Angående ytterligare svensk kapitalinsats i Internationella utvecklingsfonden (IDA)
7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1964:8, Angående ytterligare svensk kapitalinsats i Internationella utvecklingsfonden (IDA)
Dokumentets text
Kungl. Ma]:ts proposition nr 8 år 1964
1
Nr 8
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare
svensk kapitalinsats i Internationella utvecklingsfonden
(IDA); given Stockholms slott den 13 december
1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en svensk förbindelse
att i samband med en allmän ökning av Internationella utvecklingsfondens
(IDA) kapital göra en ny kapitalinsats motsvarande tillhopa
15 000 000 dollar eller ca 77 600 000 kr. att inbetalas med lika stora belopp
under vart och ett av budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr S
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1964
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 december 1963.
■\u •
*;» Nä rva rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Edenman, Johansson,
af Géijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1960: 105, SU 85, rskr
211) beslöt Kungl. Maj :t den 6 maj 1960, att Sverige skulle anslutas till
den samma år upprättade Internationella utvecklingsfonden (IDA).
IDA:s ändamål är att främja ekonomisk utveckling, öka produktiviteten
och därmed höja levnadsnivån i de mindre utvecklade områdena inom
dess medlemskrets. I detta syfte kompletterar IDA Världsbankens verksamhet
genom att tillhandahålla kapital på mindre betungande ränte- och
amorteringsvillkor än de vid sedvanliga lån gällande. De ekonomiskt mindre
utvecklade länderna har svårigheter att finansiera erforderliga investeringar,
eftersom räntor och amorteringar vid upplåning utomlands på
marknadsmässiga villkor ofta utgör en alltför stor belastning på deras be
talpingsbalanser.
Genom att IDA — till skillnad från Världsbanken _ för
si# kapitalanskaffning icke är beroende av upplåning utan endast av medlemsländernas
direkta bidrag, kan »mjuka», för mottagarländernas betalningsbalanser
skonsamma, lån tillhandahållas.
IDA:s grundkapital uppgår f. n. till närmare 970 milj. dollar och inbetalas
successivt, till övervägande delen under åren 1960—64. De industrialiserade
medlemsländerna, som svarar för drygt 76 procent av grundkapitalet,
erlägger hela sina andelar i guld eller konvertibla valutor. Icke
industrialiserade medlemsländer erlägger 10 procent av sina andelar i guld
eller konvertibla valutor och återstoden i egna valutor, vilka till följd av
sin begränsade användbarhet ej brukar inräknas i fondens fritt disponibla
kapital. För 90 procent av varje medlemslands andel kan betalningen
erläggas i form av räntefria skuldbevis i egen valuta, vilka skall inlösas
på fondens begäran, då medlen erfordras för verksamheten.
Sveriges andel av grundkapitalet utgör 10,09 milj. dollar eller ca 52,2
milj. kr. Härav har åren 1960—63 stadgeenligt inbetalats ca 42,2 milj. kr.
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 8 är 196i
Sverige har liksom andra länder utnyttjat möjligheten att erlägga större
delen av betalningen i form av räntefria skuldförbindelser.
Utöver de ordinarie kapitalinsatserna har Sverige budgetåren 19(52/63
och 1963/64 tillskjutit extra kapital till IDA:s verksamhet med sammanlagt
ca 52,2 milj. kr., d. v. s. lika mycket som den svenska andelen av
fondens grundkapital. Riksdagen godkände sålunda den 26 maj 1962 (prop.
1962:100; SU 135; rskr. 313) ett extra bidrag till IDA om 30 144 000 kr.
I skrivelse den 2 april 1963 godkände riksdagen ytterligare ett av Kungl.
Maj :t föreslaget extrabidrag till IDA på 22 054 000 kr. (Statsverksprop.
1963, bil. 9; SU 38; rskr. 102). Därutöver ämnar jag senare hemställa, att
Kungl. Maj :t skall föreslå riksdagen att bevilja ett ytterligare extrabidrag
till IDA på 26 099 000 kr. för budgetåret 1964/65.
IDA hade den 31 oktober 1963 ingått 42 kreditavtal med 18 ekonomiskt
mindre utvecklade medlemsländer. De i dessa avtal överenskomna krediterna
uppgår till ca 554 milj. dollar. Härav hade den 30 september ca 93
milj. dollar utbetalats till låntagarna. De överenskomna krediterna fördelar
sig mellan världsdelar på följande sätt:
Antal
Milj.
Procent av
krediter
dollar
totalbeloppet
Europa.......
....... 3
26,7
4,8
Afrika .......
....... 4
34,3
6,2
Asien .......
....... 27
422,8
76,3
Latinamerika .
....... 8
70,4
12,7
Totalt 42
554,2
100,0
I särklass största låntagarlandet är Indien, som beviljats 13 krediter om
sammanlagt 300 milj. dollar, motsvarande 54,1 procent av IDA:s totala
kreditgivning.
Huvuddelen av de projekt som IDA finansierar kan hänföras till kategorin
basinvesteringar. De flesta beviljade lånen avser väg- och järnvägsbyggen,
hamnprojekt, bevattningsprojekt och kraftverksbyggen. Därutöver
har enstaka krediter beviljats för investeringar på bland andra följande
områden: vattenförsörjning, vattenreglering, telekommunikationer och skolväsen.
■ r,
IDA:s krediter har en löptid på 50 år med en amorteringsfri period på
10 år, varefter återbetalning sker med 1 procent årligen under 10 år och
med 3 procent årligen under de återstående 30 åren. Krediterna är räntefria,
ehuru en avgift av 3/4 procent utgår för täckande av IDA:s administrationskostnader.
Redan vid IDA:s bildande förutsågs, att nytt kapital skulle behöva tillskjutas,
allteftersom fondens tillgångar togs i anspråk för kreditgivning.
I IDA:s stadga, artikel III, anges bl. a., att en översyn av fondens resurser
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 8 år 196k
skall äga rum »vid en tidpunkt som befinns lämplig med beaktande av
planen för de ursprungliga medlemmarnas slutförande av inbetalningen
av de ursprungliga andelarna och med mellanrum av ungefär fem år därefter».
Därvid skall fonden, om den så finner önskvärt, besluta om en allmän
ökning av tecknade andelar. En sådan översyn har nu gjorts och
resulterat i ett förslag om att sammanlagt 750 milj. dollar skall tillföras
fonden under de tre åren 1965—67.
I IDA:s årsrapport per den 30 juni 1963 konstateras, att de ca 775 milj.
dollar i konvertibla valutor, som medlemsländerna ställt till fondens förfogande
väntas vara ianspråktagna efter sex till nio månaders kreditgivning
av normal omfattning. Det påpekas vidare att några nämnvärda återbetalningar
av givna krediter icke kan påräknas de närmaste åren.
Med hänsyn till det ansträngda finansiella läget och på direkt uppdrag
av fondens styrelse gjorde direktionen en undersökning av de framtida
ekonomiska behoven och framlade den 9 september 1963 en rapport, som
tillställdes styrelsen. I rapporten framhålls, att behovet av det slags krediter
som IDA erbjuder kan förväntas bli mycket stort de närmaste åren.
I många u-länder fortsätter den nationella skuldbördan att växa som en
följd av mottagna kommersiella krediter och de villkor på vilka bilateralt
och multilateralt bistånd normalt lämnas. Vidare har IDA under året fått
en rad nya medlemmar, av vilka de flesta tillhör den kategori som behöver
bistånd av det slag IDA kan lämna. Slutligen kan ett ökat antal väl underbyggda
kreditansökningar förväntas av den anledningen, att Världsbanken
börjat lägga allt större vikt vid förberedande arbeten, projekturval och
tekniskt bistånd, varigenom förutsättningar skapas för kreditvärdiga projekt.
Det vore sålunda uppenbart, att utomordentligt goda skäl för en utökning
av IDA:s resurser förelåg. Efter överväganden och diskussioner
med medlemsregeringarna önskade direktionen framföra ett i ett särskilt
resolutionsutkast intaget förslag.
Fonden skall enligt förslaget auktoriseras att från de industrialiserade
medlemsländerna mottaga inalles 750 milj. dollar i fritt konvertibla valutor
med följande fördelning:
Land
Australien ..........
Belgien ..............
Canada ..............
Danmark ............
Finland ............
Frankrike ..........
Förenta Staterna
Italien ..............
Japan ..............
Dollar Land Dollar
19 800 000 Luxemburg .......... 750 000
16 500 000 Nederländerna ...... 16 500 000
41 700 000 Norge .............. 6 600 000
7 500 000 Storbritannien ...... 96 600 000
2 298 000 Sverige .............. 15 000 000
61 872 000 Sydafrikanska Unionen 3 990 000
312 000 000 Tyskland ............ 72 600 000
30 000 000 Österrike ............ 5 040 000
41 250 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år l!)6b ä
Belgien och Luxemburg avser alt inträda som medlemmar i IDA i samband
med kapitalökningen; av här redovisade belopp för dessa båda länder
utgör hälften ländernas kapitalandelar. Bortsett från dessa kapitalandelar
skall samtliga länders bidrag icke medföra förändring i rösträtten
för något av IDA:s medlemsländer. Bidragen skall ställas till fondens förfogande
i tre lika stora belopp senast den 8 november vart och ett av åren
1965, 1966 och 1967. Alla rättigheter och skyldigheter med avseende på bidragen
skall vara desamma som gäller för 90-procentsdelen av den ursprungliga
kapitalinsatsen. Bidragen kan alltså erläggas i form av räntefria
skuldbevis i egen valuta. Inga bidrag skall förfalla till betalning, såvida
ej minst tolv medlemmar, vars sammanlagda bidrag uppgår till minst
600 milj. dollar, har lämnat officiellt meddelande om sitt beslut att erlägga
fastställt bidrag. Detta meddelande skall ha nått fonden senast den 1
mars 1964 eller vid den senare tidpunkt som direktionen äger bestämma.
Vid sitt årsmöte i månadsskiftet september/oktober 1963 beslöt lDA:s
styrelse att varje medlemsstat skulle göra resolutionsutkastet till föremål
för skyndsam behandling, så att dess representant i styrelsen vid tidigast
möjliga tidpunkt skulle kunna taga ställning till detsamma. Den 26 oktober
1963 röstade man från svensk sida för utkastet, vilket med all sannolikhet
kommer att godkännas av styrelsen. IDA auktoriseras därmed att efter
nyssnämnda riktlinjer mottaga inalles 750 milj. dollar.
Regeringarna i alla de medlemsländer, vilka avses bidraga till kapitaltillskottet,
har under hand förklarat sig beredda tillskjuta sin andel av
det överenskomna beloppet med reservation för respektive parlaments godkännande.
Från svensk sida har sålunda under hand deklarerats villighet
att tillskjuta ett belopp motsvarande 15 000 000 dollar eller ca 77 600 000
kr. Detta belopp skulle komma att med en tredjedel belasta den svenska
statsbudgeten vart och ett av budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.
Sveriges åtagande blir bindande, sedan riksdagen godkänt detsamma.
Departementschefen
Internationella utvecklingsfonden (IDA) fyller en betydelsefull funktion
i den internationella biståndsgivningen genom att lämna långfristiga utvecklingskrediter
på särskilt gynnsamma ränte- och amorteringsvillkor.
De ekonomiskt mindre utvecklade länderna kan med IDA-krediter finansiera
för investeringsverksamheten erforderlig import, utan att deras betalningsbalanser
utsätts för de påfrestningar som blir följden av upplåning
på normala, marknadsmässiga villkor. Det förtjänar understrykas,
att ekonomisk utveckling i flertalet u-länder avsevärt försvåras om investeringsverksamheten
begränsas till vad dessa länders betalningsbalanser
normalt förmår bära.
Det står vidare klart, att IDA under sin hittillsvarande verksamhet på
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 8 år 1964
ett effektivt sätt kunnat fullgöra sina angelägna uppgifter. Den organisatoriska
samordningen med Världsbanken har möjliggjort en rationell administration
och en värdefull koordinering av de båda institutionernas insatser
i de enskilda länderna. Ett omsorgsfullt arbete nedläggs på att välja
ut, förbereda och följa de projekt som IDA finansierar. Stort avseende fästes
vid att mottagarländerna för en sund ekonomisk politik, varigenom förutsättningar
skapas för ett effektivt utnyttjande av mottagna krediter. Det
faktum att IDA:s krediter ej är bundna till något visst lands export gör det
möjligt för mottagarländerna att fritt välja fördelaktigaste importkälla.
Enligt IDA:s stadga avses grundkapitalet bli inbetalat under de fem
åren 1960—64. Det förutsågs, att detta kapital skulle komma att tagas i
anspråk för krediter i ungefär samma takt som det betalades in, och att
nya kapitalinsatser därefter skulle komma att bli nödvändiga. Fondens
för kreditgivning tillgängliga resurser beräknas nu vara uttömda i början
av 1964. Samtidigt anses det sannolikt, att antalet välmotiverade kreditansökningar
kommer att öka. U-ländernas växande skuldbörda försvårar
marlcnadsmässig upplåning i utlandet, och nya u-länder har vunnit medlemskap
i IDA.
På styrelsens uppdrag har direktionen därför undersökt behovet av och
förutsättningarna för ytterligare kapitaltillskott till IDA. Efter långvariga
underhandlingar har de industrialiserade medlemsländerna lyckats nå en
preliminär överenskommelse om att fastställa detta kapitaltillskott till
750 milj. dollar över tre år och att fördela de olika ländernas bidrag på
sätt som tidigare redovisats.
Att Sverige skall deltaga i denna kapitalökning har jag ansett självfallet.
Genom de innevarande och föregående budgetår lämnade extrabidragen
har vi redan fördubblat vår insats i IDA. Om, såsom jag i annat
sammanhang kommer att föreslå, ett ytterligare extrabidrag om 26 099 000
kr. beviljas för budgetåret 1964/65, uppgår insatsökningen till 150 procent.
Sverige är det enda land som lämnat sådana frivilliga bidrag. Vi
har därmed markerat att vi anser det genom IDA kanaliserade utvecklingsbiståndet
utgöra en av de värdefullaste biståndsformerna. Denna uppfattning
har styrkts av de erfarenheter som efter hand gjorts av IDA:s
verksamhet. Samtidigt har u-ländernas skuldbörda vuxit och därmed deras
behov av de förmånliga utvecklingskrediter som IDA lämnar.
I detta läge har huvudfrågan varit med vilket belopp Sverige skulle deltaga
i den erforderliga kapitalökningen. Att det totala kapitaltillskottet
fastställts till 750 milj. dollar över tre år innebär att de industrialiserade
medlemsländernas nuvarande årsbidrag, ca 150 milj. dollar, ökar med två
tredjedelar. För svenskt vidkommande skulle detta betyda en ökning från
nuvarande drygt 10 milj. kr. till omkring 17 milj. kr. per år. Jag har emellertid
ansett en kraftigare ökning motiverad. Vissa medlemsländer har
haft berättigade yrkanden på en sänkning av sina relativa andelar av IDA
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 8 år J96b
7
kapitalet, vilket givetvis förutsatt en motsvarande höjning av andra länders
andelar. Den ordinarie svenska kapitalandelen fastställdes ursprungligen
till ett i förhållande till vissa andra medlemsländers andelar relativt
lågt belopp.
Det är mot denna bakgrund som man från svensk sida preliminärt utfäst
sig att, med förbehåll för riksdagens godkännande, tillskjuta 5 milj.
dollar, eller omkring 25 866 000 kr., under vart och ett av åren 1965—67,
på de villkor som fastställts i tidigare omnämnda resolutionsutkast. Detta
innebär en ökning i förhållande till våra nuvarande ordinarie årsbidrag
med ca 150 procent, d. v. s. mer än dubbelt så mycket som genomsnittet
för samtliga de medlemsländer som kapitalökningen avser. Sveriges andel
av det nytillskjutna kapitalet skulle härigenom uppgå till 2 procent, mot
en andel av IDA:s grundkapital på cirka 1 procent. Därmed skulle våra
årsbidrag för den aktuella perioden konsolideras på den höga nivå som de
tidigare uppnått genom tillägg av beslutade och föreslaget extrabidrag.
Den första tredjedelen av det föreslagna nya kapitaltillskottet till IDA
skall förfalla till betalning först hösten 1965. Statsbudgeten kommer sålunda
icke att belastas budgetåret 1964/65. IDA:s resurser räcker visserligen
för att under 1964 och 1965 göra av tidigare ingångna kreditavtal
föranledda utbetalningar, men för att fonden skall kunna ikläda sig ytterligare
kreditförpliktelser, krävs att bindande utfästelser redan nu avges
om de preliminärt överenskomna kapitaltillskotten. Sådana utfästelser har
begärts före den 1 mars 1964.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen, att
bemyndiga Kungl. Maj :t att till Internationella utvecklingsfonden
avge en förklaring av innebörd att Sverige, på
villkor som angivits i det föregående, kommer att lämna
bidrag till fonden med ett belopp motsvarande 15 milj.
dollar.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
förordnar Hans Maj :t Konungen, att till 1964 års riksdag
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Göran Dalne
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631501
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1964:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare svensk kapitalinsats i Internationella utvecklingsfonden a1 i texten
- SU 1964:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående gttcrligare svensk kapitalinsats i Internationella utvecklingsfonden s. 1 i texten