Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m

62 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:72, Angående anslag för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts proposition nr 72 år 196b

1

Nr 72

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet,

m.m.; given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor om utbyggnad av marinbiologiska fältstationer

för universitetens behov, om anslag till byggnadsverksamheten vid universiteten

i Uppsala och Lund, till nybyggnad av en simhall vid gymnastiska

centralinstitutet (GCI) samt till lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse.

På grundval av ett utredningsförslag från en särskild sakkunnig framlägges

förslag om bl. a. upprättande av en ny fältstation på Tjärnö och om viss upprustning

av Klubbans biologiska station (båda i Bohuslän).

Till byggnadsverksamheten vid universitetet i Uppsala äskas ett investeringsanslag

av ca 3,9 miljoner kr. Anslaget avser bl. a. om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket,

tillbyggnad för växtbiologiska institutionen och ombyggnad

av Gustavianum.

Till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund föreslås ett investeringsanslag

av 17,8 miljoner kr. Anslaget avser bl. a. tillbyggnader för fysiska institutionen,

nybyggnad för anatomiska och histologiska institutionerna, nybyggnad för

första etappen av ett kemiskt centrum samt fastighetsförvärv.

Till nybyggnad av en simhall vid GCI äskas 2 miljoner kr. Ett preliminärt

träffat avtal mellan staten och Stockholms stad rörande viss upplåtelse av simhallen

till staden föreslås bli godkänt.

Framställning göres slutligen om anslag till ett ränte- och amorteringsfritt lån

till Kristofferskolans byggnadsstiftelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b

TJtdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, håUet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kl ing, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor angående anslag

för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m. och anför

därvid följande.

I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan

under punkterna 308, 309 och 313 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna

till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala ett investeringsanslag av

5 786 000 kr.;

till Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund ett investeringsanslag av

5 844 000 kr.;

till Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet ett

investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts får jag ånyo anmäla desamma. I

detta sammanhang kommer jag även att behandla frågan om marinbiologiska

fältstationer för universitetens behov och frågan om lån till Kristofferskolans

byggnadsstiftelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

3

I. Marinbiologiska faltstationer för universitetens behov

A. Inledning

Genom beslut den 22 mars 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för viss överarbetning av den av

byggnadsstyrelsen med skrivelse den 9 juli 1962 överlämnade utredningen

rörande utbyggnad av fältstationer för universitetens behov.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunnig överdirektören

och chefen för fiskeristyrelsen N. E. J. Hult. Professorerna K. G. M. Jägersten,

K.-G. Nyholm och L. K. P. Silén tillkallades att såsom experter biträda

den sakkunnige.

Utredningsmannen har med skrivelse den 30 november 1963 framlagt betänkandet

»Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov» (Ecklesiastikdepartementet

1963:12, stencilerat.) I betänkandet behandlas behovet av marinzoologiska

fältstationer för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

Över betänkandet har utlåtanden avgivits av fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, universitetskanslersämbetet efter hörande av de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna, utrustningsnämnden för universitet och

högskolor, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien, 1962

års umeåkommitté, fiskeristyrelsen, utredningen rörande organisationen av

fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m.m. och aktiebolaget Atomenergi.

B. Utredningen

1. Allmänt

I den av byggnadsstyrelsen verkställda utredningen rörande utbyggnad av

fältstationer för universitetens behov — i det följande kallad fältstationsutredningen

— föreslogs beträffande marin biologi, att Klubbans biologiska station

skulle byggas ut för Uppsala universitets behov, att för Göteborgs och Stockholms

universitets behov en ny station skulle upprättas på Tjämö, samt att

Lunds universitets behov liksom hittills skulle tillgodoses vid Köpenhamns universitets

marinbiologiska laboratorium i Helsingör. Kristinebergs zoologiska

station, för vilken Vetenskapsakademien är huvudman, föreslogs bli reserverad

helt för forskning. I fältstationsutredningen räknades med att kurser vid stationerna

skulle anordnas under tiden början av juni—mitten av augusti för ett

årligt studerandeantal av 290 i de obligatoriska tvåbetygskurserna i ämnet zoologi

vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196.i

I prop. 1963:89 (s. 11 f.) erinrades bl. a. om de beräkningar av studerandeantalet

inom de biologiska ämnena omkring 1970, som redovisats i prognos- och

planeringsgruppens inom ecklesiastikdepartementet promemoria (december

1962). Dessa beräkningar innebär en fördubbling av studerandeantalet på tvåbetygsnivån

i förhållande till 1960 års utbyggnadsprogram, som legat till grund

för fältstationsutredningen.

Vid fullgörandet av uppdraget skulle den genom beslut den 22 mars 1963 tillkallade

utredningsmannen beakta innehållet i en till beslutet fogad promemoria,

av vilken inhämtas bl. a. följande.

På utredningsmannen bör det ankomma att — efter närmare direktiv av

chefen för ecklesiastikdepartementet — undersöka möjligheterna att vid Klubbans

och Kristinebergs stationer anordna ett ökat antal utbildningsplatser i

ämnet zoologi, att — om undersökningen visar, att förevarande stationer kan

byggas ut i tillräcklig omfattning — framlägga de förslag rörande utbyggnaden,

som kan vara påkallade samt att — om undersökningen visar, att förevarande

stationer icke kan byggas ut för hela den erforderliga utbildningskapaciteten —

föreslå de åtgärder, som kan erfordras utöver en utbyggnad av ifrågavarande

stationer för att den önskade kapaciteten skall kunna tillgodoses. I detta sammanhang

torde få erinras om att i direktiven för utredningen rörande organisationen

av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet m. m. framhållits, att de lokaler,

som nu disponeras av fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil, framdeles

kan bli disponibla för annan verksamhet, bl. a. för marinbiologiska stationer

för den vid universiteten bedrivna forskningen. Utredningsmannan bör hålla

nära kontakt med nämnda utredning. Beträffande byggnadsfrågoma bör överarbetningen

ske i nära samarbete med byggnadsstyrelsen.

En grundläggande fråga för utredningsmannens arbete är under vilken del avåret

undervisning kan bedrivas vid stationerna. För att kurser skall kunna

bedrivas under en större del av året än som räknats med i fältstationsutredningen

synes viss ändring av nu tillämpade studieplaner vara erforderlig. En

översyn av studieplanerna i sådant syfte bör verkställas av utredningsmannen i

samråd med berörda universitetsmyndigheter.

Statskontoret och fiskeristyrelsen har framfört vissa synpunkter på fältstationernas

organisatoriska ställning. Utredningsmannen torde böra överväga huruvida

någon form av gemensam förvaltning av de berörda fältstationerna kan

anses vara ändamålsenlig. Beträffande ökat utnyttjande m. m. av Kristinebergs

station förutsättes överenskommelse med Vetenskapsakademien. Utredningsmannen

bör därför framlägga erforderliga förslag i hithörande frågor i samråd

med akademien samt efter hörande av riksmuseiutredningen. — Utredningsmannens

förslag rörande verksamhetens organisation vid här avsedda stationer

skall åtföljas av beräkningar av såväl investerings- som driftkostnader.

I en promemoria, fogad till Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1963 angående

tillsättande av en kommitté för vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden

av universitet och högskolor m. m. (1963 års universitets- och högskolekommitté)

uttalades, att det fortsatta planeringsarbetet beträffande marinbiologiska

fältstationer borde baseras på kursplatser för 500 studerande för två

betyg i ämnet zoologi avseende samtliga lärosäten utom universitetet i Lund.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

Beträffande sistnämnda lärosäte borde undersökas möjligheterna att vid det

marinbiologiska laboratoriet i Helsingör anordna kursplatser för 100 studerande

för två betyg i ämnet zoologi.

I det följande återges det huvudsakliga innehållet i det förut nämnda betänkandet

»Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov».

2. Antalet studerande

Beträffande fältstationernas kapacitet har utredningsmannen utgått från den i

direktiven angivna målsättningen av 600 kursplatser för tvåbetygsstuderande i

zoologi. Den önskade kapaciteten måste enligt utredningsmannen sättas i relation

till lärosätenas tvåbetygskapacitet i nuläget och de förutsebara förändringarna

i denna kapacitet under de närmaste aren. Först därefter är det möjligt

att realistiskt bedöma de mest akuta behoven av fältstationsplatser och föreslå

erforderliga åtgärder för att tillgodose dessa behov.

I det följande återges en sammanställning i betänkandet, som visar dels tvåbetygskapaciteten

vid lärosätena läsåret 1963/64, dels en ökning av denna kapacitet

t. o. m. läsåret 1969/70 enligt utredningsmannens bedömning på grundval

av uppgifter från ämnesföreträdarna. I sammanställningen anges även antalet

tvåbetygsplatser i ämnet zoologi enligt i prop. 1963:172 (s. 236) angiven målsättning

för omkring år 1970 (»plan 63»).

Tvåbetygskapacitet per

läsår

Lärosäte

1963/64

1964/65

1965/66 1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Plan 63

Uppsala ...........

54

54

54 54

54

54

54

100

Lund .............

48

48

72 72

72

72

72

100

Göteborg ..........

40

40

100 100

100

100

100

100

Stockholm .........

44

66

66 66

66

66

100

120

Umeå .............

SO 80

80

80

80

100

Ej specificerad

förstärkning ......

80

Summa

186

208

372 372

372

372

406

600

Utredningsmannen påpekar, att frågan om utbyggnad av zoologiinstitutionen

i Uppsala för närvarande är under utredning. Då en ökning av utbildningskapaciteten

är beroende av byggnadsfrågans lösning har utredningsmannen icke räknat

med någon ökning av kapaciteten.

Utredningsmannen lämnar en redogörelse för de fältstationsplatser i marin

zoologi, som finns för närvarande. Av denna redogörelse framgår bl. a., att

Uppsala universitet genom en donation 1915 tillfördes Klubbans biologiska station

vid Gullmarsfjorden i Bohuslän. Stationen är avsedd för undervisning på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196U

såväl låg- som högstadiet, huvudsakligen i marin zoologi. Platsantalet vid stationen

uppgår till 27. Genom fördelning på två kurser om 27 studerande i vardera

förfogar universitetet för närvarande över lika många marinzoologiska

kursplatser — 54 — som det finns tvåbetygsplatser vid den zoologiska institutionen.

Lunds universitet har för närvarande 48 tvåbetygsstuderande i zoologi, vilka

genom överenskommelse med Köpenhamns universitet beredes undervisning vid

marinbiologiska laboratoriet i Helsingör.

Universiteten i Göteborg och Stockholm — med för närvarande 40 respektive

44 tvåbetygsstuderande i zoologi — har inga egna fältstationsresurser i marin

biologi. Enligt uppgift i fältstationsutredningen kan Stockholms universitet för

närvarande förlägga sin undervisning i marin biologi för ca 50 tvåbetygsstuderande

till Kristinebergs zoologiska station, för vilken Vetenskapsakademien är

huvudman. Under Stockholms universitets materielanslag har medel beräknats

för ersättning till akademien för upplåtelsen av stationen till Stockholms universitet.

3. Fältstationernas kapacitet

För att bedöma behovet av fältstationsplatser i ämnet zoologi har utredningsmannen

införskaffat uppgifter om undervisningsgruppernas nuvarande storlek

vid de olika lärosätena och om de marinzoologiska kursernas längd. Vid universiteten

i Göteborg och Stockholm omfattar en undervisningsgrupp 25 studerande.

Motsvarande siffra för universiteten i Uppsala och Lund är 20 respektive 24.

Utredningsmannen har räknat med 25 studerande per undervisningsgrupp på

tvåbetygsstadiet. Denna gruppstorlek ligger nämligen till grund för planeringen

av nya institutionsbyggnader för zoologi vid universiteten i Göteborg, Stockholm

och Umeå. Undervisningsgrupper om vardera 25 studerande kan vidare sammanföras

till föreläsningsgrupper om vardera 50 deltagare.

De marinzoologiska kursernas längd varierar. Vid Uppsala universitet är

kurstiden 30 arbetsdagar. Den har dock under senare år måst reduceras till 22

dagar. Vid universiteten i Göteborg och Stockholm omfattar en marinzoologisk

kurs tre effektiva veckor. Enligt utredningsmannen bör kurstiden inte gärna understiga

22 ä 23 dagar. Praktiska skäl talar enligt denne för, att kurstiden förlänges

med ett par dagar såväl i början som i slutet av varje kursomgång för

pårustning respektive avrustning av redskap, instrument och apparatur m. m.

En kursomgång skulle då normalt komma att omfatta fyra veckor. Utredningsmannen

har räknat med denna tidsperiod för de marinzoologiska tvåbetygskursema.

Beträffande universitetet i Lund omfattar kursperioden för närvarande

endast tre veckor. Kurserna kompletteras med exkursioner till olika

strandområden. Utredningsmannen har ingen erinran mot att denna ordning

bibehålies vid Lunds universitet.

Utredningsmannen har i enlighet med sina direktiv ingående prövat frågan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 19 6 i 7

om under hur stor del av året kurser kan anordnas vid fältstationerna. Efter

ingående överläggningar med experterna i utredningen har utredningsmannen

kommit till den uppfattningen — vilken biträdes av experterna — att den för

marinzoologiska kurser lämpliga tidsperioden omfattar slutet av maj till slutet

av september. Under denna tid bör enligt utredningsmannen fyra kurser kunna

genomföras. En sådan förläggning kräver icke någon väsentlig ändring av studieplanerna

för zoologiämnet. Skulle kursantalet per säsong av kapacitetshöjande

skäl anses böra ökas till fem blir emellertid en omläggning aktuell. Enligt experterna

kommer dessa förändringar att beröra icke endast studieplanerna för ämnet

zoologi utan även studieplanerna för de vanligaste kombinationsämnena till

zoologi i filosofisk ämbetsexamen. Utredningsmannen finner i likhet med experterna

att ställningstagande till frågan om en utökning av antalet kurser till

fem per säsong och fältstation kan anstå tills erfarenhet under några år vunnits

av fyra kursomgångar per säsong.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag dels att en undervisningsgrupp

bör omfatta 25 studerande och en föreläsningsgrupp (2 X 25) 50 studerande,

dels att fyra kurser anordnas per säsong och fältstation. Detta innebär,

att en fältstations årliga kapacitet skulle uppgå till sammanlagt (50 X 4) 200

kursplatser. Med fem kursomgångar per år skulle kapaciteten bli (50 X 5) 250

kursplatser.

4. Fältstationernas lokalisering

Utredningsmannen har liksom experterna funnit sig böra tillråda en viss

återhållsamhet i fråga om utökning av den marinzoologiska kursverksamheten

inom Gullmaren-räjongen, till vilken Klubbans och Kristinebergs stationer är

lokaliserade. Orsakerna härtill anges vara, att den förorening av Gullmarsfjordens

inre delar — Saltkällefjorden och Bredungen — som emanerar från närbelägna

industrier, redan paverkar och i framtiden kommer att i än högre grad

påverka vissa marinzoologiska fyndplatser i Gullmarens vattenområde. Föroreningen

förväntas öka genom tillkomsten av bl. a. ytterligare industrianläggningar

vid Saltkällefjorden, genom utbyggnad av vissa sjöförsvarsetablissement

vid Gullmarsvik och genom den starkt ökande sommarstugebebyggelsen vid

Gullmaren. Länsmyndigheterna har — framhåller utredningsmannen bedömt

situationen vara så prekär, att de diskuterat inrättandet av ett vattenvårdsförbund

för Gullmarsfjorden och dess tillrinningsområde. Vidare anför utredningsmannen,

att belastningen på de av vattenföroreningen ännu icke påverkade

fyndplatserna i Gullmarsfjorden och i vattenområdena utanför fjordens mynning

kommer att öka dels på grund av bortfall av vissa fyndplatser, dels pa

grund av ökat antal marinzoologiska kurser vid de på Gullmarsfjorden replierande

stationerna. Med hänsyn till nämnda förhållanden anser utredningsmannen,

att en ny fältstation för marinzoologi med ett från Gullmarsfjordens vattensystem

väl skilt undersökningsområde bör upprättas.

Utredningsmannen ansluter sig till byggnadsstyrelsens förslag, redovisat i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

förutnämnda fältstationsutredning, att den vid Gullmaren belägna Klubbans

biologiska station bygges ut för en större utbildningskapacitet. Han förordar

därjämte, att en ny marinzoologisk fältstation upprättas på Tjämö inom Kosteromradet

i norra Bohuslän. En sadan fördelning av undervisningsresurserna

skulle enligt utredningsmannen utesluta den risk för felinvestering, som ett alltför

intensivt utnyttjande av Gullmaren för marinzoologiskt kursbruk skulle

innebära. En vid Sannäsfjorden söder om Tjärnöområdet projekterad anläggning

för behandling av utbränt reaktorbränsle synes, enligt utredningsmannens mening,

med hänsyn till avståndet till Tjämö och i övrigt nu kända förhållanden

icke kunna paverka denna stations undersökningsplatser i någon nämnvärd

utsträckning.

I direktiven till utredningsmannen erinrades om att utredning pågick om

fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil. Utredningsmannen borde därför

halla nära kontakt med denna utredning, eftersom de lokaler, som detta

laboratorium disponerade, framdeles kunde tänkas bli disponibla för andra ändamål.

Utredningsmannen framhåller, att frågan om ianspråktagande av Lysekilslaboratoriet

för närvarande icke är mogen för lösning, eftersom vederbörande

utredning ännu icke framlagt något förslag. Utredningsmannen redovisar emellertid

en beräkning av den kapacitet som Lysekilslaboratoriet skulle representera.

Beräkningen har baserats på antagandet om fyra kurser med 20 deltagare per

kurs. Detta ger tillsammans med Klubbans station (50 + 20) X 4 = 280 kursplatser

per år. Behovet av kursplatser för universiteten bortsett från Lunds

universitet är enligt den tidigare redovisade sammanställningen följande.

Klubbans station och Lysekilslaboratoriet skulle enligt utredningsmannen

kunna tillgodose kursplatsbehovet under de närmaste åren. Då emellertid en

utredning pagar beträffande Lysekilslaboratoriet har utredningsmannen, såsom

tidigare nämnts, icke tagit ställning till frågan om utnyttjande av detta laboratorium

för universitetens fältstationskurser.

Klubbans station anses vara en typisk kursstation medan Knstinebergs station

anses vara en utpräglad forskningsstation, där kursundervisning på tvåbetygsnivån

spelar en endast supplementär roll. Utredningsmannen avstyrker,

att Kristinebergs zoologiska station byggs ut för kursundervisning. Han anser,

att stationen bör bibehållas vid nuvarande målsättning såsom en i första hand

för högre zoologisk forskning avsedd institution.

En preliminär kostnadsjämförelse mellan alternativet Kristineberg och alternativet

Tjämö utvisar enligt utredningsmannen, att det förra alternativet icke

behöver innefatta kostnader för markförvärv, vilket däremot blir nödvändigt

för genomförande av Tjämö-alternativet. På Tjärnö finns emellertid ett flertal

byggnader, vilka kan förvärvas för måttliga kostnader och tagas i anspråk för

1963/64

138

1964/65

160

1965/66—1968/69

300

1969/70

334

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts ''proposition nr 72 år 1964 9

bl. a. förläggningsändamål. Kristinebergsalternativet förutsätter, att nya byggnader

uppföres för kursundervisning. Utredningsmannen håller före, att någon

egentlig kostnadsbesparing icke kan vinnas genom utbyggnad av Kristinebergsstationen

i stället för upprättande av en ny station på Tjärnö.

Såvitt utredningsmannen har kunnat finna skulle den ekonomiska konsekvensen

av bifall till förslaget om överflyttning av Stockholms universitets marinbiologiska

kurser från Kristinebergs station till en ny station på Tjärnö bli, att

de under nämnda universitets materielanslag beräknade medlen — 15 000 kr. —

för de marinbiologiska kurserna vid Kristinebergs station kan bortfalla fr. o. m.

det budgetår, varunder ifrågavarande kurser överflyttas från Kristineberg till

Tjärnö.

Beträffande anordnande av fältstationsplatser för Lunds universitet anför

utredningsmannen bl. a. följande.

Möjligheterna för Lunds universitet att även efter en ökning av studerandeantalet

kunna förlägga undervisningen till Helsingörlaboratoriet är beroende

bl. a. av om en där planerad utbyggnad kommer till stånd. För att närmare

klarlägga förutsättningarna för ett fortsatt samarbete på det marinzoologiska

området har efter överläggningar mellan representanter för Köpenhamns och

Lunds universitet ett förslag till avtal utarbetats, vilket reglerar åtagandena på

ömse sidor. Avtalsförslaget, vilket för att bli gällande givetvis förutsätter ett

godkännande av respektive länders myndigheter, innebär i huvudsak, att för

den obligatoriska tvåbetygskursen vid Lunds universitet tillhandahålles vid Helsingörlaboratoriet

undervisningslokaler, viss del av undervisningen och fri förläggning

samt förplägnad till självkostnadspris. Lunds universitet tillhandahåller

sitt undersökningsfartyg för de båda universitetens undervisningsbehov.

Även beträffande den högre undervisningen och forskningen förutsättes ett omfattande

samarbete.

Kostnaden för utbyggnaden av laboratoriet till den erforderliga kapaciteten,

som beräknas uppgå till omkring 1 500 000 danska kr., skulle helt bestridas från

dansk sida, medan det förutsättes att viss utrustning till en sammanlagd kostnad

av omkring 250 000 danska kr. (omkring 190 000 svenska kr.) skulle bestridas

från svensk sida.

Utredningsmannen har för sin del tillstyrkt det åberopade avtalsförslaget, som

har följande lydelse.

A. Allmänna synpimkter

1. Det samarbete, som på det marinzoologiska området bedrives mellan de båda

universiteten, är ett led i strävan att utvidga och fördjupa de intemordiska

kontakterna beträffande universitetsundervisningen och forskningen. Det ligger

sålunda helt i linje med den nordiska kulturkommissionens rekommendationer.

2. För båda universiteten har detta praktiska samarbete, som pågått alltsedan

färdigställandet av Marinbiologisk Laboratorium i Helsingör år 1958, redan

givit värdefulla resultat och mycket goda löften för framtiden. Det är ett

gemensamt intresse att det fortsättes och fördjupas.

3. Detta avtal, vilket innebär en precisering och utvidgning av tidigare mera

provisoriska överenskommelser, är en konsekvens av den utvidgning av den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

zoologiska undervisningen som förutses och förbereds vid båda universiteten.

Denna måste medföra en betydande utökning av Helsingörlaboratoriets lokaler

och utrustning samt en ytterligare samordning av arbetsprogrammet. Nuvarande

resurser medger ej den nödvändiga ökningen av studentantalet.

4. Utbyggnaden av Marinbiologisk Laboratorium till den kapacitet som fordras

för att mottaga det ökade studentantalet kräver investeringar från såväl

dansk som svensk sida. Det förutsättes att byggnadskostnaden, avseende en

nybyggnad inrymmande kurslaboratorium, hörsal, förberedelserum, bibliotek,

samt vissa forsknings- och akvarieutrymmen bestrides från dansk sida. Den

har preliminärt beräknats till ca 1 500 000 d. kr. Å andra sidan förutsättes

att viss inredning och utrustning, i första hand del av kostnaden för saltvattenledningen,

tryckluftsanläggningen samt utrustningen av kurslaboratorium

och förberedelserum till ett sammanlagt belopp om ca 250 000 d. kr.

bestrides från svensk sida.

5. Det avtal rörande det löpande arbetet, som specificeras under B och C härnedan,

avser tills vidare att gälla med nuvarande årliga intagning av zoologistuderande,

samt, sedan de i punkten A: 4 specificerade förutsättningarna

uppfyllts även efter den nu planerade ökningen av intagningen vid de båda

universiteten för Lunds universitets del till ca 75 tvåbetygsstuderande per

år. För Köpenhamns universitet kommer intagningen också, ehuru vid en

senare tidpunkt, att uppnå ungefär samma siffra.

B. Lägre undervisning (avseende ämbetsexamen eller motsvarande)

1. Köpenhamns Universitet tillhandahåller för de lundensiska tvåbetygskurserna

i marinzoologi vid Marinbiologisk Laboratorium i Helsingör

a. undervisningslokaler

b. viss del av undervisningen enligt överenskommelse från kurs till kurs

c. fri förläggning samt utspisning till självkostnadspris för svenska lärare och

studenter.

2. Lunds universitet tillhandahåller fartyg för den vid Marinbiologisk Laboratorium

bedrivna undervisningen i marinzoologi för båda universitetens behov.

C. Högre undervisning och forskning

1. Arbetsplatser och — utanför kurstid — kostnadsfri förläggning tillhandahålles

svenska forskare vid Marinbiologisk Laboratorium. Efter laboratoriets

utbyggning kan kostnadsfri förläggning för svenska forskare normalt påräknas

även under kurstid.

2. Högre undervisning i zoologi vid Lunds universitet av direkt eller indirekt

intresse för marinzoologer står öppen för danska studerande i lika mån som

för universitetets egna studerande. Utbyte av lärare och handledare för all

högre marinzoologisk undervisning eftersträvas även för de tider då fältkurser

ej pågår.

3. Ömsesidigt utnyttjande av insamlingsapparatur och specialinstrument av

intresse för den marinzoologiska forskningen underlättas.

4. Utnyttjandet av de båda universitetens undersökningsfartyg för olika forskningsuppgifter

samordnas där så finnes lämpligt.

Utredningsmannen framhåller, att man från dansk sida uttryckligen förklarat

att det i avtalsförslaget angivna antalet av 75 tvåbetygsstuderande i zoologi vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

Lunds universitet kan höjas till det av de svenska myndigheterna önskade antalet

100, så snart detta påkallas från svensk sida. Någon höjning av den på

svenska staten fallande kostnaden för laboratorieutrustning vid Helsingörlaboratoriet

på grund av denna ökning av studerandeantalet beräknas icke bli erforderlig

enligt vad utredningsmannen inhämtat.

I samband med utformningen av det avtalsmässiga samarbetet mellan danska

och svenska universitetsmyndigheter beträffande utnyttjandet av Helsingörlaboratoriet

bör enligt utredningsmannen uppmärksammas behovet av garantier

för framtiden för det svenska utnyttjandet av laboratoriet för kursändamal i sa

måtto, att danska regeringen förklarar hinder icke möta mot att för kursundervisning

den danska delen av kontinentalsockeln får användas, liksom att,

reciprokt, svenska regeringen utfärdar motsvarande förklaring till förmån för de

danska intressena, såvitt gäller den svenska delen av kontinentalsockeln. Det

bör nämligen observeras, att 1958 års konvention om kontinentalsockeln i framtiden

kan komma att bli tillämplig.

5. Byggnadsarbeten m. in.

Utredningsmannen har, som förut nämnts, beträffande Klubbans station

räknat med dels ett studerandeantal av (2 X 25) 50 per kurs för två betyg, dels

med fyra kurser per säsong (år). Detta innebär en årlig kapacitet på (4 X 50)

200 kursplatser. För att denna kapacitet skall kunna uppnås erfordras följande

byggnadsåtgärder.

1. Nybyggnad av kurslaboratorium för 50 studerande;

2. Nybyggnad av förläggningsbyggnad med 28 platser. Tillsammans med befintlig

förläggningslokal beredes härigenom förläggningsutrymmen för 50 kursdeltagare;
3.

Vissa mindre omändringsarbeten på den befintliga laboratoriebyggnaden, så

att densamma bl. a. ger plats för bilokaler såsom mörkrum, redskapsmagasin

och förråd m. m.;

4. Vissa mindre förbättringsarbeten på befintlig förläggningsbyggnad;

5. Utökning av hamnens kapacitet bl. a. genom förlängning av piren.

Utredningsmannen förordar vidare att mässlokal skall finnas vid stationen, sa

att nuvarande arrangemang med självhushåll för studenter i förening med anlitande

av matserveringar på orten kan upphöra. Härför talar enligt utredningsmannen

såväl studentsociala som hygieniska skäl. Utredningsmannen erinrar

också om att den nya stationen på Tjärnö föreslås få måltidsservering i mässlokal,

varför anledning i och för sig saknas att icke ge Klubbans station samma

standard. Då emellertid för utredningsmannen framhållits, att studenterna själva

inte önskar måltidsservice utan föredrar att anlita matserveringar i det närbelägna

Fiskebäckskil, anser utredningsmannen att slutlig ställning icke nu bör

tagas till frågan om anordnande av mäss vid Klubbans station.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

De av utredningsmannen förordade nyanläggnings- och ombyggnadsarbetena

är visserligen något mera omfattande än de som programmerats i byggnadsstyrelsens

fältstationsutredning, men utredningsmannen anser det likväl vara realistiskt

att räkna med de kostnader, som upptagits i denna eller omkring

500 000 kr.

I samband med behandlingen av Klubbanstationens byggnadsfrågor anmäler

utredningsmannen, att en i förhållande till stationen välbelägen tomt torde vara

till salu. Enligt utredningsmannen vore det förmånligt för statsverket att förvärva

denna med hänsyn till en framtida utbyggnad av stationen.

Den av utredningsmannen föreslagna nya stationen på T jämo föreslås få

samma kapacitet som Klubbans station, dvs. 200 kursplatser. På platsen finns

en byggnad, som använts för pensionat, vilken enligt förslaget skulle förvärvas

av staten. Pensionatsbyggnaden erbjuder i befintligt skick utrymmen för förläggning

och förplägnad i den utsträckning, som erfordras för Göteborgs och

Stockholms universitets behov. För förvärv av fastigheten — inklusive vissa

inventarier som kan utnyttjas för den avsedda verksamheten — samt för vissa

förberedande åtgärder har 300 000 kr. beräknats erforderliga.

Byggnadsstyrelsens i fältstationsutredningen redovisade program för nyanläggningar

och ombyggnadsarbeten vid Tjärnöstationen omfattar följande.

1. Nybyggnad för kurslaboratorium för 50 studerande;

2. Vissa yttre anläggningsarbeten innefattande bl. a. va-arbeten och anordnande

av djupvattenintag (saltvatten);

3. Anläggande av ny hamnpir;

4. Vissa mindre ombyggnadsåtgärder i befintliga byggnader.

Kostnaderna för dessa arbeten har byggnadsstyrelsen uppskattat till omkring

550 000 kr.

Utredningsmannen har granskat förevarande byggnadsprogram och funnit,

att detsamma i allt väsentligt kan godtagas. På grund av att en byggnad, som

hade varit lämplig som förläggningsbyggnad, numera försålts måste på någon

närbelägen tomt en ersättningsbyggnad uppföras. Utredningsmannen anser, att

det är tillräckligt med en barackbyggnad. Kostnaden härför beräknar styrelsen

till 50 000 kr. Den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för fastighetsförvärv

och vissa byggnadsåtgärder bör därför höjas från 550 000 kr. till 000 000 kr.

Totalt beräknas medelsbehovet för fastighetsförvärv och byggnadsåtgärder för

Tjärnöstationen sålunda till (300 000 -f 600 000 =) 900 000 kr.

För marinbiologiska laboratoriet i Helsingör förutsättes enligt avtalsförslaget

icke några bidrag från svensk sida till byggnadsåtgärder. För laboratoriet i Lysekil

har utredningsmannen, såsom tidigare nämnts, icke framlagt något förslag.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag följande kostnader för

fastighetsförvärv och byggnadsåtgärder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

13

Tjärnö zoologiska station .

Klubbans biologiska station

Kronor

....... 900 000

....... 500 000

Summa 1 400 000

Utredningsmannen har undersökt, om barackbyggnader kan komma i fråga

vid fältstationernas utbyggnad. Från vattenfallsstyrelsen har inhämtats uppgifter

om barackbyggnader, som friställes inom vattenfallsverket. Dessa undersökningar

har givit till resultat, att baracker med utrymme för 30 man kan

erhållas för ca 75 000 kr. och baracker för 26—30 man för ca 55 000 kr. Såvitt

utredningsmannen kunnat finna av ritningar kan dylika baracker efter vissa

inredningsändringar användas som förläggningsutrymmen. Enligt utredningsmannen

bör det ankomma på byggnadsstyrelsen att i samband med remissbehandlingen

av betänkandet eller vid senare tidpunkt företaga närmare utredning

och framlägga förslag.

Eftersom vattenfallsverkets övertaliga baracker inte ansetts lämpliga att

aptera till laboratoriebyggnader — varav behov enligt den förut lämnade redogörelsen

föreligger vid såväl stationerna vid Klubban som på Tjärnö — har

utredningsmannen vänt sig till fångvårdsstyrelsen med förfrågan huruvida styrelsen

kan tillverka barackbyggnader för fältstationer. Styrelsen har förklarat

sig kunna offerera såväl förläggnings- som laboratoriebaracker. Utredningsmannen

har därför anmodat fångvårdsstyrelsen att lämna förslag till byggnadsstyrelsen

rörande såväl laboratoriebyggnader som förläggningsbyggnader för de

aktuella fältstationerna.

6. Inredning och utrustning in. m.

Inredning och utrustning

I fältstationsutredningen har byggnadsstyrelsen beträffande Klubbans station

preliminärt uppskattat kostnaderna för erforderlig inredning och utrustning av

kurslaboratorium och förläggningsutrymmen till 120 000 kr. Mot denna beräkning

har utredningsmannen icke något att invända men erinrar om att i kostnaderna

ej inkluderas mäss- och kökslokaler.

Beträffande den föreslagna stationen på Tjärnö erfordras enligt byggnadsstyrelsens

fältstationsutredning för inredning och utrustning av kurslaboratorium

och förläggnings- och mässutrymmen 150 000 kr. Då ersättningsbyggnad

måste skaffas för en numera försåld byggnad anser utredningsmannen att anslaget

till inredning och utrustning bör uppräknas till 175 000 kr.

Det förut redovisade förslaget till avtal mellan Köpenhamns och Lunds universitet

rörande utnyttjandet av laboratoriet i Helsingör innebär, att svenska

staten skall svara för viss inredning och utrustning av laboratoriet till en kostnad

av 250 000 danska kr., motsvarande 190 000 svenska kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964

Undersökningsbåtar

Klubbans station disponerar för närvarande en äldre men väl underhållen

undersökningsbat »Akka». Stationen måste emellertid enligt utredningsmannen

förses med en större undersökningsbåt. Den befintliga båten föreslås bli utnyttjad

huvudsakligen av trebetygsstuderande, licentiander och doktorander. Utredningsmannen

motsätter sig icke att — åtminstone tills vidare — såsom större

undersökningsbåt vid Klubbans station tages i anspråk den statens naturvetenskapliga

forskningsråd nu tillhöriga f. d. minsveparen »Sagitta», dock under

förutsättning att sjöfartsverket godkänner båten såsom sjövärdig. Forskningsrådet

uppges ha erbjudit sig att överlåta båten till Uppsala universitet mot att

universitetet svarar för båtens drift, underhåll och bemanning.

För stationen på Tjärnö föreslår utredningsmannen — liksom byggnadsstyrelsen

i fältstationsutredningen — 100 000 kr. för inköp av dels ett undersökningsfartyg

inklusive erforderlig utrustning dels vissa mindre båtar, som erfordras

vid stationen. För anskaffande av en mindre undersökningsbåt på ca 25—30

fot föreslår utredningsmannen därutöver att 15 000 kr. anvisas.

Lunds universitet har, enligt vad utredningsmannen uppger, nyligen inköpt

en begagnad trätrålare, som är avsedd att användas som undersökningsfartyg.

Fartyget uppges vara i behov av bl. a. motorbyte och förbättrad vinschutrustning

och föreslås bli försedd med »Decca»-navigatör och färdskrivare. För dessa

ändamål beräknar utredningsmannen ett belopp av 65 000 kr.

Utredningsmannens förslag rörande inredning och utrustning samt undersökningsbåtar

kan sammanfattas på följande sätt.

Inredning och Undersökutrustning,

kr. ningsbåtar, kr.

Klubbans biologiska station ...................... 120 000 _

Tjärnö zoologiska station ........................ 175 000 115 000

Laboratoriet i Helsingör (universitetet i Lund)...... 190 000 65 000

Summa 485 000 180 000

Dessa anslagsbehov är av engångsnatur. Utredningsmannen finner emellertid,

att de fältstationer, som förutses bli tilldelade undersökningsbåtar, även måste

erhålla årliga drift- och utrustningsanslag för båtverksamheten. Häri innefattas

icke kostnader för bemanning.

De årliga drift- och utrustningskostnaderna för båtverksamheten har utredningsmannen

beräknat på grundval av motsvarande kostnader för fiskeristyrelsens

undersöknings-, fångst- och arbetsbatar. Utredningsmannen föreslår för

vardera Klubbans och Tjärnö stationer — vid en verksamhetsperiod om sex

månader om året — 30 000 kr. per år och undersökningsbåt och 5 000 kr. per år

för de mindre fångst- och arbetsbåtarna, sålunda sammanlagt 35 000 kr. per år

för varje station. Den befintliga undersökningsbåten för Lunds universitet avses

enligt det föreliggande avtalsförslaget betjäna även de danska studerandena vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

laboratoriet i Helsingör, vilket skulle utgöra motprestation till de danska utfästelserna

inom samarbetsavtalets ram. Denna bat maste hallas igång under

hela året. De årliga driftkostnaderna beräknas till 45 000 kr., vartill kommer ca

8 800 kr. utgörande hyra för en s. k. Decca-installation. Sammanlagt uppgår

sålunda dessa kostnader till ca 54 000 kr. per år.

De årliga drift- och utrustningskostnaderna för båtverksamheten framgår av

följande sammanställning.

Kronor

Klubbans biologiska station..............

Tjärnö zoologiska station................

Laboratoriet i Helsingör (Lunds universitet)

....... 35 000

....... 35 000

....... 54 000

Summa 124 000

7. Personal

Den nuvarande personalen vid Klubbans station framgar av följande sammanställning.

Personalen är för närvarande icke lönegradsplacerad.

Kronor

1 vaktmästare-båtförare (helår)

1 draggmästare (4—5 månader)

....... 13 200

....... 4 800

Summa 18 000

Utredningsmannen framlägger följande förslag rörande personalbehovet vid

Klubbans station:

Kronor

1 vaktmästare-båtförare utbytes mot institutionstekniker i Ae 9----

Ersättning för skeppargöromål till denne........................

2 draggmästare (6 månader) i Ag 7...............................

2 städerskor (6 månader)........................................

1 befälhavare på »Sagitta» (6 månader) ..........................

1 skepparbiträde (6 månader) ...................................

Övrig personal..................................................

Summa

13 512

1 200

12 204

4 800

7 800

7 200

10 000

56 716

Förslaget innebär, förutom lönegradsplacering av tre befattningshavare, en

ökning av lönekostnaderna med 38 716 kr.

Personalbehovet för Tjärnö zoologiska station, vilken enligt utredningsmannens

förslag skall få samma kapacitet som Klubbans station men förses med

mera utbyggda serviceanordningar för studenterna, beräknas av utredningsmannen

enligt följande sammanställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

Kronor

1 husmoder (6 månader) i Ag 12 ................................. 7 932

3 ekonomibiträden (6 månader) i Ag 5............................ 16 524

2 städerskor (6 månader)........................................ 4 goo

1 institutionstekniker (helår) i Ae 9 .............................. 13 512

Ersättning för skeppargöromål till denne........................ 1 200

2 draggmästare (6 månader) Ag 7 ................................ 12 204

Övrig personal.................................................. i0 000

Summa 66172

Lunds universitets undersökningsbåt »Bertil Hanström» avses, såsom tidigare

nämnts, hållas i gång aret om. Med hänsyn till att ingen befattningshavare på

båten avses tjänstgöra under någon del av året vid någon institution anser utredningsmannen,

att båtpersonalen bör anställas enligt kollektivavtal. Utredningsmannen

föreslår för båtens bemanning en befälhavare och två biträden.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för denna personal beräknar utredningsmannen

till 50 000 kr.

Utredningsmannens förslag rörande anslag till personal vid de olika stationerna

kan sammanfattas enligt följande.

Kronor

Klubbans biologiska station...................................... 41 71g

Undersökningsbåten »Sagitta» (Klubbans station).................. 15 000

Tjämö zoologiska station ........................................ 66 172

Lunds universitet (laboratoriet i Helsingör)........................ 50 qoo

Summa 172 888

8. Fördelningen av kursplatser

Utredningsmannen föreslår, att det bör ankomma på universitetskanslersämbetet

att fördela tillgängliga kursplatser vid stationerna vid Klubban och på

Tjärnö. Ämbetet föreslås ärligen senast den 1 april — på grundval av inkomna

uppgifter från de zoologiska institutionerna — skola fördela de för varje säsong

tillgängliga kursplatserna. Enligt utredningsmannen bör ämbetet vid fördelningen

av platserna taga hänsyn till att Klubbans station är en donation till

Uppsala universitet. Med hänsyn härtill bör kursplatserna vid denna station i

första hand reserveras för de zoologistuderande vid detta universitet. Den föreslagna

upprustningen av Klubbans station bör enligt utredningsmannen förknippas

med det villkoret, att — därest kursplatserna inte tagas helt i anspråk

av Uppsala universitet — andra lärosäten bör beredas kursplatser vid denna

station. Umeå universitets behov av kursplatser i marin zoologi synes i detta

fall enligt utredningsmannen närmast böra komma i fråga. Den föreslagna nya

stationen på Tjärnö bör enligt utredningsmannen i första hand betjäna universiteten

i Göteborg och Stockholm.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ta proposition nr 72 år 1964

I följande sammanställning redovisas av utredningsmannen gjord beräkning

av dels antalet tvåbetygsplatser i zoologi vid lärosätena, dels antalet kursplatser

vid fältstationerna i marin zoologi.

Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Plan 63

Lärosäteskapacitet

(utom Lund) .....

138

160

300

300

300

300

334

500

Fältstationskapacitet

(Klubban o. Tjärnö)

254

400

400

400

400

400

400

500

Över- (-)-) eller under- (—) kapacitet ....

+ 116

+ 240

+ 100

+ 100

+ 100

+ 100

+ 66

(± 0)

Kapacitet vid Lunds

universitet ........

48

48

72

72

72

72

72

100

Kapacitet vid labora- toriet i Helsingör ..

50

50

75

75

75

75

75

100

Den överkapacitet, som enligt sammanställningen skulle finnas på fältstationerna,

måste enligt utredningsmannen bedömas med viss försiktighet. Vissa kursplatser

bör nämligen beräknas för trebetygsstuderande, licentiander och doktorander.

Antalet trebetygsstuderande kan beräknas till ca 15 % av antalet tvåbetygsstuderande

i zoologi. Vidare anses visst antal kursplatser på fältstationerna

böra reserveras för deltagare i sådana kurser, som ges för komplettering

från ett till två betyg. Vid vissa lärosäten förekommer det också, att vissa fältstation

smoment ingår redan i studierna för ett betyg. Det synes utredningsmannen

inte heller uteslutet, att fältstationsundervisning kan komma att erfordras

för allmänbiologisk lärarutbildning på andra orter än universitetsorterna.

Främsta anledningen till att de framlagda beräkningarna på överkapaciteten vid

fältstationerna måste bedömas med försiktighet ligger enligt utredningsmannen i

osäkerheten beträffande omfattningen av och takten i utbyggnaden av undervisningsutrymmena

vid lärosätena.

C. Yttranden

Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt utredningsmannens förslag till

lösning av fältstationsfrågan för den marinbiologiska undervisningen. Sålunda

tillstyrker universitetslcanslersämbetet i likhet med de matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna huvudpunkterna i förslaget. Förslaget att upprätta e n n y

fältstation på Tjärnö för att uppnå tillräcklig utbildningskapacitet i

marin biologi förordas av såväl universitetsmyndighetema som övriga remissinstanser.

Statskontoret anför i sitt yttrande bl. a., att behovet av kursplatser i

första hand bör tillgodoses genom att en fast station skapas på Tjärnö. Risken

för föroreningar i Gullmarsfjordens inre delar anses i flertalet yttranden tala för

Tjämöaltemativet. Vetenskapsakademien tillstyrker förslaget om en ny station

på Tjärnö med följande motivering:

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19611- 1 samt. Nr 78

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

En utbyggnad för kursändamål av stationerna vid såväl Klubban som Kristineberg

— i den omfattning som vid frånvaro av Tjärnöalternativet skulle behövas

— skulle innebära ett oförsvarligt förslitande av bottnarna i Gullmarsfjorden

och angränsande skärgård.

Likartade synpunkter framföres av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Uppsala och av fiskeristyrelsen.

Universitetskanslersämbetet säger sig ha hyst viss tvekan inför den föreslagna

utbyggnaden av Klubbans biologiska station med hänsyn

till risken för förorening av Gullmarsfjorden. Ämbetet tillstyrker emellertid utbyggnaden

men uttalar bl. a. att det torde kunna anstå med utbyggnaden till

året efter det Tjärnöstationen upprättats. Härför talar också enligt ämbetet den

omständigheten, att båtfrågan för Klubbans station synes behöva ytterligare

övervägas.

Beträffande havsfiskelaboratoriet i Lysekil uttalar utredningen

rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m.,

att den avser att föreslå att verksamheten vid laboratoriet flyttas till göteborgsregionen.

Utredningen framhåller, att om nya lokaler kan förhyras inom denna

region utflyttning från Lysekilslaboratoriet kan ske tidigast under senare delen

av 1965. Om lokaler måste nybyggas kan laboratoriet bli ledigt tidigast 1967.

Utredningen anser, att havsfiskelaboratoriet efter en utflyttning till göteborgsregionen

i begränsad omfattning är i behov av fältstationsutrymmen inom gullmarsområdet,

en uppfattning som även understrukits av fiskeristyrelsen.

Förslaget till samarbetsavtal mellan universiteten i Köpenhamn och Lund

rörande det marinbiologiska laboratoriet i Helsingör tillstyrkes

av bl. a. den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Vetenskapsakademien anser det vara mycket angeläget, att Kr ist in ebergs

zoologiska station reserveras för forskning och utbildning på

forskarnivå, en uppfattning som framföres även av matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten i Stockholm.

Det i utredningsförslaget förordade antalet utbildningsplatser

har berörts av statskontoret, som anser, att större utbyggnadsplaner vid Klubbans

station tills vidare bör anstå. Ämbetsverket anför härom bl. a. följande.

Av utredningsmaterialet framgår emellertid, att behovet av fältstationsplatser

för de ovannämnda universiteten fram till år 1969 stannar vid 300 för att år 1970

öka till 334 och därefter måhända stiga till den i direktiven förutsatta slutsiffran

500. Principiellt anser statskontoret därför, att behovet av kursplatser i första

hand bör tillgodoses genom att en fast station skapas på Tjämö. Däremot ställer

sig ämbetsverket tveksamt till tanken att redan nu utbygga Klubbans station

till en årskapacitet av 200 platser. Som tidigare nämnts finnes en reserv i det

förhållandet att kursperioderna, om så visar sig nödvändigt, kan förlängas och

härtill kommer, att det i nuvarande läge icke är klart, om det platsantal som

framdeles kan ställas till förfogande vid havsfiskelaboratoriet blir begränsat till

4 X 20. Denna fråga torde sammanhänga med vilken framtida användning havsfiskelaboratoriets

byggnad kommer att få. Med den kursintensitet som föreslagits

av utredningsmannen är undervisningskapaciteten vid Klubbans fältstation re
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

dan uppe vid drygt 100 platser per år. Tillsammans med den blivande Tjärnöstationcn

täcker sålunda dessa bägge fältstationer behovet fram till 1970.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala framhåller, att det f. n.

torde vara omöjligt att beräkna kursbehovet i marinzoologi med hänsyn bl. a. till

pågående utredning om lärarutbildningen.

Förslaget om undervisningsgruppernas storlek har i allmänhet

godtagits av remissinstanserna liksom förslaget om antalet kursomgångar

per säsong. Till förslagen i dessa hänseenden ansluter sig bl. a.

statskontoret, som emellertid understryker följande.

Viss förlängning av kursperioden bör i och för sig kunna vara möjlig, om det

skulle visa sig erforderligt. En dylik förlängning torde medföra vissa pedagogiska

komplikationer, vilka i så fall finge avvägas mot de investeringsbegränsningar,

som härigenom kunde vinnas vid fältstationerna. Ämbetsverket har velat peka

på denna elasticitet i fråga om fältstationernas utnyttjande, då den otvivelaktigt

representerar en viss reserv som bör hållas i minnet vid bedömningen av den

aktuella nybyggnadsplaneringen.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala påpekar, att en anpassning

till den föreslagna gruppstorleken icke är möjlig för universitetets del, då

såväl zoofysiologiska som växtfysiologiska institutionerna endast kan mottaga

(2 X 20) 40 laboranter.

Beträffande förslaget om fördelning av kursplatserna vid fältstationema

framhåller universitetskanslersämbetet följande.

Fördelningen bör i första hand ske efter överenskommelse mellan vederbörande

vid universiteten. Först om på detta sätt en tillfredsställande och rättvis fördelning

ej kan åstadkommas bör det ankomma på kanslersämbetet att vidtaga

reglerande åtgärder.

1962 års umeåkommitté förutsätter, att umeåstudenterna beredes samma förutsättningar

för deltagande i marinzoologiska fältstationskurser som de studerande

vid landets övriga universitet. Det synes enligt kommitténs uppfattning

för universitetets i Umeå del sakna betydelse, om kurserna förlägges till Klubban

eller Tjärnö.

Beträffande byggnadsarbeten m. m. inhämtas av statskontorets yttrande

bl. a. följande.

Klubbans biologiska station. Inom stationsområdet finnes f. n. byggnader omfattande

laboratorielokaler för bl. a. 27 tvåbetygsstuderande och förläggningsplats

i särskild byggnad för ca 17 studenter. Lokalerna är behäftade med vissa

brister. En ny förläggningsbarack för ca 10 studenter torde vara påkallad. Gott

om utrymme för en sådan finnes på den tomt, där nuvarande förläggningsbyggnad

är belägen. Förvärv av ytterligare markområde i anslutning till förläggningstomten

avstyrkes därför. Den befintliga förläggningsbyggnaden är emellertid

i behov av förbättringsåtgärder, varför medel bör beräknas för detta ändamål.

Den planerade nya förläggningslokalen bör givetvis placeras så på tomten

att den kan tillbyggas, om så framdeles skulle bli erforderligt. Genom tillkomsten

av nya och bättre förläggningsutrymmen räknar statskontoret med att den nu
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

varande laboratoriebyggnaden skall kunna helt frigöras för undervisningsändamål,

inkl. viss trcbetygsundervisning. Även laboratoriebyggnaden påkallar vissa

förbättringsarbeten, för vilka medel bör beräknas. Sammanlagt torde kostnaderna

för ny förläggningsbarack jämte omändrings- och förbättringsarbeten på

befintliga byggnader icke överskrida 200 000 kr.

T jämo zoologiska station. Statskontoret tillstyrker förvärv av det s. k. Tjärnöpensionatet,

vilket f. n. förhyrs av Göteborgs universitet och begagnas såsom

fältstation för universitetet. Å området finnes byggnader med utrymmen, lämpliga

som mässlokaler, och med förläggningsplats för sammanlagt ca 40 personer i

en- och tvåbäddsrum. Till området hörde ursprungligen ytterligare en fastighet,

som emellertid blivit föremål för mellanförsäljning. Köpeskillingen för det återstående

området och därtill hörande byggnader inkl. inventarier uppgår enligt

vad som under hand inhämtas till 200 000 kr. På området finnes möjlighet att

uppföra icke blott den planerade laboratoriebyggnaden utan även ytterligare en

förläggningsbyggnad. Någon utökning av tomtområdet är sålunda icke i och för

sig påkallad. Det synes emellertid ur arronderingssypunkt vara lämpligt att en

intill området gränsande strandremsa förvärvas. Den sammanlagda kostnaden

för inköp av de nu berörda områdena och de förberedande åtgärder, som kräves

för iordningställandet av de därå befintliga byggnaderna, kommer att betydligt

underskrida det av utredningen beräknade beloppet 300 000 kr. Ställning till

förvärvet av de nu berörda områdena på Tjärnö synes böra tagas snarast möjligt,

då det här är fråga om mark och byggnader, som torde vara mycket lämpade för

fritidsändamål. I enlighet med utredningens förslag räknar statskontoret med att

på området kan uppföras en laboratoriebyggnad enligt av fångvårdsstyrelsen

uppgjorda ritningar. Då den till pensionatet hörande villan kan förmodas bli

lämplig som bostad för lärarpersonal, torde på området böra uppföras en förläggningsbarack

för högst 10 studenter. De sammanlagda kostnaderna för förvärv av

pensionatet jämte visst strandområde, för uppförande av laboratoriebyggnad och

förläggningsbarack samt för vissa yttre anläggningsarbeten ävensom vissa mindre

ombyggnadsåtgärder i befintliga byggnader beräknar statskontoret till högst

600 000 kr. I nämnda belopp ingår icke kostnad för anläggande av hamnpir.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att en utvidgning av markområdet för Klubbans

station skulle medge en fördelaktigare lösning av byggnadsfrågorna. Innan

fastighet förvärvas för Tjärnöstationen bör det klarläggas, om för utbyggnaden

tillräckliga markområden kan förvärvas, då mellanförsäljning av en lämplig fastighet

har skett.

Enligt styrelsen är ett ställningstagande till betänkandets förslag om uppförande

av baracker inte möjligt utan att ett närmare studium av bl. a. de föreslagna

nya lokalprogrammen. Styrelsen anser, att de av utredningsmannen godtagna

kostndsberäkningarna sannolikt är för låga.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala tillstyrker förvärv av

fastigheter för utbyggnad av Klubbans station. Fakulteten finner det också nödvändigt

att stationen får tillgång till mässlokal. Fångvårdsstyrelsen framhåller,

att dess fabriker har kapacitet att leverera monteringsfärdiga byggnader för fältstationerna.

Statskontoret berör även frågan om utbyggnad av hamnarna vid stationerna

och framhåller därvid bl. a. följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 ur 196b

Statskontoret har vid besök på respektive Tjårnö och Klubbans stationer

kommit till den uppfattningen, att därstädes föreslagna utbyggnadsarbeten löi

ökning av hamnarnas kapacitet skulle ställa sig oproportionellt kostsamma —

särskilt vid Tjärnöstationen — och därtill icke vara absolut nödvändiga. Pa

Tjärnö finnes sålunda möjlighet att hyra fisketralare jämte besättning i erforderlig

omfattning. Om det på längre sikt kan anses vara önskvärt att fältstationen

disponerar egen båt, torde det böra närmare undersökas om icke förlägg

ningsfrågan för båten kan lösas på billigare sätt än genom anläggande av en

kostnadskrävande stenpir. I fråga om Klubbans fältstation skulle enligt statskontorets

mening den rationellaste lösningen av batfragan ligga i en för samtliga

forskningsinstitutioner vid Gullmarsfjorden gemensam båtservice.

Beträffande undersökningsbatar ifrågasätter statskontoret, om naturvetenskapliga

forskningsrådets »Sagitta» är lämplig eller behövlig för den

undervisning, som det närmast är fråga om. Även matematisk-naturvetenslcapliga

fakulteten i Uppsala ifrågasätter »Sagittas» lämplighet. Fakulteten föreslår i

stället inköp av en fiskebåt till fångstfartyg och understryker vidare behovet av

upprustning av stationens gamla båt »Akka».

Statens naturvetenskapliga forskningsråd, framhåller, att »Sagittas» stabilitetsegenskaper

kan komma att ogynnsamt påverkas om den tar ombord ett 30-tal

personer, vilket utredningsmannen räknat med. Vetenskapsakademien framhåller

att därest »Sagitta» i fortsättningen helt skall reserveras för kursundervisningen

vid Klubbans station forskningen måste få ett nytt fartyg för sitt behov.

D. Departementschefen

Inledningsvis vill jag erinra om att genom beslut av förra årets riksdag i

anledning av propositionen 1963:172 uppställts såsom riktpunkt för utbildningskapaciteten

i ämnet zoologi vid universiteten ett studerandeantal av 600 på

tvåbetygsnivån omkring 1970. Detta innebär jämfört med nuvarande förhallanden

en tredubbling av kapaciteten. I den av byggnadsstyrelsen år 1962

framlagda utredningen om utbyggnad av fältstationerna räknades med ca 300

tvåbetygsplatser i zoologi, dvs. det antal, som förutsattes i 1960 ars utbjggnadsplan.

Utgångspunkten för den nu av en särskild utredningsman verkställda

överarbetningen, i vad avser de marinbiologiska fältstationerna, av byggnadsstvrelsens

utredning har varit att undersöka möjligheterna att anordna fältstationsplatser

för 600 tvåbetygsstuderande. I byggnadsstyrelsens utredning

räknades med att kursundervisning skulle pågå vid fältstationerna under ca två

månader av sommaren. En grundläggande fråga vid överarbetningen var att

undersöka huruvida stationerna kunde utnyttjas för kursundervisning under

en större del av året än vad byggnadsstyrelsen utgått från.

I det följande avser jag att på grundval av den nu verkställda överarbetningen

framlägga förslag rörande utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresur
-

serna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-

Utredningsmannen har ansett det möjligt att kurser vid stationerna bedrives

från slutet av maj till slutet av september. Med en tidslängd av fyra veckor per

kurs, vilket utredningsmannen räknat med, skulle fyra kursomgångar kunna

anordnas under denna tid. Fyra kursomgångar per säsong kan enligt utredningsmannen

genomföras utan någon väsentlig ändring av studieplanerna. Utredningsmannen

ställer sig icke främmande för en femte kursomgång men anser

att erfarenheterna av fyra kursomgångar per säsong bör avvaktas innan ställning

tages till ytterligare en kursomgång per säsong. En femte kursomgång skulle

enligt utredningsmannen medföra vissa omläggningar av studieplanerna. Utredningsmannens

förslag om fyra kursomgångar har icke mötts av några invändningar

från remissinstanserna. Statskontoret har emellertid framhållit, att de

pedagogiska komplikationer, som en förlängning av kursperioden utöver fyra

kursomgångar skulle medföra, måste vägas mot de investeringsbegränsningar,

som härigenom kan vinnas. För egen del anser jag i likhet med utredningsmannen,

att fyra kursomgångar per säsong först bör prövas, innan ställning tages till

eu femte kursomgång. Den möjlighet till kapacitetsökning vid fältstationema,

som en femte kursomgång innebär, bör emellertid som statskontoret påpekat

beaktas vid bedömningen av den aktuella nybyggnadsplaneringen. Jag återkommer

i fortsättningen till denna fråga.

För att tillgodose det i direktiven angivna behovet av kursplatser — 600 _

föreslår utredningsmannen, att Klubbans biologiska station bygges ut till en

kapacitet av 50 platser per kursomgång, att en ny zoologisk station upprättas

på Tjärnö med en kapacitet av 50 platser per kursomgång och att ett preliminärt

träffat samarbetsavtal mellan universiteten i Köpenhamn och Lund godkännes,

vilket skulle tillförsäkra Lunds universitet erforderligt antal kursplatser

vid Köpenhamns universitets marinbiologiska laboratorium i Helsingör. Vid fyra

kursomgångar per säsong skulle den årliga kapaciteten vid stationerna vid Klubban

och på Tjärnö uppgå till (2 X 4 X 50 =) 400 platser och vid fem kursomgångar

per säsong till (2 X 5 X 50 =) 500 kursplatser.

Vetenskapsakademiens zoologiska station vid Kristineberg, som nu utnyttjas

av bl. a. kursstuderande vid Stockholms universitet, föreslås av utredningsmannen

böra reserveras för studerande för högre betyg och för forskning. Beträffande

fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil, vilket enligt vad som

uttalats i direktiven till den pågående utredningen om organisationen av fiskeristyrelsens

laboratorieverksamhet, m. m. eventuellt kan bli disponibelt för annan

verksamhet, har utredningsmannen icke framlagt något förslag under hänvisning

till att ifrågavarande utredning ännu inte avslutats.

Enligt sina direktiv hade utredningsmannen i uppgift att undersöka möjligheterna

att anordna det erforderliga antalet kursplatser i första hand genom

utbyggnad av stationerna vid Klubban och Kristineberg, vilka båda är belägna

vid Gullmarsfjorden i mellersta Bohuslän. Utredningsmannen har — liksom den

expertgrupp, som biträtt honom — bestämt avstyrkt en koncentration av fältstationsresurserna

till enbart Gullmarsområdet. Skälen härtill är dels den för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:Is ■proposition nr 72 är 1964

orening av Gullmarens vattenområde, som redan föreligger och som befaras öka

på grund av bl. a. industrianläggningar och fritidsbebyggelse, dels den risk för

en utarmning av den marina faunan, som en kraftigt utökad fältstationsverksamhet

skulle medföra. De av utredningsmannen uttalade farhågorna har understrukits

av flera remissinstanser. Med hänsyn till vad utredningsmannen och

flera remissinstanser framhållit anser jag, att en utbyggnad av fältstationsrcsurserna

inom Gullmarsområdet innebär risker för en allvarlig felinvestering. Jag

biträder därför utredningsmannens förslag, att en ny fältstation bör upprättas

på Tjärnö inom Kosterområdet i norra Bohuslän. Denna bör, såsom utredningsmannen

föreslagit, dimensioneras för 50 kursplatser.

Med hänsyn till vad som uttalats om risken för föroreningar m.m. inom Gullmarsområdet

synes det enligt min mening vara tveksamt att, såsom utredningsmannen

förordat, Klubbans station bygges ut till fördubblad kapacitet eller

från ca 25 kursplatser till 50. Universitetskanslern ger uttryck för en viss tveksamhet

inför den föreslagna utbyggnaden av Klubbans station. Statskontoret

ifrågasätter behovet av en sådan utbyggnad. Ämbetsverket erinrar om den

reservkapacitet en femte kursomgång per säsong innebär och om möjligheten av

att Lysekilslaboratoriet framdeles kan bli disponibelt för fältstationsbruk. Jag

finner, att dessa synpunkter bör beaktas, och är därför icke nu beredd att tillstyrka

förslaget om en utbyggnad av Klubbans station till en fördubblad kapacitet.

En viss upprustning av stationen bör emellertid sasom statskontoret föreslagit

komma till stånd. Jag återkommer till denna fråga i samband med mina

ställningstaganden beträffande erforderliga anslagsmedel för fältstationernas

byggnader, utrustning och drift. Risken för föroreningar inom Gullmarsområdet

talar också mot en utbyggnad av Kristinebergs zoologiska station, varför jag

finner utredningsmannens avstyrkande av en utbyggnad av denna station riktigt.

Beträffande fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil har utredningen

rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m. i sitt

yttrande anfört, att utredningen avser att föreslå att verksamheten vid havsfiskelaboratoriet

flyttas till Göteborgsregionen. Tidpunkten för en förflyttning

är dock enligt utredningen relativt oviss beroende på att nya lokaler måste

anskaffas. Om nya lokaler skulle kunna förhyras kan utflyttning beräknas ske

tidigast 1965 medan, om lokaler skall nybyggas, Lysekilslaboratoriet kan beräknas

bli ledigt tidigast 1967. Efter en utflyttning bör havsfiskelaboratoriet

enligt utredningen ha tillgång till vissa lokalutrymmen inom Gullmarsområdet,

vilket även fiskeristyrelsen betonat. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet

vill jag beträffande Lysekilslaboratoriet framhalla, att laboratorielokalernas

framtida användning bör avgöras först i samband med att den

pågående utredningens kommande förslag prövas. Vid nybyggnadsplaneringen

för fältstationerna bör emellertid möjligheten av att Lysekilslaboratoriet kan

bli friställt för fältstationsverksamhet hållas i minnet.

Det av utredningsmannen tillstyrkta preliminärt träffade avtalet mellan

universiteten i Köpenhamn och Lund rörande utnyttjandet av det marinbiolo
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

giska laboratoriet i Helsingör utgör ett stadfästande och vidareutvecklande av

ett redan etablerat samarbete. Avtalet innebär i korthet, att Helsingörlaboratonet

ställes till förfogande för undervisning av 75 tvåbetygsstuderande vid

Lunds universitet mot att Lunds universitet tillhandahåller sitt undersökningsfartyg

för båda universitetens behov. Vidare förntsättes ett omfattande samarbete

beträffande den högre undervisningen och forskningen. De svenska studenterna

tillförsäkras fri förläggning och förplägnad till självkostnadspris. Kostnaden

för utbyggnaden av laboratoriet, beräknad till ca 1 500 000 danska kr„

skall helt bestridas från dansk sida medan viss utrustning till en kostnad av

ca 190 000 svenska kr. skall bestridas från svensk sida.

Från danska undervisningsministeriet har uttalats, att det föreliggande förslaget

till samarbetsavtal i princip kan förväntas bli godkänt från ministeriets

sida. Samtidigt har dock förbehåll tillsvidare gjorts beträffande de ekonomiska

konsekvenserna i avvaktan på att avtalet närmare studerats — bl. a. med hänsyn

till de byggnadsmässiga förutsättningarna — för att kunna föreläggas de

anslagsbeviljande myndigheterna. Beträffande utbyggnaden av det marinbiologiska

laboratoriet i Helsingör anföres vidare från dansk sida, att det f. n. inte

kan sägas vid vilken tidpunkt byggnadsarbetena kan igångsättas med hänsyn

bl. a. till införda restriktioner för statlig byggnadsverksamhet. Man räknar dock

med att det kan bli möjligt att påbörja arbetena omkring 1906—67 men det

framhålles, att hänsyn måste även tagas till många andra angelägna bvggnadsobjekt

vid universiteten vid den slutliga bedömningen. Beträffande de med avtalsförslaget

sammanhängande ökade driftkostnaderna framhålles, att behandlingen

av budgetförslaget för 1964—65 är avslutad, varför det kan bli aktuellt

med anslagsbevillning tidigast från 1965—66.

Jag vill uttala min tillfredsställelse över det etablerade samarbetet mellan de

båda universiteten, som genom det föreliggande avtalsförslaget föreslås få en

fastare form. Jag finner för min del att avtalsförslaget i princip bör godtagas

från svensk sida. För att avtalet skall kunna uppfyllas kräves från såväl dansk

som sv ensk sida ekonomiska insatser, vilka är beroende av beslut av de anslagsbeviljande

myndigheterna i respektive länder. Från dansk sida föreligger ännu

icke några sådana beslut och uppgivna tidpunkter i detta avseende har betecknats

som osäkra. Att redan för nästa budgetår äska medel för infriande av de

på Sverige fallande åtagandena i avtalet synes därför icke aktuellt. Jag vill

emellertid erinra om att de på Sverige fallande kostnaderna för det redan pågående

samarbetet mellan de båda universiteten bestrides av tillgängliga medel

under vederbörliga riksstatsanslag. I samband med de årliga anslagsäskandena

torde förslag böra framläggas för riksdagen om medelsanvisning för bestridande

av på Sverige fallande kostnader enligt avtalsförslaget i den mån från dansk sida

vidtagna åtgärder ger anledning därtill. Berörda myndigheter bör ha sin uppmäiksamhet

riktad pa denna fråga. Beträffande samarbetsavtalet vill jag slutligen

erinra om att utredningsmannen framhållit, att man från dansk sida uttryckligen

förklarat, att det i avtalsförslaget angivna antalet av 75 tvåbetygs
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

25

studerande i zoologi vid Lunds universitet kan höjas till 100, så snart detta påkallas

från svensk sida. Någon höjning av den på svenska staten fallande kostnaden

för laboratorieutrustning vid Helsingörlaboratoriet på grund av denna

ökning av studerandeantalet beräknas icke bli erforderligt enligt vad utredningsmannen

inhämtat.

Mina i det föregående redovisade ställningstaganden rörande utbyggnaden av

fältstationskapaciteten för marin zoologi framgår av följande sammanställning,

i vilken redovisas årskapaciteten av tvåbetygsplatser.

Station

Klubbans biologiska station

Tjärnö zoologiska station .

Vid 4 kursomgångar

per

säsong

100

200

Vid 5 kursomgångar

per säsong

125

250

Summa 300 375

Härtill kommer de 100 platser, som förutsatts kunna anordnas för Lunds universitet

vid marinbiologiska laboratoriet i Helsingör. Om havsfiskelaboratoriet

i Lysekil helt friställes för fältstationsändamål torde 20—25 platser kunna erhållas

där, vilket innebär en årskapacitet på 80—100 platser vid fyra kursomgångar

och 100—125 platser vid fem kursomgångar per säsong. Om man utgår från

fem kursomgångar per säsong skulle — med beaktande även av marinbiologiska

laboratoriet i Helsingör och havsfiskelaboratoriet i Lysekil — antalet fältstationsplatser

uppgå till ca 600. Enligt den gällande riktpunkten för ökningen

av utbildningskapaciteten i zoologi skulle detta platsantal erfordras först omkring

1970. Under de närmaste åren erfordras ett betydligt lägre antal fältstationsplatser,

varför erfarenheterna av fyra kursomgångar per säsong hinner

avvaktas innan ställning tages till en femte kursomgång. Även den kapacitet,

som räknats med vid Lysekilslaboratoriet, torde icke vara erforderlig de närmaste

åren.

Utredningsmannen hade enligt sina direktiv till uppgift att överväga huruvida

någon form av gemensam förvaltning av fältstationerna kunde anses ändamålsenlig.

Han har emellertid icke funnit skäl föreligga för en gemensam förvaltning

av fältstationerna men har ansett det lämpligt, att universitetskanslersämbetet

fördelar de tillgängliga fältstationsplatserna mellan universiteten. Enligt

utredningsmannen bör dock kursplatserna vid Klubbans station i första hand

få tagas i anspråk av Uppsala universitet och — i mån av ledig kapacitet — av

Umeå universitet. Den nya stationen på Tjärnö föreslås i första hand böra betjäna

universiteten i Göteborg och Stockholm. Universitetskanslern har beträffande

fördelningen av kursplatser framhållit, att fördelningen i första hand bör

ske efter överenskommelse mellan vederbörande vid universiteten.

Beträffande förvaltningen m. m. av fältstationerna vill jag förorda, att den

nya stationen på Tjärnö av praktiska skäl redovisas under Göteborgs universitet.

Beträffande såväl denna som Klubbans station, vilken hör till Uppsala

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b

universitet, förutsätter jag emellertid, att resurserna ställes till universitetens

gemensamma förfogande. Detta synes vara nödvändigt om ett maximalt utnyttjande

av resurserna skall kunna uppnås. Det torde böra uppdragas åt universitetskanslersämbetet

att göra fördelningen av tillgängliga kursplatser.

Jag övergår nu till att behandla de anslagsmässiga konsekvenserna av den av

mig förordade utbyggnaden av fältstationskapaciteten.

Kostnaderna för erforderliga investeringar för såväl Klubbans station som

Tjärnöstationen har av statskontoret beräknats bli lägre än vad utredningsmannen

utgått från. Vad gäller Klubbans station sammanhänger den lägre kostnaden

bl. a. med att ämbetsverket icke räknat med den utökning av utbildningskapaciteten,

som utredningsmannen föreslagit. Beträffande Tjärnöstationen har

statskontoret framhållit, att kostnaderna för förvärvet av pensionatet med tillhörande

tomtområde och för iordningställande av på området befintliga byggnader

kommer att betydligt underskrida det av utredningsmannen beräknade

beloppet. Ämbetsverket avstyrker en utökning av området, bortsett från en

till området gränsande strandremsa. Statskontoret har vidare i sina kostnadskalkyler

räknat med att erforderliga lokaler kan tillgodoses genom uppförande av

barackbyggnader vid båda stationerna. De sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbeten

vid Klubbans station beräknar statskontoret till högst 200 000 kr.

och för byggnadsarbeten och fastighetsförvärv beträffande stationen på Tjärnö

till högst 600 000 kr. Jag ansluter mig till statskontorets förslag. I investeringsplanerna

för Uppsala respektive Göteborgs universitet bör intagas följande

objekt, nämligen »Byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station» och

»Byggnadsarbeten m. m. för zoologisk station på Tjärnö» till preliminärt beräknade

kostnader av 200 000 kr. respektive 600 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1963, varvid bör räknas med nämnda belopp i medelsförbrukning för budgetåret

1964/65. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt pröva

kostnaderna och besluta om byggnadsarbetenas utförande, sedan byggnadsstyrelsen

redovisat erforderliga handlingar. Jag utgår från att statskontorets förslag

beträffande byggnadsåtgärder m. m. i huvudsak kommer att följas. Vad gäller

byggnadsarbetena vid Klubbans station kommer jag att senare vid anmälan

av anslaget Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala beräkna medel härför.

Beträffande byggnadsarbeten m. m. för zoologisk station på Tjärnö torde kostnaderna

få bestridas av tillgängliga medel under det i årets statsverksproposition

(bil. 10, s. 633 ff.) upptagna anslaget Byggnadsarbeten vid vissa universitet och

högskolor.

Beträffande kostnader för inredning och utrustning torde i den inredningsoch

utrustningsplan, som redovisats under anslaget Inredning och utrustning

av lokaler vid universitet, högskolor m.m. i årets statsverksproposition (bil. 10,

s. 561 ff.), under Göteborgs universitet få upptagas en definitiv kostnadsram

av 150 000 kr. avseende inredning och utrustning för stationen på Tjärnö m. m.

Inom denna kostnadsram torde även vissa kostnader för inredning och utrust
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 106

ning vid Klubbans station få bestridas. Finansieringen bör ske på så sätt att

utrustningsnämnden för universitet och högskolor medgives rätt att från förutnämnda

anslag bestrida uppkommande kostnader intill högst kostnadsramens

belopp.

Frågan om inköp av undersökningsbåt vid Tjärnöstationen är jag inte beredd

att nu taga ställning till. Särskilda medel för förhyrning av bemannad båt torde

emellertid böra ställas till Tjärnöstationens förfogande för nästa budgetår,

varvid medel till Kungl. Maj:ts disposition under anslaget till Extra utgifter

vid universitet och högskolor torde få anlitas. Anvisande av medel för reparation

av Lunds universitets undersökningsbåt »Bertil Hanström» har jag icke

ansett mig böra förorda, då båten enligt vad universitetet upplyst, icke är i

omedelbart behov av reparation. Driftkostnaderna — bortsett från personalkostnaderna

— för såväl ifrågavarande båt som båten »Akka» vid Klubbans

station torde liksom hittills få bestridas från vederbörande universitets materielanslag.

Det av utredningsmannen förordade förslaget om personalorganisationen vid

fältstationerna har jag ansett mig böra biträda endast i begränsad utsträckning.

Jag räknar härvid med en tjänst som institutionstekniker i lönegrad Ae 9 vid

Klubbans station samt med ett belopp av 10 000 kr. för extra personalkostnader.

I nämnda belopp har inräknats 2 400 kr. såsom ersättning åt institutionsteknikern

för skeppargöromål. Vidare finner jag det motiverat med en tjänst som

maskinist i lönegrad Ae 13 vid Lunds universitet, avsedd för universitetets

undersökningsbåt. Därjämte bör 3 000 kr. beräknas för viss extra personal för

nämnda undersökningsbåt. För den föreslagna nya stationen på Tjärnö har jag

icke funnit behov föreligga av någon tjänst redan fr. o. m. nästa budgetår. Jag

anser att i stället ett belopp av 13 000 kr. bör beräknas för vaktmästargöromål

m. m. För bestridande av de av mig förordade personalkostnaderna torde vederbörliga

förslagsanslag till avlöningar för universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg

få anlitas, även om de beräknade anslagsbeloppen därigenom överskrides.

Jag vill slutligen erinra om, att utredningsmannen förordat, att den under

Stockholms universitets materielanslag beräknade särskilda medelsanvisningen

av 15 000 kr. till Vetenskapsakademien för täckande av vissa kostnader i samband

med kurser vid Kristinebergs zoologiska station för studerande vid universitet

icke längre bör utgå, när de studerande vid förevarande universitet kan

beredas fältstationsplatser annorstädes än vid Kristinebergsstationen. Tidpunkten

härför kan emellertid inte anges nu.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1961j.

II. Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

A. Anslagsäskanden m. m.

I skrivelse den 30 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag

för budgetåret 1964/65 av 6 246 000 kr. för byggnadsarbeten vid

universitetet i Uppsala. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen

m. m. inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande rörande de

företag m. m., som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit

anledning att uppehålla mig vid. Jag tillåter mig i övrigt hänvisa till handlingarna

i ärendet.

Utbyggnadsplan

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 november 1958 åt byggnadsstyrelsen att i samråd

med 1955 års universitetsutredning och Uppsala universitet verkställa utredning

rörande den fortsatta byggnadsverksamheten vid universitetet. I juli 1963

redovisade byggnadsstyrelsen en utbyggnadsplan för universitetet. Denna plan

beräknas enligt byggnadsstyrelsen kunna tillgodose de behov av lokaler för undervisning

och forskning, vilka nu föreligger eller kan förutses. I planen redovisas

också erforderligt markbehov. Den innehåller vidare förslag om sådan markdisposition,

att planerade byggnadsobjekt skall kunna utvidgas med 100 %.

Enligt byggnadsstyrelsen bör planen göras till föremål för kontinuerlig och

systematisk överarbetning.

I det följande lämnas en sammanfattning av utbyggnadsplanen.

Utgångspunkten för arbetet på utbyggnadsplanen har varit de beräkningar

rörande studerandeantalet år 1970, som redovisats i prognos- och planeringsgruppens

inom ecklesiastikdepartementet promemoria rörande det högre utbildningsväsendets

fortsatta utbyggnad (december 1962). I det följande återges en

sammanställning i utbyggnadsplanen, som visar antalet studerande, antalet

lärare och övriga anställda och det totala lokalbehovet vid utbyggnadsperiodens

slut (1970) samt det erforderliga lokaltillskottet under perioden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

29

Fakultet (motsv.)

Antal

stud.

Antal

lärare och

övr. anst.

Totalt lokal- behov ma

nettoyta

Erforderligt

lokal tillskott

in3 nettoyta

Administration, bibliotek, m. m.............

—

220

17 500

5 300

Teologiska fakulteten ......................

750

50

3 000

2 100

Juridiska fakulteten .......................

2 000

130

3 600

2 400

Medicinska fakulteten .....................

Humanistiska samt samhälls- och företagsve-

1225

750

38 000

31 400

tenskapliga fakulteterna .................

5 600

550

21 500

17 300

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten .. .

5 200

1 350

70 000

22 700

Summa

14 775

3 050

153 600

81 200

Ev. farmaceutisk fakultet ..................

750

150

15 000

15 000

Ev. lärarhögskola exkl. övningsskola ........

400

65

5 000

5 000

Byggnadsstyrelsen framhåller, att beräkningarna endast är överslagsmässiga

och att de antagna relationerna studerande/lärare och anställda endast är räkneexempel.

Dessa beräkningar bör icke användas vid t. ex. upprättande av lokalprogram.

Av utbyggnadsplanen framgår, att kronan och universitetet äger omfattande

obebyggda markområden inom de för utbyggnaden aktuella delarna av Uppsala.

Universitetet disponerar dessutom i stadens periferi ett flertal jordbruksfastigheter,

av vilka de inom Rickomberga-Flogsta-området anses vara lämpliga reserver

för framtida expansion.

Utbyggnadsplanen innebär bl. a. att det äldsta universitetsområdet, vars bebyggelse

till större delen utgöres av arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla

byggnader, disponeras för de teologiska och juridiska fakulteterna samt de

s. k. sakämnena inom den humanistiska fakulteten. Universitetets administration

föreslås också kvarligga inom detta område. Universitetsbiblioteket, som

enligt redan fattade beslut av statsmakterna kommer att under de närmaste

åren få sin lokalsituation väsentligt förbättrad, kommer också att ligga kvar

inom detta område. I övrigt innebär utbyggnadsplanen att huvuddelen av de

medicinsk-teoretiska institutionerna — eventuellt tillsammans med farmaceutiska

institutet — placeras på det s. k. Artillerifältet, att de medicinska institutioner,

som har behov av nära kontakt med Akademiska sjukhuset, förlägges till

sydöstra delen av kvarteret Blåsenhus, att resterande del av kvarteret Blåsenhus,

kvarteren Lagerträdet, Botaniska Trädgarden, Åsen, Blomman och Kemikum

disponeras för huvudsakligen laborativa naturvetenskapliga institutioner,

att även södra delen av kvarteret Observatoriet reserveras för naturvetenskaper

och att dit förlägges ett matematiskt centrum med nära kontakt till

såväl naturvetare som samhälls- och företagsvetenskaper, samt att norra delen

av kvarteret Observatoriet reserveras för samhälls- och företagsvetenskaperna

och humanister. Det har diskuterats att dit även förlägga en ny lärar
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts ''proposition nr 72 år 1964.

högskola samordnad med universitetets pedagogiska och psykologiska institutioner.

I det följande återges en sammanställning i utbyggnadsplanen, som visar dels

befintliga lokaler, dels planerad utbyggnad.

Fastighet (motsv.)

Lokaler, in’ nettoyta

Befintliga1

Planerade

utbyggn.2

Reserv

Summa

Artillerifältet ...........

kv. Botaniska Trädgården

kv. Blomman ..........

kv. Blåsenhus ..........

Carolina Rediviva ......

kv. Domen nr 10 .......

4 000

(400)

8 800

12 200

250

21000

7 000

4 000

23 000

2 000

10 000

64 000

2 000

44 000

6 000

10 000

79 800

18 200

250

kv. Domkyrkan .....

Flogsta ............

kv. Fågelsången nr 4

kv. Gymnastiken

Husbyborg .........

Hällby .............

kv. Kemikum .......

kv. Lagerträdet nr 15

kv. Observatoriet ...

kv. Oden nr 1 ......

kv. Slottet .........

kv. S:t Erik nr 13

kv. Svea nr 17......

Universitetsparken ..

kv. Åsen ...........

kv. Örtedalen .......

800

—

200

—

1 000

—

2 000

—

1 500

—

400

—

24 700

—

15 300

4 000

2 000

30 000

800

—

200

300

1000

—

350

—

3 800

—

(350)

—

200

_

—

800

—

200

—

1 000

—

2 000

> 1 500

3 000

—

400

5 000

29 700

6 500

25 800

22 000

54 000

—

800

—

500

—

1 000

—

350

—

3 800

4 200

4 200

—

200

Summa 79 500 66 300 140 200 286 000

1 Inom parentes har angivits yta, som avgår genom rivning.

’ Inkluderar icke de Iaborativa naturvetenskapliga institutioner, som icke är programmerade ej

heller eventuell lärarhögskola och farmaceutiska institutet.

Försörj ningsåtgärder

Under denna rubrik redovisas dels kostnaderna för sådana arbeten, som avser

kulvertar, ledningar, väg- och markarbeten m. m., dels särskilda utgifter, som

hänför sig till avtal eller dylikt (t. ex. anslutningsavgifter för vatten, avlopp och

elkraft). Med hänsyn till att ifragavarande s. k. försörjningsåtgärder betjänar

flera byggnader har kostnaderna för desamma icke ansetts böra hänföras till de

enskilda byggnadsobjekten utan ansetts böra redovisas separat.

Med skrivelse den 15 november 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat en plan

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-

— benämnd försörjningsplan — för investeringsverksamheten avseende dylika

försörjningsåtgärder. Till grund för denna s. k. försörjningsplan ligger styrelsens

förslag till utbyggnadsplan för universitetet. Försörjningsplanen omfattar kvarteren

Observatoriet, Kemikum, Åsen, Blomman, Botaniska Trädgården, del av

kv. Lagerträdet, Blåsenhus, universitetsbiblioteket och ett område av Artillerifältet.

Försörjningsåtgärder i samband med om- och tillbyggnader av universitetets

byggnader i den äldre delen av staden öster om Kyrkogårdsgatan har icke

medtagits i planen och ej heller eventuell utbyggnad inom Rickomberga-Flogstaom

rådet.

Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1963 för

de i planen ingående åtgärderna enligt följande sammanställning.

a) Kulvertar och ledningar m. m............................ ca 8 200 000

b) Väg- och markarbeten m. m.............................. ca 8 900 000

c) Särskilda utgifter ............................ ca 13 300 000

Summa kr. ca 30 400 000

Enligt styrelsen ingår i den angivna kostnaden för kulvertar och ledningar

m.m. ca 430 000 kr. för en värmestamkulvert, som enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 6 september 1962 projekteras av styrelsen.

I försörjningsplanen har styrelsen förutsatt godkännande av det mellan byggnadsstyrelsen

och direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, å ena, samt

Uppsala stads värmeverk, å andra sidan, träffade avtalet angående leverans av

värme till befintliga och planerade byggnader inom och i omedelbar närhet av

Artillerifälts-, Blåsenhus- och Observatorieområdena. Med skrivelse den 1 april

1963 redovisade styrelsen ifrågavarande avtal, vars huvudsakliga innebörd är

följande.

1. Värmeverket tillhandahåller värme för lokaluppvärmning, ventilationsluftsuppvärmning

och varmvattenberedning. Värmeleverans skall börja fr. o. m.

den dag under år 1966 eller den tidigare tidpunkt, varom överenskommelse

träffas.

2. Staten utför och bekostar inom respektive område samtliga för värmeleveransen

erforderliga kulvertar med undantag av en kulvert mellan Akademiska

sjukhuset och en planerad sjuksköterskeskola på Artillerifältet. Denna

kulvert utföres av värmeverket.

3. Då värmeleverans påbörjas inom respektive område inlöser värmeverket

inom området belägna av staten bekostade stamkulvertar och ersätter räntekostnaden

under den tid ifrågavarande stamkulvert varit i bruk. De värmecentraler,

som fortfarande är driftdugliga, då värmeverket övertager all

värmeproduktion inom respektive område, ersättes av värmeverket under

kvarvarande brukbarhetstid, varvid skall räknas med 20 års livslängd på

värmepannor och 15 år på oljeeldningsaggregat.

Kostnaderna för kulverten mellan Akademiska sjukhuset och den planerade

sjuksköterskeskolan bestrides av Akademiska sjukhuset. Dessa kostnader

avräknas dock mot den anslutningsavgift, som skall utgå när värmeverket

övertager värmeleveransen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

4. Avgifter för erhallen värme betalas enligt taxa för leverans av värme från

värmeverket. Vid fastställande av taxealternativ skall de tre områdena Blåsenhus-,

Artillerifälts- och Observatorieområdet betraktas som en abonnent.

Vid fastställande av referensbränslepris skall hänsyn tagas till statens prisoch

kartellnämnds undersökningar angående oljerabatter eller till annat

officiellt organ, varom överenskommelse kan träffas.

Byggnadsstyrelsen har i en utredning, daterad den 23 november 1963, gjort

jämförelser från kostnadssynpunkt mellan olika alternativ för värmeförsörjningen.

I utredningen har följande tre alternativ jämförts, nämligen a) en för

hela universitetsområdet gemensam panncentral belägen i kvarteret Blåsenhus;

b) tre större panncentraler — en för kvarteret Observatoriet, en för kvarteret

Blåsenhus med närliggande kvarter och en för kvarteret Artillerifältet; c) anslutning

till stadens värmeverk. Utredningen visar, att alternativ c) — en anslutning

till stadens värmeverk — ställer sig ekonomiskt fördelaktigast, därnäst

alternativ a) och minst fördelaktigt alternativ b). Skillnaderna mellan alternativen

är dock ganska små.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det föreligger vissa svårigheter att bereda

lämplig plats för en panncentral inom Blasenhusområdet. Alternativen med en

eller flera värmecentraler inom universitetsområdet innebär enligt styrelsen vidare

en ökad förslitning på byggnader genom sotnedslag och utfällning av

svaveldioxid. Styrelsen förordar därför en anslutning av universitetsområdena till

stadens värmeverk.

Beträffande de i försörjningsplanen ingående olika grupperna av arbeten inhämtas

bl. a. följande.

Kulvertar och ledningar ra. ra. Erforderliga värmekulvertar, som avses bli

inlösta av staden för att ingå i värmeverkets stamkulvert, avses bli utförda enligt

värmeverkets krav pa standard och dimensioner. De föreslås bli utbyggda före

år 1965 till befintliga byggnader och därefter i takt med utbyggnadsplanens förverkligande.

Varmvattnet avses beredas i olika värmeundercentraler, vilka var

och en skall betjäna cn eller flera byggnader. Befintliga vatten-, spillvatten- och

gasledningar är anslutna till Uppsala stads nät och kan utan större ändringar

eller utbyggnader försörja universitetet vid dess utbyggnad. Stadens gasverk

torde icke komma att byggas ut. Universitetets behov av gas inom nya byggnadsområden

anses därför böra tillgodoses genom egna gasverk. Till Artillerifältet

kan gas från stadens gasverk icke erhållas utan mycket stora kostnader.

I försörjningsplanen föreslås därför, att ett propangasverk anordnas inom den

planerade bebyggelsen. Kostnaden för ett sådant gasverk har dock icke medtagits

i försörjningsplanen. För nybyggnaderna på Artillerifältet föreslås huvudavloppsledningar

bli utförda till Dag Hammarskjölds väg.

^Universitetet erhåller sin elkraft från Uppsala stads elverk. Förhandlingar

pågår med elverket, vilka torde leda till att kraft inköpes vid fem punkter med

det högspända distributionssystemet så anordnat, att fullgoda reservmatningsvägar

erhålles. Sammätning uppges komma att ske så, att leveransen taxemässfgt

skall betraktas som uttagen i en punkt. Distributionen av elkraft från elverkets

leveranspunkter kräver utbyggnad av högspänningskablar, hög- och lågspänningsställverk

samt transformatorer. Särskilt kabelsystem avses att utläggas för

opaginerad Kontrollera mot PDF

ICungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 106U ii ii

manöver- och indikeringssystem. Nya elstationer avses bli inrymda i nybyggnader

i största möjliga utsträckning. För planerade fristående stationer har kostnad

för erforderlig byggnadskropp medtagits i försörjningsplanen. Högspänningssystemet

har planerats vid full utbyggnad bestå av fem mottagnings- och fördelningsstationer

och 30 ä 35 nätstationer med minst en transformatorstation i

varje. Inom institutionsbyggnaderna avses två spänningssystem bli utförda.

Telenätets framtida utformning uppges för närvarande vara under utredning i

samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

Väg- och markarbeten m. m. Planen omfattar anläggande av dels primära körvägar

inom kvarteret Blåsenhus och Artillerifältet, dels sekundära körvägar och

cykelvägar inom vägsystemet i övrigt. Tre typer av vägar föreslås, nämligen

primär körväg om 7,5 m bredd, sekundära körväg om 6,0 m bredd samt gångoch

cykelväg om 2,5—1,0 m bredd.

Antalet erforderliga parkeringsplatser för anställda och studerande vid universitetet

har i utbyggnadsplanen uppskattats till ca 4 500. Uppförande av parkeringshus

anses böra övervägas, eventuellt i samarbete med Uppsala stad.

Den totala yta som beräknas bli kultiverad till parkområden utgör ca 230 000

m2. Den planerade utbyggnaden medför delvis ingrepp i befintliga anläggningar.

Beräknad kostnad för rivning av befintliga byggnader, som hindrar planens

genomförande, har upptagits till 100 000 kr.

Särskilda utgifter. Under denna delpost har anslutningsavgifter för vatten,

avlopp och el-kraft upptagits. Vidare har inräknats kostnader för översiktlig

planering. Nybyggnader inom Artillerifältet och kvarteren Åsen och Blomman

förutsätter inlösen av bl. a. vissa fastigheter i privat ägo. Gatumarksersättning

och gatubyggnadskostnader har beräknats under denna delpost.

Statskontoret framhåller i avgivet yttrande bl. a., att de delplaner jämte kostnadsberäkningar

som ingår i den aktuella försörjningsplanen synes vara relativt

summariska, varför de i nuläget undandrar sig en mera ingående bedömning.

Ämbetsverket har begränsat sitt yttrande att gälla delplanema för värme, vägar

och parkeringsplatser. Statskontoret är av den uppfattningen, att allmänt ekonomiska

synpunkter talar till förmån för en anslutning av universitetsområdena till

Uppsala stads värmeverk. Ämbetsverket har ingen erinran mot kostnaden för till

värmesystemet hörande anslutnings- och förbindelsekulvertar, vilka icke i något

fall är gångbara.

Statskontoret påpekar, att parkeringsplatserna är avsedda att ges stor spridning

mellan institutionsbyggnaderna. Ämbetsverket anser dock att parkeringsplatserna

bör förläggas i ytterkanterna av de olika områdena och vara samlade i

större enheter. Härigenom torde en stor del av de vägar, vilka nu angivits som

primära körvägar med 7,5 meters bredd, kunna utföras dels som sekundära

körvägar med 6 meters bredd, dels som gång- och cykelvägar med 4 eller 2,5

meters bredd. Ämbetsverket beräknar att kostnaderna därigenom skulle kunna

nedbringas med omkring en halv miljon kr. Vidare räknar statskontoret med

att sammanförande av parkeringsplatserna till ett fåtal större enheter bör genom

förbilligade el- och avloppsledningar m. m. kunna medföra en kostnadsminskning

på drygt en halv miljon kr. Dessutom skulle den tomtmark, som enligt

ämbetsverkets förslag skulle disponeras för parkeringsplatser i större samman
3

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 72

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

hängande enheter, kunna bilda reserv för eventuellt erforderlig framtida bebyggelse.

Gentemot det beräknade behovet av parkeringsplatser har statskontoret

inte någon erinran.

Byggnadsstyrelsen har i en promemoria av den 12 februari 1964 lämnat eu

redogörelse för de försörjningsåtgärder, som är aktuella under budgetåren

1963/64—1964/65. Av promemorian inhämtas följande.

Kulvertar och ledningar m. m. Medelsförbrukningen har beräknats med utgångspunkt

från att arbetena med den i prop. 1963: 2 (s. 25 f.) behandlade värmekulverten

skall kunna påbörjas under våren 1964. Medel har vidare beräknats

för de försörjningsåtgärder som Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen att utföra i

samband med tillbyggnaden för växtbiologiska institutionen och om- och tillbyggnaden

för universitetsbiblioteket. Under våren 1964 beräknas vidare ombyggnaden

av ställverket 121 kunna påbörjas. Vidare har medel beräknats för

ställverk 102, som betjänar universitetsbiblioteket och byggnaderna i kv. Kemikum.

För de här behandlade åtgärderna beräknar styrelsen ett totalt medelsbehov

av 1 300 000 kr.

Väg- och markarbeten m.m. Medel för vissa planeringsarbeten inom kv. Lagerträdet

har tidigare ingått i kostnadsramen för nybyggnaden för geografiska

institutionen. De ifrågavarande åtgärderna har nu av praktiska skäl medtagits i

försörjningsplanen, varför byggnadens kostnadsram kan sänkas med 410 000 kr.

Arbetena pågår och beräknas i huvudsak kunna slutföras under sommaren 1964.

Medel erfordras vidare för de åtgärder hörande till tillbyggnaden för växtbiologiska

institutionen och om- och tillbyggnaden för universitetsbiblioteket som

Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen att utföra samt i enlighet med vad som

redovisats i propositionen 1963: 89 (s. 4 och 7) för vissa arbeten i samband med

tillbyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik. För ifrågavarande åtgärder

beräknar styrelsen ett medelsbehov av totalt 500 000 kr.

Särskilda utgifter. De sammanlagda kostnaderna för översiktlig planläggning

fram till den 1 juli 1965 beräknar styrelsen preliminärt komma att uppgå till

ca 400 000 kr. Medelsbehovet för anslutningsavgifter m. m. beräknar styrelsen

preliminärt till 150 000 kr.

Nybyggnad för övningslaboratorier för fysik och kemi

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1960:1

(bil. 30, s. 7 ff.) och prop. 1962:91 (s. 55). Kostnadsramen av 10 miljoner kr.

enligt prisläget den 1 juli 1961 har kunnat bibehållas även enligt prisläget den

1 juli 1963. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1963 skall inom nämnda

kostnadsram inredas ett förråd för aktivt material för en kostnad av högst

150 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1962:91

(s. 55). Byggnadsstyrelsen föreslår, att kostnadsramen höjes — förutom med

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-

hänsyn till inträffad prisstegring — med 40 000 kr. på grund av ökade kostnader

för grundförstärkning. Dessa kostnader har, som redovisats i prop. 1963:89

(s. 4), tidigare inte varit möjliga att förutse.

Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1962: 91

(s. 56 ff.) och prop. 1963:89 (s. 4 f.). Genom beslut den 5 juni 1963 uppdrog

Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnaden inom en

kostnadsram av 10 260 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Styrelsen räknar

med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas vid årsskiftet 1963/64.

Tillbyggnad för v ä x t b i ologis ka institutionen

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963: 89

(s. 5 ff.). Tillbyggnaden beräknas vara färdig årsskiftet 1964/65.

Ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden för kemi

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:89

(s. 6 ff.). Vid anmälan av företaget i denna proposition uppskattades kostnaderna

till 565 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Med skrivelse den 28 augusti

1963 redovisade byggnadsstyrelsen bygghandlingar för ombyggnaden och en på

dessa grundad kostnadsberäkning av 706 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Under projekteringens gång hade det enligt styrelsen visat sig, att den befintliga

ventilationsanläggningen ej var funktionsduglig och att en kraftig upprustning

av denna erfordrades. Den härav föranledda kostnadsökningen uppskattades till

ca 100 000 kr., vartill kom ökade kostnader för projektering och centraladministration.

Genom beslut den 6 september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att utföra ifrågavarande ombyggnad inom en kostnadsram av högst 706 000

kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar 732 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963.

Ombyggnad av Gustavianum

Genom beslut den 18 maj 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av redovisat byggnadsprogram utföra projektering fram till

bygghandlingar avseende ombyggnad av Gustavianum. Vid projekteringen skulle

programförslaget modifieras så, att kostnaden för ombyggnaden, som byggnadsstyrelsen

uppskattat till 500 000 kr., begränsades till 400 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1961.

Av byggnadsprogrammet framgår bl. a. följande.

Byggnaden avses disponeras av institutionerna för klassisk fornkunskap och

antikens historia, nordisk och jämförande fornkunskap med museet för nordiska

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196-4

fornsaker samt egyptologi med Viktoriamuseet för egyptiska fornsaker. Konsthistoriska

institutionen, som tidigare inrymdes i byggnaden, har flyttat till gamla

konsistoriehuset. Byggnadsprogrammet omfattar dels åtgärder för att anpassa

de härigenom friställda lokalerna för de kvarvarande institutionerna, dels åtgärder

för att åstadkomma utökade och mer funktionsdugliga lokaler.

Med skrivelse den 9 maj 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat bygghandlingar

för ombyggnaden. Styrelsen framhåller, att det varit nödvändigt att utföra

en tämligen fullständig genomarbetning av på längre sikt önskvärda åtgärder.

Styrelsen har också funnit det angeläget att återställa den södra salen i

våningsplanet två trappor upp i huvudsakligen ursprungligt skick genom att

ersätta i modern tid tillkomna pelare och balkar med en bärande konstruktion

på vinden. Styrelsen har kostnadsberäknat ombyggnaden till 770 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962. Byggnaden beräknas efter ombyggnaden ge en nettoyta

av ca 1 350 m2, anatomiska teatern ej inräknad, motsvarande en kostnad

av ca 570 kr./m2. För närvarande utgör den disponibla ytan ca 1100 m2. Styrelsen

har funnit, att byggnadsföretaget kan genomföras i två etapper, och föreslår

att första etappen påbörjas. Denna omfattar rumsindelning m. m. huvudsakligen

i byggnadens norra del. Första etappen har styrelsen kostnadsberäknat till

390 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet har i utlåtande inte

funnit anledning till erinran mot byggnadsstyrelsens förslag rörande ombyggnad

av Gustavianum. Kommittén framhåller, att de lokaler, som genom ombyggnaden

ställs till ifrågavarande institutioners förfogande, synes — med de studerandetal

kommittén beräknat för de aktuella ämnena i början av 1970-talet —

väl lämpade för dessa ämnens behov.

Byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station

Beträffande denna fråga hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen

för betänkandet »Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov»

(s. 11 ff.).

B. Departementschefen

I det föregående har i korthet redovisats ett av byggnadsstyrelsen utarbetat

förslag till utbyggnadsplan för universitetet i Uppsala. Med utgångspunkt i ett

beräknat antal närvarande studerande — enligt den officiella statistikens definition

— av ca 15 000 vid universitetet omkring 1970 har styrelsen överslagsmässigt

beräknat lokalbehovet för olika fakulteter m. m. På grundval härav har

en plan gjorts upp för dispositionen av de för universitetsändamål tillgängliga

områdena. Planen, som sålunda är av översiktlig karaktär, synes enligt min

mening kunna utgöra underlag för planeringen av universitetets fortsatta utbyggnad

i de delar, som nu är aktuella. Jag vill emellertid understryka, att de

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196J+ 37

i planen beräknade lokalbehoven bygger på endast mycket schematiska beräkningar.

Förslag till lokalprogram för nybyggnader m. m. kan därför icke — vilket

byggnadsstyrelsen också understrukit — uppgöras på grundval av förevarande

beräkningsnormer.

Byggnadsstyrelsen har också framlagt en s. k. försörjningsplan för universitetet,

vilken redovisats i det föregående. Vid utarbetandet av planen har styrelsen

förutsatt, att ett mellan styrelsen och direktionen för akademiska sjukhuset i

Uppsala, å ena, samt Uppsala stads värmeverk, å andra sidan, preliminärt träffat

avtal om leverans av värme till universitetet godkännes. Innebörden av

avtalet är i huvudsak, att stadens värmeverk skall svara för värmeförsörjningen

av universitetet mot avgifter enligt särskild taxa. Staten skall, med ett undantag,

anlägga erforderliga kulvertar inom områdena. Då värmeleverans påbörjas

till respektive universitetsområde skall värmeverket inlösa inom området

av staten anlagda stamkulvertar och ersätta staten för de inom området

driftdugliga befintliga värmecentralerna. De kostnadsjämförelser, som styrelsen

redovisat för olika alternativ för värmeförsörjning av universitetsområdena,

visar — även om skillnaderna mellan alternativen är små — att en anslutning till

stadens värmeverk är att föredraga. Statskontoret har framhållit, att allmänt

ekonomiska synpunkter talar för en anslutning till stadens värmeverk. Det av

byggnadsstyrelsen framlagda preliminära avtalet om värmeförsörjning av universitetsområdena

är enligt min mening från statens synpunkt godtagbart. Jag

föreslår därför, att Kungl. Maj.t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna

detsamma. Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna

erfordras förutsätter jag, att riksdagens samtycke icke skall behöva

inhämtas.

Beträffande försörjningsplanen i övrigt vill jag erinra om mitt uttalande i

prop. 1964:1 (bil. 10, s. 656) angående försörjningsplaner för universitet och högskolor.

Jag förordade där, att planerna — bl. a. på grund av de mycket betydande

kostnaderna för att utföra de i dessa framlagda förslagen — borde bli

föremål för granskning av särskild expertis. Den nu redovisade försörj ningsplanen

för universitetet i Uppsala bör bli föremål för en sådan expertgranskning.

Medel för s. k. försörjningsåtgärder torde böra beräknas enligt vad som upptagits

i den i det följande redovisade investeringsplanen. Vad gäller prövning

av för försörj ningsåtgärd erna erforderliga handlingar torde jag få hänvisa till

uttalande härom i prop. 1963:1 (bil. 10, s. 657).

Kostnadsramen av 10 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961 för nybyggnad

för övningslaboratorier för fysik och kemi har kunnat bibehållas även enligt

prisläget den 1 juli 1963, vilket med hänsyn till inträffad prisstegring innebär en

reell kostnadssänkning. Beträffande förevarande byggnadsföretag vill jag anmäla,

att byggnadsprogrammet utökats genom tillkomsten av ett förråd för

aktivt material. Kostnaden för förrådet har av byggnadsstyrelsen beräknats till

150 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket enligt styrelsen rymmes inom

den för byggnadsföretaget godkända kostnadsramen av 10 miljoner kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

I prop. 1963: 89 angavs kostnadsramen för tillbyggnaden för institutionen för

fysiologisk botanik till 1 440 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I propositionen

anmäldes, att en omprövning av kostnadsramen kunde bli erforderlig genom

att kostnader för vissa grundförstärkningsåtgärder inte med säkerhet kunnat

överblickas. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat kostnaderna för dessa förstärkningsåtgärder

till 40 000 kr. Med hänsyn härtill och inträffad prisstegring bör

kostnadsramen höjas till 1 520 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.

Kostnaden för ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden för kemi uppskattades

vid anmälan för riksdagen i prop. 1963: 89 preliminärt till 565 000 kr.

enligt prisläget den 1 juli 1962. I propositionen förordades, att Kungl. Maj.t

skulle få besluta om arbetenas utförande sedan byggnadsstyrelsen redovisat

bygghandlingar och slutlig kostnadsberäkning. Ombyggnaden har sedermera

kostnadsberäknats till 706 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar

732 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Kungl. Maj:t har uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram. Kostnadsökningen

betingades bl. a. av att ventilationsanläggningen i byggnaden

måste kraftigt upprustas, vilket tidigare inte förutsetts.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 18 maj 1962 att projektera

en ombyggnad av Gustavianum. Det av styrelsen redovisade programförslaget

skulle enligt beslutet modifieras så, att byggnadskostnaden begränsades till

400 000 kr. Styrelsen har nu redovisat bygghandlingar för ombyggnaden. Kostnaderna

har beräknats till totalt 770 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. En

föreslagen första etapp av ombyggnaden är kostnadsberäknad till 390 000 kr.

enligt samma prisläge. I utbyggnadsplanen för universitetet föreslås, att byggnaden

skall disponeras av institutionerna för klassisk fornkunskap och antikens

historia, nordisk och jämförande fornkunskap samt egyptologi. Programkommittén

för Uppsala humanistiska fakultet har, såsom tidigare redovisats, ansett

att dessa ämnen genom ombyggnaden synes få väl lämpade lokaler för sina behov.

Jag förordar, att första ombyggnadsetappen kommer till stånd. Enligt prisläget

den 1 juli 1963 uppgår kostnaderna till 405 000 kr.

Beträffande byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station får jag hänvisa

till vad jag tidigare anfört rörande utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresursema.

Jag vill anmäla, att jag räknar med att det skall vara möjligt att framlägga

förslag rörande nybyggnad för institutionen för fysiologi och medicinsk fysik

på tilläggsstat under budgetåret 1964/65.

Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med vad

som framgår av de i det följande redovisade investerings- och finansieringsplanerna

böra anvisas på riksstaten för budgetåret 1964/65 till byggnadsarbeten

vid universitetet i Uppsala. Vid uppräkning av kostnadsramarna för de enskilda

byggnadsobjekten har hänsyn tagits även till förändringen av byggnadskostnaderna

intill den 1 juli 1963 enligt byggnadsstyrelsens indexserie (genomsnittsindex)

för byggnader av sten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196b 39

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsföretag

1.7 1902

1.7 1903

faktisk

beräknad för

Byggnadstid

t. o. m.

1962/63

1963/64

1964/65

I. Företag ■påbörjade

jöre IP 1963

1 038

10

Nybyggnad för geogra-

fiska institutionen ...

5 675

5 275

5 225

50

Nybyggnad för zoof.ysio- logiska institutionen .

Nybyggnad för övnings-

4 200

4 205

4 043

162

6.59— 9.61

laboratorier för fysik

10 000

10 000

7 317

2 383

300

5.61— 6.63

Nybyggnad för limnolo-

giska institutionen

9.61— 6.63

3 210

3 255

2 704

551

Ombyggnad av gamla

12.60—10.61

konsistoriehuset .....

540

542

464

78

Tillbyggnad för institu-

tionen för fysiologisk

1 440

1 520

448

958

114

8.62— 2.64

II. Företag avsedda att

påbörjas 1963/6Jf

Försörjningsåtgärder:

a) Kulvertar och led-

ningar m. m.........

1 3001

800

500

b) Väg- och markarbe-

5001

400

100

c) Särskilda utgifter ..

Om- och tillbyggnad för

5501

300

250

universitetsbiblioteket

10 260

10 620

633

1 000

3 000

3.64—

Tillbyggnad för växtbio- logiska institutionen .

Ombyggnad av gamla in

1 140

1 182

600

582

11.63— 2.65

stitutionsbyggnaden

706

732

732

10.63— 4.64

III. Företag avsedda åt

påbörjas 1961/65

Ombyggnad av

7.64— 5.56

Gustavianum, etapp

390

403

405

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

Investeringsplan

(X 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsföretag

1.7 1962

1.7 1963

faktisk

t. o. m.

beräknad för

Byggnadstid

1963/64

1964/65

1962/63

Byggnadsarbeten vid

Klubbans biologiska

station..............

ca 200

Nybyggnad för institu-

200

tutionen för fysiologi

och medicinsk fysik ..

ca 7 700

s)

Summa

21 872

8 024

5 451

1) Delram t. o. m. 1964/65 (se s. 39).

2) Medel avses skola äskas på tilläggsstat.

Finansieringsplan

(1 000-tal kr.)

Medels tillgång

Medelsförbrukning

Medelsreservation per 30.6 1963 ....

3 718

Beräknad medelsförbrukning för

Anslag för 1963/64 ...........

5 901

1963/64 ..............

8 024

Erforderligt anslag för 1964/65 .....

3 856

1964/65 ............

5 451

Summa

13 475

Summa

13 475

Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala bör, såsom

framgått av den tidigare redovisade finansieringsplanen, beräknas till

3 856 000 kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964

41

III. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

A. Anslagsäskanden

I skrivelse den 30 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag

för budgetår 1964/65 av 11 000 000 kr. för byggnadsarbeten

vid universitetet i Lund. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen

inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande rörande de företag,

som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit anledning

uppehålla mig vid. Jag tillåter mig i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet.

Tillbyggnader för fysiska institutionen

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:1

(bil. 10, s. 654 f. och 658 f.). Genom beslut den 10 maj 1963 anbefallde Kungl.

Maj:t byggnadsstyrelsen att utföra ifrågavarande tillbyggnad jämte därtill

hörande försörjningsåtgärder. Då övningslaboratoriedelen till vissa delar bör

kunna tagas i bruk under höstterminen 1964 har byggnadsobjektet delats upp

i två entreprenader. Första etappen — övningslaboratoriedelen — påbörjades

i juni 1963. Andra etappen — övriga lokaler — beräknas kunna igångsättas i

början av 1964 och till vissa delar vara avslutad hösten 1965.

Nybyggnad för ob s er v a t o r i u m på Eomeleåsen

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:1

(bil. 10, s. 655 och 659). Häri redovisades en på byggnadsprogrammet uppskattad

kostnadsram av 310 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Genom beslut den 22 februari 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t universitetet

i Lund att mottaga av friherre T.-G. Gyllenkrok skänkt markområde tillhörigt

Björnstorps fideikommiss, avsett att utgöra tomtplats för en nybyggnad för

ett observatorium på Romeleåsen.

I skrivelse den 29 maj 1963 redovisade byggnadsstyrelsen huvudhandlingar

för nybyggnaden. Kostnaderna beräknades av styrelsen till 405 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1962, alternativt 435 000 kr. enligt samma prisläge i det fall

en kupolkonstruktion med maskinell drivanordning valdes. Genom beslut den

28 juni 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att — inom en kostnadsram

av 435 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962 — projektera ifråga
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

varande nybyggnad fram till och med färdigställande av bygghandlingar.

Nämnda belopp motsvarar 450 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.

Försörjningsåtgärder

I prop. 1963:1 (bil. 10, 657) anmäldes, att s. k. försörjningsplaner för bl. a.

universitetet och tekniska högskolan i Lund var under utarbetande inom byggnadsstyrelsen.

I prop. 1964:1 (bil. 10, s. 654) anmäldes, att byggnadsstyrelsen

håller på att slutföra arbetet med en för universitetet och tekniska högskolan

gemensam försörjningsplan, samt redovisades en av styrelsen uppgjord preliminär

investeringsplan avseende försörjningsåtgärderna för universitetet och

tekniska högskolan. De på grundval av denna investeringsplan beräknade kostnaderna

för universitetet framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

Delposter

Kostnadsram

t.o.m. 1984/65

(prisläget 1/7

1963)

Beräknad medelsförbrukning

1963/64

1964/65

a) Kulvertar och ledningar m. in..............

2 300

1 400

900

b) Väg- och markarbeten m. in................

450

200

250

c) Särskilda utgifter .........................

750

500

250

Summa

3 500

2 100

1 400

Nybyggnad för anatomiska och histologiska institutionerna
På

grundval av prop. 1963:142 beslöt 1963 års riksdag, att intagningskapaciteten

vid medicinska fakulteten i Lund skulle ökas från 120 till 190 studerande

fr. o. m. höstterminen 1965.

Genom beslut den 6 september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med läkarutbildningsberedningen på grundval av ingivet byggnadsprogram

utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar

för en nybyggnad för de anatomiska och histologiska institutionerna

vid universitetet i Lund. Byggnadsprogrammet hade uppgjorts på grundval

av ett av läkarutbildningsberedningen utarbetat lokalprogram i avsikt att medge

en årlig intagning av 190 medicine studerande. Kostnaden för nybyggnaden

uppskattades av styrelsen till 1 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Enligt

Kungl. Maj.ts beslut skulle vid projekteringen det s. k. Lab. 60 vid karolinska

institutet tjäna som förebild vad avsåg planlösning, byggnadssätt m. m.

i syfte att bl. a. begränsa byggnadskostnaderna.

Med skrivelse den 4 februari 1964 har byggnadsstyrelsen redovisat huvud
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 19Gb

handlingar för ifrågavarande nybyggnad. Av följande sammanställning framgår

nettoytan enligt byggnadsprogrammet och enligt huvudhandlingarna.

Byggnads-

Huvudhand-

programmet; m2

lingama; ma

Anatomiska institutionen .........................

127,5

135,5

Histologiska institutionen ........................

390,0

103,0

Djurhus ........................................

120,0

125.0

Summa

637,5

603,5

Nettoytan enligt huvudhandlingarna överstiger sålunda byggnadsprogrammet

med 26 m2, vilket enligt byggnadsstyrelsen sammanhänger med dels den valda

modulen för nybyggnaden, dels tillkomsten av ett förberedelserum. Läkarutbildningsbercdningen

har icke haft någon erinran häremot. Nybyggnaden är

enligt styrelsen projekterad för en flexibel användning och möjligheter finnes

att uppsätta mellanväggar i flermodulsrummen. Styrelsen uppger att de erfarenheter

beaktats, som vunnits vid arbetet med det s. k. Lab 60 vid karolinska

institutet och andra likartade byggnader. Styrelsen beräknar kostnaderna för

nybyggnaden till 1 590 000 kr., vartill kommer försörjningsåtgärder för 70 000

kr., allt enligt prisläget den 1 juli 1963. Kostnaden per m2 för nybyggnaden

uppgår till 2 396 kr. Nybyggnaden avses uppföras bakom den befintliga histologiska

institutionsbyggnaden. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i

augusti 1964 och vara färdiga till höstterminen 1965.

Genom beslut den 28 februari 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen

fram till bygghandlingar för nybyggnaden.

Nybyggnader för kemiskt centrum

Genom beslut den 10 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med statskontoret, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Lund, läkarutbildningsberedningen och organisationskommittén för teknisk högskola

i Lund skyndsamt utarbeta förslag till byggnadsprogram för kemiämnena

vid de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universitetet

i Lund samt vid tekniska högskolan i Lund. I programarbetet skulle

beaktas vad som anförts i en till beslutet fogad, inom ecklesiastikdepartementet

upprättad promemoria. I denna anfördes bl. a., att gemensamma utrymmen

borde tillskapas i största möjliga utsträckning. Ur promemorian inhämtas vidare

bl. a., följande.

Vid utarbetande av ifrågavarande byggnadsprogram bör beaktas bl. a., att

utbildning för 190 studerande i medicinsk kemi vid universitetet skall kunna på
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196Jr

börjas under läsåret 1966/67, att antalet studerande per läsår för två betyg i

ämnet kemi inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet

skall uppgå till 260, samt att utbildning för SO nybörjare inom avdelningen

för kemi vid tekniska högskolan skall kunna anordnas om möjligt från och med

läsåret 1965/66.

Med skrivelse den 4 februari 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för ett s. k. kemiskt centrum i

Lund. Styrelsen föreslår, att en gemensam anläggning uppföres för samtliga

kemiämnen inom universitetets medicinska och matematisk-naturvetenskapliga

fakulteter samt tekniska högskolans avdelning för kemi. Flera skäl talar enligt

styrelsen för en sådan lösning. En gemensam anläggning underlättar sålunda

bl. a. samarbetet mellan institutionerna vad avser såväl undervisningen som

forskningen. Vissa centrala funktioner kan vidare göras gemensamma, vilket

leder till besparingar. Enligt styrelsen har såväl samråd med berörda ämnesföreträdare

m. fl. som yttranden från berörda kommittéer m. fl. givit vid handen,

att den föreslagna lösningen är eftersträvansvärd.

De i byggnadsprogrammet upptagna lokalerna har föreslagits bli indelade i

fyra byggnadsetapper. Byggnadsstyrelsen föreslår, att ställning nu tages till de

tre första etapperna medan ett ställningstagande till den fjärde etappen kan anstå

tillsvidare. De lokaler, som skulle tillkomma genom sistnämnda etapp, skulle

ersätta den naturvetenskapliga kemins nuvarande lokalutrymmen.

Kemianläggningen föreslås bli uppförd inom ett staten tillhörigt markområde

norr om den blivande nybyggnaden för arkitektur vid tekniska högskolan mellan

planerade förlängningar av Sölvegatan och Getingevägen samt ett invid

Getingevägen beläget villaområde. Tomten är av sådan storlek, att expansionsmöjligheterna

är säkerställda. Huvuddelen av anläggningen avses bli utförd i

fem våningar i likhet med tekniska högskolans nybyggnader. Varje våning beräknas

bli utförd i tre rumsfiler. Första etappen — som innehåller övningslaboratoricr,

föreläsningssalar, verkstad in. m. — måste emellertid kunna tagas

i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1965 för första årskursen kemistuderande

vid tekniska högskolan. Av denna anledning föreslår byggnadsstyrelsen, att

denna etapp utföres som envåningsbyggnad. Enligt styrelsen synes en sådan

utformning medge en snabbare projektering med långt driven måttenhetlighet

och typisering av olika byggnadsdelar, vilket i sin tur medger förtillverkning

av byggnads-, inrednings- och installationsdelar. Valet av enplansbyggnad synes

därför enligt styrelsen i detta fall ej medföra några större ekonomiska nackdelar.

Det av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet för ett kemiskt

centrum redovisas i följande sammanställning. Styrelsen uppger, att den beaktat

vissa av kommittéer in. fl. framförda ändringsförslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964 45

Lokalutrymmen

Etapp; m

nettoyta

Summa

I

II

III

IV

A. Gemensamma utrymmen

1. Föreläsningssalar, seminarierum,

gruppundervisningsrum ......

674

185

335

85

1 279

2. Bibliotek ...................

540

540

3. Verkstad....................

702

702

4. Övriga utrymmen ...........

288

816

1 104

B. Universitetet i Lund

1. Medicinsk kemi och biokemi

forskning .................

3 615

900

4 515

kurslaboratorier ..........

1 170

1 170

2. Oorganisk, organisk, fysikalisk

och analytisk kemi samt termo-

kemi

forskning .................

6 600

6 600

kurslaboratorier ..........

2 268

612

2 880

C. Tekniska högskolan i Lund

1. Övningslaboratorier

grundläggande ämnen......

1 944

1944

tekniska ämnen ..........

1 872

1 872

2. Forskning ..................

5 178

5 178

3. Apparathall .................

1 080

1080

Summa

10 538

4 616

5 513

8197

28 864

Kostnaderna för anläggningen har av styrelsen uppskattats enligt vad som

framgår av följande sammanställning. Prisläget hänför sig till den 1 juli 1963.

Etapp

mI 2 nettoyta

Miljoner kr.

I......................

10 538

24

II......................

4 616

10

III......................

5 513

11

IV......................

8 197

17

Summa

28 804

62

I nämnda kostnader ingår icke kostnader för försörjningsåtgärder och icke

heller kostnader för vissa ändringsåtgärder inom de byggnader, som kemiämnena

nu disponerar. Dessa åtgärder anser styrelsen bör utföras sedan vissa kemiinstitutioner

flyttat från de nuvarande lokalerna till det kemiska centrat.

Styrelsen anmäler, att projekteringen av etapperna I—III måste påbörjas

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

samtidigt. Styrelsen anser, att första etappen måste föras direkt fram till bygghandlingar.

Kostnadsberäkning skulle i så fall kunna redovisas på grundval av

anbud. Denna etapp måste till vissa delar vara färdig redan till höstterminen

1965 och återstoden av etappen under våren 1966. Etapperna II och III bör

enligt styrelsen utföras i en och samma entreprenad. Byggnadsarbetena för dessa

etapper bör enligt styrelsen påbörjas senast på nyåret 1966.

I en promemoria av den 8 februari 1964 har byggnadsstyrelsen — under förutsättning

att de uppgivna projekterings- och byggnadstiderna hålles — preliminärt

uppskattat medelsbehovet för etapperna I—III enligt följande sammanställning

(miljoner kr.).

Etapp

Budgetår

Summa

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

I....................

15

9

II och III ...........

8

10

21

Summa

15

17

10

3

45

Över byggnadsprogrammet har yttranden till byggnadsstyrelsen avgivits av

statskontoret, drätselnämnden och matematisk-naturvetcnskapliga fakulteten

vid universitetet i Lund, läkarutbildningsberedningen, som bifogat yttrande från

ämnesföreträdarna för medicinsk kemi vid universitetet i Lund, samt organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund. Samtliga instanser är positiva till

förslaget om uppförande av en gemensam anläggning för kemiämnena i Lund.

Byggnadsprogrammet för anläggningen tillstyrkes också i princip. Statskontoret

har emellertid uttalat, att ett effektivare utnyttjande av föreläsningssalarna

vore önskvärt. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund

framhåller, att även andra lösningar än en envåningsbyggnad för första byggnadsetappen

bör övervägas. Kommittén erinrar vidare om att frågan om bespisningslokaler

utredes i annat sammanhang, varför ställning inte nu bör tagas till

den i programmet upptagna kafeterian m. m. Enligt läkarutbildningsberedningen

bör en enhetlig förvaltning av komplexet eftersträvas. I vart fall måste enligt

beredningen de för gemensamma ändamål avsedda lokalerna förvaltas fristående

från de utrymmen, som avses bli disponerade av de enskilda ämnena. Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten erinrar om att förslaget inte löser frågan

om forskningsutrymmen för de delar av kemiämnet, som under en övergångstid

skall vara kvar i nuvarande byggnader.

Genom beslut den 28 februari 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att utföra projektering av första etappen fram till bygghandlingar och

av andra och tredje etapperna fram till huvudhandlingar samt att efter färdigställande

av respektive handlingar, inklusive tillförlitliga kostnadsberäkningar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:tv proposition nr 72 år 1 .%''/

underställa ärendena Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Vid projekteringen skall

fortlöpande samråd ske med statskontoret. Av eu till Kungl. Maj:ts beslut fogad

promemoria inhämtas följande.

1. Med hänsyn till att programarbetet rörande bespisningslokaler för anställda

och studerande vid universitet och högskolor handhaves av en för ändamålet

.särskilt tillsatt arbetsgrupp bör i byggnadsprogrammet upptagna utrymmen

för lunchrum, kafeteria och kök utgå.

2. I lokalprogrammet upptagna läsrum för studerande bör placeras i anslutning

till kursbiblioteken, varvid läsrumsutrymmena bör begränsas till omkring

hälften av vad som upptagits i programmet.

3. I lokalprogrammet har såsom gemensamma utrymmen redovisats föreläsningssalar,

lektions- och seminarierum, bibliotek, verkstad samt vissa andra

utrymmen såsom konferensrum, forskarrum, förråd in. m. Vid projekteringen

bör om möjligt vidtagas ytterligare anordningar — t. ex. sammanförande

även av andra i programmet upptagna utrymmen såsom forskningslaboratorier,

speciallaboratorier, arbetsrum för kontorspersonal m.m. till gemensamma

utrymmen — i syfte att åstadkomma såväl investerings- som driftrationaliseringar.

4. Det bör förutsättas, att föreläsningssalarna liksom lektions- och seminarierummen

skall kunna utnyttjas även för andra ämnen än kemiämnena vid

såväl universitetet som tekniska högskolan. Med hänsyn till att utnyttjandet

totalt bör beräknas efter 40 timmar per vecka bör en viss begränsning av

ifrågavarande undervisningsutrymmen kunna ske.

5. Nybyggnaderna bör projekteras utifrån kravet på dels att största möjliga

flexibilitet i fråga om utnyttjandet av lokalresurserna vad avser såväl övningslaboratorie-

och övriga undervisningslokaler som institutions- (forsknings-)

lokaler åstadkommes, dels att kostnaderna hålles nere.

6. Lokalerna bör inrymmas i koncentrerade byggnadskroppar med så stort våningsantal,

som ur funktions- och miljösynpunkt kan anses försvarligt.

Även andra lösningar än en envåningsbyggnad för kurslaboratorierna bör

övervägas. (Ställningstagandet till alternativa lösningar måste dock ske

utifrån ställda krav från såväl tids- som kostnadssynpunkt.

7. De naturvetenskapliga och tekniska kemiämnena bör i största möjliga utsträckning

lokalmässigt integreras med varandra. Vid projekteringen av

tredje etappen, som till huvudsaklig del innehåller institutionslokaler för teknisk

kemi, bör därför beaktas de integrationsmöjligheter, som uppförandet av

fjärde etappen kommer att innebära. Programmet för denna senare etapp

innehåller nu huvudsakligen institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.

8. Sekundärutrymmen (korridorer, hallar, kapprum etc.) bör ej förekomma i

större utsträckning eller med större dimensioner än vad som är oundgängligen

nödvändigt och ej utföras som enplansbyggnader.

9. Anläggningen bör så utformas, att utbyggnad av densamma kan ske med

minst 100 procent.

Med skrivelse den 12 juni 1963 framlade utrustning snämnden för universitet

och högskolor sina förslag till ändrade och nya kostnadsramar i den för nämndens

verksamhetsområde under budgetåret 1964/65 blivande inrednings- och

utrustningsplancn med avseende på inredning och utrustning av nya lokaler

vid tekniska högskolan i Lund. Därvid föreslog nämnden — med hänsyn till beräkningarna

i organisationskommitténs för teknisk högskola i Lund förslag i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964

fråga om en avdelning för kemi (stomplan II) — dels för allmän utrustning för

nybyggnad för avd. K en delram av 500 000 kr., dels för apparatur m. m. för

institutioner m. m. inom avd. K en delram av 1 000 000 kr. Vidare beräknade

nämnden i skrivelse den 27 augusti 1963 med motsvarande förslag beträffande

Lunds universitet en delram av 300 000 kr. till inredning och utrustning av nya

lokaler för ökad undervisning m. m. i ämnet medicinsk kemi vid universitetet. I

1964 års statsverksproposition (bil. 10, s. 567 f.) fann sig emellertid departementschefen,

med hänsyn till att frågan om uppförande av en nybyggnad för

naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk kemi i Lund ännu inte slutligt utretts,

inte vara beredd att då taga ställning till nämndens förslag.

I en till ecklesiastikdepartementet av utrustningsnämndens ordförande sedermera

överlämnad promemoria sammanföres kemiämnenas behov för budgetåret

1964/65 i en enda konstnadsram, vilken föreslås uppförd som delram med

6 500 000 kr. Därvid har beräknats 2 500 000 kr. för allmän utrustning och

4 000 000 kr. för apparatur m. m., däri inräknade verkstad och ångpanneanläggning.

De till grund för ifrågavarande förslag liggande beräkningarna har sin utgångspunkt

i antagandet att en första etapp av det totala kemiblocket visserligen

kommer att stå färdig först under budgetåret 1965/66, men att vissa

lokaler för undervisning likväl redan från och med höstterminen 1965 bör kunna

ställas till förfogande för såväl teknisk som naturvetenskaplig kemi.

Fastighetsförvärv

Byggnadsstyrelsen föreslår, att medel beräknas för förvärv av fastigheten

tomten nr 6 i kvarteret Hyphoff i Lund. Fastigheten har förvärvats av enskilda

personer, som upplåtit den till universitetets ekonomisk-historiska institution.

Enligt gällande hyresavtal, som löper ut den 30 juni 1964, tillförsäkras universitetet

rätt att förvärva fastigheten till de nuvarande ägarnas självkostnadspris,

220 000 kr.

B. Departementschefen

Kostnadsramen för nybyggnaden för observatorium på Romeleåsen uppskattades

i prop. 1963:1 (bil. 10, s. 656) till 310 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1962. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har byggnadsstyrelsen redovisat

huvudhandlingar för nybyggnaden, varvid kostnaderna alternativt beräknats

till 405 000 kr. respektive 435 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Kungl.

Maj.t har uppdragit åt styrelsen att fortsätta projekteringen fram till och med

färdigställande av bygghandlingar enligt sistnämnda kostnadsaltemativ, vilket

innebär bl. a., att en kupolkonstruktion med maskinell drivanordning anordnas.

Jag tillstyrker, att nämnda alternativ kommer till utförande. Kostnaderna beräknar

jag till 450 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts -proposition nr 72 år 196J+

49

Vid 1963 års riksdag beslöts i anledning av prop. 1963: 142 bl. a., att intagningskapaciteten

vid medicinska fakulteten i Lund skall öka från 120 till 190

platser fr. o. m. höstterminen 1965. För de anatomiska och histologiska institutionerna

förutsätter detta utökade lokaler. Lokalprogram för nämnda institutioner

har utarbetats av läkarutbildningsberedningen. Detta lokalprogram har

legat till grund för den nybyggnad, som byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar

för med skrivelse den 4 februari 1964. Jag har ingen erinran mot det

föreliggande förslaget till nybyggnad utan tillstyrker, att den kommer till stånd.

Kostnaderna för nybyggnaden, 1 590 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, bör

godtagas. Jag har icke heller någon erinran mot kostnaderna för de till nybyggnaden

hörande s. k. försörjningsåtgärderna, 70 000 kr. enligt samma prisläge.

Medel härför bör beräknas under posten till försörjningsåtgärder. Byggnadsarbetena

beräknas kunna påbörjas i augusti 1964. Jag förutsätter, att alla ansträngningar

göres att färdigställa nybyggnaden till höstterminen 1965.

Beträffande uppförande av nybyggnader för ett kemiskt centrum i Lund vill

jag först erinra om av statsmakterna fattade beslut rörande utbyggnaden av

utbildningskapaciteten i kemi i Lund. Enligt beslut av riksdagen år 1960 i anledning

av prop. 1960:119 skall en avdelning för kemi upprättas vid tekniska

högskolan i Lund fr. o. m. höstterminen 1965. Vidare skall enligt riksdagens beslut

i anledning av prop. 1963: 142 utbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten

i Lund ökas från 120 till 190 nybörjarplatser fr. o. m. höstterminen 1965,

vilket kräver nybyggnadsåtgärder för bl. a. medicinsk kemi. Jag vill vidare erinra

om att riksdagen godtagit de riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets-

och högskoleväsendet, som förordades i prop. 1963:172. Som riktpunkt för

den sammanlagda utbildningskapaciteten på tvåbetygsnivån i kemi inom de

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna omkring 1970 angavs i propositionen

ett studerandeantal av 1 300. Enligt direktiven till 1963 års universitetsoch

högskoleutredning skall utredningen utgå från en kapacitet i kemi vid

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund av 260 tvåbetygsstuderande.

Med utgångspunkt i de av Kungl. Maj:t i sitt beslut den 10 maj 1963 angivna

studerandeantalen för kemiämnena — 190 nybörjarplatser i medicinsk kemi,

260 tvåbetygsplatser i naturvetenskaplig kemi och 80 nybörjarplatser i teknisk

kemi — har byggnadsstyrelsen efter samråd med närmast berörda myndigheter

och kommittéer redovisat förslag till byggnadsprogram för ett s. k. kemiskt

centrum i Lund. Förslaget, som redovisats i det föregående, innebär, att en gemensam

anläggning uppföres för samtliga kemiämnen vid universitetet och tekniska

högskolan. Nettoytan enligt byggnadsprogrammet utgör ca 29 000 m2. Den

totala kostnaden för anläggningen har av styrelsen uppskattats till ca 62

miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsföretaget har föreslagits bli

indelat i fyra etapper. Första etappen omfattar föreläsningssalar, seminarierum,

bibliotek och verkstad, gemensamma för alla ämnen, samt övningslaboratorier

för samtliga ämnen, andra etappen i huvudsak institutionslokaler för medicinsk

kemi och biokemi, tredje etappen i huvudsak institutionslokaler för teknisk kemi

4 — Dihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 72

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196J

samt fjärde etappen i huvudsak institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.

Byggnadsstyrelsen föreslår, att ställning nu tages till de tre första etapperna, som

omfattar sammanlagt drygt 20 000 m2 nettoyta. Kostnaderna för dessa tre etapper

uppskattas av styrelsen till 24, 10 respektive 11 miljoner kr. eller tillhopa

45 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Styrelsen anser, att ställningstagande

till fjärde etappen kan anstå tills vidare.

Det föreliggande förslaget innebär, att i Lund skulle tillskapas vårt lands

största samlade anläggning för kemisk utbildning och forskning. En gemensam

anläggning leder — framhåller byggnadsstyrelsen — till ökad flexibilitet i lokalanvändningen.

Vissa centrala funktioner kan vidare göras gemensamma, vilket

innebär lokalbesparingar. Samtliga instanser, som yttrat sig över byggnadsprogrammet,

har — såsom framgått av den tidigare redogörelsen — ställt sig positiva

till förslaget om en gemensam anläggning för kemiämnena i Lund.

För egen del vill jag uttala, att jag helt instämmer i förslaget till lösning av

byggnadsfrågan för kemiämnena i Lund. En gemensam anläggning torde i särskilt

hög grad vara stimulerande för forskningen och forskarutbildningen.

Även för utbildningen i övrigt torde en gemensam anläggning vara av stort

värde. Jag förordar därför, att en gemensam anläggning för kemiämnena vid

såväl universitetet som tekniska högskolan i Lund kommer till stånd. I likhet

med byggnadsstyrelsen anser jag dock, att ett ställningstagande till den

fjärde byggnadsetappen kan anstå tills vidare.

Jag vill i sammanhanget påpeka, att jag ämnar ta upp frågan om ledningen

av för flera fakulteter eller högskolor gemensamma institutioner och institutionsgrupper

då jag senare denna dag anmäler fråga om proposition till årets riksdag

rörande universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m. m. Det

nu planerade kemiska centrumet i Lund måste för att bli fullt funktionsdugligt

få en gemensam institutions- eller institutionsgruppsledning.

Kungl. Maj :t har — som tidigare redovisats — genom beslut den 28 februari

1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera dels första etappen fram till

bygghandlingar, dels andra och tredje etapperna fram till huvudhandlingar.

Enligt tidsplanen måste första byggnadsetappen i erforderliga delar vara färdig

till höstterminen 1965 för att den planerade intagningen vid avdelningen för

kemi vid tekniska högskolan skall kunna ske. Det är därför nödvändigt, att

byggnadsarbetena för denna etapp igångsättes så snart erforderliga projekteringshandlingar

färdigställts. Med stöd av uttalandet vid 1960 års riksdag (prop.

119, SäU 1, s. 69) att en särbehandling vid äskande av investeringsanslag för utbyggande

av universitet och högskolor kunde bli erforderlig för att snabbast möjligt

tillskapa erforderliga lokaler förordar jag, att medel nu beräknas för igångsättning

under nästa budgetår av första byggnadsetappen för kemiskt centrum.

I avvaktan på att bygghandlingar färdigställes torde den preliminära kostnaden

för denna etapp, 24 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, kunna godtagas.

Med hänsyn bl. a. till vad som anförts i den tidigare refererade promemorian,

som fogats till Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1964, bör den slutliga kost
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964

nåden kunna reduceras. Kungl. Maj:t torde få besluta om arbetenas utförande

sedan bygghandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar, redovisats

av byggnadsstyrelsen. Jag vill i sammanhanget erinra om att andra etappen

måste vara färdig till höstterminen 1966 för att den beslutade ökade läkarutbildningen

i Lund skall kunna genomföras. Beträffande såväl denna etapp som tredje

etappen bör emellertid huvudhandlingar, inklusive tillförlitlig kostnadsberäkning,

avvaktas innan medel äskas för byggnadsarbetenas påbörjande.

Ehuru sålunda endast kort tid står till förfogande, innan vissa lokaler för

kemiundervisningen i Lund måste vara färdiga, har byggnadsstyrelsen ansett

möjligheter föreligga att hålla det planerade tidsschemat. Jag förutsätter, att alla

ansträngningar göres för att utbildningen vid kemisk fackavdelning vid tekniska

högskolan i Lund skall komma till stånd hösten 1965 och att den ökade läkarutbildningen

i Lund, för vilken erfordras nya lokaler i medicinsk kemi fr. o. m.

höstterminen 1966, planenligt skall kunna genomföras.

Nybyggnaderna för kemiskt centrum i Lund medför medelsbehov även för

inredning och utrustning. I enlighet med den kompletterande promemoria, som

överlämnats av ordföranden i utrustningsnämnden för universitet och högskolor

i anslutning till nämndens anslagsframställningar för budgetåret 1964/65, förordar

jag, att under rubriken Tekniska högskolan i Lund i den för nämndens

verksamhetsområde för nästa budgetår föreslagna inrednings- och utrustningsplanen

skall uppföras en delram av 6 500 000 kr. till allmän utrustning m. m. för ifrågavarande

nybyggnader.

I nyssnämnda inrednings- och utrustningsplan bör därjämte — med anledning

av vissa särskilda omständigheter av engångsnatur — uppföras en definitiv

kostnadsram av 120 000 kr. för ämnet farmakologi vid Lunds universitet.

Fastigheten tomt nr 6 inom kvarteret Hyphoff i Lund har förvärvats av enskilda

personer och upplåtits till universitetets ekonomisk-historiska institution.

Enligt hyresavtalet tillförsäkras universitetet rätt att förvärva fastigheten till

ägarnas självkostnadspris, 220 000 kr. Jag förordar att nämnda belopp upptas

för nästa budgetår för förvärv av ifrågavarande fastighet.

Med hänsyn till den expansion, som nu kan förutses för läroanstalterna inom

Lunda-området kommer även ytterligare fastighetsförvärv att kunna aktualiseras.

Därest det för detta ändamål kommer att visa sig angeläget att göra sådana

förvärv förordar jag att inom ramen för tillgängliga medel under förevarande anslag

Kungl. Maj :t bemyndigas att föranstalta om dylika inköp.

Medel för s. k. försörjningsåtgärder bör beräknas enligt vad som upptagits i

den i det följande redovisade investeringsplanen. De försörj ningsåtgärder, som

föranledes av de i det föregående redovisade byggnadsföretagen, innefattas i

denna medelsberäkning. Vad gäller prövning av för försörjningsåtgärderna erforderliga

handlingar torde jag få hänvisa till uttalande härom i prop. 1963:1 (bil.

10, s. 657).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

Jag vill anmäla, att jag räknar med att det skall vara möjligt att framlägga

förslag rörande nybyggnad för bakteriologiska institutionen på tilläggsstat under

budgetåret 1964/65.

Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med vad

som framgår av de i det följande redovisade investerings- och finansieringsplanerna

böra anvisas på riksstaten för budgetåret 1964/65 till byggnadsarbeten

vid universitetet i Lund. Vid uppräkning av kostnadsramarna för de enskilda

byggnadsobjekten har hänsyn tagits till förändringen av byggnadskostnadema

intill den 1 juli 1963 enligt byggnadsstyrelsens indexserie (genomsnittsindex) för

byggnader av sten.

Inv es tering splan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsföretag

faktisk

beräknad för

Byggnadstid

1.7 1962

1.7 1963

t. o. m.

1963/64

1964/65

1962/63

I. Företag påbörjade

före 1/7 1963

Nybyggnad för zoologis-

ka institutionen .....

660

660

620

40

Nybyggnad för humanis-

tiska fakulteten .....

2 900

2 800

2 697

103

Nybyggnad för patolo- giska institutionen ...

Nybyggnader för öv-

4 300

4 300

4104

196

ningslaboratorium för

1 400

1 400

1 312

88

Tillbyggnad för genetis-

ka institutionen .....

1 180

1 180

1 048

132

Tillbyggnad för kemiska

1 020

1 020

879

141

Nybyggnad för växtfy-

Biologiska institutionen

Nybyggnader för övnings-

5 715

5 715

4 709

1 006

7.61— 7.63

laboratorier för avd.

för elektroteknik och

maskinteknik vid tek- niska högskolan i Lund

(Iab. E och lab. M) ..

5 170

4 950

4 344

606

7.61— 9.62

Tillbyggnader för fysiska

8 700

9 020

17

3 100

3 200

6.63—ht 641

—2.66

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964

53

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggnadsföretag

1.7 1962

1.7 1963

faktisk

beräknad för

Byggnadstid

t. o. m.

1962/63

1963/64

1964/65

II. Företag avsedda att

påbörjas 1963161/.

Nybyggnad för observa- torium på Romeleåsen

310

450

450

8.64— 1.65

Försörjningsåtgärder:

a) Kulvertar och led-

2 3002

1 400

900

b) Väg- och markarbe- ten m. m...........

4502

200

250

c) Särskilda utgifter ...

7502

500

250

III. Företag avsedda att

påbörjas 196i/65

Nybyggnad för anatomi

1 590

1 000

8.64— 8.65

Nybyggnader för ke- miskt centrum, etapp I

ca 24 000

15 000

1,65—9,65*

våren 66

220

220

Nybyggnad för bakterio- logiska institutionen ..

ca 9 600

3

Summa

19 730

7 512

21270

1 Till vissa delar.

2 Delram t. o. m. 1964/65.

3 Medel avses äskas på tilläggsstat.

Finansieringsplan

(1 000-tal kr.)

MedelstiUgång

Medelsreservation per 30.6 1963 .... 5 718

Anslag för 1963/64 ................ 5 220

Erforderligt anslag för 1964/65 ;.... 17 844

Summa 28 782

M edelsförbrukning

Beräknad medelsförbrukning för

1963/64 ........................ 7 512

1964/65 .......v................ 21270

Summa 28 782

Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund för nästa

budgetår bör, såsom framgått av den tidigare redovisade finansieringsplanen,

beräknas till 17 844 000 kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning

härom.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

IV. Nybyggnad av simhallsanläggning vid

gymnastiska centralinstitutet

A. Anslagsäskanden m. m.

I skrivelse den 12 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 för nybyggnad av en

simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet (GCI).

Direktionen över GCI har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65

framhållit bl. a., att en ökning av intagningskapaciteten vid institutet från 100

till 150 elever endast är möjlig om en planerad simhallsanläggning vid institutet

kommer till stånd. F. n. är simundervisningen förlagd till Bosöns idrottsinstitut

för de manliga eleverna och till Åkeshovsbadet för de kvinnliga eleverna. Direktionen

framhåller, att mycken tid går till spillo genom de långa resorna. Avståndet

GCI—Bosön är ca 9 km och GCI—Åkeshov ca 15 km.

Med skrivelse den 13 juni 1962 underställde byggnadsstyrelsen, efter samråd

med direktionen över GCI, Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprograrn

för en simhallsanläggning vid institutet. Kostnaden för anläggningen uppskattades

till 3 440 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Stockholms stads

idrottsstyrelse hade i yttrande över programmet till byggnadsstyrelsen tillstyrkt

uppförandet av den föreslagna simhallsanläggningen och därvid framhållit

bl. a., att simhallen förutom för GCI och Stockholms universitet och högskolor

skulle fylla ett behov för skolor inom Östermalm, Norrmalm och Vasastaden

och i viss utsträckning också kunna utnyttjas av allmänheten.

Byggnadsprogrammet omfattar bl. a. simbassäng (25X12,5 m), bassäng för

fysiologiska undersökningar (6X2,5 m), övningsbassäng (6X10 m), bastu, tvättrum,

torkrum, omklädningsutrymmen samt gradänger med plats för ca 150

åskådarplatser.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 12 augusti 1963 redovisat huvudhandlingar

för simhallsanläggningen. Kostnaderna har därvid beräknats till

4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Programmet har i förhållande till

det tidigare redovisade utökats med ersättningslokaler för vissa förrådsutrymmen

i den befintliga byggnaden, vilka kommer att gå förlorade vid simhallens

tillkomst. Vidare har vissa omklädningsrum med tillhörande sanitära anläggningar

tillkommit inom de nuvarande lokalerna.

Kungl. Maj:t har den 22 november 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen fram

till och med färdigställande av bygghandlingar. Simhallsbyggnaden avses att

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts ''proposition nr 72 är 19GJ+

uppföras som eu tillbyggnad till GCI:s nuvarande byggnad. Arbetena beräknas

bli påbörjade hösten 1964 och byggnadstiden uppskattas till 18 månader.

Riksmarskalksämbetet har i avgivet utlåtande över byggnadsstyrelsens framställning

uttalat, att ämbetet icke har någon erinran mot uppförandet av den

föreslagna anläggningen inom det av GCI redan disponerade området.

Med hänsyn till att simhallsanläggningen icke kommer att erfordras i full

utsträckning för undervisningen vid GCI har förhandlingar upptagits mellan

företrädare för staten och Stockholms stad angående upplåtelse till staden

av anläggningen under vissa tider. Vid förhandlingarna har enighet natts om

följande avtal.

»Mellan företrädare för staten och Stockholms stad har — under förbehåll av

Kungl. Maj:ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm godkännande

— träffats följande

AVTAL

1. Staten uppför i anslutning till gymnastiska centralinstitutets (GCI:s) byggnad

en simhallsanläggning i huvudsaklig överensstämmelse med till detta avtal

fogade ritningar. .

Anmärkning: Kostnaderna för anläggningen (exklusive inredning och utrustning) har preliminärt

beräknats till 4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.

2. Staden förbinder sig att på de villkor, som angives här nedan, forhyra anläggningen

under ca elva månader per år under nedanstående tider:

Vardagar utom lördagar kl. 15—22;

lördagar kl. 13—18;

söndagar kl. 8—15. . .

3. Därest staten önskar utnyttja anläggningen för utbildningsändamål i storre

omfattning än vad som förutsattes i detta avtal är staden beredd att medgiva

jämkning av i punkt 2 angivna tider.

4. Studerande vid GCI äger enligt mellan idrottstyrelsen och GCI träffad överenskommelse

utan avgift utnyttja anläggningen för enskilda bad under de

tider anläggningen är uthyrd till staden och öppen för allmänheten.

5. Staten svarar för driften av anläggningen. Den personal, som erfordras för

anläggningens drift, anställes, avlönas och pensioneras av staten.

6. För den tid, under vilken staden disponerar anläggningen, skall staden erlägga

hyra till staten enligt följande grunder:

a) De totala drift- och kapitalkostnaderna för anläggningen fordelas mellan

staten och staden i ungefärlig proportion till den tid, under vilken vardera

disponerar densamma; dock skall sådana kostnader, som uteslutande

betingas av stadens nyttjande av anläggningen, bestridas av staden ensam.

Avgifter, som uttages av besökande, skall tillkomma staden;

b) driftkostnaderna omfattar kostnader, som hänföres till såväl anläggningen

som verksamheten och som normalt tillhör en simhallsanläggning sasom

fastighetsförvaltning, fastighetsskötsel, renhållning, vatten, elström, sotning,

försäkringar (motsvarande), underhåll, reparationer, nyanskaffning

av inredning och utrustning, uppvärmning, skatter, diverse förbrukningsartiklar,

tvätt, vattenreningskemikalier och personal för anläggningens

drift;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964.

c) kapitalkostnaderna omfattar dels avskrivning av anläggningskostnad och

av kostnad för inredning och utrustning, dels ränta på icke avskrivet belopp

av nämnda kostnader.

Avskiivningen skall ske med 1/40 per ar. Räntan skall beräknas efter en

räntesats, som med en procent överstiger riksbankens vid varje tillfälle gällande

diskonto.

/. Pa grundval av detta avtal skall överenskommelse med detaljerade bestämmelser

träffas mellan byggnadsstyrelsen och Stockholms stads idrotts- och

friluftsstyrelse.

8. Detta avtal gäller till och med den 30 juni 1976. Därest avtalet icke av någon

part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång förlänges avtalet för

varje gång med tio år.»

B. Departementschefen

Jag vill först erinra om att jag i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 579)

förordat, att intagningen av studerande vid GCI fr. o.m. nästa läsår ökas från

för narvarande 100 till 150 årligen. I sin anslagsframställning för nästa budgetår

underströk institutets direktion bl. a., att utökningen av studerandeantalet var

möjhg att genomföra endast om en simhall uppfördes vid institutet. Jag vill

erinra om att en simhall planerades ingå i institutets byggnadskomplex, när detta

uppfördes i början av 1940-talet. Med hänsyn bl. a. till den dåvarande statsfinansiella

situationen kom emellertid någon simhallsanläggning ej till stånd.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har byggnadsstyrelsen framlagt förslag

rörande nybyggnad av en simhallsanläggning i anslutning till GCI:s byggnad.

Anläggningen föreslås omfatta förutom en simbassäng om 25 X 12,5 meter

t\ a mindre bassänger, en för fysiologiska undersökningar och en för vissa undervisningsövningar.

Anläggningen föreslås även inrymma platser för ca 150 åskådare.

Kostnaderna för anläggningen, för vilken huvudhandlingar föreligger, har av

byggnadsstyrelsen beräknats till 4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.

Då jag icke har några erinringar mot denna kostnadsberäkning och icke heller

i övrigt mot det föreliggande förslaget förordar jag, att simhallsanläggningen

kommer till stånd. Kostnaderna beräknar jag sålunda till 4 100 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1963. För nästa budgetår bör i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag 2 000 000 kr. anvisas under ett för ändamålet avsett nytt investeringsanslag

under statens allmänna fastighetsfond, benämnt Nybyggnad av simhallsanläggning

vid gymnastiska centralinstitutet.

Simhallen kommer icke att helt erfordras för simundervisningen vid institutet.

Anläggningen kan därför tagas i ansprak för andra ändamål. Då från Stockholms

stads sida visats intresse för att fa förhyra simhallen under de tider den icke

erfordras för undervisningen vid GCI har förhandlingar upptagits med företrädare

för staden rörande en uthyrning av hallen till staden. Såsom framgått av

den tidigare redogörelsen har dessa förhandlingar resulterat i att ett avtal_som

har karaktär av principavtal — träffats mellan företrädare för staten och Stock
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 ur 1964

holms stad. Avtalet — som träffats under vederbörliga förbehåll om godkännande

— innebär, att simhallen uthyres till staden under de tider hallen icke erfordras

för undervisningen vid GCI. Om staten önskar utnyttja hallen för utbildningsändamål

i större omfattning än vad som förutsatts i avtalet, är staden

beredd att medgiva jämkning av de i avtalet angivna tiderna. Personal för anläggningens

drift skall anställas, avlönas och pensioneras av staten. De totala

drift- och kapitalkostnaderna för anläggningen skall fördelas mellan staten och

staden i ungefärlig proportion till den tid, under vilken vardera disponerar densamma.

Sådana kostnader, som uteslutande betingas av stadens nyttjande av

anläggningen, skall dock bestridas av staden ensam. Avtalet avses skola gälla

t. o. m. den 30 juni 1976 och förlänges automatiskt för en 10-årsperiod, om det

inte uppsäges minst två år före avtalsperiodens utgång. Jag finner att avtalet

från statens synpunkt är godtagbart och förordar, att Kungl. Maj:t utverkar

riksdagens bemyndigande att godkänna detsamma. Skulle smärre jämkningar av

eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras förutsätter jag, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Någon detaljerad beräkning av personalkostnader och övriga kostnader för

anläggningens drift föreligger ännu icke. På grundval av vissa inhämtade uppgifter

rörande driftutgifter vid kommunala simhallar av jämförbar storlek torde

de på statsverket fallande driftkostnaderna vad avser institutets avlönings-, omkostnads-

och materielanslag kunna uppskattas till ca 75 000 kr. i 1963 års priser.

Medelsanvisningen för nästa budgetår för uppförande av ifrågavarande simhallsanläggning

bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 2 000 000

kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b

V. Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse

A. Anslagsäskanden m. m.

I september 1962 inkom Kristofferskolans byggnadsstiftelse med anhållan

att Kungl. Maj :t ville i proposition till riksdagen framlägga förslag om ett bidrag

av 2 250 000 kr. till kostnaderna för uppförande av en skolanläggning för Kristofferskolan

på Fredrikslundshöjden i Bromma i Stockholm, där tomt för ändamålet

reserverats av stadens fastighetsnämnd. Samtidigt meddelade byggnadsstiftelsen,

att framställning om bidrag till skolbygget lämnats till bl. a. Stockholms

stad. Skolanläggningen skulle omfatta fyra byggnader, nämligen

en huvudbyggnad av hallskoleutformning, innefattande klassrum, aula med

scen, samtliga specialsalar, kollegierum, bibliotek m. m.,

en lågstadiebyggnad med sex rum för årskurserna 1—3,

en mellanstadiebyggnad med sex rum för årskurserna 4—6 samt

en värmecentral för hela anläggningen.

Nybyggnadskostnaden uppskattades till 7 500 000 kr. enligt prisläget i april

1961. Anläggningen förutsattes finansierad, förutom med statsbidraget, dels med

bidrag från bl. a. Stockholms stad, dels med donationer o. dyl. I fullt utbyggt

skick skulle skolan ha en kapacitet av 600 elever. I nuläget har Kristofferskolan

375 elever.

I utlåtande över framställningen uttalade skolöverstyrelsen att det var synnerligen

angeläget att skolan erhöll ändamålsenliga lokaler och tillstyrkte att statsbidrag

utgick för en skolanläggning av den storleksordning ansökan avsåg. Överstyrelsen

ansåg emellertid att tvekan rådde om den föreslagna lösningen ur

funktionell och ekonomisk synpunkt var den bästa. Sålunda översteg nybyggnadskostnaderna

enligt överstyrelsens uppfattning med ca 2 000 000 kr. kostnaderna

för en motsvarande anläggning inom det allmänna skolväsendet. Förslaget

borde enligt överstyrelsens mening omarbetas.

Vid 1963 års riksdag togs frågan om byggnadsbidrag till Kristofferskolan upp

motionsvägen. Riksdagen ansåg att det var angeläget att Kristofferskolans lokalproblem

snarast fick sin lösning. Ett räntefritt stående lån skulle enligt riksdagens

mening utgå för ändamålet vid tidpunkt som efter underhandlingar med

Stockholms stad befanns lämpligt. (SU 75; Rskr 191).

I en förnyad framställning från Kristofferskolans byggnadsstiftelse har nu anhållits

om ett räntefritt stående lån av 3 100 000 kr. Den omräkning av nybyggnadskostnaderna,

som företagits, visade att dessa skulle uppgå till 9 200 000

kr. av vilka stiftelsen själv kunde insamla högst 3 000 000 kr. Den kalkylerade

kubkostnaden uppgick enligt beräkningen till 255 kr per m3. Kostnadsökningen i

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kur tgl. Maj:ts proposition nr 72 år 7%''4

jämförelse med april 1901 hänförde sig dels till byggnadskostnadsindex’ höjning,

dels till att man nn också upptagit medel för oförutsedd kostnadsstegring utöver

byggnadskostnadsindex.

I sitt utlåtande över den senaste framställningen konstaterar skolöverstyrelsen

att kostnaderna för en skolanläggning på den avsedda tomten för samma antal

elever enligt de normer som tillämpas inom det allmänna skolväsendet kunde

uppskattas till ca 5 500 000 kr. Byggnadens utformning medför en onormalt hög

kubkostnad. Med en mer ekonomisk utformning torde enligt överstyrelsens uppfattning

en anläggning med samma nettogolvyta och samma volym kunna uppföras

för ca 8 200 000 kr. En anläggning med samma nettogolvyta men med normal

volym i förhållande till ytan torde kunna uppföras för ca 6 200 000 kr. Med

hänsyn till bl. a. de onormalt höga byggnadskostnaderna anför överstyrelsen allvarliga

betänkligheter mot förslaget och ifrågasätter också om sambandet mellan

skolbyggnadens utformning och verksamheten är av så avgörande betydelse

att lokalerna inte kan utformas i närmare anslutning till de normer som tillämpas

för det allmänna skolväsendet.

I ett bemötande av överstyrelsens utlåtande redovisar Kristoffer skolans byggnadsstiftelse

de pedagogiska skäl som åberopas för att byggnaden bör utformas

på det sätt som föreslagits. Vidare bestrider man att kubkostnaden för den

planerade skolanläggningen skulle vara större än för motsvarande skolanläggningar

inom det allmänna skolväsendet. Överstyrelsen har vidare enligt byggnadsstiftelsens

uppfattning inte tagit tillräcklig hänsyn till tomtförhållandena

på den plats där skolanläggningen skall uppföras. En omprojektering skulle

medföra betydande ökade kostnader. Härtill kommer att vissa av de medel som

utlovats från enskilda och stiftelser gjorts beroende av att anläggningen uppföres

på det sätt som föreslagits.

B. Departementschefen

Inledningsvis vill jag erinra om att jag i proposition 1962: 54 i princip tog

ställning till hur frågor om statsbidrag till experiment- eller friskolor borde bedömas.

Jag anförde därvid (s. 365 f.) att statsbidrag till skolor, vilka syftar till

att förverkliga eller utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga,

metodiska eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom

en speciell uppläggning av skolans hela arbete vill för praktiskt skolbruk

omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer, borde ifrågakomma

efter prövning från fall till fall. Jag anförde vidare att dylika skolor syntes,

inte minst med hänsyn till att de kan lämna stimulerande bidrag till den

allmänna pedagogigska utvecklingen, vara förtjänta av det allmännas stöd.

Kristofferskolan är enligt min mening klart hänförlig till denna kategori skolor.

Kristofferskolans byggnadsstiftelse har beräknat nybyggr.adskostnaden för

den föreslagna skolanläggningen till ca 9 000 000 kr. Otvivelaktigt medför ett

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964.

realiserande av förslaget att en skolanläggning uppföres som är dyrare än en motsvarande

anläggning uppförd enligt de normer som tillämpas inom det allmänna

skolväsendet. Enligt min uppfattning har dock Kristofferskolans företrädare tillfredsställande

motiverat sambandet mellan den anläggningstyp, som valts, och

skolans pedagogiska verksamhet. Jag är därför villig att i huvudsak acceptera

byggnadsstiftelsens kalkyl.

Av de erforderliga medlen för att uppföra anläggningen räknar stiftelsen med

att själv kunna uppbringa ca 3 000 000 kr. Resten av kostnaderna föreslås bli

fördelade mellan stat och kommun. Enligt min uppfattning bör det statliga

engagemanget i byggnadsföretaget maximeras till 3 000 000 kr. Detta belopp bör

i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån från fonden för låneunderstöd ställas

till Kristofferskolans byggnadsstiftelses förfogande under förutsättning att

Stockholms stad ensam eller tillsammans med kommuner i Stockholmsregionen

ställer ett lika stort belopp till förfogande och att Kristofferskolans byggnadsstiftelse

själv kan uppbringa resterande medel. Statsanslag kan självfallet ställas

till förfogande, först sedan stiftelsen för Kungl. Maj:t redovisat fullständiga

entreprenadhandlingar, innefattande fullt tillförlitliga kostnadskalkyler.

Medelsanvisning för lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse bör, som framgått

av det föregående, beräknas till 3 000 000 kr. Beloppet bör anvisas under

nästa budgetår. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196Jf

61

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade anordningar

in. m. för utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresurserna

för universitetens behov;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad

jag förordat i det föregående träffa avtal med Uppsala stad

angående leverans av värme till universitetet i Uppsala;

c) till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1964/65 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 3 856 000 kr.;

d) till Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund för budgetåret

1964/65 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett

investeringsanslag av 17 844 000 kr.;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad

jag förordat i det föregående träffa avtal med Stockholms stad

angående upplåtelse till staden av simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet;

f) till Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet för budgetåret 1964/65 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.;

g) till Lån till Kristojferskolans byggnadsstiftelse för budgetåret

1964/65 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964

INNEHÅLL

Sid.

I. Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov................ 3

A. Inledning .................................................... 3

B. Utredningen .........................i....................... 3

1. Allmänt .................. 3

2. Antalet studerande ........... 5

3. Fältstationernas kapacitet.................................. 6

4. Fältstationemas lokalisering ............ 7

5. Byggnadsarbeten m. m..................................... 11

6. Inredning och utrustning m. m............................... 13

7. Personal.................................................. 15

8. Fördelning av kursplatser .................................. 16

C. Yttranden ................................................... 17

D. Departementschefen .......................................... 21

II. Byggnadsarbeten vid universitet i Uppsala.......................... 28

A. Anslagsäskanden m.m........ 28

B. Departementschefen .......................................... 36

III. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.......................... 41

A. Anslagsäskanden ............................................. 41

B. Departementschefen ........... 4g

IV. Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet .. 54

A. Anslagsäskanden m.m.................... 54

B. Departementschefen .......................................... 56

V. Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse......................... 58

A. Anslagsäskanden m. m......................................... 5g

B. Departementschefen .......................................... 59

VI. Hemställan ..................................................... 61

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1964:203 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, i vad propositionen avser ecklesia a6 i texten
  2. Rskr. 1964:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformering av socionomutbildningen. a1 i texten