Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

1964-03-06 · 32 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:77, Angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1964

1

Nr 77

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

i prisreglerande syfte på jordbrukets område,

m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag beträffande användningen av införseloch

regleringsavgiftsmedel på jordbrukets område.

Vidare föreslås en omläggning av prisregleringen för brödsäd, m. m.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område begärs för nästa budgetår

ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holqmvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om vissa

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför

därvid.

I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 74) har Kungl. Maj:t — sedan

jag anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen

framlägga särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område, m. m. — föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.

I skrivelse den 27 augusti 1963 har statens jordbruksnämnd framlagt

beräkningar och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för

bl. a. de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.

Med skrivelse den 7 februari 1964 har statens jordbruksnämnd gjort

framställning i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1964

3

Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område

I sin skrivelse den 27 augusti 1963 hemställer statens jordbruksnämnd,

att förslagsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ökas med 2 miljoner kr.

Anslag

1963/64

1. Allmänt mjölkpristillägg .. 101 500 000

2. Stöd åt odlingen och bered
ningen

av hampa samt till

vissa odlingsförsök m. m. avseende

spånadsväxter...... 700 000

3. Prisutjämning av vissa jord
bruksreglerade

råvaror till

livsmedelsindustrin........ 50 000 000

4. Diverse kostnader ........ 1 100 000

Förslag

1964/65

98 000 000

Ökning eller

minskning

- 3 500 000

700 000 —

55 000 000 + 5 000 000

1 100 000 —

Anslag resp. anslagsbehov

(avrundat) 153 000 000 155 000 000 + 2 000 000

1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för

regleringsåret 1964/65 enligt grunderna för gällande prissättningssystem

kommer att utgå med oförändrat belopp, 74,4 öre per kg mjölkfett i den

vid mejerierna invägda mjölken. Då mjölkinvägningen kan förutses bli

av något mindre omfattning än under innevarande budgetår, kan medelsåtgången

under budgetåret 1964/65 beräknas till 98 milj. kr.

2. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat prisstöd, 680 000 kr., till

1964 års hampodling. Vidare förordas att sedvanligt statsbidrag på 14 000

kr. lämnas Riksförbundet Lin och hampa för att bestrida viss del av förbundets

årliga kostnader för tekniska undersökningar och försöksverksamhet.

Ett oförändrat stöd med 6 000 kr. bör jämväl lämnas Sveriges

allmänna linodlingsförening.

3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror till

livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt

beslut vid 1960—1962 års riksdagar (senast prop. 1962: 95; JoU

1962: 10; rskr 199) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror,

bisquits och wafers, senap, såser, soppor, o. d. samt fiskkonserver o. d.

Prisutjämningsförfarandet administreras beträffande utbetalningar och

kontroll för choklad- och konfektyrvaror samt bisquits och wafers av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i

kontrollstyrelsen och i övrigt av jordbruksnämnden. Kostnaderna för prisutjämningen

under budgetåret 1963/64 beräknas understiga den härför

anvisade anslagsposten på 50 milj. kr. med ett belopp i storleksordningen

5 å 10 milj. kr. En av de viktigaste i prisutjämningen ingående råvarorna,

sockret, har på grund av de höga internationella priserna en längre tid

varit fritt från införselavgift, till följd varav någon prisutjämning under

ett antal månader inte utgår för denna råvara.

För budgetåret 1964/65 har nämnden funnit sig böra räkna med ett

medelsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamål på sammanlagt

ca 55 milj. kr. Vid beräkningen har nämnden ansett sig inte kunna ta

hänsyn till sådana utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,

som framdeles kan komma att genomföras.

4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostnader

för budgetåret 1964/65 skall få bestridas utgifter av samma slag

som budgetåret 1963/64.

Från anslagsposten bör sålunda nämnden få bestrida utgifterna för det

fortsatta stödet åt ullproduktionen i enlighet med principbeslut vid 1959

års riksdag (nämnden beräknar kostnaderna härför till omkring 400 000

kr.) och för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för

handhavande av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter

sammanhängande uppgifter (härtill beräknar nämnden högst 200 000 kr.).

Av anslagsposten torde vidare liksom under budgetåret 1963/64, inom

ett beräknat belopp av 500 000 kr., efter Kungl. Maj :ts beslut i varje

särskilt fall få bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt

kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Av sistnämnda delpost

bör Kungl. Maj :t på samma sätt som gäller för innevarande budgetår

få anvisa medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och

administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Jordbruksnämndens framställning den 7 februari 1964 i vissa frågor

rörande jordbruksregleringen m. m.

Införselavgiftsmedlens användning m. m.

I sin skrivelse lämnar statens jordbruksnämnd dels redogörelse för de

beslut av statsmakterna, som skall ligga till grund för införselavgiftsmedlens

användning, dels redogörelser och beräkningar för samt förslag om

storleken och användningen av sådana medel under regleringsåren 1962/63

—1964/65. I skrivelsen hemställer nämnden vidare om förnyelse av bemyndiganden

rörande användningen av regleringsmedel för viss upplysningsverksamhet

och angående användningen av interna regleringsavgifter.

Till nämndens skrivelse är fogade sammanställningar i ämnet (s. 5—9).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Införselavgijier på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1963164 och 1964165

(Tecknet * är utsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbclagda importvaror

Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964

(socker 1/5 1963—30/4 1964)

Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965

(socker 1/5 1964—30/4 1965)

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

Brödsäd samt mjöl och gryn därav:

vete....................................

180 000

21

37 800

50 000

21,45

10 725

råg ....................................

100 000

21

21 000

50 000

21,45

10 725

övriga slag..............................

Summa

58 800

21 450

Ärter och bönor (för människoföda) samt hamp-

frö:

bönor ..................................

3 000

34,10

1 023

2 500

34,85

871

ärter ..................................

4 000

10,35

414

3 000

10,55

317

hampfrö................................

1 000

34,10

341

1 000

34,85

348

Summa

1 778

1 536

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghum (även i form av mjöl

o. dyl.) ..............................

5 000

17

850

5 000

17

850

sockersnitzel ............................

30 000

2

600

20 000

2

400

kli ....................................

25 000

10

2 500

25 000

10

2 500

majs ..................................

40 000

19

7 600

38 000

20

7 600

oljekraftfoder............................

275 000

3

8 250

275 000

3

8 250

malt ..................................

6 000

20

1 200

6 000

20

1 200

hömjöl..................................

9 000

4

360

9 000

4

360

övriga (bl. a. melass) ....................

35 000

4,20

1 470

25 000

4,20

1 050

Summa

—

—

22 830

—

—

22 210

oi

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965

opaginerad Kontrollera mot PDF

OJ

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1963164 och 1964f65 (forts.)

Avgiftsbelagda importvaror

Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964

(socker 1/5 1963—30/4 1964)

Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965

(socker 1/5 1964—30/4 1965)

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införselavgift

kr. per 100 kg

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för im- porten (med av- drag för resti- tutioner)

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

Potatis:

matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)......

6 000

17,50

1 050

30 000

12,60

3 780

mjöl, gryn och flingor av potatis och andra

3 380

7 160

matpotatisprod........................

Summa

3 300

4 350

Stärkelse och stärkelseprodukter:

vete-, ris- och potatisstärkelse............

300

40,10

120

300

40,50

121

andra slag av stärkelse:

maniok- och arrowrot samt diverse stärkelse-

haltiga slag av mjöl, gryn och flingor ..

2 800

59,90

*1 427

2 800

60,50

11 444

druv- och stärkelsesocker ................

350

71,60

»80

350

72,30

1 83

dextrin, glättmedel m. m.................

4 950

38,40

1700

4 950

38,80

>721

Summa

—

—

2 327

—

—

2 369

Socker m. m.:

råsocker ................................

40 000

43 000

sockerraffinad (även sockerkulör)..........

50 000

30 000

sirap ..................................

100

100

sockerbetor..............................

51 500

3,10

1 596

75 000

2,95

2 212

Summa

—

—

1 596

—

—

2 212

Fettråvaror och fettvaror Summa

75 000

72

1 50 000

76 000

75

a 52 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 | 2 |

3

4

5

6

7

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ..................

7 000

98

6 860

7 000

97

6 790

mesost..................................

80

32,50

26

80

33

26

smältost................................

500

500

torrmjölk ..............................

70

160

112

70

168

118

övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass m. m.)

—

—

1 420

—

—

1 757

Summa

—

—

8 418

—

—

8 691

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):

kalvött (ostyckat) ......................

2 000

189

3 780

2 000

204

4 080

annat nötkött (ostyckat) ................

2 000

187

3 740

5 000

200

10 000

fläsk (ostyckat)..........................

600

120

720

100

117

117

hästkött (ostyckat)......................

1 500

194

2 910

1 500

193

2 895

fårkött (ostyckat)........................

300

246

738

200

254

508

charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer

(bl. a. salt hästkött) och konserver........

11 210

—

25 031

13 580

—

29 566

övriga slag (levande djur m. m.)..........

*

Summa

—

—

36 919

—

—

47 160

Ägg och äggprodukter m. m.:

fjäderfäkött ............................

210

277

582

310

181

561

levande fjäderfä ........................

*

*

ägg och övriga slag......................

—

—

150

—

—

770

Summa

—

—

732

—

—

1 331

Summa för samtliga avgifter

—

—

187 750

—

—

166 625

Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden inne-

stående införselavgiftsmedel..............

—

—

3 000

—

—

3 000

Totalt

—

—

190 750

—

—

169 625

1 För restitutioner har avdragits för majsstärkelse och för maniok- och arrowrot m. m. 250 000 kr., för druv- och stärkelsesocker 170 000

kr. och för dextrin 1 200 000 kr.

3 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits 4 000 000 resp. 4 500 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196b

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196''t
-

Införselaogifter på jordbruksregleringens område under regleringsåret 1962163

Avgiftsbelagda importvaror

Avgiftsmedel (med avdrag

för restitutioner), belöpan- de på import under regle- ringsåret 1/9 1962—31/8

1963 (socker 1/5 1962—

30/4 1963)

1 000 kr.

I - -

2

Brödsäd (vete och råg) samt mjöl och gryn därav..........

62 022

Ärter och bönor (för människoföda) samt hampfrö..........

1 759

Fodersäd och andra fodermedel (samt malt)................

39 962

Matpotatis samt mjöl, gryn och flingor av potatis ..........

3 713

Stärkelse och stärkelseprodukter .......................

2 387

Råsocker, sockerraffinad (även sockerkulör), sirap och socker-

betor............................

Fettråvaror och fettvaror...............

40 759

Mjölk- och mejeriprodukter.......................

8 415

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä) ................

42 963

Ägg och äggprodukter m. m., samt fjäderfäkött ............

2 380

Summa för samtliga avgifter

227 840

Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden

innestående införselavgiftsmedel

3 064

Totalt

230 904

I fråga om införselavgiftsmedlens storlek anför j ordbruksnämnden.

I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1962/63

i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 februari 1963 utvisar

de definitiva inkomstsiffrorna en minskning av totalinkomsten med

ca 2,5 milj. kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 227,8 milj. kr.

Inkomstminskningen har uppkommit såsom en följd av minskad import

av brödsäd och av slaktvaror. Införselavgifterna på fodermedel och för

fettvaror har emellertid ökat beroende på ökning av importen av fodermedel

resp. höjning av avgiftsbeloppen till följd av låga världsmarknadspriser

för fettvaror.

Beräkningarna för reglering sår et 1963/6å bygger på de under hittills

gången del av regleringsåret gällande avgiftssatserna med vissa för de sista

månaderna av samma regleringsår inträdande höjningar till följd av

utlösning av den s. k. inkomstregeln. De antagna importkvantiteterna har i

olika avseenden omräknats. Jämfört med de uppskattningar, som gjordes

i skrivelsen den 5 februari 1963, har sålunda — närmast såsom följd av

1963 års skördeutfall — beräknats tillkomma avsevärda importkvantiteter

brödsäd, medan däremot importen av korn och havre antagits komma att

bortfalla. En ganska betydande inkomstminskning har beräknats uppkomma

genom att införselavgiften för råsocker, sockerraffinad och sirap på

grund av världsmarknadsläget har kraftigt nedsatts eller slopats. Totalbeloppet

för de inflytande införselavgifterna har beräknats sjunka från

201,7 till 187,7 milj. kr.

Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsinedel

kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende

bl. a. på att även andra utlösningar av spärregler än den förut nämn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

9

Fördelning av införselavgiftsmedlen för import under regleringsåren 1962/63 och

1963/64 inom en totalram av 150 respektive 160 miljoner kr.

Avgiftsmedel att fördela

Avgiftsmedlen fördelas till

Fördelning

Fördelningsplan

för regie-

för reglerings-

ringsåret

året 1963/64

1962/63

preliminärt

1 000 kr.

1 000 kr.

1

2

3

4

I. Fördelning av införselavgif-

ter för nedanstående varaslag

enligt plan för det ursprung- liga rambeloppet, 110 milj. kr.

Brödsäd samt mjöl och gryn

Svensk spannmålshandel

—

3 000

därav

Potatis

Sveriges stärkelseproducenters

1 500

1 500

förening

Stärkelse och stärkelsepro-

Sveriges stärkelseproducenters

2 300

2 300

dukter

förening

Socker och sockerprodukter

Sockerregleringsfonden

16 800

16 800

Fettvaror

Sveriges oljeväxtintressenter

26 000

26 000

Mjölk- och mejeriprodukter

Svenska mejeriernas riks-

8 328

9 000

förening

27 400

Slaktvaror samt slaktdjur

Svensk kötthandel

30 153

Fjäderfäkött

Sveriges export- och import-

| 1 660 |

400

Ägg m. m.

förening för ägg

Sveriges export- och import-

1 500

Ärter och bönor

Fodermedel (samt malt)

förening för ägg

Svensk kötthandel

Svenska mejeriernas riks-

1 759 r

21 500 \

600

21 500

förening

Summa

110 000

110 000

II. Fördelning av influtna eller

Svenska mejeriernas riks-

28 500

11 250

utöver tidigare 11 O-miljoners-

förening

25 000

ram inflytande icke dispone-

Svensk kötthandel

10 500

rade införselavgiftsmedel

Sveriges export- och import-

1 000

4 750

förening för ägg

Sockerregleringsfonden

1 000

Reserv till jordbruksnämndens

8 000

förfogande

Totalt

150 000

160 000

da kan föranleda ändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.

Beräkningarna för regleringsåret 1964/65 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,

som efter utlösning av inkomstregeln i början av år 1964 gäller

»mellan prisgränserna». Hänsyn har i detta sammanhang däremot inte

ansetts böra tas till andra förmodade utlösningar i olika riktningar av de

till regleringssystemet hörande spärreglerna. Importkvantiteterna har beräknats

under förutsättning av normala skörde- och marknadsförhållanden,

varvid dock, med hänsyn till redan kända skördefaktorer, har antagits

viss ökning för kvantiteten importerad brödsäd och viss minskning

för kvantiteten importerat korn och havre. Beräkningen av storleken av

de rörliga fodermedelsavgifterna bygger på förutsättningen av normala

skörde- och marknadsförhållanden.

lf Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 77

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 10(ii

I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför

jordbruksnämnden i huvudsak följande.

Av de för import under regleringsäret 1962/63 influtna införselavgifterna

har till ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets

område reserverats eller tagits i anspråk följande belopp, nämligen 1 000 000

kr. för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. till SMAK

för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet, 50 000 kr. till Sveriges

utsädesförening som bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten,

ca 87 300 kr. för att täcka veterinärstyrelsens kostnader

för pastöriseringskontrollen, ca 720 400 kr. för prisutjämning på torkat

äggalbumin och ca 140 100 kr. för prisutjämning på kärnbindemedel. Av

de till veterinärstyrelsens förfogande under tidigare regleringsår ställda

avgiftsmedlen för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala

livsmedel har återbetalats ca 21 300 kr., medan av de för regleringsåret

1962/63 anvisade avgiftsmedlen tagits i anspråk endast ca 7 800 kr.,

varigenom en nettoinkomst har uppkommit på ca 13 500 kr.

Av det totala inkomstbeloppet om ca 227,8 milj. kr. har således tillhopa

omkring 2 milj. kr. tagits i anspråk för annat ändamål än sedvanlig jordbruksregleringsverksamhet.

Av återstoden av totalbeloppet, 225,8 milj. kr.,

hänför sig ca 61,9 milj. kr. av införselavgifterna för brödsäd till sådan

brödsädsimport, som föranletts av att motsvarande kvantiteter inhemsk

brödsäd måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom

landet. Bidrag av regleringsmedel för avsättning av brödsäd på nämnt sätt

har lämnats med högre belopp än som influtit i införselavgift vid importen.

I den för regleringsåret 1962/63 fastställda normalramen ingår för

fodermedelsavgifter ett belopp av 21,5 milj. kr. Utöver detta belopp har under

regleringsåret 1962/63 i fodermedelsavgifter influtit ca 18,5 milj. kr. De

nämnda intäktsbeloppen om 61,9 milj. kr. och 18,5 milj. kr. har inte inneburit

något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvarats av utgiftsökningar

av minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda

jordbrukarna. Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1962/63 har

vidare ca 5,7 milj. kr. av införselavgifterna för socker och sockerprodukter

avförts som avbetalning på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.

Av införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1962/63 återstår således ett belopp

av (225,8 — 61,9 — 18,5 — 5,7) 139,7 milj. kr. Jordbruksnämnden

liar, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, för regleringsåret

1962/63 på de olika regleringsgrenarna fördelat hela det utökade rambeloppet

av 150 milj. kr. på sätt som framgår av sammanställningen på s. 9.

Därvid har nämnden, utöver det nyss angivna beloppet av 139,7 milj. kr.,

tagit i anspråk 10,3 milj. kr. av under tidigare regleringsår influtna, icke

disponerade införselavgiftsmedel. I sammanhanget upplyser nämnden om

att härefter innestående odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsåren

1960/61 och 1961/62 jämte därå per den 1 januari 1964 upplupna

räntor uppgår till sammanlagt 56,3 milj. kr.

Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1963/6/f tillgodoförs, inom ramen

för av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen

för regleringsåret fastställda ändamålen. Den av jordbruksnämnden,

i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade preliminära

fördelningsplanen för avgiftsmedel inom den fastställda normalramen

på 160 milj. kr., framgår av tablån på s. 9. Det tillkommande

rambeloppct av 50 milj. kr., vilket anvisats av 1963 års riksdag, har

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b

såsom framgår av planen fördelats särskilt. Härvid har nämnden föruLsatt,

att nämnden skall få rätt att i mån av behov ta i anspråk såväl under

tidigare regleringsår influtna som under regleringsåret 1963/64 inflytande,

icke disponerade införselavgiftsmedel och vid fördelningen, efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, få vidta erforderliga avvikelser

från de regler som allmänt gäller vid användningen av införselavgiftsmedlen

från olika varuområden. Såsom tillhörande normalramen har

av införselavgifterna för fodermedel endast medräknats förutnämnt belopp

på ca 21,5 milj. kr. och av införselavgifterna för importerad brödsäd

m. m. har inte medtagits avgifterna för sådan import, som föranleds av att

motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd till följd av kvalitativa brister

— med bidrag av regleringsmedel ej understigande införselavgifterna —

måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom landet.

Avgifterna för fodermedel samt för ärter och bönor är avsedda att

fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.

De för regleringsåret 196b/65 inflytande införselavgiftsmedlen berörs

dels av en skrivelse till nämnden från veterinärstyrelsen med begäran att

medel av inflytande införselavgifter måtte för budgetåret 1964/65 anvisas

för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala livsmedel

(högst 30 000 kr.) och för att täcka de statliga kostnaderna vid pastöriseringskontrollen

(högst 120 000 kr.), dels av en till nämnden från SMAK

inkommen framställning om bidrag på sammanlagt 165 000 kr. till en av

organisationen ledd upplysningsverksamhet rörande matpotatis. Jordbruksnämnden

har för sin del ansett sig inte böra tillstyrka, att importavgiftsmedel

i fortsättningen tas i anspråk för de av veterinärstyrelsen angivna

ändamålen. Den begärda ökningen av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet

föranleder däremot inte någon erinran från nämndens sida.

Ökningen skulle innebära att, utöver nu utgående bidrag av införselavgiftsmedel,

ett ytterligare bidragsbelopp på 65 000 kr. komme att utgå till upplysningsverksamheten

i fråga. I övrigt bör, såvitt nämnden nu kan bedöma,

de för regleringsåret 1964/65 inflytande införselavgiftsmedlen få användas

på samma sätt som motsvarande avgiftsmedel för innevarande

regleringsår.

I anslutning till vad härutinnan har medgivits för innevarande regleringsår

vill jordbruksnämnden i detta sammanhang hemställa om bemyndigande

att för regleringsåret 1964/65 medge vederbörande regleringsföreningar

att av införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda

sammanlagt 1 000 000 kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden.

Beträffande användningen under regleringsåret 1964/65 av interna regleringsavgifter

inom jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter,

tillverkningsavgifter för vissa produkter av potatis m. m., utjämningsavgifter

för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter)

och av motsvarande kompensationsavgifter föreligger enligt jordbruksnämndens

mening inte anledning att föreslå någon ändring i förhållande

till vad som nu gäller. Nämnden hemställer sålunda att de bemyndiganden,

som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under innevarande

regleringsår, måtte utan ändring förnyas för avgiftsmedlen under

nästkommande regleringsår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b

Inkomstbortfall och förluster för jordbruket till följd av Sveriges medlemskap

i EFTA

Vissa problem, som uppstått eller kan uppstå för jordbruket och för

livsmedelsindustrin till följd av Sveriges medlemskap i EFTA, har upptagits

till behandling och i viktiga avseenden genom riksdagsbeslut under

åren 1960—1963 fått en (såvitt gäller gången tid) definitiv eller en provisorisk

lösning.

I sin skrivelse redogör jordbruksnämnden för berörda förhållanden såvitt

de hittills har kunnat överblickas, d. v. s. från EFTA-avtalets ikraftträdande

den 1 juli 1960 t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63. Utgångspunkter

för nämndens bedömningar i sammanhanget har varit dels

frågan, om och i vad mån en minskning i jordbrukets avsättningsmöjligheter

har uppstått till följd av en av EFTA föranledd minskning av gränsskyddet

eller om jordbruket självt måst eliminera en sådan minskning

genom att anlita medel som eljest på annat sätt skulle ha tillgodonjutits

av jordbruket, dels om de totalbelopp av införselavgiftsmedel, som skall

stå till jordbrukets förfogande, till följd av en anpassning av vissa avgiftsbelopp

efter EFTA-reglerna inte kan uppnås.

Beträffande frågan om inverkan av ett minskat gränsskydd

på avsättningen av jordbrukets produkter

erinrar nämnden om gällande bestämmelser rörande prisutjämning, varigenom

berörda livsmedelsindustrier erhåller möjlighet att inköpa inhemska

jordbruksråvaror till oreducerade priser, oaktat gränsskyddet för

den färdiga industriprodukten nedgått eller helt upphört till följd av EFTA-avtalet.

För flertalet av ifrågavarande produkter bestrids kostnaderna för

prisutjämningen av särskilt anslagna budgetmedel. Prisutjämningen för kärnbindemedel

på spannmålsbasis bekostas emellertid av vissa utöver normalramen

inflytande införselavgiftsmedel. Intill den 1 september 1963 har härtill

åtgått ca 140 000 kr. Även kostnaderna för prisutjämning på äggalbumin bestrids

av inflytande införselavgifter. För tiden den 1/7 1960—30/6 1962 togs

för ändamålet i anspråk för äggregleringen disponibla regleringsmedel. Kostnaderna

under nämnda tid uppgick till ca 438 000 kr. För tiden efter den

1/7 1962 anlitas för samma ändamål medel utöver normalramen. Fr. o. m.

sistnämnda datum t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63 drog prisutjämningen

en kostnad av ca 720 000 kr. För prisutjämningen för stärkelseprodukter

har i avvaktan på slutlig reglering förskottsvis tagits i anspråk

— inom normalramen influtna — importavgiftsmedel för matpotatis.

Hittills har av dessa medel utbetalats 2 milj. kr. Enligt gjorda beräkningar

har t. o. m. regleringsåret 1962/63 sammanlagt ca 4 188 000 kr.

åtgått för den EFTA-betingade prisutjämningen på stärkelseområdet.

Beträffande vissa andra med anlitande av jordbruksråvaror tillverkade

produkter har gränsskyddet försvagats (eller upphört) till följd av EF
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196k

TA, utan att de på grund härav behövt bli föremål för prisutjämning.

Bland hithörande varor märks stearin, glass innehållande kakao, öl samt

skorpor, cakes och Danish pastry m. fl. Importutvecklingen beträffande

dessa varor och konsumtionsutvecklingen i Sverige kan emellertid inte tas

till intäkt för anspråk på gottgörelse för hämmad avsättning av svenska

industriprodukter eller jordbruksråvaror. Några anspråk på gottgörelse

för försvårad avsättning har i varje fall hittills inte heller framställts från

jordbrukets sida.

I frågan om minskning av de införselavgifter som

ställts till jordbrukets förfogande erinrar nämnden om

att en försvagning av det svenska gränsskyddet ägt rum såväl i form av

avtrappning av införselavgifterna vid import från EFTA-länderna som genom

utebliven nettohöjning av avgifterna gentemot länder utanför EFTA.

Jämförelser mellan de införsclavgiftsbelopp som skulle ha uttagits om

EFTA-förpliktelserna inte hade funnits, och de faktiskt tillämpade avgiftsbeloppen

utvisar, enligt av nämnden gjorda beräkningar, för tiden den 1/7

1960—31/8 1963 ett inkomstbortfall om 2,9 milj. kr.

En principiell utgångspunkt vid överväganden av de problem i detta

sammanhang som för jordbrukets del ännu föreligger olösta bör, enligt

jordbruksnämndens mening, vara att jordbruket inte självt skall i sista

hand behöva bära de inkomstbortfall och förluster, som för dess del eljest

kan föranledas av att EFTA-konventionen genomförs. Nämnden erinrar

om att nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, då det nuvarande

sexårsavtalet ingicks, uttryckligen förklarat sig förutsätta, att statsmakterna

skall vidta åtgärder för att förhindra att möjligheterna till utfyllnad

av inkomstklyftan mellan jordbruket och andra yrkesgrupper förminskas

genom svenska åtaganden på det internationella planet.

Såsom anförts i det föregående har jordbruket inom normalramen av

införselavgiftsmedel t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63 bekostat

i prisutjämning för äggalbumin ca 438 000 kr. och i prisutjämning för dextrin

o. dyl. ca 4 188 000 kr. eller sammanlagt ca 4 626 000 kr. Nämnden

anser det uppenbart, att jordbruket gottgörs ersättning med detta belopp.

Då tillräckliga införselavgiftsmedel inte kan, åtminstone inte med någon

säkerhet, beräknas bli tillgängliga utanför ramen under återstoden av sexårsperioden,

föreligger enligt nämndens uppfattning starka skäl för att

medel till sådan gottgörelse anvisas över budgeten. Nämnden föreslår därför

att ett belopp av (avrundat) 4 650 000 kr. anvisas under förslagsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1964/65. Anslagsposten till prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin

bör därvid lämpligen benämnas Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin

m. m. Nämnden hemställer samtidigt om bemyndigande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

att, med anlitande av sålunda anvisat anslagsbelopp, verkställa erforderlig

medelsöverföring och utbetalning efter närmare granskning av föreliggande

anspråk.

Såvitt gäller därefter kvarstående EFTA-problem för jordbruket har

nämnden förklarat sig ha för avsikt att inkomma med förnyad framställning

i ämnet, när faktiska uppgifter föreligger för regleringsåret 1963/64

och utvecklingen under regleringsåret 1964/65 bättre kan överblickas.

Jordbruksnämnden har i nu berörda frågor haft samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation. Delegationen har därvid tillstyrkt, att framställning

om medelsanvisning nu görs, under det att delegationen på nuvarande

stadium i övrigt inte anser sig kunna ta ställning till de föreliggande

spörsmålen.

Införselavgifter för vasslepulver

Införselavgiften för såväl torrmjölk som vasslepulver (indunstad vassle),

vilka varor enligt tulltaxan hänförs till samma statistiska nummer, uppgår

f. n. till 152 öre per kg. Under senare år har vasslepulver börjat tillverkas

i ökande omfattning. Då det inhemska priset, omkring 150 öre per kg, är

väsentligt lägre än priset på torrmjölk, anser nämnden att nu gällande införselavgift

för vasslepulver är för hög. Med utgångspunkt från rådande

importpriser och införselkostnader har nämnden, som i ämnet samrått

med jordbrukets förhandlingsdelegation, funnit, att avgiften tills vidare

kan bestämmas till 70 öre per kg utan att det nuvarande prisläget rubbas.

Nämnden hemställer om bemyndigande att, vid ändringar i fråga om

gränsskyddet för torrmjölk, få vidta motsvarande ändringar i införselavgiften

eller i gränsskyddet i övrigt för vasslepulver.

Utredning angående stödet åt fläsk- och fodersädsproduktionen

Genom beslut den 8 december 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt jordbruksnämnden

att, med beaktande av vad som anförts i jordbruksutskottets

utlåtande 1961:40, bl. a. utreda frågorna om stödet åt fläskproduktionen

och fodersädsproduktionen samt sambandet mellan åtgärderna till stöd

åt dessa produktionsgrenar.

Jordbruksnämnden erinrar om det besvärliga avsättningsläget i fråga

om fläsk, som rådde åren 1961 och 1962, men framhåller att marknaden

nu genom olika åtgärder kommit i balans. Nämnden räknar sålunda med

att det under år 1964 inte skall uppstå några avsättningssvårigheter i fråga

om fläsk.

De åtgärder som inom sexårsavtalets ram har tillgripits för att få till

stånd balans i fläskproduktionen, har i första hand avsett prisbildningen

på fodersäd. Genom olika stödåtgärder har fodersädspriset under de båda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

senaste regleringsåren kunnat hållas på en sådan nivå, att förhållandet

mellan fläskpris och fodersädspris blivit rimligare än tidigare. Vidare har

vid ett flertal spärregelutlösningar införselavgiften för fläsk höjts mindre

än för andra varor. Detta har medfört, att denna avgift f. n. är 9 öre lägre

än i utgångsläget den 1 september 1959.

De nu anförda omständigheterna leder enligt nämndens uppfattning till

den slutsatsen, att det inte finns någon anledning att för den återstående

delen av sexårsavtalet föreslå några särskilda åtgärder för att begränsa

fläskproduktionen. Nämnden förklarar sig ha för avsikt att, därest Kungl.

Maj :t och riksdagen inte har något att erinra däremot, överlämna föreliggande

material i frågan till 1960 års jordbruksutredning, som i enlighet

med sina direktiv skall uppta frågan till behandling.

Klassificering av renkött, m. m.

Sedan representanter för lappväsendet under hand hos jordbruksnämnden

hemställt, att nämnden måtte träffa anstalter för att få till stånd en

officiell klassificering av renkött, har nämnden sedan några år företagit

visst utrednings- och försöksarbete i detta avseende. Nämnden har utarbetat

ett preliminärt förslag till klassificeringsregler. Förslaget har också diskuterats

vid av lantbruksstyrelsen anordnade kurser för samer och deras

förtroendemän. Reglerna har också försöksvis tillämpats vid större renslakter

under hösten 1966. Även om förslaget till klassificeringssystem, sedan

ytterligare erfarenheter vunnits, kan kompletteras och förbättras, är de hittillsvarande

erfarenheterna sådana, att bestämmelser i enlighet med förslaget

nu bör utfärdas. Nämnden föreslår, att förordningen den 7 juni 1956

(nr 413) om klassificering av kött utsträcks att avse även renkött, som godkänts

vid vederbörlig veterinärbesiktning.

Nämnden föreslår i anslutning härtill alt till stadgandet i 4 § samma

förordning görs ett tillägg, som innebär att detta inte skall avse sådan omstämpling

av kött, som enligt jordbruksnämndens föreskrifter sker vid efterkontroll

av klassificering. Härmed avses den kontroll som kan komma

att utföras av vederbörande klassificerare inom en mycket begränsad tid

efter den av honom själv ursprungligen verkställda klassificeringen.

Kvalitetsarbetet för ägg

Av de införselavgiftsmedel, som inom normalramen ställs till förfogande

för Sveriges export- och importförening för ägg, får ett årligt belopp av

högst 1,7 milj. kr. användas till åtgärder för förbättring av kvaliteten på

ägg
Enligt

nu gällande bestämmelser kan packeribidrag utgå till de äggpackerier,

som deltar i kvalitetsarbetet. Bidraget, som utgår med maximalt 5 öre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

per kg, står i relation till kvaliteten på distributionspackade ägg. Vidare utgår

till sådana packerier, som förbinder sig att verkställa kvalitetssortering

löre packningen och som härvid gör avdrag till producenterna för icke fullgoda

ägg, en fast kvalitetsbetalningspremie av 5 öre per kg ägg. I samband

med kvalitetsarbetet får packerierna vidkännas bl. a. en kontrollavgift av

1 öre per kg ägg.

Praktiskt taget samtliga äggpackerier av betydelse bar anslutit sig till

kvalitetsarbetet. Vidare bär packerierna lagt ner stora ansträngningar på

att få fram en hög och jämn äggkvalitet. Det genomsnittliga packeribidraget

har därför uppgått till högre belopp per kg ägg än jordbruksnämnden från

början räknat med.

bör att ytterligare stimulera kvalitetsarbetet överväger jordbruksnämnden

en väsentlig skärpning av poängskalorna. Samtidigt är avsett att packeribidragets

maximibelopp höjs med 1 öre per kg ägg samt alt kontrollavgiften

inte längre skall belasta packerierna utan direkt bestridas av regleringsmedel.

I samband med att avdragen för ej fullgoda ägg till producenterna

skärps, övervägs vidare att de packerier, som deltar i kvalitetsbetalningssystemet,

skall få kvalitetsbetalningspremien höjd från nuvarande

^ 7 öre per kg ägg. Det beräknas att med dessa ändringar kvalitetsarbetet

kommer att dra en årskostnad av drygt 4 milj. kr. per år. Jordbruksnämnden

föreslår, att Sveriges export- och importförening för ägg skall få bestrida

utgifterna för ovan avsedd kvalitetskontroll på ägg utan hinder av

den tidigare för äggkontrollen angivna årliga maximeringen av 1,7 milj. kr.

Förlängt moratorium för Gotlands hampodlareförening

I överensstämmelse med beslut vid 1959 års riksdag har Kungl. Maj:t

den 28 maj 1959 förordnat bl. a. att Gotlands hampodlareförening må efter

därom gjord ansökning — utan hinder av bestämmelserna för hemslöjdslånefonden

— av statskontoret efter samråd med jordbruksnämnden

medges uppskov med att erlägga de under åren 1959—1963 till betalning

förfallande amorteringarna på och räntorna för ur hemslöjdslånefonden beviljade

lån. Hampodlaref öreni ngen har sedermera efter ansökan beviljats

uppskov i enlighet med riksdagsbeslutet under åren 1959—1963.

Föreningen har i skrivelse den 8 augusti 1963 hemställt om jordbruksnämndens

medverkan till att föreningen erhåller uppskov även med betalningen

av de amorteringar och räntor på samma lån, vilka förfaller under

åren 1964 och 1965. Riksförbundet Lin och hampa har med instämmande

överlämnat framställningen till jordbruksnämnden. Nämnden har

i samband med hampodlareföreningens ansökningar om rånte- och amorteringsuppskov

för åren 1959—1963 kunnat konstatera att om den aktuella

betalningsförpliktelsen fullgjordes, detta skulle göra det ekonomiskt omöjligt

för föreningen att fortsätta sin verksamhet. Föreningens ackumulerade

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

betalningsförpliktelser utgör per den 31 december 1963 för amorteringar

243 725 kr. och för räntor 155 409 kr. eller tillhopa 399 134 kr.

Beträffande föreningens ekonomiska ställning anför nämnden följande.

Föreningen har under vissa av de aktuella åren redovisat förlust. Underskotten

har föranletts av inträffade ogynnsamma väderleksbetingelser

för hampan med därav följande kvalitativ och kvantitativ skördeförsämring

i förening med låga fiberpriser på världsmarknaden. I föreningens

årsredovisning för verksamhetsåret 1/7 1962—30/6 1963 redovisas en förlust

på ca 101 000 kr., därav ca 68 000 kr. för året, och resten eller ca

33 000 kr. balanserad förlust från tidigare år.

Hampodlingen år 1963 synes däremot komma att lämna ett tillfredsställande

ekonomiskt utbyte. Väderleksförhållandena har varit relativt

gynnsamma för hampodlingen och odlingen har helt inriktat sig på en

ny högavkastande hampsort (Fibrimon). Trots att hamparealen endast

uppgått till ca 665 ha har 1963 års skörd givit ca 4 300 ton halm eller ca

500 ton mer än föregående års odling på ca 860 ha. Hampskörden år 1963

kan bereda full sysselsättning åt hampberedningsverkets i Visby arbetsstyrka

i två skift under ca 9 1/2 månader av året.

Jordbruksnämnden har gjort viss utredning av föreningens aktuella ekonomiska

ställning. Av denna har nämnden dragit slutsatsen att föreningen

inte har någon möjlighet att erlägga förfallande amortering och räntor på

statslånen under år 1964 och sannolikt inte heller under år 1965. För tiden

därefter torde, därest hamphanteringen på Gotland skall beredas möjlighet

att fortvara, en ny plan för amortering och räntebetalning böra övervägas.

Jordbruksnämnden tillstyrker att uppskovsmöjlighet — i likhet med

vad som skett för åren 1959—1963 ■— medges även för hampodlareföreningens

under år 1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringar

och räntor på lån från hemslöjdslånefonden.

Statskontoret, som avgivit yttrande över förevarande framställning, vill

för sin del inte motsätta sig ett fortsatt uppskovsbemyndigande.

Särskilt stöd för avsättningen av utsädespotatis

Jordbruksnämnden framhåller, att Sverige och särskilt övre Norrland har

goda naturliga förutsättningar för produktion av högklassig utsädespotatis.

Med hänsyn härtill borde Sverige ha goda möjligheter att bygga upp betydande

exportmarknader för utsädespotatis i länder, som till följd av ett

varmt klimat är hänvisade till att förnya sitt odlingsmaterial genom import.

Det har emellertid inte varit möjligt att få till stånd regelbunden export av

mera betydande kvantiteter, då andra länder kunnat erbjuda utsäde till väsentligt

lägre pris om också samtidigt av lägre kvalitet. Bland orsakerna till

att svensk utsädespotatis inte kan konkurrera prismässigt på världsmarknaden

framhåller jordbruksnämnden i första hand de höga odlingskostnaderna

i Sverige. Transportkostnaderna inom landet till utlastningshamn är

också relativt höga.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i

Jordbruksnämnden föreslår, att åtgärder vidtas för att underlätta exporten

av utsädespotatis. Detta skulle i så fall kunna ske genom ett stöd som

nedbringade fraktkostnaderna vid dylik export. Då fraktkostnaden Haparanda—Göteborg

t. n. uppgår till knappt 8 öre per kg potatis, skulle fraktbidraget

tills vidare kunna maximeras till detta belopp. Vidare skulle bidrag

beviljas endast under år då tillgången på högklassig utsädespotatis

bedöms kunna medge en export utan att brist på sådan vara uppstår på

hemmamarknaden. Nämnden förutsätter att bidrag skall utgå endast för

sådan vara, som fyller de krav vid export av utsädespotatis som angivits i

kungörelsen den 19 december 1952 (nr 766) med vissa bestämmelser om utförsel

av potatis.

Bidrag till särskilt lagerhusbygge för potatis

1 skrivelse till jordbruksnämnden har Sveriges potatisodlares riksförbund

hemställt att ett särkilt bidrag av tillgängliga införselavgiftsmedel för potatis

och potatisprodukter måtte tilldelas lantbrukshögslcolan för att upplöra

ett lagerhus för potatis, inrymmande även ett speciallaboratorium. Då

det måste anses angeläget, att högskolan har tillfredsställande tekniska möjligheter

att ta hand om dyrbart försöksmaterial, som frambringats delvis

med hjälp av införselavgiftsmedel, och då just problemen med lagringen

hör till de mest aktuella på potatisområdet, tillstyrker nämnden framställningen

trots vissa principiella betänkligheter. Nämnden hemställer om bemyndigande

att av influtna införselavgiftsmedel för potatis och potatisprodukter

— utanför ramen för det belopp som i övrigt ställs till förfogande

för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. — utbetala 200 000 kr. att användas

för här ifrågavarande ändamål.

Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker livligt jordbruksnämndens

förslag under det att byggnadsstyrelsen, som f. n. projekterar ny- och ombyggnad

för institutionen för växtodlingslära, anser att den föreslagna nybyggnaden

inte kan förläggas intill institutionens övriga lokaler eller på annan

plats inom det centrala Ultunaområdet. Byggnadsstyrelsen finner även

byggnadskostnaden väl lågt beräknad.

Viss omläggning av prisregleringen för brödsäd och fodersäd

Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om tidigare redogörelser (senast

redovisade i prop. 1963: 134) för resultaten av då pågående undersökningar

angående omläggning av kvalitetsbcstämmelserna vid inlösen av

brödsäd såvitt gällde bestämningar av mältningsskadorna.

Nämnden anmäler, att föreningen Svensk spannmålshandel den 30 januari

1964 framlagt förslag till prisregleringsskalor grundade på brödsädens

falltal enligt »Hagbergs falltalsmetod». Föreningen föreslår, att det

nya analys- och avräkningsförfarandet genomförs fr. o. m. 1964 års skörd.

Jämsides med den väsentliga förändringen i fråga om bestämning av och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i

prisregleringsbestämmelser för mältningsgrad innebär förslaget några

mindre justeringar i fråga om fastställande av rymdvikt, prisreglering för

proteinhait (hos vete) och halten främmande beståndsdelar. Som en direkt

följd av övergången till falltalsmetod föreslår föreningen att dess inlösenskyldighet

skall utsträckas att omfatta all brödsäd som uppfyller uppställda

minimikrav i fråga om kondition, vattenhalt m. m. men utan hänsyn

till mältningsgraden, att ett särskilt bottenpris årligen fastställs för brödsäd

och att även för egentlig fodersäd stödpriser årligen fastställs. Vidare

föreslås en justering av gränsskyddet med belopp motsvarande en annars

ofrånkomlig sänkning av inlösenpriset till följd av de nya prisregleringsskalorna.

Jordbruksnämnden anför med anledning av de framlagda förslagen bl. a.

följande.

De bestämmelser rörande kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor,

som obligatoriskt tillämpas vid föreningen Svensk spannmålshandels inlösen

av brödsäd, har praktiskt taget utan några förändringar gällt sedan

1954. Som ett uttryck för brödsädens mältningsgrad har härvid använts

halten grodda kärnor. En av de väsentligaste olägenheterna med dessa

bestämmelser är att de kan skapa ett ekonomiskt intresse av att brödsäd

med högre groddhalt avsiktligt blandas med brödsäd av lägre groddhalt,

med en direkt kvalitetsförsämring som följd. Om man genom blandning av

fodervara med fullgod brödsäd lyckats få fram en biandvara med en groddhalt

inom den för inlösen gällande maximigränsen, har förtjänsten därför

kunnat bli avsevärd.

Som minimikrav för föreningen Svensk spannmålshandels inlösenskyldighet

har gällt en groddhalt av för vete högst 5 och för råg högst 4 procent.

Brödsäd med högre groddhalt har betraktats som fodervara och har

vid inköp från odlare avräknats efter fodersädspris, oavsett hur mycket

groddhalten överstigit nyssnämnda procenttal. För den inlösenbara varan

har priset endast i långa grad påverkats av groddhalten (högst 3 procent),

under det att prisskillnaden mellan fullgod och icke fullgod brödsäd varit

betydande (inemot 20 procent).--- —- Som exempel på prisförhållandena

kan nämnas, att inlösenpriset den 1 april 1964 för vete med en groddhalt

av 5,0 procent (men i övrigt av normal kvalitet) vid leverans till prisort

är 51 kr. 41 öre per deciton, under det att »stödköpspriset» för vete med

i övrigt samma kvalitetsegenskaper, men med en groddhalt av 5,1 procent,

vid leverans till kusthamn samtidigt är 42 kr. 40 öre per deciton. Prisskillnaden

är sålunda 9 kr. per deciton utan att någon egentlig kvalitetsskillnad

föreligger.

Det är sålunda främst ett »tröskelproblem» som sammanhänger med de

här nämnda olägenheterna. Vid utformandet av de nya prisregleringsskalorna

har dessa komplikationer eliminerats genom att skalorna utformats

kontinuerligt med tillägg för den omältade varan och successivt ökande

avdrag för mältningsskador ned till ett pris som i stort sett motsvarar

värdet som foder.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196A

De föreslagna prisregleringsskalorna, som alltså innebär att den tidigare

tröskeln mellan formellt fullgod och icke fullgod brödsäd slopas, förutsätter

att föreningen Svensk spannmålshandel skall utsträcka sin inlösengaranti

till att omfatta även mältningsskadad brödsäd. Följden blir, framhåller

jordbruksnämnden, att föreningen genomsnittligt får betala ett något

högre pris än tidigare för sådan mältningsskadad vara, som enligt förutvarande

regler omhändertagits som stödköpsvara och all föreningens

kostnader för dylik vara kommer att stiga om den skall avsättas till foder

inom landet eller på exportmarknaden. Ä andra sidan medför det föreslagna

systemet en lägre kosinad för sådan vara, som föreningen tidigare

varit nödsakad att betala med inlösenpris och för vilken man enligt de nya

skalorna kommer alt till följd av de betydligt större prisavdragen få betala

ett lägre pris. Även det förhållandet alt det nya systemet möjliggör

och stimulerar till ökad användning för kvarnförmalning av brödsäd, som

kan sorteras fram ur delvis mältade partier, bör rimligtvis i fördelaktig

riktning påverka föreningens kostnader.

Som nyss anförts har mältningsgradens inverkan på priset varit obetydlig

så länge den har hållit sig inom den för fullgod brödsäd tillåtna groddhalten.

För kvarnindustrin är det emellertid av mycket stor betydelse i vilken

grad brödsäden är mältad. Detta förhållande har beaktats i de nya

prisavräkningsskalorna där man infört pristillägg på 3 resp. 4 procent för

vete och råg med höga falltal, d. v. s. om varan är praktiskt taget omältad.

Genom att prisregleringen varierar för vete mellan ett tillägg på 3 procent

och ett avdrag på 13 procent och i fråga om råg mellan ett tillägg på 4

procent och ett avdrag på 6 procent, kommer mältningsgraden fortsättningsvis

att ha en mycket betydande inverkan på priset. Prisregleringsskalorna

har dessutom konstruerats så att den nya kvalitetsbedömningen för

odlarna, sedda som enhet, i stort sett inte skall innebära någon ekonomisk

förändring, även om det för odlarna individuellt och jämväl regionalt

måste innebära större eller mindre förändringar.

När föreningen Svensk spannmålshandel fastställer inlösenpriset för

normalkvalitet (d. v. s. för vara utan tillägg eller avdrag) sker detta bl. a.

med utgångspunkt från priset på importvara av motsvarande kvalitet efter

tillägg av gällande införselavgift. Importvaran är nästan undantagslöst

omältad och måste därför jämföras med en svensk vara för vilken högsta

tillägg för falltal utgår. Då sådant tillägg tidigare inte förekommit, blir

följden att föreningens inlösenpris måste sänkas med ett belopp motsvarande

högsta utgående pristillägg för falltal om den inhemska varans

konkurrenskraft skall kunna bibehållas. För att inlösenpriset för vara av

normalkvalitet skall kunna förbli oförändrat, måste därför såsom en engångsåtgärd

motsvarande förstärkning av gränsskyddet genomföras. Då

det högsta tillägget för vete tänkts utgå med 3 procent och med utgångs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år W6,i

punkt från ett grundpris av 55 kr. per deciton, skulle gränsskyddet behöva

ökas med 1 kr. 65 öre per deciton. Eftersom införselavgiften för råg

bör överensstämma med införselavgiften för vete, bör också avgiften för

råg höjas med samma belopp. Nämnden föreslår att avgiftshöjningen genomförs

den 1 augusti 1964, d. v. s. i samband med att föreningen Svensk

spannmålshandel fastställer inlösenpriset för brödsäd av 1964 års skörd

och omedelbart innan denna skörd börjar marknadsföras.

Jordbruksnämnden föreslår att de medel, som inflyter genom den särskilda

tilläggsavgiften av 1 kr. 65 öi*e per deciton, av nämnden får avsättas

till ett särskilt konto. Nämnden vill senare inkomma med förslag till disposition

av sålunda avsatta medel.

Vid j ordbruksnämndens förslag i nu refererade fråga har fogats ett särskilt

yttrande av ledamöterna herrar Lindskog och Odhner, vilka anför.

Vi känner oss inte helt övertygade om nödvändigheten av att höja importavgiften

för brödsäd i samband med att ett nytt system för kvalitetsbedömning

införs. När det nuvarande systemet infördes gjordes en allmän

bedömning av kvalitetsskillnaderna mellan svensk och importerad vara

och importavgiften avvägdes med hänsyn till denna bedömning. I vilken

utsträckning hänsyn härvid togs till skillnaden i diastashalt — ett område

på vilket kunskaperna då var betydligt vagare än nu — är svårt att i

efterhand säga. En allmän känsla för denna skillnad — om än ej preciserad

— torde ha förelegat i varje fall på industrisidan. I den mån sådan

hänsyn togs skulle den av skillnaden i diastashalt betingade prisskillnaden

redan vara inbakad i systemet. Det är emellertid inte möjligt att i efterhand

klarlägga om eller i så fall i vilken utsträckning sådan hänsyn tagits. Med

hänsyn till osäkerheten i denna fråga och angelägenheten av att den nya

kvalitetsbedömningen kommer till stånd, vill vi dock inte motsätta oss att

en höjning av införselavgiften genomförs.

Föreningen Svensk spannmålshandels förslag innebär även ett par andra

förändringar av nuvarande kvalitets- och prisavräkningsbestämmelser.

Den ena förändringen innebär, att prisreglering för proteinhalt skall

verkställas för vete med falltal ned till 80, d. v. s. även för vara som enligt

nuvarande regler på grund av groddhalten inte uppfyllt kraven på fullgod

vara. Saken har betydelse speciellt i fråga om vårvete och förslaget har närmast

motiverats av att en hög proteinhalt kan fördelaktigt påverka användbarheten

även av en mältningsskadad vara genom att i viss grad eliminera

inverkan av mältningsprocessen.

Den andra av föreningen föreslagna förändringen avser bestämmandet av

tillåten halt främmande beståndsdelar. Hittills har dessa beståndsdelar fått

utgöra intill 1 procent utan att något som helst prisavdrag behövt företas.

Föreningen föreslår nu att prisavdrag (med en tiondedels procent för varje

tiondedels procent) skall få verkställas, om halten överstiger 0,5 procent

men ej överstiger 1,0 procent, vilket procenttal fortfarande skall utgöra

maximigräns vid föreningens inlösen.

Jordbruksnämnden tillstyrker för sin del de av föreningen föreslagna två

ändringarna i prisregleringen för brödsäd. Tillsammans beräknas dessa

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b

inte komma att påverka odlarpriset med mera än ca 0,05 procent, d. v. s.

omkring 2,5 öre per deciton brödsäd. De föreslagna förändringarna är således

inte av sådan betydelse att de rubbar brödsädsodlarnas inkomstförhållanden.

Jordbruksnämnden framhåller att samtliga föreslagna nya eller förändrade

bestämmelser om prisregleringen för brödsäd, att de är grundade

främst på teoretiska bedömanden och på förhandlingar mellan olika intressegrupper.

Det är därför inte osannolikt att reglerna efter ett eller annat

års praktisk tillämpning kan behöva bli föremål för översyn. Nämnden

förutsätter att frågan om eventuellt behövliga justeringar i första hand

kommer att bevakas av föreningen Svensk spannmålshandel och att föreningen

för nämnden framlägger förslag till de ändringar som bör vidtas.

Enligt nu gällande bestämmelser kan brödsädens rymdvikt anges antingen

i kg per hl eller i »holländska skålpund». I båda fallen använder man

speciella spannmålsvågar, enlitersvågen resp. Thieles lilla börsvåg. Då det

länge varit ett önskemål att slopa alternativet med viktsangivelse i holländska

skålpund, är jordbruksnämnden för sin del beredd medverka till att

rymdvikten inte längre anges i detta mått.

I detta sammanhang fäster nämnden uppmärksamheten på ett annat

problem i fråga om rymdviktsbestämningen, som även tagits upp av föreningen

Svensk spannmålshandel. De speciella vågarna för fastställande av

rymdvikt har hittills inte varit föremål för justeringsplikt. Föreningen har

föreslagit, att frågan om obligatorisk justeringsplikt för denna vågapparatur

upptas till utredning av de sakkunniga som tillkallats för översyn av

gällande lagstiftning om mått och vikt. Nämnden förordar, att utredningsuppdraget

till dessa sakkunniga skall omfatta jämväl det nu ifrågavarande

spörsmålet.

Såsom framgått av det föregående skall föreningen Svensk spannmålshandels

inlösenskyldighet i fortsättningen omfatta praktiskt taget all brödsäd

med tillfredsställande kondition oavsett mältningsgraden. Då de föreslagna

prisregleringsskalorna inte tänkts sträcka sig ned till det teoretiskt

lägsta falltalet, gäller sålunda inte någon egentlig prisreglering för brödsäd

med mycket hög mältningsgrad, som till sin beskaffenhet helt är att hänföra

till fodervara. Jordbruksnämnden föreslår, att för inlösen genom föreningen

i stället ett visst bottenpris för varje år skall fastställas för vete

och råg, och att detta bottenpris skall avvägas så att man erhåller en lämplig

avvägning gentemot priset för egentlig fodersäd. Eftersom bottenpriset

främst bör grundas på fodersädspriset, kan det — i sådana lägen då fodersädspriserna

ligger relativt högt — tänkas att det pris, som enligt regleringsskalorna

skulle gälla för ett visst brödsädsparti, blir lägre än botten
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kuncfl. Maj.ts proposition nr 77 år 196i 23

priset. I sådana fall skall varan givetvis avräknas till (det högre) bottenpriset.

Det nya systemet förutsätter att ett visst stödpris fastställs även för fodersäd.

Jordbruksnämnden föreslår, att det hittills praktiserade stödsystemet

för fodersäd skall få gälla i varje fall för reglcringsåret 1964/65, det

sista inom nu gällande sexårsavtal. Nämnden anser emellertid att man inte

bör binda sig för att för framtiden bibehålla detta system. Enligt nämndens

uppfattning bör regleringssystemet för det kommande regleringsåret fungera

på följande sätt.

Föreningen Svensk spannmålshandel fastställer på sedvanligt sätt ett inlösenpris

för brödsäd av normalkvalitet att gälla från 1 april 1965, vilket

pris skall regleras enligt de nu föreslagna prisregleringsskalorna. Snarast

möjligt därefter fastställer jordbruksnämnden — som förutsätts erhålla

bemyndigande härtill — efter förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation

dels ett stödpris för fodersäd och dels ett bottenpris för brödsäd.

I fråga om sistnämnda pris bör samråd ske med föreningen Svensk spannmålshandel.

I förevarande frågor har jordbruksnämnden samrått med jordbrukets

förhandlingsdelegation, som tillstyrkt att prisregleringarna för brödsäd och

fodersäd fr. o. m. 1964 års skörd anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad nämnden föreslagit.

Sammanfattningsvis kan om de nu framlagda förslagen på brödsäds- och

foderregleringens område framhållas, att de avser bemyndigande för jordbruksnämnden

att i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen dels

meddela bestämmelser om kvalitetsforaringar och prisregleringsskalor att

gälla för inlösen av brödsäd av 1964 och senare års skördar, dels i fråga

om 1964 års skörd fastställa stödpris för fodersäd och bottenpris för brödsäd

och dels att för vete och råg fr. o. m. den 1 augusti 1964 fastställa en

införselavgift, som med 1 kr. 65 öre per deciton överstiger den avgift, som

skall utgå enligt hittills gällande bestämmelser.

Departementschefen

Giltighetstiden för det nu löpande sexårsavtalet närmar sig sitt slut. Såsom

angivits i den senaste riksdagsberättelsen torde arbetet inom 1960 års jordbruksutredning

pågå under hela år 1964. Med hänsyn till den väntade utredningens

betydelse och omfattning torde förslag grundade på utredningens

överväganden inte kunna föreläggas riksdagen i så god tid att beslut från

statsmakternas sida är färdiga att tillämpas redan från och med den 1 september

1965. Jag ämnar därför i annat sammanhang föreslå, att statens jordbruksnämnd,

efter medverkan av jordbrukets förhandlingsdelegation och

jordbruksnämndens konsumentdelegation, erhåller uppdrag att till Kungl.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

Maj :t inkomma med förslag till provisoriska lösningar för tiden efter utgången

av nästa regleringsår.

Innan jag övergår till att behandla de förslag i olika avseenden, vilka

jordbruksnämnden framlagt och för vilka jag redogjort i det föregående,

vill jag fästa uppmärksamheten på nämndens beräkningar rörande storleken

av influtna eller inflytande införselavgiftsmedel under de tre sista regleringsåren

av innevarande avtalsperiod. Såsom framgår av nämndens redogörelse

har de under regleringsåret 1962/63 influtna avgiftsmedlen inte

uppgått till sådant belopp att de kunnat täcka medelsbehovet för utgifter,

som statsmakterna beslutat. Något över 10 miljoner kr. har därför måst tas

i anspråk av odisponerade, fonderade införselavgiftsmedel. För innevarande

och nästa regleringsår synes detta underskott komma att öka. Befintliga

reserver torde därför, såvitt nu kan överblickas, helt komma att förbrukas

under återstoden av avtalsperioden. Utvecklingen är huvudsakligen en följd

av stegrade världsmarknadspriser på de jordbruksvaror som ligger till grund

för avvägningen av införselavgifternas storlek. Detta förhållande är i och

för sig ägnat att på ett gynnsamt sätt påverka inkomstutvecklingen inom det

svenska jordbruket men måste också mana till återhållsamhet vid beslut om

nya användningsområden för avgiftsmedel. Framför allt är detta fallet i

den mån uppkommande utgifter skall bestridas av medel utanför den för

den egentliga prisregleringsverksamheten avsedda, till 160 miljoner kr. utökade

totalramen.

Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden redogjort för

vissa problem, som uppkommit i samband med tillämpningen av EFTAkonventionen.

Nämnden har också framlagt ett förslag för att till

viss del lösa dessa spörsmål. Nämnden föreslår sålunda att medel anvisas

över riksstaten för att täcka kostnaderna för den prisutjämning som intill

den 31 augusti 1963 bestridits av införselavgiftsmedel inom den för respektive

år gällande totalramen. Den berörda prisutjämningen har avsett äggalbuinin

och vissa stärkelseprodukter (dextrin m. m.). Beträffande sistnämnda

vara har prisutjämningen bekostats förskottsvis och i avvaktan på en

slutlig reglering genom att odisponerade avgiftsmedel för matpotatis anlitats.

Jag finner det lämpligt att ta ställning till denna fråga först då jordbruksprisregleringens

utformning efter regleringsåret 1964/65 bättre kan

överblickas och är därför inte beredd att i år förorda att hittillsvarande arrangemang

på detta område ändras. Jordbruksnämnden har, med instämmande

av jordbrukets förhandlingsdelegation, förklarat sig ha för avsikt att

inkomma med förnyad framställning i kvarstående EFTA-problem. Jag anser

detta vara ett ytterligare skäl till att dröja med ett avgörande i ämnet.

Mot jordbruksnämndens förslag att sänka införselavgiften på vasslepulver

har jag intet att invända.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964

Vidare tillstyrker jag i likhet med jordbruksnämnden och under hänvisning

till vad som anförts beträffande stödet åt spånadslinhanteringen i proposition

till 1963 års riksdag (prop. 1963:134, s. 27), att Gotlands

hampodlareförening u. p. a. medges uppskov med de under åren

1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på och räntorna för

föreningens lån från hemslöjdslånefonden. Den i nämnda proposition förutskickade

utredningen har nu tillsatts och påbörjat sitt arbete. Utredningen

skall behandla såväl spånadslin- som hamphanteringens problem på

längre sikt.

Nämndens förslag att till 1960 års jordbruksutredning överlämna föreliggande

material i frågan om stödet åt fläskproduktionen

och foder sädsproduktionen föranleder inte heller någon erinran

från min sida.

Kvalitetsarbetet för ägg har, som framgår av jordbruksnämndens

redogörelse, gjort goda framsteg. Den medelsram för ändamålet, som

1962 års riksdag anvisat, har visat sig otillräcklig då praktiskt taget samtliga

äggpackerier av betydelse anslutit sig till arbetet. De har också överlag

uppnått uppställda kvalitetskrav. Även om det ursprungliga syftet

med detta arbete därigenom kan sägas ha uppnåtts och en avveckling av

denna stödform därför i och för sig kan diskuteras, vill jag inte motsätta

mig att kvalitetsarbetet intensifieras under tiden fram till utgången av regleringsåret

1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens förslag.

Jag vill emellertid betona, att det ekonomiska stödet åt detta arbete inte

får betraktas som permanent.

Jordbruksnämndens förslag i vad avser klassificering av renkött,

m. m. kan jag inte för närvarande biträda. Jag anser, att denna

fråga bör anstå till dess det pågående arbetet med spörsmålet om veterinärbesiktning

av renkött givit ett mera påtagligt resultat.

Inte heller är jag beredd att medverka till att införa exportsubventioner

för utsädespotatis.

Frågan om bidrag till lagerhus för potatis vid lantbrukshögskolan

bör prövas i samband med att ställning tas till de byggnadsåtgärder

vid högskolan som projekteras genom byggnadsstyrelsens försorg. Jag vill

därför inte nu föreslå att medel anvisas för ändamålet.

Frågan om cn omläggning av kvali tets bestäm melserna vid

inlösen av brödsäd har berörts i flera tidigare prisregleringspropositioner,

senast i propositionen 1963: 134. Jordbruksnämnden har nu anmält,

att kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor baserade på den

s. k. falltalsmetoden utarbetats. Förutsättningar föreligger därför att införa

nya analys- och avräkningsförfaranden från och med 1964 års skörd av

brödsäd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i

Såsom framgår av nämndens skrivelse, vilken refererats i det föregående,

har prisregleringsskalorna konstruerats så att den nya kvalitetsbedömningen

inte skall ha någon inverkan på odlarnas samlade inkomster.

Dessa skall alltså bibehållas vid oförändrad nivå, även om det för odlarna

individuellt och jämväl regionalt måste innebära större eller mindre

förändringar. Nämnden har också framhållit, att de föreslagna bestämmelserna

är grundade främst på teoretiska bedömanden och att de därför efter

ett eller annat års erfarenhet kan behöva ses över. För egen del anser jag,

trots den osäkerhet som är förknippad med den av nämnden föreslagna reformen,

att det är angeläget att de av nämnden föreslagna bestämmelserna

sätts i kraft. Kungl. Maj:t torde böra inhämta riksdagens godkännande av

dessa bestämmelser.

Den nya kvalitetsbestämningsmetoden medger en betydligt större noggrannhet,

då eventuella mältningsskador fastställs. För alt premiera leverans

av brödsäd med ingå eller endast obetydliga mältningsskador har de

nya prisregleringsskalorna konstruerats så att ett successivt stigande kvalitetstillägg

om maximalt 3 procent skall utgå för brödsäd av särskilt hög

kvalitet. Då avräkningspriset baseras på ett grundpris av 55 kr. per decilon

utgör alltså det högsta tänkbara tillägget 1 kr. 65 öre per deciton. Importerad

brödsäd är nästan undantagslöst helt omältad. Den är alltså i klass

med den svenska brödsäd som erhåller maximitillägget. På grund härav och

då inlösenpriset för normalkvalitet fastställs med utgångspunkt från priset

på importvara anses införselavgiften för brödsäd böra höjas med motsvarande

belopp. Den inhemska varans konkurrenskraft kan eljest inte bibehållas.

Jag finner mig därför böra biträda nämndens förslag att den 1 augusti 1964

genomföra en avgiftshöjning av nu nämnd storlek. De medel som inflyter

till följd av detta extra gränsskydd får anses ha en speciell karaktär och

kan inte saklöst användas på samma sätt som andra regleringsmedel. De bör

därför, i likhet med vad nämnden föreslår, avsättas på ett särskilt konto

för att disponeras på sätt Kungl. Maj:t framdeles beslutar.

På samma sätt som särskilt tillägg utgår för brödsäd med ringa mältningsskador

skall successivt ökande prisavdrag göras för brödsäd med svårare

mältningsskador. Den hittillsvarande tröskeln mellan formellt fullgod

och icke fullgod brödsäd slopas därigenom. Detta innebär att föreningen

Svensk spannmålshandels inlösenskyldighet måste utsträckas att omfatta

all icke denaturerad eller betad brödsäd, som uppfyller uppställda minimikrav

i fråga om kondition, vattenhalt, halt av sönderslagna och djurätna

kärnor eller av främmande beståndsdelar.

De föreslagna prisregleringsskalorna har inte tänkts sträcka sig ner till

det teoretiskt lägsta falltalet. Någon egentlig prisreglering har således inte

tänkts gälla för brödsäd med mycket hög mältningsgrad, vilken helt är att

hänföra till fodervara. För denna vara skall i stället fastställas ett bottenpris.

Detta skall stå i lämplig relation till ett för fodersäd garanterat stöd
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1964

pris, som förutsatts skola ingå i det föreslagna systemet. Jordbruksnämndens

förslag i här föreliggande avseende kan jag biträda. Stödpriset för fodersäd

bör dock på förslag av nämnden fastställas av Kungl. Maj:t.

Jag har inte heller något att invända mot nämndens förslag i vad rör prisreglering

för proteinhalt för vete eller för halt av främmande beståndsdelar.

Vad nämnden föreslagit beträffande bestämning av brödsädens rymdvikt

föranleder ingen erinran från min sida. Det torde få ankomma på chefen

för finansdepartementet att ta ställning till förslaget om utredning av frågan

om justeringsplikt för spannmålsvågar.

I fråga om storleken och användningen av inf örselavgiftsmedel

på jordbrukets område har i det föregående lämnats en

redogörelse för vissa av jordbruksnämnden gjorda beräkningar och förslag.

I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna för

rcgleringsåren 1963/64 och 1964/65 till följd av bland annat spärreglernas

verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen. Beräkningarna

föranleder eljest inte någon erinran från min sida.

Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret

1962/63, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelse till omkring

227,8 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut tagits

i anspråk något över 2 miljoner kr. för andra ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet

på jordbruksområdet. Av därefter återstående belopp,

cirka 225,8 miljoner kr., hänför sig omkring 61,9 miljoner kr. av införselavgifterna

för brödsäd till sådan brödsädsimport, som föranletts av att

motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd måste utföras till utlandet eller

nyttiggöras för foderändamål inom landet. Beloppet synes böra överföras

till föreningen Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifrågavarande

försäljningar lämnade bidragen. Vidare hänför sig cirka 18,5 miljoner kr.

till införselavgifter för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter angivna

normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning har enligt vad som anfördes

vid 1959 års riksdag inte inneburit något inkomsttillskott till jordbruket,

eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda prishöjningen.

De överskjutande införselavgifterna för fodermedel bör därför,

i den mån de inte erfordras för stödköp av fodersäd, av jordbruksnämnden

fördelas i enlighet med de regler, som gäller för fördelning av fodermedelsavgifter.

Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1962/63 bör också, såsom

nämnden föreslagit, avföras ett belopp om cirka 5,7 miljoner kr. såsom avbetalning

på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan. Av införselavgiftsmedlen

för regleringsåret 1962/63 återstår således ett belopp

av (225,8 — 61,9— 18,5 — 5,7) 139,7 miljoner kr. För att regleringsåret

1962/63 på de olika regleringsgrenarna kunna fördela hela det enligt riksdagens

beslut fastställda rambeloppet av 150 miljoner kr. har därför i en
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b

lighet med lämnat bemyndigande måst tas i anspråk odisponerade införselavgiftsmedel,

som influtit under tidigare regleringsår. Det därefter återstående

beloppet av odisponerade avgiftsmedel från tidigare regleringsår jämte

den därå per den 1 januari 1964 upplupna räntan uppgår till sammanlagt

56,3 miljoner kr.

Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,

jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i februari

1963, en minskning för de under rcgleringsåret 1963/6b inflytande införselavgifterna

med 14 miljoner kr. till omkring 187,7 miljoner kr. För dessa

medel har jordbruksnämnden såsom framgått av det föregående — inom

en totalram av 160 miljoner kr. — upprättat en preliminär fördelningsplan.

Såsom tillhörande normalramen har därvid av införselavgifterna för fodermedel

endast medräknats 21,5 miljoner kr. och av införselavgifterna för

importerad brödsäd m. m. har icke medtagits avgifterna för sådan import,

som föranleds av att motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd till följd

av kvalitativa brister -— med bidrag av regleringsmedel ej understigande

införselavgifterna — måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål

inom landet. Den av nämnden föreslagna planen föranleder ingen

erinran från min sida. Vad nämnden i övrigt anfört rörande medelsbehov

och fördelning av avgiftsmedel kan jag också godta.

I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret

1963/64 inflyter utöver totalramen, skall enligt riksdagens beslut

högst 1 miljon kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund

för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 100 000 kr. utgå

till SMAK för upplysning på matpotatisområdet, 30 000 kr. ställas till veterinärstyrelsens

förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll

av animala livsmedel, högst 100 000 kr. anvisas för att täcka veterinärstyrelsens

utgifter för pastöriseringskontrollen och 50 000 kr. utgå till

Sveriges utsädesförening såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.

Därjämte skall av de utöver ramen inflytande

importavgifterna bestridas utgifterna för prisutjämning på torkat äggalbumin

och kärnbindemedel.

I fråga om de för rcgleringsåret 196b/65 inflytande införselavgiftsmedlen

visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 166,6 miljoner

kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör i

enlighet med tidigare riksdagsbeslut högst 1 miljon kr. ställas till förfogande

för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

m. m. Vidare torde liksom under senare år för de under

regleringsåret 1964/65 inflytande införselavgifterna för slaktvaror och

slaktdjur 30 000 kr. böra utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader

för importkontroll av animala livsmedel. Ur de under regleringsåret 1964/

65 inflytande införselavgiftsmedlen bör även utgå ett belopp av högst 120 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b

kr. för att av veterinärstyrelsen användas till att bestrida de statliga kostnaderna

för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1964/65. En mindre

ökning av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad.

Under hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil.

11, s. 70) bör SMAK därför av medel utöver totalramen tilldelas ett belopp

av sammanlagt 125 000 kr. Vidare bör Sveriges utsädesförening alltjämt erhålla

50 000 kr. såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.

Dessutom skall av de utöver ramen inflytande införselavgifterna

bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och

kärnbindemedel.

Inom den för nästa regleringsår fastställda totalramen, 160 miljoner kr.,

torde liksom hittills inflytande införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden

böra överföras till de olika regleringsföreningarna m. m. på

jordbrukets område och användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening, dock att, som redan nämnts, den

särskilda tilläggsavgiften av 1 kr. 65 öre per deciton, vilken tillkommer såsom

en följd av de ändrade reglerna för kvalitetsbestämning av brödsäd,

skall av nämnden avsättas till ett särskilt konto. Införselavgifterna för ärter,

bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram

användas för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter

genom respektive Sveriges export- och importförening för ägg,

u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande

regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen

efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna

för majs och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver

bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande

regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t

så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av kött och fjäderfä. I fråga

om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen i mån av

behov — sedan högst 1 miljon kr. ställts till förfogande för Sveriges potatisodlares

riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. och

125 000 kr. utgått till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet

samt 50 000 kr. utgått till Sveriges utsädesförening såsom bidrag till

föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten — tillföras Sveriges

stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande prisregleringen

för potatis samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande förskottsvis för

den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan visa sig erforderlig

till följd av EFTA-konventionen. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla

de under nästa regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse

och stärkelseprodukter för att användas för prisreglering på fabrikspotatis
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 ur 196b

området. Införselavgifterna för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års

riksdag (prop. 132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond

för socker och användas för pristillägg på sockerregleringens område.

Vissa merbelopp, vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas

höjning vid utlösning av treprocent- och inkomstreglerna -— inberäknat

medel som överförs till regleringsfonden till följd av föreningen

Svensk sockerhandels verksamhet — skall emellertid användas till att gälda

fondens skuld till jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga

om fettvaror och feltråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels

användas för regleringsbidrag, dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., för att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt

oljeväxtfrö samt för stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och

mejeriprodukter m. m. bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa

för prisreglering på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror

och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och

fläsk m. m. tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för

ägg, äggprodukter och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till

Sveriges export- och importförening för ägg för att användas för prisregleringen

av dessa varor.

Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan

för användningen av införselavgiftsmedlen. Jag erinrar i detta

sammanhang om vad jag tidigare anfört rörande den utvidgade kvalitetskontrollen

för ägg och föreslår att utgifterna för denna under tiden intill

utgången av regleringsåret 1964/65 må bestridas av medel inom totalramen

utan hinder av den av 1962 års riksdag fastställda maximeringen av 1,7

miljoner kr.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter

och av motsvarande kompensationsavgift

e r bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter

som för närvarande.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1963 års riksdag inom en ram av 1 miljon kr.

efter jordbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande

bemyndigande för regleringsåret 1964/65. Häremot har jag intet

att erinra.

I årets statsverksproposition har, som tidigare nämnts, Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till prisregi elerandc

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b

1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 155 miljoner kr. Anslaget avser allmänt

mjölkpristillägg, stöd åt odling och beredning av hampa m. m., prisutjämning

av vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt

diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1964/65

har av jordbruksnämnden beräknats till 98 miljoner kr. eller till ett 3,5 miljoner

kr. lägre belopp än för innevarande regleringsår. Mot nämndens beräkning

har jag intet att erinra.

Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök

m. m. avseende spånadsväxter bör såsom jordbruksnämnden föreslagit

för nästa budgetår beräknas samma medelsbehov som för innevarande

budgetår eller 700 000 kr.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden

för budgetåret 1964/65 räknat med ett medelsbehov av cirka

55 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 5 miljoner kr. i jämförelse

med det belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår. Ökningen

beror på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning

av medelsbehovet finner jag böra godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med nämndens beräkning av anslaget för budgetåret 1964/65

få disponeras ett belopp av högst 1,1 miljon kr. Ur detta belopp bör utgå förslagsvis

400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr.

till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av

vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp om 500 000

kr. bör Kungl. Maj :t, på samma sätt som gäller för innevarande budgetår,

få anvisa medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration

i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Med hänsyn till vad jag nu förordat torde Kungl. Maj:t böra hemställa

att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1964/

65 anvisas ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit under

regleringsåret 1962/63 eller tidigare regleringsår och som

influtit eller inflyter under regleringsåren 1963/64 och

1964/65 genom upptagande av införselavgifter, ävensom av

andra i samband med jordbruksregleringen under nämnda

regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Gotlands hampod
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b

lareförening uppskov med erläggande av de under åren 1964

och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på och

räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden beviljade

lån

dels godkänna vad i det föregående förordats såvitt avser

omläggningen av prisregleringen för brödsäd, m. m.

dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

155 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640161

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1964:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss fråga rörande prisregleringen på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1964:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väck a1 i texten
  3. JoU 1964:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, in. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten