Angående anslag för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m
62 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 59 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:72, Angående anslag för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m
Dokumentets text
Kutigl. Maj:ts proposition nr 72 år 196b
1
Nr 72
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet,
m.m.; given Stockholms slott den 6 mars 196b.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas frågor om utbyggnad av marinbiologiska fältstationer
för universitetens behov, om anslag till byggnadsverksamheten vid universiteten
i Uppsala och Lund, till nybyggnad av en simhall vid gymnastiska
centralinstitutet (GCI) samt till lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse.
På grundval av ett utredningsförslag från en särskild sakkunnig framlägges
förslag om bl. a. upprättande av en ny fältstation på Tjärnö och om viss upprustning
av Klubbans biologiska station (båda i Bohuslän).
Till byggnadsverksamheten vid universitetet i Uppsala äskas ett investeringsanslag
av ca 3,9 miljoner kr. Anslaget avser bl. a. om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket,
tillbyggnad för växtbiologiska institutionen och ombyggnad
av Gustavianum.
Till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund föreslås ett investeringsanslag
av 17,8 miljoner kr. Anslaget avser bl. a. tillbyggnader för fysiska institutionen,
nybyggnad för anatomiska och histologiska institutionerna, nybyggnad för
första etappen av ett kemiskt centrum samt fastighetsförvärv.
Till nybyggnad av en simhall vid GCI äskas 2 miljoner kr. Ett preliminärt
träffat avtal mellan staten och Stockholms stad rörande viss upplåtelse av simhallen
till staden föreslås bli godkänt.
Framställning göres slutligen om anslag till ett ränte- och amorteringsfritt lån
till Kristofferskolans byggnadsstiftelse.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 72
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b
TJtdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, håUet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
mars 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kl ing, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — frågor angående anslag
för budgetåret 196b/65 till byggnadsarbeten vid vissa universitet, m.m. och anför
därvid följande.
I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan
under punkterna 308, 309 och 313 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna
till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala ett investeringsanslag av
5 786 000 kr.;
till Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund ett investeringsanslag av
5 844 000 kr.;
till Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet ett
investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts får jag ånyo anmäla desamma. I
detta sammanhang kommer jag även att behandla frågan om marinbiologiska
fältstationer för universitetens behov och frågan om lån till Kristofferskolans
byggnadsstiftelse.
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
3
I. Marinbiologiska faltstationer för universitetens behov
A. Inledning
Genom beslut den 22 mars 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för viss överarbetning av den av
byggnadsstyrelsen med skrivelse den 9 juli 1962 överlämnade utredningen
rörande utbyggnad av fältstationer för universitetens behov.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunnig överdirektören
och chefen för fiskeristyrelsen N. E. J. Hult. Professorerna K. G. M. Jägersten,
K.-G. Nyholm och L. K. P. Silén tillkallades att såsom experter biträda
den sakkunnige.
Utredningsmannen har med skrivelse den 30 november 1963 framlagt betänkandet
»Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov» (Ecklesiastikdepartementet
1963:12, stencilerat.) I betänkandet behandlas behovet av marinzoologiska
fältstationer för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.
Över betänkandet har utlåtanden avgivits av fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, universitetskanslersämbetet efter hörande av de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna, utrustningsnämnden för universitet och
högskolor, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien, 1962
års umeåkommitté, fiskeristyrelsen, utredningen rörande organisationen av
fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m.m. och aktiebolaget Atomenergi.
B. Utredningen
1. Allmänt
I den av byggnadsstyrelsen verkställda utredningen rörande utbyggnad av
fältstationer för universitetens behov — i det följande kallad fältstationsutredningen
— föreslogs beträffande marin biologi, att Klubbans biologiska station
skulle byggas ut för Uppsala universitets behov, att för Göteborgs och Stockholms
universitets behov en ny station skulle upprättas på Tjämö, samt att
Lunds universitets behov liksom hittills skulle tillgodoses vid Köpenhamns universitets
marinbiologiska laboratorium i Helsingör. Kristinebergs zoologiska
station, för vilken Vetenskapsakademien är huvudman, föreslogs bli reserverad
helt för forskning. I fältstationsutredningen räknades med att kurser vid stationerna
skulle anordnas under tiden början av juni—mitten av augusti för ett
årligt studerandeantal av 290 i de obligatoriska tvåbetygskurserna i ämnet zoologi
vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196.i
I prop. 1963:89 (s. 11 f.) erinrades bl. a. om de beräkningar av studerandeantalet
inom de biologiska ämnena omkring 1970, som redovisats i prognos- och
planeringsgruppens inom ecklesiastikdepartementet promemoria (december
1962). Dessa beräkningar innebär en fördubbling av studerandeantalet på tvåbetygsnivån
i förhållande till 1960 års utbyggnadsprogram, som legat till grund
för fältstationsutredningen.
Vid fullgörandet av uppdraget skulle den genom beslut den 22 mars 1963 tillkallade
utredningsmannen beakta innehållet i en till beslutet fogad promemoria,
av vilken inhämtas bl. a. följande.
På utredningsmannen bör det ankomma att — efter närmare direktiv av
chefen för ecklesiastikdepartementet — undersöka möjligheterna att vid Klubbans
och Kristinebergs stationer anordna ett ökat antal utbildningsplatser i
ämnet zoologi, att — om undersökningen visar, att förevarande stationer kan
byggas ut i tillräcklig omfattning — framlägga de förslag rörande utbyggnaden,
som kan vara påkallade samt att — om undersökningen visar, att förevarande
stationer icke kan byggas ut för hela den erforderliga utbildningskapaciteten —
föreslå de åtgärder, som kan erfordras utöver en utbyggnad av ifrågavarande
stationer för att den önskade kapaciteten skall kunna tillgodoses. I detta sammanhang
torde få erinras om att i direktiven för utredningen rörande organisationen
av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet m. m. framhållits, att de lokaler,
som nu disponeras av fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil, framdeles
kan bli disponibla för annan verksamhet, bl. a. för marinbiologiska stationer
för den vid universiteten bedrivna forskningen. Utredningsmannan bör hålla
nära kontakt med nämnda utredning. Beträffande byggnadsfrågoma bör överarbetningen
ske i nära samarbete med byggnadsstyrelsen.
En grundläggande fråga för utredningsmannens arbete är under vilken del avåret
undervisning kan bedrivas vid stationerna. För att kurser skall kunna
bedrivas under en större del av året än som räknats med i fältstationsutredningen
synes viss ändring av nu tillämpade studieplaner vara erforderlig. En
översyn av studieplanerna i sådant syfte bör verkställas av utredningsmannen i
samråd med berörda universitetsmyndigheter.
Statskontoret och fiskeristyrelsen har framfört vissa synpunkter på fältstationernas
organisatoriska ställning. Utredningsmannen torde böra överväga huruvida
någon form av gemensam förvaltning av de berörda fältstationerna kan
anses vara ändamålsenlig. Beträffande ökat utnyttjande m. m. av Kristinebergs
station förutsättes överenskommelse med Vetenskapsakademien. Utredningsmannen
bör därför framlägga erforderliga förslag i hithörande frågor i samråd
med akademien samt efter hörande av riksmuseiutredningen. — Utredningsmannens
förslag rörande verksamhetens organisation vid här avsedda stationer
skall åtföljas av beräkningar av såväl investerings- som driftkostnader.
I en promemoria, fogad till Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1963 angående
tillsättande av en kommitté för vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden
av universitet och högskolor m. m. (1963 års universitets- och högskolekommitté)
uttalades, att det fortsatta planeringsarbetet beträffande marinbiologiska
fältstationer borde baseras på kursplatser för 500 studerande för två
betyg i ämnet zoologi avseende samtliga lärosäten utom universitetet i Lund.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
Beträffande sistnämnda lärosäte borde undersökas möjligheterna att vid det
marinbiologiska laboratoriet i Helsingör anordna kursplatser för 100 studerande
för två betyg i ämnet zoologi.
I det följande återges det huvudsakliga innehållet i det förut nämnda betänkandet
»Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov».
2. Antalet studerande
Beträffande fältstationernas kapacitet har utredningsmannen utgått från den i
direktiven angivna målsättningen av 600 kursplatser för tvåbetygsstuderande i
zoologi. Den önskade kapaciteten måste enligt utredningsmannen sättas i relation
till lärosätenas tvåbetygskapacitet i nuläget och de förutsebara förändringarna
i denna kapacitet under de närmaste aren. Först därefter är det möjligt
att realistiskt bedöma de mest akuta behoven av fältstationsplatser och föreslå
erforderliga åtgärder för att tillgodose dessa behov.
I det följande återges en sammanställning i betänkandet, som visar dels tvåbetygskapaciteten
vid lärosätena läsåret 1963/64, dels en ökning av denna kapacitet
t. o. m. läsåret 1969/70 enligt utredningsmannens bedömning på grundval
av uppgifter från ämnesföreträdarna. I sammanställningen anges även antalet
tvåbetygsplatser i ämnet zoologi enligt i prop. 1963:172 (s. 236) angiven målsättning
för omkring år 1970 (»plan 63»).
Tvåbetygskapacitet per
läsår
Lärosäte
1963/64
1964/65
1965/66 1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
Plan 63
Uppsala ...........
54
54
54 54
54
54
54
100
Lund .............
48
48
72 72
72
72
72
100
Göteborg ..........
40
40
100 100
100
100
100
100
Stockholm .........
44
66
66 66
66
66
100
120
Umeå .............
SO 80
80
80
80
100
Ej specificerad
förstärkning ......
80
Summa
186
208
372 372
372
372
406
600
Utredningsmannen påpekar, att frågan om utbyggnad av zoologiinstitutionen
i Uppsala för närvarande är under utredning. Då en ökning av utbildningskapaciteten
är beroende av byggnadsfrågans lösning har utredningsmannen icke räknat
med någon ökning av kapaciteten.
Utredningsmannen lämnar en redogörelse för de fältstationsplatser i marin
zoologi, som finns för närvarande. Av denna redogörelse framgår bl. a., att
Uppsala universitet genom en donation 1915 tillfördes Klubbans biologiska station
vid Gullmarsfjorden i Bohuslän. Stationen är avsedd för undervisning på
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196U
såväl låg- som högstadiet, huvudsakligen i marin zoologi. Platsantalet vid stationen
uppgår till 27. Genom fördelning på två kurser om 27 studerande i vardera
förfogar universitetet för närvarande över lika många marinzoologiska
kursplatser — 54 — som det finns tvåbetygsplatser vid den zoologiska institutionen.
Lunds universitet har för närvarande 48 tvåbetygsstuderande i zoologi, vilka
genom överenskommelse med Köpenhamns universitet beredes undervisning vid
marinbiologiska laboratoriet i Helsingör.
Universiteten i Göteborg och Stockholm — med för närvarande 40 respektive
44 tvåbetygsstuderande i zoologi — har inga egna fältstationsresurser i marin
biologi. Enligt uppgift i fältstationsutredningen kan Stockholms universitet för
närvarande förlägga sin undervisning i marin biologi för ca 50 tvåbetygsstuderande
till Kristinebergs zoologiska station, för vilken Vetenskapsakademien är
huvudman. Under Stockholms universitets materielanslag har medel beräknats
för ersättning till akademien för upplåtelsen av stationen till Stockholms universitet.
3. Fältstationernas kapacitet
För att bedöma behovet av fältstationsplatser i ämnet zoologi har utredningsmannen
införskaffat uppgifter om undervisningsgruppernas nuvarande storlek
vid de olika lärosätena och om de marinzoologiska kursernas längd. Vid universiteten
i Göteborg och Stockholm omfattar en undervisningsgrupp 25 studerande.
Motsvarande siffra för universiteten i Uppsala och Lund är 20 respektive 24.
Utredningsmannen har räknat med 25 studerande per undervisningsgrupp på
tvåbetygsstadiet. Denna gruppstorlek ligger nämligen till grund för planeringen
av nya institutionsbyggnader för zoologi vid universiteten i Göteborg, Stockholm
och Umeå. Undervisningsgrupper om vardera 25 studerande kan vidare sammanföras
till föreläsningsgrupper om vardera 50 deltagare.
De marinzoologiska kursernas längd varierar. Vid Uppsala universitet är
kurstiden 30 arbetsdagar. Den har dock under senare år måst reduceras till 22
dagar. Vid universiteten i Göteborg och Stockholm omfattar en marinzoologisk
kurs tre effektiva veckor. Enligt utredningsmannen bör kurstiden inte gärna understiga
22 ä 23 dagar. Praktiska skäl talar enligt denne för, att kurstiden förlänges
med ett par dagar såväl i början som i slutet av varje kursomgång för
pårustning respektive avrustning av redskap, instrument och apparatur m. m.
En kursomgång skulle då normalt komma att omfatta fyra veckor. Utredningsmannen
har räknat med denna tidsperiod för de marinzoologiska tvåbetygskursema.
Beträffande universitetet i Lund omfattar kursperioden för närvarande
endast tre veckor. Kurserna kompletteras med exkursioner till olika
strandområden. Utredningsmannen har ingen erinran mot att denna ordning
bibehålies vid Lunds universitet.
Utredningsmannen har i enlighet med sina direktiv ingående prövat frågan
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 19 6 i 7
om under hur stor del av året kurser kan anordnas vid fältstationerna. Efter
ingående överläggningar med experterna i utredningen har utredningsmannen
kommit till den uppfattningen — vilken biträdes av experterna — att den för
marinzoologiska kurser lämpliga tidsperioden omfattar slutet av maj till slutet
av september. Under denna tid bör enligt utredningsmannen fyra kurser kunna
genomföras. En sådan förläggning kräver icke någon väsentlig ändring av studieplanerna
för zoologiämnet. Skulle kursantalet per säsong av kapacitetshöjande
skäl anses böra ökas till fem blir emellertid en omläggning aktuell. Enligt experterna
kommer dessa förändringar att beröra icke endast studieplanerna för ämnet
zoologi utan även studieplanerna för de vanligaste kombinationsämnena till
zoologi i filosofisk ämbetsexamen. Utredningsmannen finner i likhet med experterna
att ställningstagande till frågan om en utökning av antalet kurser till
fem per säsong och fältstation kan anstå tills erfarenhet under några år vunnits
av fyra kursomgångar per säsong.
Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag dels att en undervisningsgrupp
bör omfatta 25 studerande och en föreläsningsgrupp (2 X 25) 50 studerande,
dels att fyra kurser anordnas per säsong och fältstation. Detta innebär,
att en fältstations årliga kapacitet skulle uppgå till sammanlagt (50 X 4) 200
kursplatser. Med fem kursomgångar per år skulle kapaciteten bli (50 X 5) 250
kursplatser.
4. Fältstationernas lokalisering
Utredningsmannen har liksom experterna funnit sig böra tillråda en viss
återhållsamhet i fråga om utökning av den marinzoologiska kursverksamheten
inom Gullmaren-räjongen, till vilken Klubbans och Kristinebergs stationer är
lokaliserade. Orsakerna härtill anges vara, att den förorening av Gullmarsfjordens
inre delar — Saltkällefjorden och Bredungen — som emanerar från närbelägna
industrier, redan paverkar och i framtiden kommer att i än högre grad
påverka vissa marinzoologiska fyndplatser i Gullmarens vattenområde. Föroreningen
förväntas öka genom tillkomsten av bl. a. ytterligare industrianläggningar
vid Saltkällefjorden, genom utbyggnad av vissa sjöförsvarsetablissement
vid Gullmarsvik och genom den starkt ökande sommarstugebebyggelsen vid
Gullmaren. Länsmyndigheterna har — framhåller utredningsmannen bedömt
situationen vara så prekär, att de diskuterat inrättandet av ett vattenvårdsförbund
för Gullmarsfjorden och dess tillrinningsområde. Vidare anför utredningsmannen,
att belastningen på de av vattenföroreningen ännu icke påverkade
fyndplatserna i Gullmarsfjorden och i vattenområdena utanför fjordens mynning
kommer att öka dels på grund av bortfall av vissa fyndplatser, dels pa
grund av ökat antal marinzoologiska kurser vid de på Gullmarsfjorden replierande
stationerna. Med hänsyn till nämnda förhållanden anser utredningsmannen,
att en ny fältstation för marinzoologi med ett från Gullmarsfjordens vattensystem
väl skilt undersökningsområde bör upprättas.
Utredningsmannen ansluter sig till byggnadsstyrelsens förslag, redovisat i
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
förutnämnda fältstationsutredning, att den vid Gullmaren belägna Klubbans
biologiska station bygges ut för en större utbildningskapacitet. Han förordar
därjämte, att en ny marinzoologisk fältstation upprättas på Tjämö inom Kosteromradet
i norra Bohuslän. En sadan fördelning av undervisningsresurserna
skulle enligt utredningsmannen utesluta den risk för felinvestering, som ett alltför
intensivt utnyttjande av Gullmaren för marinzoologiskt kursbruk skulle
innebära. En vid Sannäsfjorden söder om Tjärnöområdet projekterad anläggning
för behandling av utbränt reaktorbränsle synes, enligt utredningsmannens mening,
med hänsyn till avståndet till Tjämö och i övrigt nu kända förhållanden
icke kunna paverka denna stations undersökningsplatser i någon nämnvärd
utsträckning.
I direktiven till utredningsmannen erinrades om att utredning pågick om
fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil. Utredningsmannen borde därför
halla nära kontakt med denna utredning, eftersom de lokaler, som detta
laboratorium disponerade, framdeles kunde tänkas bli disponibla för andra ändamål.
Utredningsmannen framhåller, att frågan om ianspråktagande av Lysekilslaboratoriet
för närvarande icke är mogen för lösning, eftersom vederbörande
utredning ännu icke framlagt något förslag. Utredningsmannen redovisar emellertid
en beräkning av den kapacitet som Lysekilslaboratoriet skulle representera.
Beräkningen har baserats på antagandet om fyra kurser med 20 deltagare per
kurs. Detta ger tillsammans med Klubbans station (50 + 20) X 4 = 280 kursplatser
per år. Behovet av kursplatser för universiteten bortsett från Lunds
universitet är enligt den tidigare redovisade sammanställningen följande.
Klubbans station och Lysekilslaboratoriet skulle enligt utredningsmannen
kunna tillgodose kursplatsbehovet under de närmaste åren. Då emellertid en
utredning pagar beträffande Lysekilslaboratoriet har utredningsmannen, såsom
tidigare nämnts, icke tagit ställning till frågan om utnyttjande av detta laboratorium
för universitetens fältstationskurser.
Klubbans station anses vara en typisk kursstation medan Knstinebergs station
anses vara en utpräglad forskningsstation, där kursundervisning på tvåbetygsnivån
spelar en endast supplementär roll. Utredningsmannen avstyrker,
att Kristinebergs zoologiska station byggs ut för kursundervisning. Han anser,
att stationen bör bibehållas vid nuvarande målsättning såsom en i första hand
för högre zoologisk forskning avsedd institution.
En preliminär kostnadsjämförelse mellan alternativet Kristineberg och alternativet
Tjämö utvisar enligt utredningsmannen, att det förra alternativet icke
behöver innefatta kostnader för markförvärv, vilket däremot blir nödvändigt
för genomförande av Tjämö-alternativet. På Tjärnö finns emellertid ett flertal
byggnader, vilka kan förvärvas för måttliga kostnader och tagas i anspråk för
1963/64
138
1964/65
160
1965/66—1968/69
300
1969/70
334
Kungl. Maj. ts ''proposition nr 72 år 1964 9
bl. a. förläggningsändamål. Kristinebergsalternativet förutsätter, att nya byggnader
uppföres för kursundervisning. Utredningsmannen håller före, att någon
egentlig kostnadsbesparing icke kan vinnas genom utbyggnad av Kristinebergsstationen
i stället för upprättande av en ny station på Tjärnö.
Såvitt utredningsmannen har kunnat finna skulle den ekonomiska konsekvensen
av bifall till förslaget om överflyttning av Stockholms universitets marinbiologiska
kurser från Kristinebergs station till en ny station på Tjärnö bli, att
de under nämnda universitets materielanslag beräknade medlen — 15 000 kr. —
för de marinbiologiska kurserna vid Kristinebergs station kan bortfalla fr. o. m.
det budgetår, varunder ifrågavarande kurser överflyttas från Kristineberg till
Tjärnö.
Beträffande anordnande av fältstationsplatser för Lunds universitet anför
utredningsmannen bl. a. följande.
Möjligheterna för Lunds universitet att även efter en ökning av studerandeantalet
kunna förlägga undervisningen till Helsingörlaboratoriet är beroende
bl. a. av om en där planerad utbyggnad kommer till stånd. För att närmare
klarlägga förutsättningarna för ett fortsatt samarbete på det marinzoologiska
området har efter överläggningar mellan representanter för Köpenhamns och
Lunds universitet ett förslag till avtal utarbetats, vilket reglerar åtagandena på
ömse sidor. Avtalsförslaget, vilket för att bli gällande givetvis förutsätter ett
godkännande av respektive länders myndigheter, innebär i huvudsak, att för
den obligatoriska tvåbetygskursen vid Lunds universitet tillhandahålles vid Helsingörlaboratoriet
undervisningslokaler, viss del av undervisningen och fri förläggning
samt förplägnad till självkostnadspris. Lunds universitet tillhandahåller
sitt undersökningsfartyg för de båda universitetens undervisningsbehov.
Även beträffande den högre undervisningen och forskningen förutsättes ett omfattande
samarbete.
Kostnaden för utbyggnaden av laboratoriet till den erforderliga kapaciteten,
som beräknas uppgå till omkring 1 500 000 danska kr., skulle helt bestridas från
dansk sida, medan det förutsättes att viss utrustning till en sammanlagd kostnad
av omkring 250 000 danska kr. (omkring 190 000 svenska kr.) skulle bestridas
från svensk sida.
Utredningsmannen har för sin del tillstyrkt det åberopade avtalsförslaget, som
har följande lydelse.
A. Allmänna synpimkter
1. Det samarbete, som på det marinzoologiska området bedrives mellan de båda
universiteten, är ett led i strävan att utvidga och fördjupa de intemordiska
kontakterna beträffande universitetsundervisningen och forskningen. Det ligger
sålunda helt i linje med den nordiska kulturkommissionens rekommendationer.
2. För båda universiteten har detta praktiska samarbete, som pågått alltsedan
färdigställandet av Marinbiologisk Laboratorium i Helsingör år 1958, redan
givit värdefulla resultat och mycket goda löften för framtiden. Det är ett
gemensamt intresse att det fortsättes och fördjupas.
3. Detta avtal, vilket innebär en precisering och utvidgning av tidigare mera
provisoriska överenskommelser, är en konsekvens av den utvidgning av den
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
zoologiska undervisningen som förutses och förbereds vid båda universiteten.
Denna måste medföra en betydande utökning av Helsingörlaboratoriets lokaler
och utrustning samt en ytterligare samordning av arbetsprogrammet. Nuvarande
resurser medger ej den nödvändiga ökningen av studentantalet.
4. Utbyggnaden av Marinbiologisk Laboratorium till den kapacitet som fordras
för att mottaga det ökade studentantalet kräver investeringar från såväl
dansk som svensk sida. Det förutsättes att byggnadskostnaden, avseende en
nybyggnad inrymmande kurslaboratorium, hörsal, förberedelserum, bibliotek,
samt vissa forsknings- och akvarieutrymmen bestrides från dansk sida. Den
har preliminärt beräknats till ca 1 500 000 d. kr. Å andra sidan förutsättes
att viss inredning och utrustning, i första hand del av kostnaden för saltvattenledningen,
tryckluftsanläggningen samt utrustningen av kurslaboratorium
och förberedelserum till ett sammanlagt belopp om ca 250 000 d. kr.
bestrides från svensk sida.
5. Det avtal rörande det löpande arbetet, som specificeras under B och C härnedan,
avser tills vidare att gälla med nuvarande årliga intagning av zoologistuderande,
samt, sedan de i punkten A: 4 specificerade förutsättningarna
uppfyllts även efter den nu planerade ökningen av intagningen vid de båda
universiteten för Lunds universitets del till ca 75 tvåbetygsstuderande per
år. För Köpenhamns universitet kommer intagningen också, ehuru vid en
senare tidpunkt, att uppnå ungefär samma siffra.
B. Lägre undervisning (avseende ämbetsexamen eller motsvarande)
1. Köpenhamns Universitet tillhandahåller för de lundensiska tvåbetygskurserna
i marinzoologi vid Marinbiologisk Laboratorium i Helsingör
a. undervisningslokaler
b. viss del av undervisningen enligt överenskommelse från kurs till kurs
c. fri förläggning samt utspisning till självkostnadspris för svenska lärare och
studenter.
2. Lunds universitet tillhandahåller fartyg för den vid Marinbiologisk Laboratorium
bedrivna undervisningen i marinzoologi för båda universitetens behov.
C. Högre undervisning och forskning
1. Arbetsplatser och — utanför kurstid — kostnadsfri förläggning tillhandahålles
svenska forskare vid Marinbiologisk Laboratorium. Efter laboratoriets
utbyggning kan kostnadsfri förläggning för svenska forskare normalt påräknas
även under kurstid.
2. Högre undervisning i zoologi vid Lunds universitet av direkt eller indirekt
intresse för marinzoologer står öppen för danska studerande i lika mån som
för universitetets egna studerande. Utbyte av lärare och handledare för all
högre marinzoologisk undervisning eftersträvas även för de tider då fältkurser
ej pågår.
3. Ömsesidigt utnyttjande av insamlingsapparatur och specialinstrument av
intresse för den marinzoologiska forskningen underlättas.
4. Utnyttjandet av de båda universitetens undersökningsfartyg för olika forskningsuppgifter
samordnas där så finnes lämpligt.
Utredningsmannen framhåller, att man från dansk sida uttryckligen förklarat
att det i avtalsförslaget angivna antalet av 75 tvåbetygsstuderande i zoologi vid
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
Lunds universitet kan höjas till det av de svenska myndigheterna önskade antalet
100, så snart detta påkallas från svensk sida. Någon höjning av den på
svenska staten fallande kostnaden för laboratorieutrustning vid Helsingörlaboratoriet
på grund av denna ökning av studerandeantalet beräknas icke bli erforderlig
enligt vad utredningsmannen inhämtat.
I samband med utformningen av det avtalsmässiga samarbetet mellan danska
och svenska universitetsmyndigheter beträffande utnyttjandet av Helsingörlaboratoriet
bör enligt utredningsmannen uppmärksammas behovet av garantier
för framtiden för det svenska utnyttjandet av laboratoriet för kursändamal i sa
måtto, att danska regeringen förklarar hinder icke möta mot att för kursundervisning
den danska delen av kontinentalsockeln får användas, liksom att,
reciprokt, svenska regeringen utfärdar motsvarande förklaring till förmån för de
danska intressena, såvitt gäller den svenska delen av kontinentalsockeln. Det
bör nämligen observeras, att 1958 års konvention om kontinentalsockeln i framtiden
kan komma att bli tillämplig.
5. Byggnadsarbeten m. in.
Utredningsmannen har, som förut nämnts, beträffande Klubbans station
räknat med dels ett studerandeantal av (2 X 25) 50 per kurs för två betyg, dels
med fyra kurser per säsong (år). Detta innebär en årlig kapacitet på (4 X 50)
200 kursplatser. För att denna kapacitet skall kunna uppnås erfordras följande
byggnadsåtgärder.
1. Nybyggnad av kurslaboratorium för 50 studerande;
2. Nybyggnad av förläggningsbyggnad med 28 platser. Tillsammans med befintlig
förläggningslokal beredes härigenom förläggningsutrymmen för 50 kursdeltagare;
3.
Vissa mindre omändringsarbeten på den befintliga laboratoriebyggnaden, så
att densamma bl. a. ger plats för bilokaler såsom mörkrum, redskapsmagasin
och förråd m. m.;
4. Vissa mindre förbättringsarbeten på befintlig förläggningsbyggnad;
5. Utökning av hamnens kapacitet bl. a. genom förlängning av piren.
Utredningsmannen förordar vidare att mässlokal skall finnas vid stationen, sa
att nuvarande arrangemang med självhushåll för studenter i förening med anlitande
av matserveringar på orten kan upphöra. Härför talar enligt utredningsmannen
såväl studentsociala som hygieniska skäl. Utredningsmannen erinrar
också om att den nya stationen på Tjärnö föreslås få måltidsservering i mässlokal,
varför anledning i och för sig saknas att icke ge Klubbans station samma
standard. Då emellertid för utredningsmannen framhållits, att studenterna själva
inte önskar måltidsservice utan föredrar att anlita matserveringar i det närbelägna
Fiskebäckskil, anser utredningsmannen att slutlig ställning icke nu bör
tagas till frågan om anordnande av mäss vid Klubbans station.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
De av utredningsmannen förordade nyanläggnings- och ombyggnadsarbetena
är visserligen något mera omfattande än de som programmerats i byggnadsstyrelsens
fältstationsutredning, men utredningsmannen anser det likväl vara realistiskt
att räkna med de kostnader, som upptagits i denna eller omkring
500 000 kr.
I samband med behandlingen av Klubbanstationens byggnadsfrågor anmäler
utredningsmannen, att en i förhållande till stationen välbelägen tomt torde vara
till salu. Enligt utredningsmannen vore det förmånligt för statsverket att förvärva
denna med hänsyn till en framtida utbyggnad av stationen.
Den av utredningsmannen föreslagna nya stationen på T jämo föreslås få
samma kapacitet som Klubbans station, dvs. 200 kursplatser. På platsen finns
en byggnad, som använts för pensionat, vilken enligt förslaget skulle förvärvas
av staten. Pensionatsbyggnaden erbjuder i befintligt skick utrymmen för förläggning
och förplägnad i den utsträckning, som erfordras för Göteborgs och
Stockholms universitets behov. För förvärv av fastigheten — inklusive vissa
inventarier som kan utnyttjas för den avsedda verksamheten — samt för vissa
förberedande åtgärder har 300 000 kr. beräknats erforderliga.
Byggnadsstyrelsens i fältstationsutredningen redovisade program för nyanläggningar
och ombyggnadsarbeten vid Tjärnöstationen omfattar följande.
1. Nybyggnad för kurslaboratorium för 50 studerande;
2. Vissa yttre anläggningsarbeten innefattande bl. a. va-arbeten och anordnande
av djupvattenintag (saltvatten);
3. Anläggande av ny hamnpir;
4. Vissa mindre ombyggnadsåtgärder i befintliga byggnader.
Kostnaderna för dessa arbeten har byggnadsstyrelsen uppskattat till omkring
550 000 kr.
Utredningsmannen har granskat förevarande byggnadsprogram och funnit,
att detsamma i allt väsentligt kan godtagas. På grund av att en byggnad, som
hade varit lämplig som förläggningsbyggnad, numera försålts måste på någon
närbelägen tomt en ersättningsbyggnad uppföras. Utredningsmannen anser, att
det är tillräckligt med en barackbyggnad. Kostnaden härför beräknar styrelsen
till 50 000 kr. Den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för fastighetsförvärv
och vissa byggnadsåtgärder bör därför höjas från 550 000 kr. till 000 000 kr.
Totalt beräknas medelsbehovet för fastighetsförvärv och byggnadsåtgärder för
Tjärnöstationen sålunda till (300 000 -f 600 000 =) 900 000 kr.
För marinbiologiska laboratoriet i Helsingör förutsättes enligt avtalsförslaget
icke några bidrag från svensk sida till byggnadsåtgärder. För laboratoriet i Lysekil
har utredningsmannen, såsom tidigare nämnts, icke framlagt något förslag.
Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag följande kostnader för
fastighetsförvärv och byggnadsåtgärder.
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
13
Tjärnö zoologiska station .
Klubbans biologiska station
Kronor
....... 900 000
....... 500 000
Summa 1 400 000
Utredningsmannen har undersökt, om barackbyggnader kan komma i fråga
vid fältstationernas utbyggnad. Från vattenfallsstyrelsen har inhämtats uppgifter
om barackbyggnader, som friställes inom vattenfallsverket. Dessa undersökningar
har givit till resultat, att baracker med utrymme för 30 man kan
erhållas för ca 75 000 kr. och baracker för 26—30 man för ca 55 000 kr. Såvitt
utredningsmannen kunnat finna av ritningar kan dylika baracker efter vissa
inredningsändringar användas som förläggningsutrymmen. Enligt utredningsmannen
bör det ankomma på byggnadsstyrelsen att i samband med remissbehandlingen
av betänkandet eller vid senare tidpunkt företaga närmare utredning
och framlägga förslag.
Eftersom vattenfallsverkets övertaliga baracker inte ansetts lämpliga att
aptera till laboratoriebyggnader — varav behov enligt den förut lämnade redogörelsen
föreligger vid såväl stationerna vid Klubban som på Tjärnö — har
utredningsmannen vänt sig till fångvårdsstyrelsen med förfrågan huruvida styrelsen
kan tillverka barackbyggnader för fältstationer. Styrelsen har förklarat
sig kunna offerera såväl förläggnings- som laboratoriebaracker. Utredningsmannen
har därför anmodat fångvårdsstyrelsen att lämna förslag till byggnadsstyrelsen
rörande såväl laboratoriebyggnader som förläggningsbyggnader för de
aktuella fältstationerna.
6. Inredning och utrustning in. m.
Inredning och utrustning
I fältstationsutredningen har byggnadsstyrelsen beträffande Klubbans station
preliminärt uppskattat kostnaderna för erforderlig inredning och utrustning av
kurslaboratorium och förläggningsutrymmen till 120 000 kr. Mot denna beräkning
har utredningsmannen icke något att invända men erinrar om att i kostnaderna
ej inkluderas mäss- och kökslokaler.
Beträffande den föreslagna stationen på Tjärnö erfordras enligt byggnadsstyrelsens
fältstationsutredning för inredning och utrustning av kurslaboratorium
och förläggnings- och mässutrymmen 150 000 kr. Då ersättningsbyggnad
måste skaffas för en numera försåld byggnad anser utredningsmannen att anslaget
till inredning och utrustning bör uppräknas till 175 000 kr.
Det förut redovisade förslaget till avtal mellan Köpenhamns och Lunds universitet
rörande utnyttjandet av laboratoriet i Helsingör innebär, att svenska
staten skall svara för viss inredning och utrustning av laboratoriet till en kostnad
av 250 000 danska kr., motsvarande 190 000 svenska kr.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964
Undersökningsbåtar
Klubbans station disponerar för närvarande en äldre men väl underhållen
undersökningsbat »Akka». Stationen måste emellertid enligt utredningsmannen
förses med en större undersökningsbåt. Den befintliga båten föreslås bli utnyttjad
huvudsakligen av trebetygsstuderande, licentiander och doktorander. Utredningsmannen
motsätter sig icke att — åtminstone tills vidare — såsom större
undersökningsbåt vid Klubbans station tages i anspråk den statens naturvetenskapliga
forskningsråd nu tillhöriga f. d. minsveparen »Sagitta», dock under
förutsättning att sjöfartsverket godkänner båten såsom sjövärdig. Forskningsrådet
uppges ha erbjudit sig att överlåta båten till Uppsala universitet mot att
universitetet svarar för båtens drift, underhåll och bemanning.
För stationen på Tjärnö föreslår utredningsmannen — liksom byggnadsstyrelsen
i fältstationsutredningen — 100 000 kr. för inköp av dels ett undersökningsfartyg
inklusive erforderlig utrustning dels vissa mindre båtar, som erfordras
vid stationen. För anskaffande av en mindre undersökningsbåt på ca 25—30
fot föreslår utredningsmannen därutöver att 15 000 kr. anvisas.
Lunds universitet har, enligt vad utredningsmannen uppger, nyligen inköpt
en begagnad trätrålare, som är avsedd att användas som undersökningsfartyg.
Fartyget uppges vara i behov av bl. a. motorbyte och förbättrad vinschutrustning
och föreslås bli försedd med »Decca»-navigatör och färdskrivare. För dessa
ändamål beräknar utredningsmannen ett belopp av 65 000 kr.
Utredningsmannens förslag rörande inredning och utrustning samt undersökningsbåtar
kan sammanfattas på följande sätt.
Inredning och Undersökutrustning,
kr. ningsbåtar, kr.
Klubbans biologiska station ...................... 120 000 _
Tjärnö zoologiska station ........................ 175 000 115 000
Laboratoriet i Helsingör (universitetet i Lund)...... 190 000 65 000
Summa 485 000 180 000
Dessa anslagsbehov är av engångsnatur. Utredningsmannen finner emellertid,
att de fältstationer, som förutses bli tilldelade undersökningsbåtar, även måste
erhålla årliga drift- och utrustningsanslag för båtverksamheten. Häri innefattas
icke kostnader för bemanning.
De årliga drift- och utrustningskostnaderna för båtverksamheten har utredningsmannen
beräknat på grundval av motsvarande kostnader för fiskeristyrelsens
undersöknings-, fångst- och arbetsbatar. Utredningsmannen föreslår för
vardera Klubbans och Tjärnö stationer — vid en verksamhetsperiod om sex
månader om året — 30 000 kr. per år och undersökningsbåt och 5 000 kr. per år
för de mindre fångst- och arbetsbåtarna, sålunda sammanlagt 35 000 kr. per år
för varje station. Den befintliga undersökningsbåten för Lunds universitet avses
enligt det föreliggande avtalsförslaget betjäna även de danska studerandena vid
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
laboratoriet i Helsingör, vilket skulle utgöra motprestation till de danska utfästelserna
inom samarbetsavtalets ram. Denna bat maste hallas igång under
hela året. De årliga driftkostnaderna beräknas till 45 000 kr., vartill kommer ca
8 800 kr. utgörande hyra för en s. k. Decca-installation. Sammanlagt uppgår
sålunda dessa kostnader till ca 54 000 kr. per år.
De årliga drift- och utrustningskostnaderna för båtverksamheten framgår av
följande sammanställning.
Kronor
Klubbans biologiska station..............
Tjärnö zoologiska station................
Laboratoriet i Helsingör (Lunds universitet)
....... 35 000
....... 35 000
....... 54 000
Summa 124 000
7. Personal
Den nuvarande personalen vid Klubbans station framgar av följande sammanställning.
Personalen är för närvarande icke lönegradsplacerad.
Kronor
1 vaktmästare-båtförare (helår)
1 draggmästare (4—5 månader)
....... 13 200
....... 4 800
Summa 18 000
Utredningsmannen framlägger följande förslag rörande personalbehovet vid
Klubbans station:
Kronor
1 vaktmästare-båtförare utbytes mot institutionstekniker i Ae 9----
Ersättning för skeppargöromål till denne........................
2 draggmästare (6 månader) i Ag 7...............................
2 städerskor (6 månader)........................................
1 befälhavare på »Sagitta» (6 månader) ..........................
1 skepparbiträde (6 månader) ...................................
Övrig personal..................................................
Summa
13 512
1 200
12 204
4 800
7 800
7 200
10 000
56 716
Förslaget innebär, förutom lönegradsplacering av tre befattningshavare, en
ökning av lönekostnaderna med 38 716 kr.
Personalbehovet för Tjärnö zoologiska station, vilken enligt utredningsmannens
förslag skall få samma kapacitet som Klubbans station men förses med
mera utbyggda serviceanordningar för studenterna, beräknas av utredningsmannen
enligt följande sammanställning.
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
Kronor
1 husmoder (6 månader) i Ag 12 ................................. 7 932
3 ekonomibiträden (6 månader) i Ag 5............................ 16 524
2 städerskor (6 månader)........................................ 4 goo
1 institutionstekniker (helår) i Ae 9 .............................. 13 512
Ersättning för skeppargöromål till denne........................ 1 200
2 draggmästare (6 månader) Ag 7 ................................ 12 204
Övrig personal.................................................. i0 000
Summa 66172
Lunds universitets undersökningsbåt »Bertil Hanström» avses, såsom tidigare
nämnts, hållas i gång aret om. Med hänsyn till att ingen befattningshavare på
båten avses tjänstgöra under någon del av året vid någon institution anser utredningsmannen,
att båtpersonalen bör anställas enligt kollektivavtal. Utredningsmannen
föreslår för båtens bemanning en befälhavare och två biträden.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för denna personal beräknar utredningsmannen
till 50 000 kr.
Utredningsmannens förslag rörande anslag till personal vid de olika stationerna
kan sammanfattas enligt följande.
Kronor
Klubbans biologiska station...................................... 41 71g
Undersökningsbåten »Sagitta» (Klubbans station).................. 15 000
Tjämö zoologiska station ........................................ 66 172
Lunds universitet (laboratoriet i Helsingör)........................ 50 qoo
Summa 172 888
8. Fördelningen av kursplatser
Utredningsmannen föreslår, att det bör ankomma på universitetskanslersämbetet
att fördela tillgängliga kursplatser vid stationerna vid Klubban och på
Tjärnö. Ämbetet föreslås ärligen senast den 1 april — på grundval av inkomna
uppgifter från de zoologiska institutionerna — skola fördela de för varje säsong
tillgängliga kursplatserna. Enligt utredningsmannen bör ämbetet vid fördelningen
av platserna taga hänsyn till att Klubbans station är en donation till
Uppsala universitet. Med hänsyn härtill bör kursplatserna vid denna station i
första hand reserveras för de zoologistuderande vid detta universitet. Den föreslagna
upprustningen av Klubbans station bör enligt utredningsmannen förknippas
med det villkoret, att — därest kursplatserna inte tagas helt i anspråk
av Uppsala universitet — andra lärosäten bör beredas kursplatser vid denna
station. Umeå universitets behov av kursplatser i marin zoologi synes i detta
fall enligt utredningsmannen närmast böra komma i fråga. Den föreslagna nya
stationen på Tjärnö bör enligt utredningsmannen i första hand betjäna universiteten
i Göteborg och Stockholm.
17
Kungl. Maj:ta proposition nr 72 år 1964
I följande sammanställning redovisas av utredningsmannen gjord beräkning
av dels antalet tvåbetygsplatser i zoologi vid lärosätena, dels antalet kursplatser
vid fältstationerna i marin zoologi.
Läsår
1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Plan 63
Lärosäteskapacitet
(utom Lund) .....
138
160
300
300
300
300
334
500
Fältstationskapacitet
(Klubban o. Tjärnö)
254
400
400
400
400
400
400
500
Över- (-)-) eller under- (—) kapacitet ....
+ 116
+ 240
+ 100
+ 100
+ 100
+ 100
+ 66
(± 0)
Kapacitet vid Lunds
universitet ........
48
48
72
72
72
72
72
100
Kapacitet vid labora- toriet i Helsingör ..
50
50
75
75
75
75
75
100
Den överkapacitet, som enligt sammanställningen skulle finnas på fältstationerna,
måste enligt utredningsmannen bedömas med viss försiktighet. Vissa kursplatser
bör nämligen beräknas för trebetygsstuderande, licentiander och doktorander.
Antalet trebetygsstuderande kan beräknas till ca 15 % av antalet tvåbetygsstuderande
i zoologi. Vidare anses visst antal kursplatser på fältstationerna
böra reserveras för deltagare i sådana kurser, som ges för komplettering
från ett till två betyg. Vid vissa lärosäten förekommer det också, att vissa fältstation
smoment ingår redan i studierna för ett betyg. Det synes utredningsmannen
inte heller uteslutet, att fältstationsundervisning kan komma att erfordras
för allmänbiologisk lärarutbildning på andra orter än universitetsorterna.
Främsta anledningen till att de framlagda beräkningarna på överkapaciteten vid
fältstationerna måste bedömas med försiktighet ligger enligt utredningsmannen i
osäkerheten beträffande omfattningen av och takten i utbyggnaden av undervisningsutrymmena
vid lärosätena.
C. Yttranden
Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt utredningsmannens förslag till
lösning av fältstationsfrågan för den marinbiologiska undervisningen. Sålunda
tillstyrker universitetslcanslersämbetet i likhet med de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna huvudpunkterna i förslaget. Förslaget att upprätta e n n y
fältstation på Tjärnö för att uppnå tillräcklig utbildningskapacitet i
marin biologi förordas av såväl universitetsmyndighetema som övriga remissinstanser.
Statskontoret anför i sitt yttrande bl. a., att behovet av kursplatser i
första hand bör tillgodoses genom att en fast station skapas på Tjärnö. Risken
för föroreningar i Gullmarsfjordens inre delar anses i flertalet yttranden tala för
Tjämöaltemativet. Vetenskapsakademien tillstyrker förslaget om en ny station
på Tjärnö med följande motivering:
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19611- 1 samt. Nr 78
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
En utbyggnad för kursändamål av stationerna vid såväl Klubban som Kristineberg
— i den omfattning som vid frånvaro av Tjärnöalternativet skulle behövas
— skulle innebära ett oförsvarligt förslitande av bottnarna i Gullmarsfjorden
och angränsande skärgård.
Likartade synpunkter framföres av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Uppsala och av fiskeristyrelsen.
Universitetskanslersämbetet säger sig ha hyst viss tvekan inför den föreslagna
utbyggnaden av Klubbans biologiska station med hänsyn
till risken för förorening av Gullmarsfjorden. Ämbetet tillstyrker emellertid utbyggnaden
men uttalar bl. a. att det torde kunna anstå med utbyggnaden till
året efter det Tjärnöstationen upprättats. Härför talar också enligt ämbetet den
omständigheten, att båtfrågan för Klubbans station synes behöva ytterligare
övervägas.
Beträffande havsfiskelaboratoriet i Lysekil uttalar utredningen
rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m.,
att den avser att föreslå att verksamheten vid laboratoriet flyttas till göteborgsregionen.
Utredningen framhåller, att om nya lokaler kan förhyras inom denna
region utflyttning från Lysekilslaboratoriet kan ske tidigast under senare delen
av 1965. Om lokaler måste nybyggas kan laboratoriet bli ledigt tidigast 1967.
Utredningen anser, att havsfiskelaboratoriet efter en utflyttning till göteborgsregionen
i begränsad omfattning är i behov av fältstationsutrymmen inom gullmarsområdet,
en uppfattning som även understrukits av fiskeristyrelsen.
Förslaget till samarbetsavtal mellan universiteten i Köpenhamn och Lund
rörande det marinbiologiska laboratoriet i Helsingör tillstyrkes
av bl. a. den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Vetenskapsakademien anser det vara mycket angeläget, att Kr ist in ebergs
zoologiska station reserveras för forskning och utbildning på
forskarnivå, en uppfattning som framföres även av matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Stockholm.
Det i utredningsförslaget förordade antalet utbildningsplatser
har berörts av statskontoret, som anser, att större utbyggnadsplaner vid Klubbans
station tills vidare bör anstå. Ämbetsverket anför härom bl. a. följande.
Av utredningsmaterialet framgår emellertid, att behovet av fältstationsplatser
för de ovannämnda universiteten fram till år 1969 stannar vid 300 för att år 1970
öka till 334 och därefter måhända stiga till den i direktiven förutsatta slutsiffran
500. Principiellt anser statskontoret därför, att behovet av kursplatser i första
hand bör tillgodoses genom att en fast station skapas på Tjämö. Däremot ställer
sig ämbetsverket tveksamt till tanken att redan nu utbygga Klubbans station
till en årskapacitet av 200 platser. Som tidigare nämnts finnes en reserv i det
förhållandet att kursperioderna, om så visar sig nödvändigt, kan förlängas och
härtill kommer, att det i nuvarande läge icke är klart, om det platsantal som
framdeles kan ställas till förfogande vid havsfiskelaboratoriet blir begränsat till
4 X 20. Denna fråga torde sammanhänga med vilken framtida användning havsfiskelaboratoriets
byggnad kommer att få. Med den kursintensitet som föreslagits
av utredningsmannen är undervisningskapaciteten vid Klubbans fältstation re
-
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
dan uppe vid drygt 100 platser per år. Tillsammans med den blivande Tjärnöstationcn
täcker sålunda dessa bägge fältstationer behovet fram till 1970.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala framhåller, att det f. n.
torde vara omöjligt att beräkna kursbehovet i marinzoologi med hänsyn bl. a. till
pågående utredning om lärarutbildningen.
Förslaget om undervisningsgruppernas storlek har i allmänhet
godtagits av remissinstanserna liksom förslaget om antalet kursomgångar
per säsong. Till förslagen i dessa hänseenden ansluter sig bl. a.
statskontoret, som emellertid understryker följande.
Viss förlängning av kursperioden bör i och för sig kunna vara möjlig, om det
skulle visa sig erforderligt. En dylik förlängning torde medföra vissa pedagogiska
komplikationer, vilka i så fall finge avvägas mot de investeringsbegränsningar,
som härigenom kunde vinnas vid fältstationerna. Ämbetsverket har velat peka
på denna elasticitet i fråga om fältstationernas utnyttjande, då den otvivelaktigt
representerar en viss reserv som bör hållas i minnet vid bedömningen av den
aktuella nybyggnadsplaneringen.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala påpekar, att en anpassning
till den föreslagna gruppstorleken icke är möjlig för universitetets del, då
såväl zoofysiologiska som växtfysiologiska institutionerna endast kan mottaga
(2 X 20) 40 laboranter.
Beträffande förslaget om fördelning av kursplatserna vid fältstationema
framhåller universitetskanslersämbetet följande.
Fördelningen bör i första hand ske efter överenskommelse mellan vederbörande
vid universiteten. Först om på detta sätt en tillfredsställande och rättvis fördelning
ej kan åstadkommas bör det ankomma på kanslersämbetet att vidtaga
reglerande åtgärder.
1962 års umeåkommitté förutsätter, att umeåstudenterna beredes samma förutsättningar
för deltagande i marinzoologiska fältstationskurser som de studerande
vid landets övriga universitet. Det synes enligt kommitténs uppfattning
för universitetets i Umeå del sakna betydelse, om kurserna förlägges till Klubban
eller Tjärnö.
Beträffande byggnadsarbeten m. m. inhämtas av statskontorets yttrande
bl. a. följande.
Klubbans biologiska station. Inom stationsområdet finnes f. n. byggnader omfattande
laboratorielokaler för bl. a. 27 tvåbetygsstuderande och förläggningsplats
i särskild byggnad för ca 17 studenter. Lokalerna är behäftade med vissa
brister. En ny förläggningsbarack för ca 10 studenter torde vara påkallad. Gott
om utrymme för en sådan finnes på den tomt, där nuvarande förläggningsbyggnad
är belägen. Förvärv av ytterligare markområde i anslutning till förläggningstomten
avstyrkes därför. Den befintliga förläggningsbyggnaden är emellertid
i behov av förbättringsåtgärder, varför medel bör beräknas för detta ändamål.
Den planerade nya förläggningslokalen bör givetvis placeras så på tomten
att den kan tillbyggas, om så framdeles skulle bli erforderligt. Genom tillkomsten
av nya och bättre förläggningsutrymmen räknar statskontoret med att den nu
-
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
varande laboratoriebyggnaden skall kunna helt frigöras för undervisningsändamål,
inkl. viss trcbetygsundervisning. Även laboratoriebyggnaden påkallar vissa
förbättringsarbeten, för vilka medel bör beräknas. Sammanlagt torde kostnaderna
för ny förläggningsbarack jämte omändrings- och förbättringsarbeten på
befintliga byggnader icke överskrida 200 000 kr.
T jämo zoologiska station. Statskontoret tillstyrker förvärv av det s. k. Tjärnöpensionatet,
vilket f. n. förhyrs av Göteborgs universitet och begagnas såsom
fältstation för universitetet. Å området finnes byggnader med utrymmen, lämpliga
som mässlokaler, och med förläggningsplats för sammanlagt ca 40 personer i
en- och tvåbäddsrum. Till området hörde ursprungligen ytterligare en fastighet,
som emellertid blivit föremål för mellanförsäljning. Köpeskillingen för det återstående
området och därtill hörande byggnader inkl. inventarier uppgår enligt
vad som under hand inhämtas till 200 000 kr. På området finnes möjlighet att
uppföra icke blott den planerade laboratoriebyggnaden utan även ytterligare en
förläggningsbyggnad. Någon utökning av tomtområdet är sålunda icke i och för
sig påkallad. Det synes emellertid ur arronderingssypunkt vara lämpligt att en
intill området gränsande strandremsa förvärvas. Den sammanlagda kostnaden
för inköp av de nu berörda områdena och de förberedande åtgärder, som kräves
för iordningställandet av de därå befintliga byggnaderna, kommer att betydligt
underskrida det av utredningen beräknade beloppet 300 000 kr. Ställning till
förvärvet av de nu berörda områdena på Tjärnö synes böra tagas snarast möjligt,
då det här är fråga om mark och byggnader, som torde vara mycket lämpade för
fritidsändamål. I enlighet med utredningens förslag räknar statskontoret med att
på området kan uppföras en laboratoriebyggnad enligt av fångvårdsstyrelsen
uppgjorda ritningar. Då den till pensionatet hörande villan kan förmodas bli
lämplig som bostad för lärarpersonal, torde på området böra uppföras en förläggningsbarack
för högst 10 studenter. De sammanlagda kostnaderna för förvärv av
pensionatet jämte visst strandområde, för uppförande av laboratoriebyggnad och
förläggningsbarack samt för vissa yttre anläggningsarbeten ävensom vissa mindre
ombyggnadsåtgärder i befintliga byggnader beräknar statskontoret till högst
600 000 kr. I nämnda belopp ingår icke kostnad för anläggande av hamnpir.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att en utvidgning av markområdet för Klubbans
station skulle medge en fördelaktigare lösning av byggnadsfrågorna. Innan
fastighet förvärvas för Tjärnöstationen bör det klarläggas, om för utbyggnaden
tillräckliga markområden kan förvärvas, då mellanförsäljning av en lämplig fastighet
har skett.
Enligt styrelsen är ett ställningstagande till betänkandets förslag om uppförande
av baracker inte möjligt utan att ett närmare studium av bl. a. de föreslagna
nya lokalprogrammen. Styrelsen anser, att de av utredningsmannen godtagna
kostndsberäkningarna sannolikt är för låga.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala tillstyrker förvärv av
fastigheter för utbyggnad av Klubbans station. Fakulteten finner det också nödvändigt
att stationen får tillgång till mässlokal. Fångvårdsstyrelsen framhåller,
att dess fabriker har kapacitet att leverera monteringsfärdiga byggnader för fältstationerna.
Statskontoret berör även frågan om utbyggnad av hamnarna vid stationerna
och framhåller därvid bl. a. följande.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 ur 196b
Statskontoret har vid besök på respektive Tjårnö och Klubbans stationer
kommit till den uppfattningen, att därstädes föreslagna utbyggnadsarbeten löi
ökning av hamnarnas kapacitet skulle ställa sig oproportionellt kostsamma —
särskilt vid Tjärnöstationen — och därtill icke vara absolut nödvändiga. Pa
Tjärnö finnes sålunda möjlighet att hyra fisketralare jämte besättning i erforderlig
omfattning. Om det på längre sikt kan anses vara önskvärt att fältstationen
disponerar egen båt, torde det böra närmare undersökas om icke förlägg
ningsfrågan för båten kan lösas på billigare sätt än genom anläggande av en
kostnadskrävande stenpir. I fråga om Klubbans fältstation skulle enligt statskontorets
mening den rationellaste lösningen av batfragan ligga i en för samtliga
forskningsinstitutioner vid Gullmarsfjorden gemensam båtservice.
Beträffande undersökningsbatar ifrågasätter statskontoret, om naturvetenskapliga
forskningsrådets »Sagitta» är lämplig eller behövlig för den
undervisning, som det närmast är fråga om. Även matematisk-naturvetenslcapliga
fakulteten i Uppsala ifrågasätter »Sagittas» lämplighet. Fakulteten föreslår i
stället inköp av en fiskebåt till fångstfartyg och understryker vidare behovet av
upprustning av stationens gamla båt »Akka».
Statens naturvetenskapliga forskningsråd, framhåller, att »Sagittas» stabilitetsegenskaper
kan komma att ogynnsamt påverkas om den tar ombord ett 30-tal
personer, vilket utredningsmannen räknat med. Vetenskapsakademien framhåller
att därest »Sagitta» i fortsättningen helt skall reserveras för kursundervisningen
vid Klubbans station forskningen måste få ett nytt fartyg för sitt behov.
D. Departementschefen
Inledningsvis vill jag erinra om att genom beslut av förra årets riksdag i
anledning av propositionen 1963:172 uppställts såsom riktpunkt för utbildningskapaciteten
i ämnet zoologi vid universiteten ett studerandeantal av 600 på
tvåbetygsnivån omkring 1970. Detta innebär jämfört med nuvarande förhallanden
en tredubbling av kapaciteten. I den av byggnadsstyrelsen år 1962
framlagda utredningen om utbyggnad av fältstationerna räknades med ca 300
tvåbetygsplatser i zoologi, dvs. det antal, som förutsattes i 1960 ars utbjggnadsplan.
Utgångspunkten för den nu av en särskild utredningsman verkställda
överarbetningen, i vad avser de marinbiologiska fältstationerna, av byggnadsstvrelsens
utredning har varit att undersöka möjligheterna att anordna fältstationsplatser
för 600 tvåbetygsstuderande. I byggnadsstyrelsens utredning
räknades med att kursundervisning skulle pågå vid fältstationerna under ca två
månader av sommaren. En grundläggande fråga vid överarbetningen var att
undersöka huruvida stationerna kunde utnyttjas för kursundervisning under
en större del av året än vad byggnadsstyrelsen utgått från.
I det följande avser jag att på grundval av den nu verkställda överarbetningen
framlägga förslag rörande utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresur
-
serna.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-
Utredningsmannen har ansett det möjligt att kurser vid stationerna bedrives
från slutet av maj till slutet av september. Med en tidslängd av fyra veckor per
kurs, vilket utredningsmannen räknat med, skulle fyra kursomgångar kunna
anordnas under denna tid. Fyra kursomgångar per säsong kan enligt utredningsmannen
genomföras utan någon väsentlig ändring av studieplanerna. Utredningsmannen
ställer sig icke främmande för en femte kursomgång men anser
att erfarenheterna av fyra kursomgångar per säsong bör avvaktas innan ställning
tages till ytterligare en kursomgång per säsong. En femte kursomgång skulle
enligt utredningsmannen medföra vissa omläggningar av studieplanerna. Utredningsmannens
förslag om fyra kursomgångar har icke mötts av några invändningar
från remissinstanserna. Statskontoret har emellertid framhållit, att de
pedagogiska komplikationer, som en förlängning av kursperioden utöver fyra
kursomgångar skulle medföra, måste vägas mot de investeringsbegränsningar,
som härigenom kan vinnas. För egen del anser jag i likhet med utredningsmannen,
att fyra kursomgångar per säsong först bör prövas, innan ställning tages till
eu femte kursomgång. Den möjlighet till kapacitetsökning vid fältstationema,
som en femte kursomgång innebär, bör emellertid som statskontoret påpekat
beaktas vid bedömningen av den aktuella nybyggnadsplaneringen. Jag återkommer
i fortsättningen till denna fråga.
För att tillgodose det i direktiven angivna behovet av kursplatser — 600 _
föreslår utredningsmannen, att Klubbans biologiska station bygges ut till en
kapacitet av 50 platser per kursomgång, att en ny zoologisk station upprättas
på Tjärnö med en kapacitet av 50 platser per kursomgång och att ett preliminärt
träffat samarbetsavtal mellan universiteten i Köpenhamn och Lund godkännes,
vilket skulle tillförsäkra Lunds universitet erforderligt antal kursplatser
vid Köpenhamns universitets marinbiologiska laboratorium i Helsingör. Vid fyra
kursomgångar per säsong skulle den årliga kapaciteten vid stationerna vid Klubban
och på Tjärnö uppgå till (2 X 4 X 50 =) 400 platser och vid fem kursomgångar
per säsong till (2 X 5 X 50 =) 500 kursplatser.
Vetenskapsakademiens zoologiska station vid Kristineberg, som nu utnyttjas
av bl. a. kursstuderande vid Stockholms universitet, föreslås av utredningsmannen
böra reserveras för studerande för högre betyg och för forskning. Beträffande
fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil, vilket enligt vad som
uttalats i direktiven till den pågående utredningen om organisationen av fiskeristyrelsens
laboratorieverksamhet, m. m. eventuellt kan bli disponibelt för annan
verksamhet, har utredningsmannen icke framlagt något förslag under hänvisning
till att ifrågavarande utredning ännu inte avslutats.
Enligt sina direktiv hade utredningsmannen i uppgift att undersöka möjligheterna
att anordna det erforderliga antalet kursplatser i första hand genom
utbyggnad av stationerna vid Klubban och Kristineberg, vilka båda är belägna
vid Gullmarsfjorden i mellersta Bohuslän. Utredningsmannen har — liksom den
expertgrupp, som biträtt honom — bestämt avstyrkt en koncentration av fältstationsresurserna
till enbart Gullmarsområdet. Skälen härtill är dels den för
-
23
Kungl. Maj:Is ■proposition nr 72 är 1964
orening av Gullmarens vattenområde, som redan föreligger och som befaras öka
på grund av bl. a. industrianläggningar och fritidsbebyggelse, dels den risk för
en utarmning av den marina faunan, som en kraftigt utökad fältstationsverksamhet
skulle medföra. De av utredningsmannen uttalade farhågorna har understrukits
av flera remissinstanser. Med hänsyn till vad utredningsmannen och
flera remissinstanser framhållit anser jag, att en utbyggnad av fältstationsrcsurserna
inom Gullmarsområdet innebär risker för en allvarlig felinvestering. Jag
biträder därför utredningsmannens förslag, att en ny fältstation bör upprättas
på Tjärnö inom Kosterområdet i norra Bohuslän. Denna bör, såsom utredningsmannen
föreslagit, dimensioneras för 50 kursplatser.
Med hänsyn till vad som uttalats om risken för föroreningar m.m. inom Gullmarsområdet
synes det enligt min mening vara tveksamt att, såsom utredningsmannen
förordat, Klubbans station bygges ut till fördubblad kapacitet eller
från ca 25 kursplatser till 50. Universitetskanslern ger uttryck för en viss tveksamhet
inför den föreslagna utbyggnaden av Klubbans station. Statskontoret
ifrågasätter behovet av en sådan utbyggnad. Ämbetsverket erinrar om den
reservkapacitet en femte kursomgång per säsong innebär och om möjligheten av
att Lysekilslaboratoriet framdeles kan bli disponibelt för fältstationsbruk. Jag
finner, att dessa synpunkter bör beaktas, och är därför icke nu beredd att tillstyrka
förslaget om en utbyggnad av Klubbans station till en fördubblad kapacitet.
En viss upprustning av stationen bör emellertid sasom statskontoret föreslagit
komma till stånd. Jag återkommer till denna fråga i samband med mina
ställningstaganden beträffande erforderliga anslagsmedel för fältstationernas
byggnader, utrustning och drift. Risken för föroreningar inom Gullmarsområdet
talar också mot en utbyggnad av Kristinebergs zoologiska station, varför jag
finner utredningsmannens avstyrkande av en utbyggnad av denna station riktigt.
Beträffande fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil har utredningen
rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m. i sitt
yttrande anfört, att utredningen avser att föreslå att verksamheten vid havsfiskelaboratoriet
flyttas till Göteborgsregionen. Tidpunkten för en förflyttning
är dock enligt utredningen relativt oviss beroende på att nya lokaler måste
anskaffas. Om nya lokaler skulle kunna förhyras kan utflyttning beräknas ske
tidigast 1965 medan, om lokaler skall nybyggas, Lysekilslaboratoriet kan beräknas
bli ledigt tidigast 1967. Efter en utflyttning bör havsfiskelaboratoriet
enligt utredningen ha tillgång till vissa lokalutrymmen inom Gullmarsområdet,
vilket även fiskeristyrelsen betonat. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
vill jag beträffande Lysekilslaboratoriet framhalla, att laboratorielokalernas
framtida användning bör avgöras först i samband med att den
pågående utredningens kommande förslag prövas. Vid nybyggnadsplaneringen
för fältstationerna bör emellertid möjligheten av att Lysekilslaboratoriet kan
bli friställt för fältstationsverksamhet hållas i minnet.
Det av utredningsmannen tillstyrkta preliminärt träffade avtalet mellan
universiteten i Köpenhamn och Lund rörande utnyttjandet av det marinbiolo
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
giska laboratoriet i Helsingör utgör ett stadfästande och vidareutvecklande av
ett redan etablerat samarbete. Avtalet innebär i korthet, att Helsingörlaboratonet
ställes till förfogande för undervisning av 75 tvåbetygsstuderande vid
Lunds universitet mot att Lunds universitet tillhandahåller sitt undersökningsfartyg
för båda universitetens behov. Vidare förntsättes ett omfattande samarbete
beträffande den högre undervisningen och forskningen. De svenska studenterna
tillförsäkras fri förläggning och förplägnad till självkostnadspris. Kostnaden
för utbyggnaden av laboratoriet, beräknad till ca 1 500 000 danska kr„
skall helt bestridas från dansk sida medan viss utrustning till en kostnad av
ca 190 000 svenska kr. skall bestridas från svensk sida.
Från danska undervisningsministeriet har uttalats, att det föreliggande förslaget
till samarbetsavtal i princip kan förväntas bli godkänt från ministeriets
sida. Samtidigt har dock förbehåll tillsvidare gjorts beträffande de ekonomiska
konsekvenserna i avvaktan på att avtalet närmare studerats — bl. a. med hänsyn
till de byggnadsmässiga förutsättningarna — för att kunna föreläggas de
anslagsbeviljande myndigheterna. Beträffande utbyggnaden av det marinbiologiska
laboratoriet i Helsingör anföres vidare från dansk sida, att det f. n. inte
kan sägas vid vilken tidpunkt byggnadsarbetena kan igångsättas med hänsyn
bl. a. till införda restriktioner för statlig byggnadsverksamhet. Man räknar dock
med att det kan bli möjligt att påbörja arbetena omkring 1906—67 men det
framhålles, att hänsyn måste även tagas till många andra angelägna bvggnadsobjekt
vid universiteten vid den slutliga bedömningen. Beträffande de med avtalsförslaget
sammanhängande ökade driftkostnaderna framhålles, att behandlingen
av budgetförslaget för 1964—65 är avslutad, varför det kan bli aktuellt
med anslagsbevillning tidigast från 1965—66.
Jag vill uttala min tillfredsställelse över det etablerade samarbetet mellan de
båda universiteten, som genom det föreliggande avtalsförslaget föreslås få en
fastare form. Jag finner för min del att avtalsförslaget i princip bör godtagas
från svensk sida. För att avtalet skall kunna uppfyllas kräves från såväl dansk
som sv ensk sida ekonomiska insatser, vilka är beroende av beslut av de anslagsbeviljande
myndigheterna i respektive länder. Från dansk sida föreligger ännu
icke några sådana beslut och uppgivna tidpunkter i detta avseende har betecknats
som osäkra. Att redan för nästa budgetår äska medel för infriande av de
på Sverige fallande åtagandena i avtalet synes därför icke aktuellt. Jag vill
emellertid erinra om att de på Sverige fallande kostnaderna för det redan pågående
samarbetet mellan de båda universiteten bestrides av tillgängliga medel
under vederbörliga riksstatsanslag. I samband med de årliga anslagsäskandena
torde förslag böra framläggas för riksdagen om medelsanvisning för bestridande
av på Sverige fallande kostnader enligt avtalsförslaget i den mån från dansk sida
vidtagna åtgärder ger anledning därtill. Berörda myndigheter bör ha sin uppmäiksamhet
riktad pa denna fråga. Beträffande samarbetsavtalet vill jag slutligen
erinra om att utredningsmannen framhållit, att man från dansk sida uttryckligen
förklarat, att det i avtalsförslaget angivna antalet av 75 tvåbetygs
-
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
25
studerande i zoologi vid Lunds universitet kan höjas till 100, så snart detta påkallas
från svensk sida. Någon höjning av den på svenska staten fallande kostnaden
för laboratorieutrustning vid Helsingörlaboratoriet på grund av denna
ökning av studerandeantalet beräknas icke bli erforderligt enligt vad utredningsmannen
inhämtat.
Mina i det föregående redovisade ställningstaganden rörande utbyggnaden av
fältstationskapaciteten för marin zoologi framgår av följande sammanställning,
i vilken redovisas årskapaciteten av tvåbetygsplatser.
Station
Klubbans biologiska station
Tjärnö zoologiska station .
Vid 4 kursomgångar
per
säsong
100
200
Vid 5 kursomgångar
per säsong
125
250
Summa 300 375
Härtill kommer de 100 platser, som förutsatts kunna anordnas för Lunds universitet
vid marinbiologiska laboratoriet i Helsingör. Om havsfiskelaboratoriet
i Lysekil helt friställes för fältstationsändamål torde 20—25 platser kunna erhållas
där, vilket innebär en årskapacitet på 80—100 platser vid fyra kursomgångar
och 100—125 platser vid fem kursomgångar per säsong. Om man utgår från
fem kursomgångar per säsong skulle — med beaktande även av marinbiologiska
laboratoriet i Helsingör och havsfiskelaboratoriet i Lysekil — antalet fältstationsplatser
uppgå till ca 600. Enligt den gällande riktpunkten för ökningen
av utbildningskapaciteten i zoologi skulle detta platsantal erfordras först omkring
1970. Under de närmaste åren erfordras ett betydligt lägre antal fältstationsplatser,
varför erfarenheterna av fyra kursomgångar per säsong hinner
avvaktas innan ställning tages till en femte kursomgång. Även den kapacitet,
som räknats med vid Lysekilslaboratoriet, torde icke vara erforderlig de närmaste
åren.
Utredningsmannen hade enligt sina direktiv till uppgift att överväga huruvida
någon form av gemensam förvaltning av fältstationerna kunde anses ändamålsenlig.
Han har emellertid icke funnit skäl föreligga för en gemensam förvaltning
av fältstationerna men har ansett det lämpligt, att universitetskanslersämbetet
fördelar de tillgängliga fältstationsplatserna mellan universiteten. Enligt
utredningsmannen bör dock kursplatserna vid Klubbans station i första hand
få tagas i anspråk av Uppsala universitet och — i mån av ledig kapacitet — av
Umeå universitet. Den nya stationen på Tjärnö föreslås i första hand böra betjäna
universiteten i Göteborg och Stockholm. Universitetskanslern har beträffande
fördelningen av kursplatser framhållit, att fördelningen i första hand bör
ske efter överenskommelse mellan vederbörande vid universiteten.
Beträffande förvaltningen m. m. av fältstationerna vill jag förorda, att den
nya stationen på Tjärnö av praktiska skäl redovisas under Göteborgs universitet.
Beträffande såväl denna som Klubbans station, vilken hör till Uppsala
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b
universitet, förutsätter jag emellertid, att resurserna ställes till universitetens
gemensamma förfogande. Detta synes vara nödvändigt om ett maximalt utnyttjande
av resurserna skall kunna uppnås. Det torde böra uppdragas åt universitetskanslersämbetet
att göra fördelningen av tillgängliga kursplatser.
Jag övergår nu till att behandla de anslagsmässiga konsekvenserna av den av
mig förordade utbyggnaden av fältstationskapaciteten.
Kostnaderna för erforderliga investeringar för såväl Klubbans station som
Tjärnöstationen har av statskontoret beräknats bli lägre än vad utredningsmannen
utgått från. Vad gäller Klubbans station sammanhänger den lägre kostnaden
bl. a. med att ämbetsverket icke räknat med den utökning av utbildningskapaciteten,
som utredningsmannen föreslagit. Beträffande Tjärnöstationen har
statskontoret framhållit, att kostnaderna för förvärvet av pensionatet med tillhörande
tomtområde och för iordningställande av på området befintliga byggnader
kommer att betydligt underskrida det av utredningsmannen beräknade
beloppet. Ämbetsverket avstyrker en utökning av området, bortsett från en
till området gränsande strandremsa. Statskontoret har vidare i sina kostnadskalkyler
räknat med att erforderliga lokaler kan tillgodoses genom uppförande av
barackbyggnader vid båda stationerna. De sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbeten
vid Klubbans station beräknar statskontoret till högst 200 000 kr.
och för byggnadsarbeten och fastighetsförvärv beträffande stationen på Tjärnö
till högst 600 000 kr. Jag ansluter mig till statskontorets förslag. I investeringsplanerna
för Uppsala respektive Göteborgs universitet bör intagas följande
objekt, nämligen »Byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station» och
»Byggnadsarbeten m. m. för zoologisk station på Tjärnö» till preliminärt beräknade
kostnader av 200 000 kr. respektive 600 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1963, varvid bör räknas med nämnda belopp i medelsförbrukning för budgetåret
1964/65. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt pröva
kostnaderna och besluta om byggnadsarbetenas utförande, sedan byggnadsstyrelsen
redovisat erforderliga handlingar. Jag utgår från att statskontorets förslag
beträffande byggnadsåtgärder m. m. i huvudsak kommer att följas. Vad gäller
byggnadsarbetena vid Klubbans station kommer jag att senare vid anmälan
av anslaget Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala beräkna medel härför.
Beträffande byggnadsarbeten m. m. för zoologisk station på Tjärnö torde kostnaderna
få bestridas av tillgängliga medel under det i årets statsverksproposition
(bil. 10, s. 633 ff.) upptagna anslaget Byggnadsarbeten vid vissa universitet och
högskolor.
Beträffande kostnader för inredning och utrustning torde i den inredningsoch
utrustningsplan, som redovisats under anslaget Inredning och utrustning
av lokaler vid universitet, högskolor m.m. i årets statsverksproposition (bil. 10,
s. 561 ff.), under Göteborgs universitet få upptagas en definitiv kostnadsram
av 150 000 kr. avseende inredning och utrustning för stationen på Tjärnö m. m.
Inom denna kostnadsram torde även vissa kostnader för inredning och utrust
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 106
ning vid Klubbans station få bestridas. Finansieringen bör ske på så sätt att
utrustningsnämnden för universitet och högskolor medgives rätt att från förutnämnda
anslag bestrida uppkommande kostnader intill högst kostnadsramens
belopp.
Frågan om inköp av undersökningsbåt vid Tjärnöstationen är jag inte beredd
att nu taga ställning till. Särskilda medel för förhyrning av bemannad båt torde
emellertid böra ställas till Tjärnöstationens förfogande för nästa budgetår,
varvid medel till Kungl. Maj:ts disposition under anslaget till Extra utgifter
vid universitet och högskolor torde få anlitas. Anvisande av medel för reparation
av Lunds universitets undersökningsbåt »Bertil Hanström» har jag icke
ansett mig böra förorda, då båten enligt vad universitetet upplyst, icke är i
omedelbart behov av reparation. Driftkostnaderna — bortsett från personalkostnaderna
— för såväl ifrågavarande båt som båten »Akka» vid Klubbans
station torde liksom hittills få bestridas från vederbörande universitets materielanslag.
Det av utredningsmannen förordade förslaget om personalorganisationen vid
fältstationerna har jag ansett mig böra biträda endast i begränsad utsträckning.
Jag räknar härvid med en tjänst som institutionstekniker i lönegrad Ae 9 vid
Klubbans station samt med ett belopp av 10 000 kr. för extra personalkostnader.
I nämnda belopp har inräknats 2 400 kr. såsom ersättning åt institutionsteknikern
för skeppargöromål. Vidare finner jag det motiverat med en tjänst som
maskinist i lönegrad Ae 13 vid Lunds universitet, avsedd för universitetets
undersökningsbåt. Därjämte bör 3 000 kr. beräknas för viss extra personal för
nämnda undersökningsbåt. För den föreslagna nya stationen på Tjärnö har jag
icke funnit behov föreligga av någon tjänst redan fr. o. m. nästa budgetår. Jag
anser att i stället ett belopp av 13 000 kr. bör beräknas för vaktmästargöromål
m. m. För bestridande av de av mig förordade personalkostnaderna torde vederbörliga
förslagsanslag till avlöningar för universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg
få anlitas, även om de beräknade anslagsbeloppen därigenom överskrides.
Jag vill slutligen erinra om, att utredningsmannen förordat, att den under
Stockholms universitets materielanslag beräknade särskilda medelsanvisningen
av 15 000 kr. till Vetenskapsakademien för täckande av vissa kostnader i samband
med kurser vid Kristinebergs zoologiska station för studerande vid universitet
icke längre bör utgå, när de studerande vid förevarande universitet kan
beredas fältstationsplatser annorstädes än vid Kristinebergsstationen. Tidpunkten
härför kan emellertid inte anges nu.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1961j.
II. Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
A. Anslagsäskanden m. m.
I skrivelse den 30 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag
för budgetåret 1964/65 av 6 246 000 kr. för byggnadsarbeten vid
universitetet i Uppsala. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen
m. m. inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande rörande de
företag m. m., som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit
anledning att uppehålla mig vid. Jag tillåter mig i övrigt hänvisa till handlingarna
i ärendet.
Utbyggnadsplan
Kungl. Maj:t uppdrog den 28 november 1958 åt byggnadsstyrelsen att i samråd
med 1955 års universitetsutredning och Uppsala universitet verkställa utredning
rörande den fortsatta byggnadsverksamheten vid universitetet. I juli 1963
redovisade byggnadsstyrelsen en utbyggnadsplan för universitetet. Denna plan
beräknas enligt byggnadsstyrelsen kunna tillgodose de behov av lokaler för undervisning
och forskning, vilka nu föreligger eller kan förutses. I planen redovisas
också erforderligt markbehov. Den innehåller vidare förslag om sådan markdisposition,
att planerade byggnadsobjekt skall kunna utvidgas med 100 %.
Enligt byggnadsstyrelsen bör planen göras till föremål för kontinuerlig och
systematisk överarbetning.
I det följande lämnas en sammanfattning av utbyggnadsplanen.
Utgångspunkten för arbetet på utbyggnadsplanen har varit de beräkningar
rörande studerandeantalet år 1970, som redovisats i prognos- och planeringsgruppens
inom ecklesiastikdepartementet promemoria rörande det högre utbildningsväsendets
fortsatta utbyggnad (december 1962). I det följande återges en
sammanställning i utbyggnadsplanen, som visar antalet studerande, antalet
lärare och övriga anställda och det totala lokalbehovet vid utbyggnadsperiodens
slut (1970) samt det erforderliga lokaltillskottet under perioden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
29
Fakultet (motsv.)
Antal
stud.
Antal
lärare och
övr. anst.
Totalt lokal- behov ma
nettoyta
Erforderligt
lokal tillskott
in3 nettoyta
Administration, bibliotek, m. m.............
—
220
17 500
5 300
Teologiska fakulteten ......................
750
50
3 000
2 100
Juridiska fakulteten .......................
2 000
130
3 600
2 400
Medicinska fakulteten .....................
Humanistiska samt samhälls- och företagsve-
1225
750
38 000
31 400
tenskapliga fakulteterna .................
5 600
550
21 500
17 300
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten .. .
5 200
1 350
70 000
22 700
Summa
14 775
3 050
153 600
81 200
Ev. farmaceutisk fakultet ..................
750
150
15 000
15 000
Ev. lärarhögskola exkl. övningsskola ........
400
65
5 000
5 000
Byggnadsstyrelsen framhåller, att beräkningarna endast är överslagsmässiga
och att de antagna relationerna studerande/lärare och anställda endast är räkneexempel.
Dessa beräkningar bör icke användas vid t. ex. upprättande av lokalprogram.
Av utbyggnadsplanen framgår, att kronan och universitetet äger omfattande
obebyggda markområden inom de för utbyggnaden aktuella delarna av Uppsala.
Universitetet disponerar dessutom i stadens periferi ett flertal jordbruksfastigheter,
av vilka de inom Rickomberga-Flogsta-området anses vara lämpliga reserver
för framtida expansion.
Utbyggnadsplanen innebär bl. a. att det äldsta universitetsområdet, vars bebyggelse
till större delen utgöres av arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader, disponeras för de teologiska och juridiska fakulteterna samt de
s. k. sakämnena inom den humanistiska fakulteten. Universitetets administration
föreslås också kvarligga inom detta område. Universitetsbiblioteket, som
enligt redan fattade beslut av statsmakterna kommer att under de närmaste
åren få sin lokalsituation väsentligt förbättrad, kommer också att ligga kvar
inom detta område. I övrigt innebär utbyggnadsplanen att huvuddelen av de
medicinsk-teoretiska institutionerna — eventuellt tillsammans med farmaceutiska
institutet — placeras på det s. k. Artillerifältet, att de medicinska institutioner,
som har behov av nära kontakt med Akademiska sjukhuset, förlägges till
sydöstra delen av kvarteret Blåsenhus, att resterande del av kvarteret Blåsenhus,
kvarteren Lagerträdet, Botaniska Trädgarden, Åsen, Blomman och Kemikum
disponeras för huvudsakligen laborativa naturvetenskapliga institutioner,
att även södra delen av kvarteret Observatoriet reserveras för naturvetenskaper
och att dit förlägges ett matematiskt centrum med nära kontakt till
såväl naturvetare som samhälls- och företagsvetenskaper, samt att norra delen
av kvarteret Observatoriet reserveras för samhälls- och företagsvetenskaperna
och humanister. Det har diskuterats att dit även förlägga en ny lärar
-
30 Kungl. Maj.ts ''proposition nr 72 år 1964.
högskola samordnad med universitetets pedagogiska och psykologiska institutioner.
I det följande återges en sammanställning i utbyggnadsplanen, som visar dels
befintliga lokaler, dels planerad utbyggnad.
Fastighet (motsv.)
Lokaler, in’ nettoyta
Befintliga1
Planerade
utbyggn.2
Reserv
Summa
Artillerifältet ...........
kv. Botaniska Trädgården
kv. Blomman ..........
kv. Blåsenhus ..........
Carolina Rediviva ......
kv. Domen nr 10 .......
4 000
(400)
8 800
12 200
250
21000
7 000
4 000
23 000
2 000
10 000
64 000
2 000
44 000
6 000
10 000
79 800
18 200
250
kv. Domkyrkan .....
Flogsta ............
kv. Fågelsången nr 4
kv. Gymnastiken
Husbyborg .........
Hällby .............
kv. Kemikum .......
kv. Lagerträdet nr 15
kv. Observatoriet ...
kv. Oden nr 1 ......
kv. Slottet .........
kv. S:t Erik nr 13
kv. Svea nr 17......
Universitetsparken ..
kv. Åsen ...........
kv. Örtedalen .......
800
—
200
—
1 000
—
2 000
—
1 500
—
400
—
24 700
—
15 300
4 000
2 000
30 000
800
—
200
300
1000
—
350
—
3 800
—
(350)
—
200
_
—
800
—
200
—
1 000
—
2 000
> 1 500
3 000
—
400
5 000
29 700
6 500
25 800
22 000
54 000
—
800
—
500
—
1 000
—
350
—
3 800
4 200
4 200
—
200
Summa 79 500 66 300 140 200 286 000
1 Inom parentes har angivits yta, som avgår genom rivning.
’ Inkluderar icke de Iaborativa naturvetenskapliga institutioner, som icke är programmerade ej
heller eventuell lärarhögskola och farmaceutiska institutet.
Försörj ningsåtgärder
Under denna rubrik redovisas dels kostnaderna för sådana arbeten, som avser
kulvertar, ledningar, väg- och markarbeten m. m., dels särskilda utgifter, som
hänför sig till avtal eller dylikt (t. ex. anslutningsavgifter för vatten, avlopp och
elkraft). Med hänsyn till att ifragavarande s. k. försörjningsåtgärder betjänar
flera byggnader har kostnaderna för desamma icke ansetts böra hänföras till de
enskilda byggnadsobjekten utan ansetts böra redovisas separat.
Med skrivelse den 15 november 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat en plan
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-
— benämnd försörjningsplan — för investeringsverksamheten avseende dylika
försörjningsåtgärder. Till grund för denna s. k. försörjningsplan ligger styrelsens
förslag till utbyggnadsplan för universitetet. Försörjningsplanen omfattar kvarteren
Observatoriet, Kemikum, Åsen, Blomman, Botaniska Trädgården, del av
kv. Lagerträdet, Blåsenhus, universitetsbiblioteket och ett område av Artillerifältet.
Försörjningsåtgärder i samband med om- och tillbyggnader av universitetets
byggnader i den äldre delen av staden öster om Kyrkogårdsgatan har icke
medtagits i planen och ej heller eventuell utbyggnad inom Rickomberga-Flogstaom
rådet.
Byggnadsstyrelsen uppskattar kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1963 för
de i planen ingående åtgärderna enligt följande sammanställning.
a) Kulvertar och ledningar m. m............................ ca 8 200 000
b) Väg- och markarbeten m. m.............................. ca 8 900 000
c) Särskilda utgifter ............................ ca 13 300 000
Summa kr. ca 30 400 000
Enligt styrelsen ingår i den angivna kostnaden för kulvertar och ledningar
m.m. ca 430 000 kr. för en värmestamkulvert, som enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 6 september 1962 projekteras av styrelsen.
I försörjningsplanen har styrelsen förutsatt godkännande av det mellan byggnadsstyrelsen
och direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, å ena, samt
Uppsala stads värmeverk, å andra sidan, träffade avtalet angående leverans av
värme till befintliga och planerade byggnader inom och i omedelbar närhet av
Artillerifälts-, Blåsenhus- och Observatorieområdena. Med skrivelse den 1 april
1963 redovisade styrelsen ifrågavarande avtal, vars huvudsakliga innebörd är
följande.
1. Värmeverket tillhandahåller värme för lokaluppvärmning, ventilationsluftsuppvärmning
och varmvattenberedning. Värmeleverans skall börja fr. o. m.
den dag under år 1966 eller den tidigare tidpunkt, varom överenskommelse
träffas.
2. Staten utför och bekostar inom respektive område samtliga för värmeleveransen
erforderliga kulvertar med undantag av en kulvert mellan Akademiska
sjukhuset och en planerad sjuksköterskeskola på Artillerifältet. Denna
kulvert utföres av värmeverket.
3. Då värmeleverans påbörjas inom respektive område inlöser värmeverket
inom området belägna av staten bekostade stamkulvertar och ersätter räntekostnaden
under den tid ifrågavarande stamkulvert varit i bruk. De värmecentraler,
som fortfarande är driftdugliga, då värmeverket övertager all
värmeproduktion inom respektive område, ersättes av värmeverket under
kvarvarande brukbarhetstid, varvid skall räknas med 20 års livslängd på
värmepannor och 15 år på oljeeldningsaggregat.
Kostnaderna för kulverten mellan Akademiska sjukhuset och den planerade
sjuksköterskeskolan bestrides av Akademiska sjukhuset. Dessa kostnader
avräknas dock mot den anslutningsavgift, som skall utgå när värmeverket
övertager värmeleveransen.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
4. Avgifter för erhallen värme betalas enligt taxa för leverans av värme från
värmeverket. Vid fastställande av taxealternativ skall de tre områdena Blåsenhus-,
Artillerifälts- och Observatorieområdet betraktas som en abonnent.
Vid fastställande av referensbränslepris skall hänsyn tagas till statens prisoch
kartellnämnds undersökningar angående oljerabatter eller till annat
officiellt organ, varom överenskommelse kan träffas.
Byggnadsstyrelsen har i en utredning, daterad den 23 november 1963, gjort
jämförelser från kostnadssynpunkt mellan olika alternativ för värmeförsörjningen.
I utredningen har följande tre alternativ jämförts, nämligen a) en för
hela universitetsområdet gemensam panncentral belägen i kvarteret Blåsenhus;
b) tre större panncentraler — en för kvarteret Observatoriet, en för kvarteret
Blåsenhus med närliggande kvarter och en för kvarteret Artillerifältet; c) anslutning
till stadens värmeverk. Utredningen visar, att alternativ c) — en anslutning
till stadens värmeverk — ställer sig ekonomiskt fördelaktigast, därnäst
alternativ a) och minst fördelaktigt alternativ b). Skillnaderna mellan alternativen
är dock ganska små.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att det föreligger vissa svårigheter att bereda
lämplig plats för en panncentral inom Blasenhusområdet. Alternativen med en
eller flera värmecentraler inom universitetsområdet innebär enligt styrelsen vidare
en ökad förslitning på byggnader genom sotnedslag och utfällning av
svaveldioxid. Styrelsen förordar därför en anslutning av universitetsområdena till
stadens värmeverk.
Beträffande de i försörjningsplanen ingående olika grupperna av arbeten inhämtas
bl. a. följande.
Kulvertar och ledningar ra. ra. Erforderliga värmekulvertar, som avses bli
inlösta av staden för att ingå i värmeverkets stamkulvert, avses bli utförda enligt
värmeverkets krav pa standard och dimensioner. De föreslås bli utbyggda före
år 1965 till befintliga byggnader och därefter i takt med utbyggnadsplanens förverkligande.
Varmvattnet avses beredas i olika värmeundercentraler, vilka var
och en skall betjäna cn eller flera byggnader. Befintliga vatten-, spillvatten- och
gasledningar är anslutna till Uppsala stads nät och kan utan större ändringar
eller utbyggnader försörja universitetet vid dess utbyggnad. Stadens gasverk
torde icke komma att byggas ut. Universitetets behov av gas inom nya byggnadsområden
anses därför böra tillgodoses genom egna gasverk. Till Artillerifältet
kan gas från stadens gasverk icke erhållas utan mycket stora kostnader.
I försörjningsplanen föreslås därför, att ett propangasverk anordnas inom den
planerade bebyggelsen. Kostnaden för ett sådant gasverk har dock icke medtagits
i försörjningsplanen. För nybyggnaderna på Artillerifältet föreslås huvudavloppsledningar
bli utförda till Dag Hammarskjölds väg.
^Universitetet erhåller sin elkraft från Uppsala stads elverk. Förhandlingar
pågår med elverket, vilka torde leda till att kraft inköpes vid fem punkter med
det högspända distributionssystemet så anordnat, att fullgoda reservmatningsvägar
erhålles. Sammätning uppges komma att ske så, att leveransen taxemässfgt
skall betraktas som uttagen i en punkt. Distributionen av elkraft från elverkets
leveranspunkter kräver utbyggnad av högspänningskablar, hög- och lågspänningsställverk
samt transformatorer. Särskilt kabelsystem avses att utläggas för
opaginerad Kontrollera mot PDF
ICungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 106U ii ii
manöver- och indikeringssystem. Nya elstationer avses bli inrymda i nybyggnader
i största möjliga utsträckning. För planerade fristående stationer har kostnad
för erforderlig byggnadskropp medtagits i försörjningsplanen. Högspänningssystemet
har planerats vid full utbyggnad bestå av fem mottagnings- och fördelningsstationer
och 30 ä 35 nätstationer med minst en transformatorstation i
varje. Inom institutionsbyggnaderna avses två spänningssystem bli utförda.
Telenätets framtida utformning uppges för närvarande vara under utredning i
samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
Väg- och markarbeten m. m. Planen omfattar anläggande av dels primära körvägar
inom kvarteret Blåsenhus och Artillerifältet, dels sekundära körvägar och
cykelvägar inom vägsystemet i övrigt. Tre typer av vägar föreslås, nämligen
primär körväg om 7,5 m bredd, sekundära körväg om 6,0 m bredd samt gångoch
cykelväg om 2,5—1,0 m bredd.
Antalet erforderliga parkeringsplatser för anställda och studerande vid universitetet
har i utbyggnadsplanen uppskattats till ca 4 500. Uppförande av parkeringshus
anses böra övervägas, eventuellt i samarbete med Uppsala stad.
Den totala yta som beräknas bli kultiverad till parkområden utgör ca 230 000
m2. Den planerade utbyggnaden medför delvis ingrepp i befintliga anläggningar.
Beräknad kostnad för rivning av befintliga byggnader, som hindrar planens
genomförande, har upptagits till 100 000 kr.
Särskilda utgifter. Under denna delpost har anslutningsavgifter för vatten,
avlopp och el-kraft upptagits. Vidare har inräknats kostnader för översiktlig
planering. Nybyggnader inom Artillerifältet och kvarteren Åsen och Blomman
förutsätter inlösen av bl. a. vissa fastigheter i privat ägo. Gatumarksersättning
och gatubyggnadskostnader har beräknats under denna delpost.
Statskontoret framhåller i avgivet yttrande bl. a., att de delplaner jämte kostnadsberäkningar
som ingår i den aktuella försörjningsplanen synes vara relativt
summariska, varför de i nuläget undandrar sig en mera ingående bedömning.
Ämbetsverket har begränsat sitt yttrande att gälla delplanema för värme, vägar
och parkeringsplatser. Statskontoret är av den uppfattningen, att allmänt ekonomiska
synpunkter talar till förmån för en anslutning av universitetsområdena till
Uppsala stads värmeverk. Ämbetsverket har ingen erinran mot kostnaden för till
värmesystemet hörande anslutnings- och förbindelsekulvertar, vilka icke i något
fall är gångbara.
Statskontoret påpekar, att parkeringsplatserna är avsedda att ges stor spridning
mellan institutionsbyggnaderna. Ämbetsverket anser dock att parkeringsplatserna
bör förläggas i ytterkanterna av de olika områdena och vara samlade i
större enheter. Härigenom torde en stor del av de vägar, vilka nu angivits som
primära körvägar med 7,5 meters bredd, kunna utföras dels som sekundära
körvägar med 6 meters bredd, dels som gång- och cykelvägar med 4 eller 2,5
meters bredd. Ämbetsverket beräknar att kostnaderna därigenom skulle kunna
nedbringas med omkring en halv miljon kr. Vidare räknar statskontoret med
att sammanförande av parkeringsplatserna till ett fåtal större enheter bör genom
förbilligade el- och avloppsledningar m. m. kunna medföra en kostnadsminskning
på drygt en halv miljon kr. Dessutom skulle den tomtmark, som enligt
ämbetsverkets förslag skulle disponeras för parkeringsplatser i större samman
3
— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt Nr 72
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
hängande enheter, kunna bilda reserv för eventuellt erforderlig framtida bebyggelse.
Gentemot det beräknade behovet av parkeringsplatser har statskontoret
inte någon erinran.
Byggnadsstyrelsen har i en promemoria av den 12 februari 1964 lämnat eu
redogörelse för de försörjningsåtgärder, som är aktuella under budgetåren
1963/64—1964/65. Av promemorian inhämtas följande.
Kulvertar och ledningar m. m. Medelsförbrukningen har beräknats med utgångspunkt
från att arbetena med den i prop. 1963: 2 (s. 25 f.) behandlade värmekulverten
skall kunna påbörjas under våren 1964. Medel har vidare beräknats
för de försörjningsåtgärder som Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen att utföra i
samband med tillbyggnaden för växtbiologiska institutionen och om- och tillbyggnaden
för universitetsbiblioteket. Under våren 1964 beräknas vidare ombyggnaden
av ställverket 121 kunna påbörjas. Vidare har medel beräknats för
ställverk 102, som betjänar universitetsbiblioteket och byggnaderna i kv. Kemikum.
För de här behandlade åtgärderna beräknar styrelsen ett totalt medelsbehov
av 1 300 000 kr.
Väg- och markarbeten m.m. Medel för vissa planeringsarbeten inom kv. Lagerträdet
har tidigare ingått i kostnadsramen för nybyggnaden för geografiska
institutionen. De ifrågavarande åtgärderna har nu av praktiska skäl medtagits i
försörjningsplanen, varför byggnadens kostnadsram kan sänkas med 410 000 kr.
Arbetena pågår och beräknas i huvudsak kunna slutföras under sommaren 1964.
Medel erfordras vidare för de åtgärder hörande till tillbyggnaden för växtbiologiska
institutionen och om- och tillbyggnaden för universitetsbiblioteket som
Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen att utföra samt i enlighet med vad som
redovisats i propositionen 1963: 89 (s. 4 och 7) för vissa arbeten i samband med
tillbyggnaden för institutionen för fysiologisk botanik. För ifrågavarande åtgärder
beräknar styrelsen ett medelsbehov av totalt 500 000 kr.
Särskilda utgifter. De sammanlagda kostnaderna för översiktlig planläggning
fram till den 1 juli 1965 beräknar styrelsen preliminärt komma att uppgå till
ca 400 000 kr. Medelsbehovet för anslutningsavgifter m. m. beräknar styrelsen
preliminärt till 150 000 kr.
Nybyggnad för övningslaboratorier för fysik och kemi
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1960:1
(bil. 30, s. 7 ff.) och prop. 1962:91 (s. 55). Kostnadsramen av 10 miljoner kr.
enligt prisläget den 1 juli 1961 har kunnat bibehållas även enligt prisläget den
1 juli 1963. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1963 skall inom nämnda
kostnadsram inredas ett förråd för aktivt material för en kostnad av högst
150 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
Tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1962:91
(s. 55). Byggnadsstyrelsen föreslår, att kostnadsramen höjes — förutom med
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964-
hänsyn till inträffad prisstegring — med 40 000 kr. på grund av ökade kostnader
för grundförstärkning. Dessa kostnader har, som redovisats i prop. 1963:89
(s. 4), tidigare inte varit möjliga att förutse.
Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1962: 91
(s. 56 ff.) och prop. 1963:89 (s. 4 f.). Genom beslut den 5 juni 1963 uppdrog
Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnaden inom en
kostnadsram av 10 260 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Styrelsen räknar
med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas vid årsskiftet 1963/64.
Tillbyggnad för v ä x t b i ologis ka institutionen
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963: 89
(s. 5 ff.). Tillbyggnaden beräknas vara färdig årsskiftet 1964/65.
Ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden för kemi
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:89
(s. 6 ff.). Vid anmälan av företaget i denna proposition uppskattades kostnaderna
till 565 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Med skrivelse den 28 augusti
1963 redovisade byggnadsstyrelsen bygghandlingar för ombyggnaden och en på
dessa grundad kostnadsberäkning av 706 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
Under projekteringens gång hade det enligt styrelsen visat sig, att den befintliga
ventilationsanläggningen ej var funktionsduglig och att en kraftig upprustning
av denna erfordrades. Den härav föranledda kostnadsökningen uppskattades till
ca 100 000 kr., vartill kom ökade kostnader för projektering och centraladministration.
Genom beslut den 6 september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att utföra ifrågavarande ombyggnad inom en kostnadsram av högst 706 000
kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar 732 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963.
Ombyggnad av Gustavianum
Genom beslut den 18 maj 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av redovisat byggnadsprogram utföra projektering fram till
bygghandlingar avseende ombyggnad av Gustavianum. Vid projekteringen skulle
programförslaget modifieras så, att kostnaden för ombyggnaden, som byggnadsstyrelsen
uppskattat till 500 000 kr., begränsades till 400 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1961.
Av byggnadsprogrammet framgår bl. a. följande.
Byggnaden avses disponeras av institutionerna för klassisk fornkunskap och
antikens historia, nordisk och jämförande fornkunskap med museet för nordiska
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196-4
fornsaker samt egyptologi med Viktoriamuseet för egyptiska fornsaker. Konsthistoriska
institutionen, som tidigare inrymdes i byggnaden, har flyttat till gamla
konsistoriehuset. Byggnadsprogrammet omfattar dels åtgärder för att anpassa
de härigenom friställda lokalerna för de kvarvarande institutionerna, dels åtgärder
för att åstadkomma utökade och mer funktionsdugliga lokaler.
Med skrivelse den 9 maj 1963 har byggnadsstyrelsen redovisat bygghandlingar
för ombyggnaden. Styrelsen framhåller, att det varit nödvändigt att utföra
en tämligen fullständig genomarbetning av på längre sikt önskvärda åtgärder.
Styrelsen har också funnit det angeläget att återställa den södra salen i
våningsplanet två trappor upp i huvudsakligen ursprungligt skick genom att
ersätta i modern tid tillkomna pelare och balkar med en bärande konstruktion
på vinden. Styrelsen har kostnadsberäknat ombyggnaden till 770 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1962. Byggnaden beräknas efter ombyggnaden ge en nettoyta
av ca 1 350 m2, anatomiska teatern ej inräknad, motsvarande en kostnad
av ca 570 kr./m2. För närvarande utgör den disponibla ytan ca 1100 m2. Styrelsen
har funnit, att byggnadsföretaget kan genomföras i två etapper, och föreslår
att första etappen påbörjas. Denna omfattar rumsindelning m. m. huvudsakligen
i byggnadens norra del. Första etappen har styrelsen kostnadsberäknat till
390 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet har i utlåtande inte
funnit anledning till erinran mot byggnadsstyrelsens förslag rörande ombyggnad
av Gustavianum. Kommittén framhåller, att de lokaler, som genom ombyggnaden
ställs till ifrågavarande institutioners förfogande, synes — med de studerandetal
kommittén beräknat för de aktuella ämnena i början av 1970-talet —
väl lämpade för dessa ämnens behov.
Byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station
Beträffande denna fråga hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen
för betänkandet »Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov»
(s. 11 ff.).
B. Departementschefen
I det föregående har i korthet redovisats ett av byggnadsstyrelsen utarbetat
förslag till utbyggnadsplan för universitetet i Uppsala. Med utgångspunkt i ett
beräknat antal närvarande studerande — enligt den officiella statistikens definition
— av ca 15 000 vid universitetet omkring 1970 har styrelsen överslagsmässigt
beräknat lokalbehovet för olika fakulteter m. m. På grundval härav har
en plan gjorts upp för dispositionen av de för universitetsändamål tillgängliga
områdena. Planen, som sålunda är av översiktlig karaktär, synes enligt min
mening kunna utgöra underlag för planeringen av universitetets fortsatta utbyggnad
i de delar, som nu är aktuella. Jag vill emellertid understryka, att de
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196J+ 37
i planen beräknade lokalbehoven bygger på endast mycket schematiska beräkningar.
Förslag till lokalprogram för nybyggnader m. m. kan därför icke — vilket
byggnadsstyrelsen också understrukit — uppgöras på grundval av förevarande
beräkningsnormer.
Byggnadsstyrelsen har också framlagt en s. k. försörjningsplan för universitetet,
vilken redovisats i det föregående. Vid utarbetandet av planen har styrelsen
förutsatt, att ett mellan styrelsen och direktionen för akademiska sjukhuset i
Uppsala, å ena, samt Uppsala stads värmeverk, å andra sidan, preliminärt träffat
avtal om leverans av värme till universitetet godkännes. Innebörden av
avtalet är i huvudsak, att stadens värmeverk skall svara för värmeförsörjningen
av universitetet mot avgifter enligt särskild taxa. Staten skall, med ett undantag,
anlägga erforderliga kulvertar inom områdena. Då värmeleverans påbörjas
till respektive universitetsområde skall värmeverket inlösa inom området
av staten anlagda stamkulvertar och ersätta staten för de inom området
driftdugliga befintliga värmecentralerna. De kostnadsjämförelser, som styrelsen
redovisat för olika alternativ för värmeförsörjning av universitetsområdena,
visar — även om skillnaderna mellan alternativen är små — att en anslutning till
stadens värmeverk är att föredraga. Statskontoret har framhållit, att allmänt
ekonomiska synpunkter talar för en anslutning till stadens värmeverk. Det av
byggnadsstyrelsen framlagda preliminära avtalet om värmeförsörjning av universitetsområdena
är enligt min mening från statens synpunkt godtagbart. Jag
föreslår därför, att Kungl. Maj.t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna
detsamma. Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna
erfordras förutsätter jag, att riksdagens samtycke icke skall behöva
inhämtas.
Beträffande försörjningsplanen i övrigt vill jag erinra om mitt uttalande i
prop. 1964:1 (bil. 10, s. 656) angående försörjningsplaner för universitet och högskolor.
Jag förordade där, att planerna — bl. a. på grund av de mycket betydande
kostnaderna för att utföra de i dessa framlagda förslagen — borde bli
föremål för granskning av särskild expertis. Den nu redovisade försörj ningsplanen
för universitetet i Uppsala bör bli föremål för en sådan expertgranskning.
Medel för s. k. försörjningsåtgärder torde böra beräknas enligt vad som upptagits
i den i det följande redovisade investeringsplanen. Vad gäller prövning
av för försörj ningsåtgärd erna erforderliga handlingar torde jag få hänvisa till
uttalande härom i prop. 1963:1 (bil. 10, s. 657).
Kostnadsramen av 10 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1961 för nybyggnad
för övningslaboratorier för fysik och kemi har kunnat bibehållas även enligt
prisläget den 1 juli 1963, vilket med hänsyn till inträffad prisstegring innebär en
reell kostnadssänkning. Beträffande förevarande byggnadsföretag vill jag anmäla,
att byggnadsprogrammet utökats genom tillkomsten av ett förråd för
aktivt material. Kostnaden för förrådet har av byggnadsstyrelsen beräknats till
150 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket enligt styrelsen rymmes inom
den för byggnadsföretaget godkända kostnadsramen av 10 miljoner kr.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
I prop. 1963: 89 angavs kostnadsramen för tillbyggnaden för institutionen för
fysiologisk botanik till 1 440 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I propositionen
anmäldes, att en omprövning av kostnadsramen kunde bli erforderlig genom
att kostnader för vissa grundförstärkningsåtgärder inte med säkerhet kunnat
överblickas. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat kostnaderna för dessa förstärkningsåtgärder
till 40 000 kr. Med hänsyn härtill och inträffad prisstegring bör
kostnadsramen höjas till 1 520 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.
Kostnaden för ombyggnad av gamla institutionsbyggnaden för kemi uppskattades
vid anmälan för riksdagen i prop. 1963: 89 preliminärt till 565 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1962. I propositionen förordades, att Kungl. Maj.t
skulle få besluta om arbetenas utförande sedan byggnadsstyrelsen redovisat
bygghandlingar och slutlig kostnadsberäkning. Ombyggnaden har sedermera
kostnadsberäknats till 706 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962, vilket motsvarar
732 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Kungl. Maj:t har uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram. Kostnadsökningen
betingades bl. a. av att ventilationsanläggningen i byggnaden
måste kraftigt upprustas, vilket tidigare inte förutsetts.
Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 18 maj 1962 att projektera
en ombyggnad av Gustavianum. Det av styrelsen redovisade programförslaget
skulle enligt beslutet modifieras så, att byggnadskostnaden begränsades till
400 000 kr. Styrelsen har nu redovisat bygghandlingar för ombyggnaden. Kostnaderna
har beräknats till totalt 770 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. En
föreslagen första etapp av ombyggnaden är kostnadsberäknad till 390 000 kr.
enligt samma prisläge. I utbyggnadsplanen för universitetet föreslås, att byggnaden
skall disponeras av institutionerna för klassisk fornkunskap och antikens
historia, nordisk och jämförande fornkunskap samt egyptologi. Programkommittén
för Uppsala humanistiska fakultet har, såsom tidigare redovisats, ansett
att dessa ämnen genom ombyggnaden synes få väl lämpade lokaler för sina behov.
Jag förordar, att första ombyggnadsetappen kommer till stånd. Enligt prisläget
den 1 juli 1963 uppgår kostnaderna till 405 000 kr.
Beträffande byggnadsarbeten vid Klubbans biologiska station får jag hänvisa
till vad jag tidigare anfört rörande utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresursema.
Jag vill anmäla, att jag räknar med att det skall vara möjligt att framlägga
förslag rörande nybyggnad för institutionen för fysiologi och medicinsk fysik
på tilläggsstat under budgetåret 1964/65.
Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med vad
som framgår av de i det följande redovisade investerings- och finansieringsplanerna
böra anvisas på riksstaten för budgetåret 1964/65 till byggnadsarbeten
vid universitetet i Uppsala. Vid uppräkning av kostnadsramarna för de enskilda
byggnadsobjekten har hänsyn tagits även till förändringen av byggnadskostnaderna
intill den 1 juli 1963 enligt byggnadsstyrelsens indexserie (genomsnittsindex)
för byggnader av sten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196b 39
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggnadsföretag
1.7 1902
1.7 1903
faktisk
beräknad för
Byggnadstid
t. o. m.
1962/63
1963/64
1964/65
I. Företag ■påbörjade
jöre IP 1963
1 038
10
Nybyggnad för geogra-
fiska institutionen ...
5 675
5 275
5 225
50
Nybyggnad för zoof.ysio- logiska institutionen .
Nybyggnad för övnings-
4 200
4 205
4 043
162
6.59— 9.61
laboratorier för fysik
10 000
10 000
7 317
2 383
300
5.61— 6.63
Nybyggnad för limnolo-
giska institutionen
9.61— 6.63
3 210
3 255
2 704
551
Ombyggnad av gamla
12.60—10.61
konsistoriehuset .....
540
542
464
78
Tillbyggnad för institu-
tionen för fysiologisk
1 440
1 520
448
958
114
8.62— 2.64
II. Företag avsedda att
påbörjas 1963/6Jf
Försörjningsåtgärder:
a) Kulvertar och led-
ningar m. m.........
1 3001
800
500
b) Väg- och markarbe-
5001
400
100
c) Särskilda utgifter ..
Om- och tillbyggnad för
5501
300
250
universitetsbiblioteket
10 260
10 620
633
1 000
3 000
3.64—
Tillbyggnad för växtbio- logiska institutionen .
Ombyggnad av gamla in
1 140
1 182
600
582
11.63— 2.65
stitutionsbyggnaden
706
732
732
10.63— 4.64
III. Företag avsedda åt
påbörjas 1961/65
Ombyggnad av
7.64— 5.56
Gustavianum, etapp
390
403
405
40 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
Investeringsplan
(X 000-tal kr.)
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggnadsföretag
1.7 1962
1.7 1963
faktisk
t. o. m.
beräknad för
Byggnadstid
1963/64
1964/65
1962/63
Byggnadsarbeten vid
Klubbans biologiska
station..............
ca 200
Nybyggnad för institu-
200
tutionen för fysiologi
och medicinsk fysik ..
ca 7 700
s)
Summa
21 872
8 024
5 451
1) Delram t. o. m. 1964/65 (se s. 39).
2) Medel avses skola äskas på tilläggsstat.
Finansieringsplan
(1 000-tal kr.)
Medels tillgång
Medelsförbrukning
Medelsreservation per 30.6 1963 ....
3 718
Beräknad medelsförbrukning för
Anslag för 1963/64 ...........
5 901
1963/64 ..............
8 024
Erforderligt anslag för 1964/65 .....
3 856
1964/65 ............
5 451
Summa
13 475
Summa
13 475
Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala bör, såsom
framgått av den tidigare redovisade finansieringsplanen, beräknas till
3 856 000 kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.
Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964
41
III. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
A. Anslagsäskanden
I skrivelse den 30 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag
för budgetår 1964/65 av 11 000 000 kr. för byggnadsarbeten
vid universitetet i Lund. Beträffande de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen
inhämtas av tillgängliga handlingar bl. a. följande rörande de företag,
som jag ansett mig böra helt eller delvis biträda eller eljest funnit anledning
uppehålla mig vid. Jag tillåter mig i övrigt hänvisa till handlingarna i ärendet.
Tillbyggnader för fysiska institutionen
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:1
(bil. 10, s. 654 f. och 658 f.). Genom beslut den 10 maj 1963 anbefallde Kungl.
Maj:t byggnadsstyrelsen att utföra ifrågavarande tillbyggnad jämte därtill
hörande försörjningsåtgärder. Då övningslaboratoriedelen till vissa delar bör
kunna tagas i bruk under höstterminen 1964 har byggnadsobjektet delats upp
i två entreprenader. Första etappen — övningslaboratoriedelen — påbörjades
i juni 1963. Andra etappen — övriga lokaler — beräknas kunna igångsättas i
början av 1964 och till vissa delar vara avslutad hösten 1965.
Nybyggnad för ob s er v a t o r i u m på Eomeleåsen
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1963:1
(bil. 10, s. 655 och 659). Häri redovisades en på byggnadsprogrammet uppskattad
kostnadsram av 310 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
Genom beslut den 22 februari 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t universitetet
i Lund att mottaga av friherre T.-G. Gyllenkrok skänkt markområde tillhörigt
Björnstorps fideikommiss, avsett att utgöra tomtplats för en nybyggnad för
ett observatorium på Romeleåsen.
I skrivelse den 29 maj 1963 redovisade byggnadsstyrelsen huvudhandlingar
för nybyggnaden. Kostnaderna beräknades av styrelsen till 405 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1962, alternativt 435 000 kr. enligt samma prisläge i det fall
en kupolkonstruktion med maskinell drivanordning valdes. Genom beslut den
28 juni 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att — inom en kostnadsram
av 435 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962 — projektera ifråga
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
varande nybyggnad fram till och med färdigställande av bygghandlingar.
Nämnda belopp motsvarar 450 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.
Försörjningsåtgärder
I prop. 1963:1 (bil. 10, 657) anmäldes, att s. k. försörjningsplaner för bl. a.
universitetet och tekniska högskolan i Lund var under utarbetande inom byggnadsstyrelsen.
I prop. 1964:1 (bil. 10, s. 654) anmäldes, att byggnadsstyrelsen
håller på att slutföra arbetet med en för universitetet och tekniska högskolan
gemensam försörjningsplan, samt redovisades en av styrelsen uppgjord preliminär
investeringsplan avseende försörjningsåtgärderna för universitetet och
tekniska högskolan. De på grundval av denna investeringsplan beräknade kostnaderna
för universitetet framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
Delposter
Kostnadsram
t.o.m. 1984/65
(prisläget 1/7
1963)
Beräknad medelsförbrukning
1963/64
1964/65
a) Kulvertar och ledningar m. in..............
2 300
1 400
900
b) Väg- och markarbeten m. in................
450
200
250
c) Särskilda utgifter .........................
750
500
250
Summa
3 500
2 100
1 400
Nybyggnad för anatomiska och histologiska institutionerna
På
grundval av prop. 1963:142 beslöt 1963 års riksdag, att intagningskapaciteten
vid medicinska fakulteten i Lund skulle ökas från 120 till 190 studerande
fr. o. m. höstterminen 1965.
Genom beslut den 6 september 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med läkarutbildningsberedningen på grundval av ingivet byggnadsprogram
utföra projektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar
för en nybyggnad för de anatomiska och histologiska institutionerna
vid universitetet i Lund. Byggnadsprogrammet hade uppgjorts på grundval
av ett av läkarutbildningsberedningen utarbetat lokalprogram i avsikt att medge
en årlig intagning av 190 medicine studerande. Kostnaden för nybyggnaden
uppskattades av styrelsen till 1 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Enligt
Kungl. Maj.ts beslut skulle vid projekteringen det s. k. Lab. 60 vid karolinska
institutet tjäna som förebild vad avsåg planlösning, byggnadssätt m. m.
i syfte att bl. a. begränsa byggnadskostnaderna.
Med skrivelse den 4 februari 1964 har byggnadsstyrelsen redovisat huvud
-
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 19Gb
handlingar för ifrågavarande nybyggnad. Av följande sammanställning framgår
nettoytan enligt byggnadsprogrammet och enligt huvudhandlingarna.
Byggnads-
Huvudhand-
programmet; m2
lingama; ma
Anatomiska institutionen .........................
127,5
135,5
Histologiska institutionen ........................
390,0
103,0
Djurhus ........................................
120,0
125.0
Summa
637,5
603,5
Nettoytan enligt huvudhandlingarna överstiger sålunda byggnadsprogrammet
med 26 m2, vilket enligt byggnadsstyrelsen sammanhänger med dels den valda
modulen för nybyggnaden, dels tillkomsten av ett förberedelserum. Läkarutbildningsbercdningen
har icke haft någon erinran häremot. Nybyggnaden är
enligt styrelsen projekterad för en flexibel användning och möjligheter finnes
att uppsätta mellanväggar i flermodulsrummen. Styrelsen uppger att de erfarenheter
beaktats, som vunnits vid arbetet med det s. k. Lab 60 vid karolinska
institutet och andra likartade byggnader. Styrelsen beräknar kostnaderna för
nybyggnaden till 1 590 000 kr., vartill kommer försörjningsåtgärder för 70 000
kr., allt enligt prisläget den 1 juli 1963. Kostnaden per m2 för nybyggnaden
uppgår till 2 396 kr. Nybyggnaden avses uppföras bakom den befintliga histologiska
institutionsbyggnaden. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i
augusti 1964 och vara färdiga till höstterminen 1965.
Genom beslut den 28 februari 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen
fram till bygghandlingar för nybyggnaden.
Nybyggnader för kemiskt centrum
Genom beslut den 10 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med statskontoret, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Lund, läkarutbildningsberedningen och organisationskommittén för teknisk högskola
i Lund skyndsamt utarbeta förslag till byggnadsprogram för kemiämnena
vid de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universitetet
i Lund samt vid tekniska högskolan i Lund. I programarbetet skulle
beaktas vad som anförts i en till beslutet fogad, inom ecklesiastikdepartementet
upprättad promemoria. I denna anfördes bl. a., att gemensamma utrymmen
borde tillskapas i största möjliga utsträckning. Ur promemorian inhämtas vidare
bl. a., följande.
Vid utarbetande av ifrågavarande byggnadsprogram bör beaktas bl. a., att
utbildning för 190 studerande i medicinsk kemi vid universitetet skall kunna på
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196Jr
börjas under läsåret 1966/67, att antalet studerande per läsår för två betyg i
ämnet kemi inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet
skall uppgå till 260, samt att utbildning för SO nybörjare inom avdelningen
för kemi vid tekniska högskolan skall kunna anordnas om möjligt från och med
läsåret 1965/66.
Med skrivelse den 4 februari 1964 har byggnadsstyrelsen underställt Kungl.
Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för ett s. k. kemiskt centrum i
Lund. Styrelsen föreslår, att en gemensam anläggning uppföres för samtliga
kemiämnen inom universitetets medicinska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteter samt tekniska högskolans avdelning för kemi. Flera skäl talar enligt
styrelsen för en sådan lösning. En gemensam anläggning underlättar sålunda
bl. a. samarbetet mellan institutionerna vad avser såväl undervisningen som
forskningen. Vissa centrala funktioner kan vidare göras gemensamma, vilket
leder till besparingar. Enligt styrelsen har såväl samråd med berörda ämnesföreträdare
m. fl. som yttranden från berörda kommittéer m. fl. givit vid handen,
att den föreslagna lösningen är eftersträvansvärd.
De i byggnadsprogrammet upptagna lokalerna har föreslagits bli indelade i
fyra byggnadsetapper. Byggnadsstyrelsen föreslår, att ställning nu tages till de
tre första etapperna medan ett ställningstagande till den fjärde etappen kan anstå
tillsvidare. De lokaler, som skulle tillkomma genom sistnämnda etapp, skulle
ersätta den naturvetenskapliga kemins nuvarande lokalutrymmen.
Kemianläggningen föreslås bli uppförd inom ett staten tillhörigt markområde
norr om den blivande nybyggnaden för arkitektur vid tekniska högskolan mellan
planerade förlängningar av Sölvegatan och Getingevägen samt ett invid
Getingevägen beläget villaområde. Tomten är av sådan storlek, att expansionsmöjligheterna
är säkerställda. Huvuddelen av anläggningen avses bli utförd i
fem våningar i likhet med tekniska högskolans nybyggnader. Varje våning beräknas
bli utförd i tre rumsfiler. Första etappen — som innehåller övningslaboratoricr,
föreläsningssalar, verkstad in. m. — måste emellertid kunna tagas
i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1965 för första årskursen kemistuderande
vid tekniska högskolan. Av denna anledning föreslår byggnadsstyrelsen, att
denna etapp utföres som envåningsbyggnad. Enligt styrelsen synes en sådan
utformning medge en snabbare projektering med långt driven måttenhetlighet
och typisering av olika byggnadsdelar, vilket i sin tur medger förtillverkning
av byggnads-, inrednings- och installationsdelar. Valet av enplansbyggnad synes
därför enligt styrelsen i detta fall ej medföra några större ekonomiska nackdelar.
Det av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet för ett kemiskt
centrum redovisas i följande sammanställning. Styrelsen uppger, att den beaktat
vissa av kommittéer in. fl. framförda ändringsförslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964 45
Lokalutrymmen
Etapp; m
nettoyta
Summa
I
II
III
IV
A. Gemensamma utrymmen
1. Föreläsningssalar, seminarierum,
gruppundervisningsrum ......
674
185
335
85
1 279
2. Bibliotek ...................
540
540
3. Verkstad....................
702
702
4. Övriga utrymmen ...........
288
816
1 104
B. Universitetet i Lund
1. Medicinsk kemi och biokemi
forskning .................
3 615
900
4 515
kurslaboratorier ..........
1 170
1 170
2. Oorganisk, organisk, fysikalisk
och analytisk kemi samt termo-
kemi
forskning .................
6 600
6 600
kurslaboratorier ..........
2 268
612
2 880
C. Tekniska högskolan i Lund
1. Övningslaboratorier
grundläggande ämnen......
1 944
1944
tekniska ämnen ..........
1 872
1 872
2. Forskning ..................
5 178
5 178
3. Apparathall .................
1 080
1080
Summa
10 538
4 616
5 513
8197
28 864
Kostnaderna för anläggningen har av styrelsen uppskattats enligt vad som
framgår av följande sammanställning. Prisläget hänför sig till den 1 juli 1963.
Etapp
mI 2 nettoyta
Miljoner kr.
I......................
10 538
24
II......................
4 616
10
III......................
5 513
11
IV......................
8 197
17
Summa
28 804
62
I nämnda kostnader ingår icke kostnader för försörjningsåtgärder och icke
heller kostnader för vissa ändringsåtgärder inom de byggnader, som kemiämnena
nu disponerar. Dessa åtgärder anser styrelsen bör utföras sedan vissa kemiinstitutioner
flyttat från de nuvarande lokalerna till det kemiska centrat.
Styrelsen anmäler, att projekteringen av etapperna I—III måste påbörjas
46
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
samtidigt. Styrelsen anser, att första etappen måste föras direkt fram till bygghandlingar.
Kostnadsberäkning skulle i så fall kunna redovisas på grundval av
anbud. Denna etapp måste till vissa delar vara färdig redan till höstterminen
1965 och återstoden av etappen under våren 1966. Etapperna II och III bör
enligt styrelsen utföras i en och samma entreprenad. Byggnadsarbetena för dessa
etapper bör enligt styrelsen påbörjas senast på nyåret 1966.
I en promemoria av den 8 februari 1964 har byggnadsstyrelsen — under förutsättning
att de uppgivna projekterings- och byggnadstiderna hålles — preliminärt
uppskattat medelsbehovet för etapperna I—III enligt följande sammanställning
(miljoner kr.).
Etapp
Budgetår
Summa
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
I....................
15
9
II och III ...........
8
10
21
Summa
15
17
10
3
45
Över byggnadsprogrammet har yttranden till byggnadsstyrelsen avgivits av
statskontoret, drätselnämnden och matematisk-naturvetcnskapliga fakulteten
vid universitetet i Lund, läkarutbildningsberedningen, som bifogat yttrande från
ämnesföreträdarna för medicinsk kemi vid universitetet i Lund, samt organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund. Samtliga instanser är positiva till
förslaget om uppförande av en gemensam anläggning för kemiämnena i Lund.
Byggnadsprogrammet för anläggningen tillstyrkes också i princip. Statskontoret
har emellertid uttalat, att ett effektivare utnyttjande av föreläsningssalarna
vore önskvärt. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
framhåller, att även andra lösningar än en envåningsbyggnad för första byggnadsetappen
bör övervägas. Kommittén erinrar vidare om att frågan om bespisningslokaler
utredes i annat sammanhang, varför ställning inte nu bör tagas till
den i programmet upptagna kafeterian m. m. Enligt läkarutbildningsberedningen
bör en enhetlig förvaltning av komplexet eftersträvas. I vart fall måste enligt
beredningen de för gemensamma ändamål avsedda lokalerna förvaltas fristående
från de utrymmen, som avses bli disponerade av de enskilda ämnena. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten erinrar om att förslaget inte löser frågan
om forskningsutrymmen för de delar av kemiämnet, som under en övergångstid
skall vara kvar i nuvarande byggnader.
Genom beslut den 28 februari 1964 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utföra projektering av första etappen fram till bygghandlingar och
av andra och tredje etapperna fram till huvudhandlingar samt att efter färdigställande
av respektive handlingar, inklusive tillförlitliga kostnadsberäkningar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Kungl. Maj:tv proposition nr 72 år 1 .%''/
underställa ärendena Kungl. Maj:ts förnyade prövning. Vid projekteringen skall
fortlöpande samråd ske med statskontoret. Av eu till Kungl. Maj:ts beslut fogad
promemoria inhämtas följande.
1. Med hänsyn till att programarbetet rörande bespisningslokaler för anställda
och studerande vid universitet och högskolor handhaves av en för ändamålet
.särskilt tillsatt arbetsgrupp bör i byggnadsprogrammet upptagna utrymmen
för lunchrum, kafeteria och kök utgå.
2. I lokalprogrammet upptagna läsrum för studerande bör placeras i anslutning
till kursbiblioteken, varvid läsrumsutrymmena bör begränsas till omkring
hälften av vad som upptagits i programmet.
3. I lokalprogrammet har såsom gemensamma utrymmen redovisats föreläsningssalar,
lektions- och seminarierum, bibliotek, verkstad samt vissa andra
utrymmen såsom konferensrum, forskarrum, förråd in. m. Vid projekteringen
bör om möjligt vidtagas ytterligare anordningar — t. ex. sammanförande
även av andra i programmet upptagna utrymmen såsom forskningslaboratorier,
speciallaboratorier, arbetsrum för kontorspersonal m.m. till gemensamma
utrymmen — i syfte att åstadkomma såväl investerings- som driftrationaliseringar.
4. Det bör förutsättas, att föreläsningssalarna liksom lektions- och seminarierummen
skall kunna utnyttjas även för andra ämnen än kemiämnena vid
såväl universitetet som tekniska högskolan. Med hänsyn till att utnyttjandet
totalt bör beräknas efter 40 timmar per vecka bör en viss begränsning av
ifrågavarande undervisningsutrymmen kunna ske.
5. Nybyggnaderna bör projekteras utifrån kravet på dels att största möjliga
flexibilitet i fråga om utnyttjandet av lokalresurserna vad avser såväl övningslaboratorie-
och övriga undervisningslokaler som institutions- (forsknings-)
lokaler åstadkommes, dels att kostnaderna hålles nere.
6. Lokalerna bör inrymmas i koncentrerade byggnadskroppar med så stort våningsantal,
som ur funktions- och miljösynpunkt kan anses försvarligt.
Även andra lösningar än en envåningsbyggnad för kurslaboratorierna bör
övervägas. (Ställningstagandet till alternativa lösningar måste dock ske
utifrån ställda krav från såväl tids- som kostnadssynpunkt.
7. De naturvetenskapliga och tekniska kemiämnena bör i största möjliga utsträckning
lokalmässigt integreras med varandra. Vid projekteringen av
tredje etappen, som till huvudsaklig del innehåller institutionslokaler för teknisk
kemi, bör därför beaktas de integrationsmöjligheter, som uppförandet av
fjärde etappen kommer att innebära. Programmet för denna senare etapp
innehåller nu huvudsakligen institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.
8. Sekundärutrymmen (korridorer, hallar, kapprum etc.) bör ej förekomma i
större utsträckning eller med större dimensioner än vad som är oundgängligen
nödvändigt och ej utföras som enplansbyggnader.
9. Anläggningen bör så utformas, att utbyggnad av densamma kan ske med
minst 100 procent.
Med skrivelse den 12 juni 1963 framlade utrustning snämnden för universitet
och högskolor sina förslag till ändrade och nya kostnadsramar i den för nämndens
verksamhetsområde under budgetåret 1964/65 blivande inrednings- och
utrustningsplancn med avseende på inredning och utrustning av nya lokaler
vid tekniska högskolan i Lund. Därvid föreslog nämnden — med hänsyn till beräkningarna
i organisationskommitténs för teknisk högskola i Lund förslag i
48
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 72 år 1964
fråga om en avdelning för kemi (stomplan II) — dels för allmän utrustning för
nybyggnad för avd. K en delram av 500 000 kr., dels för apparatur m. m. för
institutioner m. m. inom avd. K en delram av 1 000 000 kr. Vidare beräknade
nämnden i skrivelse den 27 augusti 1963 med motsvarande förslag beträffande
Lunds universitet en delram av 300 000 kr. till inredning och utrustning av nya
lokaler för ökad undervisning m. m. i ämnet medicinsk kemi vid universitetet. I
1964 års statsverksproposition (bil. 10, s. 567 f.) fann sig emellertid departementschefen,
med hänsyn till att frågan om uppförande av en nybyggnad för
naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk kemi i Lund ännu inte slutligt utretts,
inte vara beredd att då taga ställning till nämndens förslag.
I en till ecklesiastikdepartementet av utrustningsnämndens ordförande sedermera
överlämnad promemoria sammanföres kemiämnenas behov för budgetåret
1964/65 i en enda konstnadsram, vilken föreslås uppförd som delram med
6 500 000 kr. Därvid har beräknats 2 500 000 kr. för allmän utrustning och
4 000 000 kr. för apparatur m. m., däri inräknade verkstad och ångpanneanläggning.
De till grund för ifrågavarande förslag liggande beräkningarna har sin utgångspunkt
i antagandet att en första etapp av det totala kemiblocket visserligen
kommer att stå färdig först under budgetåret 1965/66, men att vissa
lokaler för undervisning likväl redan från och med höstterminen 1965 bör kunna
ställas till förfogande för såväl teknisk som naturvetenskaplig kemi.
Fastighetsförvärv
Byggnadsstyrelsen föreslår, att medel beräknas för förvärv av fastigheten
tomten nr 6 i kvarteret Hyphoff i Lund. Fastigheten har förvärvats av enskilda
personer, som upplåtit den till universitetets ekonomisk-historiska institution.
Enligt gällande hyresavtal, som löper ut den 30 juni 1964, tillförsäkras universitetet
rätt att förvärva fastigheten till de nuvarande ägarnas självkostnadspris,
220 000 kr.
B. Departementschefen
Kostnadsramen för nybyggnaden för observatorium på Romeleåsen uppskattades
i prop. 1963:1 (bil. 10, s. 656) till 310 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1962. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har byggnadsstyrelsen redovisat
huvudhandlingar för nybyggnaden, varvid kostnaderna alternativt beräknats
till 405 000 kr. respektive 435 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. Kungl.
Maj.t har uppdragit åt styrelsen att fortsätta projekteringen fram till och med
färdigställande av bygghandlingar enligt sistnämnda kostnadsaltemativ, vilket
innebär bl. a., att en kupolkonstruktion med maskinell drivanordning anordnas.
Jag tillstyrker, att nämnda alternativ kommer till utförande. Kostnaderna beräknar
jag till 450 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.
Kungl. Maj.ts -proposition nr 72 år 196J+
49
Vid 1963 års riksdag beslöts i anledning av prop. 1963: 142 bl. a., att intagningskapaciteten
vid medicinska fakulteten i Lund skall öka från 120 till 190
platser fr. o. m. höstterminen 1965. För de anatomiska och histologiska institutionerna
förutsätter detta utökade lokaler. Lokalprogram för nämnda institutioner
har utarbetats av läkarutbildningsberedningen. Detta lokalprogram har
legat till grund för den nybyggnad, som byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandlingar
för med skrivelse den 4 februari 1964. Jag har ingen erinran mot det
föreliggande förslaget till nybyggnad utan tillstyrker, att den kommer till stånd.
Kostnaderna för nybyggnaden, 1 590 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, bör
godtagas. Jag har icke heller någon erinran mot kostnaderna för de till nybyggnaden
hörande s. k. försörjningsåtgärderna, 70 000 kr. enligt samma prisläge.
Medel härför bör beräknas under posten till försörjningsåtgärder. Byggnadsarbetena
beräknas kunna påbörjas i augusti 1964. Jag förutsätter, att alla ansträngningar
göres att färdigställa nybyggnaden till höstterminen 1965.
Beträffande uppförande av nybyggnader för ett kemiskt centrum i Lund vill
jag först erinra om av statsmakterna fattade beslut rörande utbyggnaden av
utbildningskapaciteten i kemi i Lund. Enligt beslut av riksdagen år 1960 i anledning
av prop. 1960:119 skall en avdelning för kemi upprättas vid tekniska
högskolan i Lund fr. o. m. höstterminen 1965. Vidare skall enligt riksdagens beslut
i anledning av prop. 1963: 142 utbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten
i Lund ökas från 120 till 190 nybörjarplatser fr. o. m. höstterminen 1965,
vilket kräver nybyggnadsåtgärder för bl. a. medicinsk kemi. Jag vill vidare erinra
om att riksdagen godtagit de riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets-
och högskoleväsendet, som förordades i prop. 1963:172. Som riktpunkt för
den sammanlagda utbildningskapaciteten på tvåbetygsnivån i kemi inom de
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna omkring 1970 angavs i propositionen
ett studerandeantal av 1 300. Enligt direktiven till 1963 års universitetsoch
högskoleutredning skall utredningen utgå från en kapacitet i kemi vid
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund av 260 tvåbetygsstuderande.
Med utgångspunkt i de av Kungl. Maj:t i sitt beslut den 10 maj 1963 angivna
studerandeantalen för kemiämnena — 190 nybörjarplatser i medicinsk kemi,
260 tvåbetygsplatser i naturvetenskaplig kemi och 80 nybörjarplatser i teknisk
kemi — har byggnadsstyrelsen efter samråd med närmast berörda myndigheter
och kommittéer redovisat förslag till byggnadsprogram för ett s. k. kemiskt
centrum i Lund. Förslaget, som redovisats i det föregående, innebär, att en gemensam
anläggning uppföres för samtliga kemiämnen vid universitetet och tekniska
högskolan. Nettoytan enligt byggnadsprogrammet utgör ca 29 000 m2. Den
totala kostnaden för anläggningen har av styrelsen uppskattats till ca 62
miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsföretaget har föreslagits bli
indelat i fyra etapper. Första etappen omfattar föreläsningssalar, seminarierum,
bibliotek och verkstad, gemensamma för alla ämnen, samt övningslaboratorier
för samtliga ämnen, andra etappen i huvudsak institutionslokaler för medicinsk
kemi och biokemi, tredje etappen i huvudsak institutionslokaler för teknisk kemi
4 — Dihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 72
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196J
samt fjärde etappen i huvudsak institutionslokaler för naturvetenskaplig kemi.
Byggnadsstyrelsen föreslår, att ställning nu tages till de tre första etapperna, som
omfattar sammanlagt drygt 20 000 m2 nettoyta. Kostnaderna för dessa tre etapper
uppskattas av styrelsen till 24, 10 respektive 11 miljoner kr. eller tillhopa
45 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Styrelsen anser, att ställningstagande
till fjärde etappen kan anstå tills vidare.
Det föreliggande förslaget innebär, att i Lund skulle tillskapas vårt lands
största samlade anläggning för kemisk utbildning och forskning. En gemensam
anläggning leder — framhåller byggnadsstyrelsen — till ökad flexibilitet i lokalanvändningen.
Vissa centrala funktioner kan vidare göras gemensamma, vilket
innebär lokalbesparingar. Samtliga instanser, som yttrat sig över byggnadsprogrammet,
har — såsom framgått av den tidigare redogörelsen — ställt sig positiva
till förslaget om en gemensam anläggning för kemiämnena i Lund.
För egen del vill jag uttala, att jag helt instämmer i förslaget till lösning av
byggnadsfrågan för kemiämnena i Lund. En gemensam anläggning torde i särskilt
hög grad vara stimulerande för forskningen och forskarutbildningen.
Även för utbildningen i övrigt torde en gemensam anläggning vara av stort
värde. Jag förordar därför, att en gemensam anläggning för kemiämnena vid
såväl universitetet som tekniska högskolan i Lund kommer till stånd. I likhet
med byggnadsstyrelsen anser jag dock, att ett ställningstagande till den
fjärde byggnadsetappen kan anstå tills vidare.
Jag vill i sammanhanget påpeka, att jag ämnar ta upp frågan om ledningen
av för flera fakulteter eller högskolor gemensamma institutioner och institutionsgrupper
då jag senare denna dag anmäler fråga om proposition till årets riksdag
rörande universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m. m. Det
nu planerade kemiska centrumet i Lund måste för att bli fullt funktionsdugligt
få en gemensam institutions- eller institutionsgruppsledning.
Kungl. Maj :t har — som tidigare redovisats — genom beslut den 28 februari
1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera dels första etappen fram till
bygghandlingar, dels andra och tredje etapperna fram till huvudhandlingar.
Enligt tidsplanen måste första byggnadsetappen i erforderliga delar vara färdig
till höstterminen 1965 för att den planerade intagningen vid avdelningen för
kemi vid tekniska högskolan skall kunna ske. Det är därför nödvändigt, att
byggnadsarbetena för denna etapp igångsättes så snart erforderliga projekteringshandlingar
färdigställts. Med stöd av uttalandet vid 1960 års riksdag (prop.
119, SäU 1, s. 69) att en särbehandling vid äskande av investeringsanslag för utbyggande
av universitet och högskolor kunde bli erforderlig för att snabbast möjligt
tillskapa erforderliga lokaler förordar jag, att medel nu beräknas för igångsättning
under nästa budgetår av första byggnadsetappen för kemiskt centrum.
I avvaktan på att bygghandlingar färdigställes torde den preliminära kostnaden
för denna etapp, 24 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, kunna godtagas.
Med hänsyn bl. a. till vad som anförts i den tidigare refererade promemorian,
som fogats till Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1964, bör den slutliga kost
-
51
Kungl. Maj. ts proposition nr 72 år 1964
nåden kunna reduceras. Kungl. Maj:t torde få besluta om arbetenas utförande
sedan bygghandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar, redovisats
av byggnadsstyrelsen. Jag vill i sammanhanget erinra om att andra etappen
måste vara färdig till höstterminen 1966 för att den beslutade ökade läkarutbildningen
i Lund skall kunna genomföras. Beträffande såväl denna etapp som tredje
etappen bör emellertid huvudhandlingar, inklusive tillförlitlig kostnadsberäkning,
avvaktas innan medel äskas för byggnadsarbetenas påbörjande.
Ehuru sålunda endast kort tid står till förfogande, innan vissa lokaler för
kemiundervisningen i Lund måste vara färdiga, har byggnadsstyrelsen ansett
möjligheter föreligga att hålla det planerade tidsschemat. Jag förutsätter, att alla
ansträngningar göres för att utbildningen vid kemisk fackavdelning vid tekniska
högskolan i Lund skall komma till stånd hösten 1965 och att den ökade läkarutbildningen
i Lund, för vilken erfordras nya lokaler i medicinsk kemi fr. o. m.
höstterminen 1966, planenligt skall kunna genomföras.
Nybyggnaderna för kemiskt centrum i Lund medför medelsbehov även för
inredning och utrustning. I enlighet med den kompletterande promemoria, som
överlämnats av ordföranden i utrustningsnämnden för universitet och högskolor
i anslutning till nämndens anslagsframställningar för budgetåret 1964/65, förordar
jag, att under rubriken Tekniska högskolan i Lund i den för nämndens
verksamhetsområde för nästa budgetår föreslagna inrednings- och utrustningsplanen
skall uppföras en delram av 6 500 000 kr. till allmän utrustning m. m. för ifrågavarande
nybyggnader.
I nyssnämnda inrednings- och utrustningsplan bör därjämte — med anledning
av vissa särskilda omständigheter av engångsnatur — uppföras en definitiv
kostnadsram av 120 000 kr. för ämnet farmakologi vid Lunds universitet.
Fastigheten tomt nr 6 inom kvarteret Hyphoff i Lund har förvärvats av enskilda
personer och upplåtits till universitetets ekonomisk-historiska institution.
Enligt hyresavtalet tillförsäkras universitetet rätt att förvärva fastigheten till
ägarnas självkostnadspris, 220 000 kr. Jag förordar att nämnda belopp upptas
för nästa budgetår för förvärv av ifrågavarande fastighet.
Med hänsyn till den expansion, som nu kan förutses för läroanstalterna inom
Lunda-området kommer även ytterligare fastighetsförvärv att kunna aktualiseras.
Därest det för detta ändamål kommer att visa sig angeläget att göra sådana
förvärv förordar jag att inom ramen för tillgängliga medel under förevarande anslag
Kungl. Maj :t bemyndigas att föranstalta om dylika inköp.
Medel för s. k. försörjningsåtgärder bör beräknas enligt vad som upptagits i
den i det följande redovisade investeringsplanen. De försörj ningsåtgärder, som
föranledes av de i det föregående redovisade byggnadsföretagen, innefattas i
denna medelsberäkning. Vad gäller prövning av för försörjningsåtgärderna erforderliga
handlingar torde jag få hänvisa till uttalande härom i prop. 1963:1 (bil.
10, s. 657).
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
Jag vill anmäla, att jag räknar med att det skall vara möjligt att framlägga
förslag rörande nybyggnad för bakteriologiska institutionen på tilläggsstat under
budgetåret 1964/65.
Med hänvisning till vad jag sålunda förordat torde medel i enlighet med vad
som framgår av de i det följande redovisade investerings- och finansieringsplanerna
böra anvisas på riksstaten för budgetåret 1964/65 till byggnadsarbeten
vid universitetet i Lund. Vid uppräkning av kostnadsramarna för de enskilda
byggnadsobjekten har hänsyn tagits till förändringen av byggnadskostnadema
intill den 1 juli 1963 enligt byggnadsstyrelsens indexserie (genomsnittsindex) för
byggnader av sten.
Inv es tering splan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggnadsföretag
faktisk
beräknad för
Byggnadstid
1.7 1962
1.7 1963
t. o. m.
1963/64
1964/65
1962/63
I. Företag påbörjade
före 1/7 1963
Nybyggnad för zoologis-
ka institutionen .....
660
660
620
40
Nybyggnad för humanis-
tiska fakulteten .....
2 900
2 800
2 697
103
Nybyggnad för patolo- giska institutionen ...
Nybyggnader för öv-
4 300
4 300
4104
196
ningslaboratorium för
1 400
1 400
1 312
88
Tillbyggnad för genetis-
ka institutionen .....
1 180
1 180
1 048
132
Tillbyggnad för kemiska
1 020
1 020
879
141
Nybyggnad för växtfy-
Biologiska institutionen
Nybyggnader för övnings-
5 715
5 715
4 709
1 006
7.61— 7.63
laboratorier för avd.
för elektroteknik och
maskinteknik vid tek- niska högskolan i Lund
(Iab. E och lab. M) ..
5 170
4 950
4 344
606
7.61— 9.62
Tillbyggnader för fysiska
8 700
9 020
17
3 100
3 200
6.63—ht 641
—2.66
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 1964
53
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggnadsföretag
1.7 1962
1.7 1963
faktisk
beräknad för
Byggnadstid
t. o. m.
1962/63
1963/64
1964/65
II. Företag avsedda att
påbörjas 1963161/.
Nybyggnad för observa- torium på Romeleåsen
310
450
450
8.64— 1.65
Försörjningsåtgärder:
a) Kulvertar och led-
2 3002
1 400
900
b) Väg- och markarbe- ten m. m...........
4502
200
250
c) Särskilda utgifter ...
7502
500
250
III. Företag avsedda att
påbörjas 196i/65
Nybyggnad för anatomi
1 590
1 000
8.64— 8.65
Nybyggnader för ke- miskt centrum, etapp I
ca 24 000
15 000
1,65—9,65*
våren 66
220
220
Nybyggnad för bakterio- logiska institutionen ..
ca 9 600
3
Summa
19 730
7 512
21270
1 Till vissa delar.
2 Delram t. o. m. 1964/65.
3 Medel avses äskas på tilläggsstat.
Finansieringsplan
(1 000-tal kr.)
MedelstiUgång
Medelsreservation per 30.6 1963 .... 5 718
Anslag för 1963/64 ................ 5 220
Erforderligt anslag för 1964/65 ;.... 17 844
Summa 28 782
M edelsförbrukning
Beräknad medelsförbrukning för
1963/64 ........................ 7 512
1964/65 .......v................ 21270
Summa 28 782
Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid universitetet i Lund för nästa
budgetår bör, såsom framgått av den tidigare redovisade finansieringsplanen,
beräknas till 17 844 000 kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning
härom.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
IV. Nybyggnad av simhallsanläggning vid
gymnastiska centralinstitutet
A. Anslagsäskanden m. m.
I skrivelse den 12 augusti 1963 har byggnadsstyrelsen hemställt om ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 för nybyggnad av en
simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet (GCI).
Direktionen över GCI har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65
framhållit bl. a., att en ökning av intagningskapaciteten vid institutet från 100
till 150 elever endast är möjlig om en planerad simhallsanläggning vid institutet
kommer till stånd. F. n. är simundervisningen förlagd till Bosöns idrottsinstitut
för de manliga eleverna och till Åkeshovsbadet för de kvinnliga eleverna. Direktionen
framhåller, att mycken tid går till spillo genom de långa resorna. Avståndet
GCI—Bosön är ca 9 km och GCI—Åkeshov ca 15 km.
Med skrivelse den 13 juni 1962 underställde byggnadsstyrelsen, efter samråd
med direktionen över GCI, Kungl. Maj:ts prövning förslag till byggnadsprograrn
för en simhallsanläggning vid institutet. Kostnaden för anläggningen uppskattades
till 3 440 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Stockholms stads
idrottsstyrelse hade i yttrande över programmet till byggnadsstyrelsen tillstyrkt
uppförandet av den föreslagna simhallsanläggningen och därvid framhållit
bl. a., att simhallen förutom för GCI och Stockholms universitet och högskolor
skulle fylla ett behov för skolor inom Östermalm, Norrmalm och Vasastaden
och i viss utsträckning också kunna utnyttjas av allmänheten.
Byggnadsprogrammet omfattar bl. a. simbassäng (25X12,5 m), bassäng för
fysiologiska undersökningar (6X2,5 m), övningsbassäng (6X10 m), bastu, tvättrum,
torkrum, omklädningsutrymmen samt gradänger med plats för ca 150
åskådarplatser.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 12 augusti 1963 redovisat huvudhandlingar
för simhallsanläggningen. Kostnaderna har därvid beräknats till
4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Programmet har i förhållande till
det tidigare redovisade utökats med ersättningslokaler för vissa förrådsutrymmen
i den befintliga byggnaden, vilka kommer att gå förlorade vid simhallens
tillkomst. Vidare har vissa omklädningsrum med tillhörande sanitära anläggningar
tillkommit inom de nuvarande lokalerna.
Kungl. Maj:t har den 22 november 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen fram
till och med färdigställande av bygghandlingar. Simhallsbyggnaden avses att
55
Kungl. Maj. ts ''proposition nr 72 är 19GJ+
uppföras som eu tillbyggnad till GCI:s nuvarande byggnad. Arbetena beräknas
bli påbörjade hösten 1964 och byggnadstiden uppskattas till 18 månader.
Riksmarskalksämbetet har i avgivet utlåtande över byggnadsstyrelsens framställning
uttalat, att ämbetet icke har någon erinran mot uppförandet av den
föreslagna anläggningen inom det av GCI redan disponerade området.
Med hänsyn till att simhallsanläggningen icke kommer att erfordras i full
utsträckning för undervisningen vid GCI har förhandlingar upptagits mellan
företrädare för staten och Stockholms stad angående upplåtelse till staden
av anläggningen under vissa tider. Vid förhandlingarna har enighet natts om
följande avtal.
»Mellan företrädare för staten och Stockholms stad har — under förbehåll av
Kungl. Maj:ts och riksdagens samt stadsfullmäktiges i Stockholm godkännande
— träffats följande
AVTAL
1. Staten uppför i anslutning till gymnastiska centralinstitutets (GCI:s) byggnad
en simhallsanläggning i huvudsaklig överensstämmelse med till detta avtal
fogade ritningar. .
Anmärkning: Kostnaderna för anläggningen (exklusive inredning och utrustning) har preliminärt
beräknats till 4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.
2. Staden förbinder sig att på de villkor, som angives här nedan, forhyra anläggningen
under ca elva månader per år under nedanstående tider:
Vardagar utom lördagar kl. 15—22;
lördagar kl. 13—18;
söndagar kl. 8—15. . .
3. Därest staten önskar utnyttja anläggningen för utbildningsändamål i storre
omfattning än vad som förutsattes i detta avtal är staden beredd att medgiva
jämkning av i punkt 2 angivna tider.
4. Studerande vid GCI äger enligt mellan idrottstyrelsen och GCI träffad överenskommelse
utan avgift utnyttja anläggningen för enskilda bad under de
tider anläggningen är uthyrd till staden och öppen för allmänheten.
5. Staten svarar för driften av anläggningen. Den personal, som erfordras för
anläggningens drift, anställes, avlönas och pensioneras av staten.
6. För den tid, under vilken staden disponerar anläggningen, skall staden erlägga
hyra till staten enligt följande grunder:
a) De totala drift- och kapitalkostnaderna för anläggningen fordelas mellan
staten och staden i ungefärlig proportion till den tid, under vilken vardera
disponerar densamma; dock skall sådana kostnader, som uteslutande
betingas av stadens nyttjande av anläggningen, bestridas av staden ensam.
Avgifter, som uttages av besökande, skall tillkomma staden;
b) driftkostnaderna omfattar kostnader, som hänföres till såväl anläggningen
som verksamheten och som normalt tillhör en simhallsanläggning sasom
fastighetsförvaltning, fastighetsskötsel, renhållning, vatten, elström, sotning,
försäkringar (motsvarande), underhåll, reparationer, nyanskaffning
av inredning och utrustning, uppvärmning, skatter, diverse förbrukningsartiklar,
tvätt, vattenreningskemikalier och personal för anläggningens
drift;
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964.
c) kapitalkostnaderna omfattar dels avskrivning av anläggningskostnad och
av kostnad för inredning och utrustning, dels ränta på icke avskrivet belopp
av nämnda kostnader.
Avskiivningen skall ske med 1/40 per ar. Räntan skall beräknas efter en
räntesats, som med en procent överstiger riksbankens vid varje tillfälle gällande
diskonto.
/. Pa grundval av detta avtal skall överenskommelse med detaljerade bestämmelser
träffas mellan byggnadsstyrelsen och Stockholms stads idrotts- och
friluftsstyrelse.
8. Detta avtal gäller till och med den 30 juni 1976. Därest avtalet icke av någon
part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång förlänges avtalet för
varje gång med tio år.»
B. Departementschefen
Jag vill först erinra om att jag i årets statsverksproposition (bil. 10, s. 579)
förordat, att intagningen av studerande vid GCI fr. o.m. nästa läsår ökas från
för narvarande 100 till 150 årligen. I sin anslagsframställning för nästa budgetår
underströk institutets direktion bl. a., att utökningen av studerandeantalet var
möjhg att genomföra endast om en simhall uppfördes vid institutet. Jag vill
erinra om att en simhall planerades ingå i institutets byggnadskomplex, när detta
uppfördes i början av 1940-talet. Med hänsyn bl. a. till den dåvarande statsfinansiella
situationen kom emellertid någon simhallsanläggning ej till stånd.
Såsom framgått av den tidigare redogörelsen har byggnadsstyrelsen framlagt förslag
rörande nybyggnad av en simhallsanläggning i anslutning till GCI:s byggnad.
Anläggningen föreslås omfatta förutom en simbassäng om 25 X 12,5 meter
t\ a mindre bassänger, en för fysiologiska undersökningar och en för vissa undervisningsövningar.
Anläggningen föreslås även inrymma platser för ca 150 åskådare.
Kostnaderna för anläggningen, för vilken huvudhandlingar föreligger, har av
byggnadsstyrelsen beräknats till 4 100 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963.
Då jag icke har några erinringar mot denna kostnadsberäkning och icke heller
i övrigt mot det föreliggande förslaget förordar jag, att simhallsanläggningen
kommer till stånd. Kostnaderna beräknar jag sålunda till 4 100 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1963. För nästa budgetår bör i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag 2 000 000 kr. anvisas under ett för ändamålet avsett nytt investeringsanslag
under statens allmänna fastighetsfond, benämnt Nybyggnad av simhallsanläggning
vid gymnastiska centralinstitutet.
Simhallen kommer icke att helt erfordras för simundervisningen vid institutet.
Anläggningen kan därför tagas i ansprak för andra ändamål. Då från Stockholms
stads sida visats intresse för att fa förhyra simhallen under de tider den icke
erfordras för undervisningen vid GCI har förhandlingar upptagits med företrädare
för staden rörande en uthyrning av hallen till staden. Såsom framgått av
den tidigare redogörelsen har dessa förhandlingar resulterat i att ett avtal_som
har karaktär av principavtal — träffats mellan företrädare för staten och Stock
-
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 ur 1964
holms stad. Avtalet — som träffats under vederbörliga förbehåll om godkännande
— innebär, att simhallen uthyres till staden under de tider hallen icke erfordras
för undervisningen vid GCI. Om staten önskar utnyttja hallen för utbildningsändamål
i större omfattning än vad som förutsatts i avtalet, är staden
beredd att medgiva jämkning av de i avtalet angivna tiderna. Personal för anläggningens
drift skall anställas, avlönas och pensioneras av staten. De totala
drift- och kapitalkostnaderna för anläggningen skall fördelas mellan staten och
staden i ungefärlig proportion till den tid, under vilken vardera disponerar densamma.
Sådana kostnader, som uteslutande betingas av stadens nyttjande av
anläggningen, skall dock bestridas av staden ensam. Avtalet avses skola gälla
t. o. m. den 30 juni 1976 och förlänges automatiskt för en 10-årsperiod, om det
inte uppsäges minst två år före avtalsperiodens utgång. Jag finner att avtalet
från statens synpunkt är godtagbart och förordar, att Kungl. Maj:t utverkar
riksdagens bemyndigande att godkänna detsamma. Skulle smärre jämkningar av
eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras förutsätter jag, att riksdagens
samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.
Någon detaljerad beräkning av personalkostnader och övriga kostnader för
anläggningens drift föreligger ännu icke. På grundval av vissa inhämtade uppgifter
rörande driftutgifter vid kommunala simhallar av jämförbar storlek torde
de på statsverket fallande driftkostnaderna vad avser institutets avlönings-, omkostnads-
och materielanslag kunna uppskattas till ca 75 000 kr. i 1963 års priser.
Medelsanvisningen för nästa budgetår för uppförande av ifrågavarande simhallsanläggning
bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 2 000 000
kr. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 72 år 196b
V. Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse
A. Anslagsäskanden m. m.
I september 1962 inkom Kristofferskolans byggnadsstiftelse med anhållan
att Kungl. Maj :t ville i proposition till riksdagen framlägga förslag om ett bidrag
av 2 250 000 kr. till kostnaderna för uppförande av en skolanläggning för Kristofferskolan
på Fredrikslundshöjden i Bromma i Stockholm, där tomt för ändamålet
reserverats av stadens fastighetsnämnd. Samtidigt meddelade byggnadsstiftelsen,
att framställning om bidrag till skolbygget lämnats till bl. a. Stockholms
stad. Skolanläggningen skulle omfatta fyra byggnader, nämligen
en huvudbyggnad av hallskoleutformning, innefattande klassrum, aula med
scen, samtliga specialsalar, kollegierum, bibliotek m. m.,
en lågstadiebyggnad med sex rum för årskurserna 1—3,
en mellanstadiebyggnad med sex rum för årskurserna 4—6 samt
en värmecentral för hela anläggningen.
Nybyggnadskostnaden uppskattades till 7 500 000 kr. enligt prisläget i april
1961. Anläggningen förutsattes finansierad, förutom med statsbidraget, dels med
bidrag från bl. a. Stockholms stad, dels med donationer o. dyl. I fullt utbyggt
skick skulle skolan ha en kapacitet av 600 elever. I nuläget har Kristofferskolan
375 elever.
I utlåtande över framställningen uttalade skolöverstyrelsen att det var synnerligen
angeläget att skolan erhöll ändamålsenliga lokaler och tillstyrkte att statsbidrag
utgick för en skolanläggning av den storleksordning ansökan avsåg. Överstyrelsen
ansåg emellertid att tvekan rådde om den föreslagna lösningen ur
funktionell och ekonomisk synpunkt var den bästa. Sålunda översteg nybyggnadskostnaderna
enligt överstyrelsens uppfattning med ca 2 000 000 kr. kostnaderna
för en motsvarande anläggning inom det allmänna skolväsendet. Förslaget
borde enligt överstyrelsens mening omarbetas.
Vid 1963 års riksdag togs frågan om byggnadsbidrag till Kristofferskolan upp
motionsvägen. Riksdagen ansåg att det var angeläget att Kristofferskolans lokalproblem
snarast fick sin lösning. Ett räntefritt stående lån skulle enligt riksdagens
mening utgå för ändamålet vid tidpunkt som efter underhandlingar med
Stockholms stad befanns lämpligt. (SU 75; Rskr 191).
I en förnyad framställning från Kristofferskolans byggnadsstiftelse har nu anhållits
om ett räntefritt stående lån av 3 100 000 kr. Den omräkning av nybyggnadskostnaderna,
som företagits, visade att dessa skulle uppgå till 9 200 000
kr. av vilka stiftelsen själv kunde insamla högst 3 000 000 kr. Den kalkylerade
kubkostnaden uppgick enligt beräkningen till 255 kr per m3. Kostnadsökningen i
59
Kur tgl. Maj:ts proposition nr 72 år 7%''4
jämförelse med april 1901 hänförde sig dels till byggnadskostnadsindex’ höjning,
dels till att man nn också upptagit medel för oförutsedd kostnadsstegring utöver
byggnadskostnadsindex.
I sitt utlåtande över den senaste framställningen konstaterar skolöverstyrelsen
att kostnaderna för en skolanläggning på den avsedda tomten för samma antal
elever enligt de normer som tillämpas inom det allmänna skolväsendet kunde
uppskattas till ca 5 500 000 kr. Byggnadens utformning medför en onormalt hög
kubkostnad. Med en mer ekonomisk utformning torde enligt överstyrelsens uppfattning
en anläggning med samma nettogolvyta och samma volym kunna uppföras
för ca 8 200 000 kr. En anläggning med samma nettogolvyta men med normal
volym i förhållande till ytan torde kunna uppföras för ca 6 200 000 kr. Med
hänsyn till bl. a. de onormalt höga byggnadskostnaderna anför överstyrelsen allvarliga
betänkligheter mot förslaget och ifrågasätter också om sambandet mellan
skolbyggnadens utformning och verksamheten är av så avgörande betydelse
att lokalerna inte kan utformas i närmare anslutning till de normer som tillämpas
för det allmänna skolväsendet.
I ett bemötande av överstyrelsens utlåtande redovisar Kristoffer skolans byggnadsstiftelse
de pedagogiska skäl som åberopas för att byggnaden bör utformas
på det sätt som föreslagits. Vidare bestrider man att kubkostnaden för den
planerade skolanläggningen skulle vara större än för motsvarande skolanläggningar
inom det allmänna skolväsendet. Överstyrelsen har vidare enligt byggnadsstiftelsens
uppfattning inte tagit tillräcklig hänsyn till tomtförhållandena
på den plats där skolanläggningen skall uppföras. En omprojektering skulle
medföra betydande ökade kostnader. Härtill kommer att vissa av de medel som
utlovats från enskilda och stiftelser gjorts beroende av att anläggningen uppföres
på det sätt som föreslagits.
B. Departementschefen
Inledningsvis vill jag erinra om att jag i proposition 1962: 54 i princip tog
ställning till hur frågor om statsbidrag till experiment- eller friskolor borde bedömas.
Jag anförde därvid (s. 365 f.) att statsbidrag till skolor, vilka syftar till
att förverkliga eller utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga,
metodiska eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom
en speciell uppläggning av skolans hela arbete vill för praktiskt skolbruk
omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer, borde ifrågakomma
efter prövning från fall till fall. Jag anförde vidare att dylika skolor syntes,
inte minst med hänsyn till att de kan lämna stimulerande bidrag till den
allmänna pedagogigska utvecklingen, vara förtjänta av det allmännas stöd.
Kristofferskolan är enligt min mening klart hänförlig till denna kategori skolor.
Kristofferskolans byggnadsstiftelse har beräknat nybyggr.adskostnaden för
den föreslagna skolanläggningen till ca 9 000 000 kr. Otvivelaktigt medför ett
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964.
realiserande av förslaget att en skolanläggning uppföres som är dyrare än en motsvarande
anläggning uppförd enligt de normer som tillämpas inom det allmänna
skolväsendet. Enligt min uppfattning har dock Kristofferskolans företrädare tillfredsställande
motiverat sambandet mellan den anläggningstyp, som valts, och
skolans pedagogiska verksamhet. Jag är därför villig att i huvudsak acceptera
byggnadsstiftelsens kalkyl.
Av de erforderliga medlen för att uppföra anläggningen räknar stiftelsen med
att själv kunna uppbringa ca 3 000 000 kr. Resten av kostnaderna föreslås bli
fördelade mellan stat och kommun. Enligt min uppfattning bör det statliga
engagemanget i byggnadsföretaget maximeras till 3 000 000 kr. Detta belopp bör
i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån från fonden för låneunderstöd ställas
till Kristofferskolans byggnadsstiftelses förfogande under förutsättning att
Stockholms stad ensam eller tillsammans med kommuner i Stockholmsregionen
ställer ett lika stort belopp till förfogande och att Kristofferskolans byggnadsstiftelse
själv kan uppbringa resterande medel. Statsanslag kan självfallet ställas
till förfogande, först sedan stiftelsen för Kungl. Maj:t redovisat fullständiga
entreprenadhandlingar, innefattande fullt tillförlitliga kostnadskalkyler.
Medelsanvisning för lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse bör, som framgått
av det föregående, beräknas till 3 000 000 kr. Beloppet bör anvisas under
nästa budgetår. I min efterföljande hemställan gör jag framställning härom.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 196Jf
61
VI. Hemställan
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående förordade anordningar
in. m. för utbyggnad av de marinbiologiska fältstationsresurserna
för universitetens behov;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad
jag förordat i det föregående träffa avtal med Uppsala stad
angående leverans av värme till universitetet i Uppsala;
c) till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1964/65 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 3 856 000 kr.;
d) till Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund för budgetåret
1964/65 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett
investeringsanslag av 17 844 000 kr.;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad
jag förordat i det föregående träffa avtal med Stockholms stad
angående upplåtelse till staden av simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet;
f) till Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet för budgetåret 1964/65 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.;
g) till Lån till Kristojferskolans byggnadsstiftelse för budgetåret
1964/65 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Erlandsson
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 72 år 1964
INNEHÅLL
Sid.
I. Marinbiologiska fältstationer för universitetens behov................ 3
A. Inledning .................................................... 3
B. Utredningen .........................i....................... 3
1. Allmänt .................. 3
2. Antalet studerande ........... 5
3. Fältstationernas kapacitet.................................. 6
4. Fältstationemas lokalisering ............ 7
5. Byggnadsarbeten m. m..................................... 11
6. Inredning och utrustning m. m............................... 13
7. Personal.................................................. 15
8. Fördelning av kursplatser .................................. 16
C. Yttranden ................................................... 17
D. Departementschefen .......................................... 21
II. Byggnadsarbeten vid universitet i Uppsala.......................... 28
A. Anslagsäskanden m.m........ 28
B. Departementschefen .......................................... 36
III. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund.......................... 41
A. Anslagsäskanden ............................................. 41
B. Departementschefen ........... 4g
IV. Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet .. 54
A. Anslagsäskanden m.m.................... 54
B. Departementschefen .......................................... 56
V. Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse......................... 58
A. Anslagsäskanden m. m......................................... 5g
B. Departementschefen .......................................... 59
VI. Hemställan ..................................................... 61
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SU 1964:203 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, i vad propositionen avser ecklesia a6 i texten
- Rskr. 1964:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reformering av socionomutbildningen. a1 i texten