Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:106, Med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

1

Nr 106

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;

given Stockholms slott den 26 mars 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen

— antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920

(nr 796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1

mars 1957 (nr 50);

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen — antaga härvid fogade förslag till

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att rösträtt vid kommunala val skall liksom tidigare

föreslagits beträffande val till riksdagens andra kammare inträda

kalenderåret efter det då vederbörande fyllt 20 år.

Vidare förordas i propositionen att väljare, som till följd av sjukdom,

lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättning,

skall få rösta genom valsedelsförsändelse. Behörighet att avlämna

sådan försändelse föreslås tillkomma den som är barn eller barnbarn till

väljaren eller är väljarens fader, moder eller syskon eller är väljarens vårdare,

allt under förutsättning att vederbörande fyllt 18 år.

1 intrång till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. tVr 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38 § lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

38

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga

alla invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett år. Envar

sådan person, om vilken upplysning

ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av tjuguett år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter-----

§•

Röstlängd upprättas före den 30

juni varje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla

invånare inom valdistriktet, vilka

uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugo år. Envar

sådan person, om vilken upplysning

ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först

under kalenderåret uppnått eller

uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer honom

förr än efter utgången av löpande

kalenderår.

------ av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upprältas

med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från tillkomsten

av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 38 § se 1945: 245.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

3

2) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen den 18 december 1953 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Rösträtt vid val av fullmäktige till- Rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer

envar inom kommunen kommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare, mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett års ål- kalenderår uppnått tjugo års ålder

der och ej är omyndig. Varje röst- och ej på grund av domstols förklaberättigad

äger en röst. ring är eller efter uppnådd myndig
hetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande----------—----kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

3) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars

1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars

1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett års ål
-

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige

tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo års ålder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

der och ej är omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

Om upprättande — —----

(Föreslagen lydelse)

och ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

----kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett

års ålder och ej är omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Den som---

Om upprättande

(Föreslagen lydelse)

§•

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugo

års ålder och ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

en röst.

— annan församling.

---kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

5

5) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (in 253)

Härigenom förordnas, att 8 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Nuvarande lydelse)

8

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett

år, med angivande för var och en,

huruvida han äger eller saknar rösträtt

vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som

först under kalenderåret uppnått

eller uppnår en ålder av tjuguett år,

anmärkes, att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången

av löpande kalenderår.

Där en----------

Närmare föreskrifter —---- -

angives.

(Föreslagen lydelse)

I röstlängden skola enligt mantalslängden

för året upptagas alla inom

valdistriktet mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjugo år,

med angivande för var och en, huruvida

han äger eller saknar rösträtt

vid val av kommunal- eller

stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken

upplysning ej vinnes, att han den 10

juni brister i något av vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt vid

val, som i första stycket sägs, antecknas

i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som

först under kalenderåret uppnått

eller uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,

att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår.

— i längden.

— ----- av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upprättas

med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från tillkomsten

av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1953: 756.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

6) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 62—64 §§, 74 § och 96 § lagen den 26 november

1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

1 Senaste lydelse av 62 § se 1962: 71, av 63

se 1960:59 och av 96 § se 1963:127.

§•

Äkta make äger ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

denna rätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas enligt bestämmelserna

i denna paragraf. Sådan försändelse

må anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 96 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter

skall väljaren på ytterkuvertet teckna

förklaring på heder och samvete

att vid valsedelsförsändelsens anordnande

tillgått på detta sätt. Vid

namnunderskriften tecknas uppgift

på det valdistrikt väljaren vid tiden

för valet tillhör och hans hemvist

inom valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat förkla§

se 1956: 299, av 64 § se 1957:159, av 74 §

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

63

För valsedelsförsändelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 96 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet

tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn

till väljaren eller hans make.

(Föreslagen lydelse)

ringen och att något förhållande som

strider mot denna icke är känt för

vittnet. Till vittne må ej tagas väljarens

make, barn till väljaren eller

till hans make och ej heller den som

är under adcrton år.

§•

Väljare, som till följd av sjukdom,

lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att inställa sig vid valförrättningen

för det valdistrikt där

han är uppförd i röstlängden, äger

ingiva valsedel genom den som är

barn eller barnbarn till väljaren eller

är väljarens fader, moder eller syskon

eller är väljarens vårdare. Den

som är under aderton år må dock

icke anlitas härför. Vill väljaren rösta

på detta sätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas enligt bestämmelserna

i denna paragraf. Sådan försändelse

må anordnas tidigast trettio

dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 96 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av den

som skall ingiva valsedeln och ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter skall

väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring

på heder och samvete att

han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet

eller hög ålder är oförmögen

att inställa sig vid valförrättningen

för sitt valdistrikt samt att vid valsedelsförsändelsens

anordnande tillgått

på nu angivet sätt. Vid namnunderskriften

tecknas uppgift på det

valdistrikt väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Både den som skall ingiva valsedeln

och vittnet intyga på ytterku
-

64

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andre maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden

valsedelsförsändelse, varom sägs i 62

och 63 §§. Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant,

som avses i 63 §, samt att därå

äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses

i 63 §, samt tillslutet och utan

annat märke än i 96 § föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn göres

anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som

avses i 63 §, eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

74

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 70 § sägs, äger där
-

vertet, med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat förklaringen

och att något förhållande

som strider mot denna icke är känt

för dem. Till vittne må ej tagas väljarens

make, barn till väljaren eller

till hans make och ej heller den som

är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i

62 § avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av väljarens make.

Valsedelsförsändelse enligt 63 § avlämnas

på motsvarande sätt av den

som är behörig därtill och på försändelsens

ytterkuvert tecknat sig

såsom ingivare av väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är av föreskriven

beskaffenhet samt att på ytterkuvertet

äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet; i

annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven

beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än i 96 § angiven ändamålsbeteckning,

skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden

vid väljarens namn göres

anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven

beskaffenhet eller ej tillslutet eller

finnes på detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

§•

Äkta make, vilken röstar i den

ordning som i 70 § sägs, äger därvid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

vid avgiva valsedel jämväl för andra

maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och

inom tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make,---------— — anordnat försändelsen.

Finnes att —----—---— — för avlämnandet.

I sammanhang---------omförmälda förteckning

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

(Föreslagen lydelse)

avgiva valsedel jämväl för andra

maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och

inom tid som i 62 § sägs.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsheteckning

enligt av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden ävensom röstmottagare.

I 63 § omförmälda kuvert ävensom

ytterkuvert som avses i 73 § skola

på statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti. I

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i

god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka valnämnden uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola

inom samma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt å svensk

beskickning, svenskt konsulat eller

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger —- — —--—---

Blanketter till---— — —--

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,

63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsheteckning

enligt av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert som avses i 60,

62 och 73 §§ tillställas på statsverkets

bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert

ävensom ytterkuvert som avses i

73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 §

skola i god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnden ävensom

hos de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte finnas

tillgängliga å postanstalt samt å

svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

----73 §§ sägs.

- — tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

lf Ilihang till riksdagens protokoll 106!). 1 samt. Nr 10G

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

7) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 28—30 §§, 39 § och 60 § kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §.

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

Äkta make äger ingiva valsedel

genom andra maken. Vill make begagna

denna rätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas enligt bestämmelserna

i denna paragraf. Sådan

försändelse må anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

För valsedelsförsåndelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 60 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter skall

väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring

på heder och samvete att vid

valsedels försändelsens anordnande

tillgått på detta sätt. Vid namnunderskriften

tecknas uppgift på det

valdistrikt väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt

undertecknat förklaringen

och att något förhållande som strider

mot denna icke är känt för vittnet.

Till vittne må ej tagas väljarens

1 Senaste lydelse av 28 § se 1962:72, av 29 § se 1956:300, av 30 § se 1957:160, av 39 §

se 1961: 606 och av 60J se 1963:128.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29

För valsedelsförsändelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenhet av kuvert och

tillhandahållande därav stadgas i

60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert

brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet

tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet med

angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt

undertecknat nämnda förklaring.

Till vittne må ej tagas väljarens

make och ej heller barn till

väljaren eller hans make.

make, barn till väljaren eller till

hans make och ej heller den som är

under aderton år.

§•

Väljare, som till följd av sjukdom,

lyte, vanförhet eller hög ålder

är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen

för det valdistrikt där

han är uppförd i röstlängden, äger

ingiva valsedel genom den som är

barn eller barnbarn till väljaren eller

är väljarens foder, moder eller

syskon eller är väljarens vårdare.

Den som är under aderton år må

dock icke anlitas härför. Vill väljaren

rösta på detta sätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas enligt bestämmelserna

i denna paragraf. Sådan

försändelse må anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall användas

ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt

slag. Om beskaffenheten av kuvert

och tillhandahållande därav stadgas

i 60 §. Ej må för ändamålet andra

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av den

som skall ingiva valsedeln och ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter skall

väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring

på heder och samvete att han

till följd av sjukdom, lyte, vanförhet

eller hög ålder är oförmögen att

inställa sig vid valförrättningen för

sitt valdistrikt samt att vid valsedclsförsändelsens

anordnande tillgått

på nu angivet sätt. Vid namnunderskriften

tecknas uppgift på det

valdistrikt väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

llådc den som skall ingiva valsedeln

och vittnet intyga på ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiingl. Maj.ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse)

30

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse

varom sägs i 28 och

29 §§. Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant,

som avses i 29 §, samt att därå

äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt skick,

och förekommer ej skälig anledning

antaga att ytterkuvertet blivit efter

tillslutandet öppnat, bryter ordföranden

ytterkuvertet; i annat fall skall

det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses

i 29 §, samt tillslutet och utan

annat märke än i 60 § föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn göres

anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som

avses i 29 §, eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

39

Äkta make, vilken röstar i den ordning,

som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller annat

kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val
-

(Föreslagen lydelse)

för intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat förklaringen

och att något förhållande

som strider mot denna icke är känt

för dem. Till vittne må ej tagas väljarens

make, barn till väljaren eller

till hans make och ej heller den som

är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i

28 § avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av väljarens make.

Valsedelsförsändelse enligt 29 § avlämnas

på motsvarande sätt av den

som är behörig därtill och på försändelsens

ytterkuvert tecknat sig

såsom ingivare av väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är av föreskriven

beskaffenhet samt att på ytterkuvertet

äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven

beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än i 60 § angiven ändamålsbeteckning,

skall ordföranden

omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden

vid väljarens namn göres

anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven

beskaffenhet eller ej tillslutet eller

finnes på detsamma annat märke än

ändamålsbeteckningen, skall det

återlämnas.

§•

Äkta make, vilken röstar i den ordning,

som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller annat

kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 ar 19bo

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sedelsförsändelse anordnas på sätt sedelsförsändelse anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§ och inom tid som i 28 § sägs.

sägs.

Äkta make,--------- anordnat försändelsen.

Finnes att---- -—----för avlämnandet.

I sammanhang — ----------omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

60

Kuvert, varom förmäles i 26, 29

och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert

tillhandahållas kommuner och församlingar

mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val, finnas tillgängliga hos valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

valnämnden uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda

ytterkuvert skola inom samma

tid finnas tillgängliga även å

postanstalt samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt

fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger — ----—-----

§•

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29

och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg.

I 26, 28 och 29 §§ omförmälda kuvert

tillhandahållas kommuner och

församlingar mot ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden.

I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert

samt ytterkuvert, som avses i 38 §,

skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert

av de slag, som erfordras för inom

valdistriktet förekommande val,

samt ytterkuvert, som avses i 38 §,

skola i god tid före varje val, finnas

tillgängliga hos valnämnden ävensom

hos de tjänstemän eller andra

personer, åt vilka valnämnden uppdrager

alt i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas

tillgängliga även å postanstalt samt

å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 26 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i

vallagstiftningen m. in. och anför.

Genom prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse

av § 16 riksdagsordningen. Förslaget innebär att rösträtt vid val till riksdagens

andra kammare skall inträda kalenderåret efter det vederbörande fyllt

tjugo år, dock att rösträtt ej skall få utövas av den som på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.

Vidare har genom propositionen framlagts förslag till ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen i syfte att öppna möjlighet att införa sådana bestämmelser

i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) att

röstberättigad, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att inställa sig vid valförrättning, skall få avge valsedel genom

annan person. Båda dessa grundlagsförslag har av 1964 års riksdag antagits

såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling (KU 19).

I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest grundlagsförslaget om en sänkning

av rösträttsåldern vid andrakammarval antogs såsom vilande av riksdagen,

förslag om en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala

val samt förslag om erforderliga följdändringar i ValL och kommunala

vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253) skulle föreläggas den riksdag, som

hade att ta slutlig ställning till grundlagsförslaget. Det har även förutskickats

i propositionen att, om förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen

antogs såsom vilande av riksdagen, förslag till de ändringar i

ValL och KVL, som erfordras för att genomföra reformen rörande sjukas,

åldringars och invaliders rösträttsutövning, skulle framläggas i samband

med denna grundlagsfrågas slutliga prövning.

Jag anhåller nu att få upptaga nyssnämnda lagstiftningsfrågor rörande

rösträttsåldern samt sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning till

närmare behandling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

15

I. Ändrad reglering rörande rösträttsåldern

Gällande bestämmelser. Regler om rösträtt vid val till riksdagens andra

kammare finns endast i grundlag. Reglerna härom kompletteras emellertid

av vissa bestämmelser i ValL om röstlängd. I 38 § ValL föreskrives alt

röstlängd, som upprättas valdistriktsvis varje år före den 30 juni, skall

efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet,

som uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugoett år.

Varje sådan person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall enligt samma

paragraf antecknas i längden såsom röstberättigad. Beträffande den som

först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugoett år skall

dock anmärkas i längden att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången

av löpande kalenderår.

Rösträttsåldern vid kommunala val sammanfaller med den nu gällande

rösträttsåldern vid andrakammarval.

I 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) stadgas sålunda att

rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven

svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Bestämmelsen har avseende på

val av kommunalfullmäktige och val av stadsfullmäktige i annan stad än

Stockholm samt — genom hänvisning i 80 § kommunallagen — även på val

av municipalfullmäktige. Med hänsyn till stadgandena i 7 § landstingslagen

den 14 maj 1954 (nr 319), där det föreskrives att rösträtt vid val av landstingsmän

tillkommer envar som i kommun inom landstingskommunen är

röstberättigad vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige, är rösträttsbestämmelsen

i 6 § kommunallagen av avgörande betydelse jämväl för rösträtten

vid val av landstingsmän.

För Stockholms del är rösträtten vid val av stadsfullmäktige i staden reglerad

i 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) genom

bestämmelse av samma innehåll som i 6 § 1953 års kommunallag.

Vad därefter angår val av kyrkofullmäktige i församling stadgas i 9 § lagen

den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse att rösträtt vid sådant

val tillkommer envar inom församlingen mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Rösträttsbestämmelsen

äger motsvarande tillämpning vid val av fullmäktige i kyrklig samfällighet

(33 §) samt beträffande rösträtt på kyrkostämma (34 §).

De skilda rösträttsreglerna på kommunalvalens område kompletteras av

vissa bestämmelser om röstlängd i KVL. I 8 § KVL har föreskrifter givits,

motsvarande dem som finns upptagna i 38 § ValL.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Departementschefen. Rösträttsåldern vid kommunala val bör i fortsättningen

liksom för närvarande överensstämma med rösträttsåldern vid andrakammarval.

Om det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändrad

lydelse av § 16 riksdagsordningen antages definitivt och rösträttsåldern

vid andrakammarval därmed sänkes med ett år, bör därför rösträttsåldern

vid kommunala val sänkas på motsvarande sätt. I sådant syfte föreslår jag

att 6 § kommunallagen ändras så att rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer

envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugo års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall

förbli omyndig, samt att motsvarande ändringar vidtages i 6 § kommunallagen

för Stockholm och i 9 § lagen om församlingsstyrelse. Genom dessa

ändringar sänkes rösträttsåldern på åsyftat sätt icke blott vid val av kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige i församling utan

även — till följd av hänvisningar i olika lagrum — vid val av landstingsmän,

municipalfullmäktige och fullmäktige i kyrklig samfällighet samt

vid val eller annan omröstning som sker på kyrkostämma. I den mån lag

eller författning eljest hänvisar till rösträttsvillkoren i dessa fall, kan ändringarna

också få verkan i andra avseenden, t. ex. för andra valförrättningar

eller omröstningar än nu nämnts (se t. ex. 2 och 24 §§ lagen den 25 oktober

1957, nr 577, om prästval) eller för valbarheten i vissa fall (se t. ex. 3 §

kyrkomötesförordningen).

Enligt det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändring av

§ 16 riksdagsordningen skall reformen rörande rösträttsåldern vid andrakammarval

träda i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit

till stånd. De ändringar i 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen för Stockholm

och 9 § lagen om församlingsstyrelse, som här föreslagits i syfte att

genomföra en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala val,

föreslår jag få träda i kraft vid samma tidpunkt. Av praktiska skäl upprättas

enligt gällande ordning nämligen röstlängd gemensamt för andrakammarval

och kommunalval. Ändringarna kommer med förslaget att få betydelse

redan vid 1966 års allmänna kommunalval.

En sänkning av rösträttsåldern vid såväl andrakammarval som kommunalval

tarvar för sitt genomförande ändringar i 38 § ValL och 8 § KVL.

I röstlängd måste sålunda upptagas jämväl den som under kalenderåret för

röstlängdens upprättande uppnår en ålder av tjugo år. Envar i röstlängd

upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister

i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, bör liksom hittills antecknas

i längden såsom röstberättigad. I fråga om den som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugo år bör dock anmärkas

att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande kalenderår.

Jag föreslår att 38 § ValL och 8 § KVL ändras i enlighet med vad nu

sagts. De berörda ändringarna av nyssnämnda lagrum bör vinna tillämpning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

17

redan när röstlängden upprättas år 1966 och jag förordar därför att de får

träda i kraft den 1 januari 1966.

Såsom förut framgått, göres i dessa lagrum hänvisning till vad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt. I anslutning till sänkningen av rösträttsåldern

kommer även reglerna om omyndighet såsom hinder för rösträttens utövning

att undergå viss ändring, som träder i kraft vid tillkomsten av 1966

års röstlängd. Utan särskild bestämmelse i ämnet skulle vid upprättande av

nämnda röstlängd tvekan måhända kunna uppkomma huruvida hänvisningen

till vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt avser de vid tidpunkten

för röstlängdens upprättande gällande rösträttsreglerna eller de ändrade

rösträttsregler, som skall gälla, när röstlängden kommit till stånd. Jag föreslår

därför en särskild övergångsbestämmelse till klargörande av att man

redan vid upprättande av 1966 års röstlängd har att ta hänsyn till de ändrade

röslrättsvillkor, som kommer att gälla från tillkomsten av nämnda

röstlängd.

Förutom ändringarna i vallagarna erfordrar reformen jämväl ändringar

av vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser. Sålunda kräves

ändringar i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd

för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd.

II. Sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning

Gällande bestämmelser. Reglerna om hur rösträtten skall utövas vid andrakammarval

har i enlighet med de i § 24 riksdagsordningen angivna grunderna

utformats i ValL. Motsvarande regler har för kommunalvalen intagits

i KVL.

Röstning utan personlig inställelse kan enligt vallagarna förekomma

endast, då make röstar genom andra maken,. Sådan röstning innefattar

icke någon fullmaktsröstning utan den andra makens uppgift inskränker

sig enligt vallagarnas bestämmelser till att i tillslutet skick överbringa en

av den röstande maken själv iordningställd valsedelsförsändelse. Sådan

försändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valet (62 § ValL och

28 § KVL). För försändelsen skall användas särskilda kuvert, ett innerkuvert

och ett ytterkuvert (63 § ValL och 29 § KVL). Försändelsens anordnande

skall ske på så sätt att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel

i innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av ett vittne inlägger

innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren.

Fn på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter

av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift på

det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet. Vittnet intygar på ytterkuvertet, med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda

2f Ilihctng till riksdagens protokoll ItKij. t samt. Xr 106

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till

väljaren eller hans make. Valsedelsförsändelsen överlämnas av den andra

maken vid personlig inställelse vid valförrättningen för den röstande makens

valdistrikt (64 § ValL och 30 § KVL). Äkta make, som själv röstar

inför särskild röstmottagare, äger dock samtidigt avlämna valsedelsförsändelse

från andra maken (74 § ValL och 39 § KVL).

Kuverten till valsedelsförsändelse för äkta make tillverkas endast genom

statsverkets försorg (96 § ValL och 60 § KVL). Vid andrakammarval

tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad valnämnden, röstmottagare

och i riksdagen representerat politiskt parti. För kommunalvalen

gäller att ifrågavarande kuvert på statsverkets bekostnad tillställes röstmottagare

och i riksdagen representerat politiskt parti medan kommuner och

församlingar erhåller dem mot ersättning. I god tid före varje val skall kuvert

till valsedelsförsändelse för äkta make finnas tillgängliga hos valnämnden

och hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden

uppdrar att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Valutredningens år 1961 framlagda principförslag. I ett den 25 april 1961

dagtecknat betänkande (SOU 1961:20), benämnt »Vissa frågor rörande

allmänna val», upptog 1955 års valutredning till ingående behandling frågan

om sjukas, invaliders och åldringars deltagande i sådana val. Utredningen

framlade i sitt betänkande — utan närmare detaljutformning — två alternativa

principförslag till en generell lösning av frågan, det ena innebärande

ett system med ambulerande röstmottagare och det andra ett system med

valsedelsförsändelse. Om den närmare motiveringen till utredningens principförslag

torde få hänvisas till betänkandet s. 110—119.

Enligt det i betänkandet redovisade förslaget till ett system med valsedelsförsändelse

skulle rätten att rösta med sådan försändelse tillkomma

endast sådana sjuka och gamla, vilka på grund av sjukdom eller ålder vore

helt ur stånd att personligen infinna sig vid valförrättningen. Prövningen

av frågan, huruvida rätt att rösta genom valsedelsförsändelse förelåg i det

särskilda fallet, skulle enligt förslaget ske på så sätt att vederbörande genom

intyg fick styrka att han på grund av sjukdom eller ålder var oförmögen

att iakttaga personlig inställelse.

Systemet med valsedelsförsändelse tänktes skola fungera på så sätt att

den sjuke borde, på samma sätt som äkta make, ha att vid anordnandet av

sådan försändelse frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert, vilket

kunde vara av samma slag som det vilket nu användes vid äktamakeförsändelse,

samt därefter tillsluta detta. Därefter skulle väljaren i närvaro

av ett vittne inlägga innerkuvertet i ett ytterkuvert, vilket omedelbart därefter

tillslöts av väljaren. Även i detta hänseende överensstämde proceduren

alltså med förfarandet vid äktamakeröstning, och jämväl ytterkuvertet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965 19

torde enligt utredningens mening kunna göras gemensamt för båda formerna

av valsedelsförsändelse.

Vad beträffar det vid valsedelsförsändelsens anordnande anlitade vittnet

framhöll utredningen, att det vore tydligt att, om sjuka och gamla skulle

tillåtas rösta genom valsedelsförsändelse på samma sätt som äkta makar,

risken för obehörig påverkan skulle öka. Det gällde således att utforma

förfarandet på sådant sätt, att detta ej inträffade. Därför föreslog utredningen

att till vittne skulle få anlitas endast personer med särskilda kvalifikationer

och med sådan auktoritet att deras blotta närvaro vid valsedelsförsändelsens

anordnande utgjorde en garanti mot missbruk. I vittnets närvaro

skulle ju väljaren inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, och vittnet

skulle sedan intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring

angående tillvägagångssättet vid försändelsens anordnande, som fanns anbragt

på ytterkuvertet. Som vittne tänkte sig utredningen att nämndeman,

lands- eller stadsfiskal, sjukhusläkare, provinsialläkare, distriktssköterska

eller av valnämnden förordnad person skulle fungera.

Avlämnandet i vallokalen av den färdigställda valsedelsförsändelsen kunde

enligt utredningens förslag ske genom den som vittne anlitade personen

redningens mening torde det knappast möta någon betänklighet att låta avmen

väljaren borde ej vara bunden att hålla sig just till vittnet. Enligt utlämnandet

av försändelsen ske genom den vilken väljaren efter eget gottfinnande

utsåg för uppgiften. Det kravet borde dock uppställas att budet

(avlämnaren) var en till vuxen ålder kommen (myndig) person.

Vid remissbehandlingen av valutredningens ifrågavarande betänkande

framfördes åtskilliga synpunkter på utformningen av systemet

med valsedelsförsändelse. Särskilt spörsmålet huruvida systemet borde utbyggas

på sådant sätt, att krav på förhandsprövning och krav på kvalificerat

vittne uppställdes, föranledde remissorganen till olika överväganden och

ställningstaganden. En del remissinstanser fann sålunda en ordning med

både förhandsprövning och kvalificerat vittne nödvändig; några remissinstanser

ansåg att endast kravet på förhandsprövning borde upprätthållas;

en annan grupp åter fann endast kravet på kvalificerat vittne erforderligt;

ytterligare en grupp gav uttryck åt uppfattningen att det ifrågavarande systemet

icke borde förenas med krav på vare sig förhandsprövning eller kvalificerat

vittne. Till denna grupp hörde bl. a. De vanföras riksförbund. Enligt

förbundets mening borde det räcka med att vederbörande väljare själv

intygade på heder och samvete att han på grund av sjukdom, invaliditet

eller ålderdomssvaghet var förhindrad att infinna sig i vallokalen. Det vittne,

som enligt utredningens förslag förutsatts skola medverka vid valsedelsförsändelsens

anordnande, borde enligt förbundet kunna bestyrka uppgiftens

riktighet.

I ett yttrande, avgivet av magistraten i Södertälje, som ställde sig avvi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

sande till det av utredningen framlagda principförslaget, utvecklades närmare

hur ett förfarande med valsedelsförsändelse utan vare sig förhandsprövning

eller medverkan av kvalificerat vittne kunde tänkas utformat; magistraten

gjorde gällande, att endast ett på så sätt förenklat valsedelsförsändelseinstitut

kunde få någon större praktisk betydelse för svårt sjuka

och gamla personer. Magistraten framhöll att, i den mån det numera förekom

att personer, som på grund av sjukdom eller ålder var så svårt handikappade

att de icke ens med hjälp kunde personligen inställa sig i vallokalen,

vårdades privat, det i allmänhet torde kunna förutsättas att en eller

flera nära anhöriga eller vänner eller personer, för vilka den sjuke eljest

hade förtroende, biträdde vid vården. Detta förhållande måste — liksom förhållandet

mellan äkta makar — i regel medföra ett visst skydd mot att den

sjuke utsattes för obehörig påverkan från vårdarens sida. Magistraten kunde

därför ej finna något avgörande hinder mot att för dessa gamla och

sjuka gavs möjlighet att begagna valsedelsförsändelse i princip anordnad

efter en linje, som ungefär motsvarade vad nu gäller för äkta makar. En

tänkbar anordning för att begränsa förfarandet till de avsedda fallen och i

övrigt undvika missbruk vore att den röstberättigade ålades att på ytterkuvertet

teckna — jämte förklaring att han i enrum inlagt valsedel i innerkuvertet

och tillslutit detta — försäkran på heder och samvete att han led

av sådan, närmare angiven sjukdom eller svaghet att han icke kunde inställa

sig i vallokalen. Lämpligen borde vidare — enligt magistratens mening

— dels en med den sjuke samboende eller annan vårdare dels ett utomstående

vittne på ytterkuvertet intyga riktigheten av den sjukes uppgifter.

Försändelsen skulle därefter enligt magistratens tanke framlämnas till valförrättaren

av vårdaren. Liknande tankegångar framfördes även av magistraten

i Malmö, som ansåg att systemet med valsedelsförsändelse skulle praktiskt

och smidigt kunna genomföras, om såväl förhandsprövningen som

kravet på kvalificerat vittne slopades. I princip skulle röstning med valsedelsförsändelse

enligt magistratens mening endast medges den, vilkens

hälsotillstånd utgjorde ett bestämt hinder för inställelse vid valförrättningen.

Det skulle därvid vara fullt tillräckligt att detta hinder styrktes på det

sätt att försändelsen, då den på valdagen överlämnades till valnämnden, var

åtföljd av ett enligt fastställt formulär utfärdat intyg av läkare.

Valutredningens nu aktuella förslag. I ett den 30 september 1963 avgivet

slutbetänkande, benämnt »Några valfrågor» (SOU 1963: 54), har valutredningen1

slutfört sin behandling av frågan om sjukas, invaliders och åldringars

deltagande i allmänna val. Utredningen uppger sig i betänkandet ha

kommit till uppfattningen att systemet med valsedelsförsändelse är att föredra,

när det gäller att underlätta denna välj arkategoris valdeltagande. U t
1

Ledamöter i utredningen har varit regeringsrådet B. Hjern, ordförande, redaktören J.

Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, sekreteraren S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren

C. E. R. Moberg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

redningen förordar, att i vallagstiftningen göres en påbyggnad

på det redan förefintliga institutet valsedelsförs

ä n d e 1 s e, f. n. tillämpat endast på äkta makar. Denna påbyggnad bör

enligt utredningen så nära som möjligt ansluta sig till systemet med äktamakeförsändelse.

Endast sådana avvikelser anses böra stadgas, som är direkt

motiverade av att det här gäller en alldeles speciell grupp av väljare

eller som betingas av valsäkerhetsskäl.

Enligt utredningens mening bör förmånen att få begagna den nya metoden

att rösta genom valsedelsförsändelse tillkomma personer, vilka på grund

av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögna att personligen inställa

sig i vallokalen i sitt valdistrikt. Under intryck av vad som förekommit

under remissbehandlingen av utredningens år 1961 framlagda principförslag

anser utredningen sig numera böra frånfalla kravet på förhandsprövning.

Det bör enligt utredningens mening vara till fyllest att väljaren på det ytterkuvert,

som avses skola komma till användning vid röstningen, tecknar e n

på heder och samvete avgiven försäkran att han på grund

av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder, icke kan inställa sig i vallokalen.

En sådan förenkling anser utredningen vara ägnad att medföra att det föreslagna

systemet verkligen kommer till användning.

I betänkandet framhålles, att det naturligtvis föreligger en viss fara för

missbruk om på nu angivet sätt överlämnas åt väljaren själv att avgöra, huruvida

han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse. Denna risk

torde enligt utredningen emellertid väsentligen kunna elimineras genom

att väljarens förenämnda försäkran vitsordas av vittne. Med hänsyn till vad

som framkommit under remissbehandlingen av 1961 års principförslag anser

sig utredningen ej längre böra fasthålla vid att vittne skall vara av visst

kvalificerat slag. Utredningen anser emellertid -— i likhet med magistraten i

Söder tälj e— att vid v alsedelsförsän delsens anordnande

två vittnen bör medverka. Det ena vittnet (vittne nr 1) bör

vara antingen någon nära släkting till väljaren — barn, barnbarn, tader,

moder eller syskon ■—- eller någon, som utan att vara på nu angivet sätt befryndad

med väljaren, är dennes vårdare. Att ytterligare ett vittne (vittne

nr 2) bör medverka förestavas enligt utredningens mening av att väljaren

kan tänkas stå under visst inflytande av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten

eller vårdaren. Beträffande vittne nr 2 bör enligt utredningens mening

gälla samma regler som gäller för vittne vid äktamakeröstning.

Lämpligen bör enligt utredningen som vittnen ej få anlitas personer under

15 år. Sistnämnda inskränkning föreslås även gälla vittnen vid äktamakeförsändelsers

anordnande.

Enligt den av valutredningen sålunda skisserade ordningen skulle tillvägagångssättet

vid valsedelsförsändelse ns anordnande

bli följande. Den sjuke skall själv frivilligt inlägga sin valsedel

i ett innerkuvert och tillsluta detta. 1 närvaro av de båda vittnena skall han

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

inlägga innerkuvertet i ett vtterkuvert, vilket omedelbart därpå tillslutes av

väljaren. En på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått jämte på

heder och samvete avgiven försäkran att väljaren på grund av sjukdom etc.

är oförmögen att inställa sig i vallokalen skall därefter av väljaren egenhändigt

undertecknas. De båda vittnena skall på ytterkuvertet intyga dels att

något förhållande stridande mot väljarens försäkran icke är känt för dem

dels att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring jämte försäkran.

Det skall av ytterkuvertet framgå beträffande det ena vittnet (vittne nr

1), på vad sätt vittnet är släkt med väljaren eller att vittnet är väljarens vårdare.

Ytterkuvertet bör innehålla upplysning om att det andra vittnet (vittne

nr 2) icke får vara väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans

make. Ytterkuvertet bör enligt utredningen över huvud taget utformas så

överskådligt, att vid valsedelsförsändelsens överlämnande till ordföranden

denne lätt kan kontrollera att allt är i sin ordning.

Valsedelsförs ändeisen bör enligt utredningens mening överlämnas

av den person, vilken i egenskap av släkting eller vårdare anlitats

som vittne (vittne nr 1). Ordföranden bör — framhåller utredningen

— vara oförhindrad att i tveksamma fall genom frågor till avlämnaren

söka skapa sig klarhet beträffande de förhållanden som sammanhänger

med valsedelsförsändelsens anordnande och avlämnande. Han bör emellertid

därvid förfara med takt och försiktighet; inkvisitoriska förhör med person,

som avlämnar försändelse av nu avsett slag, får enligt utredningen under

inga förhållanden förekomma.

Valutredningen förutsätter att ytterkuvertets utformning blir sådan att

väljaren och övriga agerande på ett lättfattligt sätt får anvisning om vad de

har att iakttaga vid valsedelsförsändelsens anordnande.

Kuverten till de ifrågavarande valsedelsförsändelserna bör enligt utredningen

— liksom fallet är med kuverten till äktamakeförsändelserna — gratis

tillhandahållas de politiska partier, som är representerade i riksdagen.

Valutredningen föreslår att för reformens genomförande ändringar vidtages

i 62—64 §§, 74 § och 96 § ValL samt i 28—30 §§, 39 § och 60 § KVL. Utdrag

av de i betänkandet framlagda förslagen till ändringar i ValL och KVL

torde såvitt avser nyssnämnda paragrafer få fogas till detta protokoll såsom

bilaga.

Utredningens betänkande är icke enhälligt. En av utredningens ledamöter,

organisationschefen C. H. Brolin, har i reservation förklarat sig icke kunna

biträda förslaget om att genom valsedelsförsändelse lösa frågan om gamla

och sjuka väljares rösträttsutövning. Frågan bör enligt reservantens mening

i stället lösas genom att införa ett system med ambulerande röstmottagare,

dock något förändrat jämfört med utredningens alternativa principförslag

av år 1961.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Remissyttrandena, över valutredningens nu aktuella förslag har efter remiss

yttranden avgivits av poststyrelsen, riksrevisionsverket, statistiska

centralbyrån, socialstyrelsen, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

De vanföras riksförbund och Sveriges folkpensionärers riksorganisation.

Vidare har yttrande inkommit från Sveriges husmodersföreningars

riksförbund, överståthållarämbetet och länsstyrelserna har överlämnat

yttranden från ett femtiotal kommunala organ. Vid statistiska centralbyråns

yttrande har fogats en av byrådirektören Folke Lublin upprättad

promemoria.

Utredningsförslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av det övervägande antalet remissorgan. Yttranden i avstyrkande riktning

föreligger endast från länsstyrelserna i Kristianstads, Örebro och Västernorrlands

län, magistraterna i Västerås, Falun och Gävle samt kommunalborgmästarna

i Lidköping och Tidaholm.

I flera remissvar understrykes behovet av en reform för att bättre

tillgodose sjukas, invaliders och åldringars möjligheter att utöva sin rösträtt.

Sveriges folkpensionärers riksorganisation konstaterar i sitt yttrande

att valdeltagandet i de högre åldersklasserna varit betydligt lägre än i andra

väljargrupper. Detta förhållande uppges till en icke ringa del haft sin orsak

i de svårigheter, som förelegat för de ålderstigna väljarna att avlämna sin

valsedel. Sjukdom och ålderdomssvaghet har försvårat och i många fall

gjort det omöjligt för dessa väljare att komma till vallokalen, trots att åtgärder

vidtagits både från kommuners och politiska partiers sida för att underlätta

detta. Allt vad som kan göras för att underlätta valdeltagandet för

dessa väljare hälsas med största tillfredsställelse av riksorganisationen. Enligt

vad som framhålles har det för många av ifrågavarande väljare, som

deltagit i alla tidigare val, varit en svår psykisk belastning att icke kunna

fullfölja denna sin medborgerliga rättighet på ålderdomen eller när sjukdom

inträffat. Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, betonar

önskvärdheten av att man så snart som möjligt åstadkommer förbättrade

möjligheter för ifrågavarande väljarkategorier att utöva sin rösträtt.

Det av utredningen förordade systemet med valsedelstörsändelse anses av

de tillstyrkande remissorganen utgöra en ändamålsenlig och

tillfredsställande lösning för att underlätta de berörda väljargruppernas

rösträttsutövning. Många av dessa remissorgan, så t. ex. länsstyrelserna i

Stockholms och Kronobergs län, framhåller i sina yttranden att det föreslagna

systemet är enkelt och lätthanterligt och därför kan beräknas tå

praktisk betydelse samtidigt som det uppfyller rimliga anspråk på säkerhet

och på skydd för valhemligheten.

Bland de tillstyrkande remissorganen är även sådana, vilka i sina yttran
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1905

den över valutredningens år 1961 framlagda principförslag ställt sig avvisande

eller tveksamma till ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka

och de med dem jämställda grupperna. Så t. ex. har överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus. Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens

län, Svenska landstingsförbundet samt magistraten i Östersund,

vilka samtliga i tidigare yttranden intagit en mera negativ hållning till systemet

med valsedelstörsändelse såsom en lösning för berörda väljargrupper,

numera lörklarat sig vilja godtaga ett dylikt system, utformat på det sätt

valutredningen lörordat i sitt sista betänkande. Länsstyrelsen i Östergötlands

län anser sålunda det töreslagna systemet ägnat att medföra förenklingar

och vara att föredraga framför tidigare av valutredningen presenterade

möjliga lösningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län, som invänt mot de tidigare

principförslagen att de innefattade komplicerade och tungrodda anordningar,

finner det nu framlagda förslaget icke ge anledning till några dylika

anmärkningar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län betonar att det aktuella förslaget

endast innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,

vilket enligt länsstyrelsens mening fungerat tillfredsställande. För länsstyrelsen

förefaller det föreslagna systemet smidigare och enklare än ett system

med ambulerande röstmottagare, vilket förutsätter förhandsanmälan om

valdeltagande ehuru utan garanti för möjlighet till rösträttsutövning. Med

ambulerande röstmottagning skulle, framhåller länsstyrelsen, svårighet

uppstå för röstmottagare att hinna med att samla upp valsedlar, särskilt

från avlägset boende om förfarandet endast skulle äga rum på valdagen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att man för att tillgodose önskemålet

om en förbättring av de sjukas möjligheter till rösträttsutövning bör eftersträva

ett system, som är så enkelt och lätthanterligt att det verkligen kan

tå någon större praktisk betydelse för nämnda personer. Mot ambulerande

röstmottagning finner styrelsen kunna invändas att ett sådant system

blir tungrott och omständligt och även ur organisatorisk synpunkt svårbemästrat.

Ett system med valsedelsförsändelse, på sätt utredningen nu föreslagit,

anser länsstyrelsen däremot fylla kravet på enkelhet. Det framhålles

att den föreslagna lösningen innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,

som under den tid det varit i bruk visat sig fungera tillfredsställande.

Länsstyrelsen i Västerbottens län, som tidigare förordat ett

system med ambulerande röstmottagning, anser sig med anledning av de

överväganden, som valutredningen redovisat i sitt sista betänkande, böra

trångå sin förut uttalade mening. Det av utredningen förordade systemet

med valsedelsförsändelse synes i sin föreslagna utformning vara tämligen

enkelt att tillämpa och därigenom ägnat att underlätta valdeltagandet för

berörda väljarkategori. Även organisatoriska och kostnadsmässiga skäl talar

enligt länsstyrelsen för den föreslagna lösningen.

I de avstyrkande yttrandena framhålles helt allmänt att

riskerna för obehörig påverkan blir alltför stora med det förordade syste
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr iOG år 1965

met och att det saknas tillräckliga garantier mot missbruk av möjlighelen

att rösta på det föreslagna sättet. Alternativet med ambulerande röstmottagare

anses överlag i dessa yttranden vara att föredraga av valsäkerhetsskäl.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lön finner sålunda det framlagda förslaget

vara ur valsäkerhetssynpunkt sämre än principförslaget. Länsstyrelsen i

Kristianstads län förklarar sig sakna anledning att frångå sitt i tidigare sammanhang

givna förord för ett system med ambulerande röstmottagning, särskilt

som utredningen tänkt sig en förenkling av förfarandet vid valsedelslörsändelserna

i förhållande till principförslaget av år 1961. Magistraterna i

Västerås och Falun framhåller att ett system med ambulerande röstmottagning

är lämpligare och erbjuder den största tryggheten ur valsäkerhetssynpunkt.

Magistraten i Gävle och kommunalborgmästaren i Lidköping, vilka

i sina yttranden likaledes avstyrkt det aktuella förslaget, anser det förefintliga

systemet med äktamakeförsändelser icke böra tjäna som förebild, då

det gäller att lösa de sjukas röstningssvårigheter. Magistraten framhåller

att det vid röstning genom äktamakeförsändelse ej är fråga om prövning

av hinder för inställelse och att riskerna för obehörig påverkan vid sådan

röstning torde vara små. Kommunalborgmästaren å sin sida anser redan

systemet med äktamakeförsändelse innebära frestelser till missbruk och tillhandahållandet

av på förhand bevittnade ytterkuvert uppges säkerligen icke

vara en ovanlig företeelse vid sådan röstning.

För länsstyrelsen i Örebro län synes det nu framlagda förslaget till ett

system med valsedelsförsändelse jämfört med det tidigare innebära en viss

förbättring i det avseendet att två vittnen, varav det ena skall vara nära

släkting eller vårdare, skall medverka. Om det skulle visa sig att ett system

med ambulerande röstmottagning icke kan läggas till grund för lagstiftning

vill länsstyrelsen, om ock med tvekan, icke motsätta sig det nu framlagda

systemet med valsedelsförsändelser.

En del remissorgan har i sina yttranden närmare uppehållit sig vid

de s k i 1 j a k t i g h e t e r, som föreligger mellan det aktuella

förslaget och det tidigare framlagda principförslaget

i fråga om valsedelsförsändelseinslitutets

utformning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län konstaterar

med tillfredsställelse att kravet på förhandsprövning såsom förutsättning

för deltagande genom valsedelsförsändelse slopats i det aktuella förslaget.

Länsstyrelsen påpekar att valutredningen i syfte att ytterligare inom

rättssäkerhetens gränser förenkla förfarandet numera även frånträtt sitt tidigare

förslag om att rösträtten i avsedda fall skulle utövas inför särskilt

kvalificerade vittnen. Eu ordning med kvalificerade vittnen, som länssstyrelsen

uppger sig tidigare ha biträtt, är enligt länsstyrelsen givetvis förenad

med vissa olägenheter och kan motverka syftet med reformen att underlätta

valdeltagandet för vissa väljare. Systemet med två vittnen, som nu

föreslagits av utredningen, tillgodoser enligt länsstyrelsens mening knappast

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kiingl. Maj:ts proposition nr 106 dr 1965

heller kravet på önskvärd enkelhet men torde vara att föredraga, helst

som det får anses innebära elt visst skydd mot att ifrågavarande kategorier

väljare utsättes för obehörig påverkan. Länsstyrelsen anser sig sålunda

kunna tillstyrka förslaget. Även länsstyrelsen i Södermanlands län anser sig

numera med hänsyn till vad utredningen anfört kunna frånträda kravet på

kvalificerat vittne och har icke något att erinra mot att valsedelsförsändelse

anordnas under medverkan av två vittnen. Svenska stadsförbundet förordar

likaledes att kraven på förhandsprövning och kvalificerat vittne slopas sågom

villkor för utnyttjande av valsedelsförsändelseinstitutet. Förbundet anser

det till fyllest alt väljaren tecknar en försäkran på heder och samvete

och att valsedelsförsändelsens anordnande sker under medverkan av två

vittnen. Ett system efter dessa riktlinjer synes förbundet vara betryggande

från valsäkerhetssynpunkt och måste även i den praktiska tillämpningen

vara mera lätthanterligt än ett förfarande med förhandsprövning och kvalificerat

vittne. Länsstyrelsen i Hallands län finner däremot förenklingarna

i det aktuella förslaget ha drivits så långt att det kan ifrågasättas om icke

säkerheten i alltför hög grad kommer att bli lidande härpå.

Frågan om det föreslagna systemet erbjuder tillräckliga garantier

mot obehörig p å v er k a n vid rösträtts utövningen behandlas

i åtskilliga remissyttranden.

Flera tillstyrkande myndigheter, bl. a. länsstyrelsen i Norrbottens län.

anser garantierna för att röstningen tillgått på tillbörligt sätt vara väl så

stora med det föreslagna systemet som med ambulerande röstmottagning.

En del remissorgan, som likaledes tillstyrkt förslaget, håller det dock för

troligt att risken för obehörig påverkan är större vid förfarandet med valsedelsförsändelse.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund anser skillnaden

icke vara så stor att man därför skulle anse sig förhindrad att antaga

det för de röstande mest smidiga systemet. En viss risk för obehörig påverkan

och kanske även missbruk kan enligt länsstyrelsen i Jämtlands län

visserligen icke uteslutas. Denna risk anser länsstyrelsen emellertid väsentligt

elimineras genom föreskriften om att två vittnen skall medverka vid

anordnandet av ifrågavarande valsedelsförsändelser, till vilka särskilda kuvert

skall tillhandahållas. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att

frågan om de gamla och sjuka väljarnas rösträttsutövning snarast löses

uppger sig länsstyrelsen icke ha något att erinra mot det nu framlagda förslaget.

Om än risken för obehörig påverkan skulle vara något större med

ett system med valsedelsförsändelse än med ambulerande röstmottagning

anser länsstyrelsen i Västerbottens län dock fördelarna i förslaget överväga

de med systemet förenade nackdelarna. Länsstyrelsen säger sig därför vilja

tillstyrka förslaget. Ej heller socialstyrelsen finner det föreslagna förfarandet

innebära fullgod säkerhet för att väljaren icke kommer att utsättas för

obehörig påverkan. Enligt styrelsen torde det emellertid vara praktiskt taget

omöjligt att finna ett valförfarande för nämnda grupper, som ger en i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1965

alla avseenden fullgod sådan säkerhet, särskilt som man samtidigt måste

försöka tillgodose kravet på enkelhet i förfarandet. Förslaget uppges innehära

en kompromiss mellan dessa båda synpunkter. Kompromissen har å

sin sida enligt styrelsen medfört att invändningar kan riktas mot förslaget

både för bristande garantier mot obehörig påverkan och för bristande enkelhet.

Socialstyrelsen anser emellertid att utredningen kommit fram till

eu rimlig lösning av frågan och tillstyrker därför en lagstiftning i huvudsaklig

överenstämmelse med förslaget. Skånska drätselkammarförbundet

anser en ordning med ambulerande röstmottagning vara att föredraga ur

rättssäkerhetssynpunkt men finner de av utredningen redovisade skälen för

ett system med valsedelsförsändelse så starka att detta system likväl bör

accepteras.

I de avstyrkande yttrandena anses genomgående förslaget ge anledning

till betänkligheter ur valsäkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län understryker sålunda alt det med förslaget blir den röstberättigade

själv, som avgör om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse.

En dylik ordning är enligt länsstyrelsen icke tillrådlig. Man bör, anför

länsstyrelsen, vid frågans lösning fasthålla vid grundsatsen, att rösträtten

skall utövas av vederbörande personligen inför i lag angiven röstmottagare.

Endast på så sätt vinnes enligt länsstyrelsen säkerhet att den röstande

verkligen är den han uppger sig vara och skapas tillräckliga garantier mot

obehörig påverkan av hans vilja. Kommunalborgmästaren i Lidköping påpekar

att personer, som av olika anledningar är försvagade, lättare kan bli

föremål för obehörig påverkan vid rösträttsutövning. Ett genomförande av

utredningsförslaget skulle enligt kommunalborgmästaren innebära ökade

risker för sådan påverkan.

Länsstyrelsen i Kristianstads län samt magistraterna i Västerås och Gävle,

vilka samtliga avstyrkt förslaget, betonar i sina yttranden att det föreslagna

systemet kan ge anledning till missbruk, särskilt som begreppet

»sjukdom» kan ges olika tolkning och den föreslagna metoden i praktiken

icke förutsätter någon kontroll. Magistraten i Gävle finner risk föreligga

för att personer, som ej är förhindrade att inställa sig i vallokalen, av lättja

eller bekvämlighet kommer att rösta genom valsedelsförsändelse under föregivande

av sjukdom, med eller utan vilseledande av vittnena. Magistraten

i Västerås befarar att även förkylningar och lättare åkommor kan komma

att betraktas som sjukdom i den föreslagna författningens mening, vilket

enligt magistraten väl icke torde vara avsikten.

Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län och Sveriges husmodersföreningars

riksförbund, hedömer dock risken för missbruk som

tämligen liten. Enligt riksförbundet torde väljarens av vittne vitsordade

försäkran fylla de anspråk man här kan uppställa. Svenska kommunförbundet

anser för sin del tillräckliga garantier mot missbruk ligga däri att

det ena vittnet skall vara antingen någon nära släkting till väljaren eller

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

någon som är väljarens vårdare och att det är detta vittne som skall avlämna

valsedelsförsändelsen vid valförrättningen.

I en del remissyttranden göres vissa uttalanden rörande effekten av

det föreslagna systemet med valsedelsförsän delse.

Poststyrelsen betonar att av de alternativa metoder till en lösning av frågan,

som tidigare diskuterats, den förordade metoden torde vara den, som

kan tänkas komma till vidsträcktare användning och som möjligen skulle

kunna reducera behovet av tillfälliga postanstalter på sjukhus. Svenska

landstingsförbundet anser dock att man icke bör räkna med att det föreslagna

systemet i någon väsentligare grad minskar behovet av särskilda

postanstalter å sjukhus på valdagen. Med hänsyn till såväl patienterna

som personalen torde det enligt förbundets uppfattning vara nödvändigt

att de särskilda postanstalterna bibehålies vid större och medelstora sjukhus

xnedan man möjligen skulle kunna något höja den nuvarande undre

gränsen för inrättande av sådan anstalt.

Kommunalborgmästaren i Tidaholm, som avstyrkt förslaget, finner systemet

med valsedelsförsändelse icke kunna erbjuda fullgoda möjligheter till

rösträttsutövning. Åtskilliga gamla och sjuka uppges sålunda icke komma

att med detta system få möjlighet till valdeltagande. Härvid åsyftas bl. a.

sådana gamla och sjuka, vilka vårdas på annan ort än den där de är röstberättigade.

Om systemet med ambulerande röstmottagning kommer till stånd

anses missförhållandet kunna undanröjas, enär möjlighet föreligger att

anordna detta system så, att väljaren får rösta vid ambulerande röstmottagning,

oberoende av om han vistas inom sitt eget valdistrikt eller ej.

De vanföras riksförbund framför i sitt tillstyrkande yttrande tanken på

en utsträckning av det föreslagna systemets tillämpningsområde. Även om

valhandlingen förenklas för dem, som har mer väsentliga rörelsehandikapp,

finns det enligt förbundet många invalidiserade med smärre rörelsebegränsningar,

som på grund av långa avstånd till vallokalen bör få sitt valdeltagande

underlättat. Förbundet ifrågasätter om icke jämväl dessa i stor utsträckning

bör äga rätt att använda sig av det föreslagna förfarandet med

valsedelsförsändelse. Kombinerat med de långa reseavstånden kan, framhålles

det, invaliditeten bli ett så svårt hinder att deltagandet i valen försvåras

i så hög grad som avses för användandet av valsedelsförsändelse.

De av utredningen förordade reglerna för valsedelsförsändelse

s anordnande har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av de remissorgan, som i princip godtagit ett system med sådana försändelser

för de sjuka och de med dem jämställda väljargrupperna. På en

del håll ställer man sig dock kritisk till den utformning bestämmelserna

om vittnen erhållit i förslaget.

I statistiska centralbyråns promemoria utvecklas mera ingående vissa

synpunkter på de föreslagna vittnesbestämmelserna. I promemorian anföres

följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Mnj.ts proposition nr 106 år 1965

Mot dessa bestämmelser kan man först och främst anföra, att det endast

torde vara i små valdistrikt, där valförrättarna känner till de tlesta inom

distriktet, som en något så när effektiv kontroll kan ske att vittnena uppfyller

villkoren. I städerna torde kontroll i regel vara utesluten. Vidare kan

nämnas, att de stränga fordringarna på vittne nr 1 gör, att i många fall

röstning är utesluten, om inte bestämmelserna tolkas mer liberalt än som

kan anses vara riktigt. Att en person varken har barn, barnbarn, föräldrar

eller syskon är ju inte ovanligt (många ogifta åldringar hör till denna kategori),

och minst lika vanligt torde vara att dylika släktingar visserligen

finns men vistas på annan ort. Valsedelsförsändelse kan ju då inte avlämnas,

om inte en vårdare är vittne nr 1. Men vad är en »vårdare»? Hur

många gamla och invalidiserade kan inte klara sig själva och utföra sina

dagliga sysslor ensamma utan att för den skull ha så lätt att bege sig

till en vallokal. Det kan också vara fråga om en tillfällig sjukdom, som

gör att vederbörande inte kan bege sig ut på valdagen, och någon vårdare

behöver ju då inte finnas.

Meningen med bestämmelserna om vittne nr 1 torde vara, att det böi

vara en person, som motsvarar maken vid äktamakeförsändelse, och icke

en främmande person, som kan tänkas fara omkring och samla röstei, men

därför är det icke nödvändigt med den stränga begränsningen av de personkategorier,

som godkänns som vittne nr 1, särskilt som den noggranna specificeringen

av vilka släktskapsförhållanden som godtas motsägs av den

synnerligen vaga innebörden av den andra godkända kategorien, nämligen

»vårdare». Enklast torde vara att formuleringen ändrades till att vittne nr

1 skall vara släkt med väljaren eller personligen känna väljaren väl.

Vidare kan förmodas, att de tämligen invecklade reglerna rörande vilka

personer som godtas som vittne nr 1 och som vittne nr 2 kan vara svåra att

förstå både för väljare och vittnen. De flesta personer är vana vid att när

det på en handling behövs två vittnen, godtas vilka personer som helst utom

sådana som är nära släkt. Men att da första att i detta fall det ena vittnet

måste vara nära släkt (eller vårdare) medan det andra inte får vara nära

släkt, är inte så lätt för många. Inte heller kanske alla tänker på att vittne

nr 1 måste överlämna försändelsen. Detta är ju en av de få bestämmelser

som verkligen kan kontrolleras. Om vittne nr 2 infinner sig för att avlämna

försändelsen och avvisas, kanske han måste söka reda på vittne nr 1 och

överlämna försändelsen till denne, som sedan i sin tur måste bege sig till

vallokalen, om detta medhinnes innan den stängs.

Det torde därför vara mest konsekvent att endast vittne nr 2 (som motsvarar

det enda vittnet vid äktamakeförsändelse) kallas för vittne. Denne

bör ju vara en främmande person, såsom man är van vid att vittnen bör vara.

Vittne nr 1 är inget verkligt vittne (lian är jävig); han kan kallas

t. ex. »avlämnarc», »ombud» eller helt enkelt »bud», såsom man numera älvan

vid, sedan postverket ersatt bevittningen med uppgift om namn på »budet».

På försändelsen kan då finnas en särskild plats för vittnets namnteckning

och en annan plats för budets namnteckning.

Man kan ju anse, att det inte är nödvändigt att medge att make får vara

vittne nr 1 (bud), eftersom röstning i sådana fall kan ske med äktamakeförsändelse.

Det kan dock vara önskvärt alt make godtas som vittne nr 1, eftersom

det kan tänkas att i eu del fall endast kuvert för sjuka och åldringar

finns tillgängligt men icke kuvert för äkta make.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Några remissorgan finner för sin del att endast ett vittne, som

är oj ävigt, bör medverka vid valsedelsförsändelsens anordnande. Enligt

länsstyrelsen i Västmanlands län undvikes härigenom en komplikation vid

förfarandet, som kan föranleda osäkerhet hos valmyndigheterna, ytterligare

kassationsanledningar vid sammanräkningsproceduren osv. En utvidgad

tillämpning av det redan existerande institutet äktamakeförsändelse utan

någon extra påbyggnad ter sig enligt länsstyrelsens uppfattning mest naturlig

och komplikationsfri. Valsedelsförsändelsen hör enligt länsstyrelsen kunna

avlämnas hos valförrättaren av den person, som den sjuke vidtalat att i

detta avseende vara honom behjälplig. Eventuellt anses det kravet kunna

ställas på röstavlämnaren, att denne är röstberättigad i väljarens valdistrikt.

Vistas väljaren på vårdanstalt av något slag, där särskild poströstning ej

finnes anordnad, torde enligt länsstyrelsen merendels valsedelsförsändelsen

kunna befordras till valförrättaren genom anstaltens försorg. Även länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län finner det föreslagna systemet med två

vittnen med olika kvalifikationer alltför invecklat. Länsstyrelsen anser det

höra övervägas om man inte i stället i fråga om de formella vittnesföreskrifterna

borde tillämpa samma förfarande som vid valsedelsförsändelse för äkta

make, varvid man kunde tänka sig att avlämnandet fick ske antingen genom

vittnet eller genom någon väljaren närstående. De vanföras riksförbund

anför liknande synpunkter.

Från några håll, där man i princip godtagit den föreslagna ordningen med

två vittnen, förordas en utvidgning av den krets, ur vilken vittne nr 1

kan tagas. Enligt vad som framhålles kan det förekomma att väljare saknar

såväl nära släkting som vårdare i egentlig mening. Länsstyrelsen i Skaraborgs

län föreslår av nu nämnda skäl att särskilda, av valnämnden förordnade

personer skall finnas att tillgå såsom vittnen och röstavlämnare. Samma

förslag framföres av kommunalborgmästaren i Tidaholm. Sveriges folkpensionärers

riksorganisation finner det för sin del angeläget att den röstberättigade

själv äger ange, vem i bekantskapskretsen som kan anses stå i

sådant personligt förhållande till den röstberättigade att han kan godkännas

såsom vittne nr 1.

Socialstyrelsen och magistraten i Västerås anmärker att utredningen icke

närmare beskrivit vilka personer som skall innefattas i begreppet vårdare

och i denna egenskap kunna tjänstgöra såsom vittne nr 1. Socialstyrelsen

anför.

Socialstyrelsen känner icke till att begreppet vårdare i lagstiftning eller

annat sammanhang blivit särskilt definierat. Däremot finnes i 9 § tredje

stycket kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 386) med tillämpningsföreskrifter

till sjukreseförordningen en uppräkning av de kategorier som vid tillämpningen

av nämnda kungörelse skall räknas som vårdare. Socialstyrelsen finner

det emellertid angeläget att begreppet i någon mån belyses i en kommande

proposition i ämnet. Inom begreppet vårdare i nu förevarande samman
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1065

hang bör självklart falla vårdpersonal som är anställd vid olika vårdinrättningar

eller inom den öppna vården, t. ex. den sociala hemhjälpen, i den

mån vederbörande vårdare har någon del i skötseln av väljaren i fråga.

Många gamla eller invalidiserade människor klarar sig emellertid själva och

utför sina dagliga sysslor i hemmet utan att trots detta ha så lätt att bege sig

till en vallokal. Några kan ju också av tillfällig sjukdom vara förhindrade

att uppsöka vallokal på valdagen. I den mån dessa personer icke kan rösta

genom äktamakeförsändelse uppkommer frågan vem som skall räknas som

deras vårdare. I sådana fall bör som vårdare kunna räknas granne eller annan

som, om än tillfälligtvis, ser till vederbörande väljare. Det torde icke vara

möjligt att lämna någon entydig definition på begreppet vårdare, men enligt

socialstyrelsens mening måste begreppet ges en vidsträckt tolkning för

att det föreslagna förfarandet skall kunna tillämpas i önskvärd utsträckning.

Skyddet mot att institutet valsedelsförsändelse skall användas i icke avsedd

omfattning får främst sökas i föreskriften, att väljaren på ytterkuvertet

skall teckna en på heder och samvete avgiven förklaring, att han uppfyller

rekvisiten för röstning genom valsedelsförsändelse samt att denna försäkran

skall vitsordas av vittnena.

Svenska stadsförbundet förklarar, att förbundet förutsätter att av personalen

på ålderdomshem endast den tjänstgörande föreståndaren i förevarande

sammanhang godtages såsom vårdare.

Vad särskilt angår vittne nr 2 ifrågasättes av några remissorgan om

icke krav bör uppställas på att detta vittne besitter vissa kvalifikationer.

Länsstyrelsen i Malmöhus län finner syftet med vittne nr 2, nämligen att förebygga

att väljaren påverkas av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten

eller vårdaren, icke kan uppnås på ett tillräckligt effektivt sätt genom den

föreslagna ordningen, särskilt som åldersgränsen för vittne nr 2 satts så låg

som 15 år. En utväg att i ifrågavarande avseende uppnå större trygghet synes

enligt länsstyrelsen vara att kräva att vittne nr 2 skall vara kvalificerat.

Några större praktiska olägenheter av en sådan anordning anser länsstyrelsen

inte behöva uppkomma, därest den krets, inom vilken dessa vittnen får

tagas, göres tillräckligt vid. Magistraten i Gävle anser att vittne nr 2 bör vara

ämbets- eller tjänsteman eller nämndeman eller av valnämnden i distriktet

förordnad person samt att valnämnden bör åläggas att förordna lämpligt

antal vittnen.

Socialstyrelsen anser vittnesbestämmelserna böra kompletteras med en föreskrift

om att vittne nr 2 ej får stå i beroende ställning till vittne nr 1. En

sådan föreskrift uppges främst ha betydelse för röstningen på ålderdomshem

och andra vårdanstalter men kan, framhåller styrelsen, naturligtvis

medföra vissa svårigheter, när det gäller att i alla lägen få tag i ett vittne nr

2. Styrelsen finner det emellertid angeläget att man på angivet sätt förebygger

misstankar om att personalen vid ålderdomshem och andra anstalter

samarbetar i syfte att obehörigen påverka väljarna.

När det gäller frågan om vittnenas ålder framhåller länsstyrelsen i Hal
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1965

lands län att endast personer, vilka själva är röstberättigade, bör godtagas

såsom vittnen men att åldersgränsen av praktiska skäl dock kan sättas till

lägst 18 år.

Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje, som tillstyrkt

den föreslagna ordningen, ifrågasätter om icke den röstberättigade bör ha

rätt att anlita biträde vid valsedelsförsände Isens iordningställande.

När det gäller röstning av sjuka och gamla är det —

framhålles det — säkerligen ej sällsynt att väljarna av sin sjukdom eller ålder

är så svårt invalidiserad, att han icke utan hjälp kan vidtaga samtliga

för valsedelsförsändelsens anordnande föreskrivna åtgärder. Väljare som i

vanlig ordning inställer sig i vallokalen äger, om han på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven ordning avge sin röst, anlita biträde vid

röstningen. Detta medgivande bör enligt nämnda remissorgan gälla även vid

röstning av hemmavarande sjuka och åldringar.

Sveriges folkpensionärers riksorganisation framhåller i detta sammanhang

att den som är intagen på vård- eller sjukhem eller inneboende på ålderdomshem

i många fall kan komma i beroende ställning till föreståndaren

samt att det därför är viktigt att de politiska partierna beredes möjlighet att

få kontakt med dessa väljare och få rätt, om väljaren så önskar, att biträda

vid valsedelsförsändelsens upprättande.

Utredningens förslag om att valsedelsförsändelsen endast skall

kunna avlämnas av vittne nr 1 anser länsstyrelsen i Kronobergs län

icke vara tillfredsställande. Länsstyrelsen föreslår att valsedelsförsändelsen

skall få avlämnas även av vittne nr 2.

Socialstyrelsen erinrar i sitt yttrande om att det numera förekommer allt

oftare att kommuner samarbetar om ålderdomshem. Detta medför, att det

blir allt vanligare att personer, som är intagna på ålderdomshem, är mantalsskrivna

i annan kommun än den, där ålderdomshemmet är beläget. Om

röstning skall ske genom vårdare, medför detta den olägenheten, att vårdaren

i vissa fall måste färdas till annan kommun för att där framlämna valförsändelsen.

Dessa olägenheter skulle, framhåller styrelsen, kunna undanröjas

genom att möjlighet skapas för vittne nr 1 att avlämna valsedelsförsändelse

på postanstalt. Såvitt socialstyrelsen nu kan bedöma torde olägenheterna

emellertid icke vara av större omfattning än att de kan avhjälpas

genom praktiska lösningar såsom att vederbörande kommun ställer transportmedel

till vårdarens förfogande. Socialstyrelsen anser därför att erfarenheten

får visa huruvida någon utvidgning av möjligheterna till poströstning

bör komma till stånd. Poststyrelsen finner det för sin del synnerligen

välgrundat att det föreslagna systemet med valsedelsförsändelse inte är

avsett att användas i kombination med poströstning, vilket skulle göra

det redan tämligen komplicerade poströstningsförfarandet alltför svårbemästrat.

Skånska drätselkammareförbundet, som ställer sig kritisk mot att det

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. illaj.ts proposition nr 106 år 1965

överlämnas åt väljaren att avgöra om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse,

föreslår, alt försändelsen vid avlämnandet skall vara åtföljd

av intyg av t. ex. läkare eller distriktssköterska.

I några yttranden göres vissa uttalanden beträffande möjligheterna

till kontroll av att väljaren äger rösta genom valsedelsförsändelse

och att försändelsens anordnande skett på föreskrivet sätt. Länsstyrelsen

i Kronobergs län framhåller, att det inte av den föreslagna lagtexten framgår

att ordföranden har befogenhet att genom frågor till den, som avlämnar valsedelsförsändelsen,

skapa klarhet beträffande försändelsens anordnande och

avlämnande. Länsstyrelsen anser, att ordföranden bör kunna utöva endast

den formella granskning, som anges i den föreslagna lagtexten, och att det

inte är lämpligt att ordföranden förhör sig om riktigheten av de på valsedelsförsändelsen

tecknade intygen. Länsstyrelsen i Kalmar län påtalar, att ett

förfarande med frågor till den som överlämnar valsedelsförsändelsen är

otillfredsställande och kan antagas medföra komplikationer. Liknande synpunkter

anföres av valnämnden i Alunda distrikt, valnämnden i Tomelilla

köpings första valdistrikt, drätselkammaren i Umeå och Sveriges husmodersföreningars

riksförbund.

Svenska stadsförbundet framhåller i detta sammanhang att, i den mån

den nya röstningsmetoden skulle komma att medföra missbruk, det är angeläget

att de straffrättsliga bestämmelserna anpassas därefter.

I några yttranden har vissa detalj anmärkningar gjorts.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om de föreslagna

vallagsbestämmelserna fått en med hänsyn till valsedelsförsändelseinstitutets

praktikabilitet lämplig utformning. Om meningen är att väljaren på ytterkuvertet

skall underteckna dels en förklaring (angående det frivilliga inläggandet

av valsedeln i innerkuvertet m. in.) och dels en försäkran (angående

sjukdomshinder eller vad därmed jämställes), finner länsstyrelsen förfaringssättet

alltför omständligt. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning

räcka med ett enda viljeuttalande, inrymmande såväl »förklaring» som »försäkran».

Kommunalnämnden i Täby köping erinrar om att det i förslaget

föreskrivits att ytterkuvertet skall »innehålla» en försäkran av väljaren. Innebörden

av stadgandet torde enligt nämnden bättre komma till uttryck med

en bestämmelse om att en »å ytterkuvertet anbragt» försäkran skall av väljaren

egenhändigt undertecknas.

Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter om icke en redaktionell jämkning

av de bestämmelser i 63 § ValL och 29 § IvVL som reglerar vittnesjäven

bör övervägas. Nämnda lagrum upptar en föreskrift om att såsom vittne ej

må tagas bl. a. »barn till väljaren eller hans make». Av förarbetena till bestämmelsen

(prop. 1956: 166 s. 19) framgår alt barn, som härigenom uteslutes

såsom vittne, är barn till väljaren eller till väljarens make. Hos länsstyrelsen

gjorda förfrågningar visar emellertid att fall förekommit, där hos val
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

förrättare och väljare rått den uppfattningen att orden »hans make» syftar

på ordet »barn».

Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt finner det lämpligt att

kuverten för de skilda slagen av valsedelsförsändelse får olika färg, så att

de lättare kan åtskiljas av valförrättare och väljare.

Statistiska centralbyrån anser det önskvärt att ytterkuverten till valsedelsförsändelserna,

i varje fall under en övergångstid, göres till föremål för en

statistisk bearbetning för att man skall få en uppfattning om hur reformen

verkar. Centralbyrån föreslår därför att valförrättarna ålägges att insända

dessa ytterkuvert till byrån.

Departementschefen. Frågan om att underlätta valdeltagandet för sjuka,

invalider och åldringar har i olika etapper varit föremål för prövning av

1955 års valutredning. Utredningen har därvid funnit att en mera generell

lösning av dessa väljares röstningsproblem i huvudsak kan erhållas endast

genom att införa antingen ett system med ambulerande röstmottagning

eller ett system med valsedelsförsändelse, avsett för ifrågavarande väljarkategori.

I sitt år 1963 avgivna slutbetänkande har utredningen stannat

för att förorda ett system med valsedelsförsändelse. Det alldeles övervägande

antalet remissorgan, som yttrat sig i frågan, har också uttalat sig

för en sådan lösning. I prop. 1964: 140 har även jag förordat ett system

med valsedelsförsändelse. Genom propositionen har, såsom jag inledningsvis

angett, riksdagen förelagts förslag till sådan ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen att det i ValL må bestämmas att röstberättigad, som till

följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att personligen

inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt, äger avge valsedel

genom annan person. Förslaget syftar sålunda till att i grundlag öppna

möjlighet att komplettera ValL med bestämmelser om ett för ifrågavarande

väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut. Konstitutionsutskottet (KU

1964: 19) har vid behandlingen av förslaget enhälligt funnit utredningen

i ämnet ge vid handen att vägande invändningar kan resas mot ett system

med ambulerande röstmottagare, främst genom att det förutsätter ett omständligt

och svåradministrerat förfarande, men att ett system med valsedelsförsändelse

torde kunna utformas på sådant sätt, som kan innebära

en godtagbar lösning. Utskottet har därför förordat att grundlagsenlig möjlighet

öppnas för genomförande av regler om röstning medelst särskild

valsedelsförsändelse för den berörda välj arkategorien. I enlighet med utskottets

hemställan har 1964 års riksdag såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antagit det i prop. 1964: 140 framlagda förslaget om

ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Ett valsedelsförsändelseinstitut för sjuka och därmed jämställda väljare

bör givetvis avse såväl andrakammarvalen som kommunalvalen. Vid ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

formningen av ett för nämnda väljargrupper avsett valsedelsförsändelseinstitut

framstår det som en viktig uppgift att bestämma vein som skall

äga avlämna försändelsen till valförrättaren och alltså motsvara väljarens

make vid äktamakeröstning. Valutredningen liar föreslagit, att behörighet

att avlämna valsedelsförsändelse från sjuka och därmed likställda väljare

bör tillkomma endast den som står i visst släktskapsförhållande till väljaren

eller är dennes vårdare. I likhet med flertalet remissorgan kan jag

ansluta mig till detta förslag. Ur valsäkerhetssynpunkt är nämligen av

betydelse att den som skall äga avlämna valsedelsförsändelsen tillhör en

kategori personer som kan antagas känna väljaren väl och i allmänhet

också står väljaren nära. Kretsen av de personer som enbart på grund av

släktskap med väljaren skall äga inge dennes valsedelsförsändelse har

i utredningens förslag bestämts så, att den omfattar väljarens barn, barnbarn,

föräldrar och syskon. Även i denna del kan jag godtaga utredningens

förslag, som härutinnan tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

flertalet remissorgan. Under remissbehandlingen har visserligen från något

håll ifrågasatts, om icke också väljarens make borde i denna sin egenskap

tillhöra ifrågavarande personkrets. Det praktiska behovet härav måste

dock betecknas såsom ringa. Om väljare, som på grund av sjukdom eller

dylikt icke kan inställa sig personligen vid valförrättningen, är gift, finnes

ju möjlighet att begagna det något enklare institutet valsedelsförsändelse

för äkta make. Skulle dylik väljare likväl använda det nu föreslagna valsedelsförsändclseinstitutet,

torde situationen i allmänhet vara den att väljarens

make ändå blir i egenskap av vårdare behörig att avlämna försändelsen.

Vad angår begreppet vårdare möter, såsom framgått under remissbehandlingen,

vissa svårigheter att med önskvärd stringens bestämma detta

begrepp. Den som på grund av sitt yrke omhänderhar skötseln av sjuka,

ålderstigna eller invalidiserade personer bör naturligen vara behörig alt avlämna

valsedelsförsändelser från sådana personer, i den mån de står under

hans vård. Såsom socialstyrelsen i sitt remissvar påpekat, gäller detta såväl

vårdpersonal, som är anställd vid olika vårdinrättningar, som personer

som är yrkesverksamma inom den öppna vården, t. ex. privatpraktiserande

läkare eller till den sociala hemhjälpen knuten personal. När fråga icke är om

yrkesmässig vårdare, torde det kravet böra upprätthållas att vederbörande

i skilda ting lämnar väljaren ett bistånd som icke är av helt obetydlig eller

tillfällig karaktär. För att kunna anlitas såsom ingivare av valsedelsförsändelse

från sjuk eller därmed jämställd väljare torde, såsom valutredningen

funnit, utöver kravet att vederbörande på angivet sätt skall stå i släktskapsförhållande

till väljaren eller vara dennes vårdare böra fordras, att han

uppnått viss ålder. Hur hög denna ålder bör vara kan naturligen vara föremål

för olika meningar. Valutredningen har stannat för en åldersgräns på

15 år. För egen del är jag närmast benägen att förorda, att åldersgränsen,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

såsom föreslagits i något remissvar, sättes vid 18 år. Vid äktamakeröstning

är den som avlämnar valsedel för andre maken i allmänhet minst 18 år

gammal.

Tillvägagångssättet vid anordnande av valsedelsförsändelse för sjuka och

därmed jämförliga väljare bör, såsom valutredningen funnit, så långt förhållandena

det medger överensstämma med förfaringssättet vid upprättande

av valsedelsförsändelse för äkta make. Liksom vid äktamakeröstning bör

sålunda användas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert. Dessa

kuvert bör vara av särskilt slag, dvs. skilja sig från de kuvert som användes

då röstning sker vid personlig inställelse inför valförrättare eller

röstmottagare. Hinder bör däremot icke möta att om så skulle befinnas

ändamålsenligt göra exempelvis innerkuvertet gemensamt för de båda typerna

av valsedelsförsändelse. I enlighet med valutredningens förslag bör

vid iordningställande av valsedelsförsändelse från sjuk eller därmed jämställd

väljare så tillgå, att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel i

innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av två personer inlägger

innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillsluter ytterkuvertet.

Detta tillvägagångssätt överensstämmer i stort sett med det för äktamakeröstning

föreskrivna men skiljer sig från detta därigenom att bortsett

från väljaren två personer skall vara närvarande i stället för en. Denna olikhet

är betingad av valsäkerhetshänsyn. Av dessa två personer bör, såsom

valutredningen förordat, den ene vara identisk med den som skall avlämna

försändelsen och alltså uppfylla för avlämnare uppställda behörighetskrav.

På den andre bör i överensstämmelse med valutredningens förslag och i

likhet med vad som gäller för äktamakeröstning det kravet uppställas, att

han icke får vara väljarens make eller barn till väljaren eller dennes make.

Samma åldersgräns som för den som skall avlämna valsedelsförsändelsen

bör gälla också för den andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande

personen. Jag förordar alltså även här en minimiålder på 18 år. Såsom

valutredningen föreslagit, bör för övrigt samma minimiålder uppställas

även för vittne vid äktamakeröstning. I valutredningens förslag har såväl

den som skall avlämna valsedelsförsändelsen som den andre vid försändelsens

tillkomst närvarande personen erhållit benämningen vittne. Härigenom

kan emellertid lätt missförstånd uppkomma rörande de delvis skilda

funktioner som de båda personerna skall fylla och de olika behörighetsvillkor

som skall gälla för dem. Jag vill därför föreslå, att den som i egenskap

av nära släkting eller vårdare skall avlämna valsedelsförsändelsen

icke betecknas såsom vittne utan att denna beteckning reserveras för den

andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande personen.

När valutredningen i tidigare sammanhang behandlat spörsmålet om ett

för sjuka, invalider och åldringar avsett valsedelsförsändelseinstitut, har

utredningen varit inne på tanken att man på grundval av läkarintyg eller

annat sådant bevismaterial skulle anställa en förhandsprövning av frågan

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

om rätt att begagna sig av detta institut förelåg i det enskilda fallet. Utredningen

har emellertid i sitt sista betänkande i ämnet frånfallit denna

tanke och ansett det böra vara till fyllest med vissa på ytterkuvertet lämnade

uppgifter från väljaren och de båda övriga vid valsedelsförsändelsens tillkomst

närvarande personerna. I likhet med flertalet remissorgan kan jag

ansluta mig till den principiella ståndpunkt, som valutredningen sålunda

stannat för.

Vad först angår väljarens på ytterkuvertet lämnade uppgifter har valutredningen

föreslagit, att denne där skall teckna dels en på heder och samvete

avgiven försäkran att han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller

hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt

och dels en förklaring att han själv frivilligt inlagt sin valsedel i innerkuvertet

och tillslutit detta samt i närvaro av den som skall inge försändelsen

och vittnet inlagt innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter

tillslutit detta. Enligt min mening synes samtliga de uppgifter som väljaren

sålunda skall lämna böra upptagas i en gemensam förklaring avgiven på

heder och samvete. Härigenom torde, såsom framhållits i något remissvar,

förfarandet bli något mindre omständligt. Med en sådan anordning kommer

väljaren vidare till följd av stadgandet i 15 kap. 10 § brottsbalken att

vara underkastad sanningsplikt beträffande samtliga de uppgifter han lämnar

på ytterkuvertet.

I enlighet med vad valutredningen föreslagit och i viss analogi med vad

som gäller vid äktamakeröstning bör den som skall avlämna valsedelsförsändelsen

och det vid försändelsens tillkomst närvarande vittnet på ytterkuvertet

intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring som

denne där skall lämna. Enligt valutredningens förslag skall de båda vid

försändelsens tillkomst närvarande personerna dessutom på ytterkuvertet

bekräfta, att något förhållande som strider mot väljarens uppgift rörande

hindret för hans personliga inställelse icke är känt för dem. Denna bekräftelse

bör enligt min mening till stärkande av valsäkerheten avse samtliga

uppgifter, som väljaren lämnar på ytterkuvertet, vare sig uppgifterna

rör hindret för hans personliga inställelse eller tillvägagångssättet vid valsedelsförsändelsens

upprättande. Om inlygsgivarna lämnar medvetet oriktiga

uppgifter, kan ansvar för osant intygande enligt 15 kap,. 11 § brottsbalken

inträda.

För att valsedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda

väljare samt valsedelsförsändelseinstitutet för äkta make så långt möjligt

skall överensstämma med varandra vill jag föreslå, dels att den förklaring

rörande tillvägagångssättet vid försändelsens tillkomst, som väljaren vid

äktamakeröstning skall teckna på ytterkuvertet, skall avges på heder och

samvete och därmed omfattas av sanningsplikt och dels att vittnet även

vid äktamakeröstning skall på ytterkuvertet bekräfta — förutom att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda förklaring — alt något förhål
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

lande som strider mot vad väljaren uppgett i sin förklaring icke är för vittnet

känt.

I likhet med vad som gäller vid äktamakeröstning bör valsedelsförsändelse

från sjuka och därmed jämförliga väljare få anordnas tidigast trettio dagar

före valet.

Enligt valutredningens förslag skall valsedelsförsändelse, anordnad för

väljare som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder ej kan rösta

i vanlig ordning, avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt till

ordföranden. När det gäller valsedelsförsändelse från äkta make föreligger

enligt gällande regler jämväl möjlighet att avlämna dylik försändelse till

röstmottagare under förutsättning att den make, som överlämnar försändelsen,

samtidigt själv röstar inför röstmottagaren. Införandet av en motsvarande

ordning då fråga är om den nya typen av valsedelsförsändelse skulle

säkerligen komplicera nuvarande system för poströstning. Med hänsyn härtill

och i avsaknad av närmare erfarenheter av det nya valsedelsförsändelseinstitutets

tillämpning anser jag mig i nuvarande läge icke böra förorda att

möjlighet införes att avlämna här avsedd valsedelsförsändelse även till röstmottagare.

När valsedelsförsändelse från sjuk, invalidiserad eller ålderstigen väljare

avlämnas till valförrättare bör det enligt min mening ankomma på denne att

kontrollera att avlämnaren är den person som på försändelsens ytterkuvert

tecknat sig såsom ingivare av väljarens valsedel. Valförrättaren torde i sådant

syfte vara befogad att om så erfordras kräva att den som avlämnar försändelsen

på lämpligt sätt legitimerar sig. Detta kan naturligtvis ske genom företeende

av sedvanlig legitimationshandling men även namnteckningskontroll

kan ifrågakomma som ett medel att fastställa, att ingivaren är identisk

med den som på ytterkuvertet tecknat sig såsom avlämnare. Om särskild anledning

att ifrågasätta ingivarens behörighet föreligger, bör valförrättaren

även vara oförhindrad att genom frågor till honom skapa sig klarhet om huruvida

han på grund av nära släktskap med väljaren eller i egenskap av väljarens

vårdare uppfyller de för ingivare stadgade behörighetsvillkoren. I övrigt

synes mig valförrättaren böra ha att iakttaga samma regler som gäller

då valsedelsförsändelse från äkta make avlämnas. Han skall sålunda kontrollera

att väljaren blivit i röstlängden antecknad såsom röstberättigad, att

ytterkuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt att på ytterkuvertet är

tecknade förklaring av väljaren och intyg i behörigt skick. Ger denna kontroll

ej anledning till anmärkning och förekommer ej skäl till antagande att

ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, skall valförrättaren bryta ytterkuvertet

och därefter underkasta innerkuvertet samma granskning som

vid äktamakeröstning. Är allt i behörig ordning, skall valförrättaren nedlägga

innerkuvertet obrutet i valurnan och i samband därmed i röstlängden anteckna

att väljaren utövat sin rösträtt.

Det är givetvis svårt att med säkerhet förutse hur ett för sjuka och där
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 106 år 1965

39

med jämställda väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut kommer att utfalla

i praktiken. Frågan i vad mån reglerna för institutet behöver jämkas eller

kompletteras i ett eller annat avseende torde därför vara förtjänt att

uppmärksammas sedan närmare erfarenheter vunnits av institutets tillämpning.

Vad slutligen angår de valkuvert och ytterkuvert som skall användas för

den nya typen av valsedelsförsändelser bör dessa kuvert tillverkas endast

genom statsverkets försorg. Kuverten bör på samma sätt som då fråga är om

kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar vid andrakammarval tillhandahållas

valnämnder utan kostnad samt vid kommunalval kommuner och

församlingar mot ersättning. Eftersom den nya typen av valsedelsförsändelser

icke skall kunna avlämnas till röstmottagare finner jag det icke erforderligt

att kuverten för dessa försändelser vid något val tillställes jämväl

röstmottagare. Däremot torde såsom valutredningen föreslagit dessa kuvert

liksom kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar böra vid både andrakammarval

och kommunalval gratis tillhandahållas i riksdagen representerat

politiskt parti. I god tid före allmänt val bör kuverten till valsedelsförsändelser

från sjuka och därmed jämförliga väljare liksom motsvarande kuvert

för äktamakeröstning finnas tillgängliga hos valnämnden och de tjänstemän

eller andra personer som av valnämnden erhållit uppdrag att i detta

avseende tillhandagå väljarkåren. Vid genomförandet av nu angivna förslag

uppkommer en mindre kostnadsökning för statsverket. Att på förhand mera

exakt bestämma ökningens storlek låter sig knappast göra.

De förslag som i det föregående redovisats förutsätter för sitt genomförande

vissa ändringar i vallagarna. Reglerna om rätt till äktamakeröstning och

sättet för anordnande av valsedelsförsändelse härför torde lämpligen böra

sammanföras i 62 § ValL resp. 28 § KVL. Motsvarande regler rörande valsedelsförsändelseinstitutet

för sjuka och därmed jämställda väljare kan

upptagas i 63 § ValL och 29 § KVL. Förslagens genomförande kräver därutöver

ändringar i 64, 74 och 96 §§ ValL samt i 30, 39 och 60 §§ KVL.

Den av mig föreslagna reformen torde böra träda i kraft den 1 januari

1966.

Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den

1 mars 1957 (nr 50);

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ds proposition nr 106 år 1965

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga nämnda lagförslag, de under 1)-—5) angivna

lagförslagen under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen

samt de under 6) och 7) angivna lagförslagen under förutsättning

av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande

antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Martti Heino

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

41

Bilaga

Utdrag av valutredningens förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till

(Nuvarande lydelse)

62

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio dagar

före valet.

riksdagen

(Föreslagen lydelse)

Vill äkta make ingiva valsedel genom

andra maken eller vill väljare

vilken på grund av sjukdom, lyte,

vanförhet eller hög ålder är förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där

han är i röstlängden uppförd, ingiva

valsedel genom annan person, skall

valsedelsförsändelse anordnas tidigast

30 dagar före valet.

För valsedelsförsändelse

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet

tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett eller, då fråga är om valsedelsförsändelse

för annan än äkta make,

två vittnen inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid

namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör

och hans hemvist inom valdistriktet.

Då fråga är om valsedelsförsändelsc

för äkta make, intygar vittnet å

ytterkuvertet, med angivande av dag

och ort för intygets meddelande, att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn till

väljaren eller hans make.

64

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse,

varom sägs i 62

och 63 §§. Finnes att väljaren är

röstberättigad, att ytterkuvertet är

sådant, som avses i 63 §, samt att

därå äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

väljaren egenhändigt undertecknat

nämnda förklaring. Till vittne må ej

tagas väljarens make, barn till väljaren

eller hans make, och ej heller

den som är under femton år.

Beträffande valsedelsförsändelse

för annan än äkta make skall ytterkuvertet

jämväl innehålla en av väljaren

på heder och samvete avgiven

försäkran att väljaren på grund av

sjukdom, lyte, vanförhet eller hög

ålder är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen för det

valdistrikt, där han är i röstlängden

uppförd. Vittnena intyga å ytterkuvertet,

med angivande av dag och ort

för intygets meddelande, dels att något

förhållande stridande mot väljarens

försäkran icke är känt för

dem, dels ock att väljaren egenhändigt

undertecknat såväl den i andra

stycket omförmälda förklaringen

som förenämnda försäkran. Det ena

vittnet (vittne nr 1) skall vara barn

eller barnbarn till väljaren, någon

av väljarens föräldrar eller väljarens

syskon eller någon vilken är väljarens

vårdare. Det andra vittnet (vittne

nr 2) må ej vara väljarens make

och ej heller barn till väljaren eller

hans make. Till vittne må ej tagas

den som är under femton år.

§■

Valsedelsförsändelse, varom sägs i

62 och 63 §§, avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av äkta

make eller, då fråga är om valsedelsförsändelse

för annan än äkta make,

av den vilken såsom besläktad med

väljaren eller såsom väljarens vårdare

anlitats som vittne vid försändelsens

anordnande (vittne nr 1).

Finnes att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant, som avses

i 63 §, och i föreskriven ordning

ifyllt av väljaren, samt att å ytterkuvertet

är tecknat vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat, bry
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet ------rösträtten utövats.

Är innerkuvertet-----------det återlämnas.

74 §.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,

som i 70 § sägs, äger därvid avgiva

valsedel jämväl för andra maken.

För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och inom

tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,

som i 70 § sägs, äger därvid avgiva

valsedel jämväl för andra maken.

För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och inom

tid, som i 62 och 63 §§ stadgas

beträffande valsedelsförsändelse för

äkta make.

Äkta make — —--------anordnat försändelsen.

Finnes att — ■— ---—----för avlämnandet.

I sammanhang — —------— — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

% §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden ävensom röstmottagare.

I 63 § omförmälda kuvert ävensom

ytterkuvert som avses i 73 § skola

på statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 63 § — ---

Det åligger —

Blanketter till

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas

valnämnden. Kuvert, som avses i 60

och 73 §§, och kuvert för valsedelsförsändelse

för äkta make, varom

sägs i 63 §, tillställas på statsverkets

bekostnad även röstmottagare. I 63 §

omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert

som avses i 73 § skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti,

äger rum.

— 73 §§ sägs.

---tillhandahållas valnämnden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28

Äkta make må ingiva valsedel genom

andra maken. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda

tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas.

Vid namnet tecknas uppgift å det

valdistrikt väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet

med angivande av dag och ort för

intygets meddelande, att väljaren

egenhändigt undertecknat nämnda

förklaring. Till vittne må ej tagas

väljarens make och ej heller barn

till väljaren eller hans make.

Äkta make må ingiv a valsedel genom

andra maken. Väljare vilken på

grund av sjukdom, lyte, vanförhet

eller hög ålder är förhindrad att utöva

sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är i röstlängden

uppförd, må ingiva valsedel

genom annan person. Vill väljare

begagna den rätt nu är sagd, skall

valsedelsförsändelse anordnas tidigast

trettio dagar före valet.

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga

sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett eller, då fråga är om valsedelsförsändelse

för annan än äkta make,

två vittnen inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att

sålunda tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid

namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet

tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Då fråga är om valscdelsförsändclse

för äkta make, intygar vittnet

å ytterkuvertet, med angivande avdag

och ort för intygets meddelande,

att väljaren egenhändigt undertecknat

nämnda förklaring. Till vittne

må ej tagas väljarens make, barn

till väljaren eller hans make, och

ej heller den som är under femton

år.

29 §.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Beträffande valsedels försändelse

för annan än äkta make skall ytterkuvertet

jämväl innehålla en av väljaren

på heder och samvete avgiven

försäkran att väljaren på grund av

sjukdom, lyte, vanför het eller hög

ålder år förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen för det

valdistrikt, där han är i röstlängden

uppförd. Vittnena intyga å ytterkuvertet,

med angivande av dag och

ort för intygets meddelande, dels att

något förhållande stridande mot väljarens

försäkran icke är känt för

dem, dels ock att väljaren egenhändigt

undertecknat såväl den i andra

stycket omförmälda förklaringen

som förenämnda försäkran. Det ena

vittnet (vittne nr 1) skall vara barn

eller barnbarn till väljaren, någon av

väljarens föräldrar eller väljarens

syskon eller någon vilken är väljarens

vårdare. Det andra vittnet (vittne

nr 2) må ej vara väljarens make

och ej heller barn till väljaren eller

hans make. Till vittne må ej tagas

den som är under femton år.

30 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden

valsedelsförsändelse, varom sägs i

28 och 29 §§. Finnes att väljaren är

röstberättigad, att ytterkuvertet är

sådant, som avses i 29 §, samt att

därå äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet------

Valsedelsförsändelse, varom sägs

i 28 och 29 §§, avlämnas vid valförrättningen

till ordföranden av äkta

make eller, då fråga är om valsedelsförsändelse

för annan än äkta make,

av den vilken såsom besläktad med

väljaren eller såsom väljarens vårdare

anlitats som vittne vid försändelsens

anordnande (vittne nr 1). Finnes

att väljaren är röstberättigad,

att ytterkuvertet är sådant, som avses

i 29 §, och i föreskriven ordning

ifyllt av väljaren, samt att å ytterkuvertet

är tecknat vittnesintyg i behörigt

skick, och förekommer ej

skälig anledning antaga, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet;

i annat fall skall det ej mottagas.

----rösträtten utövats.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Är innerkuvertet-----det återlämnas.

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller annat

kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§

sägs.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller annat

kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§

stadgas beträffande valsedelsförsändelse

för äkta make.

Äkta make------anordnat försändelsen.

Finnes att -—-----för avlämnandet.

I sammanhang-------—- omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

60 §.

Kuvert, varom------statsverkets försorg.

I 26 och-------mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytter kuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola

på statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

129 §------- -— --äger

Det åligger-----—38 §§

Kuvert för valsedelsförsändelse

för äkta make, varom sägs i 29 §,

och kuvert, som avses i 38 §, tillställas

röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses i

38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden. I 29 §

omförmälda kuvert samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat politiskt

parti,

rum.

sägs.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650231

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.