Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1965/66

1965-04-02 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1965:110, Angående anslag till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1965/66

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1965/66; given Stockholms slott den 2 april

1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

.smiFtimvod >11!'' i V;i.i.i. >v ... ''''VS ;vi,7h>/Ö r«„ .i,! i.i

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs för nästa budgetår ett reservationsanslag av

1 042 995 000 kr. till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. Bemyndigande

begärs att utlägga beställningar på flygmateriel m. in. inom en

kostnadsram av 1 100 milj. kr. Bemyndigandet omfattar bl. a. fortsatt utvecklingsarbete

på flygplan 37. En redogörelse lämnas för föreliggande

planer beträffande detta projekt.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

2 april 1965.

N är va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag

till Flggvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. in. för budgetåret 1965/66

och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 6 s. 167) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Anskaffning

av flygmateriel in. m. för budgetåret 1965/66 beräkna ett reservationsanslag

av 1 042 995 000 kr. Beredningen i ärendet är numera avslutad

och jag anhåller att få redogöra för det närmare.

För budgetåren 1947/64 har riksdagen medgett, att beställningar av flygmateriel

in. in. får utläggas inom en kostnadsram av 10 138 975 000 kr.,

varav 417 550 000 kr. beviljats under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

(jfr prop. 1963: 108 s. 65). I nämnda ram har inte beräknats bemyndiganden

för medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom

betalningsmedel för ifrågavarande beställningar har under samma tid

anvisats 8 407 333 000 kr., varav 134 250 000 kr. utgör medel, som under

budgetåren 1959/64 överförts från prisregleringsanslag. I angivna bemyndiganden

och betalningsmedel har inte inräknats vad som genom Kungl.

Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader

in. in. och statens budgetutjämningsfond, (15,8 + 5,25 =) 21,05 milj. kr.

Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 milj. kr.

som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande utnyttjat för prisregleringsändamål

(prop. 1961:110 s. 221). Bemyndigandeskulden den

30 juni 1964 uppgick alltså till ett belopp av (10 138 975 000—8 407 333 000

= ) 1 731 642 000 kr. som inte är täckt av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgett, att beställningar må

utläggas inom en kostnadsram av 1 140 milj. kr., samt anvisat 945,5 milj. kr.

i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30

juni 1965 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 731 642 000 +

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965 3

1 140 000 000— 945 500 000 =) 1 926 142 000 kr. att inte vara täckta av

betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1964/71 uppgår

till 7 259,8 milj. kr. i prisläge maj 1963 (jfr prop. 1964: 136, SU 132,

rskr 270).

Flygförvaltningen har — i anslutning till förslag av chefen för flygvapnet

till flygmaterielanskaffningsplan för budgetåren 1965/72 — beräknat

kostnadsramen för ifrågavarande ändamål för budgetåren 1965/72 till 7 916,1

milj. kr. enligt prisläget i maj 1964. Detta innebär en ökning med (7 916,1 —

7 259,8 =) 656,3 milj. kr. i förhållande till den för budgetåren 1964/71 godkända

kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

har förändringen hänförts till delposter enligt följande (angivna belopp i

milj. kr.).

Förändring

1. Prisstegring........................................................... +240,0

2. Outnyttjat belopp under budgetåret 1963/64.............................. — 18,2

3. Anpassning till flygvapnets totala kostnadsram............................ +192,0

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår.............................. +242,5

+ 656,3

1. Med hänsyn till försvarsindex, som uppvisar höjning i prisläget i maj

1964 med 3,4 % i förhållande till prisläget i maj 1963 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande), bör kostnadsramen för budgetåren

1964/71 uppräknas med i runt tal 240 milj. kr.

2. Årskvoten för budgetåret 1963/64 uppgår till 929,2 milj. kr. och nettoutgiften

för samma budgetår (sedan hänsyn lagits till att 22 milj. kr. överförts

från prisregleringsanslag) till i runt tal 947,4 milj. kr. Nettoutgiften

överstiger således årskvoten med (947,4 — 929,2 =) 18,2 milj. kr.

3. Inom den av överbefälhavaren för budgetåren 1965/71 angivna totala

kostnadsramen för flygvapnet beräknar flygförvaltningen, att årskvoterna

för budgetåren 1965/71 kan ökas med sammanlagt 192 milj. kr. i förhållande

till nu gällande kostnadsram.

4. Årskvoterna för budgetåren 1964/65 och 1971/72 utgör enligt ämbetsverket

i prisläget maj 1964 resp. 977,5 och 1 220 milj. kr. Skillnaden mellan

dessa årskvoter uppgår således till (1 220 — 977,5 =) 242,5 milj. kr.

Flygförvaltningen föreslår, att ett belopp av 1 015,0 milj. kr. anvisas i

betalningsmedel för budgetåret 1965/66. Av betalningsmedlen anges 605

milj. kr. erforderliga för att täcka betalningsutfall avseende bestållningsbemyndiganden

som lämnats t. o. m. budgetåret 1964/65.

För nästa budgetår har flygförvaltningen i skrivelse den 14 augusti 1964

hemställt om ett beställningsbemyndigande av 1 320 milj. kr. och anfört

att den för år 1965/66 föreslagna bemyndigandeplanen för anskaffning av

flyginateriel skulle bearbetas ytterligare. I skrivelse den 15 december 1964

anmäler ämbetsverket, att revideringen av bemyndigandeplanen slutförts,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

varvid planens totalbelopp för nästa budgetår samtidigt — i överensstämmelse

med vad som påkallats i samband med beredningen av frågan inom

försvarsdepartementet — minskats med 220 milj. kr. till 1 100 milj. kr.

Detta bemyndigande avses i huvudsak utnyttjas enligt följande (angivna

belopp i milj. kr.).

1. Stridslednmgssystein..................................................... 119,4

2. Bassystem.............................................................. 86,5

3. Sambands- och navigationsmateriel........................................ 13,1

4. Motmedel............................................................... 13,7

5. Ammunition............................................................ 14,4

6. Flygplanrobotar......................................................... 79,8

7. Luftvärnsrobotar........................................................ 9,6

8. Flygplansystem 35....................................................... 272,1

9. Flygplansystem 37....................................................... 283,2

10. Övriga flygplansystem.................................................... 33,3

11. Reservdelar och utbytesenheter............................................ 49,5

12. Forskning, försök och prov................................................ 33,4

13. Gemensamma kostnader.................................................. 52,0

14. Prisstegringar........................................................... 40,0

1100,0

Beträffande de olika delposterna må följande nämnas.

1. Det nuvarande stridslednings- och luftbevakningssystemet moderniseras

och byggs ut enligt gällande långsiktsplaner. Nu föreslaget bemyndigande

avses för beställning av radarstationer av skilda slag för totalt ca

38 milj. kr. Ämbetsverket planerar vidare att anskaffa tråd- och radiolänknät

och övrig materiel för överföring av data för ca 54 milj. kr. samt materiel

för databehandling för luftförsvarscentraler in. fl. anläggningar för

totalt ca 18 milj. kr. Beställning av övrig materiel (underhållsutrustning

m. m.) inom luftförsvarets stridsledningssystem avses ske för ca 9 milj. kr.

2. Bemyndigandet för bassystemet avses bl. a. för anskaffning av underhållsutrustning

för el- och telemateriel i flygplan, främst bussar utrustade

för automatiserad kontroll och felsökning på flygplan i tjänst på förbanden.

För nästa budgetår begärs för detta ändamål ca 31 milj. kr. I övrigt upptar

planerad anskaffning ett stort antal artiklar av skilda slag, som tillsammans

uppgår till ca 55 milj. kr. Denna anskaffning omfattar radiostationer

och trådnät för kommunikation inom baserna, trafikledningsutrustning,

strömförsörjningsutrustning, motorfordon samt serviceutrustning.

3. Anskaffningen av sambandsmateriel omfattar i huvudsak två sambandssystem;

dels ett system för radiofjärrskrift, dels ett system för överföring

av bilder, kartor, skisser in. m. Näten avses betjäna även andra delar

av totalförsvaret än krigsmakten. Huvuddelen av beställningsbemyndigandet

avses för denna anskaffning.

För anskaffning av navigationsmateriel, främst markradiostationer och

pejlanläggningar, avses ca 1,7 milj. kr.

4. Anskaffningen av motmedel omfattar materiel för aktiv insats i telekrigföringen

och innebär bl. a. att vissa av våra flygplantyper utrustas med

teletekniska motmedel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1965

5. Anskaffningen av ammunition omfattar främst övningsammunition

samt kapslar till automatkanoner och attackraketer.

6. Serieleveransen av jaktroboten typ Falcon, utrustad med endera radar

eller infraröd (IR) målsökare, fortsätter. För nästa budgetår avses ca 53

milj. kr. för beställning av ytterligare ett antal robotar. Vidare erfordras

bemyndiganden för att fortsätta utvecklingen av ny lätt attackrobot avsedd

bl. a. för flygplan 37 och för att modifiera befintlig attackrobot.

7. Upptagna kostnader för luftvärnsrobotar avser dels smärre ändringar

av robot typ Bloodhound II, dels anslutning av detta robotsystem till stridsledningssystemet.

8. Huvuddelen av kostnaderna, ca 264 milj. kr., avses för fortsatt anskaffning

av flygplan J 35 F jämte utrustning. Ca 8 milj. kr. avses användas för

förbättringar av flygplan 35 A-E.

t). Upptagna beställningsbemyndiganden för flygplansystem 37 under

nästa budgetår avser fortsatt typarbete m. in., ca 99 milj. kr., materielbeställning

för första serieleverans av skol- och attackflygplan, ca 34 milj.

kr., utveckling av motor typ RM 8 samt anskaffning av 30 seriemotorer,

ca 89 milj. kr. Vidare planeras beställningar av flygplanutrustning för ca

60 milj. kr. Huvuddelen av denna summa avses för utveckling och konstruktion

av sikteskalkylator samt navigeringsradio och -radar.

10. Huvuddelen av beställningsbemyndigandet under denna delpost (ca

26,5 milj. kr.) avser prisjusteringar m. in. för anskaffning av flygplan och

motor till skolflygplanet Sk 60. Vidare erfordras ca 2 milj. kr. för fortsatt

anskaffning av målroboten CT 20.

It. Utbytesenheter av olika slag (t. ex. motorer, landställ, roder, apparater,

instrument etc.) anskaffas för att i första hand utnyttjas i samband med

periodiska översyner av materiel i tjänst. När ett flygplan tas in på verkstad

ersätts motorn med en redan översedd motor från förråd. Härigenom

förkortas den tid flygplanet är ur tjänst och beredskapen ökas. Samtidigt

vinner man den fördelen, att de vid översynen urmonterade enheterna kan

inplaceras som en buffert för utjämning av verkstädernas belastning.

Reservdelar anskaffas till ett belopp som utgör vissa procentsatser av

anskaffningsvärdet för olika materielslag. Procentsatserna är grundade på

erfarenheter av reservdelsbehovet för olika materielslag och varierar mellan

5 och 20 %.

12. Under rubriken forskning, försök och prov tas i långsiktsplanen upp

verksamheter och anskaffningar, som totalt omfattar belopp mindre än 4 %

av den beräknade flygmaterielkostnaden under sjuårsperioden. Kostnaderna

fördelar sig i stort enligt följande.

Försöksverksamhet.......................................................... 13%

Försöksplatsernas driftkostnader.............................................. 36%

Försöksplatsernas mät- och provutrustningar................................... 12 %

Forskningstekniska resurser................................................... jo/

Allmän utveckling........................................................... 22 0/

Målbundcn utveckling........................................................ 16%

100%

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 110

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

Försöksverksamhet avser försök med ny materiel, huvudsakligen innan

större serietillverkning igångsätts och innan materielen överlämnas till förband.

De angivna kostnaderna för försöksplatsernas drift och för nya mätoch

provutrustningar till dessa avser flygplanavdelningens försökscentral

i Malmslätt samt robotavdelningens försöksplatser i Norrland och Karlsborg.

Medel för forskningstekniska resurser erfordras för komplettering av

vindtunnlar och mätutrustningar till dessa vid flygtekniska försöksanstalten.

Allmän utveckling omfattar icke-typinriktad verksamhet vid forskningstekniska

institutioner och industrier, främst inom flygplan-, robot- och

radarområdena. Den målbundna utvecklingen omfattar f. n. främst förberedande

utredningar rörande planerad modifiering och komplettering av

stridsledningssystemet.

För budgetåret 1965/66 erfordras ett bemyndigande om ca 33 milj. kr.

för angivna ändamål. Fördelningen av detta bemyndigande överensstämmer

i stort med i det föregående angiven procentuell fördelning av kostnaderna

för forskning, försök och utveckling under sjuårsperioden.

13. Under denna delpost redovisas dels kostnader för verksamhet eller

anskaffning, som är gemensam för ett flertal system, dels kostnader för

smärre anskaffningar in. in. Exempel på kostnader är provflygningar, motorprov,

prov av teleutrustning vid industrier, resor, utbildnings- och säkerhetsmateriel,

reproduktions- och förslagsverksamhet samt frakter. Kostnaderna

uppgår regelmässigt till ca 3 % av anslaget för flygmaterielanskaffning

m. m.

14. Detta bemyndigande avser att täcka prisstegringar på uteliggande

beställningar och för nästa budgetår planerade beställningar.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag räknat med för flygvapnet bör kostnadsramen

för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren 1965/72

bestämmas till 7 591,1 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1965/66 till

1 042 995 000 kr. i enlighet med följande sammanställning (s. 7). Under

hänvisning till vad jag anförl i statsverkspropositionen (bil. 6 s. 17) rörande

inriktningen av långsiktsplaneringen upptar jag i sammanställningen föi

budgetåren 1967/72 jämväl den kostnadsram som bör ligga till grund for

denna planering.

För nästa budgetår har flygförvaltningen föreslagit ett beställningsbemyndigande

om 1 100 milj. kr. Av bemyndigandet avses ca 283 milj. kr. för

fortsatt utveckling (typarbete) av flygplan 37 och påbörjad beställning av

materiel för serietillverkning av ett antal skol- och attackflygplan 37.

I prop. 1964: 136 redogjorde jag för utvecklingsläge och beräknade kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Outnyttjat

belopp under

Budgetår (belopp i milj. kr.)

Summa

tidigare

budgetår

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

70/71

71/72

1964 års kostnadsram (budgetåren 1964/

71)

Årskvoter enl. prop. 1964:136.......

174,3

945,5

+ 32,2

960

+ 32,6

985

+ 33,5

1 020

+ 34,7

1040

+ 35,4

1 060

+ 36,0

1075

+ 36,5

7 259,8

+ 240,9

—18,2

—63,7

+ 172,3

Justering till prisläge maj 1964.......

Outnyttjat belopp under budgetåret

1963/641 ........................

—18,2

Anpassning till kostnadsram2........

+ 50,4

—63,5

—42,7

—20,4

—6,0

+ 18,5

Förskjutning av kostnadsramen ett

budgetår.........................

— 977,7

+ 1150

1963 års kostnadsram (budgetåren 19651

72)

I prisläge maj 1964.................

156,1

1 043

955

1012

1043*

1055

1 087*

1090

1123*

1 130

1 164*

1 150

1 185*

7 591,1

Inriktning för långsiktsplanering.....

1 Årskvoten för budgetåret 1963/64 929,2 milj. kr. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan hänsyn tagits till överföringar till anslaget) i runt tal

947,4 milj. kr.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna resp. 992, 1 035, 1 070, 1 Ilo och 1 130 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

nader in. m. för flygplansystem 37. Jag föreslog, att utvecklingsarbetet

skulle fortsätta under innevarande budgetår. I anslutning härtill anförde

jag, att flygplan 37 utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande

projekt. Med hänsyn härtill liksom till betydelsen av flygplan 37 för

den totala försvarsplaneringen ansåg jag, att regeringen borde fortlöpande

följa projektet. För detta ändamål borde en särskild beredning tillsättas

inom försvarsdepartementet. I enlighet med Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 20 mars 1964 har jag tillkallat en sådan beredning.

Beredningen, som antagit benämningen flygmaterielberedningen,

har den 31 mars 1965 avlämnat rapport över hittills bedriven

verksamhet och lagt fram förslag till handlingslinje beträffande anskaffning

av attackflygplan.

Flygmaterielberedningen har sett som sin främsta uppgift att fortlöpande

följa utvecklingen av flygplan 37 samt att granska de värderingar och bedömningar

som legat till grund för hittills fattade beslut. För att bl. a. få

underlag för jämförelse i fråga om främst utvecklings- och tillverkningskostnader

för flygplan 37 har beredningen studerat andra tänkbara alternativ

för anskaffning av attackflygplan.

Beredningen har tagit del av de operativa, tekniska, tidsmässiga och ekonomiska

faktorer som ligger till grund för utvecklingen (typarbetet) av

flygplan 37. Detta har skett genom föredragningar inför beredningen av

representanter för försvarsstaben, flygstaben och flygförvaltningen. Beredningen

har besökt Svenska Aeroplanaktiebolaget (SAAB), Svenska Flygmotor

Aktiebolaget (SFA) och Telefonaktiebolaget L M Ericsson för att inhämta

dessa industriers synpunkter på tekniska, ekonomiska och administrativa

problem som förelegat eller kan väntas i samband med typarbetet

med flygplan 37. Vid sammanträden med representanter för en vid SAAB

placerad central beredning för flygplan 37 (CB 37) har flygmaterielberedningen

orienterat sig om hur arbetet med utvecklingen av flygplan 37 leds

och hur informationer förmedlas mellan olika instanser. Speciellt har studerats

hur planeringen av typarbetet har organiserats.

Beredningen har inhämtat ett tiotal svenska industriers synpunkter på

vad forsknings- och utvecklingsarbetet med system 37 kan beräknas ge i

fråga om vidgat kunnande, erfarenheter m. m. som kan komma civil produktion

inom landet till godo. De tillfrågade industrierna har därvid understrukit

det stora värdet av att få arbeta med militär utveckling och produktion.

Några företag framhåller nödvändigheten av militära beställningar för

att kunna hävda sig i konkurrensen på civil internationell marknad. Å andra

sidan framförs att den höga standard som vår civila teknik nått i dag utgör

en nödvändig grund för en militär produktion.

Eftersom projekt 37 befinner sig i början av sin utveckling och ett projekt

av denna art inte ger produktionen några erfarenheter förrän serieproduktionen

börjat, åberopar många av de tillfrågade industrierna erfa
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

renheter som erhållits vid tidigare militära projekt. Sålunda hänvisas i en

del svar till det traditionella utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan

civil och militär produktion. I det sammanhanget anförs, att den skolning

av personal som militär produktion innebär även bör beaktas. Den militära

produktionen medför nästan alltid, att industrin får syssla med modern

teknik. Inte minst väsentligt är därvid det ständiga kravet på hög och jämn

kvalitet. Den militära produktionen ger också, påpekar flera av de tillfrågade

industrierna, erfarenheter från planläggning och administration av

stora komplicerade system.

Beredningen har även inhämtat uppgifter om de personella resurser som

tagits och kommer att tagas i anspråk vid de företag som är engagerade för

utvecklingen och tillverkningen av projekt 37. Nämnda personaluppgifter

redovisas i följande tabell, och dessutom anges det totala antalet anställda

vid företagen. Värdena avser genomsnittliga antalet anställda per år.

Civilingenjörer

Akademiker

Institut- och

gymnasieingenj örer

Tekniker

Koliektivavtals-

anstälida

Period 1958/63

Typarbete.................

35

90

75

Serietillverkning............

—

—

—

Totalt vid företagen........

490

2 205

8 440

Period 1963/67

Typarbete.................

180

635

1 020

Serietillverkning............

10

100

450

Totalt vid företagen........

645

2 810

10 040

Period 1967/71

Typarbete.................

95

495

705

Serietillverkning............

20

335

3 755

Totalt vid företagen........

620

2 690

10 160

Period 1971/84

Typarbete.................

35

130

240

Serietillverkning............

20

305

4 410

Totalt vid företagen........

620

1 740

10 370

Av tabellen framgår att vad gäller den tekniskt mer kvalificerade personalen

kulmen beträffande personalbehov för typarbetet med projekt 37

redan har nåtts. Personal för serietillverkningen är däremot inte f. n. engagerad

i samma grad.

Beredningen har, som nämnts, studerat olika tänkbara alternativ för anskaffning

av attackflygplan. Som underlag för värderingen av flygplan 37

i jämförelse med de alternativa attackflygplanen har beredningen inhämtat

uppgifter om prestanda och kostnader för möjliga svenska och utländska

attackflygplan. Vidare har beredningen låtit försvarets forskningsanstalt utföra

vissa utredningar rörande attackflygets sårbarhet vid olika utform
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

ningar av bassystemet och vid olika aggressionsfall, attacksystemets verkningsmöjligheter

mot kustinvasionsföretag skyddat av luftförsvar av olika

styrka samt hur ett flygplansystems prestanda påverkar duellen jakt—

attack. Från överbefälhavaren har inhämtats dennes uppfattning om huvuddragen

av utvecklingen på längre sikt inom luftförsvaret samt bedömning

av framtida operativa krav på jaktförsvaret och fortsatt utbyggnad av flygbaser.

I sitt svar tar överbefälhavaren upp frågan om för- och nackdelar med en

enhetsplattform, dvs. samma grundläggande flygplanutformning för attack-,

spanings- och jaktversionerna av flygplan 37. En påtaglig fördel,

framhåller överbefälhavaren, är att enhetsplattformen ger ökad likformighet

avseende basutrustningen varigenom det blir bättre möjligheter att allt

efter lägets krav utnyttja flygplanet för såväl ordinarie som alternativa

uppgifter. Detta anser överbefälhavaren vara särskilt väsentligt.

Såvitt avser luftförsvarets utveckling på längre sikt och framtida operativa

krav på jaktförsvaret framhåller överbefälhavaren, att kraven på vårt

luftförsvar inom överskådlig framtid kan lösas mest stridsekonomiskt genom

en kombination av jaktflygplan och luftvärnsrobotar. Härvid är jaktflygplan

det bästa vapensystemet utom på mycket hög höjd där jaktflyget måste

kompletteras med luftvärnsrobotar. För luftförsvarsuppgifter som ställer

krav på identifiering och därefter val av lämplig vapeninsats kan endast

flygplansystem ifrågakomma. överbefälhavaren konstaterar, att jaktflygplan

med de prestanda som f. n. avses för flygplan 37 kan lösa jaktuppgifterna

även i den framtid som nu kan överblickas. Omsättning och eventuell

nyanskaffning av luftvärnsrobotar bedömer överbefälhavaren inte komma

att påverka utformningen av flygplan 37.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av flygbaser anför överbefälhavaren,

att flygbassystemet bör utformas med en stomme av kvalificerade huvudbaser,

som ger flygstridskrafterna insatsmöjlighet i alla riktningar och

i stort oberoende av väder- och klimatförhållanden. Kring dessa huvudbaser

bör skapas ett system av mindre kvalificerade reservvägbaser för att

möjliggöra ytterligare spridning av flygstridskrafterna dels för att minska

möjligheterna för fientlig bekämpning, dels för att öka möjligheterna till

kraftsamling.

Sammanfattningsvis framhåller överbefälhavaren, att den verkställda

utredningen enligt hans mening styrker riktigheten i hans tidigare ställningstaganden

och beslut beträffande flygplan 37 som enhetsflygplan för

versionerna attackjakt, spaning och jaktattack.

Försvarets forskningsanstalt har redovisat modeller för värdering av

skilda attackflygplans slagkraft och sårbarhet. Dessa har inom beredningen

utnyttjats vid den jämförande värdering av olika alternativa anskaffningar

av ett nytt attacksystem som nämns i det följande.

Forskningsanstaltens utredning innehåller vidare prestandauppgifter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

m. in. huvudsakligen för vissa utländska flygplan som bedömts kunna helt

eller delvis lösa attackuppgifterna eller som av andra skäl ansetts tänkbaia

eller intressanta. Följande faktorer för skilda flygplan har därvid sammanställts

och bearbetats, nämligen

utvecklings- och produktionsförhållanden

serieproduktionskostnader

drift- och underhållskostnader

lastförmåga och beväpningsmöjligheter

start- och landningsrullsträckor

fart- och räckviddsegenskaper.

De infordrade utredningarna från överbefälhavaren och försvarets forskningsanstalt

har överarbetats inom beredningen. Med utnyttjande av det

erhållna materialet har framtagits ett antal alternativ för anskaffning a^

attackflygplan. Alternativen har sedan studerats inom beredningen, bl. a.

genom en jämförande stridsekonomisk värdering, främst avseende slagkraft

och sårbarhet. Därvid har ur ett antal aggressionsfall valts ut några typiska

stridssituationer, i vilka attackflygets effekt studerats. Studien har omfattat

såväl gräns- som kust- och luftinvasioner.

Beredningen lämnar slutligen förslag till handlingslinje beträffande

anskaffning av attackflygplan. Beredningen anför bl. a. att vårt invasionsförsvar

är uppbyggt för att kunna bekämpa en angripare redan utanför

vårt territorium. När det gäller försvor mot kustinvasion har attackflyget

till främsta uppgift att genom attackanfall tillfoga invasionsstyrkan största

möjliga förluster under överskeppningen, då angriparen är särskilt sårbar.

För denna uppgift avses även marinstridskrafter. Den totala effekten av

anfallen blir dock störst om anfallen sätts in i samverkan mellan de båda

komponenterna. Vid försvar mot gränsinvasion skall flygstridskrafterna - förutom att skydda markstridskrafternas operationer — genom attackanfall

försvåra angriparens tillförsel och försvaga hans framträngande. Vid

bekämpning av luftlandsättningsföretag skall krigsmakten söka tillfoga

angriparen största möjliga förluster redan före landsättningen. I detta fall

kan även mindre kvalificerade luftförsvarsmedel —— i förevarande sammanhang

inryms bl. a. attackflyget — få god verkan.

En analys som beredningen utfört beträffande behovet av kvalificerat

attackflyg inom det balanserade invasionsförsvaret har bestyrkt, att attackflyget

kan väntas spela en viktig roll även inom nu aktuell period. I skilda

sammanhang har hävdats, att de bemannade flygplanens uppgifter efter

hand kan komma att lösas på ett stridsekonomiskt fördelaktigare sätt genom

en kombination av dels olika typer av robotar för de kvalificerade

uppgifterna, t. ex. kustrobotar mot kustinvasion och markrobotar mot

gränsinvasion, dels enkla attackflygplan för övriga uppgifter, t. ex. av typ

A 60. Med hänsyn till nu känt utvecklingsläge beträffande sådana robotsystem

bedömer dock beredningen, att det under livslängden för komman
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

de generation flygplan inte kominer att finnas tillgängliga robotsystem som

helt kan överta attackflygets kvalificerade uppgifter. Beredningen bedömer

det därför vara säkrare att förorda en lösning som innebär anskaffning av

kvalificerade attackflygplan för att ersätta nuvarande flygplan A 32, när

dessa på grund av minskad modernitet och förslitning inte längre kan stå

kvar i organisationen.

Beredningen har studerat de olika alternativen för anskaffning av attackflygplan.

Förutom olika utvecklingsplaner för flygplan AJ 371 har beredningen

undersökt möjligheten att återuppta tillverkningen av flygplan 32

Lansen. Bland utländska flygplan som närmare studerats kan speciellt

nämnas F-4 Phantom (amerikanskt) och NA-39 Buccaneer (brittiskt). Beredningen

delar överbefälhavarens åsikt att principen med enhetsplattform

innebär fördelar för vårt försvar, eftersom med ett gemensamt grundflygplan

snabba omdisponeringar mellan flygbaser lätt kan verkställas. Dessutom

torde enligt beredningen kostnaderna för underhållet med en enhetsplattform

bli lägre än vid en organisation med flera olika flygplantyper.

Efter att noggrant ha prövat de olika anskaffningsalternativen har beredningen

funnit, att valet bör stå mellan två huvudalternativ. Det ena är

fortsatt utveckling av flygplan AJ 37, det andra innebär licenstillverkning

eller inköp från USA av F-4 Phantom. Den inom beredningen genomförda

stridsekonomiska värderingen visar, att flygplan AJ 37 och F-4 Phantom,

som båda är enhetsplattformar och som även i övrigt har likartade egenskaper,

har många fördelar framför andra studerade attackflygplan. Enligt

beredningens mening är dessa två alternativ de bästa lösningarna, då det

gäller att anskaffa attackflygplan till det svenska försvaret med hänsyn till

den framtida stridsmiljön.

För att möjliggöra kraftsamling av våra flygstridskrafter till olika operationsriktningar

beroende av krigsfallet krävs enligt beredningen ett väl

utbyggt bassystem över hela landet. Det är därvid väsentligt, att tillgången

på baser i aktuell del av landet är tillräcklig så att man kan undvika att

koncentrera flygplanen till ett fåtal baser där de kan bekämpas lättare. Det

är dock för dyrbart att anordna kompletta flygbaser i tillräcklig mängd över

hela landet. Det är även svårt att finna tillräckligt antal lämpliga platser.

Vårt flygbassystem utformas därför — som överbefälhavaren anfört — med

en stomme av kvalificerade huvudbaser. Kring denna stomme utbyggs efter

hand ett system av mindre kvalificerade baser, reserwägbaser, som kan

byggas ut i stort antal till en rimlig kostnad.

Eftersom flygplan 35 ännu under många år skall utnyttja huvudbaser

och reserwägbaser måste dessa utformas med hänsyn till nämnda flygplans

krav på start- och landningssträckor. Genom att välja ett flygplan

med avsevärt lägre krav i nämnda avseenden skapar man enligt beredningens

mening förutsättningar för att kunna operera även från delvis skadade

1 Flygplan 37, primärt avsett för attackuppgift, sekundärt för jaktuppgift.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr i 10 år 1965

baser. Flygstridskrafternas uthållighet och operationsmöjligheter kan härigenom

ökas. Efter hand som äldre flygplantyper ersätts av ny flygplantyp

med bättre egenskaper kan baser, som behöver tillkomma som komplement

till det utbyggda bassystemet, ges betydligt kortare banor.

De utredningar beredningen låtit genomföra har visat vilka stora insatser

en angripare måste göra för att slå ut baser eller flygplan på marken. Förstörda

baser kan även förhållandevis snabbt repareras, särskilt om våra

flygplan endast kräver korta start- och landningssträckor. Konsekvensen

härav kan bli, att en angripare i stället väljer att bekämpa ammunitionsförråden,

som finns i anslutning till vissa baser, eller strilsystemet när det

gäller luftförsvaret. Slås ett förråd ut torde samtidigt vapnen i detta bli totalförstörda.

Med det sagda har beredningen velat peka på vikten av att antalet

förråd innehållande beväpning görs så stort och förråden ges sådan motståndskraft,

att bekämpning av dessa inte framstår som förmånligare än

bekämpning av baser och flygplan på marken. Enligt beredningens mening

är det därför av väsentlig betydelse för våra flygstridskrafters uthållighet,

att det finns balans mellan antal baser och antal förråd inkl. beväpning.

Kravet att flygplanen skall kunna operera från reservvägbaser ställer

inte bara önskemål om korta start- och landningssträckor. Flygplan AJ 37

och F-4 Phantom har i stort sett samma behov av startsträcka, medan landningssträckan

för AJ 37 är påtagligt kortare än för F-4 Phantom. Minst lika

viktigt är att landningshastigheten är låg och att föraren erhåller lämplig

styrningspresentation så att han utan större avvikelse kan uppnå avsedd

sättningspunkt. Reservvägbasens landningsbana är i normalfallet smal. Därför

krävs även i sidled en hög precision i sättningspunkten. Flygplanet får

inte heller vara för tungt, eftersom vägar lämpliga för reservvägbaser vanligen

inte dimensionerats för höga hjultryck. För flygplan AJ 37 har dessa

krav varit avgörande från första projekteringen. Enligt beredningens mening

är det därför naturligt, att inget av de studerade attackflygplanen bättre

fyller de svenska operativa önskemålen än flygplan AJ 37.

Beredningen anför vidare, att de förberedande modellprov som hittills

utförts visar, enligl bedömning gjord av SAAB, att flygplan AJ 37 aerodyliamiskt

kommer att uppfylla specifikationskraven. Det första samkörningsflygplanet

för elektroniken till flygplan AJ 37 flög — enligt uppgift

Irån CB 37 — törsta gången den 10 februari 1965. Den hittills utförda flygutprovningen

av elektroniska utrustningar, liksom redan tidigare igångsatta

markprov, tyder enligt CB 37 klart på att specifikationskraven även

för dessa kommer att uppfyllas. Motorn till flygplan AJ 37 har börjat provköras.

Därvid har förväntade resultat uppnåtts enligt uppgifter från SFA.

Vissa problem återstår dock ännu att lösa. Med hänsyn till det redovisade

läget bedömer dock beredningen, att utvecklingsarbetet på flygplan AJ 37

tekniskt bör kunna slutföras till avsett mål.

Kostnaden för typarbetet fr. o. in. den 1 juli 1965 med flygplan AJ 37 enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

nuvarande planer bedöms av flygförvaltningen — enligt vad beredningen

inhämtat — uppgå till ca 930 milj. kr. (prisläge maj 1964). I denna kostnad

ingår verktyg för serietillverkning.

I prop. 1964: 136 (s. 9) angavs totala utvecklingskostnaden för attackoch

skolflygplan 37 till ca 1 285 milj. kr. (prisläge hösten 1963). Av detta

belopp hade den 1 juli 1964 utbetalats ca 265 milj. kr. Resterande belopp,

ca 1 020 milj. kr., har flygförvaltningen uppräknat till följd av prisstegringar

med ca 6 % till ca 1 085 milj. kr. Flygförvaltningen uppskattar således

i dag den totala utvecklingskostnaden för attack- och skolflygplan 37

till ca 1 350 milj. kr. (prisläge maj 1964). Av detta belopp beräknar flygförvaltningen

att ca 420 milj. kr. har utbetalats den 1 juli 196o. Resterande

kostnad vid denna tidpunkt blir alltså ca 930 milj. kr.

På grundval av uppgifter från flygförvaltningen anger beredningen, att

seriepriset för det första hundratalet flygplan kan beräknas till ca 8,4

milj. kr. per flygplan (prisläge maj 1964). Reredningen framhåller dock, att

uppskattningen av seriepriset måste anses osäker. Många i dag okända

faktorer kan komma att inverka höjande på detta pris. Vid en bedömning

av den totala kostnaden för anskaffning av flygplan AJ 37 skall hänsyn

tas jämväl till kostnaden för typarbetet. I detta sammanhang erinrar beredningen

om att en stor del av typkostnaden för AJ 37 hänför sig till enhetsplattformen,

som enligt planerna även avses utnyttjas för kommande jaktoch

spaningsversioner av flygplan 37.

Det utländska flygplanet, F-4 Phantom, som beredningen tagit upp som

det andra huvudalternativet, har vissa egenskaper som vi inte till fullo kan

utnyttja men likväl vid ett inköp måste betala för. Flygplanets räckvidd

och lastförmåga är sålunda väsentligt större än vad som ansetts nödvändigt

för ett svenskt attackflygplan. Flygplan F-4 Phantom är försett med två

motorer och är betydligt tyngre än flygplan AJ 37. Kostnaden för drift och

underhåll av F-4 Phantom kan beräknas bli väsentligt högre (enligt flygförvaltningen

ca 30 %) än för flygplan AJ 37. Flygplan F-4 Phantom har

två mans besättning, varför personalkostnaderna blir högre än för flygplan

AJ 37.

Beredningen har studerat de kostnader som ett inköp av flygplan F-4

Phantom skulle innebära. Med hänsyn till nödvändig anpassning till våra

befintliga bas-, stril- och beväpningssystem torde flygplanet inte utan viss

modifiering kunna användas inom vårt flygvapen. På grund av produktionsmetoderna

vid långa serier torde priset för detta flygplan vara känsligt

för även de minsta konstruktionsmodifieringar. Vid ett inköp till Sverige

torde enligt beredningens bedömande i första hand vissa delar av den elektroniska

utrustningen, bl. a. radiokommunikations- och navigeringsutrustningarna,

behöva bytas ut.

Våra nuvarande attackflygplan måste ersättas med nya flygplan redan

i början av 1970-talet. Svåra och ofta mycket tidskrävande förhandlingar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965 15

måste mestadels föregå avtal om licenstillverkning. Redan med hänsyn härtill

anser beredningen, alt alternativet med liccnstillverkning av F-4 Phantom

inte är realistiskt.

Med hänsyn till våra operativa krav har beredningen funnit, att flygplan

AJ 37 är bättre än F-4 Phantom. Därvid har beredningen fäst speciell vikt

vid önskemålet att kunna utnyttja reservvägbaser för våra flygstridskrafter.

Dessutom torde den elektroniska utrustningen i flygplan AJ 37, speciellt

radar och kalkylator, komma att stå på en modernare teknisk nivå än motsvarande

utrustning i F-4 Phantom, då den svenska utrustningen representerar

ett senare utvecklingsskede. Den modernare elektroniken hos flygplan

AJ 37 gör det möjligt att bygga in ett bättre skydd mot elektronisk störning,

något som i den framtida stridsmiljön kommer att få allt större betydelse.

Vid vägningen mellan de båda huvudalternativen har beredningen gjort

en jämförelse mellan kostnaderna för anskaffning in. m. av de båda flygplantyperna.

Beredningens slutsats blir, att någon ekonomisk fördel inte

torde stå att vinna i dag genom inköp av flygplan F-4 Phantom. Beredningen

anser dock att det är viktigt att jämväl i fortsättningen den internationella

kostnadsutvecklingen vid flygmaterieltillverkningen i främst USA följs

noggrant för jämförelser med motsvarande utveckling i vårt land.

Inga tecken tyder enligt beredningen på att utveckling och eventuell

tillverkning av flygplan AJ 37 kräver så stora personella insatser av ingenjörer,

tekniker och kollektivavtalsanställda, att andra viktiga projekt inom

svenskt näringsliv blir lidande. För typarbetet bedöms redan maximipunkten

på personalbehovskurvan vara passerad. Beredningen har funnit, att

engagerade industrier inom den militära flygtekniken i dag brottas med allvarliga

sysselsättningsproblem i vad avser befintlig kvalificerad personal

för utvecklingsarbete. För en kommande tillverkning av flygplan AJ 37

torde ingen större förstärkning av industriernas verkstadsresurser komma

att erfordras.

Beredningen har vid sitt ställningstagande tagit hänsyn även till att flygplan

AJ 37 vidmakthåller en »svensk profil» hos attackflyget. Detta innebär

enligt beredningen, att bekämpningen av våra vapen och utrustningar

försvåras genom att de inte utan vidare kan störas ut av de resurser som

stormaktsblocken bygger upp gentemot varandra.

Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående har beredningen funnit,

att fortsatt utveckling av flygplan AJ 37 framstår som den lämpligaste

handlingslinjen för att skaffa ersättare för nuvarande attackflygplan. Beredningen

har emellertid ansett det vara nödvändigt att undersöka möjligheten

att anskaffa flygplan AJ 37 inom en lägre kostnadsram än den nuvarande.

Detta redovisas i det följande.

Flygvapnets bemyndigandeskuld för flyginaterielanskaffning — inkl. de

bemyndigandebelopp som avsatts som garanti för ingångna avtal eller innehållits

av Kungl. Maj :t — uppgår f. n. till nära två års anslag, medan den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

genomsnittliga tiden från beställning till betalning är kortare än ett och ett

halvt år. Med hänsyn härtill måste beställningsverksamheten under de närmaste

åren begränsas i förhållande till föreliggande planer för att undvika

en betalningskris.

I detta sammanhang erinrar beredningen om vissa uttalanden i samband

med 1963 års försvarsbeslut. 1962 års försvarskommitté (SOU 1963:5) underströk,

att statsmakterna efter fyraårsperioden 1963/67 skulle vara helt

obundna då det gällde försvarskostnadernas storlek. Jag anslöt mig till detta

(prop. 1963: 108) och framhöll bl. a. att långsiktsplaneringen inte innebar

någon bindning av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Samtidigt underströk

jag vikten av att handlingsfriheten effektivt upprätthålls efter

utgången av den aktuella fyraårsperioden. Statsutskottet (SU 113, rskr 265)

underströk likaledes vikten av att statsmakterna skulle vara obundna efter

budgetåret 1966/67.

Tillgängligt utrymme för flygplananskaffning inom flygvapnets materielplaner

kan vidare påverkas av kostnadsstegringar. I detta sammanhang

erinrar beredningen om mitt uttalande i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 18), att det

är nödvändigt att man reserverar medel för oväntade prisfördyringar när

man gör upp långsiktsplanerna.

Mot denna bakgrund anser beredningen att det är nödvändigt, att det

fortsatta utvecklingsarbetet med flygplan AJ 37 planeras efter en kostnadsplan

som innehåller marginaler för att möta dylika faktorer.

För att skapa förutsättningar för ett minskat betalningsutfall redan under

de närmaste budgetåren så att handlingsfriheten i fråga om försvarskostnaderna

kan bibehållas efter fyraårsperioden har beredningen funnit

det vara nödvändigt, att seriestarten av flygplan AJ 37 senareläggs i förhållande

till flygförvaltningens planer. Härigenom senareläggs också behovet

av medel för inköp av materiel för serietillverkningen. För budgetåret

1965/66 behöver sålunda inte beräknas medel för att påbörja serietillverkning

av flygplan AJ 37.

Beredningen anför vidare, att ett beslut om senareläggning av seriestarten

för flygplan AJ 37 medför både för- och nackdelar. Det nuvarande utvecklingsprogrammet

för flygplan AJ 37 är hårt pressat. De först levererade

flygplanen kan sålunda komma att innehålla utrustningar, som måste modifieras

vid senare tillfälle. Genom att senarelägga första serieleverans får

man längre tid för den tekniska och taktiska utprovningen av systemet under

förutsättning att nuvarande planer för typarbetet får gälla för framtagningen

av provflygplanen. Härigenom skapas förutsättningar för att bättre utprovade

serieflygplan erhålls från första leverans. Beredningen har — efter

att ha studerat de nuvarande planerna — funnit, att första serieleverans bör

ske omkring den 1 juli 1971. I förhållande till nu gällande planer innebär

detta en senareläggning med ca ett och ett halvt år. Senareläggningen medför

problem för engagerade industrier främst på verkstadssidan. Enligt gällande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Knngl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

planer räknar man med en ganska jämn övergång från tillverkningen av

flygplan J 35 F till tillverkningen av flygplan AJ 37. Lämpliga omdisponeringar

av andra beställningar inom den bestämda kostnadsramen bör emellertid

kunna medverka till att industriernas problem i detta avseende minskas.

En mer ingående prövning av denna fråga måste dock enligt beredningens

mening föregå beslut om lämplig åtgärd.

Den totala kostnaden för typarbetet med flygplan AJ 37 torde med den

föreslagna senareläggningen av första serieleverans bli något högre än vad

som nu beräknats. Denna ökning motvägs dock enligt beredningen av att de

flygplan som levereras bör vara bättre utprovade, varför de omedelbara kostnaderna

för typförbättringar efter påbörjad serieleverans bör bli lägre än

enligt nuvarande planer.

Den utsträckta typarbetstiden och det även av andra skäl minskande behovet

av arbetskraft kan leda till problem rörande utnyttjandet av den kvalificerade

arbetskraften för utvecklingsarbete vid de engagerade industrierna.

Beredningen rekommenderar därför, att flygförvaltningen eftersträvar att

låsa priset på resterande typarbete.

Senareläggningen av första serieleverans av flygplan AJ 37 medför, att

flygplan A 32 A kommer att få vara i tjänst under längre tid än som tidigare

beräknats. Beredningen har därför ansett det vara nödvändigt att söka skapa

möjligheter att efter hand ersätta förslitna A 32 A. En sådan möjlighet

är att till attackflottiljerna överföra de J 32 B som f. n. finns inom flygvapnets

organisation. Även om attackflyget skulle erhålla detta tillskott

kan det enligt beredningens uppfattning bli nödvändigt att minska attackflygets

fredsorganisation, om kostnaderna för underhåll in. m. skulle stiga

kraftigt till följd av flygplan 32 efter hand långa förbandstjänst.

Beredningen har även studerat hur möjligheten att anskaffa flygplan

AJ 37 påverkas vid en reducerad kostnadsram för flygvapnet. Ett eventuellt

beslut om minskning av försvarskostnaderna efter budgetåret 1966/67, som

riksdagen kan träffa, skulle eljest kunna medföra, att system 37 skulle kunna

inkräkta på andra vapensystem inom såväl flygvapnet som övriga försvarsgrenar.

Beredningen har därför utformat en kostnadsplan för anskaffning

av system 37 inom en anslagsram som medger vissa avvikelser från

den som erhålls vid en utsträckt tillämpning av anskaffningsnivån enligt

1963 års försvarsbeslut. Vid utformningen av denna kostnadsplan har hänsyn

tagits till den föreslagna senareläggningen av seriestarten av flygplan

AJ 37. Inom kostnadsplanen har dessutom avsatts vissa medel för att möta

oväntade prisstegringar. Beredningen anser det möjligt att utveckla och tillverka

flygplan AJ 37 även inom denna lägre ram.

Om det visar sig nödvändigt att på längre sikt reducera det årliga rnedelsbehovet

för flygmaterielanskaffning jämfört med aktuella planer måste leveranstakten

för flygplan AJ 37 reduceras. Ett eventuellt beslut härom torde

dock påverka materielplanerna först fr. o. in. budgetåret 1969/70. Med en

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

sänkt leveranstakt blir det inte möjligt att bibehålla flygvapnets nuvarande

fredsorganisation. Förutom attackflyget måste enligt beredningens mening

även jakt- och spaningsflyget reduceras, om den framtida leveranstakten

måste anpassas till en lägre ram för flygmaterielanskaffning.

Under mars 1965 slöts vissa tilläggsavtal mellan flygförvaltningen och

vissa av leverantörerna inom system 37. Tilläggsavtalen påverkar direkt

gällande huvud- och medleverantörsavtal, bl. a. i vad gäller kontraktsform

och insyn. De nya avtalsformerna kommer att framhäva de stora krav på

flygförvaltningens organisation som upphandlingen av flygplansystem 37

skapat. Skall den insyn och möjlighet till effektivitetshöjande påverkan

som förvaltningen erhåller gentemot de engagerade industrierna enligt de

nya avtalen kunna utnyttjas, måste förvaltningens projektledning förbättras.

Väsentligt är därvid att beslutanderätten inom förvaltningen avseende

projekt 37 blir koncentrerad. Ekonomiska synpunkter måste beaktas vid

bedömningen av resultaten från den utprovning som förestår i utvecklingsarbetet.

Beredningen föreslår därför, att det fortsatta arbetet med flygplan

AJ 37 leds av en projektgrupp direkt under förvaltningschefen. Som chef

för denna grupp bör enligt beredningens mening utses en projektledare, som

skall vara flygförvaltningens representant i ekonomiska, tidsmässiga och

tekniska frågor för projekt 37. Projektledaren skall bl. a. ansvara för budgeteringen

och kostnadsuppföljningen av projekt 37. Inom projektledningen

bör sakkunskap inom de skilda tekniska specialområdena vara företrädd.

Ekonomisk och produktionsteknisk expertis liksom resurser för systemvärdering

måste vidare enligt beredningen ställas till projektledarens förfogande.

I projektledningen bör även inköpsfunktionen vara representerad.

Det är nämligen nödvändigt att överblicka alla kontrakt inom projektet.

Härigenom skapas möjligheter för att vid varje upphandling kunna utnyttja

den kontraktsform som ger den lägsta kostnaden. Väsentligt är även att resurser

för behandling av de data som CB 37 lämnar finns hos projektledaren.

Enligt beredningens mening bör organisationen kring projektledaren utformas

så att garantier vinns för att en god och effektiv kontakt skapas mellan

förvaltningen och de engagerade industrierna.

Genom beslut den 22 januari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt flygförvaltningen

att omedelbart ta upp förhandlingar med SAAB och SFA om förändringar

i gällande huvudavtal mellan förvaltningen och bolagen. Flygförvaltningen

skulle vidare ta upp förhandlingar om förändringar i det till

huvudavtalet mellan flygförvaltningen och SAAB anknutna medleverantörsavtalet.

Förhandlingarna skulle främst syfta till att öka förvaltningens

möjlighet att kontrollera skäligheten i företagens anbud, kostnader och

vinst samt stimulera företagen till kostnadssänkande åtgärder. I skrivelser

den 24 och 29 mars 1965 har flygförvaltningen anmält resultatet av genom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

förda förhandlingar och hemställt om godkännande av tilläggsavtal till gällande

huvudavtal och nytt medleverantörsavtal. I annat sammanhang denna

dag har Kungl. Maj :t med visst tillägg godkänt ifrågavarande tilläggsavtal

och medleverantörsavtal.

Under budgetåret 1964/65 har till flygförvaltningens förfogande ställts

beställningsbemyndiganden om totalt 244,5 milj. kr. för beställningar avseende

flygplan AJ 37. Det totala bemyndigandebeloppet, som Kungl. Maj :t

fastställt för utveckling av flygplan AJ 37 under budgetåren 1958/65, uppgår

till 555,5 milj. kr. med följande fördelning (beloppen i milj. kr.).

Typkostnader för skrov med apparater och tillverkning av provflyplan............

Typkostnader för motorer till provflygplan, licenskostnader m .m. för motor till flygplan

AJ 37....................................................................

Typkostnader för utrustning (radar, central kalkylator, styrautomat m. m.).........

Summa

225,0

161,5

165.4

555.5

Härtill kommer att i bemyndigandeplanen för flygvapnet reserveras varje

budgetår ett belopp som svarar mot avbeställningskostnaden till Pratt &

Whitney enligt licenskontrakt mellan flygförvaltningen och nämnda firma.

För innevarande budgetår uppgår detta belopp till ca 31 milj. kr.

Vid slutet av år 1964 hade flygförvaltningen lagt ut beställningar och

verkställt betalning avseende flygplan AJ 37 i följande omfattning (beloppen

i milj. kr.).

Beställningar Betalningar

Skrov med apparater

Motor..............

Utrustning.........

214

121

160

Summa 495

142

93

86

321

Under första halvåret 1965 beräknas posterna öka med

Totalt den 1.7.1965................................

100

421

Flygmaterielberedningen har enligt min mening genomfört en omfattande

och noggrann utredning. Problemen kring utvecklingsarbetet med flygplan

37 har blivit väl genomlysta, och man har härigenom fått en fastare grund

för att bedöma projektet. Även om problem ännu återstår att lösa innan

projektet är tekniskt slutfört, är det nu möjligt att med större säkerhet än

tidigare ta ställning till den fortsatta utvecklingen. Självfallet måste dock

projektet även i fortsättningen fortlöpande följas av regeringen. Det är därvid

inte minst viktigt att — som beredningen anfört — kostnadsutvecklingen

inom den militära flygplansindustrin, såväl den inhemska som den utländska,

speciellt den amerikanska, följs med största noggrannhet.

I prop. 1964: 136 utvecklade jag närmare min syn på behovet av fortsatt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

förnyelse av vår flygmateriel. Den ytterligare analys som flygmaterielberedningen

gjort av denna fråga bestyrker min uppfattning, att behov av

kvalificerat attackflyg torde kvarstå under livslängden för kommande generation

flygplan. För att vårt försvar skall kunna verka effektivt fredsbevarande

måste med de uppgifter som ett invasionshot ställer på krigsmakten

— det må gälla gräns-, kust- eller luftinvasion -— vårt flygvapen utrustas

med attackflygplan anpassade till den framtida stridsmiljön.

Vid anskaffning av attackflygplan till det svenska försvaret bör enligt

flygmaterielberedningen valet stå mellan två huvudalternativ, flygplan

AJ 37 eller flygplan F-4 Phantom. Efter att ha värderat och jämfört de

båda huvudalternativen från såväl operativa som ekonomiska synpunkter

rekommenderar beredningen fortsatt utveckling av flygplan AJ 37.

1 detta sammanhang vill jag understryka vikten av att vi inom landet

upprätthåller industriella resurser för viss militär produktion. En fortsatt

alliansfri och obunden politik underlättas genom att vi har möjligheten att

anskaffa väsentlig materiel oberoende av utländska leverantörer. Härigenom

erhåller vi även ökade möjligheter för en framtida handlingsfrihet vid utvecklingen

av för våra krav mest lämpliga försvarssystem. Med hänsyn till

vår inriktning på neutralitet i krig kan det vara av betydelse, att vi skaffar

materiel med »egen profil». För denna principiella handlingslinje talar bl. a.

det skälet, att stormakternas för insats mot varandras stridskrafter speciellt

konstruerade materiel inte med full effekt skall kunna sättas in mot oss.

De förhandlingar som förts mellan flygförvaltningen och vissa av leverantörerna

till flygplan 37 angående huvud- och medleverantörsavtalen har

nu slutförts i de principiella frågorna. De ändringar som därvid överenskommits

har bl. a. lett till att nya kontraktsformer, som sporrar till skärpt

kostnadsmedvetande och vidgade rationaliseringar, har inskrivits i avtalen,

att flygförvaltningen får bättre förutsättningar för sin koordinerande verksamhet,

att försvarsprisindex utgör en av grundvalarna för prisförhandlingar

för produkter som skall produceras och levereras under längre tidsperioder,

och att beställaren erhåller rätt till vidgad teknisk och ekonomisk insyn

för att möjliggöra en effektivare bedömning av kostnader och vinst. De avtalsmässiga

förhållandena bör inte utgöra hinder för att fortsätta utvecklingsarbetet

på flygplan AJ 37.

Med hänsyn till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att utvecklingen

av flygplan AJ 37 fortsätts under nästa budgetår. Under innevarande

budgetår har kostnadsläget inte ändrats väsentligt. Fortfarande är det svårt

att få någon bindande kostnadsuppgift om seriepriset för flygplan AJ 37.

En ogynnsam kostnadsutveckling av såväl resterande utvecklingsarbete som

seriepris måste få återverkningar på det antal flygplan som kan beställas.

Likviditetsläget under förevarande anslag gör det enligt flygmaterielberedningen

nödvändigt att senarelägga första serieleverans av flygplan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1965

AJ 37 ca ett och ett halvt år. I detta sammanhang bör bl. a. följande beaktas.

Den genomsnittliga tiden från beställning till leverans och betalning

för beställningarna under anslaget uppgår f. n. till mindre än ett och ett

halvt år. Någon förändring i detta avseende är inte att vänta. Med hänsyn

härtill bör bemyndigandeskulden inte överstiga en och en halv årskvot.

Denna skuld beräknas emellertid vid utgången av innevarande budgetår uppgå

till nära två årskvoter om vissa garantibelopp m. m. inkluderas. För att

minska risken för likviditetssvårigheter, som kan leda till förlängda leveranstider

eller avbeställningar, måste därför beställningsverksamheten begränsas

under de kvarvarande budgetåren av försvarsbeslutets fyraårsperiod i

förhållande till förvaltningens planer. Detta är inte minst väsentligt för att

handlingsfriheten i fråga om försvarskostnadema skall kunna upprätthållas

efter utgången av fyraårsperioden.

Flygvapnets bemyndigandeplaner har hittills endast i vissa fall omfattat

totala beställningsbemyndiganden för större sammanhängande anskaffningar.

Vanligen har bemyndiganden begärts endast för de just aktuella beställningarna

avseende del eller delar av ett objekt. Den redovisade bemyndigandeskulden

återger därför inte den reella innebörden av statsmakternas

åtaganden på längre sikt. I prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 17) betonade jag

vikten av att konsekvenserna av ett beslut om anskaffning av större objekt

måste kunna överblickas i sin helhet innan statsmakterna binder sig. Arméns

och marinens motsvarande planer är redan i huvudsak utformade enligt

denna princip. Det är angeläget att efter hand utforma också flygvapnets

bemyndigandeplaner enligt samma princip. För att kunna genomföra

detta krävs under de närmaste åren större bemyndiganden än som i och för

sig svarar mot avsedd beställningsverksamhet under ifrågavarande budgetår.

Med hänsyn härtill är jag beredd tillstyrka ett beställningsbemyndigande

av 1 100 milj. kr. för nästa budgetår. Jag har då tagit hänsyn till att

anslaget torde komma att förstärkas med medel från prisregleringsanslaget.

Den reella beställningsverksamheten efter hittills tillämpade principer

måste dock få mindre omfattning och bör enligt min mening begränsas till

ca 900 milj. kr. Denna begränsning av de beställningsbemyndiganden som

bör få utnyttjas under nästa budgetår måste beröra flertalet planerade anskaffningar.

För system 37 får det till följd, att bemyndiganden för beställning

av materiel med lång leveranstid avsedd för serietillverkning inte bör

medtagas under nästa budgetår. Jag ansluter mig sålunda till flygmaterielberedningens

förslag att senarelägga första serieleverans ca ett och ett halvt

år. Jag räknar däremot — i likhet med beredningen — med att typarbetet

med flygplan 37 bör kunna genomföras i planerad omfattning, så att de

första provflygplanen kan färdigställas i början av år 1967.

Den föreslagna senareläggningcn av serieleveransen kan leda till att den

totala kostnaden för lyparbetet med flygplan AJ 37 ökar något. Jag delar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1965

beredningens uppfattning, att denna ökning kan antagas bli motverkad av

att flygvapnet erhåller bättre utprovade flygplan och därmed mindre behov

av medel för omedelbara typförbättringar efter första serieleverans. Med

hänsyn till senareläggningen och ifrågasatt minskning av antalet producerade

flygplan per år torde det efter hand bli nödvändigt att minska attackflygets

omfattning vilket återverkar på fredsorganisationen. Ställningstagande

i denna fråga krävs inte f. n. men kan bli aktuellt under de närmaste

åren.

Övriga föreslagna beställningsbemyndiganden för nästa budgetår måste

som jag anfört i det föregående begränsas i förhållande till flygförvaltningens

planer. Kungl. Maj :t bör äga att, inom ramen för det totala beställningsbemyndigandet,

närmare reglera anskaffningsverksamheten.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1066

beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 926 142 000 4- 1 100 000 000

— 1 042 995 000 =) 1 983 147 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Flygmaterielberedningen har pekat på nödvändigheten att skapa en effektivare

sammanhållning inom flygförvaltningen av flygplanprojekt 37. .lag

ansluter mig till denna bedömning. Eftersom organisationen av krigsmaktens

tygförvaltning i central instans utreds f. n. är jag endast beredd föreslå

provisoriska åtgärder för att snarast skapa en projektledning för system

37 inom flygförvaltningen. Projektledningen bör ledas av en chef, som med

ställning direkt under chefen för flygförvaltningen skall företräda denna i

alla frågor rörande projekt 37. Till hans förfogande bör ställas behövlig

expertis. Därvid finner jag det vara speciellt viktigt, att den ekonomiska

sidan blir väl företrädd. I övrigt skall flygförvaltningens samlade kapacitet

stå till projektledarens förfogande när det gäller arbete på system 37. Behovet

av nya tjänster för projektledningen är föremål för fortsatta överväganden

inom flygmaterielberedningen. Flertalet befattningar inom den föreslagna

projektledningen torde kunna besättas genom omflyttning av tjänster

inom flygförvaltningens organisation. För några befattningshavare torde

dock erfordras nya tjänster.

Den nya organisationen bör enligt min mening tillämpas redan fr. o. m. den

1 juli 1965. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande

att få inrätta högst fem tjänster med lönegradsbeteckningen Be

eller Bg. Härigenom uppkommande avlöningskostnader bör bestridas från

anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar, anslagsposten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, som med anledning härav för nästa budgetår bör

få överskridas med belopp motsvarande grundlönerna för de tjänstemän

som anställs på nämnda tjänster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1965

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under

budgetåren 1965/72;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

på flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 1 100 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 042 995 000 kr.;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1965/66

vid flygförvaltningen inrätta högst fem tjänster med lönegradsbeteckningen

Be eller Bg;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1965/66

medge att anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar, anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal får

överskridas enligt vad jag förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln till internation a1 i texten
  2. SU 1965:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten