Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m

1964-03-06 · 66 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1964:78, Angående organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

1

Nr 78

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående organisationen

av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m.;

given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av tidigare principbeslut om sammanslagning av statens

lantbrukskemiska kontrollanstalt och lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium

föreslås att medel anvisas för uppförande av en nybyggnad

i Ultuna för ett nytt laboratorium, benämnt statens lantbrukskemiska

laboratorium. Byggnaden beräknas kosta cirka 6 000 000 kr. Vidare behandlas

frågan om behovet av ytterligare lantbrukskemiska analysresurser i landet.

1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 7S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor rörande

organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m. samt anför

därvid.

I. Inledning

Enligt principbeslut av 1956 års riksdag (prop. 77; JoU 14; rskr 174) skall

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt (SLK) och lantbruksbögskolans

kemiska analyslaboratorium omorganiseras och sammanföras till en institution,

benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL), samt förläggas

till Ultuna. Till grund för beslutet låg en utredning av statens sakrevision,

redovisad i promemoria den 28 februari 1955.

Den 16 maj 1957 tillkallades professorn S. Wahlund att såsom sakkunnig

verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-

och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning

och lokaler för SLL. Stencilerade betänkanden framlades av den sakkunnige

den 15 augusti 1958 angående organisationen av SLL och i juni

1959 angående den lokala lantbrukskemiska verksamheten. Vid remissbehandlingen

avgav jordbruksanslagsutredningen vissa förslag rörande den

lokala analys- och kontrollverksamheten på jordbrukets område.

I samband med att propositionen 1960: 120 angående bl. a. utflyttning av

statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt från Stockholmsområdet

förelädes riksdagen uppdrogs åt tre sakkunniga att närmare

utreda frågan om ny förläggningsort för dessa anstalter. De sakkunniga1

antog benämningen utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning.

Utredningen skulle även pröva frågan om den lokala kontroll- och analysverksamheten

på jordbrukets område. Härvid hade utredningen att överse

1 F. d. generaldirektören W. Björck, ordförande, samt professor emeritus H. Osvald och överintendenten

K. von Horn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Iiungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 1961

förutnämnda betänkanden. Resultatet av översynen liar redovisats i promemorior

den 10 augusti 1961 angående SLL:s arbetsuppgifter och organisation

samt den 26 februari 1963 (stenc. Jo 1963: 1) angående den lokala lantbrukskemiska

analysverksamheten m. m.

Över utredningens promemoria rörande SLL har yttranden avgetts av

statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens institut för folkhälsan,

statens provningsanstalt, styrelserna för skogshögskolan, statens växtskyddsanstalt,

statens centrala frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan,

Alnarpsinstitutet och statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges utsädesförening,

Hushållningssällskapens förbund efter hörande av vissa hushållningssällskap,

Sveriges lantbruksförbund samt Riksförbundet Landsbygdens

folk. Lokala lantbrukskemiska stationer och lokala frökontrollanstalter har

beretts tillfälle yttra sig genom lantbruksstyrelsen resp. statens centrala frökontrollanstalt.

Från föreningen Sveriges oljeväxtintressenter samt Svenska

foderämnes- och spannmålsimportörernas förening har yttranden inhämtats

genom statens jordbruksnämnd.

Remissutlåtanden över promemorian rörande den lokala lantbrukskemiska

verksamheten har avgetts av bland andra lantbruksstyrelsen — efter hörande

av hushållningssällskapen samt styrelserna för de lokala frökontrollanstalterna

och lantbrukskemiska stationerna — styrelserna för statens centrala

frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet samt

Hushållningssällskapens förbund.

Den 12 januari 1963 överlämnades till trädgårdsnäringsutredningen för

övervägande en framställning av styrelsen för lantbrukshögskolan om att

för högskolans Alnarpsdel inrätta ett kemiskt servicelaboratorium, varom

förslag tidigare förelåg från jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960:2).

Resultatet av övervägandena har trädgårdsnäringsutredningen redovisat den

1 oktober 1963 (stenc. Jo 1963: 7). Yttranden häröver har avgetts av bland

andra lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för Alnarpsinstitutet

och Sveriges utsädesförening.

Frågan om att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcksdalen

berördes av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning i

skrivelse den 5 oktober 1962. Den 28 december samma år uppdrog Kungl.

Maj :t åt statskontoret att verkställa en organisatorisk översyn av den statliga

verksamheten på lantbrukets område på nyssnämnda plats. Vid översynen

skulle bl. a. prövas huruvida ett lantbrukskemiskt laboratorium borde

inrättas där. över statskontorets förslag i ämnet, som avlämnats den 20

december 1963, har yttranden inkommit från lantbruksstyrelsen — efter

hörande av hushållningssällskapen i de fyra nordligaste länen — samt styrelserna

för SLK, lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,

statens växtskyddsanstalt och statens maskinprovningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klingl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Den 16 februari 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i

samråd med SLK och lantbrukshögskolan utarbeta byggnadsprogram för

att tillgodose SLL:s lokalbehov. Sedan förslag till sådant program framlagts,

erhöll byggnadsstyrelsen den 14 september 1962 uppdrag att på

grundval av ett i vissa hänseenden modifierat byggnadsprogram utföra projektering

fram till och med färdigställande av huvudhandlingar. Med

skrivelse den 10 februari 1964 har styrelsen överlämnat huvudhandlingar

i ärendet samt hemställt bl. a., att Kungl. Maj :t måtte godkänna styrelsens

förslag till nybyggnad för SLL till en beräknad kostnadsram av 6 000 000

kr. i prisläget den 1 juli 1963 och föreslå riksdagen att för budgetåret

1964/65 för ändamålet anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

II. Nuvarande förhållanden

SLK. Anstaltens verksamhetsområde omfattar enligt gällande instruktion

(SFS 1939: 166) handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för

jordbruket och dess binäringar. Arbetsuppgifterna inom detta verksamhetsområde

kan med ledning av instruktionen uppdelas på 1) kommersiell verksamhet,

2) offentlig kontroll, 3) rådgivnings- och upplysningsarbete i allmänhet,

4) ledande, kontrollerande och samordnande arbete avseende den

lokala lantbrukskemiska analysverksamheten samt 5) prövning och utarbetande

av analysmetoder och -— i den mån omständigheterna medger —

vetenskaplig forskning.

Analysverksamheten vid SLK har under de senaste budgetåren omfattat

jord, gödsel, jordförbättringsmedel, växtprodukter, fodermedel, mjölk, mejeriprodukter

och vatten. Antalet analyserade prov framgår av en tabell, vilken

torde få fogas till protokollet i detta ärende såsom bilaga 1. Anstaltens

arbete med kontrollanalyser och forskning belyses inte av siffrorna i bilagan.

Analysuppdragen till SLK har, vad gäller anstaltens kommersiella verksamhet,

i huvudsak kommit från Svealand och södra Norrland (Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län), varvid hushållningssällskapen

varit de ojämförligt största uppdragsgivarna. Även Örebro och Västmanlands

län tillhör nominellt SLK:s upptagningsområde. Analysuppdragen

från dessa län har dock huvudsakligen gått till en av Örebro läns landsting

driven kemisk station i Örebro, vars verksamhet belyses av en sammanställning

av antalet analyserade prov, vilken torde få fogas till protokollet

såsom bilaga 2.

Ledningen av SLK utövas av en styrelse, bestående av professorn i lantbrukskemi

I vid lantbrukshögskolan, SLK:s föreståndare samt fem av

Kungl. Maj :t förordnade ledamöter. De sistnämnda bör enligt instruktionen

representera annan jordbruksforskning än lantbrukskemisk ävensom jordbruksnäringen

samt handeln med varor tillhörande SLK:s verksamhetsom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196 i
-

råde. Anstalten är f. n. organiserad enligt följande (inom parentes anges

förändringar för nästa budgetår enligt årets statsverksproposition):

7. Chef

1 professor och föreståndare............

II. Viss gemensam personal

1 kontorsskrivare ......................

1 vaktmästare (institutionstekniker)

1 vaktmästare ........................

1 kartriterska..........................

1 kanslibiträde ........................

1 kanslibiträde ........................

III. Jord- och växtnäringsanalys

1 förste assistent (överassistent) ........

1 laboratorieassistent ..................

1 laboratoriebiträde ....................

4 institutionsbiträden ..................

1 institutionsbiträde....................

IV. Växtprodukt- och fodermedelsanalys

1 förste kemist ........................

1 förste assistent ......................

3 laboratoriebiträden ..................

1 institutionsbiträde....................

Lönegrad

Bo 1

Ao 13

Ao 7 (Ao 9)

Ae 7

Ap 7

Ag 7 (Ae 7)

Ag 7

Ae 23

Ae 11

högst Ae 9

reglerad befordringsgång

Ag 5

Ao 25

Ae 21

högst Ae 9

reglerad befordringsgång

V. Botanisk analys

1 överassistent ........................ Ao 23

1 institutionsbiträde.................... reglerad befordringsgång

VI. Forskning och analyser på utvecklingsstadium
1

förste kemist ........................ Ao 25

Föreståndaren tillsätts av Kungl. Maj :t efter förslag av SLK:s styrelse och

föregående ansökningsförfarande. Särskilda kompetenskrav har inte föreskrivits,

men innan styrelsen avger förslag skall yttrande ha inhämtats av

tre sakkunniga rörande de sökandes vetenskapliga kompetens. Föreståndartjänsten

är f. n. inte tillsatt med ordinarie innehavare utan uppehålls av

befattningshavare med tidsbegränsat förordnande mot vikariatslön i lönegrad

Be 3.

Till SLK anvisas å riksstaten ett avlönings- och ett omkostnadsanslag,

båda av förslagsvis karaktär. Anslagen ställs till lantbruksstyrelsens förfogande

att på rekvisition i mån av behov utbetalas till SLK:s styrelse. För

budgetåret 1964/65 har i årets statsverksproposition föreslagits 537 000 kr.

till avlöningar och 163 000 kr. till omkostnader.

Inkomsterna vid SLK — så gott som helt bestående av analysavgifter —

tillförs driftbudgetens inkomstsida under Egentliga statsinkomster: Uppbörd

i statens verksamhet. För budgetåret 1964/65 beräknas inkomsterna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kiingl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

uppgå till 275 000 kr. Taxa för undersökning och provtagning fastställs av

lantbruksstyrelsen.

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium. Laboratoriet ingår organisatoriskt

i institutionen för lantbrukskemi I och fungerar som ett serviceorgan

åt högskolan inklusive dess fältförsöksverksamhet ute i landet.

Någon kommersiell drift i egentlig mening bedrivs inte vid laboratoriet. Särskild

instruktion för detsamma har inte utfärdats.

Analysverksamhetens omfattning belyses i en tabell, vilken torde få fogas

som bilaga 3 till protokollet. Andelen av de prov, som budgetåret 1962/63

analyserades på uppdrag av andra försöksdistrikt än östra jordbruksförsöksdistriktet,

utgjorde ca 10 procent.

Direkta ledningen av verksamheten utövas av en förste kemist. Den ordinarie

och extra ordinarie personalen, inklusive nyssnämnde förste kemist,

är f. n. följande.

Lönegrad

1 förste kemist ............................................ Ao 23

2 assistenter................................................ Ae 19

2 assistenter................................................ Ae 17

2 assistenter................................................ Ae 15

2 förste laboratorieassistenter ................................ Ae 13

1 laboratorieassistent ........................................ Ae 11

1 institutionstekniker........................................ Ao 9

1 kontorist ................................................ Ae 9

5 laboratoriebiträden .................................. högst Ae 9

Härutöver anlitas viss icke fast anställd biträdespersonal. F. n. utgörs

denna biträdespersonal i genomsnitt av ett laboratoriebiträde och nio institutionsbiträden.

Städning och eldning ombesörjs av personal, gemensam med lantbrukshögskolan

i övrigt. Laboratoriet saknar särskild personal för kamerala

uppgifter, vilka utförs av högskolans kansli.

Kostnaderna för verksamheten vid analyslaboratoriet bestrids ur lantbrukshögskolans

anslag. Avlöningskostnaderna kan beräknas till ca 400 000

kr. per år, räknat efter 1963 års löner. Materielkostnaderna uppgick budgetåret

1962/63 till ca 38 000 kr. Härtill kommer sjukvårds-, rese- och

expenskostnader ävensom de mycket varierande kostnaderna för nyanskaffning

av apparater m. m. För utförda analyser uttas avgifter, som tillgodoförs

högskolans materielanslag (analyslaboratoriets andel i anslaget).

Dessa avgifter — vilka f. n. är bestämda till 13 procent av SLK:s grundtaxa

av år 1957 — utgjorde nyssnämnda budgetår omkring 62 500 kr., varav

52 000 kr. härrörde från högskolans ordinarie stat och återstoden utbetalades

av donationsmedel o. d.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Den lokala lantbrukskeniiska

verksamheten åtnjöt tidigare statsbidrag över ett särskilt anslag på nionde

huvudtiteln. Detta bidrag upphörde emellertid med utgången av budgetåret

1959/60. Härvid upphävdes de författningar, som reglerade verksamheten

vid lokala lantbrukskemiska stationer, nämligen reglemente för stationerna

den 15 juni 1939, nr 419, och kungörelse angående statsbidrag till desamma

den 15 juni 1939, nr 420. Samtidigt förordnades dock att station, som

dåmera åtnjöt statsbidrag, ägde få stadgar fastställda av lantbruksstyrelsen

under förutsättning att stationen underkastade sig den kontroll rörande stadgarnas

efterlevnad, som styrelsen fann skäl föreskriva. I anledning härav har

lantbruksstyrelsen efter framställningar fastställt stadgar för de fem stationer,

som uppbar statsbidrag under budgetåret 1959/60, nämligen stationerna

i Jönköping, Visby, Kristianstad, Skara och Luleå. Styrelsen har även

förordnat en särskild inspektör att biträda styrelsen vid tillsynen av den

lokala verksamhetens utövande. Enligt stadgarna har stationerna till huvudsaklig

uppgift att bedriva kommersiell analysverksamhet i fråga om

handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för jordbruket och dess

binäringar, samt att tillhandagå uppdragsgivarna med råd och upplysningar.

I den mån resurserna tillåter skall de även utföra undersökningar rörande

andra varor och ämnen än de nämnda. Antalet prov av olika slag, som

analyserats under senare år, framgår av tabeller, vilka torde få fogas till protokollet

som bilagor 7—8.

Lantbruksstyrelsen har för ifrågavarande stationer — med i regel vederbörande

hushållningssällskap som huvudmän — fastställt geografiska

verksamhetsområden. Områdesindelningen framgår av följande uppställning.

Stationens belägenhet

Jönköping

Visby

Kristianstad

Skara

Luleå

Län ingående i verksamhetsområdet
Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar och

Hallands

Gotlands

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs

Västerbottens och Norrbottens

Ledningen av en stations verksamhet utövas enligt stadgarna av en styrelse,

vars ledamöter i regel utses av hushållningssällskapet och landstinget

i det län, där stationen är belägen. Taxa för analys av sådana varor och

ämnen, som är av betydelse för jordbruket med binäringar, fastställs av

lantbruksstyrelsen, medan taxesättningen beträffande övriga analyser är

fri. Bidrag till stationernas verksamhet från lokala intressenter har under

senaste verksamhetsår utgått enligt följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Stationen i Jönköping

Jönköpings läns hushållningssällskap .......................... 3 000

Jönköpings läns landsting .................................... 16 500

Kronobergs läns hushållningssällskap .......................... 500

Kronobergs läns landsting .................................... 2 000

22 000

Stationen i Visby

Gotlands läns landsting ...................................... 6 000

Gotlands läns hushållningssällskap ............................ 1 000

7 000

Stationen i Kristianstad

Kristianstads läns hushållningssällskap ........................ 1 000

Malmöhus läns hushållningssällskap .......................... 500

Blekinge läns hushållningssällskap ............................ 200

1 700

Stationen i Skara

Skaraborgs läns hushållningssällskap .......................... 12 000

Skaraborgs läns landsting .................................... 6 000

Älvsborgs läns landsting...................................... 4 000

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap ...................... 2 000

Älvsborgs läns södra hushållningssällskap ...................... 1 500

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap.................. 500

Potatisodlareföreningen ...................................... 600

Frökontrollanstalten i Skara .............................. ca 6 000

32 600

Stationen i Luleå

Norrbottens läns landsting .................................... 13 500

Västerbottens läns landsting .................................. 3 000

Norrbottens läns hushållningssällskap.......................... 16 500

Västerbottens läns hushållningssällskap ........................ 2 000

35 000

Härutöver har bidrag för det senaste verksamhetsåret utgått till stationen

i Kristianstad med 12 000 kr. från anslaget Gottgörelse till trädgårdsnäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt för att inrätta en mindre

filial i Malmö för trädgårdsanalyser samt till stationen i Luleå med 10 000

kr. från Längmanska fonden och 6 000 kr. från anslaget Bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland m. m.

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning. Kemisk analysverksamhet

på lantbrukets område bedrivs av Sveriges utsädesförening i Svalöv. Kungl.

Maj :t har genom särskilda beslut — första gången år 1942 och senast år

1958 — lämnat föreningen medgivande till sådan verksamhet även för

utomståendes räkning. Medgivandena har varit begränsade till 1) spann
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år l!)6i

mål, frö och kraftfoder, 2) sockerbetor och sockerhantering, där uppdragsgivaren

är Sveriges betodlares centralförening samt 3) potatis, rotfrukter

och vallväxter i den omfattning, som betingas av utsädesföreningens förädlingsverksamhet

beträffande resp. växtslag, därvid dock inte avsetts uppdrag

av utredande art. I besluten har föreskrivits, att det skall åligga utsädesföreningen

att vid utövandet av verksamheten iaktta de bestämmelser

för provtagning och undersökning samt den taxa härför, som lantbruksstyrelsen

utfärdat för SLK och de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna.

Verksamhetens omfattning belyses av sammanställning, som torde få

fogas till statsrådsprotokollet i ärendet som bilaga !).

Analysverksamhet på trädgårdsområdet. Analyser åt trädgårdsnäringen

förekommer endast sparsamt vid de i det föregående behandlade laboratorierna.

Vad gäller trädgårdsjord sker analyseringen i stället främst vid

vissa laboratorier i enskild regi, belägna i Hälsingborg, Hässelby och Göteborg.

Antalet jordprov torde vid dessa uppgå till sammanlagt ca 45 000

per år.

Möjligheterna att utföra kemiska analyser i anslutning till den till Alnarp

förlagda forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsområdet är

starkt begränsade. Bestämningar av askorbinsyra och andra speciella ämnen

har i viss utsträckning utförts vid ett mindre laboratorium på platsen.

I övrigt har främst laboratorierna i Kristianstad och Svalöv anlitats. Antalet

analyser för statens trädgårdsförsök uppgick under år 1962 till 4 609,

varav 4 010 för fruktavdelningen, 329 för köksväxtavdelningen och 270 för

prydnadsväxtavdelningen.

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL

SLL bör inta samma fristående ställning som SLK och sålunda inte inordnas

under lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsens beslutanderätt i

fråga om taxa och föreskrifter för analyser bör i princip kvarstå. Styrelsen

för SLL bör ha i stort sett den sammansättning som nu gäller beträffande

styrelsen för SLK.

Det är synnerligen viktigt, att på föreståndaren ställs stora krav i fråga

om ekonomisk och organisatorisk duglighet. Då SLL kommer att förfoga

över väl kvalificerade kemister och då sådana även skall ingå i styrelsen,

bör vid valet av föreståndare sagda krav i första hand tillgodoses. Några

särskilda kompetenskrav bör sålunda inte uppställas. Det kan ifrågasättas,

om inte tjänstebenämningen bör vara direktör.

Angelägenheten av att forskning och metodutveckling bedrivs på ett

tillfredsställande sätt föranleder att för detta ändamål inrättas en särskild

tjänst som laborator med ett tekniskt biträde som hjälp. Laboratorn bör

sortera direkt under föreståndaren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Iinngl. Maj:ts proposition nr 78 år 1967

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL

Arbetsuppgifter. Den sakkunnige uttalar inledningsvis, att SLL i huvudsak

bör överta de funktioner, som f. n. utövas av SLK och lantbrukshögskolans

analyslaboratorium.

Särskilda uttalanden görs härefter beträffande analysobjekten vatten, oljeväxtfrö,

fodermedel, jord och beträffande kemiska bekämpningsmedel.

Vattenanalyser, som inte har omedelbar betydelse för jordbruket med dess

binäringar, bör inte utgöra en obligatorisk uppgift för SLL.

SLL bör förses med fullgoda resurser för oljeväxtfröanalyser.

Fodermedelsanalyserna är fortfarande huvudsakligen bundna till metoder,

som utvecklades under senare hälften av 1800-talet. Behovet av analyser

enligt modernare metoder (kromatografi) bedöms tillräckligt närliggande

för att motivera utrymme och utrustning inom SLL.

Laboratoriet bör även kunna tillhandagå jordbruket och dess binäringar

med mekanisk jordanalys. Det synes nödvändigt, att utrustningen för kemiska

jordanalyser kompletteras så att lågspektrofotometriska metoder kan

användas i ökad utsträckning.

Kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur, växtsjukdomar och ogräs faller

under växtskyddsanstaltens arbetsområde vad avser kontrollundersökningar.

Undersökningar av icke kontrollerande art torde böra åligga SLL att

utföra. Som exempel kan nämnas undersökning huruvida utsäde är betat

och bestämning av besprutningsåterstoder på växtmaterial. För de moderna

bekämpningsmedlen finns i allmänhet inga standardmetoder utarbetade, vilka

kan användas för analyser av antytt slag. Varje sådan uppgift kommer

följaktligen att innebära ett visst mått av forskning. Det är enligt utredningens

uppfattning SLL:s uppgift att ta hithörande problem under bearbetning.

Vad beträffar den kommersiella verksamheten påpekas, att vissa svårigheter

föreligger att med nuvarande lydelse av SLK:s instruktion uppnå klar

avgränsning av den lantbrukskemiska analysverksamheten mot likartad

verksamhet vid andra inrättningar. Föreskriften att laboratoriet skall »verkställa

undersökning av handelsvaror och andra ämnen, vilka är av betydelse

för jordbruket och dess binäringar» bör utbytas mot bestämmelse om undersökning

av produkter och produktionsmedel av omedelbar betydelse för

jordbruket och dess binäringar.

Över nämnda undersökningar har SLK att avge utlåtande som innehåller

vid undersökningarna framkomna fakta. Laboratoriets skyldighet bör i regel

inskränkas härtill. Omdömen om och tolkningar av erhållna fakta skulle

erfordra expertis från vitt skilda delar av agronomiska, hortonomiska och

andra vetenskaper, vilken inte är knuten till laboratoriet. Ur gränsdragningssynpunkt

är det nödvändigt, att utlåtandena innehåller omdömen om

eller tolkning av fakta, allenast då man kan stödja sig på publicerade, på

vetenskaplig grund vilande och allmänt erkända normer. Om laboratoriet

skulle finna behov av sådana normer inom sitt arbetsområde, bör frågan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b 11

väckas samrådsvägen hos den inrättning, inom vars arbetsområde uppgiften

faller.

Den offentliga kontrollen på eget initiativ har bl. a. på grund

av bristande resurser nästan helt måst åsidosättas. Behov finns emellertid av

övervakning av handeln med konstgödselmedel, varför SLL bör förses med

resurser för sådan kontroll.

Vid sidan av nämnda kontroll på eget initiativ har SLK enligt sin instruktion

»alt verkställa sådana undersökningar samt utöva sådan kontroll, som

är föreskrivna i särskilda författningar». I denna kontrollverksamhet har

SLK fungerat som enbart ett analysställe, och analyserna har utförts på

uppdrag av andra, oftast statliga inrättningar. Det har härvid i första hand

rört sig om kontroll av standardisering och pastörisering av mjölk. Analyser

tillhörande livsmedelskontrollen enligt livsmedelsstadgan torde inte kunna

inräknas bland laboratoriets obligatoriska uppgifter. Den kontroll, som närmast

synes ha avsetts med bestämmelsen i fråga, torde i stället vara hänförlig

till fodermedelslagstiftningen.

Rådgivnings- och upplysningsverksamhete n synes i

viss utsträckning ha blivit bristfällig på grund av otillräckliga eller olämpliga

resurser och genom att SLK:s geografiska verksamhetsområde varit för

vidsträckt. Den under 1950-talet sjunkande analyskvantiteten torde i viss,

måhända ganska stor omfattning bero härpå. Det är synnerligen viktigt, att

det nya laboratoriet erhåller tillräckliga resurser för nämnda verksamhetsgren.

Arbetet bör i mycket stor utsträckning inriktas direkt på hushållningssällskapen

och inte på den enskilde jordbrukaren.

Även resurserna för den ledande, kontrollerande och

samordnande verksamheten avseende de lokala lantbrukskemiska

stationerna bör förstärkas.

Då SLL skall vara ett undersökande och inte ett bedömande eller tolkande

organ, bör den vetenskapliga forskningen vid laboratoriet

begränsas till vad som avser dess undersökande verksamhet. Särskilt bör beaktas,

att sådana på omfattande biologiska prövningar grundade undersökningsmetoder,

som avser bestämning av ur kemisk synpunkt ej definierade

ämneshalter — såsom exempelvis »växtupptagbara näringsämnen», »smältbar

äggvita», »växttråd» — måste anses falla utanför anstaltens verksamhetsområde

såvitt angår forskning men inom verksamhetsområdet i den mån

tillförlitliga metoder och utvärderingsnormer föreligger.

Det nya laboratoriet skall även betjäna forsknings- och försöksinstitutionerna

i Ultima och i viss omfattning även försöksgårdarna

ute i landet med erforderliga rutinanalyser.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden

anförs bl. a. följande.

SLK har i vissa avseenden gått utanför gränserna för sina instruktionsenliga

(obligatoriska) uppgifter. Några egentliga kompetenskonflikter torde

dock inte ha uppstått. Inom forskningen synes SLK i vissa fall ha utfört ar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Klingl. Mnj:ts proposition nr IS år lt)6''i

bete, som torde åvila forsknings- och försöksverksamheten vid lanlbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök och i synnerhet statens trädgårdsförsök.

Arbetsuppgifter som egentligen tillhör annan inrättnings verksamhetsområde

(s. k. samrådsanalyser) bör efter medgivande av denna inrättning

få utföras av SLL endast i den mån laboratoriets kapacitet inte helt utnyttjas

för de obligatoriska uppgifterna. Vissa samrådsuppgifter står emellertid

i mycket nära samband med den obligatoriska verksamheten, såsom uppgifter

i samråd med hushållningssällskapen och, om än av annan art, med

forskande institutioner inom arbetsområdet. Fortlöpande samråd med dessa

torde vara av stor betydelse för den obligatoriska verksamheten.

I vissa fall torde närliggande inrättningar ha vidtagit åtgärder, som kan

anses ha inkräktat på SLK:s arbetsområde. I första hand kan nämnas kemiska

stationen i Örebro, medan konkurrensen från laboratoriet i Svålon

inom det egentliga analysområdet torde vara obetydlig. Inom det senare laboratoriet

torde däremot ha utförts viss metodforskning inom SLK:s arbetsområde.

Statens skogsforskriingsinstitut bedriver forskning inom skogsnäringen.

Med hänsyn till verksamhetens art bör rimligtvis inga kompetenskonflikter

med SLL kunna uppstå. Man måste dock räkna med att SLL kan komma

att behandla frågor av sådan forskningsnatur, att de hör hemma inom institutet,

liksom att institutet kan komma att utföra t. ex. kemiska analyser av

sådant slag, att de borde hänföras till den kommersiella driften vid SLL. Institutet

bör inte åta sig uppdrag att utföra rutinanalyser. En sådan utveckling

kan befaras, om institutet skaffar sig egna laboratorieresurser av sådan

omfattning, att kapaciteten delvis kan komma att stå outnyttjad avseende

den egna verksamheten. En framtida konkurrens inom området mellan

SLL och institutet skulle vara synnerligen olämplig ur skilda synpunkter.

Berörda organ bör vid den praktiska tillämpningen av bestämmelserna rörande

arbetsområdet iaktta försiktighet och handla i samråd beträffande

frågor i gränsområdet. Förslag har framkommit om att ett särskilt samarbetsorgan

inrättas. Den sakkunnige finner detta lämpligt. Det torde emellertid

ankomma på vederbörande organ att närmare reglera denna fråga.

Kompetenskonflikter kan uppstå mellan SLL och hushållningssällskapen

i olika hänseenden. Sällskapen utgör ett nödvändigt mellanled vid SLL:s

rådgivande och upplysande verksamhet i allmänhet. SLL bör inte utom i

samråd med sällskapen bearbeta de enskilda jordbrukarna i rådgivande och

upplysande syfte och för att anskaffa kunder.

Det statliga laboratoriet har anvisats ett visst antal län för sin verksamhet

liksom var och en av de statskontrollerade kemiska stationerna. Sällskapen

inom de sålunda anvisade områdena torde vara skyldiga täcka sitt analysbehov

hos det bestämda analysstället. Den sakkunnige har funnit, att sällskapen

inom det statliga laboratoriets verksamhetsområde i viss utsträckning

inte beaktat detta. Påpekas kan den kemiska stationens i Örebro verksamhet

i ett flertal omgivande län. Detta inkräktande på det statliga laboratoriets

geografiska verksamhetsområde, vilket godtagits av berörda sällskap,

torde vara olämpligt ur skilda synpunkter och i synnerhet med hänsyn till

rationell och ekonomisk drift, även om kontaktbehoven ansetts härigenom

bli bättre tillgodosedda.

Jordbrukets organisationer har under senare år strävat efter att själva inrätta

laboratorier för viss kemisk analysverksamhet inom jordbrukets område.

Då det allmänna på olika sätt understödjer särskilda laboratorier för

analyser inom det lantbrukskemiska området, synes det olämpligt att jord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b 13

brukets företrädare inrättar särskilda konkurrerande laboratorier inom området.

I fråga om laboratoriets geografiska verksamhetsområde anförs bl. a. följande.

Hittills har den uppfattningen varit rådande, att varje lantbrukskemiskt

laboratorium har rätt att ägna sig åt analysverksamhet allenast inom det för

varje laboratorium anvisade geografiska området. Dock har SLK ansetts kunna

åta sig analyser av visst slag och enstaka analyser av allmän betydelse

inom hela landet. Dessa principer bör vara gällande även för framliden. Med

hänsyn till dels behovet av en relativt nära kontakt mellan analysstället och

i synnerhet hushållningssällskapen, dels självbärighetsfrågorna för de olika

analysställena i analysorganisationen är emellertid klart motiverat, att centrallaboratoriets

geografiska verksamhetsområde beskärs. Det är ej lämpligt

att belasta det statliga, ledande laboratoriet med alltför omfattande rutinmässiga

uppgifter, i synnerhet då vid sidan av det statliga laboratoriet finns

ett flertal lokala rutinlaboratorier. Östergötlands, Värmlands, Jämtlands och

Västernorrlands län torde sålunda kunna överföras till närliggande kemiska

stationers områden. SLL:s verksamhetsområde skulle därefter komma att

omfatta Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Kopparbergs

och Gävleborgs län. Härvid förutsätts, att den lokala stationen i

Örebro nedläggs.

Kvantitetsprognos. Den analyskvantitet, som kan förväntas i SLL:s kommersiella

drift under de allra närmaste åren, torde i stort sett komma att få

samma omfattning som f. n. vid SLK och AL trots föreslagen beskärning av

det geografiska verksamhetsområdet. Genom intensifierad kontaktverksamhet

och bättre resurser bör man kunna förvänta en alltmer ökad analyskvantitet

i synnerhet på jordanalysområdet. Den framtida analyskvantiteten för

växtprodukter och fodermedel förmodas också komma att stiga. Under förutsättning

att SLL erhåller i uppdrag att utföra fett- och vattenbestäniningar

på oljeväxtfrö, som produceras inom det geografiska verksamhetsområdet,

åstadkoms cn mycket stor ökning av dessa analysers antal. Rörande analysobjekten

gödselmedel och jordförbättringsmedel räknas i stort sett inte med

större analyskvantitet än f. n.

Organisation och personal. SLL föreslås skola i likhet med SLK utgöra

en självständig institution. Ledningen av laboratoriet bör utövas av en styrelse

med i huvudsak den sammansättning, som gäller för SLK:s styrelse,

dock att däri bör ingå en särskild företrädare för ämnet analytisk kemi. För

samråd bör därjämte inrättas en nämnd, vari ingår SLL:s föreståndare, en

representant för varje hushållningssällskap inom det geografiska verksamhetsområdet,

en representant för institutionerna vid lantbrukshögskolan

samt i övrigt vid behov representanter från andra inrättningar, såsom statens

trädgårdsförsök och statens skogsforskningsinstitul. Den omedelbara

ledningen av laboratoriet bör handhas av en föreståndare, benämnd direktör,

för vilken i första hand bör uppställas krav på administrativ och ekonomisk

duglighet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Verksamheten vid SLL bör fördelas på två avdelningar. Den ena avdelningen

— organiserad på två sektioner — skall svara för forskningen

och det kamerala arbetet. Den andra avdelningen, den kommersiella, skall

arbeta på tre sektioner, en för enstaka analyser och mindre serier, en för

stora serier och en för gemensamma serviceuppgifter. Beaktas bör emellertid

att servicesektionen i viss mån även behöver stå till forskningssektionens

förfogande liksom att personalen över huvud taget bör kunna utnyttjas

över gränserna för avdelningar och sektioner.

V. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning

förslag rörande SLL

Utredningen ansluter sig i de delar som ej behandlas i det följande i stort

sett till synpunkterna i 1958 års sakkunnigförslag.

Arbetsuppgifter. SLL synes inte böra syssla med kemisk-bakteriölogiska

vattenundersökningar av rutinkaraktär. Undersökningar rörande dricksvatten

för kreatur bör ankomma på veterinärmedicinska organ.

Analyser av mjölk och mejeriprodukter bör ankomma på de livsmedelskemiska

organen. Analysverksamheten i livsmedelskontrollens tjänst torde falla

inom institutets för folkhälsan kompetensområde.

Utredningen ansluter sig till sakkunnigförslaget att SLL skall förses med

fullgoda resurser för analys a\ oljeväxtfrö, trots att cereallaboratoriet i Svalöv

och de lokala stationerna i Skara, Visby och Kristianstad anlitas för den

övervägande delen sådana analyser. Det är synnerligen angeläget, att SLL

får möjlighet att bestämma de i fett ingående olika fettsyrorna. Detta gäller

även fodermedel. Inte minst för institutionerna vid lantbrukshögskolan är

det nödvändigt att få dylika analyser utförda. Likaså är det nödvändigt att

kunna fastställa äggviteämnenas sammansättning. Frågan om tillsats av antibiotika

till fodermedel torde däremot närmast vara en uppgift för den veterinärmedicinska

sakkunskapen. Analysen rörande giftinblandning i fodermedel

bör i regel hänvisas till statens veterinärmedicinska anstalt.

Undersökningar av kemiska bekämpningsmedel bör regelmässigt utföras

vid statens växtskyddsanstalt med anlitande vid behov av human- och veterinärmedicinsk

sakkunskap. Endast undantagsvis bör sådana analyser utföras

vid SLL och någon speciell utrustning bör inte beräknas för delta ändamål.

SLL:s kompetensområde bör innefatta produkter och produktionsmedel

av betydelse för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Utredningen understryker vikten av att analysbevisen ges sådan utformning,

att de erbjuder mottagaren praktisk ledning. Att utlåtandena skall

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

grundas på allmänt erkända normer, vilande på vetenskaplig grund, torde

vara alltför självklart för att behöva understrykas. Däremot får det anses

sakligt ovidkommande om normerna publicerats eller inte.

I fråga om den offentliga kontrollen på eget initiativ påpekar

utredningen, att jordbruksnämnden har att svara för den egentliga fodermedelskontrollen.

Beträffande konstgödselmedel saknas f. n. särskild kontrollmyndighet.

Behov härav torde dock föreligga. Det är emellertid angeläget, att

SLL står helt obundet och därför principiellt befrias från kontrollverksamhet

på eget initiativ. I stället bör verksamheten vid laboratoriet inriktas på

att efter begäran av vederbörande undersökningsorgan utföra de kontrollanalyser,

som anses påkallade, samt att verkställa de undersökningar och utöva

den kontroll, som är eller kan bli föreskrivna i särskild ordning. Kontrollen

av standardiseringen och pastöriseringen av mjölk bör ligga utanför

SLL:s verksamhetsfält.

Rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör intensifieras.

Brister har otvivelaktigt vidlått kontaktarbetet.

I fråga om den ledande, kontrollerande och samordnande

verksamheten avseende den lokala lantbrukskemiska analysorganisationen

har SLK bl. a. att verkställa jämförande undersökning

rörande från de lokala kontrollstationerna insända eller infordrade analysobjekt

och s. k. normallösningar. På detta område råder f. n. formellt en

dubbelkontroll, därigenom att de lokala stationerna jämväl står under

övervakning av lantbruksstyrelsen, som för ändamålet har särskild sakkunnig.

Med det mål för verksamheten vid SLL, som utredningen förordat,

bör SLL i första hand inta ställningen som en objektiv undersökningsinstans

och därför så långt möjligt befrias från självständigt kontrollerande

uppgifter. SLL bör därför endast ha att utföra de undersökningar i

kontrollsyfte, som av lantbruksstyrelsen eller andra myndigheter påkallas

inom arbetsområdet.

Den vetenskapliga forskningen bör uteslutande avse utformning,

prövning och förbättring av analysmetoder. Nuvarande metoder

för analys av växtprodukter och foder är arbetskrävande, grova och delvis

missvisande. Här behövs en forskningsinsats för näringsfysiologiskt sett

bättre och dessutom mindre arbetskrävande metoder, som är mera lämpade

för seriearbete.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden

anför utredningen bl. a. följande.

Utredningen anser, att möjligheter bör beredas för s. k. samrådsanalgser

men kan inte finna att för dessa erfordras annan utrustning än den laboratoriet

förfogar över för verksamheten i övrigt.

Erforderliga jordanalyser av skogsmark torde med fördel kunna utföras

vid SLL. Det synes föga välbetänkt att utrusta statens skogsforskningsinstitut

med resurser för rutinanalyser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 KungI. Mcij. ts proposition nr 78 år 196b

Statens provningsanstalt utför f. n. vid sidan av SLK analys av gödselmedel.

Ur rationaliseringssynpunkt framstår det som välbetänkt, att denna

verksamhet centraliseras till SLL.

Utredningen har inhämtat, att för skördeuppskattningen enligt reglerna

för skördeskadeskyddet erfordras ett stort antal bestämningar av främst

vattenhalten i fråga om skördade produkter. Uppenbarligen bör denna undersökningsverksamhet

för statistiska centralbyråns räkning hänvisas till

laboratoriets arbetsområde samt uppdras åt SLL och, inom resp. geografiska

områden, de lokala stationerna.

Det synes inte nödvändigt, att hushållningssällskapen utgör ett mellanled

vid SLK:s rådgivande och upplysande verksamhet, även om så i regel

torde vara fallet. Utredningen kan inte dela sakkunnigförslaget, att sällskapen

skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov hos viss kemisk station,

men förutsätter att sällskapen genom inbördes överenskommelser reglerar

hithörande förhållanden. Att sällskapen och jordbrukets organisationer

medverkar vid tillkomsten av kemiska laboratorier kan utredningen

inte finna anmärkningsvärt.

Beträffande SLL:s geografiska verksamhetsområde vill utredningen för

sin del dit hänföra Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och

Gävleborgs län. Om Östergötlands län bortfaller, skulle detta innebära en

mycket allvarlig begränsning av arbetsmaterialet, särskilt i fråga om jordanalyserna,

då länets andel i dessa under senare år utgjort omkring 40

procent av SLK:s hela analysmaterial.

Mera kvalificerade uppgifter av typen uddanalyser bör av de lokala stationerna

hänskjutas till SLL.

Sakkunnigförslagets förutsättning, att den lokala anstalten i Örebro skall

upphöra, bedömer utredningen inte som realistisk. Anstalten torde ha ett

naturligt arbetsområde inom det egna länet samt därutöver i Västmanlands,

Värmlands och Kopparbergs län.

Kvantitetsprognos. Analysverksamheten vid SLK har under de senaste

åren vad gäller antalet prov visat en markerad nedgång. Däremot har analyslaboratoriets

i Ultuna arbetsmaterial i huvudsak haft en konstant omfattning.

Utredningens granskning av sakkunnigförslagets prognoser beträffande

den sannolika framtida utvecklingen har föranlett utredningen att i olika

hänseenden med större försiktighet bedöma möjligheten till ökning av antalet

prov. Uppenbarligen kommer jord-, fodermedels- och växtproduktanalyserna

att under nu överblickbar framtid utgöra huvudmaterialet för

SLL:s arbete.

Vad särskilt angår j ordanalys er na påpekar utredningen, att förutbedömningen

med hänsyn till det flertal variationsfaktorer som föreligger möter

synnerliga svårigheter, samt anför vidare bl. a. följande.

Den under 1950-talet iakttagna sjunkande tendensen för jordprovsmängden

har ytterligare accentuerats under senare år. Minskningen i

provantal torde till viss del kunna förklaras av att markkartering hittills

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

betraktats som en engångsåtgärd. Eftersom jordens näringsförhållanden

förändras med tiden, har emellertid den uppfattningen numera vunnit terräng,

att man ungefär vart sjätte eller sjunde år bör återkomma med markkartering

på samma yta. ökad vikt läggs också vid att följa näringsförhållandenas

ändringar för kontroll av vidtagna åtgärders inverkan på näringstillståndet

hos jorden. Man bör också räkna med att bestämning av

mikroelement kommer att bli ett normalt led i jordanalysen för markkartcring.

Intresset för den organiska substansens förändringar har resulterat i

flera bestämningar av glödgningsförlust och andra mått på humushalten.

Inom skogsområdet har bestämningar av växtnäringsämnen i grundvattnet

börjat komplettera jordanalyserna. Ofta begärs analys av flera mikroelement

och organiska beståndsdelar, som SLK f. n. inte utför, och trädgårdsnäringens

intresse för kvävets olika bindningsformer förefaller sprida sig

till jordbruket.

Den under de senaste åren genomförda nya markkarteringsmetodiken

innebär, att man tar färre jordprov per arealenhet men gör flera och delvis

nya, dyrare analyser per prov. Den ändrade jordbruksstrukturen är också

ägnad att medföra en ökning av dessa analyser. Även om varje uttalande

om utvecklingen framöver måste framstå som osäkert, torde dock försiktigheten

bjuda att räkna med en stigande trend. I sammanhanget må också

ihågkommas, att markkarteringen inte bara avser åkerjord utan även

trädgårdsjord och skogsjord, områden inom vilka viss ökning av analysverksamheten

torde få anses sannolik. Beaktas bör härvid, att SLK redan

börjat utveckla skogsjordanalys för gödslingsrådgivning. Likaså har SLK

sökt stimulera intresset för undersökning av krukväxtjord och krukväxtnäring.

Utredningen finner inte övertygande skäl förebragta för den optimistiska

prognos, som präglar sakkunnigförslaget. Å andra sidan måste hänsyn tas

till att jordanalyserna i stor utsträckning måste komma att omfatta bestämning

av flera element än hittills och att man börjat kräva kortare leveranstider.

1 fråga om fodermedelsanalyserna — den andra stora gruppen inom SLK:s

och en inte ringa del av analyslaboratoriets arbetsmaterial — gäller att anlalet

prov vid förstnämnda institution varierat inom trånga gränser. Inemot

hälften av proven härrör från statens jordbruksnämnd. Vid analyslaboratoriet

kan en större ökning noteras i antalet prov av torra fodermedel. Fodermedelslagen,

med ikraftträdande den 1 juli 1962, förutses emellertid med

stor sannolikhet komma att öka antalet prov. Likaledes måste man räkna

med en ökning av analysarbetet till följd av att analyserna av fett och äggvita

måste utbyggas.

Huruvida antalet botaniska analyser kan komma att öka, är det f. n. svårt

att uttala sig om, bl. a. av den anledningen att den nya fodermedelslagens

inverkan inte kan förutses. Med hänsyn till dessa analysers stora värde inte

bara för tolkningen av resultaten av forskning och försök utan även i många

fall för praktiken synes en ökning inte utesluten.

Enligt utredningens mening torde någon större ökning av antalet analyser

av oljeväxtfrö inte vara att vänta. Det är emellertid angeläget, att sådana ut
2

Bihang till riksdagens protokoll 196i. i samt. Yr 78

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

förs vid SLL bl. a. med hänsyn till säsongvariationerna vid laboratoriet.

Jordproven börjar strömma in i oktober och leveranserna härav fortsätter

sedan i november och december. Oljeväxtfröerna däremot har säsong tidigare.

De oljeväxtfrökvantiteter man för SLL:s del i första hand torde ha att

räkna med härrör från institutionerna i Ultuna.

Organisation och personal. Utredningens överväganden på grundval av

kvantitetsprognosen leder fram till att organisationen inte nu bör ges större

omfattning än vad sakrevisionen föreslog år 1955.

Utredningen utgår från att SLL skall ledas av en styrelse, där jämväl föreståndaren

för laboratoriet har säte. Däremot har utredningen inte blivit

övertygad om behovet av det rådgivande organ, som skisserats i sakkunnigförslaget.

Det önskvärda närmare samarbetet med hushållningssällskapen

inom upptagningsområdet, andra institutioner med närbesläktade uppgifter

och uppdragsgivande myndigheter torde, i den mån dessa inte är företrädda

i laboratoriets styrelse, lämpligen böra tillgodoses genom konferenser mellan

laboratoriets ledning och vederbörande.

Övervägande skäl finner utredningen tala för att den omedelbara ledningen

av en institution av den relativt begränsade omfattning, som det här gäller,

ligger i händerna på en vetenskapligt utbildad föreståndare, placerad i

lönegrad B 3. Uppenbarligen bör emellertid vid tillsättningen all möjlig hänsyn

tas till administrativ och ekonomisk kunnighet.

I fråga om den inre organisationen av laboratoriet har utredningen inte

blivit övertygad om lämpligheten av att genomföra en sträng sektionsindelning.

Ej heller synes det praktiskt att hålla den metodforskning, som utgör

ett viktigt led i laboratoriets arbete, helt avgränsad från verksamheten i övrigt.

Däremot bör tillgången på vetenskapligt kvalificerad personal utmätas

på sådant sätt, att goda förutsättningar föreligger för sagda forskning. Vid

sidan av föreståndaren bör med tanke härpå finnas en laborator i lönegrad

A 26, vilken i fråga om den vetenskapliga utbildningen skall komplettera

denne. Ledningen för rutinanalysarbeten bör tillkomma två förste kemister,

den ene främst för jordanalyser, den andre för fodermedels- och övriga analyser.

I övrigt beräknar utredningen SLL:s personal i huvudsaklig anslutning

till vad sakrevisionen föreslog år 1955 jämväl vad angår det kamerala

arbetet. Med hänsyn till vikten av att laboratoriet i fall av behov skall kunna

biträda vid provtagningen även av handelsvaror, har ett av sakrevisionen

föreslaget biträde utbytts mot en provtagare i A 15.

Tillsammans upptar personalförteckningen 34 befattningshavare, mot f. n.

50. Personalstaten får följande utseende.

Lönegrad

1 föreståndare, benämnd professor............................ B 3

1 laborator ................................................. A 26

2 förste kemister............................................ A 23

1 botanist .................................................. A 21

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964- 19

Lönegrad

1 förste assistent............................................ A 21

2 assistenter................................................ A 19

1 provtagare................................................ A 15

1 förste laboratorieassistent .................................. A 13

1 registrator och kassör...................................... A 12

2 laboratorieassistenter ...................................... A 11

1 institutionstekniker........................................ A 9

4 laboratoriebiträden .................................. högst A 9

1 institutionsvaktmästare .................................... A 7

1 kanslibiträde ............................................. A 7

12 institutionsbiträden .................................. högst A 5

1 kontorsbiträdc ...................................... högst A 5

1 ritbiträde........................................... högst A 5

Lokalfrågan. Ehuru sakrevisionen utgått från en icke obetydligt större

arbetsvolym än de senaste årens utveckling bekräftat, tillstyrker utredningen

— som anser det välbetänkt att byggnaden planeras med tanke på ett

växande lokalbehov — att lokalprogrammet i enlighet med revisionens förslag

får omfatta en golvyta av omkring 2 200 m2. Härav följer att utredningen

inte funnit motiverat, att programmet i enlighet med 1958 års sakkunnigförslag

utökas till en yta av 2 500 m2.

Utredningen framhåller, att den inte ingått på en detalj granskning av lokaldispositionerna.

Den fortsatta bearbetningen kommer med stor sannolikhet

att nödvändiggöra jämkningar med hänsyn till den senare utvecklingen

särskilt i vad avser de olika lokalernas storlek och gruppering. Det bör ankomma

på ledningen för SLK och analyslaboratoriet att i samråd med

byggnadsstyrelsen överväga lokaldispositionen inom ramen för angivna lokalprogram.

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa

jordbruksanstalters förläggning förslag rörande SLL

Angelägenheten av att det nya laboratoriet snarast kan träda i funktion

betonas kraftigt. Samtidigt beklagar flera remissinstanser, att utredningen

inte på samma gång behandlat frågan om den lokala lantbrukskemiska verksamhetens

organisation. Utredningens förslag i stort tillstyrks dock allmänt.

Styrelsen för SLK anser att beslut om byggnad och utrustning och möjligen

personalförteckning bör fattas snarast, medan ställningstagandet till kostnader

och intäkter uppskjuts i avvaktan på kompletterande utredningar. Enligt

ledamoten av lantbrukshögskolans styrelse, professor Y. Gustafsson

bör — utan att byggnadsfrågan fördröjs — SLL:s organisatoriska ställning

omprövas. Härvid synes böra övervägas en samorganisation med lantbruksförsöksverksamheten,

som kan beräknas bli SLL:s dominerande beställare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 ur 196 i
Arbetsuppgifter.

Det tillstyrks över lag att SLL:s verksamhet skall avse

jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Hushållningssällskapens

förbund och styrelsen för SLK påpekar, att det inte är

möjligt att nu med säkerhet uttala sig om försöksverksamhetens efterfrågan

på analyser. Värmlands läns hushållningssällskap understryker betydelsen

av att analysbevisen ger den enskilda uppdragsgivaren praktisk

ledning.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser, att SLL bör ges

kapacitet för att kunna ombesörja kemiska brunnsvatten undersökningar

begärda av i första hand jordbruket inom Uppsala län. Enligt

statens provningsans tält synes alla institutioner mer eller mindre ta avstånd

från vattenanalyser. Anstalten framhåller önskvärdheten av

att någon statlig institution får sig tilldelad uppgiften att på begäran utföra

analyser av vatten för invärtes bruk. Styrelsen för lantbrukskemiska kontrollstationen

i Skara anser att, eftersom kontroll av standard isering

och pastörisering av mjölk samt rutinmässiga k em

i s k-b akteriologiska vatten undersökningar av praktiska

skäl i stor omfattning utförs av de lantbrukskemiska kontrollstationerna,

även det centrala laboratoriet bör bedriva sådan verksamhet. Styrelsen anser

tillika att centrallaboratoriet och kontrollstationerna bör utöva kontroll

av vissa livsmedel, t. ex. charkuterivaror. Beträffande m j öl k analyser

anför styrelsen för statens institut för folkhälsan följande.

Styrelsen vill framhålla önskvärdheten av att man inväntar statsmakternas

beslut i anledning av 1954 års mjölkkommittés betänkande, innan man

fastslår att SLL inte skall utgöra organ för pastöriseringsundersökningar. I

annat fall skulle pastöriseringskontrollen kunna äventyras. Med nuvarande

analysantal vid SLK (mindre än 100 per år) torde det visserligen vara möjligt

för institutet att överta pastöriseringsefterkontrollen, men skulle analysernas

antal väsentligt öka, kan svårigheter uppstå, eftersom varken institutets

nuvarande eller föreslagna personal eller dess lokaler är avpassade för

ett stort tillskott av mjölkanalyser. I det förslag till utbyggnadsprogram för

institutet, som föreligger, har förutsatts att antalet rutinanalyser skall minska

inom födoämneshygieniska avdelningens kemiska sektion.

Delade meningar råder huruvida SLL bör utrustas för att utföra analyser

av oljeväxtfrö. Lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad

anser detta vara ur nationalekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt,

eftersom arbetet på de laboratorier som nu utför sådana analyser samtidigt

måste minska eller nedläggas. Sveriges utsädesförening har intet att erinra

mot att SLL får dylika resurser, särskilt med hänsyn till de vetenskapliga

institutionernas vid lantbrukshögskolan behov av kemiska oljeväxtanalyser

av såväl enklare som mera komplicerad art.

Ingen remissinstans har något att erinra mot att centrallaboratoriet i

princip befrias från skyldighet att utöva offentlig kontroll. Vad

gäller gödselmedelskontrollen framhåller emellertid styrelsen för SLK och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 7S dr 1961

statens jordbruksnämnd, att denna kontroll bör åvila SLL, så länge inget

annat organ ålagts att omhänderha den.

I fråga om forskningen vid SLL anför styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt, att en del av de för metodutvecklingsarbetet nödvändiga

grundforskningsproblemen inte sällan torde med fördel kunna bearbetas

vid laboratoriet.

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden. Styrelsen

för skogshögskolan påpekar, att det från skogshögskolans sida inte framförts

några önskemål om att för s k o g 1 i g a analyser inrätta ett kommersiellt

laboratorium liknande SLL. Styrelsen fortsätter.

Åtskilliga analysuppdrag från den skogliga praktiken och även från forskningssidan

kan med fördel hänvisas till SLL. Ju bättre resurser för analys

av skogsjordprover SLL får, desto större del av det mera rutinbetonade

skogliga analysmaterialet kan överlåtas dit.

Vad som däremot inom den skogliga forskningen ter sig som ett utomordentligt

angeläget önskemål och som även beaktats i Kungl. Maj :ts proposition

1961: 118 är att tillgodose behovet av kvalificerad kemisk sakkunskap,

som bl. a. kan biträda olika institutioner inom skogshögskolan med råd och

viss service och som kan ombesörja sådana analysuppgifter, som inte lämpar

sig att skicka bort på grund av provens beskaffenhet, t. ex. färskt fysiologiskt

material, prov där endast minimala kvantiteter står till förfogande

eller prov med innehåll av radioaktiva isotoper i farliga koncentrationer. Det

gäller också sådana analyser, där för rutinanalys lämpliga metoder inte föreligger.

Det skogskemiska laboratoriet, som till en början kommer att förestås

av en laborator och ingå i den skogsekologiska institutionen, skall givetvis

också delta i arbetet på utvärderingsnormer för skogsj ordsanalyser

och därmed verksamt bidra till att mängden skogsjordanalyser vid SLL

med tiden ökar. Det är givetvis också meningen, att laboratorn i skogskemi

skall bedriva egen forskning inom skogsmarkkemien eller angränsande områden.

Ett verksamhetsområde, där en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan

SLL och det skogliga laboratoriet kan behöva göras, torde vara arbetet på utvärderingsnormer

för skogsjordanalyser och på de analysserier av måttlig

omfattning och med icke rutinmässigt tillämpade metoder, som därvid kan

erfordras. Enligt 1958 års sakkunnigförslag skulle SLL inte få syssla med

utvärderingsnormer, varför huvudansvaret för denna verksamhetsgren med

nödvändighet måste falla på den skogliga expertisen. Enligt utredningens

förslag ges inte något sådant — som det för övrigt vill synas svagt motiverat

— förbud. Emellertid har forskningssektionen inom SLL försvagats, och

det framstår därför alltjämt som nödvändigt att utvärderingsnormerna för

skogsjordanalyser till stor del utarbetas inom de skogliga forskningsinstitutionerna,

givetvis i samarbete med SLL.

Statens provningsanstalt har intet att erinra mot att analyser av gödselmedel

hänvisas till SLL men framhåller, att provningsanstalten anser

sig ha skyldighet att, om så påfordras, utföra dylika analyser i den utsträckning

detta faller inom anstaltens kompetensområde.

Styrelserna för frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping anser det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196''i

felaktigt att hänskj uta v attenh altsbestämningar na av spannmål

och fröer i samband med skördeskadeskyddet till lantbrukskemiska

organ. Dessa uppgifter utjämnar säsongvariationerna i frökontrollanstalternas

arbete. Styrelsen för lantbrukskemiska kontrollstationen i Jönköping

anser däremot i likhet med utredningen, att vattenhaltsbestämningarna

bör hänvisas till SLL och de lokala lantbrukskemiska stationerna. Statistiska

centralbyrån befarar, att ett genomförande av utredningens förslag skulle

medföra ett betydligt sämre resultat ekonomiskt och tidsmässigt än den av

centralbyrån i viss utsträckning genomförda organisationen, samt anför.

För spannmål omfattar skördeuppskattningarna provtagning av ca 80 000

ytor av en kvadratmeters storlek. Skörden från dessa ytor förpackas i säckar,

vilka hopsamlas till fyra tröskningsstationer, belägna i Uppsala, Kristianstad,

Jönköping och Karlstad.

Från tröskningsstationerna överförs 37 000 sädesprover till laboratorium

för vattenhaltsbestämning. Tidigare anlitades enbart utomstående laboratorier,

men 1961 har proven från två av tröskningsstationerna analyserats i

statistiska centralbyråns egen regi vid ett laboratorium i anslutning till

tröskningsstationen i Uppsala. Avsikten är att fr. o. m. 1962 förlägga alla

vattenhaltsbestämningar dit.

Under 1961 har vattenhaltsbestämning av samtliga ca 8 000 vallprover

skett vid utomstående laboratorier, men centralbyrån planerar att utföra

även dessa vid laboratoriet i Uppsala.

Enligt den tidigare tillämpade ordningen begärde centralbyrån varje år

uppgift från olika anstalter om det pris till vilket de skulle vara beredda att

åta sig vattenhaltsbestämningar för verkets räkning. Anstalterna begärde då

i regel ersättning enligt den av lantbruksstyrelsen fastställda taxan, ehuru

med viss rabattering. Genom omläggningen till vattenhaltsbestämning i egen

regi beräknas totalkostnaderna ha minskat från ca 175 000 kr. till 65 000 kr.

per år. I beloppet 65 000 kr. har härvid inräknats såväl löner, omkostnader

etc. som kostnader för arbetsledning, lokaler, avskrivningar å utrustning

o. d.

Vid en bedömning av den beräknade besparingen bör följande beaktas.

Genom att arbetsrutinen kan nära anslutas till arbetet vid tröskningsstationerna

erhålls en jämn arbetsbelastning och förutsättningar skapas för en

rationell drift av laboratoriet. Stordriftens fördelar kan utnyttjas. Personalen

är timanställd och någon spilltid uppstår inte. Arbetsledningen samordnas

med ledningen av den tröskningsstation, som är belägen i samma lokal.

Denna utgörs av en förhyrd f. d. ladugård, vilken upprustats i erforderlig

utsträckning. Laboratoriet har erhållit fullgod utrustning, men denna är inte

speciellt dyrbar. Då även lokalkostnaderna är begränsade utgör den korta

användningstiden per år — ca tre månader — ingen större ekonomisk belastning.

Några svårigheter att få tillräckligt kvalificerad personal har inte

förelegat 1961.

Vid omläggningen av vattenhaltsbestämningarna har förenklade rutiner

kunnat införas utan att eftersätta säkerheten. För spannmål som tröskas i

Uppsala överförs proven till vattenhaltsbestämning i samma byggnad. Vidare

har registreringen kunnat förenklas och det färdiga analysresultatet ges sådan

form att den fortsatta bearbetningen vid centralbyrån underlättas. Vissa

nackdelar följer givetvis av att verksamheten måste nyorganiseras varje år,

men dessa nackdelar synes inte vara särskilt störa och ger sig dessutom

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b 23

främst till känna på ett förberedande stadium och inte under verksamhetens

gång.

Analyserna utförs helt enligt lantbruksstyrelsens anvisningar, vilket bl. a.

innebär att dubbelbestämningar (i vissa fall trippelbestämningar) alltid

görs. Enligt den tidigare ordningen gjordes i regel endast enkelbestämningar.

Vid dubbelbestämningar skulle kostnaden för det äldre systemet

sannolikt varit väsentligt högre än nyss angivits.

I fråga om snabbhet och administrativ enkelhet synes man inte kunna

undvika att den av utredningen föreslagna ordningen blir mindre fördelaktig.

Hur stora nackdelarna skulle bli sammanhänger dock med stationernas

möjlighet att anpassa sina rutiner till arbetsgången i skördeuppskattningarna.

Beträffande kostnaderna skulle rabatter av omkring 80 procent

erfordras vid nuvarande taxa. Vid framräknandet av detta tal har hänsyn

tagits till dels beräknade besparingar, dels tidigare erhållna rabatter, dels

även kravet på att dubbelbestämningar genomgående skall utföras. En taxehöjning

skulle aktualisera behov av ännu större rabatter.

Lantbruksstyrelsen anser, att statliga myndigheter och organ, som har

behov av lantbrukskemiska analyser, bör åläggas utnyttja SLL. Dock bör

SLL:s styrelse kunna medge, att undersökningar delegeras till annat under

kontroll stående laboratorium, såsom de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna.

Styrelsen för SLK framför liknande synpunkter.

SLL:s geografiska verksamhetsområde. Enligt lantbruksstyrelsens mening

kan det inte utan vidare förutsättas att de hushållningssällskap, som enligt

utredningen skall tillhöra SLL:s uptagningsområde, finner detta förenat

med sina intressen, i synnerhet inte om —• vilket lantbruksstyrelsen håller

före — taxorna inte kan hållas lika vid alla laboratorier. Därtill kommer

att möjligheterna att ingripa i de lokala lantbrukskemiska stationernas

verksamhet väsentligt minskats, sedan statsbidragen till verksamheten indrogs

1960. Styrelsen för SLK betecknar förslaget om att laboratoriernas

verksamhetsområden skall regleras genom överenskommelser mellan hushållningssällskapen

som ett önsketänkande. Styrelsen för lantbrukshögskolan

finner det tveksamt om inte hushållningssällskapen i princip bör täcka

sitt analysbehov hos viss bestämd kemisk station. Även styrelserna för

lantbrukskemiska stationerna i Jönköping och Luleå hyser betänkligheter

mot utredningens uppläggning.

Kalmar läns södra hushållningssällskap anför genom sitt förvaltningsutskott

bl. a. följande.

Ehuru det torde möta betydande svårigheter att nå fram till en ändamålsenlig

lösning på frågan om antalet kemiska stationer, deras lokalisering

m. in. synes det inte uteslutet, att den väg som angetts av utredningen,

d. v. s. överenskommelser mellan hushållningssällskapen, kan leda till målet.

Förvaltningsutskottet vill tillstyrka, att försök i denna riktning görs.

Om erforderliga överenskommelser skall kunna träffas, bör en grundlig och

helt förutsättningslös utredning i saken först göras. Med hänsyn till att

läget på hithörande område sedan länge är oklart, vill utskottet förorda att

en dylik utredning snarast igångsätts. Enligt utskottets mening bör man

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964

vid utredningens bedrivande inte vara främmande för att pröva jämväl nya

former för verksamhetens organisation. Bl. a. synes man böra överväga den

ekonomiska föreningen eller aktiebolaget såsom form för hushållningssällskapens

gemensamma bedrivande av ifrågavarande analyseringsverksamhet.

Hushållningssällskapens förbund delar utredningens uppfattning all hushållningssällskapen

inte skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov vid

viss kemisk station utan anser i likhet med utredningen, att hithörande frågor

i första hand bör lösas genom inbördes överenskommelser sällskapen

emellan. Förbundet är också berett att medverka till att åstadkomma en sådan

lösning och tillägger, att det härvid även synes böra allvarligt prövas,

om inte samarbetet sällskapen emellan i fråga om lantbrukskemisk analysverksamhet

horde -— på sätt Kalmar läns södra hushållningssällskap skisserat

— ytterligare fördjupas. Härigenom skulle man måhända även kunna

tå en lösning på den nu så besvärliga och irriterande frågan om taxorna

för lantbrukskemiska analyser.

Styrelsen för SLK påpekar som ett märkligt förhållande, att enligt utredningens

mening ett län, vars gräns går endast några mil från Uppsala,

inte skall tillhöra SLL:s upptagningsområde.

Mot utredningens konstaterande, att ett bortfall av Östergötlands län från

centrallaboratoriets upptagningsområde skulle innebära en allvarlig begränsning

av SLL:s arbetsmaterial, genmäler styrelsen för lantbrukskemiska

kontrollstationen i Jönköping att motsvarande konstaterande kan göras

beträttande Jönköpings-stationens upptagningsområde, om nämnda län

skall hänföras till SLL.

Flera remissinstanser uttalar sitt gillande av utredningens synpunkter på

Orebro-stationens tortsatta uppgifter i den lokala organisationen.

Kvantitetsprognos. Styrelsen för lantbrukshögskolan påpekar, att lan tbru

k shögskolans analysbehov, som redan nu överstiger analyslaboratoriets

kapacitet, med säkerhet kan beräknas öka avsevärt.

Statens jordbruksnämnd samt Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas

förening delar utredningens åsikt att analysverksamheten på

foder medelsom rådet kommer att öka. Utredningens mening att

man inte har anledning räkna med någon större arbetsbelastning för SLL

beträttande analyser avoljeväxtfrö vinner stöd av jordbruksnämnden

och Sveriges oljeväxtintressenter.

Organisation och personal. Stockholms läns och stads hushållningssällskap

ifrågasätter om inte en rådgivande nämnd av det slag som

förordats i 1958 års sakkunnigförslag skulle öka möjligheterna till erforderligt

samarbete med hushållningssällskapen. Även Riksförbundet Landsbygdens

folk förordar att en rådgivande nämnd inrättas. Nämnden bör utgöras

av i första hand föreståndaren för SLL, en representant för varje

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 196 i

hushållningssällskap inom SLL:s upptagningsområde samt en representant

för lantbrukshögskolan.

Styrelsen för lantbrukshögskolan anser att i SLL:s styrelse bör ingå

två representanter för lantbrukshögskolan, varav en skall företräda det

kemiska fackområdet.

Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens uppfattning

att laboratoriet bör ledas av en föreståndare med vetenskaplig

utbildning. Styrelsen för SLK påpekar i detta sammanhang,

att föreståndaren i viss utsträckning bör medverka i metodforskningen.

Några instanser anser att utredningen bort föreslå en indelning av laboratoriet

i sektioner. Huvudmotivet är att utvecklingsarbetet befaras

bli åsidosatt för den rutinmässiga verksamheten, om inte särskild personal

avdelas till en sektion för metodforskning. Styrelsen för SLK anser för sin

del att denna fråga bör ankomma på SLL:s styrelse att själv lösa. I praktiken

får man ta hänsyn till de olika befattningshavarnas speciella intressen

och förutsättningar för olika uppgifter. Vad särskilt angår metodforskningen

måste tillses att denna inte ensidigt inriktas på en grupp av analysobjekt.

Värmlands läns hushållningssällskap anser det erforderligt att åtminstone

en av de två främsta befattningshavarna vid laboratoriet —- i första

hand laboratorn — har agronomiska kunskaper.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt finner det berättigat

att inrätta en laborator stjänst även för rutinanalysarbetet. Eventuellt skulle

i stället en av de föreslagna assistenttjänsterna kunna ugå ur personal staten.

Styrelsen ifrågasätter också om inte lönegradsplaceringen för den ledande

personalen i flera fall blivit för låg. Styrelsen för lantbrukshögskolan

ifrågasätter för sin del om inte en eller ett par assistentbefattningar i

reglerad befordringsgång skulle utgöra en synnerligen önskvärd utvidgning

av personalstaten, bl. a. med tanke på rekryteringsbehovet såväl inom SLL

som vid de lokala stationerna. Styrelsen för SLK anför följande erinringar

avseende föreslagen personal.

De tre befattningshavare, som avses för kansli och kamerala uppgifter,

motsvarar endast vad som redan finns vid SLK. Nu tillkommer den vid

analyslaboratoriet bedrivna verksamheten. SLL kommer att behöva arbetskraft

för skötsel av telefonväxel. Vidare behöver SLL en kamrerare, som

kan svara för en vidgad bokförings- och redovisningsverksamhet och från

föreståndaren avlasta personalärenden m. m. Kamreraren bör placeras i

lägst A 19. I samband därmed bör befattningen som registrator och kassör

ändras till förste kansliskrivare. Eventuellt kan befattningen ändras till

kontorist.

Det är viktigt att SLL får en provtagare till sitt förfogande, men troligtvis

blir han inte fullt sysselsatt med provtagningsuppgifter. Han bör därför kunna

utnyttjas även för egentligt analysarbete. För att kunna erhålla en be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1961

fattningshavare med erforderliga kvalifikationer bör tjänsten benämnas

provtagare och assistent och placeras i lönegrad A 19.

Statskontoret anser sig kunna godta den föreslagna personalstaten. Enligt

lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad synes personalen vara

tilltagen i överkant. Det bör enligt kontrollstationen vara möjligt även för

cn statlig institution att i viss utsträckning variera antalet anställda efter arbetets

omfång och ha tillfälligt anställda under högsäsong.

Lokalfrågan. Styrelsen för SL K anför följande.

Styrelsen anser en lokalram av ca 2 200 m2 golvyta alltför trång. Bl. a.

behövs större utrymme för botaniska analyser, plats för mörkrum samt

utrymme för vissa radioaktiva undersökningar. Även om en ökning av byggnadsvolymen

innebär ökade kostnader, kan å andra sidan en senare utvidgning

av utrymmena bli svår att genomföra på ett ändamålsenligt sätt. Byggnaden

bör därför från början göras relativt rymlig. Med hänsyn till svårigheten

att nu bedöma den totala omfattningen av SLL:s verksamhet vill styrelsen

emellertid begränsa sig till att föreslå en ökning av byggnadens golvyta

med lägst 100 m2.

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska

analysverksamlieten

Allmänt. Den sakkunnige överväger, om det finns anledning för staten

att reglera eller ekonomiskt stödja den lokala lantbrukskemiska verksamheten.

Den egentliga kommersiella driften skall vara självbärig, varför staten

inte på denna grund bör utge bidrag. Likaledes bör den upplysande och rådgivande

verksamheten i stort sett vara självbärig, då den i huvudsak kan betraktas

som kundanskaffningsarbete. I stor omfattning torde detta slag av

arbete utföras av hushållningssällskapen i samband med övrig verksamhet

inom området. Den kvarstående mera betydelsefulla anledningen till att staten

skulle understödja verksamheten torde finnas i det allmänna intresset av

att föreståndaren har en viss kompetens. Denna kompetens är nämligen

högre än vad som skulle krävas för ledningen av allenast den kommersiella

driften. Chefen för stationen bör kunna framvisa en tillräckligt hög kompetens

för att analysstället skall kunna hävda sig utåt, i synnerhet vid skiljeanalyser.

Föreståndaren måste dessutom besitta denna högre kompetens för

att kunna uppehålla erforderligt samråd med grundforskande institutioner,

med hushållningssällskapens tjänstemän och med SLL.

Den sakkunnige diskuterar även frågan om ett förstatligande av stationerna

men finner inte anledning föreslå ändring i rådande finansieringsförhållanden.

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna. För att få ett

underlag för bedömningen av behovet och lokaliseringen av de kemiska stationerna

har den sakkunnige undersökt utvecklingen beträffande de analysobjekt

som främst kommer i fråga. Det konstateras, att i förhållande till

1930-talets läge en stark expansion skett beträffande jordanalyser och i någon

mån beträffande analyser av växtprodukter, medan analyskvantiteten

för mjölk- och mejeriprodukter starkt sjunkit, då mejeriindustrien numera

själv utför sina driftanalyser. Rörande analyser utanför arbetsområdet

märks en betydande ökning av vattenanalyser.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 19(>i

Frågan om behovet och lokaliseringen av kemiska stationer prövas från

två bestämda förutsättningar, nämligen att stationernas verksamhet skall

vara självbärig och att samtidigt deras kontaktmöjligheter med verksamhetsdistrikten

skall bli de bästa möjliga. Därvid strävas efter att uppnå ett

optimalt läge. Samtidigt berörs frågan om möjligheterna att specialisera

verksamheten. Med hänsyn till det relativt stora antalet analysobjekt, frågan

om serieanalyser samt de förekommande säsongvariationerna anser den

sakkunnige, att inte mycket står att vinna på att organisatoriskt genomföra

cn specialisering i detta sammanhang. Däremot förordas, att i den interna

arbetsuppläggningen stationerna i samråd försöker komma fram till en

lämplig lösning, vilket tidigare skett beträffande bl. a. analys av oljeväxtfrö.

Som utgångspunkt för slutsatserna angående antalet erforderliga stationer

har den sakkunnige haft den förlustbringande verksamheten vid de flesta

stationerna under senare år. Då denna synes ha uppstått av för låg analyskvantitet,

har tanken varit att minska antalet stationer. Den sakkunnige anser

sig dock inte böra föreslå så genomgripande åtgärder främst på den

grunden, att det är uppenbart att analyskvantiteten för landet i sin helhet

bör kunna ökas genom lämpliga åtgärder. Vissa förändringar av verksamlietsdistrikten

anses böra genomföras. Däremot vill den sakkunnige inte förorda

en utökning av antalet stationer, varför det inte finns utrymme för stationen

i Örebro i den statsunderstödda organisationen.

Den sakkunnige prövar dessutom frågan om ett utbyte av antingen stationen

i Skara eller stationen i Jönköping mot stationen i Örebro och ett utbyte

av stationen i Luleå mot ett laboratorium i Röbäcksdalen men finner inte anledning

att förorda ett sådant utbyte. Även andra alternativ diskuteras. Beträffande

stationen i Visby framhålls, att dess bibehållande inte synes vara

helt befogat av lantbrukskemiska skäl.

Verksamhetsdistrikten föreslås bli utökade för stationen i Jönköping med

Östergötlands län, för stationen i Skara med Värmlands län och för stationen

i Luleå med Jämtlands och Västernorrlands län, medan för stationerna

i Visby och Kristianstad distrikten skulle bli oförändrade. Distriktet för SLL

skulle i motsvarande omfattning reduceras. De utökade distrikten skulle ge

bättre möjligheter till självbärig drift.

Konkurrensförhållanden. Stationernas konkurrensförhållanden undersöks

därefter. I första hand diskuteras den icke statsunderstödda stationen i Örebro

samt kemiska avdelningen vid utsädesföreningen i Svalöv. Stationen i

Örebro synes dock ha konkurrerat allenast med det statliga laboratoriet, medan

den kemiska avdelningen i Svalöv bedrivit en omfattande lantbrukskemisk

verksamhet åtminstone i södra delarna av landet, vilket den sakkunnige

anser inte vara lämpligt. Han föreslår, att stationen i Örebro upphör med

sin verksamhet och att laboratoriet i Svalöv begränsar den lantbrukskemiska

analysverksamheten till att omfatta i huvudsak analysobjekt från förädlingsverksamheten.

Även de lokala frökontrollanstalterna har i någon mån bedrivit analysverksamhet

inom stationernas kompetensområde, vilket enligt den sakkunniges

uppfattning bör upphöra.

Arbetsuppgifter. Beträffande arbetsuppgifterna för stationerna föreslår

den sakkunnige i stort sett detsamma som för det statliga laboratoriet. Dock

anses, att den offentliga kontrollen av handeln med fodermedel och handels
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964-

gödsel bör utgå ur arbetsuppgifterna och hänföras till det statliga laboratoriet.

Dessutom bör stationerna kunna remittera udda analyser till SLL, särskilt

sådana som kan anses vara av allmän betydelse.

Stationerna bör kunna åta sig analyser utanför kompetensområdet men

endast under förutsättning av att de är självbäriga, att de sker i samråd

med den inrättning, inom vars kompetensområde de faller, samt att de inte

inkräktar på stationernas arbete inom det egna kompetensområdet. Tillsynsmyndigheten

bör övervaka verksamheten och stationerna bör lägga upp

lämplig kostnads- och intäktsbokföring för de olika analysobjekten för bedömningen

av deras bärighet.

Rörande frågan om arbetsuppgifternas framtida kvantitet förväntar den

sakkunnige en kraftig ökning av analyskvantiteten för jordprov, därest

markkarteringsarbetet intensifieras bl. a. genom att bättre resurser för provtagningen

tillhandahålls. För samrådsanalyser, främst vattenundersökningar,

väntas även en ökning.

Organisation m. m. Den sakkunnige föreslår, att styrelse för lantbrukskernisk

station skall erhålla i stort sett den sammansättning, som gäller

för veterinärbakteriologiskt laboratorium. Genom att varje hushållningssällskap

kan få en ledamot i styrelsen för den kemiska station, inom vars distrikt

sällskapet ingår, förväntas en bättre kontaktverksamhet mellan station

och hushållningssällskap.

Rörande personalen föreslår den sakkunnige, att förste kemist inte skall

behöva anställas vid stationerna, då de kvalificerade uppgifterna inte har

så stor omfattning. I övrigt understryks nödvändigheten av att deltidsanställning

av personal, vilket betingas av säsongvariationerna, tillämpas i

största möjliga omfattning.

Beträffande kompetenskraven å den högre personalen anser den sakkunnige

det betydelsefullt, att de inte förändras på annat sätt än att »vana

vid lantbrukskemiska analyser» utbyts mot »vana vid kemiska analyser».

I lokal- och utrustningsfrågorna finner den sakkunnige inte anledning

föreslå några mera genomgripande åtgärder.

Kostnadsfrågor m. m. Den sakkunnige har undersökt anledningarna till

att driften vid stationerna inte varit självbärig, varigenom förluster i stor

omfattning uppstått. Orsakerna härtill kan vara för låga taxor i förhållande

till verkliga kostnader, ogynnsamt utnyttjande av resurserna bl. a. beroende

av säsongvariationerna samt icke självbärig analysverksamhet av andra

skäl. Det har inte varit möjligt klarlägga i vilken omfattning var och en av

dessa orsaker medverkat till att förluster uppstått. Den sakkunnige finner,

att orsakerna i viss omfattning bör kunna elimineras. Taxesättningen

bör givetvis omprövas av vederbörande myndighet och ändring ske häri,

därest den visar sig vara oriktig. Icke självbärig verksamhet, vartill hänförs

den offentliga kontrollen på eget initiativ samt vissa enstaka analyser, hänvisas

i huvudsak till SLL. Den huvudsakliga orsaken till förlustbringande

verksamhet, nämligen ogynnsainL utnyttjande av resurserna, anses kunna

åtminstone delvis elimineras genom en ökning av analyskvantiteten med

hjälp av en mera ingående bearbetning av distriktet, i vissa fall en utökning

av distriktet, en utjämning av säsongvariationerna genom medgivande av

nedsättning av analysavgifterna samt en effektiverad arbetsledning med åtminstone

vissa besparingar å lönekostnaderna som följd.

Statsbidrag till de kemiska stationerna anses inte böra utgå till de egent
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 10(ii

liga driftkostnaderna för den kommersiella verksamheten. Däremot föreslås,

att ett statligt bidrag skall utgå till driftkostnaderna överhuvud motsvarande

skillnaden i lön till en föreståndare med den kompetens, som krävs

enligt reglementet, och till en föreståndare med kompetens erforderlig för

den egentliga kommersiella driften. Utredningen beräknar bidragsbeloppet

till skillnaden i lön mellan lönegraderna A 26 och A 21, eller till i runt tal

7 000 kr. för år och station.

Den sakkunnige föreslår även, att lån skall kunna beviljas stationerna

för anskaffning av utrustning. Med hänsyn till att stationerna redovisar egna

behållningar bör beloppet härför kunna begränsas till 100 000 kr. för samtliga

stationer.

Inspektion av de lantbrukskemiska stationerna bör ske på samma sätt som

1. n. 1 detta sammanhang berörs även frågan om sådan med stationerna konkurrerande

lantbrukskemisk analysverksamhet, som kan förekomma inom

stationernas kompetensområde vid analysställen tillhöriga direkt eller

indirekt statsunderstödd verksamhet. Den sakkunnige anser, att en given

förutsättning för att sådan verksamhet skall få förekomma är att den sker

efter medgivande av Kungl. Maj :t. I sådant fall skall analysstället vara föremål

för samma inspektionsförfarande som gäller för de lantbrukskemiska

stationerna.

Den sakkunnige föreslår vidare bl. a. att stationerna skall benämnas hushållningssällskapens

lantbrukskemiska stationer eller laboratorier och att

statsbidraget skall betecknas som statligt driftbidrag. I taxan bör intas föreskrift

rörande nedsättning av taxeavgift för utjämning av säsongvariationer

och att stationerna skall vara bundna till sina verksamhetsdistrikt.

VIII. Jordbruksanslagsu t redningens förslag rörande den lokala analysocli

kontrollverksamheten på jordbrukets område

Jordbruksanslagsutredningen har avgett sitt förslag i ämnet, sedan till

utredningen remitterats dels sakkunnigförslaget rörande den lokala lantbrnkskemiska

analysverksamheten, dels framställningar av Uppsala läns

hushållningssällskap och Hushållningssällskapens förbund om inrättande

av ett statsunderstött veterinärbakteriologiskt laboratorium i Uppsala samt

uppförande å hushållningssällskapens personalförteckning av chefsveterinärerna

vid sällskapens veterinärlaboratorier.

Utredningen finner organisationen av den lokala veterinärbakteriologiska

verksamheten inte vara helt tillfredsställande med hänsyn till såväl ekonomiska

som allmänt organisatoriska faktorer samt framlägger vissa riktlinjer

för en översyn. I det följande återges utredningens synpunkter och förslag i

den del de berör den lantbrukskemiska verksamheten.

En riktpunkt vid översynen synes böra vara att verksamheten vid veterinärlaboratorierna

skall vara effektiv och i ekonomiskt hänseende självlrärande.

För att detta mål skall kunna uppnås fordras i vissa fall att större

laboratorieenheter skapas. Utredningen anser därför att möjligheterna till

samgående mellan olika hushållningssällskap om gemensamma laboratorier

bör undersökas. Med hänsyn till önskvärdheten av att där så kan ske ned
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 år 1964

bringa lokal- och administrationskostnaderna bör man i detta sammanhang

även pröva möjligheterna att med de veterinärbakteriologiska laboratorierna

sammanföra vissa andra likartade institutioner, exempelvis 1) en lantbrukskemisk

avdelning, 2) en frökontrollavdelning samt — eventuellt — 3) ett

trädgårdslaboratorium.

Vid en sådan sammanföring av nämnda verksamhetsgrenar till regionala

lanlbrukslaboratorier, som bör ha karaktären av en självständig juridisk

person, erhålls möjlighet att utjämna uppkommande underskott å en viss

gren av laboratorieverksamheten med överskottet å en annan gren. I motsats

till vad förhållandet är beträffande de veterinära och lantbrukskemiska institutionerna

ger de lokala frökontrollanstalterna i mellersta Sverige ganska

betydande nettoöverskott. Sammanföringen kan jämväl leda till att några

av de nu verksamma veterinärlaboratorierna nedläggs. Härigenom utökas

djurantalet och den ekonomiska basen för de återstående. Motsvarande fördelar

av centraliseringen kan vinnas för de lantbrukskemiska stationerna,

om än i mindre omfattning. Angivna konsekvenser liksom andra fördelar av

sammanföringen torde förbättra det ekonomiska utfallet av verksamheten

vid de skilda laboratoriegrenarna i sådan grad att ett ianspråktagande av

överskottet å frökontrollverksamheten till täckande av underskott på andra

grenar måhända torde kunna undvikas.

En sådan sammanföring av olika laboratoriegrenar, som utredningen antytt,

bör även i andra avseenden kunna medföra besparingar i driften. Viss

materiel torde sålunda kunna inköpas och utnyttjas gemensamt. Vidare bör

i flera fall ett gemensamt utnyttjande av lokaliteterna kunna komma i fråga.

Ytterligare besparingar synes kunna uppnås genom utnyttjande gemensamt

även av viss personal. Härvid åsyftas först och främst personal för enklare

analysarbete. Ett ändamålsenligare utnyttjande av sådan arbetskraft underlättas

av att tämligen starka säsongväxlingar årligen uppkommer i laboratoriernas

verksamhet. Administrativ och kameral personal bör också kunna

utnyttjas gemensamt.

Även andra fördelar skulle kunna uppnås, därest en sammanföring kommer

till stånd. Gränserna mellan de olika analysgrenarna har blivit alltmer

diffusa. En sammanföring skulle otvivelaktigt skapa större enhet på området.

Genom bildandet av större laboratorieenheter synes vidare möjligheter

skapas att bättre än hittills betjäna t. ex. trädgårdsnäringen. Även på vattenvårdens

och livsmedelskontrollens områden torde bättre och utbyggda

laboratorieresurser vara till stor nytta. Enligt utredningens mening skulle

den tänkta laboratorieorganisationen kunna utgöra en lösning även av norrländska

problem på hithörande område. De nuvarande resurserna synes därstädes

vara alltför små. En placering av ett regionalt laboratorium i exempelvis

Umeå skulle otvivelaktigt i hög grad främja både husdjursskötseln

och växtodlingen i övre Norrland.

De framlagda riktlinjerna innebär inte att andra lösningar skulle vara

otänkbara. Klart är emellertid att nuvarande verksamhetsformer inte är

tillfredsställande ur finansiell och i viss mån organisatorisk synpunkt och

att man därför bör söka sig fram till nya former för den lokala kontroll- och

analysverksamheten på jordbrukets område. Riktpunkten bör vara att få

till stånd icke statsunderstödda laboratorieenheter, som i ekonomiskt avseende

är självbärande och som på ett effektivt sätt kan fullgöra de uppgifter,

för vilka de är avsedda. Man kan dock förutsätta att en eventuell omorganisation

i vissa fall kan medföra avsevärda kostnader av engångskaraktär,

kostnader som hushållningssällskapen inte har resurser att själva

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

bestrida. Utredningen anser det därför skäligt, att staten i sådana fall ger

visst ekonomiskt stöd i form av lånegaranti för att täcka uppkommande

kostnader av investeringskaraktär. Vid detta ställningstagande har utredningen

förutsatt, att visst bidrag av statsmedel, vars storlek utredningen inte

tagit ställning till, skulle utgå till dess den förutsatta rationaliseringen av

verksamheten genomförts.

Med hänsyn till spörsmålets innehåll och sammansättning ävensom till

statens relativt ringa inflytande över berörda lokala institutioners ekonomiska

förhållanden samt sambandet med icke statsunderstödda organs verksamhet

inom området förordar utredningen, att förhandlingar upptas med

vederbörande parter för att ernå en förbättrad organisation och ekonomisk

stabilitet i fråga om sådan analysverksamhet som här berörts. En av Kungl.

Maj :t utsedd förhandlare bör enligt utredningens uppfattning lämpligen

även erhålla uppdrag att göra en närmare översyn av sambandet mellan

den lokala analysverksamheten och den centralt bedrivna.

IX. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag

rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten m. m.

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning anför — efter

att ha granskat jordbruksanslagsutredningens principuttalanden om sammanföring

av hushållningssällskapens olika laboratorier till regionala

lantbrukslaboratorier — bl. a. följande i de frågor som berör den lantbrukskemiska

verksamheten.

Lokala frökontrollanstalter drivs nu av endast fyra hushållningssällskap,

de i Östergötlands (Linköping), Skaraborgs (Skara), Örebro (Örebro) och

Norrbottens län (Luleå). Vidare har sällskapet i Jämtlands län del i huvudmannaskapet

för anstalten i Törsta. Denna torde dock, såvitt nu kan bedömas,

liksom Luleå-anstalten stå inför nedläggande. I Linköping finns

inte någon kemisk station och örebro-stationen drivs i landstingets regi.

En sammanföring av anstalterna i fråga skulle alltså kunna aktualiseras

endast i Skara.

Samorganisation av veterinärbakteriologiska och kemiska laboratorier

skulle teoretiskt kunna tänkas endast på följande orter: Jönköping, Kristianstad

och Skara. I Linköping och Örebro skulle därjämte teoretiskt samorganisation

kunna ifrågakomma av frökontrollanstalten och veterinärlaboratoriet.

I Stockholm, Nyköping, Kalmar, Malmö, Falkenberg, Västerås

och Falun, där nu vcterinärlaboratorier är förlagda, saknas helt förutsättningar

för en samorganisation. Det är sålunda högst fem län, som härvid

kan komma under övervägande, detta dock under förutsättning att den

nuvarande förläggningen av veterinärlaboratorierna bibehålls.

Vid bedömningen av koordinationsuppslaget måste emellertid beaktas,

att veterinärlaboratoriernas verksamhet i grundläggande avseenden har en

väsentligen annan karaktär än frökontrollanstalterna och de kemiska stationerna.

Fältarbetet intar nämligen en dominerande plats i den veterinära

verksamheten, medan arbetet vid frökontrollanstalterna och de kemiska

stationerna bedrivs så gott som uteslutande inom laboratorierna. Jämfört

med vad som gäller i fråga om sistnämnda institutioner synes också inom

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196''r

veterinärlaboratorierna rutinpersonalen anmärkningsvärt fåtalig, under

det att den ledande personalen numerärt överstiger eller endast obetydligt

understiger analyspersonalen. Laboratoriepersonalen uppgick sålunda 1959

till 41 biträden vid elva laboratorier. Antalet veterinärer redovisas samtidigt

till 34. Den förefintliga organisationen bestyrker, att fältarbetet och

rådgivningsverksamheten dominerar bilden, liksom att möjligheterna till

»lån» av rutinpersonal vid ojämn arbetsbelastning mellan olika institutioner

för dessa laboratoriers del framstår såsom mycket begränsade, nära

nog såsom obefintliga. Enahanda synes förhållandet vara i fråga om kontorspersonalen,

som upptagits till sammanlagt 16, d. v. s. mindre än 1 1/2 i

genomsnitt per laboratorium. Tillika antyder personalläget, att veterinärlaboratoriernas

verksamhet svårligen kan präglas av de betydande säsongvariationer

som vitsordats i fråga om frökontrollanstalterna och, ehuru

mindre utpräglat, de kemiska stationerna.

Enär sålunda de lokala möjligheterna till en sammanföring av olika laboratorier

med veterinärlaboratorierna ter sig begränsade och då de senares

behov av rutinpersonal, vid jämförelse med de förstnämnda, likaledes

är av ringa storleksordning, synes några ekonomiska fördelar av nämnvärd

betydelse svårligen uppnåeliga på den av jordbruksanslagsutredningen

förordade vägen.

Den av jordbruksanslagsutredningen framhållna synpunkten att gränsdragningen

mellan de tre laborntoriegrnpperna skulle vara diffus saknar

allt berättigande vad frökontrollverksamheten angår i förhållande till veterinärlaboratorierna.

I fråga om den kemiska analysverksamheten kan

iakttagelsen äga giltighet endast beträffande vattenundersökningar, vilka

1958 totalt uppgick vid veterinärlaboratorierna till omkring 4 200 av de

sammanlagt till 738 000 uppgående undersökningarna. För övrigt utfördes

sagda år endast vid sju veterinärbakteriologiska laboratorier sådana undersökningar,

av vilka inemot hälften föll på Västerås. Tidigare var förhållandena

likartade, fastän under vissa år ännu färre veterinärlaboratorier

bedrivit sådan verksamhet. Under åren 1957 och 1958 var totalsiffrorna för

övrigt i sjunkande. Av intresse är att vid laboratorierna i Jönköping och

Kristianstad sådana inte utfördes, i Skara uppgick de till blott några tiotal,

medan de i Örebro nådde högre numerär. Endast i sistnämnda fall kan

sålunda den kemiska stationen sägas ha påverkats genom konkurrens från

veterinärlaboratoriets sida, men dessa institutioner har skilda huvudmän,

varför nu berörda förhållande ur de synpunkter, jordbruksanslagsutredningen

anlagt, saknar relevans.

Vad gäller spörsmålet om samordning av de lokala kemiska stationerna

och frökontrollanstalterna föreligger som redan sagts teoretiska förutsättningar

för en sådan allenast i Skara. Enligt vad utredningen inhämtat, har

i Skara de båda institutionerna redan inlett visst samarbete i syfte att

möta toppbelastningar. Detta uppges främst ha inneburit överflyttning av

vissa rutinanalyser från frökontrollanstalten till den kemiska stationen.

Anordningen underlättas därigenom att lokalerna är belägna i varandras

grannskap.

Kvalitetsanalyser av kvarnspannmål och utsädesspannmål utförs av frökontrollanstalterna

i stor utsträckning jämsides med kontrollarbetet i övrigt

och det kan därför inte vara praktiskt att splittra undersökningarna

genom att lägga dem på de kemiska stationerna. I den mån analyserna i

fråga ingår i centrala frökontrollanstaltens normala uppgifter, bör sådana

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 78 är 196} 33

givetvis också komma till utförande vid de lokala anstalterna, för så vitt

inte dessas huvudmän skulle finna skäl föreligga för en ändrad ordning.

Utredningen har sålunda kommit till dett uppfattningen, att de skäl, som

av jordbruksanslagsutredningen åberopats för en samlad översyn av hushållningssällskapens

analys- och laboratorieverksamhet, inte katt anses

bärande. I den mån vissa besparingar i driftskostnaderna kan stå att vinna,

t. ex. genom gemensamma inköp av förbrukningsmaterial eller vid de

kamerala ärendenas handläggning, torde man kunna utgå ifrån ätt huvudmännen

inte underlåter att Utnyttja förefintliga möjligheter. Staten lär

knappast ha anledning eller möjlighet att ingripa reglerande i berörda avseende,

sedan den direkta bidragsgivnlngen numera upphört.

Vad angår de lokala kemiska stationerna har utredningen tidigare i sitt

förslag till geografiskt verksamhetsområde för SLL förutsatt, att hushållningssällskapens

kemiska stationer- i Jönköping, Visby, Kristianstad, Skara

och Uuleå samt landstingets motsvarande institution i Örebro fortsättningsvis

skulle Vara Verksamma inom de områden, där de f. n. arbetar. I fråga

om Luleå-stationen skulle emellertid ändrade förutsättningar kunna inträda,

därest framdeles en filial till statslaboratoriet anordnas i Röbäcksdalen.

Tilläggas må likväl, att de företagna undersökningarna är ägnade att inge

tvekan, huruvida Jönköpings-sfdtionen i fortsättningen kan förutsättas

förfoga över ett tillfredsställande arbetsmaterial. Önskemålen från vissa

områden i södra delell av landet att kunna anlita Kristianstads-statiorten

uppbärs obestridligen av en stark motivering. Det synes emellertid böra

ankomma på de härvid närmast intresserade hushållningssällskapen att

samrådsvis träffa avgörande rörande den lämpligaste organisationen av

den kemiska analys- och kontrollverksamheten inom området i fråga. Liknande

betänkligheter kan göras gällande vad angår Visby-stationen, Säkerligen

skulle en ur olika synpunkter gynnsammare organisation av den

lokala kemiska analysverksamheten vinnas, om den syd- eller mellansvenska

verksamheten koncentrerades. I sådant fall ligger det närmast till

hands att föra Kalfnar och Kronobergs län till Kristianstads-området, Jönköpings

och Hallands län till Skara-området samt Gotlands län till statslaboratoriets

område.

Från vissa håll har ifrågasatts, om inte de kemiska stationernas verksamhetsområden

borde bringas att sammanfalla med den nu tillämpade

uppdelningen av landet i försöksdistrtht. En konsekvent tillämpning av

denna grundsats skulle rubba arbetsområdet för såväl Jönköpings- som

Visby-stationerna, då Kristianstads-stationen skulle ensam företräda hela

det södra försöksdistriktet. Likaledes skulle förutsättningarna för örebrostationen

väsentligen begränsas och dess område uppdelas mellan Skarastationen

och det statliga laboratoriet.

Utredningen vill till en början framhålla, att den nu tillämpade indel
3

Bihang till riksdagens protokoll i96b. 1 samt. .Yr 7S

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 ur 196b

ningen av landet i fyra försöksdistrikt nyligen bestämts, varför erforderlig

praktisk erfarenhet av den ifrågavarande ordningen saknas. Det kan därför

inte uteslutas, att jämkningar i densamma kan visa sig behövliga eller

önskvärda. Att därför redan nu skrida till vittgående organisatoriska ingrepp

är i och för sig ägnat att inge betänkligheter.

Utredningen kan inte heller finna, att skälen för att sammanföra all kemisk

analysverksamhet inom ett försöksdistrikt till en enda institution är

av tvingande natur. Vid bedömandet av arbetsmaterialets omfattning har

de sakkunniga för övrigt utgått ifrån att den av lantbrukshögskolan bedrivna

försöksverksamheten allt fortfarande skulle anlita det statliga laboratoriet,

oberoende av verksamhetens lokalisering. Ett frångående av

denna princip skulle rubba förutsättningarna för detta laboratoriums arbetsmaterial.

Av dessa skäl anser sig utredningen inte kunna förorda en principiell omläggning

av verksamhetsområdena för de kemiska stationerna i vidare mån

än soin redan antytts i fråga om tveksamheten rörande det framtida behovet

av stationerna i Jönköping och Visby.

Enligt sakkunnigförslaget skall Svalövs-institutionens kommersiella

verksamhet begränsas. Utredningen har emellertid inte funnit anledning

att närmare pröva detta uppslag, då frågan om institutionens verksamhet

på det lantbrukskemiska området hittills reglerats genom särskilda beslut

av Kungl. Maj :t och det torde kunna förutsättas, att den begränsning, som

enligt nu gällande ordning föreskrivits, alltjämt skall bestå.

Skiljaktig mening. Utredningen upplyser, att experten åt utredningen,

direktören S. Zachrison biträtt utredningens synpunkter och förslag med

undantag av att han ansett, att tillkomsten av den nya försöksdistriktsorganisationen

bör beaktas vid de överväganden, som — främst hushållningssällskapen

emellan — måste föregå eventuella organisatoriska förändringar

beträffande de kemiska stationernas verksamhetsområden.

X. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska

analysverksamheten m. m.

Remissinstanserna delar genomgående utredningens uppfattning, att tillräckliga

skäl inte föreligger för en samorganisation av olika regionala laboratorieverksamheter.

Om ordnandet av den lokala lantbrukskemiska verksamheten har däremot

olika meningar framförts i remissvaren.

Vad först angår frågan om stationernas anknytning till försöksverksamheten

upptas denna till behandling av åtskilliga remissinstanser.

Flertalet av dessa anser i motsats till utredningen att statio
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

nerna bör anknytas till vederbörande försöksdistrikt och utföra de kemiska

analyserna för försöksverksamheten i distriktet. Denna ståndpunkt intas genomgående

av de centrala organen. Lantbruksstyrelsen anför sålunda.

Enligt styrelsens mening bör de jordbruksförsöksdistrikt som landet indelats

i utgöra grund för geografisk områdesindelning då det gäller den lantbrukskemiska

analysverksamhetens organisation. Härvid kommer SLL att

få ett större område än utredningen föreslagit. Då det emellertid synes innebära

påtagliga fördelar att försöksverksamhetens analysbehov tillgodoses regionalt,

vill styrelsen föreslå att försöksverksamhetens analyser får utföras

av de inom vederbörande försöksdistrikt verksamma stationerna. Därigenom

minskas den del av analysvolymen vid SLL som beräknats för försöksverksamhetens

behov. Med en sådan ordning skulle de lokala stationerna tillföras

ett visst analysunderlag, vilket synes vara av betydelse för dessa, då analysunderlaget

f. n. i regel inte är tilräckligt stort.

Lantbrukshögskolans lärarkollegium anför i sitt yttrande, till vilket styrelsen

för högskolan anslutit sig, att kollegiet finner en anknytning av de

lantbrukskemiska stationerna till försöksdistrikten lämplig, då detta bl. a.

torde medföra en önskvärd förbättring av stationernas kontakter med försöksverksamheten

och hushållningssällskapens rådgivningsverksamhet.

Markkartcringsnämnden instämmer i kollegiets yttrande och understryker

vikten av att den lokala analysverksamheten ges en sådan form och organisation

att bästa möjliga förutsättningar skapas för goda kontakter i nämnda

avseende. Styrelsen för Alnarpsinstitutet anser, att en alltför stark centralisering

av den kemiska analysverksamheten kan medföra minskad effektivitet.

Hushållningssällskapens förbund framhåller, att starka skäl talar för

att tillkomsten av den nya försöksdistriklsorganisationen beaktas, när

verksamhetsområdena för de lokala kemiska stationerna fastställs. Liknande

synpunkter anförs av flera lokala intressenter, bl. a. av Stockholms

läns och stads hushållningssällskap samt av hushållningssällskapen i Kalmar,

Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens

län. Styrelsen för lantbrukskemiska stationen i Kristianstad anför, alt det

enligt styrelsens mening skulle vara mycket fördelaktigt för försöksverksamheten,

om prov av jord och skördeprodukter från södra försöksdistriktet

undersöktes vid stationen i Kristianstad i stället för vid SLL. Detta

skulle medföra kortare väntan på analysresultaten, vilket torde vara mycket

viktigt vid rådgivning och utvärdering. Som regel skulle även transporterna

bli enklare och kostnaderna helt säkert kunna bli lägre.

En motsatt ståndpunkt i fråga om stationernas anknytning till försöksverksamheten

intar hushållningssällskapet i Västmanlands län, som delar

utredningens betänkligheter mot organisatoriska förändringar beträffande

de kemiska stationerna innan erfarenheter vunnits av den nya försöksorganisationen.

Även hushållningssällskapet i Södermanlands län anser, att det

f. n. inte synes finnas skäl för större ändringar inom den kemiska analysverksamheten

eller till omläggning av verksamhetsområdena.

3-f Bihang till riksdagens protokoll 196U. 1 samt. Nr

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1061

Flertalet lokala intressenter har inte direkt berört frågan angående de lokala

stationernas anknytning till försöksdistrikten. Så är fallet med hushållningssällskapet

i Uppsala län, som emellertid i fråga om områdesindelningen

framhåller att det är nödvändigt att slå vakt kring SLL. Sällskapet

anför härvid följande.

Vid SLL måste en klar uppdelning ske mellan å ena sidan forskning och

uddaanalyser samt å andra sidan den industriella driften med rutinanalyser.

I sistnämnda avseende måste i praktisk drift skapas nya former för serieanalysering

efter löpandebands-principen. Det är då samtidigt nödvändigt

att laboratoriet får en tillräcklig kapacitet så att stordriftens möjligheter

tillfullo kan utnyttjas. Den viktigaste förutsättningen härför är att verksamhetsområdet

inte splittras. Mot denna bakgrund hyser sällskapet betänksamhet

mot utredningens benägenhet att medge reducering av SLL:s

verksamhetsområde.

Åtskilliga hushållningssällskap har — ulan att anföra särskilda motiveringar

— förklarat att de inte har något att erinra mot eller att de ansluter

sig till de av utredningen framlagda förslagen. Detta gäller hushållningssällskapen

i Östergötlands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Örebro och Kopparbergs

län samt Älvsborgs läns södra område.

I fråga om antalet stationer, deras förläggning och h u v u dmannaskapet

för dem har även olika meningar yppats. Styrelsen för

SLK anser, att den bästa lösningen är att en fast organiserad, välutrustad

lantbrukskemisk station inrättas i varje jordbruksförsöksdistrikt, vilken

lämpligen bör vara förlagd till vederbörande distriktsförsöksledares stationeringsort,

d. v. s. vad de lokala stationernas områden beträffar till Alnarp,

Skara och Röbäcksdalen. Skulle behov föreligga att för särskilda uppgifter,

t. ex. för trädgårdsanalyser, anordna ytterligare laboratorieställen, bör detta

ske i form av filialer till distriktslaboratoriet. Styrelsen anför som motiv för

sin ståndpunkt i huvudsak följande.

Vid organiserandet av den lantbrukskemiska analysverksamheten måste

man sikta till jämförelsevis stora laboratorieenheter. En lokal station måste

—- om den skall verka självständigt — ha minst två teoretiskt och praktiskt

väl kvalificerade befattningshavare. Detta betingas dels av ämnesområdets

stora omfattning, dels av att laboratoriet måste kunna upprätthålla effektiv

verksamhet även under tider då föreståndaren är hindrad att leda och övervaka

arbetet. För att dessa befattningshavares kapacitet skall kunna rätt utnyttjas

krävs att de till sitt förfogande har ett tillräckligt antal medhjälpare

(laboratoriebiträden m. fl.). Men detta förutsätter i sin tur att den tillgängliga

analysvolymen är betydande, vilket för övrigt är nödvändigt även

med hänsyn till att lönekostnaden utgör en avsevärd utgiftspost. Utvecklingen

mot modernare teknik inom analysverksamheten leder också till att kravet

på lokaler och utrustning måste ställas högre än tidigare. Å andra sidan

synes transportavstånden spela en allt mindre roll.

Samma styrelse berör även frågan om huvudmannaskapet för stationerna

och anlägger därvid följande synpunkter.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kimgl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Det är naturligt att SLL och en filial till detta i Röbäcksdalen tillgodoser

analysbehovet i östra resp. norra försöksdistriktet. Beträffande södra och

västra försöksdistrikten synes i första hand böra undersökas, om vederbörande

hushållningssällskap hyser erforderligt intresse för att själva organisera

och driva analysverksamheten inom distrikten. Skulle en lösning efter

denna linje inte snabbt kunna ernås, bör enligt styrelsens mening som ett

alternativ övervägas att låta staten ta hand om den lokala lantbrukskemiska

analysverksamheten även inom dessa distrikt. Därvid torde laboratorierna

lämpligen böra inrättas som filialer till SLL. Vad södra distriktet beträffar

förutsätts att trädgårdsförsöken vid Alnarp kräver rätt betydande resurser

för kemisk analysverksamhet. Tar staten hand om hela den organiserade

lantbrukskemiska analysverksamheten, löses automatiskt frågorna om enhetlig

taxesättning och angående konkurrensen om analysuppdragen. Å

andra sidan bör inte förbises, att enbart statlig drift på området innefattar

vissa problem. Sannolikt skulle ett blandat system vara att föredra inte

minst med hänsyn till de jämförelser ur effektivitetssynpunkt, som därigenom

skulle möjliggöras.

Enligt en av lantbruksstijrelsen föreslagen organisation skulle östra jordbruksförsöksdistriktet

betjänas av SLL, norra distriktet tills vidare av stationen

i Luleå intill dess slutlig ställning tagits till frågan om inrättande av

en filial till SLL i Röbäcksdalen samt västra distriktet av stationen i Skara.

I södra distriktet skulle återfinnas de tre stationerna i Jönköping, Visby

och Kristianstad. Den landstingsägda stationen i Örebro bör inte inlemmas

i systemet. Därest denna organisation godtas, är styrelsen beredd att uppta

överläggningar med berörda hushållningssällskap och lantbrukskemiska

stationer i södra försöksdistriktet för att finna en lämplig organisationsform

för verksamheten inom detta distrikt. Enligt lantbrukshögskolans lärarkollegium

behöver de lokala stationernas anknytning till försöksdistrikten

inte innebära, att endast en station skall vara verksam inom varje distrikt.

Det kan vara motiverat med både två och tre stationer inom de två

största försöksdistrikten, särskilt om hänsyn tas till lokala behov av t. ex.

vatten-, trädgårds-, skogsbruks- och spannmålsanalyser. I motsats till utredningen

anser kollegiet det inte vara realistiskt att räkna med att stationerna

i Jönköping och Visby skall nedläggas och åberopar därvid bl. a. det stora

intresse som finns för stationernas bibehållande i vederbörande län. Även

styrelsen för Alnarpsinstitutet anser att nyssnämnda stationer bör få fortsätta

sin verksamhet som hittills. Analysverksamheten vid Sveriges utsädesförening

för utomstående uppdragsgivares räkning bör också få fortfara.

Styrelsen understryker vidare behovet av det av jordbrukshögskoleutredningen

föreslagna servicelaboratoriet vid Alnarp, som kan få stora uppgifter

för både försöksverksamheten och den praktiska odlingen. Markkarteringsnämnden

finner att samtliga nu verksamma kemiska stationer bör

kunna inrymmas inom en effektiv analysorganisation samt understryker

vikten av att örebro-stationen ges samma status som övriga stationer. Hushållningssällskapet

i Älusborgs läns norra område framhåller å andra sidan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

att verksamhetsunderlaget för varje station måste vara så stort att den får

tillräckligt material för en ekonomisk drift. Det kan därför inte undvikas

att det kan bli aktuellt att nedlägga någon station. Hushållningssällskapet i

Hallands län anser att analysverksamheten kan koncentreras till ett fåtal

platser. Målsättningen måste vara att få till stånd välutrustade laboratorier,

som snabbt kan utföra begärda analyser till lägsta möjliga kostnader. Enligt

hushållningssällskapet i Kristianstads län bör frågan om koncentration

av verksamheten till ett mindre antal stationer i första hand ske genom frivilliga

överenskommelser mellan stationerna och hushållningssällskapen.

Liknande synpunkter anläggs av hushållningssällskapet i Malmöhus län

och styrelserna för de lantbrukskemiska stationerna i Kristianstad och

Skara.

Frågan om organisationen av den lantbrukskemiska verksamheten i

södra och norra delarna av landet behandlas utförligt i remissvaren från

vederbörande lokala intressenter.

Beträffande analysverksamheten i södra försöksdislriktet anför sålunda

hushållningssällskapet i Malmöhus län, att en koncentration av verksamheten

redan påbörjats. Stationen i Kristianstad företar sålunda jordanalyser

på prover inte bara från det egentliga verksamhetsområdet utan även från

Kalmar, Kronobergs och Hallands län. Förhandlingar har upptagits mellan

ifrågavarande station och stationen i Jönköping rörande en ändamålsenlig

fördelning av arbetsuppgifterna inom deras verksamhetsområden. Hushållningssällskapet

i Hatlands län anser att inom södra distriktet behövs endast

en station, förlagd till Kristianstad. Eventuellt kan mindre filialer eller uppsamlingsställen

för analysprover anordnas i Jönköping och Visby, om så

skulle befinnas önskvärt. Enligt hushållningssällskapet i Jönköpings län är

det för stationen fastställda verksamhetsområdet i stort sett tillfredsställande

ur driftssynpunkt. Dock bör i enlighet med 1959 års sakkunnigförslag

Östergötlands län tillföras området. Stationen har en god lokal förankring

och det vore enligt sällskapet oklokt att inte tillvarata det ekonomiska stödet

av de lokala intressenterna. Genom samråd mellan berörda hushållningssällskap

bör en lämplig regionindelning mellan de olika stationerna kunna

åstadkommas. Styrelsen för stationen i Jönköping anser södra försöksdistriktet

vara alldeles för stort för en enda station. Vid en sådan organisation

skulle många lokala intressen inom distriktet bli åsidosatta vad gäller

vatten-, trädgårds-, skogsbruks- och spannmålsanalyser. Hushållningssällskapet

i Gotlands län anför att från såväl civilt som militärt håll ständigt

framhållits betydelsen av att kemiska analyser kan utföras i länet. Trots det

begränsade verksamhetsområdet har det visat sig att behov föreligger av

stationen, som har en förhållandevis god omsättning. Sällskapet vill inte

motsätta sig ett samarbete eller samgående mellan de kemiska stationerna

under förutsättning att ett laboratorieställe bibehålls i Vishy, så att servicen

åt det gotländska näringslivet inte försämras eller fördyras. Styrelsen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

stationen i Visby uppger att stationen är Gotlands enda allmänna analytiska

laboratorium, som inte endast fyller jordbrukets behov av analyser utan

även betjänar öns näringsliv i övrigt samt olika organ och myndigheter. Stationen

utför t. ex. kemiska och bakteriologiska vattenanalyser samt livsmedelsundersökningar.

En betydande del av analyserna är av sådant slag att

analysobjekten inte tål långvariga transporter eller att deras transporter

måste bli kostsamma. Genom den nära kontakt som skapats mellan stationen

och uppdragsgivarna har det varit möjligt att trots det begränsade

verksamhetsområdet erhålla ett sådant analysunderlag alt analysantal och

inkomster endast mera avsevärt överträffas av Kristianstads-stationen. Samtliga

arbetsuppgifter med undantag för vissa oljeväxtfröanalyser härrör från

länet.

I fråga om ordnandet av den lantbrukskemiska verksamheten i övre

Norrland anför hushållningssällskapet i Norrbottens län, att stationen i Luleå

nu har tillgång till ett modernt laboratorium, varför det synes oekonomiskt

att i Röbäcksdalen bygga upp ytterligare ett laboratorium för den

kommersiella analysverksamheten i denna landsdel. Möjligheten att samordna

stationen med ett livsmedelslaboratorium i Luleå håller på att undersökas.

Hushållningssällskapet i Västernorrlands län anser, alt inrättandet av

ett laboratorium i Röbäcksdalen bör anstå, så länge stationen i Luleå på ett

tillfredsställande sätt kan tillgodose analysbehovet för de fyra nordligaste

länen. Hushållningssällskapet i Västerbottens län finner däremot att den

för framtiden lämpligaste organisationen av den lantbrukskemiska verk
-

samheten för övre Norrland erhålls, om ett laboratorium inrättas i Röbäcksdalen

med de fyra nordligaste länen som verksamhetsområde. Som motivering

härför anför sällskapet följande.

Enligt sällskapets mening är det i hög grad angeläget att försöksverksamhetens

analyser decentraliseras och att analysmöjligheter sålunda skapas

vid Röbäcksdalen. Härigenom skulle en snabbare bearbetning av försöksresultaten

vinnas än om materialet för analysering måste sändas till annan

ort. Lantbruksförsöksanstalten vid Röbäcksdalen fungerar numera som

provbearbetningscentral för såväl läns- som riksförsöken på växtodlingsområdet

inom de fyra nordligaste länen. Då proven från försöksverksamheten

sålunda samlas vid anstalten, vore det uppenbarligen rationellt och

ändamålsenligt att också analysera dem där. Riksdagens beslut om husdjursförsöksverksamhetens

förläggning till Röbäcksdalen aktualiserar också

i hög grad frågan om laboratorieresurser på platsen. För forskningsverksamheten

vore det dessutom obestridligt av stort värde om en person med

högre kompetens på det lantbrukskemiska området vore placerad vid anstalten,

så att ett effektivt samråd i arbetet kontinuerligt kan ske med övriga specialister.

Nämnda laboratorium bör också kunna svara för den kommersiella

analysverksamheten inom området. Genom denna lösning kan de personella

resurserna vid laboratoriet väntas bli mera effektivt utnyttjade och

samtidigt förstärks underlaget för stationen. En kemisk station vid Röbäcksdalen

har en med hänsyn till verksamhetsområdet och jordbruksunderlaget

bättre geografisk belägenhet än Luleå-stationen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majrts proposition nr 78 år 196b

Åtskilliga yttranden innehåller ekonomiska synpunkter på verksamheten.

Beträffande analysvolymen uppger sålunda lanthrukshögskolans

lärarkollegium, att de lantbrukskemiska stationernas kontakter med försöks-

och rådgivningsverksamheten i många fall fungerat tillfredsställande

endast i förhållande till de hushållningssällskap som har sitt kansli på laboratorieorten,

vilket haft allvarliga konsekvenser för analysverksamhetens

omfattning och därmed även för stationernas ekonomi. Markkarteringsnämnden

framhåller, all utvecklingen klart antyder vidgade arbetsuppgifter

inom den lantbrukskemiska analysverksamheten och åberopar som stöd

härför det ökade kravet på jordbruksprodukternas kvalitet med åtföljande

kvalitetskontroller samt det tilltagande intresset för vattenvård och naturvärd,

vilket kommer att medföra ökat behov av analyser av bl. a. vatten

och avfallsprodukter. Inom sitt eget speciella verksamhetsområde emotser

nämnden också ett ökat analysbehov, då enligt nämndens bedömande utvecklingen

inom jordbruket torde komma att kräva en konsekvent genomförd

markkartering och en fortlöpande kontroll av jordarnas växtnäringstiilstånd.

Samma är förhållandet beträffande den på länsplanet bedrivna

lältförsöksverksamhetcn. Även hushållningssällskapen i Jönköpings och

Hallands län samt styrelsen för stationen i Jönköping ger uttryck för uppfattningen

att efterfrågan på kemiska analyser kommer att öka.

Styrelsen för stationen i Kristianstad diskuterar möjligheterna att förbilliga

analyskostnaderna genom specialisering av verksamheten. Enligt styrelsen

är områdesindelningen i många avseenden i praktiken upphävd, t. ex.

beträffande analyser av oljeväxtfrön och trädgårdsjord. Styrelsen anser att

de kemiska stationerna borde enas om ett visst samgående i stället för att

hålla sig till en snäv områdesindelning samt uppger att stationen redan

tagit vissa initiativ i denna riktning. Som motivering härför anför styrelsen

följande.

Mycket kan säkerligen göras för att hålla både kostnader och tid för analyserna

nere, om vissa undersökningar, särskilt de av speciell natur, kunde

sammanföras till det laboratorium, som på visst område skaffat sig dyrbar

apparatutrustning. God service i form av snabba och tillförlitliga analyser

är en ytterst viktig förutsättning för att cn kemisk station skall kunna

vinna förtroende. Vissa kategorier av yrkesutövare inom lantbruket och

dess binäringar måste erhålla analysresultat ytterst snabbt. Detta gäller

speciellt trädgårdsodlarna.

Hushållningssällskapet i Kristianstads län anlägger liknande synpunkter.

Lanthrukshögskolans lärarkollegium tar upp frågan om oljeväxtfröanalyserna.

Enligt kollegiet är laboratorieutrustningen för dessa analyser relativt

dyrbar, varför lönsamheten är tillfredsställande endast under goda år.

Ifrågavarande analyser utförs vid stationerna i Skara (ca 10 procent), Visby

(ca 10 procent) och Kristianstad (ca 10 procent) samt vid Sveriges utsädesförening

i Svalöv (ca 70 procent). Angivna procentsatser är mycket

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

approximativa på grund av att oljeväxtfröskördarna varierar starkt från år

till år. Kollegiet ifrågasätter om utsädesföreningen i fortsättningen skall utföra

rutinanalyser i sagda omfattning, då dess laboratorium torde ha tillkommit

för andra ändamål.

Vissa remissinstanser framhåller å andra sidan, att en förutsättning för

att verksamheten vid stationerna skall bli ekonomiskt bärkraftig är att

områdesindelningen respekteras. Sålunda anför hushållningssällskapet i

Jönköpings län bl. a. följande.

Den avgörande orsaken till de svårigheter, som uppstått för bl. a. stationen

i Jönköping under senare tid, är det sönderfall av den fastställda områdesindelningen,

som fått ske och som föranletts av att konkurrens uppstått

mellan stationerna genom att man frångått den för stationerna fastställda

taxan. En enhetlig taxa är av nära nog avgörande betydelse för organ

av denna halvofficiella karaktär. Frångås taxan i syfte att utvidga det

fastställda verksamhetsområdet, kan följderna bli ödesdigra än för den ena

än för den andra stationen allt efter förhållandena.

Hushållningssällskapen och styrelserna för stationerna i Skaraborgs och

Norrbottens län samt styrelsen för stationen i Jönköpings län anlägger liknande

synpunkter.

Även konkurrens från statliga laboratorier uppges av vissa remissorgan

ha bidragit till stationernas försämrade ekonomi. Hushållningssällskapens

förbund anför sålunda, att samtidigt som det tidigare statsbidraget till

stationerna upphört har olika under senare år nytillkomna analysuppgifter

inte anförtrotts åt dem utan uppdragits åt andra, i flertalet fall statliga

laboratorier. Härigenom har möjligheterna till den erforderliga utvecklingen

av stationernas analysunderlag på ett påtagligt sätt beskurits, vilket

i sin tur ytterligare försämrat ekonomien. Liknande synpunkter anläggs av

hushållningssällskapet i Skaraborgs län och styrelsen för stationen i Skara.

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap anser det vara av vikt att centrala

statliga institutioner inte utbyggs för sådan verksamhet, som de lokala

stationerna utan svårighet kan utföra.

Åtskilliga remissinstanser förordar att statsunderstöd till den lokala

lantbrukskemiska verksamheten återinförs. Lantbrukshögskolans lärarkollegium

anför i denna fråga i huvudsak följande.

Ekonomisk självbärighet är inte viktigare på detta område än på andra

områden, som rör offentlig rådgivnings- och kontrollverksamhet. Erforderliga

bidrag är relativt små och bör minska med en bättre organisation. Understödsbördan

är f. n. ytterst ojämnt fördelad mellan olika landsting och

hushållningssällskap. Från länen inom SLK:s verksamhetsområde lämnas

sålunda i allmänhet inte något understöd. Utan statligt stöd till de lokala

stationerna kommer de inte att fungera tillfredsställande.

Enligt markkarteringsnämnden bör inte frågan om stationernas ekonomiska

självbärighet, som hittills ofta skett, så markant ställas i förgrunden.

Analysverksamheten är en effektiviseringsfaktor inom jordbruksra
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

tionaliseringen, som i minst lika hög grad som flertalet andra aktiviteter

på området väl motiverar offentligt stöd. Liknande synpunkter anförs av

styrelsen för stationen i Luleå. Skaraborgs läns hushållningssällskap förordar

statsbidrag till stationerna enligt de grunder, som angetts i 1959 års

sakkunnigförslag. Norrbottens läns hushållningssällskap framhåller, att

självbärighetsprincipen inte är realistisk i vad avser Norrland, där kostnaderna

är höga och analysunderlaget förhållandevis ringa samt en stor del

av verksamheten utgörs av s. k. jordbrukaranalyser, för vilka beviljats

väsentliga rabatter.

1 några yttranden understryks vikten av att frågan om den framtida organisationen

av den lantbrukskemiska verksamheten snart avgörs. Hushållningssällskapens

förbund anför sålunda att nuvarande läge i hög grad

hämmat verksamhetens stabilisering och utveckling. Det har inom förbundet

ifrågasatts om inte en ökad samverkan sällskapen emellan — antingen

på riksplanet eller regionsvis — skulle kunna underlätta verksamheten och

främst i ekonomiskt hänseende medföra en förbättring. Gjorda undersökningar

har emellertid visat, att sällskapen inte ansett sig kunna ta ställning

till någon samverkan av sådant slag på grund av bl. a. ovissheten rörande

det statliga laboratoriets framtida verksamhetsområde samt väckt

förslag om inrättande av en filial till detta laboratorium i Röbäcksdalen.

Till denna tveksamhet från sällskapens sida torde även ha bidragit att olika

nytillkomna analysuppgifter inte anförtrotts de lokala stationerna. Även

lantbrukshögskolans lärarkollegium framhåller angelägenheten av ett snart

ställningstagande i frågan och åberopar såsom skäl härför personalsituationen

vid stationerna.

XI. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium

vid Alnarp

Jordbrukshögskoleutredningen. Enligt jordbrukshögskoleutredningen torde

vissa av institutionerna vid trädgårdssektionen i Alnalp i sitt arbete komma

att få stort behov av att konsultera fackmän på det kemiska området liksom

av att få olika analyser utförda. För mer omfattande problem borde kemiinstitutionerna

vid Ultuna konsulteras och för större analysserier borde

analyslaboratoriet där anlitas. Många brådskande frågor ansågs dock kräva,

att det på platsen fanns tillgång till expertis för konsultation och för verkställande

av snabbanalys av exempelvis nyskördade produkter. För att undvika

att var och en av institutionerna skulle igångsätta egen analysverksamhet

med den splittring av verksamheten och därmed förenade högre kostnader

som en sådan utveckling skulle medföra, föreslog högskoleutredningen, att

trädgårdssektionen skulle erhålla ett kemiskt analyslaboratorium.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Trädgårdsnäringsutredningen. Denna utredning uttalar i en redogörelse

för a n a 1 y s b e h o v e t, att såväl forsknings- som försöksverksamheten i

Alnarp är i behov av analyser av jord, produkter, växande plantor samt i

vissa fall använda preparat. Av central betydelse är bl. a., att bedömningen

av näringsbehovet kan ske även på grundval av bladanalyser.

Särskilda uttalanden görs härefter rörande analysbehovet inom olika områden.

I fråga om frukt och bår gäller analysarbetet såväl jord som blad och färdiga

produkter, varvid analyser av fruktträdens blad är särskilt aktuella.

Kvalitetsanalyser av produkter gäller askorbinsyra, pektin, socker m. m.

Kemisk sakkunskap behövs bl. a. vid bestämning av mognadsgraden och vid

lagringsförsöken.

På köksväxtområdet krävs ett stort antal rutinundersökningar för fastställande

av produkternas innehåll av äggvita, fett och kolhydrater. Även

olika slag av kolhydrater behöver analyseras, då detta har inflytande på

kvaliteten och produkternas hållbarhet. Vidare är möjligheterna att fastställa

innehållet av karotin och askorbinsyra av betydelse. Vid odling under

glas är kemisk driftsanalys av stor betydelse och det är av vikt att metoder

för snabbanalyser kan utarbetas för allmän tillämpning. Kemisk sakkunskap

måste anlitas för objektivt fastställande av olika produkters kvalitet.

I fråga om prydnadsväxter erfordras markanalyser i anslutning till försöken.

Denna analysverksamhet måste bli omfattande, då substratet vid odling

under glas utövar ett mycket stort inflytande. Odlingsförsök i torv medför

vidare behov av ett stort antal fullständiga analyser. För blommor beräknas

analysering behöva företas av olika färgämnen. På detta område är

vidare vattenanalyser av betydelse. I

I fråga om sättet att tillgodose analysbehovet uttalar

utredningen, att vissa av analyserna utan nackdel kan verkställas vid ett

laboratorium som inte är beläget i direkt anslutning till institutionerna i

Alnarp. Detta gäller bl. a. vissa jordanalyser. Beträffande en betydelsefull

del av verksamheten är det emellertid nödvändigt att analyserna kan verkställas

utan dröjsmål. Nödvändigheten av snabbanalyser är särskilt framträdande

på trädgårdsområdet, då man här vid försöken i regel arbetar under

förutsättning av maximalt utnyttjande av näringsämnen och således behöver

en löpande kontroll såväl genom jord- som bladanalyser av näringstillståndet.

Vidare måste kvalitetsanalyser verkställas utan dröjsmål på

färska produkter och detta särskilt när det gäller socker och askorbinsyrebestämningar.

Utredningen anser det därför nödvändigt, att tillfredsställande

analysmöjligheter skapas vid Alnarp.

Beträffande organisationen av den kemiska analysverksamheten

vid Alnarp uttalar utredningen, att ett gemensamt laboratorium bör upprättas

så att verksamheten inte splittras mellan olika institutioner med merkostnader

som följd. Laboratoriet bör förestås av en kvalificerad kemist,

som även kan tillgodose det i det föregående angivna konsultationsbehovet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

vid olika forsknings- och försöksgrenar i Alnarp. Emellertid är det enligt

utredningens mening nödvändigt att ifrågavarande verksamhet inte organiseras

som en isolerad enhet utan att den direkt knyts till en större institution

med tillgång till en omfattande analytisk expertis. Utredningen har därför

övervägt, att det föreslagna laboratoriet i Alnarp skulle inrättas såsom

en avdelning till SLL. Utredningen framlägger emellertid inte något förslag

i ämnet på grund av pågående överväganden rörande organisationen av detta

laboratorium. Då utredningen emellertid funnit förbättrade analysmöjligheter

vara en väsentlig förutsättning för att den beslutade intensifieringen

av forsknings- och försöksverksamheten vid Alnarp skall kunna genomföras,

föreslår den att ■— i avvaktan på en definitiv lösning av frågan om organisationen

av SLL — för den kemiska analysverksamheten i Alnarp inrättas

en arvodestjänst med lön motsvarande lönen i lönegrad A 25 fr. o. m.

den 1 juli 1964. Vidare bör 30 000 kr. utgå under budgetåret 1964/65 för ersättning

till laboratoriepersonal. För anskaffning av laboratorieutrustning

bör dessutom lämnas ett engångsanslag av 30 000 kr.

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag. Styrelsen för

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt anser nödvändigt att inrätta ett

lantbrukskemiskt analyslaboratorium vid Alnarp och förordar för sin del, att

detta organiseras som en filial till SLL. Den avsedda intensifieringen av forsknings-

och försöksverksamheten vid trädgårdssektionen bör enligt styrelsen

medföra, att antalet analyser vid laboratoriet successivt kommer att öka. I

laboratoriets arbetsuppgifter bör ingå metodikstudier, som även bör omfatta

provtagningsteknik och förbehandling på växtplatsen. Sveriges atsädesförening

vitsordar värdet för Alnarp av att ha tillgång till ett eget laboratorium

men föreslår, att det som ett alternativ till utredningens förslag måtte övervägas

att uppdra åt föreningens kemiska laboratorium att utföra de analyser,

som behövs vid trädgårdssektionen. Enligt lantbruksstyrelsen bör frågan om

att inrätta ett analyslaboratorium vid Alnarp och spörsmålet rörande den

övriga lantbrukskemiska laboratorieverksamheten i södra Sverige bedömas

i ett sammanhang. Styrelsen anser, att utredningens förslag förändrar de

förutsättningar, som legat till grund för styrelsens tidigare utlåtande i nyssnämnda

fråga, samt föreslår att spörsmålet ytterligare utreds under hänsynstagande

till det samlade analysbehovet i den södra landsdelen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 78 år 1964

45

XII. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium

vid Röbäcksdalen

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning. Utredningen

framhåller att det framdeles kan komma att uppstå behov vid Röbäcksdalen

av en arbetsgrupp för lantbrukskemiska rutinanalyser. Det synes därför

angeläget att vid planeringen av filialer vid Röbäcksdalen för statens växtskyddsanstalt

och statens centrala frökontrollanstalt hänsyn tas till att

frågan om att inrätta lokaler för en sådan arbetsgrupp kan komma att bli

aktuell. Att för dagen fixera lokalbehovet för den eventuella arbetsgruppen

är uteslutet. Enligt vad utredningen inhämtat torde man emellertid böra

räkna med att för ändamålet erfordras ca 200 m2 ovan jord och ca 200 m2

i källarplanet. Personalbehovet torde röra sig om en föreståndare, en assistent

och två biträden.

Statskontoret. Enligt en i statskontorets promemoria intagen sammanställning

uppgår det årliga antalet analyserade prov från de fyra nordligaste

länen till ca 9 300, varav ca 7 500 utgör jordprov och återstoden foder-

och växtprov. Av det sammanlagda antalet faller ca 1 000 prov på verksamheten

vid Röbäcksdalen. För tiden 1965—1970 beräknas antalet prov

per år öka till drygt 17 000 med ungefär lika fördelning på jordprov resp.

foder- och växtprov. Av ifrågavarande antal uppskattas ca 9 200 belöpa på

verksamheten vid Röbäcksdalen, varav 3 600 på jordbruksförsöken, 3 250

på husdjursförsöken, 600 på trädgårdsförsöken samt återstoden på de verksamhetsgrenar,

som inte tillhör lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet.

Statskontoret anlägger först vissa principiella synpunkter på organisationen

av den lokala lantbrukskemiska verksamheten i dess helhet och

anför därvid i huvudsak följande.

Det torde vara angeläget att de lokala organisationsproblemen bringas

till en slutlig lösning. Rådande förhållanden på området framstår som otillfredsställande.

Vid övervägandet av den framtida organisationsformen synes

i första rummet böra diskuteras, om verksamheten lämpligen bör få

en fastare anknytning till lantbrukets försöksverksamhet. Hittills vunna

erfarenheter tyder på att den nya organisationen av denna verksamhet kommer

att bestå även i framtiden. Om SLL:s roll som ett viktigt led i lantbrukshögskolans

forsknings- och försöksverksamhet synes numera alla

vara ense. Både växtodlaren, husdjurs- och växtskyddsmannen m. fl. är i

betydande grad beroende av tillgång till analysresurser för att kunna genomföra

sina uppgifter. Särskilt på husdj ursområdet, där omfattande färskvaruanalyser

av ensilage och grönfoder utgör ett led i en rationell utfodringsteknik,

är det erforderligt att ha tillgång till analysresurser på platsen.

Kan inte dylik service ges av ett särskilt laboratorium, måste resurser

för ändamålet skapas inom resp. försöksenheters egen ram. Då institutions
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

personalens huvudsakliga utbildning ligger på andra områden än det kemiska,

skulle detta få till följd att antingen endast enklare analyser kan

utföras eller också att specialistpersonal måste anställas. Denna kan inte

beredas full sysselsättning med kvalificerat arbete, varför det ur ekonomisk

synpunkt skulle vara föga rationellt att inom varje verksamhetsgren inrätta

laboratorieenlieter. Olika skäl synes tala för att vid en nyordning av

den lantbrukskemiska analysverksamheten en organisation motsvarande den

på försöksområdet vore den rationellaste lösningen. Bl. a. skulle underlag

härigenom skapas för en tillfredsställande analysvolym och för upprätthållande

av effektiv verksamhet. Målsättningen skulle i första hand vara att

betjäna försöksverksamheten. Analysuppdrag på kommersiell basis skulle

dessutom kunna utföras och därvid anpassas efter varje försöksdistrikts

speciella inriktning. Härav torde följa att vid bedömning av en laboratorieenhets

effektivitet den ekonomiska aspekten i snäv bemärkelse inte bör ha

avgörande betydelse. Laboratoriearbetet får betraktas som ett led i försöksoch

forskningsarbetet som helhet. Med utgångspunkt från vad sålunda anförts

har statskontoret kommit till den uppfattningen, att för ett effektivt

bedrivande av försöksverksamhet resurser även bör tillföras denna i form

av lokala lantbrukskemiska stationer. Dessa bör lämpligen förläggas i anknytning

till försöksverksamhetens distriktshuvudorter.

Härefter övergår statskontoret till frågan om organisationen av den lantbrukskemiska

analysverksamheten i norra försök sdistriktet.

Ett godtagande av den i det föregående förordade principorganisationen innebär

att ett lantbrukskemiskt laboratorium bör inrättas vid Röbäcksdalen.

Personalbehovet för laboratoriet uppskattar statskontoret preliminärt till

fem personer, nämligen två befattningshavare med högre utbildning, ett

förste laboratoriebiträde, ett laboratoriebiträde och en provberedare. Beroende

på analysvolymen kan under högsäsong behöva anställas extra personal.

Om möjligt synes härvid böra anlitas personal från de övriga enheterna vid

Röbäcksdalen.

De problem som uppslår för den lantbrukskemiska kontrollstationen i

Luleå vid ett genomförande av statskontorets förslag, anser sig ämbetsverket

inte ha anledning att närmare beröra. Ämbetsverket påpekar emellertid, att

då laboratoriet vid Röbäcksdalen i första hand är avsett för lantbrukskemiska

analyser, därav följer att Luleå-stationen upphör med analyser av

detta slag. Härigenom uppkommande inkomstbortfall för stationen medför

dock inte, såvitt statskontoret kan bedöma, att förutsättningar skulle

saknas för stationens fortbestånd. Möjligheten att samordna den kvarvarande

verksamheten vid stationen med analysuppgifter på livsmedelsområdet

har enligt ämbetsverket diskuterats.

Remissyttranden över statskontorets förslag. Remissinstanserna biträder

genomgående statskontorets förslag. Lantbruksstyrelsen ansluter sig sålunda

till uppfattningen, att försöksverksamheten bör äga tillgång till analysresurser

i form av lokala lantbrukskemiska stationer, som lämpligen bör

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

förläggas i anslutning till försöksverksamhetens distriktshuvudorter. I överensstämmelse

med denna princip bör ett lantbrukskemiskt laboratorium förläggas

till Röbäcksdalen för att i första hand betjäna därvarande försöksverksamhet.

Upptagningsområdet bör vara de fyra nordligaste länen. Enligt

styrelsen för SLK är det rationellt och nödvändigt att ett lantbrukskemiskt

laboratorium inrättas i Röbäcksdalen, även om hänsyn enbart tas till

de därvarande verksamhetsgrenarnas behov. Styrelsen framhåller, att också

vid växtodlingsförsöken det är angeläget att vissa kemiska analyser utförs

i omedelbart samband med det egentliga forsknings- och försöksarbetet.

Det är viktigt att vissa skördeprodukter underkastas kemisk kvalitetsanalys

i så omedelbar anslutning till skörden som möjligt. Styrelsen understryker

betydelsen av att forsknings- och försöksverksamheten inom jordbrukets

olika produktionsgrenar i ökad utsträckning inriktas på problem

rörande produkternas kvalitet och framhåller, att vid en sådan utveckling

kommer den kemiska analysverksamheten att få allt betydelsefullare uppgifter.

Även när det gäller försökens planläggning och genomförande blir

det alltmer angeläget för försöksmännen inom de olika försöksgrenarna att

för samråd ha tillgång till kemisk expertis på platsen. Enligt styrelsen torde

ett överförande till ett laboratorium vid Röbäcksdalen av den lokala kommersiella

analysverksamheten från de fyra nordligaste länen inte medföra

någon nämnvärd ökning av laboratoriets behov av utrymmen och utrustning.

Styrelsen för Icintbrnkshögskolan framhåller, att utöver de skäl statskontoret

anfört för förläggning av ett laboratorium till Röbäcksdalen tillkommer

värdet för övriga dit förlagda institutioner att ha tillgång till lantbrukskemiska

experter på platsen. För laboratoriets verksamhet torde det

vidare vara av betydelse att ha möjligheter att utnyttja vissa gemensamma

resurser vid Röbäcksdalen, såsom bibliotek, verkstad o. d. Styrelsen för statens

växtskyddsanstalt vitsordar det föreslagna laboratoriets värde för anstaltens

del. Enligt styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt synes

det för flera av institutionerna i Röbäcksdalen vara ytterst värdefullt att på

ort och ställe ha tillgång till lantbrukskemisk expertis, med vilken kontinuerligt

samarbete kan etableras från planläggningen till slutförandet av

försöks- och forskningsserierna.

Av de lokala intressenterna anför hushållningssällskapet i Norrbottens

län, att statskontorets förslag att förlägga även kommersiell analysverksamhet

till Röbäcksdalen för åstadkommande av en större laboratorieenhet i

och för sig är riktigt. Hushållningssällskapet i Västernorrlands län ifrågasätter

om inte statskontorets prognos i fråga om antalet analysprov inom

husdj ursområdet är för optimistisk. Prognosen ger inte underlag för bedömning

av det föreslagna laboratoriets möjligheter att utföra kommersiella

analysuppdrag till konkurrenskraftiga priser. Ett definitivt ställningstagande

till statskontorets förslag bör därför föregås av mera ingående kal
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196i

kyler än vad som förebragts i promemorian. Under förutsättning att tillfredsställande

lönsamhet kan erhållas vid laboratoriet tillstyrker sällskapet

förslaget.

I fråga om Luleå-stationens möjligheter att fortsätta sin verksamhet

efter ett genomförande av statskontorets förslag anför hushållningssällskapet

i Norrbottens län, att det i och för sig torde vara riktigt att de

rent lantbrukskemiska analyserna vid stationen har så pass ringa omfattning

att ett bortfall av inkomsterna från dem inte nämnvärt skulle påverka

stationens framtida ekonomi. Med hänsyn till de betydande lokala bidrag,

som under en lång följd av år lämnats stationen i Luleå, finner emellertid

hushållningssällskapet det vara rimligt att hoppas att viss apparatur

vid stationen inlöses för överflyttning till Röbäcksdalen, om ett laboratorium

inrättas där. Lantbruksstyrelsen anför, att en nedläggning av den

lantbrukskemiska verksamheten vid Luleå-stationen skulle medföra betydande

besparingar på grund av att behovet av särskilt utbildad lantbrukskemisk

personal då bortfaller.

XIII. Departementschefen

Den lantbrukskemiska analysverksamheten utgör ett viktigt hjälpmedel

i rationaliseringsarbetet på jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets

områden. Analysverksamhetens betydelse för dessa områden kommer

också med all sannolikhet att öka. Utvecklingen på angränsande områden

— såsom vatten- och livsmedelsområdet — pekar härjämte tydligt

mot ökande analysbehov.

Vid 1956 års riksdag fattades principbeslut om att statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt vid Frescati i Stockholm och lantbrukshögskolans

kemiska analyslaboratorium vid Ultuna skulle omorganiseras och

sammanföras till en institution, benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium

(SLL), samt förläggas till Ultuna. Frågan om att sammanföra

dessa enheter hade främst aktualiserats av att för båda uppstått svårlösta

lokalproblem. En samförläggning kunde också väntas medföra rationaliseringsvinster.

Då principbeslutets fullföljande förutsatte en organisatorisk

utredning till grund för programmering av erforderlig nybyggnad, kunde

någon bestämd tidpunkt för omorganisationens genomförande inte fastställas

av riksdagen.

De lokalsvårigheter som år 1956 förelåg för kontrollanstalten och analyslaboratoriet

har under senare år gett sig till känna med ökad styrka.

Angelägenheten av alt lokalfrågan löses förstärks också av såväl Stockholms

universitets som lantbrukshögskolans pågående och planerade lokalupprustning.

Sedan erforderligt utredningsarbete slutförts, har Kungl. Maj :t genom

byggnadsstyrelsen låtit utföra projektering av en nybyggnad för SLL i Ul
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196A

tuna. Kungl. Maj :ts beslut i detta byggnadsärende innefattar föreskrifter om

den analysverksamhet och de befattningshavare som laboratoriet torde planeras

för. Dessa föreskrifter torde såsom bilaga tö få fogas till protokollet.

Den planerade byggnaden kommer att innehålla en nettogolvyta för laboratorieverksamheten

av drygt 2 300 m2 och dra en kostnad av cirka 6 000 000

kr., räknat efter prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med att

den skall vara inflyttningsklar tidigast i början av år 1967. För budgetåret

1964/65 erfordras 1 500 000 kr. i investeringsanslag.

Kemisk analysverksamhet avseende lantbrukets produkter och vissa av

dess produktionsmedel bedrivs vid ett flertal såväl statliga som icke statliga

institutioner och inrättningar. Uppdelningen på verksamhetsområden

är ofta vansklig, då undersökningar av samma ämnen — och därtill utförda

med samma analysmetoder — kan efterfrågas ur skilda synpunkter. Vissa

analyser av vatten, spannmål och mjölk är exempelvis av intresse samtidigt

ur agronomisk, veterinär och livsmedelshygienisk synpunkt. De kemiska

analyserna kompletteras inte sällan av fysikaliska, mekaniska eller

biologiska analyser utförda inom samma laboratorium. I detta sammanhang

använder jag emellertid enbart ord som kemisk och lantbrukskemisk

även i de fall där vissa andra än kemiska moment ingår.

Vid nyssnämnda riksdagsbeslut förutsattes, att SLL i princip skulle

överta statens lantbrukskemiska kontrollanstalts funktion som offentligt

centrallaboratorium på lantbrukskemiens område. I denna egenskap kan

laboratoriet anses sidoordnat med statens institut för folkhälsan, statens

centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska

anstalt och statens provningsanstalt på skilda närgränsande

områden. Även kontrollanstaltens funktion som lokallaboratorium för visst

geografiskt upptagningsområde avsågs i princip skola övergå på SLL. Enligt

riksdagsbeslutet skall vidare de institutioner vid lantbrukshögskolan

som nu anlitar analyslaboratoriet hänvisas till det nya laboratoriet.

Allmänt om behovet och lokaliseringen av lantbrukskemiska laboratorier.1

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalts geografiska upptagningsområde

för rutinanalyser utgörs av Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Jämtlands län. Analysuppdragen från Örebro

och Västmanlands län går emellertid huvudsakligen till en av Örebro läns

landsting driven kemisk station i Örebro. Lantbruksstyrelsen har fastställt

stadgar och föreskrivit verksamhetsområden för lokala lantbrukskemiska

stationer i Jönköping, (för Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands

län), Visby (för Gotlands län), Kristianstad (för Blekinge, Kristianstads

1 Kartskiss över Sverige med vissa i sammanhanget aktuella markeringar bifogas protokollet

såsom bilaga 11.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 dr 196b

och Malmöhus län), Skara (för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs

län) samt Luleå (för Västerbottens och Norrbottens län). Huvudmän

för dessa stationer är regelmässigt hushållningssällskapet i det län,

där stationsorten är belägen. Kristianstads-stationen har upprättat en mindre

filial för trädgårdsjordanalyser i Malmö. Den kemiska avdelningen vid

Sveriges utsädesförening i Svalöv bedriver kemisk analysverksamhet avseende

växtprodukter.

Vid remissbehandlingen av ett betänkande om det lokala analysväsendet,

avgivet av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning,

har åtskilliga av de lokala intressenter som driver lantbrukskemiska laboratorier

framfört olika, i en del fall sinsemellan kolliderande förslag

om tilldelning av geografiska verksamhetsområden. Från andra håll —

däribland från lantbrukshögskolan, lantbruksstyrelsen och styrelsen för

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt — har föreslagits att den lantbrukskemiska

analysverksamheten skall organiseras i kongruens med den

för lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet gällande indelningen av

landet i försöksdistrikt. I ett senare sammanhang har även statskontoret

anslutit sig till sistnämnda uppläggning. I försöksdistriktsindelningen hänförs

södra Sverige upp till och med Halland, Småland och Gotland till

södra försöksdistriktet med Alnarp som försöksstation samt de fyra nordligaste

länen till norra försöksdistriktet med Röbäcksdalen som försöksstation.

Återstående del av landet utgör ett försöksdistrikt, benämnt mellersta

försöksdistriktet, med Ultuna som huvudort när det gäller husdj ursförsök

och med Nyckelby i Södermanland som försöksstation i fråga om

trädgårdsförsök. För jordbruksförsöksverksamheten är denna mellersta

del av landet uppdelad i två distrikt, nämligen västra försöksdistriktet

omfattande Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland

med Skara som försöksstation samt östra försöksdistriktet

med Ultuna som försöksstation.

I det betänkande, som låg till grund för 1961 års riksdagsbeslut om

upprustning av forskning, försök och högre undervisning på jordbruksoch

trädgårdsområdena, föreslog jordbrukshögskoleutredningen att vid

lantbrukshögskolans trädgårdssektion i Alnarp skulle inrättas ett kemiskt

analyslaboratorium. Någon ställning till förslaget togs inte av statsmakterna.

Samma fråga har nyligen, efter framställningar i budgetsammanhang,

utretts av trädgårdsnäringsutredningen. Även denna utredning anser det

angeläget, att ett analyslaboratorium inrättas i Alnarp, men ifrågasätter

om det inte bör organisatoriskt knytas till SLL. Vid remissbehandlingen

av trädgårdsnäringsutredningens förslag har en sådan anknytning tillstyrkts

av styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, medan lantbruksstyrelsen

förordat ytterligare utredning, vid vilken hänsyn skulle tas till det

samlade analysbehovet i södra Sverige. Sveriges utsädesförening har pekat på

möjligheterna att i stället utnyttja dess kemiska avdelning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 är 196i

I skilda sammanhang och senast i en organisatorisk utredning av statskontoret

har förslag vidare framförts om att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium

i Röbäcksdalen.

Om man bortser från forsknings- och försöksverksamhetens analysbehov,

aktualiserar föreliggande organisationsproblem följande allmänna

synpunkter. Genom en centralisering till färre laboratorieenhefer bör verksamheten

kunna rationaliseras och förbilligas. En mera utspridd verksamhet

främjar kontaktmöjligheterna mellan beställare och kemist, vilket

i sin tur kan medföra ett bättre utnyttjande av analysresultaten. I varje

fall på kort sikt är det billigare att använda befintliga analysresurser, även

om dessa inte är idealiskt lokaliserade, än att bygga upp nya resurser.

Därest man å andra sidan uteslutande beaktar forsknings- och försöksverksamhetens

behov, framstår utan tvekan Alnarp, Röbäcksdalen och

Skara vid sidan av Ultima som naturliga stationsorter för lantbrukskemiska

laboratorier. Därvid förefaller det också följdriktigt och ändamålsenligt

att ta försöksdistrikten till utgångspunkt, då man överväger geografiska

upptagningsområden för lantbrukskemiska analysuppdrag. De skäl

som efter särskilda utredningar beträffande Alnarp och Röbäcksdalen anförts

för att förse de statliga verksamheterna på dessa platser med permanenta

analysresurser synes mig bärande. På sikt torde sådana resurser

inte kunna undvaras utan men för verksamheterna. Det måste också vara

eftersträvansvärt, att den kemisk-analytiska metodforskningen på trädgårdsområdet

utvecklas i bättre direkt kontakt med den trädgårdsforskning,

för vilken Alnarp är centrum.

Jag har efter ingående överväganden funnit mig höra förorda, att en

omorganisation av den lantbrukskemiska analysverksamheten, som allmänt

ansetts angelägen, prövas med utgångspunkt från organisationen av

lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet. Den huvudstation för analysverksamhet

som erfordras inom varje annat analysdistrikt än SLL:s eget

hör i princip organiseras som en filial till SLL.

Som upptagningsområde för SLL i dess egenskap av lokallaboratorium

bör man i dagens organisationsarbete räkna med mellersta distriktet. Analysuppdrag

från västra distriktet bör dock kunna hänskjutas till kontrollstationen

i Skara efter överenskommelse mellan staten och stationens huvudman.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

För norra distriktet bör en filial till SLL upprättas i Röbäcksdalen. Den

bör lokalmässigt dimensioneras så att den kan tillgodose det normala analysbehovet

för de olika verksamhetsgrenarna vid Röbäcksdalen och för fältförsöksverksamheten

i de fyra nordligaste länen. Planeringen av en sådan

filial organisatoriskt och lokalmässigt har genom Kungl. Maj :ts beslut

den 28 december 1962 uppdragits åt statskontoret och byggnadsstyrelsen

i samband med en allmän organisationsöversyn av den statliga verksamhe
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964-

ten därstädes. Ett förslag till byggnadsprogram från byggnadsstyrelsen remissbehandlas

för närvarande, Då frågan huruvida de kommersiella aria*

lyscrna skall övertas från Luleå-stationen inte synes inverka på dimensionefingsfrågan,

berörs i detta sammanhang ej sistnämnda stations framtida

ställning och funktion.

Beträffande södra distriktet bör SLL:s filial förläggas till Alnarp. Den

närmare planeringen av denna filial bör emellertid ske först efter en detaljutredning

av föreliggande samordningsmöjligheter med redan befintliga

analysställen inom distriktet.

Medan angelägenheten av effektivitet i forsknings, och försöksverksamheten

talar för en lokalisering av kemiska analysresurser vid vissa forsknings-

och försökscentra enligt vad som nyss skisserats, bör enligt min mening

behovet av ytterligare laboratorieresurser i landet prövas med sikte

på att komplettera resurserna vid dessa centra. Vid bedömningen av vad

som härvidlag är möjligt med tanke på enskilda laboratoriers ekonomiska

bärkraft torde beaktas den ökande analysefterfrågan, som jag tidigare antytt

beträffande andra områden än de traditionellt lantbrnkskemiska. Någon

närmare reglering av formerna för berörda kompletteringar torde inte

erfordras. Sedan filialer till SLL inrättats, räknar jag med att även analysmaterialet

från den försöksverksamhet på lantbrukets område, som nu bedrivs

i hushållningssällskapens egen regi inom vederbörande distrikt, i

princip hänvisas till respektive filial.

Det synes inte längre påkallat att statlig myndighet fastställer verksamhetsområden

eller taxor för de lantbrukskemiska kontrollstationerna.

SLL:s ställning och Uppgifter. SLL — vari även innefattas blivande filialer

— skall naturligen ha att befatta sig med analysfrågor av betydelse

för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Då statliga laboratorier

på angränsande intresseområden i Viss utsträckning har att arbeta med

liknande frågor, är det emellertid av vikt, att områdesindelningen inte lägger

hinder i vägen för en praktisk arbetsfördelning mellan laboratorierna

och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det bör åvila ledningarna för

berörda centrallaboratorier att i de former för samråd, som i varje särskilt

fall befinns ändamålsenliga, tillse att onödiga dubbleringar av de statliga

inrättningarnas arbete och utrustning undviks.

SLL bör svara för utvecklingsarbetet avseende analysmetodik, åta sig

sådana analysuppdrag från hela landet, för vilka lämpliga lokala resurser

saknas, samt vägleda lokala analyslaboratorier med råd och upplysning.

Vidare bör laboratoriet utföra undersökningar på uppdrag av kontrollmyndigheter.

Det skall givetvis inte höra till SLL:s uppgifter att bedriva allmän grundforskning.

Laboratoriets forskningsverksamhet bör främst vara inriktad på

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

att tå fram lämpliga analysmetoder. Såsom framhållits vid remissbehandlingen

av dessa frågor, är det emellertid även lämpligt att laboratoriet samarbetar

med vederbörande forsknings- och försöksinstitutioner för att åstadkomma

tillförlitliga utvärderingsnormer, erforderliga för analysresultatens

tolkning och utnyttjande. Även om SLL bör ta initiativ i utvärderingsfrågor,

då nya eller ändrade normer synes påkallade, bör laboratoriets arbete

i princip inskränka sig till samarbetshjälp i form av kemiskt analysarbete.

Ledningen av utvärderingsarbetet bör åvila berörda forsknings- och försöksorgan.

Jag anser i likhet med utredningen rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning, all SLL principiellt bör befrias från kontrollverksamhet på

eget initiativ. Då särskild kontrollmyndighet saknas beträffande handeln

med gödselmedel, synes SLL emellertid tills vidare böra överta statens

lantbrukskemiska kontrollanstalts uppgifter på detta verksamhetsområde.

I fråga om SLL:s förhållande till de lokala lantbrukskemiska stationerna

delar jag ävenledes utredningens åsikt, att laboratoriet inte bör ha kontrollerande

uppgifter gentemot stationerna.

SLL:s huvudanstalt i Ultuna liksom dess filialer skall enligt vad jag förut

utvecklat fungera som servicelaboratorium för forsknings- och försöksinstitutioner

på lantbrukets område. Ur rationaliseringssynpunkt är det

nödvändigt att SLL:s resurser används i största möjliga utsträckning. Att

icke-kemiska institutioner vid Ultuna eller på filialorterna förses med utrustning

för kemiska analyser i fall, då analysarbetet med fördel kan

utföras vid SLL, bör inte få förekomma. Skulle det visa sig praktiskt att

visst analysarbete verkställs på en sådan institution, bör detta ske i samråd

med SLL. Därvid torde övervägas lämpligheten av att utrustningen utlånas

från SLL.

SLL:s analysutlåtanden. Jämlikt 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL

borde analysutlåtandena i regel endast innehålla uppgifter om fakta som

framkommer vid laboratoriets undersökning. För att kunna bedöma och

tolka dessa fakta skulle enligt den sakkunniges mening erfordras, att laboratoriet

erhöll expertis inom vitt skilda delar av lantbruksvetenskaperna

knuten till sig, vilket inte syntes realistiskt. Utlåtandena borde därför endast

få innehålla omdömen och tolkningar i de fall, då sådana kunde stödjas

på utvärderingsnormer, som publicerats, som vilade på vetenskaplig

grund och som var allmänt erkända. Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning har vid översynen av sakkunnigförslaget å sin sida

understrukit vikten av att analysbevisen ges sådan utformning, att de erbjuder

mottagaren praktisk ledning. Detta uttalande har inte föranlett någon

erinran vid remissbehandlingen.

Den enskilde analysbeställaren är i regel föga betjänt av att enbart få

reda på undersökningsresultatet i form av kemiska data. För att kunna

i Bihang till riksdagens protokoll 196i. i saml. Nr 78

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

dra nytta av analysresultatet behöver lian veta vad angivna data tyder på

samt om och vilka åtgärder som påkallas. Han är med andra ord beroende av

de tidigare omnämnda utvärderingsnormerna. Enligt vad jag redan anfört, bör

forskningen avseende dylika normer i främsta rummet åvila vederbörande

forsknings- och försöksinstitutioner. Därav följer att SLL inte självständigt

bör avgöra, vilka normer som skall vidarebefordras till analysbeställaren.

Med berörda institutioners samtycke bör det å andra sidan inte finnas några

betänkligheter mot att SLL redovisar analysuppdragen med såväl kemiska

data som utvärderingsnormer. Det är tvärtom eftersträvansvärt, att detta

blir den normala gången.

Problemet reduceras i de i praktiken vanligaste fallen, där analysuppdragen

förmedlas av hushållningssällskapen. Tanken bakom detta förfaringssätt

är nämligen bland annat, att sällskapen skall bistå den enskilde

med tolkning och råd. Detta är enligt min mening en anordning som bör

uppmuntras, bland annat genom att SLL ställer sin sakkunskap till sällskapens

förfogande.

Beräknad analyskapacitet vid det nya laboratoriet i Ultuna. Allmänt sett

bör en ökning av analysbehovet på det lantbrukskemiska området vara att

vänta i samband med strävandena inom berörda näringar mot allt högre

produktivitet. Det torde också finnas skäl att anta, att de hittillsvarande

begränsade resurserna vid kontrollanstaltcn och lantbrukshögskolans analyslaboratorium

i vass mån hämmat analysefterfrågan. Lokalbehovet för

laboratorieverksamheten påverkas i hög grad av mångfalden analystyper

med sinsemellan olika utrustningskrav. Däremot kan regelmässigt antalet

analyser av samma slag varieras inom vida gränser på en given lokalyta.

Genom att det nya laboratoriet skall ligga i direkt anslutning till lantbrukshögskolans

institutioner i Ultuna, kommer en eventuell överkapacitet att

kunna utnyttjas för att tillgodose lokalbehov hos högskolan. Jag har under

sådana förhållanden funnit det möjligt att låta bedriva projekteringsarbetet

med utgångspunkt från ett kraftigt stegrat analysantal, medan ovisshet

ännu rätt om en sådan på kapacitetsfrågan inverkande faktor som omfattningen

av laboratoriets lokala upptagningsområde beträffande rutinanalyser.

Den specifikation över utrustning för laboratoriet, som finns intagen i

Kungl. Maj :ts beslut i byggnadsärendet (se bilaga 10), innefattar — utöver

den för närvarande vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet befintliga utrustningen

av beskaffenhet att nämnvärt påverka lokalprojekteringen — utrustning

för en del nya analystyper, vilket kommer att medföra en viss ut

rymmesmarginal hos det blivande laboratoriet. Utrustningsfrågorna torde av

vederbörande anslagsäskande myndighet komma att aktualiseras framledes

i budgetsammanhang.

Laboratoriet har planerats för att klara en fördubbling av antalet mark
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196''t 55

karteringsprov (åkerjord) under en högsäsong omfattande i huvudsak vintermånaderna.

Under sommarhalvåret ges utrymme för ytterligare analyser

av åkerjord samt för analyser av skogs- och trädgårdsjord. Även beträffande

serieanalyser av foder m. m. möjliggörs en betydande ökning av

antalet analysbestämningar. Lokalplaneringen har vidare skett med sikte

på att eventuella behov av ytterligare utrymmesökningar för nyssnämnda

serieanalyser och för uddaanalyser skall kunna tillgodoses genom intrång

på jordlaboratorieutrymmet.

Jag är inte beredd förorda, att de av statistiska centralbyrån uppbyggda

resurserna för s. k. vattenhaltsbestämningar i samband med skördeskadeskyddet

läggs ner. Om ändrade förhållanden skulle inträda — genom exempelvis

förändringar av arbetsmetodiken på området — bör frågan emellertid

omprövas.

Organisationen av det nya laboratoriet. Ledningen av SLL bör utövas av

en styrelse, beslående av laboratoriets föreståndare jämte högst sju av

Kungl. Maj:t förordnade ledamöter. Ledamöterna bör väljas så att styrelsen

inom sig får sakkunskap rörande kemisk forskning i allmänhet, försöksverksamheten

och den lokala rådgivningsverksamheten på lantbrukets

område, jordbruks-, skogs- och trädgårdsnäringarna samt den av SLL:s

verksamhet berörda handeln.

Med hänsyn till den sålunda föreslagna sammansättningen av styrelsen

iinner jag i likhet med utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning

ej nödvändigt att en särskild rådgivande nämnd av permanent

natur inrättas.

Jag delar även denna utrednings uppfattning, att föreståndaren bör ha

vetenskaplig fackutbildning. Förutom analytisk-kemiska är främst agronomiska

kunskaper hos föreståndaren önskvärda. Några formella kompetensföreskrifter

synes dock inte lämpligen böra fastställas. Vid tillsättningen

bör, såsom utredningen även påpekat, stor hänsyn tas till administrativ

och ekonomisk kunnighet.

Beträffande personälstorleken har byggnadsstyrelsen vid lokalprojekteringen

haft att utgå från nyssnämnda utrednings förslag med vissa smärre

tillägg. Närmare ställning till frågor rörande laboratoriets personalorganisation

bör tas vid en senare tidpunkt.

Hemställan. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig föreslagna principer för den statliga

lantbrukskemiska verksamhetens organisation

b) å riksstaten för budgetåret 1964/65 ä kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond till llgggnndsar
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1967

beten för statens lantbrukskemiska laboratorium anvisa ett

investeringsanslag av 1 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

B. Siöalth

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal prov analyserade vid SLK

Bilaga 1

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

44 329

30 580

26 926

27 785

24 671

25 725

22 494

20 927

15 911

12 597

Iiärav: skogs- ....................

3 135

trädgårds- ..................

50

53

211

172

94

102

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

26

13

29

26

40

34

83

102

146

148

Växtprodukter och fodermedel ....

3711

3 390

3 234

2 952

2 786

2 898

3 275

3 514

2 253

2 607

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 055

2 899

2 417

1 739

1 599

1 579

86

113

69

66

Vatten (kemisk analvs) ..........

87

286

154

17

45

0

5

203

0

4

Övrigt ..........................

23

16

80

103

0

0

0

0

0

0

S:a

51 231

37 1S4

32 840

32 022

29 100

30 236

25 943

24 529

IS 379

15 422

Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro

Bilaga 2

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1/7 1959- 31/12 1960

1961

1962

Jord ............................

11 756

16 863

14 437

10 464

11 565

9 669

5 287

8 327

3 204

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

20

19

18

10

5

3

2

24

49

Växtprodukter och fodermedel ....

396

399

314

375

476

520

940

2 194

663

Mjölk och mejeriprodukter ........

387

717

360

300

260

258

225

140

221

Närings- och njutningsmedel ......

71

59

87

67

55

54

17

12

2

Vatten (kemisk och bakteriologisk

675

1305

analys) ........................

986

850

1 023

840

953

826

746

Övrigt ..............v v...........

201

332

99

285

101

01

182

233

65

S:a

13 817

IV 339

16 338

12 341

13 415

11 392

7 399

11 005

J 509

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

o«

QC

ö

Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

•lord ............................

10 457

11 140

10 278

8 284

9 455

8 412

8 137

8 524

9 007

7 501

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

216

200

195

210

149

88

51

87

69

37

Växtprodukter och fodermedel ....

11 017

12 257

12 111

11 807

12 429

11 784

13 490

12 157

14 068

16 867

härav: oljeväxtfrö..................

908

957

1 052

290

1 282

1 036

916

399

393

274

Mjölk och mejeriprodukter ........

291

278

240

423

72

72

0

11

388

448

Vatten (kemisk analys)............

0

13

261

197

33

129

239

192

21

217

Övrigt ..........................

64

22

65

92

15

11

6

10

3

10

S:a

22 340

24 092

23 391

21 252

22 326

20 684

22 115

21 066

23 663

25 070

Bilaga 4

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1/7—

31/12

1960

1961

1962

Jord ............................

26 940

17 353

23 221

18 183

11 726

8 539

9 936

2 159

3 606

2 871

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

Växtprodukter, fodermedel och livs-

66

49

41

36

22

13

13

5

7

12

medel utom mjölk..............

450

391

445

485

310

366

1 075

3 093

1 586

549

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 791

5 293

3 018

2 940

2 723

2 724

608

349

591

622

Närings- och njutningsmedel ......

Vatten (kemisk och bakteriologisk

43

57

71

104

125

64

23

38

75

111

analys) ........................

1 758

1 276

1 551

1 659

1 664

1 936

2 081

1 147

2 227

2 715

Övrigt ..........................

149

41

12

22

87

58

55

59

80

171

S:a

33 197

24 460

28 359

23 429

16 657

13 700

13 791

6 850

8 172

7 040

Sä''

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Antal prov analyserade vid Iantbrukskemiska stationen i Visby

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

2 130

1 07C

871

2 054

1 548

1 009

2 335

3 171

1 527

1 581

Gödsel och jordförbättringsinedel . .

Växtprodukter, fodermedel och livs-

52

36

20

26

16

15

9

2

7

2

medel utom mjölk..............

2 139

3 039

3 075

5 909

12 968

11 996

15 289

5 773

6 515

7 715

härav: oljeväxt/rö..................

0

0

0

2 462

10 017

7 679

10 464

2 609

5 237

5 271

Mjölk och mejeriprodukter ........

Vatten (kemisk och bakteriologisk

1 179

762

690

669

628

648

417

380

390

566

analys) ........................

1 883

1 704

1 842

1 706

1 781

1 593

1 838

2 657

2 272

1 955

övrigt ..........................

65

46

63

33

25

22

14

27

18

32

S:a

7 448

6 663

6 661

10 377

16 966

16 2S3

19 902

12 010

10 720

10 629

Bilaga 0

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

95 825

65 519

76 736

76 886

55 318

66 737

80 889

93 123

75 952

59 670

härav: trädgårds-..................

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

131

190

105

151

74

124

112

138

177

6 700

196

Växtprodukter och fodermedel ....

1 7 393

1 8 598

■8211

110 154

1 18 258

16 144

20 928

21 238

35 777

30 575

härav: spannmål..................

509

2 506

2 048

2 594

2 912

4 693

6 355

9 921

19 214

14 669

oljeväxt frö ................

30

3

206

81

7 246

5 143

6 800

2 005

3 847

6 344

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 543

2 723

2 672

2 663

2 656

2 603

1 073

880

806

775

Närings- och njutningsmedel ......

—

—

—

78

57

39

188

76

Vatten (kemisk och bakteriologisk

analys) ........................

2 288

1 776

3 193

2 993

3 389

2 721

2 032

1 809

2 307

2 889

övrigt ..........................

476

396

460

301

398

462

414

328

487

405

S:a

109 056

79 202

91 377

93 148

SO 093

88 869

105 516

117 555

115 694

94 387

Inkl. närings- och njutningsmedel.

Ol

cC

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7

Ci

o

Antal prov analyserad? vid lantbrukskemisku stationen i Skara

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

18 345

7 978

19 849

18 278

15 288

12 681

10 799

7 237

4 315

4 491

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

54

69

41

27

20

16

23

24

18

jt» 13

Växtprodukter och fodermedel ....

G20

763

919

772

8 629

G 187

6 856

5 572

8 787

6 455

härav: oljevä.rtfrö..................

200

209

186

129

7 625

5 203

5 249

3 684

5 687

5 315

Mjölk och mejeriprodukter ........

4 138

3 057

2 922

2 925

2 885

2 546

1 273

1 342

1 228

1 0Ö3

Närings- och njutningsmedel ......

264

289

284

276

264

301

291

298

705

364

Vatten (kemisk och bakteriologisk

analys) ........................

1 298

1 186

1 537

1 557

2 207

2 857

2 335

2 099

1 905

1 824

Övrigt ..........................

20

36

35

80

24

24

24

60

105

51

S:a

24 739

13 378

25 589

24 015

29 257

24 612

21 601

16 632

17 063

14 264

Bilaga 8

Antal prov analyserade vid lantbrukskeiniska stationen i Luleå

f953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

11 446

6 907

5 976

7 228

5 977

4 009

5 414

3 929

7 165

2 711

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

13

8

15

21

8

7

7

4

0

0

Växtprodukter och fodermedel ....

215

214

292

390

517

557

602

872

827

/ 38

Mjölk och mejeriprodukter ........

597

600

575

545

561

551

0

0

0

0

Närings- och njutningsmedel ......

Vatten (kemisk och bakteriologisk

8

15

3

6

13

18

3

2

14

32

analys) ........................

1 178

1 132

1 392

1 808

2 230

2 200

3 907

4 387

4 479

4 601

Övrigt .......................

58

44

56

71

65

55

1 460

1 954

1 571

944

S:a

13 515

8 920

8 309

10 069

9 371

7 397

11 393

11 148

14 056

9 026

Knngl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

opaginerad Kontrollera mot PDF

JJilwju ''■)

Antal prov analyserade vid Sveriges utsiidesförenings kemiska avdelning i Svalöv

1955

1956

1957

1958

1959

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ..................

oljeväxtjrö..................

30 126

9 897

16 593

40 917

11 906

21 199

31 769

11 916

11 702

37 529

17 780

13 237

53 663

19 916

26 S88

62 987

22 520

32 115

52 334

20 116

26 063

67 798

21 316

35 660

50 701

18 653

26 735

72 048

22 327

12 516

1960

1961

1962

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ..................

oljeväxtfrö..................

35 882

11 037

15 268

59 108

21 267

28 720

40 062

9 801

25 195

62 803

11 916

12 193

59 623

13 586

38 169

84 317

20 098

59 927

1 På uppdrag av utomstående.

05

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196 i

Bilaga 10

Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för statens lantbrukskerniska

laboratorium i Ultima (Kungl. Maj:ts beslut den 16/2

och den 14/9 1962)

Laboratoriets lokalresurser bör avpassas så, att följande analys ver k samhet

kan bedrivas.

A. Rutinanalyser i större serier

1. Analyser av iO 000 markkarteringsprov (åkerjord) under en säsong

av fem månader.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be
-

stämningar av följande data.1

Jordmalning (37 000)

Glödgningsförlust (11 000)

Surhetsgrad (40 000)

Extraktion på vattenbad i

dragskåp (40 000)

Kalium (64 000)

Fuktighet

Kalcium

Volymvikt (11 000)

Mullhalt, bikromatmetod (12 000)

Extraktion i skakmaskin (40 000)

Fosfor (68 000)

Mekaniska beståndsdelar

Ledningstal

Magnesium

2. Analyser av foder, växtprodukter, gödsel m. m.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be

stämningar av följande data.1

Våtmalning (3 000)

Kväve- och proteinuppslutningar

(34 000)

Växttråd (11 000)

Socker i hö (5 000)

Förtorkning av fuktiga prov

(8 000)

Svavel

Smör-, mjölk- och ättiksyror

Tornualning (15 000)

Ammoniak (39 000)

Kolhydrat (2 000)

Vatten (16 500)

Aska (5 000)

Råfett (Soxhlet-, SBR- och Svalövsmetoderna)
Kalcium
Fosfor
-

Beträffande hänsynstagandet till eventuella förändringar av analysverk

samheten, se nedan under B.

1 Siffror inom parentes avser antalet enkelbestämningar eller motsvarande per fcmmånaderssäsong,

när det gäller markkarteringsprov och under punkt 2 upptagen våtmalning, samt i

övrigt per helt år. Anges ingen siffra, förutsätts dubbleringar av utrymmeskrävande utrustning

m. m. inte behövas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

63

B. Uddaanalyser

Utrymme bör planeras för följande utrustning resp. arbetsmetoder.

Kromatografi och elektrofores

Polarimetri

Föraskning

Titreringar (indikatoriska och elektrometriska)
Polarografi

Spektrofotometri

Apparatur för glasarbete

Elementaranalys och mätning av för
bränningsvärme
Våtuppslutning

och avrykning

Mikroelementanalyser

PH-mätning

Flamfotometri

Radioaktiva (lågaktiva) analyser

Botanisk fodermedelsundersökning

Lokalplaneringen bör ske så, att eventuella behov av utrymmesökningar

för uddaanalyser och för serieanalyser avseende foder m. m. kan tillgodoses

genom ianspråktagande delvis av utrymmen, som enligt A 1 ovan avses för

serieanalysverksamheten på jordområdet. Vidare bör planeringen ske med

sikte på att tillbyggnad i framtiden skall kunna ske av jordanalysutrymmena

bl. a. för de i samband med skördeskadeskyddet erforderliga s. k. vattenhaltsbestämningarna,

vilka f. n. utförs av statistiska centralbyrån.

Laboratoriet bör planeras för följande befattningshavare.

1 föreståndare

2 förste kemister

1 förste assistent

1 provtagare

1 registrator och kassör

1 institutionstekniker

1 institutionsvaktinästare

12 institutionsbiträden

1 ritbiträde

1 laborator

1 botanist (överassistent)

2 assistenter

1 förste laboratorieassistent

2 laboratorieassistenter

4 laboratoriebiträden

1 kanslibiträde

1 kontorsbiträde

Det bör tillses, att utrymme därutöver utan större svårighet kan beredas

två assistenter, en befattningshavare med kamerala uppgifter och en telefonist.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj :ts proposition nr 78 år 19Gi

Bilaga 11

Karl skiss över Sverige

Norra försöksdistriktet

Röbocksdalen

Östra försöksdistriktet

Västra försöksdistriktet

Jönköping!

O. Kristianstad.

(.Södra försöksdistriktet

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

65

Innehållsförteckning

Propositionen.......................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .................................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 mars 1964 ............................ 2

I. Inledning........................................................ 2

II. Nuvarande förhållanden .......................................... 4

SLK ............................................................ 4

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium.................... 6

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer .......................... 7

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning................ 8

Analysverksamhet på trädgårdsområdet ............................ 9

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL .............. 9

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL ............................ 10

Arbetsuppgifter .................*.............................. 10

Kvantitetsprognos ................................................ 13

Organisation och personal ...... 13

V. Utredningens rotande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rörande

SLL ...................................................... 14

Arbetsuppgifter .............................. 14

Kvantitetsprognos ....... 16

Organisation och personal ................. 18

Lokalfrågan ...................................................... 19

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande SLL .................................. 19

Arbetsuppgifter .................................................. 20

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden ...... 21

SLL:s geografiska verksamhetsområde.............................. 23

Kvantitetsprognos ................................................ 24

Organisation och personal ........................................ 24

Lokalfrågan ...................................................... 26

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten

.................................................... 26

Allmänt .......................................................... 26

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna .......... 26

Konkurrensförhållanden .......................................... 27

Arbetsuppgifter ................................. 27

Organisation m. in................................ 28

Kostnadsfrågor m. m............................................. 28

VIII. Jordbruksanslaysiitredningens förslag rörande den lokala analys- och

kontrollverksamheten på jordbrukets område........................ 29

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

IX. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rörande

den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten m. m......... 31

X. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten

m. m................................................... 34

XI. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Alnarp 42

Jordbrukshögskoleutredningen .................................... 42

Trädgårdsnäringsutredningen ...................................... 43

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag .......... 44

XII. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcks
dalen

............................................................ 45

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning............ 45

Statskontoret .................................................... 45

Remissyttranden över statskontorets förslag ......................... 4g

XIII. Departementschefen .............................................. 4g

Bilagor

1. Antal prov analyserade vid SLK ................................ 57

2. Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro............ 57

3. Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium 58

4. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping 58

5. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Visby .... 59

6. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad ^59

7. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Skara .... 60

8. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Luleå .... 60

9. Antal prov analyserade vid Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning

i Svalöv ................................................. g}

10. Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för SLI............. 62

11. Kartskiss över Sverige.................... 64

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640104

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående viss omorganisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt a1 i texten
  2. JoU 1964:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten