli 1964. Staden skall å sin sida överta betalnings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

skyldigheten för återstående belopp av det egnahemslån som anstalten erhållit

för det på Linnero belägna försöksbostadshuset. I avtalet har dessutom

överenskommits att ett mellan byggnadsstyrelsen och Lunds stad träffat

avtal om arrende för forskningsanstaltens räkning av visst tomtområde

skall upphöra per den 14 mars 1964.

hörhandlingsmannen har i den skrivelse, varmed avtalet överlämnats,

gjort i huvudsak följande kommentarer.

Arrendeavtalet rörande Linnero, som gäller till den 14 mars 1971, innehåller

inga bestämmelser om avträdessyn eller skyldigheter som förpliktar

kronan att ersätta staden för brister. Kronan har ägt rätt att på egendomen

uppföra erforderliga byggnader, dock med förbehåll att om byggnaderna

inte bortförts inom tre månader efter avträdet desamma tillfaller

staden. Förutom det förut nämnda försöksbostadshuset har på Linnero

uppförts ett hönshus för försöksverksamhet. Detta har aldrig utnyttjats och

bedöms inte utgöra någon tillgång för egendomen.

Upplåtelsekontraktet rörande Habo, som utgår den 14 mars 1967, innehåller

bl. a. bestämmelser om att kronan mottagit egendomen i befintligt

skick och att de brister, som fanns vid tillträdet skulle avhjälpas av kronan

utan att staden eller annan skulle utge ersättning härför. Kronan åligger

att väl hävda egendomen samt hålla den i hög växtkraft. I fråga om

byggnaderna har staden 1952 utgett 89 500 kr. för reparations- och förbättringsåtgärder,

varefter dessa ansetts tillträdda utan brist.

Vid avträdessyn, som i enlighet med arrendekontraktets bestämmelser

hållits i januari 1964, har kostnaderna för att avhjälpa brister på byggnaderna

m. m. beräknats till 52 757 kr. Kostnaderna för att avhjälpa brister

på diken, markvägar och stängsel samt jord och betesvallar har beräknats

till 94 480 kr. Vid förhandlingarna har enighet nåtts om att de

angivna kostnaderna skall jämkas till totalt 144 000 kr.

Forskningsanstalten har på Habo uppfört lösdriftsstall m. in. samt inrett

ladugården för gödsvinsproduktion. Dessa anläggningar, som befinner sig

i mindre gott skick och som staden i likhet med synemännen ansett obehövliga

för egendomen, har inte kunnat tillmätas något värde vid förhandlingarna.

Däremot har kronan gottskrivits 19 000 kr. för vissa i mangårdsbyggnaden

utförda åtgärder. Sålunda återstår för kronan att erlägga

125 000 kr.

Förhandlingsmannen framhåller slutligen att jorden på Habo befinner

sig i mycket dåligt skick. Möjligheterna att under de tre år som återstår av

arrendetiden kunna driva jordbruket utan förluster torde få bedömas som

små. Jorden på Linnero är mycket ogräsbemängd och kräver under minst

två år ogräsbekämpning med trädning av stora arealer. Under denna tid

torde någon lönsamhet av jordbruket inte kunna påräknas. Iståndsättande

av byggnaderna på Habo genom kronans försorg beräknas komma att

kosta betydligt mer än vad kronan har att utge enligt avtalet. Med hänsyn

till det anförda och då en fortsatt drift av jordbruket kommer att kräva

betydande kapitalinsatser för att anskaffa maskiner och redskap torde

det ur ekonomisk synpunkt vara mest lämpligt att snarast möjligt avveckla

arrendena.

Yttrande. Riksrevisionsverket föreslår, att för avvecklingen av arrendeavtalen

erforderliga medel anvisas under ett särskilt obetecknat anslag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196 i

33

VIII. Departementschefen

Byggnads- och inekaniseringsfrågorna liar mycket stor betydelse för jordbruksnäringen.

Detta belyses av att återanskaffningsvärdet av jordbrukets

ekonomibyggnader uppskattas till 20 000 miljoner kr. och av att det årligen

torde investeras omkring 500 miljoner kr. i maskiner. Ett rationellt utnyttjande

av dessa investeringar är följaktligen av stor vikt för jordbruksföretagens

lönsamhet. Därtill kommer att kostnaderna för maskinanskaffning

och byggnadsåtgärder mycket påtagligt inverkar på jordbrukets kapitalbehov.

Berörda frågor har ingående behandlats av 1961 års jordbrukstekniska

utredning i del betänkande angående jordbrukstekniska institutet och statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader, för vilket redogjorts i det

föregående. Utredningen har därvid starkt framhållit behovet av en ökad

försöksverksamhet beträffande jordbrukets och trädgårdsnäringens byggnads-

och mekaniseringsfrågor. I likhet med nära nog samtliga remissinstanser

anser även jag, att angelägenheten av denna försöksverksamhet är

framträdande. Med hänsyn till verksamhetens betydelse för jordbrukets rationalisering

är det enligt min mening motiverat att de statliga insatserna

på området ökas.

I fråga om inriktningen av försöksverksamheten på det jordbrukstekniska

området har utredningen bland annat uttalat, att verksamheten bör syfta

till rationell användning inom jordbruksföretagen av teknisk utrustning

av olika slag. Därvid framstår undersökningar rörande samspelet mellan

sådan utrustning och den mänskliga arbetskraften som särskilt betydelsefulla.

Vidare bör enligt utredningen försök att genom förbättrade skördemetoder

och användning av lämpliga tekniska hjälpmedel minska årsvariationerna

i skördarnas storlek och kvalitet ha en viktig plats i verksamheten.

För egen del anser jag, att den av utredningen angivna inriktningen

är väl ägnad att ligga till grund för den fortsatta försöksverksamheten.

Bland annat finner jag det vara önskvärt, att därvid uppmärksammas frågan

om den ur skilda synpunkter lämpligaste mekaniseringsgraden inom

jordbruksföretag av olika storlek.

Den särskilda försöksverksamheten rörande jordbruksbyggnader har utredningen

funnit böra begränsas till frågor rörande driftsbyggnaderna. Enligt

min mening är en sådan avgränsning motiverad. Anledning torde knappast

finnas att göra åtskillnad mellan forskning i fråga om lantbrukets bostäder

och forskning som bedrivs beträffande annan småhusbebyggelse på

landsbygden. Vad gäller driftsbyggnaderna är det mycket angeläget att finna

vägar för att genom ändringsarbeten utnyttja det äldre byggnadsbeståndet

i nutida driftsformer. Även problemet att finna användning för sådana

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kiingl. Maj. ts proposition nr 65 år 7,964

ekonomibyggnader, som blir överflödiga i samband med jordbrukets rationalisering,

bör angripas. Nya ekonomibyggnader torde för närvarande inte

sällan utformas utan tillräcklig hänsyn till de krav, som följer av alt jordbruksföretagens

storlek och driftsinriktning fortlöpande bör kunna anpassas

efter utvecklingen. Det är därför nödvändigt att, såsom utredningen och

åtskilliga remissinstanser understrukit, försöken att utforma byggnader,

som tillgodoser nämnda krav, intensifieras. Jag ansluter mig härjämte till

utredningens förslag att försöksverksamheten bör utsträckas till att omfatta

motsvarande frågor rörande trädgårdsnäringens driftsbyggnader.

Vad gäller organisationen an den jordbrukstekniska försöksverksamhet,

som nu bedrivs i samverkan mellan staten och näringslivet vid jordbrukstekniska

institutet, har utredningen övervägt lämpligheten av att infoga

denna i lantbrukshögskolan. Verksamheten skulle i så fall bedrivas av en

för söksavdelning vid institutionen för arbetsmetodik och teknik. Utredningen

har dock stannat för att förorda fortsatt samverkan mellan staten och

näringslivet vid ett utbyggt jordbrukstekniskt institut. Flertalet av remissinstanserna

har anslutit sig till utredningens förslag i denna del. Såsom

närmare framgår av redogörelsen i det föregående har dock i ett par remissyttranden

förordats inordning i lantbrukshögskolan, medan i några

andra föreslagits samordning av den jordbrukstekniska och den byggnadstekniska

försöksverksamheten.

Vid mitt ställningstagande till denna organisationsfråga har jag fäst stor

vikt vid att såväl utredningen som remissinstanserna allmänt framhållit

att det hittillsvarande samarbetet mellan staten och näringslivet i det jordbrukstekniska

institutet lett till goda resultat. Detta utgör enligt min mening

ett starkt skäl för att organisationsformen bibehålls. Den i årets statsverksproposition

(bil. It s. 112) på grundval av utredningens betänkande föreslagna

tekniska sektionen av lantbrukshögskolans försökskollegium medför

dessutom, såsom jag närmare kommer att utveckla i det följande, tillfredsställande

möjligheter att samordna bland annat institutets försöksverksamhet

med den som bedrivs av högskolan. Mot bakgrunden härav och

då från näringslivets sida fortsatt intresse visats för att delta i finansieringen

av institutets verksamhet har Kung], Maj:t på min föredragning föranstaltat

om förhandlingar rörande avtal om fortsatt drift av jordbrukstekniska

institutet.

Den tillkallade förhandlingsmannen har efter överläggningar med representanter

för lantbrukshögskolans styrelse, Sveriges lantbruksförbund

och vissa industrier upptagit förhandlingar med företrädare för Stiftelsen

Svensk jordbruksteknisk forskning. Denna har bildats av Sveriges lantbruksförbund

och industriföretag med intresse för det jordbrukstekniska

institutets verksamhet. Förhandlingarna har i stort sett bedrivits med utgångspunkt

från utredningens förslag i ämnet. De har, såsom framgår av

förhandlingsmannens i det föregående redovisade skrivelse, lett till ett___

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 är ltHM

mulor förutsättning av Kungl. Muj:ts godkännande träffat preliminärt

avtal om driften av jordbrukstekniska institutet under tiden den 1 juli

1964—den 30 juni 1969. I anslutning därtill liar upprättats förslag till stadgar

för institutet.

Det träffade avtalet innebär, att staten och stiftelsen åtar sig att under

avtalsperioden ansvara för driften vid institutet. Detta skall ha till uppgift

afl i samarbete med biand annat lantbrukshögskolan bedriva forskning och

försök på det jordbrukstekniska området främst beträffande jordbrukets

maskiner och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel ävensom att bedriva

undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de tekniska

hjälpmedlens rationella användning i jordbruket. Enligt avtalet skall staten

bidra med 500 000 kr. och stiftelsen med minst 250 000 kr. för budgetår

till kostnaderna för institutets verksamhet. Det har dock överenskommits

alt om staten under avtalsperioden skulle höja sitt bidrag till 600 000 kr.

så skall stiftelsen öka sitt bidrag till minst 300 000 kr. Vidare innehåller

avtalet en bestämmelse att, om löneläget för statstjänstemän ändras på visst

närmare angivet sätt, bidragens storlek skall kunna bli föremål för nya förhandlingar.

Liksom nu skall staten hyresfritt ställa lokaler till förfogande

för institutet samt svara för kostnaderna för uppvärmning in. in.

Institutets uppgifter enligt avtalet tillgodoser enligt min mening de synpunkter

på inriktningen av den jordbrukstekniska försöksverksamheten,

som utredningen anlagt och som jag i det föregående anslutit mig till. Den

omfattning av institutets verksamhet, som torde följa av avtalsförslaget,

liksom fördelningen av kostnaderna mellan staten och stiftelsen med 500 000

kr. respektive minst 250 000 kr. för budgetår anser jag innebära eu lämplig

avvägning. I förhållande till vad som gäller för innevarande budgetår ökas

sålunda statens bidrag med 100 000 kr. och näringslivets avtalsenliga minimibidrag

med 175 000 kr. Möjligheterna att från statens sida höja bidraget

med ytterligare 100 000 kr., vilket enligt avtalet föranleder att stiftelsens

bidrag ökas med 50 000 kr., torde få prövas vid den årliga budgetbehandlingen.

Avtalsförslaget föranleder ej heller i övrigt någon erinran från min

sida. Det är enligt min uppfattning önskvärt att institutets styrelse överlägger

med lantbrukshögskolans styrelse om att i kostnadsbesparande syfte

uppdra de kamerala göromålen åt högskolan.

På grund av det anförda förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

bemyndigande att för statens del godkänna avtalet. Därest under avtalstiden

behov av smärre jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det

få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta härom. Det torde

vidare liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa stadgar för

institutet.

Institutets lokalbehov kommer alt behandlas av den lokalprogramkommitté

för lantbrukshögskolan in. in., som jag tidigare denna dag inhämtat

Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla. Kostnaderna för uppvärmning

m. m. torde liksom hittills få bestridas från lantbrukshögskolans anslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i

Utredningens förslag till organisation av försöksverksamheten i fråga om

lantbrukets byggnader innebär, att den nuvarande statens forskningsanstalt

lör lantmannabyggnader skall inordnas i lantbrukshögskolan. I princip har

detta förslag tillstyrkts av de flesta remissinstanserna. Det framgår vidare

av vad utredningen och remissinstanserna anfört, att försöksverksamheten

på förevarande speciella område ej lämpligen bör ingå i uppgifterna för

statens institut för byggnadsforskning.

Även jag anser att ifrågavarande försöksverksamhet bör knytas till lantbrukshögskolan.

Driftsbyggnaderna utgör nämligen så betydelsefulla delar

av jordbruks- och trädgårdsföretagen att det ur flera synpunkter måste anses

vara angeläget att byggnadsförsöken nära samordnas med övrig försöksverksamhet

på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

inordningen av byggnadsförsöken i lantbrukshögskolan förutsätter enligt

min mening ej nödvändigtvis att den av forskningsanstalten för lantmannabyggnader

bedrivna verksamheten i Lund flyttas till Ultuna. Jag anser

med hänsyn till de skäl, som utredningen och särskilt vissa remissinstanser

anfört mot en sådan förflyttning, att försöksverksamheten tills vidare

bör kvarbli i Lund. Den bör organiseras som en särskild anstalt och stå

under ledning av lantbrukshögskolans styrelse. Anstalten, vars verksamhet

alltjämt torde böra finansieras över särskilda anslag på riksstaten, bör benämnas

statens lantbruksbyggnadsförsök. Till utredningens förslag att anstalten

senare skall ombildas till en högskoleinstitution är jag ej beredd att

nu ta ställning. Behovet av undervisning i byggnadslära vid lantbrukshögskolan

bör i huvudsak kunna tillgodoses genom att befattningshavare vid

byggnadsförsöken anlitas härför.

Utredningen har föreslagit, att en särskild lokal nämnd skall ha det närmaste

överinseendet över bland annat anstaltens verksamhet och ekonomi

samt bereda ärenden som skall avgöras av högskolestyrelsen. Då det vid

lantbrukshögskolan redan finns organ, som fullgör uppgifter motsvarande

dem som skulle åvila nämnden, torde denna enligt min mening kunna undvaras.

Anstaltens direkta ledning under högskolestyrelsen och rektor bör

alltjämt ankomma på en föreståndare. Denna bör även åläggas undervisningen

i byggnadslära vid högskolans Ultunadel. De kamerala göromålen

vid byggnadsförsöken bör, såsom berörts i årets statsverksproposition (bil.11

s. 132), ankomma på det för högskolans Alnarpsdel och Alnarpsinstitutet

gemensamma kansliet i Alnarp.

Arbetsuppgifterna i stort för statens lantbruksbyggnadsförsök följer av

\ad jag i det föregående uttalat rörande inriktningen av försöksverksamheten

beträffande jordbrukets och trädgårdsnäringens driftsbyggnader. Det är

givetvis angeläget att ett nära samarbete sker mellan försöksanstalten och

lantbruksorganisationen. I anstaltens uppgifter bör dock enligt min mening

tills vidare inte ingå den av lantbruksstyrelsen bedrivna verksamheten

med att upprätta typritningar för lantbruksbyggnader. Spörsmålet här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.37

Kiingl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b

om bör ånyo prövas i anslutning till de överväganden om den statliga och

statsunderstödda organisationen för jordbrukets rationalisering vartill 1960

års jordbruksutrednings arbete kan leda. .lag delar utredningens uppfattning,

att det är av stort värde att resultaten av försöksverksamheten sprids

så snabbt och effektivt som möjligt. Utredningens förslag att nu tillföra

försöksanstalten särskild personal härför kan jag dock inle tillstyrka.

Den inre organisationen av försöksanstalten anser jag inte böra bindas

genom någon av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställd indelning i avdelningar

eller sektioner. Det får ankomma på högskolestyrelsen och föreståndaren

att bestämma den indelning av personalen som befinns lämplig med

hänsyn till aktuella arbetsuppgifter.

Jag har i det föregående betonat vikten av att försöksverksamheten beträffande

jordbrukets och trädgårdsnäringens byggnadsfrågor intensifieras.

Härför krävs enligt min mening en betydande upprustning av resurserna

för byggnadsförsöken. Denna upprustning bör nu avse eu förstärkning

av personalresurserna genom att, utöver vid forskningsanstalten nu befintliga

tjänster, inrättas en försöksledartjänst i Ae 27, eu sådan tjänst i

Ae 25, en försöksteknikertjänst i Ae 17, en tjänst som expeditionsvakt i

Ae 7 och eu tjänst som kanslibiträde i Ae 7. Den befintliga föreståndartjänsten

i Bp 3 bör utbytas mot en dylik tjänst i Be 3. Vidare bör en försöksledartjänst

i Ae 25 utbytas mot en avdelningsdirektörstjänst i Be 1 och

en tjänst som förste avdelningsingenjör i Ae 27 ändras till en försöksledartjänst

i samma lönegrad. En ingenjörstjänst i Ag 19 och en sådan tjänst i

högst Ae 15 samt en assistentljänst i Ae 17 och två dylika tjänster i Ae 11

bör utbytas mot en tjänst som försökstekniker i Ae 19, en sådan tjänst i

Ae 17 och tre i Ae 15. Slutligen bör en kontoristtjänst i Ae 9 ändras till

tjänst som kansliskrivare i Ae 11. I anledning av vad jag förordat rörande

skötseln av de kamerala göromålen bör den befintliga tjänsten som kamrerare

i Ae 19 indras.

Tablå över de tjänster, som vid bifall till mina här framlagda förslag,

kommer att finnas under nästa budgetår vid försöksanstalten, torde såsom

bilaga B få fogas till detta protokoll. De extra ordinarie tjänsterna i högre

lönegrad än Ae 19 bör upptas på personalförteckning. I detta sammanhang

bör anmälas att i det föregående framlagda förslag till lönegradsplaceringar

av tjänster varit föremål för överläggningar med vederbörande personalorganisationer,

som därvid godtagit förslagen.

Till frågan om förstärkning av försöksresurserna i övrigt återkommer

jag i det följande vid behandlingen av anslagsfrågorna.

Utredningen har ansett att det av forskningsanstalten för lantmannabyggnader

tillämpade systemet med egna försöksgårdar bör omprövas ur

såväl metodiska som ekonomiska synpunkter. Detta system medför nämligen

enligt utredningen eu begränsning av försöksverksamhetens möjligheter.

I stället bör försöksvärdar i olika delar av landet kunna anlitas i ökad

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1565

omfattning. Utredningens uppfattning delas av åtskilliga remissinstanser.

Enligt min mening talar starka skäl för att byggnadsförsöken efter inledande

modellstudier bör fullföljas hos försöksvärdar. Härigenom blir det möjligt

att utföra försöken vid jordbruksföretag av olika storlek och driftsinriktning

i skilda delar av landet. Jag anser därför, att den fortsatta försöksverksamheten

i största möjliga utsträckning bör ske med anlitande av försöksvärdar.

Frågan om lämpliga former för att underlätta möjligheterna att

anlita dylika försöksvärdar bör närmare övervägas av styrelsen för lantbrukshögskolan

i samråd med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksdriften vid forskningsanstaltens två försöksgårdar har lett till

mycket betydande underskott. Med hänsyn härtill och då fortsatt drift av

gårdarna bland annat torde medföra betydande utgifter för investeringar

hai, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, preliminär överenskommelse

träffats med Lunds stad att arrendeavtalen beträffande försöksgårdarna

skall upphöra den 14 mars 1964. Vissa pågående försök får ändå

fullföljas. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag på mitt förslag godkänt överenskommelsen.

Till de ekonomiska frågorna i anledning av försöksgårdarnas

avveckling återkommer jag i det följande.

Vid behandlingen av lantbrukshögskolans avlöningsanslag i årets statsverksproposition

(bil. 11 s. 112) har jag— med hänvisning till att jag senare

ämnade föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga förevarande

proposition — förordat att lantbrukshögskolans försökskollegium utvidgas

med en teknisk sektion. Denna bör ha samma ställning och funktion som

försökskollegiets Övriga sektioner. Den huvudsakliga uppgiften för sektionen

bör således vara att inordna försöksverksamheten rörande jordbruksteknik

och lantbruksbyggnader i det riksförsöksprogram, som upprättas i

fråga om försöksverksamhet i övrigt på lantbrukets område. Såsom utredningen

avsett bör riksförsöksprogrammet läggas till grund för arbetet såväl

vid jordbrukstekniska institutet som vid statens lantbruksbyggnadsförsök.

I den tekniska sektionen av försökskollegiet bör ingå professorn i arbetsmetodik

och teknik, föreståndaren för jordbrukstekniska institutet, föreståndaren

för statens lantbruksbyggnadsförsök, professorn i husdjurens utfodring

och vård, professorn i växtodling, professorn i företagsekonomi

samt försöksintendenten. Härjämte bör högskolestyrelsen utse två representanter

för jordbruket, en för trädgårdsnäringen och två för industrin.

Till sektionen anser jag dessutom böra knytas eu representant för vardera

statens maskinprovningar, veterinärhögskolan och lantbruksstyrelsen samt

eu gemensam representant för statens råd och institut för byggnadsforskning

och en för de tekniska högskolorna. Sektionsordförande bör utses av

Kungl. Maj:t efter förslag av högskolestyrelsen. I likhet med övriga sektionsordförande

i försökskollegiet bör ordföranden i den tekniska sektionen

ingå i högskolans kollegienämnd.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj .ta proposition nr ti.r> dr l!tti''i 39

Medel för statens lantbruksbyggnadsförsök hör liksom fallet äi vid forskningsanstalten

föi- lantmannabyggnader anvisas under tre särskilda anslag

till avlöningar, omkostnader och försöksverksamhet. Vid beräkningen av

medelsbehovet har jag därvid utgått från de för innevarande budgetår anvisade

anslagen till forskningsanstalten.

Mina förslag i det föregående rörande personalen vid statens byggnadsförsök

medför ett ökat anslagsbehov av 128 000 kr. Å andra sidan kan anslaget

minskas med ett belopp av 0 500 kr., som beräknats till arvoden åt

forskningsanstaltens styrelse och dess sekreterare. För att tillgodose behovet

av att anlita särskild expertis bör under en särskild anslagspost för ersättningar

till expertis upptas 26 000 kr. Enligt mina beräkningar bör anslaget

härjämte höjas med 16 500 kr. på grund av löneomräkning in. in. Under

den nya anslagsrubriken Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar

bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av 522 000

kr. Detta förslag innebär en ökning med 164 000 kr. i förhållande till motsvarande

anslag för innevarande budgetår.

1 jämförelse med forskningsanstaltens omkostnadsanslag hör anslagsposten

till reseersättningar uppräknas med 10 000 kr. i anledning av personalförstärkningarna.

Av posten bör 1 000 kr. få disponeras för internordiska

tjänsteresor. Anslagsposten till utrustning föreslår jag höjd med 10 000

kr. Vidare bör anslagsposten till publikationstryck ökas med 900 kr., delposten

till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 1 500 kr. och delposten

till övriga expenser höjas med 6 000 kr. Såsom särskilda uppbördsmedel bör

upptas ersättning för vissa uppdrag, försålda meddelanden m. m. med 5 000

kr.

Under en särskild anslagspost bör upptas det belopp av 125 000 kr., som

enligt i det föregående nämnd överenskommelse rörande avveckling av

arrendeavtalen beträffande försöksgårdarna skall erläggas till Lunds stad

senast den 15 juli 1964 såsom ersättning för synebrist. Däremot kan anslaget

minskas med 55 500 kr., som under anslagsposten för ersättning till

jordbruksdriften anvisats för att bestrida arrendekostnaderna. Sammanlagt

erfordras sålunda till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader

för nästa budgetår en medelsanvisning av 250 000 kr.

I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom att

Kungl. Maj :t i anledning av i det föregående redovisad skrivelse från styrelsen

för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader angående det

ekonomiska läget för anstaltens jordbruksdrift in. in. genom beslut den

18 oktober 1963 medgelt att anstaltens omkostnadsanslag får belastas med

dels 100 000 kr. för att minska till jordbruksdriften hänförliga kortfristiga

krediter, dels 20 300 kr. för att förbättra avloppssystemet vid försöksgården

Habo. I anslutning till förhandlingarna om att avveckla arrendena

av försöksgårdarna har jag inhämtat uppgifter om den ekonomiska ställning,

som kan väntas föreligga för jordbruksdriften den 14 mars 1964.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

Av uppgifterna framgår, att tillgångar och kortfristiga skulder väntas balansera

på ett belopp av omkring 380 000 kr. Därest det vid avvecklingen

skulle visa sig att underskott uppkommer, torde jag få återkomma till

Kungl. Maj :t angående medgivande att belasta omkostnadsanslaget med de

belopp, som erfordras för att täcka dessa.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående kvarstår av de långfristiga

krediter för jordbruksdriften m. m., som ställts till forskningsanstaltens

förfogande såsom lån från fonden för förlag till statsverket, ett

belopp av 640 000 kr. Då tillgångar motsvarande detta belopp saknas, torde

de kvarstående lånen böra avskrivas genom att beloppet täcks via fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster. Riksdagens medgivande till denna

avskrivning torde böra inhämtas.

Resurserna för byggnadsförsöken bör utöver vad jag tidigare föreslagit

förstärkas genom en betydande höjning av medelsanvisningen för att bestrida

försökskoslnader. Jag vill därför föreslå, att för nästa budgetår medelsanvisningen

härtill höjs från nuvarande 50 000 kr. till 150 000 kr. Beloppet

bör upptas under ett reservationsanslag med rubriken Statens lantbruksbyggnadsförsök:

Försöksverksamheten.

I enlighet med avtalet rörande driften av jordbrukstekniska institutet

torde för budgetåret 1964/65 anslaget Bidrag till jordbrukstekniska institutet

böra uppföras med 500 000 kr. Anslaget bör liksom anslagen till

branschforskningsinstituten inom handelsdepartementets verksamhetsområde

ha karaktär av förslagsanslag.

Det torde ta ankomma pa Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar,

som kan erfordras i anledning av de i detta anförande framlagda

förslagen.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk

forskning angående drift av jordbrukstekniska institutet
2)

godkänna de framlagda förslagen rörande organisationen

in. in. av försöksverksamheten i fråga om lantbruksbyggnader
3)

bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för statens lantbruksbyggnadsförsök i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående

4) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbruksbyggnadsförsök,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1U6\

41

Avlöningsstat

1. Ersättningar till expertis, förslagsvis.......... 26 GOD

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................... <542 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 154 000

Summa kr. 522 000

5) å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar ett

förslagsanslag av 522 000 kr.

b) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader ett

förslagsanslag av 250 000 kr.

c) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Försöksverksamheten

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

d) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet ett förslagsanslag

av 500 000 kr.

6) medge avskrivning i enlighet med vad jag förordat i

det föregående av lån ur fonden för förlag till statsverket

till jordbruksdriften m. m. vid statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196i

Bilaga A

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk

forskning angående driften av jordbrukstekniska institutet

under tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1969

§ 1

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning åtager

sig att i enlighet med detta avtal ansvara för driften vid Jordbrukstekniska

institutet, vilket institut inrättats och drivits enligt tidigare avtal

mellan Ivungl. Maj:t och Jordbrukstekniska föreningen. Institutets syfte

ar att i samarbete med lantbrukshögskolan, statens maskinprovningar och

statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader samt under samverkan

med andra institutioner bedriva forskning och försök på det jordbrukstekniska

området, främst beträffande jordbrukets maskiner och andra mekaniska

och elektriska hjälpmedel ävensom att bedriva undervisningsoch

upplysningsverksamhet angående de tekniska hjälpmedlens rationella

användning i jordbruket.

§ 2

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka

för att vara gällande skall fastställas av Kungl. Maj :t ävensom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3

Kungl. Maj.t förbinder sig att utan särskild kostnad för institutet ställa

lokaler vid Ultuna till institutets förfogande.

§ 4

\ id institutet skall finnas anställd en föreståndare samt den personal i

övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på medel

bestämmer.

§ 5

Kungl. Maj :t bidrager till kostnaderna för institutets verksamhet med ett

årligt belopp av 500 000 kronor. Kungl. Maj :t bestrider även kostnaderna

för uppvärmning och underhåll av lokaler, som institutet disponerar, ävensom

skötsel av vägar, parkeringsplatser, gräsmattor, planteringar o. d.

§ 6

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,

skall företrädesvis avse problem av allmänt intresse inom institutets

verksamhetsområde.

§ 7

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering

av institutets verksamhet, på sätt som i stadgarna närmare angives och så

att institutets möjligheter för forskning utnyttjas ändamålsenligt. Stiftelsen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b 43

förbinder sig atl med anslag om minst 250 000 kronor för budgetår bidrag»

till verksamheten.

§ 8

Därest Kungl. Maj:t skulle höja sitt bidrag enligt § 5 till 600 000 kronor

för budgetår förbinder sig stiftelsen att med anslag om minst 300 000

kronor för budgetår bidraga till institutets verksamhet.

§ 9

Därest under avtalstiden lönerna för befattningshavare, som är underkastade

statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt skulle ökas eller

minskas med mer än tio procent jämfört med de för år 1963 gällande lönerna

för dessa befattningshavare, skall på yrkande av avtalspart bidragen

enligt §§ 5 och 7 bliva föremål för nya förhandlingar.

§ 10

Stiftelsen skall vara så uppbyggd, alt alla svenska företag eller andra

svenska organisationer inom det område, som är föremål för institutets

verksamhet, har möjlighet att genom bidrag till stiftelsen efter samma

grunder som gäller för övriga stödjande företag och organisationer bliva

delaktiga i forskningsverksamheten.

§ 11

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1969. Uppsäges avtalet

icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses förlängt för

fem år.

§ 12

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1964, under förutsättning att det dessförinnan

godkännes av Kungl. Maj :t. Stockholm den 10 februari 1964.

För Kungl. Maj:t och kronan För Stiftelsen Svensk jordbruks
teknisk

forskning

Tryggve Foghelin Stig Johansson C. XV. Curtman H. Lindmark

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b

Bilaga B

Tablå över tjänster vid statens lantbruksbyggnadsförsök

från och med den 1 juli 1964

1 föreståndare ....................................... Be 3

1 avdelningsdirektör.................................. Be 1

2 försöksledare ...................................... Ae 27

2 försöksledare ...................................... Ae 25

1 försökstekniker .................................... Ae 19

2 försökstekniker .................................... Ae 17

3 försökstekniker .................................... Ae 15

1 kansliskrivare...................................... Ae 11

1 expeditionsvakt .................................... Ae 7

1 kanslibiträde ...................................... Ae 7

2 kontorsbiträden ................................... Af 2 Ae 5

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640229

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt a1 i texten